VIDEO FRÅN AMBULANSHELIKOPTER TILL SOS-CENTRAL

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VIDEO FRÅN AMBULANSHELIKOPTER TILL SOS-CENTRAL"

Transkript

1 VIDEO FRÅN AMBULANSHELIKOPTER TILL SOS-CENTRAL - En Effektanalys Rapporten är skriven av Jonas Landgren och Fredrik Bergstrand på uppdrag av Viktoriainstitutet TUCAP Lindholmen Science Park Viktoriainstitutet 1

2 Innehålllsförteckning: Datainsamling... 4 Videomaterial skapat vid insatser... 5 Reflektioner kring video från helikopter... 6 Möjligheter med video från helikopter... 7 Videofilmade händelser... 8 Analys av inspelat material Effektanalys Analysmodeller Diskussion kring HKP-producerad video Slutsats

3 Inledning Rapporten presenterar den effektanalys som genomförts med fokus på genomförda fältförsök med att sända video från ambulanshelikopter till SOS-central i Västra Götaland. Under fältförsöken har personal i ambulanshelikoptern i Västra Götalandsregionen med en handhållen kamera sänt live-video till driftledare på SOS-centralen i Göteborg. Video-sändningar har inte nyttjats för lednings av insatser, utan snarare fungerat som ett konkret och värdefullt material för att utvärdera effekten av en möjlig framtida videoanvändning. Rapporten beskriver användning av video från ambulanshelikopter samt reflektioner från SOS-Alarms personal kring ett möjligt användande. Baserat på det insamlade materialet i form av intervju-anteckningar och videosekvenser från skarpa insatser har en effektanalys genomförts. Dessutom har förslag för att uppnå önskade effekter tagits fram tillsammans med praktiska modeller för att diskutera hur en effektiv användning av video från helikopter kan bidra till effektivare insatsarbete. Projektet har visat att det finns goda verksamhetseffekter och konkreta operativa fördelar med att tillföra video som en del av kommunikationen mellan skadeplatsen och SOS-Alarm, men att sådan användning bör ske integrerat i existerande arbetsprocesser och systemstöd. 3

4 Datainsamling Effektanalysen är baserad på följande lilla men fokuserade datamaterial: Intervju med helikopterpersonal Samtal (informell intervju) har genomförts med helikoptersjuksköterska som under skarpa insatser, aktivt filmat under inflygning till olycksplats. Intervjun genomfördes våren 2011 på Säve flygplats hos Ambulanshelikopterverksamheten i Västra Götalandsregionen. I samband med dessa samtal gavs möjligheten att ta del av kameralösningen som används och se den miljö där tekniken används. Syftet med besöket och den informella intervjun var att fånga upp insikter och synpunkter kring filmning med hjälp av handhållen videokamera under inflygning till olycksplats. Intervjuer med SOS-personal I ett andra steg genomfördes informella intervjuer med driftledare på SOS-central Gårda i Göteborg. Intervjuerna genomfördes under pågående arbetspass vid larmborden inne i centralen. Tre stycken driftledare intervjuades där två av driftledarna delvis också arbetar som räddningsoperatörer vilket gav ett bredare perspektiv på möjligheterna med video från helikopter. Intervjuerna kännetecknades av stor öppenhet och intresse men samtidigt också en tydlighet att endast ett litet antal användbara videosekvenser inkommit till SOS-centralen och varit tillgängliga för driftledarna. Under testperioden för videotjänsten användes en specifik dator för att ta emot videosändningarna från helikoptern. Denna dator var placerad vid driftledarens arbetsstation, och möjligheten fanns då att ta emot bilderna och visa detta för berörd personal. I tidigare tester med bland annat Räddningstjänsten så har operatörerna själva haft möjlighet att ta emot video vid sina arbetsstationer. Detta har gett dem möjligheten att direkt ta del av en rikare bild av händelsen direkt i sitt arbete med den. Då placeringen av datorn inte möjliggjorde användning av videoströmmarna i det direkta arbetet så användes det inspelade materialet istället som underlag för analys och intervjuer. Då personalen i fokus för intervjuerna inte använt video aktivt i sitt arbete så orienterades istället diskussionen kring framtida möjlig användning baserat på underlaget som exempelbilder från helikoptern. Analys av videomaterial Förutom intervjuer har de videosekvenser (3st) som producerats under fältförsöket analyserats. Analysen har fokuserats på vad som filmas, hur filmningen genomförts samt en granskning av utmaningar som uppstått i samband videofilmning. 4

5 Videomaterial skapat vid insatser På Säve flygplats strax utanför Göteborg är Västra Götalandsregionens ambulanshelikopter stationerad. Ambulanshelikopter används främst idag för så kallade Prio-1 fall där patienter lider av akuta livshotande symptom, en vanligt förekommande källa för dessa fall är trafikolyckor. Helikoptern tar sig lättare och snabbare fram än vanliga ambulanser, och används därför ofta för längre transporter och för svårare fall, men det tar normalt längre tid för den att ta sig till en skadeplats då det tar tid viss tid få upp helikoptern i luften. En ambulans har enligt uppgift en snitt-tid på 9 minuter för att ta sig till en skadeplats, och en helikopter har ca 20 minuter. Tekniken som användes under testperioden bestod av en handhållen kameralösning. En videokamera kopplades till en av helikopterns ombordvarande datorer. Datorn har en tryckkänslig skärm och från en knapptryckning kan en videosändning påbörjas och avslutas. Videoströmmen tas emot i datorn och kodas av Adobe Media Encoder och sänds vidare till videoapplikationen LiveResponse via helikopterns befintliga 3Gkoppling. Kameran som valdes för försöken är en vanlig konsument-videokamera. Till skillnad från andra typer av kameror, så som övervakningskameror eller USBkameror, så har denna en egen sökare vilket gör det enklare för användaren att fånga det tilltänka objektet i filmen. Videokameran har även en inbyggd optisk och digital zoom vilket gör det möjligt att fokusera filmandet till specifika områden på marken. Figure 1: inflygning vid trafikolycka Videomaterialet som har samlats in består av bildsekvenser från trafikolyckor. Materialet är filmat från en hög höjd och visar genom in- och ut-zoomningar hur skadeplatsen ser ut, skadeutfallet och resurserna på plats. Totalt har 65 klipp sänds under testperioden, och detta inkluderar både testklipp från flygplatsen och omklädningsrum, men främst klipp från olycksplatser (se figur 1). Videoklippen är mellan en eller två minuter långa och är filmade under det korta tidsfönster som finns mellan det att olycksplatsen är inom synhåll och tills dess att helikoptern har landat (se figur 2). Kvaliteten på klippen har varierande kvalitet, och detta beror främst på kamerautrustningen som används och den relativt låga mängden videodata som kan skickas över en 3G-uppkoppling. 5

6 Reflektioner kring video från helikopter Baserat på intervjuerna med personal på SOS-alarm har en flora av praktiska problem men också möjligheter med video från ambulanshelikopter identifierats. Bland annat har tekniska problem i både helikoptern och på ledningscentralen orsakat svårigheter kring att under fältförsöken använda video som en integrerad del i arbetet. Trots detta ser personalen nya möjligheter som video från luften kan ge. Praktiska problem relaterat till fältförsöket För fältförsöket installerades en specifik bärbar dator hos SOS-Alarm. Vid driftledarens arbetsplats fanns möjlighet att genom en web-applikation ta del av videosändningarna från helikoptern. Möjligheten att titta på videosändningarna var alltså bundna till en specifik arbetsplats och roll. Den valda lösningen har inneburit vissa problem däribland att: den bärbara datorn har ibland varit i strömspar-läge och tiden att få igång datorn har upplevts som lång. uppkopplingen till videoapplikationen har varit långsam med följd att systemet upplevts som segt. de videos som har producerats har varit av en upplevd låg kvalitet. en majoritet av videofilmer har varit svarta pga av problem med kameralösningen i helikoptern. Detta har naturligtvis gjort avtryck i upplevelsen av den tilltänkta användningen. I de genomförda intervjuerna uttrycker personalen bland annat: - Segheten i systemet gör att det inte fungerar i praktiken. Måste få datorn att vakna, sedan trycka play. Det tar för lång tid - Kvaliten i videon är väldigt lågupplöst - Vi får in massa svarta videos som inte går att använda Dessa problem är främst kopplade till det specifika fältförsöket, men vissa lärdomar finns att ändå att dra. Dels bör det tas i beaktning vart i organisationen som videon skall finnas tillgänglig för att skapa mest nytta. Man bör även fundera på vart och hur webapplikationen skall finnas tillgänglig. Under testperioden kördes den på en dator som stod på veckovis, och detta skapade stora problem med hur snabbt datorn reagerade vid användning. 6

7 Möjligheter med video från helikopter Personalen ser trots de praktiska problemen som uppstått under fältförsöket att video från helikopter på sikt kan vara ett värdefullt verktyg för verksamheten. Resonemang kring att en bild säger mer än tusen ord är vanligt förekommande. Vid en fördjupad diskussion kring hur video kan ha goda effekter för verksamheten påpekas att det är mycket beroende av vad för typ av händelse som kommer i fråga. Vid en olycka av mindre omfattning har video från helikopter ett begränsat värde. Detta beror på att behovet att ge stöd till aktörer på plats är litet, behovet av koordinering via sjukvårds TiB saknas, samt behov av samverkan med andra aktörer begränsat. För den mindre olyckan påpekar ambulans och räddningsoperatörer att: - Helikoptern är ofta sist på plats, så vi vet redan vad som hänt och hur det ser ut. Vore kanske bättre att sätta video på en brandbil samt - Helikoptern kommer ofta ut i ett senare skede när vi redan har andra enheter på plats. Dock påpekas att även i den mindre olyckan kan video användas för att - informera om vad som syns från luften. Operatören kan se video och sedan förmedla tillbaks till skadeplatsen vad som syns från luften. Som exempel för detta gavs en beskrivning av en trafikolycka där en sekundär olycka inte upptäcktes i ett första skede. Vid detta tillfälle skall den inringande, i ett senare skede, upptäckt ytterligare ett fordon lokaliserat vid sidan av vägbanan. Vid mer omfattande olyckor där antalet skadade är större återfinns ytterligare argument för att video från helikopter är värdefullt. I sådana sammanhang där en inringande bara ger en partiell bild kan video vara ett bra komplement till enheternas lägesrapporter genom att: - video kan användas som underlag för att bedöma skadeläget - video från helikoptern kan ge en bra bild från luften till ambulans och räddningstjänst på plats. - se hur arbetet kan prioriteras - video som material i kontakt med TiB:ar - vid olycka i stort område så är det värdefullt med video då sjukvårds TiB och andra vill ha så mycket information som möjligt. - video kan användas för att söka efter skadade vid en större olycksplats. - video kan kanske avlasta istället för att TiB i ett initialskede pratar med ledningsambulans. - video kan ge insikter för att förbereda situationen hos de sjukhus där skadade kommer anlända. - i ett initialt skede kan då driftledare på SOS och TiB ta del av videomaterial innan kontakt tas med sjukvården på skadeplatsen. 7

8 Vid specifika olyckor som flygplansolyckor eller tågolyckor där skadeområdet kan vara relativt stort och där kunskapen om skadeområdets storlek inledningsvis kan vara begränsat återfinns följande specifika möjligheter med hjälp av video från helikopter: - video kan ge en bra bild till de operativa enheterna kring aspekter på skadeplatsen och kring framkomlighet till platsen. - berätta för aktörerna på plats att skadeområdet är större än vad de rapporterat från sitt perspektiv på marken - videon kan användas för att söka efter exempelvis skadade eller upptäcka delar från flyg/tåg i ett större område Videofilmade händelser Fältförsöken resulterade i video från tre stycken händelse. Nedan presenteras ett urval av stillbilder från dessa videofilmer. Singelolycka Videon visar en singelolycka på en enskild väg. När videon startar är helikoptern högt över olycksplatsen och man väljer snabbt att zooma in till 6 gångers förstoring för att bättre visa vad som händer på marken. Från och med nu är videon skakig, men man ser att på plats finns två fordon från Räddningstjänsten och en ambulans. Strax intill ambulansen ligger en bil upp-och-ner i diket. Vid bilen finns personal på plats. När helikoptern närmar sig sker in-zoomning till 12 gångers förstoring för att ge en bättre bild av olycksplatsen. När helikopter kommer närmare platsen går man ut till 6 gångers förstoring. Nu ser man att personal från sjukvårds- och räddningspersonal finns på plats hos den drabbade vid fordonet. Efter 60 sekunders filmande plockas kameran undan och sändningen avslutas efter 1 minut och 7 sekunder. Trafikolycka När klippet startar är kameran redan uppe och in-zoomad på olycksplatsen. Vinkeln för kameran gör att ca en tredjedel av det synbara fältet suddas ut av böjningen i glaset på helikoptern. I en vägkorsning på en landsväg ser man en ansamling med fordon, varav en är en buss. Inga synliga räddningsenheter eller ambulanser finns på plats. När helikoptern kommer i bättre vinkel kan man se en grupp med människor framför bussen, 8

9 varav en person sittande på marken. Därefter avslutas den 37 sekunder långa sändningen. Trafikolycka När klippet startar visas en lång och svängande vägsträcka på landsbygden. Ett ensamt stillastående fordon syns i bild, bilden panoreras till vänster och ca 50 meter från den stillastående bilen står 3 räddningsenheter och en ambulans uppställda. Bilden zoomas in till 6 gångers förstoring och nu kan man även se ytterligare ett fordon framför den första räddningsenheten, och vid sidan av den befinner sig ambulans och räddningspersonal på marken vid sidan av vägen. Helikoptern svänger nu över 90 grader och ett försök görs att zooma in på platsen. Efter det stängs kameran av, efter 51 sekunders filmande. Två minuters svart video följer och 2 minuter senare avslutas sändningen. 9

10 Analys av inspelat material Videosekvenserna som har filmats från helikoptern följer ett tydligt mönster. Detta består av ca 60 sekunder långa filmer som fångats under inflygningen till en olycksplats. Klippen är av relativt kort längd på grund av det korta tidsrummet som finns för att sända video. När avståndet är tillräckligt kort för att det skall gå att fånga skadeplatsen på video är man redan i inflygningsfasen och man flyger med vad som kallas tyst cockpit. När helikoptern närmar sig landning hjälper hela teamet till för att genomföra en säker landning. På grund av detta är tidsrummet för videosändningen mycket kort. Figure 2: Inflygningsmönster med c:a sekunders tidsfönster för videofilmning. Materialet som har sänts från helikoptern består normalt av ca 60 sekunder långa videosekvenser där betraktaren får se skadeplatsen från ett fågelperspektiv. Video som spelats in under fältförsöken innehåller relativt lågupplöst bild och inget ljud. Kamerans zoom används för att komma närmare och ge en mer detaljerad bild av platsen. Helt ut-zoomat läge används för att visa hela platsen med alla uppställda resurser, eller för hitta och sikta in kameran inför en in-zoomning. Stora mängder av materialet är filmat i ett in-zoomat läge, främst för att komma närmare och ge en mer detaljrik bild. Zoomningen gör även att materialet ofta är skakigt, oskarp och inte alltid riktad mot olycksplatsen. Översikt och inzooming av skadeplatsen 10

11 Effektanalys Effektanalysen är uppdelad i tre olika nivåer, där nivå 1 fokuseras på Vad skall uppnås, nivå 2 handlar om Vilka grupper som är med och skapar de önskade effekterna, samt nivå 3 med fokus på Hur dessa effekter skall kunna uppnås beroende på teknikanvändning. Nivå 1 - Vad syftar teknikanvändningen video från ambulanshelikopter till? Video från ambulanshelikopter syftar till att förbättra kunskapen om situationen på skadeplats. Med en förbättrad kunskap baserat på visuellt informationsmaterial skall koordinering mellan olika aktörer underlättas och insatsen som helhet bli effektivare. Följande specifika effekter har identifierats baserat på intervjuerna: - Vid flyg eller tåg olycka kan video från luften ge en bra bild för de operativa aktörerna - Operatörerna kan se videon och sedan informera till platsen vad som syns från luften - Vid stort olycksområde kan video visa mer än vad enheterna på marken kan se - Underlag för att bedöma skadeläget, prioritera arbetet och sedan se vilka TiB:ar som man behöver informera - detaljerad information då sjukvårds TiB och andra vill ha så mycket information som möjligt Ovan effekter är samtliga orienterade kring att video kan bidra med ytterligare information som är relevant för både operativa enheter och för högre ledningsnivåer och samverkansparter. 11

12 Nivå 2 - Vilka målgrupper riktar sig teknikanvändningen till? Följande målgrupper har identifierats som användare av video från ambulanshelikopter. I det genomförda projektet har målgrupp A varit primär målgrupp, och målgrupp B och C har tillkommit vid analysarbetet. Målgrupp B och C är alltså möjliga målgrupper i en framtida användning av video från helikopter. Målgrupp A: Ambulans och Räddningsoperatörer på SOS-alarm Video som inkommer från en skadeplats kan användas av operatörer för att underlätta förståelsen av situationen på skadeplats. Video kan också ge viktig information kring aspekter som är synliga från luften men som är svårupptäckta för personalen på skadeplats. Video kan användas för att ge feedback och förmedling av specifik information tillbaks ut till aktörerna på skadeplatsen. Driftledare på SOS-alarm Vid en större olycka kan driftledararen ta del av video inför kontakt med Sjukvårds TiB eller andra samverkansaktörer. Video kan användas för att förstärka den dialog som sker mellan sjukvårds TiB och driftledare. Vidare kan video vara ett värdefullt material som kan förmedlas till andra parter vid specifika behov. Tjänsteman i Beredskap inom katastrofmedicin/sjukvård Vid omfattande olyckor kan video från helikopter vara en del av underlaget för att göra bedömningar av skadeläget, resursbehov på platsen samt vid kontakt med sjukhus som skall ta emot patienter. Målgrupp B: Operativa befäl från räddningstjänst, polis och ambulanssjukvård på skadeplatsen Videomaterial från luften kan vara av värde för operativa enheter på väg till skadeplats eller för enheter som redan befinner sig på skadeplats. Videomaterialet kan ge värdefulla insikter om aspekter på skadeplatsen som inte syns från en placering på marken. Målgrupp C: Kriskoordinering på regional och nationellnivå Videomaterial kan vara av intresse för regionala och nationella koordineringsfunktioner i syfte att ge en rik visuell bild av platsen för den inträffade olyckan. Dessa koordineringsfunktioner har ingen direkt påverkan på insatsen på plats, men har ett övergripande informations och samverkansansvar där detaljerade beskrivningar av en olycksplats är av intresse. 12

13 Nivå 3 - Hur skall teknikanvändningen utformas för att stödja dessa målgrupper? Baserat på analys av intervjuer med användare i de tilltänkta målgrupperna samt baserat på analys av producerad video kan följande övergripande kravdimensioner formuleras avseende teknikanvändningen: A. Videoproduktion med minimal påverkan av andra viktiga rutiner som behöver ske i helikopter under inflygning till skadeplats. B. Videoproduktion med optimerat fokus på olycksplatsen oberoende av helikopterns rörelser under inflygningen. C. Videomaterialet blir praktiskt tillgängligt i existerande systemstöd hos de användare som skall konsumera video som en del av tidskritiskt arbete. D. Videomaterialet paketeras för att underlätta konsumtion i tidskritiska arbetsprocesser. Nedan följer en detaljerad beskrivning av dessa krav med relaterade möjliga lösningar. Kravdimension: A. Videoproduktion med minimal påverkan av andra viktiga rutiner som behöver ske i helikopter under inflygning till skadeplats. Genomförda fältförsök indikerar att video-produktion med handhållen kamera innebär viss konflikt med andra rutiner inför landning. Personalen som filmar under de avslutande minuterna inför landning behöver i vissa sammanhang utföra andra procedurer än att filma. Dessa aktiviteter begränsar möjligheten att filma tills dess att helikoptern har landad är begränsad. Det är därför av vikt att identifiera fler möjligheter kring hur video-produktionen under inflygning mot skadeplatsen kan genomförs. Följande alternativ kring videoproduktion har identifierats. De olika alternativen har sina för- och nackdelar. De enskilda alternativen är inte omöjliga då det är troligt att det återfinns en rad praktiska lösningsmöjligheter för de olika alternativen. 1. Handhållen videokamera Video produceras genom att personal håller i kameran för att filma genom ett fönster i helikoptern. 2. Monterad videokamera med inre placering Video produceras av videokamera som är monterad på insidan i helikoptern. Under färd är kameran är riktad för filmning ut genom ett fönster. 3. Monterad videokamera i en yttre placering 13

14 Video produceras av videokamera som är monterad på utsidan av helikoptern. Kravdimension: B. Videoproduktion med optimerat fokus på olycksplatsen oberoende av helikopterns rörelser under inflygningen. Mot bakgrund av det videomaterialet som framkommit under projektet finns det anledning att beakta hur video-produktion kan ske med fokus på olycksplatsen utan att videoproduktionen påverkas negativt av helikopterns rörelser under inflygningen. Då produktion av video endast är meningsfull när helikoptern är i närheten av olycksplatsen innebär detta att tidsfönstret för videoproduktion är mycket litet. Detta innebär att videoproduktionen bör optimeras på ett sådant sätt att helikopterns rörelser inte har en inverkan på möjligheterna att fånga video av högkvalitet under denna korta tidsrymd. Därför finns det anledning att beakta fler möjligheter för att erhålla video av hög kvalitet med fokus på olycksplatsen. Följande möjligheter har identifierats: 1. Videokamera som styrs från helikoptern Möjligheterna att styra videokamera från helikopter kan ske antingen genom en handhållen kamera eller styrning av en yttre monterad kamera enligt nedan beskrivningar: 1.a Handhållen videokamera som styrs från helikoptern Videoproduktionen sker av personal i helikoptern med en handhållen videokamera som riktas genom ett fönster i helikoptern i riktning mot olycksplatsen. Personalen som håller i kameran startar och stoppar filmning samt väljer in-zoomningsnivåer. 1.b Monterad yttre-videokamera som styrs från helikopter Vid videoproduktionsalternativ som bygger på en yttre monterad kamera kan personal i helikoptern styra kamerans riktning och välja in-zoomningsnivåer. Lösningen bygger på antagandet att en yttre monterad kamera är mindre känslig för de helikopterns rörelser under inflygning. 2. Monterad yttre-videokamera som styrs från annan plats Vid videoproduktionsalternativ som bygger på en yttre monterad kamera kan en extern aktör hantera den faktiska videofilmningen. Detta innebär att helikoptern blir en bärare av en videoplattform som styrs från annan plats. Detta alternativ tar sin utgångspunkt i att personal på annan plats som skall ta del av videomaterialet också är dem som styr över vad som skall filmas. Lösningen bygger på ett antagande att en sådan lösning är mindre känslig för helikopterns rörelser under inflygning. 14

15 3. Monterad yttre-videokamera med automatisk olycksplatsfokusering Kameran som är monterad på utsidan av helikoptern agerar autonomt och styr därmed själv över när video produceras och val av in-zoomningsnivåer. Lösningen bygger på att sådan automatik kan kompensera för den negativa inverkan från helikopterns rörelser. Detta sker med hjälp av mjukvara i kameran som är olycksplatsfokuserad. Notering: Ovan nämnda olycksplatsfokuserad mjukvara kan baseras på mönsteranalys där kameran själv upptäcker olycksplatsen. Ett annat alternativ är att insatspersonal på skadeplatsen har en beacon som hjälper kameran att styra in mot olycksplatsen. Kravdimension: C. Videomaterialet blir praktiskt tillgängligt i existerande systemstöd hos de användare som skall konsumera video som en del av tidskritiskt arbete. Videomaterial som producerats under fältförsöken har varit tillgängliga via en webbapplikation på en bärbar dator som varit tillgänglig på driftledarens skrivbord i SOS-centralen. En sådan lösning har begränsningar då videomaterialet inte är praktiskt tillgängligt i de ordinarie systemstöden för driftledare och räddnings- och ambulansoperatörer. Då arbetet i en SOS-central och andra ledningscentral-liknande miljöer är av tidskritiskt natur är det viktigt att säkerställa att video från helikopter blir praktiskt tillgänglig. I en utökad målgrupp blir det dessutom viktigt att säkerställa att videomaterial blir tillgänglig på ett effektivt sätt. Följande alternativ för att säkerställa att video är omedelbart praktiskt tillgängligt för de olika målgrupperna har identifierats: 1. Video är tillgänglig via existerande kartverktyg Video som kan knytas till en geografiskposition kan göras tillgängligt i det kartverktyg som personal i ledningscentralerna använder. Detta alternativ utgår från antagandet att information som produceras från en given plats bör exponeras som geografiskt tillgänglig information. 2. Video är tillgänglig i det aktuella ärendet i ärendehanteringssystemet Video som produceras i en specifik insats kan knytas till det aktuella ärendet för insatsen. Detta alternativ utgår ifrån antagandet att information som produceras för en given insats bör knytas till det specifika ärendet och därmed hanteras som ärenderelevant information. 3. Video är tillgänglig via specifika systemen för inter-organisatorisk samverkan. 15

16 Då video produceras för att förbättra kunskapen om situationen på en olycksplats kan det vara relevant att också göra video tillgängligt för samverkande parter via de existerande systemstöden för samverkan. Detta alternativ utgår i från antagandet att video är ett värdefullt material för samverkan mellan olika aktörer i samband med aktörernas specifika responsarbete. 4. Video är tillgängligt för övriga aktörer på eller på väg till skadeplatsen Video som produceras från helikopter består av ett flygperspektiv av olycksplatsen och det kan vara relevant att också dela sådant material med de aktörerna som befinner sig på skadeplatsen. Detta alternativ i utgår från att ett aktuellt flygperspektiv över ett skadeområde bör vara värdefullt som komplement till de flygbilder/satellitbilder som erhålls via existerande kartsystem/navigationssystem som räddningsenheter, polispatruller och ambulansenheter har idag. För denna utökade målgrupp bör videomaterial göras tillgänglig i både personliga terminaler och existerande fordonsbaserade navigationsstöd. 5. Video är tillgängligt via separat applikation Video som produceras blir tillgänglig via en separat applikation med begränsade kopplingar till existerande verksamhetssystem. Kravdimension: D. Videomaterialet paketeras för att underlätta konsumtion i tidskritiska arbetsprocesser. Fältförsöken har visat att video som är tillgängligt för driftledare och operatörer har andra temporala egenskaper jämfört med det arbetet som sker i en SOS-central. Trots att video som inkommer från helikoptern är relativt kort, cirka 60 sekunder, så är videon långsam relativt sett arbetstempot för de operatörer som hanterar ett pågående ärende. Att ta sig tid att titta på en videosekvens är en aktivitet som i dagsläget är svårt att hinna med. Det skall dock nämnas att under fältförsöket var det ingen operatör som tittade på video under pågående insats. Dock ger reflektioner från operatörer som intervjuats indikationen att videomaterialet kanske bör analyseras och paketeras för att underlätta en konsumtionshastighet som är snabbare än den real-tidsbaserade videon. Mot bakgrund av dessa insikter är det värt att reflektera kring vilka möjligheter som finns för att paketera videomaterialet i ett sådant format att det passar bra in i tidskritiska arbetsprocesser. 16

17 Följande alternativ kring paketering av video har identifierats: 1. Videosekvenser Den vanligaste formen att konsumera video bygger på att videosekvenserna är paketerad i en sekventiell ordning. Den sekventiella bildordningen spelas upp för den som tittar i en hastighet som innebär att rörelserna hos de objekt som syns i videon upplevs som naturliga. Vid sändning av live-video är målsättningen att minimera lagging där video hackar pga. av att otillräcklig mängd bilder överförs från den kameran till den mjukvara som används för att visa videon. Att paketera bildmaterial som videosekvenser förutsätter att den som tittar har tid att se hela videomaterialet från början tills dess slut. 2. Forcerad uppspelning Video från helikopter består av kortare videosekvenser vilket gör att de flesta aktörer kommer att ta del av video i efterhand. När video konsumeras i efterhand kan det vara värdefullt att forcera uppspelningen så att video spelas upp i en högre hastighet. En sådan forcerad uppspelning kan då ge en operatör möjlighet att verifiera om videon har aspekter som kan vara av intresse att därefter detaljstudera videon i normal uppspelningshastighet. 3. Videourval Video från helikoptern består av en ström av bilder som är sammansatta i en film. Genom automatiskt videourval kan enskilda bilder (frames) hämtas ut. Sådant urval kan ske automatiserat och då resultera i ett fåtal bilder med god skärpa, önskad inzoomningsnivåer som täcker några faser från inflygningen. Videourval ger operatörerna tillgång till ett litet visuellt material som snabbt kan konsumeras. 4. Objektsdetektering Med hjälp av mönsteranalys av den producerade videon kan enskilda objekt identifieras och lyftas fram i videomaterialet. Sådan objektsdetektion sker automatiserat utifrån specifika regler för den aktuella händelsen. Trafikolycka, stora folksamlingar, brand, ytlivräddning, skogsbrand har alla olika objekt som är relevanta att detektera för en förstärkt visualisering i den specifika händelsen. Objektsdetektering kan underlätta och fokusera operatörens uppmärksamhet på de för den specifika händelsen relevanta objekt och dess aspekter. Vidare kan framkörningsvägar och uppställningsplatser identifieras för vidare kommunikation till aktörerna på plats eller på väg till olycksplatsen. 5. Video till text 17

18 Genom analys av videomaterial kan aspekter av det som omfattas av videon transformeras från ett visuellt material till text. Vid t.e.x en trafikolycka kan genom objektsdetektering följande identifieras i det visuella materialet och beskrivas som text; antal inblandade fordon, antal personer på plats, typ av fordon på plats, geografiska aspekter (öppen terräng, stadskärna, skog), antal tillfartsvägar till platsen med mera. Genom att transformera video till text kan ett mycket kondenserat informationsformat erbjudas där operatörerna snabbt kan få en översiktlig förståelse av platsen och situationen. 18

19 Analysmodeller Modeller för diskussion av teknikanvändning Utformningen av den tänkta teknikanvändningen är beroende av en rad tekniska lösningsalternativ som sammantaget ger förutsättningar att nå önskade effekter för verksamheten. Modellen nedan visar de olika lösningsalternativen uppdelat i de kravdimensionerna som presenterats i nivå 3 i effektanalysen. Modellen kan användas för att diskutera vilka lösningsförslag som är praktiskt genomförbara, önskvärda och tillgängliga på kort och längre sikt. 19

20 EX: Beskrivning av videolösningen som använts under fältförsöket Lösningen består av handhållen videokamera som styrs av personal i helikoptern. Val av motiv och in-zoomning sker av den som håller i kameran. Video som produceras sänds till SOS-Alarm där driftledare kan ta del av videosekvenser via en separat applikation. 20

21 EX Beskrivning av en videolösning med bättre anpassning mot verksamheten Kameran är monterad på utsidan av helikoptern. Filmningen och val av motiv och inzoomning sker autonomt av kamerans mjukvara. Videon som sänds görs tillgänglig för SOS-Alarm där driftsledare och andra operatörer ser video via ärendehanteringssystemet. Samverkande parter i den specifika händelsen kan ta del av videomaterialet via specifika systemstöd för samverkan. Konsumtion av video kan ske mycket snabbt med hjälp av de urval i videomaterialet som skett efter en automatisk analys av inkommen video. 21

22 Modell för diskussion kring videomaterialets användning Modellen nedan är uppdelad i två olika dimensioner där olika möjligheter att dra nytta av video presenteras vertikalt och där olika målgrupper för videoanvändning presenteras horisontellt. Syftet med modellen är att öppna upp för en diskussion kring hur video från ambulanshelikopter kan användas för olika aktörer i samband med insats. 22

23 Diskussion kring HKP-producerad video Från handhållen kamera till monterad kamera med automatisk styrning En viktig uppgift för framtida projekt och användning är att se till nya möjligheter för att producera videosändningen, både för att skapa bättre informationsunderlag för personalen på ledningscentralen, men även för att underlätta arbetet för helikopterpersonalen. Idag använder helikopterns egen personal en vanlig videokamera kopplad till en dator för att sända video. Detta skapar svårigheter i flera led. För det första kräver denna metod personalens uppmärksamhet strax innan helikoptern går in i landningens kritiska moment. Detta bidrar även till att video inte kan sändas under inflygningens sista skede då man är tillräckligt nära för att kunna fånga stabila och detaljrika bilder. Det andra problemet med den handhållna kameran är att materialet som skapas blir suddigt, skakigt och av relativt låg kvalitet. Metoder för en mer automatiserad process med automatiskt styrda yttre-monterade kameror av högre kvalitet kan vara en lösning på dessa problem. Det finns idag många förutsättningar för att förbättra automatiseringen, delvis möjliggjorda genom vanligt återkommande objekt som finns på en skadeplats. Då helikoptern vanligtvis är en resurs som anländer något senare så finns redan spårbara resurser så som ambulans eller ett fordon från polis eller räddningstjänst på plats. När helikoptern kommer inom avstånd av olycksplatsen kan en eller flera kameror automatiskt riktas mot sändare hos fordon eller personal. Här kan även flera separata kameror användas. Möjligtvis en som ger ett översiktsperspektiv, en annan som ger en mer in-zoomad och detaljrik bild, och en tredje som ger en IR-bild för att upptäcka dolda objekt. Vid händelser då personal ej finns på plats bör det finnas möjligheter för att automatiskt fixera kameran på specifika objekt, men även för att gå över till manuellt styrning. Automatiserade kameror skulle befria tid och uppmärksamhet från helikopter-personalen under inflygningsmomentet, och video av högre kvalitet skulle även kunna produceras. Då man inte längre binder sig till personalen för produktionen av video kan man även få bilder från inflygningens sista moment. Från lågupplösta video till högupplösta översiktsbilder med platsspecifik information För att skapa ett bättre informationsunderlag för en händelse kan videomaterialet som skapats under inflygningen bidra med mycket information om olycksplatsen, men även om aspekter som kan vara svåra att utläsa. En automatiserad analys av videon kan bland annat identifiera resurser på plats, samt dess uppställning. Annan relaterad information så som köbildning, tillfartsvägar samt möjlig uppställningsplatser eller brytpunkter kan även tas fram via videon. Videoklipp kan med enkla medel göras om till en högupplöst bild där det är enkelt att snabbt få en översikt. I denna typ av bild kan även extra information tillföras. Frågan är till vilken nytta en sådan bild skulle vara, hur den skulle användas, samt vilken form av information som skulle vara till nytta i olika delar av organisationen eller för andra aktörer. 23

24 Slutsats Mot bakgrund av de intervjuer som genomförts och det videomaterial som analyserats kan effektanalysen påvisa följande resultat: Det är möjligt att producera ett bra videounderlag från helikopter under inflygning Projektet har visat att det är möjligt att med handhållen kamera producera video som är användbar i samband med hantering av olyckor. Med bättre kamerateknik och optimerad överföring kan videokvalitén ytterligare förbättras. Fastmonterad kamera med extern eller automatiserad styrning kan utveckla möjligheterna att fånga stabila bildsekvenser med fokus på olycksplatsen under inflygningen tills dess att helikoptern landat. Användning av video måste ske integrerat i arbetsprocesser och systemstöd Projektet har visat att användning av video i en ledningscentral måste ske som en integrerad del i existerande arbetsprocesser och systemstöd. Utanpåliggande tekniska lösningar har stora problem att vara användbara i en tidskritisk arbetsmiljö. Därför behöver video levereras som en integrerad del i verksamhetens existerande systemstöd. Vidare behöver användning av video bli en naturlig och integrerad del i existerande arbetsprocesser i samband med alarmering, resurshantering och samverkan. Mot bakgrund av dessa utmaningar är det viktigt att understryka att har projektet resulterat i starka indikationer om att video från helikopter har goda möjligheter att ge positiva effekter i den studerade verksamheten. Effekten av video är händelseberoende Det är svårt att hävda att i alla typer av olyckor har video från helikopter avgörande effekter för verksamheten. Projektet har dock identifierat två typer av händelser där video med stor sannolikhet har en mycket tydlig effekt. Video har med stor sannolikhet positiva effekter vid ett utdraget arbete på skadeplats som vid en mass-skadehändelse, en utsträckt eller oklart skadeområde, eller där händelsespecifika aspekter gör att samverkan mellan olika aktörer är av stor vikt. Vid sådana händelser kan video från helikopter ge involverade aktörer ett värdefullt material som underlättar samverkan och ledning av egen organisations resurser. Video har med stor sannolikhet positiva effekter när ambulans, polis eller räddningstjänst inte hunnit fram till platsen. Videosekvenser men framförallt extraherade enstaka bilder från videomaterialet kan förmedlas till aktörer under framkörning för att på så sätt ge dem förutsättningar att få en viss bild av situationen på skadeplatsen innan de anländer. 24

RÄDDNINGSTJÄNSTEN FINSPÅNG. Olycksundersökning Trafikolycka. Handläggare: Daniel Svanér

RÄDDNINGSTJÄNSTEN FINSPÅNG. Olycksundersökning Trafikolycka. Handläggare: Daniel Svanér Olycksundersökning Trafikolycka Handläggare: Daniel Svanér Dokumentation information Ärende Olycksundersökning trafikolycka Handläggare DS Daniel Svanér Kvalitetsgranskare PK Peter Kindblom Räddningstjänsten

Läs mer

Trafikolycka bil-buss 2011-12-06

Trafikolycka bil-buss 2011-12-06 Olycksundersökning Trafikolycka bil-buss 2011-12-06 Händelse: Trafikolycka buss och bil, väg 2257 Larm: Stort larm kl. 12.14 Insatsledare: Lars-Ove Öhrn Samverkande myndigheter: Räddningstjänst, polis,

Läs mer

RÄDDNINGSTJÄNSTEN FINSPÅNG. Olycksundersökning Trafikolycka (Singelolycka) Handläggare: Daniel Svanér

RÄDDNINGSTJÄNSTEN FINSPÅNG. Olycksundersökning Trafikolycka (Singelolycka) Handläggare: Daniel Svanér Olycksundersökning Trafikolycka (Singelolycka) Handläggare: Daniel Svanér Dokumentation information Ärende Fördjupad olycksundersökning dödsolycka ATV Handläggare DS Daniel Svanér Kvalitetsgranskare PK

Läs mer

Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm

Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm Sidan 1 av 8 Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm Sidan 2 av 8 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm... 1 1 Revisionshistorik... 3 2 Inledning... 4 3 Talgrupper för

Läs mer

Olycksundersökning Nivå 2b Trafikolycka, Pålstorpsvägen Maj 2010

Olycksundersökning Nivå 2b Trafikolycka, Pålstorpsvägen Maj 2010 HELSINGBORG Olycksundersökning Nivå 2b Trafikolycka, Pålstorpsvägen Maj 2010 Anledning till utredningen: Trafikolycka i Helsingborg på Pålstorpsgatan, 2010-05-01. Uppdrag: Utvärdera genomförd insats på

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsats vid Billerud AB, Gruvöns bruk, Grums

Kommunens plan för räddningsinsats vid Billerud AB, Gruvöns bruk, Grums Kommunens plan för räddningsinsats vid Billerud AB, Gruvöns bruk, Grums Beslutad av räddningschef Datum PPostadress: Räddningscenter Sandbäcken 653 40 Karlstad Besöksadress: Räddningscenter Sandbäcken

Läs mer

Olycksundersökning Dubbelolycka med sent larm 2013-09-09 Dnr: 450.2013.02193

Olycksundersökning Dubbelolycka med sent larm 2013-09-09 Dnr: 450.2013.02193 Olycksundersökning Dubbelolycka med sent larm 2013-09-09 Dnr: 450.2013.02193 Huvudr Foto: Räddningstjänsten Jämtland Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Lagstöd... 2 Bakgrund... 2

Läs mer

Bussolycka Fredag Gräsnäs trafikplats E18/E20

Bussolycka Fredag Gräsnäs trafikplats E18/E20 OLYCKSORSAKSUTREDNING 1 (5) 20111-06-10 Tomas Fransson, 0221 670111 tomas.fransson@vmkfb.se DNR: 2011-70:1 Bussolycka Fredag 2011-06-10 Gräsnäs trafikplats E18/E20 n:\vmkf\rt\rt-utredningar\olycksorsaksutredningar\utredningar

Läs mer

Samverkansrutin Helikopter-Markpersonal

Samverkansrutin Helikopter-Markpersonal Samverkansrutin Helikopter-Markpersonal 2015-12-15 Dokument framtaget i samarbete mellan: Scandinavian Medicopter Svensk Luftambulans Samverkansrutin Helikopter-Markpersonal Innehållsförteckning 0 Revisionsinformation...

Läs mer

OLYCKSUNDERSÖKNING Trafikolycka buss minibuss Tidavad

OLYCKSUNDERSÖKNING Trafikolycka buss minibuss Tidavad RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA SKARABORG Datum: 2014-02-14 Diarienr: E-87 OLYCKSUNDERSÖKNING Trafikolycka buss minibuss Tidavad Information om olyckan: SOS ärendenummer: 4661516 Eget larmnr: 201400130 Larmtid:

Läs mer

Fördjupad. olycksundersökning 2010-12-28 520.2010.00668

Fördjupad. olycksundersökning 2010-12-28 520.2010.00668 Räddningstjänsten Karlstadsregionen Fördjupad Datum Dnr olycksundersökning 2010-12-28 520.2010.00668 Anledning till undersökningen: På tisdagen den 30 november kolliderar ett av räddningstjänstens fordon

Läs mer

Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund RAPPORT Undersökning av olyckor och räddningsinsatser Avdelning Skydd och Samhälle

Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund RAPPORT Undersökning av olyckor och räddningsinsatser Avdelning Skydd och Samhälle Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund RAPPORT Undersökning av olyckor och räddningsinsatser Avdelning Skydd och Samhälle Händelse: Trafikolycka vid Tubbared, på Lv 554 mellan Bollebygd och Hindås Larmnummer

Läs mer

Det bästa för Skaraborg i Västra Götalandsregionen

Det bästa för Skaraborg i Västra Götalandsregionen Det bästa för i Västra Götalandsregionen Akutsjukvård och infrastruktur är två viktiga områden för medborgarna i inför omvalet i Västra Götaland den 15 maj. Akutsjukvården i måste utvecklas och förstärkas.

Läs mer

Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund RAPPORT Undersökning av olyckor och räddningsinsatser Avdelning Skydd och Samhälle

Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund RAPPORT Undersökning av olyckor och räddningsinsatser Avdelning Skydd och Samhälle Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund RAPPORT Undersökning av olyckor och räddningsinsatser Avdelning Skydd och Samhälle Händelse: Trafikolycka MC Lv180 vid Sandhult Larmnummer: 2011/581 Datum: 2011-04-08

Läs mer

UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL OLYCKSUTREDNING

UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL OLYCKSUTREDNING 1 Uppdragsgivare: Undersökning utförd: Bilagor: Räddningstjänsten i Herrljunga Anders Dahn Step samt foto bilaga Upplysningar om olyckan Larm tid: 03:23:51 Adress: Korsning länsväg 181/183 Olyckstyp: Singelolycka

Läs mer

Olycksutredning. - Utökad olycksutredning. Trafikolycka på E16 mellan Storvik och Hofors

Olycksutredning. - Utökad olycksutredning. Trafikolycka på E16 mellan Storvik och Hofors Sida 1(7) 2016-11-14 2016-001059 Olycksutredning - Utökad olycksutredning Trafikolycka på E16 mellan Storvik och Hofors 2016-09-22 Utredare: Magnus Östlund Brandinspektör Gästrike Räddningstjänst Sida

Läs mer

Olycksundersökning enligt lagen om skydd mot olyckor 3 kap 10

Olycksundersökning enligt lagen om skydd mot olyckor 3 kap 10 Räddnings- och beredskapsförvaltningen Olycksundersökning enligt lagen om skydd mot olyckor 3 kap 10 Trafikolycka 2014-05-01 Elljusspår, Harads Eget larmnummer: 2014A00147 SOS larmnummer: 8_2151645_2 Postadress

Läs mer

Dollar Street Beta Version 1.0 Manual

Dollar Street Beta Version 1.0 Manual Dollar Street Beta Version 1.0 Manual Dollar Street på Internet: 1. Gapminder AB Dollar Street hittar du på www.gapminder.com som en Gapminder produkt. Alla Gapminder produkter handlar om internationella

Läs mer

Olycks och. Trafikolycka med dödlig utgång. Nybro Räddningstjänst Bengt Sigmer Insatsledare

Olycks och. Trafikolycka med dödlig utgång. Nybro Räddningstjänst Bengt Sigmer Insatsledare Olycks och händelserapport över Trafikolycka med dödlig utgång Nybro Räddningstjänst 2015-05-19 Bengt Sigmer Insatsledare Innehållsförteckning Inledning.3 Syfte och mål...3 Underlag för rapporten. 3 Förklaringar

Läs mer

Undersökning av olyckor och räddningsinsatser

Undersökning av olyckor och räddningsinsatser Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund RAPPORT Undersökning av olyckor och räddningsinsatser Område Skydd och Samhälle Händelse: Trafikolycka Rv 41 Skene Larmnummer: 1367 Datum: 2011-07-19 Diarienummer:

Läs mer

Olycksfall och krisstöd

Olycksfall och krisstöd Olofströms kommun 1 (5) Krishanteringsplan för Olofströms kommun I denna handlingsplan tar vi upp åtgärder som kan behövas vid olycksfall, akut sjukdom, brand m.m. Dessa åtgärder kan även appliceras vid

Läs mer

Hur jag tänker innan jag trycker på knappen? Lasse Alexandersson

Hur jag tänker innan jag trycker på knappen? Lasse Alexandersson Hur jag tänker innan jag trycker på knappen? Lasse Alexandersson Hur jag tänker innan jag trycker på knappen? Bländare = Skärpedjup Slutartid = Öppettid ISO = Förstärkning Hur jag tänker innan jag trycker

Läs mer

Olycksundersökning. Medelpads Räddningstjänstförbund. Av Lars-Göran Nyhlén

Olycksundersökning. Medelpads Räddningstjänstförbund. Av Lars-Göran Nyhlén Olycksundersökning Medelpads Räddningstjänstförbund 2012 09 03 Tåget kom trots begärt tågstopp Dalgatan Sundsvall Av Lars-Göran Nyhlén 2 Vid en trafikolycka i centrala Sundsvall vid en järnvägsövergång

Läs mer

Olycksundersökning enligt lagen om skydd mot olyckor 3 kap 10

Olycksundersökning enligt lagen om skydd mot olyckor 3 kap 10 Räddnings- och beredskapsförvaltningen Olycksundersökning enligt lagen om skydd mot olyckor 3 kap 10 Trafikolycka, skoter, singel Vuollerim, Jokkmokks kommun 2015-02-12 X 7378079 Y 1715218 Eget insatsnummer:

Läs mer

Rapport avseende lågfrekventa ljud och övrig ljudspridning MARS 2016 VINDPARK MÖRTTJÄRNBERGET VINDPARK ÖGONFÄGNADEN VINDPARK BJÖRKHÖJDEN

Rapport avseende lågfrekventa ljud och övrig ljudspridning MARS 2016 VINDPARK MÖRTTJÄRNBERGET VINDPARK ÖGONFÄGNADEN VINDPARK BJÖRKHÖJDEN MARS 2016 Rapport avseende lågfrekventa ljud och övrig ljudspridning VINDPARK MÖRTTJÄRNBERGET VINDPARK ÖGONFÄGNADEN VINDPARK BJÖRKHÖJDEN Statkraft SCA Vind AB FAKTA LÅG- OCH HÖGFREKVENTA LJUD Ett ljuds

Läs mer

Kompletterande händelserapport. Trafikolyckor. Essingeleden/Gröndal Vi skapar trygghet! Anders From Olycksutredare

Kompletterande händelserapport. Trafikolyckor. Essingeleden/Gröndal Vi skapar trygghet! Anders From Olycksutredare Kompletterande händelserapport Trafikolyckor Essingeleden/Gröndal 2017-06-10 2017-07-23 2017-08-05 Vi skapar trygghet! Anders From Olycksutredare Dnr:360-965/2017 Dnr:360-965/2017 Innehållsförteckning

Läs mer

Olycksundersökning Nivå 2b Brand på fritidsgård, Södra Hunnetorpsvägen 49

Olycksundersökning Nivå 2b Brand på fritidsgård, Södra Hunnetorpsvägen 49 HELSINGBORG Olycksundersökning Nivå 2b Brand på fritidsgård, Södra Hunnetorpsvägen 49 Juni 2010 Anledning till utredningen: Brand på fritidsgård i Helsingborg på Södra Hunnetorpsvägen 49, 2010-06-09. Uppdrag:

Läs mer

Olycksundersökning Trafikolycka länsväg 629, Hallsbergs kommun

Olycksundersökning Trafikolycka länsväg 629, Hallsbergs kommun Sida 1 Datum: 2013-0310 Olycksundersökning nummer: 2013-03 Vår beteckning: 517-2013-00290 Utredare: Anna Henningsson Granskad av: PO-Staberyd Olycksundersökning Trafikolycka länsväg 629, Hallsbergs kommun

Läs mer

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Händelse/Diarienr: 512.2012.01041 Sida 1(8) OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka R80, Valbo. Utredare Myndighet Telefon Magnus Östlund Gästrike Räddningstjänst 026-179663 Medutredare Myndighet/Organisation

Läs mer

Säkerhets- och arbetsinstruktion för arbete på väg

Säkerhets- och arbetsinstruktion för arbete på väg Säkerhets- och arbetsinstruktion för arbete på väg 1(8) Innehåll Inledning... 3 Roller... 3 Riskbedömning... 4 Inledande riskbedömning vid insats... 4 Fortsatt riskbedömning vid insats... 4 Alarmering

Läs mer

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Händelse/Diarienr: 512.2012.01038 Sida 1(9) OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka Årsunda. Utredare Myndighet Telefon Magnus Östlund Gästrike Räddningstjänst 026-179663 Medutredare Myndighet/Organisation

Läs mer

Instagramkravallerna - Göteborg

Instagramkravallerna - Göteborg Instagramkravallerna - Göteborg Mats Kihlgren Beredskapschef Västra Götalandsregionen 2014-03-19 Mats Kihlgren Beredskapschef Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum - Göteborg Skandinavisk Akuttmedisin

Läs mer

OLYCKSUTREDNING - 2. Trafikolycka på Ugglebodavägen, söder om Gränum - Olofström

OLYCKSUTREDNING - 2. Trafikolycka på Ugglebodavägen, söder om Gränum - Olofström OLYCKSUTREDNING - 2 Datum 2014-02-20 Olycksutredare Melissa Millbourn Diarienummer 20140157 Trafikolycka på Ugglebodavägen, söder om Gränum - Olofström Upplysningar om trafikolyckan Larmtid: Torsdag 2014-02-13,

Läs mer

EF-S55-250mm f/4-5.6 IS STM

EF-S55-250mm f/4-5.6 IS STM EF-S55-250mm f/4-5.6 IS STM SWE Bruksanvisning Tack för att du köpt en Canon-produkt. Canons EF-S55-250mm f/4-5,6 IS STM är ett högpresterande telezoom-objektiv som gör inspelning av film till en angenäm

Läs mer

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006 Rapport Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006 Foto: Närkes Brandkår, Örebro Foto: Närke Brandkår, Örebro Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum 405 44 GÖTEBORG www.vgregion.se/pkmc

Läs mer

Undersökning av olyckor och räddningsinsatser

Undersökning av olyckor och räddningsinsatser Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund RAPPORT Undersökning av olyckor och räddningsinsatser Område Skydd och Samhälle Händelse: Trafikolycka cykel-personbil Larmnummer: 1146 Datum: 2011-06-18 Diarienummer:

Läs mer

Kom igång med LUPP 6.1

Kom igång med LUPP 6.1 Kom igång med LUPP 6.1 Introduktion... 3 Installation... 7 Logga in... 9 Skapa användare... 11 Lägg in organisation, stationer och enheter... 13 Öppna Verksamhetsöversikten... 15 Hjälp i LUPP... 17 1 1.

Läs mer

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka skogsväg väster om Dalfors.

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka skogsväg väster om Dalfors. Händelse/Diarienr: 2010.01049 Sida 1(6) OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka skogsväg väster om Dalfors. Utredare Myndighet Telefon Magnus Östlund Gästrike Räddningstjänst 026-179663 Medutredare Myndighet/Organisation

Läs mer

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Händelse/Diarienr: 512.2014.01010 Sida 1(7) OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka E16 i höjd med Storvik. Utredare Myndighet Telefon Magnus Östlund Gästrike Räddningstjänst 026-179663 Medutredare Myndighet/Organisation

Läs mer

Prehospital sjukvårdsledning Ambulansverksamheten

Prehospital sjukvårdsledning Ambulansverksamheten Riktlinje Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Operativa direktiv Giltig fr.o.m: 2018-12-06 Faktaägare: Fredrik Hidebring, Avdelningschef Ambulansverksamheten Fastställd av: Stefan Engdahl,

Läs mer

Räddningstjänstens operativa förmåga

Räddningstjänstens operativa förmåga Räddningstjänstförbundet Emmaboda-Torsås Räddningstjänstens operativa förmåga Bilaga till handlingsprogram för räddningstjänst 2017-2021 1 Räddningstjänstens operativa förmåga Inledning Operativ förmåga

Läs mer

Operativa rutiner mellan Region Skåne och SOS Alarm AB

Operativa rutiner mellan Region Skåne och SOS Alarm AB Operativa rutiner mellan Region Skåne och SOS Alarm AB Ambulanssjukvården 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Revisionsförteckning... 4 1.1 Giltighet... 5 1.2 Syfte... 5 1.3 Tillämpningsområde och avgränsningar...

Läs mer

EF-S18-55mm f/3.5-5.6 IS STM

EF-S18-55mm f/3.5-5.6 IS STM EF-S18-55mm f/3.5-5.6 IS STM SWE Bruksanvisning Tack för att du köpt en Canon-produkt. Canons objektiv EF-S18-55mm f/3,5-5,6 IS STM är ett standard zoomobjektiv med hög prestanda utrustat med en bildstabilisator,

Läs mer

Olycksundersökning efter klorgasutsläpp Arvika simhall

Olycksundersökning efter klorgasutsläpp Arvika simhall 2012-08-01 Dnr: KS 2012/ Olycksundersökning efter klorgasutsläpp Arvika simhall Olycksundersökning utförd efter efter klorgasutsläpp i Arvika simhall den 26 april 2011 vilket medförde att ett femtontal

Läs mer

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Händelse/Diarienr: 512.2012.01042 Sida 1(8) OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka Gävlevägen. Utredare Myndighet Telefon Magnus Östlund Gästrike Räddningstjänst 026-179663 Medutredare Myndighet/Organisation

Läs mer

Avsiktsförklaringen. Syftet

Avsiktsförklaringen. Syftet Skåne Syftet Avsiktsförklaringen Öka tryggheten för de som bor och vistas i länet genom ett samordnat olycksförebyggande och skadeavhjälpande arbete. Skapa gemensamma och kända strukturer för snabba och

Läs mer

Övningsvärdering - övning Alma från sjukvården Region Skåne

Övningsvärdering - övning Alma från sjukvården Region Skåne Övningsvärdering - övning Alma från sjukvården Region Skåne Tisdagen den 30 september 2014 genomfördes en samverkansövning med deltagare från Kristianstad Österlen Airport, räddningstjänst nordost, polis

Läs mer

Granskningen har genomförts i form av en hearing vid vilken följande personer/befattningshavare närvarade:

Granskningen har genomförts i form av en hearing vid vilken följande personer/befattningshavare närvarade: Landstinget Blekinge Landstingets revisorer Räkenskapsår 2010 Datum 2010-10-07 Till Från Angående Landstingets förtroendevalda revisorer Ernst & Young AB, Andreas Endrédi Grundläggande granskning / hearing

Läs mer

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Händelse/Diarienr: 512.2015,00973 Sida 1(8) OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka på gamla Tunavägen i Sandviken. Utredare Myndighet Telefon Magnus Östlund Gästrike Räddningstjänst 026-179663 Medutredare

Läs mer

Workshop 11 oktober Sammanställning av reflektioner och enkätsvar

Workshop 11 oktober Sammanställning av reflektioner och enkätsvar Workshop 11 oktober 2013 Sammanställning av reflektioner och enkätsvar 99 deltagare i workshopen Socialtjänsten i Nässjö, Eksjö, Tranås, Vetlanda, Aneby, Sävsjö Skolor från Nässjö, Eksjö, Aneby, Vetlanda,

Läs mer

Jag försöker hämta in video via Ulead programmet men får bara in bilden och inget ljud.

Jag försöker hämta in video via Ulead programmet men får bara in bilden och inget ljud. Jag försöker hämta in video via Ulead programmet men får bara in bilden och inget ljud. Det här problemet hade jag också och det har med att göra att programvaran egentligen är utdaterad och inte anpassad

Läs mer

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2 Interaktionsdesign som profession Föreläsning Del 2 Vikten av att göra research Varför behöver vi göra research? En produkt blir aldrig bättre än den data som denna baseras på Men Vi har redan gjort en

Läs mer

Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund RAPPORT Undersökning av olyckor och räddningsinsatser Avdelning Skydd och Samhälle

Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund RAPPORT Undersökning av olyckor och räddningsinsatser Avdelning Skydd och Samhälle Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund RAPPORT Undersökning av olyckor och räddningsinsatser Avdelning Skydd och Samhälle Händelse: Trafikolycka R 41 vid Kinna Larmnummer : 2027 Datum: 2010-10-24 Diarienumme

Läs mer

Analys brand i byggnad i Eksjös gamla trästad

Analys brand i byggnad i Eksjös gamla trästad Analys brand i byggnad i Eksjös gamla trästad Kort sammanfattning SOS Alarm har analyserat det initiala larmskeendet från inkommet 112-anrop gällande branden i Eksjös gamla trästad. Det övergripande syftet

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Dokumentationspraktik vid Krishantering. Jonas Landgren Göteborgs Universitet Institutionen för Tillämpad IT

Dokumentationspraktik vid Krishantering. Jonas Landgren Göteborgs Universitet Institutionen för Tillämpad IT Dokumentationspraktik vid Krishantering Jonas Landgren Göteborgs Universitet Institutionen för Tillämpad IT Crisis Response Lab Institutionen för Tillämpad IT Göteborgs Universitet http://crisisresponselab.blogspot.com

Läs mer

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Händelse/Diarienr 2016-000029 Sida 1(8) OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka på Fältskärsleden i Gävle. Utredare Myndighet Telefon Magnus Östlund Gästrike Räddningstjänst 026-179663 Medutredare Myndighet/Organisation

Läs mer

Standardrutin Losstagning Revinge

Standardrutin Losstagning Revinge SRV-20.15 Handläggare, direkttelefon Göran Valentin, 046-23 36 14 E-post goran.valentin@srv.se Projektbeteckning Ert datum 2008-08-11 Losstagningsrutin Revinge Er referens 1 (7) Standardrutin Losstagning

Läs mer

Live Sök Export. ExacqVision användarguide Live Sök Export. Teletec Connect AB Emil Warnicke

Live Sök Export. ExacqVision användarguide Live Sök Export. Teletec Connect AB Emil Warnicke ExacqVision användarguide Teletec Connect AB Emil Warnicke Version 1 (2009 07 13) för ExacqVision Klient 3.5.3 och nyare Sida 1 Allmänt omexacqvision ExacqVisions klientprogram har tre arbetslägen: Live,

Läs mer

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen 2011-04-11 Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen Inledning Under de senaste åren har akutsjukvården varit i starkt fokus i Västra Götalandsregionen. En av orsakerna till detta är att politiken

Läs mer

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Rapport 1 (5) 2012-04-24 OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafik/ Drunkningsolycka Sundskanalen i centrala Hudiksvall Översiktsbild Utredare Per-Erik Nilsson Medutredare Per-Anders Ekvall Olycksdatum 2012-01-28

Läs mer

ISSN 1400-5719. Rapport RL 2008:10. Olycka med flygplanet SE-LYM söder om Siljansnäs, W län, den 12 augusti 2007

ISSN 1400-5719. Rapport RL 2008:10. Olycka med flygplanet SE-LYM söder om Siljansnäs, W län, den 12 augusti 2007 ISSN 1400-5719 Rapport RL 2008:10 Olycka med flygplanet SE-LYM söder om Siljansnäs, W län, den 12 augusti 2007 Dnr L-21/07 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt. Syftet med undersökningarna

Läs mer

RiksSår Beslutstöd (Dermicus) installation & användning

RiksSår Beslutstöd (Dermicus) installation & användning RiksSår Beslutstöd (Dermicus) installation & användning 3 steg för att komma igång med mobil applikation & Webbapplikation: 1. Installera Dermicus mobil applikation 2. Använda Dermicus mobil applikation

Läs mer

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Händelse/Diarienr 2016-000001 Sida 1(7) OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka på Utmarksvägen i Gävle. Utredare Myndighet Telefon Magnus Östlund Gästrike Räddningstjänst 026-179663 Medutredare Myndighet/Organisation

Läs mer

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet.

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet. Beteendevetenskaplig metod Kvalitativ analys Eva-Lotta Sallnäs Ph.D. CSC, Kungliga Tekniska Högskolan evalotta@csc.kth.se Kvalitativ databearbetning Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig

Läs mer

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu!

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! GUIDE Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller till dig som utbildar i arbetsmiljöfrågan hot

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) av Brf Kvarnberget

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) av Brf Kvarnberget Datum Dnr 2007-10-23 566-2007 Brf Kvarnberget Maria Prästgårdsgata 1 118 52 Stockholm Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) av Brf Kvarnberget Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

Rapport om Samordnad vård- och omsorgsplanering via distansmöten med uppkoppling via Lync

Rapport om Samordnad vård- och omsorgsplanering via distansmöten med uppkoppling via Lync 1 GEMENSAM IT SAMORDNINGSFUNKTION 49 KOMMUNER I VÄSTRA GÖTALAND OCH VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Rapport om Samordnad vård- och omsorgsplanering via distansmöten med uppkoppling via Lync Sammanställning från

Läs mer

NÖDNUMRET 112 FÖR ÄLDRE. Nödnumret 112 för äldre

NÖDNUMRET 112 FÖR ÄLDRE. Nödnumret 112 för äldre 1 NÖDNUMRET 112 FÖR ÄLDRE Nödnumret 112 för äldre 2 NÖDNUMRET 112 FÖR ÄLDRE 3 NÖDNUMRET 112 FÖR ÄLDRE NÄR MAN BLIR ÄLDRE kan risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet öka. En del akuta sjukdomar är

Läs mer

Kom igång med RIB Karta 1.1

Kom igång med RIB Karta 1.1 Kom igång med RIB Karta 1.1 Introduktion... 3 Installation... 5 Rita på kartan... 9 Visa olika kartvyer... 11 LUPP och RIB Karta... 13 Spridning Luft och RIB Karta... 15 Dela information... 17 Hitta på

Läs mer

POSOM-PLAN FÖR UDDEVALLA

POSOM-PLAN FÖR UDDEVALLA POSOM plan 1 (5) Dnr: nr POSOM-PLAN FÖR UDDEVALLA POSOM-planen är framtagen av POSOM:s ledningsgrupp Antagen av socialnämnden 2015-09-16 1 POSOM Syfte och uppdrag 1.1 Lagstöd Kommunen ska minska sårbarheten

Läs mer

Archive Player Divar Series. Användarhandbok

Archive Player Divar Series. Användarhandbok Archive Player Divar Series sv Användarhandbok Archive Player Innehållsförteckning sv 3 Innehållsförteckning 1 Inledning 4 2 Funktion 5 2.1 Starta programmet 5 2.2 Introduktion till huvudfönstret 6 2.3

Läs mer

Helsingborgs brandförsvar. Svavelsyrautsläpp 2005-02-04 Kl. 04:30 Kemira Kemi AB Hli Helsingborg

Helsingborgs brandförsvar. Svavelsyrautsläpp 2005-02-04 Kl. 04:30 Kemira Kemi AB Hli Helsingborg Svavelsyrautsläpp 2005-02-04 Kl. 04:30 Kemira Kemi AB Hli Helsingborg Aktiviteter fredagen den 4 februari 2005 Tid: Händelse: 03:30 Vattenläckage upptäcks i kontrollrum 04:30 Svavelsyracisternen rämnade

Läs mer

Krishanteringsplan. Inledning. Syfte. Uppföljning av planen i organisationen

Krishanteringsplan. Inledning. Syfte. Uppföljning av planen i organisationen Krishanteringsplan Vid akuta situationer så som exempelvis, brand, olycksfall eller dödsfall är det viktigt att alla inom organisationen vet vad som ska göras och vem som gör vad. Denna krishanteringsplan

Läs mer

Table of Contents. Copyright. Casper talar om nya boken. Innehållsförteckning. Hybridsatsning i Trelleborg. Ljustest på polisbilar

Table of Contents. Copyright. Casper talar om nya boken. Innehållsförteckning. Hybridsatsning i Trelleborg. Ljustest på polisbilar Table of Contents Copyright Casper talar om nya boken Innehållsförteckning Hybridsatsning i Trelleborg Ljustest på polisbilar Dubbel utlarmning vid hjärtstopp Kameror på ambulanser ska filma olycksplatser

Läs mer

Utvärdering Samverkansövning SAM 2

Utvärdering Samverkansövning SAM 2 Utvärdering Samverkansövning SAM 2 SAM 2 genomfördes på Sandö (MSB) under hösten 2017 (10-12/10). I SAM 2 deltog 23 stycken yrkesverksam blåljuspersonal. Det var 5 st. från polisen, 8 st. från ambulansen

Läs mer

Fordonsuppställning vid trafikolyckor i Tanums och Strömstads Kommun.

Fordonsuppställning vid trafikolyckor i Tanums och Strömstads Kommun. Fordonsuppställning vid trafikolyckor i Tanums och Strömstads Kommun. Sammanställt av polis, ambulans, räddningstjänst samt bärgare i Tanums och Strömstads Kommun. Representanter vid mötet 2010-09-07:

Läs mer

Sammanfattning av olycksundersökning Trafikolycka Singelolycka med personbil

Sammanfattning av olycksundersökning Trafikolycka Singelolycka med personbil Sammanfattning av olycksundersökning Trafikolycka Singelolycka med personbil Sammanfattning av händelsen Trafikolycka där personbil kör av vägen. En person omkommer. Insatspersonal blir indirekt drabbade

Läs mer

Inspelning, redigering, publicering med Camtasia 7

Inspelning, redigering, publicering med Camtasia 7 Inspelning, redigering, publicering med Camtasia 7 Starta inspelningen... 2 Ljud... 2 Initiera inspelningen... 3 Under inspelningen... 3 Stressa inte att komma igång... 3 Presentera dig... 3 Ögonkontakt

Läs mer

Undersökningsprotokoll Datum Olycksundersökning. Trafikolycka med fastklämd och brand i motorrum.

Undersökningsprotokoll Datum Olycksundersökning. Trafikolycka med fastklämd och brand i motorrum. Undersökningsprotokoll Datum 2012-10-05 Olycksundersökning Handläggare Dan-Ola Sandén Anledning till undersökningen: Trafikolycka med fastklämd och brand i motorrum. ID Brandutredning 2012A00607 Uppdragsgivare:

Läs mer

Arbetsinstruktion RRC-funktionen

Arbetsinstruktion RRC-funktionen Datum: 2017-04-25 Version: 1.3 Status: Beslutad på Räddsam Handläggare: Jonathan Sjöberg Arbetsinstruktion RRC-funktionen Arbetsuppgifter Regional räddningschef (RRC) är en gemensam ledningsresurs för

Läs mer

Information om webbmöte via Skype

Information om webbmöte via Skype Information om webbmöte via Skype Skype för företag är en del av Office 2013/Office 365 och ger dig möjlighet att via datorn chatta och ha digitala administrativa möten med eller utan video. Röst- och

Läs mer

MANUAL FÖR VIDEOREDIGERING

MANUAL FÖR VIDEOREDIGERING MOVIE MAKER- MANUAL FÖR VIDEOREDIGERING Författad av Anna Sabelström i samarbete med Film Stockholm och Ungdomsstyrelsen FILM STOCKHOLM REGIONALT RESURSCENTRUM FÖR RÖRLIG BILD I STOCKHOLMS LÄN Kultur-

Läs mer

Digital Video. Användarhandledning

Digital Video. Användarhandledning Digital Video Användarhandledning Sw 2 Innehållsförteckning Komma igång Lär känna din Digital Video... 3 Så här använder du panelen... 4 Strömförsörjning... 5 Lägen... 6 Lägesknappen... 9 Filmläge Filmning...

Läs mer

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna

Läs mer

Rapport från Läkemedelsverket

Rapport från Läkemedelsverket Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Rapport från Läkemedelsverket Juni 2012 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

Rutin samverkan mellan PKL POSOM vid allvarlig händelse. Politisk Styrgrupp Skaraborg

Rutin samverkan mellan PKL POSOM vid allvarlig händelse. Politisk Styrgrupp Skaraborg Rutin samverkan mellan PKL POSOM vid allvarlig händelse Politisk Styrgrupp Skaraborg 170922 Krisstöd/PKL PSYKOLOGISK / PSYKIATRISK Krisstödsledningsgrupp Peter Ekholm Ledningsansvarig PKL, SkaS Katarina

Läs mer

Olycksundersökning Trafikolycka

Olycksundersökning Trafikolycka Olycksundersökning Trafikolycka Handläggare: Jonny Gladh DOKUMENTINFORMATION Ärende: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Mjölby Räddningstjänst diarienummer: Olycksundersökning trafikolycka 003, Jonny Gladh

Läs mer

Olycksundersökning Ladugårdsbrand i

Olycksundersökning Ladugårdsbrand i Ladugårdsbrand i 2011-03-29 Uppdragsgivare: Hans Trengereid Undersökningen utförd: Maj 2011 Undersökningen utförd av: Fredrik Johansson ID olycksutredning: 201100107 Bilagor: Upplysningar om olyckan. Larmtid:

Läs mer

Redovisa vilka skillnader som finns beträffande hur verksamheterna bedrivs jämfört med hur de bedrevs innan

Redovisa vilka skillnader som finns beträffande hur verksamheterna bedrivs jämfört med hur de bedrevs innan Socialstyrelsen T/Regionala tillsynsenheten nord/sek2 Krister Lundström krister.lundstrom@socialstyrelsen.se BESLUT 2012-06-18 Dnr 9. l-42646/2011 Västerbottens läns landsting Landstingsdirektör J. Rastad

Läs mer

Utredning av insatser på,

Utredning av insatser på, Utredning av insatser på, 2015-10-27-2015- 10-28 Vi skapar trygghet! Sten Thörnvik 2015-12-14 Dnr: Uppdragsbeskrivning Utredning av insatser på, 2015-10-27 2015-10-28 Bakgrund Till den aktuella adressen

Läs mer

SAMVERKAN UNDER RÄDDNINGSINSATSER. Ett gränsöverskridande möte

SAMVERKAN UNDER RÄDDNINGSINSATSER. Ett gränsöverskridande möte SAMVERKAN UNDER RÄDDNINGSINSATSER Ett gränsöverskridande möte 1 SAMVERKAN UNDER RÄDDNINGSINSATSER Forskargrupp: Erna Danielsson, Roine Johansson, Linda Eliasson Treårigt projekt finansierat av Myndigheten

Läs mer

Ambulanssjuksköterskans upplevelse av att arbeta på olycksplats i ledande befattning

Ambulanssjuksköterskans upplevelse av att arbeta på olycksplats i ledande befattning EXAMENSARBETE - MAGISTERNIVÅ I VÅRDVETENSKAP VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2009:68 Ambulanssjuksköterskans upplevelse av att arbeta på olycksplats i ledande befattning Ulf Nilsson Maarit Norgren

Läs mer

9 Webbföreläsningar. 9.1 Streaming

9 Webbföreläsningar. 9.1 Streaming 9 Webbföreläsningar Webbföreläsningar innebär att en lärare håller en föreläsning vid sin dator och studenterna kan ta del av den live. För att fler ska kunna titta på detta samtidigt krävs att man använder

Läs mer

Hur används insatsstatistiken

Hur används insatsstatistiken Hur används insatsstatistiken? Till riskanalyser Till arbetsgivare Vid utbildningar vid andra förvaltningar inom kommunen Info till egna anställda Till förebyggande verksamhet Kommunikation med andra myndigheter

Läs mer