Företagsskattekommitténs slutbetänkande Neutral bolagsskatt för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Företagsskattekommitténs slutbetänkande Neutral bolagsskatt för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40)"

Transkript

1 REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/00094 Er referens: Fi2014/ (22) Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Att. Elisabeth Sheikh Stockholm Via e-post till Företagsskattekommitténs slutbetänkande Neutral bolagsskatt för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40) Sammanfattning Bankföreningen delar uppfattningen att det ska råda neutralitet i skattesystemet. Bankföreningen anser att förslagen i slutbetänkandet leder till att nu gällande principer för neutralitet i beskattningen mellan oberoende bolag inte upprätthålls. Kommitténs förslag innebär ett avsteg från principen om att kostnader för intäkternas förvärvande ska vara avdragsgilla när intäkterna är skattepliktiga. Detta leder till kedjebeskattning. Således skapas asymmetrier i bolagsbeskattningen med kommitténs förslag. Bankföreningen avstyrker huvudförslaget med dess utformning i betänkandet. Föreningen anser att förslaget är alltför långtgående och leder till stora skillnader i skattebörda för olika branscher beroende på olikheter i finansieringssätt och behov av kapital. Det leder också till stor komplexitet i tillämpningen på grund av behovet av krångliga regler för att förhindra skattearbitrage genom omklassificering av kostnader. Målsättningen att undanröja skatteundandragande med hjälp av så kallade räntesnurror bör kunna uppnås på ett mindre ingripande sätt genom att rikta udden mot räntekostnader mellan företag i intressegemenskap. Bankföreningen avstyrker förslaget om en schablonbeskattning av finansiella företag. En beräknad schablonintäkt med bankernas skuldsida som bas slår särskilt hårt mot banker med lägre lönsamhet och stor utlåning. Den föreslagna utformningen blir i praktiken en skatt på kreditgivning. Genom den avgränsning som föreslås av kretsen som ska omfattas av schablonbeskattning, de företag som idag betalar stabilitetsavgift (drygt 130 företag), kommer en olikformighet i

2 2 (22) skattemässigt hänseende att uppstå i förhållande till företag och kreditförmedling som faller utanför schablonbeskattningen (s.k. skuggbanksverksamhet) men vilkas verksamhet kan konkurrera med de finansiella företag som betalar stabilitetsavgift. Skattesystemet blir därmed inte rättvist. Bankföreningen avstyrker även alternativförslaget så som det är utformat i betänkandet. Visserligen erkänns finansiella kostnader som avdragsgilla i detta förslag och rullning tillåts av nekade avdrag för negativa finansnetton upp till sex år. Men för att förslaget ska vara ett reellt alternativ krävs att det uppvisar fördelar som huvudförslaget saknar för det enskilda företaget. Dessa skillnader kan inte utläsas i alternativförslaget vilket dessutom, i likhet med huvudförslaget, är mycket komplext. Bankföreningen motsätter sig dessutom schablonbeskattningen av finansiella företag, av samma skäl som framgår ovan. Bankföreningen avstyrker utredningens förslag att slopa avdragsrätten för räntekostnader på vissa efterställda lån i kreditinstitut. Dessa lån utgör en väsentlig del av bankernas möjligheter att uppfylla kapitaltäckningsregelverket och är ett centralt kapitalinstrument i det kommande regelverket om krishantering i banker, det s.k. resolutionsdirektivet. Slopad avdragsrätt för räntor på dylika lån får en kontraproduktiv effekt och går stick i stäv med utvecklingen i andra länder där sådan avdragsrätt uttryckligen tillåts i skattelagstiftningen. Bankföreningen anser att konsekvensanalysen i betänkandet är bristfällig. Det saknas exempelvis en analys av hur förslagen kan tänkas slå på fastighetsmarknaden (påverkan på fastighetspriser, värdet på panter) eller hur skatteförslagen kan slå vid en allvarlig nedgång i ekonomin som exempelvis leder till stora kreditförluster. Bankföreningen anser att förslagen leder till en orimligt stor administrativ börda vid tillämpningen av skattereglerna. Avdragsbegränsningen för finansiella kostnader innebär att definitionen av finansiella intäkter och finansiella kostnader blir central för att undvika skattearbitrage. Bankföreningen anser att bolagsbeskattningen i Sverige inte bör avvika från vad som tillämpas internationellt. Vidare kan det ifrågasättas om förslagen och dess effekter till alla delar kan anses förenliga med EU-rätten och andra internationella riktlinjer för att motverka skadlig skattekonkurrens. Bankföreningen utvecklar sina ståndpunkter närmare nedan. Bankföreningen delar i tillägg till detta svar vad som anförs av Svenskt Näringsliv i organisationens yttrande

3 3 (22) över betänkandet. Föreningen ansluter sig också till yttrandet av Swedbank och Svensk Försäkring. Kommitténs utgångspunkter Kommittén har bland annat haft följande utgångspunkter för sitt arbete. I takt med ökad global handel och gränsöverskridande investeringar som möjliggjorts genom avreglering av finansiella marknader, fria kapitalrörelser etc. ökar trycket på inhemska skattesystem och behovet att skydda den egna skattebasen på nationell nivå. Företag (framför allt multinationella dito) ser möjligheter att genom gränsöverskridande verksamhet utnyttja olika skatteregler och skattesatser i olika länder för att sänka sin totala beskattning. Samtidigt ökar konkurrensen mellan länder för att attrahera utländska investeringar på den egna marknaden. Konkurrensen har lett till en press att sänka den interna bolagsskattesatsen och Sverige är inte något undantag. En annan drivkraft som förstärkts i kölvattnet av den stora finanskrisen 2008/09 är behovet att åstadkomma neutrala skatteregler för att öka effektiviteten och stabiliteten i ekonomin, icke minst gällande den skattemässiga behandlingen av olika sätt att finansiera/kapitalisera företag. Att skattemässigt gynna lånefinansiering framför finansiering med eget kapital anses av utredningen utgöra ett incitament för överskuldsättning hos företagen. Bankföreningen anser att målsättningarna för företagsskattekommitténs arbete är synnerligen ambitiösa men att resultatet visar att de tyvärr är svåra att förena om lösningarna ska sökas inom bolagsskattesystemet. Kommittén har inte haft mandat att arbeta med annan beskattning än bolagsbeskattningen inom ramen för detta reformarbete. Att skapa en tillväxtvänlig och välfärdsskapande bolagsskattemodell som samtidigt måste vara så regelintakt att skattearbitrage inte är möjligt är en mycket svår, om inte omöjlig, uppgift. Tyvärr löser inte inhemska skattesystem denna målkonflikt, för detta torde krävas, menar Bankföreningen, åtgärder för en större harmonisering av skattesystemen på global nivå så att skattearbitrage och urholkning av skattebaser kan undvikas ( profit shifting ). Det pågående G20/BEPSprojektet 1 samt de inom EU pågående förhandlingarna om en gemensam bolagsskattebas (CCCTB) är ett bevis på detta och ett steg i den riktningen. Val av skattemodell Enligt utredningsdirektiven för företagsskattekommittén ska förslagen bestå i ett heltäckande system som, om möjligt, kan ersätta de nuvarande ränteavdragsbegränsningarna och minska diskrimineringen i skattemässigt hänseende av finansiering med eget kapital. Reglerna ska värna den svenska bolagsskattebasen, vara enkla att tillämpa, motverka kringgåenden och ta hänsyn till EU-rätten. Målsättningen med uppdraget är enligt direktiven att reglerna skapar goda 1 Projektet Base Erosion Profit Shifting är ett arbete som initierats av G20 och bedrivs av OECD. Det syftar till att stävja skatteundandragande på global nivå genom en rad åtgärder.

4 4 (22) skattemässiga villkor för företagande och investeringar, uppnår större enhetlighet och att asymmetrier undviks i största möjliga utsträckning. Företagsskattekommittén pekar på ett antal olika skattemodeller som diskuteras på internationell nivå och modeller som tillämpas i olika länder (ACE Allowance for Corporate Equity, CBIT Comprehensive Business Income Tax, underkapitaliseringsregler, ränteavdragsbegränsningsregler baserade på olika resultatbegrepp (EBIT eller EBITDA 2 ). Kommittén har i sitt huvudförslag stannat för en helt egen modell, ett oprövat kort. Det är en modell med ett s.k. finansieringsavdrag. Modellen består av två delar, en ränteavdragsbegränsning eller mer specifikt en avdragsbegränsning för finansiella kostnader och ett schablonberäknat avdrag. Den svenska modellen har enligt utredningen drag av såväl EBITDA-modellen som CBIT och ACE. Som hel modell betraktat är den dock ny och återfinns inte i andra länders skattesystem eller i forskningslitteraturen. Målsättningen att skapa skattemässig neutralitet mellan finansiering med lånat kapital och eget kapital är i sig lovvärd. Detta ska enligt målsättningen med förslagen leda till att belåningsgraden sjunker i bolagssektorn och att det skapas mera robusta företag. Kommitténs resonemang om att det råder asymmetri i skattereglerna håller om man endast ser till avdragsrätten för det enskilda bolaget och bortser från hur dessa poster behandlas skattemässigt hos mottagaren. Bolagen får inte avdrag för sin utdelning/avkastning till ägarna, men däremot medges bolaget avdrag för räntan till långivaren. Bankföreningen anser emellertid att kommitténs förslag skapar en asymmetri i bolagsskattesystemet mellan oberoende bolag som inte finns idag. Idag är räntekostnaden en avdragsgill kostnad för bolagen och en skattepliktig ränteintäkt hos mottagande bolag. Utdelning är inte avdragsgill hos det utdelande bolaget, och det mottagande bolaget betalar inte någon skatt på erhållen utdelning (skattebefrielse för utdelning på näringsbetingade aktier). Detta är symmetrisk beskattning av dessa transaktioner mellan bolag. Med kommitténs förslag bryter man denna symmetri genom att förbjuda avdrag för finansieringskostnaderna hos betalande bolag, men bibehålla beskattningen av finansieringsintäkterna hos mottagande bolag. Föreningen återkommer längre fram i remissvaret med ett exempel på den asymmetri som skapas i det föreslagna systemet. Eftersom en av målsättningarna med den reform som föreslås är att skapa goda villkor för företagande och investeringar anser Bankföreningen att den mest effektiva åtgärden för att uppnå ökade investeringar oberoende bransch hade varit att skattemässigt medge avdrag för såväl finansiering med lånat kapital som finansiering/kapitalisering med eget kapital, en s.k. ACE-modell. Flera ekonomiska studier visar att en ACE-modell eller en modell som kombinerar en ACE-modell med 2 Earnings before interest and tax (EBIT) respektive Earnings before interest, tax, depreciation and amortization (EBITDA).

5 5 (22) en CBIT-modell skapar de största samhällsekonomiska vinsterna. 3 Skillnader i effekt av de olika modellerna uppstår på grund av olika länders struktur på den egna ekonomin (sluten eller öppen ekonomi etc.). I flera av studierna har man också i sina rekommendationer vägt in möjligheter att använda andra skatteslag för att finansiera den tänkta beskattningsstrukturen. Kommittén anser att en ACE-modell har en rad intressanta ekonomiska egenskaper men har avfärdat modellen bland annat på grund av att den ansågs för dyr och därmed tvingar upp nivån på bolagsskattesatsen (vilket av kommittén ansågs ligga närmast till hands), s Hade kommitténs uppdrag varit vidare hade den kanske kunnat anamma några av de rekommendationer som exempelvis Sørensen framförde i ESO-rapporten från Sørensen förespråkar en ACE-modell i kombination med en rad andra åtgärder, inklusive förändringar av skattereglerna på ägarnivå. Nackdelen med en ACE-modell är enligt kommittén att den inte innebär någon begränsning i rätten att göra avdrag för räntekostnader. Modellen måste därför kompletteras med ränteavdragsbegränsningar. Enligt forskare riskerar modellen att för öppna ekonomier (som den svenska) leda till urholkning av skattebaser, detta problem måste dock vägas mot effektiviteten av en sådan modell samt möjligheter att i en framtid på internationell nivå kunna möta dessa problem (jfr. det pågående BEPS- projektet). Bankföreningen anser att den analys av och avvägning av olika modeller som kommittén har gjort är intressant. Tungvikten i den modell som förespråkas, och som blir en egen svensk uppfinning, ligger tyvärr alltför mycket vid behovet att förhindra förflyttning av vinster utomlands med hjälp av ränta. Modellens eventuella fördelar överväger knappast nackdelarna med densamma. Val av finansierings/kapitaliseringsformer hur mycket styrs av skattereglerna? När utredningen resonerar om vikten att skapa neutralitet mellan finansiering med lånat kapital respektive eget kapital i skattehänseende synes utredningen utgå från att dessa finansieringssätt är helt likvärdiga (indifferenta) och därmed helt utbytbara (så kallade perfekta substitut). Vid en diskussion kring val av finansierings- /kapitaliseringsformer för företag och skattereglernas betydelse för detta val anser Bankföreningen att det är viktigt att framhålla vissa viktiga skillnader mellan olika former för anskaffande av kapital/finansiering. För det enskilda företaget är lån billigare än att finansiera sig med eget kapital (exempelvis genom nyemission) eftersom långivaren har säkerheter i enskilda tillgångar vilka har prioritet före inskjutet ägarkapital. Vid finansiering med eget kapital blir riskpremien högre eftersom säkerheter saknas för att investeraren får tillbaka sina investerade pengar. 3 Se bland annat ESO-rapporten Swedish Tax Policy: Recent Trends and Future Challenges av professor Peter Birch Sørensen (2010:4) samt rapporten Alternative Systems of Business tax in Europe An applied analysis of ACE and CBIT reforms, av Ruud A. de Mooij och Michael P. Devereux, Oxford University Centre for Business Taxation.. 4 Ibid.

6 6 (22) Vidare utgår en ränta på lånat kapital, men för en ägare som tillskjuter kapital utgår ingen avkastning om inte företaget gör en vinst. Utredningen betonar skattereglernas betydelse för valet mellan finansiering med lån eller eget kapital. Föreningen menar att det måste poängteras att skatteeffekten endast är en av flera faktorer som påverkar valet mellan dessa finansieringsformer. Olika prioritet på tillgångar i verksamheten och därmed en varierande riskpremie får effekt på investeringskalkylen. En entreprenör och huvudägare av ett företag vill många gånger inte erbjuda aktieägande till en eget kapital-finansiär och därigenom förlora kontrollen över sitt företag utan vill hellre ha en passiv lånefinansiär. Det torde således krävas mer än enbart förändrade skatteregler för att dessa finansieringsformer ska bli perfekta substitut. Slopade avdrag för finansieringskostnader och ett schablonbaserat finansieringsavdrag som inte är kopplat till verkliga kapitalbehov i företagen räcker således inte utan resulterar enligt föreningens bedömning enbart i en sämre träffsäkerhet i skattesystemet. Råder för hög skuldsättningsgrad i bolagssektorn? Kommitténs direktiv framhåller vikten av robusta och välkonsoliderade företag och att åtgärder som stärker det egna kapitalet i stället för att gynna lånefinansiering kan bidra till detta. Detta minskar enligt utredningen risken för skattedriven överskuldsättning. Bankföreningen anser att skattereglerna ska vara neutrala och inte leda till ineffektivt resursutnyttjande i ekonomin. Det är därför intressant att notera att i den ovan refererade studien av Peter Birch Sørensen (2010) visar Sørensen att effektivitetsvinsten genom en likabehandling av eget och lånat kapital i skattehänseende dock skulle bli försumbar. 5 I betänkandet redovisas inga starka bevis för att det i dag råder någon överskuldsättning i bolagssektorn i Sverige. Det är i och för sig riktigt att i de finanskriser som inträffat under förra och nuvarande sekel har den utlösande faktorn varit hög skuldsättning (och uppblåsta värden), jfr ITkraschen och den amerikanska bolånebubblan Höga värderingar var en gemensam faktor i dessa kriser. I den senaste krisen var den höga värderingen kombinerad med stor belåning av högt värderade tillgångar (fastigheter), jfr även krisen i slutet av 1980-talet. Mot denna bakgrund är det viktigt att framhålla att kreditgivningen nu och framöver ser annorlunda ut på grund av den ökade regleringen av bankerna. Bankerna har sedan den senaste allvarliga finanskrisen i världen , varit föremål för kraftigt ökad reglering som syftar till att minska riskerna och sårbarheten i 5 7,2 miljarder kronor eller ca. 2 promille av BNP.

7 7 (22) de finansiella systemen. Basel III är en regleringsstandard som ställer krav på banker gällande kapital och likviditet. Regelverket togs fram efter den senaste finanskrisen och beräknas av OECD kosta ungefär 0,05 till 0,15 procentenheter i årlig BNP-tillväxt. 6 Effekten av de högre kapitalkraven spås leda till en mera restriktiv hållning till kreditgivning till företag, högre kreditkostnader för kunderna (de s.k. spreadarna ökar) och att efterfrågan på krediter därmed minskar. Mycket talar således för att den ökade regleringen avseende kapitaltäckning och likviditet i bankerna kommer att påverka långivningen på ett påtagligt sätt. Siffrorna från OECD visar på lägre tillväxt på grund av de ökade kraven på bankerna. Ett annat antaget regleringspaket på EU-nivå för bankerna som förväntas öka bankernas finansieringskostnader och därmed även påverka utlåningsräntorna är nya regler för hantering av banker som befinner sig i olika stadier av ekonomiska problem, det s.k. resolutionsdirektivet 7. En analys av effekterna av vissa delar av direktivet för de fyra storbankerna redovisas i en studie från Riksbanken. Studien pekar bland annat på högre finansieringskostnader för bankerna. 8 Bankföreningen befarar mot denna bakgrund att slopad avdragsrätt för räntor med stor sannolikhet kommer att spä på effekterna av bankregleringarna och medföra en lägre tillväxt och färre investeringar när kostnaderna för krediter ökar för bankernas kunder. Schabloniserat finansieringsavdrag orättvisa mellan företag och mellan branscher Den svenska bolagsbeskattningen är, liksom övriga länders, baserad på beskattning av nettovinsten, dvs. intäkter tas upp till beskattning, och kostnader för intäkternas förvärvande är avdragsgilla mot intäkterna. Med kommitténs förslag bryter man mot den principen och inför ett schabloniserat finansieringsavdrag som inte tar någon hänsyn till behovet av kapital i företaget och hur kapitalintensiv produktionen är. Beskattning som baseras på schabloner istället för verkliga intäkter och kostnader riskerar att få snedvridande effekter mellan företag och mellan branscher. Det uppstår med automatik klara vinnare och klara förlorare i systemet. Föreningen anser inte att de stora skillnader som uppstår i skattebelastning genom det tänkta schablonavdraget är motiverade. Det missgynnar branscher med större behov av kapital såsom fastighetssektorn och gynnar branscher med låga kapitalkrav såsom 6 Basel-kommitténs riktlinjer har anammats inom EU och de rättsakter som antagits inom EU genomförs nu i svensk rätt. 7 Direktivet har behandlats i SOU 2014:52. 8 Skuldnedskrivningsverktyget ur ett svenskt perspektiv, Riksbanken 2014:2.

8 8 (22) tjänsteföretag inom IT, bemanning etc. Det leder till ett skattesystem med dålig träffsäkerhet. Finansieringsavdragsmodellen saknar rullningsregler för negativa finansieringsnetton och avdragsrätten för ett sådant netto går därmed helt förlorad för företaget, samtidigt som positiva finansieringsnetton alltid beskattas. Detta innebär en stor nackdel för företag som får finansieringsnetton som växlar mellan att vara negativa och positiva. Ändringar i valutakurser kan föranleda att ett positivt finansnetto snabbt ändras till ett negativt finansnetto. Den svenska kronan kan uppvisa förhållandevis stora fluktuationer gentemot andra valutor under loppet av några månader. Svenska företag är inte bara stora exportörer utan använder ofta importerade insatsvaror och deras vinst påverkas därför av hur kronan utvecklas och vilka valutakurssäkringar och lån som företaget har över tid. Föreningen vill härutöver hänvisa till en rapport från OECD av 16 november i vilken OECD påpekar att en övergång till en CBIT-modell torde kräva övergångsregler för att undvika att företag riskerar att slås ut av regeländringarna. Regeringar som önskar övergå till CBIT bör därför enligt OECD överväga att genomföra reformen gradvis för att undvika att företag går i konkurs till följd av att ränteavdragen slopas. Dessa påpekanden gör sig gällande med samma styrka i fråga om den beskattningsmodell som utgör utredningens huvudförslag. Neutral bolagsbeskattning? Bankföreningen anser att dagens bolagsbeskattning är neutral. Utredningens förslag ger upphov till asymmetrier i bolagsbeskattningen genom att positiva finansiella netton ska tas upp till beskattning medan negativa finansiella netton inte ger rätt till avdrag. Denna asymmetri ger upphov till kedjebeskattning i bolagssektorn (s.k. skattekilar uppkommer). Sedan länge gäller enligt svenska bolagsskatteregler skattefrihet för kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar. Skälet för skattefriheten för utdelning på näringsbetingade aktier är att beskattning av en rörelsevinst i fler än två led en gång på bolagsnivån och en gång på ägarnivån ska undvikas. Motsvarande skäl gör sig gällande så vitt avser kapitalvinster på andelar i dotter- och intresseföretag. Den kedjebeskattning som kunde äga rum innan regler om skattefrihet för kapitalvinst på näringsbetingade aktier infördes år innebar extra och omotiverade tillkommande skatteled som kunde motverka önskvärda och nödvändiga omstruktureringar i företagssektorn Fundamental reform of corporate income tax in OECD countries, ett dokument som baserats på ett internt OECD-dokument av bl.a. Peter Birch Sørensen. 10 Prop. 2002/03: Idem, s. 69.

9 9 (22) Förslaget i slutbetänkandet går emot detta tidigare viktiga principiella synsätt. Effekten med kedjebeskattning utanför den finansiella sektorn som en följd av förslagen kan åskådliggöras med följande skiss: X 50% Y 50% Lån 500 Lån 500 Z EK % 80% EK 4000 A B Lån % 50% Ö

10 10 (22) Förutsättningar: Alla bolag ovan är svenska. Räntesatsen är 5 procent. Bolagen X och Y äger hälften var av Z. X och Y är skuldfria. Z har lånat kronor, hälften av X och hälften av Y. X och Y beskattas för ränteintäkterna på lånet, trots att Z inte får avdrag för räntekostnaden. Kedjebeskattning uppstår därmed. Hade X och Y i stället för lån lämnat ett kapitaltillskott hade de erhållit skattefri utdelning från Z och kedjebeskattning hade inte uppstått. Det kan finnas många skäl till att det inte är möjligt eller lämpligt för X eller Y att i stället lämna kapitaltillskott (se avsnitt Val av finansierings/kapitaliseringsformer hur mycket styrs av skattereglerna? ovan). Vidare använder Z de kronorna för att köpa 20 procent av aktierna i A. A äger i sin tur tillsammans med B hälften var av Ö. Ö har lånat kronor av A för att köpa en fabrik. Samma kronor har i princip investerats och vidareinvesterats från X och Y, via Z, via A och slutligen till Ö som köpt en fabrik som årligen avkastar säg 6 procent. Den enda verkliga nettointäkten i bolagssektorn är vinsterna i fabriken vilka beskattas i Ö. Ö betalar löpande 100 i ränta till A (ej avdrag hos Ö, beskattning hos A). A betalar årligen 100 i utdelning till Z (ej avdrag hos A, ej beskattning hos Z). Z betalar årligen totalt 100 i ränta till X och Y (ej avdrag hos Z, beskattning hos X och Y). Sammantaget i alla bolagen A, B, X, Y, Z och Ö har det inte uppstått vare sig en nettoränteintäkt eller en nettoräntekostnad. Ändå beskattas ränteintäkten om 100 kronor två gånger. Således beskattas 200 kronor mer i kedjan jämfört med om alla investeringar gjorts med kapitaltillskott. Ju längre investeringskedjan blir, desto fler gånger beskattas ränteintäkten (dvs. fler skattekilar och ökad kedjebeskattning). Särskild schablonintäkt för banker Bankföreningen avstyrker förslaget att införa en särskild schablonintäkt för finansiella företag. Schablonintäkten får en strukturell effekt som i praktiken leder till en skatt på kreditgivning. Detta bidrar knappast till finansiell stabilitet, tvärtom får skatten en destabiliserande effekt vid ekonomiska kriser när skatten trots förlust i banken ändå måste betalas. Våra beräkningar nedan visar hur skatten slår för banker med lägre marginaler och fluktuerande lönsamhet. Förutom att skatten leder till negativa effekter för kreditgivningen hos bankerna vänder sig Bankföreningen mot hur kommittén motiverar införandet av en dylik schablonintäkt samt hur kommittén har avgränsat den krets som ska träffas av schablonintäkten. Bankföreningen finner att motiveringen till införandet av schablonintäkten saknar relevans sett till den verksamhet som bedrivs av banker. Enligt kommittén får inte

11 11 (22) verkningarna av avdragsförbudet för finansiella nettokostnader den styrande effekt på skuldsättningen i de finansiella företagen som eftersträvas eftersom dessa redovisar ett positivt finansnetto. Kommittén anför följande. Finansieringsavdraget, som utjämnar den skattemässiga betydelsen av eget och lånat kapital, finansieras genom att avdragen för finansiella kostnader slopas till den del de överstiger de finansiella intäkterna. För den finansiella sektorn kommer slopandet av avdragsrätten inte att få någon effekt. För finansiell sektor är en lösning att finansiera finansieringsavdraget med en annan tillkommande beskattning. Då uppnås en viss minskning i olikbehandlingen av lånat och eget kapital eftersom avdragsrätten för lånat kapital sjunker i värde från 22 till 16,5 procent när finansieringsavdraget beaktats. En tillkommande skatt på finansiell sektor ger även ett visst incitament till minskad skuldsättning. För banker och andra kreditmarknadsföretag, vilkas verksamhet består i att förmedla krediter, utgör utlåning en aktiv verksamhet, inte en passiv som för de flesta andra företag. En bank uppträder som en intermediär och skuldsidan i en bank utgör inte en finansiering av tillgångssidan utan är en del av själva verksamheten som består i förmedling av pengar, och som därför kan liknas vid bankens råvaror. För banker finns andra regelverk som motverkar att en bank får för hög skuldsida i balansräkningen (bland annat kapitaltäckningskrav). Dessa regelverk har utformats med huvudsakligt syfte att skapa rätt nivå på skuldsättningen i denna sektor. I dessa regelverk används detaljerade regler om finansinstitutens skuldsida. För att få banker att minska sin skuldsättning finns bättre och mer träffsäkra åtgärder att tillgå än via skattesystemet. Föreningen önskar i sammanhanget hänvisa till vad som framhållits av den internationella valutafonden, IMF, i en rapport från IMF konstaterar att finansiella regleringsåtgärder och beskattningsåtgärder avseende den finansiella sektorn hittills i stor utsträckning har utformats oberoende av varandra, men att ett mer holistiskt angreppssätt nu krävs för att se till att regelinitiativen harmonierar med varandra vad gäller syfte och börda. Enligt IMF måste reformerna vara noggrant utformade så att de inte skadar den finansiella sektorns förmåga att bygga upp sin kapitalbas, och att s.k. shadow banking (skuggbanker) och andra störningar inte gynnas genom överreglering eller överbeskattning av vissa delar av den finansiella sektorn. Bankföreningen delar IMF:s slutsatser och anser att det är av yttersta vikt att hänsyn tas till hur övrig reglering av den finansiella sektorn är utformad samt skälen för denna när särskild beskattning av banker diskuteras. Hänsyn måste t.ex. tas till att Sverige tillämpar mycket höga kapitaltäckningskrav för banker i internationell jämförelse. Vid utformningen av skatteregler för banker måste hänsyn också tas till andra skattereglers och avgifters inverkan på bankers kostnader och 12 Ur rapporten A fair and substantial contribution by the financial sector, IMF 2010.

12 12 (22) konkurrenskraft, t.ex. mervärdesskatten, stabilitetsavgiften och den kommande resolutionsavgiften samt insättningsgarantiavgiften. Avgränsning av kretsen skattskyldiga - orättvisa i förhållande till s.k. skuggbanker Enligt förslaget om schablonintäkt utgörs de skattskyldiga av svenska företag som enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse utgör banker eller kreditmarknadsföretag. Kommittén konstaterar att den krets som ska ta upp en schablonintäkt och betala skatten på denna är ganska snäv eftersom den utgår från den krets som idag betalar stabilitetsavgift (s. 278). 13 Kommittén framhåller att man är medveten om att skatteuttaget inte fullt ut kommer att överensstämma med syftet att åstadkomma en tillkommande beskattning av den finansiella sektorn men anser att enkelhet också är viktigt och genom att knyta underlaget för schablonintäkten till stabilitetsavgiften blir underlaget både enkelt att redovisa och att kontrollera. I detta fall, anser kommittén, överväger de administrativa fördelar som finns med att knyta underlaget för schablonintäkten till stabilitetsavgiften nackdelarna med en snävare krets av skattskyldiga företag. Den avgränsning som görs av vilka företag som ska beräkna schablonintäkten leder enligt föreningens uppfattning till en orättvis och olikformig beskattning. Stabilitetsavgiftens syfte som en slags försäkringspremie som erläggs för att kunna få stöd ur den stabilitetsfond som upprättats med dessa medel är en helt annan sak än en skatt på företagens skuldsida i balansräkningen. Stabilitetsavgiften är en avgift till en fond ur vilken stöd ska kunna utgå i samband med kris i ett finansiellt institut. De företag eller kreditförmedlingsverksamhet som inte tillhör den reglerade kretsen finansiella företag (bank- och kreditmarknadsföretag) och som inte betalar stabilitetsavgift kommer inte att behöva beräkna någon schablonintäkt. Dessa företag kan i vissa fall utgöra konkurrenter till bankerna, s.k. skuggbanksverksamhet. Med de ökade kostnader och krav som läggs på traditionell reglerad bankrörelse kommer andelen utlåning som tillhandahålls av skuggbankerna att öka. Dessa företag tenderar att kunna ta risker som den reglerade delen av sektorn inte får, kan eller vill göra. En selektiv beskattning gynnar ytterligare dessa oreglerade företag. De traditionella (reglerade) finansiella företagen drivs också i ökad utsträckning till att öka andelen kreditförmedling utanför den egna balansräkningen, t.ex. genom att övergå till provisionsintäkter från obligationsemissioner. Det är sannolikt att denna trend kommer att tillta. I bilden nedan, hämtad från Swedbanks remissvar på företagsskattekommitténs förslag, visas schematiskt vilken kreditgivning/kreditförmedling som träffas av 13 Den årliga stabilitetsavgiften är 0,036 procent av ett underlag som består av merparten av institutets skulder. Antalet som betalar stabilitetsavgift uppgår till drygt 130 företag.

13 13 (22) bankskatt och vilken som inte gör det. Rubriken 133 företag syftar på de företag som är skyldiga att betala stabilitetsavgift idag. Effekter för finansiella företag med lägre lönsamhet och stor utlåning Genom att beräkna en särskild schablonintäkt på bankernas skuldsida skapas i praktiken en skatt på kreditgivning, en punktskatt på skulder. Skatten kommer att påverka såväl inlånings- som utlåningsräntan. Är åtgärder som minskar incitamenten att låna ut pengar verkligen önskvärda? En schablonintäkt beräknad på bankens skuldsida som inte är kopplad till bankens faktiska intjäning kan för banker med låg lönsamhet, och stor utlåning, ge orimliga skatteeffekter och står i strid med den i svensk skatterätt grundläggande principen om att skatt ska betalas med hänsyn till vars och ens förmåga, den s.k. skatteförmågeprincipen. Tar man ut en skatt som är oberoende av vinstnivån kan detta leda till att banker mycket snabbare kommer att slås ut när konjunkturen viker. Skatten ska betalas trots att banken går med förlust. Uppstår ett negativt räntenetto i banken får detta negativa räntenetto inte enligt huvudförslaget dras av mot framtida positivt räntenetto. Krisen för företaget förstärks därmed kraftigt och påverkar naturligtvis möjligheterna att få verksamheten på fötter igen.

14 14 (22) Det är naturligt att en bank drabbas av förluster i en nedåtgående konjunktur. Bankerna försöker då skära i onödiga kostnader. Med en schablonintäkt beräknad på bankens skuldsida innebär detta att banken kommer att minska kreditgivningen i en konjunkturförsvagning, vilket leder till att nedgången i konjunkturen förvärras. Detta, som i regleringssammanhang benämns procyklialitet, är något som regelverket Basel III vill reducera. Bankföreningen har gjort följande beräkningar på basis av faktiskt resultat i två olika mindre banker vars verksamhet i det ena fallet bygger på mindre marginaler än vad som gällt för de fyra storbankerna samt i det andra fallet en bank vars lönsamhet har fluktuerat över tid. I bank 1 har man avsiktligen valt att ha lägre marginaler då man för bolånekunder velat utgöra ett attraktivt alternativ till de dominerande fyra storbankerna. Bank 2 är en mindre bank vars verksamhet präglats av större fluktuation i lönsamheten jämfört med de fyra storbankerna. Vi ser i bank 1 att effekten av bankskatten vissa år leder till en skatteffekt överstigande 40 %. Tar vi ett företag som kommunägda Kommuninvest vars verksamhet inte bygger på att vara vinstdrivande, kommer skatten sannolikt att bli ännu högre eftersom banken har mycket låg avkastning men stor skuldsida. Skatteeffekten i bank 2 varierar också kraftigt. Särskilt anmärkningsvärt för bägge banker är att den effektiva skatten blir som högst när det faktiska resultatet är som lägst i dessa två banker (år 2011). Räknas utredningens förslag om slopad avdragsrätt på efterställda lån med i beräkningen leder detta till ännu högre skattebelastning för finansiella företag. För att underlätta jämförelsen har i beräkningarna nedan dagens skattesats 22 % använts genomgående, oaktat tidigare högre bolagsskattesats.

15 15 (22) Bank 1 (mindre marginaler) Res. Före skatt Schablonintäkt Skattepliktigt resultat före finansieringsavdrag Finansieringsavdrag Skattepliktigt resultat Inkomstskatt Bankskatt Summa skattekostnad Bankskatt i procent av resultatet 11,6% 25,2% 26,7% 14,5% Effektiv skatt inklusive bankskatt 28,1% 41,7% 43,2% 31,0% Bank 2 (fluktuerande resultat) Res. Före skatt Schablonintäkt Skattepliktigt resultat före finansieringsavdrag Finansieringsavdrag -167, ,25-94,5 Skattepliktigt resultat Inkomstskatt Bankskatt Summa skattekostnad Bankskatt i procent av resultatet 8,3% 8,2% 16,8% 11,3% Effektiv skatt inklusive bankskatt 24,8% 24,7% 33,3% 27,8% Utöver de principiella invändningarna ovan anser Bankföreningen att utformningen av schablonintäkten visar så stora tekniska brister att förslaget inte kan läggas till grund för lagstiftning. Avgränsningen av vem som är skattskyldig och de bärande skälen till denna är bristfällig och ologisk. Det är därutöver exempelvis oklart vad som ska gälla avseende avräkning av utländsk skatt. Bankföreningen konstaterar att den nya regeringen har för avsikt att införa en bankskatt. Regeringen är inne på tanken att bryta ut företagsskattekommitténs förslag i denna del och låta detta utgöra denna tänkta bankbeskattning. Bankföreningen vill erinra om att förslaget om en schablonintäkt för finansiella 14 Beräkningen gjord på koncernnivå.

16 16 (22) företag tillkom mycket sent i utredningsarbetet och var en följd av att kommitténs ursprungliga förslag hade lett till orimliga följder för den finansiella sektorn med den utformning som dittills hade diskuterats kring bankernas rätt till finansieringsavdrag eller ej m.m. Eftersom den slutliga lösning som valdes krävde ytterligare finansiering kan förslaget om schablonintäkten inte ses som något annat än ett sätt att finansiera kommitténs förslag i övrigt och är inte utrett i den utsträckning som krävs för att man överhuvudtaget ska kunna överväga att genomföra förslaget i den delen. Bankföreningen utgår därför från att frågan om särskild beskattning av banker, om en sådan av något hållbart skäl är önskvärd, utreds och bereds noggrant innan ett beslut kan fattas om en sådan skatt. Slopad avdragsrätt för ränta på efterställda lån Bankföreningen avstyrker slopad avdragsrätt för ränta på efterställda lån. Efterställda lån är viktiga instrument för banker som underlättar för dessa att uppfylla de regulatoriska kraven på förstärkning av det egna kapitalet (kapitaltäckning). Sverige är ett av de länder i världen med högst kapitaltäckningskrav för banker. Syftet med de höga kapitalkraven är att skapa stabila banker. Ett ökat kapitalkrav innebär, allt annat lika, att företaget måste göra mer vinst för att leva upp till de avkastningskrav som ägarna ställer på det investerade kapitalet. Bankerna upprätthåller god avkastning på ägarnas kapital genom att hålla nere kostnaderna och skapa mer intäkter. Kapitalbasen skapas genom eget kapital (ackumulerade vinster och emitterade aktier) och utgivande av efterställda lån. Ju mer eget kapital som måste finnas i kapitalbasen desto mer vinst måste banken göra för att tillfredsställa ägarnas avkastningskrav. Sammantaget innebär detta att svenska banker får en högre kapitalkostnad än genomsnittliga konkurrenter i utlandet. Kapitaltäckningsregelverket är en blandning av en lagstadgad förmånsrättsordning, som anger i vilken ordning fordringsägare har rätt att få ut eller förlora medel vid ett finansinstituts motsvarighet till konkurs, och ett kravregelverk som anger hur stor andel eget kapital respektive olika former av efterställda lån som ett finansinstitut ska ha. Syftet är att skydda kunder och staterna, liksom investerare i senior upplåning. Kommittén anför att det finns starka argument för att efterställda lån bör behandlas på samma sätt som eget kapital (s. 316). Till detta vill Bankföreningen anföra följande. Att efterställda lån benämns kapital i kapitaltäckningsregelverket innebär inte att det är fråga om eget kapital i företagsekonomisk mening. Den efterställda skulden kan enligt kapitaltäckningsregelverket tas med i kapitalbasen. Men eftersom det i samma regelverk finns regler om att skulden ska konverteras till eget kapital eller skrivas ner är det inte frågan om eget kapital förrän denna konvertering eller nedskrivning har gjorts. Nedskrivning av en dylik skuld görs för att detta leder till en vinst för företaget och alltså innebär intäkter för banken, genom att skulden minskas.

17 17 (22) Man kan inte på samma sätt skriva ner eget kapital. Eget kapital skrivs ner för att man har gjort förluster och det innebär inte att banken får någon intäkt. Här föreligger en viktig skillnad. Efterställda lån kan således, som nämnts ovan, under vissa omständigheter komma att omvandlas till eget kapital, och bör i så fall fr.o.m. denna eventuella tidpunkt behandlas som eget kapital, men inte dessförinnan. Innan en sådan konvertering sker utgör dessa lån skuld och det saknas anledning att behandla ränta på efterställda lån annorlunda än ränta på icke efterställda lån. Som skäl för slopad avdragsrätt på ränta på efterställda lån anför utredningen (s. 317) att kommitténs förslag förutom den föreslagna schablonintäkten, inte förväntas ge något incitament till att minska skuldsättningen i den finansiella sektorn. Utredningen pekar på att skuldsättningen är särskilt hög i banksektorn. Bankföreningen anser inte att den koppling till efterställda lån och skuldsättningen i banker i allmänhet, som görs av utredningen, är relevant eftersom bankers kärnverksamhet består av förmedling av pengar (in- och utlåningsverksamhet). En förutsättning för att bankerna ska kunna låna ut pengar är att bankerna kan låna upp pengar eller låna in pengar. Skuldsättningen i banksektorn utgör kärnan i verksamheten och kommer sannolikt inte att minska till följd av att avdragsrätten slopas för ränta på efterställda lån. Utöver de efterställda lånens betydelse för kapitaltäckningsändamål som starka skäl för bibehållen avdragsrätt för räntan på dessa instrument, skulle ett avdragsförbud också motverka syftet med det inom EU nyligen antagna så kallade resolutionsdirektivet. 15 Resolutionsdirektivet syftar till att bankerna ska ha en tillräckligt stor kapitalbas och att kapitalbasen ska bestå av instrument som ska kunna skrivas ned eller konverteras till eget kapital innan det egna kapitalet är förbrukat (så kallat bailinable capital ) om en förlust inträffar och behov av återkapitalisering uppstår. Kärnan i dessa nedskrivningsbara kapitalbasinstrument är just nya former av efterställda skulder. I och med att dessa skulder förväntas absorbera förluster i en mycket högre utsträckning än tidigare och de enligt den nya lagstiftningen kommer att kunna skrivas ned, kan räntekostnaderna för dessa också bli betydligt högre än för nuvarande efterställda skulder. 16 Att i ett sådant läge slopa avdragsrätten för räntor på dylika instrument skulle kraftigt motverka syftet med den kommande regleringen i och med att incitamenten att emittera dessa då skulle försämras. Detta kan i sin tur öka risken för att staten kan komma att behöva träda in och kapitalisera svaga institut i kris. 15 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag. Genomförande i svensk rätt föreslås enligt SOU 2014: Se för vidare analys Riksbankens rapport Skuldnedskrivningsverktyget ur ett svenskt perspektiv, 2014:2.

18 18 (22) Ett avdragsförbud för räntor på efterställda lån motverkar syftet med och de metoder för krishantering som följer av resolutionsdirektivet samt fördyrar bankens kapitalisering. Därutöver försämras de svenska bankernas konkurrensvillkor om andra länder tillämpar generösare avdragsregler. I slutändan påverkar detta också kundernas kostnad för krediter i bankerna. På internationell nivå går trenden i motsatt riktning när det gäller avdragsrätt för ränta på efterställda lån som utställs för att uppfylla regulatoriska krav. I andra EUländer (UK, Danmark, Holland, Italien m.fl.) har man eller överväger man att ändra skattelagstiftningarna för att säkerställa att ränteutgifter på efterställda skulder utgivna enligt det nya kapitaltäckningsregelverket är avdragsgilla. Om förlagslånen ersätts med eget kapital kommer förväntad avkastning på eget kapital att sjunka vilket på marginalen försämrar möjligheterna att attrahera nytt eget kapital i ett krisläge. De banker som inte har tillgång till kapitalmarknaden på samma sätt som andra banker kommer att drabbas relativt hårdare. Definitionen av ränta och krav på förutsebarhet i lagstiftningen Enligt direktiven för företagsskattekommittén är det av största vikt att reglerna utformas på ett sådant sätt att möjligheterna till skatteundandraganden minimeras, samtidigt som de administrativa kostnaderna för såväl företagen som Skatteverket hålls så låga som möjligt. Tyvärr har kommittén inte lyckats förena dessa målsättningar särskilt väl. Ambitionen att försöka stoppa alla former av omklassificering av finansiella kostnader till avdragsgilla sådana har föranlett kommittén att föreslå ett komplicerat system för uppdelning av olika poster i en finansieringskomponent och en övrig del. Definitionen av vad som ska räknas som finansieringskostnad (och därmed icke avdragsgill) blir mycket vid och präglas av en fiskal inställning. Bankföreningen anser inte att utredningen lyckas övertyga om att fördelarna med den neutralitet som utredningen anser att man skapar genom avdragsförbudet för finansieringskostnader i kombination med finansieringsavdraget uppväger nackdelarna i form av komplexitet och restriktivitet för definitionen av finansiell kostnad. I det föreslagna 24 a kap. inkomstskattelagen (1999:1229) regleras begränsningen i rätten till avdrag för finansiella kostnader. Begreppet finansiell kostnad är nytt i inkomstskattelagen. Bankföreningen konstaterar att den allmänna definitionen av finansiell kostnad i 24 a kap. 4 är mycket allmänt hållen och ger inte stor vägledning för tolkningsändamål. Med tanke på att begreppet enligt den allmänna motiveringen och författningskommentaren ska ges en mycket vid innebörd, bör av rättssäkerhetsskäl lagtexten preciseras närmare. Tolkningen försvåras ytterligare genom att undantag från begreppet finansiell kostnad bl.a. definieras genom en

19 19 (22) hänvisning till 3 kap. 9 mervärdesskattelagen (1994:200) vars närmare innebörd varit föremål för en stor mängd avgöranden i svenska domstolar och som dessutom ska tolkas i ljuset av EU-rätten som reglerar mervärdesskatten. Tillämpningen av dessa delar i lagstiftningen lämnas i hög grad åt företagens, skatteverkets och domstolarnas skön, med den brist på förutsebarhet och rättssäkerhet som följer av detta. Bankföreningen väljer att inte vidare kommentera de enskilda definitionerna som föreslås utan hänvisar i dessa delar till vad som framgår i svaren från Svenskt Näringsliv och Svensk Försäkring. Bankföreningen önskar dock göra följande allmänna påpekanden. Enligt kommitténs uppfattning kommer företag som regelmässigt redovisar positiva räntenetton inte att belastas med den bedömning som krävs om företaget istället drabbas av avdragsförbudet för finansieringskostnader. Bankföreningen delar inte den bedömningen. Bankernas kunder kommer att begära sådan information. Dessutom kommer banken att behöva bevisa att de finansiella intäkterna faktiskt överstiger de finansiella kostnaderna. Enligt den definition som föreslås för finansiell intäkt ska sådan intäkt utgöra spegelbilden av en finansiell kostnad (24 a kap. 11 ). Arbetet med att skilja ut finansiella intäkter och kostnader enligt kommitténs särskilda och extensiva definition, som inte i alla delar stämmer med redovisningen, kommer att vara särskilt problematiskt för den finansiella sektorn, och där till minst nytta. Det skulle innebära stora kostnader och resurser, och dito risker för fel, att införa en särskild skatteredovisning i sektorns finansiella system vid sidan av den nuvarande legala redovisningen bara för att bevisa det som alla redan vet, nämligen att de finansiella intäkterna för året överstiger de finansiella kostnaderna på koncernkonsoliderad nivå. En förenklad bevisregel för finansiella sektorn bör därför införas. Rullning av negativa räntenetton Kommittén gör antagandet om att företag har relativt jämna nettoränteflöden mellan åren, varför det inte anses motiverat med regler som hanterar att negativa räntenetton ska få rullas framåt (eller bakåt). Särskilt med tanke på att valutakursförluster och kreditförluster ingår i definitionen av ränta är detta antagande inte riktigt. Såväl rörelser av SEK som kreditförluster är en funktion av konjunkturen och bör motivera en rullning av negativa räntenetton, eller ännu hellre att valutakursförluster och kreditförluster exkluderas från definitionen av finansiell kostnad. Alternativförslaget Bankföreningen avstyrker även alternativförslaget. Bankföreningen delar de synpunkter som framförts av Magnus Henrekson (särskilt yttrande). Utredningen har för alternativförslaget valt att relatera avdragsmöjligheten till EBIT-resultatet och inte

20 20 (22) till EBITDA-resultatet. Med tanke på att andra länder, inte minst Tyskland som är en av Sveriges största handelspartners, valt EBITDA-resultatet som bas väcker detta förvåning. Tysklands val av EBITDA gjordes enligt Henrekson efter en omfattande diskussion där det framkom att en EBIT-begräsning skulle missgynna kapitalintensiva företag. Givet den kapitalintensiva industrins stora betydelse för svensk ekonomi förefaller det minst sagt obetänkt att inte göra samma bedömning som Tyskland. Och om utredningen gör en annan bedömning bör det motiveras och analyseras avsevärt grundligare än vad som nu görs. I alternativförslaget kvarstår problematiken med avgränsningen av finansiella kostnader. Syftet att uppnå neutrala skatteregler för finansiering med lånat kapital eller finansiering med eget kapital står inte i rimlig proportion till den administrativa börda som företagen åsamkas när de finansiella kostnaderna ska bestämmas. Avdragsrätten för finansiella kostnader är även med detta förslag alltför restriktiv. Udden bör i stället riktas mot räntekostnader mellan företag i intressegemenskap. Invändningarna kvarstår också beträffande den föreslagna schablonintäkten för finansiella företag, se ovan. Det svenska skattesystemet i ett internationellt perspektiv samt EUrätten Bankföreningen anser att bolagsbeskattningen i Sverige inte bör avvika i för hög utsträckning från vad som tillämpas internationellt. Detta är särskilt viktigt för Sverige som är ett litet land med en stor exportberoende industri och internationellt verksamma banker. Likartade regler på internationell nivå skapar mindre risk för att företag diskrimineras i förhållande till konkurrenter i andra länder. Sverige bör inte heller införa system för bolagsbeskattningen som står i strid med den inom EU antagna uppförandekoden för företagsbeskattning. 17 Mot bakgrund av att Sverige anslutit sig till denna uppförandekod är det förvånande att utredningen - som en av den föreslagna beskattningsmodellens förtjänster - framhåller (s. 503) att internationellt verksamma företag ofta kan finansiera sina investeringar i utländska delar av koncernen och fortfarande få avdrag i utlandet för räntor för lån som finansierar en investering i Sverige, dvs. att den föreslagna modellen kommer att minska trycket på den svenska skattebasen och samtidigt öka trycket på skattebasen i andra länder, däribland EU:s medlemsstater. Bankföreningen ifrågasätter vidare om den särskilda beskattningen av banker av de skäl som framgår i slutbetänkandet överensstämmer med EU-rättsliga rättsprinciper om likabehandling och skatteneutralitet. Skälen som lyfts fram för att införa en dylik skatt är som ovan framhållits ovan inte relevanta för banker vars kärnverksamhet 17 Slutsatser i Ekofin-rådet den 1 december 1997 (EGT 98/C 2/01).

Remissyttrande Företagsskattekommitténs slutbetänkande: Neutral bolagsskatt för ökad effektivitet och stabilitet (SOU2014:40)

Remissyttrande Företagsskattekommitténs slutbetänkande: Neutral bolagsskatt för ökad effektivitet och stabilitet (SOU2014:40) Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Fi.registrator@regeringskansliet Stockholm Vår referens Dnr 2014-10-24 Annika Fritsch Fi2014/2212 Remissyttrande Företagsskattekommitténs

Läs mer

Skattesystemets betydelse risker och möjligheter

Skattesystemets betydelse risker och möjligheter Skattesystemets betydelse risker och möjligheter ingemar.rindstig@se.ey.com 0705-24 33 00 Seniorvärldskonferensen, Göteborg 2015-04-22 Ekonomin - för brukaren Stor betydelse för framtidens Äldres boende

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

Högre kurs i företagsbeskattning

Högre kurs i företagsbeskattning Högre kurs i företagsbeskattning PM 2 Neutral Bolagsskatt SOU 2014:40 2015-02-17 Hanna Djerf Inledning Vid ett regeringssammanträde den 13 januari 2011 beslutades Företagsskattekommitténs direktiv 1, enligt

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån PM 2013-03-08 1 (6) Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån Finansdepartementets

Läs mer

Företagsskattekommitténs förslag. Rickard Eriksson

Företagsskattekommitténs förslag. Rickard Eriksson Företagsskattekommitténs förslag Rickard Eriksson Förslaget i korthet Avskaffa avdragsrätten för negativa finansnetton Ersätt med ett generellt avdrag på 25 procent av beskattningsbar vinst (samma effekt

Läs mer

Yttrande över huvudförslaget i Finansdepartementets betänkande Neutral bolagsskatt för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40)

Yttrande över huvudförslaget i Finansdepartementets betänkande Neutral bolagsskatt för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40) Regelrådet är ett av regeringen utsett oberoende organ vars huvuduppgifter är att: 1. Ta ställning till om nya eller ändrade regler är utformade så att de uppnår regelgivarens syfte på ett enkelt sätt

Läs mer

Effektivare ränteavdragsbegränsningar

Effektivare ränteavdragsbegränsningar Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande Stockholm 2012-04-25 Effektivare ränteavdragsbegränsningar Svensk Försäkring branschorganisation för de svenska försäkringsbolagen har beretts möjlighet att

Läs mer

Remissvar till Företagsskattekommittens slutbetänkande: "Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och sta bilitet" (SOU 2014:40) Dnr Fi20 14/2212

Remissvar till Företagsskattekommittens slutbetänkande: Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och sta bilitet (SOU 2014:40) Dnr Fi20 14/2212 SVEDA::S l 6) Finansdepartementet l 03 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Malmö den 21 oktober 2014 Remissvar till Företagsskattekommittens slutbetänkande: "Neutral bolagsskatt - för ökad

Läs mer

Remissutfallet på Företagsskattekommitténs slutbetänkande Neutral bolagsskatt

Remissutfallet på Företagsskattekommitténs slutbetänkande Neutral bolagsskatt 32 SKATTENYTT 2015 Johanna Lundqvist, Midya Omar & Martin Segerström Remissutfallet på Företagsskattekommitténs slutbetänkande Neutral bolagsskatt för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40) Företagsskattekommitténs

Läs mer

Kommissionens förslag till ändring av direktiv 2011/16/EU i fråga om automatiskt informationsutbyte för skatteändamål, KOM(2015) 135

Kommissionens förslag till ändring av direktiv 2011/16/EU i fråga om automatiskt informationsutbyte för skatteändamål, KOM(2015) 135 REMISSYTTRANDE Vår referens: 2015/03/012 Er referens: Fi2015/1644 1 (7) 2015-04-16 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Att. Linda Bolund Thörnell Via e-post till: fi.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

Remissvar. Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför. budgetpropositionen för 2016 SVENSKT NÄRINGSLIV. Finansdepartementet Vår referens/dnr:

Remissvar. Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför. budgetpropositionen för 2016 SVENSKT NÄRINGSLIV. Finansdepartementet Vår referens/dnr: Skatte- och tuhavdel- Dnr 56/2015 2015-05-04 103 33 Stockholm Fi201 5/1734 Er referens/dnr: ningen Finansdepartementet Vår referens/dnr: www.svensktnaringsliv.se Org. Nr: 802000-1858 Postadress/Address:

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån PM 2014-03-21 1 (5) Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån Allmänt

Läs mer

Remiss. Vi är tacksamma om remissvaren även skickas i word-formatper e-post till registrator@finance.ministry.se.

Remiss. Vi är tacksamma om remissvaren även skickas i word-formatper e-post till registrator@finance.ministry.se. Remiss REGERINGSKANSLIET 2012-06-21 Fi2012/2385 Fi nansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Elisabeth Sheikh Telefon 08-405 36 49 SKATTEVERKET Solna ink. 2012-06- 2 5 Utdrag ur lagrådsremissen Effektivare

Läs mer

Företagsskatterna utreds

Företagsskatterna utreds j o h a n fa l l & richard hellenius Företagsskatterna utreds En företagsskatteutredning har tillsatts av regeringen. Kommittén ska lämna flera delbetänkanden och vara klar med sitt slutbetänkande i slutet

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

Stockholm den 24 april 2012

Stockholm den 24 april 2012 R-2012/0506 Stockholm den 24 april 2012 Till Finansdepartementet Fi2012/1349 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 mars 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian Effektivare

Läs mer

Månadens skattefråga Företagsskattekommitténs betänkande Neutral bolagsskatt

Månadens skattefråga Företagsskattekommitténs betänkande Neutral bolagsskatt 1 (16) Månadens skattefråga Företagsskattekommitténs betänkande Neutral bolagsskatt 1. Inledning Företagsskattekommittén har haft i uppdrag att lämna förslag på ett nytt system för beskattning av företag.

Läs mer

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande.

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande. 2008-11-19 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter, S2 Christoffer Andersson Calafatis Telefon +46 8 405 12 30 Telefax +46 8 10 98 41 E-post christoffer.andersson-calafatis@finance.ministry.se

Läs mer

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket Skatterättsnämnden Förhandsbeskedet meddelat: 2009-07-06 (dnr 15-09/D) Förhandsbeskedet överklagat: Ja, av Skatteverket. Ett kommunalägt bolag saknar enligt 24 kap. 10 b första stycket inkomstskattelagen

Läs mer

Stockholm den 27 april 2012

Stockholm den 27 april 2012 R-2012/0531 Stockholm den 27 april 2012 Till Finansdepartementet Fi2012/1465 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 mars 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Beskattning av

Läs mer

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen R-2015/0776 Stockholm den 18 maj 2015 Till Finansdepartementet Fi2015/2314 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 april 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Begränsad skattefrihet

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

2014-06-27 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm

2014-06-27 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/00060 Er referens: FI Dnr 14-6258 1 (6) 2014-06-27 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm finansinspektionen@fi.se Kapitalkrav för svenska banker Översyn av åtgärder

Läs mer

Yttrande över Finansdepartementets remiss Resolution en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52)

Yttrande över Finansdepartementets remiss Resolution en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52) Regelrådet är ett av regeringen utsett oberoende organ vars huvuduppgifter är att: 1. Ta ställning till om nya eller ändrade regler är utformade så att de uppnår regelgivarens syfte på ett enkelt sätt

Läs mer

Företagsskattekommitténs slutbetänkande: "Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och stabilitet" (SOU 2014:40)

Företagsskattekommitténs slutbetänkande: Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande Stockholm 2014-10-24 Företagsskattekommitténs slutbetänkande: "Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och stabilitet" (SOU 2014:40) Svensk Försäkring

Läs mer

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom Riskhanteringen i Nordals Härads Sparbank Nordals Härads Sparbank arbetar kontinuerligt med risker för att förebygga problem i banken. Det är bankens styrelse som har det yttersta ansvaret för denna hantering.

Läs mer

Ränteavdragsbegränsningsreglerna ur ett kommunalt perspektiv

Ränteavdragsbegränsningsreglerna ur ett kommunalt perspektiv PM2 Företagsbeskattning, 747A06 Jan Kellgren LINKÖPINGS UNIVERSITET Ränteavdragsbegränsningsreglerna ur ett kommunalt perspektiv Therése Helander Inledning Enligt huvudregeln i 16 kap. 1 Inkomstskattelagen

Läs mer

Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52)

Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52) YTTRANDE 1 (5) Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52) (Fi2014/2275) Inledande synpunkter Hovrätten

Läs mer

Stockholm den 29 mars 2012

Stockholm den 29 mars 2012 R-2012/0282 Stockholm den 29 mars 2012 Till Finansdepartementet Fi2012/397 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 3 februari 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Företagsskatteutredningens

Läs mer

Remissvar gällande Företagsskattekommitténs slutbetänkande "Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och stabilitet" (SOU 2014:40), (Fi2014/2212)

Remissvar gällande Företagsskattekommitténs slutbetänkande Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40), (Fi2014/2212) REMISSVAR 1(49) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar gällande Företagsskattekommitténs slutbetänkande "Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och stabilitet" (SOU 2014:40), (Fi2014/2212)

Läs mer

Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58)

Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58) KKV1007, v1.1, 2010-03-04 YTTRANDE 2010-03-25 Dnr 729/2009 1 (5) Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58) Fi2009/1548 Sammanfattning Konkurrensverket

Läs mer

Skatteverkets Promemoria Beskattningsdatabasen, bouppteckning och äktenskapsregister

Skatteverkets Promemoria Beskattningsdatabasen, bouppteckning och äktenskapsregister REMISSYTTRANDE Vår referens: 2015/03/005 Er referens: Fi2012/4241 1 (6) 2015-04-30 Skatte- och Tullavdelningen Att. Helena Persson Finansdepartementet S-103 33 Stockholm Via e-post till fi.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB

DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 1 Delårsrapport för perioden 2013-01-01 2013-06-30 Verkställande direktören för Sparbanken Lidköping AB, organisationsnummer 516401-0166, får härmed

Läs mer

Svenska Bankföreningen Svenska Fondhandlareföreningen

Svenska Bankföreningen Svenska Fondhandlareföreningen Svenska Bankföreningen Svenska Fondhandlareföreningen REMISSYTTRANDE 2005-04-21 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen 103 33 STOCKHOLM Finansiella konglomerat (Ds 2005:1) (Fi2005/571) Svenska Bankföreningen

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer

Momsundantaget och beskattning av den finansiella sektorn

Momsundantaget och beskattning av den finansiella sektorn 2015-05-11 Momsundantaget och beskattning av den finansiella sektorn Det har i olika sammanhang framförts att momsundantaget för så kallade finansiella tjänster motiverar en översyn och eventuellt en förändrad

Läs mer

Finansdepartementets Promemoria Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför budgetpropositionen för 2016 (Fi2015/1734)

Finansdepartementets Promemoria Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför budgetpropositionen för 2016 (Fi2015/1734) Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Att. Lena Björner Via e-post till: fi.registrator@regeringskansliet.se Stockholm 2015-05-04 Finansdepartementets Promemoria Vissa kapitalbeskattningsfrågor

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag

Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Landstingsdirektörens stab 2014-10-22 Dnr 2014/0626 Landstingsstyrelsens arbetsutskott Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Styrelseordföranden i Landstingen

Läs mer

Skatteregler. för. { skatt } BESKATTNING AV INCITAMENTSPROGRAM

Skatteregler. för. { skatt } BESKATTNING AV INCITAMENTSPROGRAM { skatt } KONTANTPRINCIPEN Huvudregeln i inkomstslaget tjänst är att intäkter ska tas upp till beskattning då de kan disponeras eller på något annat sätt kommer en skattskyldig till del; kon- Skatteregler

Läs mer

Sparbanken Gotland. Org.nr. 534000-5775. Delårsrapport Januari juni 2015

Sparbanken Gotland. Org.nr. 534000-5775. Delårsrapport Januari juni 2015 Sparbanken Gotland Org.nr. 534000-5775 Delårsrapport Januari juni 2015 Delårsrapport för perioden januari - juni 2015 Styrelsen för Sparbanken Gotland (534000-5775) avger härmed delårsrapport för verksamheten

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1

DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1 DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1 Delårsrapport för perioden 2014-01-01 2014-06-30 Verkställande direktören för Sparbanken Lidköping AB, organisationsnummer 516401-0166,

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: Sänkt bolagsskatt, investeraravdrag och stärkt rättssäkerhet

Jobb- och tillväxtsatsningar: Sänkt bolagsskatt, investeraravdrag och stärkt rättssäkerhet Promemoria 2012-09-13 Jobb- och tillväxtsatsningar: Sänkt bolagsskatt, investeraravdrag och stärkt rättssäkerhet Regeringen föreslår att bolagsskatten sänks till 22 procent och aviserar att ett investeraravdrag

Läs mer

Stockholm den 1 september 2014

Stockholm den 1 september 2014 R-2014/0870 Stockholm den 1 september 2014 Till Justitiedepartementet Ju2014/2963/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 maj 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Genomförande

Läs mer

Reviderad föreskrift för bestämmande av diskonteringsränta

Reviderad föreskrift för bestämmande av diskonteringsränta PROMEMORIA Datum 2006-12-15 FI Dnr 06-10630-200 Författare Martin Blåvarg, Tomas Flodén, Katarina Höller Reviderad föreskrift för bestämmande av diskonteringsränta Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113

Läs mer

Kommissionens tillkännagivande. av den 16.12.2014. Kommissionens vägledande not om tillämpningen av vissa bestämmelser i förordning (EU) nr 833/2014

Kommissionens tillkännagivande. av den 16.12.2014. Kommissionens vägledande not om tillämpningen av vissa bestämmelser i förordning (EU) nr 833/2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 16.12.2014 C(2014) 9950 final Kommissionens tillkännagivande av den 16.12.2014 Kommissionens vägledande not om tillämpningen av vissa bestämmelser i förordning (EU)

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

Datum 2014-10-23 Dnr 1401713. Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) - kapitaltillskott

Datum 2014-10-23 Dnr 1401713. Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) - kapitaltillskott Regionstyrelsen Lennart Henricson Finanschef 040-675 36 36 lennart.henricson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-10-23 Dnr 1401713 1 (5) Regionstyrelsen Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) -

Läs mer

Yttrande över promemorian Förstärkt insättningsgaranti (Fi2015/3438)

Yttrande över promemorian Förstärkt insättningsgaranti (Fi2015/3438) 2015-09-15 REMISSVAR Finansdepartementet FI Dnr 15-9094 Finansmarknadsavdelningen/Bankenheten (Anges alltid vid svar) 103 33 STOCKHOLM Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel

Läs mer

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 507 19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 42 kap. 16 och 16 a IL prop. 1990/91:167, bet. 1990/91:SkU30 prop. 1992/93:108, bet. 1992/93:SkU8 prop. 1998/99:15 s. 241-247, 293 och 299, bet. 1998/99:SkU5

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Oavsett lånat eller eget kapital

Oavsett lånat eller eget kapital Juridiska institutionen Höstterminen 2014 Examensarbete i skatterätt 30 högskolepoäng Oavsett lånat eller eget kapital En utvärdering av företagsskattekommitténs förslag ur ett neutralitetsperspektiv Författare:

Läs mer

Riksbankens yttrande över slutbetänkandet "Redovisning och eget kapital i euro" (SOU 1998:136)

Riksbankens yttrande över slutbetänkandet Redovisning och eget kapital i euro (SOU 1998:136) 1999-02-25 Justitiedepartementet Riksbankens yttrande över slutbetänkandet "Redovisning och eget kapital i euro" (SOU 1998:136) Sammanfattning Riksbanken delar utredarens bedömning att de föreslagna förändringarna

Läs mer

Kommunala bolagens övertagande av kommunens lån, ingående av borgen för de kommunala bolagen. (AU 26) Dnr KS 2013-41

Kommunala bolagens övertagande av kommunens lån, ingående av borgen för de kommunala bolagen. (AU 26) Dnr KS 2013-41 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2013-02-05 45 Kommunala bolagens övertagande av kommunens lån, ingående av borgen för de kommunala bolagen. (AU 26) Dnr KS 2013-41

Läs mer

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2015:1)

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2015:1) REGERINGSRAPPORT 1 (4) Hanteringsklass: Öppen 2015-03-13 Dnr 2015/215 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet

Läs mer

Yttrande över Skatteverkets hemställan om vissa ändringar i skatteförfarandelagen (2011:1244) (Fi2012/578)

Yttrande över Skatteverkets hemställan om vissa ändringar i skatteförfarandelagen (2011:1244) (Fi2012/578) Regeringskansliet Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Yttrande Stockholm 2012-05-08 Yttrande över Skatteverkets hemställan om vissa ändringar i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 23 februari 2015 KLAGANDE Nasdaq OMX Holding AB, 556734-1622 Ombud: AA KPMG Skatt Box 16106 103 23 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709)

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Yttrande 2008-10-24 Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Sammanfattning Försäkringsförbundet har inte i sig någon invändning mot de föreslagna

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-04-26. Förvaltare av alternativa investeringsfonder. 1. lag om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-04-26. Förvaltare av alternativa investeringsfonder. 1. lag om förvaltare av alternativa investeringsfonder, 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-04-26 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Per Virdesten och Margit Knutsson. Förvaltare av alternativa investeringsfonder

Läs mer

Neutral bolagsskatt?

Neutral bolagsskatt? Neutral bolagsskatt? Analys om SOU 2014:40 skapar neutralitet mellan lånat och eget kapital Filosofie Kandidatuppsats i affärsjuridik (skatterätt) Författare: Handledare: Omri Latifa, Redgård Josefin Rosell

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17. Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17. Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. Nya administrativa sanktioner på finansmarknadsområdet

Läs mer

Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt. HFD 2014 ref 10 Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt. Lagrum: 16 kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229) Av en ansökan från X AB hos

Läs mer

Stockholm den 7 mars 2011 R-2010/1776. Till Finansdepartementet. Fi 2010/5534

Stockholm den 7 mars 2011 R-2010/1776. Till Finansdepartementet. Fi 2010/5534 R-2010/1776 Stockholm den 7 mars 2011 Till Finansdepartementet Fi 2010/5534 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 9 december 2010 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Schablonbeskattat

Läs mer

Särskilt yttrande av experten Krister Andersson

Särskilt yttrande av experten Krister Andersson Särskilt yttrande av experten Krister Andersson 1. Inledande synpunkter I kommitténs direktiv framhålls bland annat att Syftet är att beskattningen utformas så att företagande, investeringar och sysselsättning

Läs mer

Stockholm den 19 december 2014

Stockholm den 19 december 2014 R-2014/1742 Stockholm den 19 december 2014 Till Finansdepartementet Fi2014/3021 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 september 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet En ny

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2010 KOM(2010)369 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar

Läs mer

Yttrande över Skatteverkets förslag till ändrad föreskrift om kostnadsavdrag för musiker vid beräkning av arbetsgivaravgifter

Yttrande över Skatteverkets förslag till ändrad föreskrift om kostnadsavdrag för musiker vid beräkning av arbetsgivaravgifter Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Delårsrapport januari juni 2014

Delårsrapport januari juni 2014 Delårsrapport januari juni Sparbankens resultat Tjörns Sparbanks rörelseresultat för det första halvåret uppgick till 15 403 tkr (5 501 tkr). Intäkter Sparbankens totala intäkter för det första halvåret

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Rapport till Finanspolitiska rådet 2009/1 Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Clas Bergström Handelshögskolan i Stockholm Finanskrisen och Sverige Likviditetsaspekt:

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 08.06.2006 KOM(2006) 280 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Förenade kungariket att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel

Läs mer

Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar

Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar 1(5) Datum Diarienummer 2009-06-10 013-2009- 903815 Dokumenttyp Remissvar Finansdepartementet 103 33 Stockholm Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar Tillväxtverket har anmodats inkomma med

Läs mer

Sparbanksidén håller i alla tider. Populärversion av årsredovisning 2010

Sparbanksidén håller i alla tider. Populärversion av årsredovisning 2010 Sparbanksidén håller i alla tider Populärversion av årsredovisning 2010 Sparbanksidén håller i alla tider Jag läste nyligen en artikel om Sala Sparbank, införd i VLT maj 2001. Det är ganska precis 10

Läs mer

Uppfyllnaden av de spelpolitiska målen är hotade

Uppfyllnaden av de spelpolitiska målen är hotade Sammanfattning 1 Den svenska spelmarknaden är traditionellt reglerad genom att vissa aktörer har exklusiva tillstånd att erbjuda spel om pengar till svenska konsumenter. De exklusiva tillstånden kompletteras

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 Stabila företagsräntor och marginaler under kvartalet. Nya kapitalkrav kräver inte högre marginaler. Små och medelstora företag gynnas av nya Basel 3- regler.

Läs mer

Basel III - skärpta regler för banker

Basel III - skärpta regler för banker Basel III - skärpta regler för banker 44 Baselkommittén presenterade nyligen ett nytt regelverk för banker, det så kallade Basel III. Det omfattar i grova drag nya och skärpta krav på kapital och likviditet

Läs mer

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm 1 (5) 2015-02-02 Dnr SU FV-1.1.3-2916-15 Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Svensk kontanthantering (SOU 2014:61) Sammanfattande slutsatser Juridiska fakultetsnämnden tillstyrker

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 Lägre räntor men oförändrade marginaler på nya företagslån. Nya krav och klargöranden från Fi medför höjda företagsräntor. Motiverade räntehöjningar störst för

Läs mer

EU-kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut ( Liikanen )

EU-kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut ( Liikanen ) 2014-03-10 REMISSVAR Finansmarknadsavdelningen FI Dnr 14-2616 Finansdepartementet (Anges alltid vid svar) Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 10.5.2012 2012/2037(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om genomförandet av direktiv 2008/48/EG om konsumentkreditavtal (2012/2037(INI))

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

Riktlinjer om behandling av anknutna företag, inklusive ägarintressen

Riktlinjer om behandling av anknutna företag, inklusive ägarintressen EIOPA-BoS-14/170 SV Riktlinjer om behandling av anknutna företag, inklusive ägarintressen EIOPA Westhafen Tower, Westhafenplatz 1-60327 Frankfurt Germany - Tel. + 49 69-951119-20; Fax. + 49 69-951119-19;

Läs mer

Stockholm den 9 mars 2009 R-2008/1519. Till Finansdepartementet. Fi2008/7059

Stockholm den 9 mars 2009 R-2008/1519. Till Finansdepartementet. Fi2008/7059 R-2008/1519 Stockholm den 9 mars 2009 Till Finansdepartementet Fi2008/7059 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 december 2008 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Handelsbolagen

Läs mer

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Finnvera Abp Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Resultaträkning för koncernen Not 1-06/2008 1-06/2007 Ränteintäkter 55 450 51 183 Ränteintäkter från utlåning 42 302 38 888 Räntestöd som styrts

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet december 2014 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Mindre lån dyrare ränta

Mindre lån dyrare ränta Mindre lån dyrare ränta Resultat från Räntekollen Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se www.villaagarna.se

Läs mer

2007-03-07. Förslag till regelförenklingar på skatteområdet

2007-03-07. Förslag till regelförenklingar på skatteområdet 2007-03-07 Förslag till regelförenklingar på skatteområdet INNEHÅLL 1 PERSONBESKATTNING... 3 1.1 REFORMERA EXPERTSKATTEN... 3 2 NÄRINGSBESKATTNING... 3 2.1 SLOPA CFC-REGLERNA FÖR VERKSAMHET INOM EES-OMRÅDET...

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Effektivare ränteavdragsbegränsningar

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Effektivare ränteavdragsbegränsningar Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Effektivare ränteavdragsbegränsningar Mars 2012 Promemorians huvudsakliga innehåll Den 1 januari 2009 trädde ränteavdragsbegränsningsregler i kraft som avser

Läs mer

Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål

Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål REMISSVAR 2010-03-15 Dnr 2010/295 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål (Dnr Fi2010/1192) Sammanfattning Riksgälden

Läs mer

Förslaget från Företagsskattekommittén och dess effekter på neutraliteten Anna Edlund

Förslaget från Företagsskattekommittén och dess effekter på neutraliteten Anna Edlund JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Förslaget från Företagsskattekommittén och dess effekter på neutraliteten Anna Edlund Examensarbete i skatterätt, 30 hp Examinator: Peter Melz Stockholm,

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-09-22. Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-09-22. Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-09-22 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet

Läs mer

Delårsrapport per 2008-06-30 - DET ÄR VI SOM ÄR BYGDENS BANK -

Delårsrapport per 2008-06-30 - DET ÄR VI SOM ÄR BYGDENS BANK - Delårsrapport per 2008-06-30 - DET ÄR VI SOM ÄR BYGDENS BANK - DELÅRSRAPPORT FÖR JANUARI - JUNI 2008 Styrelsen för Mjöbäcks Sparbank, 565000-6520 får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet

Läs mer

Yttrande över Finansdepartementets promemoria med förslag till ändrade regler om redovisningsskyldighetens inträde för punktskatter

Yttrande över Finansdepartementets promemoria med förslag till ändrade regler om redovisningsskyldighetens inträde för punktskatter Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse.

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. ERSÄTTNINGSPOLICY I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. Betydande risktagare: En anställd vars arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på Bolagets riskprofil. Dessa personer

Läs mer

Fondkommission och en ny kommissionslag (SOU 2005:120)

Fondkommission och en ny kommissionslag (SOU 2005:120) 2006-08-16 REMISSVAR Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt Amina Lundqvist 103 33 STOCKHOLM Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Annica Ekstedt 2013-03-12 KSN-2013-0460 Jan Malmberg

Handläggare Datum Diarienummer Annica Ekstedt 2013-03-12 KSN-2013-0460 Jan Malmberg KS 6 10 APRIL 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Annica Ekstedt 2013-03-12 KSN-2013-0460 Jan Malmberg Kommunstyrelsen Internbankens funktion och villkor för utlåning till de kommunala

Läs mer