Teknikupphandling: Rationell isolering av klimatskärmen på befintliga flerbostadshus

Transkript

1 Teknikupphandling: Rationell isolering av klimatskärmen på befintliga flerbostadshus Rapport från etapp 1 Upprättad av Kristina Mjörnell, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås, december 2011

2

3 Förord Teknikupphandlingen Teknikupphandling av rationell isolering av ytterväggar och fasader för befintliga flerbostadshus startade därför att det finns behov av utveckling av rationella, kostnadseffektiva lösningar för bättre energiprestanda hos klimatskärmen i första hand ytterväggar - anpassade för energieffektivisering av befintliga byggnader. Teknikupphandlingen initierades av Göran Werner, WSP Environmental koordinator för BeBo (Energimyndighetens beställargrupp för energieffektiva flerbostadshus) och en beställargrupp med representanter från AB Helsingborgshem, Lindesbergsbostäder, Sigtunahem, AB Sjöbohem och Svenska Bostäder samt SABO som stod som huvudman för teknikupphandlingen. Kristina Mjörnell, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har varit projektledare för teknikupphandlingen och är författare till rapporten. Projektet har finansierats av BeBo samt med naturainsatser från deltagande bostadsföretag. Kristina Mjörnell Borås, december 2011

4 Sammanfattning Teknikupphandlingen Teknikupphandling av rationell isolering av ytterväggar och fasader för befintliga flerbostadshus startade därför att det finns behov av utveckling av rationella lösningar för bättre energiprestanda hos klimatskärmen i första hand ytterväggar - anpassade för energieffektivisering av befintliga byggnader. Syftet med teknikupphandlingen var att få en marknadsdriven utveckling av rationella lösningar för förbättrad energiprestanda (isolering och täthet) hos klimatskärmen. Lösningarna ska kunna produceras och monteras på ett rationellt sätt, vara kostnadseffektiva, ha en låg miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv och vara beständiga vilket innebär lågt underhållsbehov och låg risk för skador. Teknikupphandlingen initierades av en beställargrupp med representanter från BeBo, (Energimyndighetens beställargrupp för energieffektiva flerbostadshus), SABO, Helsingborgshem, Lindesbergsbostäder, Sigtunahem, AB Sjöbohem och Svenska Bostäder. SABO fick uppdraget av BeBo att vara huvudman för teknikupphandlingen. Fastighetsägarna i beställargruppen har ställt ett antal demonstrationshus till förfogande, där anbudsgivare fått lämna anbud utifrån en av beställargruppen framtagen kravspecifikation. Dessvärre visade det sig att för vissa hus inkom inte några anbud alls och för andra hus har det efter kvalificeringen endast återstått ett anbud, SFRONT. SABO kan mot denna bakgrund inte dra nytta av fri konkurrens. SABO och BeBo har med stöd från beställargruppen därför beslutat att avbryta teknikupphandlingen eftersom det kom in för få anbud som klarar de uppställda kraven. Trots att upphandlingen fick lov att avbrytas, har den ändå lett till intressanta anbud med koncept som är värda att gå vidare med. Vissa av förslagen behöver utvecklas vidare för att uppfylla kravspecifikationens ska-krav. Detta kan till exempel göras inom ramen för ett utvecklingsprojekt. Projektgruppen har därför föreslagit BeBo att starta ett sådant utvecklingsprojekt. Genom ett sådant förfarande finns också möjlighet att få med ytterligare ett antal aktörer som kan komma in med nya koncept. Beställargruppen är positiv till arbetet som utförts eftersom det bland annat lett till viktiga erfarenhetsutbyten och intressanta lösningar med utvecklingspotential.

5 Summary The goal of technical procurement is to obtain a market-driven development of rational solutions for improved energy (insulation and air-tightness) of the building envelope. The solutions should be produced and assembled in a rational way, be cost effective and have low environmental life cycle perspective and be persistent, which means low maintenance requirements and low risk of damages. The technology procurement 'Technology Procurement of rational insulation of external walls and facades of existing apartment buildings "started because there is a need for the development of rational solutions for improved energy performance of building envelope - primarily walls - designed for energy efficiency of existing buildings. The purpose of technology procurement was to get a market-driven development of rational solutions for improved energy performance (insulation and tightness) in building envelope. Solution are to be produced and assembled in a rational way, be cost effective and have a low environmental life cycle perspective, and be persistent, which means low maintenance requirements and low risk of injury. Technology procurement was initiated by a client group with representatives from Bebo (the client group for energy-efficient apartment buildings), SABO, AB Helsingborgshem, Lindesbergsbostäder, Sigtunahem, AB Sjöbohem and Svenska Bostäder. Property owners in the client group has set a number of demonstration house at their disposal, in which bidders had to bid on the basis of a client group developed requirements specification. Unfortunately it turned out that for some houses received no bids at all and the other houses have the following classification has only remained a tender, SFRONT. SABO can in this context does not benefit from effective competition. SABO and Bebo, with support by the clients group have decided to cancel the contract because the technology for getting bids that meet the prescribed requirements have been provided. But even though the contract is canceled, it has nevertheless led to interesting bids with concepts that are worth to pursue. Some of the proposals need to be further developed to meet the contract "shall requirements". This may for example be made within the framework of a development project. The client group has suggested to Bebo to start such a development project. With this procedure it is also possible to include a number of players who come in with ideas. Although the contract is now discontinued, is ordering the group welcomes the work because it led to major exchanges and interesting solutions with development potential.

6 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 4 Summary... 5 Inledning... 9 Bakgrund... 9 Målsättning... 9 Teknikupphandlingen Omfattning Sammansättning av beställargruppen Aktiva beställargruppsmedlemmar Passiva beställargruppsmedlemmar Projektledning och experter Genomförande Funktionskraven Demonstrationsbyggnader Fakta om byggnaderna Lufttäthetsprovning och termografering Energiberäkningar Procedur för utvärdering av anbud Jury Bedömningskriterier Utvärdering Inkomna anbud Sammanställning av inkomna anbud och förslag på lösningar SFRONT Allmänt Energiprestanda för byggnadsdelar Arkitektur, gestaltning och bevarandevärden Produktion och montage Teknisk livslängd Hyresgäster och hyresgästhänsyn Solidh Allmänt TCC systemet Energiprestanda för byggnadsdelar Installationer i fasad Produktion och montage Arkitektur, gestaltning och bevarandevärden Teknisk livslängd och underhållsbehov Hyresgäster och hyresgästhänsyn KOLTEK Allmänt Energiprestanda Tätning och infästning Hyresgästhänsyn Arkitektur, gestaltning och bevarandevärden... 30

7 Hyresgästhänsyn Bestämning av fasad och ytterväggkonstruktioners regntäthet Syfte Provningsmetod Provobjekt och provberedning Resultat från provning av väggsystemet SFRONT Resultat från provning av väggsystemet Solidh Utvärdering Beslut Erfarenheter från teknikupphandlingen Slutsatser Referenser Bilagor Bilaga 1 Sammanställning av resultatet från utvärderingen Bilaga 1 Sammanställning av resultatet från utvärderingen Formella krav Kravspecifikationen Beskrivning av teknisk lösning Dimensioneringsmodell Metod för tätning Bevarandevärden Livscykelkostnad Beräknat U-värde för vägg och fönster Energiprestanda efter åtgärder Beskrivning av byggprocessen Hyresgästhänsyn Teknisk livslängd Provning av regntäthet Fuktberäkningar Dokumenterad fuktsäkerhetsprojektering Innehållsföreteckning drift och underhåll Genomföring och infästningar i fasad Placering av givare för uppföljning och val av givare Referensprojekt Företagets kvalitets och miljöledningssystem Bilaga A Kravspecifikation Målsättning Förutsättningar Allmänt Överordnade krav Krav på funktion och beständighet Krav på innemiljö Krav på teknisk energiprestanda för byggnadsdelar Krav på varsamhet med hänsyn till befintlig bebyggelse Styrande lagar Krav på drift- och underhållsinstruktioner Krav på kostnadsredovisning Krav på hyresgästhänsyn Krav på anbudslämnaren... 51

8

9 Inledning Bakgrund Idag är byggsektorn den största energianvändaren i EU (ca 40 %) och bidrar till största delen till utsläpp av växthusgaser (36 % av EU:s totala CO 2 -utsläpp). Ett nyckelområde för att minska den totala energianvändningen och CO 2 -utsläppen är att renovera befintliga byggnader till energieffektiva byggnader. Det kan göras genom att införa energieffektiva uppvärmnings- och ventilationssystem samt genom åtgärder för att minska transmissionsförluster och luftläckage genom byggnadsskalet. Eftersom det ofta är svårt att få lönsamhet i åtgärder på fasader med dagens renoveringsmetoder behövs det tas fram mer kostnadseffektiva och rationella lösningar för t ex tilläggsisolering. En förstudie, (Mjörnell och Werner 2010) som genomförts visar på behov av utveckling av rationella lösningar för förbättrade energiprestanda hos klimatskärmen anpassade för energieffektivisering av befintliga byggnader. Fastighetsägarna ser ett behov av nya system som kan monteras samtidigt som hyresgästerna bor kvar. Det finns även ett behov av att utveckla tunna isolerande paneler med hög isoleringsförmåga och lång livslängd som kan monteras på befintlig fasad utan att de påverkar byggnadens estetik negativt. De nya lösningarna ska samtidigt vara lätta att installera och ha ett lågt pris. Multifunktionella fasadsystem med integrerade installationer i fasaden är också av intresse. Material, produkter, komponenter och byggteknik måste utvecklas och anpassas till de förutsättningar och begränsningar som finns i befintliga byggnader. BeBo (Energimyndighetens beställargrupp för energieffektiva flerbostadshus) beslutade att göra en teknikupphandling för att främja utvecklingen och användandet av ny teknik för rationell tilläggsisolering av klimatskärmen på befintliga flerbostadshus. Av avgörande betydelse för att nå ett framgångsrikt resultat i en teknikupphandling är möjlighet att utveckla ny teknik alternativt förbättra för befintlig teknik samt att det finns en marknad för den nya tekniken. SABO åtog sig uppdraget att vara huvudman för teknikupphandlingen. Målsättning Målsättningen med teknikupphandlingen var att få en marknadsdriven utveckling av byggtekniska lösningar för förbättrad energiprestanda hos klimatskärmen i form av bättre värmeisolering och täthet. De byggtekniska lösningarna ska kunna produceras och monteras på ett rationellt sätt. De ska vara kostnadseffektiva och ha låg miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv samt ha god beständighet vilket betyder ett lågt underhållsbehov och låg risk för skador. Den nu aktuella upphandlingen avser rationella lösningar för att förbättra energiprestanda (isolering och lufttäthet) hos ytterväggar och fasader ämnade för befintliga flerbostadshus byggda

10 Teknikupphandlingen Omfattning Teknikupphandlingen skulle omfatta ett fullständigt system för tilläggsisolering av yttervägg inklusive fönster och ny fasad. Beställarna önskade kunna välja fönster varför kostnaden för själva fönstret som ingår i förslaget skulle särredovisas i anbudet. Anbudet skulle omfatta utformning och projektering, tillverkning och montage av systemet. Utöver de krav som beskrivs i kravspecifikationen förutsattes ett fullständigt anbud omfatta ett i övrigt komplett och väl fungerande fasadsystem som uppfyller gällande byggregler vid ändring av byggnad såsom varsamhetskrav, tillgänglighetskrav, brandkrav etc. D v s gällande lagar, förordningar och föreskrifter skulle uppfyllas. Anbudsgivaren skulle utveckla och presentera ett komplett fasadsystem inklusive fönster som uppfyller ställda krav i kravspecifikationen och är anpassat till de speciella förutsättningarna som råder i demonstrationsbyggnaderna. Anbudet skulle presenteras i skrift med hjälp av ritningar och beräkningar samt innehålla nödvändiga illustrationer för redovisning av tekniska lösningar och gestaltning. Redovisningen av anbudet skulle följa kravspecifikationen. Alla ska -krav skulle tydligt redovisas. Bör -krav skulle redovisas när sådana avses vara uppfyllda. Antaganden och förutsättningar skulle klart framgå av redovisningen. De bifogade redovisningsbilagorna skulle användas. Sammansättning av beställargruppen En beställargrupp med representanter från fastighetsägare samt en grupp experter tog fram förfrågningsunderlaget med kravspecifikation och övriga bilagor samt underlag om demonstrationshusen. Aktiva beställargruppsmedlemmar De aktiva beställargruppsmedlemmarna har deltagit i det löpande arbetet med att formulera kravspecifikation och anbudsunderlag och ställer upp med ett eller flera demonstrationshus. Johan Lundqvist, Svenska bostäder John Nielsen, AB Helsingborgshem Anders Olsson, AB Helsingborgshem Jenny Berglund, Sigtunahem Kjell Persson, AB Sjöbohem Rickard Johansson, Lindesbergsbostäder Passiva beställargruppsmedlemmar Dessa medlemmar har inte deltagit i det löpande arbetet med kravspecifikation och anbudsunderlag eller med demonstrationsprojekt men har haft en del synpunkter på innehållet och bidragit i vissa delar. Ing-Marie Odegren, AB Alingsåshem Urban Holm, Fastighets AB Förvaltaren

11 Projektledning och experter Therese Rydstedt, SABO (huvudman för teknikupphandlingen) Agneta Persson, WSP (teknikupphandlingsexpert, ordförande för beställargruppen inom teknikupphandlingen TURIK) Kristina Mjörnell, SP (projektledare för teknikupphandlingen TURIK) Göran Werner, WSP (koordinator för BeBo) Åke Blomsterberg, WSP (expert energieffektivisering) Birgitta Lundgren, Link Arkitektur AB (expert arkitektur, bevarandevärden och gestaltning) Bengt Bergqvist, Energianalys (bestämning av teknisk status av byggnad, mätningar) Genomförande I första steget formulerade beställargruppen en kravspecifikation, se bilaga A. Sex demonstrationsbyggnader valdes ut och ställdes till förfogande för att demonstrera de lösningar som skulle utses till finalister i full skala. Detta utgjorde basen i det förfrågningsunderlag som togs fram. Ca en månad innan teknikupphandlingen offentliggjordes bjöd beställargruppen in till ett informationsmöte och hearing den 18 januari, 2011 i Stockholm för att informera branschorganisationer om att teknikupphandlingen var på gång så att de skulle kunna förbereda sina medlemmar. Det informerades även i byggpressen att teknikupphandlingen var förestående. Hela förfrågningsunderlaget översattes även till engelska för att möjliggöra för internationella anbudslämnare att delta. Teknikupphandlingen offentliggjordes den 11 februari, Detta gjordes med ett pressmeddelande samt i official journal genom Allego. Förfrågningsunderlaget publicerades på BeBos hemsida där det kunde laddas ned kostnadsfritt. Under hela anbudstiden fanns det möjlighet att ställa frågor till beställargruppen. Frågor och svar publicerades vid tre tidpunkter på BeBos hemsida. Sista dagen för inlämning av anbud var den 30 juni, 2011, kl 16:00. Utvärdering av inkomna anbud gjordes av beställargruppen under sommaren I september genomfördes intervjuer och laboratorieprovning. P g a försening av en laboratorieprovning fick tidplanen för att utse finalist uppskjutas till 30 oktober Teknikupphandlingen skedde i tre etapper: I etapp 1 togs förfrågningsunderlag fram, upphandlingen utlystes, anbud inkom och utvärderades av en jury (beställargruppen samt adjungerade experter). Här skulle en finalist utses till vart och ett av demonstrationshusen, för vilka anbud lämnats in som uppfyller ställda krav. I etapp 2 skulle finalisternas förslag testas och utvärderas i de aktuella demonstrationshusen. Juryn skulle utse en eller flera vinnare. Resultatet skulle publiceras för landsomfattande spridning. Kravspecifikationen förbättras som underlag för etapp 3.

12 I etapp 3 skulle beställargruppen beskriva vilka typer av system som fortsättningsvis skulle upphandlas för andra byggnader i beställarnas respektive byggnadsbestånd. Hur upphandlingen skulle utföras i detalj var inte klarlagt. Men den skulle komma att utföras av en inköpscentral, som utför detta på uppdrag av de fastighetsägare som är intresserade. Exempelvis skulle en bransch- och intresseorganisation som SABO kunna anta en sådan roll. Upphandling skulle också kunna ske med offentlig upphandling genom lokal entreprenadupphandling som beskriver vilka system som ska upphandlas och därefter väljs systemet med bäst villkor. Tabell 1 Planerad tidplan för upphandlingen. År Aktivitet J F M A M J J A S O N D J F M A M J J A S O N D J F M A M J J Utlysning av teknik upphandling Inlämning av anbud Utvärdering av anbud, labbtester, finalister utses Projektering/ ombyggnad av demohusen Uppföljning av demohusen Vinnare utses

13 Funktionskraven Beställargruppen har gemensamt utformat de krav som ligger till grund för den här teknikupphandlingen. Kraven finns i sin helhet specificerade i den bilagda kravspecifikationen, Bilaga A. Kraven är uppdelade i ska -krav och bör -krav. Ska -kraven måste uppfyllas, medan bör -kraven inte är absoluta. Uppfyllande av bör -kraven inverkade dock positivt på bedömningen av anbuden. En förutsättning för att anbud skulle antas var att anbudslämnaren har kvalifikationer att uppfylla alla tre etapper i teknikupphandlingen, se etapp 1-3 under rubrik Genomförande. Det innebär att anbudslämnaren förutom att lämna skriftligt anbud också ska ha kapacitet att genomföra projektering, tillverkning och montage av fasadsystemet (tilläggsisolering, nytt fasadmaterial och fönster, tilluftsventiler etc.) i det/de demonstrationshus som anbudet avser samt senare i stor omfattning kunna leverera och montera systemet på byggnader med liknande förutsättningar. Med kapacitet menas att anbudslämnaren har en god ekonomisk status och soliditet, tillräcklig storlek och omsättning för att ha möjlighet att ta sig an den här storleken på projekt, erfarenhet från liknade renoveringsprojekt samt att företaget har kvalitetsledningssystem och eller miljöledningssystem med tillhörande rutiner. Det förutsätts också att anbudslämnaren har en lämplig organisation med tillgång till erforderliga nyckelpersoner.

14 Demonstrationsbyggnader Fakta om byggnaderna Nedan följer en kortfattad beskrivning av demonstrationsbyggnaderna. En mer detaljerad beskrivning återfinns i förfrågningsunderlagets Bilaga B som kan laddas ned från Fastighetsbeteckning Flanken 2 Adress Lägervägen 19, Helsingborg Förvaltare AB Helsingborgshem Byggår 1966 Typ av byggnad Bostadshus Antal våningar ovan 3 mark Antal lägenheter 15 Fastighetsbeteckning Rördrommen 1 Adress Ormbergsvägen 2 Sigtuna Förvaltare AB Sigtunahem Byggår 1964 Typ av byggnad Bostadshus Antal våningar ovan 2st mark Antal lägenheter 15 Fastighetsbeteckning Elefanten 19 Adress Planteringsgatan 9 A-G, Sjöbo Förvaltare AB SJÖBOHEM Byggår 1964 Typ av byggnad Bostadshus Antal våningar 3 vån + källare i del ovan mark Antal lägenheter 45

15 Fastighetsbeteckning Hagaberg 11:6 Adress Björkhyttevägen Lindesberg Förvaltare Lindesbergsbostäder Byggår Typ av byggnad Bostadshus, lamellhus Antal våningar 2 vån ovan mark Antal lägenheter 26 st Fastighetsbeteckning Trondheim 6 Adress Trondheimsgatan 50 Husby Förvaltare Svenska Bostäder Byggår 1974 Typ av byggnad Bostadshus, lamellhus Antal våningar ovan 5 vån mark Antal lägenheter 34 st Fastighetsbeteckning Nystad 8 Adress Sibeliusgången 4-6, Nystadsfaret 4A, Akalla Förvaltare Svenska Bostäder Byggår 1975 Typ av byggnad Bostadshus, skivhus Antal våningar ovan 11 vån mark Antal lägenheter 99

16 Lufttäthetsprovning och termografering Inför teknikupphandlingen utfördes lufttäthetsprovningar och termografering i två till tre lägenheter i varje demonstrationshus. Resultatet från provningen presenterads i Bilaga G i förfrågningsunderlaget. En sammanfattning visas i tabell 2 nedan. I figurerna nedan visas exempel från dessa mätningar. Figur 1 Blower door monterad i öppning för altandörr. Figur 2 Otäthet i form av spricka i väggvinkel och takhörn. Tabell 2 Läckflödet i l/s vid provtryckning vid -50 Pa beräknad per kallarea d v s väggar, tak och golv som gränsar mot uteluft, kallvind, eller andra ouppvärmda utrymmen. Objekt Lägenhet 1 Lägenhet 2 Lägenhet 3 Flanken 2, Helsingborg Hagaberg 11:6, Lindesberg Rördrommen 1, Sigtuna 1, Elefanten 19, Sjöbo Trondheim 6, Husby Nystad 8, Akalla

17 Energiberäkningar Energiberäkningar med VIP Energy utfördes av WSP för varje hus för att få ett uppskattat värde på energibehovet före renovering som skulle användas vid utvärderingen som jämförelse med de energiberäkningar som kom in med anbuden samt vid utvärdering av energianvändningen efter renovering. Dessutom tog fastighetsägarna ett antal foton på husen och på detaljer som anbudsgivarna skulle kunna använda vid utformning av detaljlösningar runt fönster, dörrpartier, balkonger, entréer samt vid andra tidstypiska detaljer. Tabell 3 Specifik energianvändning beräknad med VIP Energy samt energistatistik hämtad från energideklaration *) eller från fastighetsägaren **). Objekt Flanken 2, Helsing-borg Hagaberg 11:6, Lindesberg Rördrommen 1, Sigtuna Elefanten 19, Sjöbo Nystad 8, Akalla Trondheim 6, Husby Värme (kwh) Tappvarmvatten (kwh) El till pumpar fläktar (kwh) Övrig fastighetsel (kwh) Verksamhetsel (kwh) Specifik energianvändning Beräknad samt statistik*) kwh 127 kwh/ m 2,år 142 kwh/m2, år varav 5 kwh/m2 el *) kwh 159 kwh/ 120 kwh/m 2, år 42 kwh/m 2, år m 2,år 21 kwh/m 2, år 183 kwh/m 2, år **) kwh 148,6 kwh/ m 2, år 148 kwh/m 2,år *) varav 6 kwh/m 2 el *) kwh 133 kwh/ m 2, år IU kwh/år **) kwh 160 kwh/ m 2, år 150 kwh/ m 2, år **) kwh 169 kwh/ m 2, år 173 kwh/ m 2, år **)

18 Procedur för utvärdering av anbud Jury Inkomna anbud har utvärderats av en jury bestående av beställargruppens aktiva representanter. I juryns arbete ingick även att utse en vinnare. Juryn förbehöll sig rätten att adjungera de experter den bedömde som nödvändiga för arbetet med anbudsutvärderingen. Inkomna anbud kunde förkastas av juryn. Juryns beslut kunde inte överklagas. Bedömningskriterier Kravspecifikationen låg till grund för bedömning av inkomna anbud, (Bilaga A i förfrågningsunderlaget). Följande kriterier användes för utvärdering av anbuden: 1. Alla ska -krav ska vara uppfyllda 2. Anbudslämnarens soliditet och stabilitet 3. Anbudslämnarens tillgänglighet på marknaden och produktionskapacitet 4. LCC-kalkyl 5. Antal bör -krav som uppfylls 6. Hur väl ska -kraven och bör -kraven överträffas Juryn förbehöll sig rätten att inkräva kompletterande dokumentation. Det kunde exempelvis gälla verifiering av prestanda, utvärderat av oberoende certifierat provningsinstitut. Utvärdering Utvärderingen skedde i följande tre steg: Steg 1: Första steget innebar en bedömning av inkomna anbudshandlingar. Utvärderingen baserades på kravspecifikationen (Bilaga A i förfrågningsunderlaget), lönsamhets- och kostnadskalkyl, (Bilaga C i förfrågningsunderlaget) och handlingar enligt checklista för redovisning av anbud (Bilaga D i förfrågningsunderlaget). Steg 2: Andra steget innefattade laboratorietester av ett antal utvalda anbudsförslag. Laboratorieprovningen gjordes för bedömning av uppfyllelse av kraven rörande regntäthet. Bedömning skulle leda till utseende av finalister för etapp 1 som skulle få möjlighet delta i etapperna 2 och 3. Steg 3: Som avslutning skulle en utvärdering göras av en eller flera kompletta systemlösningar monterade på demonstrationsbyggnaderna i fält. Utvärderingen skulle göras baserat på mätningar under ett år enligt mätprogram för utvärdering (Bilaga E i förfrågningsunderlaget) samt verifiering av ska -krav och bör -krav enligt Bilaga A i förfrågningsunderlaget. Denna utvärdering gjordes dock aldrig eftersom upphandlingen avbröts. Utvärderingen i steg 1 baserades på poängsättning enligt tabellen nedan för anbud där alla ska -krav är uppfyllda och där anbudslämnaren har god soliditet, stabilitet, tillgänglighet på marknaden och produktionskapacitet. Utvärderingskriterium Max antal poäng LCC Livscykelkostnad (beräknad enligt Bilaga C) 80 Antal bör -krav som uppfylls. 10 Hur väl ska -krav och bör -krav överträffas. 10 Totalt 100

19 Inkomna anbud Sammanställning av inkomna anbud och förslag på lösningar Akronym för anbud KOLTEK 1 SFRONT SFRONT SFRONT SFRONT Solidh Solidh Byggnader som omfattas av anbudet Inga, endast generell lösning Trondheim 6, Husby Nystad 8, Akalla Rördrommen 1, Sigtuna Hagaberg, Lindesberg Trondheim 6, Husby Rördrommen 1, Sigtuna Nedan följer en kort presentation av de inkomna anbuden. Texter och bilder är i huvudsak hämtade från anbuden och återges därför i ljusare grå text. SFRONT Allmänt Det första anbudet bygger på en traditionell fasadisolering kombinerat med ett nytt ventilationssystem med kanaler i fasaden. Fasadisoleringen utförs på ett traditionellt sätt med montering av tilläggsisolering av mineralull och puts på nät utanpå isoleringen. Övriga delar av fasaden, fönster och balkonger flyttas ut så att fasaden får samma utseende som tidigare. Ventilationen utförs med ett värmeåtervinningsaggregat på vinden från vilket det dras isolerade tilluftskanaler till varje lägenhet. Dessa kanaler monteras i spår i tilläggsisoleringen. Ett tilluftsdon monteras under radiatorn i det rum som ska förses med tilluft. Eftervärmning av tilluften sker med radiatorn. Man utnyttjar befintligt frånluftsystem som förutsätts ha injusterings- och forcerings- möjligheter. Såväl teknisk lösning av fasadisolering med tätningar etc. som ventilationssystemet utförs med beprövade metoder och med godkända material. All montering med undantag av ca en timmes arbete per lägenhet kan ske från utsidan.

20 Figur 3 Principen för SFRONTs fasadsystem. Figur 4 Detalj av isolering och putsnät vid fönsteranslutning. Energiprestanda för byggnadsdelar Konceptet bygger på tilläggsisolering med 180 mm mineralull, nätning, tjockputs samt spritputs som ytputs. För kvarteret Trondheim offererades tilläggsisolering av fasaden med 180 mm mineralull med λ=0,036, nätning, tjockputs samt spritputs som ytputs. Balkongerna förlängs ut med motsvarande 180 mm. Ventilationskanaler med diameter 80 mm dras i isolerskiktet. Vindsbjälklaget tilläggsisoleras med 400 mm lösull, λ=0,041. Balkongplattor renoveras med patch and repair metoden. Nya räcken samt inglasningar monteras. Loftgångar renoveras med patch and repair metoden. Nya räcken samt inglasning monteras. Befintliga fönster ska demonteras och nya fönster monteras och flyttas ut motsvarande isoleringstjockleken. Kanaler för ny ventilation förläggs i spår i isoleringen mellan befintlig fasad och ny isolering Tak byggs om i erforderlig omfattning för att täcka med den tjockare fasaden. Specifik energianvändningen beräknades före åtgärd till 172 KWh/m 2, varav 106 kwh/m 2 i uppvärmning (exkl) tappvarmvatten med ett Um-värde på 0,664. Efter åtgärd beräknas den specifika energianvändningen bli 117 kwh/m 2, varav 55 kwh/m 2 i uppvärmning. Um värdet är då 0,539. Åtgärderna innebär en förbättring av energiprestandan med 55 KWh/m 2 eller 32 % från den ursprungliga specifika energianvändningen vilket är i nivå med nybyggnadskraven. Det är en förbättring av över 52% när det gäller värme. U m -värdet har förbättrats med19 % och är högre än nybyggnadskraven. För Nystad tilläggsisoleras fasaden med 180 mm mineralull med λ=0,036, nätning, tjockputs samt spritputs som ytputs. Ventilationskanaler med diameter 80 mm dras i isolerskiktet. Befintliga plåtpartier demonteras och flyttas ut lika mycket som isoleringstjockleken. Ny plåt monteras. Balkonger förlängs ut med 180 mm, lika isoleringstjockleken. Balkongplattor renoveras med patch and repair metoden. Nya räcken samt inglasning monteras. Fönster demonteras. Nya fönster monteras och flyttas ut lika isoleringstjockleken. Ny ventilation förläggs mellan befintlig fasad och ny isolering. Tak byggs om i erforderlig omfattning.

21 Åtgärderna innebär en förbättring av energiprestandan med 63 kwh/m 2 eller 37% jämfört med beräknat värde för befintlig byggnad. Det är en förbättring av över 55 % när det gäller värme. Före åtgärd beräknades den specifika energianvändningen till 169 KWh/m 2, varav 109 kwh/m 2 i uppvärmning (exkl) tappvarmvatten och ett Um-värde på 1,052. Efter åtgärd beräknas den specifika energianvändningen bli 106 kwh/m 2, varav 49 kwh/m2 i uppvärmning. U m -värdet är då 0,767 W/m 2 K. Åtgärderna innebär en förbättring av energiprestandan med 63 KWh/m 2 eller 37 % från den ursprungliga specifika energianvändningen vilket är i nivå med nybyggnadskraven. U m -värdet har förbättrats med 27% men uppfyller dock inte nybyggnadskraven. Lösningen med tjockputs på nät på mineralullsisolering är väl beprövad. Lösningen uppfyller kravet på U-medel värde för väggar på 0,15 W/m 2,K samt lufttäthet på 0,3 l/s, m 2. Arkitektur, gestaltning och bevarandevärden Det föreslagna angreppssättet innebär en målsättning att bevara ursprungligt utseende genom att den nya fasaden flyttas ut och i princip byggs upp på ett likartat sätt som den ursprungliga. Gestaltning av fasaddetaljer skall ske med omsorg. Material, kulör och fönster väljs i samråd med beställare, arkitekt och antikvarie. Produktion och montage Den totala byggtiden är beräknad till 130 dagar för Nystad och 70 dagar för Trondheim. Den tekniska lösningen kan delas upp i två delar; fasadisolering och ventilationssystem. Fasadisoleringen utförs på ett traditionellt sätt med montering av tilläggsisolering av mineralull och puts på nät utanpå isoleringen. Ventilationen utförs med ett återvinningsaggregat på taket från vilket isolerade tilluftskanaler till varje lägenhet dras. Teknisk livslängd Teknisk livslängd för fasaden samt för fasta delar i ventilationssystemet är 50 år och för rörliga delar i ventilationsaggregaten 30 år. Hyresgäster och hyresgästhänsyn Kvarboende är möjligt. De åtgärder som kommer att ske via lägenheter är pilotborrning för hål för ventilationskanaler (färdiga hål tas från utsidan), montering av tilluftsdon samt injustering av frånluftsystemet. Så gott som all montering kommer att ske från utsidan. Totalt sett kommer installatörer att behöva vara i lägenheterna mindre än en timma per lägenhet. En arbetsledare kommer under hela byggtiden att vara på plats och ha kontakt med både hyresgäster och beställare.

22 Solidh Allmänt Det andra anbudet bygger på TCC Bygg- och ROT-system som består av förtillverkade element gjutna i en lådkonstruktion av högvärdig betong kombinerat med ingjuten isolering anpassade för renovering och förbättring av energiprestandan hos ytterväggar. Eftersom fasadelementen är bärande finns det även möjlighet att bygga på en våning eller flera utan att belasta befintlig stomme. Elementen monteras normalt med kran, skylift eller motsvarande utan att ställning behövs. Detta minskar tiderna för tilläggsisolering av fasaden radikalt. Innan projektering och tillverkning av byggelementen påbörjas så utförs en inmätning av befintlig fasad genom laserscanning så att fel i montage på platsen minimeras. Laserscanning av fasaden ger också möjlighet att i detalj kartlägga befintlig fasads utförande och byggnadstekniska detaljer och måttförhållanden. Elementen har förmonterade fönster. Befintliga fönster demonteras från insidan och fönstersmygen åtgärdas vilket normalt kan ske med minimal störning för hyresgästerna. TCC-systemet medger alltså kvarboende i hög utsträckning. Anbudet är beräknat för Svenska bostäders Trondheim 6 samt Sigtunahems Rördrommen 1. Metoden lämpar sig för samtliga ingående byggnader men kräver ytterligare utveckling och utvärdering. TCC systemet TCC-systemet (TCC står för Thin Cheramicle Concrete) är ett nyutvecklat byggsystem baserat på en ny typ av betongprefabteknik. Kombinationen av en optimal konstruktion med extremt tunna skikt av högpresterande betong vilket ger ett byggsystem (även för ROT) som dramatiskt förbättrar många egenskaper hos ytterväggen och faktorer i byggprocessen. Genom FEM-koncept (Fukt, Energi, Miljö) minskas risken för fuktskador, skapas en optimalt isolerad vägg utan köldbryggor samt minskar miljöbelastningen av CO 2 genom optimalt materialutnyttjande och ett minimum av transporter. Figur 5 fasadelement sedda från baksidan (vitt=cellplast och gult=mineralull) samt förstyvningar i betong (grått), samt från framsidan med ytterskikt av betong.

23 Energiprestanda för byggnadsdelar Alla element har en liknande lådkonstruktion med ingjuten isolering i tilläggsisolerings-, takoch väggelement, företrädesvis cm för tilläggsisoleringselementen och cm för väggelement samt en 5 cm mineralullskiva. Balkongelementet saknar normalt detta. I det inkomna förslaget är elementen försedda med 15 cm cellplast med lambda värde 0,033 W/mk och 5 cm mineralull med lambda värde 0,037 W/(m. K). Figur 6 Elementets tvärsnitt visar att en dominerande del är högvärdig isolering (vita respektive gula delarna). Betongen står bara för ca 2-3 cm av elementtjockleken Elementen kan förses med olika typer av isolering beroende på kundens krav. Om t.ex. elementtjockleken är viktig kan ett högvärdigare isolermaterial användas. Utförandet ger en lösning som i princip saknar köldbryggor och som kan utföras med önskad isolertjocklek. Installationer i fasad I den typ av byggnader som upphandlingen berör är normalt kök och badrum i kontakt med yttervägg varför det kan vara en stor fördel att förlägga nya stammar och andra installationer i tilläggsisoleringselementen i stället för att genomföra kostsamma och tidskrävande stambyten i befintliga schakt i byggnaden. Sådana lösningar kan med fördel förtillverkas i elementen. Genom att genomföra stambyten och installation av ventilationslösningar som FTX integrerade i TCC-elementen kan detta ge stora ekonomiska fördelar.

24 Produktion och montage Tillverkning Elementen tillverkas på liknande sätt som traditionella prefabricerade byggelement som t.ex. bjälklagsplattor. Tillverkningen sker i gjutformar med en botten och sidostycken. Gjutningen sker normalt i ett steg där isoleringen gjuts in och utgör del av formen för betongkonstruktionen. Ursparningar för fönster mm sker med olika inlägg i formen. Resultatet blir ett element med en yttersida som typiskt har en betongtjocklek på ca 2-3 cm och sidor med tjocklek på 3-10 cm. Vissa av de vertikala ramdelarna med en tjocklek av typiskt 3-20 cm i väggarna och de horisontella i bjälklagen/taken har en förstyvande och balk-pelareffekt för att ge bärning av vertikal last och för inspänning av balkongelementen. Montage TCC-systemet innebär en förenkling av montaget och betydande materialbesparing av framförallt betongmaterial (40-80 %). Reduktionen av betong, innebär en kraftig reducering av CO2-belastning. Den lägre vikten ger även betydligt färre antal transporter (2-4 ggr fler element/transport eftersom volymen på lastbilsflaket är begränsande istället för vikt). Sammantaget får vi en reducerad CO2-belastning med 60-80% jämförbart med konventionella tunga betongelement. Vid montaget kan mindre kranar användas då elementen är lätta även om de är större än traditionella fasadelement. TCC förenklar den process det innebär att renovera och tilläggsisolera fasader, byta eller tillföra balkonger samt ger möjlighet till en ny taklösning som inte belastar befintlig byggnadsstomme. Dessutom skulle ett stambyte kunna utföras samtidigt och installationer kan då med fördel förläggas i fasadelementen då badrum ofta är förlagda mot fasad i miljonprogrammet. Elementen ställs på en grundsula/sockel (se bild nedan), antingen befintlig eller ny bärande konsolhylla med en förankring via en dubb som tillverkas före montaget. Elementen bär sig själva och kan staplas på varandra upp till minst 10 våningar. Kraven på infästningen i väggen är enkla eftersom endast horisontalkrafterna skall hanteras vilket sker med en infästning i elementets överkant. Mellan gamla väggen och elementet finns en isolerskiva (normalt mineralull) som tar upp ojämnheter i fasaden och som också hanterar eventuell fuktvandring och brandspridning vertikalt längs väggen. Elementen har även mineralullsskivor, längs ramdelarna (se bild ovan). Elementens lätthet och att befintlig vägg inte utnyttjas för bärning, gör förberedelserna av befintlig vägg i form av borttagning av befintligt ytskikt eller förstärkningar blir minimala. Väggsystemet blir därmed i princip oberoende av befintlig väggkonstruktion och skick. Montaget sker med kran, skylift eller motsvarande och utan behov av uppbyggnad av ställning. Detta minskar ledtiderna för tilläggsisolering av fasaden radikalt. Innan projektering och tillverkning av byggelementen påbörjas så utförs en inmätning av befintlig fasad genom laser-scanning så att fel i montage på platsen minimeras.

25 Figur 7 Schematisk bild av elementmontage. Element kan som ses på gaveln även vara stående och täcka mer än en våning. Metod för tätning Pga av elementens relativt höga precision och bärförmåga minimeras horisontalfogarna. Elementen monteras dikt an, dvs det överliggande elementet ligger yta mot yta med en gummilist som tar hand om ojämnheterna. Skarven kan i ett normalfall hållas under 3 mm, vilket innebär en relativt tät fog. Horisontalfogar krävs eftersom element av den här typen har temperaturrörelser i horisontalled. Gummilist samt fogmassa används vanligtvis. Genomföringar och infästning i fasad Elementen har en så pass hög styrka och styvhet att infästningar av t.ex. belysning eller skärmtak kan i princip monteras var som helst över hela ytan. Nya balkonger och utökad lägenhetsyta På motsvarande sätt som beskrivs för påbyggnad nedan kan delar i TCC-systemet användas för inbyggnad av befintliga balkonger och på det sättet skapa utökad lägenhetsyta. Nya utvändiga balkonger appliceras på samma sätt som för tilläggsisoleringselementen. Påbyggnad av våningsplan TCC-systemet ger möjlighet att bygga till ett eller flera nya våningsplan på ett smidigt sätt då elementen konstruktivt kan fungera som bärande element. Nya välisolerade bjälklagselement för en eller flera våningar monteras direkt på TCC-elementet. Befintligt tak och tätskikt kan i möjligaste mån behållas intakt under påbyggnadsfasen. Takelementen kan även bli golv i ett nytt våningsplan om så önskas vilket då inte belastar den ursprungliga huskroppen.

26 Figur 8 Schematisk bild av påbyggnad som bärs av tilläggsisoleringselementen. Bilden visar också de av väggelementen inspända balkongerna. Inga förstärkningar av befintlig byggnadskropp krävs då endast horisontalkrafter måste tas omhand. Konstruktionsdetaljer i nya påbyggda delar utformas med samma fuktokänsliga högvärdiga material som de tilläggsisolerande delarna. Det ger snabbt ett klimattätt hus för tidig start av inredningsmontage. Byggnaden får en optimal värmeisolering då % av vägg- och takkonstruktionstjockleken består av högvärdigt värmeisoleringsmaterial utan köldbryggor. Taktätskiktet är också tillverkat av högvärdigt vattentätt betongmaterial. Arkitektur, gestaltning och bevarandevärden Standardutförande av elementens ytor är med en putsliknande yta. Det tunna betongskiktet gör att det med fördel kan genomfärgas. Möjlighet finns också att gjuta elementen mot olika matriser för att skapa olika mönstereffekter. Det är även tänkbart att gjuta in tegel i betongen. Beklädnad med t.ex. trädetaljer är också möjlig. Som standard har elementen större mått i horisontalled, men det är möjligt att skapa element som täcker fler än ett våningsplan i höjdled. Skarvar är minimala i horisontalled och vertikala skarvar kan med fördel placeras så att de t.ex. täcks av stuprör eller på annat sätt döljs. Figur 9 Provuppställning med olika färgpigment.

27 Material och kulörer samt fönsterutförande Material är som standard en betongyta, antingen pigmenterad eller silikatmålad i olika kulörer, samt slät eller en rå yta. Fönster utförs antingen på traditionellt sätt med sidoinfästning och drevning monterat i elementet. Fönsterhålet kan utformas med mindre eller större storlek än det befintlig eller med samma som befintligt. Eftersom fönstret finns med i elementet så medför det att de boende kan bo kvar utan större problem pga av arbeten och klimat. Efter montage av element, demonteras det befintliga fönstret och en fodring sker mellan nya fönstret och det befintliga fönsterhålet. Hantering av bevarandevärden Ytskikt är som standard en slät eller en rå yta betongyta, pigmenterad eller silikatmålad i olika kulörer. Fönster monteras i elementet på traditionellt sätt med sidoinfästning och drevning. Fönsterhålen i elementen kan utformas lika befintliga fönster i storlek och form alternativt med annat utförande där så finns behov. TCC-elementen ger möjligheter till olika angreppssätt och hantering av de aktuella byggnadernas arkitektur och funktion. Vi har sett att påbyggnader av våningsplan är möjliga, till- och inbyggnader av balkonger samt olika behandling av ytornas utseende och karaktär. Sammantaget öppnar det för ett varierat utbud av möjligheter, avseende arkitektur, gestaltning och bevarandevärden, förutsatt att det hanteras på rätt sätt. Teknisk livslängd och underhållsbehov Eftersom det högvärdiga betongmaterialet har så extrema prestanda så kan man räkna med en livslängd på minst 100 år. Endast fogar och eventuell ytbeläggning kräver ett underhåll under tiden. Materialet i elementen har en täthet som både ger vattentäthet och försumbar karbonatisering vilket innebär att väggar och balkonger undviker skador pga karbonatisering. Elementen får ett yttre material som med den högvärdiga betongen har extremt goda egenskaper vad gäller hållfasthet och livslängd. Till skillnad från putsmaterialens mjukhet är den högvärdiga betongen mycket stark trots de förhållandevis tunna skikten. Tunnheten gör även att de enkelt kan pigmenteras genom hela materialet vilket gör att förväntat underhåll av TCC-elementen är minimalt. Det innebär att även balkonger och eventuella påbyggnad med yttervägg, tak och balkonger i princip blir underhållsfria under en förhållandevis mycket lång tid. Längre än den kalkylperiod (30 år) som gäller för tävlingen. Hyresgäster och hyresgästhänsyn Tilläggsisolering med väggelement med fönster förmonterade, som i det här fallet, möjliggör kvarboende. Byggnadsarbetena sker normalt endast från utsidan av byggnaden vid montering och påverkar då de boende också endast från utsidan av bostaden. Elementen behöver ej någon byggnadsställning vid montering. Efter montage av det nya isolerande väggelementet, demonteras det befintliga fönstret och en fodring sker mellan det nya fönstret och det befintliga fönsterhålet.

28 KOLTEK2 Allmänt Det tredje systemet som inkom bygger på cellglas som isolering och bärande del i stommen. Plåtlättbalkar fungerar som uttagare av dragkrafter och som stolpar för infästning av beklädnadsdelar och infästning av elementen i husbyggnadsstommens bärande delar. Elementen kan beklädas med vilket material som helst både på in- och utsidan. Elementen monteras som vanliga utfackningsväggar från utsidan med eller utan fönster i elementet beroende på befintligt utförande på byggnaden. Cellglaset är ett miljöriktigt material där 70 % av glaset är återvunnet glas. Hela konstruktionen är byggd med oorganiskt material vilket är en förutsättning för att få en fuktsäker konstruktion Materialet har ett isoleringsvärde på 0,039 W/(m.K).samt en livslängd på 100 år. Materialet är dessutom formstabilt. Cellglaset kan återvinnas och uppfyller därmed många krav på ett hållbart och miljöriktigt material. Dessvärre var detta koncept inte anpassat till något av teknikupphandlingens sex demonstrationshus. Vidare angavs inga priser i den insända redovisningen, och det kan därmed inte betraktas som ett anbud. Figur 10 Anslutning mellan vägg och fönster, vertikalsnitt.

29 Figur 11 Anslutning mellan utfackningsvägg och bjälklag, vertikalsnitt. Figur 12 Detalj av skarv mellan utfackningsvägg och betongvägg. Figur 13 Detalj anslutning vägg och fönster respektive vägg och dörr.

30 Energiprestanda Beräknat U-värde för konstruktionen kommer att ligga på ca 0,1 enhet och genomsnittligt U- värde för fönster på 0,85-0,9 W/m 2,K. Tätning och infästning För tätning för lufttäthet används butyl fogmassa. Infästning görs med stålvinklar och skruv. Hyresgästhänsyn Hyresgästen kan bo kvar i lägenheten under renoveringen men kommer under begränsad till att störas av inmontering av smygpaneler och foder. Arkitektur, gestaltning och bevarandevärden Foamglaselementen kan beklädas med olika typer av ytskikt och möjliggör på så sätt många olika utföranden. En byggnad som tilläggsisoleras med Foamglas har stora möjligheter att anpassas efter skilda krav vad gäller utförande så att ursprungligt utförande efterliknas eller gestaltning av ett nytt utförande med en ny arkitektur. Hyresgästhänsyn Kvarboende är möjligt på samma sätt som i konceptet för TCC-elementen. Hyresgästen kan bo kvar i lägenheten under renoveringen men kommer under begränsad tid att störas av montering av smygpaneler och foder.

31 Bestämning av fasad och ytterväggkonstruktioners regntäthet Anbudsgivarna ombads även att bygga upp sitt väggkoncept i laboratoriet för att SP Sveriges tekniska forskningsinstitut skulle kunna utföra provning av regntäthet. Provning utfördes på två väggkoncept, Solidh och SFRONT. Syfte Provningens avsikt är att utvärdera regntätheten hos systemet vid samtidig regn- och vindbelastning. Provväggen byggs upp med detaljer och infästningar, och verifiering görs genom okulärkontroll och fuktindikationsmätningar i anslutning till dessa. Provningsmetod Provningen utfördes enligt SS-EN Bestämning av ytterväggars täthet mot slagregn vid pulserande tryck procedur B t o m 600 Pa. Fuktindikatorer (absorptionspapper med resistansmätningstrådar) för indikering av fukt monterades av SP på utsidan av den med vindskyddsskivor beklädda träregelstommen, i samband med uppbyggnaden, ca 100 mm under detaljer som finns monterade i väggen. Provobjekt och provberedning SP tillhandahöll en stålram med storleken (3 x 3 m) samt i den ett monterat träregelverk med vindskyddsskiva. SP tillhandahöll också ett fönster i storlek 580x580 mm som monterades av anbudsgivaren. Övriga detaljer (genomföring för elrör, ventilationsrör, tung infästning typ markisinfästning, lätt infästning typ stuprör eller lampa) stod anbudsgivaren för. Samtliga detaljer utsattes för 5-10 hammarslag genom att slå på en bräda mot respektive detalj ungefär som vid spikning. Detta motsvarar en påkänning eller mekanisk påfrestning som detaljerna förväntas bli utsatta för i verkligheten vid byggnation eller under brukstiden. SP monterade slutligen en luftspärr av plastfolie på insidan av träregelstommen. Denna folie perforerades för att skapa ett luftläckage (0,8 l/s m 2 vid 50 Pa tryckskillnad för byggnadens klimatskärm, vilket motsvarar maximalt tillåtet luftläckage i bostäder enligt BBR 2002). Provobjektet Solidh levererades med ett monterat fönster 1180 x 1280 mm, el rör, ventilationsrör samt lätt infästning. Solidhs system monterades av SPs personal

32 Figur 14 Provväggen Solidh sedd från utsidan. Figur 15 Placering av fuktcensorer under detaljer för att detektera eventuellt läckage. SFRONT monterades på träregelverket av personal från Roland Karlsson fasadrenovering. Systemet SFRONT monterades på utsidan av simulerad äldre putsfasad (Stolit sprutad på gipsskiva. Figur 16 Provväggen SFRONT sedd från utsidan. Figur 17 Simulerad äldre putsfasad (Stolit sprutat på gipsskiva).

33 Resultat från provning av väggsystemet SFRONT Resultatet visar att väggsystemet klarade provningen för regntäthet vid alla genomföringar förutom den lätta infästningen, där ett flertal droppar kom in till den ursprungliga fasaden vid tryckskillnader på 450 Pa och 600 Pa. Läckaget var troligtvis inte så stort eftersom fuktindikatorn under den tunga infästningen nedanför inte indikerade för fukt, se figur 16 och 17. Orsaken kan vara att anbudsgivaren skruvade dit en hållare för svep som egentligen inte är avsedd att användas på detta sätt. Den bestod av en fransk skruv som var svetsad till ett rundjärn. Vattendropparna kom in tack vara att skruven inte hade någon tätningsbricka som tätade mot putsen. Figur 18 Detaljen för lätt infästning. Figur 19 Ett flertal droppar har tagit sig in till den simulerade äldre putsfasaden via detaljen för lätt infästning. Övriga detaljer såsom fönster, balkong, elrör, ventilationsrör, tung infästning, sockel, takfot samt sidoanslutningar läcker inte vid en vindtrycksbelastning på 600 Pa. Eftersom detaljen för tung infästning, som är mer kritisk, har klarat provningen skulle man kunna använda denna lösning även för lätta infästningar och därmed klara kravet på regntäthet.

34 Resultat från provning av väggsystemet Solidh Resultaten från provning av väggkonstruktionen Solidh visar att de läckage som upptäcktes var uteslutande i anslutningar till detaljer och infästningar. Ett flertal droppar har tagit sig in genom yttre försegling av ventilationsrör, läckaget vandrade vidare strax innanför yttre betongskikt och i cellplastkanaler och rann slutligen ut i överkant fönstersmyg i anslutningen mellan cellplasten och betongförstärkning i smygkant på element, se figur 18 och 19. Det noterades däremot inget läckage på avsedd fuktindikator som var monterad på vindskyddsskiva vid ventilationsrör. Figur 20 Vattenansamling innanför plastfolien i överkant fönstersmyg. Figur 21 Vatten rann ut i övergången mellan cellplast och betongförstärkt smygkant. Även den yttre förseglingen runt fönster läckte i vänster nederkant sett utifrån (se figur 23). Hålrum runt fönster bestod av bottningslist med en yttre försegling av mjukfog (Tremco utomhusfog klass 12,5 P), fönstret bekläddes slutligen med smygplåtar. Figur 22 Läckage genom försegling av fönster (nedre högra hörnet sett inifrån). Figur 23 Försegling mellan karm och betongsmyg med bottningslist och Tremco utomhusfog.