Begåvningshjälpmedel i särskolan. en väg till självständighet

Transkript

1 Begåvningshjälpmedel i särskolan en väg till självständighet

2 Hjälpmedelsinstitutet Författare: Eva Malmberg, Borlänge, Ingegärd Nicolaou, HI Foto: Fotograf Hasse Eriksson AB, Borlänge Omslagsfoto: IMS Bildbyrå Formgivning: HeiDesign Projektledare: Ingegärd Nicolaou, HI Tryck: Sjuhäradsbygdens tryckeri, Borås, 2005 Första upplagan: 800 ex. ISBN Best nr Publikationen kan beställas på telefon eller hämtas som ett pdf-dokument på HIs webbplats, Den kan också beställas i alternativa format från HI.

3 Begåvningshjälpmedel i särskolan en väg till självständighet Av Eva Malmberg och Ingegärd Nicolaou Hjälpmedelsinstitutet

4

5 Förord Begåvningsstödjande hjälpmedel är en viktig komponent för att höja kvaliteten i utbildning av barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning. Träning att hantera ett hjälpmedel kräver ofta en strukturerad inlärningsperiod och skolan är en idealisk miljö att lära sig dessa färdigheter. Kompenserande begåvningsstödjande hjälpmedel introduceras och används idag endast i liten omfattning i särskolan. Att systematiskt träna med hjälpmedel i situationer man kommer att stöta på i vuxenlivet och få de kunskaper och färdigheter man behöver för att kunna leva, delta och verka i samhället är en viktig del i särskolans undervisning. Begåvningsstödjande hjälpmedel har även stor betydelse för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig övrig undervisning så bra som möjligt. Hjälpmedelsinstitutet har tillsammans med andra aktörer bedrivit en mångårig verksamhet inom området och idag finns både en teoretisk och en praktisk kunskapsgrund för hela området begåvningsstöd till personer med utvecklingsstörning. Goda lösningar finns som möjliggör större självständighet och ökad självkänsla med höjd livskvalitet som följd för den enskilde individen. En självständighet som tidigare varit omöjlig att åstadkomma har blivit möjlig. I den här skriften har specialpedagog Eva Malmberg, Borlänge tillsammans med Ingegärd Nicolaou, Hjälpmedelsinstitutet, lyft fram möjligheterna med begåvningsstödjande hjälpmedel i skolarbetet och för att klara vardagen. Många exempel på goda lösningar ges samt tips om var mer information finns att få. Stockholm i april 2005 Hjälpmedelsinstitutet Carl Leczinsky Direktör 5

6

7 Innehåll Förord...5 Hjälpmedel vid ekonomihantering...30 Självständig och delaktig...9 Skapa möjligheter på fritiden...31 Bemötande...10 Självständig eller kontrollerad...33 Att ha en utvecklingsstörning...10 Både hjälpmedel och läromedel...34 Träning, träning, träning...11 Kunskap saknas men möjligheter finns...34 Att välja bildsystem...12 Att producera bilder...15 IT-kunskap behövs...18 Referenser och andra kunskapskällor...36 Litteratur...37 Filmer...37 Hjälpmedelsinstitutet Tidshjälpmedel...19 Timstock...20 Kvartur...22 Almanackor och scheman...24

8

9 Hjälpmedlen har revolutionerat Pias liv Pia är en ung kvinna som idag har stor självrespekt. Hon bor i egen lägenhet med handledarstöd. Hon har p g a sin begåvningsnedsättning svårt att hantera tid och pengar, dessutom har hon stora läs- och skrivsvårigheter. För att kompensera sina svårigheter har Pia fått både anpassat tidsstöd och ekonomistöd. Idag arbetar hon på ett litet företag och sköter där ett lagerarbete, som innehåller många olika arbetsmoment. Eftersom hon inte kan läsa de nödvändiga arbetsinstruktionerna med vanlig text får hon stöd genom bilder med hjälp av anpassad programvara. Numera åker hon självständigt till sitt arbete och passar bussen och kommer alltid i rätt tid. Att själv kunna gå och handla var tidigare omöjligt. Idag använder Pia sig av det ekonomistöd hon fått tillgång till. Tidigare hade hon hjälp av ett flertal personer för att klara de vardagliga bestyren och arbetsuppgifterna. De anpassade begåvningshjälpmedlen har i grunden revoluständig och mer delaktig i samhället. Respek tionerat Pias liv. Hon har i hög grad blivit självten från människorna i hennes omgivning är påtaglig. Omgivningen har gått från att vara vårdande till att bli stödjande. 9 Självständig och delaktig Carlbeck-kommittén har i sitt betänkande För oss tillsammans. Om utbildning och utvecklingsstörning 1 lyft fram vikten av att stärka kunskapen om begåvningshjälpmedel i särskolans verksamhet. Syftet är att ge personer med utvecklingsstörning optimala förutsättningar för lärande och för att uppnå delaktighet och gemenskap i skola och vardagsliv. Grundtanken med begåvningshjälpmedel är att ge stöd där begåvningen inte räcker till, att bli så självständig som möjligt och att få ökad kontroll över sitt liv. Begåvningshjälpmedel är en viktig komponent för att höja kvaliteten i utbildning av barn, unga och vuxna med en utvecklingsstörning. Träning att hantera ett hjälpmedel kräver ofta en strukturerad inlärningsperiod och skolan är en idealisk miljö att lära sig dessa färdigheter. Pedagogiska metoder för hur eleverna kan lära sig att använda begåvningshjälpmedel i skolan och i situationer utanför skolan och senare i livet behöver utvecklas. Det är viktigt att skolmiljön är utformad så att eleven kan klara sig så självständigt som möjligt. Hjälpmedel kan förenkla så att eleven mer självständigt kan förstå och kontrollera vad som händer, t ex planera, passa tider och förstå information. Begåvningsstöd kan vara allt ifrån arbetssätt och metod till produkter. Det kan vara enkla anpassningar för att märka upp miljön eller bilder som stöd för minnet, tänkandet och kommunika- 1 SOU 2004:98

10 10 tionen. En stor grupp elever saknar läs- och skrivförmåga och då är bildanvändning av stor betydelse. Begåvningsstöd kan också vara lätthanterliga standardprodukter eller specialutvecklade hjälpmedel. Begåvningshjälpmedel och begåvningsstödjande hjälpmedel används ofta synonymt för produkter som kompenserar nedsatt begåvning. Begreppen kognitivt stöd och kognitiva hjälpmedel har under senare år börjat användas alltmer och har en bredare betydelse än begåvningsstöd. Med kognitivt stöd menas alla insatser som görs för att kompensera kognitiva svårigheter, oberoende av vad som är orsak till dessa. Kognitivt stöd är ett mer generellt begrepp än begåvningsstöd. Bemötande De grundläggande värderingar som utvecklas och befästs i skolan har betydelse för hur vårt framtida samhälle kommer att se ut. Under skolåren ska eleverna förberedas inför vuxenlivet och få kunskaper och färdigheter som de senare behöver ha med sig ut i livet för att kunna leva, delta och verka i samhället. Att ständigt föra diskussioner om vilka kunskaper och färdigheter som är värdefulla för elever med utvecklingsstörning och vad de behöver ha med sig i vuxenlivet är viktigt. Att ge tillgång till och möjligheter att använda begåvningshjälpmedel i skolarbetet för att kompensera för problem orsakade av begåvningsnedsättningen borde vara en självklar uppgift för skolan. Personer med en utvecklingsstörning behöver stöd för att klara sin vardag. Begåvningsstöd är inte endast teknik och metoder utan också ett synsätt. Det är vårt sätt att se på våra medmänniskor, hur mycket vi vill att alla ska vara delaktiga i samhället och kunna klara sig själva. Det gäller anpassning av miljön i stort. Att ha en utvecklingsstörning I olika situationer kan svårigheter och begränsningar uppstå för en person till följd av en utvecklingsstörning. Psykolog Anders Bond 2 poängterar att man inte kan påstå att en person är handikappad utan att klargöra i vilken eller vilka situationer det gäller. Han betonar att ingen person med ett funktionshinder är handikappad i alla livets situationer. Handikapp är alltid en relation mellan en persons förutsättningar och omgivningens krav. När en person inte har möjlighet att klara omgivningens krav uppstår ett glapp. Personen får ett handikapp. Det finns en risk att skolan enbart lägger ansvaret på eleven, att eleven måste träna för att höja sin funktionsnivå för att glappet ska minska. Omgivningen har ett stort ansvar att ge eleven stöd i de situationer han/hon är handikappad genom att t ex sätta in ett begåvningsstödjande hjälpmedel eller på annat 2 FUBs stiftelse ala

11 Personens funktionsnivå i i i Krav i miljön Handikapp sätt anpassa miljön. Skolan måste se individens möjligheter, inte de begränsningar som funktionshindret skapar, i olika situationer. Genom begåvningsstödjande hjälpmedel kan begåvningsnedsättningens handikappande konsekvenser minskas. I skriften Klara mera med begåvningsstöd 3 beskrivs konsekvenser som kan uppstå i vardagslivet för personer med utvecklingsstörning p g a nedsatt abstraktionsförmåga och korttidsminneskapacitet. Den lägre abstraktionsförmågan i tänkandet kan visa sig i svårigheter att använda abstrakta symboler, som t ex pengar och siffror. Det kan även vara svårt att förstå tid och samband mellan orsak och verkan. Det kan vara ett problem att föreställa sig något man själv inte upplevt, generalisera och sortera ut viktig information ur ett flöde. Den lägre kapaciteten i korttidsminnet kan bl a visa sig i svårigheter som att hålla mycket i minnet samtidigt och komma ihåg och komma på saker. Att upptäcka behov av begåvningsstödjande hjälpmedel kan ibland var svårt om man inte vet att det finns möjligheter. Det finns olika sätt att stödja personer med utvecklingsstörning. Begåvningsstödet måste vara anpassat för varje enskild individs behov och förutsättningar. Det är nödvändigt att omvärlden får en bättre förståelse för de konsekvenser som blir följden av en utvecklingsstörning och hur elevernas svårigheter som uppstår i olika situationer kan kompenseras. När en elev har problem bör situationen där problemet uppstår analyseras. Utbildningsmaterialet Grepp om livet en väg till begåvningsstöd 4 är ett arbetsredskap som erbjuder en strukturerad metod för att ta reda på vilka svårigheter personer med utvecklingsstörning har i olika situationer. Träning, träning, träning Tyvärr kan det vara så att funktionsnedsättningen ibland sätter en begränsning för eleven. Hur mycket han/hon än tränar en viss sak kommer eleven kanske aldrig att lära sig det. Det finns en risk att personer tvingas träna samma sak livet igenom Lindström E och Wennberg B, Lindström E och Wennberg B, 2004

12 12 Annas mamma berättar: namnet lärde hon sig aldrig skriva helt rätt hon arbetade med att fylla i förstreckade bokstäver...hon kom aldrig längre i skolan. Så en dag när hon gick på folkhögskola ringde de och ville ha lite stöd, det var svårt att hitta arbetsuppgifter för Anna men en sak fick hon träna, de hade upptäckt att hon hade svårigheter med att skriva sitt namn så Anna började fylla i förstreckade bokstäver till sitt namn igen, det var ju bra att hon hade något för sig en stund, men Anna hade inte förutsättningar att trots ihärdig träning kunna skriva sitt namn. Tänk om hon i stället hade fått ett hjälpmedel, t ex en stämpel med sitt namn eller fått möjlighet att använda datorn med anpassad programvara. Vi vill alla känna att vi klarar av olika saker. Att ständigt misslyckas gnager hål på självkänslan och leder till att man slutar försöka. Om vardagssysslorna innehåller moment som inte är möjliga att lära sig p g a begåvningsnedsättningen blir resultatet ett ständigt beroende av någon annan. Om vi känner till de svårigheter begåvningsnedsättningen medför och vilka problem och behov eleven har, kan olika anpassningar göras, framförallt i närmiljön. Det gäller att bygga bort hindren. Att göra det abstrakta mer konkret och synligt är en grundläggande tanke med begåvningshjälpmedel. Man kan förenkla verkligheten genom att ordna och strukturera, ge mer och tydligare information och ge påminnelser. Det är viktigt att barn tidigt får tillgång till begåvningsstöd för att bättre klara vardagsaktiviteter. Tidig tillgång till begåvningsstöd kan påverka deras utvecklingspotential i positiv riktning. Barn utvecklas under hela sin uppväxttid och därmed utvecklas barnet även i användningen av hjälpmedlet. Att välja bildsystem När en elev behöver bilder som stöd är det är viktigt att tänka igenom valet av bilder för att eleven ska kunna ha någon nytta av dem. För att en bild ska kompensera för elevens svårigheter måste han/hon kunna tolka och förstå den. I skriften Det spelar roll vilka bilder du väljer 5 finns information om hur bilder kan kompensera för ett funktionshinder. Om eleven klarar av att tolka och använda Pictogram 6 används dessa med fördel som begåvningsstöd. Pictogram avbildar verkligheten, men är stiliserade. Bilderna är tydliga och rensade på detaljer. Symbolerna på bilderna är lätta att uppfatta då de är vita och avbildas mot en svart bakgrund. Symbolerna är generella, vilket gör dem användbara i många olika sammanhang. Ytterligare en fördel med Pictogram är att det går att skapa logiska bildsekvenser. Pictogram är ett system som eleven ofta kommer att möta i vuxenlivet eftersom det 5 Bond A m fl, Specialpedagogiska institutet

13 används sedan många år av ett stort antal personer med utvecklingsstörning. Symbolerna används i många olika sammanhang och miljöer. Det kan t ex vara i skolan för att märka upp olika klassrum eller i ett skolkök så att eleverna lättare kan orientera sig. Pictogram används även i offentliga miljöer och i olika former av samhällsinformation. FUB 7 använder Pictogram t ex i inbjudningar. I IT-baserade kommunikations- och informationsmiljöer används Pictogram mer och mer. Om eleven har förutsättningar att förstå Pictogram underlättar bilderna mycket när skolan t ex skickar hem inbjudningar till friluftsdagar eller andra aktiviteter. En grundförutsättning för att ta vara på de möjligheter Pictogram ger är att det finns många användare. Ju mer Pictogram sprids desto mer ökar dess möjlighet att fungera som informations- och kommunikationslänk för allt fler områden. Pictogram skapar möjligheter, för dem som inte kan läsa, att vara delaktiga i samhället. Det är 13 Uppmärkning med Pictogram 7 För Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna

14 En lärare i kommunikation berättar: I de två klasser jag arbetar kan alla elever tolka Pictogrambilder. När vi har varit på en gemensam friluftsdag brukar jag skynda mig till datorn och skriva ut ett papper med text och bilder i programmet Widgit Symbolskrift 8 som eleverna kan ha med sig hem direkt efter skolan. Med bilder som stöd kan de lättare berätta vad de har varit med om. Information med Pictogram även viktigt att skolan förstår tanken bakom Pictogram, så att det blir en samstämmighet i tolkningen och användningen av de olika symbolerna. Därmed inte sagt att Pictogram ska vara de enda bilder som används i skolan. Andra bilder som t ex digitala bilder är också viktiga, men alla bilder har olika uppgifter. Tänk dig att Pictogram likställs med det skrivna ordet och den digitala bilden med fotot. Hur skulle en nyhetstidning vara om den innehöll endast text eller endast bilder? Ibland ställs Pictogram emot den digitala bilden, vilket är mycket olyckligt, då båda sorters bilder är lika viktiga. Pictogram att visa hemma 8 Hargdata

15 Att producera bilder Att använda bilder som stöd är mycket viktigt när det gäller att kompensera för svårigheter som elever i särskolan kan ha. Det är bra att arbeta fram en modell där man enkelt kan få fram bilder och där eleverna själva ges möjlighet att hantera sina egna bilder. Flexiboard 9 är ett bra hjälpmedel för att eleverna ska bli självständiga vid datorn. Det är ett anpassningsbart tangentbord som man själv bestämmer tangenterna på. Tangenterna är egentligen bilder på ett pappersöverlägg. När eleven trycker på en bildtangent på Flexiboard händer det som bestämts ska hända i datorn, t ex att en symbol visas på skärmen. Genom att förbereda och göra specialanpassade överlägg kan eleverna självständigt skriva ut t ex Pictogram till en almanacka eller till en inköpslista. Det är viktigt att det finns olika bildbaser i datorn som t ex bildbas Pictogram 10, bildbas Handla 11 och bildbas Kroppen 12. Det behövs även ett program att skriva med bilder i som t ex Bildfabriken 13, FlexiWord 14, Widgit Symbolskrift 15 eller Skriva i bild 16. En lärare berättar: För det mesta har jag gjort i ordning Pictogrambilder på klisteretiketter 17 till eleverna, som de kan sätta in i sina almanackor. Det bästa vore att de kunde ta fram dem helt själva, men ibland räcker tiden inte till. Vi har gjort ett överlägg som passar just för almanackorna, som vi använder tillsammans med Bildfabriksprogrammet Arkstudion. Eleven lägger i ett klisteretikettark i skrivaren, trycker på den bild han/hon vill ha och trycker sedan på skriv-ut knappen, så enkelt är det. Man måste tänka igenom hur man vill ha det så att det blir så enkelt som möjligt. Att aktivt använda sin almanacka ska ju absolut inte bli någon klipp- och klistra -övning. 15 Flexiboard 9, 14 Gewa 10, 16 Specialpedagogiska institutet 11, 12, 13 Trollreda resurscenter 15 Hargdata 17 Bildstödet Mora

16 En lärare berättar: 16 Etikettark med Pictogram I många kommuner finns det dagliga verksamheter som startat tillverkning och försäljning av olika sorters bildstödsmaterial. Att utnyttja sådana tjänster kan spara mycket tid, och lösningar för eleverna går fortare att få till stånd. I skolan kan modeller skapas som gör det möjligt för eleverna att själva ta fram sina digitala bilder. Bildfabriksprogrammen 18 är mycket lämpliga att använda för att eleverna ska bli mer självständiga vid datorn. I Ord & Bildstudion, som är ett av programmen i Bildfabriken, kan man göra mallar och anpassningar så att det blir mycket enkelt för eleverna. Jag har gjort två olika mallar som eleverna använder för att skriva ut digitala bilder. Eleverna öppnar Ord & Bildstudion. De väljer om de vill använda mallen för att skriva ut små bilder till sin almanacka eller mallen för att skriva ut större bilder som de kan sätta in i sin dokumentationspärm i skolan. Två olika Pictogrambilder illustrerar de olika valen. När almanacksmallen öppnas syns bildrutor lagom stora för att passa elevernas almanackor. När eleverna klickar på en bildruta har jag som lärare anpassat programmet så det alltid väljer att hämta från diskett eftersom vi i skolan använder en digitalkamera med disketter. Eleverna ser till att det ligger ett klisteretikettark 19 i skrivaren. De små digitala bilderna kan sedan direkt klistras in i almanackan. I klassen har alla en varsin personlig diskett. Det är från den de alltid arbetar med sina bilder. De kan även ta med sin diskett hem och visa sina bilder. De använder då ett bildvisningsprogram som heter Bildvisaren 20. Alla i klassen har Bildvisaren hemma, som är ett gratisprogram. Digitala bilder på klisterark 18 Trollreda resurscenter 19 Finns att köpa där det säljs kontorsmaterial 20 Handitek

17 Bilder är ett viktigt redskap som kan stödja elever i många situationer. Det kan t ex vara bildrecept, duschscheman, vilka saker man ska ta med sig till skolan, sociala berättelser osv. När man köper Bildfabriken får man i Ord & Bildstudion med många exempel på mallar som man kan använda, men det går även lätt att skapa mallar själv för både personal och elever så att det blir enkelt att göra scheman och liknande. Genom att använda anpassade mallar underlättas arbetet. Social berättelse 17 Bildrecept

18 Veckobildschema IT-kunskap behövs Den nya informations- och kommunikationstekniken har öppnat nya vägar för lärande och många moderna hjälpmedel för personer med kognitiva funktionshinder är baserade på datorteknik. Datorer är bra på det som personer med kognitiva svårigheter är dåliga på. Det betyder att personer med utvecklingsstörning och andra kognitiva svårigheter kanske är den grupp i samhället som skulle kunna tjäna allra mest på IT-utvecklingen. Tyvärr har datorer ännu inte nått den tekniska mognadsnivå som telefoner Bildstöd för att minnas och bilar, utan kräver ofta betydligt mer support för att fungera tillfredsställande. Den tekniska infrastrukturen i särskolan måste stärkas. Lärare måste få mer teknisk kunskap redan under grundutbildningen. Idag möter vi en stor spännvidd när det gäller datorkunskap i lärarkollektivet. Lärarna ska självfallet i första hand ansvara för den pedagogiska användningen av datorbaserade hjälpmedel. För att klara den mer grundläggande tekniska supporten bör det i skolan finnas någon helpdesk -liknande funktion som även omfattar specialprogramvara och anpassad teknik.

19 Tidshjälpmedel För de flesta av oss är det en självklarhet att kunna planera sin tid och passa tider. Vi använder oss bl a av klockor och almanackor. Många personer med utvecklingsstörning har problem att förstå och hantera tid och kan inte använda en vanlig klocka. När man dessutom inte kan läsa är det svårt med en konventionell almanacka. Många behöver tidshjälpmedel som på ett konkret sätt visar tiden. Tidsuppfattning innebär t ex att veta vad man hinner göra under en viss tid, att ha en känsla för hur lång en stund är, att ha överblick över veckans dagar/månader/år, se framåt och bakåt i tiden. Att känna sig säker på när det är dags för en viss händelse, kunna välja vad man vill göra och planera sin tid stärker självkänslan. När man i skolan arbetar för att en elev ska få grepp om tiden är det viktigt att tänka på att det ställs stora intellektuella krav på eleven för att kunna använda vanliga klockor. Det handlar inte bara om att läsa av klockan, som visar var på dygnet man befinner sig just då. När vi tittar på klockan är vi oftast intresserade av att se hur lång tid det är kvar till en viss händelse. Ofta funderar vi sedan över vad vi hinner göra på den tiden som återstår. För många personer med utvecklingsstörning är det en omöjlighet att räkna ut mellanskillnaden i tid mellan vad klockan är just nu och en planerad tidpunkt. De tankeoperationer som vanliga klockor kräver för att vi ska få grepp om tiden är på mycket hög abstraktionsnivå. Många personer med utvecklingsstörning kan kanske tala om vad klockan är just nu, men har svårt för att göra den tankeoperation som gör informationen användbar. Psykologen Anders Bond 21 brukar illustrera problemet genom att säga: Han kan pennan Han kan klockan. När vi funderar över dessa ord förstår vi att kunna klockan inte är så enkelt. Det är viktigt att ge eleverna möjlighet att träna att använda tidshjälpmedel i skolan och när man tränar tidsuppfattning ska det vara på ett djupare plan än endast avläsning av klockan. Genom att laborera med tid och pedagogiskt använda tidshjälpmedel i undervisningen för att konkretisera begreppet tid kan eleverna få en känsla för tid och en djupare förståelse för tidsdimensionen. Genom att redan i skolan få använda begåvningshjälpmedel blir eleven positiv till användandet av hjälpmedlet och vi lägger därmed grunden till att eleven som vuxen kanske vill använda begåvningshjälpmedel i de situationer som är svåra för honom/henne. Det är lättare att ta till sig ett hjälpmedel som man sett andra använda, t ex när man sett ett tidshjälpmedel i klassrummet. Vem vill ha en klocka som är olik andra klockor och som man aldrig sett någon annan använda? Det kan vara svårt att bara tänka sig vilken nytta man kan ha av den. Som lärare måste man även vara medveten om att efter skolans slut kommer eleverna ut i ett samhälle där allt inte är så tillrättalagt som skolans FUBs stiftelse ala

20 miljö och inte heller följer man rutiner på samma sätt som i skolans värld. Det finns idag många olika lösningar för att på ett mer konkret sätt kunna handskas med tid. Det finns t ex talande klockor och klockor som visar tid och tidslängder med bilder eller färger i stället för med visare eller siffror. Det finns hjälpmedel som mäter tid och det finns de som påminner med tal eller någon signal. En hemkunskapslärare berättar: Vi har köpt in en ADL-timer 22 till skolköket. Den är jättebra. Den används t ex när en elev ska baka för att han/hon själv ska veta hur länge brödet ska vara i ugnen. Eleven kan själv välja ut rätt bild och lägga på timern och sedan vrida upp timern till en viss tid som är tydligt markerad. 20 Timstock Timstocken 23 är en timer som kan användas för att visa hur länge en aktivitet ska pågå. Den finns i tre versioner, 20, 60 och 80 minuter. Timstocken med mesta tiden 60 minuter har en röd knapp för en timme, gul för tre kvart, grön för en halvtimme och blå för en kvart. Beroende på vilken knapp man trycker på tänds olika många lysdioder. Tiden blir mer konkret och hanterbar. När tiden är slut och alla lysdioder slocknat signalerar Timstocken. Peters lärare berättar: ADL-timer Peter älskar att arbeta vid datorn. Tyvärr blev det ofta stora konflikter när han måste bryta den aktiviteten för annat skolarbete. För att strukturera upp Peters datorarbete valde vi en modell där vi tog Timstocken till hjälp. Den Timstock vi använde till Peter var en 20 minuters stock. På den var tidsintervallerna 5, 10, 15 och 20 minuter. Vi skapade ett 22 LH-verksta n 23 Westerstrand Urfabrik

21 schema med symboler för olika program och markerade med färgade prickar hur länge Peter skulle arbeta med ett visst program. Vi såg att Peter snabbt fick grepp om tiden tack vare lysdioderna som släcktes ner på Timstocken när han arbetade vid datorn. Efter att han använt denna modell under en vecka började han göra små ansatser till att förbereda sig själv på att slutet av hans arbetspass var nära. När endast två dioder lyste på Timstocken öppnade han dörren till datorrummet där han satt för han visste att snart skulle personalen komma. Han ställde muspekaren på datorns stoppikon. När det sedan var endast en diod som lyste höll han för öronen för han tyckte inte om pipet som Timstocken hade för att markera att arbetstiden var slut. Peter som tidigare alltid skrek när han fick avsluta arbetet vid datorn kunde nu själv hantera situationen och blev tack vare Timstocken förberedd på när hans arbete skulle avslutas. Vi kunde även efter någon månad se att Peter inte startade om en aktivitet som ingick i ett program då han såg att det var så pass få lysdioder tända att han troligen inte skulle kunna hinna klart aktiviteten utan att behöva bryta mitt i sitt arbete. Detta hade han aldrig haft chans att göra tidigare då tiden inte var hanterbar för honom. Får eleven möjlighet att använda ett begåvningshjälpmedel för att kompensera inom ett område där han/hon har svårt skapas ofta möjligheter för att utvecklas inom ett annat område. Timstock Peters lärare berättar vidare: En dag då jag skulle göra i ordning Peters datorschema kom han fram till mig. Jag hade bestämt att han skulle få arbeta i en grön prick (10 minuter) med att fritt välja ett program i slutet av sitt datorpass. Peter böjer sig då fram över bordet och tar en röd prick (20 minuter) och ger till mig. Genom att vi konkretiserat begreppet tid kunde Peter lättare kommunicera och tala om sin vilja. Han ville arbeta med sitt favoritprogram längre (20 minuter i stället för 10 minuter). Att kommunicera runt något så abstrakt hade tidigare varit en omöjlighet för Peter som endast använder ett fåtal ord i sin kommunikation med andra. 21

22 22 Kvartur Många elever tränar idogt avläsning av klockan utan att ha förutsättning att kunna förstå den. Idag finns Kvarturet 24, ett tidshjälpmedel som sänker abstraktionsnivån i tidsbegreppet och som gör det möjligt att hantera tider även om man inte klarar en vanlig klocka. Kvarturet visar på ett konkret sätt tiden fram till en viss händelse med hjälp av mörka prickar som illustrerar en tidsmängd. Eleven lägger i förväg in ett personligt anpassat bildkort och Kvarturet visar hur många prickar (kvartar) det är kvar till en viss händelse. Bildkortet kan ha en bild eller text som symboliserar den händelse man ska passa tiden till, så att man tydligt och konkret kan se och förstå vad som kommer att hända. För att skapa nya bildkort behöver eleven hjälp. När tiden han/hon vill passa är två timmar eller mer syns åtta mörka prickar på Kvarturets display. För varje kvart som går slocknar en prick och blir till en ofylld cirkel. När den aktuella tiden är nådd signalerar Kvarturet och alla prickar blinkar. Kalles lärare berättar: Kalle brukade ofta gå till affären efter skolan för att hjälpa till. Där fick han plocka upp varor och samla in kundvagnar. Om man visade honom hur han skulle göra så var det inte svårt trots att han varken kunde läsa eller skriva. Kalle har gått i träningsskolan och fått träna sig på klockan under alla år. Kvartur När han började i årskurs 9 hade han nästan lärt sig alla heltimmar på klockan. Inte förrän då kom någon på att Kalle skulle få ett Kvartur, som kan kompensera de svårigheter han har med tiden. Efter en veckas användande kunde Kalle med Kvarturets hjälp passa tider och själv åka buss fram och tillbaka till stan. Om vi tänker efter så är den kunskap i användandet av klockan som Kalle fått i skolan inte så användbar. Hur ofta går bussen enbart heltimmar? Man kan undra hur många timmar under sin skoltid Kalle använt för att träna klockan? Hur många timmar har använts för att han skulle inse sina begränsningar? Tänk om han redan tidigare under skolåren fått lära sig att använda ett anpassat tidsstöd. 24 Gewa

23 Malins lärare berättar: När vi bestämde oss för att ha Kvarturet i klassrummet tänkte vi först att vi endast skulle ha några bildkort på de viktigaste aktiviteterna under dagen, men vi fick genast börja göra fler, eleverna krävde det. De ville ha bildkort på allt. En dag skulle vi åka på bussutflykt och Malin plockade fram och tillbaka med alla Kvarturskorten och sa buss hela tiden. Hon gav sig inte förrän jag gjort i ordning ett bussbildkort som hon kunde sätta in i Kvarturet för att se hur lång tid det var kvar tills bussen skulle komma. Peters mamma berättar: När Peter sover över hos mormor vill han hem direkt på morgonen när han vaknar. Det är jättejobbigt när han är orolig och hela tiden undrar när vi kommer för att hämta honom. Nu när han fått ett Kvartur fungerar allting bättre. Han har ett bildkort som han kan stoppa i Kvarturet för att se hur lång tid det är kvar tills vi kommer. Häromdagen kunde vi även med Timstockens hjälp sitta inne och vänta på Peters syster som var hos hårfrisörskan. Detta har tidigare varit en omöjlighet för Peter som alltid varit livrädd för att gå in till hårfrisörskan. Inte vet jag om Peter tidigare trott att han skulle få stanna där i evighet. I alla fall nu när han med hjälp av Timstocken ser att tiden går klarar han av att vänta. Hjälpmedlen har gjort att Peter blivit lugn i själen på något vis. När man arbetar med begåvningshjälpmedel är det viktigt att strukturera användandet och att finna metoder som fungerar för att underlätta för eleven och göra det så enkelt som möjligt för personalen som ska stödja eleven i hans/hennes användande av hjälpmedlet. Användandet ska kännas enkelt för eleven och han/hon ska klara så mycket som möjligt självständigt. Kalles lärare berättar vidare: Kalle skulle ha sitt nya Kvartur när han skulle åka ner på stan för att handla. Kvarturet låg i en liten väska med dragkedja. Kalle plockade upp och ner Kvarturet gång på gång för att ha koll på tiden. Han tordes inte förlita sig på att det skulle pipa när det var dags att gå till bussen för att åka tillbaka till skolan. Samtidigt som han plockade upp och ner Kvarturet skulle han hålla i plånboken, inköpslappen och kundkorgen. Det hela blev ohållbart tills vi kom på att det gick att köpa en transportväska till Kvarturet som han kunde sätta på skärpet. Trots att Kvarturet låg kvar i transportväskan kunde Kalle nu se displayen och han kände sig därmed tryggare. Anders lärare berättar: Anders hade Kvarturet bredvid sig när han sov. I skolan hade vi tänkt ut en modell så Anders skulle kunna känna att han direkt på morgonen hade grepp om sin dag. Vi hade 23

24 24 Transportväska till Kvarturet köpt små plastfickor i bokhandeln, en för varje dag. I varje plastficka fanns det insticksfickor. I dem lade vi de bildkort som Anders behövde använda till sitt Kvartur just den dagen. På det viset kunde han efter att ha använt en del bildkort hemma, stoppa dagens plastficka i byxfickan och ta med till skolan. När vi först gjorde i ordning plastfickorna gick det åt jättemånga bildkort. Det skulle ju vara ett bildkort för lunch i alla plastfickorna. Vi fick sedan tips av en arbetsterapeut att vi kunde med en klisteretikett märka upp den insticksficka lunchbildkortet skulle ligga i. Anders kunde då själv flytta bildkortet för lunch mellan de olika plastfickorna. Plastficka med bildkort Almanackor och scheman För många elever är det viktigt att man använder bilder som stöd för att visa vad som ska hända under dagen. Det kan t ex vara ett dagschema på väggen. Elever kan ha svårt att skilja på veckans dagar. Istället för att skriva veckodagarnas namn med text i almanackor och scheman kan man då använda ett färgsystem för att enkelt kunna skilja på dagarna. Detta färgsystem är vedertaget i Sverige och används av många. Det är bra om färgerna för dagarna lärs in redan i skolan. Många begåvningshjälpmedel bygger på detta färgsystem. Det finns även många organimåndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag Veckans dagar har olika färger

25 Bildschema 25 sationer som använder färgsystemet på sina informationsblad. Färgerna är ett bra redskap när man ska göra enkla individuellt anpassade hjälpmedel. Med hjälp av färgerna kan man förtydliga. Mattias lärare berättar: Mattias var ofta fundersam under dagen vad som skulle hända efter skolans slut, skulle han hem eller till fritids. Han frågade flera gånger varje dag. Sedan ville han gång på gång ha det bekräftat att han verkligen hört rätt. Genom att sätta upp ett schema vid Mattias klädkrok kunde han själv gå och titta varje gång han blev lite osäker vad som gällde just för dagen. Mattias eftermiddagsschema

26 26 Dukningsschema En lärare berättar: Eleverna brukar få turas om att duka. Förut sa vi bara vems tur det var när vi hade samling. Sedan satte vi upp ett schema på väggen. Det känns som eleverna är lite stolta över att själva ha helt koll på vems tur det är att duka. De kan även se vems tur det är dagen därpå. väggalmanackan blivit så stort tror jag har att göra med att vi har börjat åka till en bondgård, vilket alla eleverna tycker är suveränt. I början kändes det som att väggalmanackan bara var till för att se hur många dagar det var kvar till bondgårdsbesöket, men genom att eleverna lärt sig förstå almanackan mer och mer har de numera koll på när alla aktiviteter ska ske. Det finns många fördelar med att använda en väggalmanacka i klassrummet. Eleverna kan då få en överblick av händelser som ska ske framåt och händelser som redan inträffat. Väggalmanackor bör vara tydliga och uppbyggda med veckodagarnas färger. Det finns färdiga väggalmanackor att köpa som redan är anpassade eller så kan man själv färglägga dagarna. Läraren fortsätter: Veckoalmanackan har verkligen slagit igenom i vår klass. Alla är jätteintresserade. De tittar både bakåt och framåt. Det märks tydligt att de börjar förstå. Att intresset för Av exemplen kan vi se att det behövs motivation för att använda ett hjälpmedel. Utan att ha något att se fram emot spelar det ingen roll hur bra ett tidshjälpmedel är. Det är viktigt att erbjuda de elever som klarar av att hantera en almanacka en individuellt anpassad sådan. När en elev är mogen att börja använda väggalmanacka eller individuell almanacka är det viktigt att känna till vilka bilder och symboler eleven förstår och vilken tid eleven kan överblicka. För många elever har deras personliga almanacka blivit oerhört viktig. I den kan de ha överblick över veckan, vilket är ett viktigt steg i tidsutvecklingen. Den ger också möjlighet att planera framåt och där kan de även ha koll på viktiga händelser under året som födelsedagar och helger.

27 Almanacka med färglagda dagar 27

28 deringar om vad som ska hända. Även om det kan tyckas att eleven bara bläddrar i sin almanacka måste man tänka på att det kanske är första gången eleven ges information där han/hon förstår tidsbegreppet. Eleven måste ges möjlighet att laborera med sitt nyvunna verktyg. Det kan även vara så att han/hon behöver titta ofta därför att det är svårt att komma ihåg vad man har sett i almanackan. Det finns många små knep vi kan använda för att hjälpa eleven att hitta rätt i sin almanacka. 28 Almanackan Stor Alma från Bildstödet Mora Peters mamma berättar vidare: För Peter är almanackan oerhört viktig. Den är kanon. Han har blivit lugnare och mer tillfreds med sig själv, känns det som. Förut kunde jag aldrig säga att på lördag ska vi åka dit eller dit. Jag orkade inte höra hans tjat. Jag fick i stället låta det bli en överraskning för honom och det är ju taskigt. Nu skriver jag in i hans almanacka, visst frågar han om det och visar i almanackan, men det är inte alls som förut. Det är viktigt att det inte blir för rörigt för eleven med många sidor i almanackan, men man får inte begränsa för den som har fun- Små hjälpmedel för att hitta rätt dag Hur upplägget är i almanackan kan också se mycket olika ut. En del vill ha hela sitt dagschema i den. För andra som har sitt schema på väggen i skolan räcker det kanske med att se om man ska vara i skolan eller om det ska vara en utflykt. Almanackan är även bra för att stödja kommunikationen. Eleven kan ha bilder på sådant som ska hända i

29 Almanacka med två blad för varje dag almanackan och även bilder på sådant som har hänt. Det är viktigt att almanackan är elevens verktyg. Upplägget i almanackan bör vara så att eleven kan använda den i skolan, på fritids och i hemmet. En del använder almanackan som kontaktbok och ser till att eleverna blir delaktiga i de meddelanden som skickas mellan hemmet, fritids och skolan med hjälp av bilder. Det är viktigt att eleven har bilder att klistra in i sin almanacka även hemma. Ett alternativ till almanackan som numera finns på marknaden är Handi 25, en handdator som anpassats och försetts med specialutvecklad programvara. Handi är ett hjälpmedel som kompenserar för svårigheter man kan ha med att planera sin tid. Hjälpmedlet ger struktur och erbjuder möjlighet att kunna ta reda på när och hur lång tid det är kvar tills en aktivitet inträffar. Genom kvartursprincipen görs abstrakt information om tiden konkret. Handdatorn Handi kan man alltid bära med sig och ha till hands precis när den behövs. Handdatorn Handi Pelles lärare berättar: För att Pelle ska känna sig trygg även när vi är utanför skolan brukar vi ha Handi med oss. Den har hjälpt oss mycket. Vi brukar ibland gå på ett café. Tidigare kunde Pelle aldrig sitta lugnt och fika. Han reste sig och satte sig hela tiden. Nu har vi Handi liggande på bordet när vi fikar. Alla kan titta på dagens schema. De kan se på prickarna hur långt det är kvar tills bussen ska gå och även se vad vi ska göra när bussen kommer till skolan. Allt fungerar mycket bättre än tidigare För mer information se Gewa samt projektrapport Enkla bärbara datorer för personer med utvecklingsstörning, Gatu K, Hjälpmedelsinstitutet (2004) och videofilm Handdatorn Handi.

30 30 Hjälpmedel vid ekonomihantering Att hantera sin privata ekonomi är svårt för många personer med utvecklingsstörning. Hjälpmedel som konkretiserar pengars värde kan behövas. Det kan vara svårt att förstå att t ex flera mynt kan vara mer värda än en sedel och att en vara som kostar 20 kronor kan vara billig medan en annan vara med samma pris kan vara dyr. Inom området ekonomihantering har ett omfattande utvecklingsarbete lett fram till nya hjälpmedel 26. Det har visat sig att svårigheter inom området ekonomihantering är mycket komplexa. Det ställs t ex även krav på tidsuppfattningen, eftersom pengar förbrukas i förhållande till en tidsperiod. Programvaran Mina Pengar 27 är ett datorprogram som kan användas både som begåvningsstödjande hjälpmedel och som pedagogiskt läromedel. Programmet hjälper eleven att hantera pengar genom att konkretisera pengars värde. I programmet omvandlas pengar till en grafisk mängd och varor och tjänster som kan köpas illustreras med bilder. Programmet innehåller två delar. Min Kassa, som hjälper till när eleven ska se hur pengarna räcker till det han/hon ska köpa och Min Plånbok, som hjälper till att räkna ut vilka pengar man ska ta med sig till affären och hur mycket pengar man ska få tillbaka när man har betalt. Det går även att få praktisk hjälp att skriva ut en bildinköpslista. Det finns många möjligheter att anpassa programmet utifrån varje elevs behov. Programmet Mina Pengar är ett mycket bra exempel på hur man i särskolan kan arbeta med förståelsen av pengar. En pedagogisk idépärm med förslag och material till arbetsuppgifter finns även att tillgå. Att utnyttja bilder som stöd är viktigt för att eleven ska få möjlighet att förstå. Att göra planer för t ex sparmål med hjälp av bildstöd kan vara en möjlighet. Mina pengar 26 För mer information se projektrapport Ekonomihantering för personer med utvecklingsstörning, Åberg K, Hjälpmedelsinstitutet (2002) 27 Trollreda resurscenter

31 Skapa möjligheter på fritiden Bildsparbok Skolan har ett ansvar för att låta elever pröva på olika aktiviteter och lekar som de sedan kan använda för att berika sin fritid. På samma sätt som situationer och skoluppgifter kan anpassas kan rastaktiviteter anpassas med t ex lek- och spelmaterial, som är enkla och tillgodoser den enskilda elevens behov men ändå inte känns alltför barnsliga. 31 Lek- och spelmaterial

32 Eleverna ska kunna roa sig och känna att de självständigt klarar av att göra något tillsammans med sina kamrater utan vuxnas sällskap. Ett exempel på en färdig produkt är Flexispel 28, som innehåller fyra olika sällskapsspel att användas tillsammans med Flexiboard och dator. Flexispel ger elever som inte kan läsa möjlighet att spela sällskapsspel utan att vara beroende av vuxna. På bilden nedan visas Flexispel, som man lägger ovanpå tangentbordet Flexiboard. Vid köp av Flexispel medföljer en cd-skiva med programvara och bilder. Det finns många lek- och spelmaterial på marknaden. En del material kan användas direkt medan andra behöver anpassas. I boken Kul i fokus 29 ges tips på hur lekar och spel kan anpassas för att bättre passa barn och unga med utvecklingsstörning. 32 Flexispel 28 Specialpedagogiska institutet 29 Gerenmark, L och Stentoft A, 2002

33 Självständig eller kontrollerad I skolan måste eleverna få träna sådant som de har möjlighet att lära sig. Kunskaper och färdigheter som skolan ger ska eleven självständigt kunna använda och ha nytta av. Det krävs ett reflekterande pedagogiskt arbetssätt där begåvningshjälpmedel har en självklar roll både när det gäller möjligheten för eleverna att använda dem och skolpersonalens kompetens om dem. Målet med begåvningsstödjande hjälpmedel ska vara att det leder till ökad självständighet, inte till att styra eleven. Genom att diskutera och reflektera över hur begåvningshjälpmedel används minskas risken för att använda hjälpmedlet på ett felaktigt sätt och att ha fel mål för användandet. När eleven får ett tidshjälpmedel ska hjälpmedlet öka elevens självständighet och inte vara lärarens förlängda arm som kontrollerar eleven. Både Timstocken och Kvarturet är viktiga och bra hjälpmedel, men de fungerar olika bra i olika situationer för att göra eleven mer självständig. På sidan 20 finns ett exempel där en elev tack vare Timstocken blev självständig vid datorn. I följande exempel är det samma elev som beskrivs. Peters lärare berättar: När Peter kommer med taxin på onsdagsmorgnarna vet han att det är träslöjd och vill genast gå dit. Vi har då börjat med att ge honom Timstocken och trycker på den tidsprick som passar. Han kan då sitta och vänta de minuter som behövs för att han ska komma i rätt tid till träslöjden. Här kan man fundera om Timstocken gör så att Peter blir mer självständig. Förutsättningen för att tidshjälpmedlet ska fungera för honom är att det finns en lärare på plats som talar om vilken tidsprick han ska trycka på och när det är dags att trycka. Sådana lösningar ger inte eleverna erfarenheter som de kan dra nytta av i vuxenlivet, då de inte kommer att ha någon lärare bredvid sig hela tiden som talar om när det är dags att trycka på pricken. Hade Kvarturet valts i denna situation istället för Timstocken hade Peter blivit helt självständig. Han hade då själv haft möjlighet, genom att sätta in ett bildkort i Kvarturet, att titta efter hur lång tid det var kvar tills han skulle gå till träslöjden. 33

34 34 Både hjälpmedel och läromedel Ett begåvningshjälpmedel kan vara både kompenserande och kunskapsbärande. Det finns risk att elever inte får det stöd de behöver om inte kommuner och landsting kommer överens om gränsdragningen mellan personliga hjälpmedel (sjukvårdshuvudmännens ansvar) och pedagogiska hjälpmedel (skolhuvudmännens ansvar). I betänkandet Hjälpmedel 30 föreslås att skolhuvudmannen måste ansvara för de hjälpmedel som används i undervisningen eftersom de i detta sammanhang måste betraktas som läromedel. Lär sig en elev att hantera ett hjälpmedel och har behov av det för sin dagliga livsföring har sjukvårdshuvudmannen ett ansvar att tillhandahålla det. För att elever ska få tillgång till begåvningshjälpmedel i skolan är det nödvändigt att skolan ansvarar för att det finns ett utbud, både för att träna att hantera och lära sig att använda dem. När en elev behöver ett begåvningshjälpmedel för att klara av de vardagliga sysslorna utanför skolans verksamhet måste en helhetslösning arbetas fram av huvudmännen. Det är angeläget att problem med gränsdragningar inte försenar eller förhindrar elever att få tillgång till adekvata hjälpmedel. Samarbetsformer om elevers användning av begåvningshjälpmedel i skolan måste utvecklas även med hemmet, fritids- och habiliteringsverksamheterna. Kunskap saknas men möjligheter finns Begåvningshjälpmedel introduceras och används endast i liten omfattning i undervisningen av personer med en utvecklingsstörning. En orsak är att kunskapen är för låg om den stora betydelse dessa hjälpmedel kan ha för elevens förmåga att delta i skolarbetet och undervisningen och för att klara sin vardag. Att systematiskt träna med hjälpmedel i situationer man kommer att stöta på i vuxenlivet, för att förbereda sig för ett så självständigt liv som möjligt, borde vara en naturlig del i särskolans undervisning. Den tekniska utvecklingen och metodutvecklingen inom området har gått starkt framåt. Med ITs hjälp har helt nya lösningar möjliggjorts, som gör det abstrakta mer konkret. Hjälpmedelsinstitutet har tillsammans med Riksförbundet FUB och andra aktörer bedrivit en mångårig verksamhet inom området och idag finns både en teoretisk och en praktisk kunskapsgrund för hela området begåvningsstöd till personer med utvecklingsstörning. Många stora satsningar har gjorts för att utveckla både produkter och metoder. Goda lösningar finns som möjliggör större självständighet och ökad självkänsla med höjd livskvalitet som följd för den enskilde individen. En självständighet som tidigare varit omöjlig att åstadkomma har blivit möjlig. Att elever idag går ut särskolan utan att ha lärt sig använda kompenserande hjälp- 30 SOU 2004:83

35 medel är otillfredsställande. Alla som arbetar med barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning måste ha grundläggande kunskaper om möjligheterna med kognitivt stöd/begåvningshjälpmedel. Skolledning, lärare och annan skolpersonal har idag inte tillräcklig kunskap om hur begåvningshjälpmedel kan utnyttjas på ett bra sätt för elever med utvecklingsstörning. Kompetenshöjande åtgärder för all personal runt eleven med utvecklingsstörning är därför angelägna. Stora insatser har gjorts för att höja kunskapen inom området begåvningsstöd till personer med utvecklingsstörning. Idag finns flera lokala och regionala resurscenter. Ett exempel är Trollreda resurscenter i Trollhättan, som tillsammans med andra aktörer utvecklat flera programvaror för särskolans behov. Flera företag har specialiserat sig på att utveckla begåvningshjälpmedel. Många intressanta och fungerande hjälpmedel har tagits fram. För mer information, se den elektroniska databasen över kognitiva hjälpmedel 31. I den här skriften har vi lyft fram några begåvningsstödjande hjälpmedel för att tydliggöra vilka möjligheter som står till buds. Hjälpmedelsinstitutet, HI, har tagit fram ett antal skrifter och även filmen Makt över livet, med information om begåvningshjälpmedel. De går att låna från HIs bibliotek 32. Många resultat finns dokumenterade från en stor satsning, Unga i focus 33, för att förbättra hjälpmedelsförsörjningen för barn och ungdomar med funktionshinder. En sammanställning finns över ett stort antal testade och betygsatta lekprogram för barn och ungdomar med funktionshinder 34. Ytterligare en resurs är hjälpmedelskonsulenterna på landets hjälpmedelscentraler med inriktning mot kognition. För närvarande finns drygt 50 personer som i delar av sin tjänst arbetar med denna problematik. Personal på habiliteringarna är också en resurs. I yrkesföreningen FKS, Föreningen för Kognitivt Stöd, finns gedigen kunskap bland f n ca 150 medlemmar. Andra kunskapskällor är Specialpedagogiska institutet, och ytterligare möjligheter till information och utbildning kan bl a ske genom Särnät, särskolans nätverk, Trollreda resurscenter, ITverkstan i Dalarna, ett kunskapscenter om IT för personer med funktionshinder med fokus på metod och programvara och Lisenkurser genom Handikapp & Habilitering i Stockholms läns landsting Trollreda resurscenter 32, 33, 34 Hjälpmedelsinstitutet

36 Referenser och andra kunskapskällor 36 Bildstödet Mora tfn , fax Klisteretiketter, Stor Alma Centrum för lättläst FUBs stiftelse ala Föreningen för Kognitivt Stöd, FKS Gewa Flexiboard, FlexiWord, Kvartur, Handi Handikappombudsmannen Handitek Bildvisaren Hargdata Widgit Symbolskrift Hjälpmedelsinstitutet ITverkstan i Dalarna Kursarrangör Klara Mera Resurscenter för begåvningsstöd Kråkan Resurscenter för begåvningsstöd LH-verksta n tfn ADL-timer, Bildschema Lisenkurser Handikapp & Habilitering Kursarrangör Majema förlaget tfn Almanacka Riksförbundet FUB Specialpedagogiska institutet Pictogram, Skriva i Bild, Flexispel Särnät Särskolans nätverk, kursarrangör Trollreda resurscenter Bildfabriken, Bildbas Handla, Bildbas Kroppen, Mina Pengar Kursarrangör Westerstrand Urfabrik Timstock