Välkommen till Energimyndighetens hearing om hållbar stadsutveckling. 12 december 2013

Transkript

1 Välkommen till Energimyndighetens hearing om hållbar stadsutveckling Hur ska framtidens städer bli smartare och mer energieffektiva? 12 december 2013

2 Program 9:00 Vad gör Energimyndigheten idag för att driva på utvecklingen mot mer hållbara städer? 10:00 Runda bord: Vad behöver just din kommun, din organisation eller ditt företag för stöd och verktyg för att förverkliga era idéer för mer hållbara och energieffektivare städer och stadsdelar? 11:40 Paus med lunchsmörgås 12:15 Sammanfattande diskussion: tankar kring Energimyndighetens fortsatta satsning på hållbar stadsutveckling 13:00 Hearingen avslutas

3 Vad vill vi uppnå? Energimyndigheten vill aktivt driva på utvecklingen mot hållbara städer som ett medel att genomföra omställningen till ett hållbart energisystem och som ett sätt att stimulera innovationer och spridning av grön teknik.

4 Källa: Delegationen för hållbara städers slutrapport 15 hinder för hållbar stadsutveckling 1. Hållbarhetsvisioner har inte integrerats inom olika politikområden 2. Värden kopplade till människors livskvalitet och städernas attraktionskraft ges inte tillräcklig tyngd 3. Ohållbara livsstilar och beteenden bidrar till höga koldioxidutsläpp 4. Ökad social och rumslig uppdelning i städerna 5. Otillräcklig dialog med medborgare om stadens utveckling 6. Stuprörstänkande försvårar helhetslösningar 7. Bristande samordning inom och mellan olika nivåer 8. Ensidigt och kortsiktigt projektfokus hindrar långsiktighet 9. Bristande kapacitet och kompetens att utöva ledarskap för komplexa, tvärsektoriella processer 10. Bristande incitament för långsiktigt hållbara beslut 11. Inlåsning i svårföränderliga och kostsamma strukturer 12. Otillräckliga satsningar i samhällsviktig infrastruktur kopplat till städernas utveckling och behov 13. Otillräckliga satsningar på kunskapsutveckling och pilotprojekt 14. Brist på fungerande affärsmodeller 15. Konserverande regler för offentlig upphandling

5 Samverkan med andra myndigheter kring hållbar stadsutveckling Några exempel på samarbeten är: Urban Europe med Formas Samordnad samhällsutveckling med Formas, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Trafikverket Strategiska innovationsområden med Vinnova och Formas Innovationsupphandling med Vinnova Nationell strategi för energieffektiviserande renoveringar med Boverket Länsstyrelserna - samarbete kring regionala energi- och klimatstrategier, planeringsfrågor viktig del SKL nyckeltalsrapport energi och klimat Tillväxtverket hållbar stadsutveckling inom kommande strukturfondsperiod Business Sweden samarbete kring Symbiocity

6 Forskningsprojekt Vilka verktyg har EM för att driva på utvecklingen mot hållbara städer? Demonstrationsprojekt Innovationssatsningar och teknikupphandling Villkorslån/riskkapital Informations- och utbildningsprojekt Projekt inom ramen för energieffektiviseringsstödet Arbete i nätverk Bilaterala samarbeten och internationella marknader Globala nätverk och EU

7 Exempel på forskningsprojekt

8 Gestaltning för ett energieffektivt campusliv i Albano Hur ska den fysiska närmiljöns gestaltning uppmuntra hållbara beteenden och minskad energianvändning?

9 Gestaltning för ett energieffektivt campusliv i Albano Nytt stadsdelsområde för studenter och lärare Helt självförsörjande på energi m2 och 800 bostäder klart till år 2020 Green Leap, KTH

10 Albano några mål skapa konkreta exempel på hur design kan bidra till att skapa och upprätthålla hållbara vardagsvanor. nå en bättre förståelse för hur design i arkitektonisk skala kan stärka drivkrafter som leder till ökat miljöengagemang och hållbara vardagsvanor genom visuella symboler, socialt samspel och kollektiv delaktighet. utveckla designkoncept som med starka symbolvärden skapar en känsla av delaktighet och kollektivt ansvar för miljöfrågor.

11 Exempel på visualisering

12 Flower Lamp Design by Interactive Institute and Front Design

13 Exempel på att stimulera publikt socialt engagemang

14

15 Belysning allmänt Orientering, igenkänning och upplevelse Minska miljöpåverkan med modern belysning

16 Exempel på demonstrationsprojekt

17 Smart nät för ett hållbart energisystem i Hyllie I Malmös största utbyggnadsområde Hyllie gör vi hållbarhet till verklighet

18 ElectriCity en ny elektrisk busslinje genom centrala Göteborg 18

19 ElectriCity - Bakgrund Elektrifiering av stadsbussar ger energieffektivisering och förbättrad stadsmiljö. Stadsbussar är lämpliga för elektrifiering p.g.a. fasta rutter med många start-stopp och begränsad linjesträcka. För att påskynda elektrifiering av bussar är det viktigt att utveckla och demonstrera framtida hållbara kollektivtrafiklösningar under verkliga förhållanden.

20 ElectriCity - Syfte Syftet med projektet är att demonstrera ett hållbart och attraktivt transportsystem för kollektivtrafik i Göteborg med laddbara hybridbussar (plug-in) och fullt elektrifierade bussar. Bussarna kommer ha lägre energianvändning, minskat buller och minskade utsläpp av skadliga ämnen och därmed bidra till minskad användning av fossila bränslen, en hållbar stadsmiljö och till att attrahera nya resenärer.

21 Projektlängd 4,5 år ElectriCity - Projektdata Budget 192 miljoner kr varav 48 miljoner kr (25 %) från Energimyndigheten Samarbete mellan Volvo AB, Göteborgs stad, Göteborg Energi och Västra Götalandsregionen Mål att minska energianvändningen med 80 % jämfört med en dieselbuss och att minska bullret avsevärt (10 db)

22 Citylogistik i Norra Djurgårdsstaden

23

24 Området ska långsiktigt utvecklas till att bli en klimatpositiv stadsdel. Utvecklingen av det den nya stadsdelen har startat och kommer att pågå minst fram till Området är då tänkt att omfatta nya bostäder och nya arbetsplatser.

25 Kort om projektet Projektet ska leda till marknadsintroduktion av lösningar (processer, affärsmodeller och teknik/it) som effektiviserar godstransporter i storstadsmiljö. Genomförs Aug Sept 2014 Total budget 23,7 MSEK Bidrag 5,9 MSEK Samverkan mellan Stockholm Stad, Posten och Sust Projektledning via Sust KTH, avd f Industriell Ekologi, medverkar (Research och Utvärdering) Delfinansieras av Energimyndigheten

26

27 Ett resurseffektivt Hökarängen - bakgrund Energieffektivisering och beteende Erfarenheter från andra projekt visar att energianvändningen i till synes lika bostäder kan ha mycket stora variationer Projektet söker svar på frågan hur kan fastighetsägare, boende och verksamma inom en stadsdel med enkla medel samverka för att minska sin användning av energi och andra resurser?

28 Ett resurseffektivt Hökarängen - bakgrund Hökarängen ett bra område att pröva och utvärdera metodik Ca 4700 bostäder (Stockholmshem drygt 2900) med ca 8500 boende, merparten lägenheter Mer än 500 lokalhyresgäster (verksamheter, föreningar mm) Stockholmshems pågående projekt för hållbar utveckling Hållbara Hökarängen ger en strukturell bas att bygga ifrån.

29 Ett resurseffektivt Hökarängen - nyckelord Lätt att göra rätt Frivillighet, inga pekpinnar Rolighetsfaktor Skapa samtal, diskussion Bygg identitet stolthet Tävla Återkoppla resultat Belöna

30 Ett resurseffektivt Hökarängen. Sammanfattning Samhällsperspektiv Lokalt perspektiv Skapa ett inspirerande och repeterbara exempel på hur resurseffektivisering kan bedrivas inom en stadsdel genom att involvera och aktivera de människor/ hyresgäster som bor och/eller verkar där. Utveckla metodik - som kan spridas nationellt Öka Hökarängens attraktivitet hos befintliga och potentiella bostadsoch lokalhyresgäster, samtidigt som det miljömässiga hållbarhetsperspektivet förstärks Utveckla en metodik om kan tillämpas för Stockholmshems övriga bestånd som kan spridas till andra fastighetsägare i landet.

31 Strategiska innovationsområden pågående projekt: Smart sustainable cities, KTH Innovationsupphandling ett regeringsuppdrag med särskilt fokus på hållbar stadsutveckling Teknikupphandlingar exempel elfordonsintroduktion i Sverige Exempel inom innovationssatsningar och teknikupphandling

32 Strategiska innovationsområden (SIO) Myndighetsgemensam satsning VINNOVA, Energimyndigheten och Formas. Stöd till två typer av aktiviteter: 1. Forsknings- och innovationsagendor 2. SIO-program

33 En agenda är ett strategidokument. Vad är en forsknings- och innovationsagenda? Den ska fungera som vägledning för utveckling av ett forsknings- och innovationsområde. Den ska presentera visioner och mål samt strategier för att uppnå dessa mål. Den ska och vara nationellt förankrad hos viktiga aktörer på området. Den kan användas som grund för en ansökan om SIO-program. Utlysning av stöd löpande Exempel: Strategier för innovativ och hållbar renovering av flerbostadshus, White (Vinnova), Strategisk innovationsagenda Smart sustainable cities, KTH

34 Vad är ett SIO-program? En SIO-program är en form av samverkansprogram. SIO-programmet ska koordinera olika insatser för utveckling av ett forsknings- och innovationsområde. Det kan vara öppna utlysningar, projekt, m.m. SIO-programmet ska utgå från en nationell samverkanskonstellation och vara förankrad hos viktiga aktörer på området. Ny utlysning om stöd till etablering och genomförande av SIO-program planeras 2014.

35 Vad? Innovationsupphandling Upphandling som främjar utveckling och införande av nya lösningar som inte finns på marknaden Vinnova och Energimyndigheten har ett gemensamt regeringsuppdrag med fokus på miljöteknik Stadsplanering och hållbart byggande är ett av flera utpekade fokusområden Beställargrupper driver teknikupphandlingar Belysning

36 Exempel inom affärsutveckling

37 Lån till företag med innovationer inom energiområdet Affärsutvecklingslån Tillväxtlån Ej i kommersiell fas Kommersiell fas Utveckling av teknik, marknad och verksamhet Insatser för att nå tillväxt och expansion Projektbundet Verksamhetsbundet Upp till 1 miljon Ränta utgår med 6% +riksbankens referensränta. Minst 50% medfinansiering med privat kapital. Återrapportering till Energimyndigheten så länge skuld kvarstår. Följer reglerna för statsstöd enligt EU:s regelverk.

38 Clean Motion - cityfordonet Zbee

39 Ecofective IT-lösning som kartlägger och presenterar fastighetens energiprestanda, identifierar och beräknar befintliga värmekällor, samtidigt som det sänker fastighetens behov av köpt energi. Relevant för miljonprogrammets fastigheter.

40 ChromoGenics utvecklar en plastfolie som applicerat på fönster kan anpassa transparensen och solljusinsläppet dynamiskt. Deras smarta fönster kan minska behovet av energi för kylning av bostäder och lokaler med 50 procent. Chromogenics

41 Knycer utvecklar och säljer energisnåla torkskåp som använder vind i kombination med avfuktning för att torka kläder och tvätt % mindre energianvändning. Knycer

42 Exempel på informationsoch utbildningsprojekt med koppling till hållbar stadsutveckling SPECIAL Sverige - kunskaps- och kompetensutveckling för effektiv samhällsplanering, Föreningen för samhällsplanering STU-X- Strategisk och rumslig energi- och klimatstrategi, Länsstyrelsen Västra Götaland Mobility management projekt Utveckling och analys för ljusansvariga i kommuner och företag om det möjliga kundvärdet av system- och ljusteknik (avancerad belysningsutbildning), Lunds universitet

43 Projekt inom energieffektiviseringsstödet (kommuner och landsting) "Vi möts resfritt - öka andelen resfria möten inom och mellan kommuner i Dalarna Effektivare planering i hemtjänsten ger energieffektivare transporter - minska resorna inom hemtjänsten i Jönköpings län genom bättre planering Göra verklighet av kommunernas resepolicys - om att få kommuner i Gävleborgs län att leva upp till sina resepolicys och därmed minska transporterna

44 Nätverk Uthållig kommun tema resurseffektiv fysisk planering Bebo/Belok/Belivs/Hylok Inom forskningsområdet: programråd och centrumbildningar

45 Uthållig kommun Samarbete mellan EM och 37 kommuner Ska resultera i spjutspetsexempel inom två översiktliga fokusområden: Näringslivsutveckling med energin som språngbräda Resurseffektiv planering Ex på arbetsområden: Mobility Management, bilsnål planering i småstäder, renovering av miljonprogram, belysning m.m. Processledning viktig del i arbetet

46 Bilaterala samarbeten Ekostadssamarbete med Wuxi, Kina (inom ramen för miljötekniksamarbetet, RK) Waste-to-energy, biogassystem, Indien Hållbar stadsutveckling lokalt samt grönt/energieffektivt byggande, USA Bioenergisystem, USA Hållbar stadsutveckling med fokus på förnybar energi, waste-to-cooling och smarta nät, Förenade Arabemiraten Biomassa och energieffektivisering, Ryssland Smarta energilösningar, Indonesien

47 Kommunikationsplattformen SymbioCity

48 Internationella marknader - exportfrämjande

49 Global Sustainable Cities Network (GSCN) Startades 2012 inom ramen för Clean Energy Ministerial (G20+ Norden) Består av Sverige, UAE, Danmark, Finland och Kina Två temaområden. Waste to energy och Demand Side Management (DSM) Deltagande svenska städer är Borås, Göteborg, Linköping och Umeå (Waste to Energy) samt Malmö (DSM) GSCN syftar till att vara en global plattform för spjutspets-initiativ inom området hållbar stadsutveckling kopplat till energifrågor. Inom ramen för samarbetet delas användbar kunskap mellan städer och länder.

50 EU Smart cities & communities Horizon M , första utlysningen inom Smart cities öppen 11 december 2013 till maj 2014 Smart Cities Member Staties Initiative European Innovation Partnership for Smart Cities & Communities lanserades juni svenska städer deltar i stakeholder platform. European Energy Research Alliance JP on Smart Cities (KTH) Urban Europe (EM och Formas)

51 Läs mer på Hållbar stadsutveckling

52 Runda bord Vad behöver just din kommun, din organisation eller ditt företag för stöd och verktyg för att förverkliga era idéer för mer hållbara och energieffektivare städer och stadsdelar?

53 Runda bord pass 1 Vilka är de största utmaningarna inom hållbar stadsutveckling kopplat till energiområdet? Om du har arbetat i projekt för hållbar stadsutveckling, vilka utmaningar har du upplevt?

54 Utmaningar 1 (4) Användarvänlighet ny teknik Människan i centrum Smarta lösningar finns men måste användas Medborgarsamverkan Beteendeförändringar avgörande

55 Utmaningar 2 (4) Lösningar för mindre städer och tätorter Tillvarata idéer hos små företag och små aktörer Samspelet mellan stora och små aktörer Nya affärsmodeller Växelverkan stad och landsbygd

56 Utmaningar 3 (4) Det måste vara tillåtet att misslyckas Vad händer efter projektet? Svårt skala upp pilotprojekt Lära av misstag Förvalta och sprida resultat

57 Utmaningar 4 (4) Att gå från hållbar stadsdel till hållbar stad Systemperspektiv Hållbarhetsbegreppet för otydligt och brett Organisatoriska utmaningar snarare än tekniska Stuprör

58 Runda bord pass 2 Vilken typ av stöd skulle kunna underlätta ditt arbete?

59 Tankar kring ett nytt program För att komplettera de befintliga satsningarna inom tex bygg, transporter och smarta nät med ett tvärsgående program För att lättare kunna kommunicera satsningarna samt utvärdera, följa upp och sprida resultaten från våra satsningar på hållbar stadsutveckling Inputen från hearingen viktig

60 Förslag på nyckelord för nytt program Aktörer i samverkan (tex kommun, energibolag, fastighetsägare, forskare, innovatörer, entreprenörer) Samla demoprojekt med koppling till hållbar stadsutveckling i ett program? Kunna omfatta mer än ett led i kedjan forskning, innovation, demonstration, ny marknad/utbud, efterfrågan/uppföljning, resultat/utvärdering Minska stuprörstänkande mellan aktörer Erfarenhetsutbyte inte göra om misstag som redan gjorts Processledning, vägledning, stöd Nätverk jfr Uthållig kommun, Bebo, Belok, regionala energikontor, nätverket för vindbruk Medfinansiering av EU-projekt Kan det vara en del av det nationella processtödet för hållbar stadsutveckling inom ERUF (TVV, Boverket, Naturvårdsverket)?

61 Save the date Energiutblick maj 2014! Bortom ett hållbart energisystem Samhällsutveckling hållbara och smarta städer ett av tre temaområden