När prostitutionen flyttade in i vardagsrummet PDF-VERSION 1

Transkript

1 PDF-VERSION 1 Malmö stad Centrum IOF förbehåller sig rätten till eventuella ändringar När prostitutionen flyttade in i vardagsrummet En kartläggning kring hur Internet används för att erbjuda/marknadsföra sexuella tjänster i Skåne/Öresundsregionen och som ger en bild av ungdomars attityder till och erfarenheter av fenomenet.

2

3 När prostitutionen flyttade in i vardagsrummet En kartläggning kring hur Internet används för att erbjuda/marknadsföra sexuella tjänster i Skåne/Öresundsregionen och som ger en bild av ungdomars attityder till och erfarenheter av fenomenet. Stadsdelsförvaltningen Centrum Niclas Olsson Socialsekreterare Prostitutionsenheten Jag vill passa på att rikta ett tack till de personer som jag varit i kontakt med under kartläggningens gång. Främst vill jag tacka alla de kvinnor som medverkat i intervjuerna, som samtliga bidragit med ovärderlig kunskap. Lars. B Ohlsson min handledare, som givit mig inspiration och kraft samt bidragit till att enkäten kunnat sammanställas. Alla de informanter som medverkat och tagit sig tid för att ge sin bild. Kollegor som bidragit med synpunkter och inspiration.

4 Sammanfattning Syftet med kartläggningen är att visa hur Internet används för att erbjuda/marknadsföra sexuella tjänster i Skåne/Öresundsregionen samt att ge en bild av ungdomars erfarenheter av och attityder till fenomenet. Frågeställningar som använts för att uppnå detta syfte är: I vilken omfattning förekommer det försäljning av sexuella tjänster via Internet i Skåne/Öresundsregionen? Vad innehåller annonserna? Vilka är ingångarna för dem som väljer att sälja sex via Internet? Hur går det till vid kontakt och möten mellan köpare och säljare? Vilka skillnader/likheter finns det mellan prostitution via Internet och den prostitution som bedrivs i gatumiljö? Hur ser situationen ut i Öresundsregionen när det gäller köp och försäljning av sexuella tjänster, samt hur fungerar det att som svensk arbeta på den danska sexmarknaden? Vilka erfarenheter och attityder har ungdomar/unga vuxna när det gäller s.k. webcamsex med eller utan olika former av ersättningar? Vilken form av hjälp vill de i målgrupperna ha som vill bli hjälpta? ingenting i marknadsföringen kring säker sex och slutligen uppger ca 1/5 att de erbjuder oralsex utan kondom. 8 av 10 sexsäljare väljer att ge beskrivningar utifrån sina fysiska företräden, 1/4 anger även sociala företräden. En relativt stor andel säljare uppger även ramar kring vad kunden inte kan förvänta sig vid mötet. De sex kvinnor som intervjuats har samtliga gjort ett aktivt val att sälja sex, ett val som bl.a. handlat om tidigare möten med män och de konsekvenser det inneburit. Det handlar även om män som velat ge något tillbaka eller män endast velat använda dem sexuellt. Den gemensamma ingången och drivkraften för samtliga intervjuade är att de sett prostitutionen som en källa till försörjning. De uppger att kontakten med kunden vanligen inleds via . Internet har inneburit att det blivit lättare att dra sig ur en uppgörelse även när mycket information utbytts. Vid mötet finns det för- och nackdelar med olika platser. Risken finns alltid att hamna i obekväma situationer. Det resultat som framkommit gällande omfattningen av sexförsäljning via Internet i Öresundsregionen är att det råder en stor rörlighet bland de kvinnor som säljer sex, vilket även öppnar för ett stort mörkertal. De 65 personer som ingår i kartläggningen kan delas in i två kategorier, vane- samt tillfällighetssäljare och kan inte som ses som en homogen grupp prostituerade utan individer med olika behov. Ca ett tiotal av dessa arbetar på bordeller/ massagekliniker i Köpenhamn/Helsingör och marknadsför sina tjänster via klinikens hemsida Vanligen marknadsför sexsäljarna i Öresundsregionen sina tjänster på ett antal olika Internetsidor. Det kvalitativa innehållet i annonserna är mer beständigt och visar ofta en likartad struktur. Återkommande i marknadsföringen är bl.a. Målgrupp, till vilken du vänder dig, där i princip hälften av alla sexsäljarna väljer att uppge att de vänder sig till män. Åldern vilket uppges i samtliga annonser visar att 75% av sexsäljarna ligger inom åldersspannet år, där majoriteten är under 25 år. Ingen uppger att de är under 18 år. Prissättningen börjar vanligen utifrån 2000 kronor för en timme, snittpriset för en helnatt är 8000 kronor. Plats för träffarna är vanligen hotell eller hemma hos kunden. Drygt 60% av sexsäljarna uppger kondomkrav redan i annonsen, ca 35% anger Det finns vissa beröringspunkter mellan de både arenorna gatan och nätet trots att kvinnorna som befinner sig i de olika verkligheterna oftast gör det av helt olika anledningar, dock alltid utifrån en minsta gemensam nämnare, pengar. Informanter uppger att omfattningen av svenska kvinnor som arbetar inom sexindustrin i Köpenhamn antas ha ökat i samband med den svenska prostitutionslagstiftningen. De svenska männen står för den största rörligheten över Öresund av dem som köper sex. Svenska kvinnor som säljer sex i Köpenhamn är många rädda för att bli upptäckta och vill inte gå ut med sin nationalitetstillhörighet. Värvningen av svenskor till klinikerna sker främst via verksamhetens egen hemsida. Hierarkin inom sexbranschen är stor vilket leder till stor konkurrens för de inblandande kvinnorna. Resultatet av enkäten visar att åldersgruppen under 21 år har relativt stor erfarenhet när det gäller erbjudande om sexuella tjänster mot ersättning via Internet. Mer än en fjärdedel i gruppen under 21 år uppger att de fått eller gett denna typen av erbjudanden. 1/3 i samma åldersgrupp uppger att de haft s.k. webcamsex. Attityden till att utföra och få ersättning för dessa tjänster är mer ne-

5 gativ. Här är det fler i den äldre åldersgruppen som kan tänka sig att ge eller få ersättning än bland de yngre. Av de som kunde tänka sig att betala för sexuella tjänster via webbkamera var alla, förutom en, män. Hela 63% av de yngre och 59% av de äldre ungdomarna svarade sedan Ja på om de skulle vilja få hjälp om de har eller skulle få problem i ovanstående situationer. Hjälpbehovet när det gäller ungdomarna uttrycks genom att vi bör samarbeta med ungdomsmottagningarna och ge stöd till de ungdomar som far illa vid sexuella kontakter på Internet där olika ersättningar är inblandade. Hjälpbehovet till vuxna med erfarenhet av sexförsäljning uttrycks genom att vi; bör inte utgå från att alla vill ha hjälp, de som vill ha hjälp skall få ett respektfullt bemötande med fokus på framtiden där vi tar tillvara de kompetenser respektive individ besitter. En hjälpverksamhet som involverar och tar tillvara de kunskaper och erfarenheter som målgruppen har.

6

7 Innehållsförteckning INLEDNING 9 Bakgrund 9 Syfte 9 Genomförandet 9 Urval 10 Undersökningsmetoder 10 Intervjuer 10 Observationer 10 Enkäten 11 Informanter 11 Tillförlitlighet 11 Etiska överväganden 11 Begrepp och definitioner 12 Lagstiftning gällande prostitution 12 Tidigare undersökningar/rapporter 13 Samtal med mina informanter 14 RESULTAT 20 Observationer 20 Till vilken målgrupp riktar sexsäljarna sig? 22 Ålder 23 Tidsintervall och prissättning 24 Var sker träffarna? 26 Verksamhetsbeskrivning 27 Kondomanvändning 29 Intervjuer 30 Intervjuer med fokus på sexförsäljning i Danmark 43 Enkäten 52 Ungdomars erfarenhet och attityder till sexuella möten via Internet...52 Ungdomarnas ålder 52 Samtliga ungdomars ålder 53 Redovisning av de ungdomar som är 21 år eller äldre 53 Ungdomarnas erfarenhet av sexuella tjänster via Internet 54 Ungdomarnas attityder till sexuella tjänster via Internet 55 Redovisning av de ungdomar som är yngre än 21 år 56 Ungdomarnas erfarenhet av sexuella tjänster via Internet 56 Ungdomarnas attityder till sexuella tjänster via Internet 57 Ungdomar röster om webcamsex och andra sexuella tjänster via Internet 58 Sammanfattning och diskussion 59 Försäljning av sexuella tjänster via webbkamera 60 Hur sker marknadsföringen 60 Restriktioner 60 SAMMANFATTNING OCH ANALYS 61 Slutdiskussion 68 BILAGA 73 Referenser 74

8

9 INLEDNING Bakgrund År 1977 startade prostitutionsprojektet i Malmö med målsättningen att dels bedriva uppsökande arbete i prostitutionsmiljön och dels bedriva forskning om prostitution. Fyra personer, två socialarbetare och två forskare anställdes och gavs möjlighet att utforma verksamheten. Arbetssättet var nyskapande med stort engagemang från de anställda och projektet kom att bli normbildande för socialt arbete med prostituerade i Sverige. Projektet upphörde 1981 och snart därefter ökade den öppna prostitutionen igen. Detta fick till följd att två nya socialsekreterare anställdes i prostitutionsgruppen som arbetar utifrån ledorden kontinuitet, förtroendefulla relationer och ett respektfullt bemötande gentemot kvinnorna i prostitutionen. Den övergripande målsättningen var och är att förhindra nyrekrytering till prostitutionen i Malmö. I slutet av 1990-talet uttrycks ett behov att ta ett mer samlat grepp om prostitutionsfrågan i Malmö. Bakgrunden var en motion som skrevs av två socialdemokratiska politiker, vilket fem år senare ledde fram till att en samlad strategi antogs av kommunfullmäktige. I strategin betonades bl.a. metodutveckling och ökad kunskap för att nå och etablera kontakter med de prostituerade som ville sluta prostituera sig. (Laanemets 2006) Arbetet utifrån prostitutionsstrategin skulle ske i bred samverkan, involvera olika aktörer samt skulle inkludera både dold och öppen gatuprostitution. Strategin innefattade även sexköparna, då med syftet att finna lämpliga metoder och insatser för att nå dem som ville bli hjälpta i denna målgrupp. Därutöver nämndes behovet av ett förebyggande arbete riktat mot ungdomarna för att höja den allmänna kunskapsnivån bland unga när det gäller den sexuella hälsan. Ett första initiativ för att operationalisera arbetet blev sedan att bilda en tvärsektoriell styrgrupp. (a.a.) Den nya strategin innebar ett betydande resurstillskott. Tidigare hade endast två tjänster varit knutna till prostitutionsgruppen i Malmö. Dessa tjänster skulle nu utökas med ytterligare fyra projekttjänster. Två socialsekreterare anställdes under 2004 vars arbetsuppgifter företrädesvis var att kartlägga och utveckla kunskap och metoder för arbetet mot dold prostitution samt två projekttjänster riktade mot Köparna av sexuella tjänster, (KAST). Senare tillkom ytterligare ett projekt, Navet. En verksamhet för kvinnor med erfarenhet av gatuprostitution och behov metadon- och subutexbehandling för sitt heroinmissbruk. (a.a.) Intresset från min sida låg därför i att undersöka hur eventuellt Internet har förändrat vårt sätt att mötas och de eventuella risker det kan innebära för de inblandade. Syfte Syftet med kartläggningen har varit att visa hur Internet används för att erbjuda/marknadsföra sexuella tjänster i Skåne/Öresundsregionen samt att ge en bild av ungdomars erfarenheter av och attityder till sexuella tjänster via Internet. De frågeställningar som kartläggningen försökt besvara är: I vilken omfattning förekommer det försäljning/annonsering av sexuella tjänster via Internet i Skåne/Öresundsregionen? Vad innehåller annonserna? Hur beskriver sexsäljarna på Internet själva sin verksamhet/verklighet? Vilka är ingångarna för dem som väljer att sälja sex via Internet? Hur går kontakten till vid möten mellan köpare och säljare? Vilka skillnader och likheter finns det mellan prostitution via Internet och den prostitution som bedrivs i gatumiljö? Hur ser situationen ut i Öresundsregionen när det gäller köp och försäljning av sexuella tjänster? Hur är det som svensk att arbeta på den danska sexmarknaden? Vilka erfarenheter och attityder har ungdomar/unga vuxna när det gäller s. k. webcamsex med eller utan olika former av ersättningar? Vilken form av hjälp vill de i målgruppen ha som Vill bli hjälpta? Genomförandet För att närma mig ämnet gjorde jag inledningsvis en litteraturgenomgång för att se vad som fanns skrivet om försäljning och marknadsföring av sexuella tjänster via Internet. Utifrån detta material har jag sedan formulerat de frågeställningar som jag ansåg vara centrala för att kunna besvara hur Internet används för att erbjuda/marknadsföra sexuella tjänster i Skåne/Öresundsregionen. En viktig

10 10 del i strategin för Malmö stad är att förhindra nyrekrytering till prostitution. För att kunna konkretisera detta mål, inkluderar syftet även att försöka ge en bild över skånska ungdomars attityder och erfarenheter av sexuella tjänster via Internet. Urval Den övergripande intentionen i kartläggnings- och undersökningsplanen har varit att få med så mycket material och så många aktörer som möjligt inom uppdragets ramar. Jag har tagit del av litteratur och undersökningar som varit relevanta för undersökningen. Jag har gjort systematiska observationer av hemsidor och portaler där det förekommit försäljning av sexuella tjänster. Jag har genomfört intervjuer med ett urval aktiva och före detta aktiva sexsäljare på Internet och jag har byggt upp ett nätverk av informanter från olika yrkesgrupper och organisationer. Jag har dessutom genomfört en enkätstudie på Malmös Ungdomsmot-tagningar och Centrum för sexuell hälsa. Undersökningsmetoder Försäljning av sex via Internet förekommer på en mängd olika ställen och sker på en mängd olika sätt. För att förstå och beskriva marknaden samt de aktörer som säljer sex via Internet har jag valt att använda flera olika metoder. Då min litteraturgenomgång visade att det finns relativt få studier att utgå ifrån när det gäller kartläggningen har det inledande arbetet mest bestått av att utforma en egen modell för att få svar på frågeställningarna. Min undersökning har därför utgått ifrån det som brukar kallas perspektiv- och metodtriangu-lering. Detta för att kunna få en så bred och bra bild som möjligt av hur Internet används för att sälja/marknadsföra sexuella tjänster i Öresundsregionen. De metoder som använts för samla informationen (epiri) är; Intervjuer. Jag har genomfört intervjuer med sexsäljare både via Internet, telefon, personliga möten samt via mail. Observation. Vilket har inneburit att jag över tid kunnat kategorisera hemsidor och portaler där det förekommit försäljning av sexuella tjänster. Enkät. Det har genomförts en enkätundersökning på tre ungdomsmottagningar samt Centrum för sexuell hälsa, samtliga i Malmö. Informanter. Under kartläggning har jag byggt upp ett nätverk av informanter från bl.a. Polismyndigheten, sjukvården, ungdomsmottagningar och frivilligorganisationer. Andra undersökningar. För att kunna ge en bredare bild kring fenomenet har jag även tagit del av ett urval andra undersökningar som varit relevanta för kartläggningen. De angreppssätt som redovisas ovan har inneburit en kombination av kvantitativa och kvalitativa och metoder. De kvantitativa metoderna har bidragit med fakta och bakgrunds-kunskap om hur sexuella tjänster erbjuds/ marknadsförs i Skåne/Öresundsregionen. De kvalitativa metoderna har medfört att jag fått en närhet till och djupare förståelse av fenomenet. Det har också medfört att materialet blivit mer levande. Bl.a. har ett urval av de sexsäljande informanterna getts möjlighet att kommentera de redovisade kategorierna. Intervjuer Jag har gjort intervjuer med sex olika kvinnor som säljer/ marknadsför sexuella tjänster via Internet. Urvalet har utgått ifrån att kvinnorna representerar olika åldrar och erfarenheter i branschen. Kontakten har skett på olika sätt men vanligen inletts via e-post. De fyra första kvinnorna fick besvara samma frågeställningar. De två övriga, med erfarenheter från Danmark, fick besvara frågeställningar med fokus på den danska marknaden. Det bör i detta sammananhang tas hänsyn till att kvinnorna uttalar sig utifrån sin aktuella position och sina erfarenheter vilket innebär att deras berättelser kan ha en mer eller mindre generalitet och förändras över tid. Observationer För att lyckas med ett uppdrag som utgår ifrån att undersöka omfattningen av sexhandeln på Internet krävs bl. a. systematik, avgränsning och tekniska hjälpmedel. I inledningsskedet kom det mycket att handla om att förutsättningslöst söka på ord som prostitution och eskort för att sedan avgränsa materialet utifrån syftet vilket bl. a. innebar att fokusera på säljarna av sexuella tjänster med geografisk tillhörighet i Öresundsregionen. För att kunna göra systematiska observationer utifrån den information som finns på Internet togs kontakt med Glykol ett research- och omvärldsbevakningsföretag. De hade även varit behjälpliga när prostitutionsenheten vid Stockholm Stad genomförde sin kartläggning kring nätprostitution under I ett tidigt stadium togs även kontakt med polisens underrättelsetjänst vilka har

11 uppdraget att bevaka olika Internetsidor där det bl. a. förekommer människohandel för sexuella ändamål. Både polismyndigheten och Glykol bidrog med värdefull information kring metoder och angreppssätt för min undersökning. För att underlätta observationerna på Internet har en programvara i form av en så kallad tracker använts vilken varje dygn bevakar förändring på de sidor som är relevanta. De annonser/ Internetsidor som sedan uppfyller de fastställda kriterierna har sedan katalogiserats utifrån ett schema med olika delar och underkategorier för att kunna se eventuella mönster. Intentionen har även varit att göra en replik på Stockholms Stads undersökning om nätprostitution (2005) För att kunna ta fram jämförbar data har jag därför använt samma underkategorier i redovisningen av observationerna. Den populationen som utgör underlag för observationerna har i huvudsak bestått av kvinnor. Det som varit i fokus är antalet individer och inte antalet sidor/annonser. Enkäten Vid mina observationer i samband med kartläggningen framkom att det finns flera sätt att sälja sex på via Internet Ett av dem är med webbkamera. Detta kommunikationsmedium ger dig möjlighet att via Internet förena bild och röst. Webbkamera så kallade webcams används av etablerade sexsäljare men också av ungdomar när de kommunicerar eller visar upp sig/poserar för kompisar samt pojk- och flickvänner. Genom Internet och dess olika chattar kan ungdomar även möta personer, både jämngamla och äldre, som tidigare varit helt okända för dem. För att få svar på hur detta fenomen gestaltar sig bland ungdomar och unga vuxna utformades en enkät, (se bilaga). Enkäten designades utifrån strukturerade frågeställningar med fasta svarsalternativ med möjlighet till egna kommentarer. Frågeställningarna tar upp de attityder och erfarenheter som finns kring att visa upp sig på Internet via webcam, förekomsten av olika ersättningar och ett eventuellt hjälpbehov. Intentionen var att ett brett spektrum av ungdomar och unga vuxna skulle ingå i undersökningspopulationen. Av den anledningen kontaktades samtliga ungdomsmottagningar i Malmö samt Centrum för sexuell hälsa. Ett samarbete kring utförandet av enkäten kom därefter till stånd. Den praktiska delen bestod sedan att lägga ut dem i respektive väntrum och ge anvisningar om att enkäterna efter att ha fyllts i anonymt skulle läggas i förslutna lådor. 429 ungdomar valde att besvara enkäten vilket bör ge en relativt bra bild av hur ungdomar förhåller sig till sexuella möten via Internet. Informanter För att kunna besvara frågeställningarna och syftet togs även kontakt med olika informanter vilka ansågs relevanta. Representativiteten i informantgruppen utgår ifrån att de på något sätt genom sitt yrke kommer i kontakt med målgruppen. Upplägget och frågeställningarna var i stort sett detsamma och kom mycket att handla om skillnaden mellan gatu- och Internet-prostitution. Under samtalen, intervjuerna har jag haft intentionen att styra så lite som möjligt och låta informanterna själva berätta. Tillförlitlighet Svårigheten med undersökningar som riktar sig till dem som säljer sex är att det finns en stor misstänksamhet mot myndigheter och framförallt socialtjänsten. Detta har inneburit att ett förtroendeskapande arbete varit viktigt, ett arbete som utgått ifrån respekt kring människors olikheter och integritet. Att utifrån ett ickemoraliserande synsätt ta till vara de utsagor som framkommit oberoende av den stigmatisering som uppenbarligen finns och upplevs av de medverkande kvinnorna. Det har handlat om att kunna få till stånd en dialog med en grupp som många gånger inte vill synas och inte anser sig i behov av hjälp. En balansgång som inte varit lätt med tanke på min roll som tjänsteman/socialarbetare men som i de flesta fall, efter hårt arbete har lyckats. Vilken tilltro kan vi då ha till sanningshalten i de intervjuades/ sexsäljarnas utsagor. Min uppfattning är att de varit uppriktiga i sina svar, men att den givetvis måste bedömas utifrån deras situation och rationalitet. En sak som talar för utsagornas trovärdighet är att de många avseende är samstämmiga med såväl informanter som andra intervjuade. Dock är uppgifterna som framkommer i stora delar svåra att få bekräftade. Det som underlättat arbetet och kommunikationen är att jag utgått ifrån att sexsäljarnas erfarenheter och önskemål kan vara till hjälp för andra som far illa i prostitutionen. Att arbeta med de sexsäljande kvinnorna istället för emot dem och låta den verklighet de beskriver ligga till grund för utformningen av en framtida verksamhet. Etiska överväganden Kvinnorna har samtliga inledningsvis tydligt informerats om syftet med kartläggningen. De har också informerats om hur materialet kommer att publiceras och användas. 11

12 12 De framträder anonymt i undersökningen och de namn jag gett dem är fiktiva och kan inte spåras tillbaka till den intervjuade. Jag har använt mig av material som lagts ut på webbbsidor och portaler och illustrerar rapporten med ett urval. Jag betraktar dem som offentliga sidor som vem som helst har tillgång till och därmed inte i behov av ett speciellt sekretesskydd. Begrepp och definitioner Utifrån ämnet prostitutions komplexitet och laddning finns det ett behov av att förtydliga några begrepp och dess innebörd. En definition av prostitution ger den senaste statliga prostitutionsutredningen (SOU 1995:15): Prostitution är när minst två parter köper eller säljer sexuella tjänster mot ersättning (vanligen ekonomisk); vilken utgör en förutsättning för den sexuella tjänsten. Detta är en definition jag anser ger en vägledning kring vad detta mångfacetterade fenomen innehåller. Innebörden kan för de inblandade sedan se väldigt olika ut. Prostitutionen kan enligt Socialstyrelsen delas in i tre olika miljöer/perspektiv: gatuprostitution, inomhusprostitution, internetprostitution. (SOU 2003) I kartläggningen har jag valt använda begreppet försäljning och köp av sexuella tjänster dels utifrån den anledningen att det är vedertagna begrepp samt att de på ett tillfredställande sätt täcker in det fenomen jag har för avsikt att studera. De blir i den meningen inte expertbegrepp utan något som används av både betraktaren och aktören. Strävan med kartläggningen är att ge en beskrivning av hur ett fenomen gestaltar sig utan att inta en moraliserande hållning kring dess eventuella konsekvenser. Det är därför av vikt att inte sätta en stigmatiserande etikett på de personer som är inblandade i sexuella transaktioner. Jag har därför valt att använda mig av begreppen sexsäljare och sexköpare. Begreppet prostituerad känns mer oföränderligt, det är något du är och inte gör. En annan anledning till användandet av dessa begrepp är som Östergren (2006) uttrycker det; Jag vill använda värdeneutrala definitioner för att kunna skapa bättre förutsättningar för en tydligare och mer konstruktiv diskussion. En tredje anledning som ligger i samma linje är utifrån att Socialstyrelsen (2003) för ett resonemang kring benämningen den prostituerade kvinnan vilket de menar innebär att kvinnan tilldelas en slags identitet som prostituerad och att prostitutionen görs till en inre egenskap. Ytterligare ett återkommande begrepp på Internet och i kartläggningen när det gäller försäljning sexuella tjänster är escort, vilket i detta sammanhang är ett annat begrepp för sexsäljare. Avslutningsvis nämns vid ett flertal tillfällen begreppet webcamsex, vilket innebär virtuell sex över Internet via webbkamera, något som kan ske med eller utan någon ersättning. Lagstiftning gällande prostitution Att köpa sexuella tjänster är idag en kriminell handling i Sverige samtidigt som de prostituerade kvinnorna inte riskerar några rättsliga påföljder. Såväl sexköpslagen som de tillskrivna straffsatserna har varit mycket omdebatterade, inte minst för att högsta tillämpbara straffet är detsamma som för snatteri. Dock kan lagstiftningen mest anses ha en normgivande verkan. (Näringsdepartementet, 2004) Enligt den svenska sexköpslagen (1999:408) som trädde i kraft den första januari 1999 skall: Den som mot ersättning skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse, döms om inte gärningen är belagd med straff enligt brottsbalken för köp av sexuella tjänster till böter eller fängelse i högst sex månader. För försök döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. Till skillnad från många andra länder som också förbjuder prostitution vänder sig alltså den svenska lagstiftningen mot köparna och inte mot de prostituerade. Men även de som främjar eller på annat sätt utnyttjar att en person prostituerar sig, gör sig enligt svensk lag skyldig till brott enligt kopplerilagen. Straffsatsen för de sistnämnda brotten är minst två och högst sex års fängelse. Fram till 2002 var lagen också den enda som kunde tillämpas i fall av människohandel för sexuellt ändamål, och föll under begreppet grovt koppleri. I juli 2002 trädde sedan lagen mot människohandel i kraft och kom sedan att utvidgas under 2004 och gäller nu även den handel som sker inom landets gränser

13 Tidigare undersökningar/rapporter Försäljning av sex på Internet är ett förhållandevis outforskat område vilket medför att andelen undersökningar är begränsade. De nordiska studier jag valt att ta del av har i de flesta fall frågeställningar som är direkt kopplade till försäljning och marknadsföring av sexuella tjänster via Internet. Redovisningen utgår från en sammanfattning av väsentliga slutsatser ur dessa undersökningar. Följande undersökningar har jag tagit del av; Socialstyrelsen, Kännedom om prostitution, (2003), Ungdomars sexualitet attityder och erfarenheter, Priebe & Svedin (2004) Prostitution på Internet; Söderlind (2003), Sexindustrin på nätet- Aktörer, innehåll och ekonomiska flöden; Månsson & Söderlind (2004), Klicka, välj, köp och sälj! Kärlek och sex på Internet (2003), Månsson m.fl. Att söka upp säljare av sexuella tjänster på Internet, J Flink-T Sjögren, (2003), Köb og salg av seksuelle ydelser på Internettet, T Haansbaek (2001) Slutrapport projektet Nätprostitution Stockhom; Johansson, Turesson, (2006), Kartläggning av köp av sexuella tjänster i Öresundsregionen, Malmström & Scaramuzzino, Sex män säljer sex, Eriksson & Knutagård, (2005) Ut ur skuggorna; eller vanliga män gör något ovanligt, Levinsson & Sering (2003), C-D uppsatsarbete, Torsk på Nätet av Lena Ström och Anna Nordvinter (2000) C-uppsats, Vägen in i prostitution, K. Asp & A.Aspén Franzén, (2006) C-uppsats samt Prostitution på massageklinikker, Christen & Barlach, (2004). Söderlind (2003) och Johansson & Turesson (2006) menar inledningsvis att begreppet insynsskyddad prostitution inte är representativt då tjänster, priser och dylikt presenteras klart och tydligt i annonsform. Ett flertal rapporter ger en bild av att Internet har bidragit med lägre trösklar för såväl ungdomar som andra köpare och säljare av sexuella tjänster. Internet har medfört att de kvinnor som funderar över att sälja sexuella tjänster inte behöver ta ett så stort steg som om de skulle gå ner och ställa sig på gatan och utsätta sig för allmänhetens fördömande. (Flink & Sjögren 2002; Söderlind 2003 samt SOU-2003) Det ligger i linje med det Haansbaek (2001) konstaterar, att prostitution på Internet kännetecknas av anonymitet, osynlighet och diskretion samtidigt som branschen blivit hårdare då de prostituerade blivit utsatta för större offentlig exponering bl.a. via köpare som skriver omdömen. Det är enligt författaren mer köparen än säljaren som använder sig av Internets osynlighet och anonymitet. Internet har medfört att kommunikationen inom både köp och säljgruppen har blivit lättillgängligare och mer användbar. Nordvinter & Ström (2000) konstaterar liksom Levinsson & Serling (2003) att många kvinnor som säljer sex via Internet har en romantisk inramning på sina inlägg och hemsidor med en mer relationsinriktad ton kring att lära känna varandra först. Vidare framkommer genom intervjuer att sexsäljarna på nätet får ge mycket mer av sin personlighet jämfört med kvinnorna i gatuprostitutionen. Författarna konstaterar samstämmigt, att detta har ett samband med att när du arbetar som eskort så innebär det ofta längre tid med kunderna och då bör du kunna erbjuda en mer personlig relation utöver den sexuella. Nordvinter & Ström (2000) har analyserat över 1200 e-postmeddelande till en prostituerad kvinna från olika män. De drar slutsatsen att könsköparna på nätet är yngre och har en bättre socioekonomisk situation än till exempel könsköparna på gatan. Internet är en arena som används av många aktörer och några av de flitigaste aktörerna är ungdomar. Socialstyrelsen (2003) anser utifrån detta och med tanke på de kontaktmöjligheter och de eventuella förskjutningar i värderingar som kan ske genom Internet att ett tänkbart scenario kan vara att fler unga kommer i kontakt med prostitution. Ett intressant begrepp som Asp & Aspén Franzén, (2006) tar upp i detta sammanhang är gråzonsprostitution. Det beskriver de relationer unga kan ha omedelbart före men innan man kan tala om en egentlig prostitution. Ett begrepp som författarna förklarar genom att sexuella tjänster för vissa ungdomar har fått en karaktär av en vara som byts mot andra medel än pengar. Priebe & Svedin (2004) visar i sin utredning på uppdrag av Socialdepartementet att av de nära 4500 ungdomar i åk. 3 på gymnasiet som ingick hade 60 personer (1,4%) på något sätt sålt sex mot ersättning/pengar. Den vanligaste ersättningen var pengar, men även mat/boende, saker, aktiviteter eller narkotika förekom. Undersökningen visar på en grupp ungdomar som utöver att de har sålt sex mot ersättning har en mängd andra problem i sina liv. 13 Med tanke på Internets omfattning och föränderlighet menar Socialstyrelsen (2003) att det är svårt att få en bild över antalet kvinnor och män som erbjuder sexuella tjänster mot betalning via Internet eftersom materialet ständigt förändras. De uppger vidare att kvinnorna som säljer sex via Internet knappast kan ses som en homogen grupp.

14 14 Internet som arena innebär vidare att vissa gränser suddas ut. Något som Månsson & Söderlind (2003) konstaterar, när de i sin rapport visar erbjudande om att få köpa eskorters tjänster på porrsajter. Gränser vid sexköp på Internet är något som även Malmström & Scaramuzzino (2006) tar upp där de utifrån sitt uppdrag sätter köparen i centrum. En intressant reflektion är dubbelheten kring sexköpet som sker via Internet. Å ena sidan vill kunden köpa en sexuell upplevelse som inte känns köpt, en s. k. girlfriendexperince. Å andra sidan påminner eskortens gränser om att det handlar om en transaktion. När det gäller omfattning av sexköp/kontakt med prostituerade via Internet konstaterar Månsson, Danebeck m. fl. (2003) att förvånansvärt få män gör detta, endast två procent, av de svarande i deras enkätundersökningen gjorde det. En stor grupp som finns på Internet men som om möjligt är mer osynlig än de kvinnliga sexsäljarna är män som säljer sex till män. En grupp som Eriksson & Knutagård sätter fokus på i sin rapport, de slutsatser som dras utifrån intervjuerna handlar om att sexsäljarna ser Internet och prostitutionen som möjliggörare för att nå vissa materiella mål, sexsäljarna upplever problem med samhällets stigmatisering och har ofta en handlingsberedskap med sig in i när de säljer sex. Författarna menar att det är viktigt att gruppen män som säljer sex via Internet blir synliggjord. Med tanke på Internet som marknadsföringsplats och närheten och den ökade tillängligheten i Öresundsregionen är det intressant att ta del av Christen & Barlach (2004) slutsatser när det gäller arbetet på massagekliniker i Danmark. Resultatet visar att arbetet på massageklinikerna i huvudsak blir en lösning på ekonomiska problem. Många av kvinnorna fick idén till att prostituera sig via en väninna som redan var i prostitution. Merparten av de 128 intervjuade kvinnorna lever också ett dubbelliv där de hemlighåller prostitutionen för partnern, familj och vänner. Undersökningen tecknar också en bild av att kvinnorna upplever ett stort avstånd till det sociala hjälpsystemet. Hjälpen som eftersöks handlar om anonym rådgivning kring säkrare sex, förhållningsstrategier vid prostitution, skuldsanering, tillgång till anonyma gynekolog-undersökningar samt tester av sexuellt överfarbara sjukdomar. Avslutningsvis menar Johansson & Turesson (2006) att nätprostitutionen i Sverige idag upptar en stor del av den totala prostitutionen och bör ingå/förankras som en naturlig del av olika prostitutionsgruppers verksamhet. Samtal med mina informanter För att få ett bredare perspektiv kring hur Internet används för att erbjuda/marknadsföra sexuella tjänster har jag gjort intervjuer med olika personer, informanter som med hjälp av sin bakgrund och kunskap kunnat tillföra relevant information. Informanterna kommer att redovisas i följande turordning polismyndigheten, sjukvården, socialtjänsten, ungdomsmottagningar, frivilligorganisation samt en doktorand vid Malmö högskola. Polismyndigheten, B kriminalinspektör, underrättelsetjänsten, A kriminalinspektör Länskriminalen Skåne samt J kriminalinspektör Stockolms Län. B:s uppdrag består av att undersöka IT- brottsligheten och att sköta underrättelseverksam-heten i polisområdet Sydsam, Jönköping och söderut till Skåne. Nittio procent av all IT- brottslighet han upptäcker sker i Skåne. Arbetsfältet innefattar allt från handel med djur till narkotika och människohandel för sexuella ändamål där det sistnämnda är ett prioriterat område för polisen. En indikator är att om Internetsidan erbjuder 24 timmars service och är skriven enbart på engelska då handlar det enligt B många gånger om tjejer som utsatts för människohandel för sexuella ändamål. När det gäller prostitution via Internet i allmänhet så framkom under mitt samtal med B att det under april 2006 fanns ca tjejer från Malmö som kan lokaliseras till en och samma Internet sida/portal. På sidan skriver även köpare recensioner kring tjejerna vilket bidrar till större konkurrens. Möjligheten att sälja sex via Internet existerar inte i samma omfattning, enligt B, för kvinnor som har ett aktivt missbruk och inte har någon egentlig bostad. Det finns även andra fristående forum exempelvis Onecenter och Adultforums som består av olika trådar i kronlogisk ordning. Även chattar som IX används för att sälja sex samt webcam tjänster. När det gäller prostitutionsverksamheten generellt utgår den enligt B i regel från internatio-nella webbhotell för att kringgå den svenska lagstiftningen kring koppleri och dylikt. B menar att under de 1,5 år han varit verksam har mängden etablerade tjejer varit konstant, cirka personer i Skåne, däremot menar han att andelen köpare är många fler. Han menar vidare att det har märkts en ökning när det gäller försäljning av sex via webcam. På senare tid har även denna verksamhet synts på Aftonbladets chatt.

15 Försäljning av sexuella tjänster via webbkamera är enligt B svårt att lokalisera på grund av att annonsering ofta sker via chattprogrammen och sedan sker konversationen i så kallade. privata rum. Vissa säljare är registrerade på Paynova. Det förekommer även att transaktionen sker via en Internetbank. En ny företeelse är en kvalitetsmärkningslista kallad Blårosen vilket innebär ett äkthetsbevis på att tjejerna är OK. Enligt B finns detta fenomen även på knullkontakt.se som har en egen kvalitetsstämpel på seriösa tjejer. A menar vidare att det vid människohandel läggs för stor tilltro till att tjejerna som är offer för denna verksamhet vill berätta om den. Istället borde mer fokus ligga på gärningsmannen. Detta handlar idag enligt A om att ha mycket på fötterna i dessa ärenden för att se till så att det inte bara slutar vid koppleri. Polisens roll i sammanhanget handlar mycket om att förhålla sig opartisk. När det gäller kopplingen till Internet menar J vid Stockholms polisen att det ofta varit en och samma Internetportal som figurerat som annonsplats i olika traffickingmål. 15 När du säljer sex via webbkamera innebär det att den show du säljer sedan kan sparas hos den som är mottagare, vilket senare kan medföra att den kan spridas vidare. Bilder som finns på nätet försvinner aldrig, enligt B. De som sysslar med denna verksamhet är företrädesvis lite yngre tjejer och kommunikationen sker oftast via MSN, ICQ och Skype. Nya sätt att sälja sex på är enligt B de nya telefonerna där även bild och röst är tillgängliga samtidigt, så kallad 3G teknik. När det gäller HBT-gruppen finns inte samma kunskap. B konstaterar att det säljs webcamsex via IX:s hemsida och genom HBT/communities på Internet. Betalning sker ofta genom tankning av mobil eller andra tjänster. Ett annat fenomen som i vissa fall kan hittas via Internet är som tidigare nämnts människohandel för sexuella ändamål. Enligt B förekommer det även att hallickarna/ organisatörerna i denna verksamhet har intresse av att få vanliga escorter knutna till sig. Denna uppgift bekräftas av J vid Stockholms polisen. Om tjejerna som blir kontaktade inte väljer att betala en andel av det de tjänar till dessa torpeder har det i vissa fall inneburit att de fått påhälsningar som ibland har slutat i rena våldtäkter och andra våldshandlingar. J menar vidare att detta är en risk som troligtvis inte många av de svenska escorter som finns på Internet känner till. Kontentan är enligt både J och B att det inte är helt riskfritt att finnas på Internet för att sälja sex. Sjukvård, Kvinnokliniken och sprututbytesprogrammet vid UMAS, Malmö allmänna sjukhus. Helena arbetar som barnmorska och har mångårig erfarenhet av prostituerade kvinnor i Malmös gatumiljö. Hon uppger följande utifrån egna erfarenheter samt utifrån en enkätundersökning utförd av sprututbytesprogrammet på uppdrag av Malmö Högskola. En förhållandevis liten andel av de tjejer hon kommer i kontakt och som ingått i enkätundersökningen har erfarenhet av Internet som arena för prostitution. Helena uppger vidare att de tjejer hon kommit i kontakt med som använt Internet har haft många olika identiteter när de sålt sig på nätet. Det handlar om ett relativt litet antal tjejer, uppskattningsvis tre till fyra som använt sig av Internet. Flödet av kvinnor som kommer på besök till Helena är detsamma år från år. Cirka 10% faller ifrån och cirka 10% tillkommer. Helena avslutar samtalet med att ta upp mobilens ökande användning av de gatuprostituerade kvinnorna i Malmö under den senaste tioårsperioden. Flertalet av denna grupp kvinnor uppgavs numera hantera sin prostitutionsverksamhet mestadels via mobilen. Från Sprututbytet, dit många av de gatuprostituerade kvinnorna vänder sig, framkommer det att det under ett år är cirka kvinnor som besöker verksamheten, varav av hälften är tjejer som använder heroin. Av dem bedömer Magnus att % prostituerar sig från och till. Vidare berättar J att de kvinnor som varit utsatta för trafficking verksamhet vid vissa tillfällen uppgett att kunderna i Sverige är snabba, rena och betalar bra. Både J och A menar att de kunnat se vissa mönster när det gäller etniskt ursprung hos de sexköpare som ingått i spaningsmaterialet samt även de som vistats i lägenheter vid tillslagen. Magnus, som arbetar på Sprutbytet ser samma förändring som Helena på KK, nämligen att mobilen över en tioårsperiod har kommit att bli det dominerande kontakt sättet mellan kund och säljare när det gäller gatuprostitutionen i Malmö. Kvinnorna menar att de inte går ner på stritan förrän det är helt tyst i mobilen. Det förekommer även den omvända kontakten, nämligen att sexköpare endast lämnar ett mobilnummer/visitkort nere på gatan,

16 16 kvinnan får sedan ringa upp kunden. Magnus menar att denna bild kan förklara minskningen av gatuprostitutionen och även nyrekryteringen av prostituerade i Malmö. När det gäller prostitution via Internet har det framkommit, genom de kvinnor som Magnus varit i kontakt med, att män med datorvanor har hjälpt dem med att lägga ut deras hemsidor. Kvinnorna hade sedan betalt männen med sex. Magnus menar att den inledande kontakten tas på Internet för att sedan bygga upp ett kundbibliotek via mobilen. Tina, som är sjuksköterska på Sprututbytet, uppger att de fåtal kvinnor hon haft kontakt med som har erfarenhet av att prostituera sig via Internet, är driftiga tjejer som ofta har en bra inkomst via porrklubb eller dylikt. De har sin bas i Köpenhamn och vissa har även flyttat dit. Vidare beskriver Tina en gruppindelning av prostituerade emellan där det stora flertalet som besöker Sprututbytet befinner sig långt ner på stegen. Detta medför att kvinnorna inte kan behålla något av sitt vanliga sociala liv som krävs för att kunna sälja sina tjänster via Internet. Istället är det, som både Magnus och Helena säger, mobilen som gäller. Mobil med kontantkort ger dig, enligt Tina, en trygghet, om än falsk, när det gäller anonymitet. Dessutom behöver du inte exponera dig i prostitutionskvarteren. De äldre kvinnorna i gatuprostitutionen har, enligt Tina, inte tagit till sig denna nya teknik utan befinner sig fortfarande till stor del på gatan. De yngre kvinnor som tidigare varit aktiva i prostitutionen men upphört säger att om de skulle börja igen så är det helt klart mobilen som gäller. Enligt Tina har kvinnorna med prostitutionserfarenhet från gatan ofta mött psykiskt sjuka kunder, vilket medför en mängd märkliga önskemål kring vilka sexuella handlingar som skall utföras. Eftersom dessa tjejer har pengar och missbruk som främsta anledningar till sin prostitution väljer de att utföra dessa handlingar eftersom det inbringar mer pengar. Detta leder i sin tur till att de använder mer droger för att kunna orka stå ut. Socialarbetare vid Prostitutionsenheten Malmö Stad De två kvinnliga socialarbetarnas primära uppgift är att arbeta med kvinnor som befinner sig inom gatuprostitution i Malmö. Bilden av den prostituerade som en utmanade kvinna stämmer inte alltid utifrån vad de ser och möter på gatan. Utseendet är för många sexköpare på gatan sekundärt. I mötet med kunden gör vissa av kvinnorna på gatan ibland avkall på kondom vid oralsex. Det är enligt socialarbetarna många gånger situationsbetingat och styrs av behovet av pengar i kombination med abstinens om du är i ett missbruk. De unga nya kvinnorna på gatan är de som naturligt står högst i kurs och är de som drar in mest pengar. Ofta är det samma kvinnor och även sexköpare som finns över tid i denna miljö. Det har enligt socialarbetarna skett en stor minskning av antalet prostituerade kvinnor i gatumiljön, från 135 kvinnor år 2000 till 67 kvinnor under år Minskningen gäller även för nyrekryteringen då betydligt färre nya prostituerade påträffas. Kopplingen mellan Internet och gatuprostitutionen består enligt socialarbetarna av att det finns män som går in och hjälper vissa tjejer på gatan med att sätta upp hemsidor. Kvinnorna på gatan klarar oftast inte att administrera kundkontakter via Internet utan vill ha snabba pengar för att finansiera sitt missbruk. Hade dessa kvinnor haft tillgång till en dator hade de troligtvis sålt den. De berättar vidare om kvinnor de haft kontakt med som sålt sex via webbkamera. Kvinnorna arbetade hemifrån i Malmö med omnejd och var anställda samt administrerades av internationella webcamfirmor. För en show får de ca 600 kr och av detta får vissa behålla hälften. Kontakten sköts först via Internetportalen som de finns upplagda på, fortsatt kontakt sker sedan genom MSN med chatt. På en månad kunde en del av dessa kvinnor tjäna ca 3000 kr. Många anser vidare att detta är ett riskfritt och betydligt enklare sätt att sälja sex på än att gå på gatan. Ungdomsmottagningen Rooseum, Malmö; Enligt personalen framgår att vissa av de tjejer som besökt dem uppgett att de fått saker i utbyte mot sexuella tjänster. Ersättningen har varit allt från rent materiella saker till att bara få vara med i gänget. Av ungdomar som besöker dem har de fått veta att många av dem träffas via nätet, men också att de flesta har koll på läget och vet när det är dags att stänga ner. Nätet har på olika sätt öppnat upp en kontaktyta även för dem som är blyga och normalt inte skulle inleda en kontakt. Vissa ungdomar är naiva och blåögda kring de kontakter de tar på nätet och det i sin tur, vilket, enligt personalen, känns oroväckande.

17 Reden, Köpenhamn frivilligorganisation som arbetar med prostituerade Niklas Eriksson doktorand vid Malmö högskola oc medförfattare till rapporten Sex män säljer sex (2006). 17 Verksamheten Reden har främst fokus på kvinnor som befinner sig i gatumiljön på Vesterbro i Köpenhamn. De arbetar uppsökande, samt erbjuder boende till kvinnorna. De uppger att antalet kvinnor de kommer i kontakt med har varit ganska konstant sedan starten 1983, ca 600 kvinnor om året med en medelålder mellan år. Personalen på Reden har inte märkt någon ökning av svenska prostituerade de senaste åren, men uppger samtidigt att det är svårt att göra denna uppskattning då en stor del av prostitutionen i Köpenhamn bedrivs inomhus vilket innebär en liten insyn. När det gäller prisbilden för de sexuella tjänster kvinnorna erbjuder gör Reden en intressant jämförelse. De menar att det i dag på gatan i Köpenhamn kostar cirka 300 danska kronor för ett samlag och att det 1978 kostade exakt lika mycket. Priset på bordellerna/klinikerna ligger idag från 500 danska kronor och uppåt för ett samlag. Även här har priserna blivit lägre och följer, om i mindre grad, priset på gatan, vilket kan kopplas till narkotikapriset i Köpenhamn som nu är lägre än tidigare. De flesta kvinnorna som prostituerar sig i Köpehamns gatumiljö har idag mobiltelefon genom vilken man upprätthåller kundkontakter och bygger en bas med fasta kunder. Åttio procent av kvinnorna som idag syns i gatuprostitutionen i Köpenhamn kommer antingen från Östeuropa eller Afrika, företrädesvis Nigeria. Reden har under år 2006 ingått i ett projekt där syftet har varit att besöka samtliga av Köpenhamns 117 bordeller eller som de numera kallas massagekliniker, de har fått tillträdde till 89. De går ut med ett erbjudande bestående av ett informationspaket om vilka rättigheter du har i Danmark främst riktat till kvinnor med utländsk härkomst. Kvinnorna som befinner sig i gatumiljön i Köpenhamn är i regel missbrukare, de som ingen vill ha på bordeller/ kliniker. De kan enligt Dorit inte hålla fasaden uppe och konversera på det sätt som förväntas med en kund där kontakten etableras på klinik eller via Internet. När det gäller köparna av sexuella tjänster i Köpenhamn så pendlar de, enligt uppgift från Reden, mellan olika miljöer och använder sig av både bordell, gatan och annonser i Ekstra Bladet. De tar ofta vad som finns att tillgå. Relativt få svenska män ses, i gatuprostitutionsmiljön i vart fall om man ser till de bilburna. Fokus vid samtalet låg på manlig prostitution via Internet eftersom det är detta fält Niklas undersökt i rapporten. Inledningsvis menade Niklas att behovet som homosexuell att köpa sex idag och i Malmö borde inte vara så stort då du kan gå ut och ta del av ett gratisutbud där det inte bör ta mer än 15 minuter innan du kan få sex. Sex kan du alltså få lätt, men i vissa fall kanske du inte vill avslöja din sexuella läggning. Därför är själva sexköpet i den homosexuella världen ofta mer en transaktion som handlar om att du köper diskretion. Enligt Niklas kan de som säljer sex ha dubbla motiv till varför de gör det. De får pengar för något de samtidigt gillar tillsammans med någon de känner. Man kan misstänka att i den homosexuella världen finns en gråskala med många tillfällighetssäljare. Det finns idag, menar Niklas, inte många professionella hemsidor där sex erbjuds från män till män i Sverige. Samtidigt har utbudet av gratis sex även via nätet ökat i takt med webcamsex, som är vanligt förekommande i den homosexuella världen. Detta innebär att du tittar på en annan kille som onanerar samtidigt som du själv gör det. På de homosexuellas sidor som QX finns det idag spärrar och bevakning där du snabbt blir utkastad om det framgår att du säljer sex. En beskrivning kring hur de kan sälja sex via nätet man till man kan se ut så här; Du lägger upp en tydlig profil där det framgår att du säljer sex, du får ett tiotal snabba svar, kopierar dem och skriver ut dem. Därefter loggar du in med ny id/ip och säger till de svarande att det var du som tidigare loggat in och erbjudit dina tjänster. Sedan flyttar många gånger kontakten till MSN. På detta vis kan du snabbt bygga upp en fast kundkrets. På nätet marknadsför man sig via profiler där det är enkelt att bygga upp dubbla identiteter. Niklas menar att femomenet prostitution har förändrats och är numera mer offentligt via Internet, man är idag som sexsäljare en del av något som pågår. De manliga informanter som Niklas tillsammans med Hans Knutagård intervjuat, beskrivs som relativt säkra på sig själv utåt sett. Men att de ändå har ett behov av bekräftelse. Killarna ser Internet och att sälja sex som en möjliggörare när de skall nå de mål som de satt med lägenhet, utbildning och framgång. En betydande skillnad mellan manlig och kvinnlig

18 18 prostitution visas i undersökningen vara att många av de manliga informanterna kysser sina kunder och har i vissa fall känt sig attraherade av kunden. Männen i undersökningen kopplar ihop det mer med sex medan många kvinnliga prostituerade enligt Niklas ser det mer som ett sätt att tjäna pengar och skiljer detta från den egna sexualiteten. Avslutningsvis skulle Niklas vilja se en information från prostitutionsenheten via hemsida eller broschyr med tio goda råd hur du säljer sex säkrare.

19 19

20 20 RESULTAT Under denna rubrik kommer jag att redovisa kartläggningens resultat. Materialet kommer att delas upp under olika rubriker. Inledningsvis redovisas de systematiska observationer med fokus på försäljning av sexuella tjänster tillsammans med kommentarer från två sexsäljare. För att ge en djupare beskrivning av försäljning av sex via Internet kommer därefter sex olika intervjuer med sexsäljare att redovisas. Avslutningsvis följer en enkätundersökning som har fokus på ungdomars attityder och erfarenheter av att visa upp sig på Internet via webcam i sexuella sammanhang med eller utan ersättning. Observationer Insamlingsperioden av data från Internet varade under åtta månader från 1 april till och med 30 november Under denna period fann jag 65 olika personer som sålde sex via Internet i Öresundsregionen. Antalet personer behöver dock inte vara det samma som antalet annonser då samma person kan förekomma i ett flertal annonser. För att eliminera detta problem har granskningar gjorts av jämförbar data i annonserna i kombination med en granskning av de diskussioner som förts bland köparna på Internet. Då det insamlade materialet har paralleller till hur andra tjänster marknadsförs har jag valt att sätta det i en marknadsekonomisk kontext. Du har något du vill sälja och vill då nå presumtiva kunder. För att lyckas med detta krävs en strategi och ett innehåll som ligger i linje med vad marknaden efterfrågar. Jag har ordnat materialet i olika kategorier som, datum när annonsen upptäcktes, ytterligare annonsplats, språk, geografiskt område där tjänsterna erbjuds, samt när det varit möjligt, personens hemvist. De kategorier jag fann mest relevanta och intressanta var; Målgrupp till vilka säljarna vänder sig, kvinnor, män, par etc. Åldern hos säljarna och dess betydelse gentemot kunderna. Tidsintervall och prissättning i förhållande till de tjänster som erbjuds Var träffarna med kunderna sker Verksamhetsbeskrivning, hur säljarna vill marknadsföra sin tjänst Kondomanvändning, hur resonerar säljarna kring skydd och STD