Fysisk planering 180 högskolepoäng

Transkript

1 Utbildningsplan för Fysisk planering 180 högskolepoäng (Spatial planning 180 ECTS credit points) 1. Allmän information Fysisk planering handlar om att förbereda beslut om framtida användning av marken, vattnet och utformning av den byggda miljön med hänsyn till miljö, teknik, ekonomi, sociala och estetiska krav. Det har sedan länge funnits stor efterfrågan på planerare med denna inriktning inom kommuner, länsstyrelser, konsultföretag och myndigheter av olika slag. Programmet Fysisk planering är en i Sverige unik planerarutbildning med sin inriktning på praktisk, gestaltande planering av fysisk miljö, sin träning i form och kommunikation och sin breda förankring i vetenskap och professionellt kunnande på planeringsområdet. Detta är en utbildningsplan för de tre första åren som leder till en Teknologie kandidatexamen i fysisk planering (Bachelor of Science in Spatial Planning) omfattande 180 högskolepoäng. Denna kan efter examen byggas på med en tvåårig utbildning så att man efter fem års studier kan erhålla en Teknologie master i fysisk planering (master of Science in Spatial Planning). Kandidatexamen ger behörighet till masterprogrammet i fysisk planering. En utbildningsplan för avslutande tvåårig masterutbildning fastställs senast En högskolepoäng motsvarar en poäng i European Credit Transfer System (ECTS). 2. Beslut och riktlinjer Beslut om att inrätta utbildningsprogrammet har fattats av Grundutbildningsnämnden vid Blekinge Tekniska Högskola Ansvarig sektion för programmet är Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad. Utbildningsplanen är

2 fastställd av Grundutbildningsnämnden Utbildningsplanen gäller för studenter antagna fr o m höstterminen Mål Utöver de nationellt reglerade målen, vilka återfinns i Appendix B, gäller följande mål för utbildningen: Efter genomförd utbildning skall studenten: - kunna redovisa och använda sådan grundläggande kunskap och förmåga som krävs för att kunna arbeta med fysisk planering. - kunna redovisa bred kunskap inom vetenskapliga områden som rör människans relation till den naturliga och byggda fysiska miljön samt visa förståelse av områdets vetenskapliga grund. - kunna visa förståelse för olika värderingar i samhället av den fysiska miljön och ha kunskap om deras bakgrund. - kunna kritiskt och systematiskt integrera kunskap från relevanta kunskapsområden för att analysera, bedöma och hantera planeringsproblem, identifiera möjligheter och gestalta förslag till lösningar. - kunna i samverkan med många olika aktörer i samhället medverka till att föra planeringsprojekt för förändring av den fysiska miljön från idé till förverkligande. - kunna göra bedömningar rörande människans förhållande till och nyttjande av den fysiska miljön med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga, ekonomiska, estetiska, etiska aspekter och till krav på hållbar utveckling, samt kunna göra avvägningar mellan dessa. - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap, att fortlöpande utveckla sin kompetens och därmed bidra till utveckling av yrke och planeringsverksamhet. 4. Lärande och utbildning Kandidatprogrammet i Fysisk planering är en professionsutbildning där inte bara kunskaper breddas och fördjupas utan där också färdigheter och förmågor successivt tränas och tillämpas på alltmer komplexa, aktuella planeringsuppgifter. Huvudämnet är fysisk planering. Grundläggande metodik och förhållningssätt i planeringsverksamheten tränas genomgående: till att börja med i enkla uppgifter som inte kräver omfattande kunskaper och vana. Efterhand breddas kunskapsinnehållet, planeringsuppgifterna blir mer komplexa. Kraven ökar på självständig identifiering av problem och möjligheter, på förmåga att göra avvägningar mellan många olika krav och intressen i samhället vid gestaltning av olika förslag till lösning, samt på förmåga till kritisk bedömning av dessa. 2

3 5. Huvudsakligt upplägg av utbildningen Utgångspunkten för planering är människors fysiska och sociala behov, samhällets hushållning med resurser och de kulturella och estetiska värdena i vår bebyggelsemiljö. Utbildningen skall stödja studentens inhämtande av kunskap om såväl samhälleliga förhållanden som naturgivna förutsättningar för planeringen. Undervisningen i planering är projektinriktad: i konkreta planeringsuppgifter tränas studentens kreativa och analytiska förmåga att hantera komplexa planeringsproblem och ge förslag på gestaltning av den fysiska miljön. Planeringsprojekten utförs på kvartersnivån, stadsdelen, staden, kommunen och på regional nivå. Planering för nybyggande och förnyelse av den redan byggda miljön varvas med studier i planeringsteori, planeringsmetodik, skiss- och analysteknik. Datorstöd bl a i form av GIS- och CAD-program används alltmer i planeringen för analyser och redovisning av planer, rapporter, kartor och för beräkningar. Förmåga till estetisk gestaltning och förmåga att uttrycka sig i bild, tal och skrift är viktiga färdigheter för en fysisk planerare. Detta tränas med övningar i teckning, målning, modellering, ritteknik med penna och med dator, modellbygge samt muntlig och skriftlig kommunikation. Planering med miljöhänsyn kräver bred kunskap som byggs upp av kurser om mark och miljö, miljökonsekvensbedömning och samhällets försörjningssystem. I landskaps- och bebyggelsehistoria förmedlas kunskap om de kulturella värdena i den byggda miljön. I urbanteori förmedlas kunskap om drivkrafter och konsekvenser inom stadsutveckling. Planering är i de allra flesta länder lagreglerad. Kandidatprogrammet ger grundläggande kunskaper och tränar färdigheter när det gäller att använda de lagreglerade former som gäller i Sverige: detaljplanering, översiktsplanering mm. Studiebesök och studieresor ingår i alla årskurser för att ge perspektiv på planeringsfrågor i olika delar av landet och utomlands. Efter sex terminer finns möjlighet att på masternivå studera vid andra högskolor i Sverige eller utomlands. Blekinge Tekniska Högskola hade 2006 utbytesavtal med 13 planerings- och arkitektutbildningar i sex europeiska länder. Utbildningsprogrammet genomgår kontinuerlig utvärdering och utveckling, vilket kan medföra att kursutbudet och placering av kurs i tiden ändras. 3

4 Kandidatprogram 180 högskolepoäng Årskurs 1 År I, läsperiod 1 År I, läsperiod 2 År I, läsperiod 3 År I, läsperiod 4 Form introduktion Landskap- och bebyggelsehistoria Kart- och presentationsteknik Mark och miljö AIA015 AIA011 FMA008 MXA001 Planering introduktion Planering markbostäder Planering flerbostadshus Planering stadsförnyelse FMA005 FMA006 FMA007 FMA009 Kurser som ingår i årskurs 1: Form: Introduktion, 7,5 högskolepoäng, läsperiod 1 Efter genomförd kurs skall studenten kunna demonstrera insikt om hur en tecknad och/eller målad bildkomposition åstadkommes, kunna framställa korrekta perspektiviska bilder samt kunna analysera, samtala om och bedöma formala egenskaper i två- och tredimensionella kompositioner. I föreläsningar, seminarier och övningar tränas iakttagelseförmåga och förmåga att själv åstadkomma bilder och kompositioner med önskvärda formala egenskaper. Landskaps- och bebyggelsehistoria, 7,5 högskolepoäng, läsperiod 2 Efter genomgången kurs skall studenten kunna översiktligt redogöra för kulturlandskapets och den byggda miljöns historia, redovisa insikt om hur ideologiska, tekniska, ekonomiska och politiska faktorer har påverkat människors fysiska miljö, samt kunna tillämpa denna kunskap för att bedöma aktuella förändringar av den fysiska miljön. I föreläsningar, seminarier och exkursioner ges en översikt av kulturlandskapets framväxt och förändringar, städers uppkomst, europeiskt stadsbyggande från antiken till nutid samt svensk stadsplanering och miljövård under och 1900-talet. Planering: Introduktion, 7,5 högskolepoäng, läsperiod 1 Efter genomgången kurs skall studenten kunna redogöra för den fysiska miljöns funktioner och upplevelsemöjligheter, planeringens begrepp och verktyg, kunna förena form och funktion i förslag till utformning av mindre byggnad, samt 4

5 kunna delta i värderande samtal om den fysiska miljöns kvaliteter. I föreläsningar och studiebesök ges en introduktion till planeraryrket, planeringens metoder, organisation och formella instrument. I övningar skall studenterna öva känslan för form, proportioner och skala. Planering: Markbostäder, 7,5 högskolepoäng, läsperiod 2 Efter genomgången kurs skall studenten kunna utforma och korrekt redovisa ett förslag till plan för ett småhusområde, som uppfyller grundläggande funktionella, tekniska och estetiska krav. I föreläsningar, litteraturseminarier, studiebesök ges möjlighet att utveckla kunskap om olika hustyper för markbostadsområden (villor, radhus, kedjehus), deras anpassning till befintlig terrän, utemiljöns utformning kring sådana bostäder med tanke på gående, cyklister och bilars krav, liksom specifika krav på den byggda miljön från barn, äldre och funktionshindrande. I övningar tränas förmågan till gestaltning av bostadsbebyggelse med olika täthet och kvaliteter. Kart- och presentationsteknik, 7,5 högskolepoäng, läsperiod 3 Efter genomgången kurs skall studenten kunna redogöra för grunderna för kartografi och teknik för framställning av kartor och planer för datorstöd. Studenten skall kunna använda digital teknik för att lagra, bearbeta och presentera text och bilder med hjälp av olika dataprogram och kunna tillämpa grundläggande principer för grafisk design. Planering: Flerbostadshus 7,5 högskolepoäng, läsperiod 3 Efter genomgången kurs skall studenten kunna redogöra för människors anspråk och krav på den byggda miljön samt översiktligt beskriva det svenska bostadsbeståndet, bostadsförhållanden och bostadsstandard i jämförelse med förhållanden i övriga europeiska länder. Studenten skall också kunna ge prov på grundläggande förmåga att utforma ett område med flerbostadshus. Som övning ritas ett kvarter eller ett område för nybyggnader som till största delen inrymmer bostäder i flera olika storlekar. Fasadutformning med olika uttryck och färgsättning, tredimensionell modellering, markplanering skall redovisas i förslaget. Mark och miljö, 7,5 högskolepoäng, läsperiod 4 Efter genomgången kurs skall studenten kunna redogöra för grunderna i de miljörelaterade ämnen som har betydelse för fysisk planering. Dit hör kunskap om bergarter och jordarter, landformer och deras uppkomst, grund- och ytvatten, lokalklimat och mikroklimat, ekosystem och allmän miljökunskap. Möjlighet att tillägna sig och redovisa dessa kunskaper ges i föreläsningar, seminarier och exkursioner. Planering: Stadsförnyelse 7,5 högskolepoäng, läsperiod 4 Efter genomgången kurs skall studenten kunna redovisa och tillämpa olika metoder fö analys av den byggda miljön. Studenten ska ge prov på förståelse för stadens framväxt genom att redovisa iakttagelser av historiska spår och pågående förändringar. I förslag till förnyelse av stadsmiljön skall studenten visa grundläggande kunskaper om hur stadens trafiknät är uppbyggt och visa förståelse för det offentliga rummets sociala betydelse. I förslagen redovisas utformning av gatubelysning, gatubeläggning och utrustning för gatumiljö. Som grupparbete görs olika stadsbildsanalyser, individuellt görs en formövning och ett planförslag för förbättring av befintlig stadsmiljö med tonvikt på det offentliga rummets utformning. Redovisning görs med datorstöd. 5

6 Årskurs 2 År II, läsperiod 1 År II, läsperiod 2 År II, läsperiod 3 År II, läsperiod 4 Geoinformatik (GIS) Muntlig och skriftlig kommunikation Samhällets försörjningssystem Form fördjupning GIB001 KMB013 MJB001 AIB004 Planering för arbetsplatser Planering detaljplaneprocessen, grundläggande kurs, Planering miljökonsekvensbedömningar Planering landskap FMB006 FMB007 FMB008 FMB009 Kurser som ingår i årskurs 2: Geoinformatik ( GIS), 7,5 högskolepoäng, läsperiod 1 Kursen ger kunskap om teknik för insamling, lagring, bearbetning, analys och presentation av olika slags geografisk information. Olika typer av GIS (geografiska informationssystem) och deras användningsområde studeras. Kursen ger också praktiska kunskaper i användning av GIS-program och tillämpning för fysisk planering av olika slag. Planering för arbetsplatser, 7,5 högskolepoäng, läsperiod 1 Kursen ska ge förståelse för näringslivets roll i samhällsplaneringen. Kursdeltagarna ska lära sig att utforma en fysisk plan för ett arbetsområde, och förstå dess samverkan med omgivningen. Miljöfrågor i samband med arbetsområden behandlas. Kursen skall dessutom ge kunskaper i trafikplanering för tyngre trafikslag och geometrisk utformning av trafiknät. Övningar i uppmätning av en industritomt, strukturplanering av ett arbetsområde, illustrationsplan Muntlig och skriftlig kommunikation, 7,5 högskolepoäng, läsperiod 2 Kursen tar upp språkets betydelse och dess egenskaper i sitt specifika sammanhang, vilket inbegriper processer av delad förståelse mellan avsändare respektive mottagare av kommunikation. Skriftlig kommunikation behandlar olika aspekter av 6

7 skrivprocessen, text och påverkan, samt text och layout. Muntlig kommunikation behandlar i sin tur olika aspekter av presentationsteknik, argumentationsanalys och sammanträdeskunskap. Kursens färdigheter tillämpas i praktiska övningar, som syftar till att öka studentens förmåga att kommunicera i allmänhet och i planeringssammanhang i synnerhet - i tal och i text. Planering: detaljplaneprocessen, 7,5 högskolepoäng, läsperiod 2 Kursen ger kunskap om detaljplaneinstrumentet och processen med att ta fram en detaljplan. Orientering om det svenska systemet för fysisk planering, områdesbestämmelser, miljökonsekvensbeskrivning och rättsförhållanden rörande fast egendom. Som individuell övning ritas en plankarta med CAD och skrivs planbeskrivning, genomförandebeskrivning och samrådsredogörelse. Som grupparbete görs behovsbedömning och avgränsning av MKB samt plansamråd. Studiebesök görs hos myndigheter. Samhällets försörjningssystem 7,5 högskolepoäng, läsperiod 3 Kursen ska förmedla kunskaper om den tekniska försörjningen av samhällen och medel att förbättra uthålligheten hos städer. Miljöproblem och kretslopp i olika nivåer studeras. Kursen behandlar Miljöbalken och dess värn av hälsa och säkerhet. Miljömål och konflikter i miljö-arbetet. Trafikens miljöeffekter såsom buller, emissioner och energiförbrukning. Uthålliga städer och resurssnålt byggande, lågenergiförbrukande och sunda hus. Hushållens förbrukning relaterad till samhällets försörjningssystem. Lokala och centraliserade lösningar för energi, vatten, avlopp, avfall och deras effektivitet. Gatubyggnad, ledningsdragning och annan teknisk infrastruktur. Riskhantering på kommunal nivå. Som grupparbete utarbetas förslag till miljöförbättring av ett bostadsområde. Individuell uppgift är att beskriva kretsloppen genom ett hushåll och att utarbeta en ledningsplan för ett bebyggelseområde. Studiebesök företas vid t.ex. anläggningar för energiförsörjning, vattentäkt, avloppsrening samt resurssnålt byggande. Planering: miljökonsekvensbedömning, 7,5 högskolepoäng, läsperiod 3 Kursen förmedlar grundläggande praktiska och teoretiska kunskaper om miljökonsekvensbedömning (MKB) och strategisk miljöbedömning (SMB) med betoning på konsekvensbedömning av fysiska planer. I kursen behandlas lagreglering av MKB, EU direktiv, Miljöbalk, Plan- och Bygglagen, sektorslagstiftning samt behovsbedömning, arbetsgången i en MKB-process liksom kvalitetsaspekter på process och dokument. Vidare ges planeringsteoretiska aspekter liksom kunskaper om MKB i planeringsprocessen, aktörer i processen, planerarens roll samt framväxten av konsekvensbedömning internationellt och i Sverige. Form: fördjupning, 7,5 högskolepoäng, läsperiod 4 Kursen ger fördjupade kunskaper om form och proportioner samt skall inspirera till kreativa formlösningar och uttryck. Kursen ger en fördjupad teoretisk och praktisk kunskap inom ämnesområdet färg och övning i att tillämpa kunskapen i gestaltning och presentationer. Planering: landskap, 7,5 högskolepoäng, läsperiod 4 Kursen förmedlar grundläggande praktiska kunskaper om landskapsplanering. Kursen ger också träning i inpassning av bebyggelse/anläggningar i landskapet, samspelet 7

8 mellan byggnad/anläggning och dess omgivning och gestaltning av utemiljöer. Kunskaper ges om metoder för arbetsprocesser i samband med landskapsinventering och analys, markanvändning och dess gestaltning, vegetation i bebyggelse, anläggning av utemiljöer, trädgårdskonstens och parkens historia. Årskurs 3 År III, läsperiod 1 År III, läsperiod 2 År III, läsperiod 3 År III, läsperiod 4 Planeringseko-nomi och plangenomförande 7,5 hp Geografisk analys och statistik Arkitektur Urbanteori FMD021 GIC001 FMD018 FMC011 Planering på översiktlig nivå I Planering: Bygge av stad och land Kandidatarbete 15 hp Ny kurs Ny kurs Ny kurs Kurser som ingår i årskurs 3: Planeringsekonomi och plangenomförande, 7,5 högskolepoäng, läsperiod 1 Kursen skall ge kunskaper om olika aspekter på plangenomförandet samt grundläggande ekonomiska begrepp och kalkylmetoder som används i samhällsplanering. Partsförhållande och förhandlingssituationer vid genomförande av fysiska planer eller infrastrukturprojekt belyses. I kursen behandlas grundläggande kalkylbegrepp och samhällsekonomiska kalkyler, markvärde och markvärdesförändringar som följd av planbeslut, ekonomiska värderingar av naturresurser och miljöstörningar, samt finansiering av infrastrukturprojekt. Planering på översiktlig nivå, grundläggande kurs, 7,5 högskolepoäng, läsperiod 1. Kursen ger förståelse för översiktliga strategiska planfrågor på kommunal och regional nivå samt kunskaper om olika planeringsfaktorer inom den översiktliga planeringen. Såväl regionplaner som kommuntäckande översiktsplaner, (ÖP) och fördjupningar behandlas. Vidare ger kursen en god överblick om gällande lagstiftning och orienterar om olika parters roll i planeringsprocessen. I kursen tas frågor upp som behandlingen av allmänna intressen och riksintressen, miljöbedömning, 8

9 medborgarinflytande och genus/jämställdhet i planarbetet liksom statens roll i översiktlig och strategisk planering. Geografisk analys och statistik, 7,5 högskolepoäng, läsperiod 2 Kursen ger fördjupade kunskaper om GIS-baserade analysmetoder användbara vid fysisk planering. De geografiska databasernas konstruktion och egenskaper studeras. Kursen ger också kunskaper om statistiska metoder, statistisk beskrivning och kritisk granskning av statistik samt metoder för analys. Bygge av stad och land, 7,5 högskolepoäng, läsperiod 2. Kursen behandlar bebyggelseplaneringens mönster, rum och gestaltning, såväl beträffande större städers och mindre tätorters som glesbygdens byggnadsmiljöer. Den kan ses som en grundläggande kurs som på masternivå fullföljs av kurser i Gestaltning av det offentliga rummet respektiv Robust samhälle, m fl. Arkitektur, 7,5 högskolepoäng, läsperiod 3. Kursen belyser sambandet mellan det enskilda byggnadsverket och den överordnade stadsplanen och ger blivande stadsplanerare förståelse för arkitektoniska grundbegrepp och olika uttrycksmedel som skapar arkitekturens mångfald. Kursen behandlar arkitekturbegreppet i moderna teorier och byggnader som meningsbärare, byggnaden som del i stadslandskapet. Olika principer för organisation av större byggnader, olika byggnadssätt, nutida arkitektur, arkitekturtävlingar som plats för experiment, byggnadsutställningar som trendsättare. I kursen ingår en studieresa till en utländsk storstad. I kursen ingår ett skissprojekt till en komplex byggnad. Alternativt kan en uppsats om arkitekturtema, tex arkitektbiografier och stilanalys skrivas. Urbanteori, 7,5 högskolepoäng, läsperiod 4 Kursen syftar till att förmedla kunskaper kring urbana teoribildningar samt belysa de drivkrafter av såväl social, kulturell, teknisk som ekonomisk art som formar det urbana rummet. Förhållningssättet är interdisciplinärt, vilket även illustrerar det komplexa sammanhang dagens planerare befinner sig i. Kursen diskuterar uppbrottet från det funktionalistiska stadsplanetänkandet och det tomrum som detta har skapat. Det finns inte längre någon bärande metateori för det moderna stadsbyggandet, däremot en mängd olika teorifragment. Detta kommer att behandlas ur ett svenskt såväl som internationellt perspektiv. Dessutom uppmärksammas några av urbanlitteraturens klassiker. Examensarbete, 15 högskolepoäng Den studerande skall i examensarbetet visa sin förmåga att tillämpa de kunskaper och färdigheter som förvärvats under studietiden genom att självständigt behandla en planerings- och/eller utredningsuppgift. Examensarbetet skall behandla uppgifter som är relevanta inom fysisk samhällsplanering och ha tydlig anknytning till ämnen i utbildningen. Angreppssätt och problembearbetning skall tydligt redovisas och underbyggas genom hänvisning till aktuell professionell och vetenskaplig kunskap. 9

10 6. Bedömning och examination Utbildningsprogrammets mål uppnås i de olika kurser som ingår i examen. Bedömning och examination görs på kursnivå och detaljer rörande examination och betygssättning finns i respektive kursplan. 7. Utvärdering Alla studenter uppmanas att delta i utvärdering av programmet. Under utbildningens gång utvärderas också varje kurs. Program- och kursutvärderingarna ligger som grund för fortsatt utvecklingsarbete. 8. Förkunskapskrav För kandidatprogrammet krävs förutom grundläggande behörighet särskild behörighet: Matematik kurs C och samhällskunskap kurs A med lägst betyget Godkänd. 9. Övergångsregler mellan årskurser För att vara studieberättigad i årskurs 3 krävs att den studerande är godkänd i samtliga planeringskurser (60 hp) samt har tagit minst 2/3 av poängen (40 hp) i övriga kurser i årskurs 1 och 2. Om särskilda skäl föreligger kan sektionschefen ge dispens från ovannämnda krav. 10. Examen Kandidatutbildningen i Fysisk planering leder fram till en examen på grundnivå med benämningen Teknologie kandidatexamen i Fysisk planering. Motsvarande benämning på engelska är titeln Bachelor of Science in Spatial Planning. 10

11 Appendix A: Valbara kurser inom utbildningsprogrammet I programmet Fysisk planering finns inga valbara kurser. 11

12 Appendix B: Utdrag ur den nationella examensordningen Kandidatexamen Omfattning Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Mål Kunskap och förståelse För kandidatexamen skall studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Färdighet och förmåga För kandidatexamen skall studenten visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt För kandidatexamen skall studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Övrigt För kandidatexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. 12