Valdemarsviks kommun, Kommunledningskontoret, Valdemarsvik tel

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2007

2 FOTOGRAFIET PÅ FRAMSIDAN ÄR TAGET AV HANNES CARLSSON. RÖDA NÄCKROSOR VID HARSTENA. Valdemarsviks kommun, Kommunledningskontoret, Valdemarsvik tel

3 VALDEMARSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2007 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse 1 Färgat papper Resultaträkning 12 Färgat papper Finansieringsanalys 12 Färgat papper Balansräkning 13 Färgat papper Bokslutskommentarer - noter 14 Färgat papper Redovisningsprinciper och begreppsförklaringar 16 Färgat papper Revisionsberättelse 17 Färgat papper Driftredovisning - budgetutfall 19 Investeringsredovisning 20 Särredovisning VA-enheten Resultat- och balansräkning 22 Bokslutskommentarer noter 23 Verksamhetsuppföljning Kommunledningskontoret 25 Tekniska förvaltningen 31 Barn- och utbildningsförvaltningen 44 Socialförvaltningen 52 Politiska organisationen 66 Sammanställd redovisning 67

4 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys Årets resultat Trots de goda förutsättningarna för den kommunala sektorn visar Valdemarsviks kommun ett resultat endast med kkr för 2007 (1 450 kkr för 2006). I resultatet ingår reavinster vid försäljningar av anläggningstillgångar med kkr. Resultatet belastas inte i år av engångskostnader (som fjolårets reservering för översvämningsskadorna) utan är ett resultat av alltför hög kostnadsnivå och omfattning på verksamheterna i förhållande till kommunens intäkter. Positiv budgetavvikelse ligger även i år inom finansförvaltningen med 3,8 milj kr före reavinster. Budgetavvikelserna på förvaltningarna är fortfarande negativ, i år med 5,0 milj kr (3,3). Se vidare rubriken Budgetavvikelse. Resultat Årets resultat före extraordinära poster Resultatet för den sammanställda redovisningen (kommunkoncernen inkl de kommunala bolagen) överensstämmer i stort med kommunens resultat. Centrumhuset AB redovisar en i sammanhanget liten vinst medan Valdemarsviks Etablerings AB hanteras med ett nollresultat. Balanskravet Balanskravet innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Uppkommer ändå ett negativt resultat skall det återställas senast tre år efteråt. Balanskravsutredning Årets resultat Avgår reavinster Balanskravet är uppfyllt. Måluppfyllelse I budgeten för 2007 antogs följande övergripande mål och riktlinjer av betydelse för god ekonomisk hushållning. Finansiella mål 1. Årets resultat ska långsiktigt varje år uppgå till minst 1,5 % av skatteintäkter och skatteutjämning. För 2007 gäller det kortsiktiga målet 0,5 %. Årets resultat efter reavinster uppgår till 0,5 %, resultatet enligt balanskravsutredning 0,15 %. 2. Kommunens bruttokostnader (exkl kapitalkostnader) får ej öka med mer än 4 %. Målet är ej aktuellt då skatteintäkterna ökar med endast 2,8 %. Målet ska tillämpas då skatteintäkter/skatteutjämning ökar väsentligt. En del av ökningen ska då sparas för kommande år med sämre intäktsutveckling. Bruttokostnaderna ökade med 2,75 % och nettokostnaderna (före jämförelsestörande poster) med 4,3 %. 3. Investeringarna ska finansieras med skattemedel och på sikt ska kommu-

5 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys nens låneskuld minska räknat i nettolåneskuld efter utlåning till de kommunala bolagen. Målet är uppfyllt, investeringarna finansieras till 100 % med driftöverskott (resultat justerat med avskrivningar mm). Låneskulden har minskat med 18,5 milj kr och nettolåneskulden med 20,4 milj kr. Förvaltningsövergripande mål 1. Kommunens befolkning ska uppgå till invånare år Målet är inte på väg att uppfyllas. Befolkningen har 2007 minskat med ytterligare 89 invånare till Flyttningsnettot var 43 invånare. 2. Genom aktiva åtgärder ska sjukfrånvaron sänkas med 10 % från en redan låg nivå hos kommunens anställda. Målet har uppnåtts. För 2007 redovisar kommunen en sjukfrånvaro på låga 4,81 %. Detta är en sänkning med 1,15 procentenheter eller 19 %. 3. Samtliga förvaltningar ska hålla sina budgetar. Målet har inte uppnåtts. Barn- och utbildningsförvaltningen samt den politiska organisationen redovisar stora underskott. Övriga håller sina budgetar och redovisar överskott. %. Det beror på ökade avgifter till kostnadsutjämningssystemet, årlig reducering av införandebidraget och minskad befolkning. Relativa utvecklingen av nettokostnader och skatteintäkter Nettokostnad Skatteintäkter Nettokostnaderna har även 2007 procentuellt ökat mer än skatteintäkterna, dock inte i samma utsträckning som fjolåret. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna Nettokostn/skatteint % Nettokostn exkl avskrivn/skatteint % Nettokostnader och skatteintäkter Skatteintäkterna inkl skatteutjämning är kommunens största inkomstkälla. Skatteintäkterna och skatteutjämning inkl LSS-utjämning och sysselsättningsstöd har ökat med endast 2,8 %, mot ifjol 3,2 Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna visar hur stor del av skatteintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. Diagrammet visar nettokostnadens andel av skatteintäkterna, dels utan och dels med avskrivningar. År 2007 användes 94,1 % (94,0) av skatteintäkterna för att täcka verksam-

6 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys hetskostnaderna. De totala nettokostnaderna, inkl av- och nedskrivningar, utgjorde 98,6 % (98,6) av skatteintäkterna. Andelen är lika, men det beror på reavinster redovisade Ekonomisk ställning Kommunens ekonomiska ställning är i stort oförändrad. Kommunens eget kapital uppgår den sista december 2007 till kkr ( ), vilket innebär en soliditet på 38,8 % (38,2 %). Den lilla soliditetshöjningen beror på minskad låneskuld. Soliditeten är det viktigaste måttet på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Den visar hur stor andel av de totala tillgångarna kommunen äger, dvs det egna kapitalet i förhållande till tillgångarna. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen, tillgångarnas och låneskuldens förändring. Sänkningen av soliditeten 2004 beror på nedskrivningen av lånen till Centrumhuset AB. koncernens soliditet jämfört med kommunens. Det viktiga är inte nivån, utan att följa den enskilda kommunens utveckling över tiden. Investeringar Årets nettoinvesteringar uppgår till kkr (10 633). De största investeringarna ligger inom vatten och avlopp, reningsverk samt mark- och fastighetsköp. Det senare i anslutning till hantering av översvämningsriskerna. Se vidare investeringsredovisningen. I kommunens målsättning att skapa en ekonomi i balans ingår att självfinansiera investeringarna. Årets investeringar har finansierats utan nyupplåning. Nettoinvesteringar Soliditet De kommunala bolagen har en soliditet på 3 %. I 2004 års beslut om nedskrivningen av Centrumhusets fastigheter har kommunfullmäktige uttalat målet att uppnå en soliditet på 15 % för bolaget. Genom den låga omslutningen i bolagen i förhållande till kommunen förändras ej Finansiering Kommunens låneskuld har minskat med hela 18,5 milj kr till 99,0 milj kr (117,5). Nettolåneskulden (utlåning till de kommunala bolagen avräknad) minskar även och är 63,9 milj kr (84,3).

7 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys Kommunen hanterar Centrumhusets och Vetabs låneskulder genom att ta upp lån i eget namn och vidareutlåna till bolagen, detta för att bättre kunna hantera ränteriskerna på den totala låneskulden oavsett vad lånen används till. Det ger en lägre total lånekostnad och ränterisk för kommunkoncernen som helhet. I låneskulden ingår förmedlade lån till Centrumhuset och Vetab motsvarande långfristiga fordringar på bolagen med 35,1 milj kr (33,2). Låneskuld Låneskuld I februari 2008 har ytterligare ett lån (6,9 milj kr) tillfälligt lösts. Avsikten med lånet är långsiktigt och beslut finns i kommunfullmäktige att ersätta lånet med nytt lån. Med hänsyn till den stora tilläggsbudgeteringen av ej genomförda investeringar kommer detta troligen också att ske. Finansnetto Fin netto Fin kostn Fin int Kommunens finansnetto är negativt 2,7 milj kr, dvs räntekostnaderna överstiger ränteintäkterna. Det är ungefär i samma nivå som de senaste fem åren. Under året har räntorna stigit och en relativt stor andel av låneskulden är placerad med korta räntebindningstider, men genom sänkt låneskuld har finansnettot kunnat hållas nere. Ränteintäkterna består till största delen av räntor på medelsplacering samt räntor från kommunens företag på de utlämnade lånen. 56 % (53 %) av ränteintäkterna är räntor från koncernföretagen. Pensionsförvaltning Kommunen har ingen pensionsförvaltning, utan medlen tillskapas i respektive års resultaträkning och några särskilda medel har hittills inte byggts upp. Förslag har lämnats till kommunfullmäktige att kommunen skall hantera och tillskapa medel för pensionsreserver i egen balansräkning. Pensionsförpliktelser (kkr) Avsättningar (inkl löneskatt) för pensioner och liknande förplikt Ansvarsförbindelser (inkl löneskatt) Totala pensionsförpliktelser Årets pensionskostnader Budgetavvikelse Förvaltningarnas avvikelse mot budget (före finansiering) är minus kkr ( ). Den stora negativa budgetavvikelsen är inom barn- och utbildningsförvaltningen och redovisas för förskola/barnomsorg med 3,1 milj kr och gymnasieskolan 5,5 milj kr.

8 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys Budgetavvikelse per förvaltning: Kommunledningskontoret Tekniska förvaltningen Barn- och utbildningsförv Socialförvaltningen Politiska organen kkr kkr kkr kkr kkr Se vidare respektive förvaltnings verksamhetsberättelse. Finansieringen redovisar även i år en positiv budgetavvikelse, skatteintäkter +0,7, räntenetto +1,1 samt personalförsäkring och pensioner +1,8 milj kr. Därutöver redovisas en reavinst på 1,2 milj kr. Budgetavvikelse I de flesta fall redovisas bättre resultat än prognosen i budgetuppföljningen. Barnoch utbildningsförvaltningens prognos var dock alltför positiv och fångade bl a inte upp gymnasieskolans extra kostnader under höstterminen i form av kvarvarande omställningskostnader och interkommunala ersättningar. Förvaltn Uppföljn Årsredov Diff KLK TF BUF SOF Pol Finans Reavinster Verksamheterna Totalt

9 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys (milj kr) FEM ÅR I SAMMANDRAG, SNABBFAKTA Årets resultat 1,7 1,5 4,6-43,6 0 Resultat före extraordinära poster 1,7 1,5 4,6-4,1 3,2 Resultat enligt balanskravsutredning 0,5 1,5 4,3-4,1 2,9 Budgetavvikelse totalt 0,1 0 0,7-4,1-2,2 Budgetavvikelse förvaltningarna -5,0-3,3-3,9-3,6-4,3 Finansnetto -2,7-2,9-2,9-2,7-2,7 Nettoinvesteringar 12,3 10,6 12,4 11,7 12,9 Låneskuld 99,0 117,5 120,6 120,6 127,5 Nyckeltal (procent) Verksamhetens nettokostnader/ skatteintäkter och statsbidrag 99% 99% 98% 100% 98% Balanslikviditet 78% 95% 80% 64% 85% Soliditet 39% 38% 38% 38% 45% (antal invånare) Befolkning 31/ Flyttningsnetto Födelsenetto

10 Förvaltningsberättelse Personalredovisning Antal anställda och personalkostnader Kommunen hade i december (92) anställda inom tekniska förvaltningen, 245 (263) inom barn- och utbildningsförvaltningen, 325 (332) inom socialförvaltningen samt 25 (25) inom kommunledningskontoret. Totalt 684 st (712). Personalkostnaderna för kommunen ökade med 1,9 procent (4,7 miljoner kronor) mellan år 2006 och I diagrammet syns de totala kostnaderna för arbetskraft uppdelad på förvaltning för åren 2005 till Beloppen är i tkr , , , , , ,0 0, KLK Tekn. Förv Barn- och utbildn Soc.förv De direkta sjuklönekostnaderna minskade med 716 tkr jämfört med Redovisning sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron var för perioden 4,81 (5,96) procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden vilket är en sänkning med 1,15 procentenheter jämfört med Sänkningen gör att kommunen med god marginal klarar de mål som satts upp i budgeten. Andelen långtidssjukskrivna (över 60 dagar) uppgick till 49,55 (49,35) procent av den totala sjukfrånvaron, vilket är en marginell höjning med 0,20 procentenheter jämfört med Sjukfrånvaron per ålder såg ut enligt följande: år eller yngre 4,01 % 3,73 % år 3,40 % 4,97 % 50 år eller äldre 6,46 % 7,03 % Sjukfrånvaron på förvaltningsnivå såg ut enligt följande: Socialförvaltningen 5,09 % 6,74 % Barn- o utbildn förv 5,48 % 6,61 % Tekniska förvaltn 3,02 % 2,95 % Kommunledningsk 1,15 % 1,45 % Den totala sjukfrånvaron har minskat till en mycket låg nivå vilket är mycket positivt. Arbetet med hälsoprofiler via företagshälsovården har fortsatt. Hittills har 335 personer i åldern år via Sensia (tidigare Kusthälsan) genomgått en hälsoprofilbedömning. Utifrån bedömningen har ett antal insatser gjorts. Många har börjat träna regelbundet och fått stöd i detta via Sensia. Flera medarbetare och också fått hjälp och stöd kring överviktsproblematik. Heltid- och deltidsanställda Sysselsättningsgraden hos den tillsvidareanställda personalen skiljer sig mellan kvinnor och män. Den stora andelen kvinnor som arbetar deltid har sin arbetsplats inom vården. Bland männen arbetar 90 % heltid och bland kvinnorna 56,4%. Andelen kvinnor som arbetar heltid har ökat med 1,4 procentenheter. Sjukfrånvaron var för kvinnor 5,35 (6,71) procent och för män 3,08 (4,14) procent.

11 Förvaltningsberättelse Personalredovisning Ålders- och könsfördelning Av kommunens tillsvidareanställda personal är 81 % kvinnor och 19 % män. Medelåldern är 49 år. Den höga medelåldern medför att kommunen (precis som landets övriga kommuner) kommer att ställas inför stora pensionsavgångar framöver. 223 medarbetare kommer under perioden att uppnå åldern 65 år. Det är därför viktigt med en god framförhållning för att klara framtida rekryteringsbehov. En viktig del av detta arbete handlar om att ge möjlighet till önskad sysselsättningsgrad vid nyanställningar. Under 2008 har en person anställts för att arbeta med införandet av en arbetstidsmodell. Modellen innebär att medarbetarna inom äldre- och handikappomsorgen en gång per år väljer sysselsättningsgrad. Målet är att modellen ska vara införd under året.

12 Förvaltningsberättelse Verksamhetsöversikt Förvaltningsberättelsens verksamhetsöversikt är ett urval ur förvaltningarnas redogörelser för verksamhetsåret Det är tillsammans med den ekonomiska analysens budgetutfallsdel en sammanfattning av verksamhetsåret Befolkning Befolkningen i kommunen minskade även under 2007 och uppgick vid årsskiftet till invånare. Flyttningsnettot är -43 och ett födelseunderskott redovisas med -46. Kommunens åldersstruktur har en kraftig övervikt mot medelålders och äldre. Kommunen har en mycket negativ befolkningsutveckling med en minskning med 637 invånare de senaste 10 åren. Flyttningsnettot samma period är -170 och födelseunderskottet Det är av vital betydelse att befolkningsminskningen bromsas genom att skapa förutsättningar för ytterligare ökad inflyttning. Året som gått Personal och organisation Den totala sjukfrånvaron var ,81 (5,96) procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden vilket är en sänkning med 1,15 procentenheter jämfört med Sänkningen gör att kommunen med god marginal klarar de mål som satts upp i budgeten. Arbetet med hälsoprofiler via företagshälsovården har fortsatt. Hittills har 335 personer i åldern år via Sensia (tidigare Kusthälsan) genomgått en hälsoprofilbedömning. Utifrån bedömningen har ett antal insatser gjorts såsom regelbunden träning, hjälp och stöd mm. Samhällsutvecklingen I januari svämmade Valdemarsviken över och åstadkom skador på mark och parkanläggningar. Prioriterade arbetsinsatser under året har därför varit att utreda vilka lämpliga åtgärder som måste vidtas i syfte att eliminera skadeverkningar vid skyfall och höga vattennivåer i Valdemarsviken. Några trummor är utbytta efter i åarna och pumpkapaciteten har utökats vid några pumpstationer. Frågan om reglering av skadeståndskrav från de fastighetsägare som drabbades av översvämningen den 27 augusti 2006 har också behandlats. För att få rådighet över översvämningsbenägna områden har några fastigheter förvärvats. Beslut om långsiktig strategi för fastigheten Skavaren har också fattats. Överklagan av detaljplan för Borgsområdet har medfört att exploatering av tomter där avstannat. Försäljning av tomter på fastigheten Fyrtorp pågår och detaljplan för Konvaljekullen i Gryt har vunnit laga kraft. Exploateringsarbeten har utförts på Grännäs Gård och Fyrtorp. Byggande för permanentboende har mellan åren 2006 och 2007 ökat från 3 till 14 hus. Diskussioner med Vägverket angående den planskilda korsningen vid Mossebo utmynnade i att en överenskommelse om medfinansiering av åtgärden träffats. Vägverket har därefter inte lyckats finna finansiering för sin del till projektet. Arbetet med kommunens två stora miljöprojekten har pågått. Naturvårdsverket har efter förnyad ansökan med högre medfinansieringsgrad från kommunen beslutat att tillskjuta ett bidrag på 120

13 Förvaltningsberättelse Verksamhetsöversikt miljoner kronor för sanering av Valdemarsviken. Kommunen är projektägare och arbetsinsatser pågår för att förbereda en åtgärd. I miljöprojektet i Gusum har undersökningar och provtagningar genomförts. Ansökan om resurser till en huvudstudie har inlämnats och medel har beviljats av Naturvårdsverket. Nya förutsättningar för sanering av gamla bruket har öppnats sedan fastigheten försatts i konkurs under våren. Utbildning och omsorg Den minskade elevtillströmningen till gymnasieskolan innebar att beslut togs våren 2007 att fyra program lades ner och eleverna som skulle börja år 2 och 3 blev erbjudna utbildningsplatser i Norrköping fr o m höstterminen. De kvarvarande programmen, Carl Malmstens Hantverksgymnasium (Möbelhantverk och Design & Form), Friskvårdsprogrammet (specialutformat BF) och Individuella programmet har samlokaliserats i Funkishuset centralt i Valdemarsvik tillsammans med vuxengymnasiet och Lärcenter. Hösten 2007 öppnade allaktivitetshuset Garveriet sina dörrar för ungdomarna. Den fritidspedagog som anställts ansvarar för verksamheten och dess vidare utveckling i positiv riktning. Elevstyrelse är vald och ungdomarnas eget engagemang är stort. Under våren togs beslut att utöka antalet demensplatser i kommunen med totalt femton stycken, sju på Vammarhöjden och åtta på Ringgården. Förändringen på Vammarhöjden genomfördes under hösten, vilket innebar att korttidsenheten fick nya lokaler. Utökningen på Ringgården kommer att genomföras under våren 2008, men projektering för ombyggnation och omflyttningar av boende och personal har pågått under hösten. Beläggningen på korttidsenheten har varit låg, ingen kö till boendeplatser utan snarare har tomplatser funnits inom äldreomsorgen. Korttidsplatser har sålts till Söderköpings kommun, i snitt två platser under hela hösten. I syfte att underlätta den framtida personalrekryteringen inom vård och omsorg pågår arbete med att tillskapa en arbetstidsmodell för önskad arbetstid, samt har fyra ambassadörer för verksamheten engagerats. Deras uppdrag är att på ett bra sätt ta emot praktikanter/elever och informera i olika sammanhang om arbete inom äldre- och handikappomsorgen. Flyktingmottagandet har byggts upp under året och samlokaliserats med Arbetsmarknadsenheten. Under året har 22 personer tagits emot, därav 9 barn. En familj, bestående av 5 personer, har flyttat från kommunen. Framtida utveckling I budgeten har följande övergripande ekonomiska målsättning antagits: Kommunens resurser får inte förbrukas över tiden. Kommunens årliga resultat ska möjliggöra att alla kommuninvånare även i framtiden kan tillförsäkras en bibehållen hög standard på anläggningar, service och verksamhet. Detta bryts sedan ner till ett antal finansiella mål som innebär att årets resultat långsiktigt varje år ska uppgå till 1,5 % av skatteintäkter och skatteutjämning. Kommunens verksamheter och ekonomi står inte i motsatsställning till varandra. Tvärtom är både en kortsiktigt och långsiktigt god ekonomisk hushållning en

14 Förvaltningsberättelse Verksamhetsöversikt förutsättning för att fortsatt kunna bedriva en kvalitativt bra verksamhet. Det nya skatteutjämningssystemet som började gälla 2005 innebär reducerade bidrag med totalt 7 milj kr för Valdemarsviks kommuns del. Avtrappningen som måste hanteras sker med drygt en milj kr per år under införandetiden. De ständiga förändringar som sker i systemet innebär också påfallande ofta mindre intäkter för små kommuner som Valdemarsvik. Kommunens övergripande vision är att Valdemarsvik ska vara en kommun där företag och människor fortsättningsvis väljer att verka och bo. Dessutom ska fler välja Valdemarsvik som boende- och etableringskommun. Naturens krafter, både vind och vatten har senaste åren gjort sig påmind. Detta kommer att i hög grad prägla var insatser skall läggas ner under de kommande åren. Projekt Valdemarsviken och resultatet av huvudstudien i miljöprojektet Gusum kommer att bli föremål för stora insatser från kommunens sida. Åtgärdspaketet för Valdemarsviken kommer också att medföra insatser i centrumområdet som samkörs med åtgärderna i Valdemarsviken. Framtagande av aktuell översikts- och kommunplan måste prioriteras. Elevantalet på grundskolan fortsätter att minska. För skolorna i centrala Valdemarsvik är det mest kännbart. Ställningstagande till grundskolans framtida, långsiktiga organisation med anpassning till elevunderlaget måste komma. Konkurrensen om eleverna till alla gymnasieprogrammet från såväl kommunala som friskolor ökar kontinuerligt, samtidigt som nu elevkullarna också börjar minska. Även här måste ställningstaganden komma om programstrukturen i Valdemarsviks eget gymnasium. Samverkan mellan kommunen och olika externa parter blir allt viktigare för att kunna upprätthålla servicen i kommunen. Det kan vara att utveckla samverkansformerna med Landstingets olika delar, andra kommuner och statliga myndigheter. Sammantaget finns krav på stora omställningar och anpassningar i den kommunala verksamheten samtidigt som ökande ekonomiskt utrymme inte kan påräknas för den kommunala sektorn.

15 12 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr Not Verksamhetens intäkter not Verksamhetens kostnader not Jämförelsestörande poster not Avskrivningar not Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter not Skatteutjämning not Finansiella intäkter not Finansiella kostnader not Resultat efter finansiella poster Årets resultat not FINANSIERINGSANALYS Belopp i tkr Not I Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för ej rörelsekapitalpåverkande poster - Avskrivningar Avsättning pensioner Avsättning deponi Avsättning översvämningsskador Realisationsvinster Justering för rörelsekapitalets förändring not I Kassaflöde från löpande verksamhet II Investeringar i anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar not Försäljning av materiella anläggningstillgångar Omklassificering till omsättningstillgång Investering i finansiella anläggningstillgångar II Kassaflöde Investeringar III Finansiering Utlåning Utlåning/Ökning långfristiga fordringar Upplåning Amortering III Kassaflöde Finansiering Förändring av likvida medel

16 BALANSRÄKNING Belopp i tkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar not 12 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Pågående nyanläggningar Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga fordringar not Värdepapper och andelar not Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Exploateringsfastigheter not Kortfristiga fordringar not Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital därav årets resultat Summa eget kapital not Avsättningar Avsättningar för pensioner Avsättning återställande av deponi Avsättning översvämningsskador Summa avsättningar not Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder not Summa skulder SUMMA EGET KAP, AVSÄTTN OCH SKULDER ANSVARS- OCH BORGENSFÖRBINDELSER Pensionsförmåner intjänade före 1998 not Borgensåtaganden not

17 BOKSLUTSKOMMENTARER - NOTER Noter till resultaträkningen Not 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter och räntor ingår ej. Belopp i tkr Försäljningsmedel Taxor o avgifter Hyror och arrenden Bidrag Förs av verksamh o entrep Förs anläggnt div periods Not 2 Verksamhetens kostnader Avser verksamhetens externa kostnader. Skattekostnader, räntor och avskrivningar ingår ej. Belopp i tkr Inköp,konsulter,bidrag Arbetskraft Övr verksamhetskostn Resor o diverse kostnader Not 3 Jämförelstörande poster Belopp i tkr Reserv. översvämningsskador Ökning (-)/minskning (+) av Realisationsvinster förråd/exploateringsfastigheter Not 7 Finansiella intäkter Belopp i tkr Ränteintäkter Räntor från koncernföretag Statliga räntebidrag Not 8 Finansiella kostnader Belopp i tkr Räntor på lån m m Räntor på pensionsavsättning Not 9 Årets resultat Belopp i tkr Avstämning mot balanskravet: Årets resultat Avgår reavinster Noter till finansieringsanalysen Not 10 Justering för rörelsekapitalets förändr. Belopp i tkr Ökning (-)/minskning (+) av kortfristiga fordringar Ökning (+)/minskning (-) av kortfristiga skulder Not 4 Avskrivningar Belopp i tkr Avskrivningar enligt plan Nedskrivningar Not 5 Skatteintäkter Belopp i tkr Egna skatteintäkter Slutavräkning Slutavräkning Prel slutavräkning Not 6 Skatteutjämning Belopp i tkr Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsbidrag Utjämningsbidrag LSS Sysselsättningsstöd Regleringsavgift Införandebidrag Not 11 Nettoinvesteringar Belopp i tkr Årets utgifter Investeringsbidrag Noter till balansräkningen Not 12 Materiella anläggningstillgångar Belopp i tkr Markreserv Verksamhetsfastigheter Fastigheter, affärsverksamhet Publika fastigheter Fastigheter, annan verksamhet Inventarier och maskiner Pågående nyanläggningar Mark, byggnader, tekn. anläggningar Årets förändring i tkr Ingående värde Omklassificeringar Avskrivningar Nedskrivningar Utgifter Försäljning Utgående värde

18 Inventarier och maskiner 15 Årets förändring i tkr Ingående värde Omklassificeringar 0 0 Avskrivningar Utgifter Försäljning Utgående värde Pågående nyanläggningar Årets förändring i tkr Ingående värde Utgifter under året Färdigställt under året Utgående värde Not 13 Långfristiga fordringar Belopp i tkr Vetab Centrumhuset AB Not 14 Värdepapper och andelar Belopp i tkr Aktier Vetab Centrumhuset AB Östgötatrafiken Kommuninvest Ek Förening KGF Östergötland Övrigt Andelskapitalet i Kommuninvest ekonomisk förening avser inbetalt andelskapital. Kommuninvest ekonomisk förening har därefter beslutat om insatsemission om sammanlagt 52 tkr för Valdemarsviks kommun. Totala andelskapitalet uppgår därmed till 305 tkr. Not 15 Exploateringsfastigheter Belopp i tkr Ingående värde Omklassificering till anl.tillgång Överflyttning markreserv Utgifter område Fyrtorp Utgifter område Borg Utgifter område Liljekonvaljen 0 6 Utgifter område Takmossen 6 0 Årets försäljning Utgående värde Not 16 Kortfristiga fordringar Belopp i tkr Mervärdesskatt Konsumtionsavgifter Barn- och äldreomsorgsavgifter Övr fakturafordringar inkl. hyror Avräkn VETAB Fordran Hem-PC Övriga interimsfordringar Övriga fordringar Not 17 Eget kapital Belopp i tkr Ing eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Belopp i tkr Omsättningstillgångar Kortfr skulder Rörelsekapital Belopp i tkr Anläggningstillgångar Långfr skulder och avsättn Anläggningskapital Not 18 Avsättningar Pensionsskulden är redovisad enligt blandad modell. Pensioner intjänade under samt visstids- och garantipensioner är upptagna som avsättning. Belopp i tkr Långfristiga avsättningar Pensioner Löneskatt Återställning Toverumstippen Reserv.översvämningsskador Not 19 Kortfristiga skulder Belopp i tkr Preliminärskatt och arbetsgivaravgifter Pensionsskuld ind del Löneskatt ind del Semesterlöneskuld Mervärdesskatt Slutavräkn kommunalskatt Övr.leverantörs/interimsskulder Övriga skulder Not 20 Pensionsförmåner Pensionsförmån Löneskatt Not 21 Borgensåtaganden Belopp i tkr Valdemarsviks IF Kommunalt förlustansvar för egnahem Kommunen har under 1994 ingått solidarisk borgen "så som för egen skuld" för Kommuninvest i Sverige AB. Detta borgensåtagande är i ett underavtal begränsat till det lånebelopp som kommunen har inom Kommuninvest, vid årsskiftet 88,7 tkr.

19 16

20 17