Motion om gemensam arbetsmarknadsnämnd och förvaltning i Malmö

Transkript

1 Malmö stad Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsberedningen 1 (1) Datum Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK Till Kommunstyrelsen Motion om gemensam arbetsmarknadsnämnd och förvaltning i Malmö Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsbredningen har vid sammanträde den 10 februari 2014 beslutat att förordra att kommunstyrelsen beslutar att hemställa att kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen. För arbetsmarknads- och vuxenutbildningsbredningen Ordförande Andreas Schönström Sekreterare Gunnar Bergström Moderaterna och Folkpartiet Liberalerna anmäler gemensam reservation. Sverigedemokraterna anmäler reservation.

2 Reservation Ärende: Arbetsmarknad och vuxenutbildningsberedningen Motion om gemensam arbetsmarknadsnämnd och förvaltning i Malmö STK Vi Sverigedemokrater delar motionärens intentioner och förslag. Med fiaskot jobb Malmö i färskt minne är det uppenbart att motionärens förslag kan göra en stor skillnad och förbättring inom området. Vi skulle också behöva en kommission som utreder och granskar alla arbetsmarknadsåtgärder och förvaltningar. Som enda parti i Malmö gör vi Sverigedemokrater även den självklara kopplingen mellan massarbetslöshet och massinvadring. Då våra yrkande inte vann gehör reserverar vi oss mot beslutet. Magnus Olsson (SD)

3 SIGNERAD Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum Vår referens Gunnar Bergström Utredningssekreterare Tjänsteskrivelse gunnar.bergstrom@malmo.se Motion om gemensam arbetsmarknadsnämnd och förvaltning i Malmö STK Sammanfattning Anja Sonesson (M) anför i motionen att Malmö stad har en otydlig och ologisk arbetsmarknadsorganisation och föreslår att kommunstyrelsen uppdras att utreda möjligheten att införa en kommungemensam arbetsmarknadsnämnd och arbetsmarknadsförvaltning i enlighet vad som beskrivs i motionen. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att avslå motionen. Beslutsunderlag Motion om gemensam arbetsmarknadsnämnd och förvaltning Malmö Bilaga 1 G-Tjänsteskrivelse- Motion om gemensam arbetsmarknadsnämnd och förvaltning i Malmö- STK Beslutsplanering KS Fördelningsmöte KS Fördelningsmöte Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsberedningen KS Arbetsutskott Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Ärendet Motionens innehåll Anja Sonesson (M) anför i motionen att Malmö stad har en otydlig och ologisk arbetsmarknadsorganisation. Ansvaret är fördelat på flera olika förvaltningar och det är i princip omöjligt att få en överblick över alla verksamheter. Trelleborgsmodellen med en så kallad en-väg-inorganisation, där alla arbetsmarknadsinsatser är samlade under samma tak, har uppmärksammats då den ger bättre service till medborgarna. Malmö skulle gynnas av en likanande samord-

4 ning där strukturen för medborgarna är tydlig med en-väg-in. Vidare skulle malmöborna främjas av att arbetsmarknadsinsatserna på de olika nivåerna, statliga och kommunala, samverkan och involverar det lokala näringslivet. 2 (5) Motionären föreslår att kommunfullmäktige beslutar att uppdra åt kommunstyrelsen att utreda möjligheten att införa en kommungemensam arbetsmarknadsnämnd och arbetsmarknadsförvaltning i enlighet vad som beskrivs i motionen, samt i övrigt beslutar i enlighet med motionens intentioner. I motionen beskrivs en arbetsmarknadsnämnd med en arbetsmarknadsförvaltning som är indelad i fyra enheter: myndighetsenheten (som utbetalar försörjningsstöd), arbets- och kompetensenheten, etableringsenheten samt Navigatorcentrum. Dessutom finns en servicedisk en-väg-in till kommunens verksamhet för den arbetslöse. Stadskontorets överväganden Arbetsmarknadsnämnd Arbetslösheten förväntas ligga kvar på en hög nivå även under kommande år. Samtidigt förväntas efterfrågan på vuxenutbildning vara fortsatt stor till följd av arbetsmarknads- och sysselsättningsläget och för att möta arbetsmarknadens efterfrågan på kompetens och utbildad arbetskraft. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsinsatser har därmed stor strategisk betydelse för Malmö stad. Konkurrensen om jobben är stor och personer med bristande utbildning eller arbetslivserfarenhet behöver många gånger stöd av arbetsmarknads- och vuxenutbildningsinsatser för att kunna matcha kompetenskraven på arbetsmarknaden. Under 2013 har stadskontoret haft i uppdrag att utreda möjligheterna till ny förvaltningstillhörighet för JobbMalmö där förslaget var att flytta över JobbMalmö från serviceförvaltningen till gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen. Under 2013 har dessutom två konsultbolag (Deloitte samt Demokratikonsult) haft i uppdrag att undersöka Malmö stads arbetsmarknadsinsatser. Fokus för utredningarna var dels en granskning av ledning, styrning och intern kontroll inom Jobb Malmö och dels en översikt över hur arbetsmarknadsinsatserna bedrivits, dess resultat och effekter. Samtliga utredningar visade tydligt på behovet av en ordentlig översyn av stadens organisation för arbetsmarknadsinsatser. Med anledning av resultatet av utredningarna har kommunstyrelsen beslutat den 7 november 2013 att ge stadskontoret i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp som har i uppdrag att redovisa ett förslag till hur Malmö stad bör organisera stadens arbetsmarknads- och vuxenutbildningsinsatser på ett ändamålsenligt sätt. Uppdraget kommer redovisas till kommunstyrelsen i februari Effekter av ändrad organisation För hushållning av stadens resurser och för ett effektivt bemötande av medborgarnas förväntningar och krav är organisationen av vital betydelse. Däremot är inte sambandet mellan en god organisation och minskad arbetslöshet eller minskat behov av försörjningsstöd lika tydligt. Arbetslösheten i Malmö påverkas framför allt av strukturella faktorer som bland annat arbetsmarknad och ekonomisk konjunktur, befolkningssammansättning, utbildningsnivå och storstadsproblematik. Faktorer som har större genomslagskraft än hur staden organiserar sina insatser rik-

5 tade mot arbetslösa. En effektivare organisation ger vinster men skapar inte i sig nya arbetstillfällen som är det stora behovet för att minska arbetslösheten 3 (5) Tydlig eller otydlig organisation? I motionen anges att Malmö har en otydlig och ologisk arbetsmarknadsorganisation med spridd ansvarsfördelning som gör verksamheten svår att överblicka. Enligt stadskontorets mening är organisationen idag samordnad och med en tydlig ansvarsfördelning som också framförs i motionen stadsdelarna ansvarar för försörjningsstödet, serviceförvaltningen för arbetsmarknadsriktade insatser och gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen för vuxenutbildning och svenska för invandrare (sfi). Däremot har organiserandet av arbetsmarknadsinsatserna tidigare varit splittrat och fördelat på ett flertal stadsdelsförvaltningar, AUC, och med en ibland oklar gränsdragning mellan arbetsmarknadsuppdraget från kommunstyrelsen och kraven från den egna stadsdelsförvaltningen. Stadskontoret initierade därför den nuvarande samordningen av arbetsmarknadsinsatserna inom serviceförvaltningen och JobbMalmö för effektivare styrning och samordning. AUC - Arbetsoch utvecklingscenter (sedermera AIC), var ett samordningsprojekt med lokalmässig samordning av myndigheter och funktioner för att underlätta för den arbetssökande och där närheten mellan arbetsmarknadsinsatser och ekonomiskt bistånd var stor. En-väg-in enligt Trelleborgsmodellen Motionen föreslår en samordning av arbetsmarknadsinsatserna genom en en-väg-in organisation liknande den som Trelleborg infört. Stadskontoret kan konstatera att det inte är det första exemplet på lyckad samordning av kommunala och även statliga insatser i mindre kommuner och där respektive organisation endast har en representerande del och antalet inblandade såväl arbetssökande som handläggare är relativt få. Malmö är en betydligt större stad än Trelleborg och med helt andra volymer. Den storlek på antalet arbetslösa och försörjningsstödstagare som finns i Malmö och till exempel Arbetsförmedlingens uppdelning på flera kontor gör det svårare att centralisera all verksamhet utan betydande ökning av administration och byråkrati. Även den småskaliga närhet som finns i en mindre kommun till näringslivet är svår att med bibehållna fördelar skala upp till Malmöformat. Fig. 1 Arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen, december 2013 Antal och som andel av den registerbaserade arbetskraften (procent) Malmö Trelleborg Antal % Antal % år , , år , ,2 I motionen anges tal för arbetslösheten i Malmö, Stockholm och riket i februari Angivna procentsatser stämmer för andel arbetslösa av arbetskraften enligt Arbetsförmedlingens definition och inte som andel av den arbetsföra befolkningen. Motionen föreslår att myndighetsutövningen av ekonomiskt bistånd förs in under arbetsmarknadsförvaltningen. En fråga som i annat sammanhang lyfts fram är i vilken utsträckning individ-

6 och familjeomsorgen i Malmö har tillräckliga resurser för utredning och planering i enskilda ärenden. Om så inte är fallet avhjälps inte bristen genom sammanslagning med arbetsmarknadsinsatser utan de grundläggande resurserna måste finnas där besluten om försörjningsstöd fattas. Risk finns för stereotypa bedömningar av försörjningshinder av individer som kan behöva komplexa parallella stöd och inte ekonomiska sanktioner. En arbetsmarknadsförvaltning bör snarare fokusera på innehåll och resursaktivering. 4 (5) Fig. 2 Befolkning och antal hushåll med ekonomiskt bistånd Antal hushåll med ekonomiskt Befolkning 2013 (antal) bistånd 2012 Malmö Trelleborg Källa: SCB och SoS Navigatorcenter för ungdomar Vägledningscentrum arbetar med särskilda insatser för ungdomar folkbokförda i Malmö i åldersgruppen år inom ramen för det kommunala uppföljningsansvaret som regleras i Skollagen. Enligt lagen ska en hemkommun löpande hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen är sysselsatta i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga åtgärder. Malmö har under de senaste åren haft en kontaktfrekvens motsvarande 100 % av de ungdomar som av olika skäl valt att inte gå vidare till gymnasieskolan efter grundskolan alternativt hoppat av en påbörjad gymnasieutbildning Det är den högsta kontaktfrekvensen i landet. Malmö har också för den som önskar ett 8-veckorsprogram för gruppen, Drop-in 4 dropouts med goda resultat för ungdomarnas framtid. Från och med hösten 2012 ingår Malmö Stad i ett nationellt EU-projekt med Arbetsförmedlingen som projektägare, Unga In. Unga in är ett projekt som vänder sig till unga (16-24 år) som står utanför våra trygghetssystem. Ungdomar som alltså inte går i skolan, jobbar, finns inskrivna på Arbetsförmedlingen eller får försörjningsstöd från kommunen. I Malmö har man goda resultat för åringar och kan därmed fokusera extra mycket på de mellan år. Mottagning av nyanlända Sedan december 2010 har staten genom Arbetsförmedlingen återtagit ansvaret för nyanlända flyktingars etablering på arbetsmarknaden medan landets kommuner ansvarar för samhällsorientering och sfi. De flyktingar som faller utanför Arbetsförmedlingens målgrupp samt övriga invandrare fångas i Malmö efter behov upp av Invandrarservice, JobbMalmö eller gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen. Merparten av de som läser sfi i Malmö Stad är inte flyktingar. I januari 2014 deltar ca personer i sfi-studier varav endast 7 % är flyktingar. Totalt har ca 85 % av de sfi-studerande egen försörjning. Motionens förslag att enligt trelleborgsmodellen inrätta en särskild etableringsenhet får i Malmö anses ha sin motsvarighet i befintlig organisation. Trelleborg har upprättat en organisation för mottagande av flyktingar för att slussa in dem i arbetslivet. Flyktingmottagandet i Trelleborg är av mycket blygsam omfattning och erfarenheterna av hur organisationen fungerar bör vara av samma grad.

7 Fig. 3 Antal kommunmottagna flyktingar enligt ersättningsförordningen 2013 (t o m november) 5 (5) Anhörig Kvotflykting ABO EBO Övriga Totalt Malmö (47) 553 (46) 11 (1) 960 (94) Trelleborg (17) (17) Siffror inom parantes anger antal ensamkommande barn inom resp kategori. Fig. 4 Kommunmottagna flyktingar enligt ersättningsförordningen 2013 (ålder) 0-17 år år år >64 år Totalt Malmö 412 (81) 32 (11) 495 (2) (94) Trelleborg 27 (16) 2 (1) (17) Ansvariga Pehr Andersson Näringslivsdirektör Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör

8 Partimotion Gemensam arbetsmarknadsnämnd och förvaltning i Malmö Staten ansvarar för arbetsmarknadspolitiken. Riksdag och regering anger vilka mål arbetsmarknadspolitiken ska ha och fattar beslut om vilka åtgärder som ska finnas. Utifrån detta anslår de medel för verksamheten. Uppdraget för den kommunala arbetsmarknadspolitiken måste vara att komplettera de statliga verksamheterna och möta behovet hos medborgarna i den unika kommunen så att de ska ges optimal möjlighet att nå egen försörjning. Malmö är en av de kommuner i landet som har högst andel långvariga biståndsmottagare samt den högsta andelen barn som växer upp i familjer med bistånd. Arbetslösheten i februari 2013 var i Malmö 14,5 %, i Stockholm 7 % och i hela Riket 8,9 % beräknat på hela den arbetsföra befolkningen mellan år. Bland ungdomar mellan år är arbetslösheten 23,4 % i Malmö. Arbetslöshet bland unga är förödande dels för den enskilde individen som börjar sitt vuxna liv som fattig och riskerar att hamna i ett utanförskap med svårigheter att etablera sig i samhället som följd. Forskning visar på kopplingar till flera negativa konsekvenser utöver de rent ekonomiska. Exempelvis löper barn som växer upp i familjer med långvarigt biståndsmottagande högre risk att drabbas av ohälsa och sämre skolresultat. Att minska biståndsmottagandet bör därför ha högsta prioritet. Förkortad tid i bidragsberoende minskar även kommunens kostnader för försörjningsstöd som under 2012 uppgick till oacceptabla 866 Mkr. Malmö har sålunda extraordinära problem med arbetslöshet vilket kräver att kommunen tar ett extra och mer långtgående ansvar för sina medborgare. Inför en en väg in -organisation i Malmö Malmö har en otydlig och ologisk arbetsmarknadsorganisation. Ansvaret är fördelat på flera olika förvaltningar och det är i princip omöjlighet att få en överblick över alla verksamheter. Individ- och familjeomsorgen i de olika stadsdelarna ansvarar för försörjningsstödet, serviceförvaltningen för närmande till arbetsmarknaden och utbildningsförvaltningen för vuxenutbildningen inklusive SFI. Administration av bistånd prioriteras på bekostnad av arbete mot självförsörjning, vilket fördröjer insättande av åtgärder för etablering på arbetsmarknaden.

9 Trelleborgsmodellen med en så kallad en väg in organisation där alla arbetsmarknadsinsatser är samlade under samma tak, har uppmärksammats då den ger bättre service till medborgarna. Även deras sätt att samverka mellan statliga och kommunala verksamheter bedöms generera synergieffekter. Navigatorcentrrum, deras verksamhet för unga under 25 år, fungerar effektivt och gynnar såväl de arbetssökande samt företagare som vet exakt vart de ska vända sig om de har lärlingsutbildningar och praktikplatser att erbjuda. Malmö skulle gynnas av en liknande samordning där strukturen för medborgarna är tydlig med en väg in. Vidare skulle Malmöborna främjas av att arbetsmarknadsinsatserna på de olika nivåerna, statliga och kommunala, samverkar och involverar det lokala näringslivet. I Malmö har arbetsmarknadspolitiken i alltför hög utsträckning haft ett så kallat omhändertagandeperspektiv vilket i sin tur har lett till att insatserna snarare har bidragit till det växande utanförskapet än motverkat detsamma. Var fjärde vuxen Malmöbo varken arbetar eller studerar. Många lever på bidrag men det finns även ett stort antal personer som lever helt utanför systemen. Kommunen måste arbeta med att öka incitamenten för arbete och egenförsörjning. Detta kan ske genom att den som har tagit emot ekonomiskt bistånd under en längre tid och till exempel får ett deltidsarbete, får behålla viss inkomst från sitt förvärvsarbete utan att detta påverkar biståndsbedömningen. Vinsten blir dubbel, dels förbättras den ekonomiska situationen, samtidigt får personen värdefull erfarenhet och en fot in på arbetsmarknaden. En arbetsmarknadsförvaltning med muskler att göra skillnad Att bli arbetslös innebär en svår omställning inte bara för individen utan även för familj och anhöriga, men det medför inte automatiskt sociala problem. Kommunens förhållningssätt måste vara att den som är arbetslös är en fullt kompetent person som för tillfället saknar arbete. Varje individ kan bidra med 100 procent av sin egna 100 procentiga förmåga. Närmande mot självförsörjning ska alltid vara det primära fokuset. Separata enheter för utbetalning av försörjningsstöd respektive arbetsmarknadsinsatser Arbetet med utbetalning av försörjningsstöd bör avskiljas från arbetsmarknadsinsatserna. Det ska med andra ord inte vara samma person som sköter de rent administrativa tjänsterna med utbetalning av försörjningsstöd, som sedan coachar den arbetslöse mot egenförsörjning. Detta för att renodla uppdraget med coachning mot arbetsmarknaden. Det är viktigt att den arbetslöse personen i sin relation med arbetsmarknadssekreteraren enbart kan fokusera på sin etablering på arbetsmarknaden.

10 Utbetalning av försörjningsstöd sker under Myndighetsenheten. Se bilaga 1 Arbets - och kompetensenheten Vägen in för samtliga arbetslösa Malmöbor ska gå via en så kallad servicedisk. Där möter varje arbetslös person en utbildad arbetsmarknadssekreterare som enbart ska diskutera hur den arbetslöse ska etablera sig på arbetsmarknaden. Denna process ska gå fort och den enskilde ska vara i aktivitet inom 2 dagar. Lämplig bakgrund för arbetsmarknadssekreteraren är exempelvis studie- och yrkesvägledare eller liknande utbildning och kompetens. Varje arbetslös person bedöms individuellt. Detta för att individen ska kunna få så relevant och anpassad hjälp som möjligt för att nå egen försörjning genom arbete. Arbetsmarknadssekreteraren gör den första bedömningen av hur nära individen står arbetsmarknaden. Finns det andra hinder mot egenförsörjning såsom ohälsa eller sociala problem ska personen få anpassad hjälp med detta från socialtjänsten. Behovsbedömning görs under Arbete - och kompetensenheten. Se bilaga 1. Verksamhet riktad mot nyanlända En del av de som uppbär ekonomiskt bistånd för sin försörjning i Malmö läser svenska för invandrare (SFI). SFI är idag förlagd till utbildningsförvaltningen. De som ansvarar för verksamheten har således inte ansvaret för hur den enskilde ska bli självförsörjande, vilket har medfört att verksamheten varit ineffektiv och ofta tillåtits fortgå alldeles för länge. Att inordna SFI undervisningen under samma tak som övrig verksamhet mot arbetsmarknaden, skulle medföra att det görs en tydligare koppling mellan SFI och arbetsmarknaden. Särskilda insatser Bakgrunden och erfarenheterna bland de som kommer till Malmö är mycket varierad. I arbetsmarknadsförvaltningens uppdrag bör ingå en noggrann undersökning av de sökandes behov så att insatser kan riktas för att möta individen. Verksamhet riktad mot nyanlända såsom SFI sker under Etableringsenheten. Se bilaga 1.

11 Navigatorcentrum för ungdomar under 25 år Vi vill initiera ett pilotprojekt för unga mellan 19 och 24 år i likhet med Navigatorcentrum i Trelleborg. Istället för att passivt uppbära bistånd erhåller ungdomen en kommunal ersättning/lön med krav på motprestation i form av aktiv närvaro. I Trelleborg ligger denna ersättning på 4500 kr per månad. Den kommunala ersättningen ska vara flexibel på så sätt att ungdomen ska ha rätt att tjäna upp till en mindre summa utan att ersättningen påverkas. Detta för att säkra en grundtrygghet, men med tydliga incitament att arbeta och tjäna pengar. Tillsammans med samarbetspartners ska ungdomen stöttas och slussas mot sina mål, till exempel utbildningar, praktik, jobb eller företagande. För att ungdomen ska erhålla den kommunala ersättningen ska personen arbeta aktivt med en arbetsmarknadspanerare på ungdomsenheten vara inskriven på arbetsförmedlingen redogöra för antal arbetade timmar varje månad Arbetslösa under 25 år får vägledning av Navigatorcentrum. Se bilaga 1. Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag kommunfullmäktige besluta att uppdra åt kommunstyrelsen att utreda möjligheten att införa en kommungemensam arbetsmarknadsnämnd och arbetsmarknadsförvaltning enligt ovan att i övrigt besluta i enlighet med motionens intentioner Anja Sonesson (M)

12