Länsövergripande vårdprogram för handläggning av höft- och knäartros inom Primärvård i Landstinget Gävleborg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Länsövergripande vårdprogram för handläggning av höft- och knäartros inom Primärvård i Landstinget Gävleborg"

Transkript

1 Upprättare: Arbgrp Anders Thorstensson, Christina Korssell- Söderqvist, Bengt Forssman, Bengt Larsson, Håkan Åsberg, Tommy Pettersson Granskare: Susanna Söderström, Ortoped Börje Svensson, Chefläk div Primärvård Fastställare: Robert Hill, Hälsovalskontoret Gävleborg Revisionsnr 1.0 Diarienr. Fastställandedatum Giltigt t.o.m ( 14 ) Länsövergripande vårdprogram för handläggning av höft- och knäartros inom Primärvård i Landstinget Gävleborg Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING INLEDNING FAKTORER SOM KAN MOTVERKA SJUKDOMSPROCESSEN OMHÄNDERTAGANDE I PRIMÄRVÅRDEN... 5 FAMILJELÄKARENS UTREDNINGS- OCH BEHANDLINGS-ARSENAL...5 SJUKGYMNASTIK I PRIMÄRVÅRDEN...7 ARBETSTERAPI I PRIMÄRVÅRDEN EXTREMITETSORTOSER VID ARTROS... 9 MEDICINSKA INDIKATIONER VID FÖRSKRIVNING...9 FÖLJANDE FÖRSKRIVS OCH BEKOSTAS AV LANDSTINGET...9 FÖLJANDE BEKOSTAS ALDRIG AV LANDSTINGET:...9 ANSVARIGA VERKSAMHETER...9 ORDINATION/REKVISITION...9 FLÖDESSCHEMA ORTOSER ARTROSSKOLA INNEHÅLL I ARTROSSKOLA: BAKGRUNDSFAKTA ARTROS...11 RISKFAKTORER OCH FRISKFAKTORER...11 LEDBIOLOGI...11 ARTROSUTVECKLING...12 SYMTOM...12 DIAGNOS OCH RÖNTGEN...12 BEHANDLING VID ARTROS...13 BOA-PROJEKTET, BÄTTRE OMHÄNDERTAGANDE AV ARTROS STÖDDOKUMENT OCH REFERENSER...14

2 2 (14) 1 Sammanfattning Vårdprogrammet är framtaget inom ramen för det landstingsövergripande projektet Hållbar väg. Innehållet vill spegla de senaste kunskaperna om artrossjukdomens naturalförlopp (höft - och knäartros). En evidensbaserad Grundbehandling av artros kan fördröja sjukdomsutvecklingen och förbättra patientens livskvalitet. Endast en mindre andel av patienterna behöver bli föremål för ortopedisk kirurgi. Primärvårdsläkarens roll i utredning och behandling belyses. Indikationer för remiss till ortopedspecialist fastställes. Lämpliga rehabiliteringsåtgärder med uppföljningar anges. Innehållet i en kvalitetssäkrad Artrosskola presenteras. Arbetsgruppen i Primärvården har arbetat parallellt och i samverkan med arbetsgrupper från länets ortopedklinik och rehabiliteringsenhet för att skapa gemensamma riktlinjer. Förutom detta finns följande vårdprogram antagna: - Länsövergripande vårdprogram i specialistvården för höft / knäartros - Länsövergripande vårdprogram för höft / knäartros gällande pre- och postoperativa rehabinsatser inom sluten vård För vårdgivare med tillgång till Plexus så finns Vårdprogram Höft- och Knäplastiker, Ortopedi MIO-grupper, Vårdprogram Sjukgymnastik resp Arbetsterapi, Ortopedi MIO höft och MIO knä att ta del av och/eller ladda ned. Ambitionen från Hälsovalskontoret är att vårdprogrammen sedan även ska vara tillgängliga på I gruppen från primärvården deltog: Bengt Forssman Christina K-Söderqvist Bengt Larsson Tommy Pettersson Anders Thorstensson Håkan Åsberg allmänläkare sjukgymnast röntgenläkare kvalitetssamordnare sjukgymnast allmänläkare

3 3 (14) 2 Inledning I vården av patienter med artros i höfter och knän har man som en följd av strukturomvandlingen i länet sett som en viktig del att samordna rutiner och utveckla en gemensam syn på vården av dessa patienter genom hela vårdkedjan. Avsikten är att onödiga dubbelarbeten och långa väntetider undviks. Patienten ska få rätt vård, på rätt plats och vid rätt tillfälle. I det vårdprogram, som här presenteras, har fokus lagts på hela patientpopulationen med besvär av artros i höfter och/eller knän, och inte enbart till den mindre andel patienter som kan komma ifråga för operation. Arbetsgruppen i Primärvården har arbetat parallellt och i samverkan med arbetsgrupper från länets ortopedklinik och rehabiliteringsenhet. Utgångspunkt för arbetet har varit att kvalitetssäkra ett strukturerat och evidensbaserat arbetssätt för diagnostik och behandling av denna patientgrupp. Patientens första kontakt med sjukvården, fram till och med eventuell elektiv kirurgi och efterföljande rehabilitering, skall kännetecknas av ett optimalt flöde med hög patientsäkerhet. Aktuella diagnoskoder: Coxartros M16- Gonartros M17- Ledvärk M25.5

4 4 (14) 3 Faktorer som kan motverka sjukdomsprocessen Läkemedelsverket rekommenderar att alla med lätt till måttlig artros erbjuds nedanstående grundbehandling så tidigt som möjligt i sjukdomsförloppet. De behandlingar som visar både god evidens och effekt är: - Information om artrossjukdomen - Träning / Fysisk aktivitet - Viktreduktion vid övervikt Andel patienter med artros aktuella för denna behandling Osteotomi Proteskirurgi < 10% Kompletterande behandling Läkemedel Ortopedtekniska hjälpmedel Basbehandling Viktreduktion Fysisk aktivitet Styrketräning Konditionsträning Information 100 % Ref: Reumatikerförbundets skrift om Grundbehandling av artros (Carina Thorstensson)

5 5 (14) 4 Omhändertagande i Primärvården Merparten av alla de patienter som söker för besvär till följd av artros från höfter eller knän kan bli besvärsfria, eller få en acceptabel symtomlindring, med rätt insatta åtgärder inom primärvård. Grundbehandling av artros bör påbörjas innan eventuella röntgenfynd konstaterats Artrossjukdomen kan utvecklas under flera år innan objektiva fynd kan påvisas med röntgen. Påvisade röntgenförändringar korrelerar dåligt med patientens upplevda besvär. Dessutom går sjukdomen ofta i skov, med bättre och sämre perioder (se avsnittet Bakgrundsfakta, punkt 7.) Socialstyrelsen har tillsatt en expertgrupp som för närvarande arbetar med att ta fram riktlinjer för icke-operativ artrosbehandling. Detta arbete beräknas bli klart FAMILJELÄKARENS UTREDNINGS- OCH BEHANDLINGS- ARSENAL Röntgen Röntgen behöver inte utföras för att ställa diagnosen artros, om andra differentialdiagnoser till patientens besvär med stor sannolikhet kan uteslutas. Om behandlingen inte har förväntad effekt bör röntgen övervägas. Som nämndes ovan så kan dessutom symtom uppträda långt innan sjukdomen kan påvisas med röntgen. Inför remiss till ortopedspecialist är röntgen obligatorisk. MR har fn ingen plats i standardutredningen av artros, och får vid behov initieras av ortopedspecialist. Samarbete med: Sjukgymnast för funktionsbedömning och rehabilitering. Arbetsterapeut för aktivitetsbedömning och ergonomi i vardagsmiljö. Dietist för överviktiga patienter FaR -recept med uppföljning

6 6 (14) Läkemedel: - Paracetamol bör vara förstahandsval för den farmakologiska smärtbehandlingen. - NSAID-preparat bör undvikas, eller användas med försiktighet, pga av relativa kontraindikationer som ökar med patientens ålder. - Opiatliknande preparat kan komma ifråga om inte patienten upplever besvärande biverkningar. - Morfinpreparat inkl -plåster kan användas i svåra fall. - Cortisoninjektion vid artrit-tecken har väldokumenterad effekt. - Glukosamin har möjligen en viss effekt för vissa patienter. Effekten kan dröja och komma först efter några månaders användning. Dokumentationen är sparsam. Preparatet omfattas from inte av högkostnadsskyddet. - Hyaluronsyra ( tuppkamsextrakt ) injektion i knäled; bristfällig dokumentation vad gäller eventuell effekt. Preparatet omfattas from inte av högkostnadsskyddet. Remiss till ortopedspecialist Remissen ska innehålla följande information: - Frågeställning - Indikation: belastningssmärtor, vilovärk, rörelseinskränkning, (trots konservativ behandling, eller där sådan behandling inte anses som meningsfull.) - Patientens inställning till operation - Beskrivning av påvisbara artrosförändringar på röntgen. Bilderna får vara högst 12 månader gamla. - Att sjukgymnastkontakt med innehåll motsvarande Grundbehandling av artros har provats för patienter med lätt till måttlig artros. - Allmänmedicinska data: kortfattad och relevant information om tidigare och nuvarande sjukdomar, blodtryck, aktuell medicinering, annat av betydelse.

7 7 (14) SJUKGYMNASTIK I PRIMÄRVÅRDEN Samtliga patienter rekommenderas träffa sjukgymnast. De med lätt till måttlig artros erbjudes Grundbehandling av artros där behandlingstiden i regel är minst tre månader. Sjukgymnastisk behandling - Individuellt besök hos sjukgymnast för undersökning och bedömning. - Information om artrossjukdomen och betydelsen av fysisk aktivitet/träning samt viktreduktion. - Egenträning individuellt anpassat hemträningsprogram, alltid med uppföljning. - Fysisk aktivitet efter individuell bedömning och i samråd med patienten. - Träning på sjukgymnastikmottagning vid behov. Efter avslutad behandling rekommenderas fortsatt aktivering inom friskvården. - Bassängrehabilitering, kan rekommenderas till dem med uttalade besvär och/eller kraftig övervikt. - Artrosskola, (se punkt 6). Tilläggsbehandlingar sjukgymnastik Följande kan fungera som komplement för smärtlindring men inte som enda alternativ. - TENS - Akupunktur - Traktion - Övriga manuella tekniker Ortopedtekniska hjälpmedel och/eller gånghjälpmedel Avlastning vid rörelse- och belastningssmärta samt vid övervikt. (se punkt 5) Uppföljning och utvärderingsinstrument Sjukgymnasten har uppföljningsansvar, individuellt för varje patient efter avslutad behandling. Utvärderingsinstrument rekommenderas för bedömning av behandlingsresultat och som grund för remissvar. Förslag på validerade och reliabla tester: HOOS, KOOS, Enbenshopp, Chair-stand-test, Sex minuters gångtest Uppföljning rekommenderas under pågående behandling och efter 2-3 månader

8 8 (14) ARBETSTERAPI I PRIMÄRVÅRDEN Aktivitetsbedömning i hemmet med erbjudande av råd, undervisning och träning för att självständigt kunna utföra eller vara delaktig i de dagliga aktiviteterna. Lära ut kompensatoriska tekniker, anpassning av miljön samt utprovning av lämpliga hjälpmedel för ökad självständighet och i funktionshöjande syfte.

9 9 (14) 5 Extremitetsortoser vid Artros Nedanstående text är hämtad från Gävleborgs Läns Landstings Handbok Hjälpmedel Flik: C 06 Ortopedtekniska hjälpmedel. (Revideras: ) Länk till handboken. Medicinska indikationer vid förskrivning - grava artroser Följande förskrivs och bekostas av landstinget Ortoser som är en integrerad del i vård och behandling, där individuell utprovning och anpassning krävs. Ortopedingenjörs eller teknikers kompetens krävs i de flesta fall. Verksamhetschef kan utse annan hälso- och sjukvårdspersonal med säkerställd kompetens att förskriva ortoser i vissa situationer. Följande bekostas aldrig av landstinget: - Samtliga ortoser som ej kräver individuell utprovning och anpassning - Ortopedtekniska hjälpmedel för motion och sport - Ortopedtekniska hjälpmedel som erfordras i en arbetssituation (Arbetsgivaransvar) Ansvariga verksamheter Verksamheter där förskrivning/ordination görs Sjukhuskliniker Primärvård Ordination/rekvisition För att Landstinget ska betala förskriven produkt: Ska det på ordinationen/rekvisitionen till ortopedteknisk verkstad framgå diagnos, önskad åtgärd och kostnadsställe. Ofullständigt ifylld ordinationsblankett återsändes till förskrivare/ordinatör. Blankett för ordination/rekvisition finns att hämta på Elektroniska blanketter (Hjälpmedelsblanketter) Flödesschema Ortoser

10 10 (14) 6 Artrosskola En evidensbaserad och kvalitetssäkrad artrosskola är ett strukturerat sätt att ta hand om patienter med ledvärk-artros och garanterar att patienten får Grundbehandling för artros enligt gällande riktlinjer och rekommendationer. Artrosskolorna som deltar i BOA projektet (Bättre Omhändertagande av Artros) uppfyller dessa krav. INNEHÅLL I ARTROSSKOLA: Vad är artros? Riskfaktorer Symptom vid artros Behandling Träning Aktivitet i dagliga livet Hur hantera besvär Egenvårdstips Eventuellt Artrosinformatör från Reumatikerförbundet: Att leva med artros

11 11 (14) 7 Bakgrundsfakta ARTROS Artros är en kronisk ledsjukdom och den främsta orsaken till inaktivitet och funktionsnedsättning hos äldre. Cirka 40 % av befolkningen över 65 år har artros, men sjukdomen kan förekomma även i åldrar från 35 år och uppåt. Ärftlighet är en stark riskfaktor. Vanligaste lokalisationerna är fingerleder, därefter kommer knä- och höftleder. Artrossjukdomen är den vanligaste ledsjukdomen och tillhör en av de tio mest ekonomiskt belastande sjukdomarna i världen. I Sverige har alla typer av artros sammantaget en högre sjukpenningkostnad än bröstcancer, diabetes och hjärtkärlsjukdomarna tillsammans. I den äldre befolkningen utvecklar kvinnor i högre utsträckning knäartros, medan höftartros är vanligare bland män. Utifrån dagens evidensbaserade kunskaper är ordet ledsvikt en bättre benämning på tillståndet än det tidigare ordet förslitningsåkomma. RISKFAKTORER OCH FRISKFAKTORER Till riskfaktorer som inte går att påverka hör ålder, kön och ärftlighet. Påverkbara riskfaktorer är övervikt, inaktivitet och dålig muskelfunktion. Vid tidigare ledskador kan risken för artrosutveckling minimeras genom skadeförebyggande träning. För ledbelastande yrkesgrupper kan kunskap och ergonomi förebygga artrosutveckling. Åtgärdande av påverkbara faktorer kan bromsa upp och förlångsamma sjukdomsprocessen, fördröja protesoperationen och ibland till och med eliminera behovet av operativa åtgärder. LEDBIOLOGI Ledbrosket består av kollagena trådar och negativt laddade sockermolekyler. Kollagenet bildar ett finmaskigt nätverk. Detta fylls ut av ett koncentrerat gel av långa sockerkedjor, som suger in vatten i brosket och därvid spänns upp. Brosket kan liknas vid ett mellanting mellan armerad betong och en tvättsvamp. Ledbrosket har ingen egen kärlförsörjning eller nervinnervering. Nutritionen kommer från den näringsrika ledvätskan, som produceras i ledkapseln. Näringsutbytet sker genom dynamisk belastning. När leden belastas initieras och aktiveras nutritionsprocessen som pressar ut slaggprodukter ur broskvävnaden I avlastningsfasen lättar trycket och näring sugs in från den omgivande ledvätskan. I broskvävnaden sker en förnyelse och nedbrytning av broskceller i en balanserad cykel. Vid inaktivitet eller överbelastning störs denna process och svikt uppstår i leden. Broskets huvudfunktion är att vara stötdämpande, fördela belastningen jämt i leden och minska friktionen vid rörelse.

12 12 (14) ARTROSUTVECKLING Patienten med ledsmärta och värk utvecklar ett undvikande belastningsbeteende via smärt- och skyddsreflexen. Detta leder till tyngdpunktsförskjutning från den smärtande leden. Haltning vid gång, avlastning och lätt flexion av det onda benet i stående samt sittande ställning med utsträckt ben är vanliga skyddspositioner. Uttrycket ledförslitning underhåller den vanliga strategin att undvika smärta. Detta leder oftast till inaktivitet, funktionsnedsättning och försämrad livskvalitet. Vid inaktivitet och låg belastning av leden försämras näringsutbytet och ger obalans i broskets cellprocess, vilket leder till att broskets kvalitet och funktion försämras. Lårmuskelns ledavlastande och skyddande effekt försämras när benmusklerna försvagas, vilket leder till överbelastning, smärtökning och påskyndande av artrosutvecklingen. Ledsvikt har uppstått. Då ledkapslar och ligament inte anpassas till broskreduktionen försämras stabiliteten i leden, varvid patienten upplever en ostadighetskänsla som väcker oro. Övervikt ökar risken för överbelastning av leden och ytterligare broskreduktion. SYMTOM Artros drabbar samtliga strukturer lokalt kring och i leden, men främst drabbas ledbrosket. Sjukdomen kan ha ett fluktuerande förlopp, oftast med långsam utveckling. De flesta har en godartad prognos. Kliniskt kännetecknas artros av belastnings- och rörelsesmärta, minskad rörlighet i leden samt ledstelhet, främst på morgonen, och efter inaktivitet. Även vilovärk förkommer. Lokala tecken på inflammation kan ses i form av ökad ledvätska, värmeökning och ledsmärta. DIAGNOS OCH RÖNTGEN Diagnosen har tidigare krävt typiska röntgenologiska förändringar, som visat framförallt på broskreduktion. Numera vet man att det kan ta år innan dessa förändringar är påvisbara på röntgen. Patientens upplevda besvär, särskilt när det gäller smärta, överensstämmer dessutom dåligt med röntgenfynden. Diagnosen kan idag fastställas kliniskt med hjälp av anamnes och typiska undersökningsfynd om andra differentialdiagnoser till patientens besvär med stor sannolikhet kan uteslutas. En patient som är 45 år och äldre med rörelsestelhet upp till 30 minuter på morgonen samt belastningsrelaterade besvär från höft eller knä, skall erbjudas behandling oavsett om röntgenförändringar finns eller inte.

13 13 (14) BEHANDLING VID ARTROS Behandlingen av artros har fram till idag oftast fokuserats på smärtlindring med hjälp av läkemedel. I de fall farmakologisk behandling inte fungerat tillfredställande har patienten remitterats till röntgen och ortopedkirurg för operationsbedömning. I de flesta fall har operationsindikationerna inte varit tillräckliga och endast 10 % av alla som söker sjukvården för höft- knäartros opereras. Patienten uppfattar detta som att det inte finns något mer att göra. Idag finns stark evidens för att Grundbehandling av artros har god effekt på lätt till måttlig artros och bör erbjudas alla så tidigt som möjligt i sjukdomsförloppet. Detta genom att först träffa sjukgymnast innan eventuell remiss utfärdas till ortopedspecialist. Trots enhetliga nationella och internationella rekommendationer och riktlinjer går implementeringen av den evidensbaserade grundbehandlingen mycket långsamt i sjukvården. Enligt studie från 2006 (K. Sjödahl) har endast 45% av patienter med höftartros träffat sjukgymnast innan operation varav 11 % har fått Grundbehandling av artros. Kunskap om artrossjukdomen motiverar patienten att våga bryta smärtcirkeln, återställa tyngdpunkten och belastningen i leden samt normalisera sitt gång- och rörelsemönster. Individuellt anpassad träning syftar till att öka ledrörligheten, benstyrkan och ledstabiliteten samt förbättra balans och koordination. Anpassad fysisk aktivitet förbättrar och stärker brosket, minskar smärtan samt förbättrar funktionen och livskvaliteten. Med viktkontroll kan man minska smärta och överbelastning av leden. Ortopedtekniska hjälpmedel i form av ledortoser och skoinlägg samt gånghjälpmedel kan avlasta och stabilisera leden både vid smärta och övervikt om de används rätt. BOA-projektet, Bättre Omhändertagande av Artros BOA-projektet är ett 3-årigt samverkansprojekt mellan ett antal utvalda landsting. (För närvarande ej Gävleborg) Projektet startades 2008 och finansernas av medel från Försäkringskassan och den statliga landstingsmiljarden. Syftet med BOA är att alla patienter med artros ska erbjudas adekvat information och träning enligt gällande behandlingsriktlinjer i första hand innan kirurgiska ingrepp övervägs. Målet är att minska sjukvårdskonsumtion till följd av artros, öka livskvalitén och arbetsnivån hos patienterna samt ge likvärdigt omhändertagande i sjukvården.

14 14 (14) 8 Stöddokument och Referenser Dokumentnamn - ARC (American College of Rheumatology) - BMJ; Arthritis, april 2008, - BOA registret (Bättre Omhändertagande Artros) - Fyss (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling) Fyss rekommendation för artros - Guideline on the Treatment of Osteoarthritis (OA) of the Knee - Höftledsartros, coxartros (Internetmedicin) - Läkemedelsverket; Läkemedelshandboken/artros - OSTEOARTHRITIS National clinical guideline for care and management in adults - Processen för LEDVÄRK ARTROS, Höft och knä. (Region Skåne) - Reumatikerförbundet Grundbehandling av artros av artros.pdf - SBU Länk till SBU/Artros - Sjödahl.K.2006 Icke-farmakologisk behandling vid höftledsartros-används den? D-uppsats Lunds Universitet WHO (World Health Organization) 2003,81 (9)

2007-08-202007-08-20 2009/01/08

2007-08-202007-08-20 2009/01/08 2007-08-202007-08-20 2009/01/08 Processen för LEDVÄRK- ARTROS, Höft och knä 1 Ledvärk-artros Följande diagnoser är aktuella: Ledvärk M 25:5 Ledvärk med röntgenförändrinar Coxartros Gonartros M 16 M 17

Läs mer

Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef ortopedkliniken AS Christina Fahlman Braw verksamhetschef INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef ortopedkliniken AS Christina Fahlman Braw verksamhetschef INNEHÅLLSFÖRTECKNING Titel: Förvaltning: Verksamhet/division: Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården Ortopedkliniken AS Kirurgiskt centrum LE Alla PV Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef

Läs mer

Knä och höftartros. Vårdprogram. Utfärdat 2012-03-23; uppdaterat senast 2015-04-22

Knä och höftartros. Vårdprogram. Utfärdat 2012-03-23; uppdaterat senast 2015-04-22 Knä och höftartros Vårdprogram Utfärdat 2012-03-23; uppdaterat senast 2015-04-22 Innehåll Gällande diagnoser... 1 Inledning... 2 Omhändertagande i primärvården... 3 Remisser... 5 Bilagor 1-3 1 - Grafik

Läs mer

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Artrosskola för ett Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Leg sjukgymnast, Dr Med Vet Registeransvarig BOA-registret Registercentrum VGR Att komma ihåg Artros är en sjukdom

Läs mer

Artros Ickekirurgisk behandling

Artros Ickekirurgisk behandling Artros Ickekirurgisk behandling Per Wretenberg Sektionschef Arthroplastik Sektionen Ortopeden, Karolinska Solna Artros många namn Osteoartros Osteoartrit Förslitning Degenerativa åldersförändringar Ledsvikt

Läs mer

5 minuters träning är bra, 30 minuter är bättre ARTROS. fakta och forskning. Reumatikerförbundet

5 minuters träning är bra, 30 minuter är bättre ARTROS. fakta och forskning. Reumatikerförbundet 5+25 5 minuters träning är bra, 30 minuter är bättre ARTROS fakta och forskning Reumatikerförbundet Artros inte förslitning Artros kallades tidigare ofta förslitning. Nyare forskning visar att det är felaktigt

Läs mer

Region Skånes vårdprogram för artros

Region Skånes vårdprogram för artros Region Skånes vårdprogram för artros Anita Olsson, leg. sjukgymnast, VC Påarp artroskoordinator, SUND Karin Åkesson, leg.sjukgymnast, VC N Fäladen, Lund artroskoordinator, SUS Artros Region Skånes vårdprogram

Läs mer

Leif Dahlberg Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet

Leif Dahlberg Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet Artros (OA) Leif Dahlberg Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet Vad är artros Varför får man artros? Artros T8 Epidemiologi Led- och broskbiologi Diagnostik Knäskador och artros

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar. Artros. Leif Dahlberg. Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar. Artros. Leif Dahlberg. Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Artros Leif Dahlberg Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet Artros Vår vanligaste ledsjukdom som medför stora funktionshinder

Läs mer

Implementering av artrosskolor

Implementering av artrosskolor Implementering av artrosskolor Thérése Olsson, Leg. sjukgymnast Ortopediska kliniken, Skånes Universitetssjukhus - Bättre Omhändertagande av patienter med Artros BOA tre delar Utbildning av patienter Evidensbaserad

Läs mer

Höft- och knäledsartros - kliniska riktlinjer

Höft- och knäledsartros - kliniska riktlinjer Godkänt den: 2018-04-04 Ansvarig: Karin Bernhoff Gäller för: Region Uppsala Innehåll Kontaktpersoner...2 Syfte och omfattning...2 Vårdprogramgruppens sammansättning...2 Bakgrund...2 Socialstyrelsens rekommendationer

Läs mer

Världens vanligaste ledsjukdom

Världens vanligaste ledsjukdom Artros Fysisk aktivitet Om du har fått artros kan du behöva anpassa din fysiska aktivitet. Promenader, cykling och simning är bra exempel på skoningsamma motionsformer. Försök att röra på dig minst 30

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

ARTROS. 5 minuters träning är bra, 30 minuter är bättre. Hänvisningar till hemsidor med mer information!

ARTROS. 5 minuters träning är bra, 30 minuter är bättre. Hänvisningar till hemsidor med mer information! ARTROS 5 minuters träning är bra, 30 minuter är bättre Hänvisningar till hemsidor med mer information! Ny forskning förändrar bilden av artros Artros är världens vanligaste ledsjukdom, flera hundra miljoner

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Icke-kirurgisk behandling av artros. Ylva Ericsson Leg sjukgymnast, Dr Med vet Ortopediska kliniken, SUS

Icke-kirurgisk behandling av artros. Ylva Ericsson Leg sjukgymnast, Dr Med vet Ortopediska kliniken, SUS Icke-kirurgisk behandling av artros Ylva Ericsson Leg sjukgymnast, Dr Med vet Ortopediska kliniken, SUS Varför behövs icke-kirurgisk behandling av artros? Artros är en vanlig sjukdom som ger smärta, funktionsnedsättning

Läs mer

Riktlinjer för rehabilitering av patienter med höft och knäledsartros, ej postoperativ rehab

Riktlinjer för rehabilitering av patienter med höft och knäledsartros, ej postoperativ rehab Reviderad 2010-11-18 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med höft och knäledsartros, ej postoperativ rehab Inledning Syfte Att för personer med höft- och knäledsartros i Kronobergs län erbjuda en

Läs mer

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras Artrox är Sveriges mest sålda läkemedel med glukosamin för symtomlindring vid lätt till måttlig artros. Artrox kan lindra smärta och öka rörligheten i dina leder. Studier tyder på att glukosamin även kan

Läs mer

Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA)

Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson, leg sjukgymnast Docent Göteborgs Universitet Registeransvarig BOA-registret carina.thorstensson@registercentrum.se Behandlingsrekommendationer

Läs mer

HANDBOK HJÄLPMEDEL Huvudavsnitt: C Särskilda direktiv för vissa produktområden

HANDBOK HJÄLPMEDEL Huvudavsnitt: C Särskilda direktiv för vissa produktområden . Ortopedtekniska hjälpmedel 1 (5) ORTOPEDTEKNISKA HJÄLPMEDEL DEFINITIONER OCH OMFATTNING Spinala ortoser Extremitetsortoser Extremitetsproteser Proteser utom extremitetsproteser Ortopediska skor Ortopediska

Läs mer

Blir vården bättre med artrosregister?

Blir vården bättre med artrosregister? Blir vården bättre med artrosregister? Carina Thorstensson, leg sjukgymnast Docent Göteborgs Universitet Registeransvarig BOA-registret carina.thorstensson@registercentrum.se Vad är artros? En sjukdom

Läs mer

Icke-kirurgisk behandling av artros. Ylva Ericsson Leg sjukgymnast, Dr Med vet Ortopediska kliniken, SUS

Icke-kirurgisk behandling av artros. Ylva Ericsson Leg sjukgymnast, Dr Med vet Ortopediska kliniken, SUS Icke-kirurgisk behandling av artros Ylva Ericsson Leg sjukgymnast, Dr Med vet Ortopediska kliniken, SUS Varför behövs icke-kirurgisk behandling av artros? Artros är en vanlig sjukdom som ger smärta, funktionsnedsättning

Läs mer

Smärta vid knäartros (GA)

Smärta vid knäartros (GA) Smärta vid knäartros (GA) Vilka drabbas, och hur vanligt är det med knärtrossmärta? Knäartros - diagnoskod M17 (10). Det finns inget tydligt svar på varför en enskild person drabbas av artros. Det finns

Läs mer

Ett rörligare liv. Jag vill beställa hemövningar för: Originalet. Nacke. Rygg. Knän. Hand och tumme. Axlar. Höfter. Fot och tå. Namn.

Ett rörligare liv. Jag vill beställa hemövningar för: Originalet. Nacke. Rygg. Knän. Hand och tumme. Axlar. Höfter. Fot och tå. Namn. Jag vill beställa hemövningar för: Nacke Rygg Knän Hand och tumme Axlar Höfter Fot och tå Hemövningar axel Hemövningar nacke Hemövningar rygg Hemövningar knä Ett rörligare Ett rörligare liv liv Hemövningar

Läs mer

Beskrivning. Medicinska indikationer

Beskrivning. Medicinska indikationer Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Ortopedtekniska hjälpmedel; kompletterande rutin för de verksamhetsområden som förskriver ortopedtekniska hjälpmedel Innehåll Syfte och omfattning... 1 Allmänt...

Läs mer

Artrosskola i praktiken

Artrosskola i praktiken Artrosskola i praktiken Thérése Olsson, Leg. sjukgymnast Ortopediska kliniken, Skånes Universitetssjukhus -Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Vad kan vi göra åt artrosen? Få Några Alla Zhang

Läs mer

Artros Rüdiger Weiss

Artros Rüdiger Weiss Artros Rüdiger Weiss Överläkare, Docent Patientflöde Artroplastik och Extremitetsdeformiteter Patientområde Rekonstruktiv Ortopedi Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm 1 Artros = sjuk led (grekiska)

Läs mer

Prosit! Artros = ledförslitning?

Prosit! Artros = ledförslitning? Prosit! Årets värsta influensatid tycks vara här. Var och varannan människa ligger hemma i feberfrossa eller går omkring och nyser och snorar. För att klara sig undan ska man vara extra noggrann med hygienen.

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Ortopedtekniska hjälpmedel, Ordinationsanvisningar

Ortopedtekniska hjälpmedel, Ordinationsanvisningar Ortopedtekniska hjälpmedel, Ordinationsanvisningar Innehållsförteckning: Sid Specifika regler för området 2 06 Ortoser och proteser 06 03 Spinala ortoser 06 03 09 Thoraco- lumbo- sacrala ortoser 4 06 03

Läs mer

HAR DIN HUND ARTROS? Få råd och stöd av andra hundägare

HAR DIN HUND ARTROS? Få råd och stöd av andra hundägare HAR DIN HUND ARTROS? Få råd och stöd av andra hundägare 2 VAR FEMTE HUND DRABBAS AV ARTROS Artros är en sjukdom som bryter ned brosket i lederna och kan förorsaka stelhet och smärta redan i hundens medelålder.

Läs mer

Leif Dahlberg Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet

Leif Dahlberg Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet Artros (OA) Leif Dahlberg Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet Vad är artros Varför får man artros? Artros T8 Epidemiologi Led- och broskbiologi Diagnostik Icke kirurgisk behandling

Läs mer

Ett rörligare liv PP-AOX-SWE-0043, Juli-2018

Ett rörligare liv PP-AOX-SWE-0043, Juli-2018 Ett rörligare liv Ett rörligare liv Artrox är Sveriges mest sålda läkemedel med glukosamin för symtomlindring vid lätt till måttlig artros. Artrox kan lindra smärta och öka rörligheten i dina leder. Studier

Läs mer

Knäledsartros. Vad händer i kroppen?

Knäledsartros. Vad händer i kroppen? Vad händer i kroppen? Ledbrosk minskar och försvinner Kroppens leder är till för att öka rörligheten. I alla leder möts minst två ben. De delar av benen som möts i en led är klädda med brosk, som är ett

Läs mer

Vad är artros och när behövs en ledprotes?

Vad är artros och när behövs en ledprotes? Vad är artros och när behövs en ledprotes? Ortopedidagen 10 okt 2017 Ola Rolfson Docent, Överläkare Vad är artros och när behövs en ledprotes? Epidemiologi hur vanligt är artros? Vad är artros? Vad gör

Läs mer

ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Knäledsartros Information och träningsprogram till dig som har knäledsartros

ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Knäledsartros Information och träningsprogram till dig som har knäledsartros ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Knäledsartros Information och träningsprogram till dig som har knäledsartros Broschyren är utformad av Nina Almgren, legitimerad sjukgymnast Orto pediska

Läs mer

Artrosskola för personer med hand-, höft-och/eller knäartros

Artrosskola för personer med hand-, höft-och/eller knäartros Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Primärvårdsrehabiliteringen 2 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Morten Thorup Leg. Sjukgymnast Börje Ehinger Områdeschef

Läs mer

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se REHABKURSER Välkomna till Active REHAB Tel:031-919600 Adress Göteborg: Järntorgsgatan 8 (Järnhälsans lokaler. Vån 3) Adress Landvetter: Milstensvägen 2 (Hälsans Hus lokaler) info@active-rehab.se Artrosskola

Läs mer

Rehabilitering av patienter med höft och knäledsartros, ej postoperativ rehab

Rehabilitering av patienter med höft och knäledsartros, ej postoperativ rehab Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Artros Giltig fr.o.m: 2017-10-18 Faktaägare: Maria Jönsson, Sjukgymnast primärvårdsrehab Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

Primärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv

Primärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv Primärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv Elisabeth Rydwik, leg. Sjukgymnast, Docent Jakobsbergs AVC Carina Morén, leg. Sjukgymnast, Med Mag Tiohundra AVC Christina Olsson, leg. Sjukgymnast, Med

Läs mer

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Christina Lundqvist Utvecklingschef, professionssamordnare Sveriges Arbetsterapeuter Arbetsterapeuter får vardagen att funka! Om arbetsterapi

Läs mer

Förstå din hunds. Ledhälsa

Förstå din hunds. Ledhälsa Förstå din hunds Ledhälsa Varför är god ledrörlighet så viktigt? Ledsjukdom är ett av de vanligaste tillstånd som påverkar hundar. Man uppskattar att så många som en av fem hundar över ett års ålder drabbas

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

Benamputerade, Fysioterapi Specialistvård

Benamputerade, Fysioterapi Specialistvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-44019 Fastställandedatum: 2018-06-18 Giltigt t.o.m.: 2019-06-18 Upprättare: Charlotta A Gunnarsson Fastställare: Seija Hjärpsgård Benamputerade, Innehåll

Läs mer

Länsgemensam vårdöverenskommelse - Primärvård och

Länsgemensam vårdöverenskommelse - Primärvård och Dokumenttitel: Länsgemensam vårdöverenskommelse - Primärvård och Reumatologi Ämnesområde: Ansvarsfördelning och arbetsordning Nivå: Anvisning Diarienummer: LS-LED16-0228 PVN16-0022 Giltig från: 2016-01-20

Läs mer

Patientinformation. Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros

Patientinformation. Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Patientinformation Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Glucosamine ratiopharm används för att lindra symtomen vid mild till måttlig knäledsartros. Kanske har du

Läs mer

Riktlinje för handrehabilitering

Riktlinje för handrehabilitering PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinje för handrehabilitering Örebro kommun Örebro kommun 2015-08-24 Vö435/2015 Nf517/2015 orebro.se 2 Utarbetad för vård och omsorgsförvaltningen Utgåv

Läs mer

Artros och övervikt går det att komma ur de onda cirklarna?

Artros och övervikt går det att komma ur de onda cirklarna? Artros och övervikt går det att komma ur de onda cirklarna? Magnus Gerdin, Leg fysioterapeut Lidens HC. Översikt Inaktivitet till träning Grundbehandling artros Effekter av träning vid artros Smärta och

Läs mer

När din hund får artros

När din hund får artros ELIXIR När din hund får artros Box 334, 192 30 Sollentuna. Tel. 08-623 64 40. Fax 08-623 64 80 2 Det vanligaste ledproblemet hos både människor och djur Ungefär en av fem hundar anses lida av artros. Ofta

Läs mer

OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia.

OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia. OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia. Är din hund stel när den vaknar på morgonen? Har den en hälta som kommer och går? Är den mindre intresserad av långpromenaden? Eller har den svårt att komma

Läs mer

Rehabilitering vid Reumatiska sjukdomar, Artros och Fibromyalgi

Rehabilitering vid Reumatiska sjukdomar, Artros och Fibromyalgi Rehabilitering vid Reumatiska sjukdomar, Artros och Fibromyalgi Lars Cöster Reumatikerdistriktet Östergötland och Handikappföreningarna Östergötland Rehabilitering Rehabilitering definieras som insatser

Läs mer

Grundbehandling av artros

Grundbehandling av artros Grundbehandling av artros av Carina Thorstensson utgiven av Reumatikerförbundet Författare: Carina Thortensson Faktagranskat av Ewa Roos Framtaget av Artrosinformatörsprojektet med stöd av Allmänna Arvsfonden.

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

Tag hand om hundens leder

Tag hand om hundens leder Tag hand om hundens leder En informationsguide för hundägare Länge leve friheten! Många år med ett aktivt liv sätter sina spår Lek, apport, hundsport, jakt och långa promenader är bara några av de aktiviteter

Läs mer

Artros, diagnostik och definition

Artros, diagnostik och definition Leif Dahlberg Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet Artros (OA) Artros T8 Vad är artros Varför får man artros? Epidemiologi Led- och broskbiologi Metod att undersöka ledens

Läs mer

Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård

Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-45681 Fastställandedatum: 2016-02-19 Giltigt t.o.m.: 2017-02-19 Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Anna Gustavsson Multipel skleros (MS), Fysioterapi

Läs mer

Primärvård och Reumatologi

Primärvård och Reumatologi Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Reumatologi Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård

Läs mer

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se REHABKURSER Tel:031-919600 Adress Göteborg: Järntorgsgatan 8 (Järnhälsans lokaler. Vån 3) Adress Landvetter: Milstensvägen 2 (Hälsans Hus lokaler) info@active-rehab.se Artrosskola Artrosskola enl BOA (Bättre

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Dagrehabrutin. Syfte och omfattning. Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

Dagrehabrutin. Syfte och omfattning. Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-51441 Fastställandedatum: 2014-02-11 Giltigt t.o.m.: 2017-02-11 Upprättare: Berit M Fredriksson Fastställare: Berit Fredriksson Dagrehabrutin Innehåll

Läs mer

Benamputerade, Fysioterapi Specialistvård

Benamputerade, Fysioterapi Specialistvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-44019 Fastställandedatum: 2015-08-18 Giltigt t.o.m.: 2016-08-18 Upprättare: Elin O Martinsson Fastställare: Anna Gustavsson Benamputerade, Fysioterapi

Läs mer

Fysisk aktivitet som behandling av rörelseapparatens sjukdomar. Pär Herbertsson Överläkare, MD Ortoped kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Fysisk aktivitet som behandling av rörelseapparatens sjukdomar. Pär Herbertsson Överläkare, MD Ortoped kliniken Universitetssjukhuset i Lund Fysisk aktivitet som behandling av rörelseapparatens sjukdomar Pär Herbertsson Överläkare, MD Ortoped kliniken Universitetssjukhuset i Lund Varför fysisk aktivitet på recept? 20 % rör sig inte alls 20

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept - FaR i Värmland. Sammanställning av ordinationer på fysisk aktivitet till

Fysisk aktivitet på recept - FaR i Värmland. Sammanställning av ordinationer på fysisk aktivitet till Fysisk aktivitet på recept - FaR i Värmland Sammanställning av ordinationer på fysisk aktivitet till Friskvården i Värmland under 2016 All legitimerad personal verksam inom hälso- och sjukvården i Värmland

Läs mer

När ledvärken begränsar vardagen

När ledvärken begränsar vardagen När ledvärken begränsar vardagen ett bakgrundsmaterial om artros Ett material för media framtaget av Recip AB. Faktagranskat av Anne Bergman, Medical Director, Recip Uppdaterad 2004-03-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:36 LS 0910-0865 1 (3) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:29 av Lena-Maj Anding m fl (MP) om inrättande av ett resurscentrum för forskning och behandling av patienter med

Läs mer

rörelseorganens sjukdomar

rörelseorganens sjukdomar Riktlinjer för sjukskrivning vid rörelseorganens sjukdomar Ett utvecklingsarbete inom MORSE-projektet Lars Lidgren Svensk Ortopedisk Förenings Årsmöte Tylösand 2 september 2008 MORSEs riktlinjearbete för

Läs mer

KROPPSLIG HÄLSA FÖR BRUKARE

KROPPSLIG HÄLSA FÖR BRUKARE KROPPSLIG HÄLSA FÖR BRUKARE Hälsa för brukare, Umeå, 190404 Ingrid Espling, fysioterapeut VC Granen Malmö Illustration: Alf Dahlman Design Glöm inte bort kroppen! Vanliga kroppsliga hälsoproblem Hinder

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

Länsgemensam vårdöverenskommelse

Länsgemensam vårdöverenskommelse Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland Utfärdande förvaltning: Sökord:

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SJUKGYMNASTIK VID GONARTROS

RIKTLINJER FÖR SJUKGYMNASTIK VID GONARTROS Utvecklingsgruppen i Ortopedi, HRK och Samrehab, 2011-08-26 Beslutat i LänsFoU 2011-10-11 Revidering senast 2013-10-11 Faktabakgrund Artros (ledsvikt) kan beskrivas/definieras som en obalans mellan uppbyggnad

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2007:37 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:17 av Andres Käärik och Maria Wallhager (fp) om försök med utökad förskrivningsrätt för distriktssköterskor Föredragande landstingsråd:

Läs mer

BOA-registret Årsrapport Bättre Omhändertagande av patienter med Artros

BOA-registret Årsrapport Bättre Omhändertagande av patienter med Artros BOA-registret Årsrapport 2012 Bättre Omhändertagande av patienter med Artros www.boaregistret.se Årsrapport 2012 års resultat BOA-registret Registercentrum Västra Götaland www.boaregistret.se Registerhållare

Läs mer

Vad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros?

Vad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros? Ont i knäna? Får du ont i knäna när du går i trappor eller när du reser dig upp? Eller har du svårt för att sitta på huk och måste lägga något mjukt under knäna när du till exempel rensar i rabatten? Då

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Artros i höft och knäled. Jon Tjörnstrand Ortopediska kliniken USiL

Artros i höft och knäled. Jon Tjörnstrand Ortopediska kliniken USiL Artros i höft och knäled Jon Tjörnstrand Ortopediska kliniken USiL Höft- och knäledsartros Etiologi Symtom Behandling Icke kirurgiska alternativ Kirurgiska alternativ till protes Protes Ortopediska aspekter

Läs mer

Vuxna (Fyllda 18 år) Konventionell röntgen

Vuxna (Fyllda 18 år) Konventionell röntgen D A T U M 2017-05-08 D I A R I E N R RUTIN FÖR PROJEKT RÖNTGENREMISS SOM SKRIVS AV FYSIOTERAPEUT/SJUKGYMNAST FÖRORD Smärta och besvär från rörelseorganen är en vanlig orsak till att patienter besöker primärvården

Läs mer

Tendinos ( Överbelastning av senor resulterar inte i en inflammatorisk reaktion i själva senan ) Överbelastningsskador. Överbelastningsskador

Tendinos ( Överbelastning av senor resulterar inte i en inflammatorisk reaktion i själva senan ) Överbelastningsskador. Överbelastningsskador Överbelastningsskador Tendinopatier Överbelastningsskador - uppstår pga av. Yttre faktorer För tunga belastningar För många upprepningar För hastiga rörelser För snabb stegring av träning För hög intensitet

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård - vägledning, nationella riktlinjer och indikatorer Preliminär version 2012 Bakgrund Vård i livets slutskede Socialstyrelsens rapport, 2006 En nationell cancerstrategi

Läs mer

Kliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck 2011. 6 mars 2013 1

Kliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck 2011. 6 mars 2013 1 Kliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck 2011 6 mars 2013 1 Syfte ta fram vårdprogram med nationella riktlinjer för sjukgymnastisk bedömning och uppföljning

Läs mer

Gränssnitt Hudtumörer Primärvård/Specialistklinik

Gränssnitt Hudtumörer Primärvård/Specialistklinik Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Upprättare: Susanne Vandell Uddströmer Fastställandedatum: Fast dat Giltigt t.o.m.: datum Fastställare: Fast Gränssnitt Hudtumörer Primärvård/Specialistklinik Innehåll

Läs mer

Inkomna synpunkter till patientnämnden

Inkomna synpunkter till patientnämnden Inkomna synpunkter till patientnämnden SYNPUNKTER RÖRANDE KIRURG- ORTOPED- OCH KVINNOKLINIKERNAS VERKSAMHETER Analys framtagen av patientnämnden i Region Kronoberg Varför en analys från Patientnämnden

Läs mer

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism Akut Hälseneruptur Bakgrund: Akut hälseneruptur drabbar 90 % män, vanligen i medelåldern. 90 % uppkommer i samband med idrottsutövning, som racket sport och lagidrotter med boll. En annan grupp är över

Läs mer

Nationella riktlinjer endometrios, remissversion beskrivning av GAP och konsekvensanalys Region Jämtland Härjedalen

Nationella riktlinjer endometrios, remissversion beskrivning av GAP och konsekvensanalys Region Jämtland Härjedalen Nationella riktlinjer endometrios, remissversion beskrivning av GAP och konsekvensanalys Region Jämtland Härjedalen Eva Spetz, Eva-Karin Sjömäling med flera Rapport 2(6) Innehållsförteckning 1 Inledning

Läs mer

Upprättade av: leg sjukgymnast Marianne Olsson och leg sjukgymnast Kerstin Tornfors Medicinkliniken Länssjukhuset i Kalmar

Upprättade av: leg sjukgymnast Marianne Olsson och leg sjukgymnast Kerstin Tornfors Medicinkliniken Länssjukhuset i Kalmar 2013-05-01 Upprättade av: leg sjukgymnast Marianne Olsson och leg sjukgymnast Kerstin Tornfors Medicinkliniken Länssjukhuset i Kalmar Sjukgymnastiska evidensbaserade behandlingsriktlinjer gällande behandling

Läs mer

Revisionsrapport. Landstinget Gävleborg. Uppföljning höftfrakturer, efterlevnad av nationella riktlinjer. Lars-Åke Ullström

Revisionsrapport. Landstinget Gävleborg. Uppföljning höftfrakturer, efterlevnad av nationella riktlinjer. Lars-Åke Ullström Revisionsrapport Uppföljning höftfrakturer, efterlevnad av nationella riktlinjer Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Oktober 2012 1 Innehållsförteckning Sammanfattning och revisionell bedömning...

Läs mer

RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR

RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR Folkhälsovetenskap 1, Moment 1 Tisdag 2010/09/14 Diddy.Antai@ki.se Vad är Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar? Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar är samlingsbeteckningen för

Läs mer

Avlastning med t.ex. käpp, Sjukgymnastik, Viktminskning, Ortos, operation med knäplastik

Avlastning med t.ex. käpp, Sjukgymnastik, Viktminskning, Ortos, operation med knäplastik Ortopedi HT-13 Fråga 1. Du träffar på vårdcentralen en patient med nyligen diagnosticerad gonartros. Han tar som smärtlindring Diklofenak 50 mg x 3 vilket hjälper ganska bra men han känner av magen. Han

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Artros. Reumatikerförbundet. utgiven av. av Ingemar Petersson, Ewa Roos och Carina Thorstensson

Artros. Reumatikerförbundet. utgiven av. av Ingemar Petersson, Ewa Roos och Carina Thorstensson Artros av Ingemar Petersson, Ewa Roos och Carina Thorstensson utgiven av 1 Reumatikerförbundet Innehåll Innehåll Om artros 3-6 Symtom vid artros 6-7 Hur diagnosen ställs 8 Behandling av artros 9-13 Ritva

Läs mer

Handläggningsöverenskommelse

Handläggningsöverenskommelse Handläggningsöverenskommelse april 2009 Överenskommelse mellan primärvård och ortopedisk specialistvård Förord Långvariga smärttillstånd i rörelseapparaten drabbar omkring en tredjedel av den vuxna befolkningen

Läs mer

Vårdprogram för artros

Vårdprogram för artros Vårdprogram för artros Ett regionalt vårdprogram är ett styrande dokument som utförare av hälsooch sjukvård i ska följa såvida inte särskilda skäl föreligger. Regionala vårdprogram tas fram i nära samverkan

Läs mer

Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi

Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi Stark för kirurgi - Stark för livet Eva Angenete, Docent i kirurgi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Katja Stenström Bohlin, Specialistläkare Kvinnokliniken,

Läs mer

Regelverk Ortopedtekniska hjälpmedel

Regelverk Ortopedtekniska hjälpmedel PM 1 (9) Division Hälsa Habilitering Rehabilitering HHR 2012-05-23 Regelverk Ortopedtekniska hjälpmedel LANDSTINGET I VÄRMLAND 2012-05-23 2 (9) Regelverk Ortopedtekniska hjälpmedel 1 Bakgrund 3 Samrådsgruppens

Läs mer

För allas rätt till rörelse

För allas rätt till rörelse För allas rätt till rörelse Reumatism en folksjukdom Reumatisk sjukdom är ett samlingsnamn för närmare 200 olika sjukdomar, där många är inflammatoriska. Den vanligaste är ledgångsreumatism (RA) som uppstår

Läs mer

26 Yttrande över motion 2017:75 av Dag Larsson (S) om att säkra en mångfald av vårdgivare inom reumatologin genom upphandling HSN

26 Yttrande över motion 2017:75 av Dag Larsson (S) om att säkra en mångfald av vårdgivare inom reumatologin genom upphandling HSN 26 Yttrande över motion 2017:75 av Dag Larsson (S) om att säkra en mångfald av vårdgivare inom reumatologin genom upphandling HSN 2018-0106 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0106 Hälso-

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (7) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer