Innehållsförteckning 1. INTRODUKTION... 4

Transkript

1

2

3 Innehållsförteckning 1. INTRODUKTION RUSMEDELSFÖREBYGGANDE... 5 Bakgrund, unga och rusmedel... 5 Varför jobba förebyggande?...6 Vad är rusmedelsförebyggande verksamhet?... 6 Skyddande och riskfaktorer... 8 Vad fungerar och vad fungerar inte i rusmedelsförebggande? Förebyggande i skolan VAD INNEBÄR RUSMEDELSFÖREBYGGANDE FÖR SKOLANS OLIKA AKTÖRER? Lärare/Personal Elever Tips till vuxna om att diskutera rusmedel med barn och unga Lästips Vårdnadshavare Tips till hälsokunskapslärare Exempel på skolans spelreglergällande rusmedel Tips för en rökfri/snusfri skola Brev till elever och vårdnadshavare i andra stadiets avgångsklasser SKOLANS RUSMEDELSPLAN Praktiskt SKOLANS ÅTGÄRDSPLAN FÖR RUSMEDEL Inledning Vid misstanke om rusmedelsanvändning Tobaksprodukter Förslag till handlingsmodel då eleven påträffas med att röka eller snusa på skolans område Anmälan om rökning/snusning till elevens vårdnadshavare Alkohol, narkotika och läkemedel Förslag till handlingsmodel vid oro för elevens rusmedelsbruk Vid misstanke om/oro för elevens rusmedelsbruk Förslag till handlingsmodel när en elev är påverkad av rusmedel under skoldagen Då en elevs/elevers rusmedelsbruk orsakar oro i skolan Hur vet man om någon är påverkad av alkohol, narkotika eller läkemedel? Då en elev påträffas påverkad av alkohol, narkotika, läkemedel Vid oro för en myndig elev Barnskyddsanmälan Om samarbetet med vårdnadshavarna Hur agrera vid oro för en vårdnadshavares rusmedelsbruk LAGAR SOM STYR FÖREBYGGANDET I SKOLAN KONTAKTUPPGIFTER Källor... 44

4 1. Introduktion Handbok för rusmedelsarbete i Helsingfors skolor är ett verktyg som skall hjälpa skolorna i Helsingfors planera sin rusmedelsförebyggande verksamhet både praktiskt och långsiktigt, samt att ingripa då rusmedelsbruk förekommer eller orsakar oro på skolorna. Vi har märkt att skolorna redan sysslar med många saker som räknas som förebyggande verksamhet men också har många frågor om vad förebyggande är och hur man bättre kunde hantera det rusmedelsbruk som berör skolan. Ett fungerande rusmedelssarbete i skolmiljö förutsätter att hela skolsamfundet följer de spelregler man kommit överens om. Därför hoppas vi att handboken framför allt hjälpa skolorna att skapa gemensamma spelregler, som följs av elever, personal och vårdnadshavare, samt en gemensam värdegrund runt rusmedel. Handboken innehåller en förebyggande del och en åtgärdsdel samt ett planeringsdokument (separat bilaga). I den förebyggande delen kan man läsa om vad rusmedelsförebyggande är, hur man kan jobba förebyggande och hurdant förebyggande som kan rekommenderas. I åtgärdslelen finns konkreta tips och råd om hur man kan agera då rusmedel orsakar oro. I planeringsdokumentet finns en färdig ram för att planera och dokumentera skolans rusmedelsförebyggande verksamhet. Skolans egna handlingssätt för ingripande och annan viktig information kan med fördel läggas till. Skolorna kan fritt tillämpa och utveckla planen enligt sina egna behov. Då är det också bra att involvera alla aktörer elever, personal och vårdnadshavare samt lokala nätverk som skolan är del i. Alla skall ha möjlighet att delta i att diskutera och utforma de gemensamma spelreglerna på skolan. Skolan kan få hjälp av den svenskspråkiga rusmedelsförebyggande planeraren från Klaari i tillämpningen och utvärderingen av planen. Handboken och planen ska vara lättillgängliga för skolans personal, elever och elevernas vårdnadshavare. Planen kan läggas ut på nätet och det är bra att informera om dess existens när nya elever och ny personal börjar på skolan. Det är även bra att regelbundet informera vårdnadshavare om planen, samt om olika rusmedelsförebyggande åtgärder deras barn fått ta del av. Skolans rusmedelsplan är utarbetad av de svenskspråkiga rusmedelsförebyggande planerarna (s.k. Klaariplanerare) Maria Normann och Karin Rantala, på stadens enhet för rusmedelsförebyggande för barn och unga, Klaari. Vi har fått stor hjälp av Norra distriktets rektorer, ledande kurator Nina Jansson samt linjen för svensk dagvård och utbildning i Helsingfors och planerarpraktikant Heli Järvinen. Jakomäen peruskoulu har bland annat bidragit med modeller och material för ingripande vid rökning i skolan och vid oro för elevens rusmedelsbruk. Dessutom har vi fått hjälp av skolhälsovårdarna Marja Soltti, Victoria Blåfield och Eivor Kittilä. Finlands svenska skolungdomsförbunds representanter Alex Fagerström och Charlotta Karlsson har även bidragit med sina synvinklar på rusmedelsplanen och på rusmedelsförebyggandet som görs på skolan. Eeva Kolttola från EHYT rf och hälsokunskapslärare Ranja Koski har även varit mycket hjälpsamma med innehållet. Den grafiska designen har utarbetats av Minna Eloranta och Emilia Tammisto. I slutet på handboken hittas de rapporter och annat material som handboken bygger på. Handboken som helhet är gemensam för alla skolstadier och i texten används för enkelhetens skull begreppen elev, vårdnadshavare och skola. Vi litar på att skolorna själva kan plocka de delar ur texen som är aktuella för deras behov. Lycka till! Med vänliga hälsningar Maria Normann och Karin Rantala Klaariplanerare Niclas Rönnholm Undervisningschef 4

5 2. Rusmedelsförebyggande Bakgrund, unga och rusmedel Barn och unga kommer i kontakt med rusmedel på många olika sätt. Redan mycket små barn exponeras för vuxnas rusmedelbruk i sin vardag genom både anhörigas och andra vuxnas bruk av alkohol och tobaksprodukter. Därför är det viktigt att prata om rusmedel också med unga barn. Fester, till exempel födelsedagar och valborg, är även tillfällen där barn och unga i alla åldrar kommer in kontakt med rusmedelsbruk. Barn och unga kan uppleva otrygghet när de egna vårdnadshavarna blir berusade eller när de ser berusade människor i sin omgivning, t.ex. på allmänna transportmedel eller i lekparken. Rusmedel är även synliga i media, till exempel i TV, film och musik. Hälsa i skolan -undersökningen har som mål att genom en nationellt enhetlig metod producera information för kommuner och skolor om åriga ungdomars hälsa, levnadsvanor och skoltrivsel. index.htm Espad är en rusmedelsundersökning som görs bland 16-åriga skolelever i Europa. www. espad.org Vartannat år publicerar Finlands social och hälsa r.f. (f.d. Centret för hälsofrämjande r.f.) en missbruksbarometer som behandlar bruket av alkohol och droger samt missbrukarservicen ur kommunernas och föreningarnas perspektiv. Illegala rusmedel, det vill säga bland annat narkotika, väcker starka känslor och förknippas ofta med dödsfara, beroende, missbruk och utslagning. Det är ändå viktigt att komma ihåg att det för de flesta skolelever är de för vuxna legala rusmedlen (alkohol, tobak, snus) som redan tidigt utgör ett inslag i vardagen genom andras eller eget bruk. Även användning av läkemedel i berusningssyfte är en form av rusmedelsbruk. 5

6 Varför jobba förebyggande? Skälen till att jobba rusmedelsförebyggande med barn och unga är många: Ο hjälpa unga att fatta sunda beslut i sina liv Ο skydda ungas hälsa Ο förebygga marginalisering Ο förebygga beroende Man kan jobba förebyggande trots att man själv använder rusmedel. Den vuxnas restriktiva hållning till minderårigas rusmedelsbruk är viktigare än om hen själv använder rusmedel. Om man använder rusmedel ska man inte göra det inför barn och unga. Ο trygga ett sunt och självständigt liv Ο samhällsekonomiska inbesparingar Oavsett vilka personliga uppfattningar man som vuxen har om rusmedel eller sitt eget rusmedelsbruk är det viktigt att minnas att rusmedelsförebyggande ingår i den professionella uppgiften för alla som jobbar med barn och unga. Vuxnas ansvar är att hjälpa och stöda barn till en positiv och trygg uppväxt. Vad är rusmedelsförebyggande verksamhet? Rusmedelsförebyggande definieras allmänt som verksamhet där man förhindrar och minskar användningen av rusmedel genom att påverka Ο tillgången till rusmedel Ο information om och attityder till rusmedel Ο förhållanden som orsakar problematisk användning av rusmedel (se avsnittet om skyddande och riskfaktorer) Verksamhetens målsättning är att befrämja hälsa, trygghet och välmående genom att Ο främja rusmedelsfria levnadsvanor Ο förebygga och minimera skador av rusmedelsbruk Ο öka förståelsen av och kontrollen av rusmedelsbruket som fenomen främja grund- och mänskliga rättigheter i frågor gällande rusmedelsbruk 6

7 Förebyggandet delas in i allmänprevention, riskförebyggande och reparativt arbete. Allmänpreventionens målgrupp är en hel befolkning eller viss målgrupp. Målsättningen kan vara att senarelägga bruket av rusmedel eller att öka målgruppens medvetenhet om risker med rusmedelsbruk. Riskförebyggandet riktar sig till en särskild målgrupp för vilken man kunnat identifiera en risk gällande rusmedelsbruk, det kan vara en grupp som har risk att utveckla problembruk senare i livet eller en grupp i ett tidigt skede av problembruk. Målsättningarna kan t.ex. vara att förebygga rusmedelsbrukets början, dämpa ett påbörjat bruk, förebygga marginalisering och minimera skadorna. Reparativt arbete riktar sig till problembrukare och består bl.a. av olika vård- och stödformer samt skade- och riskreduktion. Målsättningen är att förebygga att problemet uppstår på nytt eller att situationen förvärras. Det reparativa arbetet är också förebyggande. En hörnsten i det förebyggande arbetet är att påverka skyddande- och riskfaktorer. Forskningen visar att risk- och skyddsfaktorer i stort sett är samma för rusmedelsbruk, kriminalitet, våldsanvändning, bristande skolanpassning samt psykisk ohälsa. I tabellen finns de vanligaste skyddande och riskfaktorerna. 7

8 Skyddande och riskfaktorer Vad är det då som gör att en del människor utvecklar ett problembruk, medan andra kan klara sig bra trots exempelvis en problematisk uppväxt? De förhållanden som ökar sannolikheten för olika former av problembruk kallas riskfaktorer. Skyddande faktorer kallas de faktorer som stärker möjligheterna till en sund utveckling. Skolan kan i sin verksamhet inte påverka faktorer som ligger utanför dess verksamhetsområde, men kan motverka riskfaktorer genom att stärka de skyddande faktorer som platsar i skolans verksamhet. Följande risk- och skyddande faktorer är bra att känna till: Förebyggande verksamhet bygger på att man stärker skyddande faktorer och motverkar riskfaktorer. Närvaron av många riskfaktorer i en elevs liv betyder emellertid inte automatiskt att eleven kommer att utveckla problem och avsaknaden av riskfaktorer betyder inte heller att eleven automatiskt är skyddad mot problembruk. Skyddande faktorer Riskfaktorer I skolan goda vuxna förebilder tydliga regler och förväntningar från skolans vuxna gällande minderårigas rusfrihet att eleverna uppmärksammas för positiva handlingar ett gott socialt och känslomässigt klimat, känsla av samhörighet att eleverna trivs och fungerar väl i skolan elevdelaktighet tydliga gränser mot mobbning, skadegörelse och skolk skolframgång/känsla av att lyckas med skolarbete I hemmet tydliga normer och förväntningar från vårdnadshavarna goda och kärleksfulla relationer och en förtroendefull dialog att barnet uppmärksammas för positiva handlingar insyn i vad barnet gör utanför hemmet vårdnadshavarnas negativa attityder till barnets rusmedelsbruk I skolan otrivsam skolmiljö och arbetsmiljö misslyckanden i skolgången oordning, brist på struktur skolans brist på handlingsplaner för ingripande och problematiska situationer låga förväntningar från vuxna i skolan mobbning skolfrånvaro utan anledning avbruten skolgång I hemmet: problembruk av rusmedel brister i anknytning, uppfostran och tillsyn dålig kontakt med vårdnadshavarna allvarliga familjekonflikter tillåtande attityd till minderårigas rusmedelsbruk, t.ex. vårdnadshavare som bjuder på tobak och alkohol bristfällig insyn i vad barnet gör på fritiden 8

9 Skyddande faktorer Riskfaktorer Hos individen, i vänkretsen social och kognitiv kompetens känsla av tillhörighet och anknytning förmåga att hantera konflikter förmåga att hantera besvikelser förmåga att hantera risker och förutse konsekvenser fritidsintressen känsla av att kunna påverka sitt liv goda vuxna förebilder och förtroendefulla vuxenrelationer välanpassade kompisar I samhället dålig tillgång till rusmedel tydliga förväntningar och normer gällande ungas rusmedelsbruk Hos individen, i vänkretsen misslyckanden i skolarbetet låg kunskapsnivå skolfrånvaro att mobba eller vara utsatt för mobbning tidigt och långvarigt asocialt beteende koncentrationssvårigheter vänner som har problem tidig rusmedelsdebut och positiv attityd till rusmedel rusmedelspositivt tryck i vänkretsen brist på goda vuxna förebilder biologiska/genetiska faktorer I samhället tillgången till rusmedel god eller dåligt övervakad otydliga förväntningar och normer gällande ungas rusmedelsbruk svårigheter med att få hjälp och vård 9

10 Vad fungerar och vad fungerar inte i rusmedelsförebyggande? När man vill förebygga kan det vara bra att känna till vad forskning redan konstaterat om fungerande förebyggande! Fungerar Dialog, diskussion, interaktion Långsiktigt arbete, upprepade åtgärder Konsekvent ingripande i rusmedelsbruk Samma signal från olika håll Modeller och metoder som lämpar sig för elevernas utvecklingsnivå Tydliga regler, sanktioner och konsekvenser gällande rusmedelsbruk på skoltid Program som förbättrar sociala färdigheter och ökar samhörigheten på skolan Fokus på kortsiktiga och realistiska konsekvenser av rusmedelsbruk (t.ex. att tappa kontrollen, olyckor, risk för våld och övergrepp, gräl), istället för enbart långsiktiga (hälso)följder som i ungas liv kan kännas overkliga och alltför avlägsna Fungerar inte Monologer Korta, enstaka insatser Enbart faktaundervisning Enbart utdelning av material Enbart enskilda temadagar Kampanjer Kampanjer riktade till vårdnadshavare har dock bättre verkan än kampanjer till elever. Rekommenderas inte: Före detta missbrukare som berättar om sitt liv (kan t.ex. ge bilden av att man kan leva ett spännande och coolt liv med diverse farligheter och ändå klara sig bra.) Skrämselpropaganda, till exempel äckliga eller skrämmande bilder, associationer till döden 10

11 11

12 Förebyggande i skolan I förebyggandet av barns och ungas rusmedelsbruk är skolan bara en av många aktörer. Men med tanke på att nästan alla barn går i skola i nio år, och de flesta ännu längre än så, blir skolans roll ändå betydande. Rusmedelsförebyggandet är en viktig del av skolans hälsofrämjande arbete. Forskning visar att skolbaserade förebyggande åtgärder ger resultat och att arbete som görs i barns och ungas naturliga miljöer har god verkan. Skolan är en del av det lokala nätverket av aktörer som främjar barns och ungas hälsa. En förutsättning för att bedriva ett effektivt förebyggande arbete är kunskap om rusmedelbrukets omfattning och karaktär. Genom att hämta in, sammanställa och analysera data om förekomst samt risk- och skyddsfaktorer i regionen/kommunen från exempelvis skolundersökningar, polisen, elevhälsan och ungdomsservicen får man en realistisk uppfattning om läget. Undervisning om alkohol och droger samt rusmedelsfostran utgör endast en del av allt som görs i skolmiljön för att främja elevernas välbefinnande och hälsa samt förebygga alkohol- och drogproblem. Skolans förebyggande och korrigerande alkohol- och drogförebyggande arbete är en vidare fråga än undervisning och fostran. Till skolans alkohol- och drogförebyggande arbete hör att utveckla allt skolarbete och hela skolmiljön så att den utgör ett bättre skydd mot alkohol och droger. Alkohol- och drogförebyggandearbetet, liksom förebyggandet av andra hälsomässiga och sociala problem, är ingen enskild projektverksamhet, utan det hör samman med skolans sätt att verka och existera. Skolan är också endel av det lokala nätverket för alkohol- och drogförebyggande arbete, inom vilket man samarbetar med myndigheter och medborgare i syfte att identifiera problem och reagera på dessa. Skolans alkohol- och drogförebyggande arbete består av bland annat: Ο Stöd för en hälsosam uppväxt och utveckling Ο Främjande av en hälsosam och trygg inlärningsmiljö Ο Undervisning som stärker elevernas förmåga att ta ställning och argumentera för sina åsikter, värdera reklambudskap och genomskåda myter. Ο Handlingsplaner som bidrar till samförstånd och långsiktighet, med tydliga strategier för en rusfri skoltid, rusfria skolavslutningar, skoldiscon och skolresor. Ο Samarbete med hemmen Ο Stöd för undervisningen i syfte att hjälpa eleverna att stanna i skolan och klara sig där Ο Mångprofessionellt samarbete inom elevvården, skolhälsovårdens stöd och omfattande Ο Hälsokontroller Ο Planerat och inlärt ingripande vid elevernas rusmedelbruk Ο Samarbete med missbrukarservicen Ο Samarbete med med hälsobefrämjande nätverk både lokalt och i större sammanhang 12

13 13

14 3. Vad innebär rusmedelsförebyggande för skolans olika aktörer? I följande avsnitt tittar vi närmare på vad rusmedelsförebyggande kan innebära för skolans olika aktörer. Lärare / personal Det är hela personalens uppgift att arbeta för en trygg skolmiljö, som stöder barnens sunda utveckling och beslutsfattande. Ett hållbart förebyggande kan inte vila på enskilda arbetstagares axlar. Personalen behöver utbildning och stöd i sitt arbete samt vid behov hjälp med personliga bekymmer med rusmedel. I Finland ingår rusmedelsfostran i ämnet hälsokunskap. Rusmedel kan naturligtvis diskuteras i många andra läroämnen. Det är ändå viktigt att personalen gemensamt förbinder sig till att bidra till att skapa en skolmiljö som stöder elevernas sunda utveckling. Det är alltså mycket viktigt att skolans personal har en rusmedelsrestriktiv attityd och föregår med gott exempel. Det är också viktigt att informera ny personal om skolans regler och handlingssätt i olika situationer. 14

15 Exempel på insatser för personalen Ο Diskussion om de egna värderingarna. Motsvarar skolans linjedragningar mina egna värderingar? Hur ser jag på ungas rusmedelsbruk? Ο Handledning och diskussion om den egna professionella rollen. Vems uppgift är det att ingripa i elevers rusmedelsbruk? Ska jag ta tid av undervisningen för att diskutera rusmedelsbruk om temat blir aktuellt i klassen/på skolan? Ο Handledning i det praktiska förebyggandet. Vilka metoder lämpar sig för målgruppen, vad behöver man veta, hur skapar man ett gott samtal med eleverna? Ο Genomgång av Hälsa i skolan -resultaten med hela personalen, diskussion om vad som enligt resultaten fungerar bra på skolan och vad som ännu behöver utvecklas Ο Hjälp med att sluta röka Ο Att ingripa med stöd och hjälp till personal som har oroande rusmedelsbruk. Personalen kan i sitt arbete med eleverna stärka skolans hälsofrämjande och rusmedelsförebyggande funktion till exempel genom att följa gemensamma spelregler: Ο Personalen använder inte rusmedel (inklusive tobaksprodukter) inför elever varken på eller utanför skolans område på skoltid. OBS! Skoltid innefattar t.ex. klassresor, kvällsevenemang och lägerskolor. Ο Personalen ingriper konsekvent då rusmedelsbruk observeras på skoltid eller på skolområdet. Detta gäller även då elever firar t.ex. bänkskuddardagen och de gamlas dans (det är på sin plats att personalen övervakar att firandet sker rusfritt). Ο Personalen föregår med gott exempel och stöder en rusmedelsrestriktiv attityd. Ο Personalen förbinder sig till att inte langa rusmedel till eleverna. Ο Elevvårdspersonalen och lärarna är uppmärksamma på rusmedelsrelaterade frågor i sitt arbete och har ett arbetssätt som uppmuntrar till diskussion. Ο Elevhälsan ingriper när oro för en elev uppstår och hjälp behövs. Elevhälsovårdspersonalen besitter kunskap om elevernas välmående som är viktig för den förebyggande verksamheten. Ο Mobbningsförebyggande arbete: Både de som blir mobbade och de som mobbar far illa. Båda grupperna skolkar oftare än andra barn. De som mobbar utgör dessutom en riskgrupp när det gäller problembruk av rusmedel och kriminalitet. Hela skolan bör gemensamt och tydligt ta avstånd från mobbning och reglerna mot mobbning måste vara glasklara och väl förankrade. Ο Läraren har ett gott ledarskap i klassrummet: Genom att skapa struktur och arbetsro i klassrummet kan läraren främja goda skolprestationer. 15

16 Elever Det räcker inte att eleverna får ta del av en förebyggande insats en gång per skolstadium, eleverna behöver ta del av förebyggande insatser minst en gång varje läsår för att de skall ha verkan. Den rusmedelsförebyggande verksamheten bör vara långsiktig och inbegripa insatser för alla årskursers elever. Beakta detta i planeringen! Den allra viktigaste rusmedelsförebyggande verksamheten är den som försiggår inom ramen för skolans vanliga verksamhet, det vill säga att rusmedelsbruk, egna val, risker och konsekvenstänkande, kamrattryck m.m. ingår som teman i den läroplansenliga undervisningen i olika läroämnen och i samtal med eleverna i vardagen. Även skolans hälsovårdare tar upp rusmedelsbruk till diskussion både i enskilda samtal (under hälsogranskningar) och med större grupper. Det är till allas fördel att man på skolan skapar sig en helhetsbild om när och på vilka sätt rusmedelsbruk behandlas med eleverna. Då kan man planera in olika insatser - undervisning, samtal, temadagar mm. - så att de samverkar och stöder varandra. Det är dessutom mycket viktigt att skolans personal har en rusmedelsrestriktiv attityd och föregår med gott exempel. Effektivt rusmedelsförebyggande bygger på att eleverna får samma signaler och budskap från många olika håll samtidigt! 16

17 Skolan kan utöver den ordinie verksamheten erbjuda eleverna t.ex. Men observera att dessa verksamheter enskilt inte har någon märkbar förebyggande verkan ifall de inte kopplas till andra verksamheter som undervisning, gemensamma spelregler m.m. Tips om hur rusmedelsfrågor kan beaktas ytterligare i undervisningen finns i länklistan på Klaaris hemsida och i planeringsdokumentet. 17

18 Ett fungerande sätt att förverkliga verksamheten, speciellt för mindre skolor, kan vara att genomföra extra insatser i samarbete med andra skolor eller med Hem och skola -föreningarna. Man kan även få hjälp av Klaariplaneraren. Det är viktigt att eleverna får vara med och diskutera skolans gemensamma spelregler gällande rusmedel. Det är till exempel viktigt att diskutera konsekvenserna av rusmedelsbruk under skoltid med eleverna. Det är ett bra sätt att förankra de gemensamma spelreglerna hos dem. Observera att hela elevkåren, inte enbart elevkårsstyrelsen, bör involveras! I arbetet med eleverna är det fruktbart att undvika betoning på förbud och istället jobba med en positiv betoning på rättigheter. Man kan exempelvis understryka att alla har rätt till saklig och korrekt information om rusmedel, att alla har rätt att få hjälp och stöd i att fatta beslut som är viktiga för den egna hälsan och framtiden, samt att det är en rättighet att slippa bli utsatt för andras rusmedelsbruk under sin lagstadgade skolgång. Unga kan ha positiva erfarenheter av rusmedelsbruk, vilket lätt leder till en rusmedelspositiv attityd. Vuxna som endast talar om rusmedlens negativa effekter kan förlora sin trovärdighet i de ungas ögon. Barn och unga uppskattar ärlig och direkt kommunikation av vuxna de litar på. Anpassa diskussionen till elevernas utvecklingsnivå och världsbild. Det är även viktigt att gå igenom skolans Hälsa i skolan -resultat tillsammans med eleverna. Detta kan bland annat göras som en del av undervisningen i hälsokunskap eller samhällslära. Det viktiga är att alla elever får ta del av resultaten och har möjlighet att diskutera dem, samt har möjlighet att ge sina synpunkter och förslag på hur välmående och trivsel på skolan kunde främjas. Se mer i exempeltabellerna. Känslan av att man kan påverka sina livsomständigheter är en av de faktorer som skyddar mot rusmedelsbruk och därför är det viktigt att verka för en fungerande skoldemokrati. Åtgärder vid oro för elevernas rusmedelsbruk finns i åtgärdsplanen. I gruppbaserad rusmedelsfostran ingår bland annat följande målsättningar och drag: 1. Kunskap om rusmedel och deras verkning 2. Diskussion om viktiga värderingar och kunskaper som behövs i livet 3. Verktyg för att kunna motstå kamrattryck och fatta egna beslut 4. Diskussion om rusmedelsfria handlingssätt 18

19 19

20 Tips till vuxna om att diskutera rusmedel med barn och unga Hur ska jag då gå till väga när jag vill prata om rusmedelsbruk med eleverna? Tänk om de frågar om jag själv varit full eller provat knark eller varför jag själv röker? Vad ska jag säga när eleverna redan verkar veta allt? Tänk om vår diskussion leder till att de blir mera sugna på att prova olika rusmedel! Rusmedelsbruk finns överallt i skolelevernas vardag i närmiljön, i media, bland vänner eller i familjen. Det är etiskt ohållbart att undvika ett så viktigt samtalsämne. Diskussioner om rusmedel behöver inte handla bara om elevernas egna rusmedelsbruk. Minns att eleverna värdesätter sina vårdnadshavares och lärares åsikter och synpunkter, samt den information de får av dessa vuxna mycket högt! Ta modigt tjuren i hornen och ge eleverna tillfällen att diskutera och att höra en vuxens åsikter det är en stor hjälp för unga som dagligen ska navigera i rusmedelslandskapet. Några tips till dig som samtalsledare: Ο Ungdomar vill gärna veta vad vuxna tycker i olika frågor som rör rusmedel. Som lärare och samtalsledare är det ett absolut krav att du ställer dig bakom de lagar och grundläggande normer som finns kring åldersgränser, tobaksförbud inom skolans område, nolltolerans mot narkotika med mera oavsett vilka personliga åsikter eller erfarenheter du har. Ο Som samtalsledare bör du undvika att låta diskussionerna med eleverna fastna kring enskilda preparat och deras effekter. Själva syftet med samtalet är inte att informera om preparat utan att låta eleverna pröva sina egna åsikter och värderingar gentemot andra jämnårigas och vuxnas åsikter och värderingar. Ο När det gäller fakta om olika preparat, hänvisa istället till tillförlitliga webbsidor, exempelvis myndigheters webbplatser ( fi, Ο Trots att narkotika ofta kan upplevas som mer spännande att prata om är det viktigt att fokusera på de rusmedel som i verkligheten berör skolelever mest, det vill säga tobaksprodukter, alkohol, och på högstadiet och andra stadiet även cannabis. Ο I många familjer/släkter finns det medlemmar som har problem med rusmedel. Det är viktigt att kunna prata om rusmedel på ett sätt som inte sårar anhöriga till dem som har problem. Det är också viktigt att föra etiska diskussioner om människor som missbrukar eller marginaliserats. 20

21 Ο Ställ frågor som inspirerar till vidare samtal. Undvik frågor där svaret bara är ja eller nej. Ο Samtalet är också ett sätt att få reda på vad unga vet om rusmedel. Passa på att korrigera uppenbara fel eller missuppfattningar (t.ex. att man inte blir bakis om man äter mycket innan man börjar dricka eller att cannabis skulle rensa lungorna). Ο Lyssna aktivt och visa ditt intresse, till exempel genom en kort reflektion kring vad eleven berättat eller genom att helt enkelt bara upprepa något som sagts. Ο Ta fram nya infallsvinklar på ett problem genom att ställa skillnads-frågor. Till exempel: Är det någon skillnad om en äldre kompis eller en okänd langare köper ut alkohol till en 16-åring? Ja, i vissa länder är det tillåtet att använda cannabis, tror ni det är skillnad på ungdomarna i de länderna och ungdomarna här? Ο Istället för att ge ett färdigt svar på hur man bör göra i en viss situation, kan du måla upp en händelse och fråga eleverna hur de själva skulle göra. Ο Fråga öppet och var förberedd på svar du inte gillar. Låt inte känslorna ta överhanden utan reservera tid för att diskutera igenom svar som oroar dig. Och döm inte! Ο Kommentarer eller tonfall som kan verka betydelselösa kan vara nyckeln till intressanta samtal, ta dig tid och våga fråga. Ο Om du ska uppfattas som trovärdig av eleverna bör du undvika att ge en alltför schabloniserad bild av narkotikabruk. Du måste till exempel kunna bekräfta att narkotika kan upplevas positivt av användare. Ο Du kan också visa att du vet att en del unga dricker alkohol och att en del använder narkotika, men du skall inte utgå från att just de ungdomar som deltar i samtalet dricker alkohol eller använder andra rusmedel. Fundera på ditt språkbruk. Stärk inte rusmedelspositiva normer genom dina ordval! Ο Att inte dricka alkohol beskrivs ofta i termer av att avstå från alkohol. Då antyds att det är en uppoffring att inte dricka, och inte ett aktivt och positivt val. Ο Vi säger också ofta till ungdomar att de måste vänta tills de är 18 år innan de får dricka alkohol, som om vi förutsätter att alla vuxna förr eller senare kommer att börja dricka. Men alla gör inte det. Undvik därför uttryck som när ni dricker, tänk på Det kan förstärka föreställningen att alla andra ungdomar dricker alkohol (det s.k. majoritetsmissförståndet). Det är bättre att istället använda uttryck som de ungdomar som dricker skulle göra klokt i att. Ο Istället för att bara diskutera förbud och regler, poängtera rättigheter, skydd etc. Elever har rätt till en rökfri skolgång och barn har rätt att skyddas från rusmedelsbrukets skadeverkningar. Ο Bra tillfällen att diskutera rusmedel är om det kommer upp i nyheterna, i tidningen, på TV eller man observerar berusade människor i sin vardag, utanför butiken, på spårvagnen, i lokaltåget... 21

22 Lästips Tonårsparlören (Statens folkhälsoinstitut) ger tonåringars vårdnadshavare råd om hur de kan rusta sina barn att fatta kloka beslut. Den innehåller bland annat fakta -avsnitt om sådant som alkohol och våld och varför alkohol är farligt för unga. Boken kan fungera som ett stöd också för lärarens samtal och diskussioner om rusmedel. (2010) Holm Ivarsson Barbro och Margareta Pantzar. Introduktion till motiverande samtal. En handledning för skolhälsovården Statens folkhälsoinstitut. Kylmänen Petri. Kun kaikki muutkin... Nuorten ehkäisevä päihdetyö Tammi. Soikkeli Markku. Miten puhua huumeista THL. Markku Soikkeli, Mikko Salasuo, Anne Puuronen & Matti Piispa. Och ändå fungerar den. Att bringa klarhet i alkohol- och drogupplysningen. Ungdomsforskningsnätverket/ Ungdomsforskningssällskapet Nätpublikation

23 Vårdnadshavare Vårdnadshavarna bär ansvaret för elevens fostran och fritid. Det kan vara en utmaning för vårdnadshavare att vara tydliga och restriktiva när det kommer till regler och gränser, speciellt gällande alkohol och tobak, och de kan behöva stöd i det av andra vårdnadshavare och av skolan. Skolan och vårdnadshavarna kan samarbeta i rusmedelsförebyggande och gränssättande genom att: Ο Skolan informerar vårdnadshavarna om aktuella rusmedelsförebyggande åtgärder som eleverna kommer att ta del av/tagit del av och uppmuntrar till samtal i hemmet. Ο Skolan informerar om rusmedelsplanen och skolans policy gällande rusmedel, genom läsårsinformation, antagningsbrev, på hemsidan eller under möten. Det är också viktigt att erbjuda vårdnadshavarna tillfällen att diskutera rusmedelspolicyn. Ο Skolan erbjuder vårdnadshavarna tillfällen att diskutera föräldraskap, tonår, gränssättning m.m. Detta kan göras i samarbete med föreningar och kommunens rusmedelsförebyggande verksamhet. Ο Skolan går igenom Hälsa i Skolan -undersökningens resultat tillsammans med vårdnadshavarna och presenterar hur resultaten används i planeringen av skolans verksamhet. Att en del av studerandena är myndiga utesluter inte samarbete med deras vårdnadshavare. Det är viktigt att också de myndiga studerandenas vårdnadshavare får information om skolans verksamhet, om hur studerandenas välmående främjas och om t.ex. olika rusmedelsförebyggande åtgärder som deras barn fått ta del av. Även de myndiga studerandenas vårdnadshavare har nytta och behov av diskussionstillfällen och föreläsningar riktade till vårdnadshavare. Skolan och vårdnadshavarna kan utarbeta spelregler tillsammans, t.ex.: Ο Vårdnadshavarna förbinder sig till att inte röka eller använda andra rusmedel i skolans utrymmen eller på klassresor, eller då man träffas med anledning av skola eller elever. Ο Vårdnadshavarna förbinder sig till att inte langa rusmedel till eleverna. Ο Skolan informerar vårdnadshavarna till exempel på möten i samband med skolavslutningar om att det är förbjudet att langa rusmedel till minderåriga. 23

24 Tips till hälsokunskapslärare Det är en god ide att samarbeta med skolans hälsovårdare. Hälsovårdaren ställer frågor om och diskuterar rusmedelsbruk med eleverna under de återkommande hälsogranskningarna och det är bra att hälsokunskapsläraren hålls uppdaterad om vad som har tagits upp under hälsogranskningarna så att hon/han även kan behandla rusmedelsfrågor i sin undervisning. På det sättet kan hälsokunskapsläraren bygga vidare på den diskussion som uppstått under hälsogranskningarna och diskutera vidare runt eventuella tankar och frågor som fötts hos eleverna. Ökat samarbete med andra skolors hälsokunskapslärare - t.ex. nätverksträffar som samlar alla stadens hälsokunskapslärare - kan ge möjligheter till att dela på kunskap och erfarenheter, samt tillsammans utveckla den egna yrkesrollen. Hälsa i skolan -undersökningens resultat kan med fördel utnyttjas i undervisningen av hälsokunskap, exempel på hur det kan göras hittas här: Genom att eleverna bekantar sig med den egna skolans resultat kan de t.ex. komma med förslag på hur välmående och trivsel på skolan kan förbättras och främjas. Därmed kan elevernas möjligheter att påverka sin egen arbetsmiljö och att få sina röster hörda förbättras. Exempel på skolans spelreglergällande rusmedel Skolan och skoltiden ska vara trygg och hälsosam för eleverna och skolans personal. Alla har rätt till en rusmedelsfri miljö! Om rusmedelsbruk upptäcks, handlar man enligt skolans åtgärdsplan. Ο På skolområdet är det förbjudet för alla (elever, personal, vårdnadshavare och andra som använder skolans område) att använda tobaksprodukter, dvs. snusa eller röka cigarretter. Detta gäller dygnet runt, årets alla dagar enligt tobakslagen. Ο För minderåriga är det även förbjudet att inneha tobaksprodukter (cigarretter och snus). Ο Alkoholbruk är förbjudet i skolans utrymmen och under skoltid. Klassresor: Ο Alla vuxna förbinder sig till att inte använda alkoholprodukter. Ο Alla vuxna förbinder sig till att inte använda tobaksprodukter i elevernas åsyn. Ο Alla vuxna förbinder sig till att inte langa rusmedel till eleverna. Ο Alla vuxna förbinder sig till att inte använda rusmedel med eleverna. 24

25 Tips för en rökfri/snusfri skola Alla på skolan innefattas av samma regler gällande rökning och snusning. Användning av tobaksprodukter är fr.o.m. den enligt lagen förbjudet för både elever och personal inne i skolan och på skolområdet. Kom ihåg att lagen lägger upp ramen för minimiåtgärderna för tobaksfrihet, men skolan kan alltid välja att ta i bruk regler som är ännu striktare än vad lagen kräver. Ο Det är klart och tydligt definierat vilka följder ett brott mot skolans regler har för elever och personal. Ο Det finns en överenskommelse om hur man bevakar att skolans regler följs på vissa skolor vaktar t.ex. personalen aktivt på rasterna att eleverna inte röker på skolans område, samt att de inte har möjlighet att röra sig utanför skolans område och röka där. Ο Samarbete med andra aktörer i närområdet t.ex. kan man ha en överenskommelse med den närliggande ungdomsgården om att de skall följa och verkställa samma regler som skolan. Då blir tobaksfrihet en gemensam linje och ett gemensamt mål i närområdet och eleverna möter på samma konsekventa budskap också när de är aktiva utanför skolan. Ο Skolan erbjuder meningsfulla aktiviteter, som stöder hälsa och samhörighet, på rasterna som ett alternativ till rökning och skapar en trivsam studiemiljö. Rökning är framförallt socialt för ungdomar och därför är det viktigt att erbjuda alternativa sätt att uppleva gemenskap och samhörighet. Ο De elever som redan har börjat röka/snusa skall erbjudas hjälp och stöd i att sluta. Nikotin orsakar ett mycket starkt beroende och det är inte hållbart att förvänta sig att en person slutar röka utan att samtidigt erbjuda någon form av stöd i slutandet. Eleverna kan få hjälp av skolans hälsovårdare och det finns också andra sätt att stöda dem som vill sluta röka/snusa: Ο Andra stadiets skolor kan t.ex. i sitt urval av valfria studiepoängsbelagda kurser erbjuda sluta röka -kurser till eleverna. Cancerorganisationerna ordnar utbildningar för ledare av sluta röka -kurser. Ο Skolläkare i Helsingfors har tillstånd att skriva ut recept på nikotinersättningsbehandling till minderåriga. Ο Skolan kan även ordna tävlingar i att sluta röka som eleverna kan delta i antingen som individer eller klassvis eller genom att bilda lag. Fördelen med att t.ex. en hel klass eller ett lag deltar i tävlingen är att alla i klassen/laget har samma mål och kan stöda och peppa varandra (det här är speciellt viktigt med tanke på hur starkt socialt rökandet är för ungdomar). Ο Kom ihåg att skolans personal föregår med ett viktigt exempel och samma gäller förstås också vårdnadshavare. Det kan finnas skäl även för de vuxna att reflektera över sin rökning/snusning. Både personalen och vårdnadshavarna får hjälp med att sluta röka/snusa från den egna arbetshälsovården. Och det att en vuxen röker eller snusar utgör inte ett hinder för att upprätthålla en restriktiv attityd till minderårigas tobaksbruk! Ο Ett sätt att engagera eleverna i sin egen skolmiljö är att regelbundet arrangera städdagar då hela personalen och elevkåren tillsammans städar skolområdet. 25

26 Brev till elever och vårdnadshavare i andra stadiets avgångsklasser Bästa elev och vårdnadshavare! Nu är skoltiden snart slut. Det innebär att studerandevårdens tjänster inte längre finns tillgänglig för den studerande. Unga vuxna som inte har tillgång till studerandehälsovård betjänas av den kommunala hälsovården i den kommun där de är folkbokförda. Genom Hälsovårdsupplysningen som är öppen dygnet runt (tel ) får man information om vart man kan vända sig i olika situationer. Krisjouren för unga Krisjouren för unga betjänar åriga ungdomar och unga vuxna samt deras familjer. Målsättningen för verksamheten är att erbjuda målgruppen flexibel och kortvarig samtalshjälp i livets olika kris- och problemsituationer. Servicen är gratis, det finns ingen begränsning gällande boningsort och man har möjlighet att kontakta Krisjouren anonymt. Rusmedelskonsult Helsingfors hälsovårdscentraler har rusmedelskonsulter som man kan diskutera med om man är orolig för sitt eget eller en anhörigs rusmedels-bruk. Rusmedelskonsulten hjälper till att kartlägga rusmedelsbruket och ger samtalshjälp om man vill minska sitt rusmedelsbruk. Man kan boka tid hos rusmedelskonsulten via hälsostationens tidsbokning. Preventivrådgivningen i Berghäll Öppen: må to kl. 8 16, fr 8-14 Adress: Andra linjen 4 C, Helsingfors Rådgivning och tidsbeställning, må-fr kl tel. (09) Ytterligare information om preventivfrågor ges på den egna hälsostationen eller vid preventivrådgivningen i Berghäll. Preventivmedelsr_dgivning Med vänliga hälsningar och förhoppningar om en god fortsättning, Skolans studerandevårdsteam Brevet kan sändas via Wilma eller läggas ut på skolans hemsida. Helsingfors ungdomsstation Betjänar åringar som har problem med rusmedel samt deras närmaste, samt unga som oroar sig för anhörigas bruk. www_se/index.htm 26

27 27

28 4. Skolans rusmedelsplan Praktiskt Handboken innehåller information, teori, tips och idéer om vad den rusmedelsförebyggande verksamheten i skolan kan innebära för Ο personal Ο elever Ο vårdnadshavare I planeringsdokumentet kan skolan planera insatser för dessa målgrupper för en två-årsperiod. Dokumentet finns i en separat word-fil som finns att hämta på Klaaris hemsida. I planeringsdokumentet finns tabeller för de tre målgrupperna med färdigt ifyllda förslag till förebyggande verksamhet som förhoppningsvis inspirerar i planeringsarbetet. Skolorna kan lägga till egna insatser och målsättningar i tabellerna. Planera gärna lite längre än pågående eller nästa termin så blir det lättare att få en helhetsbild och försäkra sig om att inga elever blir utan rusmedelsförebyggande. Dessutom håller slutresultatet ofta högre kvalitet då man börjar planera och förverkliga i god tid. Tabellerna i planeringsdokumentet tydliggör på ett enkelt sätt den planerade förebyggande verksamheten på skolan. De hjälper till att synliggöra både den förebyggande verksamhet som redan bedrivs och den som kanske ännu behöver utvecklas, vilket gör det lättare för skolan att få ett helhetsgrepp om arbetet. Det blir även lättare att informera om och utvärdera det förebyggande arbetet. Om planeringsdokumentet förvaras elektroniskt är det lätt för alla att justera och anteckna i tabellerna. Åtgärdsdelen kan även skrivas ut och förvaras i skolans säkerhetsmapp. Vem gör vad? Planen ska gärna uppmärksammas i skolans verksamhetsplan och då skolans ansvarspersoner väljs. Bland annat behöver man utse vem eller vilka som är ansvariga för att planen verkställs, samt vem som ansvarar för dokumentering och utvärdering i samarbete med Klaariplaneraren. Budgetering Det är viktigt att budgetera för det förebyggande arbetet ifall skolan t.ex. vill köpa in utbildning eller handledning till personalen, material, eller service av föreläsare och föreningar. Klaariplaneraren kan hjälpa till med planerandet av olika rusmedelsförebyggande program och insatser på skolan och har aktuell information om vilka aktörer/föreningar/ program som finns tillhanda inom rusmedelsförebyggande i Helsingfors. Klaariplaneraren rekommenderar enbart sådana samarbetspartners som blivit utvärderade och uppfyller kvalitetskriterier uppsatta av Institutet för Hälsa och välfärd. 28

29 Utvärdering och uppdatering Planen och planeringsdokumentet i sig bör utvärderas åtminstone i samband med att den uppdateras Utvärderingen är mycket viktig för att skolan ska kunna utveckla sitt rusmedelsförebyggande arbete och för att planeringsdokumentet ska kunna utvecklas och verkligen bli ett användbart och enkelt instrument för skolans rusmedelsförebyggande. Klaariplaneraren utvärderar både skolans plan och planeringsdokumentet tillsammans med en eller fler nyckelpersoner från skolan. Det uppdaterade planeringsdokumentet kommer sedan att läggas upp på Klaaris hemsida där den finns tillgänglig för alla. Klaariplaneraren kommer att koordinera utvärderingen av planen, men i delutvärderingar eller interna utvärderingar kan följande frågor beaktas: Ο Följdes planen, har den varit användbar? Varför, varför inte? Ο Har alla planerade åtgärder vidtagits? T.ex. fortbildning av personalen? Information on planen till vårdnadshavare och elever? Ο Har skolan enhetliga regler gällande rusmedelsbruk och ingripande? Följer hela skolans personal de överenskomna reglerna? Ο Har ansvarsfördelningen varit tydlig och fungerande? Ο Har ny personal informerats om planen och reglerna gällande rusmedel? Har rektorn uppmuntrat personalen till att följa regler och till fortbildning? Ο Har skolans personal, elever och vårdnadshavare fått tillgång till/information on planen? Ο Hurdan respons har planen fått av skolans personal, elever och vårdnadshavare? 29

30 5. Skolans åtgärdsplan för rusmedel Inledning Det är viktigt att skolan har en handlingsplan som enhetligt stöder rusmedelsfrihet. Handlingsplanen skall följas konsekvent av alla i skolans personal för att budskapet till eleverna om rusmedelsfrihet skall vara trovärdigt. Det är också viktigt att göra såväl elever som vårdnadshavare medvetna om hur skolan agerar i situationer och frågor som berör rusmedel. En gemensamt överenskommen handlingsplan är samtidigt både ett ställningstagande mot rusmedel och en praktisk modell att följa. Varje gång då rusmedelsbruk misstänks hos en elev eller har påträffats i skolan är det frågan om ett individuellt fall. Observera att lagen om grundläggande utbildning innehåller bestämmelser om hur skolan skall gå tillväga då den inom elevvårdsarbetet behandlar ett ärende som berör en enskild elev. Avsikten är att skapa en så uppmuntrande och trygg uppväxt- och inlärningsmiljö som möjligt. Elevernas bästa är det viktigaste! Vid misstanke om rusmedelsanvändning Det är viktigt att vuxna ingriper då unga använder rusmedel. Ingripandet är inte et straff utan ett sätt att visa att de vuxna bryr sig och att det inte är acceptabelt att unga använder rusmedel. Ingripandet har alltså även en normgivande funktion. Om det finns överenskomna förfaranden blir det lättare för hela personalen att ingripa då det finns orsak till det. Tobaksprodukter Tobak är det rusmedel som mest direkt berör skolans vardagliga arbete, eftersom det är det mest använda rusmedlet bland minderåriga. Tobak är ett av de farligaste rusmedlen. Av alla rusmedel, inklusive narkotika, har tobak den största beroendeframkallande effekten. Trots att tobak ibland uppfattas som det mindre onda i jämförelse med alkohol och narkotika, är det i själva verket det mest använda rusmedlet bland unga och har allvarliga konsekvenser för hälsan på lång sikt. Hela 93 % av rökare får negativa hälsokonsekvenser av rökningen. Tobak är den enda legala produkten som orsakar ohälsa, sjukdom och död när den används precis som avsett! Att upprätthålla ett tobaksförbud inom skolans område kan till en början leda till konflikter med elever som bryter mot förbudet. Forskning visar emellertid att en aktiv övervakning av tobaksförbudet - åtföljd av åtgärder och konsekvenser för den som bryter mot förbudet - har en effekt på elevers tobaksanvändning. En tydlig tobakspolicy, som de vuxna i skolan ser till att följs, är en av de mest verkningsfulla insatser som skolan kan göra för att främja tobaksfrihet. Det är förbjudet att röka eller snusa för den som är under 18 år. Även innehav av tobaksprodukter är förbjudet för minderåriga (Tobakslagen /698). Rökning/snusning är förbjudet på skolans område och i anslutning till skolans aktiviteter. Då en elev påträffas med tobaksprodukter på sin person får skolans personal be eleven om to- 30

31 baksprodukterna, men personalen får inte med tvång ta dem ifrån eleven det får enbart elevens vårdnadshavare göra. Emellertid kan skolan i sina ordningsregler förbjuda både rökning/snusning och innehav av tobaksprodukter på skolan och skolans område, och lägga upp sanktioner och konsekvenser (som att man kontaktar vårdnadshavaren, kvarsittning) för brott mot denna regel. Därmed får det konsekvenser för eleven om hen ertappas med att röka/snusa eller har tobaksprodukter synliga i t.ex. en ficka eller en väska. När man misstänker att någon sålt tobaksprodukter till minderåriga är det alltid nödvändigt att kontakta polisen som utreder om ett brott begåtts. Om man misstänker eller vet att det finns butiker eller kiosker i närheten av skolan som säljer tobaksprodukter eller alkohol till minderåriga är det viktigt att meddela polisen. 31

32 Då en elev påträffas med att röka eller använda snus i skolan Då eleven påträffas med att röka eller använda snus bör en vuxen från skolan alltid ingripa. Förslag till handlingsmodel då eleven påträffas med att röka eller snusa på skolans område Ο Tilltala eleven och gör det klart för eleven att rökning/snusning är förbjudet på skolans område och att vuxna enligt lagen är skyldiga att ingripa. Ο Berätta också för eleven hur man agerar med en rökande/snusande elev. Ο Kontakta genast vårdnadshavaren tillsammans med eleven. Eleven ringer själv under övervakning till vårdnadshavaren. Om vårdnadshavaren inte kan nås skall klassföreståndaren eller en annan lärare kontakta vårdnadshavaren senare samma dag. Ο Gör en anmälan i Wilma till klassföreståndaren och en anmärkning för eleven. Till kännedom: Eleven har påträffats med att röka/snusa på skolans område, man har försökt nå vårdnadshavaren per telefon. Ο Fyll i den anmälan som skickas till vårdnadshavaren (Bilaga). Kopiera anmälan och ge kopian till vicerektorn. Posta anmälan hem till eleven vårdnadshavare. Eleven returnerar anmälan med vårdnadshavarens underskrift till vicerektorn/klassföreståndaren. Eleven påträffas igen med att röka/snusa under skoldagen Ο Samma som ovan Ο Ett fostringssamtal som skolans disciplinära åtgärd Ο Vårdnadshavare och eleven deltar i diskussionen med hälsovårdaren Uppföljning Ο Om fortsatta åtgärder besluter man skilt för varje enskilt fall och i överenskommelse med vårdnadshavare 32

33 Anmälan om rökning/snusning Helsingfors stad (Skolans namn) ANMÄLAN OM RÖKNING/SNUSNING TILL ELEVENS VÅRDNADSHAVARE Rökning och snusning är förbjudet på skolans område och i skolans aktiviteter. (Tobakslagen 10, skolans ordningsregler) Eleven har påträffats med att röka/snusa under skoltid / 20 kl. Det är första gången skolan ingriper. Vi hoppas att eleven förstår allvaret i situationen och vi ber er att hemma diskutera rökning/snusning med eleven. Trots tidigare ingripanden har eleven upprepade gånger brutit mot skolans ordningsregler och mot tobakslagen genom att röka/snusa på skolans område. Vi ber er igen att diskutera rökning/snusning med eleven. Fortsatta brott mot ordningsreglerna inverkar på elevens vitsord för uppförande. 18 ) Kvarsittning (Lag om grundläggande utbildning 36, Förordning om grundläggande utbildning Fostringssamtal med vicerektorn (elev + vicerektor) Diskussion med skolhälsovårdaren (elev, vårdnadshavare, skolhälsovårdare) Returneras utan dröjsmål med underskrift till vicerektorn. Helsingfors / 20 tel. lärare vårdnadshavarens underskrift och namnförtydligande På nätet finns många resurser som är till för att hjälpa unga sluta röka woch man kan informera både eleven och vårdnadshavarna om dessa. Några resurser: På sidan finns information om och verktyg för hur man inom hälsokunskap bygger upp undervisning om tobak. Från kan man beställa hanledande material till både skolor och vårdnadshavare om hur man stöder ungas tobaksfrihet. Om en minderårig har utvecklat ett nikotinberoende kan skolhälsovårdaren eller skolläkaren skriva ut recept på avvänjningsprodukter. Klaariplaneraren kan också bistå med material och tips!