Regional samverkan rörande Kriscentrum för män

Transkript

1 Regional samverkan rörande Kriscentrum för män Anneli Ask Meddelandeserien 2008:3

2 1. SAMMANFATTNING BAKGRUND INLEDNING UPPDRAG Bakgrund METOD DEFINITION AV OCH GRUNDANTAGANDEN OM VÅLD I NÄRA RELATIONER Definition av våld Olika former av våld Definition av nära relationer Grundantagande om våld i nära relation... Fel! Bokmärket är inte definierat Barnperspektivet ska vara överordnat... Fel! Bokmärket är inte definierat Vad är Kriscentrum för män? Nuvarande lagstiftning och regelverk... Fel! Bokmärket är inte definierat. 3 HUR HAR ANDRA GJORT?... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 3.1 INTERVENTIONER RIKTADE TILL VÅLDSUTÖVANDE MÄN - KARTLÄGGNING AV VERKSAMHETER I RIKET EXEMPEL RUNT OM I LANDET Kriscentra: Våldsmottagningar GENERELLA ASPEKTER PÅ KRISCENTRUM FÖR MÄN... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 4. HALLAND... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 4.1 BEFINTLIGA VERKSAMHETER I HALLAND... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT Kungsbacka kommun... Fel! Bokmärket är inte definierat Varbergs kommun... Fel! Bokmärket är inte definierat Falkenbergs kommun Halmstads kommun... Fel! Bokmärket är inte definierat Hylte kommun... Fel! Bokmärket är inte definierat Laholms kommun... Fel! Bokmärket är inte definierat Män i Fokus och Kriminalvården... Fel! Bokmärket är inte definierat. 4.2 BEDÖMNING AV BEHOV I HALLAND... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT Anmälda brott i Halland... Fel! Bokmärket är inte definierat.

3 5. ALTERNATIV, SLUTSATSER OCH FÖRSLAG... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 5.1 ALTERNATIV... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 1. Kriscentrum för män i Halland sex kommuner i samverkan... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2. Kriscentrum för män i delar av Halland fyra kommuner i samverkan... Fel! Bokmärket är inte definierat. 3. Köp/försäljning av tjänster... Fel! Bokmärket är inte definierat. 4. Ingen samverkan varje kommun agerar självständigt Fel! Bokmärket är inte definierat. 5.2 SLUTSATSER OCH FÖRSLAG BILAGA 1... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. TILLÄMPLIG LAGSTIFTNING... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. BILAGA 2... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. STATISTIK... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. BILAGA 3... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. BUDGET... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. LITTERATUR- OCH KÄLLFÖRTECKNING... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.

4 1. Sammanfattning Våld i nära relationer är ett omfattande samhällsproblem som under de senaste åren uppmärksammats alltmer av regering och riksdag. Ett flertal satsningar för att förbättra situationen för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld har genomförts. Socialtjänstens ansvar även för insatser till män som utövar våld i nära relationer har på senare tid blivit tydligare. Denna rapport redovisar ett uppdrag från regionkansliet att utreda möjligheterna för samverkan mellan kommunerna i Halland kring ett kriscentrum för män. Uppdraget har sitt ursprung dels i regionfullmäktiges beslut att regionkansliet skulle initiera ett samordningsuppdrag gällande samverkan kring ett eventuellt kriscentrum för män i länet och dels i de diskussioner som förts i det regionala nätverket i länet för Kvinnofrid/familjerelaterat våld. Utredningen har genomförts genom studiebesök hos verksamheter med interventioner riktade till män som utövar våld i nära relationer (däribland ett antal kriscentra för män), genomgång av aktuella utredningar, rapporter och websidor samt kontakter med företrädare för berörda huvudmän och aktörer. Definitioner och grundantaganden om våld redovisas i andra avsnittet av kapitel två. Utredningen visar att förutsättningarna för ett länsövergripande kriscentrum för män i Halland idag saknas. Omfattningen av befintliga insatser till våldsutövande män i kommunerna skiljer sig mycket åt och därigenom också behoven av samverkan kring en ny verksamhet. Resultatet blir därför ett förslag som går ut på att kommuner utan egen verksamhet för våldsutövande män (Varberg, Falkenberg, Laholm och Hylte) köper tjänster från kommuner (Kungsbacka och Halmstad) eller andra aktörer som har sådan verksamhet. Anneli Ask, 26 mars

5 2. Bakgrund 2.1 Inledning Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och ett brott såväl enligt svensk lagstiftning som mot FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter (1948). Flera samhällsaktörer har uppgifter som syftar till att bekämpa våldet. Socialtjänsten är en av de viktigaste aktörerna och from tydliggjordes socialtjänstens ansvar genom en ändring i Socialtjänstlagen. 2.2 Uppdrag Projektet syftar till att utreda alternativa former för, organisation och finansiering av ett Kriscentrum för män i Halland. Utredningen ska resultera i ett förslag som ska underställas samtliga huvudmän för ställningstagande Bakgrund Regionfullmäktige fattade 2006 flera beslut rörande kvinnofridsarbetet i länet. Ett av besluten var: att regionkansliet initierar ett samordningsuppdrag gällande samverkan kring ett eventuellt kriscentra för män i länet. Under våren 2007 bildades ett regionalt nätverk i länet för Kvinnofrid/familjerelaterat våld med representanter från länets samtliga kommuner, Landstinget Halland, Kriminalvården, Polismyndigheten, Länsstyrelsen och Åklagarmyndigheten. Nätverket beslutade att formera mindre arbetsgrupper, vilkas uppgift blev att formulera förslag på fortsatt arbete inom fyra olika områden: Skyddat boende Barnahus Insatser för män Kompetensutveckling för personal 2

6 Den arbetsgrupp som bildades för insatser till våldsutövande män föreslog att en särskild projektledare skulle tillsättas under höstenvintern 2007/2008 för att utreda alternativa former för, organisation och finansiering av ett Kriscentrum för män i Halland. Ett eventuellt kriscentrum för män skulle inte ersätta dagens varierade insatser i länets kommuner, utan snarare komplettera dessa. Syftet är att erbjuda hjälp för att klarlägga, bearbeta och finna lösningar på känslomässiga och praktiska problem i livets olika skeden. Hjälpen kan beskrivas som rådgivning med terapeutiska och pedagogiska inslag. 2.3 Metod Utredningen har genomförts genom studiebesök hos verksamheter med interventioner riktade till män som utövar våld i nära relationer (däribland annat ett antal kriscentra för män), genomgång av aktuella utredningar, rapporter och websidor samt kontakter med företrädare för berörda huvudmän och aktörer. Intervjuer har genomförts med företrädare för länets socialtjänster. Länets kommuner, Landstinget Halland, Kriminalvården, Polismyndigheten samt Åklagarkammaren i Halmstad har varit uppgiftslämnare. I slutfasen har huvudmän och aktörer fått lämna synpunkter på utredningens innehåll och formuleringar när det gäller definitioner och grundantaganden om våld. 2.4 Definition av och grundantaganden om våld i nära relationer Vad som avses med begreppen våld och nära relation kan vara viktigt att tydliggöra. I avsnittet tas även grundantaganden om våld upp. Socialstyrelsen talar i Myndighetsgemensamma uppdrag om våld mot kvinnor. Slutredovisning (2002) om att forskare inom området i allt högre grad använder en ekologisk förklaringsmodell till våld i nära relationer. Den innebär en förståelse för samspelet mellan personliga, situationsbetingade och so- 3

7 ciokulturella faktorer. Enligt denna ekologiska modell är det inte en enstaka faktor som orsakar våldet, utan ett antal samvarierande faktorer. Struktur Samhälle Relationen Gärningsmannen som individ Struktur: Normer, acceptans av våld, maskulina ideal, rigida könsroller Samhälle: Påfrestande sociala förhållanden, gruppnormer legitimerar våldet, isolering av kvinna och familj Relationen: Bristande förmåga att hantera relationer, äktenskaplig konflikt, mannen tar kontroll och fattar beslut Individen: Bevittna våld i uppväxthemmet, bristande omvårdnad i barndomen, individualpsyk. faktorer, missbruk Ur SoS Myndighetsgemensamma uppdrag om våld mot kvinnor, Definition av våld FN:s definition av våld mot kvinnor FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs av FN:s generalförsamling 1993 och skrevs under av Sverige som medlemsstat. I deklarationens första artikel definieras våld mot kvinnor. 4

8 Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet. Detta innebär att våldet omfattar fysiskt, sexuellt och psykiskt våld i hemmet och i samhället. Enligt deklarationen är mäns våld mot kvinnor ett historiskt uttryck för ojämlika maktförhållanden mellan könen, vilket bidrar till att kvinnor fortsätter att tvingas in i en underordnad ställning gentemot män. Staterna bör med alla lämpliga medel och utan dröjsmål bedriva en politik som syftar till att avskaffa alla former av våld mot kvinnor Alternativ Til Vold:s (ATV, Olso), definition av våld Per Isdal, en av grundarna och f.d. ledare för ATV, definierar det mer allmänna begreppet våld i sin bok Meningen med våld (2001). Våld är varje handling riktad mot en annan person som genom att denna handling skadar, smärtar skrämmer eller kränker, får den andra personen att göra något mot sin vilja och/ eller att avstå göra något den vill. Den här definitionen inrymmer även våld utövat i samkönade relationer samt av kvinnor mot män. Mäns våld mot kvinnor är dock vad vi vet idag det mest förekommande. Mot denna bakgrund benämns fortsättningsvis våldsutövarna som män. 5

9 FN:s Barnkonvention från 1989 om barn och våld FN:s barnkonvention antogs av FN:s generalförsamling och skrevs även den under av Sverige som medlemsstat. Detta är egentligen ingen definition av våld mot barn. I deklarationens 19:de artikel definieras däremot barnets rättigheter att slippa utsättas för våld i någon form och staternas skyldigheter att vidta åtgärder. 1. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och sociala åtgärder samt åtgärder i utbildningssyfte för att skydda barnet mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, innefattande sexuella övergrepp, medan barnet är i föräldrarnas eller den ena förälderns, vårdnadshavares eller annan persons vård.. 2. Sådana skyddsåtgärder bör, på det sätt som kan vara lämpligt, innefatta effektiva förfaranden för såväl upprättandet av sociala program som syftar till att ge barnet och dem som har hand om barnet nödvändigt stöd, som för andra former av förebyggande och för identifiering, rapportering, remittering, undersökning, behandling och uppföljning av fall av ovan beskrivna sätt att behandla barn illa samt, om så är lämpligt, förfaranden för rättsligt ingripande Olika former av våld Våld kan vara fysiskt, psykiskt, sexuellt eller materiellt. Nedan följer en beskrivning av hur de olika typerna av våld kan se ut. Beskrivningar av hur olika former av våld tar sig uttryck finns i flera snarlika varianter. Utredarna för de tre projekten inom området våld i nära relationer Barnahus, Skyddat boende och Kriscentrum för män har valt att använda Per Isdals formuleringar. 6

10 Isdal ser våldet som en funktionell handling, en handling som har ett mål och målet är att påverka andra personer. Våld förknippas vanligen med rent fysiska handlingar som slag, sparkar, knivhugg, pistolkulor etc. Men Isdal menar att begreppet måste utvidgas till att omfatta alla slags handlingar som påverkar andra människor genom att de vållar smärta, skrämmer eller kränker. Han delar in de olika våldsformerna i fem undergrupper: Fysiskt våld Sexuellt våld Materiellt våld Psykiskt våld Latent våld Fysiskt våld Fysiskt våld innebär ett brett spektrum av handlingar, t ex hålla fast, knuffa, skaka, nypa, slå med eller utan tillhygge, sparka, knivhugga, skjuta. Fysiskt våld kan resultera i allt från en mer kortvarig smärta till dödsfall. Sexuellt våld Sexuellt våld kan innebära sexuellt trakasseri, sexuell påtryckning, tvång att utföra sexuella handlingar man inte önskar, tvång att ha sex med andra personer, föremål eller djur. Isdal menar att det sexuella våldet kanske är den mest nedbrytande våldsformen, därför att den drabbar vår mest privata och sårbara sida. Materiellt våld Materiellt våld riktas mot ting eller föremål och syftet kan vara att skrämma eller att förstöra föremål som är värdefulla för den som utsätts. Det materiella våldet kan handla om att slå i dörrar eller väggar, krossa föremål eller möbler, riva sönder kläder, kasta saker m.m. 7

11 Psykiskt våld Per Isdal delar in det psykiska våldet i sju undergrupper: - Direkt hot: yttranden om vad som kommer att ske med våld om en person inte gör som man önskar. - Indirekt hot: sätt att förmedla en möjlig fara eller en konsekvens om våld. Indirekt hot kan t ex uttalas som diffusa yttranden eller genom att använda kroppen, rösten, blicken. - Degraderande och förödmjukande beteende: beteenden som är menat att såra eller kränka en annan människa psykiskt. Den vanligaste formen utgörs av kränkande ord eller uttryck. Degraderande beteende avser agerande som förminskar eller sårar en annan människa. Förödmjukande beteende avser att sätta en annan person i dålig dager eller få denna att uppträda på ett för denna förödmjukande sätt t ex offentligt eller inför barnen. - Kontroll: med makt eller hot ta eller kräva kontroll över någon annans liv eller delar av det. Kontroll innebär en begränsning av andras frihet och det kan t ex gälla tid, aktivitet, information, social kontakt, klädsel, uppförande och vanor. En vanlig form är utfrågning eller förhör där ena partnern måste redogöra för att denna gjort, vem man träffat och var man varit. Kontroll av ekonomi och information är också en vanlig form. - Utagerande svartsjuka: svartsjuka som i sig själv skrämmer och kränker eller används för att styra och kontrollera någon annan. Det kan användas som förevändning för att plåga eller straffa partnern. - Isolering: direkt eller indirekt påtryckning för att begränsa rörelsefriheten och livsrummet. Med hot om sanktioner isoleras de som utsätts från kontakt med omvärlden, vänner eller familj. Det är ett ganska vanligt fenomen där det förekommer relationsvåld. Partnern kan hindras från att gå ut, ha vänner, gå till arbetet, träffa sina föräldrar och syskon m.m. Isolering 8

12 är ett slags frihetsberövande och kan också vara ett sätt att dölja annan typ av våld. Den som utsätts för isolering blir mer och mer ensam med och beroende av förövaren. - Emotionellt våld: beteende som är inriktat på att få andra att känna sig små, dåliga eller oviktiga, t ex negligering, konstant brytande av löften och avtal och nedlåtande behandling. - Latent våld: fungerar i kraft av sin inneboende möjlighet. Risken för våld styr den andres beteende. Har det tidigare förekommit t ex fysiskt våld i en relation kan den som utsätts uppvisa ett ständigt pågående strategiskt agerande för att undvika nytt våld Definition av nära relationer I SoU 2006:65 ( Att ta ansvar för sina insatser. Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor ) definieras nära relationer : Med nära relationer menas här att mannen gärningsmannen är kvinnans partner eller före detta partner, dvs. nuvarande eller tidigare make, sambo, fästman eller pojkvän. I relation till vissa grupper av kvinnor, exempelvis kvinnor med funktionshinder och unga kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld, kan denna krets vidgas. Utredarna för de tre projekten inom området våld i nära relationer Barnahus, Skyddat boende och Kriscentrum för män har valt att använda ett utvidgat begrepp. Nära relationer kan således även gälla föräldrar, styvföräldrar, barn, syskon, släktingar eller andra närstående eftersom det inte kan uteslutas att våld förekommer även i dessa konstellationer. 9

13 2.4.4 Grundantagande om våld i nära relation För att arbeta med våld i nära relationer behöver man vara överens om vissa grunder. En dialog bör föras mellan samverkansparter när gemensamt arbete ska startas upp för att lägga en grund för en samsyn. Utredarna för de tre projekten inom området våld i nära relationer Barnahus, Skyddat boende och Kriscentrum för män har under utredningstiden kommit fram till gemensamma grundantaganden om våld i nära relationer. Följande grundantaganden har inspirerats av Utväg, Våga se kunna handla, Alternativ til Volds olika litteratur, Maria Erikssons bok Barn som upplever våld - nordisk forskning och praktik samt länsstyrelsernas tolkning av FN:s barnkonvention. Våld kan förklaras utifrån många olika perspektiv. Det är ett individuellt, relationellt, strukturellt/könsrelaterat, kulturellt och samhälleligt problem. Komplexiteten bör beaktas för att fånga problemet i sin helhet. Både ifråga om kunskapsbas och insatser skall motsvarande helhetssyn eftersträvas. För att våld ska upphöra måste man arbeta på flera nivåer: Förebygga - för att förekomsten av våld ska minska. Arbeta för att upptäcka våld och möjliggöra förändring för att förhindra att våld upprepas. För att lyckas behövs en överenskommelse om organisationen för samarbetet mellan olika aktörer, professionella såväl som frivilligorganisationer. Grundantaganden om våld: Våld är i grunden en olaglig handling som man måste ta avstånd ifrån och arbeta emot. Våld är en valbar handling som har alternativ, och som alltid är utövarens ansvar. 10

14 Våld är skadligt för alla inblandade, och bör alltid betraktas som en säkerhetsrisk. Grundantaganden om vad som befrämjar förändringsprocesser och att våld upphör: Våldet ska benämnas Kraften till att förändras hämtas från en persons tankar om hur han/hon tror sig om att kunna fungera i framtiden dvs. människors föreställning om vilka de vill vara och inte idéer om vilka de är. Jämställdhet är en viktig grund för att olika former av våld inte skall utövas i parrelationer. Stöd, respekt och empati, till både offer och förövare istället för fördömande och moraliserande. Tilltro till människors förmåga att ta kontroll över sina liv. Förmåga bland samhällets aktörer att organisera hjälp så att förtroende och trygghet skapas snarast möjligt Barnperspektivet ska vara överordnat Utredarna för projekten inom området våld i nära relationer Barnahus, Skyddat boende och Kriscentrum för män har under utredningstiden kommit fram till gemensamma grundantaganden om barnperspektivet. I länsstyrelsernas utredning Barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bistånd ( ) beskrivs och tolkas FN:s konvention om barnets rättigheter. FN:s kommitté för barnets rättigheter (barnrättskommittén) har identifierat fyra huvudprinciper. Artiklarna i konventionen relaterar till varandra och tillsammans formar de en attityd till barn som man skulle kunna kalla konventionens barnsyn. 11

15 Rättigheterna i konventionen gäller varje barn utan åtskillnad av något slag. Artikeln innebär också att samhället aktivt ska verka mot alla former av diskriminering. Den andra principen (artikel 3) slår fast att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn. Principen om barnets bästa utgör värdegrunden vid tolkningen av övriga artiklar. Den tredje grundprincipen (artikel 6) att barn har rätt till liv och utveckling, innebär bl.a. att barn har rätt till optimal fysisk, psykisk, andlig, moralisk, psykologisk och social utveckling som ska tillgodoses på ett sådant sätt att barnet förbereds för ett självständigt liv. Barnet har följaktligen rätt till omvårdnad och skydd, rätt till kärlek och trygghet samt ett stabilt och varaktigt förhållande till föräldrarna. Barnet har också rätt att få utvecklas i en miljö som tillgodoser dess behov av stimulans. Den fjärde grundprincipen (artikel 12) är barnets rätt att få uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör barnet och att dessa respekteras. De ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Barnets bästa bör komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn, detta vare sig åtgärderna vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ. Innebörden i formuleringen är att barnets bästa alltid ska beaktas men inte att barnets bästa alltid ska vara utslagsgivande. Barnets bästa ska emellertid väga tungt när beslut som rör barn fattas. Då andra intressen tillåts väga tyngre krävs att beslutande myndigheter kan visa att de relevanta intressena i det enskilda fallet har vägts samman. Beslutande myndigheter bör därför så långt det är möjligt ha försäkrat sig om att barnets bästa har kommit med i avvägningen och redovisats i beslutsprocessen. 12

16 Två av barnkonventionens huvudprinciper, principen om barnets bästa och barnets rätt att få uttrycka sina åsikter och få sin åsikt beaktad i förhållande till sin ålder och mognad, finns införda i socialtjänstlagen. När åtgärder rör barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. (1 kap. 2 SoL) När en åtgärd rör ett barn skall barnets inställning så långt det är möjligt klarläggas. Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad. (3 kap. 5 SoL) Varför behöver då vikten av att socialt arbete bör bedrivas utifrån ett barnperspektiv understrykas? Det främsta skälet är att barn inte själva kan göra sig hörda. De är den svagare parten och samhället kan sägas ha en moralisk skyldighet att bevaka den svagare partens intressen. Föräldrarna till utsatta barn är inte heller starka, men de har åtminstone starkare ställning än barnen. Vad som är barnets bästa måste bedömas utifrån en vuxen persons perspektiv, kunskaper och erfarenheter. Barnkonventionen anger en syn på barn som självständiga individer med egna rättigheter. Därför är våra grundantaganden om barn som lever med våld i sina nära relationer att de är särskilt utsatta och att barnperspektivet ska vara överordnat. Detta innebär: Barns rätt till skydd innebär att inför varje åtgärd skall det övervägas om åtgärden ökar barnets trygghet eller om den utgör en risk för barnet. Barns rätt till delaktighet i samtliga processer som påverkar deras liv betyder att barn har rätt till information om vad som planeras och görs för och med dem och deras familj. Barnet skall ges möjlighet att uttala sig om planerna och genomförandet. 13

17 Barns rätt till rättvis del av resurserna innebär att dessa skall konkretiseras i personer, tid och plats avsedda för barnen. Alla åtgärder ska ses i ett säkerhetsperspektiv. En reflektion över insatserna, så att inte riskerna ökar för de utsatta, måste hela tiden pågå Vad är Kriscentrum för män? I denna utredning avser Kriscentrum för män verksamhet med kris- och våldsinterventioner/behandling för män som själva söker hjälp eller som förmedlas av myndigheter och organisationer. Interventionerna, som i fortsättningen benämns med begreppet behandling kan ha formen av enskilda samtal, gruppverksamheter, m.m. Utredningen tar inte ställning till vilken/vilka arbetsmetoder som ska användas Nuvarande lagstiftning och regelverk Skärpt lagstiftning avseende Socialnämndens uppgifter Från och med 1 juli 2007 infördes en ändring i Socialtjänstlagens 5 kapitel, 11 så att lydelsen blev: Till Socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. 14

18 Ändringen innebar att socialtjänstens ansvar för brottsoffer, och då särskilt våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna, blev ännu tydligare än tidigare. I propositionen (Prop. 2006/07:38) som låg till grund för lagändringen konstateras att insatser som riktar sig till våldutövande män är en viktig del i arbetet för att bekämpa och förebygga mäns våld mot kvinnor. Man uttalar också att socialtjänsten i detta sammanhang har ett ansvar för att ta ett helhetsgrepp om frågan och se till att hela familjen får den hjälp och det stöd som respektive person behöver. Vidare sägs att det är viktigt att också inrikta sig på åtgärder för de män som finns i riskzonen att begå brott i syfte att de aldrig ska nå dithän. (Se mer om män i riskzonen i avsnitt 3.3.) Regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer Regeringen överlämnade i november 2007 en handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer (Regeringens skrivelse 2007/08:39) till riksdagen. Handlingsplanen omfattar sex insatsområden: Ökat skydd och stöd till våldsutsatta Stärkt förebyggande arbete Stärkt kvalitet och effektivitet i rättsväsendet Utveckling av insatser riktade till våldsutövare Ökad samverkan Ökade kunskaper I handlingsplanen uttalar man att insatser riktade till både potentiella och konstaterade förövare är en central och viktig del i det förebyggande arbetet. Socialtjänstens metoder och arbetssätt när det gäller insatser riktade till våldsutövare ska utvärderas, utvecklas 15

19 och kvalitetssäkras. Kvinnors och barns säkerhet ska vara central i all verksamhet för män som utövar våld. Regeringen har avsatt medel till Institutet för utveckling av metoder inom socialtjänsten (IMS) för att utvärdera och utveckla befintliga socialtjänstanknutna arbetssätt som vänder sig till män som utövar våld. IMS ska redovisa sitt uppdrag senast i juli Vidare ger regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla metoder och arbetssätt för socialtjänstens arbete med män som utövar våld. Socialstyrelsens uppdrag ska samordnas med uppdraget till IMS så att utvärderingarna ska lägga grunden för en förbättrad och mer enhetlig metodnivå i socialtjänstanknutna verksamheter som riktar sig till våldsutövande män Mer strikt uttalad målgrupp för Kriminalvårdens intervention. Kriminalvården har tidigare utvecklat olika lokala program för män som använder våld mot kvinnor i nära relationer. I flera delar av landet har man bedrivit interventioner i samverkan med andra aktörer, t ex Män i fokus i Halland, en gruppbehandling som erbjudits män som varit polisanmälda för relationsvåld. Kriminalvården bekostade behandlingen för män som blev dömda att delta i behandlingen som kontraktsvård, medan landstinget enligt ett avtal betalade behandlingen för män som polisanmälts, men inte blivit dömda. Socialtjänsten i de olika hallandskommunerna har i några fall bekostat behandlingen för män som inte varit polisanmälda. Sedan 2004 håller Kriminalvården på att införa ett nationellt behandlingsprogram för män som har använt hot, våld eller annat kontrollerande beteende gentemot sin kvinnliga partner /före detta partner IDAP (Integrated Domestic Abuse Programme). Programmet erbjuds endast till män som blivit dömda. Införandet av IDAP och Kriminalvårdens beslut i maj 2007 om att enbart dömda män ska få delta i Kriminalvårdens behandlingspro- 16

20 gram innebär att Kriminalvården inte längre deltar i olika samverkansprojekt runt om landet där man tidigare även erbjudit behandling till män som inte blivit dömda. Denna samverkan innebar att misstänkta män kunnat påbörja behandling ganska snart efter det att polisanmälan gjorts och under pågående personutredning från Kriminalvårdens sida. De misstänkta männen dömdes sedan till skyddstillsyn, fick böter, villkorlig dom, fängelse eller frikändes. I och med den nya ordningen från maj 2007 kan behandlingen nu inte påbörjas förrän efter mannen har blivit dömd ( Uppföljning av Kriminalvårdens behandlingsprogram för män som dömts för våld i nära relationer, Justitieutskottet, januari 2008). I Justitieutskottets uppföljningsrapport ifrågasattes Kriminalvårdens beslut att endast erbjuda behandling till dömda män och om den nya ordningen är ett effektivt sätt att använda statens pengar. Man hänvisar bl a till underlag som visar att männen är som mest mottagliga för kontakt precis efter en våldshandling och att det då är som fördelaktigast att erbjuda behandling istället för att vänta tills dom har fallit. I Socialstyrelsens rapport Våga se kunna handla, Utväg Skaraborg samverkan för kvinnofrid, 2001, beskrivs våldcykeln av forskaren Ulf Axberg i kapitlet Erfarenheter från 500 timmars samtal med män. Mäns våld mot kvinnor kan beskrivas med ett cykliskt förlopp med faserna upptrappning våldsutbrott smekmånad upptrappning osv. Det finns två tidpunkter i förloppet då det är mer gynnsamt än annars att komma i kontakt med männen därför att motivationen till förändring då är som högst. Den ena är i nära anslutning till att en våldshändelse har ägt rum och en polisanmälan ger ett kraftfullt budskap om något är ordentligt fel. Den andra gynnsamma tidpunkten är när smekmånaden är på väg att övergå i upptrappning. De män som själva söker hjälp brukar befinna sig i denna fas. 17

21 3 Hur har andra gjort? 3.1 Interventioner riktade till våldsutövande män - kartläggning av verksamheter i riket Forskaren Maria Eriksson gjorde på uppdrag av Näringsdepartementet en kartläggning av bland annat verksamheter riktade till män som utövar våld mot kvinnor och barn. I rapporten Mäns våldsutövande barns upplevelser som lämnades 2006 visades total 50 st sådana verksamheter i landet. Eriksson delade in verksamheterna i fem olika kategorier 1. Interventioner inom ramen för kriminalvården och rättspsykiatrin 2. Generella manscentra/kriscentra för män 3. Mansmottagningar med fokus på våld. 4. Inventioner inom ramen för myndighetssamverkan 5. Integrerade interventioner. En av de mer tydliga skiljelinjerna i Eriksson kategorisering avser å ena sidan generella manscentra/kriscentra för män och å andra sidan verksamheter med fokus på våld. Generella kriscentra Det första kriscentrat för män i landet startade 1986 i Göteborg. Erikssons kartläggning identifierade 16 st i riket. Det var mottagningar som riktade sig till män generellt och inte endast till män med våldsproblematik. Den vanligaste formen av intervention var enskilda samtal. Fem av verksamheterna arbetade också med grupper för våldsutövande män. Längden på de individuella insatserna varierade mellan tre-fyra samtal till tjugotalet samtal. Insatserna i grupp genomfördes vid från minst tio sessioner till minst tjugo. 18

22 Våldsmottagningar Verksamhet som riktar sig speciellt till män med en våldsproblematik fanns såväl som fristående mansmottagningar som interventioner i samverkan med andra aktörer. Den första fristående verksamheten, Mansmottagningen i Uppsala, startade Den första interventionen inom ramen myndighetssamverkan, Frideborg i Norrköping, startade Interventionerna genomfördes genom enskilda samtal eller i grupp. Tiden i gruppverksamhet varierade från ca 6 mån upp 1,5 år till och de enskilda samtalen kunde ibland sträcka sig upp till ett år, i vissa fall ännu längre. 3.2 Exempel runt om i landet Kriscentra: Kriscentrum för män Göteborg (och Utväg Göteborg) Kriscentrum för män i Göteborg startade 1986 och var den första verksamheten i sitt slag i landet. Huvudman är Social resursförvaltning i Göteborgs stad. Fr o m integreras verksamheten med mansverksamheten i Utväg Göteborg. Upptagningsområde: Göteborg Stad, ca invånare Målgrupp: män som har problem i sina nära relationer, t ex Svårigheter före, under och efter en skilsmässa Svårigheter att få och upprätthålla kontakt med sina barn Svårigheter att kontrollera känslor Svårigheter att behärska aggressivitet Kriscentrat prioriterar de män som har problem med att kontrollera sina känslor eller har svårigheter att behärska sin aggressivitet. Erbjuder: enskilda samtal krisbearbetning, stöd, rådgivning. Metoden har psykodynamisk inriktning inkl utvecklingspsykologi. Gruppverksamhet planeras. 19

23 Ingång för besökare: Männen bokar själva tid Egenavgift: 150 kr Antal besökare per år: 2005: 289, 2006: 303, 2007: 306 Andel besökare med våldsproblematik per år: 2005: 32%, 2006: 32%, 2007: 39% Antal barn per besökare: 2005: 2,5, 2006: 1,7, 2007: 1,8 Antal samtal per år: 2005: 1.835, 2006:1.943, 2007: Antal rådgivande samtal per telefon: 2005: 745, 2006: 460, 2007: 338 Antal samtal per enskild besökare: - i genomsnitt 7 samtal/man totalt - ca samtal/man med våldproblematik Personal (2007): 4,0 heltidstjänster 1 psykolog 3 socionomer (2 leg psykoterapeuter, 1 icke-legitimerad psykoterapeut) Kriscentrum för män, Lund Kriscentrum för män i Lund startade 1990 och drivs gemensamt av kommunerna Lund, Staffanstorp, Kävlinge, Eslöv, Lomma, Höör och Hörby samt Svenska kyrkan i Lund. Upptagningsområde: Mellersta Skåne, ca invånare Målgrupp: män som, t ex har svårigheter i samband med skilsmässa och separationer har svårigheter i kontakten med sina barn har svårigheter att kontrollera sin ilska befinner sig i någon form av livskris 20

24 Erbjuder: enskilda samtal krisbearbetning, samtal/behandling, rådgivning. Har tidigare haft gruppverksamheter (våld, papparollen, relationer) och planerar att starta grupper igen. Metoden i båda fallen har ATV-modellen som utgångspunkt. Ingång för besökare: Mannen beställer själv tid (det egna initiativet är viktigt), ibland efter slussning från annan aktör. Egenavgift: 0 kr Antal besökare per år: 2004: 123, 2005:109, 2006: 133 Andel besökare med våldsproblematik per år: ca 28 % Andel fäder av besökare med våldsproblematik: 90 % Andel som fullföljer intervention för våldsutövande män: 50 % Antal samtal per år: ca 600 st Antal samtal per enskild besökare: - enskilda samtal: Ingen begränsning (om mannen är motiverad) - gruppsamtal: 15 st Personal (2007): 1,5 heltidstjänster (kommunerna: 1,0, Svenska kyrkan: 0,5) 3 x 0,5 socionomer (varierande bakgrund, 2 av dessa med steg 1- utbildning) Kriscentrum för män, Malmö Kriscentrum för män i Malmö startade i december 2002 och är en samtalsmottagning för män bosatta i Malmö stad. Upptagningsområde: Malmö stad, ca invånare Målgrupp (huvudsaklig): män 21

25 som har problem med aggressivitet med fokus på våld mot partner och/eller mot barn med relationsproblem, t ex i samband med separation med konflikter kring frågor om barns vårdnad, boende och umgänge som upplever problem i sitt föräldraskap och som vill bli en bättre förälder som befinner sig i olika former av livskriser, utbrändhet etc. Erbjuder: rådgivning, krisbearbetning eller samtalsterapi, enskilt eller i grupp. Metoden är egenutvecklad med inspiration hämtad från bl.a. ATV. Det innebär en kombination av pedagogik och terapi med kognitiv inriktning. Ingång för besökare: Mannen beställer själv tid, ofta efter personlig rekommendation av t ex socialtjänsten. Dessutom skickar Kriminalvården dömda för att ha misshandlat barn och män som genomgått IDAP-programmet men som behöver ytterligare fördjupad individuell behandling. Egenavgift: 0 kr Antal besökare per år: 2005: 197, 2006:173*, 2007: 215 Antal besökare med våldsproblematik per år: ca 38 % av det totala antalet besökande män, alltså ca 80 st Andel fäder av besökare: 72 % Antal samtal per år: 2005: 1.467, 2006:1.092, 2007: Antal personer som fått rådgivande samtal per telefon: 2005: 400, 2006: ca 330, 2007: ca 490 Antal samtal per enskild besökare: - gruppsamtal: minst 15 st, men oftast blir det ca 40 st. - enskilda samtal: färre än antalet gruppsamtal. 22

26 Antal män som fullföljt intervention för våldsutövande män sedan verksamheten startade 2003 (dec 2002): 81 av totalt 253 män som sökt sig till kriscentrum p g a våldsprobelmatik. Det var ursprungligen 135 män som tackade ja till att delta i kriscentrums behandlingsprogram, men 35 män valde att inte fullfölja behandlingen och för 19 män var behandlingen pågående vid årsskiftet 2007/2008. Personal (2007): 3,0 heltidstjänster plus 0,25 extraresurs. - 2,75 socionomer, 0,25 kvinnlig gruppledare, 0,25 socionom, arabisktalande de flesta med steg 1-utbildning, men inget krav. * Minskningen 2006 berodde på att personalen inte var fulltalig under detta år Våldsmottagningar Mansmottagningen mot våld i Uppsala - MVU Mansmottagningen mot våld i Uppsala (MVU) startade hösten MVU är en ideell förening med ekonomiskt stöd från bl.a. kommun, stat och landsting. Upptagningsområde: Uppsala län, ca invånare Målgrupp (huvudsaklig): män som själva fått problem eller orsakat problem för sin omgivning p.g.a hot och våld i någon form Erbjuder: enskilda samtal och gruppbehandling till män som utövar våld mot sin partner plus eventuell mot andra, t ex barn, plus ett pågående projekt med pappagrupper. Metoden grundar sig på ATV:s metodik både när det gäller de enskilda samtalen och gruppbehandlingen. Ingång för besökare: Mannen kan själv höra av sig (ibland efter personlig rekommendation från t ex polisen), MVU träffar män i häktet och Kriminalvården skickar interner eller f.d. interner under övervakningstiden. 23

27 Egenavgift: 200 kr per samtals- eller grupptillfälle. Antal besökare (samtliga med våldsproblematik) per år: 2005: 77, 2006: 98, 2007: 143 Andel fäder av besökare: ca 80 % Antal män som fullföljt gruppbehandling för våldsutövande män: 80 st av totalt 121 män som påbörjat behandling sedan starten september 2001 december st män har avbrutit och 29 st är under pågående behandling vid årsskiftet 2007/2008. Andel återfall bland de som genomgått gruppbehandlingen: 11% av de som fullföljt behandlingen har anmälts för nya våldsbrott. Samtliga dessa var dömda till behandling. Antal individuella samtal per år: 2005: ca 250, 2006: ca 340, 2007: ca 400 Antal timmar gruppsamtal per år: 2005: 242, 2006: 326 varav 90 st i pappagrupp, 2007: ca 400 varav ca 180 st i pappagrupp. Antal samtal per enskild besökare: - gruppsamtal: ca 40 st/år i minst 1 år (som mest upp till 300 tim under 4,5 år) - enskilda samtal: vanligast 4-8 samtal, men även 0,5 1 år är vanligt. Personal (2006): 2,2 heltidstjänster fördelat på 1,75 behandlande personal, 0,25 adm / ekonomi, 0,20 övrigt. Behandlande personal: - Verksamhetsansvarig, gruppledare, individuella samtal: leg psykolog, leg psykoterapeut, handledare - Gruppledare, individuella samtal: leg sjuksköterska, leg barnmorska, dipl gestaltterapeut - Gruppledare: leg psykolog, leg psykoterapeut - Gruppledare: med dr, leg arbetsterapeut, psykoterapeut steg 1, fil mag. 24

28 - Gruppledare: socionom, leg psykoterapeut Mansmottagningen mot våld Linköping Mansmottagningen mot våld i Linköping (MVU) startade juli 2004 och är en utförarverksamhet inom Råd och Stöd, en kommunövergripande verksamhet under Utförarstyrelsens förvaltning. Upptagningsområde: Linköpings kommun, ca invånare Målgrupp: män som utövar våld i nära relationer. Erbjuder: enskilda samtal och gruppbehandling till män som utövar våld mot sin partner plus eventuell mot andra, t ex barn. Metodiken bygger på en psykodynamisk grund och följer till stor del ATV:s modell. Man har också inspirerats av Mansmottagningen mot våld i Uppsala. Ingång för besökare: förmedling från familjerådgivningen, vårdcentralens kuratorer, polisen faxar anmälningar som grund för uppsökande verksamhet och män tar själva kontakt. Egenavgift: 0 kr Antal besökare (samtliga med våldsproblematik) per år: 2005: enskild info 19 st, varav 14 st påbörjade behandling, 2006: enskild info 17 st, varav 10 st påbörjade behandling, 2007: enskild info 24 st, varav 9 st påbörjade behandling Andel fäder av besökare: 90% Antal män som fullföljt gruppbehandling för våldsutövande män: 40 st sedan starten juli 2004 december Antal återfall bland de som genomgått gruppbehandlingen: 4 st Antal timmar individuella samtal per år: 2005: 0 st 2005: 52, 2006: 93, 2007: 132 Antal timmar gruppsamtal: 2005: 162, 2006: 114, 2007:

29 Antal samtal per enskild besökare: - gruppsamtal: 1 gång/vecka i minst 6 månader (ca 20 ggr), max 18 månader (ca 60 ggr). Vanligaste tid: 1 år (ca 40 ggr) - enskilda samtal: flexibelt och man kan gå under lång tid. Ingen övre gräns satt än så länge. Som längst hittills har en besökare gått 1 g/vecka i 9 månader. Personal (2007): 1,0 heltidstjänster fördelat på 2 x 0,5 behandlande personal (ska egentligen finnas även 0,5 psykolog från landstinget) Tidigare fanns även 0,5 tjänst från Kriminalvårdens Frivård, men den är borttagen. Behandlande personal: - Socionom/Leg psykoterapeut - Socialpedagog Partnerkontakt: Ja, systematisk sedan hösten 2006 Utväg Göteborg Utväg Göteborg startade som ett samverkansprojekt 2003 som berörde tre stadsdelar i Göteborg. Samverkansparterna var Göteborgs Stad, polismyndigheten, åklagarmyndigheten, Västra Götalandsregionen och kriminalvården och målsättningen med projektet var att genom samverkan verka för kvinnofrid och för att aktivt motverka mäns våld mot kvinnor. Målgrupperna var kvinnor och barn som varit utsatta för våld i nära relationer samt de män som utövat detta våld. Fr o m 2007 utökades projektet till att omfatta fler delar av Göteborgs Stad och fr.o.m blev det en permanent verksamhet som integreras med övrig verksamhet inom familj- och relationsområdet vid Social resursförvaltning för hela Göteborgs Stad. Den del av Utväg som riktar sig till män integreras med Kriscentrum för män. Upptagningsområde: Göteborg Stad, ca invånare 26

30 Målgrupp: män som utövar/utövat våld i nära relationer. Erbjuder: Gruppverksamhet planeras. Före årsskiftet var kriminalvården som finansierade och genomförde verksamheten i form av IDAP-programmet (se avsnitt Mer strikt uttalad målgrupp för Kriminalvårdens intervention). Fr.o.m medverkar inte längre kriminalvården i Utvägs mansverksamhet. Istället kommer ett nytt mansprogram att utarbetas under Ingång för besökare: Till övervägande del polisanmälningar, men även genom annan myndighet, t ex socialtjänst. Männen kan också ta egen kontakt Egenavgift: 0 kr Antal kontaktade män per år: 2006 (endast 13 stadsdelar): 45 st. Tillförlitlig statistik för 2007 saknas. Antal män i gruppförberedande samtal: 2006 (endast 13 stadsdelar): 21 st. Tillförlitlig statistik för 2007 saknas Antal män i gruppverksamhet: 2006 (endast 13 stadsdelar): 13 st Tillförlitlig statistik för 2007 saknas. Personal (2008): 2,0 heltidstjänster 3.3 Generella aspekter på Kriscentrum för män Riksorganisationen Sveriges professionella Kriscentra för män organiserar elva kriscentra/manscentra i landet som bedriver krisoch våldsbehandling för män. Organisationens syfte är bl a att vara remissintstans för statliga utredningar, stödja nystartade verksamheter, omvärldsbevakning, stödja medlemmarna med fortbildning och erfarenhetsutbyte etc. I organisationens policydokument konstateras att krismottagningen förebygger våld. Till de kriscentra som tillhör organisationen söker män som 27

31 ännu inte erkänt sin våldsamhet och istället söker av andra orsaker män som är i kris med risk att tillgripa våld män som börjat tillgripa våld med risk för upptrappning Genom organisationens kriscentra får männen hjälp som förhindrar fortsatt våld eller att våld inte tillgrips alls. I dokumentation från en nationell konferens i Uppsala om arbetet med mäns våld mot kvinnor maj 2006 och anförandet av organisationens företrädare Göran Lindén (socionom, kristerapeut/ familjerådgivare i Stenungsund och tidigare Nationell samordnare för män i kris / mäns våld i nära relationer) finns förklarat hur ett kriscentrum kan förebygga våld: För det första kan ett kriscentrum förhindra att våld tillgrips. Män i kris har ökad benägenhet att tillgripa våld genom att kriser hos män tenderar att göra dem utåtagerande. Ett tidigt krisbemötande kan förhindra våld. Kunskaper om våldets dynamik krävs hos behandlaren För det andra kan ett kriscentrum tidigt upptäcka våld som redan tillgripits. Den grupp av män som söker ett kriscentrum för annat än våld men som har tillgripit våld kan upptäckas med hjälp av god screening Tre förutsättningar anges för god screening: Att ha en bred och nyanserad föreställning om vad våld är, att fråga om våldet på ett för männen begripligt sätt och att ha en handlingsberedskap för vad man som behandlare föreslår/erbjuder om mannen bekräftar våld i någon form. För det tredje kan ett kriscentrum genom sin behandling undanröja grogrunden för 28

32 fortsatt våld. Här gäller det att veta vad som är grogrunder för att män tillgriper våld. I samtal med utredaren i november 2007 uttryckte Göran Lindén skillnaden mellan en krismottagning och en våldsmottagning så här: När det gäller specifika våldsmottagningar ligger det ett större ansvar på omgivningen att upptäcka att en man utövar våld och att förmedla detta så att mannen kan få komma till våldsmottagningen. När det gäller krismottagningar så ligger det mer ansvar på mottagningen att fånga upp de män bland besökarna som är våldsutövare. 29

33 4. Halland 4.1 Befintliga verksamheter i Halland Inom kommunernas socialtjänst kan krissamtal erbjudas till vuxna och barn vid t.ex. familjerådgivning, familjemottagning och inom missbruksvården. Kungsbacka kommun har dessutom nyligen öppnat en krismottagning (se nedan). I dagsläget bedrivs dock ingen krisverksamhet som är specifikt riktad till män och med möjlighet till längre samtalskontakt Kungsbacka kommun Verksamhet för män som utövar våld i nära relationer Inom Individ- och familjeomsorgsförvaltningen, Kungsbacka kommun, finns gruppverksamhet och enskilda samtal för män som utövar våld i nära relationer. Verksamheten är en del av insatspaketet Våld i nära relationer som även omfattar stöd och hjälp till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld i nära relationer. Våld i nära relationer startade som ett samverkansprojekt våren 2006, men ska permanentas fr o m Övriga samverkansaktörer är polismyndigheten, närsjukvården, vuxenpsykiatrin, barnpsykiatrin, Svenska kyrkan och kvinnojouren. I samband med att verksamheten permanentas flyttar de olika insatserna för män, kvinnor och barn till samma lokaler och arbetssättet ska vidareutvecklas ytterligare. Personalbemanningen vid verksamheten för män utökas från 0,5 till 1,0 tjänst. De män som har deltagit hittills har utövat våld mot partner och/eller barn. Sedan starten till och med slutet av mars 2008 har ca 42 personer genomgått behandlingen, varav ca 15 i grupp. Ca 156 enskilda samtal och 40 gruppsammankomster har genomförts under perioden. Åtta män är för närvarande under pågående behandling, varav fyra i grupp och fyra i enskilda samtal. 30

34 Individ- och familjeomsorgsförvaltningen i Kungsbacka ser det som möjligt att, när verksamheten för män som utövar våld i nära relationer har tagit en mer fast form, eventuellt erbjuda platser till män från andra kommuner i Halland. I dagsläget kan man dock inte uttala sig om i vilken omfattning detta skulle kunna ske Krismottagning för alla Vid Individ- och familjeomsorgsförvaltningen finns också krismottagningen Vändpunkten. Den startade som en öppen mottagning för människor med eller anhöriga till personer med någon form att beroendeproblem, men sedan en tid tillbaka vänder man sig även till personer som upplever någon form av kris. Vid mottagningen erbjuds rådgivning, information, krisstöd samt kartläggning av missbruk och beroende av alkohol och droger Varbergs kommun Socialförvaltningen i Varbergs kommun bedriver ingen verksamhet för män som utövar våld i nära relationer. Man har beviljat behandling hos Män i Fokus till några män. I dagsläget har man tagit upp en diskussion med Socialförvaltningen i Halmstad respektive Individ- och familjeomsorgsförvaltningen i Kungsbacka om att köpa platser vid deras verksamheter för män som utövar våld Falkenbergs kommun Socialförvaltningen i Falkenbergs kommun bedriver ingen verksamhet för män som utövar våld i nära relationer. Man har beviljat behandling hos Män i Fokus till några män. 31

35 4.1.4 Halmstads kommun Verksamhet för män som utövar våld i nära relationer Den 19 mars i år invigdes Socialförvaltningens nya enhet Kriscentrum Våld i nära relation. Enhetens målgrupp är barn som misshandlas, upplever och/eller bevittnar våld i nära relationer, vuxna som är utsatta för våld samt vuxna som utövar våld i nära relationer. Ett av uppdragen är att utveckla och införa kunskapsbaserade behandlings- och utredningsmetoder för målgruppen, däribland män som utövar våld i nära relationer. När det gäller insatser till män kommer enheten att erbjuda gruppverksamhet och/eller enskilda samtal. Män som har barn prioriteras i första hand, men man kommer även att ta emot män utan barn. När det gäller verksamheten för män som utövar våld i nära relationer kommer Socialförvaltningen i Halmstad överväga att erbjuda platser till män från andra närliggande kommuner. Eftersom verksamheten är ny kan man idag inte bedöma exakt hur stor beläggningen kommer att vara när det gäller egna kommuninvånare och följaktligen inte hur stor del av verksamheten man kan låta andra kommuner utnyttja Familjemottagningen Socialförvaltningens Familjemottagning tillhör Barn- och ungdomsavdelningens öppenvårdsverksamhet och erbjuder information, kortare samtalskontakt och hjälp att hitta rätt instans för eventuella fortsatt insatser. Målgrupp är familjer med barn 0-20 år och kvinnor som är eller har varit utsatta för våld i nära relationer. Man erbjuder inte insatser som riktar sig till män som utövar våld i nära relationer. 32

36 4.1.5 Hylte kommun Socialförvaltningen i Hylte bedriver ingen verksamhet för män som utövar våld i nära relationer Laholms kommun Socialförvaltningen i Laholms kommun bedriver ingen verksamhet för män som utövar våld i nära relationer. Man har beviljat behandling hos Män i Fokus till några män Män i Fokus och Kriminalvården Män i Fokus är en privat entreprenör som under perioden december 2001 t o m våren 2007 i samarbete med Kriminalvården och Landstinget Halland erbjöd män som utövat våld i nära relationer gruppbehandling. Genom ett ramavtal bekostade Kriminalvården behandlingen för de män som blev dömda för att ha utövat våld i nära relationer och landstinget bekostade behandlingen för män som blivit polisanmälda, men sedan inte dömdes. Denna avtalskonstruktion tillät att behandlingen påbörjades före eventuell rättegång. Från starten t o m 2006 genomgick ca 70 dömda män och 5 anmälda, men icke dömda, män behandlingen. Därutöver bekostade kommunerna i Halland behandlingen av ett mindre antal män som utövat våld, men som inte blivit polisanmälda. I samband med att Kriminalvården införde sitt nationella behandlingsprogram IDAP (se avsnitt Mer strikt uttalad målgrupp för Kriminalvårdens intervention. ) sade man upp avtalet med Män i Fokus. Under senare delen av 2007 har dock ett antal dömda män via Kriminalvården deltagit i Män i Fokus, främst med anledning av att Kriminalvården inte lyckats få ihop en hel grupp med dömda män som varit lämpade till att delta i behandlingen. Även för dömda män är behandlingen frivillig, eftersom det behövs motivation från mannens sida för att behandlingen ska lyckas. Eftersom Kriminalvården endast erbjuder behandling till dömda män kan det gå avsevärd tid efter det att våldet polisan- 33