Hur elpris och värmelast påverkar fjärrvärmesystem fallet Göteborg Energi och Volvo Cars

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur elpris och värmelast påverkar fjärrvärmesystem fallet Göteborg Energi och Volvo Cars"

Transkript

1 Hur elpris och värmelast påverkar fjärrvärmesystem fallet Göteborg Energi och Volvo Cars Markus Alsbjer Energisystem Examensarbete Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling LIU-IEI-TEK-A 09/00714 SE

2 Sammanfattning Rapporten betraktar energisystemen vid Göteborg Energi (GE) och Volvo Cars, Torslanda. De två systemen integreras som ett system och inverkan av olika åtgärder betraktas. Huvudsyftet är att minska systemkostnaden för det totala systemet. Arbetet är genomfört med kraftbonusmetoden, en marginalsyn på el där all ny elproduktion beräknas ersätta kolkondensproducerad el. Allokeringen för utsläpp vid kraftvärmeproduktion är också beräknad med kraftbonusmetoden. För simulering har optimeringsprogrammet Modest använts. En konstruktion av datormodeller av energisystemen vid Göteborg Energi och Volvo Cars har gjorts. Systemen kan kopplas mot varandra och hur åtgärder som introduceras på det ena systemet påverkar det andra kan studeras. Åtgärder som studerats med hjälp av simuleringsmodellerna: Elpris höjt till europeisk nivå En sammankoppling av fjärrvärmenäten vid Volvo Cars och Göteborg Energi Fjärrvärmekonverteringar vid Volvo Cars Viktiga slutsatser av arbetet: Höjt elpris både ökar vinsten ordentligt och minskar de globala utsläppen för energisystem med både el- och värmeproduktion Sammankoppling av två system är ekonomiskt lönsamt då de ligger nära varandra Fjärrvärmekonverteringar på Volvo lönar sig inte ekonomiskt i dagsläget men blir betydligt mer intressant om elpriset i Sverige ökar till europeiskt elpris Det räcker med att det svenska elpriset ökar till dagens europeiska nivå för att skuggpriset på fjärrvärme skulle bli negativt under sommarmånaderna. Detta under förutsättning att ett kraftvärmeverk ligger på marginalen för värmeproduktion 1

3 Abstract This report observes the energy systems at Göteborg Energi and Volvo Cars, Torslanda. The systems are integrated as one system and the influence of different measures is evaluated. The main purpose is to reduce the total cost of the integrated system. This work use the power bonus method, a margin perspective view where all additional electricity production is calculated to replace condense power. The allocation for emissions at a combined heat and power plant is also calculated with the power bonus method. The data is simulated with the optimisation program Modest. Using computer models for the energy systems at Göteborg Energi and Volvo Cars the systems have been connected. The results from measures on one of the systems can be evaluated in the complete system. Evaluated measures using the computer models: Electricity price raised to European levels A connection between the district heating networks at Göteborg Energi and Volvo Cars Conversions to district heating in Volvo Cars network Important conclusions in this report: Raised electricity prices increases the profit vastly and reduces the global emissions for energy systems with combined heat and power production Connecting two nearby district heating networks is profitable Conversions to district heating at Volvo Cars is not profitable in the present situation but gains interest if electricity prices in Sweden increases to a European level An electricity price on the present European level is enough to make the shadow prices for heat negative during the summer months if a combined heat and power plant is on the margin for heat production 2

4 Förord Rapporten är ett resultat av ett examensarbete som är avslutningen på en civilingenjörsutbildning i teknisk fysik och elektroteknik med inriktning mot miljöteknik och energisystem. Examensarbetet är en idé av professor Björn Karlsson där målet är att visa den ekonomiska och miljömässiga potentialen med ett kraftvärmeverk i ett fjärrvärmesystem då elpriserna stiger. Arbetet är finansierat av Göteborg Energi och utfördes under slutet av 2007 och Jag vill tacka min handledare och examinator på universitetet Professor Björn Karlsson, min inofficielle handledare, påknuffare och MODEST-expert, forskningsingenjör Alemayehu Gebremedhin samt min handledare på Göteborg Energi, fjärrvärmestrateg Karin Ekh. Jag vill också tacka de personer jag fått hjälp och indata av på Göteborg Energi, Sörred Energi och Volvo Cars, Torslanda. Göteborg, augusti 2009 Markus Alsbjer 3

5 Innehåll Sammanfattning... 1 Abstract... 2 Förord... 3 Innehåll... 4 Bakgrund... 7 Marginalsyn... 7 Koldioxidutsläpp... 8 Kraftbonusmetoden... 8 Simuleringsprogrammet Modest... 9 Syfte Frågeställningar Genomförande Grundmodellen med förändringar Sammankopplade system Europeiskt elpris Fjärrvärmekonverteringar Elpris 1 kr/kwh Valda scenarier i simuleringsmodellen Scenario 1 Grundmodellen Scenario 2 Europeiskt elpris Scenario 3 Sammankopplade system Scenario 4 Sammankopplade system med europeiskt elpris Scenario 5 Sammankopplade system med fjärrvärmekonverteringar Scenario 6 Sammankopplade system med fjärrvärmekonverteringar och europeiskt elpris Scenario 7 Sammankopplade system med fjärrvärmekonverteringar och elpris på 1 kr/kwh. 14 Begränsningar i simuleringsmodellen Resultat Resultat för scenario 1 Grundmodellen Resultat för scenario 2 Europeiskt elpris Resultat för scenario 3 Sammankopplade system Resultat för scenario 4 Sammankopplade system med europeiskt elpris Resultat för scenario 5 Sammankopplade system med fjärrvärmekonverteringar

6 Resultat för scenario 6 Sammankopplade system med fjärrvärmekonverteringar och europeiskt elpris Resultat för scenario 7 Sammankopplade system med fjärrvärmekonverteringar och elpris på 1 kr/kwh Resultatsammanfattning och slutsatser Diskussion Varierande dygnspris för el Investeringskostnader Sopförbränning Rekommenderat fortsatt arbete Bilaga 1: Indata Allmänt Scenario Veckovarierande indata Fasta indata Scenario Veckovarierande indata Fasta indata Scenario Veckovarierande indata Fasta indata Scenario Veckovarierande indata Fasta indata Scenario Veckovarierande indata Fasta indata Scenario Veckovarierande indata Fasta indata Scenario Veckovarierande indata Fasta indata Referenser Tryckta Muntliga

7 Figur 1: Trolig elprisutveckling... 7 Figur 2: Nettoutsläpp för olika bränslen och tekniklösningar... 9 Figur 3: Simuleringsmodellen av grundmodellen Figur 4 Simuleringsmodellen av det sammankopplade systemet Figur 5: Värmelast månadsvis för scenario Figur 6: Skuggpriser för fjärrvärmeproduktion veckovis för scenario Figur 7: Värmelast månadsvis för scenario Figur 8: Värmelastförändring mellan scenario 1 och scenario 2 (scenario 2 scenario 1) Figur 9: Skuggpriser för fjärrvärmeproduktion veckovis för scenario Figur 10: Värmelast månadsvis för scenario Figur 11: Värmelastförändring mellan scenario 1 och scenario 3 (scenario 3 scenario 1) Figur 12: Skuggpriser för fjärrvärmeproduktion veckovis för scenario Figur 13: Värmelast månadsvis för scenario Figur 14: Värmelastförändring mellan scenario 2 och scenario 4 (scenario 4 scenario 2) Figur 15: Skuggpriser för fjärrvärmeproduktion veckovis för scenario Figur 16: Värmelast månadsvis för scenario Figur 17: Värmelastökning från scenario 3 till scenario 5 (scenario 5 scenario 3) Figur 18: Skuggpriser för fjärrvärmeproduktion veckovis för scenario Figur 19: Värmelast månadsvis för scenario Figur 20: Skuggpriser för fjärrvärmeproduktion veckovis för scenario Figur 21: Värmelast månadsvis för scenario Figur 22: Värmelastförändring mellan scenario 6 och scenario 7 (scenario 7 scenario 6) Figur 23: Skuggpriser för fjärrvärmeproduktion veckovis för scenario Figur 24: Systemkostnad för de 7 scenarierna Figur 25: Lokala och globala koldioxidutsläpp för de 7 scenarierna

8 Bakgrund Utgångspunkten för detta arbete är att det innebär en stor miljövinst att producera el i samband med värmeproduktion i kraftvärmeverk. Ryaverket i Göteborg är ett kraftvärmeverk med hög kapacitet, men idag används det inte fullt ut. Anledningen är brist på ekonomisk lönsamhet. Elpriset i Sverige är idag mycket lägre än på kontinenten. Avregleringen av elmarknaden kommer att göra att priset här i Sverige närmar sig europeiska priser, vilket innebär en rejäl ökning av priserna här hemma, men också att kombinerad el- och värmeproduktion lönar sig mera. Marginalsyn Marginalsynsättet innebär att om någon släcker en lampa i Sverige betyder det inte att den svenska elproduktionen minskar, det är det kraftverk på kontinenten som har högst marginalkostnad som minskar sin produktion. Detta medför att varje oanvänd kwh även i Sverige ger är en minskning av koldioxidutsläpp på 950 g. Det betyder också att all extra el Sverige kan producera ersätter kolkraftverk och den behöver inte direkt konkurrera med annan svensk elproduktion. Svenska elpriser är mycket lägre än priserna i övriga Europa och så har det varit länge. Detta är en av anledningarna till att elanvändningen per capita är tre gånger så hög i Sverige i jämförelse med övriga Europa. Gemensam handel med el och på sikt utsläppsrätter kommer att medföra att skillnader i elpris mellan länderna kommer att utjämnas. Fortsätter Sverige att använda tre gånger så mycket el som kontinenten, blir även kostnaden tre gånger så hög för elanvändningen. Detta kommer främst att drabba den svenska industrin som får svårt att konkurrera med övriga Europa. 1 Figur 1: Trolig elprisutveckling 2 Hälften av Europas elproduktion är fossilbaserad. En fjärdedel av elproduktionen kommer från kolkraftverk som endast klarar av att omvandla 37 % av bränslet till el. Kolkraften är dessutom minst 1 Karlsson, Björn (2006) Energiresurser, TMES25, Kursmaterial höstterminen Dag, Süleyman (2000) Volvo Faces a Deregulated Electricity Market 7

9 lönsam att köra, dvs. den som ligger på marginalen. Med en avreglerad elmarknad kommer detta att innebära att kolkraft ligger på marginalen även för Sveriges elanvändning. Sverige har många konkurrensfördelar vad gäller elproduktion. Här är stora delar vatten- och kärnkraft. Tillsammans täcker de mer än 90 % av Sveriges elbehov och driftkostnaden är nästintill gratis. Dessutom finns det extensiva fjärrvärmenät i alla större städer. Med dessa förutsättningar finns möjlighet för kraftvärmeverk, som producerar både el och värme samtidigt, med nästan 100 % verkningsgrad. Idag används mest värmekraftverk (förvirrande lika termer, kraftvärmeverk producerar alltså både el och värme medan värmekraftverk bara producerar värme). Endast en tredjedel av den svenska fjärrvärmeproduktionen utnyttjas för elproduktion. Sverige skulle kunna producera 25 TWh el till om vi byggde om våra värmekraftverk till kraftvärmeverk. Denna elproduktion skulle då ersätta marginalproducerad el i Europa, alltså kolkraft. Med stigande elpriser skulle detta betyda en välfärdsvinst samtidigt som vi minskar de globala koldioxidutsläppen. Koldioxidutsläpp 3 Det är lätt att se el som en miljövänlig energibärare då den inte släpper ut föroreningar när den används. Dock kan det finnas utsläpp vid produktion av el, t ex vid kolkraftproduktion eller kraftvärmeproduktion med naturgas. Dessa utsläpp bortses ofta, då produktionen och konsumtionen inte ligger i samma land. Problemen med global uppvärmning är dock inte ett lokalt problem. Man måste se till de globala utsläppen. Det överskott av el vi kan producera i Sverige kan exporteras till övriga Europa och där konkurrera ut den el som produceras på marginalen. Kraftverk på marginalen tillhör de smutsigaste och har en verkningsgrad på runt 40 % och släpper ut ungefär 950 g CO 2 per producerad kwh el. Ökad elproduktion i kraftvärmeverket i Göteborg (Ryaverket) skulle ge ett minskat globalt utsläpp på mer än 500 g CO 2 per producerad kwh el, då verket släpper ut 450 g CO 2 per producerad kwh el. Sven Werner har visat på lokala och globala koldioxidutsläpp för olika tekniklösningar. Kraftvärmelösningar kan få negativa utsläpp ur ett globalt perspektiv. Om man ser biobränsle som en begränsad resurs blir de två gasalternativen de klart mest miljövänliga lösningarna. Kraftbonusmetoden 4 Kraftbonusmetoden innebär i korthet att den el som produceras med kraftvärme bedöms som om den hade producerats i en kondensanläggning. Den producerade värmen ges en primärenergifaktor motsvarande den del av bränsleåtgången som inte täcks av elproduktionen. Denna kan bli negativ, om elverkningsgraden i kraftvärmeanläggningen är tillräckligt hög. Metoden innebär följande ekvation för beräkning av utsläppsallokeringen för den kraftvärmeproducerade värmen: Utsläpp fjärrvärme = Totalt Utsläpp Utsläpp vid motsvarande elproduktion i kondenskraftverk 3 Karlsson, Björn (2001) Kursmaterial Industriella Energisystem HT Näringsdepartementet (2008) SOU 2008:25 - Ett energieffektivare Sverige 8

10 Nettoutsläpp av koldioxid för olika bränslen och tekniklösningar, när kolkondens är marginell elproduktion i det gemensamma europeiska elsystemet Elvärme Värmepump Olja-värme Lokala koldioxidutsläpp (all el är koldioxidfri) Naturgas-värme Biobränsle-värme Kol-kraftvärme Globala koldioxidutsläpp (all el värderas som kolkondens) Olja-kraftvärme Biobränsle-kraftvärme Naturgaskombi-kraftvärme Biogaskombi-kraftvärme kg CO2 per MWh producerad värme Figur 2: Nettoutsläpp för olika bränslen och tekniklösningar 5 Det främsta skälet till användningen av denna metod är att den bäst beskriver vad som fysiskt verkligen sker i energisystemet. Den nya kraftproduktion som i dag byggs i Sverige utgörs delvis av certifikatsberättigad biokraftvärme. När den tas i drift i det nordiska elsystemet kommer den allt annat oförändrat att ersätta fossil kondenskraft då denna ligger på marginalen. Kraftbonusmetoden är därför även ur detta perspektiv den lämpligaste metoden för att värdera den fjärrvärme som erhålls ur denna typ av kraftvärme. Vidare är kraftbonusmetoden antagen som europeisk standard 6 och bör därför tillämpas även i Sverige. Ett ytterligare skäl är att såväl EU:s som den svenska energibranschens analyser visar att det finns ett mycket stort behov av att bygga ny kondenskraft i Europa, dels för att ersätta äldre dåliga anläggningar, dels för att möta en ökad efterfrågan. Behovet av nya anläggningar för fjärrvärmeproduktion bedöms inte vara lika stort. Kraftvärme, som har högre energieffektivitet och lägre koldioxidutsläpp än t ex energi producerad i kondensanläggningar, är högt prioriterad såväl i EU som i Sverige. Simuleringsprogrammet Modest Det i rapporten använda Modest-redskapet är ett verktyg för optimering av dynamiska energisystem med tidsberoende randvillkor och komponenter. Metoden tillämpas framförallt vid analyser av kommunala energisystem, men har också använts för att bl a simulera olika avvecklingsscenarier för 5 Werner, Sven (2001) Rewarding energy efficiency: the perspective of emissions trading 6 Swedish Standards Institute (2007) SS-EN Värmesystem i byggnader - Metod för beräkning av energibehov och systemeffektivitet - Del 4-5: Värmegenererande system, prestanda och kvalitet på fjärrvärmesystem och andra storskaliga system 9

11 den svenska kärnkraften och hur detta skulle påverka det nationella kraftsystemet ur såväl kostnadssom miljösynpunkt. Vid energisystemanalysen beräknas det billigaste sättet att tillgodose el- och fjärrvärmebehovet under en önskad beräkningsperiod. Därvid beaktas såväl inköp av råkraft och bränsle samt drift- och underhållskostnader. Beräkningen av vad som är billigast sker med optimeringsmetoden linjärprogrammering. Med detta menas att alla flödesförhållanden är linjära eller approximativt kan anses linjära. Summan av alla kapitalkostnader och alla årliga kostnader omräknade till nuvärde kallas systemkostnad och är den totala kostnaden för att tillgodose el- och fjärrvärmebehovet under tioårsperioden. Vid optimeringen beräknas hur el- och fjärrvärmetillförseln ska ske för att systemkostnaden ska bli så liten som möjligt. Syfte Huvudmålsättningen är att simulera en sammankoppling av Göteborg Energis fjärrvärmesystem med Volvo Torslandas dels med dagens elpriser och dels med europeiska elpriser för att se om det finns några ekonomiska och miljömässiga fördelar att samarbeta närmare än man gör idag. Ytterligare en målsättning med examensarbetet är att undersöka om det finns ekonomiskt utrymme för fjärrvärmekonverteringar på Volvo, såsom absorptionskyla och lokaluppvärmning. Frågeställningar Vad händer med el-/värmeproduktionen om elpriset höjs till europeisk nivå? Vad händer med el-/värmeproduktionen om fjärrvärmenäten vid Volvo Cars och Göteborg Energi sammankopplas? Är det lönsamt att fjärrvärmekonvertera vid Volvo Cars med dagens elpris respektive europeiskt elpris? Genomförande En färdig grundmodell fanns för Göteborg Energis system gjord av Dag Henning i ett tidigare projekt. Inför denna undersökning samlades data in för Volvo Cars fjärrvärmesystem. Grunden för datainsamlingen lades vid besök i fabriken på Torslanda samt på Sörred energi. Sörred energi ombesörjer driften av Volvo Cars energisystem och ägs av Göteborg Energi. Där genomfördes intervjuer med ansvariga för energisystemet. Ytterligare datainsamling gjordes genom dessa kontakter på Volvo Cars och Sörred energi. Grundmodellen med förändringar Med hjälp av simuleringsprogrammet Modest byggdes en modell av Volvos fjärrvärmenät och Göteborg Energis nät (fig. 3). En modell för hur Göteborgs fjärrvärmenät ser ut idag är gjord av Dan Henning. Därutöver gjordes i detta arbete en modell av Volvo Cars fjärrvärmesystem, som idag försörjs av Sörred energi. De båda systemen är inte sammankopplade i grundmodellen. 10

12 Simuleringsmodellen består av: Bränslenoder med pris och koldioxidutsläpp för olika bränslen Konverteringsnoder för de olika pannorna, som konverterar bränsle till el och värme Behovsnoder för fjärrvärmelasterna, med behov uppdelat veckovis Slutnoder för att beräkna priset på producerad el Figur 3: Simuleringsmodellen av grundmodellen Efter testsimuleringar av grundmodellen gjordes återkoppling till personal på Volvo för att verifiera att systemet speglade hur det körs idag. Nästa steg i processen var välja vilka förändringar som var viktiga att undersöka. Fyra förändringar valdes: 1. Sammankopplade system Här är en fjärrvärmeledning från Göteborgs nät till Volvos nät tillagd. Fjärrvärme producerad i Göteborg Energis system kan användas i Volvos system. Detta för att se vilka ekonomiska och 11

13 miljömässiga vinster det innebär att samköra två system som ett större system. Den röda pilen representerar kopplingen som är tillagd, när de två systemen sammankopplas. Figur 4 Simuleringsmodellen av det sammankopplade systemet 2. Europeiskt elpris För att se hur körningen av Göteborg Energis och Volvo Cars system förändras då elpriset höjs, ändrades priset i modellen till europeiska priser. Det europeiska elpriset har beräknats till 549 kr/mwh utifrån Dynamiska elpriser elprissättning på en integrerad europeisk elmarknad, ett examensarbete av Marcus Melkersson och Sven-Olof Söderberg 7. Data för medelenergianvändningen för GE:s nät är tagen ur Modell för kostnadseffektiv samverkan mellan Göteborg Energi och Volvo PV av Süleyman Dag 8. 7 Melkersson & Söderberg (2004) Dynamiska elpriser elprissättning på en integrerad europeisk elmarknad 8 Dag, Süleyman (1996) Modell för kostnadseffektiv samverkan mellan Göteborg Energi och Volvo PV 12

14 Tabell 1 Uträkning av europeiskt elpris Höglasttid [h/år] Låglasttid [h/år] Medelenergianvändning höglasttid [MWh/h] 479 Medelenergianvändning låglasttid [MWh/h] 413 Pris höglasttid * /MWh+ 80,50 Pris låglasttid * /MWh+ 44,33 Växlingskurs *kr/ + 9,84 Sammanlagt pris [kr/mwh] Fjärrvärmekonverteringar För att svara på frågan om det är lönsamt att göra fjärrvärmekonverteringar på Volvo Cars implementerades ett antal konverteringar i modellen. På Volvo Cars i Torslanda finns flera processer som kan konverteras från el till fjärrvärme. Värdena i tabellen nedan är tagna från Volvo Faces a Deregulated European Electricity Market av Süleyman Dag 9 : Tabell 2: Elförbrukning som är möjlig att konvertera till fjärrvärme Process Förbrukad el (GWh/år) Komfortkyla 14,5 Direktverkande elvärme 6,0 Elvärmd sandbädd för torkning 5,7 Elpanna 3,5 Varmvatten 1,3 Elvärmd testbana 1,3 Bastu 1,2 Bastuaggregaten, sandbädden och testbanan får anses svåra att konvertera till fjärrvärme. Den direktverkande elen anses kunna konverteras till stor del, 80 %, 4,8 GWh/år. Varmvattnet anses helt konverterbart, 1,3 GWh/år. Komfortkylan som idag drivs av en elkompressor kan ersättas av en central absorptionskylmaskin. Med COP på 2,5 för kompressorkylan och ett COP på 0,7 för absorptionskylmaskinen ges en ökad värmelast på 52 GWh/år. Sammanlagt ger dessa konverteringar en ökad värmelast på 58 GWh/år och en minskad elförbrukning med 20,6 GWh/år 4. Elpris 1 kr/kwh Även det europeiska elpriset är på väg uppåt. För att se hur fjärrvärmeproduktionen och lönsamheten förändras ökades elpriset till 1kr/kWh utan skatt. Valda scenarier i simuleringsmodellen Utifrån de fyra förändringarna skapades scenarier i simuleringsprogrammet Modest. Förändringarna kombinerades och de 7 mest relevanta valdes ut. Indata för de olika scenarierna finns i bilaga 1. 9 Dag, Süleyman (2000) Volvo Faces a Deregulated European Electricity Market 13

15 Scenario 1 Grundmodellen Grundmodellen, som det ser ut idag. Volvo system har ingen koppling till Göteborg Energis system. Elpriset varierar över året, med minimum 286 kr/mwh i juli och maximum 509 kr/mwh i januari för köpt el. Rya KVV är avstängt under sommarmånaderna maj september. Scenario 2 Europeiskt elpris Uppdelat system med europeiskt elpris. Här finns ingen sammankoppling mellan Volvos och Göteborgs system. Elpriset är höjt till europeisk nivå och är konstant över året. Rya KVV är inkopplat hela året. Scenario 3 Sammankopplade system Volvos system kopplas ihop med GE:s system. Volvo kan ta emot fjärrvärme från GE:s nät, men värme kan inte gå från Volvos nät till GE:s. Rya KVV är inkopplat hela året. Scenario 4 Sammankopplade system med europeiskt elpris Volvos system kopplas ihop med GE:s system. Volvo kan ta emot fjärrvärme från GE:s nät, men värme kan inte gå från Volvos nät till GE:s. Elpriset höjt till europeisk nivå. Rya KVV är inkopplat hela året. Scenario 5 Sammankopplade system med fjärrvärmekonverteringar Volvos system kopplas ihop med GE:s system. Volvo kan ta emot fjärrvärme från GE:s nät, men värme kan inte gå från Volvos nät till GE:s. Värme-/kyllaster som idag försörjs av el är konverterade till fjärrvärme och absorptionskyla i Volvos nät. Rya KVV är inkopplat hela året. Scenario 6 Sammankopplade system med fjärrvärmekonverteringar och europeiskt elpris Volvos system kopplas ihop med GE:s system. Volvo kan ta emot fjärrvärme från GE:s nät, men värme kan inte gå från Volvos nät till GE:s. Elpriset höjt till europeisk nivå. Värme-/kyllaster som idag försörjs av el är konverterade till fjärrvärme och absorptionskyla i Volvos nät. Rya KVV är inkopplat hela året. Scenario 7 Sammankopplade system med fjärrvärmekonverteringar och elpris på 1 kr/kwh Volvos system kopplas ihop med GE:s system. Volvo kan ta emot fjärrvärme från GE:s nät, men värme kan inte gå från Volvos nät till GE:s. Elpriset höjt till 1 kr/kwh. Värme-/kyllaster som idag försörjs av el är konverterade till fjärrvärme och absorptionskyla i Volvos nät. Rya KVV är inkopplat hela året. Begränsningar i simuleringsmodellen Det finns ingen möjlighet att sätta olika priser/lastbehov för dag och natt, vilket hade varit av signifikans särskilt för elpriset. Avfall finns inte med som bränsle i modellen, värmen från Renova går in som startnod i modellen. Detta gör det svårt att sätta krav som tvingar in avfallsförbränning i modellen. Spillvärmen från Renova, Preem och Shell är gratis i modellen. Detta gör att den inte konkurreras ut förrän vi får negativa skuggpriser på andra bränslen. Slutligen behandlas inte utsläppsrätter i Modest. 14

16 Resultat Definition av använda begrepp: Systemkostnad Summan av alla kapitalkostnader och alla årliga kostnader omräknade till nuvärde kallas systemkostnad och är den totala kostnaden för att tillgodose el- och fjärrvärmebehovet under optimeringsperioden ett år. Vid optimeringen beräknas hur el- och fjärrvärmetillförseln ska ske för att systemkostnaden ska bli så liten som möjligt. Koldioxidutsläpp Mängden koldioxid utsläppt vid förbränning av bränsle i systemet. Koldioxidutsläpp med elproduktionen tillgodoräknad Här beräknas mängden koldioxid utsläppt vid energiproduktionen minus de utsläpp ett kolkondenskraftverk skulle släppa ut om det producerade lika mycket el som fjärrvärmesystemet har nettoelproduktion. Ett kolkondenskraftverk beräknas släppa ut 950 kg/mwh. Denna siffra representerar den förändring i globala utsläpp som respektive system skapar. Använda bränslen Antal GWh av olika bränslen som använts för att försörja energisystemet. Producerad el Antal GWh som produceras i kraftvärmeverken. Producerad värme Antal GWh värme som produceras av de olika instanserna. 15

17 Resultat för scenario 1 Grundmodellen Systemkostnad: 441 miljoner kr/år Koldioxidutsläpp: ton Koldioxidutsläpp med elproduktionen tillgodoräknad: ton Redan idag genererar energisystemet tillräckligt mycket el för att ur ett marginalperspektiv få ett negativt koldioxidutsläpp. Tabell 3: Bränsle använt, producerad el och producerad värme för scenario 1 Bränsle Bränsle använt GWh Verk Producerad värme (GWh) El 228 Renova Skogsflis 209 Preem 198 Pellets 93 Shell 618 Bioolja 49 Värmepumpar Rya 714 Rapsolja 0 Rosenlund 156 Naturgas Rya KVV 770 Volvo - Naturgas till pannor 61 Högsbo KVV 2 Summa Rya VC 70 Sävenäs HP3 230 Sisjön HVP 15 Producerad el (GWh) HVP bioolja väst 17 Verk Rya KVV 739 Perstorp 44 Rosenlund 53 Volvo - Spillvärme OK/Q8 172 Högsbo KVV 2 Volvo - Naturgaspannor 58 Summa 794 Summa Bränslet som används domineras av naturgas, mer än 75 % av totalen. De största delarna av naturgasen går till Rya KVV, 84 %. El och Skogsflis är näst vanligast, men knappa 8-9 % vardera av totalen. Elpriset varierar över året, med minimum 286 kr/mwh i juli och maximum 509 kr/mwh i januari. Rya KVV står för nästan all elproduktion, 93 %. Värmeproduktionen är mer utspridd över många verk, Renova bidrar med 32 %, Rya KVV med 17 %, värmepumpar med 16 % och Shells spillvärme med 14 %. I Volvos system täcks grundlasten av spillvärme från OK/Q8 och står för 75 % av årsproduktionen. Den resterande topplasten täcks av naturgaspannor. 16

18 Pris (kr/mwh) Figur 5: Värmelast månadsvis för scenario 1 Grundlasten täcks av Renova och spillvärme från Shell och Preem. Rya KVV är avstängt majseptember. Ryas värmepumpar kommer också in tidigt med dagens nivå på elpris. 500 Skuggpriser Scenario Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Figur 6: Skuggpriser för fjärrvärmeproduktion veckovis för scenario 1 Skuggpriset för fjärrvärmen är positivt under hela året. Priset går i princip aldrig under 100 kr/mwh. Förutom några toppar i december februari ligger priset mellan 100 och 200 kr/mwh. 17

19 Resultat för scenario 2 Europeiskt elpris Systemkostnad: 283 miljoner kr/år Koldioxidutsläpp: ton Koldioxidutsläpp med elproduktionen tillgodoräknad: ton Ett ökat elpris har en enorm positiv inverkan på både systemkostnaden och nettokoldioxidutsläpp. Systemkostnaden sjunker med 36 %, 158 miljoner kr/år. Trots att utsläppen mer än fördubblas ökar elproduktionen så mycket att systemet sammanlagt kan tillgodoräkna sig ton mer koldioxid än i grundmodellen. Tabell 4: Bränsle använt, producerad el och producerad värme för scenario 2 Bränsle Bränsle använt GWh Verk Producerad värme (GWh) El 27 Renova Skogsflis 149 Preem 169 Pellets 27 Shell 468 Bioolja 17 Värmepumpar Rya 83 Rapsolja 0 Rosenlund 248 Naturgas Rya KVV Volvo - Naturgas till pannor 61 Högsbo KVV 46 Summa Rya VC 20 Sävenäs HP3 164 Sisjön HVP 5 Producerad el (GWh) HVP bioolja väst 15 Verk Rya KVV Perstorp 26 Rosenlund 84 Volvo - Spillvärme OK/Q8 172 Högsbo KVV 42 Volvo - Naturgaspannor 58 Summa Summa I scenario 2 finns två stora förändringar jämfört med grundmodellen. Elpriset är höjt till europeisk nivå, försäljningspriset är 549 kr/mwh och köpt el kostar 819 kr/mwh. Dessutom är priset konstant över året till skillnad från i grundmodellen. Detta innebär att Rya KVV hamnar som bottenlast vilket innebär större användning av naturgas och en mer än fördubblad elproduktion, en ökning med 142 %. Alla pannor som inte producerar el får minskad produktion och även spillvärmen minskar. Värmepumparna försvinner nästan helt och producerar bara 12 % av vad som producerades i grundmodellen. På Volvo blir det ingen skillnad, då elpannan var utkonkurrerad redan i grundmodellen. Här finns ingen kraftvärme att utnyttja. Spillvärmen täcker grundlasten och en naturgaspanna försörjer topplasten. 18

20 Figur 7: Värmelast månadsvis för scenario 2 Rya KVV konkurrerar ut Renova och Shell som bottenlast. Värmepumparna används försvinnande lite jämfört med i grundmodellen och syns endast under vintermånaderna. Förändringarna hur värmelasten täcks är stora och åskådliggörs tydligare i nedanstående diagram. Figur 8: Värmelastförändring mellan scenario 1 och scenario 2 (scenario 2 scenario 1) 19

21 Pris (kr/mwh) Rya KVV utnyttjas bättre under hela året, sammanlagt produceras 1147 GWh mer värme per år. Dessutom producerar Rosenlund 92 GWh mer värme per år. Under vintermånaderna är det värmepumparna och Sävenäs som ersätts, värmeproduktionen minskar med 631 GWh per år för värmepumparna och 66 GWh per år för Sävenäs. På sommaren är det Shell och Renova som ersätts, Shell med 151 GWh per år och Renova med 318 GWh per år. 500 Skuggpriser Scenario Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December -200 Figur 9: Skuggpriser för fjärrvärmeproduktion veckovis för scenario 2 Spillvärmen som är nästintill gratis konkurreras ändå ut av Rya KVV som har negativ marginalkostnad under sommarmånaderna. Detta ger negativa skuggpriser på sommaren för hela systemet, som bäst -144 kr i augusti. Skuggpriset varierar mer över året och toppen vid årsskiftet ligger i samma nivå som för grundmodellen, 430 kr/mwh. 20

22 Resultat för scenario 3 Sammankopplade system Systemkostnad: 419 miljoner kr/år Koldioxidutsläpp: ton Koldioxidutsläpp med elproduktionen tillgodoräknad: ton Kopplingen mellan systemen sparar 22 miljoner kr/år. Dessutom kan systemet tillgodoräkna sig ton koldioxid extra jämfört med grundmodellen. Detta beror delvis på att Rya KVV är i bruk året runt. Tabell 5: Bränsle använt, producerad el och producerad värme för scenario 3 Bränsle Bränsle använt GWh Verk Producerad värme (GWh) El 223 Renova Skogsflis 223 Preem 198 Pellets 88 Shell 618 Bioolja 50 Värmepumpar Rya 698 Rapsolja 0 Rosenlund 175 Naturgas Rya KVV 923 Volvo - Naturgas till pannor 0 Högsbo KVV 8 Summa Rya VC 66 Sävenäs HP3 245 Sisjön HVP 14 Verk Producerad el (GWh) HVP bioolja väst 45 Rya KVV 878 Perstorp 56 Rosenlund 59 Volvo - Spillvärme OK/Q8 44 Högsbo KVV 7 Volvo - Naturgaspannor 0 Summa 944 Summa Bränsleanvändningen ökar med 200 GWh/år då spillvärmen får vika för naturgas till kraftvärmeverken. Kraftproduktionen ökar också med 150 GWh/år. Denna ökning beror delvis på att Ryaverket inte är avstängt under sommarmånaderna, men en körning med icke sammankopplade system och Rya KVV igång året om visar att sammankopplingen ger 108 GWh mer el. På Volvo blir det stora förändringar. Naturgaspannorna går aldrig igång och spillvärmen minskar med 74 % till 44 GWh/år. 21

23 Figur 10: Värmelast månadsvis för scenario 3 Låga elpriser på sommaren gör spillvärmen från Renova billigare än värme från Rya KVV. Elpriset gör också att värmepumparna finns med i mixen i princip hela året. För att påvisa skillnaderna mellan sammankopplade system och grundmodellen, där produktionen i Volvos nät är separat från Göteborg Energis nät, redovisas skillanderna i värmelast i diagrammet nedan. Figur 11: Värmelastförändring mellan scenario 1 och scenario 3 (scenario 3 scenario 1) 22

24 Pris (kr/mwh) En sammankoppling visar att marginalkostnaden generellt är lägre i Göteborg Energis system än i Volvos system. Spillvärme från raffinaderi minskar med 185 GWh per år och Volvos naturgaspanna med 58 GWh per år. För att ersätta dessa ökar Rya KVV med 157 GWh per år. Även Rosenlund, Perstorp och Sävenäs bidrar mer till värmebehovet i scenario 3 än i scenario Skuggpriser Scenario Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Figur 12: Skuggpriser för fjärrvärmeproduktion veckovis för scenario 3 Skuggpriserna kryper ner mot 0-strecket sommartid, ner till 20 kr i 11 veckor. Förutom dessa sommarveckor är skuggpriserna i princip identiska med grundmodellen. Denna sommarminskning går också att härleda till inkopplingen av Rya KVV året runt. 23

25 Resultat för scenario 4 Sammankopplade system med europeiskt elpris Systemkostnad: 249 miljoner kr/år Koldioxidutsläpp: ton Koldioxidutsläpp med elproduktionen tillgodoräknad: ton Här börjar det löna sig ordentligt med sammankopplade system, systemkostnaden är 34 miljoner kr lägre per år jämfört med samma priser utan sammankoppling (scenario 2). Förtjänsten med en sammankoppling blir hälften så stor vid europeiska elpriser som vid dagens priser. Tabell 6: Bränsle använt, producerad el och producerad värme för scenario 4 Bränsle Bränsle använt GWh Verk Producerad värme (GWh) El 32 Renova Skogsflis 196 Preem 175 Pellets 30 Shell 474 Bioolja 21 Värmepumpar Rya 99 Rapsolja 0 Rosenlund 296 Naturgas Rya KVV Volvo - Naturgas till pannor 0 Högsbo KVV 49 Summa Rya VC 23 Sävenäs HP3 216 Sisjön HVP 5 Verk Producerad el (GWh) HVP bioolja väst 19 Rya KVV Perstorp 27 Rosenlund 100 Volvo - Spillvärme OK/Q8 31 Högsbo KVV 44 Volvo - Naturgaspannor 0 Summa Summa Bränsleanvändandet ökar då spillvärmen från raffinaderi (OK/Q8) i Volvos nät konkurreras ut. Elproduktionen ökar marginellt då värmelasten ökar en aning under sommarmånaderna. Precis som i scenario 2 konkurreras Volvos naturgaspannor ut helt. Dessutom blir spillvärmen från OK/Q8 än mer marginaliserad jämfört med scenario 3. För att täcka den ökade lasten får flera verk gå lite extra olika tider på året, beroende på vilket som ligger på marginalen. 24

26 Figur 13: Värmelast månadsvis för scenario 4 Lastdiagrammet är mycket likt det i scenario 2, men Volvos naturgaspanna är försvunnen och spillvärmen från OK/Q8 har marginaliserats. Värmelastförändringen mellan scenario 2 och scenario 4 visas i diagrammet nedan. Figur 14: Värmelastförändring mellan scenario 2 och scenario 4 (scenario 4 scenario 2) 25

27 Pris (kr/mwh) I jämförelsediagrammet ser man att marginalkostnaderna är lägre för Göteborg Energis nät än Volvo Cars nät. Volvos naturgaspanna och spillvärme från raffinaderi ersätts av Rosenlund, Rya KVV, Sävenäs och Renova. Detta visar även på att det finns ekonomiska vinster att sammankoppla de två näten med varandra. 500 Skuggpriser Scenario Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December -100 Figur 15: Skuggpriser för fjärrvärmeproduktion veckovis för scenario 4 Skuggpriserna är nästan identiska med de i scenario 2. 26

28 Resultat för scenario 5 Sammankopplade system med fjärrvärmekonverteringar Systemkostnad: 421 miljoner kr/år Koldioxidutsläpp: ton Koldioxidutsläpp med elproduktionen tillgodoräknad: ton Här blir det främst intressant att jämföra med scenario 3. Systemkostnaden blir 3 miljoner kr dyrare per år jämfört med scenario 3, alltså är det inte ekonomiskt lönsamt att göra fjärrvärmekonverteringar på Volvo med dagens elpriser. I systemkostnaden räknas dessutom varken investeringskostnaden för konverteringen eller kostnaden för elcertifikat med. Tabell 7: Bränsle använt, producerad el och producerad värme för scenario 5 Bränsle använt Producerad värme Bränsle GWh Verk (GWh) El 230 Renova Skogsflis 224 Preem 198 Pellets 89 Shell 618 Bioolja 51 Värmepumpar Rya 719 Rapsolja 0 Rosenlund 177 Naturgas Rya KVV 945 Volvo - Naturgas till pannor 0 Högsbo KVV 8 Summa Rya VC 66 Sävenäs HP3 247 Sisjön HVP 14 Verk Producerad el (GWh) HVP bioolja väst 45 Rya KVV 897 Perstorp 56 Rosenlund 60 Volvo - Spillvärme OK/Q8 54 Högsbo KVV 7 Volvo - Naturgaspannor 0 Summa 964 Summa

29 Figur 16: Värmelast månadsvis för scenario 5 Lastdiagrammet är svårt att skilja från det i scenario 3, enda skillnaden är några enstaka GWh tillagda på varje stapel. Fjärrvärmekonverteringarna ger ett sådant litet tillägg till hela systemet att det är svårt att urskilja förändringen. För att åskådliggöra detta presenteras förändringarna separat i diagrammet nedan. Figur 17: Värmelastökning från scenario 3 till scenario 5 (scenario 5 scenario 3) 28

30 Pris (kr/mwh) Tilläggen sker vintertid i Ryaverket, sammanlagt under året 22 GWh. Under sommarmånaderna är det värmepumpar och spillvärme från raffinaderi som täcker ökningen, värmepumpar med 21 GWh och spillvärmen med 10 GWh. Tilläggen kommer från den källa som ligger på marginalen, vilken varierar över året. 500 Skuggpriser Scenario Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Figur 18: Skuggpriser för fjärrvärmeproduktion veckovis för scenario 5 Skuggpriserna ligger som i scenario 3 förutom i delar av juni och juli då Perstorp ligger på marginalen istället för Shell. 29

31 Resultat för scenario 6 Sammankopplade system med fjärrvärmekonverteringar och europeiskt elpris Systemkostnad: 236 miljoner kr/år Koldioxidutsläpp: ton Koldioxidutsläpp med elproduktionen tillgodoräknad: ton En jämförelse med scenario 4 är mest intressant då den visar på hur fjärrvärmekonverteringarna blir mer lönsamma med europeiska elpriser. Med högre pris på elen blir systemkostnaden 13 miljoner kr lägre per år om fjärrvärmekonverteringar införs på Volvo. Dessutom blir de globala koldioxidutsläppen marginellt bättre. Tabell 8: Bränsle använt, producerad el och producerad värme för scenario 6 Bränsle Bränsle använt GWh Verk Producerad värme (GWh) El 32 Renova Skogsflis 202 Preem 177 Pellets 31 Shell 478 Bioolja 22 Värmepumpar Rya 101 Rapsolja 0 Rosenlund 302 Naturgas Rya KVV Volvo - Naturgas till pannor 0 Högsbo KVV 50 Summa Rya VC 24 Sävenäs HP3 222 Sisjön HVP 5 Producerad el (GWh) HVP bioolja väst 20 Verk Rya KVV Perstorp 27 Rosenlund 103 Volvo - Spillvärme OK/Q8 34 Högsbo KVV 45 Volvo - Naturgaspannor 0 Summa Summa Ytterligare jämförelser med scenario 4: Bränsleökningen som krävs läggs på naturgasen. Elproduktionen ökar marginellt, med 22 GWh/år. Flera värmeproducenter får arbeta lite hårdare beroende på vad som ligger på marginalen. Värmen till absorptionskylmaskinen täcks av Rya KVV som försörjer knappt hälften av den ökade värmelasten. 30

32 Figur 19: Värmelast månadsvis för scenario 6 Lastdiagrammet är i svårt att skilja från det i scenario 4, enda skillnaden är några enstaka GWh tillagda på varje stapel. Sammanlagd ökning är 58 GWh på ett år varav 26 GWh kommer från Rya KVV. 31

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk.

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk. Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk i Sävenäs Klimatpåverkan från Renovas avfallssystem En grov jämförelse

Läs mer

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen.

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift i Simulering Optimering av System Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift inom kursen Simulering Optimering av System D, 5 poäng Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Biobränslebaserad kraftproduktion. Biobränslebaserad kraftproduktion. Mars 2015 Mars 2015 1 Biobränslebaserad kraftproduktion I Sverige användes under 2014: 41,2 TWh rena biobränslen av totalt 73 TWh bränslen i värme och kraftvärmeverk

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Modell över fjärrvärmesystem. kraftvärmens möjligheter

Modell över fjärrvärmesystem. kraftvärmens möjligheter Nr 4 September 2006 Modell över fjärrvärmesystem och kraftvärmens möjligheter Stockholm en del av klimatlösningen Modell över fjärrvärmesystem och kraftvärmens möjligheter Stockholm en del av klimatlösningen

Läs mer

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA Torsås Fjärrvärmenät AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Torsås Fjärrvärmenät Ort/orter FVD20012 Torsås Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson

Läs mer

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 Energisession 26 Fjärrvärmens historia i Sverige Sabbatsbergs sjukhus, första tekniska fjärrvärmesystemet år

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering i Kristineheds kraftvärmeverk Sammanfattning Åtgärden syftar till att effektivisera

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Systemperspektiv på energieffektivisering i industrin Louise Trygg Tekn. Dr.

Systemperspektiv på energieffektivisering i industrin Louise Trygg Tekn. Dr. Systemperspektiv på energieffektivisering i industrin Tekn. Dr. Energisystem Linköpings universitet Tillförd energi för elproduktion i Sverige Foto: Owen Humphreys/AP Bennewitz nära Wurzen Källa: MDR

Läs mer

Scenarier för Pathways

Scenarier för Pathways Scenarier för Pathways (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987 och består idag av 19 personer. är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och avfallsområdet. Scenarierna

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växternas

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Miljövärdering av el

Miljövärdering av el Miljövärdering av el med fokus på utsläpp av koldioxid foto: vattenfall I allt fler sammanhang ställs krav på miljövärdering av den energi som konsumeras. Det gäller inte minst redovisning av utsläppen

Läs mer

Optimering av olika avfallsanläggningar

Optimering av olika avfallsanläggningar Optimering av olika avfallsanläggningar ABBAS GANJEHI Handledare: LARS BÄCKSTRÖM Inledning Varje dag ökar befolkningen i världen och i vår lilla stad Umeå. Man förutsäg att vid år 2012 har Umeås folkmängd

Läs mer

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 Optimalt system för energi ur avfall i Göteborg Utbyggnad av Jonas Axner, Renova AB Renovas avfallskraft- värmeverk i Sävenäs Sävenäs AKVV Omvärld Teknik / begränsningar Åtgärder

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

Industrins elanvändning och samspelet med lokala energileverantörer Louise Trygg

Industrins elanvändning och samspelet med lokala energileverantörer Louise Trygg Industrins elanvändning och samspelet med lokala energileverantörer Energisystem Linköpings universitet Global miljöpåverkan: 1 kwh el 1 kg CO 2 1 kwh olja 0,3 kg CO 2 Elpris för industrier 2 000 MWh/year

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Klimatneutralt byggande är det möjligt? Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Hållbart samhälle Bevara jordens resurser Leva ett gott liv Klimatförändringarna är synliga och märkbara

Läs mer

Moditys pristro kort, medel och lång sikt

Moditys pristro kort, medel och lång sikt Juni 2015 Moditys pristro kort, medel och lång sikt Kraftläget inför sommaren och hösten Vi har en mycket hög kraftbalans inför sommaren. Det betyder att vi har mycket vatten i systemet och det är högst

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP

Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP Inledning Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP I förstudie kommer lönsamhetsberäkningar att göras för ett biodieselaggregat som har möjlighet att producera både el och värme hädanefter CHP.

Läs mer

Fortum Heat Scandinavia

Fortum Heat Scandinavia Fortum Heat Scandinavia UTVECKLINGSPLAN FÖR BASPRODUKTIONEN I STOCKHOLM AVFALL OCH BIOBRÄNSLEN ÖKAD ELPRODUKTION MINSKAD ANVÄNDNING AV KOL OCH VÄRMEPUMPAR SYSTEMEFFEKTIVITET KOSTNADSMINSKNING REDUCERADE

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Håkan Linné Fastighetsbeteckning: Källsätter 3:2 Adress: Ringstorp Banvaktsstugan 1 Postadress: 58594 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area:

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Industriprojekt Oskarshamn. Energisystemanalys. För företag och kommuner i samverkan kring energiförsörjning.

Industriprojekt Oskarshamn. Energisystemanalys. För företag och kommuner i samverkan kring energiförsörjning. Energisystemanalys För företag och kommuner i samverkan kring energiförsörjning. Ett verktyg för hur arbete kan bedrivas för energisystemanalyser i företag med inriktning på samhälls- och företagsnytta

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Alternativa kylmetoder i kontorslokaler ur ett systemperspektiv

Alternativa kylmetoder i kontorslokaler ur ett systemperspektiv Alternativa kylmetoder i kontorslokaler ur ett systemperspektiv En studie av Stockholms energisystem Sara Larsson & Mårten Nilsson Avdelningen för Energisystem Examensarbete 2008/2009 Institutionen för

Läs mer

Prisbildning på el på den nordiska marknaden

Prisbildning på el på den nordiska marknaden 1 Prisbildning på el på den nordiska marknaden Peter Fritz, Christian Dahlström, Sweco Priset på el bestäms genom en daglig auktion på spotmarknaden Elektricitet är en speciell råvara i det avseendet att

Läs mer

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05 Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 213-6-5 Inledning Syftet med detta projekt är att visa på konkurrenskraften för Umeå Energis produkt fjärrvärme. Konkurrenskraften

Läs mer

fjärrvärmen och miljön

fjärrvärmen och miljön fjärrvärmen och miljön 1 Fjärrvärme, fjärrkyla och kombinerad produktion av el- och värme i kraftvärmeverk är nyckelteknik med omedelbar potential att producera grön energi, minska miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM

BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM Allmänt om miljöpåverkan vid användning av energi För att värdera miljöpåverkan vid användning av energi kan man generellt se till mängden förbrukade bränslen

Läs mer

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion RAPPORT Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion Jonas Höglund Bakgrund IVL Svenska Miljöinstitutet publicerade 2009 på uppdrag av Energimyndigheten rapporten LCA calculations on Swedish wood

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Horst Kampner Fastighetsbeteckning: Ormboet 5 Adress: Heidenstams Gata 8 Postadress: 58437 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area: Uppvärmning:

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information 2012-12-01 Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser prisutvecklingen ut 5. Fjärrvärmens miljöpåverkan

Läs mer

Utveckling och Marknadsläge för Solvärme och solel. Björn Karlsson Mälardalens högskola 2012-11-10

Utveckling och Marknadsläge för Solvärme och solel. Björn Karlsson Mälardalens högskola 2012-11-10 Utveckling och Marknadsläge för Solvärme och solel Björn Karlsson Mälardalens högskola 2012-11-10 Gammalt Budskap Solelsystem är för dyra! Solvärmesystem har låg täckningsgrad och kan ej konkurrera med

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-01- 21 REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Energimyndighetens rapport Heltäckande bedömning av

Läs mer

Varför räkna med primärenergi? Louise Trygg

Varför räkna med primärenergi? Louise Trygg Varför räkna med primärenergi? Louise Trygg Höskolan Dalarna och Linköpings universitet Vi står inför stora utmaningar Övergödning Ozonuttunning Utfiskade hav Avskogning Landexploatering Artutrotning Klimat

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser framtiden ut 5. Hur ser prisutvecklingen ut 6. Vad är

Läs mer

Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme

Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme Vår energi gör livet bättre idag och för kommande generationer. Fortum Värme med dotterbolag producerar miljöanpassad fjärrvärme, fjärrkyla och el. Företaget har totalt

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris)

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Priset räknas inte längre i ören De låga svenska energipriserna är ett minne blott. På en allt mer integrerad nordisk och

Läs mer

Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Lars Mårtensson, Miljöchef Volvo Lastvagnar AB Maria Blechingberg, Miljöcontroller Göteborg Energi AB Några få grader gör stor skillnad Förbränning

Läs mer

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems System planning, EG2050 introduction Lennart Söder Professor in Electric Power Systems 1 World energy consumption 2007 130 000 TWh Oil Natural gas Hydro Coal Wind power Nuclear Hydro, wind, nuclear: Replaced

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Kraftfulla Öresundsverket

Kraftfulla Öresundsverket Kraftfulla Öresundsverket Ny kraft som lyser upp tillvaron och minskar utsläppen Öresundsregionen expanderar. En expansiv och attraktiv region som växer med fler bostäder och ett ökande företagande, behöver

Läs mer

Optimering -av energibesparingar i en villa.

Optimering -av energibesparingar i en villa. Optimering -av energibesparingar i en villa. Mats Karlström ce01mkm@ing.umu.se Stefan Lahti ce01sli@ing.umu.se Handledare: Lars Bäckström Inledning Än idag finns det många hus i Sverige som använder direktverkande

Läs mer

Falu Energi & Vatten

Falu Energi & Vatten Falu Energi & Vatten Ägarstruktur Falu Kommun Falu Stadshus AB Falu Förvaltnings AB Kopparstaden AB Lugnet i Falun AB Lennheden Vatten AB (50%) Dala Vind AB (5,8%) Dala Vindkraft Ekonomisk Förening (15

Läs mer

Stärk konkurrenskraften med miljöanpassade besparingsåtgärder. Energihushållning i industrier

Stärk konkurrenskraften med miljöanpassade besparingsåtgärder. Energihushållning i industrier Stärk konkurrenskraften med miljöanpassade besparingsåtgärder. Energihushållning i industrier Vad är Uthållig kommun? Uthållig kommun är ett program för att stärka och utveckla ett hållbart samhälle med

Läs mer

Datum 2011-11-30. Beskattning av de svenska kraftvärmeverken

Datum 2011-11-30. Beskattning av de svenska kraftvärmeverken S V E N S K» energi Svensk* Fjärrvärme Finansminister Anders Borg Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia till: It- och energiminister Anna-Karin Hatt Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum 2011-11-30

Läs mer

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme Hörneborgsverket i Örnsköldsvik Från biobränsle till el, ånga och värme HÖRNEBORGSVERKET: Ett nytt landmärke i Örnsköldsvik Det kraftvärmeverk som Övik Energi just nu bygger i Hörneborg är något som alla

Läs mer

miljövärdering 2014 guide för allokering i kraftvärmeverk och fjärrvärmens elanvändning

miljövärdering 2014 guide för allokering i kraftvärmeverk och fjärrvärmens elanvändning miljövärdering 2014 guide för allokering i kraftvärmeverk och fjärrvärmens elanvändning 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska fördela miljövärden från kraftvärmeproduktion

Läs mer

Specialisering Energisystem och Miljöteknik

Specialisering Energisystem och Miljöteknik Specialisering Energisystem och Miljöteknik Energisystem Vi har forskning inom: Nationella- och regionala energisystem Industriella energisystem Byggnaden som energisystem Industriell miljöteknik Vi forskar,

Läs mer

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Elforskdagen 3 december 2013 Tomas Wall, Desiderate AB 1 Utbuds- och efterfrågekurva i Norden (normalår) CO2 kostnad 10-30 /ton CO 2 Rörlig prod.kostnad (exkl.

Läs mer

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Inga enkla systemavgränsningar Äldre tiders produktionssystem och utsläpp begränsar dagens möjligheter Till vad och hur mycket

Läs mer

VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013

VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013 VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013 Fjärrvärmekampanj 2013 Nytt erbjudande på grund av nya förutsättningar Tidigare intresse på området var över 30% Vi har sedan 2009 installerat fjärrvärme och konverterat

Läs mer

Vattenfall Värme Uppsala

Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala - dagsläget Johan Siilakka, chef anläggningsutveckling - utveckling Anna Karlsson, miljöspecialist - varför biobränslen? - tidplaner och delaktighet 2013-03-02 Foto: Hans Karlsson

Läs mer

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Sätra Gård 2010-03-18 Fredrik Zetterlund R-S M Energi & Processteknik Skatter och avgifter på avfallsförbränning Avfallsförbränningsskatt ( BRASkatt )

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

VINDKRAFT. Alternativ Användning

VINDKRAFT. Alternativ Användning Datum (2012-03-14) VINDKRAFT Alternativ Användning Elev: Andreas Krants Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Alternativa användningssätt för vindkraft är vad denna rapport handlar om, och med alternativ

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

E.ON Värme. Med spillvärme

E.ON Värme. Med spillvärme E.ON Värme Med spillvärme 2 Spillvärme, överskottsvärme, restvärme, återvunnen energi kärt barn har många namn. Vad det handlar om är att ta tillvara värme som uppstår vid industriella processer och använda

Läs mer

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson Energianvändningens klimatpåverkan Energimyndigheten Tobias Persson Upplägg Växthusgasutsläpp från energianvändning Miljövärdering hur och till vad? Vad tycker Energimyndigheten Sammanfattning Växthusgasutsläpp

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för allokering i kraftvärmeverk och fjärrvärmens elanvändning

miljövärdering 2012 guide för allokering i kraftvärmeverk och fjärrvärmens elanvändning miljövärdering 2012 guide för allokering i kraftvärmeverk och fjärrvärmens elanvändning 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska fördela miljövärden från kraftvärmeproduktion

Läs mer

Mer än. För dig som undrar vad du får för dina fjärrvärmepengar.

Mer än. För dig som undrar vad du får för dina fjärrvärmepengar. Mer än bara värme För dig som undrar vad du får för dina fjärrvärmepengar. Fjärrvärmen ger kraft åt Göteborg. Vi på Göteborg Energi har bara en uppgift och det är att ge kraft åt Göteborg. I det arbetet

Läs mer

fjärrvärmen 2015 branschprognos Fjärrvärmen fortsätter växa

fjärrvärmen 2015 branschprognos Fjärrvärmen fortsätter växa fjärrvärmen 215 branschprognos Fjärrvärmen fortsätter växa Svensk Fjärrvärme är en branschorganisation för företag i Sverige som producerar fjärrvärme, kraftvärme och fjärrkyla. Föreningen har drygt 13

Läs mer

Samarbete mellan industri och energibolag Södra Cell Värö/Varberg Energi. Carl-Arne Pedersen VD, Varberg Energi-koncernen. Panndagarna 6 februari 2014

Samarbete mellan industri och energibolag Södra Cell Värö/Varberg Energi. Carl-Arne Pedersen VD, Varberg Energi-koncernen. Panndagarna 6 februari 2014 Samarbete mellan industri och energibolag Södra Cell Värö/Varberg Energi Carl-Arne Pedersen VD, Varberg Energi-koncernen Panndagarna 6 februari 214 Varberg Energi AB Varberg Energi AB ägs av Varbergs kommun

Läs mer

Fortum Värme och miljön 2014

Fortum Värme och miljön 2014 Fortum Värme och miljön 014 En positiv hållbar utveckling steg i rätt riktning Energiåret 014 var händelserikt. Det var varmare än normalt och behovet av upp värmning minskade jämfört med året innan. För

Läs mer

BILAGA 3. ÅTGÄRD 2 Fjärrvärmeutbyggnad i Sala

BILAGA 3. ÅTGÄRD 2 Fjärrvärmeutbyggnad i Sala ÅTGÄRD 2 Fjärrvärmeutbyggnad i Sala Beskrivning av projektet - bakgrund Beståndet av småhus i Sala tätort som värms upp med direktverkande el är relativt stort. Ett viktigt mål i Sala kommuns klimatstrategi

Läs mer

Anteckningar från workshop 2: Systemperspektiv på energisystem

Anteckningar från workshop 2: Systemperspektiv på energisystem Anteckningar från workshop 2: Systemperspektiv på energisystem Ordförande: Björn Karlsson Sekreterare: Shahnaz Amiri Systemsyn och klimatpåverkan: P1: Fjärrvärme expansion: Var kan fjärrvärme ha mer nytta?

Läs mer

Den framtida elproduktionen

Den framtida elproduktionen Den framtida elproduktionen Föredrag av Morgan Andersson Elforsk AB Gothia Powers Elkraftsymposium 27 nov. 2008 2008-12-15 1 Disposition Något om Elforsk Dagens produktionskostnader Miljövärdering av el

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

El- och värmeproduktion 2009

El- och värmeproduktion 2009 Energi 2010 El och värmeproduktion 2009 Produktionen av el och industrivärme minskade år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över el och värmeproduktionen minskade elproduktionen och totalförbrukningen

Läs mer

Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden Skäligt pris på fjärrvärme SOU 2004:136 och Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden SOU 2005:33.

Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden Skäligt pris på fjärrvärme SOU 2004:136 och Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden SOU 2005:33. Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE 2005-07-01 M2005/895/E M2005/2736/E Till Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden

Läs mer

Energi & Villaforum 2013. Välkomna!

Energi & Villaforum 2013. Välkomna! Energi & Villaforum 2013 Välkomna! Program 08.00 Frukost 08.30 Välkomna! 08.45 Fjärrvärme Karl-Henrik Rognefjord 09.15 MEX (Helsingborgs Mark & Exploatering) Johan Cedergren Tomtsläpp 2013 och vad händer

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer