Remissvar finsk kärnkraft privatpersoner och insamlingslistor

Transkript

1 1(2) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Anna Peters Remissvar Ärendenr: NV Remissvar finsk kärnkraft privatpersoner och insamlingslistor Här har vi samlat synpunkter från privatpersoner på Fennovoima Oy: alternativa kärnkraftsreaktor vid det planerade kärnkraftverket ipyhäjoki i Finland. Det är såväl enskilda som insamlingslistor. Mer information om remissen på Tillstånd till publicering enligt personuppgiftslagen Naturvårdsverket följer personuppgiftslagen. Vi har frågat alla privatpersoner som skickat in svar på denna remiss om de vill att namnen publiceras. Vi publicerar enbart svaren från dem som sagt ja. När det gäller namnlistorna så publicerar vi endast uppropen, inte namnlistorna. Namnlistor Två namnlistor från Robertsfors kommun ( underskrifter) Kontaktperson för Robertsforsgruppen Kärnkraftsfritt Bottenviken Elisabeth Holmström, Undertecknade Robertsfors-bor vill härmed uttrycka vår starka oro över, och vårt kraftiga avståndstagande mot, Fennovoimas planer på ett finsk-ryskt kärnkraftverk i Pyhäjoki. Namnlista från Skellefteå från miljöorganisationer, politiska partier och privatpersoner (cirka underskrifter enligt uppgift) Sid 1-10 av yttrandet (inga namnlistor). Privatpersoner Andersson, Lisa, Skellefteå Englund, Sanna, Piteå Gustavsson, Micke, Kalix Lagerstam, Lena och Selberg, Bernt; Kalix Lindfors, Gunnar, Skellefteå Lindgren, Dag, Umeå Lindgren, Helén, Umeå BESÖK: STOCKHOLM VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: REGISTRATOR@ NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE

2 NATURVÅRDSVERKET 2(2) Lindmark, Lars, Skellefteå Matsuda, Seiko, Skellefteå Nordberg, Rickard, Luleå Ölund, Beatrice, Piteå

3 7/7/ /^o^^rmi/^r^ Amid^^^-OlilH-^l^ SynpuakUr /bsfolor PolhnV 1 UH ar ^pec^ell > ÅnUaa fr- Sl^lefltsekhcm t^amim'o^mllih^ CcK^ löoo namn van Skjii 1 a ^\QJX, "kemm^')

4 Sammanfattning ^ W G / M l / - 0? ^ ^ V ~/3 Synpunkter på miljökonsekvensbedömningsprogram för kärnkraftsreaktor vid kärnkraftsanläggningen i Pyhäjoki, Finland Esbokonventionen ger oss möjlighet att ha synpunkter på detta projekt som vi känner stark oro inför. Vi anser att en nybyggnation av ett kärnkraftverk i Pyhäjoki i Finland skulle få stora negativa konsekvenser för livsmiljön i norra Sverige. Vi vädjar nu till finska politiker och till företaget Fennovoima att byta inriktning för framtida generationers skull. Vi står vid ett vägskäl - vi måste välja att bryta oss ur kärnbränslekedjan och välja effektiv, förnybar och hållbar energi som inte hotar hälsa och miljö. Att vända sig bort från kärnkraft går hand i hand med att avskaffa kärnvapen och detta bidrar till fred i världen. Stark oro Vi är många som är mycket oroliga för planerna att bygga ett kärnkraftverk i Pyhäjoki invid Bottenviken. Bara i kustkommunerna i Norrbotten och Västerbotten bor det totalt ca invånare. Det är mindre än 150 km från Pyhäjoki till centrala delar av Haparanda, Kalix, Luleå, Piteå och Skellefteå. Endast 100 km till kapellet på Malören i Kalix skärgård. Detta är inget långt avstånd för radioaktiva utsläpp att spridas med vinden eller vattnet. Kärnkraften är på alla sätt gränslös och inga gränser i världen kan stoppa radioaktivitet. Hittills har kommunfullmäktige i de fyra norrbottniska kommunerna Kalix, Piteå, Överkalix och Övertorneå alla sagt nej till kärnkraft i Bottenviksområdet. I dessa kommuner bor det ca människor (30 juni 2013). Från att ha levt i en kämkraftsfri zon i norra Europa skulle vår livsmiljö vid Bottenvikens innanhav präglas av kärnkraftens påverkan på miljön. Förutom kärnkraftverket skulle det byggas bassänger vid kärnkraftverket där det livsfarliga högradioaktiva avfallet skulle mellanlagras i år. Här skulle dessutom bli hantering, lagring och slutförvaring av stora mängder låg- och medelaktivt kraftverksavfall. Till detta kommer hantering och slutförvaring av avfallet när kärnkraftverket ska läggas ned. Byggandet av ett kärnkraftverk på Hanhikivi i Pyhäjoki innebär också omfattande byggnationer som byggande av: Intag och utlopp av kylvatten; Byggande av vägar, broar och bankar; Byggande av hamnkaj och hamnområde samt byggande av en farled för sjötransporter. Allt detta kommer att mycket negativt påverka den världsunika miljön i Bottenvikens innanhav, kust och skärgård. Framtiden är 100 % förnybar 1 Vi kräver att miljökonsekvensbedömningen ska innehålla vida och djupgående analyser av de fön/äntade klimatförändringarnas möjliga effekter på kärnkraftsanläggningens säkerhet. 2 Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen behandlar alternativa energilösningar. Man kan inte begränsa bedömningen endast till ett nollalternativ som utgår från Import av kärnkraftsel. Aven alternativ med produktion av förnyelsebar el måste granskas. 3 Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen behandlar Bottenvikens nuvarande status för att miljökonsekvensbeskrivningen ska kunna bli ett beslutsunderlag som kan användas. 4 Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen redovisar den existerande radioaktiva belastningen I Bottenviken och hur den skulle påverkas av ett kärnkraftverk och lagring av högradioaktlvt avfall här. 5 Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen redovisar de koldioxidutsläpp som en kärnkraftsanläggning totalt Innebär för framtiden. 6 Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen redovisar hur Bottenvikens världsunika miljö ska bevaras. 7 Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen behandlar på vilket sätt kärnkraftverket och lagringen av hög radioaktivt avfall ska skyddas mot t ex översvämningar vid möjliga extrema väderförhållanden. 8 Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen behandlar på vilket sätt kärnkraftverket och lagringen av hög radioaktivt avfall ska skyddas mot de väldiga packisvallar som kan bildas och de effekter som dessa kan orsaka vid möjliga extrema väderförhållanden.

5 9 Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen behandlar vilken påverkan de stora mängder uppvärmt kylvattnet skulle få på vattnet I hela Bottenviken och vad som händer vid den svenska kusten. 10 Vi kräver att man I miljökonsekvensbedömningen behandlar vilken påverkan som de stora mängder uppvärmt kylvatten från ett kärnkraftverk skulle få på t ex Kalixlöjrommens kvalitet och smak. 11 Vi kräver att man I miljökonsekvensbedömningen behandlar kärnkraftsanläggningens utsläpp av radioaktivitet till luft, mark och vatten som kommer att ske hela tiden. Hur kommer denna lågdosstrålning under lång tid att påverka människor och miljö? 12 Vi kräver att man I miljökonsekvensbedömningen behandlar hela kärnkraftskedjan från uranbrytning till slutförvar och hur detta skulle påverka människor och miljö. 13 Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen redovisar var anrikningen av uran ska ske och om upparbetning ska ske. 14 Vi kräver att man I miljökonsekvensbedömningen redovisar bakgrunden till antagandet om att en allvarlig olycka av INES-klass 7 måste vara omöjlig för att man ska få byggnads- och driftstillstånd i Finland. 15 Vi kräver att man I miljökonsekvensbedömningen redovisar modellering och beräknade konsekvenser av den svåraste graden av olycka, klass Vi kräver att man I miljökonsekvensbedömningen redovisar vilken försäkringsnivå Fennovoima har räknat med. Kommer det att finnas pengar för att sanera och återställa de områden i Sverige som eventuellt skulle komma att kontamineras vid en olycka? 17 Vi kräver att man I miljökonsekvensbedömningen redovisar var avfallet skulle slutförvaras och hur det skulle transporteras till slutförvaret. 18 Vi kräver att man I miljökonsekvensbedömningen redovisar hur Fennovoimas långsiktiga plan för avfallshantering och slutförvaring ser ut? 19 Vi kräver att man i mlljökonsekvensbedömnlngen redovisar hur Fennovoima skulle arbeta för att avfallet Inte ska kunna upparbetas till kärnvapen. 20 Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen redovisar hur den oerhört farliga mellanlagringen av det utbrända kärnbränslet skulle lösas. Om kärnkraftverket skulle vara i drift i minst 60 år så Innebär det att det livsfarliga avfallet skull komma att finnas på Hanhikivi i minst 100 år Hur skulle säkerheten för detta säkras då Ingen vet hur samhället ser ut om 100 år? Hur skulle avfallet skyddas från t ex översvämningar, klimat förändringar, jordbävningar, olyckor? 21 Vi kräver att man i mlljökonsekvensbedömnlngen redovisar hur insynen i Fennovoima skulle komma att lösas. 22 Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen redovisar de sociala effekterna av byggandet av ett kärnkraftverk med lagring av högradioaktlvt avfall på Hanhikivi i Pyhäjoki. Detta är ojtt gomensamt svar från: Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken, L ena Lagerstam, kontaktperson för nätverket Naturskyddsföreningen Norrbotten, La s Andersson, styrelseordförande Naturskyddsföreningen Västerbotten, I igegerd Saarinen, styrelseordförande Naturskyddsföreningen i Kalix, Birgitta Landberg, ordförande Naturskyddsföreningen i Luleå, Anna-Lena Alainentalo, ordförande Miljöpartiet Luleå, Malene Jensen, ledr ingsgruppen Connect Japan, Lena Lindahl, företags s;hef Sustainable Sweden Association, Lene Lindahl, styrelse- och Japan representant Jonas Brännberg, gruppledare Rättvise Dartiet Socialisterna I Luleå kommunfullmäktige Göran Öhman, Miljönämndens ordförar de i Luleå Nordansmak handelsplats, Per HolmqvK?sam hetsansvarig

6 17 Vi kräver att man i miljökonsekvensb^ömningen redovisar var avfallet skulle slutförvaras och hur det skulle transporteras till slutförvaret Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen redovisar hur Fennovoimas långsiktiga plan för avfallshantering och slutförvaring ser ut? 19 Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen redovisar hur Fennovoima skulle arbeta för att avfallet inte ska kunna upparbetas till kärnvapen. 20 Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen redovisar hur den oerhört farliga mellanlagringen av det utbrända kärnbränslet skuue lösas. Om kärnkraftverket skulle vara i dnft i mmst 60 år så imiebär det att det livsfarliga avfallet skull komma att fimias på Hanhikivi i mmst 100 ar. Hur skulle säkerheten för detta säkras d^ ingen vet hur samhället ser ut om 100 ar? Hur skulle avfallet skyddas från t ex översvämningår, klimat förändringar, jordbävmngar, olyckor./ 21 Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen redovisar hur insynen i Fennovoima skulle komma att lösas. 22 Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen redovisar de sociala eff-ektema av byggandet av ett kämkraftverk med lagring^v högradioaktlvt avfall på Hanhikivi i Pyhäjoki. Detta är ett gemensamt svar fråni. Nätverket Kämkraftifritt Bottel^^iken, Lena Lagerstam, kontaktperson för nätverket Naturskyddsföreningen Norrbotten, Lars Andersson, styrelseordförande Naturskyddsföreningen Västerbotten, Ingegerd Saarinen, styrelseordförande Naturskyddsföreningnen i Skellefteå, Barbro Viklund, ordförande Naturskyddsföreningen i Kalix, Birgitta Landberg, ordförande Naturskyddsföreningen i Luleå, /oma-lena Alainentalo, ordförande Miljöpartiet Luleå, Malene Jensen, ledningsgruppen Connect Japan, Lena Lindahl, företagschef Sustainable Sweden Association, Lena Lindahl, styrelse- och Japan representant Jonas Brännberg, gmppledare Rättvisepartiet Socialisterna i Luleå kommunfiilhnäktige Göran Öhman, Miljönämndens ordförande i Luleå Nordansmak handelsplats, Per Hohnqvist verksamhetsansvarig

7 Naturvårdsverket Stockholm Synpunkter på miljökonsekvensbedömningsprogram för en alternativ kärnkraftsreaktor vid kärnkraftsanläggningen i Pyhäjoki, Finland Ärendenr: NV Esbokonventionen ger oss möjlighet att ha synpunkter på detta projekt som vi känner stark oro inför. Vi anser att en nybyggnation av ett kärnkraftverk i Pyhäjoki i Finland skulle få stora negativa könsekvenser för livsmiljön i norra Sverige. Vi vädjar nu till finska politiker och till företaget Fennovoima att byta inriktning för framtida generationers skull. Vi står vid ett vägskäl - vi måste välja att bryta oss ur kärnbränslekedjan och välja effektiv, förnybar och hållbar energi som inte hotar hälsa och miljö. Att vända sig bort från kärnkraft går hand i hand med att avskaffa kärnvapen och detta bidrar till fred i världen. Stark oro Vi är många som är mycket oroliga för planerna att bygga ett kärnkraftverk i Pyhäjoki invid Bottenviken. Bara i kustkommunerna i Norrbotten och Västerbotten bor det totalt ca invånare. Det är mindre än 150 km från Pyhäjoki till centrala delar av Haparanda, Kalix, Luleå, Piteå och Skellefteå. Endast 100 km till kapellet på Malören i Kalix skärgård. Detta är inget långt avstånd för radioaktiva utsläpp att spridas med vinden eller vattnet. Kämkraften är, på alla sätt gränslös och inga gränser i världen kan stoppa radioaktivitet. / Hittills har kommunfullmäktige i de fyra non-bottniska kommunerna Kalix, Piteå, Överkalix och Övertorneå al a sagt nej till kärnkraft i Bottenviksområdet. I dessa kommuner bor det ca människor (30 juni 2013). Från att ha levt i en kämkraftsfri zon i non-a Europa skulle vår livsmiljö vid Bottenvikens innanhav präglas av kärnkraftens påverkan på miljön. Förutom kärnkraftverket skulle det byggas bassänger vid kärnkraftverket där det livsfarliga högradioaktiva avfallet skulle mellanlagras i år. Här skulle dessutom bli hantering, lagring och slutförvaring av stora mängder låg- och medelaktivt kraftverksavfall. Till detta kommer hantering och slutförvaring av avfalle när kärnkraftverket ska läggas ned.

8 Byggandet av ett kärnkraftverk på Hanhikivi i Pyhäjoki innebär också omfattande byggnationer som byggande av: Intag och utlopp av kylvatten; byggande av vägar, broar och bankar; byggande av hamnkaj och hamnområde samt byggande av en farled för sjötransporter. Allt detta kommer att mycket negativt påverka den världsunika miljön i Bottenvikens innanhav, kust och skärgård. Framtiden är 100 % förnybar Vi vill arbeta för en hållbar utveckling utan kärnkraft. Kärnkraften är inte någon lösning på klimathotet, det är istället energieffektivisering, smart energiteknik och olika förnybara energilösningar. De svenska reaktorerna måste snarast avvecklas - vi har bättre möjligheter till det nu än vi någonsin haft. Framtiden är förnybar och vi måste satsa på 100 % förnybar energi och ställa om till ett hållbart samhälle för kommande generationers människor och miljö. Positiva exempel finns på att det går! Här är ett exempel: "Att Tyskland på ett år har byggt solceller som ger mer el per år än en stor kärnreaktor är för många lika förvånande som att Kina fick mer el från vindkraftverk än från kämkraftverk För alla som plågats av den miljöpolitiska valfriheten att antingen förstöra framtiden med växthusgaser eller radioaktiva föroreningar ger verklighetens erfarenheter nu hopp. Tyskland har bevisat att det går att i stor skala både aweckla kärnkraft och minska användningen av fossila bränslen. Tyskland har visat att man med utbyggd förnybar energi kan både minska koldioxidutsläppen och aweckla kärnkraft". (Tomas Kåberger). Klimatförändringarna gör att vi globalt sett får räkna med flera grader varmare genomsnittstemperatur. Förändrat klimat, med därpå följande extrema variationer i nederbörd och temperatur, kommer med stor säkerhet att leda till ökad missväxt och stigande social och politisk oro. Vi står inför en mycket oförutsägbar framtid och att i detta läge bygga kämkraft är oförsvarligt. Vi kräver att miljökonsekvensbedömningen ska innehålla vida och djupgående analyser av de förväntade klimatförändringarnas möjliga effekter på kärnkraftsanläggningens säkerhet. Nollalternativet I Miljökonsekvensbedömningsprogrammet anges följande: "Fennovoima har grundats för att bygga och driva kämkraftverk eftersom Fennovoimas ägare anser att kärnkraft är det ur teknisk-ekonomisk och miljömässig synvinkel fördelaktigaste sättet att producera den el de behöver". "Vid nollalternativet täcks Finlands ökade behov av el med import eller med hjälp av andra aktörers kärnkraftverk." Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen behandlar altemativa energilösningar. Man kan inte begränsa bedömningen endast till ett nollalternativ som utgår från import av kärnkraftsel. Även alternativ med produktion av förnyelsebar el måste granskas. Dokumentation om Bottenvikens nuvarande status saknas Handlingarna har en grundläggande brist då dokumentation om nuläget i Bottenviken saknas. Vattenrecipientens nuvarande ekologiska och kemiska status, inklusive aktuell grad av föroreningar av radioaktiva ämnen och föreningar. Finns det några som helst miljöproblem med recipienten före kärnkraftverkets utsläpp? Problem såsom total utslagning av väsentliga arter i Bottenvikens näringsväv, vitmärla, kiselalgsamhälle, brist på Thiamin (Bl-vitamin).

9 I Miljökonsekvensbedömningsprogrammet uppges inte någonting om det levande ekosystemet. Hur arternas mångfald och förekomst är innan ny påverkan startar. Man behandlar situationen just nu som ett nolläge, "nollaltemativet" utan att i detalj beskriva Bottenvikens ekologiska och kemiska status. Texterna handlar i stället om elproduktion, efterfrågan, arbetstillfällen o s v, ja allt annat än miljön, naturen och arterna. I ett läge då nya industrier planeras och man upprättar en miljökonsekvensbeskrivning utan redovisning av vattenrecipientens status före ingreppet kan man inte komma med jämförelser efter det att utsläpp kommit igång! I stället blir samhället ställt inför faktum när samhällets kontroller visar på negativ påverkan. Samhället med forskare och myndigheter får söka svar på om ett visst företag orsakat påverkan. Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen behandlar Bottenvikens nuvarande status för att miljökonsekvensbeskrivningen ska kunna bli ett beslutsunderlag som kan användas. Radioaktiv belastning i Bottenviken Östersjön är i dag ett av världens mest radioaktivt nedsmutsade hav men hur det ser ut i Bottenviken är oklart. Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen redovisar den existerande radioaktiva belastningen i Bottenviken och hur den skulle påveri^as av ett kärnkraftverk och lagring av högradioaktlvt avfall här. Kärnkraft är inte koldioxidfri I Miljökonsekvensbedömningsprogrammet anges att "Kämkraften stöder vårt lands klimatmål eftersom den är en metod att producera elektricitet utan koldioxidutsläpp". Att kärnkraften inte innebär koldioxidutsläpp är fel. Anläggningskonstruktionen av ett kärnkraftverk med cement, stål och komplex elektronik är kolintensiv. Hela kärnbränslecykeln med uranbrytning, målning, anrikning, tillverkning och transporter är kolintensiv. Även bearbetningen av kärnbränsleavfallet är kolintensiv. Slutligen, när ett kärnkraftverk haft en livslängd på 60 år kommer awecklingen med ännu fler kolkostnader. Många studier bekräftar att kärnkraft inte har låga koldioxidutsläpp, här är ett exempel: En studie gjord av den australiska regeringen och Sydney University, fann att kärnkraftverk släpper ut cirka 60 gram koldioxid ekvivalenter per kilowattimme eller 3 gånger så mycket koldioxid som ett vindkraftverk. Mer information finns här: Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen redovisar de koldioxidutsläpp som en kärnkraftsanläggning totalt innebär för framtiden. Bottenvikens miljö har mycket höga natur - och kulturvärden Bottenvikens innanhav, kust och skärgård är en väridsunik miljö med höga natur- och kulturvärden viktiga att bevara. Regionala och nationella miljömål finns antagna i Sverige för att bevara miljön. Ett kärnkraftverk skulle påverka möjligheterna att uppnå dessa mål för vår framtida livsmiljö negativt på många sätt. Det är en mycket känslig miljö med sitt bräckta vatten och sin landhöjning. Många marina arter har sin nordliga utbredningsgräns vid norra Kvarken, den grunda tröskeln mellan havsbassängerna. Landhöjningen på närmare 1 cm/år gör att nytt land snabbt bildas längs de låglänta stränderna. 3

10 Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen redovisar hur Bottenvikens världsunika miljö ska bevaras. Vattenströmmar och isbildning I Miljökonsekvensbedömningsprogrammet anges att "Terrängen på den tre kilometer i långa och en kilometer breda Hanhikivi udde är jämn och mycket låglänt. De högsta ställena befinner sig på under fem meters höjd över havsytan. Jordytan i Hanhikiviområdet ligger på en höjd över havet som varierar mellan O och +4 meter". Samtidigt anges i Miljökonsekvensbedömningsprogrammet att "På grund av den öppna kusten är sjögångens inverkan betydande. Enligt modellsimuiationer (Tuomi et al. 2011, VitusLab 2012) är våghöjden vid Hanhikivi regelbundet 2-4 meter och enskilda vågor kan klart vara ännu högre". Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen behandlar på vilket sätt kärnkraftverket och lagringen av högradioaktlvt avfall ska skyddas mot t ex översvämningar vid möjliga extrema väderförhållanden. I Miljökonsekvensbedömningsprogrammet anges att: "Isbildningen i Bottenvikens inre vikar börjar vanligen i medlet av november och vanlig istjocklek vid kusten i norr är 70 cm. Islossningen i Bottenviken börjar i maj.j Botteriviksonrirådet bildas ofta packis". Drivande is packar sig lätt då den möter ett hinder av något slag. En typisk situation i Bottenviken är att isen packar sig uppstår när den drivande isen glider mot fastiskanten. När isen packar sig mot grynnor förankras isen på bottnen och den synliga delen av packisvallen kan vara till och med ett tiotal meter hög. Detta allvarliga problem har inte alls beaktats i programmet. Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen behandlar på vilket sätt kärnkraftverket och lagringen av högradioaktlvt avfall ska skyddas mot de väldiga packisvallar som kan bildas och de effekter som dessa kan orsaka vid möjliga extrema väderförhållanden. Kylvattnets påverkan på Bottenvikens vatten I Miljökonsekvensbedömningsprogrammet anges att: "Temperaturen i kylvattnet stiger i kondensorema med ungefär C och man planerar leda det uppvämnda vattnet tillbaka till havet vid norra delen av Hanhikivi udde via en tunnel som strandutlopp. Det uppvärmda kylvattnet sprids huvudsakligen i havets ytskikt". Det är oklart vilken påverkan som de stora mängder uppvärmt kylvatten från ett kärnkraftverk får på vattnet i Bottenviken och vad som händer vid den svenska kusten. Huvudströmmarna går norrut vid finska kusten och söderut vid den svenska. Hur påverkas den marina miljön på lång sikt? Kommer det att få negativa konsekvenser för fisket i Bottenviken och Kvarken? Kommer algblomningen att öka? Frågorna kring hur Bottenviken i sin helhet påverkas är många. Vilken påverkan skulle det bli på stationära fiskbestånd av siklöja, gädda, lake, strömming, mört, harr och abborre. Hur påverkas vandringsmönster hos fiskbestånd av t ex lax, öring, sik och nejonöga? Hur påverkas planktonsamhällets sammansättning i Bottenviken och vilken förändring kan detta leda till för fiskarter i området? Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen behandlar vilken påverkan de stora mängder uppvärmt kylvattnet skulle få på vattnet i hela Bottenviken och vad som händer vid den svenska kusten.

11 Kalix löjrom Tomeälven, Kalixälven, Luleälven och Piteälven avsätter stora mängder sötvatten i Bottenviken, väddens största bräckvattenskärgård, långt över 40 miljarder kubikmeter varje år Detta begränsar siklöjans utbredningsområde längs norra Bottenvikskusten och är anledningen till att Kalixlöjrom endast kan utvinnas från Haparanda i norr till Piteå i söder Det rena bräckvattnets låga salthalt, gynnsamma bottenförhållanden och rätt vattentemperatur, gör norra Bottenvikskusten till en unik växtplats för siklöjan. Här, och bara här, ger siklöjan ifrån sig den exklusiva och djupt gulröda kaviar som kallas Kalixlöjrom, Bottenvikens röda guld. Bara här lever de särskilda växter och organismer som utgör siklöjans basföda och ger löjrommen dess unika smak. Kalixlöjrom är Sveriges första produkt som tilldelats skyddad ursprungsbeteckning av EU. På finska sidan av Bottenviken är tillflödet av sötvatten lågt och den steniga, långgrunda botten ogynnsam för siklöjorna att leka på. Av den anledningen trålas det inte heller efter siklöja och det begränsade fisket sker heller inte för rommens skull. VI kräver att man i miljökonsekvensbedömningen behandlar vilken påverkan som de stora mängder uppvärmt kylvatten från ett kämkraftverk skulle få på t ex Kalixlöjrommens kvalitet och smak. Lågdosstrålning under lång tid I Miljökonsekvensbedömningsprogrammet anges att: "Kämkraftverket planeras och drivs så att mängderna radioaktiva ämnen som släpps ut i omgivningen underskrider de värden som fastställts i lagstiftningen och tillstånden". "Utsläppen i vatten innehåller fissions- och aktiveringsprodukter samt tritium. Utsläppen i luft sker genom kraftverkets frånluftsskorsten. Kylvattnet leds tillbaka till vattendraget via kylvattenkanalen". Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen behandlar kärnkraftsanläggningens utsläpp av radioaktivitet till luft, mark och vatten som kommer att ske hela tiden. Hur kommer denna lågdosstrålning under lång tid att påverka människor och miljö? Kärnkraften är farlig för allt levande Kärnkraften bygger på en föråldrad teknik där hela kedjan från uranbrytning, kärnkraftens drift och skapande av väridens fariigaste avfall, är fariig för allt levande. Ny kärnkraft är vansinnigt dyr att bygga. Att aweckla är vansinnigt dyrt. Att förvara det livsfariiga avfallet för all framtid verkar omöjligt. Händer en olycka så drabbas vi alla. Men vem som ska betala är frågan? Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen behandlar hela kärnkraftskedjan från uranbrytning till slutförvar och hur detta skulle påverka människor och miljö. Uranbrytning I Miljökonsekvensbedömningsprogrammet anges att: "Med en eleffekt på MW förbrukar kärnkraftverket åriigen cirka ton anrikat uran som bränsle. För att producera denna mängd bränsle behövs ton naturiigt uran. I stället för naturiigt uran kan man också använda upparbetat uran för att framställa bränsle". Att uranbrytning och uranutvinning för att få fram kärnbränsle innebär allvariiga miljöproblem kan ses på mycket nära håll vid miljökatastrofen i Talvivaara. En nystartad gruva som planerade att starta utvinning av uran, men inte ens klarar miljöfrågorna vid gruvdrift av zink och nickel.

12 Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen redovisar var anrikningen av uran ska ske och om upparbetning ska ske. Fukushima och Tjernobyl!l Miljökonsekvensbedömningsprogrammet anges att: "Enligt en preliminär uppskattning' kunde endast effekterna av radioaktiva utsläpp till följd av en allvariig kärnkraftverksolycka sträcka sig utanför Finlands gränser". "I samband med miljökonsekvensbedömningen av år 2008 och tilläggsutredningama för ansökan om principbeslut år 2009 gjordes en modellering av konsekvenserna av en olycka vid kärnkrafh/eri^et". "Modelleringarna visade att skyddsåtgärder för befolkningen och långvariga begränsningar i användning av mari<- och vattenområden med det antagna utsläppet begränsades till en radie på 150 kilometer från anläggningen i Pyhäjoki". I Fennovoimas MKB från 2008, avsnitt 4.15 anges följande: "Granskningar av allvariigäre olyckor än de av INES-klass 6 är inte motiverade i miljökonsekvensbedömningen, eftersom sådana olyckor i praktiken måste vara omöjliga för att ett kärnkraftverk ska få byggnads-och drifttillstånd i Finland". Men kärnkraftens drift blir aldrig säker, det går aldrig att förutse alla risker med kärnkraften - det osannolika kan alltid hända. Det är två och ett halvt år sedan det fruktansvärda och omöjliga hände vid kämkraftverket i Fukushima i Japan. De tre härdsmältorna vid kärnkraftveri^et har lett till ett stort lidande för det japanska folket. Den radioaktiva kontamineringen har ökat över väriden. Olyckorna ledde till det största utsläppet av radioaktivitet i havet genom tiderna. Mer än människor i Fukushimaprovinsen tvingades fly strålningen. Många har blivit permanenta flyktingar som aldrig kommer att kunna återvända hem. Så Fukushima har blivit en varningsklocka för kärnkraftens långsiktiga hälsorisker och riskerna för miljön och ekonomin. Fukushima påmint oss om att kärntekniken inte kan bemästras av människan på samma sätt som Three Mile Island och Tjernobyl har gjort det. En statlig Ukrainsk departementsrapport visar att livet har förändrats drastiskt förändrats för 2,4 miljoner människor i Ukraina efter olyckan i Tjernobyl De har råkat ut för allt ifrån att fördrivas ifrån platser där generationer bott till sjukdom och då även för barnen som föddes långt senare och till död. Antalet fall av sköldkört;elcancer hos barn är mångtusenfaldigt högre än normalt. Mer än barn har på grund av Tjernobyl opererats i Ukarina. Många har ändå tyvärr dött och denna cancerform är förväntad och vanlig speciellt för bam som utsatts för radioaktiv strålning. En chockerande iakttagelse är att barnen i andra generationen blir sjuka och detta utan att själva nämnvärt blivit bestrålade. Det vill säga om någon förälder deltagit i saneringsarbete etcetera, så har närmare 80 % av barnen kroniska sjukdomar medan siffran för övriga barn ligger kring 5 procent. Vid Tjernobylolyckan spreds radioaktiva ämnen med vinden över stora delar av Västerbottens län. Västernorrlands län och ner mot Gävleborgs-, Upplands- och Västmanlands län. Radioaktivitet spreds alltså långt mer än 2000 km från Tjernobyl. Än idag, 27 år efter olyckan, stödutfodras renar för att sänka bequerelhalten i köttet innan de går till slakt. Söder om Umeälven och området ner till norra Jämtland försöker man slakta före 13 november innan de har hunnit äta renlav. Renlaven som är renarnas vinterföda innehåller ibland fortfarande höga bequerelhalter. Detta medför ett merarbete för renägarna och mericostnader för alla som arbetar med rennäringen. Merkostnaderna har även drabbat skattebetalarna eftersom svenska staten ersätter renägarna både för kasserade renar och stödutfodringen hade kostnaderna för svenska staten uppgått till över en halv miljard kronor.

13 Renägarna själva drabbades eftersom de vistades i områden där det radioaktiva nedfallet var stort och åt mycket livsmedel innehållande höga halter. Många renägare, framförallt barnfamiljer, stödutfodrade matrenar för att komma så lågt som möjligt med bequerelhalterna. Renarnas bequerelhalter mäts ute i fält och även vid slakten. Om en ren har halter över 1300 skickas prov till Uppsala för kontroll och om resultatet då visar samma höga nivå så kasseras renen. Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen redovisar bakgrunden till antagandet om att en allvariig olycka av INES-klass 7 måste vara omöjlig för att man ska få byggnads- och driftstillstånd i Finland. Om en olycka händer I Miljökonsekvensbedömningsprogrammet anges att:" som ett fiktivt olycksfall granskas en olycka av klass 6 enligt den internationella klassificeringsskalan INES. Strålmngskonsekvenserna samt övriga konsekvenser av olyckan bedöms inom en radie av minst kilometer". "Modellerna visade att befolkningens skyddsåtgärder och långvariga begränsningar av användning av mari<- och vattenområden med det antagna utsläppet avgränsades till en radie på 150 kilometer från anläggningen i Pyhäjoki". Vi frågar oss vilka garantier Fennovoima kan lämna för att en olycka klass 7 inte händer? Är sådana garantier möjliga att utfärda? Händer en olycka så drabbas vi alla som bor i norra Sverige. Det är mindre än 150 km från Pyhäjoki till centrala delar av Haparanda, Kalix, Luleå, Piteå och Skellefteå. Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen redovisar modellering och beräknade konsekvenser av den svåraste graden av olycka, klass 7. Generellt är kärnenergibolag idag underförsäkrade. EU utreder för närvarande var en rimlig försäkringsnivå skall ligga. Förslaget ligger på ett skadeståndsansvar upp till 1200 miljoner euro. Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen redovisar vilken försäkringsnivå Fennovoima har räknat med. Kommer det att finnas pengar för att sanera och återställa de områden i Sverige som eventuellt skulle komma att kontamineras vid en olycka? Världens farligaste avfall I Miljökonsekvensbedömningsprogrammet anges att: "Det använda kämbränslet är mycket radioaktivt. Det förvaras i ändamålsenliga behållare och i ett tryggt lagringsutrymme tills det kan slutförvaras på sätt som är ofariigt för miljön och för människor". "Landskapsplanen för kärnkraft tillåter inte slutförvaring av kärnbränsle på Hanhikiviområdet, men där får tillfälligt lagras använt kärnbränsle tills det kan föras till slutförvaringsplatsen. Lagringstiden är år". Kämkraften skapar väridens fariigaste avfall, livsfariigt i år. Ingenstans i världen finns en säker metod för slutförvar av detta avfall. Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen redovisar var avfallet skulle slutförvaras och hur det skulle transporteras fill slutförvaret. Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen redovisar hur Fennovoimas långsikfiga plan för avfallshantering och slutförvaring ser ut? Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen redovisar hur Fennovoima skulle arbeta för att avfallet inte ska kunna upparbetas fill kärnvapen.

14 I Miljökonsekvensbedömningsprogrammet anges att:" Vid lagringen av det använda kärnbränslet används ton-lagring eller vattenbassänger. Vid torriagring packas det använda bränslet i specialdesignade kapslar där nedkylningen sker passivt genom luftcirkulafion. Kapslarna fungerar som nödvändiga strålningsskydd. Vid mellanlagring i vattenbassänger lagras kärnbränslet i cirka 15 meter djupa bassänger där vattnet fungerar både sorn strålningsskydd och sorn kyimediurn för det använda b Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen redovisar hur den oerhört fariiga mellanlagringen av det utbrända kärnbränslet skulle lösas. Om kärnkraftverket skulle vara i drift i minst 60 år så innebär det att det livsfarliga avfallet skull komma att finnas på Hanhikivi i minst 100 år. Hur skulle säkerheten för detta säkras då ingen vet hur samhället ser ut om 100 år? Hur skulle avfallet skyddas från t ex översvämningar, klimat förändringar, jordbävningar, olyckor? Kopplingen kärnkraft - kärnvapen Kärnkraft och kärnvapen bygger på samma teknik och kärnkraft är en förutsättning för kärnvapen. Ryska Rosatom är en stor stafiig koncern med en skrämmande blandning av företag inom kämkraft, kärnbränsle, kärnvapen, uranbrytning, anrikning, strålsäkerhet och forskning. Med en nära koppling mellan företagsledarna och makten i kärnvapennafionen Ryssland blir det är oklart var företaget slutar och staten börjar. Att Rosartom nu skulle bli den enskilt största ägaren i Fennovoima och samtidigt leverera reaktorn till kämkraftverket är djupt oroande. Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen redovisar hur insynen i Fennovoima skulle komma att lösas. Sociala effekter Från att ha levt i en kärnkraftfri zon i norra Europa skulle vår livsmiljö vid Bottenvikens innanhav präglas av kämkraftens påverkan på miljön. Livskvaliteten skulle påverkas starkt negativt. Många människor känner en legifim oro inför att bo nära ett kärnkraftverk. Denna rädsla grundar sig på det faktum att kärnkraftsolyckor har skett, och med säkerhet kommer att ske även i framfiden. Framtidstro och hopp, vilket är grunden för en bygds utveckling, riskerar att försvinna. Vi är övertygade om att etablering av ett kärnkraftverk vid Bottenviken skulle påverka möjligheterna till giftfritt jordbruk, rennäring, natur- och kulturturism, yrkesfiske, fritidsfiske mm negativt. Vid en olycka med radioaktivt utsläpp är förstörelsen tydlig och direkt, men även indirekt kan tillväxtpotentialen urgröpas, då framtidstron hos många rubbas och därmed viljan till nyetableringar och investeringar minskar. Kalix kommun uttrycker detta väl i sitt fullmäkfigebeslut: "Att aktivt ta ställning mot alla planer på utbyggnad av kämkraftsanläggningar i vårt närområde. Kämkraft är igen förnyelsebar energifonv och lämnar stora miljöskulder till kommande generationer En utbyggnad av kämkraft i vårt närområde strider mot vår regionala och kommunala utvecklingsplan, där vi aktivt tar ställning för att väma och bevara våra unika miljöer Ett kämkraftverk i vårt närområde skulle också minska möjlighetema att attrahera företag och människor att etablera sig i vår kommun." Den snabbt växande natur- och kulturturismen grundar sin verksamhet på att området har ren och oförstörd natur. I Norrbotten och Västerbotten har vi Sveriges fyra nationalälvar, nio nafionalparker och ca 600 natun-eservat som är skyddade. Nafionalparken Haparanda Sandskär ligger endast ca 100 km från Hanhikivi. Allt detta är en ovärderiig skatt för regionen och utgör en mycket viktig tillväxtfaktor. Men ett kärnkraftverk i när-

15 området, med tillhörande uranbrytningsområden, transporter av fariigt gods mm skulle på ett dramatiskt sätt undergräva förutsättningama för denna verksamhet. Vi kräver att man i miljökonsekvensbedömningen redovisar de sociala effekterna av byggandet av ett kärnkrafh/erk med lagring av högradioaktlvt avfall på Hanhikivi i Pyhäjoki. Detta är ett gemensamt svar från: Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken Lena Lagerstam, kontaktperson för nätverket Naturskyddsföreningen Norrbotten Lars Andersson, ordförande Naturskyddsföreningen Västerbotten Ingegerd Saarinen, ordförande Övertorneå Naturskyddsförening Urpo Taskinen, ordförande Haparanda Naturskyddsförening Per Lundbäck, ordförande Naturskyddsföreningen i Kalix Birgitta Landberg, ordförande Naturskyddsföreningen i Luleå Anna-Lena Alainentalo, ordförande Naturskyddsföreningen i Skellefteå, Barbro Viklund, ordförande Folkkampanjen mot Kärnkraft - Kärnvapen, Sundsvalls lokalgrupp Lena Dahlin Klaar, ordförande Jordens Vänner i Umeå Elin Magnusson, kontaktperson Sustainable Sweden Association Lena Lindahl, styrelsemedlem; Japanrepresentant Nordansmak handelsplats Per Holmqvist verksamhetsansvarig Miljöpartiet de gröna i Norrbotten Mats Dahlberg, ordförande Miljöpartiet Kalix Krisfina Enholm och Kenneth Sandberg, ordföranden Miljöpartiet Luleå Malene Jensen, ledningsgruppen Miljöpartiet Skellefteå Lasse Johansson, styrelseordförande Erik Danielsson medlem i nätverket" Nej fill uranbrytning i Västerbotten" Christina Snell Lumio ordförande Vänsterpartiet Norrbotten Jonas Brännberg gruppledare Rättvisepartiet Socialisterna i Luleå kommunfullmäktige

16 :()() km OOuIu O Raahc ^I^Hanhikivi Pyhäjoki Kokkola aasa 10

17 Bottenviken är speciell! Bottenviken är en alldeles speciell naturmiljö, bl.a. till följd av "tröskeln" vid Norra Kvarken och som mynningsvik för ett tjugotal större och mindre älvar och åar. Detta medför mycket låg salthalt, alltså bräckt vatten med unik fauna och flora. Bottenviken har också långgrunda stränder, tusentals öar, isbildning under nästan halva året samt en unikt kraftig landhöjning. Skellefteå kommun är med sina 36 mil kustlinje största strandägare vid Bottenviken. Kring detta vatten bor c:a en miljon människor, som tillsammans nyttjar uppemot hundra tusen större och mindre båtar för fiske och för rekreation. Bottenviken är - jämte Egeiska havet - det enda större vattenområde i Europa som hittills förskonats från kärnkraftsanläggningar. Redan byggandet av en sådan anläggning skulle riskera stora natur- och miljövärden främst kring Hahnikivi-halvön, "Österbottens Bjuröklubb". Vid eventuell drift tillkommer störningar till följd av transporter av kärnbränsle genom grunda farvatten, stora utsläpp av uppvärmt kylvatten samt lagring av utbränt kärnbränsle. Och även ett mindre haveri skulle kunna få katastrofala och irreparabla följder för hela Bottenviksregionen. Regionen är dessutom redan stor nettoexportör av elenergi och kommer att bli så i än högre grad under kommande år. Skellefteåsektionen av Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken avvisar av dessa - och åtskilliga andra - skäl planerna på ett kärnkraftsbygge vid Bottenviken.

18 Från: Lisa Andersson Skickat: den 24 oktober :50 Till: Registrator Ämne: NV och Kärnkraftsreaktor Pyhäjoki Boende från Skellefteå! Att en ny kärnkraftsreaktor ska framställas är skandal! Visst har vi nog med miljöproblem att ta hand om! Jag är fullständigt emot detta och hoppas det är fler än jag som reagerar på denna idiotiska idé. Mvh Lisa Skellefteå 1(1)

19 1(1) Från: Sanna Englund Skickat: den 23 oktober :09 Till: Registrator Ämne: NV Kärnkraftsreaktor Pyhäjoki Hej Naturvårdsverket! Jag anser att ett bygge av en kärnkraftreaktor i Pyhäjoki är olämpligt. Jag som bor i Piteå tycker att det skulle kännas högst otryggt med ett sådant bygge så nära inpå husknuten och jag hoppas verkligen att planerna på kärnkraftsreaktorn i Pyhäjoki skrotas! Så ett starkt NEJ till en kärnkraftreaktor i Pyhäjoki! Och tack för möjligheten att få framföra sin åsikt! Ha en bra höst! MVH/ Sanna Englund

20 1(1) Från: Micke Gustavsson Skickat: den 13 november :38 Till: Enocksson, Egon; Peters, Anna Ämne: Synpunkter på kärnkraftsreaktor i finska Pyhäjoki Hej! Ett litet inlägg i kärnkraftsdebatten anno "Hur tänker man egentligen..? Högteknologiska Länder som Japan och Tyskland strävar efter att fasa ut kärnkrften till förmån för sol och vindkraft. DÅ ska man i vårt Östra Broderland Finland satsa på den enda Energikälla som inte är naturlig och där restavfallet i eoner framåt ligger som tickande bomber för kommande generationer. Snacka om Miljöterrorism! Jag som arbetar med energi för våra Svenska hushåll bl,a Solenergi begriper inte hur man i Sverige kunde slopa solvärmebidraget för vattenburna solfångare precis när installationerna började komma igång. Det finns mycket fin Svensk teknologi och Svenska företag som tillverkar och producerar solfångare inom Landet. Det bidrag som finns är för SOLEL(solceller) som till 99% importeras från Kinas smogrika produktionsfält med den arbetssituationen som finns där. Detta innebär att vi istället för att göra oss mindre beroende av el, istället ökar elberoendet. För att inte tala om de långa transporterna som även dessa påverkar miljön.. Jag tror att någon har fått en riktig härdsmälta. Tack för ordet! Mvh Micke Gustavsson Kalix Norrbotten.

21 Naturvårdsverket Stockholm Samråd enligt Esbokonventionen om miljökonsekvensbedömningsprogram för en alternativ kärnkraftsreaktor vid kärnkraftsanläggningen i Pyhäjoki, Finland Ärendenr: NV Vi stödjer helt det yttrande som nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken skickat till Naturvårdsverket. Men vill komplettera med några personliga tankar om projektet och vi bifogar ett bildspel för att förtydliga det vi vill säga. Detta är en vädjan till alla politiker i Finland att tänka på kommande generationers människor. Satsa på 100 % förnybar energi istället för att ta risken att vi för alltid förlorar mojligheten att leva här vid Bottenvikens land i norra Finland och norra Sverige. Vi är mycket oroliga för att man planerar att bygga ett av världens största kärnkraftverk i samhället Pyhäjoki på finska sidan Bottenvikens kust. Trots att vi upplevt tre stora kärnkraftsolyckor med stora radioaktiva utsläpp i mark, vatten och atmosfär så verkar det som om detta inte är nog för att stoppa detta vansinne. Vi vill inte att vi och kommande generationer skall känna obehag och rädsla för att en olycka kan hända om detta gigantiska kärnkraftverk byggs bara 150 km från vår kommun. Vi bor i ett område förskonat från kärnkraftverk och detta kan vara ett viktigt argument för att i framtiden kunna utveckla denna nordliga del av Skandinavien. Vi bor i Kalix kommun på svenska sidan Bottenviken och från vår yttersta skärgård är det endast ca 100 km till Hanhikiviudden i Pyhäjoki. Det är mindre än 150 km från centrala delar av Kalix km är inte långt för radioaktivitet att spridas. Inga gränser i världen kan stoppa radioaktivitet. På 1980-talet var vi som bor i Kalix kommun på ett mycket påtagligt sätt tvungna att ta ställning till kärnkraften. Då gällde det byggandet av ett slutförvar för allt det svenska högradioaktiva kärnkraftsavfallet, atomsoporna, i Kamlungekölens berg. Här gjordes undersökningar under flera års tid och mängder av borrkärnor tillvaratogs. Förutsättningarna för ett slutförvar var goda sa man. Men vi var många som kämpade under flera år och vi lyckades. Kalix kommun sa nej till att lagra atomsoporna djupt ner i berget då ingen kan garantera säkerheten. Idag finns det 40 borrhål uppe på Kamlungekölen som påminner om den tiden för snart 30 år sedan. Alla i kommunen är mycket tacksamma idag för att det fanns människor som sa nej! Vi är nu mycket engagerade i kampen för att stoppa ett kärnkraftverk vid vårt gemensamma innanhav Bottenviken. Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken bildades i december Det är ett partipolitiskt obundet nätverk för alla som vill

22 arbeta för att stoppa byggandet av kärnkraftverk i Bottenviksområdet. Vi vill arbeta för en hållbar utveckling utan kärnkraft. Vi anser att kärnkraften inte är någon lösning på klimathotet, det är istället ett slut på energislöseriet, smart energiteknik och olika förnybara energilösningar. Vi vill samarbeta över alla gränser för en kärnkraftsfri värld. Våren 2012 besökte vi Hanhikividagarna och det var en stor upplevelse att besöka Hanhikivuddens mycket speciella miljö. Hela Bottenvikens innanhav, kust och skärgård är en världsunik miljö med höga natur- och kulturvärden. Det är en mycket känslig miljö och ett kärnkraftverk här skulle påverka vår framtida miljö negativt på många sätt. Det var en stor upplevelse att stå uppe på den väldiga stenen, Hanhikivi, som påminner om vår gemensamma historia för nästan 700 år sedan. Hur har landhöjningen påverkat landskapet sedan dess? Tanken att detta landskap skulle omvandlas till en sluten industrimiljö för säkert 100 år framåt i tiden är svår att tänka. Med ett stort kärnkraftverk och en väldig bassäng för det livsfarliga utbrända kärnbränslet, omgärdad av taggtråd, stängsel och larm. Mycket svårt att tänka sig när man upplever en vacker kväll vid den gamla, värdefulla träbron över Pyhäjokis forsande vårflod som översvämmat stränderna. Kärnkraften bygger på en föråldrad teknik där hela kärnkraftskedjan är livsfarlig. Från uranbrytning med dess stora miljöproblem för att få fram kärnbränslet till kärnkraftens drift, som aldrig, aldrig blir säker. Med världens farligaste avfall, livsfarligt i år. Ingenstans i världen har man en säker metod för att slutförvara detta avfall. Kärnkraft och kärnvapen bygger på samma teknik och kärnkraft är en förutsättning för kärnvapen. Den stora statliga koncernen Rosatom består av företag inom kärnkraft, kärnvapen, kärnbränsle, uranbrytning, anrikning, strålsäkerhet och forskning. Var går gränsen mellan företagsledning och makten i kärnkraftnationen Ryssland om Rosatom blir största ägaren i Fennovoima? 2011 hände den fruktansvärda olyckan vid kärnkraftverket i Fukushima i Japan med tre härdsmältor. Hundratusentals människor drabbades mycket hårt. Situationen i Fukushima är i dag mycket allvarlig och inte under kontroll. Stora läckage av radioaktivt vatten sker hela tiden. Nyss stängdes den sista av Japans återstående 50 reaktorer. Protesterna är många mot att reaktorer ska startas igen. Framtiden är 100 % förnybar med energieffektivisering, smart energiteknik och olika förnybara energilösningar. De svenska reaktorerna måste snarast avvecklas och vi har bättre möjligheter till det nu än vi någonsin haft. Vi måste ställa om till ett hållbart samhälle för kommande generationers människor och miljö. Nej vi vill inte ha kärnkraft någonstans! Stoppa byggandet av ett kärnkraftverk i Pyhäjoki! Framtiden är 100 % förnybar! Lena Lagerstam och Bernt Selberg, medlemmar i nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken och boende i Morjärv i Kalix kommun

23 Framtiden är 100 % förnybar Vi vädjar till alla politiker i Finland att tänka om och satsa på förnybar energi

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34 Kärnkraftsfritt Bottenviken Bilder Lena Lagerstam november2013

35 1(1) -----Ursprungligt meddelande----- Från: Gunnar Lindfors Skickat: den 22 november :02 Till: Enocksson, Egon Ämne: NV Hej Jag vill göra Er uppmärksamma på att kärnkraft i all dess former leder till ökad temperatur på jorden. I och med att man bryter råvaror från jordens inre, och använder dessa till framställning av energi, så höjer man jordens temperatur. Om vi i stället använder den värme solen ger oss, får vi inte samma automatiska värmehöjning, och framför allt, inte de mycket svåra konsekvenser som bla kärnkraft ger. Gunnar Lindfors, Skellefteå

36 1(2) -----Ursprungligt meddelande----- Från: Dag Lindgren Skickat: den 25 oktober :36 Till: Registrator Ämne: NV Lindgren NV Kärnkraftsreaktor Pyhäjoki Allmänheten har givits möjlighet att ge synpunkter. Jag bor i Umeå, såledeles ganska nära. I allmänhet ställs kraven onödigt högt och beslutsprocessen blir onödigt utdragen för nyanläggning av reaktorer i dag. Skall vi klara övergången till en mindre fossilberoende och mer miljövänligt framtida samhälle är det mycket oklokt och kortsiktigt att avveckla möjligheten att utnyttja atomens krafter och en utveckling av detta fordrar en viss frekvens nya anläggningar med ny teknik och för modernisering av kompetensen. Grannländerna skall inte verka bromsande på vad landet själv och internationella organ finner acceptabelt. Jag är licentiat i strålningsbiologi och har tänkt en del på låga doser. Konsekvenserna av en kärnkraftolycka eller andra missöden vid hanteringen är inte ur radiologisk synpunkt inte så allvarliga att de ställer kärnkraften i en specialsituation, utan verkar tvärtom medföra mindre problem än de flesta alternativ. Inte desto mindre inger mig FN (IAEAs) behandling av Tjernobyl olyckan oro genom att på ett sätt som för tankarna till mörkning underdriva de troliga dödsantalet. Och här läser jag att konsekvenserna av en kärnkraftolycka skulle begränsa sig till 150 km från kärnkraftverket, dvs inte beröra tex Umeå där jag bor. Jag har räknat ut huir många döda Tjernobyl omfattade (se länkar). Detta är originalarbete eftersom jag använt senare och modifierade siffror för de doser människor utsattes för än vad IAEA gjort, men det är inte i doserna de stora skillnaderna ligger utan i de georgrafiska och temporära begränsningarna i IAEAs beräkningar. IAEA erkänner bara doser nära reaktorn och nära i tiden, jag försöker räkna globalt och till en avlägsen framtid. Jag använder samma sätt att räkna som den svenska strålskyddsmyndigheten gjort och som lett till uppfattningen att konsekvensen av Tjernobyl incidenten var 300 dödsfall I Sverige. Det största problemet och de mycket höga kostnader med stora radioaktiva incidenter är de psykologiska effekterna och överdrivna säkerhetsåtgärderna efteråt. Det fälls idag fortfarande älgar i Sverige och slaktas renar i Sverige vars kött inte får marknadsföras för att det är för radioaktivt efter Tjernobylincidenten (som inträffade tio gånger så lång från Sverige som nu är aktuellt). En svensk svampleverans till Japan underkändes i japanska tullen för att den var för radioaktiv.