Den fördjupade utbildningen med kunskapstest finns på TUFF-satsningens hemsida
|
|
- Alexandra Jonasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Det här är utbildningsmaterialet i den form som vi föreslår er att använda vid arbetsplatsträffar. Den finns även tillgänglig på webben för dem som själva vill göra utbildningen. Den fördjupade utbildningen med kunskapstest finns på TUFF-satsningens hemsida På hemsidan finns också möjligheter att redovisa och följa era egna resultat. 1
2 Vad är TUFF? En satsning som ska stödja vårdpersonal och patienter att tänka förebyggande. TUFF står för trycksår-, undernäring-, och fallförebyggande insatser. Satsningen utgår från de regionala vårdprogrammen. Innehållet i TUFF bygger på de regionala vårdprogrammen i Stockholms läns landsting Vad betyder det egentligen? Att tänka förebyggande är att göra rätt från början. Alla kan vi bidra till att minska risker och arbeta förebyggande. Det handlar inte bara om hur vi agerar på jobbet när patienten är hos oss. Vi lägger varje dag för grunden för patientens beteende i framtiden. För att se effekten av vårt arbete bör vi mäta resultatet. I satsningen kan vi använda den väggtavla som finns för att samla dagens händelser och vi kan även rapportera våra resultat och se hur vårt arbete utvecklas på webben. 2
3 Risk En förutsättning för att man ska kunna förebygga risker i vården är att man kan identifiera dem och se möjligheter att påverka. Grundläggande för att vi ska arbeta förebyggande är att vi tidigt identifierar risk; Vi behöver identifiera patientens risk, den risk som finns i vårdmiljön eller i hemmet eller om våra vårdhandlingar eller agerande som vårdpersonal kan utgöra en risk för patienten. Vårt agerande visar också att vi tillmäter risker, bedömning av risker och åtgärder ett stort värde. 3
4 TRYCKSÅR 4
5 5
6 Definitionen av ett trycksår Ett trycksår är en lokaliserad skada av huden och underliggande vävnad orsakad av tryck eller skjuv, eller en kombination av dessa. Viktigt med tidig identifiering av risk. Vi har direkt ansvar för att trycksår inte ska uppstå. Människokroppen är byggd för att röra sig. När detta livsviktiga behov åsidosätts bryts kroppen sakta ned. Cirka 10 procent av patienter inom vården i Sverige drabbas av trycksår. Trycksår under vårdtiden kan mycket väl klassas som vårdskada. Yrkesgrupper har ett ansvar och möjlighet att minska risken. Hur arbetar vi förebyggande för att våra patienter inte får trycksår eller för att uppkomna trycksår inte ska förvärras? 6
7 Hur uppstår ett trycksår? Försämrad möjlighet att ändra läge i kombination med olika sjukdomstillstånd ger försämrad cirkulation i hud och vävnad. Vilka kroppsdelar som är mest utsatta, kan ni se här där de utsatta trycksårspunkter för patienter liggande på rygg är markerade. Tänk på att avlastning av ett område ökar trycket på ett annat. Vid avlastning ska rätt typ av avlastande material användas och det ska placeras på korrekt sätt. 7
8 Så här upptäcker vi trycksår Tidig identifiering av patienter som är i risk. Kontrollera huden och leta efter rodnader. Är huden varmare, kallare, hårdare, svampigare? Vad säger patienten? Håll rodnader under uppsikt. Ta hjälp av bedömningsinstrument: Identifiera patienter med hjälp av de två enkla bedömningsfrågorna direkt vid ankomst och/eller med det fördjupade modifierad Nortoninstrumentet snarast möjligt. Att kontrollera huden och leta efter rodnader är ett bra sätt att upptäcka början till trycksår. Bäst är att alltid avlasta områden som misstänks varit utsatta för tryck eller är rodnande och hålla dessa under uppsikt! Om hudområdet som inspekteras känns varmare eller kallare än omkringliggande hud, eller känns hårdare eller svampigare finns det risk för ett begynnande trycksår. Området ska avlastas. Uppger patienten att det sticker, svider eller bränner ska området avlastas. Det så kallade tumtestet, för att se om huden bleks när man trycker, är däremot inte helt att lita på. Det är viktigt att inte trycka för hårt eller för länge eftersom det kan finnas risk att skada huden, vävnaden ytterligare och att trycksår därmed uppstår av själva tumtestet. 8
9 Vi har stora möjligheter att förebygga! Avlastning Använd tryckavlastande madrasser/dynor. Flytta kudde för att förändra belastningen. Lägesförändring Små lägesförändringar ofta. Hjälp de patienter som behöver ändra ställning. Mobilisering Involvera patienten. Kan du få patienten att sitta upp är det bra. Ta med de patienter som orkar på en promenad. Så här förebygger vi trycksår Avlastning Var särskilt uppmärksam på tryckpunkter, t.ex. hälar och ryggslut. Bäst att avlasta områden som misstänks för att vara utsatt för tryck. Använd rätt tryckavlastande eller behandlande madrass T.ex. flytta en kudde för att förändra belastningen. Lägesförändring Små lägesförändring ofta är viktigare än en stor mer sällan. Hjälp de patienter som behöver ändra ställning. Lika viktigt är att välja rätt typ av stöd och att det placeras rätt och att vi tänker på att använda rätt hjälpmedel vid förflyttning. Mobilisering Involvera patienten. Vad kan patienten klara av själv. T ex kan du få patienten att sitta upp en stund eller, om patienten orkar, gå en liten promenad i korridoren eller där de lämpar sig, är det bra. För att möjliggöra lägesförändring och mobilisering är det viktigt att patienten är smärtlindrad och har ett gott näringsstatus. 9
10 UNDERNÄRING 10
11 11
12 Undernäring Minst var fjärde patient som skrivs in på sjukhus visar tecken på undernäring. Uppstår ofta pga sjukdom som orsakar dålig aptit och ätsvårigheter. Även sociala faktorer som ensamhet och svårigheter att handla och laga mat kan ha stor betydelse. Näringsbristen skapar ökad känslighet för infektioner och nedsatt läkningsförmåga. Undernäring innebär också minskad muskelkraft och funktionsförmåga, vilket i sin tur ökar risken för fall och trycksår. Undernäring leder till ökad risk för komplikationer, nedsatt välbefinnande, förlängda vårdtider, större vårdbehov och därmed högre kostnader. Den sjukdomsrelaterade undernäringen leder till ökad energiomsättning och nedbrytning av vävnader. Ett bristfälligt näringstillstånd kan bero på funktionsnedsättning, depression och demens, aptitlöshet, sväljningsproblem, bristfällig munhåle- och tandstatus, läkemedel, måltidsmiljö och mattider, socioekonomiska faktorer ensamhet, utgör risk för att bli undernärd. 12
13 Nutritionsbedömning Enkel nutritionsbedömning baseras på frågor om: Viktförändring/ofrivillig viktförlust -största riskfaktorn. Ätsvårigheter Till exempel aptitlöshet, tugg- och sväljsvårigheter eller munhåleproblem. Undervikt BMI under 20 och 22 för patienter äldre än 71 år är en riskfaktor, men behöver inte alla gånger innebära undernäring. MNA, kan användas för patienter som är 65 år och äldre Risk för undernäring föreligger om patienten har en eller flera av följande riskfaktorer: Fråga patienten om viktförändring all ofrivillig viktförlust är ett tecken på en negativ energibalans. För stora kläder och skor kan vara ett varningstecken! Ätsvårigheter kan bero på till exempel aptitlöshet, sväljnings- och tuggsvårigheter, problem att föra maten till munnen, munhåle- och/eller tandproblem samt illamående/kräkning. Undervikt mäts med Body Mass Index [BMI: vikt i kg/(längd i m)2] BMI<20 (patienter 70 år eller yngre)bmi<22 (patienter 71 år eller äldre) Även frånvaro av viktförändring och ätsvårigheter ska dokumenteras i journalen. Vid fynd som talar för risk för undernäring, dvs. fynd av en eller flera av riskfaktorerna, viktförlust, ätsvårigheter och undervikt, ska en medicinsk och omvårdnadsmässig orsaksutredning göras för att identifiera t.ex., bakomliggande tidigare okänd sjukdom, utredning av munhåleproblem, patientens ätförmåga eller sväljningsvårigheter. MNA (Mini Nutritional Assessment) kan användas för patienter som är 65 år eller äldre. Läs noggrant igenom handledning innan instrumentet används. 13
14 Nutritionsbedömning Samtliga patienter som skrivs in på vårdavdelning och i hemsjukvård ska nutritionsbedömas av vårdpersonal inom 48 timmar, helst snabbare. Notera att patienten alltid ska vägas och mätas, det vill säga inte bara tillfrågas om vikt och längd. Läs mer om olika verktyg på ww.vardsamordning.se Alla patienter som skrivs in på sjukhus eller i hemsjukvård ska snarast nutritionsbedömas. OBS Patienten ska vägas inte bara tillfrågas om vikt. 14
15 Vi har stora möjligheter att förebygga! En vårdplan med åtgärder och mål ska utarbetas Välj kost utifrån patientens behov: energi- proteinrik kost, allmän kost, konsistentanpassad eller specialkost. Energi- och näringsrika mellanmål minst tre gånger/dag, näringsdrycker, eneral och/eller parenteral nutrition Individanpassa måltidsmiljö, antal måltider och mattider Måltidsassistans Äthjälpmedel Kontakt med dietist och/eller arbetsterapeut Tips till dig som presenterar välj ut några punkter ovan som anses särskilt viktiga för den egna verksamheten. Undernäring är lättare att förebygga än att bota. Det är viktigt att snabbt identifiera den som är eller riskerar undernäring. En vårdplan med individanpassade åtgärder och mål ska göras. Anpassa maten till individen, vid sjukdom har patienten oftast ett ökat behov av energi och protein. Energi- och näringsrika mellanmål minst 3 gånger per dag är nödvändiga för att patienten ska uppnå sitt energibehov- lunch och middag täcker bara 50% av patientens total behov. Sprid ut måltiderna över en så stor del av dagen som möjligt. Maten i sig räcker inte vi måste hjälpa till att se till att patienten får i sig maten. Hur vet vilka åtgärder som vi ska använda? Vilka använder vi för sällan? Varför? 15
16 Vi har stora möjligheter att förebygga! Förbättra sittställning Fysisk aktivitet Hjälp med påminnelse om att äta och dricka Smärtbehandling i samband med måltid Munvård flera gånger per dag Informera patienten om maten och näringens betydelse Läkemedelsavstämning med fokus på undernäringsrisk Kontakt med biståndsbedömmare hjälp med handling och matlagning Munhålans status är vikig för bearbetning av maten men också för att uppleva matens smak och konsistens. En god munhygien är dessutom viktig då en bakterierik saliv kan framkalla utveckling av lunginflammation. Vi kan lära patienten hur de ska förhålla sig till mat och informera om konsekvenser av undernäring: nedsatt funktionsförmåga, långsam rehabilitering, försämrade läkningsprocesser, ökad infektionsrisk. 16
17 FALL 17
18 18
19 Definition på fall och fallskada Fall är en händelse då en person oavsiktligt hamnar på golvet eller marken, oavsett om skada inträffar eller ej. Detta innebär att det inte bara är när någon snubblar eller halkar som anses som fall, utan även när någon rullar ur sängen eller glider ner på golvet från en stol. Fallskada är en fysisk konsekvens som uppstår vid ett fall. Man skiljer allt mer på fall och fallskada. Man bör också uppmärksamma att definitionen på fall inte bara innebär fall från stående utan fall är en händelse då en person oavsiktligt hamnar på golvet eller marken, oavsett om skada inträffar eller ej. 19
20 Vanliga riskfaktorer för fall Muskelsvaghet Tidigare fall Gång- och balanssvårigheter Användande av hjälpmedel Nedsatt syn Artros Nedsatt ADL Depression Nedsatt kognitiv förmåga Läkemedel Omgivningsfaktorer Undernäring Hjärt- och kärlsjukdom Rädsla att falla Ta hjälp av Bedömningsinstrumentet: Speakertext Tips till dig som presenterar välj ut några punkter ovan som anses viktiga för den egna verksamheten. Muskelsvaghet - Leder ofta till balans och gångsvårigheter som i sig leder till fallrisk. Även läkemedel (till exempel bensodiazepiner) kan ge muskelsvaghet. Tidigare fall - En av de starkaste faktorerna i alla studier och grupper. Gång- och balanssvårigheter - Yrsel och balansproblem är vanliga. Orsaker till yrsel och ostadighet kan vara kärlförändringar, eller infektiösa, neurologiska, eller genetiska faktorer samt naturligt åldrande. Balansförmågan avtar med stigande ålder. Långsam gånghastighet är en riskfaktor. Att inte kunna samtala under gång är en riskfaktor för fall. Användande av hjälpmedel är en fallrisk. Nedsatt syn - av olika orsaker samt att man med stigande ålder får sämre förmåga till omställning mellan ljus och mörker kan ge ökad fallrisk. Artros - kan ge smärta som i sig påverkar funktionsförmågan. Nedsatt ADL - Behöver man hjälp vid till exempel förflyttningar eller hjälp vid bad/dusch är detta en riskfaktor. Depression - Inaktivitet på grund av depression kan medföra att fallrisken ökar. Även medicineringen kan öka fallrisken. Nedsatt kognitiv förmåga t.ex. vid demens innebär att man inte alltid uppfattar omgivningen på rätt sätt. Ett akut förvirringstillstånd är också en stor riskfaktor för fall. Läkemedel - Att använda flera läkemedel samtidigt ökar risken att falla. Vissa läkemedelsgrupper, till exempel psykofarmaka, utgör särskild risk för fall. Omgivningsfaktorer - Blöta golv, sladdar, dålig belysning, trappor med mera är riskfaktorer. Även olämplig fotbeklädnad, placering av ringklockor samt medpatienter som råkar stöta till individen kan påverka. Nutrition - Otillräckligt näringsintag och vätskeintag kan öka fallrisken. 20
21 När, var och hur inträffar fall? Fallen sker oftast i den inledande delen av vårdtiden. Två tredjedelar av alla fall inträffar under den tid som patienterna är som aktivast (mellan kl 07-18) och många fall sker utan personalens kännedom. De flesta fallskador i åldergruppen 80 år och äldre sker främst nattetid De flesta fall sker på patientrummet 16% eller på väg till och från toaletten. 19% 66% När, var och hur inträffar fall? Fallen sker oftast i den inledande delen av vårdtiden på institution. Förklaringen kan vara ovana att vistas i den nya miljön och att patienter kan vara förvirrade under den inledande vårdtiden men också ett dåligt allmäntillstånd kan vara orsaken. Fallfrekvensen är som störst under den tid på dygnet som patienterna är som aktivast dvs. under förmiddag och eftermiddag. Det är med andra ord under den tid som det är störst personaltäthet men det är också den tid på dagen som många möten och rapporter sker. Endast % av inträffade fallen bevittnas av personalen. Två tredjedelar av alla fall inträffar under dagtid ( ) och en tredjedel under kvällar och nätter. Under natten ( ) inträffar 16 % och under kvällen ( ) 19 % av fallen. Mörker och intag av sömn- och lugnande läkemedel kan vara en orsak till fall kvällar och nätter Dålig syresättning kan vara en riskfaktor hos äldre för att falla nattetid. Sju av 10 fall bland åringar sker dagtid medan de flesta fallskadorna i åldergruppen 80 år och äldre sker främst nattetid. De flesta fall på institution sker inne på patientens rum. En förklaring kan vara att de flesta patienter tillbringar mesta tiden där. Det är också vanligt med fall på väg till och från toaletten. Patienterna går iväg själva då de inte kunnat påkalla hjälp eller inte kunnat vänta p.g.a. trängningar. Dålig belysning eller bländande ljus nattetid ökar också risken för fall till och från toaletten nattetid. 21
22 Vi har stora möjligheter att förebygga! Placera patienter med hög fallrisk närmast toaletten Erbjud er att följa patienten till och från toaletten Kontrollera att ring- och larmsignaler fungerar Prioritera signaler från patienter med hög fallrisk Lås sängen och sängbordet, se till att stolar har rätt höjd och armstöd Erbjud dagliga promenader om patientens hälsa tillåter Gå regelbundna snubbelronder Torka upp spill från golv Ta bort sladdar och utstickande stolsben och stativ Gör läkemedelsavstämningar med fokus på fallrisk Vi har stora möjligheter att förebygga! Här kan ni se några exempel på fallförebyggande åtgärder. I det regionala vårdprogrammet Fallprevention finns specifika riktlinjer för olika verksamheter. Varje riktlinje tar upp frågor om fallriskbedömning, läkemedel, nutritionsfrågor, vårdmiljö, rörlighet, mobilisering och gånghjälpmedel, personlig hygien, sängläge, dokumentation och rapportering samt patientinformation. Det vill säga alltid fokus på det fallförebyggande arbetet. 22
23 23
24 Förebyggande Vad är förbättringsbehoven på just vår avdelning? Vilka riskfaktorer är vanligast på vår enhet? 1. Hur mycket riskbedömning har vi gjort? 2. Vilka händelser har skett hur många drabbas/är i riskzonen? 3. Vilka förbättringar har vi planerat? Vad kan vi mäta (t ex leder riskbedömningar till fler åtgärder och färre inträffade fall)? Vad behöver vi för att införa tuffare och bättre förebyggande rutiner? Hur kan vi bättre förbereda patienter när de lämnar oss? Du kan göra stor skillnad redan idag! 24
25 25
Landstingsstyrelsens förvaltning
Vad är TUFF? En satsning som ska stödja vårdpersonal och patienter att tänka förebyggande. TUFF står för trycksår-, undernäring-, och fallförebyggande insatser. Satsningen utgår från de regionala vårdprogrammen.
Läs merTill dig som arbetar i hälso- och sjukvården
Denna folder ingår i Stockholms läns landstings TUFF-satsning som ska stödja vårdpersonal och patienter att tänka förebyggande för att motverka skador och främja hälsa. art nr 0903001 TUFF står för trycksår-,
Läs merTeori - Mat och näring
Teori - Mat och näring Webbplats Kurs Anpassad bok Utskriven av Socialstyrelsen utbildning Ett fall för teamet Teori - Mat och näring Gästanvändare Datum lördag, 12 oktober 2019, 19:01 Mat och näring:
Läs merMAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:
MAS-riktlinjer Att identifiera och förebygga undernäring Upprättad: 2011-01-01. Reviderad 2017-07-20 Inledning Undernäring är ett tillstånd av obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen. Ett
Läs merNäring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles
Läs merRätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk
Trygghet Att patienten känner sig trygg i sin situation,vet att vården samverkar och vet vem han/hon ska/kan vända sig till Vårdsamverkan Säkerhetsställa att flöden och kommunikation mellan olika vårdgivare
Läs merRutinbeskrivning för förebyggande av undernäring
1 2017-02-08 ersätter 2015-01-20 Rutinbeskrivning för förebyggande av undernäring inom särskilt boende för äldre. Inledning Nutritionsbehandling ska betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling.
Läs merRiktlinje Fallprevention. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR
Dokumentets namn Riktlinje fallprevention Riktlinje Fallprevention Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 1 Datum 2011-09-12 sida 1(5) Reviderad RIKTLINJE FÖR FALLPREVENTION
Läs merTrycksår, undernäring och fallolyckor HUR KAN DU MINSKA RISKEN?
Trycksår, undernäring och fallolyckor HUR KAN DU MINSKA RISKEN? Broschyren är framtagen av Region Skåne, september 2018. Faktaansvarig: Monica Bergenek Foto: Colourbox (s.1,5,6,9), Sue Harden Mugelli (s.4),
Läs merNutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)
Sida 1 (6) 2016-03-09 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3 Ansvar... 3 Vårdgivaren... 3
Läs merLokalt vårdprogram. Fallprevention
Lokalt vårdprogram Fallprevention Vård och Omsorgsboende 2009 INLEDNING Mycket mänskligt lidande och kostnader skulle kunna sparas om man kunde reducera antalet fall och fallskador. Även fall utan skada
Läs merFall-och fallskadeprevention
SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2017-09-11 Beslutad av SN 2017-09-27 107 Fall-och fallskadeprevention BAKGRUND Fall och dess konsekvenser i form av frakturer och andra
Läs merFallprevention och insatser vid fallolycka
Sida 1 (7) 2016-05-02 Fallprevention och insatser vid fallolycka MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (7) Innehåll
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Senior alert. Vårdenhet rehabilitering och reumatologi, avd april 2009
Senior alert Vårdenhet rehabilitering och reumatologi, avd 8 8-9 9 april 9 Senior alert vill stärka det preventiva arbetet i vården av äldre personer Senior alert Vårdenheten har 9 vårdplatser sektioner
Läs merNLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter
NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara
Läs merFörebygger fall och fallskador på Medicinkliniken VIN
Handlingsplan Förebygger fall och fallskador på Medicinkliniken VIN Syfte: Att förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård Mål: Inga patienter ska falla under vistelsen på Medicinkliniken
Läs merNutritionsproblem och åtgärder
Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens
Läs merVid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.
MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,
Läs merGERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott
GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring
Läs merBedömningsinstrument 1. Trycksår 2. Undernäring 3. Fall
Bedömningsinstrument 1. Trycksår 2. Undernäring 3. Fall 1a. Bedömningsinstrument för trycksår Grad 1. Kvarstående rodnad Grad 2. Ytliga sår eller blåsa Grad 3. Sår ner till underhuden Grad 4. Sår ner till
Läs merVälkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. Britt-louise.s.andersson@kronoberg.
Välkomna Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg Britt-louise.s.andersson@kronoberg.se Hur många Akilles finns på min enhet? 95% av tryckskador är en undvikbar
Läs merNutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?
Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig
Läs merNäring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterad
Läs merFörebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård på avd 18
, leg sjuksköterska Syfte: Att förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård avd 18. Mål: Inga patienter ska falla under vistelsen på avd 18. Processmål: 100 % följsamhet till obligatoriska
Läs merNutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med
Nutrition Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS och SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2016-01-15 Senast reviderad 2019-04-24 sid. 1 av
Läs merTRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E?
TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? DEFINITON Ett trycksår är en lokaliserad skada i hud och underliggande vävnad, vanligtvis över benutskott, som ett resultat
Läs merNutritionsvårdsprocessen
Nutritionsvårdsprocessen Omkring 30 % av alla svenskar över 70 år riskerar att bli undernärda*. Mål för nutritionsbehandling Ett gott åldrande Bästa möjliga livskvalitet och funktion *Näring för god vård
Läs merVarför faller vi? Vad kan göras? Klas Sjöberg Överläkare, internmedicin / gastroenterologi Docent, Lunds universitet
Varför faller vi? Vad kan göras? Klas Sjöberg Överläkare, internmedicin / gastroenterologi Docent, Lunds universitet Utgångsläget patienten Patienter > 75 => 70% av $ för osteoporosfrakturer Ström-11 Hur
Läs merNutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna
Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,
Läs merRiskbedömning av trycksår, fall, nutrition, munhälsa samt blåsdysfunktion
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) Riskbedömning av trycksår, fall, nutrition, munhälsa samt blåsdysfunktion Inledning Inom Norrbottens läns landsting sker dokumentation av riskbedömningar
Läs merSammanfattning Näring för god vård och omsorg
Sammanfattning Näring för god vård och omsorg Inledning Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt
Läs merNutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist
Nutrition vid cancer Dietist Linda Sundkvist Malnutrition/ näringsbrist Nedsatt intag Nedsatt muskelmassa/ funktion Komplikationer Undernäring ger: Förlängd vårdtid Försämrad motståndskraft mot infektion
Läs merRUTIN FÖR FALLPREVENTION
2010-01-28 RUTIN FÖR FALLPREVENTION Antagen av Gränssnittsgruppen 2010-01-28 Bilagorna 2-6 finns i särskilt dokument (wordformat) med möjlighet till lokal anpassning. INLEDNING Fall är den vanligaste orsaken
Läs merMetodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård
2015-02-25 Vård- och omsorgsförvaltningen Lena Jadefeldt Slattery MAS, Johanna Ottosson SAS Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård Fall Baspersonal arbetar
Läs merRiktlinjer för kost och nutrition Vård och Omsorg
Riktlinjer för kost och nutrition Vård och Omsorg 1. BAKGRUND... 5 2. MÅL... 5 3. MÅLGRUPPER... 5 4. DEFINITIONER... 5 5. KOSTREKOMMENDATIONER... 6 5.1. Måltidsordningen... 6 5.2. Matsedel... 7 5.3. Konsistensanpassning...
Läs merRiktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka
Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka 2012-04-17 Carina Smith Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Mål... 3 3 Kundens behov, vanor och önskemål... 3 3.1 Kundens behov... 3 3.2 Kundens vanor... 4 3.3
Läs merHåll dig på benen. En föreläsning om fallprevention. Karin Green Leg Sjukgymnast
Håll dig på benen En föreläsning om fallprevention Karin Green Leg Sjukgymnast Vad är balans? Förmågan att kontrollera kroppen i upprest ställning så att den befinner sig i jämvikt Sammansatt funktion
Läs merFALL OCH FALLSKADEPREVENTION RIKTLINJE FÖR FALL OCH FALLSKADEPREVENTION
FALL OCH FALLSKADEPREVENTION RIKTLINJE FÖR FALL OCH FALLSKADEPREVENTION KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig för rehabilitering Uppdaterad:
Läs merReform av äldrevården Kommunernas ansvar Hjälp hemma eller på särskilda boenden Antalet boendeplatser minskat
Införandet av ett nutritionsprogram påp kommunala äldreboenden Reform av äldrevården Kommunernas ansvar Hjälp hemma eller på särskilda boenden Antalet boendeplatser minskat Undernäring vanligt. Varför?
Läs merFallriskbedömning och åtgärder - riktlinjer
Fallriskbedömning och åtgärder - riktlinjer Utfärdad av: Eva Coulianos, Fallpreventionsgruppen Granskad av: Ann-Marie Pälvärinne, Sjuksköterska Godkänd av: Rune Wejstål Godkänd datum: 2012-03-21 Bakgrund:
Läs merUndernäring - att förebygga undernäring hos patienter över 18 år
Dok-nr 09658 Författare Version Jenni Fock, Sjuksköterska, Verksamhetsutveckling vård och hälsa 2 Godkänd av Giltigt fr o m Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab 2017-10-25 Undernäring
Läs merGoda vanor för att förebygga fallskador
Goda vanor för att förebygga fallskador För de allra flesta är det viktigt att kunna göra det man vill. Att tänka efter före och förebygga olyckor kan ge ett mer självständigt liv. Fallolyckor är tyvärr
Läs merStå på dig goda vanor för att inte ramla
Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,
Läs merÄldre med malnutrition
Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2
Läs merPatientens bästa knep
art nr 0903002 Denna folder ingår i Stockholms läns landstings TUFF-satsning som ska stödja vårdpersonal och patienter att tänka förebyggande för att motverka skador och främja hälsa. TUFF står för trycksår-,
Läs merMat vid cancer. Lära sig leva med cancer
Mat vid cancer Mat vid cancer Varför ska man äta? Varför går man ner i vikt vid sjukdom? Hur ska man äta vid ofrivillig viktnedgång? Varför det är viktigt att äta Vad gör man vid minskad aptit? Mat vid
Läs merMåltidssituationen för personer med demenssjukdom
Måltidssituationen för personer med demenssjukdom ABF-huset 12 november 2014 Birgitta Villner Gyllenram Birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se Demenssjukdomar Två sjukdomar står för ca 90 % av samtliga
Läs meroch behandla undernäring.
Socialförvaltningen Kvalitet- och utredningsavdelningen. MAS/Kostkonsulent Rutin för att upptäcka, förebygga och behandla undernäring Datum för beslut 2015 Reviderad 2018 Dnr Version 2.0 Rutin för att
Läs merHela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet
Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet Partille kommun, folkhälsorådet och vård- och omsorgsförvaltningen i samarbete med Västra Götalandsregionen. Håll dig på benen Personer i dagens
Läs merKommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.
Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad
Läs merTryggVE. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO. TryggVE-team
TryggVE Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO TryggVE-team 2010-09-29 1 Bakgrund Projektet startade 2007 på uppdrag av Reko`s chefsgrupp. Omvårdnadschef Sonja Nilsson är projektledare på SÄS REKO
Läs merNutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor
1 Nutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor För att identifiera, bedöma, diagnostisera och behandla nutritionsproblem krävs en strukturerad process som följer samma struktur som en vårdprocess.
Läs merEnergibehov och nutritionsbehandling
Energibehov och nutritionsbehandling 141106 Patientfall Ê Man född 1940 Ê Nedsatt aptit senaste 2-3 månaderna Ê 4-5 kg viktnedgång Ê Buksmärta, illamående, ingen gasavgång eller avföring senaste dygnet
Läs merTryggVE. Bakgrund. Osteoporosdagen Presentation av TryggVE-teamet, SÄS. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO
TryggVE Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO TryggVE-team 2010-09-29 1 Bakgrund Projektet startade 2007 på uppdrag av Reko`s chefsgrupp. Omvårdnadschef Sonja Nilsson är projektledare på SÄS REKO
Läs merFörebygga och behandla undernäring
SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt
Läs merMat och ett hälsosamt åldrande
Mat och ett hälsosamt åldrande 2018-11-21 Dagens presentation Det naturliga åldrandet Undernäring och dess konsekvenser Åtgärder 2018-11-21 Frida Carlstedt 2018 2 Närhälsan dietistenhet Frida Carlstedt
Läs merHur undviker du trycksår?
Hur undviker du trycksår? Broschyren är framtagen i samverkan mellan Skånes universitetssjukhus, Primärvården Skåne samt Malmö Stad, december 2015. FÖRFATTARE Agnetha Perlkvist, vårdutvecklare, Stab verksamhetsutveckling,
Läs merHar vi undernäring i Munkedals kommun?
9-8-24 Har vi undernäring i Munkedals kommun? Har vi undernäring i Munkedals kommun? Dnr ON 7-66 Typ av dokument: Tjänsteskrivelse Handläggare: Jan Lindgren, Legitimerad dietist, Omsorgsadministrationen
Läs merRiskbedömningar, åtgärder, uppföljning av fall, munhälsa, undernäring och trycksår samt registrering i Senior Alert i vård- och omsorgsboende.
SID 1 (11) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riskbedömningar, åtgärder, uppföljning av fall, munhälsa,
Läs merFörebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Övergripande styrdokument Riktlinjer Hälso- och sjukvård, Nutrition (2017-11-10). Communis, riktlinjer
Läs merMunhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård
Sida 1 (7) 2017-06-16 Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Enkla tips hur du undviker att falla
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Enkla tips hur du undviker att falla Inledning Några ord från läkaren Vi svenskar blir allt äldre och de äldre blir allt friskare. Vi skulle kunna leva ännu bättre om vi kunde undvika
Läs merGranskning av hur man förebygger och behandlar trycksår hos personer på särskilt boende för äldre
2011-11-24 1 (6) Rapport Granskning av hur man förebygger och behandlar trycksår hos personer på särskilt boende för äldre Bakgrund MAS och MAR genomför varje år uppföljningsbesök på de 13 särskilda boenden
Läs merRUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD. Rutin för kost- och nutritionsbehandling
Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Kapitel: 3 Gäller fr.o.m. Reviderad den: 2008-09-11 Version: 1(5) Dnr RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Rutin för kost- och nutritionsbehandling Syfte:
Läs merÄldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt
Äldres munhälsa Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Hur länge lever vi? Medellivslängd i Sverige 82 år ( 84 80) Antalet personer över 85 år har fördubblats de senaste 30 åren, och
Läs merPatientens bästa knep. mot trycksår, undernäring och fall
Patientens bästa knep mot trycksår, undernäring och fall Goda rutiner och bra knep för bättre hälsa Trycksår, undernäring och fallskador är vanliga skador. Men visste du att de ofta kan förebyggas med
Läs merRutin för kost och nutrition
1(10) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 150401 Gäller från och med: 150401 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Jeanette Brink, MAS
Läs merTräning, näring, funktion och välbefinnande. Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum
Träning, näring, funktion och välbefinnande Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum Vad kommer jag prata om? Betydelsen av att kombinera träning med rätt näring Vad säger senaste
Läs merRiktlinje för förebyggande arbetssätt för länets kommuner och Örebro läns landsting inom områdena fall, undernäring, trycksår och ohälsa i munnen
Rubrik specificerande dokument RIKTLINJE FÖREBYGGANDE ARBETSSÄTT Omfattar område/verksamhet/enhet Vård och omsorg Sidan 1 av 8 Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Beslutande organ Gäller från
Läs merUtbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal
Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Inledning Sveriges äldre befolkning ökar och det innebär att vi måste vara aktiva och arbeta på ett bra sätt. Hilma är en gränsöverskridande samverkansform
Läs merBILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID
EN GOD SITTSTÄLLNING GER FÖRUTSÄTTNINGAR TILL EN SÄKER SVÄLJNING OCH ETT BRA NÄRINGSINTAG Fötterna stabilt i golvet, med möjlighet att kunna flytta och ändra placering av fötterna Knäna i 90 graders vinkel.
Läs merRegional riktlinje för prevention av trycksår
Regional riktlinje för prevention av trycksår Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna är fastställda
Läs merRutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Rutinen bygger på Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2014:10 Förebyggande och behandling av
Läs merSäkrare nutritionsv utbildningspaket fö
Säkrare nutritionsv utbildningspaket fö Matens och näringens betydelse för hälsa och välbefinnande för de svårast sjuka patienterna måste vara lika viktig som läkemedel och annan medicinsk behandling.
Läs merHela ben hela livet. om hur du undviker fallolyckor i hemmet
Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet Partille kommun, folkhälsorådet och vård- och omsorgsförvaltningen i samarbete med Västra Götalandsregionen. Håll dig på benen Personer i dagens
Läs merHöftfraktur operation med konstgjord höftled, helprotes
Medicinsk Patientinformation patientinformation Höftfraktur operation med konstgjord höftled, helprotes Efter fraktur genom lårbenshalsen. Höftfrakturprocessen SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum 2018-10-09.
Läs merPatienten ska vara delaktig i sin nutritionsbehandling och dess målsättning.
Ort 2018-11-07 1(5) Organisation Handläggare: RCC västs dietist-nätverk Mottagare: Verksamhetschefer vid olika kliniker Nutrition Cancersjukdom och onkologisk behandling innebär hög risk för undernäring/kakexi.
Läs merPATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR PILTRÄDETS SERVICEHUS 2010
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR PILTRÄDETS SERVICEHUS Sammanfattning I patientsäkerhetsberättelsen för Pilträdets servicehus ingår den årliga kvalitetsgranskningen gjord av MAS och MAR enligt Questa med
Läs merNutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01
Referensdokument Dokumentnamn Lokalt vårdprogram för Sundbybergs Stad gällande Nutrition Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig MAS/Dietist Processindikator
Läs merRUTINBESKRIVNING. För nutritionsvårdsprocess. Särskilda boenden och korttidsboenden på Nacka Seniorcenter.
RUTINBESKRIVNING För nutritionsvårdsprocess Dokumentet gäller för Särskilda boenden och korttidsboenden på Nacka Seniorcenter. Inledning Undernäring och risk för undernäring är vanligt förekommande bland
Läs merDefinition av begreppet undernäring
OM UNDERNÄRING Definition av begreppet undernäring Tillstånd där brist på energi, protein eller andra näringsämnen har orsakat mätbara och ogynnsamma förändringar i kroppens sammansättning, funktion eller
Läs merMELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring
MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring Fastställd av SN 78 Den 29 september 2015 Sida Ersätter Utbytt
Läs merRegel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2014-03-10 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Sjuksköterskor
Läs merNutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad
Nutrition Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad Hur många år tillbringar vi vid matbordet? 7 år Gångmönster
Läs merGoda råd för att undvika fall. För dig som är äldre, anhörig eller arbetar hemma hos äldre
Goda råd för att undvika fall För dig som är äldre, anhörig eller arbetar hemma hos äldre Goda råd En daglig promenad gör nytta. Den stärker muskler, ledband och skelett, motverkar yrsel och bidrar till
Läs merTILL DIG SOM VÅRDAS AKUT
TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering
Läs merRapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
Läs merStå på dig. goda vanor för att inte ramla. Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor
Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Nationella
Läs merNäring för god vård och omsorg. en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Sjukdomsrelaterad. undernäring
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring, bitr. professor Högskolan Kristianstad Elisabet.rothenberg@hkr.se Sjukdomsrelaterad undernäring Tillstånd där brist
Läs merBensårpatienten i vårdkedjan Nutrition
Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition
Läs merTeori - Fallhändelserapport
Teori - Fallhändelserapport Webbplats Socialstyrelsen utbildning Kurs Ett fall för teamet Anpassad bok Teori - Fallhändelserapport Utskriven av Gästanvändare Datum söndag, 27 oktober 2019, 10:07 Fallhändelserapporten
Läs mer1. Vilket län har flest fallskador bland äldre? 1 Västerbotten X Norrbotten 2 Skåne
Testa dina kunskaper om fall, sömn och sömnmedel Genom att öka kunskapen om fall och fallskador minskar riskerna för att själv drabbas. Svara på frågorna nedan för att ta reda på hur mycket du vet om fall
Läs merPublicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2
Publicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2 Innehållsansvarig: Ann-Loise Lindström, Sjuksköterska, Avdelning 53 (annli7) Giltig från: 2015-05-07 Godkänt av: Erik Jessen, Vårdenhetschef,
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Rev. 2014-01-27 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.
Läs merHELA BEN HELA LIVET - KONSTEN ATT INTE FALLA Christina Olofsson- fysioterapeut/sjukgymnast Ale Rehab
HELA BEN HELA LIVET - KONSTEN ATT INTE FALLA Christina Olofsson- fysioterapeut/sjukgymnast Ale Rehab DET NATURLIGA ÅLDRANDET Bentätheten i skelettet minskar Svagare muskulatur Lägre syreupptagningsförmåga
Läs mer