Social Ekonomi i Mellersta Norrland kompetensutvecklar anställda för framtidens organisationer

Transkript

1 Social Ekonomi i Mellersta Norrland kompetensutvecklar anställda för framtidens organisationer 1

2 2

3 Inledning Att genom yrkeslivet kontinuerligt kompetenshöja sig är en förutsättning för utvecklingen av individen, organisationen och därmed samhället. Genom det kompetenshöjande projektet SEMN kompetent har anställda inom den sociala ekonomin i Mellersta Norrland fått ökad kompetens inom ämnen som affärsutveckling, omvärldsanalys och processledning. Projektet startade i augusti 2011 och avslutades i januari Totalt har projektet haft som mål att få ihop 150 deltagare och dessa skulle känna sig uppdaterade inom sitt kunskapsområde, för att stå starka på framtidens arbetsmarknad. Men även att öka samverkan mellan organisationerna i sektorn. Projektet har förutom sin kärnverksamhet med kompetenshöjning, arbetat strategiskt med att ta fram en kompetensnod där fokus ligger på att fortsätta samverka kring att hålla aktörerna inom den sociala ekonomin uppdaterade inom sitt kunskapsområde, att ständigt arbeta med livslångt lärande. Projektpersonal och styrgrupp har valt att, i den utsträckning det fanns tid, vara aktiv i samhällsaktuella frågor, som t ex den Regionala utvecklingsstrategin som under 2012 arbetades fram för att gälla Att även vara aktiv i att skapa möjligheter att nå målen i EUs policydokument EU 2020 har varit en självklarhet, då projektet i många avseenden är utformat utifrån dokumentet för att på lokal och regional nivå bidra till utvecklingen. Sammanfattningsvis har projektets deltagarantal uppgått till över 200 deltagare och ca 30 utbildningstillfällen. Deltagarutvärderingarna, som genomförts i samband med respektive aktivitets avslutande, visar på att deltagarna är mycket positiva både till kursernas genomförande, föreläsarnas kompetens och till den ökade kompetens de själva känner efter genomgången kurs. 3

4 Social ekonomi i utveckling Arbetsmarkanden förändras hela tiden och organisationerna inom den sociala ekonomin måste möta dessa utmaningar och ta sin roll utifrån de förväntningar som ställs på sektorn. De anställda måste säkerställa sin anställning och kunna hävda sig på arbetsmarknaden i en föränderlig värld. Att hålla sig uppdaterad på omvärldens förändringar och kompetensutveckla sig är en förutsättning för utveckling av individen, organisationen och den sociala ekonomin i stort. Genom projektet har vi skapat nyckelkompetens hos de anställda så att de har blivit mer professionella och mer affärsdrivande i sin verksamhet för att därmed kunna ta nya typer av uppdrag. Inom den sociala ekonomin såg aktörerna att det saknades kompetens inom områden som värdegrund, affärsutveckling, omvärldsanalys och processledarskap, allt för att bli en mer stärkt sektor på framtidens arbetsmarknad. Det fanns också behov av att samverka mer mellan organisationerna för att bli starkare tillsammans och hitta gemensamt sätt att bli mer affärsdrivande. Fyra nyckelområden Under projektets gång har vi sett fyra nyckelområden som varit tongivande och betytt mycket under projektet. 4

5 1. Tillsammans är vi starka! En av de viktigaste informella bitarna i projektet har varit att öka samverkan mellan aktörerna inom den sociala ekonomin. Detta har i stor utsträckning skapats genom att genomföra kompetensinsatser där flera olika aktörer finns representerade. Att skapa möjligheter under kompetensinsatserna att sitta i mixade grupper där man får nya infallsvinklar, diskutera, knyta kontakter och lära känna varandra. Många gånger har aktörerna en konkurrenssituation utåt, t.ex. för studieförbunden i jakten på studietimmar. På SEMN kompetents aktiviteter har stridsyxan dock lagts ner och man har många gånger insett att man istället kan dra nytta av varandra, delat med sig av sina erfarenheter och kanske till och med samverkat mer i vissa frågor, för att stärka folkbildningen i regionen. Våra samlade organisationer har alltid haft nära till sin värdegrund, något som många gånger symboliserar vårt arbete. Vi är jordnära människor som ger varandra möjlighet till delaktighet, organisationerna är många gånger relativt små vilket gör det lättare att hålla ihop och vara en enad front utåt. 5

6 2. Var har du ditt hjärta någonstans? Den sociala ekonomin har alltid arbetat nära sin värdegrund, sett individen och arbetat med empowerment. Sektorn Social Ekonomi är känd för att främja idéer, verka för utveckling, tillväxt och demokrati, vilka varit de hörnstenar som byggde Sverige och lade grunden för välfärden. Inom projektet har värdegrunden varit en viktig bit för samtliga organisationer. Att få möjlighet att stanna upp, diskutera detta ständigt aktuella ämne och se hur det passar in i framtidens samhälle. Att se till individen i första hand och fånga upp människor med hjälp av empowerment är också något som är betydelsefullt för våra verksamheter. Alla människor är välkomna och en självklar del har varit att arbeta med tillgänglighetsfrågor. Vi har hjärtat på rätt ställe och är stolta över våra verksamheter! 6

7 3. Välfärdsproblem är till för att lösas Nya kreativa sätt att lösa väldfärdsproblem har länge tagits fram inom den sociala ekonomin. Vi arbetar från grunden med människan vilket är en förutsättning för långsiktig utveckling. Under projektets gång har vi på samtliga större konferenser haft sociala innovationer som ett övergripande tema. Allt för att vi tillsammans kan hitta nya sätt, samarbeten och möjligheter att lösa dagens välfärdsproblem. Genom underområden som empowerment, affärs utveckling och samverkan har vi träffats, fått lära oss mer och diskuterat fram en rad spännande idéer som i allra högst grad kan bli aktuella att arbeta vidare med. Vi har redan idag otaliga exempel från våra verksamheter där man redan löser problematik på ett innovativt sätt med t.ex. arbetslöshet, vårdbehov, rehabilitering och utbildning. Ett av EU 2020:s flaggskeppsinitiativ är Innovationsunionen 1. Vi har kunna bidra med målsättningarna att stärka innovationskedjan genom att vi hittat samarbete med stödstrukturer för sociala innovationer. T.ex. har ett projektet lyckats bidra med att Social Ekonomi i Mellersta Norrland i samarbete med Mid Sweden Science Park och Mittuniversitetet påbörjat ett arbete för att stödja uppbyggnaden av en social inkubator. 1)

8 4. Kompetensutveckling nu och i framtiden Projekt SEMN kompetent har möjliggjort utveckling hos över 200 personer genom sina kompetensinsatser. Vi har haft en bred spännvidd med ämnen där vi som ett exempel har haft sociala medier och kommunikation som ämne. Vi kan se paralleller till EUs flaggskeppsinitiativ En digital agenda för Europa, där vi bidragit med att öka kunskapen om hur vi i Europa kan närma oss varandra genom sociala medier och få ökad kunskap om hur vi marknadsför oss på nya sätt. Omvärldsanalys är ett annat ämne som fått många deltagare att titta upp från sitt skrivbord och blivit bättre på att se vad som händer runt om kring oss. Dels har projektet genomfört en intern omvärldsanalys där deltagande organisationer fick genomlysa sin verksamhet genom en SWOT (styrkor, svagheter, möjlighet och hot) för att sedan visionera och sätta mål för framtiden. Dels genom- 8

9 fördes en extern omvärldsanalys där fokus låg på vilka verktyg man kan använda för att hela tiden hålla sig uppdaterad på omvärldens utveckling. Men också vikten av att genomlysa sin organisation med policydokumentet EU 2020, för att bidra till utvecklingen och nå målen. Vikten av att hänga med i samhällsutvecklingen, vilket skapar nya möjligheter att utveckla verksamheten genom nya projekt, internationella nätverk och samhandling. Ett annat flaggskeppsinitiativ är Nya färdigeter och sysselsättning som handlar om att främja individens kompetensutveckling och att matcha efterfrågan och utbud. Även Regionförbundets verksamhetsmål 2 beskriver att kunskap och kompetens är en av länets främsta konkurrensmedel och att ett livslångt lärande är en viktig del i detta. Vi har på vårt sätt tittat på hur vi kan lösa välfärdsproblem och öka arbetstillfällena genom att dels kompetenshöja anställda för att stå starkare på arbetsmarknaden men också se hur vi kan vidareutveckla sociala innovationer genom t.ex. sociala inkubatorer. Vi är glada att kunna bidra till utveckling på regional och Europeisk nivå! Ett strategiskt mål har varit att förbereda för en framtida kompetensnod. Ett eget ben under föreningen Social Ekonomi i Mellersta Norrland som arbetar med att kontinuerligt kompetenshöja anställda inom social ekonomi i ett perspektiv av livslångt lärande. Under projektet har en resa till Frankrike visat på goda exempel, nya sätt att arbeta och ett kontaktnät som blir viktigt i det framtida nodbygget. Samtliga aktörer har visat stort intresse för hur vi löser den framtida kompetensutvecklingen, men vägen dit är precis påbörjad. 2)

10 Det fantastiska med att erbjuda kompetensutveckling är att se den kraft som finns hos människor att nätverka, komma på nya sätt att arbeta, hitta nya samverkansparter och starta upp nya projekt. Här följer några exempel på vilka mervärden SEMN kompetent har gett deltagande individer och organisationer samt röster om projektet och social ekonomi. Räkna på mer än pengars värde Leif Danielsson, SISU Idrottsutbildarna och Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund. Leif jobbar som idrottskonsulent ut mot länets föreningar och ser att det finns många värden att visa upp som inte är ekonomiska, men som då ofta blir svåra att bevisa och ha tyngd bakom sig. T.ex. läggs otaliga timmar av ideellt arbete ute i föreningarna. I SEMN kompetents regi har Leif fått lära sig en kvalitetssäkringsmetod vid namn SROI (Social Return of Investment) där man genom ett strukturerat tillvägagångssätt kan formulera om mjuka värden till att bli jämförbara i kronor och ören. Leif menar att detta instrument kan hjälpa till i utvecklingen av jämtländsk idrott. Han hoppas att under det kommande året kunna fördjupa kunskapen än mer och utföra några SROI-analyser. 10

11 Europeiska nätverk ger ny kunskap Föräldrakooperativen i Jämtlands län Under projektet att har ett 40-tal anställda inom kooperativen i länet fått kompetenshöjning i Pedagogisk dokumentation med inspiration från Reggio Emilia i Italien. I ett samarbete med Institutet för Reggio Emilia har det dels genomförts två parallella kurser med tre utbildningstillfällen vardera i ovan nämnda ämne. Deltagarna har varvat teori med praktisk övning i förskolan. Inom ramen för de transnationella aktiviteterna i projektet har vi genom institutet bjudit in två föreläsare från Reggio Emilia i Italien för att prata om hur deras vardag ser ut i förskolan under temat, 100 språk som bygger förskolans vardag. Dagen gjordes i samarbete med Nord-Trøndelags förskolor i Norge. Totalt deltog 180 personer där alla fick chans att lyssna, diskutera och utbyta erfarenheter. Detta har dels stärkt filosofin och personalens gemensamma arbetsätt men också stärkt förskolorna att bli mer affärsmässiga i syftet att locka till sig familjer som attraheras av filosofin. Vad ser du för fördelar med att starta eget inom sektorn social ekonomi? Pelle Persson, Coompanion Jämtlands län: 90-talisterna tror på nätverkande och entreprenörskap i ett hållbart företagande tillsammans med kompisar. Kooperativa företag kan förena det bästa av två världar, resultatorientering och medmänsklighet. Det är helt enkelt roligare att starta företag tillsammans. 11

12 Mer struktur efter omvärldsanalys Studieförbundet Vuxenskolan Jämtlands län Under det senaste året har Studieförbundet Vuxenskolan (SV) genomgått en omorganisation med en sammanslagning av sju fristående juridiska enheter till en ny länsavdelning. Detta har även inneburit en omställning för personalen. Under SEMN kompetents aktiviteter har personalen inom SV bland annat haft chans att som organisation, grundligt diskutera värdegrundsfrågor och intern omvärldsanalys, vilket gett möjlighet att göra målbilder, genomlysa organisationen samt diskutera visioner för framtiden. Det har helt enkelt hjälpt individerna att få ny kunskap, bättre sammanhållning och gemensamma målbilder. Det är också så att, för individen, har den kompetensutveckling som de anställda inom SV getts möjlighet till genom SEMN Kompetent varit särskilt viktig i ett omstruktureringsskede. Vad ser du att föreningen SEMN kan bidra med till samhällsutvecklingen? Lisa Fröbel, ordförande föreningen SEMN, Social Ekonomi i Mellersta Norrland: Vi vill att samarbetet mellan organisationerna i SEMN ska leda till ökade verksamhets och affärsmöjligheter för den sociala ekonomin i Mellersta Norrland. 12

13 Ge en blomma få tillbaka en bukett SISU Idrottsutbildarna, Maria Norling och Studieförbundet Vuxenskolan, Rolf Lindahl I mötet mellan organisationer och personer som arbetar i lärande processer har SISU Idrottsutbildarna och Studieförbundet Vuxenskolan hittat nya sätt att samverka. Ett av mervärdena i projektet är den workshop som håller på att tas fram mellan organisationerna. Den går ut på att dela med sig av och lära ut till varandra metoder och pedagogiker i hur man arbetar med grupper och föreningar i processutveckling. Varför är kompetensutveckling viktigt? Rolf Lindahl: Den som säger sig vara färdig med sin kompetensutveckling ligger risigt till. Omvärlden förändras och förutsättningarna för våra verksamheter därmed. Det kräver en ständigt uppdaterad kompetensutveckling. Vad har SEMN kompetent gett idrottsrörelsen? Per-Erik Peken Rönnestrand, Länsidrottschef: Idrottsrörelsen har fått en kompetenshöjning av sina medarbetare, från det lilla till det stora. Idrotten har erbjudits en unik möjlighet att på alla plan bli en ännu starkare del av samhället. 13

14 Utvärderaren har ordet SEMN kompetent har varit ett välmående projekt under mer eller mindre hela projekttiden. Som många initiativ går stor del av den första tiden till att skapa rutiner och former både för de administrativt med koppling till redovisning och rekvirering och det som praktiskt/operativt som skall genomföras. När dessa rutiner väl fanns på plats har projektet flutit på mycket bra, utbildningar, föreläsningar och andra aktiviteter har genomförts på ett professionellt och för individerna anpassat sätt. Arbetet med rutiner och former får ofta tillföljd, så även för SEMN kompetent, att man är lite efter planeringen i startskedet men man var, i detta fall, snabbt i fatt och när vi nu avrundar projektet har man nått fler individer och genomfört fler insatser än vad målen från början sa. Deltagarutvärderingarna, som genomförts i samband med respektive aktivitets avslutande, visar på att man är mycket positiv både till kursernas genomförande, föreläsarnas kompetens och den ökade styrka de själva känner efter genomgången utbildning/kurs. Som exempel kan nämnas att 100% av deltagarna på en kurs i Omvärldsanalys i oktober 2012 anger att de tycker att kursen är anpassad efter deras behov. 91% känner sig uppdaterade inom sitt kunskapsområde och 100% anger att de är nöjda med utbildningen i sin helhet. Ett annat exempel är från en kurs som genomfördes september 2012 där 100% anger att utbildningen har stärkt dem som person genom att de fått ökad kunskap. 100% av deltagarna skulle rekommendera utbildningsleverantören till kollegor och vänner och 100% anger att kursen praktiskt, lokaler, tillgänglighet, fika o.s.v. har fungerat bra. Så med detta som bakgrund och det vi sett att projektet genomfört under projekttiden kan vi inte annat än att gratulera SEMN kompetent, dess projektledning, styrgrupp och projektägare till ett mycket väl genomfört projekt och hoppas att projektägare, i likhet med projektetdeltagarnas önskemål, finner vägar för att fortsätta det arbete som man påbörjat. Pelle Tjärnlund, Nivå 2 14

15 Resultat i siffror fram till 30 november 2012: Antalet unika deltagare: 208 st (62% kvinnor och 38% män) Totalt antalet deltagare: 517 st (flera har deltagit flera gånger) 15

16 Fakta om projektet Namn: SEMN kompetent Fond: Europeiska socialfonden Tidsram: Budget: kr Projektägare SISU Idrottsutbildarna, Maria Norling Deltagande aktörer ABF Jämtlands län, Kjell Svantesson Coompanion Jämtlands län, Katarina Lindgren Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund, Maria Norling Studieförbundet Vuxenskolan, Rolf Lindahl Västernorrlands Idrottsförbund, Ingela Asplund Föreningen SEMN, Social Ekonomi Mellersta Norrland: föreningens ordförande Lisa Fröbel text:kristina Söderlund foto: sid 1, 2, 8 Sara Linderoth, sid 2, 6, 15 Inga Björk/glesbygdsbor.se grafisk form: annica nordin/periferi.se. tryck: berndtssons tryckeri, Östersund 2012.