Handlingar till mötet i Vänersborg med regionfullmäktige för Västra Götalandsregionen. 22 september 2015

Transkript

1 Handlingar till mötet i Vänersborg med regionfullmäktige för Västra Götalandsregionen 22 september 2015

2 1 (3) Föredragningslista Sammanträde med regionfullmäktige tisdagen den 22 september 2015 Plats: Sessionssalen, Kommunhuset, Vänersborg Tid: Tisdagen den 22 september kl Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Beslutsärenden 1. Avsägelser och anmälan av nyvalda i regionfullmäktige Diarienummer RS Frågestund Diarienummer RS Interpellationer - Egon Frid (V) om kollektivtrafik med buss mellan Mellerud och Åmål på helgerna Diarienummer RS Annette Ternstedt (V) om avgiftsfria besök på ungdomsmottagningar Diarienummer RS Håkan Linnarsson (S) om upphandling av kataraktvård Diarienummer RS Håkan Linnarsson (S) om privata sjukförsäkringar Diarienummer RS Rapportering och aktiviteter för regionstyrelsens ansvar för uppsikt över övriga nämnder och styrelser Diarienummer RS Bildande av kommunalförbund för svenskt ambulansflyg Diarienummer RS Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: regionstyrelsen@vgregion.se

3 Föredragningslista från regionfullmäktige, (3) 6. Säkerhetspolicy för Västra Götalandsregionen Diarienummer RS Fastställande av Tolkförmedling Västs avgifter för kopior av allmänna handlingar Diarienummer RS Överlämnande av allmänna handlingar till Stiftelsen Västergötlands museum Diarienummer RS Omfördelning av ansvar och finansiering av Vårdval Rehab - justering av budget 2016 Diarienummer RS Motion av Hanna Wigh (SD) om inrättande av en psykiatrinämnd Diarienummer RS Motion av Kurt Karlsson (SD) om folkhögskola för nya medborgare Diarienummer RS Motion av Anne-Christine Simonsson (C) om att inrätta ett regionalt kunskapscentrum för barns- och ungas hälsa Diarienummer RS Motion av Nicklas Attefjord (MP) och Göran Larsson (MP) om nollvision för bältning och avskiljning inom barn- och ungdomspsykiatrin Diarienummer RS Motion av Lars Nordström (FP) om att utreda för- och nackdelar med att flytta regionfullmäktige och regionstyrelsen till Göteborg Diarienummer RS Motion av Birgitta Losman med flera (MP) om nya resvanor även för förtroendevalda och chefer Diarienummer RS Motion av Heikki Klaavuniemi med flera (SD) om att stödja UNHCR:s viktiga arbete Diarienummer RS Anmälan av inkomna motioner 18. Anmälningsärenden Diarienummer RS

4 Föredragningslista från regionfullmäktige, (3) 19. Valärenden (utdelas vid mötet) - Arvodesberedningen avsägelse från ersättare Ewa Arvidsson (S) - Valberedningens förslag till val Diarienummer RS Eventuellt fortsättning interpellationer Joakim Larsson Ordförande Samtliga handlingar och beslutsunderlag i ovan kungjorda ärenden finns tillgängliga på Regionens Hus, Residenset, Vänersborg, tel Tänk på miljön 1. Res gärna kollektivt ( )

5 Regionfullmäktige Preliminärt program för regionfullmäktiges sammanträde tisdagen den 22 september 2015 i Vänersborg Tisdagen den 22 september Tid Program Kaffe och samling/gruppmöte Plenum Gemensam lunch på Folkets Hus (Kungsgatan 15) Vänersborg forts. Plenum Något avbrott för gemensam kafferast kommer inte att göras. Däremot finns eftermiddagskaffe i foajén mellan kl OBS! Ingen förtäring i sessionssalen (detta på grund av att om man välter dricka/kaffe kan det slå ut hela elektroniska systemet). Lokaler för partigruppmöte: Nedanstående lokaler i Kommunhuset Vänersborg är bokade för partigruppmöten: S-gruppen lokal 119, plan 1 M-gruppen lokal 177 D, plan 1 (del av caféterian) MP-gruppen lokal 212, plan 2, trapphuset C-gruppen lokal 214, plan 2, korridor C SD-gruppen lokal 225, plan 2, korridor C V-gruppen lokal 367, plan 3, korridor 1 FP-gruppen lokal 373, plan 3, korridor 1 KD-gruppen Ovala rummet, plan 3, korridor 1

6 Ärende 3

7 Vänsterpartiet Västra Götalandsregionen Regionfullmäktigegruppen Interpellation till Kollektivtrafiknämndens ordförande Ulrika Frick (MP) Kollektivtrafik med buss mellan Mellerud och Åmål på helgerna De som bor mellan Mellerud och Åmål har inte tillgång till någon kollektivtrafik på helgerna. Vi har flera exempel på brister i kollektivtrafiken i Västra Götalandsregionen. Den snabba förändring som skett genom indragningar av busslinjer med motivet att det är för få resande samt att lösningen är anropsstyrd trafik och/eller Närtrafik har drabbat många resande och invånare i regionen. Ett exempel är busstrafik mellan Mellerud och Åmål på helgerna. Där finns en avgång per dag via Bengtsfors och en tur nattetid som kan beställas. Människorna som bor mellan Mellerud och Åmål saknar idag en busslinje efter E45:an som trafikeras på helgerna. Tåget Karlstad- Göteborg passerar men har sina stopp i Mellerud och Åmål. Denna interpellation vill lyfta fram behovet av en busslinje mellan Mellerud och Åmål på helgerna för resenärer och boende mellan dessa orter. Syftet kan likväl lika mycket gälla för många andra delar, sträckor, linjer, boende och resenärer i Västra Götalandsregionen! Min fråga till Kollektivtrafiknämndens ordförande Ulrika Frick: Vad avser du som ordförande för ansvarig nämnd för kollektivtrafiken i regionen göra för att åtgärda så de boende mellan Mellerud och Åmål kan åka buss på helgerna? Egon Frid

8 Vänsterpartiet Västra Götalandsregionen Regionfullmäktige Interpellation till Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande Jonas Andersson (fp) Interpellation om avgiftsfria besök på ungdomsmottagningar En kärna i ungdomsmottagningarnas verksamhet är att det ska vara enkelt att ta kontakt och komma dit. Att inte ha någon avgift till vare sig barnmorskor eller kuratorsbesök är en viktig del i att uppnå detta. Andra exempel är fri utdelning av kondomer och att svara snabbt på frågor någon har utan att krångla till det med journalföring. Enkelheten försvinner när någon av olika skäl behöver träffa en läkare eller en psykolog. Om de är 19 år eller äldre ska de plötsligt betala. 200 kronor för ett läkarbesök och 100 kronor för ett psykologbesök. Ungdomsmottagningarnas personal berättar att detta avskräcker. De berättar att unga tjejer och killar som behöver en läkarundersökning eller besök hos en psykolog helt enkelt avstår när de får veta att de behöver betala. Enligt de siffror vi fått från Närhälsans ungdomsmottagningar gör totalt 2200 besök hos läkare och 2500 årligen hos psykolog. Utan att ha exakt statistik på åldersfördelningen kan jag säga att det handlar om väldigt lite intäkter, ganska mycket krångel och ett stort misslyckande för varje person som avstår från besöket på grund av kostnaden. Det kan inte finnas någon styreffekt av att ha avgiften, det finns inga risker för felprioriteringar om utgiften tas bort och det rör väldigt lite pengar varje år. Därför vill jag veta om den blågröna politiska ledningen är intresserade av att genomföra förslaget att ta bort denna avgift. Det är ett enkelt beslut göra ungdomsmottagningarna avgiftsfria i Västra Götalandsregionen. Med hänvisning till ovanstående vill jag ställa följande frågor 1. Är ni i den blågröna politiska ledningen beredda att ta bort avgifterna även för besök till läkare och psykolog på ungdomsmottagningar? Bengtsfors, Annette Ternstedt, Vänsterpartiet

9 Interpellation Interpellation till regionstyrelsens ordförande Johnny Magnusson ang upphandling av kataraktvård. När regionstyrelsen nyligen fattade beslut om att upphandla kataraktkirurgi valde Socialdemokraterna att inte delta i beslutet. Vi är medvetna om att det i ett mer kortsiktigt perspektiv inte är möjligt att avstå från en upphandling pga. de köer som finns. Men vi menar att beslutet saknar ett hållbart perspektiv för kataraktkirurgin. I regionen har vi redan fattat beslut om att öka andel besök och behandlingar i egen regi genom beslutet om regional produktionsplanering. Vidare kan vi konstatera att regionens egna förvaltningar ser det som önskvärt att öka sina volymer av kataraktoperationer. Vi menar att det behöver klargöras när och hur en ökning av volymerna i egen regi i så fall kan förverkligas. I SU:s yttrande till det förslag som låg bakom regionstyrelsens beslut om upphandling påpekar sjukhuset att de under en rad år har haft stora svårigheter att klara det högspecialiserade uppdraget som sjukhuset har med den relativt lilla volym av kataraktkirurgi som görs idag, ca /år. Det har inneburit stora svårigheter att rekrytera och behålla kompetenta kirurger och specialistutbildade sjuksköterskor och därmed upprätthålla undervisning, forskning och bakjourslinje. Sjukhuset bedömer att man behöver en volym på minst 4000 operationer för att säkerställa den högspecialiserade vården. Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor till regionstyrelsens ordförande. Ämnar du och den politiska ledningen agera för att SU:s behov av en basvolym på ca 4000 kataraktoperationer uppfylls i syfte att säkerställa en mer långsiktig utveckling som säkrar den högspecialiserade vården? Om ja vilka konkreta åtgärder vill majoriteten vidta för att säkerställa basvolymen? Vänersborg Håkan Linnarsson (s) Regionråd i opposition

10 Interpellation Interpellation till regionstyrelsens ordförande Johnny Magnusson om privata sjukförsäkringar. Den som tecknar en privat sjukförsäkring får snabb tillgång till vård. Idag har var tionde i arbetsför ålder en privat sjukförsäkring, vilket ger konsekvenser för principen vård efter behov. Konkret kan det innebära att de som har en försäkring kan gå före i kön. Sådana gräddfiler anser många strider mot Hälso och sjukvårdslagen, där den som har största behovet av hälso och sjukvård skall ges företräde till vården. En privat sjukvårdsförsäkring är inte förmånsbeskattad och det är därför möjligt att komma överens med sin arbetsgivare om ett så kallat bruttolöneavdrag. Det betyder att den privata finansieringens andel blir lägre än den annars skulle ha blivit, medan den offentliga finansieringens andel ökar genom uteblivna skatteintäkter. Systemet med privata sjukförsäkringar leder till ojämlikhet. Det gynnar den välbeställda delen av befolkningen i högre utsträckning, eftersom de har råd att utnyttja avdragen samt att skatteeffekterna blir större ju högre lön man har. Samtidigt blir vissa grupper i stort sett utestängda från möjligheten, exempelvis den som är arbetslös och som inte har någon arbetsgivare att prata bruttolöneavdrag med. När det gäller den offentligt drivna vården kan man inte använda försäkringslösningar, men i upphandlade vårdverksamheter är det möjligt. I de avtal som regionen har med upphandlade vårdgivare är det ett krav att regionens patienter inte ska få en förlängd kötid på grund av att patienter med privata sjukförsäkringar går före. Den upphandlade verksamheten ska alltså arbeta med en gemensam kölista. Därför blir min fråga till regionstyrelsens ordförande: På vilket sätt försäkrar sig majoriteten att regionens patienter inte ska få förlängd kötid på grund av att patienter med privata sjukförsäkringar går före? Vänersborg Håkan Linnarsson (s) Regionråd i opposition

11 Ärende 4

12

13 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret/Avdelning Verksamhetsuppföljning Handläggare: Peter Tellberg Telefon: E-post: Till regionstyrelsen Rapportering och aktiviteter för regionstyrelsens ansvar för uppsikt över övriga nämnder och styrelser Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar följande 1. Regionstyrelsens uppsiktsaktiviteter ska under mandatperioden genomföras i enlighet med det förslag som redovisas i tjänsteutlåtandet. 2. Delårsrapporter ska föreläggas regionstyrelsen och regionfullmäktige efter 31 mars, 30 juni och 30 september från och med Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande 1. Den rapportering som följer av regionfullmäktiges beslut om styrande dokument, ska i huvudsak ske i delårsrapporterna och i årsredovisningen. Sammanfattning av ärendet Regionstyrelsen svarade den 25 mars 2014 på en revisionsrapport om hur styrelsen utövat sin uppsiktsplikt. Beslutet innehöll ett uppdrag till regiondirektören att genomföra olika aktiviteter som avsåg regionkansliet och som syftade till att stärka regionstyrelsens förmåga att utöva uppsikt. Uppsiktsplikten praktiseras genom en rad olika insatser och rutiner där en utvecklad rapportering, presidiemöten och särskilda riktade insatser särskilt kan nämnas. Rapporteringen ska ge en allsidig belysning av verksamhetens situation utifrån fastställda kriterier. Koncernkontoret redovisar nu förslag till kompletteringar av formerna för hur regionstyrelsens uppsiktsplikt ska bedrivas. Fördjupad beskrivning av ärendet Lagkrav och styrdokument I kommunallagen anges att regionstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamheter. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

14 Datum Diarienummer RS (4) Regionstyrelsen ska även ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i juridiska former som avses i kommunallagen 3 kap 16a-18 b (bolag och stiftelser) samt kommunalförbund som landstinget är medlem i. I regionstyrelsens reglemente redogörs i ett särskilt avsnitt för regionstyrelsens uppsikt över och övergripande samordning av Västra Götalandsregionens samlade verksamhet och vad som ingår i regionstyrelsens övergripande styrfunktion. Regionstyrelsens behov av uppsiktsaktiviteter varierar över tid både vad gäller inriktning och form. De aktiviteter som redovisas nedan är en plan för hur regionstyrelsens uppsiktsplikt ska utövas under mandatperioden. Planens fokus ligger på helårs- och delårsrapporterna samt på möten mellan företrädare för regionstyrelsen och olika verksamheter. Regionstyrelsen har beslutat om riktlinjer för intern kontroll. Riktlinjerna anger att den interna kontrollen, grundad på riskanalyser, ska ge rimlig säkerhet i bedömningen av om verksamheten fullgör de uppdrag den har och når sina mål inom ramen för de regler och riktlinjer som fullmäktige beslutat. Regionstyrelsen har det övergripande ansvaret att skapa en organisation för den interna kontrollen i Västra Götalandsregionen. Regionstyrelsen har också ansvaret för att förvissa sig om att nämndernas/styrelsernas interna kontroll är god. Förslag till utveckling av regionstyrelsens uppsiktsplikt 1. Delårsrapporter med årsprognos för koncernen är viktiga instrument för regionstyrelsens att utöva sin uppsiktsplikt. För att förbättra regionstyrelsens möjligheter att agera under verksamhetsåret ska delårsrapporter med delårsbokslut upprättas per den 31 mars, 30 juni och 30 september. Mars- och junirapporten inriktas mot nämndens verksamhetsmässiga och ekonomiska ställning. Rapportering av regionfullmäktiges mål och fokusområde sker i septemberrapporten och i årsredovisningen. Septemberrapporten sammanställs av koncernkontoret och lämnas med förslag direkt till regionstyrelsen utan behandling av respektive nämnd eller styrelse. Septemberrapporten kommer med beslutad budget och planeringsförutsättningar ge underlag för bedömning och beslut om regionens skattedebitering för kommande verksamhetsår. 2. I syfte att förbättra överblick och att samordna de administrativa rutinerna ska, den rapportering till regionstyrelsen som följer av regionfullmäktiges beslut om budget och om andra regiongemensamma styrande dokument (såsom måldokument, policyer och planer), ske i delårsrapporterna och i årsredovisningen. Regiondirektören beslutar om undantag från denna princip. I förslag som lämnas till regionfullmäktige inför beslut om styrande dokument ska denna ordning gälla. 3. Regionstyrelsens arbetsformer ska kontinuerligt utvecklas. Regionstyrelsens presidium ska i slutet av arbetsåret ta initiativ till ett möte för reflektion och värdering av vilken information som koncernkontoret ska tillhandahålla med anledning av styrelsens uppsiktsplikt. Vid detta tillfälle ska också innebörden av och

15 Datum Diarienummer RS (4) ansvaret för uppsiktsplikten lyftas fram. 4. Sammanträdesdagar för regionstyrelsen och regionfullmäktige ska läggas in med hänsyn till behandlingen av delårsrapporter och årsredovisningen. 5. Överläggningar mellan presidierna för regionstyrelsen och olika nämnder och styrelser är en viktig del av uppsiktsarbetet. Vid varje möte med regionstyrelsen ska presidiet lämna en rapport från de senaste genomförda överläggningarna. Dessa rapporter dokumenteras kortfattat i protokollet för att säkerställa transparens och för att ge möjlighet för ej närvarande ledamöter att hålla sig informerade. 6. Ägarutskottet presidium ska regelbundet träffa utförarstyrelser från hälso- och sjukvården och inom tillväxt och utvecklingsområdet. (Hälso- och sjukvårdsstyrelsens presidium träffar minst två gånger per år presidierna för hälso- och sjukvårdsnämnderna.) 7. Regionstyrelsen tillhandhåller från och med 15 april 2015 tjänstemannastöd till regionstyrelsen, nio nämnder, hälso- och sjukvårdsstyrelsen, kommittéer och beredningar. Därför ska regionstyrelsen årligen ha dialog med berörda för att utvärdera, dimensionera och ge inriktning för tjänstemannastödet. 8. Regionstyrelsen ska upprätta en plan för intern kontroll baserad på en riskanalys. Regionstyrelsens plan ska omfatta uppdraget som samordnande organ för regionens samtliga verksamheter, uppsiktsansvaret och ansvaret som nämnd för koncernkontoret. 9. Regionstyrelsens internrevisorer har uppdraget att följa upp att arbetet med intern kontroll utvecklas i enlighet med beslutade riktlinjer och rapportera en gång per år till regionstyrelsen. 10. Regionstyrelsens presidium ska med anledning av uppsiktsplikten ta initiativ till att regionstyrelsen ges fördjupad information om en viss verksamhet eller viss frågeställning. 11. En stående punkt på regionstyrelsens dagordning är regiondirektörens rapport. En kortfattad dokumentation görs i protokollet. 12. Controllingverksamheten ska fortsatt utvecklas. Från och med 2014 omfattas samtliga verksamheter. Bedömda risker och verksamhetens ställning avgör omfattningen och frekvensen. Resultatet från controllingverksamheten ska ge regionstyrelsen möjlighet till fördjupad information där så efterfrågas. En sammanfattande bedömning lämnas i delårsrapporterna för koncernen. Som en del av controllverksamheten ska regiondirektören genomföra förvaltningsdialoger med tjänstemannaledningen för de verksamheter som omfattas av förtätad rapportering/controlling. 13. Koncernkontoret ska månatligen producera Snabbfakta om max tio utvalda verksamheter. Snabbfakta innehåller övergripande information om verksamhetens

16 Datum Diarienummer RS (4) status, ekonomi, personal och en kort kommentar från förvaltningarna/bolagen. Ekonomidirektören beslutar, baserat på en risk- och väsentlighetsanalys, om vilka tio verksamheter som ska belysas genom publikationen Snabbfakta. Rapporterna ska utan andra beslut distribueras till samtliga ledamöter och ersättare av regionstyrelsen efter färdigställandet. 14. Koncernkontoret ska månatligen producera Månadsfakta som ger en ekonomisk och personalmässig bild utifrån ett koncernperspektiv och en verksamhetsmässig fördjupning inom hälso- och sjukvården. Rapporterna ska utan andra beslut distribueras till samtliga ledamöter och ersättare av regionstyrelsen efter färdigställandet. 15. Regionstyrelsen ska ges bättre möjlighet att ta del av kompletterande underlag genom länkar till den rapportering som förvaltningarna och bolagen gör till koncernkontoret. Genomförande av beslut Regiondirektören ges i uppdrag att genomföra de aktiviteter som föreslås. Arbetet kommer att bedrivas sammanhållet med kompetens från olika områden. Beredning Ärendet har beretts inom koncernkontoret och innehåller i huvudsak vad som framkommit i diskussioner i ägarutskottet och vad som regionstyrelsen svarade med anledning av den granskning som de förtroendevalda revisorerna genomförde av regionstyrelsens uppsiktsplikt (daterad 11 dec 2013). Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Besluten skickas till Regiondirektör för genomförande Koncernstabschefer och koncernavdelningschefer för kännedom

17 Ärende 5

18

19

20

21

22 Västra Götalandsregionen 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Mats Kihlgren Telefon: E-post: mats.kihlgren@vgregion.se Till Ägarutskottet Bildande av kommunalförbund för svenskt ambulansflyg Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår att regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande: 1. Västra Götalandsregionen bildar kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg för att bedriva ambulansflyg inom Sverige tillsammans med Region Skåne, Landstinget Blekinge, Region Kronoberg, Landstinget i Kalmar län, Region Östergötland, Region Jönköping, Region Halland, Västra Götalandsregionen, Region Örebro, Landstinget i Värmland, Landstinget Västernorrland, Landstinget Västmanland, Landstinget i Sörmland, Landstinget Dalarna, Region Gävleborg, Region Gotland, Stockholms läns landsting, Landstinget i Uppsala län, Region Jämtland/Härjedalen, Västerbottens läns landsting och Norrbottens läns landsting. 2. Regionfullmäktige godkänner förslaget till förbundsordning för kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg. 3. Regionfullmäktige godkänner samverkansavtalet mellan kommunalförbundet och Västerbottens läns landsting om det medicinska ansvaret för kommunalförbundets verksamhet och att Västerbottens läns landsting därefter tecknar samverkansavtal med berörda landsting. 4. Regionfullmäktige godkänner att andelskapitalet i kommunalförbundet är en krona per innevånare, för Västra Götalandsregionen kronor. 5. Regionfullmäktige beslutar att finansiera andelskapitalet inom moderförvaltningen. 6. Regionfullmäktige uppdrar till samverkansnämnden att nominera en ledamot och en ersättare till kommunalförbundets styrelse. Sammanfattning av ärendet. Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg bildas för att administrera och sköta uppdraget med ambulansflygplanverksamheten inom Sverige och överta befintligt samverkansavtal mellan de 21 landstingen och Västerbotten från den 1 januari Den ordinarie driftsstarten av kommunalförbundet förväntas ske början Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

23 Datum (4) Diarienummer RS Under tiden fortsätter projektledning och uppbyggnaden av organisationerna så att verksamheten står redo vid ordinarie drifts start. Fördjupad beskrivning av ärendet Samverkansavtalet har slutits mellan Västerbottens läns landsting och Sveriges 21 landsting/regioner om gemensam upphandling av ambulansflygplan. Upphandlingen pågår och tilldelningsbeslut förväntas ske första kvartalet Upphandlingen avser drift av ambulansflygplan medan landstingen och regionerna genom kommunalförbundet skall i egen regi ansvara för den medicinsk tekniska utrustningen samt sjuksköterskor i flygplanen och en egen flygkoordineringscentral Kommunalförbundet svenskt ambulansflyg avser att äga och finansiera de upphandlade flygplanen. Kommunalförbundet skall inte sköta drift eller underhåll av planen utan tecknar avtal med operatör som reglerar förhållanden och ansvar för respektive part. Däremot kommer kommunalförbundet att inrätta en beställnings/kontroll funktion gentemot avtalspart i syfte att garantera underhåll mm sköts enligt överenskommen mall och transportmyndigheters krav. Denna funktion säkerställer även att flygplanen behåller den skötsel och standard för säkerställande av restvärdet på flygplanen. Finansiering (om det behövs) Information om vilka kostnader förslaget medför och hur det i så fall ska finansieras Process och tidplan för kommunalförbundets bildande För att kommunalförbundet ska kunna starta och vara i drift till 1 januari 2016 krävs ett antal beslut sker i respektive landsting/region vid specifika tidpunkter enligt nedan. 1. Inriktningsbeslut från arbetsutskott alternativt landstings/regionstyrelse: Att godkänna föreslagen förbundsordning. Beslut senast 18 juni. 2. Beslut i landstings/regionfullmäktige: Att godkänna föreslagen förbundsordning. Beslut senast 18 september. 3. Att utse 1 st fullmäktige ledamot till kommunalförbundets fullmäktige. Beslut senast 18 september. 4. Att i var och en av de 6 sjukvårdsregioner; - Södra sjukvårdsregion - Östra Sjukvårdsregion - Västra Sjukvårdsregion - Uppsala/Örebro sjukvårdsregion - Stockholms sjukvårdsregion - Norra sjukvårdsregion Utse 1 st. ledamot och 1 st. ersättare i förbundsstyrelsen. I norra sjukvårdsregion utses 2 st. ledamöter och 2 st. ersättare. Vilket totalt blir 7 st. ledamöter och 7 st. ersättare i förbundets styrelse. Beslut senast 23 oktober. 5. Att inbetala andelskapitalet :- (en krona per innevånare inom Västra Götalandsregionen) samt preliminär budget om 20 % av de ordinarie fasta kostnader enligt bilagda förteckning senast den 5 januari 2016.

24 Datum (4) Diarienummer RS Samverkansavtal Samverkansavtalet reglerar bemanning och det medicinska ansvaret mellan kommunalförbundet och Västerbottens läns landsting Prismodell för fördelning av förbundets fasta kostnader Förbundets medlemmar är överens om att solidariskt finansiera den gemensamma driften av koordineringscentral, ordinarie sjuksköterskebemanning i flygplanen, anskaffning och underhåll av medicinteknisk utrustning samt administration. Kostnaderna skall fördelas mellan medlemmarna utifrån yta (55 %) och invånarantal (45 %). Kostnaden utgår som en särskild avgift per påbörjat flyguppdrag. Avgiften är dock maximerad till svenska kronor per flygtimme. Överskjutande del av avgiften ska fördelas lika mellan övriga parter. Avgiften debiteras såsom en preliminär avgift vid årets början till medlemmarna utifrån fjolårets volym flygtimmar per medlem och avräknas efter årets slut utifrån faktiskt antal flygtimmar. Kostnaden för själva flygtjänsten (rörlig kostnad) fördelas utifrån antalet faktiska uppdrag och flugna timmar och faktureras från kommunalförbundet till beställande part. Kostander utöver flygtid för särskilda vårdteam (neonantal, ECMO och IVA) och organtransportger faktureras från den part som tillhandahåller teamet till beställande part. Beredning Remissvar från i höstas om bildande av kommunalförbundet svenskt ambulansflyg och förbundsordning. Inför förslag från styrgruppen för luftburen ambulanssjukvård om att bilda kommunalförbundet svenskt ambulansflyg med föreslagen förbundsordning, begärdes remissyttrande från samtliga landsting/regioner. 8 landsting/regioner svarade ja utan reservation. 11 st. svarade ja med reservation och 2 st. avböjde att svara respektive ville avvakta och utvärdera nuvarande samverkansavtal. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Bilagor: 1. Förslag till förbundsordning 2. Förslag till samverkansavtal mellan Kommunalförbundet svenskt Ambulansflyg och Västerbottens läns landsting

25 Datum (4) Diarienummer RS

26 Förbundsordning för Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg 1 Namn och säte Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå. 2 Medlemmar Medlemmar i kommunalförbundet är landsting och regioner i Sverige enligt nedan. Stockholms läns landsting, Landstinget i Uppsala län, Landstinget Sörmland, Region Östergötland, Region Jönköping, Region Kronoberg, Landstinget i Kalmar län, Region Gotland, Landstinget Blekinge, Region Halland, Västra Götalandsregionen, Landstinget i Värmland, Region Örebro, Landstinget Västmanland, Landstinget Dalarna, Landstinget Gävleborg, Landstinget Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen, Västerbottens läns landsting, Norrbottens läns landsting, Region Skåne. 3 Ändamål, uppgifter Förbundets ändamål är att för medlemmarnas räkning tillhandahålla ambulansflyg. Förbundets syfte är att effektivisera ambulansflyg för att öka patientnyttan och patientsäkerheten genom samordning av gemensamma resurser. Det ankommer därvid på förbundet att bland annat: - upphandla och samordna flygambulanstjänst, - upphandla, äga och finansiera egna ambulansflygplan, - samordna beställningar och genomförande av flygambulanstjänst genom tillhandahållande av flygcentral, - samordna och effektivisera inköp och drift av medicinteknisk utrustning, - tillhandahålla sjukvårdspersonal, samt - i övrigt följa därmed sammanhängande frågor för utveckling av den luftburna ambulanssjukvården i Sverige samt följa utvecklingen avseende ambulanshelikopterverksamheten i Sverige. 4 Organisation Förbundet är ett kommunalförbund med förbundsfullmäktige och förbundsstyrelse, nedan kallat fullmäktige respektive styrelsen. 5 Förbundsfullmäktige Fullmäktige ska bestå av medlemmar i enlighet med 2. Varje medlem väljer en ordinarie ledamot och en ersättare som representant i fullmäktige. Ordinarie fullmäktige sammankallas minst två gånger per år. Fullmäktige ska besluta i följande ärenden:

27 - mål och riktlinjer för verksamheten, - förbundets årliga budget, - val av ledamöter och ersättare i styrelsen, - val av revisorer och revisorssuppleanter, - årsredovisning och ansvarsfrihet. Ledamöter och ersättare väljs för en mandatperiod om fyra år räknat från och med den 1 april efter ett valår. När val av ledamöter och ersättare sker första gången ska det avse tiden från den 1 januari 2016 till den 1 april Fullmäktige ska vid sitt första sammanträde under mandatperioden bland sina ledamöter utse en ordförande och två vice ordförande för resten av mandatperioden. Vid förfall av en ledamot i fullmäktige ska denne alltid ersättas av en förtroendevald från den medlem som valt ledamoten. Fullmäktige avgör om andra än ledamöter ska ha yttranderätt vid fullmäktiges sammanträden enligt kommunallagen kap Beslut i Fullmäktige Beslut i fullmäktige fattas med enkel majoritet. Beslut om kommunalförbundets budget fattas med kvalificerad majoritet som är 2/3 av antalet avgivna röster. 7 Arvodesbestämmelser Arvoden till och andra ekonomiska förmåner till ledamöter och ersättare i fullmäktige och styrelsen samt till revisorerna och revisorssuppleanter ska bestämmas enligt de ersättningsregler som gäller för förtroendevalda i det landsting där kommunalförbundet har sitt säte. 8 Styrelse Fullmäktige utser för samma mandattid som för fullmäktige en styrelse. Styrelsen ska bestå av minst sju ledamöter och sju ersättare. Varje sjukvårdsregion ska vara representerad i styrelsen med minst en ledamot och en ersättare. Lagen om proportionellt valsätt ska inte tillämpas vid val till styrelsen. Styrelsen är ställföreträdare för fullmäktige i de ärenden där fullmäktige inte ska besluta enligt ovan. Styrelsen utser firmatecknare och beslutsattestanter för kommunalförbundet. Styrelsen utser en förbundschef som har att leda verksamheten inom kommunalförbundet enligt styrelsens anvisningar.

28 Styrelsen utser inom sig ordförande och vice ordförande. Närvaro- och yttranderätt för utomstående vid styrelsens sammanträden avgörs av styrelsen enligt kommunallagen kap Revisorer Kommunalförbundet ska ha två revisorer och två revisorssuppleanter för granskning av förbundets verksamhet. Revisorerna väljs för samma mandatperiod som ledamöterna och ersättarna i fullmäktige. Revisorerna ska avge revisionsberättelse till fullmäktige som beslutar om ansvarsfrihet för styrelsen. Denna ska också lämnas till varje förbundsmedlems fullmäktige senast före april månads utgång. 10 Initiativrätt Ärenden i fullmäktige får väckas av: - ledamot i fullmäktige, - styrelsen, samt - förbundsmedlem genom framställan av landstingsfullmäktige eller landstingsstyrelsen. 11 Kungörelser och tillkännagivanden Kommunalförbundets kungörelser, protokoll och andra tillkännagivanden ska anslås på kommunalförbundets officiella anslagstavla. Västerbottens läns landsting officiella anslagstavla är officiell anslagstavla för kommunalförbundet. Tid och plats för budgetsammanträde ska kungöras på samtliga medlemmars officiella anslagstavlor samt på kommunalförbundets web-sida. 12 Andelskapital Varje medlem tillskjuter en (1) svensk krona per landstingsinvånare som andelskapital vid kommunalförbundets bildande. Kvotvärdet av detta ger medlemmens andel i kommunalförbundet. 13 Andel i tillgångar och skulder Förbundsmedlemmarna har vid varje tidpunkt andel i kommunalförbundets tillgångar och skulder i förhållande förbundsmedlemmens andel av andelskapitalet. Fördelningsgrunden gäller även för täckande av brist om förbundet skulle sakna medel att betala sina skulder i verksamheten samt vid skifte av förbundets behållna tillgångar eller skulder som föranleds av förbundets upplösning.

29 14 Kostnadstäckning Kommunalförbundets årliga kostnader ska minst täckas av årets intäkter. Kommunalförbundet ska debitera medlemmarna för utförda tjänster enligt självkostnadsprincipen. Om årets kostnader inte täcks enligt andra stycket ska finansieringen av underskottet fördelas mellan förbundets medlemmar procentuellt i relation till värdet av nyttjade tjänster under året. 15 Lån, borgen mm Förbundet får uppta lån upp till ett belopp om sexhundramiljoner kronor ( kronor) Kommunalförbundet får inte uppta lån utöver SEK, teckna borgen, garantier eller andra ansvarsförbindelser utan godkännande av samtliga förbundsmedlemmars fullmäktige. Kommunalförbundet får inte bilda bolag, förvärva andelar i bolag, förvärva fast egendom eller motsvarande utan godkännande av samtliga förbundsmedlemmars fullmäktige. 16 Styrning och insyn i förbundets ekonomi och verksamhet Medlemmarna i kommunalförbundet, genom sina respektive styrelser, har rätt till insyn i kommunalförbundet. Förbundet ska löpande tillställa förbundsmedlemmarna rapport om verksamhetens ekonomi och utveckling. Styrelsen ska, efter samråd med medlemmarna, fastställa en tidplan för förbundets arbete med budget, uppföljning av ekonomi och verksamhet, delårsrapporter och bokslut. Styrelsen ska därutöver avlämna de rapporter över verksamheten som medlem i förbundet efterfrågar. Styrelsen svarar också, på eget initiativ, för att informera medlemmarna i förbundet om principiella händelser eller andra händelser av större vikt för förbundet eller någon av dess medlemmar. Innan beslut tas om avtal av större dignitet eller större investeringar ska samråd ske med samtliga förbundsmedlemmar. Om förbundsmedlemmarna inte är överens om avtal av större dignitet eller större investeringar ska beslut om dessa fattas med enkel majoritet i fullmäktige. 17 Budget årsredovisning Fullmäktige ska årligen fastställa budget för förbundet. Budgeten ska innehålla en plan för såväl verksamheten och ekonomin under budgetåret som ekonomin under den kommande treårsperioden. Förbundet ska samråda med förbundsmedlemmarna om budgetförslaget enligt plan för budgetarbetet och senast en månad före fullmäktiges sammanträde. Budgeten ska fastställas senast den 30 september före verksamhetsåret.

30 Budgetförslaget ska vara tillgängligt för allmänheten enligt vad som stadgas i kommunallagen. Tid och plats för budgetsammanträdet ska kungöras på kommunalförbundets officiella anslagstavla och samtliga medlemmars officiella anslagstavlor. Fullmäktige ska varje år upprätta bokslut/årsredovisning per den 31 december. Prisberäkningsmodell för debitering av medlemmarna för utförda tjänster fastställs årligen i budgeten. Fördelningsmodell av kommunalförbundets fasta kostnader (administration, koordineringscentral, medicinsk teknik och egna sjuksköterskor mm) finns i bilaga 1. (tillägg) Den kostnad som ska fördelas samt takbeloppet fastställs årligen i samband med budgetbeslutet för kommunalförbundet. Fastställd budget ska publiceras på kommunalförbundets web-sida. 18 Förbundskansli Förbundet ska ha ett kansli med uppgift att under förbundsstyrelsen sköta förbundets administration och förbundets löpande verksamhet. Förbundskansliet har kontor i Umeå. 19 Uppsägning och utträde Kommunalförbundet är bildat på obestämd tid. En förbundsmedlem har rätt att utträda ur förbundet. Uppsägningstiden är tre år räknat från ingången av den månad då uppsägningen skedde. Regleringen av de ekonomiska mellanhavandena mellan förbundet och den utträdande medlemmen bestäms i en överenskommelse mellan samtliga förbundsmedlemmar. Den ekonomiska regleringen ska ske utifrån de andelar i förbundets samlade tillgångar och skulder som gäller det år då medlemmen utträder ur förbundet, om inte annat avtalas mellan förbundsmedlemmarna. De kvarvarande medlemmarna antar de ändringar i förbundsordningen som behövs med anledning av utträdet. 20 Likvidation och upplösning Om medlemmarna inte kan enas om förutsättningarna för utträde när uppsägningstiden i 19 är till ända, ska förbundet omedelbart träda i likvidation. Likvidationen verkställs av styrelsen i egenskap av likvidator. Vid skifte av förbundets behållna tillgångar i anledning av likvidationen ska den i 11 angivna fördelningsgrunden mellan medlemmarna tillämpas. När förbundet har trätt i likvidation ska förbundets egendom i den mån det behövs för likvidationen förvandlas till pengar genom försäljning eller på annat lämpligt sätt. Verksamheten får tillfälligt fortsätta om det behövs för en ändamålsenlig avveckling.

31 När styrelsen har fullgjort sitt uppdrag som likvidator ska styrelsen avge en slutredovisning för sin förvaltning. Redovisning sker genom en förvaltningsberättelse som rör likvidationen i sin helhet med redovisning av skiftet av behållna tillgångar. Till berättelsen ska fogas redovisningshandlingar för hela likvidationen. Till slutredovisningen ska fogas styrelsens beslut om vilken av förbundets medlemmar som ska överta och vårda de handlingar som hör till förbundets arkiv. När förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna har delgetts samtliga förbundsmedlemmar, är förbundet upplöst. 21 Tvister Tvist mellan förbundet och en eller flera medlemmar ska, om parterna inte kan nå en frivillig uppgörelse, avgöras genom skiljeförfarande enligt lag (1999:116) om skiljeförfarande. 22 Bildandet av förbundet Förbundet är bildat när medlemmarnas fullmäktige har antagit förbundsordningen. Förbundet ansvarar för verksamheten enligt förbundsordningen från den 1 januari Ändringar av förbundsordningen Ändringar eller tillägg till förbundsordningen ska antas av fullmäktige och fastställas av medlemmarnas landstingsfullmäktige.

32 Samverkansavtal mellan Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg och Västerbottens Läns Landsting 1 Parter Föreliggande samverkansavtal har tecknats mellan Kommunalförbundet Svensk Ambulansflyg och Västerbottens Läns Landsting. 2 Avtalets syfte Avtalet ska tydliggöra ansvars- och rollfördelning mellan Kommunalförbundet och Västerbottens Läns Landsting. 3 Grundprinciper för ambulansflygverksamheten Kommunalförbundet bedriver ambulansflygverksamheten med säte i Umeå. Västerbottens Läns Landsting förbinder sig att stödja kommunalförbundet både medicinskt och administrativt på sätt som regleras nedan. 4 Parternas åtaganden 4. 1 Västerbottens Läns Landstings (VLL) uppgifter och ansvar VLL är vårdgivare för verksamheten. VLL ska förse kommunalförbundet med sjuksköterskor utifrån fastställd bemarming, antingen från den egna organisationen eller från andra medlemmar. VLL svarar, efter samråd med övriga medlemmar, för kravspecifikation för medicinskteknisk utrustning i flygplanen. VLL svarar för administrativt stöd till kommunalförbundet i den mån inte kommunalförbundet har egna resurser. Del kan vara både direkta insatser som ekonomi- och löneadministration eller konsultativa insatser i form av exempelvis juridisk rådgivning eller upphandlingsstöd. 4.2 Kommunalförbundets uppgifter och ansvar Kommunalförbundet ersätter VLL eller annan medlem för de personalkostnader som uppkommer i samband med tjänstgöring åt kommunalförbundet.

33 Kommunalförbundet ersätter VLL för administrativa tjänster som de ställer till kommunalförbundets förfogande. Kommunalförbundet svarar för eventuell specialutbildningen som krävs för att vårdpersonal ska kunna tjänstgöra inom ambulansflyget. 5 Avtalstid och förändringar Avtalet gäller tills vidare med en uppsägningstid av 12 månader. Parterna ska under avtalstiden påtala behov av förändringar i avtalet. En uppföljning av avtalet ska ske inom tre år från ikraftträdandet. För Kommunalförbundet: Förbundschef För Västerbottens Läns Landsting: Landstingsdirektör

34 Ärende 6

35

36

37

38

39 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret, enhet säkerhet Handläggare: Valter Lindström Telefon: E-post: Till ägarutskottet Säkerhetspolicy och riktlinjer för informationssäkerhet Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår att regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande: 1. Regionfullmäktige antar Säkerhetspolicy för Västra Götalandsregionen. 2. Säkerhetspolicyn ersätter följande dokument: Policy för säkerhetsarbete i Västra Götalandsregionen (RF 62/2008), Reglemente för informationssäkerhet (RF 124/2002) och Informationssäkerhetspolicy (fastställd av regiondirektören 2/2000). Regionstyrelsen beslutar, under förutsättning att regionfullmäktige antar Säkerhetspolicy för Västra Götalandsregionen, följande för egen del: 1. Regionstyrelsen antar Riktlinjer för informationssäkerhet i Västra Götalandsregionen. 2. Riktlinjer för informationssäkerhet ersätter Riktlinjer för informationssäkerhet (RS 150/2009). Sammanfattning av ärendet Regionstyrelsen antog handlingsplan för förbättring av informationssäkerhet, RS Ett uppdrag i planen var att förstärka ägarstyrningen. Därför har en översyn och revidering av regelverket för informationssäkerhet genomförts. I detta arbete har framkommit behov av en ny säkerhetspolicy för Västra Götalandsregionen. Säkerhetspolicyn är den viljeinriktning som regionfullmäktige beslutar. Den är styrande för allt säkerhetsarbetet och utgör grunden för ett systematiskt säkerhetsarbete som omfattar hela Västra Götalandsregionen. Det framtagna förslaget till riktlinjer för informationssäkerhet är en uppdatering och anpassning till ny organisation och ny styrmodell för IS/IT och har tydligare fokus på säkerhetsprocesser och -aktiviteter. Riktlinjerna utgör grunden i ledningssystemet för informationssäkerhet (LIS) och är en konkretisering av säkerhetspolicyn i dessa delar. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

40 Datum Diarienummer RS (3) Säkerhetspolicyn svarar mot de krav som ställs i Socialstyrelsens föreskrift, SOSFS 2008:14, att vårdgivaren ska ge direktiv och säkerställa att det i verksamhetens ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet finns en dokumenterad informationssäkerhetspolicy. De styrdokument på regionövergripande nivå (beslutade i regionfullmäktige och regionstyrelsen) gällande säkerhet som kommer att finnas när detta ärende beslutats är följande: Regionfullmäktigebeslut: Säkerhetspolicy för Västra Götalandsregionen (förslag i detta ärende) Regional strategi för säkerhetsarbetet i Västra Götalandsregionens verksamheter (regionfullmäktige 2013) Säkerhetspolicy för publikt nät i VGR (regionfullmäktige 2013) Krishanteringsplan (beslutas i regionfullmäktige för varje mandatperiod) Regionstyrelsebeslut: Riktlinjer för informationssäkerhet (förslag i detta ärende) Riktlinjer för hantering av personer med skyddade personuppgifter ( regionstyrelsen 2005) Riktlinjer för personsäkerhet (regionstyrelsen 2009) Ramverk och riktlinjer för säkerhetsarbetet (regionstyrelsen 2008) Ett arbete har inletts för att dokumentera ett ledningssystem för koncernen Västra Götalandsregionen VGR. I detta arbete ingår en översyn av vilka regionövergripande styrdokument som ska finnas. Ovanstående styrdokument för säkerhet kommer att anpassas och inordnas i VGR:s ledningssystem, när struktur och form för detta har fastställts. Fördjupad beskrivning av ärendet Allmänt om säkerhet VGR ska värna människor, egendom, verksamheter och miljö, samt grundläggande värden som demokrati, jämlikhet, rättvisa, integritet och förtroende, mot hot och risker. En förutsättning för detta är ett strukturerat säkerhetsarbete där alla verksamheter arbetar utifrån samma regelverk. Säkerhetspolicyn är grunden för detta. Vissa säkerhetsområden kräver mer detaljerad styrning och detta sker i riktlinjer, beslutade av regionstyrelsen. Dessa kan kompletteras med rutiner, som beslutas på tjänstemannanivå och som mer i detalj reglerar de delar som kräver detta. Verksamhetsspecifika regelverk ska utgå från de regionala och innebära förtydligande av hur man arbetar i den egna verksamheten. Informationssäkerhet Ett område som kräver mer detaljerad styrning är informationssäkerheten. En av förutsättningarna för en god kvalitét i VGR:s arbete är att information hanteras säkert och korrekt. Dels i förhållande till de lagar som reglerar verksamheten och dels för att det är en förtroendefråga, att invånarna kan vara trygga med att informationen hanteras korrekt.

41 Datum Diarienummer RS (3) Informationssäkerhet berör alla typer av information muntlig, skriftlig, elektronisk och alla olika sätt att hantera den på. Den ska tillvarata aspekterna tillgänglighet, riktighet, konfidentialitet och spårbarhet. Det är ett komplext område att reglera och regelverket blir därför tämligen omfattande. För att underlätta det praktiska arbetet kommer säkerhetsenheten att ta fram riktad information till olika yrkeskategorier. Beredning Under framtagningen har löpande information och förankring skett i det regionala informationssäkerhetsrådet. I tidigare versioner har materialet innefattat förslag till informationssäkerhetspolicy. Under arbetets gång har denna ersatts med förslag till revidering av säkerhetspolicy för VGR. Förslaget har varit utsänt till alla nämnder, styrelser och bolagsstyrelser. 35 svar har inkommit. Synpunkterna har inarbetats i det slutliga förslaget. Förankring har också skett vid möten med de tre branschledningarna inom IS/IT. Information har skett till regionstyrelsens MBL-grupp 27 april Koncernkontoret Ann-Sofie Lodin Regiondirektör Johan Flarup Chef koncernavdelning Ärendesamordning och kansli Bilaga Säkerhetspolicy för Västra Götalandsregionen Riktlinjer för informationssäkerhet i Västra Götalandsregionen Besluten skickas till Samtliga nämnder, styrelser och bolagsstyrelser Ordförande branschledningar IT-direktör Göran Ejbyfelt Regionjurist och samordnare PuO-gruppen Mats Dahlbom Chef Kompetenscentrum Monica Ekström

42 Koncernkontoret Enhet säkerhet Dokumenttyp Säkerhetspolicy för Västra Götalandsregionen Dokumentansvarig Valter Lindström, koncernsäkerhetschef Beslutad av Regionfullmäktige Övergripande dokument Kontaktperson Giltig från Version 2.0 Dnr RS Ersätter Policy för säkerhetsarbete i Västra Götalandsregionen, RSK Reglemente för informationssäkerhet, RSK Informationssäkerhetspolicy, RSK SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

43 Säkerhetspolicy för Västra Götalandsregionen RS Västra Götalandsregionen ska värna människor, egendom, verksamheter och miljö, samt grundläggande värden som demokrati, rättvisa, integritet och förtroende. Invånarna ska känna trygghet i Västra Götalandsregionens verksamheter och känna förtroende för att deras information skyddas och hanteras på rätt sätt. Därför arbetar Västra Götalandsregionen (VGR) aktivt för att uppnå en god säkerhet. För detta krävs ett systematiskt säkerhetsarbete, som bygger på strukturerad riskhantering och ständiga förbättringar. En annan förutsättning är en tydlig styrning av säkerhetsarbetet, rätt skyddsåtgärder och att en avvägning också sker mellan säkerhet, effektivitet och ekonomi. Som stöd för detta har VGR ett ledningssystem för säkerhet som är en del av det samlade ledningssystemet för VGR. Västra Götalandsregionen är en del av rikets krishanteringsorganisation. Samhällsviktig verksamhet, som hälso- och sjukvård och dess stödfunktioner, teknisk infrastruktur, person- och godstransporter samt flöden av varor och tjänster får inte bryta samman. Det ska finnas god förmåga i VGR att hantera krissituationer. Den ska byggas på ordinarie verksamhetens krav på säkerhet och uthållighet och tydliggörs i Krishanteringsplan för Västra Götalandsregionen. Säkerhetsarbetets mål Patienter, resenärer, besökare, studerande, medarbetare och förtroendevalda ska vara trygga i VGR:s lokaler och verksamheter. Rätt och riktig information ska nå rätt mottagare i rätt tid och vara skyddad för obehörig åtkomst och förstörelse. Att VGR och dess verksamheter ska vara robusta och ha god beredskap och förmåga att hantera kriser, extraordinära händelser och dess konsekvenser. Att VGR och dess verksamheter bedriver ett effektivt arbete mot oegentligheter och otillåten påverkan God säkerhetskultur och en gemensam säkerhetsprocess i VGR:s verksamheter ska underlätta samverkan i säkerhetsarbetet över organisatoriska gränser. Principer för säkerhetsarbetet Följande principer ska vara vägledande för säkerhetsarbetet: Ansvarsprincipen Närhetsprincipen Likhetsprincipen Den som ansvarar under normala förhållanden ansvarar även under kris. Krisen ska hanteras där den inträffar och av närmast berörda. Innebär att en verksamhets lokalisering och organisation så långt som möjligt ska vara densamma under fred, kris och krig. 2

44 Säkerhetspolicy för Västra Götalandsregionen RS Ansvar Regionfullmäktige Regionstyrelsen Regiondirektör Nämnder, styrelser och bolagsstyrelser Är ytterst ansvarig för säkerhetsarbetet i Västra Götalandsregionen. I detta ingår att fatta beslut om säkerhetspolicy. Fattar beslut om regionala riktlinjer. Ska utöva uppsikt över övriga nämnder och styrelser och kontinuerligt följa att ledningssystemet fyller sin funktion. Ansvarar för övergripande samordning av säkerhetsarbetet för verksamheter i egen regi. Regionstyrelsen företräder Västra Götalandsregionen som vårdgivare enligt kraven i patientdatalagen och Socialstyrelsens föreskrifter. Ledningens genomgång av säkerhetsläget sker regelbundet samt vid allvarliga säkerhetsincidenter. Ansvarar, på uppdrag av regionstyrelsen, för att leda, samordna, granska och följa upp säkerhetsarbetet i VGR. Ansvarar för att säkerhetsarbetet bedrivs ändamålsenligt och effektivt. Ska säkerställa att säkerhetsarbetet sker inom ramen för arbetet med intern kontroll. Detta innebär bland annat att inrätta en funktion för säkerhetsarbete, fastställa och följa upp plan för säkerhetsarbetet samt vara personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen och utse personuppgiftsombud. Förvaltningschef/VD Ansvarar för att säkerhetsarbetet initieras, samordnas och följs upp samt att denna policy och övriga dokument i ledningssystemet för säkerhet följs. Alla medarbetare Ansvarar för att arbeta aktivt för ökad säkerhet och för att påpeka brister i säkerheten till närmaste chef. Genomförande Utgångspunkten är att identifiera vad som är skyddsvärt för att verksamheten ska nå sina mål och att säkerställa att säkerhetsprocessens aktiviteter ingår i verksamhetens ledningssystem. Kortfattat beskrivs säkerhetsprocessen: Före Riskanalys/sårbarhetsanalys, riskvärdering, riskreduktion/kontroll, planera och öva. Under Åtgärda det akuta läget, avvikelserapportering, aktivera krishantering. Efter Återgång till normal verksamhet, orsaksanalys, lärande av händelsen, återkoppling till förberedande/förebyggande arbete. Ett regionalt riskhanteringsråd ska samordna arbetet med risker av övergripande och gemensam karaktär. En strategisk funktion i koncernkontoret ska ha det samlade ansvaret för de frågor som, strategiskt eller på en övergripande nivå, måste hanteras före, under och efter en kris. Den som anlitar entreprenörer, inhyrd personal, konsulter och leverantörer ska se till att dessa externa medarbetare i tillämpliga delar omfattas av ledningssystemet för säkerhet. 3