Strategier mot miljöbrott. Ett samarbetsprojekt mellan Rikspolisstyrelsen och Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Strategier mot miljöbrott. Ett samarbetsprojekt mellan Rikspolisstyrelsen och Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål"

Transkript

1 Strategier mot miljöbrott Ett samarbetsprojekt mellan Rikspolisstyrelsen och Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål

2 Utgivare: Rikspolisstyrelsen/Åklagarmyndigheten D nr: POA /0 Foto omslag: Image courtesy of NASA, Dist. Metria Foto: Polisen Grafisk design: RPS/PVS Informationsenheten Upplaga: 200 ex Tryck: RPS tryckeri Stockholm 2010

3 INNEHÅLL FÖRORD Uppdraget Bakgrund Rättsväsendets ansvar Genomförda åtgärder Syfte med strategien Metod Probleminventering Förslag på åtgärder Samverkansprojekt Kapitelindelning Brottsupptäckt Polisen upptäcker få miljöbrott Tillsynsmyndigheternas insatser riktar sig i huvudsak mot verksamhetsutövare som följer miljöbalkens regler Skäl för att det brottsupptäckande arbetet måste effektiviseras Åtgärder som syftar till effektivare brottsupptäckt Polisens kriminalunderrättelseverksamhet Externa kontakter Polisflyget och förändringsanalys av satellitbilder Massmediabevakning Tillsynsmyndigheternas anmälningsplikt Ökad kunskap om miljöbrottslighet inom Polisen Gränsöverskridande brottslighet Åtgärder mot gränsöverskridande brottslighet Samverkan mellan myndigheter Kompetensfrågor Åtgärder för att höja kompetensen Utbildningsinsatser inom polisutbildningen Översyn av polisutbildningens nuvarande miljöbrottskurser Behov av fortutbildning Behovsinventering - särskilt utbildade kriminaltekniker Naturvetenskaplig kompetens Miljöbrottsseminarium

4 11.7 Informationsutbyte med andra myndigheter Sammanställning av information som gagnar miljöbrottsutredningar Spridande av goda exempel Kontakter med Domstolsverket Utbildning och information till tillsynsmyndigheterna Metod och organisationsfrågor Tillräckliga och uthålliga polis- och åklagarresurser Kontaktpersoner på polismyndigheterna Miljöbrottsjour på polismyndigheterna Åklagarberedskap Nationell myndighetssamverkan Prioritering av allvarligare brottslighet Återkoppling till anmälande myndighet Regional samverkan Legala frågor Genomförande/uppföljning Sammanfattning av de föreslagna åtgärderna

5 Förord Att motverka hoten mot vår miljö är en angelägenhet för ett stort antal myndigheter. Miljöbalken brukar liknas vid en kedja, där länkarna består av samhällets miljömål, lagar och förordningar, utfärdade tillstånd, tillsyn, samt straff och sanktioner vid överträdelser av bestämmelserna. Länkarna i kedjan hanteras av myndigheter med skilda ansvarsområden men som alla är beroende av en god samverkan för att arbetet för att skydda miljön ska bli effektivt. Eftersom ingen kedja är starkare än sin svagaste länk måste varje del i kedjan vara tillräckligt stark för att miljöbalken ska utgöra det skydd för miljön som den är tänkt att göra. Denna strategi innehåller ett antal åtgärder som skapar goda förutsättningar för att miljöbrott ska förebyggas, upptäckas och utredas på ett effektivt sätt, och för att rättsväsendet därmed ska utgöra en viktig länk i samhällets insatser till skydd för miljön. Arbetet med att ta fram strategin har utförts av en arbetsgrupp med företrädare för Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten. Riksåklagaren Anders Perklev och Rikspolischefen Bengt Svenson har beslutat denna strategi. Anders Perklev Bengt Svenson

6

7 1 Uppdraget I Rikspolisstyrelsens och Åklagarmyndighetens verksamhetsplanering för år 2008 angavs att myndigheterna i samverkan skulle utveckla och sammanställa effektiva metoder, arbetssätt och samverkansformer för att höja förmågan att bekämpa brott mot miljöbalken. Arbetsgruppen som har tagit fram underlag för arbetet har varit chefsåklagare Mats Palm och kammaråklagare Ingvar Wennersten från Åklagarmyndigheten samt kriminalkommissarie Henrik Forssblad och kriminalkommissarie Gunnar Grönkvist från Rikspolisstyrelsen. Arbetsgruppen har inhämtat erfarenheter på området, dels från de egna myndigheterna men även genom möten med företrädare för andra myndigheter, branschorganisationer, universitet och frivilligorganisationer. Arbetsgruppen har även tagit del av studier som gjorts av området miljöbrott 1 under senare år. Arbetet har lett fram till att ett antal hinder mot effektiv miljöbrottsbekämpning har identifierats. Brottsupptäckt, kompetensutveckling och gränsöverskridande miljöbrott är några områden där det visat sig finnas behov av effektivitetshöjande åtgärder. Det är vidare av avgörande betydelse för en effektiv miljöbrottsbekämpning att tillräckliga och uthålliga utredningsresurser säkras. Syftet med arbetet har varit att ta fram förslag som har förutsättningar att effektivisera brottsbekämpningen och öka lagföringen på miljöbrottsområdet. 1 Med miljöbrott avses fortsättningsvis överträdelser av miljöbalkens straffbestämmelser. I tillämpliga delar inkluderas även grova jaktbrott, brott mot Lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg, smugglingslagen (lagen 2000:1225 om straff för smuggling) om det gäller skyddade arter och vissa varor och avfall. 7

8 2 Bakgrund 2.1 Rättsväsendets ansvar Hoten mot vår miljö har blivit allt mer uppmärksammade under de senaste decennierna. Att kontrollera och styra de verksamheter som utgör risker för människors hälsa och för miljön är idag en av de viktigaste politiska frågorna. De insatser som görs av samhället för att minska miljöriskerna förutsätter ett väl fungerande rättsväsende. Om inte rättsväsendet effektivt kan lagföra de som bryter mot samhällets regler till skydd för miljön försvåras det arbete som övriga myndigheter med sektorsansvar på miljöområdet bedriver. Företag drabbas av illojal konkurrens från verksamheter som inte följer bestämmelserna i miljöbalken. I förlängningen försvåras arbetet med att uppnå de av riksdagen fastställda miljömålen och de krav som EU och internationella överenskommelser ställer till skydd för miljön och för människors hälsa. 2.2 Genomförda åtgärder När miljöbalken infördes 1999 fick rättsväsendet ett mer hanterbart verktyg för att lagföra sådana brott som utgör hot mot människors hälsa, miljön och den biologiska mångfalden. Dessförinnan var miljölagstiftningen oöverskådlig och spridd på ett 15-tal olika lagar. Miljöbalkens införande innebar ökade krav på rättsväsendet, inte minst genom den anmälningsplikt som balken förelägger tillsynsmyndigheterna då dessa uppdagar företeelser som kan utgöra brott. Under senare år har det tillkommit krav på tillämpning av EU:s alltmer omfattande regelverk på miljöområdet. Miljöbrottsligheten har dessutom i vissa delar blivit mer komplicerad och svårutredd. Gränsöverskridande brottslighet är ett ökande problem som Polisen, Åklagarmyndigheten och andra myndigheter har svårt att hantera. Högre krav på rättsväsendet har medfört att Åklagarmyndigheten och Polisen vidtagit en rad åtgärder för att effektivisera utredningar av misstänkta miljöbrott. Den utbildning som miljöpoliser och åklagare genomgår (Baskurs Miljöbrott) har kompletterats med en fortsättningskurs. Återkommande miljöbrottseminarium har bidragit till kompetensutveckling för åklagare och miljöbrottsutredare. Några polismyndigheter har anställt naturvetare för att få tillgång till sådan sakkunskap som ofta är nödvändig i mer komplicerade miljöbrottsutredningar. Rikskriminalpolisen (RKP) inrättade år 2000 en kriminalunderrättelserotel med uppgift att bekämpa grov, organiserad och gränsöverskridande miljöbrottslighet. Enheten tillhör organisatoriskt Finanspolisen/FIPO vid RKP. Rikspolisstyrelsen (RPS) tog inom ramen för projektet Bättre bevissäkring vid miljöbrott fram utrustning för bevissäkring, i samarbete med Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL). Projektet initierade utbildningen Tillsyn och brott vid Umeå universitet och ett antal ytterligare utbildningsinsatser. Som en följd av projektet inrättades år 2001en särskild tjänst som miljöbrottsamordnare på SKL. Förutsättningarna för att kriminalunderrättelsetjänsten ska rikta insatser mot miljöbrott har ökat genom att det under 2008 inrättades särskilda kontaktpersoner som har ansvar för miljöbrottsrelaterade frågor på de regionala SamO-kutarna. Sedan miljöbalkens införande har Åklagarmyndigheten tillsatt ett antal specialutbildade miljö- 8

9 åklagare och bedrivit utvecklingsarbete genom verksamheten vid Utvecklingscentrum Malmö. Under 2009 togs ett viktigt steg framåt genom Åklagarmyndighetens beslut att inrätta Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. En av flera fördelar med Riksenheten är att den ger förutsättningar för ännu närmare samverkan mellan Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten i de frågor som enheten hanterar, miljöbrott, grova jaktbrott och arbetsmiljöbrott. Ett exempel på genomförda metodutvecklingsprojekt är den modell för beskrivningar av risker med kemiska ämnen, Miljöfaktablad, som har tagits fram av Utvecklingscentrum Malmö. Andra exempel är samverkansprojekt på artskyddsområdet som Polisen och Åklagarmyndigheten har deltagit i och den metod för att upptäcka vissa typer av miljöbrott med hjälp av förändringsanalys av satellitbilder som utarbetats av Metria/ Lantmäteriverket i samarbete med Rikspolisstyrelsen. Utöver de åtgärder som genomförts på central nivå finns det många exempel på lokala och regional initiativ som har drivit utvecklingen framåt. 3 Syfte med strategin Den utveckling som beskrivit i föregående kapitel har varit nödvändig för att polis och åklagare ska kunna hantera miljöbrotten utifrån de krav som miljöbalken ställer på rättsväsendet. Efter miljöbalkens tillkomst har delar av miljöbrottsligheten förändrats, lagstiftningen utvecklats och de myndigheter som polis och åklagare samverkar med har ändrat sina arbetsformer. Även om hanteringen av miljöbrott har förbättrats på flera punkter sedan miljöbalken infördes så finns det flera områden som behöver effektiviseras. Strategin beskriver metoder och arbetsformer, på strategisk nivå, som ger polis och åklagare bättre förutsättningar att uppdaga, utreda och lagföra miljöbrott. Mer specifikt föreslås åtgärder som syftar till att öka upptäcktsrisken för de mer allvarliga miljöbrotten, effektivisera samverkan med tillsynsmyndigheterna och höja den grundläggande kunskapen om miljöbrott inom rättsväsendet och hos samverkande myndigheter. Slutligen föreslås åtgärder mot illegal gränsöverskridande miljöbrottslighet. 4 Metod Arbetet med att ta fram effektivare metoder mot miljöbrott har delats upp i tre delar; 4.1 Probleminventering Arbetet med att ta fram strategin inleddes genom att arbetsgruppen samlade in information och åsikter om de svårigheter som präglar miljöbrottsbekämpningen. En källa till information var en referensgrupp bestående av företrädare för polismyndigheterna, Åklagarmyndigheten 9

10 och SKL 2. Information inhämtades även genom mer informella och vardagliga kontakter med sakkunniga inom respektive myndigheter. Arbetsgruppen har även tagit del av ett antal studier som genomförts på området 3. En annan viktig källa till information har varit de hearings som genomförts med företrädare för branschorganisationer, myndigheter, frivilligorganisationer och forskningsinstitutioner. 4.2 Förslag på åtgärder För att åtgärda de problem som identifierats genom arbetet med strategin har ett antal förslag på åtgärder tagits fram. Åtgärderna har så långt möjligt konkretiserats till innehåll, när i tid de ska genomföras och var ansvaret för genomförandet ligger. 4.3 Samverkansprojekt Med syfte att ta fram underlag för effektivare samverkan och brottsupptäckt genomfördes ett pilotprojekt, Samverkansprojektet, inom ramen för framtagandet av strategien. Projektet genomfördes under slutet av 2008 i Örebro län. 22 personer från fem kommuner och från länsstyrelsens miljötillsynsverksamhet, Polismyndigheten och Åklagarkammaren i Örebro möttes kring temat Effektivare samverkansformer under sammanlagt fem utbildnings- och seminariedagar. Syftet var att ta fram en utbildning för bättre samverkan som polis-, åklagar- eller tillsynsmyndigheter kan initiera och driva lokalt/regionalt. 5 Kapitelindelning De problemområden där rapporten föreslår åtgärder beskrivs i kapitel 6 Brottsupptäckt, kapitel 8 Gränsöverskridande brottslighet och kapitel 10 Kompetensfrågor. Efter varje beskrivning av problemområden följer förslag på åtgärder mot de brister som konstaterats föreligga. Åtgärderna redovisas följaktligen i kapitel 7, 9 och 11 nedan. I kapitel 12 behandlas metod- och organisationsfrågor som inte har direkt koppling till föregående kapitel. I kapitel 13 tas några legala frågor upp. I kapitel 14 finns en sammanfattning av förslagen och var ansvaret för att genomföra respektive åtgärd ligger. 2 Jan Andersson, Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål (Jönköping), Benny Beutelrock, Polismyndigheten i Stockholms län, Helena Eckeroth-Flodin, Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål (Örebro), Henrik Forssblad, RPS, Håkan Frostman, Polismyndigheten i Västra Götaland, Gunnar Grönkvist, RPS, Anette Haapalathi, Polismyndigheten i Norrbotten, Nils Hydén, SKL, Jörgen Lindberg, Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål (Västra Götaland), Lars Erik Karlsson, Polismyndigheten Skåne, Mats Palm, Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål,cristina Ronquist, Polismyndigheten i Gävleborgs län, Carl Tamm RKP, Ingvar Wennersten, Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. 3 DS 1998:50, Att se till eller titta på och DS 2000:67, Att granska sig själv, ESO-rapporter om den kommunala tillsynen. Naturvårdsverkets rapport 5209, Förutsättningar för den operativa tillsynen enligt miljöbalken. Avhandlingen Miljöbrott, myndighet och marknad, Du Reés Att anmäla eller anmälas, Avhandling i miljörätt vid Uppsala universitet HT Är vi bra på miljöbrott? Webbrapport från BRÅ 2006:5. RPS, Omvärldsanalys, rapport 2007:5, Strategisk analys av miljöbrott, m.fl. 10

11 6 Brottsupptäckt I huvudsak anmäls miljöbrott som en följd av tillsynsmyndigheternas kontrollverksamhet. Den upptäckta brottsligheten säger följaktligen mer om kontrollverksamheten än om brottsligheten som sådan. 6.1 Polisen upptäcker få miljöbrott En brist i Polisens hantering av miljöbrott är att det i väldigt liten omfattning genomförs några egentliga brottsupptäckande aktiviteter. Uppbyggnaden av en effektiv kriminalunderrättelseverksamhet och införandet av Polisens Underrättelsemodell (PUM) har skapat goda förutsättningar för polismyndigheterna att upptäcka och ingripa mot mer allvarliga miljöbrott. Några brottsupptäckande insatser har dock inte gjorts, mer än i några enstaka undantagsfall. Skälen till detta är skiftande. Brist på insikt om allvaret i brottsligheten och om de effekter som miljöbrott kan orsaka är tänkbara bidragande orsaker. Kunskapen om miljöbrott finns hos de enskilda handläggare som utreder miljöbrott på polismyndigheterna och deras närmaste chefer. Utanför den kretsen är i regel inte kunskapen spridd på det sätt som är fallet vad gäller kunskap om andra brottstyper. Polisens låga brottsupptäckt på miljöbrottsområdet kan i en del fall bero på brist på kunskap om hur miljöbrott kan förebyggas och upptäckas. I andra fall finns tillräcklig kunskap men miljöbrottsbekämpningen har inte tilldelats tillräckliga resurser för att kunna verka brottsförebyggande. 11

12 6.2 Tillsynsmyndigheternas insatser riktar sig i huvudsak mot verksamhetsutövare som följer miljöbalkens regler Tillsynsmyndigheterna, som har en avsevärd kompetens och kunskap om de verksamheter där det begås miljöbrott, arbetar inte heller på ett sådant sätt att de har förutsättningar att upptäcka de mer allvarliga och uppsåtliga miljöbrotten. Tillsynen ska enligt Naturvårdsverkets föreskrifter bedrivas på ett sådant sätt att det finns goda förutsättningar att upptäcka överträdelser av balkens bestämmelser. Tillsynen ska i huvudsak ske genom tillsynsbesök och, i synnerhet vid misstanke om brott, genom oanmälda besök. Trots de goda förutsättningar som Naturvårdsverkets tillsynsvägledning och lagstiftningen ger för att myndigheterna ska upptäcka även de mer allvarliga miljöbrotten är det mycket som tyder på att så inte är fallet. Brå skriver i sin rapport (2006:5) - Är vi bra på miljöbrott? Eftersom kontroll och tillsyn främst baseras på rapportering från verksamhetsutövarna själva är det troligen i mångt och mycket de mest laglydiga och lojala verksamhetsutövarna som drabbas av straff. De mindre samvetsgranna, som kanske står för en grövre brottslighet, selekteras bort genom att de varken rapporterar eventuella brott eller blir föremål för kontroll och tillsyn. Erfarenheter från åklagare och poliser runt om i landet och av utredningar som studerat tillsynsmyndigheternas roll som brottsupptäckare bekräftar den slutsats BRÅ kom fram till i studien ovan - att myndigheternas verksamheter inte har förutsättningar att i någon större omfattning hitta de verksamheter som begår allvarliga brott mot miljöbalkens bestämmelser. Även de företrädare för branschorganisationer och myndigheter som framfört åsikter till arbetsgruppen har uppfattningen att det finns en relativt omfattande miljöbrottslighet som inte kommer till myndigheternas kännedom. Det finns följaktligen verksamheter som innebär höga risker för miljön och för människors hälsa men där upptäcktsrisken är anmärkningsvärt låg. I många av de länder som har samma utvecklingsnivå, grad av industrialisering och med samma förutsättningar för miljöbrottlighet som råder i Sverige upptäcks fler grova miljöbrott än vad vi gör i Sverige. Ett troligt scenario är således att Sverige redan idag har större inslag av uppsåtlig och grov miljöbrottlighet än vad som går att utläsa av brottstatistiken men att den typen av brott inte upptäcks genom myndigheternas arbete. 6.3 Skäl för att det brottsupptäckande arbetet måste effektiviseras En följd av myndigheternas bristande förmåga att upptäcka och förebygga miljöbrottslighet är att mer allvarliga miljöbrott ofta upptäcks först genom den skada som uppstått i miljön. Detta kan få negativa följder för människors hälsa, för deras livskvalité, för den biologiska mångfalden och för miljön i sig. En del av miljöbrottsligheten är gränsöverskridande, både i den bemärkelsen att den har negativa effekter på den globala miljön (exempelvis gränsöverskridande utsläpp av växthusgaser, föroreningar av havsområden) och i form av gränsöverskridande brottslighet (smuggling av farligt avfall, handel med hotade arter). Sverige har ett ansvar gentemot vår omvärld att bli bättre på att upptäcka och bekämpa de gränsöverskridande miljöbrott som har sitt ursprung inom landet. Andra skäl till att Sverige bör effektivisera det brottsupptäckande arbetet är de EU-förordningar på miljöområdet som kräver att medlemsländerna har en hög nivå på brottsbekämpningen och 12

13 att Sverige har skrivit under internationella konventioner som rör reglering av exempelvis avfall, kemikalier, handel med hotade djur och växter och grov organiserad, gränsöver skridande brottslighet 4. Miljöbrottsligheten kommer i en del fall drabba kommande generationer. Det förhållandet gör att det ligger ett stort ansvar hos myndigheter att upptäcka de miljöbrott som begås idag. Ytterligare ett skäl för att höja förmågan att uppdaga brott är att de företag som följer kraven i miljöbalken drabbas av illojal konkurrens från företag som inte gör det. Om de som begår miljöbrott tjänar pengar genom att bryta mot miljöbalkens bestämmelser inte löper någon nämnvärd risk för upptäckt urholkas förtroendet för miljölagstiftningen och rättsväsendet. Andelen företag som lägger resurser på att följa lagstiftningen kan därmed förväntas minska. 7 Åtgärder som syftar till effektivare brottsupptäckt 7.1 Polisens kriminalunderrättelseverksamhet På miljöbrottsområdet har kriminalunderrättelsetjänsten fått en tydligare struktur under Förutom den allmänna effektivitetshöjning som införandet av PUM har medfört och som kommit även miljöbrottsbekämpningen till godo så har särskilda kontaktpersoner för miljöbrottsrelaterade ärenden blivit utsedda. Det är viktigt att öka medvetandet hos tillsynsmyndigheterna om att dessa kontaktpersoner finns som resurser på de regionala SamO-kutarna. Tillsynsmyndigheterna bör få information om kriminalunderrättelsetjänstens funktion som mottagare av uppgifter om mer allvarlig miljöbrottslighet. De som ansvarar för miljöbrott på respektive 4 Baselkonventionen (avfall), Stockholm- och Rotterdamkonventionen (kemikalier), Washingtonkonventionen (handel med hotade arter), Palermokonventionen (organiserad gränsöverskridande brottlighet) m.fl. 13

14 SamO-kut bör ges möjlighet att deltaga i utbildningen Baskurs Miljöbrott och andra kompetenshöjande utbildningar på miljöområdet. Rikskriminalpolisens underrättelseenhet på miljöbrottsområdet, FIPO-miljöbrott, ska genom sina kontakter med samordningskutarna se till att informationen ovan kommer till stånd. 7.2 Externa kontakter Företrädare för branschorganisationer har efterfrågat information om hur de ska kunna lämna tips om miljöbrott till polisen på ett rationellt sätt. Rikskriminalpolisen/FIPO-miljöbrott bör sammanställa information som kan underlätta för branschorganisationer och företag att lämna tips om miljöbrottslighet. En sådan sammanställning bör vara färdigställd under Polisflyget och förändringsanalys av satellitbilder Lantmäteriverket/Metria har i samverkan med Rikspolisstyrelsen och länsstyrelsen i Uppsala län tagit fram en metod som underlättar upptäckt av vissa typer av miljöbrott genom förändringsanalys av satellit data. Rikspolisstyrelsen ansvarar för att sammanställa och delge polismyndigheterna en beskrivning av metoden senast den 30 juni En slutsats av projektet var att Polisflyget i högre grad än idag kan utnyttjas som ett effektivt hjälpmedel för att hitta och dokumentera vissa typer av miljöbrott, exempelvis otillåtna täkt- och vattenverksamheter. 7.4 Massmediabevakning Åklagarmyndigheten har under en period arbetat med systematisk massmediabevakning i syfte att uppdaga brott. Åklagarmyndigheten ska under 2010 utvärdera erfarenheterna av det arbetet. Om slutsatsen blir att det finns motiv att fortsätta arbetet med massmediabevakning ska Åkla- 14

15 garmyndigheten föreslå hur ett sådant arbete ska organiseras. Parallellt med detta bör FIPO- Miljöbrott och polismyndigheternas kriminalunderrättelsetjänster öka sin omvärldsbevakning på miljöbrottsområdet. 7.5 Tillsynsmyndigheternas anmälningsplikt Under arbetet med att ta fram strategier och arbetsformer mot miljöbrott har det framkommit uppgifter om att det förekommer att även mer allvarliga miljöbrott inte anmäls till polis eller åklagare, trots att detta krävs om det finns misstanke om brott (26 kap. 2 miljöbalken). Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål ska särskilt uppmärksamma frågan och om det finns behov vidtaga lämpliga åtgärder. 7.6 Ökad kunskap om miljöbrottslighet inom polisen Polisens brottsupptäckande förmåga skulle öka om kunskapen om miljöbrott höjdes generellt hos de poliser som tjänstgör i yttre tjänst, hos vakthavande befäl och inom kriminalunderrättelseverksamhet. En sådan kompetenshöjning kan ske genom utbildnings- och informationsinsatser på polismyndigheterna. De trafikpoliser som medverkar vid tillsyn av transporter av farligt gods är en viktig resurs i detta sammanhang och bör ingå i den målgrupp som får utbildning om miljöbalkens regler i de delar som berör transporter av avfall och farligt avfall. Polismyndigheterna bör ta fram en planer för att öka kunskapen om miljöbrott hos poliser i yttre tjänst, vakthavande befäl och på kriminalunderrättelseavdelningar. Kunskap om miljöbrott bör även vara ett inslag i grundutbildningen på polisutbildningen. Området berörs även under avsnittet kompetenshöjande åtgärder nedan. Genom förändringsanalys av satelitbilder kan vissa typer av miljöbrott upptäckas 15

16 8 Gränsöverskridande brottslighet Ett allvarligt miljöproblem i många afrikanska och asiatiska länder är att dessa är mottagare av illegalt exporterat farligt avfall från industriländer i EU och Nordamerika. Sverige har skrivit under Basel-konventionen och andra internationella överenskommelser där vi förpliktigar oss att inte exportera farligt avfall till länder utanför EU. Rikskriminalpolisen och andra myndigheter har visat att det förekommer otillåten export från Sverige av farligt avfall. Den illegala exporten av avfall från Sverige har av flera skäl varit svår att åtgärda trots att den kan utgöra brott mot såväl EU:s regler om export av avfall, miljöbalken och lag (2000:1225) om straff för smuggling. Ett annat område där bland annat BRÅ har visat på ett behov av ökade insatser från rättsväsendets sida är handel med hotade arter 5. 9 Åtgärder mot gränsöverskridande brottslighet 9.1 Samverkan mellan myndigheter Rikskriminalpolisen har som uppgift att bekämpa allvarlig gränsöverskridande brottslighet. Den samverkan som finns inom IMPEL 6, med Naturvårdsverket och andra myndigheter ska bedrivas i syfte att förebygga, upptäcka och lagföra illegal gränsöverskridande miljöbrottslighet (till exempel otillåten export av farligt avfall). Rikskriminalpolisen bör under 2010 utreda hur en handlingsplan för bekämpning av gränsöverskridande miljöbrottslighet ska utformas, samt en tidsram för en sådan plan. Arbetet bör ske i samråd med Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, berörda polismyndigheter, Naturvårdsverket, Kustbevakningen och Tullverket. 5 Illegal handel med hotade djur- och växtarter, en förstudie. Rapport 2008:14 6 Europeiska unionens nätverk för införande och genomdrivande av miljölagstiftning. 16

17 Trafikpolisernas viktiga roll i detta arbete ska särkilt beaktas. De viktiga uppgifter som Kustbevakningen har vad gäller exempelvis åtgärder mot föroreningar från fartyg, bevakning av områden som omfattas av områdesskydd i våra skärgårdar, kontroll av farligt gods i hamnar och vid export av farligt avfall gör att RPS, i samråd med Åklagarmyndigheten, bör ta fram en särskild plan för miljöbrottssamverkan mellan Polis och Kustbevakning. 10 Kompetensfrågor Komplicerade miljöbrott kräver ibland sådan kompetens som är svår att finna inom Polisen och Åklagarmyndigheten. Information om var det går att finna sådan extern kompetens som är till nytta för miljöbrottsutredare och miljöåklagare finns inte samlad utan är spridd hos olika myndigheter. Det kan handla om uppgifter om branscher, om risker med olika ämnen, tillgängliga undersökningsmetoder, vilka företag som kan anlitas för specifika platsundersökningar etc. Den utbildning som arbetsgruppen initierat som del av framtagandet av denna rapport, Samverkansprojektet, visade att tillsynsmyndigheter har ett behov av att få mer kunskap om hur polis och åklagare arbetar. För att samverkan mellan tillsynsmyndigheter och rättsväsendet ska nå konkreta resultat vad gäller brottsupptäckt och effektiv samverkan under förundersökningsarbetet måste tillsynsmyndigheterna få större kunskap om vilka faktorer som styr ett framgångsrikt förundersökningsarbete än vad de vanligtvis har idag. Sådan kunskap kan även förväntas höja kvalitén på det material som tillsynsmyndigheterna bistår polis och åklagare med under förundersökningsarbetet. Polisens förmåga att upptäcka miljöbrott och förmågan att ha en hög kvalitet i det inledande förundersökningsarbetet förutsätter, som nämnts ovan, att det finns en grundläggande kunskap om miljöbrott inom polisorganisationen. Platsundersökningar och bevissäkring i samband med miljöbrott ställer ofta sådana krav på specialkunskaper att det finns skäl att ge ett antal kriminaltekniker särskild kompetens på området. 11 Åtgärder för att höja kompetensen 11.1 Utbildningsinsatser inom polisutbildningen Tillsynsmyndigheterna anmäler flertalet, uppskattningsvis mer än 75%, av de drygt 3000 brotten mot miljöbalken som anmäls per år. Antalet brott som anmäls av polisen utgör en förhållandevis liten del. Såväl brottsupptäckten som kvalitén på det inledande utredningsarbetet skulle öka om kunskapen om miljöbrott höjs generellt hos de poliser som tjänstgör i yttre tjänst, hos förundersökningsledare och inom kriminalunderrättelseverksamheten. Utbildning om brott mot miljön bör ges ett större utrymme inom den polisiära grundutbildningen och inom förundersökningsledarutbildningen. Polisutbildningen bör säkerställa att det 17

18 finns ett särskilt inslag om miljöbrott inom ramen för grundutbildningen samt i den utbildning som riktar sig till förundersökningsledare Översyn av polisutbildningens nuvarande miljöbrottskurser Den miljörättsutbildning, Baskurs miljöbrott, som bedrivs för miljöåklagare och miljöutredare på universitetsnivå bör kontinuerligt uppdateras och anpassas till förändrad lagstiftning och till nya former av miljöbrott. Under 2010, och fortlöpande därefter, ska innehållet i utbildningen ses över i samverkan mellan polisutbildningen, Rikspolisstyrelsen och utföraren, Uppsala Universitets uppdragsutbildning. I arbetet ska åsikter inhämtas från Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, polismyndigheterna och från SKL. Översynen ska omfatta kursinnehåll, undervisningsmetoder, nödvändig omfattning vad gäller antal deltagare samt kursens omfattning i tid Behov av fortutbildning Utredningar av miljöbrott kräver kunskap om en miljölagstiftning som är i ständig förändring. Detta tillsammans med den komplexitet som präglar handläggningen av miljöbrott gör att det är av vikt att utredare, tekniker och miljöåklagare bereds tillfälle att deltaga i fortutbildning på området. Den utbildning som riktar sig till trafikpoliser bör behandla miljöbalkens reglering av farligt avfall och den samverkan mellan polis och tillsynsmyndigheter som kan bli aktuell vid tillsyn av avfallstransporter Behovsinventering - särskilt utbildade kriminaltekniker SKL har tagit fram en kurs för kriminaltekniker, Provtagning vid miljöbrott. Kursen syftar till att ge kompetens i att genomföra provtagning och platsundersökningar på miljöbrottsplatser. Kursen har genomförts som en pilotkurs för ett mindra antal kriminaltekniker. Rikspolisstyrelsen ska under 2010 inventera behovet av att genomföra kursen och hur omfattande utbildningen bör vara för att motsvara det faktiska behovet Naturvetenskaplig kompetens Polismyndigheterna bör ha tillgång till naturvetenskaplig kompetens. Miljöbrottsärenden handlar ofta till stora delar om naturvetenskapliga och tekniska frågeställningar. Dessutom finns en mängd förordningar och föreskrifter till miljöbalken som också är naturvetenskapligt och tekniskt orienterade och som kan bli aktuella i förundersökningsarbetet. De personer som bedriver miljöfarlig verksamhet och som blir misstänkta för miljöbrott är ofta vana att hantera naturvetenskapliga och tekniska aspekter. Det förekommer att företag misstänkta för miljöbrottslighet anlitar miljökonsulter för att låta göra egna utredningar av incidenter eller utsläpp. För att säkerställa att rättsväsendet har motsvarande kompetens och att förundersökningen kan ge en objektiv och rättsäker bild av naturvetenskapliga frågeställningar behövs naturvetenskaplig kompetens hos polismyndigheterna. Vidare finns det i förhörssituationer ibland ett behov av att kunna ställa följdfrågor som förutsätter naturvetenskapliga kunskaper. 18

19 11.6 Miljöbrottsseminarium Det Miljöbrottseminarium som Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten återkommande arrangerat gemensamt och som riktar sig till miljöåklagare och miljöbrottshandläggare på polismyndigheter har ett stort värde för att sprida kunskap om framgångsfaktorer, goda exempel och metodutveckling på miljöbrottsområdet. Seminariet bör hållas årligen och även fortsättningsvis planeras samt genomföras av Rikspolisstyrelsen och Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål i samverkan Informationsutbyte med andra myndigheter Ansvaret för den centrala och operativa tillsynen av miljöbalkens regler är fördelat mellan ett stort antal olika myndigheter. Kontinuerlig kompetensutveckling bör ske i form av seminarier som utformas i samarbete med de myndigheter som har ansvar för de i miljöbrottsammanhang mest aktuella tillsynsområdena. Kemikalieinspektionen har, inom ramen för arbetet med att ta fram denna rapport, föreslagit att myndigheten årligen eller med annat lämpligt intervall ska informera de poliser och åklagare som handlägger miljöbrott om förändringar i kemikalielagstiftningen, kommande prioriteringar, möjliga brottstrender etc. Detta är exempel på sådant samarbete som skulle höja kompetensen och förbättra samarbetet mellan tillsynsmyndigheter, Åklagarmyndigheten och Polisen. Under 2010, och därefter kontinuerligt, ska Rikspolisstyrelsen och Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål gemensamt göra en behovsinventering över vilka centrala tillsynsmyndigheter som det finns ett behov av att samverka med i utbildningssammanhang Sammanställning av information som gagnar miljöbrottsutredningar Det skulle gagna utredningar av miljöbrott om sådan specifik sakkunskap som är till nytta för miljöbrottsutredare och miljöåklagare (kunskap om ämnens egenskaper, branschexperter, undersökningsmetoder etc.) vilken nu är spridd på olika ställen i organisationen sammanställs. Rikspolisstyrelsen ska under 2010 undersöka möjligheterna att inhämta och sammanställa sådan kunskap som kan underlätta miljöbrottsutredningar. Utöver de uppgifter som finns hos Rikspolisstyrelsen ska information hämtas in från polismyndigheterna, SKL och från åklagarorganisationen. Om det visar sig finnas underlag för att samla information ska denna delges polismyndigheterna samt Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål senast under första halvåret 2011 och därefter uppdateras vid behov Spridande av goda exempel Det finns ett stort värde i att sprida de goda exempel och framgångsfaktorer i bekämpningen av miljöbrott som finns ute på landets polismyndigheter. Polismyndigheterna bör löpande tillse att information om metodutveckling, nya arbetsformer och liknande inom respektive myndighet når Rikspolisstyrelsen som sedan ansvarar för att sprida informationen till övriga polismyndigheter Kontakter med Domstolsverket Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål ska kontakta Domstolsverket för att få verkets åsikt om domares behov av utbildning på området miljöbrott. 19

20 11.11 Utbildning och information till tillsynsmyndigheterna Som en del av arbetet med att utveckla nya samverkansformer mot miljöbrott genomförde Rikspolisstyrelsen och Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål en utbildning av tillsynspersonal, poliser och åklagare i Örebro län under slutet av 2008 (Samverkansprojektet). Utbildningen syftade till att möjliggöra framtagandet av en operativ samverkansmodell för målstyrd, operativ regional samverkan mellan polismyndigheter, åklagarkammare och regionala/lokala tillsynsmyndigheter. En positiv effekt på möjligheterna att samverka bättre och att därmed höja effektiviteten i såväl brottsbekämpningen som tillsynsverksamheten framstod tydligt under utbildningen. Projektets mer långsiktiga påverkan på effektiviteten i samverkan, arbetsmetoder och brottsupptäckt kan utvärderas först i ett senare skede. Utbildningens utformning redovisas i en särskild bilaga på Polisens intranät. Rikspolisstyrelsen ska under 2011 utvärdera värdet av Samverkansprojektet. Om projektet ger positiva effekter för miljöbrottsbekämpningen ska Rikspolisstyrelsen sammanställa ett underlag som kan användas som stöd för att genomföra motsvarande utbildningsinsatser i övriga landet. 12 Metod och organisationsfrågor Före 2009 har under en följd av år mindre än 15 % av de anmälda miljöbrotten lagförts enligt Åklagarorganisationens statistik. Brotten är ofta svårutredda och förbrukar mycket utredningsresurser. En följd av detta blir långa handläggningstider, ärendebalanser och bevissvårigheter eftersom ärendena blir gamla. För att effektivisera den framtida miljöbrottsbekämpningen bör följande åtgärder genomföras: 12.1 Tillräckliga och uthålliga polis- och åklagarresurser En nyckelfråga när det gäller en effektiv hantering av misstänkta miljöbrott är att tillräckliga utrednings- och åklagarresurser avsätts. Dessa resurser bör även vara fredade och uthålliga över tiden Kontaktpersoner på polismyndigheterna De faktorer som påverkar miljöbrottsutredningar präglas ofta av snabba förändringar (nya bestämmelser i miljöbalken, förändringar i EU.s regelverk, pågående insatser av tillsynsmyndigheter osv.). För att sprida information om sådana faktorer som påverkar utredningsarbetet, på ett kostnadseffektivt och rationellt sätt, bör varje polismyndighet utse en kontaktperson för miljöbrott. En särskild begäran om att myndigheterna utser en sådan kontaktperson kommer att skickas ut från RPS senast den 1 juli RPS ska tillse att listan över kontaktpersoner uppdateras kontinuerligt Miljöbrottsjour på polismyndigheterna För att samarbetet med tillsynsmyndigheterna ska vara rationellt är det nödvändigt att ha snabba och etablerade kommunikationsvägar mellan lokala tillsynsmyndigheter och polismyndigheter. 20

21 Ett kostnadseffektivt sätt att åstadkomma detta är att inrätta en jourverksamhet så att tillsynsmyndigheterna, på kontorstid, alltid kan få tag på en miljöbrottsutredare i frågor som berör pågående miljöbrottärenden. En tidig kontakt mellan tillsynspersonal och polis/åklagare minskar det arbete som utförs av myndigheterna i sådana ärenden som kan läggas ned i nära anslutning till anmälningstillfället. Inrättandet av en jourverksamhet har erfarenhetsmässigt visat sig medföra effektivare förstahandsåtgärder. Möjligheterna att säkra bevis och att hålla förhör så nära brottupptäckten som möjligt ökar, vilket leder till bättre förundersökningar Åklagarberedskap Åklagarmyndigheten/Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål har en väl fungerande beredskap för ärenden som faller in under lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg. För att få rätt åklagarkompetens i miljöbrottsärenden även under icke kontorstid bör Åklagarmyndigheten snarast införa en rikstäckande miljöåklagarberedskap. Denna kan samordnas med den nu gällande beredskapen för utsläpp från fartyg, oljeberedskapen. De ärenden som den åklagare som har beredskap ska handlägga på icke kontorstid ska överensstämma med Riksenhetens för miljö- och arbetsmiljöbrott ansvarsområde Nationell myndighetssamverkan Utökad samverkan på central nivå innebärande bl.a. regelbundna möten/erfarenhetsutbyte mellan Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten och andra myndigheter som i vidare mening kan komma i kontakt med företeelser som kan vara brott mot miljön, t.ex. Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket, Tullverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Kustbevakningen, Fiskeriverket, Statens Jordbruksverk, Livsmedelsverket och Transportstyrelsen. Tidigare har Miljöbrottsrådet ansvarat för sådan samverkan som syftar till att berörda myndigheter informerar varandra om kommande verksamhetsplaner, ändringar i relevanta regelverk och om det uppmärksammats nya typer av överträdelser av miljöbalkens regler samt hur dessa kan förebyggas och uppdagas. Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål ska ta ställning om samverkan på central nivå ska återupptas inom Miljöbrottsrådets ram eller om det är mer lämpligt med en annan lösning. Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen ansvarar gemensamt för att upprätta en tidsplan för kommande års samverkansmöten och för att denna tidsplan fastställs senast den 31 december varje år Prioritering av allvarligare brottslighet För den framtida miljöbrottsbekämpningen bör inriktningen vara att polis och åklagare prioriterar arbetet med att upptäcka och lagföra allvarligare miljöbrottslighet. Den nu gällande anmälningsplikten i 26 kap. 2 miljöbalken leder till att brott som inte har förutsättningar att leda till åtal blir anmälda. Även dessa anmälningar måste hanteras på ett strukturerat och effektivt sätt för att snabbt avgöra om lagföring är möjlig eller inte. Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål ska verka för att anmälningar av detta slag hanteras på ett rationellt sätt Återkoppling till anmälande myndighet Resultatet av förundersökningen/lagföringen ska på ett utförligare sätt än i dag återkopplas till den anmälande tillsynsmyndigheten. Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål ska under 2010 ta fram en modell för hur resultaten från förundersökningar ska återkopplas till den anmälande myndigheten. 21

22 12.8 Regional samverkan Flertalet av de föreslagna åtgärderna lämpar sig väl för att hantera inom polismyndigheternas regionala samverkansområden. 13 Legala frågor Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål ska kontinuerligt utvärdera, och i förekommande fall föreslå, att vissa brott ska kunna lagföras genom ordningsbot alternativt överföras till det område som regleras genom miljösanktionsavgift. Miljöstraffrätten är i förhållande till andra centrala områden inom straffrätten förhållandevis ny. På initiativ av bland annat miljöåklagare genomfördes år 2007 en ändring av de centrala paragraferna i miljöbalkens 29 kapitel. Miljörätten är under ständig utveckling. Därför behöver miljöbalken fortlöpande ses över. För den framtida miljöbrottsbekämpningen ska inriktningen vara att Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen samverkar för att effektivisera lagföringen av brott mot miljön. Om lagstiftningen i något avseende visar sig vara ineffektiv bör initiativ tas för att förändra lagreglerna. Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen bör tillsammans verka för att allvarligare former av miljöbrott bedöms strängare än i dag. Det ankommer härvid på Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål att uppmärksamma riksåklagaren på lämpliga mål för eventuell prövning i Högsta domstolen. 14 Genomförande/uppföljning Det är angeläget att de åtgärder som vidtas med anledning av denna strategi följs upp. Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål respektive Rikspolisstyrelsen ska därför årligen och senast den 1 mars till riksåklagaren respektive rikspolischefen redovisa vilka åtgärder som vidtagits föregående år. 22

23 15 Sammanfattning av de föreslagna åtgärderna Polismyndigheterna Polismyndigheterna ska genom lokala utbildningsinsatser verka för att poliser som tjänstgör i yttre tjänst, vakthavande befäl och inom kriminalunderrättelseverksamhet har grundläggande kunskap om miljöbrottslighet (11.1). Polismyndigheterna ska löpande tillse att information om goda exempel och framgångsfaktorer i bekämpningen av miljöbrott sprids till övriga polismyndigheter (11.9). Polismyndigheterna bör se över möjligheten att inrätta en jourverksamhet så att tillsynsmyndigheterna, på kontorstid, alltid kan få tag på en miljöbrottsutredare i frågor som berör mer akuta miljöbrottärenden (12.3). Förslagsvis kan de ovanstående åtgärderna hanteras på ett rationellt sätt genom samarbete inom respektive samverkansområde. För att ta emot och sprida information som gagnar miljöbrottsbekämpningen på ett kostnadseffektivt och rationellt sätt bör varje polismyndighet utse en kontaktperson för miljöbrott (12.2). Rikskriminalpolisen, FIPO/Miljöbrott Rikskriminalpolisen, FIPO/Miljöbrott ska ansvara för att genomföra åtgärder som höjer regionala och lokala tillsynsmyndigheters kunskap om kriminalunderrättelsetjänstens funktion som mottagare av uppgifter om miljöbrottslighet (7.1). Rikskriminalpolisen, FIPO/Miljöbrott ska sammanställa sådan information som underlättar för branschorganisationer och företag att lämna tips om miljöbrottslighet (7.2). Rikskriminalpolisen, FIPO/Miljöbrott bör under 2010 utreda hur en handlingsplan för bekämpning av gränsöverskridande miljöbrottslighet ska utformas, samt en tidsram för en sådan plan (9:1). Rikspolisstyrelsen Rikspolisstyrelsen ska sammanställa och delge polismyndigheterna information om den metod för att upptäcka vissa former av miljöbrott med hjälp av förändringsanalys av satellitdata som styrelsen tagit fram i samverkan med Metria och Länsstyrelsen i Uppsala län (7.3). Polisutbildningen ska tillse att kunskap om miljöbrott ingår i polisens grundutbildning och i de utbildningar som riktar sig till polisens förundersökningsledare (11.1). Rikspolisstyrelsen ska i samverkan med Åklagarmyndigheten, SKL och Uppsala Universitet se över fortsättningskursen, Baskurs miljöbrott, och vid behov föreslå förändringar (11.2). Rikspolisstyrelsen ska inventera behovet av att genomföra den utbildning på SKL, Provtag- 23

24 ning vid miljöbrott, som syftar till att ge kriminaltekniker särskild kompetens för att kunna hantera provtagning och platsundersökningar på miljöbrottsplatser (11.4). Rikspolisstyrelsen ska under 2010 undersöka möjligheterna att inhämta och sammanställa sådan kunskap (samlad information om ämnens egenskaper, undersökningsmetoder etc.) som kan underlätta miljöbrottsutredningar. Om det finns tillräckligt med underlag ska Rikspolisstyrelsen sammanställa detta och vidarebefordra det till polismyndigheterna (11.8). Rikspolisstyrelsen ska under 2011 utvärdera det så kallade Samverkansprojektet. Om utvärderingen motiverar ett fortsatt arbete ska Rikspolisstyrelsen ta fram material som tjänar som stöd för att genomföra utbildningsinsatser motsvarande Samverkansprojektet (11.11). Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten ska gemensamt genomföra en årlig konferens som syftar till kompetensutveckling av landets miljöbrottshandläggare och miljöåklagare (11.6). Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten ska gemensamt göra en inventering över vilka centrala tillsynsmyndigheter som det finns ett behov av att samverka med och hur sådan samverkan i förekommande fall ska vara utformad (11.7). Åklagarmyndigheten Åklagarmyndigheten ska utvärdera erfarenheterna av den systematiska massmediabevakning som myndigheten genomfört i syfte att uppdaga brott. Om utvärderingen visar på att metoden har uppdagat brott på ett effektivt sätt ska Åklagarmyndigheten föreslå hur systematisk massmediabevakning ska organiseras och struktureras i framtiden (7.4). Åklagarmyndigheten ska uppmärksamma frågan om det finns bristande tillämpning av den anmälningsplikt som åligger tillsynsmyndigheterna i Miljöbalken 26:2. Om så är fallet ska åklagarmyndigheten vidta lämpliga åtgärder (7.5). Åklagarmyndigheten ska kontakta Domstolsverket i för att få verkets åsikt om domstolarnas behov av utbildning på området miljöbrott (11.10). Åklagarmyndigheten bör snarast införa en rikstäckande miljöåklagarberedskap (12.4). Åklagarmyndigheten ska utvärdera om samverkan på central nivå ska återupptas inom Miljöbrottsrådets ram eller om det är mer lämpligt med en annan lösning. Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål och Rikspolisstyrelsen ansvarar gemensamt för att upprätta en tidsplan för kommande års samverkansmöten och för att denna tidsplan fastställs senast den 31 december varje år (12.5). Åklagarmyndigheten ska verka för att anmälningar av brott som inte har förutsättningar att leda till åtal hanteras på ett rationellt sätt för att snabbt avgöra om lagföring är möjlig eller inte (12.6). Åklagarmyndigheten ska under 2010 ta fram en modell för hur resultaten från förundersökningar, på ett utförligare sätt än vad som ibland sker idag, återförs till den anmälande myndigheten (12.7). 24

25

26

27

28 Box 12256, Stockholm

Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten

Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten TÄNK ALLTID INTERNATIONELLT RIKSPOLISSTYRELSEN Enheten för internationell samordning Utgivare: Rikspolisstyrelsen Enheten för internationell samordning

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2455. Krafttag mot miljöbrott. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion

Motion till riksdagen: 2014/15:2455. Krafttag mot miljöbrott. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2455 av Johan Hedin (C) Krafttag mot miljöbrott Sammanfattning Miljöbrott kan skada miljön och ekosystemtjänster som människan är beroende av. De kan också

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Monica Rodrigo Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om handläggningen av anmälningar mot anställda m.fl. inom

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Åklagarmyndigheten; SFS 2015:743 Utkom från trycket den 4 december 2015 utfärdad den 26 november 2015. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om internationellt samarbete; Konsoliderad version senast ändrad genom ÅFS 2016:6 ÅFS 2007:12 Konsoliderad version Åklagarmyndigheten

Läs mer

Brott enligt miljöbalken

Brott enligt miljöbalken Anmälan Finns skyldighet att anmäla misstänkt brott Straffbart att inte anmäla tjänstefel (brottsbalken) finns domar Inte göra någon bedömning av om det är ringa Anmäl alltid vid misstanke!! Vad ska anmälas?

Läs mer

Rikspolischefens inriktning

Rikspolischefens inriktning Rikspolischefens inriktning I detta dokument beskriver rikspolischef Bengt Svenson sin syn på Polisens uppdrag och hur det ska genomföras. Uppdaterad augusti 2013. Rikspolischefens inriktning 3 Rikspolischefens

Läs mer

Grov organiserad brottslighet. Jimmy Liljebäck, Polismyndigheten i Jönköpings län

Grov organiserad brottslighet. Jimmy Liljebäck, Polismyndigheten i Jönköpings län Grov organiserad brottslighet Jimmy Liljebäck, Polismyndigheten i Jönköpings län 1 2 Organiserad brottslighet enligt EU:s kriterier Samarbete mellan fler än två personer. Egna tilldelade uppgifter åt var

Läs mer

Kopia. Uppdrag till Polismyndigheten och andra berörda myndigheter att utveckla den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet

Kopia. Uppdrag till Polismyndigheten och andra berörda myndigheter att utveckla den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet Kopia Regeringsbeslut II:2 2015-12-01 Ju2015/09350/PO Justitiedepartementet Polismyndigheten Box 12256 102 26 Stockholm Uppdrag till Polismyndigheten och andra berörda myndigheter att utveckla den myndighetsgemensamma

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens kontaktcenter (PKC); beslutade den 30 augusti

Läs mer

En myndighetsöverskridande handlingsplan för brottsutbytesarbete i samverkan. Januari 2015

En myndighetsöverskridande handlingsplan för brottsutbytesarbete i samverkan. Januari 2015 En myndighetsöverskridande handlingsplan för brottsutbytesarbete i samverkan Januari 2015 Datum Sida 2015-01-21 1 (5) Ert datum Dnr En myndighetsöverskridande handlingsplan för brottsutbytesarbete i samverkan

Läs mer

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 Datum 2015-06-29 Sida 1 (6) Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 1. Sammanfattning RUBICON står för rutiner brottsutredningar i konkurs och har sedan mitten av 1990-talet varit

Läs mer

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 139-2011 Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om ledning av förundersökning i brottmål som även kan ledas av Tullverket; ÅFS 2013:3 Konsoliderad version Konsoliderad

Läs mer

Ekobrottsmyndighetens inriktning för verksamheten Juni 2014 Reviderad juni 2016

Ekobrottsmyndighetens inriktning för verksamheten Juni 2014 Reviderad juni 2016 Ekobrottsmyndighetens inriktning för verksamheten 2015-2017 Juni 2014 Reviderad juni 2016 Datum 2014-06-27 2016-06-30 (uppdaterat) Ert datum Sida EKOBROTTSMYNDIGHETENS INRIKTNING 2015-2017 För att konkretisera

Läs mer

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Ekobrottsmyndigheten; SFS 2015:744 Utkom från trycket den 4 december 2015 utfärdad den 26 november 2015. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

PÅ JOBBET TEXT CARINA SKAGERLIND FOTO JIMMY GUSTAFSSON

PÅ JOBBET TEXT CARINA SKAGERLIND FOTO JIMMY GUSTAFSSON PÅ JOBBET TEXT CARINA SKAGERLIND FOTO JIMMY GUSTAFSSON 20 SAMBANDET 4 2012 VASSA PÅ MILJÖBROTT Miljöbrott innebär en bredd av ärenden. Under 2012 har det bland annat inneburit ett oljeutsläpp samt ett

Läs mer

Prop 2005/06:182. Miljöbalkens sanktionssystem m.m. SFS 2006:1014 SFS 2006:1300

Prop 2005/06:182. Miljöbalkens sanktionssystem m.m. SFS 2006:1014 SFS 2006:1300 Vad skall anmälas? Tillsynsmyndigheten skall anmäla överträdelser av bestämmelser i balken eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av balken till polis- eller åklagarmyndigheten, om det finns misstanke

Läs mer

Ställningstagande - Urvalet av S-gäldenärer

Ställningstagande - Urvalet av S-gäldenärer 832 6511-13/121 1(6) Ställningstagande - Urvalet av S-gäldenärer (Ersätter ställningstagande 9/08/IND) De riktlinjer för urvalet av S-gäldenärer som anges i bifogade promemoria ska tills vidare gälla för

Läs mer

MILJÖSAMVERKAN VÄRMLAND 2 OKTOBER 2014

MILJÖSAMVERKAN VÄRMLAND 2 OKTOBER 2014 MILJÖSAMVERKAN VÄRMLAND 2 OKTOBER 2014 MARIA JOHANSSON MAGNUS CLASE Riksenheten för miljöoch arbetsmiljömål Malmö (chef + 5 åkl) Göteborg (5 åkl 1 vakans fr 1 okt.) Jönköping (3 åk) Växjö (1 åkl t o m

Läs mer

Yttrande över rapport om förstärkta åtgärder mot artskyddsbrott från Jordbruksverket

Yttrande över rapport om förstärkta åtgärder mot artskyddsbrott från Jordbruksverket 1(4) Arkivbeteckning Jordbruksverket Vallgatan 8 551 82 Jönköping över rapport om förstärkta åtgärder mot artskyddsbrott från Jordbruksverket Bakgrund Länsstyrelsen i Västerbotten har beretts möjlighet

Läs mer

Illegala gränsöverskridande avfallstransporter. Var tar det illegala avfallet vägen och vad kan vi göra åt det?

Illegala gränsöverskridande avfallstransporter. Var tar det illegala avfallet vägen och vad kan vi göra åt det? Illegala gränsöverskridande avfallstransporter Var tar det illegala avfallet vägen och vad kan vi göra åt det? 1 - Miljöbrott - Alla är brottsoffer Kommande generationer Globala effekter Snedvriden konkurrens

Läs mer

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten

Läs mer

Tillsynsrapport 2013:6 Polismyndigheternas hantering av miljöbrott. Rikspolisstyrelsen

Tillsynsrapport 2013:6 Polismyndigheternas hantering av miljöbrott. Rikspolisstyrelsen Tillsynsrapport 2013:6 Polismyndigheternas hantering av miljöbrott Rikspolisstyrelsen Sammanfattning 3 Sammanfattning Inledning Inspektionen har avsett polisens hantering av brott mot miljöbalken där

Läs mer

Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter

Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter Projektets organisation Styrgrupp Fastställd vid årsmötet 2015-XX-XX Arbetsgrupp Referensgrupp Dnr Uppdrag och mål Deltagare 2 Organisation Inledning

Läs mer

Förslag till bestämmelser i förordning för att genomföra Nagoyaprotokollet

Förslag till bestämmelser i förordning för att genomföra Nagoyaprotokollet Promemoria 2016-05-26 M2016/01459/R Miljö- och energidepartementet Rättssekretariatet Departementssekreterare Staffan Löwhagen Förslag till bestämmelser i förordning för att genomföra Nagoyaprotokollet

Läs mer

Sammanställning av förslag i Miljösamverkan Sveriges rapport Regional tillsynsvägledning Planering och utveckling

Sammanställning av förslag i Miljösamverkan Sveriges rapport Regional tillsynsvägledning Planering och utveckling Sammanställning av förslag i Miljösamverkan Sveriges rapport Regional tillsynsvägledning Planering och utveckling Problembeskrivning Åtgärdsförslag Vem och hur 1. Begreppet tillsynsvägledning är indelat

Läs mer

2011-06-20. Flödesschema vid Miljöbrott. Vem gör vad i en miljöbrottsutredning i Jönköpings län

2011-06-20. Flödesschema vid Miljöbrott. Vem gör vad i en miljöbrottsutredning i Jönköpings län 2011-06-20 Flödesschema vid Miljöbrott Vem gör vad i en miljöbrottsutredning i Jönköpings län Miljöbrottssamverkan Samarbetsprojekt mellan länets kommunala miljökontor, länsstyrelsen, miljöåklagare och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i åklagarförordningen (1996:205); utfärdad den 29 november 2001. SFS 2001:995 Utkom från trycket den 12 december 2001 Omtryck Regeringen föreskriver i fråga

Läs mer

Diarienummer: 16Li700

Diarienummer: 16Li700 Rapport, Sammanställning polisanmälningar olagliga spelautomater 2014-2015 Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 1.1 Kommentar till uppföljning... 1 1.2 Kommentar till statistik... 2 2 Sammanfattning...

Läs mer

Kommittédirektiv. Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet. Dir. 2013:14

Kommittédirektiv. Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet. Dir. 2013:14 Kommittédirektiv Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet Dir. 2013:14 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2013 Sammanfattning Sedan den 1 juli 2008 finns det

Läs mer

Uppföljning av kommunernas strandskyddstillsyn i Västra Götalands län

Uppföljning av kommunernas strandskyddstillsyn i Västra Götalands län Uppföljning av kommunernas strandskyddstillsyn i Västra Götalands län 2014-01-24 Sammanfattning Länsstyrelsen har följt upp kommunernas strandskyddstillsyn i en enkät under hösten 2013. Uppföljningen visar

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens kontaktcenter (PKC); beslutade den 31 oktober

Läs mer

Anmälan vid misstanke om brott mot trygghetssystemen. Vägledning från FUT-delegationen. Rapport 4 mars 2007 Delegationen mot felaktiga utbetalningar

Anmälan vid misstanke om brott mot trygghetssystemen. Vägledning från FUT-delegationen. Rapport 4 mars 2007 Delegationen mot felaktiga utbetalningar Anmälan vid misstanke om brott mot trygghetssystemen Vägledning från FUT-delegationen Rapport 4 mars 2007 Delegationen mot felaktiga utbetalningar Anmälan vid misstanke om brott mot trygghetssystemen vägledning

Läs mer

Ny miljöbrottsenhet i den nya polisorganisationen. Förorenaren ska betala

Ny miljöbrottsenhet i den nya polisorganisationen. Förorenaren ska betala Kortrapport miljöbrott Miljöbrott kan skada miljön och ekosystemtjänster som människan är beroende av. De kan också vara skadliga för människors hälsa. Miljöbrott kan röra sig om stort eller smått, från

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Strategisk plan för samverkan mellan Kommun och Polis mot organiserad brottslighet i Östergötlands län

Strategisk plan för samverkan mellan Kommun och Polis mot organiserad brottslighet i Östergötlands län 1 (8) STRATEGISK PLAN FÖR SAMVERKAN Datum Diarienr (åberopas vid korresp) 2011-09-19 AA-483-5312/11 Strategisk plan för samverkan mellan Kommun och Polis mot organiserad brottslighet i Östergötlands län

Läs mer

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Kommittédirektiv En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75 Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Sammanfattning En parlamentarisk kommitté ska analysera i vilken utsträckning polisens nuvarande

Läs mer

Remissyttrande över departementspromemorian Behandling av personuppgifter i polisens brottsbekämpande verksamhet (Ds 2007:43)

Remissyttrande över departementspromemorian Behandling av personuppgifter i polisens brottsbekämpande verksamhet (Ds 2007:43) Yttrande Sida 1 (5) Rättsenheten Bitr. chefsjuristen Katarina Holmberg Ert Er beteckning Telefon 08-762 00 22 2007-11-28 Ju2007/9805/PO Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över departementspromemorian

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-09-04 Dnr 117-2012 Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen 1 SAMMANFATTNING Nämnden har granskat de 83 beställningar

Läs mer

Hantering av IT-brottsutredningar

Hantering av IT-brottsutredningar Hantering av IT-brottsutredningar Informationssäkerhet för offentlig sektor, 2014-08-26 27 Chatrine Rudström, Åklagarmyndigheten Ulrika Sundling, Polisen Innehåll Polisens organisation före och efter 2015

Läs mer

Konsekvensutredning rörande föreskrifter och allmänna råd om statliga myndigheters rapportering av it-incidenter

Konsekvensutredning rörande föreskrifter och allmänna råd om statliga myndigheters rapportering av it-incidenter samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Ingela Darhammar Hellström Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Verksamheten för samhällets informations- och cybersäkerhet 072-233

Läs mer

EU:s fond för inre säkerhet

EU:s fond för inre säkerhet EU:s fond för inre säkerhet 1 Om EU:s fond för inre säkerhet i korthet Fonden för inre säkerhet (ISF) ger ekonomiskt bidrag till aktiviteter som stärker EU:s inre säkerhet. Fonden har två delar: Den ena

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

Djurskyddspolisen i Stockholms län

Djurskyddspolisen i Stockholms län Djurskyddspolisen i Stockholms län 1 Varför tillkom djurskyddspolisen i Stockholms län? Behov av samsyn och samordning av djurskyddsärenden och rättssäker hantering Polismästardistrikten prioriterar olika

Läs mer

Anpassa utredningar efter barnens behov

Anpassa utredningar efter barnens behov myndighetssamverkan då det finns misstanke om att barn utsatts för våld och/eller sexuella övergrepp Anpassa utredningar efter barnens behov En handbok för er som vill arbeta med Barnsamråd 1 Handboken

Läs mer

Nationell tillsynsutbildning i Miljöbalkstillsyn

Nationell tillsynsutbildning i Miljöbalkstillsyn Nationell tillsynsutbildning i Miljöbalkstillsyn Välkommen till Miljösamverkan Sveriges tillsynsutbildning som utgår från hela miljöbalken! Inbjudan, anmälan och program för 15-16 okt 2015 Länsstyrelsen

Läs mer

Den anmälningsskyldighet som tillkommer de lokala åklagarmyndigheterna

Den anmälningsskyldighet som tillkommer de lokala åklagarmyndigheterna ALLMÄN ANVISNING RÅ:2011:1 Dnr 16/31/11 Given I kraft 25.8.2011 1.9.2011 - tills vidare Upphäver RÅ:2008:1 Dnr 3/31/08 Den anmälningsskyldighet som tillkommer de lokala åklagarmyndigheterna Författningsgrund

Läs mer

Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser

Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser 2009-03-18 Länsstyrelsen i Stockholms län Sociala enheten Box 22067 104 22 Stockholm Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser Projekt: Barncentrum nordost I samverkan mellan kommunerna Täby, Vallentuna,

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om var ärenden om brott av vissa befattningshavare ska handläggas; ÅFS 2014:16 Publiceringsdatum: 23 december 2014

Läs mer

Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen

Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2013-11-15 Dnr 83-2013 Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen 1 SAMMANFATTNING Nämnden har följt upp sin tidigare granskning

Läs mer

PTS samarbete med Konsumentverket och Konkurrensverket

PTS samarbete med Konsumentverket och Konkurrensverket PTS samarbete med Konsumentverket och Konkurrensverket 1997-07-01-1997-12-31 Februari 1998 1 PTS samarbete med Konsumentverket och Konkurrensverket 1997-07-01-1997-12-31 1 Bakgrund I regeringens proposition

Läs mer

2008-02-12. 1 Allmänt

2008-02-12. 1 Allmänt HANDLINGSPLAN 1 (12) Handlingsplan i samverkan med kommuner och statliga myndigheter i Östergötlands län mot den organiserade brottsligheten i synnerhet mot kriminella motorcykelgäng. 1 Allmänt Polisen

Läs mer

En snabbare lagföring med särskilt fokus på unga som begår brott och personer som återfaller i brott

En snabbare lagföring med särskilt fokus på unga som begår brott och personer som återfaller i brott Bilaga 21 2017-01-17 Ju2017/00537/LP Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor En snabbare lagföring med särskilt fokus på unga som begår brott och personer som återfaller i brott

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om polismyndigheternas lokala personsäkerhetsverksamhet;

Läs mer

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda 2014-09-28 Regeringskansliet Elin Almqvist Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen 100

Läs mer

Ansvaret för ekonomin i varje enskild myndighet har också medfört olika typer av internfakturering inom Polisen då exempelvis resurser

Ansvaret för ekonomin i varje enskild myndighet har också medfört olika typer av internfakturering inom Polisen då exempelvis resurser Projektdirektiv 2013-08-22 Ju 2012:16/2013/13 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Projektdirektiv EK-2, Finansiell styrning Den nya Polismyndigheten ska inleda sitt arbete den 1 januari

Läs mer

Roller och ansvar transporter enligt EG-förordningen 1013/2006

Roller och ansvar transporter enligt EG-förordningen 1013/2006 Roller och ansvar transporter enligt EG-förordningen 1013/2006 Denna vägledning gäller ansvarsfördelning vid hantering av illegala gränsöverskridande avfallstransporter. Dokumentet vänder sig till de myndigheter

Läs mer

Hans Öhlander. Presentation. Finanspolisen. vid. Kriminalunderrättelsetjänsten. Rikskriminalpolisen. Rikskriminalpolisen.

Hans Öhlander. Presentation. Finanspolisen. vid. Kriminalunderrättelsetjänsten. Rikskriminalpolisen. Rikskriminalpolisen. Hans Öhlander Presentation av Finanspolisen Rikskriminalpolisen Finanspolisen vid Kriminalunderrättelsetjänsten Rikskriminalpolisen Rikskriminalpolisen Rikskriminalchef Sekretariat Huvudenhet för Kriminalunderrättelseverksamhet

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om åklagares jour- och beredskapstjänstgöring; Konsoliderad version Konsoliderad version senast ändrad genom ÅFS 2016:5 Åklagarmyndigheten

Läs mer

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö överenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö Det brottsförebyggande arbetet handlar i hög grad om att minska fattigdom och orättvisor, bryta segregation och

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

MILJÖBROTT. Polisutbildningen vid Umeå universitet Höstterminen, 2005 Moment 4:3 Fördjupningsarbete Rapport nr. 236

MILJÖBROTT. Polisutbildningen vid Umeå universitet Höstterminen, 2005 Moment 4:3 Fördjupningsarbete Rapport nr. 236 Polisutbildningen vid Umeå universitet Höstterminen, 2005 Moment 4:3 Fördjupningsarbete Rapport nr. 236 MILJÖBROTT Mattias Forssten Fredrik Granström Andreas Nyberg Sammanfattning Syftet med vårt arbete

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn. Dir. 2014:128

Kommittédirektiv. Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn. Dir. 2014:128 Kommittédirektiv Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn Dir. 2014:128 Beslut vid regeringssammanträde den 4 september 2014 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om indelningen av den operativa verksamheten; Konsoliderad version Konsoliderad version senast ändrad genom ÅFS 2014:17. Åklagarmyndigheten

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Kanslichef, avdelningen för särskilda utredningar

Kanslichef, avdelningen för särskilda utredningar Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Kanslichef, avdelningen för särskilda utredningar Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om behandling av personuppgifter inom Kustbevakningen; SFS 2003:188 Utkom från trycket den 13 maj 2003 utfärdad den 30 april 2003. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2015-04-14

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2015-04-14 samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Enheten för farliga ämnen Narges Teimore 0102405402 Narges.teimore@msb.se Konsekvensutredning avseende förslag till myndigheten för samhällskydd och

Läs mer

Samverkansavtal mellan Uppsala kommun och Tryggare Uppsala län

Samverkansavtal mellan Uppsala kommun och Tryggare Uppsala län KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Börjesdotter Carina Datum 2016-01-18 Diarienummer KSN-2016-0063 Kommunstyrelsen Samverkansavtal mellan Uppsala kommun och Tryggare Uppsala län Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

Kommittédirektiv. Renodling av polisens arbetsuppgifter. Dir. 2014:59. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2014

Kommittédirektiv. Renodling av polisens arbetsuppgifter. Dir. 2014:59. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2014 Kommittédirektiv Renodling av polisens arbetsuppgifter Dir. 2014:59 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda och lämna förslag till förändringar

Läs mer

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför?

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför? Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför? Elisabeth Sahlsten, Kristina Samuelsson och Miriam Liberman Enheten för miljöövervakning Bakgrund I Sverige

Läs mer

Stockholm den 14 december 2009 R-2009/1870. Till Miljödepartementet M2009/3289/R

Stockholm den 14 december 2009 R-2009/1870. Till Miljödepartementet M2009/3289/R R-2009/1870 Stockholm den 14 december 2009 Till Miljödepartementet M2009/3289/R Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 14 september 2009 beretts tillfälle att yttra sig över Kemikalieinspektionens

Läs mer

Egenkontroll. enligt Miljöbalken. Information för verksamheter som omfattas av Egenkontrollförordningen

Egenkontroll. enligt Miljöbalken. Information för verksamheter som omfattas av Egenkontrollförordningen Egenkontroll enligt Miljöbalken Information för verksamheter som omfattas av Egenkontrollförordningen Krav på egenkontroll Denna broschyr riktar sig främst till de verksamheter som är tillstånds- eller

Läs mer

Granska. Inledning. Syfte. Granskningsprocessen

Granska. Inledning. Syfte. Granskningsprocessen Sida: 1/9 LEDNINGSYSTEM Datum: 2010-04-23 Dokumenttyp: Rutin Process: Utöva tillsyn och Tillståndspröva Dokumentnummer: 124 Version: 1 Författare: Anna Norstedt, Anders Wiebert mfl Fastställd: Ann-Louise

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

Trender i kommunalt tillsynsarbete Dave Borg. 1 av 31

Trender i kommunalt tillsynsarbete Dave Borg. 1 av 31 1 av 31 UPPLÄGG Presentation Miljöbalken Organisation - Miljöförvaltningen i Malmö Utformningen av tillsynen Uppföljning av tillsynen Vad väntar runt hörnet? 2 av 31 Miljöbalken 3 viktiga paragrafer för

Läs mer

Sida 1 av 7 Regeringsbeslut 54 Justitiedepartementet 2006-12-21 Ju2006/10134/Å Ju2006/9064/Å Ju2006/1823/Å m.fl. Se bilaga 1 Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret

Läs mer

Plan för tillsynsvägledning dammsäkerhet 2014-2016

Plan för tillsynsvägledning dammsäkerhet 2014-2016 SVENSKA KRAFTNÄT 2014-09-10 Dnr: 2014/814 Plan för tillsynsvägledning dammsäkerhet 2014-2016 Förord Svenska kraftnät har tagit fram en reviderad plan för tillsynsvägledning dammsäkerhet för att tydliggöra

Läs mer

1 Inriktningen på den kommande RUBICON-samverkan

1 Inriktningen på den kommande RUBICON-samverkan 1(5) RUBICON 2016 Denna rapport utgör en utvärdering av verksamheten i RUBICON. Utvärderingen utgår från hur genomförda aktiviteter sedan den senaste Rubiconrapporten år 2015 kan förväntas ha bidragit

Läs mer

Projektplan för Hantering av massor uppdaterad

Projektplan för Hantering av massor uppdaterad Projektplan för Hantering av massor uppdaterad 2015-11-13 Uppdrag Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag åt miljövårdsdirektörernas tillsynsgrupp att driva Miljösamverkan Sverige och att inom ramen för det

Läs mer

Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering

Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering AUGUSTI 2015 augusti 2015 Dnr 15-7266 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Finansinspektionens tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering

Läs mer

RSK 677-2005. Utvärdering. Enheten för asyl- och flyktingfrågor. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten. Lars Palo

RSK 677-2005. Utvärdering. Enheten för asyl- och flyktingfrågor. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten. Lars Palo RSK 677-2005 Utvärdering Enheten för asyl- och flyktingfrågor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Lars Palo Januari 2007 1. Förutsättningar Den 1 januari 1997 överfördes ansvaret för asylsökandes

Läs mer

Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten

Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten Projektdirektiv 2013-04-25 Ju 2012:16/2013/13 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten Den nya Polismyndigheten ska inleda sin verksamhet

Läs mer

Kriminalteknisk strategi med handlingsplan. www.polisen.se

Kriminalteknisk strategi med handlingsplan. www.polisen.se Kriminalteknisk strategi med handlingsplan www.polisen.se Utgivare Rikspolisstyrelsen Box 12256 102 26 Stockholm ISBN: 978-91-89475-73-1 Diarienr.: POA-470-7282/08 Upplaga: 1 000 ex juni 2007 1 000 ex

Läs mer

Riksenheten för miljö- och

Riksenheten för miljö- och Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål (REMA) REMA Bildat 2009 Stockholm, Malmö, Göteborg, Östersund, Jönköping och Växjö Ca 20 åklagare Ansvarsområden Miljöbalken Arbetsmiljölagen Grova jaktbrott (varg,

Läs mer

Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering

Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering Bilaga 4 PM Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering 1 Bakgrund Naturvårdsverket arbetar med revidering av föreskrifter och allmänna råd om innehållet i kommunal avfallsplan.

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-03-15. Internationell rättslig hjälp i brottmål

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-03-15. Internationell rättslig hjälp i brottmål 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-03-15 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Nina Pripp. Internationell rättslig hjälp

Läs mer

Yttrande till Miljö- och energidepartementet över remiss M2015/2406/R - Underlag för genomförande av EU-förordning om invasiva främmande arter

Yttrande till Miljö- och energidepartementet över remiss M2015/2406/R - Underlag för genomförande av EU-förordning om invasiva främmande arter Tjänsteutlåtande Utfärdat 2015-10-01 Diarienummer 07734/15 Stadsmiljö Karolina Källstrand Telefon 031-368 38 78 E-post: karolina.kallstrand@miljo.goteborg.se Yttrande till Miljö- och energidepartementet

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Tillsyn 4/12. Sveriges rapport om kontroll av växtskyddsmedel 2010 i enlighet med artikel 17 i direktiv 91/414/EEG. www.kemikalieinspektionen.

Tillsyn 4/12. Sveriges rapport om kontroll av växtskyddsmedel 2010 i enlighet med artikel 17 i direktiv 91/414/EEG. www.kemikalieinspektionen. Tillsyn 4/12 Sveriges rapport om kontroll av växtskyddsmedel 2010 i enlighet med artikel 17 i direktiv 91/414/EEG www.kemikalieinspektionen.se Sveriges rapport om kontroll av växtskyddsmedel 2010 i enlighet

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.

Läs mer

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie Regeringen Justitiedepartementet Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning

Läs mer