F.d missbrukare - nu räddar Ke r s t i n andra som är beroende

Transkript

1 Medlemstidning för Svenska Kommunalarbetareförbundet avdelning Väst 5 Sept 2009 F.d missbrukare - nu räddar Ke r s t i n andra som är beroende Sid 15 Nu hotas jobben för Sid 3-7 mängder av kommunalare

2 OPINION Bevara kyrkan från Sverigedemokraterna IE U - valet i juni brydde sig inte ens hälften av de röstberättigade om att utnyttja sin rösträtt. Vi hade chansen att få ett rödare och löntagarvänligare Europa. Men vi tog den tyvärr inte. Den 20 september är det val igen. Då lär det bli ännu färre som orkar ta sig till vallokalerna. Jag syftar naturligtvis på kyrkovalet. Svenska kyrkan är med sina 6,7 miljoner medlemmar Sveriges i särklass största ideella organisation. Ob e- roende av om man är religiös eller inte berörs vi av vilka beslut som fattas i kyrkans beslutande organ. Det gäller inte minst alla de cirka kommunalare som är anställda inom kyrkan. Deras arbetsmiljö, löner och övriga arbetsförhållanden. Det gäller också i högsta grad jämställdheten, som till exempel rätten till samkönade äktenskap och kvinnliga prästers möjligheter att ve r- ka i alla församlingar. Ky rkans omfattande sociala ve rksamhet bland hemlösa och utslagna är ett annat viktigt område. LEDARE september 2009 Hur kyrkan agerar i nämnda och många andra frågor beror i hög grad på vilka partier som har majoritet i de olika beslutande organen. För precis som i övriga val är det också här ett partipolitiskt val. Av tradition har alltid väljarna till höger i politiken engagerat sig mera i kyrkovalen, medan vi som har våra sympatier till vänster, ibland lite föraktfullt, struntat i kyrkovalen och avfärdat dessa som lite löjliga och o b e t ydliga. Jag påstår att det har varit mycket dumt och olyckligt. För visst bryr vi oss om hur alla våra medlemmar som arbetar på kyrkogårdar och i kyrkor har det på jobbet. Och visst tycker vi att ingen ska diskrimineras på gru n d av sexuell läggning eller kön. En intressant tanke slår mig i skrivande stund; eftersom valdeltagandet är så lågt i kyrkovalet skulle det vara väldigt lätt att helt ändra majoritetsförhållandena inom kyrkan. Det skulle till exempel räcka att alla Kommunals medlemmar röstade för att de själva skulle kunna bestämma vilka partier som hamnade i majoritet. I förra kyrkovalet röstade bara 12 procent av alla röstberättigade. Ett starkt skäl för att rösta i år är att Sverigedemokraterna ställer upp på de flesta platser. Med det låga valdeltagandet behöver de inte särskilt många röster för att få ett betydande inflytande. En som fattat betydelsen av vem som styr inom kyrkan är skådespelaren och f.d kommunalaren Roland Jansson som ställer upp för socialdemokraterna i kyrkovalet i Göteborg. Hans argument och tankar kan du ta del av i en intervju i Kommunal Väst på sidan 8. R e ko r d f å med i fa c ke t För ett par veckor sedan kunde vi stort uppslaget i media ta del av statistik som visade att den fackliga organisationsgraden i dag är re k o rdlåg. Sedan 2006 har den minskat från i genomsnitt 77 till 71 procent. Störst är minskningen inom den privata sektorn (6-8%), men också den offentliga sektorn har fått känna av rejäla minskningar (4%). Samtidigt ökar arbetsgivarorganisationerna sina medlemstal. Det mest allvarliga är att maktbalansen på arbetsmarknaden förskjuts till arbetsgivarnas fördel. Det är uppenbart att fackens möjligheter att driva löntagarnas intressen blir svårare ju färre medlemmar vi har. Inte minst på de borgerliga tidningarnas ledarsidor har man tagit medlemsminskningen till intäkt för att hoppa på fackföreningsrörelsen och påstå att detta enbart är ett resultat av medlemmarnas missnöje. En kritik som vi inte ska avfärda, det finns säkert medlemmar som är missnöjda och lämnar i protest. Vi måste ta detta på största allvar och verkligen jobba med att bli bättre och effektivare när det gäller att ta tillvara våra medlemmars intressen. Men vad de borgerliga ledarskribenterna totalt blundar för är att den borgerliga regeringen drivit en myc k- et målmedveten politik för att försvaga facket. Framför allt genom att till stora delar skrota a-kassan och chockhöja avgifterna, vilka går rakt in i statskassan! Avdragsrätten för fackavgifter har också slopats. På så sätt har man tvingat många medlemmar att lämna fack och a-kassa av det enkla skälet att de inte har råd att vara med. En annan bidragande orsak till medlemsminskningen är naturligtvis det ökade antalet timavlönade och andra lösa anställningsformer. Dessa löntagare är ofta svåra att nå och få kontakt med från facken, men heller inte lika intresserade att ansluta sig. Fullt förståeligt när de inte vet om de ska arbeta i kommunen, bemanningsföretaget, butiken eller byggföretaget nästa vecka. Även inom offentlig verksamhet med allt fler privata entreprenörer möts vi av arbetsgivare som tydligt visar att de inte uppskattar att deras anställda är med i facket. Med osäkra anställningsformer är det förståeligt om de anställda då tvekar att gå med. Sedan må Svenskt Näringslivs VD moderaten Ur b a n Bäckström beklaga aldrig så mycket att medlemstappet hotar den svenska modellen. Han hävdar, med all rätta, att det är allvarligt om den ena parten på arbetsmarknaden tappar i legitimitet. Förhoppningsvis är han ärlig i sina bekymmer. I så fall borde han ta ett rejält snack med sina partivänner i regeringen och se till att de återställer regler och avgifter i a-kassan. Och därmed bidra till att den svenska a-kassan återtar sin roll som den bästa i Europa och lämnar platsen som en av de sämsta! Anders Hagberg, ordförande Kommunal Väst Inte i modern t i d Ingen regering i modern tid har behandlat de arbetslösa så illa som dagens regering. Det är ett bra skäl för att avsätta den vid nästa val. Den hämndlystne kan till och med tycka att avsatta regeringsledamöter kan nöja sig med avgångsvederlag på a-kassenivå istället för de frikostiga avgångsvederlag de för närvarande har rätt till. Ledare i LO-Tidningen 21 augusti DEMONSTRERA mot privatiseringar och nedskärningar Onsdag 16 september klockan Utanför Stadshuset Mölndal Kommunal i Mölndal Redaktion och annonser: Vegagatan 27, Göteborg. Telefon: Fax: e-post: info@anderssonhult.se Ansvarig utgivare: Anders Hagberg. Tryck: JMS, Vellinge Manusstopp nr 6: 8 oktober Utkommer: 20 oktober Carina Hult Stig Andersson Per Hellstrand Eddie Backman carina@anderssonhult.se stig@anderssonhult.se per@anderssonhult.se eddie@eddiebackman.com 2 Kommunal Väst medlemstidning September 2009

3 Dystert besked i Mölndal - 26 städerskor får sparken Kommunals sektion Mölndal reagerar starkt mot uppsägningarna av städerskor i kommunen. Här studerar Ellen Svensson, Lena Sohlberg och Lena Klaesson förhandlingsprotokollen. Ett hårt slag drabbade mitt under semestern 26 städerskor i Mölndal när de blev uppsagda på grund av kommunens dåliga ekonomi. I början av sommaren varslades omkring 100 anställda och oron är nu stor för att fler uppsägningar kommer frampå höstkanten. Stämningen är dyster när vi besöker Kommunals sektion på Prytzgatan nära Mölndalsbro en vacker augustimorgon för att diskutera läget. Sektionsordförande Lena Sohlberg, viceordförande Lena Klaesson och studieorganisatör Ellen Svensson har aldrig varit med om något liknande i Mölndals kommun. Visserligen har kommunalarna i Mölndal haft det kämpigt med nedskärningar flera gånger förr men direkta uppsägningar har man aldrig upplevt. L o k a l v å rdarna på Se rv i c e f ö rvaltningen är alltså de som drabbas först och facket reagerar starkt. Det blir svårt särskilt för de äldre att finna nya jobb och arbetsmiljön för städerskorna som är kvar bli än tuffare eftersom en fjärdedel av personalen plötsligt försvinner. - Vi anser att arbetsgivaren tagit i för hårt, att kommunen borde väntat och inte sagt upp så många, säger Lena Sohlberg. - Arbetsmarknaden är nattsvart och risken är stor att flera går ut i långvarig arbetslöshet. Bakom varje enskild uppsägning döljer sig en tragedi, det handlar om att man mister inkomsten, den sociala gemenskapen på jobbet och kastas ut i oro inför framtiden. Det är hemskt att behandla folk på detta sätt! - Den enda ljuspunkten om, man nu kan tala om en sådan, är att det kan gå lättare för de yngre att finna ny sysselsättning. Det kan t ex bli aktuellt att gå vidare med någon utbildning. Men oron i sektionen är också stor för mer stress och fler arbetsskador för de cirka 75 städerskor som nu ska jobba vidare. Vikarier och timanställda har rationaliserats bort tidigare, det finns ingen buffert och arbetsbelastningen är redan hög. Arbetsgiva ren talar om nya städm e t o d e r, ändrade arbetstider och annan uppläggning av arbetet, men de tre fackliga företrädarna skakar på huvudet. - Vi kommer att se fler arbetsskador. Och hur går det med arbetsglädje och yrkesstolthet, undrar Ellen Svensson. Risken är stor att man går hem missnöjd över att ta gjort ett dåligt jobb. Ekvationen går helt enkelt inte ihop. Lena Klaesson berättar att oron är stor bland lokalvårdarna. Många hör av sig till facket och undrar hur de ska klara arbetet. För att i görligaste mån ändå förhindra arbetsskador och annan ohälsa ställer sektionen nu h å rda krav på arbetsgiva ren att göra uppföljningar av arbetsmiljön. Vad händer då framöver? Av återstående 100 varslade är de flesta undersköterskor och vårdbiträden inom vård och omsorg, men när uppsägningarna sätts i verket är ännu oklart. Även här har facket svårt att förstå hur man ska kunna skära mer utan allvarliga följder. Det gäller både för mölndalsborna och för personalen. Verksamheten är redan avskalad in på benen, timanställda och vikarier borta och utrymmet för ytterligare minskningar obefintligt. - Vi för en dialog med arbetsgivaren för att rädda så många jobb som möjligt, berättar Lena Sohlberg. -Vi är också igång med en samrådsgrupp för att hjälpa varslade och uppsagda medlemmar. I gruppen ingår f ö rutom arbetsgiva re och fack även arbetsförmedling, försäkringskassa och vuxenutbildning. Innan det är dags att lämna sektionen resonerar vi en stund om det tokiga i att en kommun gör sig av med kompetent personal. Förr hade Mölndal avtal om anställningstrygghet, vilket var bra för alla parter. Nu försvinner skicklig personal och det kan bli svårt att fylla luckorna längre fram när ekonomin vänder samtidigt som 40- talisterna går i pension och ungdomskullarna minskar. - Behovet av k,ommunal service snarare ökar än minskar framöver. Att nu mista kompetenta anställda som mer än väl behövs är kortsiktigt och gör bara skada, slår de tre fackliga företrädarna fast. Per Hellstrand Det känns väldigt tufft Jag mår riktigt dåligt och har det taskigt på alla sätt. Men detta ska inte få bryta ner mig även om allt känns väldigt tufft nu Eva Pawholm, 45, sitter på trappan till Kvarnbyskolan i Mölndal och berättar. Där har hon städat i tre år, ett tungt jobb som hon ändå trivts med tack vare gott kamratskap och bra kontakter med elever och lärare. Men den 22 oktober är det slut, då jobbar hon sista arbetsdagen. Eva fick beskedet om uppsägning under semestern. Ho n är en av de 26 lokalvårdare som kommunen nu gör sig av med för att spara pengar. Och det är bara fyra år sedan hon var i samma situation. Då var det Papyrus som slog igen. - Jag jobbade där i 20 år, så att bli kastad ut i arbetslöshet var något helt nytt. Men så visade det sig att kommunen sökte städerskor och vi var flera som fick arbete. Då tänkte man att kommunen är nog en säker arbetsplats, där är det tryggt att jobba Vi diskuterar en stund om arbetet på skolan som ibland också utvidgas till brandstationen. På Pa p y ru s var Eva bunden till en maskin. Här kan hon mera lägga upp arbetet själv även om det är tidsanpassat till hur lärare och elever använder lokalerna. - Fast visst är det en gammal skola och det innebär att jobbet blir tungt och slitsamt. Många golvytor och trappor är svåra att få riktigt rena. Det frestar på kroppen, särskilt nacke och axlar tar stryk. Därför bekymrar sig Eva Pawholm för arbetskompisarna som blir kvar på städningen i kommunen. Hon kan inte förstå hur de ska orka med jobbet när alla 26 varslade försvinner. - Samtidigt säger kommunen att den ska minska sjukskrivningarna, det går absolut inte ihop. - Fler drabbas av arbetsskador och dessutom blir det svårare att göra ett bra jobb. Det kommer att heta att städerskorna slarvar trots att de gör sitt bästa. För Eva själv känns allt bittert och hon funderar myc k- et på framtiden. Familjen vill bo kvar i Mölndal, men Eva är inte bunden till att arbeta just i kommunen utan söker gärna jobb i t ex Göteborg och neråt Kungsbacka. Den närmaste framtiden blir det kontakter med arbetsförmedlingen, och hoppet är naturligtvis att snart få nytt arbete. Men hittills har inget hänt och det där med jobbcoacher, ja hur effektivt är det egentligen frågar hon sig. - Jag tror man får ligga i mycket själv som förra gången efter Papyrus. Och det gäller att inte mista modet, på något sätt måste det ordna sig med nytt jobb! Per Hellstrand Den gamla skolan är svårstädad men Eva Pawholm har ändå trivts tack vare kamratskapet. Nu tänker hon mycket på hur de som är kvar ska orka med det tunga jobbet när så många städerskor försvinner. Kommunal Väst medlemstidning September

4 Mörk arbetsmarknad för kommunalanställda Vi märker fortfarande sviterna efter 90-talets kris... 4 Kommunal Väst medlemstidning September 2009 Flera hundra kommunalare i Avdelning Väst har nu mist eller riskerar att mista sina jobb och det ser mörkt ut inför hösten och vintern. Värst är det i Mölndal och Uddevalla. Men nästan överallt pågår smygande, tysta nedskärningar i och med att fasta tjänster, visstidsanställningar och vikariat inte återbesätts. Avdelningen analyserar nu varselsituationen, men bilden är komplex och många orsaker ligger bakom det dystra läget på arbetsmarknaden. Ombudsman Henrik Johansson säger att kommunernas minskade skatteinkomster i samband med ökande arbetslöshet naturligtvis spelar stor roll. Men till detta kommer exempelvis minskade barngrupper till följd av färre barn. En del kommuner gör sig då av med barnskötare för att istället satsa på förskollärare. - VI HAR ÄVEN exempel på vad avknoppningar och privatiseringar av kommunal verksamhet för med sig. Det gäller exempelvis barnomsorg och skola i Ud d e valla där ett 50- tal jobb hotas. Kommunens andel av barnomsorgen sjunker till 60 a 70 p rocent vilket innebär att krisen slår dubbelt. Detta eftersom möjligheterna till omplaceringar minskar när Arbetsmarknaden ser mörk ut inför hösten och vintern säger ombudsman Henrik verksamheten krymper. Johansson som pekar på - En tredje variant hittar vi i Stenungsund där politikerna ville ta till att många jobb försvinner i det tysta. osthyvelmodellen för att spara. Det skulle innebära att man sade upp an- Ale - en ljusglimt i mörkret ställa för att sedan återanställa dem men med lägre sysselsättning, kanske 90 procent istället för 100. VISSERLIGEN HAR FÖRSLAG E T dragits tillbaka efter att stora pro t e s- ter, men allmänt sett är det viktigt att kommunalarna är observanta och kontaktar facket om nya krav på lägre sysselsättning dyker upp inom avdelningen. Den enskilde medlemmen kan lätt hamna i en utpressningssituation, vill inte du vara solidarisk för att Lisa ska slippa bli uppsagd. NÄR DET GÄLLER den smygande tysta uttunningen av anställda, exempelvis när vikariat går ut och fasta tjänster inte återbesätts vid pensioneringar, ska Kommunal nu se närmare på följderna för medlemmarna exempelvis när det gäller arbetsmiljön. Arbetsgiva ren får då göra konsekvensbeskrivningar så att inga nedskärningar görs utan att följderna har analyserats noga. Längre fram i höst ska avdelningen komma med färsk statistik över varselläget. Vi d a re ska man starta utbildning i LAS (Lagen om anställningsskydd) för att höja de förtroendevaldas kompetens t ex när det gäller turordningsreglerna. När läget ljusnar igen kan ingen säga idag, men Henrik Johansson fru k- tar att det kan ta lång tid. Han påpekar att sviterna efter 90-talskrisen faktiskt fortfarande märks ute i kommuner och kommundelar samt inom sjukvården. Per Hellstrand Ale är ännu så länge en ljusglimt när det gäller jobben i Kommunal Väst! En bit in på nyåret varslades bortåt 30 kommunalare om uppsägning på grund av dålig ekonomi och vikande elevunderlag. Men efter många och långa förhandlingar kom kommunen och facket överens om ett paket som innebar att alla tillsvidareanställda fick behålla sina jobb. Se k t i o n s o rdförande Be rtil Andersson berättar att det va r barnskötare, bambapersonal, städerskor, elevassistenter och va k t m ä s t a re som varslades i början av året. Men sektionen begärde förhandlingar med kommunen och efter många turer och träffar visade det sig att övertaligheten kunde klaras utan uppsägningar. - Vi fick en lokal uppgörelse med olika lösningar som bland annat innebar att äldre kunde gå i pension tidigare. På så sätt slapp vi från uppsägningarna. Däremot har vi gått miste om arbetstillfällen, det har blivit färre jobb i kommunen. Till detta kommer att åtskilliga visstidsanställda blivit av med sina arbeten hos oss som på de flesta andra håll. Alesektionen och arbetsgivaren ska mötas igen i höst och utvärdera uppgörelsen. Då vet man också mer om hur kommunens ekonomi ser ut inför vintern. Be rtil Andersson hoppas att inga fler varsel ska läggas, men ser framåt med viss oro eftersom det ekonomiska läget fortfarande är kärvt. - Det blir heller inte lättare av att regeringen kommer med halvkvädna löften om pengar till kommunerna. Ma n borde gjort en rejäl satsning på kommunsektorn redan i våras! I Ale lyckades facket förhandla bort varslen som kom i början av året så att inga fast anställda mister sina jobb. Men arbetstillfällen har ändå försvunnit konstaterar sektionsordförande Bertil Andersson.

5 Fr u s t e r a n d e i U d d e v a l l a Attentatet mot b r a n d m ä n n e n - nu utreds omfa t t n i n g e n av hoten och våldet Det blir stora problem både för medlemmar som mister jobbet och de som blir kvar, säger Kjell Aronsson i Uddevalla. Han ser roten till bekymren i borgarnas ideologiska skattesänkningar och privatiseringar. Frustrerande och fruktansvärt på alla sätt. Så kommenterar sektionsordförande Kjell Aronsson i Uddevalla situationen inom barnomsorgen, där ett 40-tal barnskötare riskerar att mista sina jobb. Men ännu är inga uppsägningar gjorda och hoppet står till att politikerna i kommunstyrelsen tar sitt förnuft till fånga. De 40 ingår i en så kallad resurspool som har fasta tjänster men inte fasta arbetsplatser. I praktiken har de flesta dock jobbat på ett och samma arbetsställe i b o rtåt tio år eller mer. Totalt finns drygt 140 barnskötare och det rör sig alltså om en stor neddragning. Resurspoolen kom till år i samband med att Lagen om anställningsskydd ändrades. När elevunderlaget minskar samtidigt som kommunen ska spara är det främst de anställda i poolen som drabbas. Situationen förvärras också av att tio kommunala förskolor privatiserats. Kjell Aronsson är ordförande i Kommunals sektion för Se rvice och Teknik och han är både bekymrad och upprörd. - Nedskärningarna får följder inte bara för våra direkt drabbade medlemmar som får svårt att finna nya jobb. Det blir sämre arbetsmiljö i förskolan när personalen tunnas ut och vi kan räkna med fler långtidssjukskrivningar. Inte sparar kommunen några pengar då! Han ser roten till dagens bekymmer i de ideologiska skattesänkningar och privatiseringar som den borgerliga majoriteten genomfört i Uddevalla. Åtgärder som Kommunal varnat för och gått emot. Enda hoppet står nu till att kommunstyrelsen tänker om. Den borgerliga majoriteten hänger i en så tunn tråd att beslutet kan komma att omprövas. Men de genomförda privatiseringarna kan ge fler problem längre fram på olika sätt. När de tio förskolorna blev privata fick ett 100-tal kommunala förskollärare och barnskötare tjänstledigt för att jobba hos den nye arbetsgivaren. Detta samtidigt som de fick rätt att gå tillbaka efter två år. Men nu finns inga fasta tjänster att återvända till och därför kan enligt arbetsgivaren nya varsel bli aktuella. - Till detta kommer att kommunen dragit på sig stora kostnader i samband med privatiseringen, Samma barnpeng ges som i den kommunala förskolan. Vidare hyr kommunen trots våra varningar ut lokalerna. Det kan innebära stora utgifter i samband med mögelsanering eller andra reparationer, understryker Kjell Aronsson. - Så går det när borgerlig ideologi styr. Helst ska allt läggas ut på privata företag, kosta vad det kosta vill Det som händer nu kan resultera i att det tar längre tid för oss att komma fram till en brand eller olycksplats, konstaterar brandmannen Peter Johansson. Kommunal snabbutreder nu omfattningen av hot och våld mot brandmän i tjänst. Utlösande händelse är attentatet mot en brandbil under utryckning i Göteborg i slutet av augusti. Förbundsordförande Ylva Thörn säger att det är totalt oacceptabelt när brandmän på detta sätt utsätts för dubbla risker. Det var när en brandbil från Kortedala var på väg till en containerbrand i Hjällbo som någon kastade en nära 6 kilo tung sten mot vindrutan. Stenen träffade föraren på ena armen och två kollegor träffades av glassplitter. Räddningstjänsten i Göteborg hade dessutom utsatts för stenkastning vid två tidigare tillfällen. Förbundets snabbutredning var ännu inte klar vid tidningens pressläggning. Men enligt Ylva Thörn är det problemen i storstäderna samt Uppsala som aktualiserat kartläggningen. Den kan leda till krav både på arb e t s g i va re och myndigheter. Skärpt lagstiftning kan exempelvis vara en möjlighet. Kommunals ordförande är upprörd över de nya risker medlemmarna utsätts för. Att utföra sitt jobb och släcka en brand är tufft nog. Men att därutöver riskera att själv utsättas för skada genom attentat och attacker och på så sätt utsättas för dubbel risk är oacceptabelt, säger hon till Sveriges Radios ekoredaktion. Peter Johansson i Kommunals sektion på Räddningstjänsten i Storgöteborg arbetar på Kortedalastationen. Han säger att stämningen bland kollegorna varit orolig efter stenkastningen eftersom man inte kan se något logiskt tänkande bakom händelsen. - Det blir ju inte mer pengar utan mindre till exempelvis en ungdomsgård om pengar måste läggas på att reparera sådant som förstörs. Så vi förstår inte riktigt vad de som står bakom är ute efter. - Själva tar vi inte ställning i någon konflikt utan vår uppgift är att åka ut och hjälpa folk. Då vill vi naturligtvis också kunna arbeta tryggt och ostört ut på fältet. Följden av det förövarna håller på med kan innebära ändrade utryckningsrutiner och körvägar för oss i framtiden vilket kan leda till längre insatstider. Det betyder i sin tur att de själva kan få vänta längre om de behöver hjälp. - Dessutom innebär skitlarm att vi blir upptagna när en större brand eller olycka inträffar. Det betyder att en station längre bort måste larmas med längre körtid som följd. Också här drabbas de boende. När det gäller åtgärder för att trygga brandmännens arbetsmiljö säger Peter Johansson att sektionen har en fortlöpande dialog med arbetsgivaren. Vilka konkreta förebyggande insatser det kan bli fråga om är dock för tidigt att uttala sig om. Men det aktuella fallet med stenkastningen är i första hand en fråga för polisen att lösa. När vi talade med Peter Johansson i månadsskiftet augusti-september hade de senaste nätterna dessbättre varit lugna. Förutom stenkastningen har det tidigare varit en del incidenter men inga direkta påtagliga hot. - En del ungdomar kan vara tykna när vi ber dem flytta på sig för att vi ska få arbetsutrymme. Några enstaka gånger har man riktat fyrverkeri mot oss på nyårsafton. Själv har Peter en del funderingar om hur man skulle kunna förebygga bråk och skadegörelse. Om kommunen exempelvis ska satsa på nya lokaler för ungdomar behöver allt inte vara så jättefint och organiserat. Huvudsaken är att något händer. Kanske ungdomarna själva trivs bäst med att själva få rusta upp en enkel lokal på fyra väggar och ett tak istället för att allt ska vara klappat och klart från början. Per Hellstrand Kommunal Väst medlemstidning September

6 k o l l e k t i v a v t a l e t Kollektivavtalet är lika viktigt idag lön. För arbetsgiva ren betyder kollektivavtalet arbetsfre d som i fackföreningsrörelsens barndom: De anställda ska inte behöva dant som är bestämt i lag: Lagarna tar sällan hänsyn till och det blir ordning och reda. Avtalet reglerar också så- bjuda under varandra för att överhuvudtaget få ett jobb. Arbetsgivaren Avtalet ger den flexibilitet som kan vara önskvärd utan de speciella villkor som kan finnas i en enskild bransch. ska inte kunna spela ut de anställda avtal gäller annars lagstiftningen fullt ut. mot varandra och välja den som kan nöja sig med minst. Opinionsbilda om avtalets värde Kampen för människovärdiga löner När företaget som förmedlar personliga assistenter marknadsför sig brukar det inte synas om det finns kollek- och arbetsvillkor är det som förenar medlemmarna i Kommunal fortfarande på 2000-talet. Med kollektivav- plockats av underbetalda säsongsarbetare. När brukartivavtal eller ej. Det syns inte på gurkorna heller att de talet har vi satt en gräns och under na och konsumenterna väljer en tjänst eller vara ska de den få ingen gå. Minst den lönen och kunna göra ett medvetet val. Därför opinionsbildar Ko m- de arbetsvillkoren måste arbetsgivaren erbjuda. Den som anlitar ett företag ska till exempel aldrig kun- munal i olika sammanhang kring betydelsen av avtal. Det har blivit vanligare att vissa arbetsgivare vägrar att na försvara sig med att han eller hon inte visste om det teckna avtal för Kommunals medlemmar. De vill inte fanns avtal eller ej. följa det som många uppfattar som normala spelregler på arbetsmarknaden. Ställ krav vid upphandlingen Numera har kommunalarna inte bara kommuner, landsting och församlingar som arbetsgivare. Allt fler är pri- s t o rt ansvar för spelreglerna på arbetsmarknaden när ent- Ko m m u n e r, landsting, fastighetsbolag och andra har ett vata företag och kooperativ, många gånger små, ibland reprenader och tjänster köps in. Ett grundkrav för att stora rikstäckande och internationella koncerner. De driver sjukhus, äldreomsorg, barnomsorg och personlig as- de företag som anlitas har kollektivavtal. I upphand- ordning och reda ska råda på arbetsmarknaden är att sistans men de finns också inom lantbruket och anläggningsbranschenlande avtal krävas av entreprenörer och underentreprelingsvillkoren ska lön och andra ersättningar enligt gäl- Företagen finns alltså i branscher med olika förutsättningar. För att ta tillvara medlemmarnas intressen ska nörer. Kommunal finnas på alla arbetsplatser, bland annat genom att ha arbetsplatsombud/skyddsombud. Teckna kollektivavtal är en facklig grunduppgift Kommunal har som princip att teckna avtal med alla a r b e t s g i va re inom förbundets avtalsområde, där det finns anställda/medlemmar. Att teckna kollektivavtal är en av de viktigaste fackliga uppgifterna för att förbättra medlemmarnas villkor och skydda dem mot att bli utnyttjade. Hög organisationsgrad en förutsättning Att många är med i facket är en förutsättning för att få bra avtal. Detta gäller lika mycket på små arbetsplatser som på stora. Medlemsrekryteringen är därför en betydelsefull uppgift för Kommunal. Det är viktigt med centrala avtal Reglerna i det centrala avtalet med arbetsgivarorganisationerna inom Kommunals område ska gälla för alla. Då garanteras alla medlemmar en viss nivå på löner och andra villkor. I debatten om spelreglerna i arbetslivet försvarar arbetsgivarnas organisationer inte alltid sina egna avtal. Det borde vara viktigt för dem att de värnar om de egna avtalen för att inte andra ska kunna konkurrera med hjälp av lägre löner. Arbetsfred en tillgång för både medlemmar och arbetsgivare Kollektivavtalet är den anställdes enda garanti för sin v i k t i g a p u n k t e r o m Stoppa de oseriösa företagen Inom flera av Kommunals branscher finns företag som inte vill betala avtalsenliga löner. De försöker utnyttja enskilda människors svaga ställning på arbetsmarknaden. Dessa företag har inget existensberättigande så länge de inte är beredda att ge sina anställda vettiga villkor. Kommunal prioriterar avtalsbevakningen När nya företag startar inom förbundets organisationsområde kontrollerar Kommunal avtalsläget och eventuellt oorganiserade får erbjudande om medlemskap. Om inget avtal finns ska företaget uppmanas att gå med i en arbetsgivarorganisation. Konfliktvapnet ger medlemmarna styrka Om arbetsgivaren vägrar att teckna avtal kan förbundet varsla om konfliktåtgärd, till exempel strejk. Oorganiserade uppmanas att bli medlemmar och delta i strids å t g ä rden. De anställda utsätts ofta för lojalitetskonflikter i detta läge. Men arbetsgivaren kan inte påverka åtgärderna med påtryckningar på de enskilda medlemmarna. Konflikten kan upphöra enbart genom att arbetsgivaren skriver under avtalet. Våra avtal ska gälla i Sverige Kommunal slår vakt om rätten att teckna avtal för arbete i Sverige. Alla företag som vill verka i Sverige ska följa de svenska spelreglerna och alla anställda ska arbeta under likvärdiga villkor. Ko m m u n a l a r e tar strid mot p r i v a t i s e r i n g a r i Mölndal Nu blåser kommunalarna i Mölndal till strid mot den lokala borgerliga alliansens planer på att privatisera hälften av alla äldreboenden! Ännu är inga beslut fattade och därför anordnar sektionen en stor demonstration framför Stadshuset den 16 september kl Vi hoppas att både medlemmar och mölndalsbor går man ur huse och demonstrerar mot att halva äldreomsorgen hotas av privatisering, säger sektionsordförande Lena Sohlberg. Sa m t i d i g t uppmanar hon alla som reagerar mot planerna att kontakta de borgerliga politikerna och ställa dem mot väggen. Sektionen kommer inom kort även att förhandla med förvaltningsrådet för vård och omsorg. - Frågan vi ställer är vad politikerna egentligen menar med att bryta upp ve rksamheter som fungerar bra. Kommunens kvalitetsmätningar visar att 80 procent av de äldre är nöjda eller mycket nöjda! Det är de tre äldreboendena Br a t t å s g å rden i Kållered, Brogården i Lindome och Lackarebäckshemmet i Mölndal som enligt ett tjänstemannaförslag ska läggas ut på entre p renad. Cirka 300 anställda berörs varav de allra flesta är medlemmar i Kommunal. Beslut fattas i vård- och omsorgsnämnden 24 september, men enligt ett uttalande av ordföranden Kenneth Wallin (m) i GP är omfattningen oklar. Det är kommunstyre l s e n som fattar slutligt beslut om upphandlingen. Lena Sohlberg kommenterar att hela processen är luddig och styrs av den lokala borgerliga alliansens ideologiska intresse av att privatisera. För det är svårt att upptäcka fördelar med att bryta upp äldreboenden som fungerar bra. - Ta till exempel Lackarebäckshemmet som by g g- ts om och fått nya fräscha lokaler. Va rför låta någon annan ta över en så bra verksamhet? Alliansen talar om att höja kvaliteten, men vad man innerst inne vill är att gynna privata vinstintressen. Alla signaler tyder ju på att kvaliteten är hög! Därför är det viktigt både för våra medlemmar och de boende att kommunen fortsätter arbeta med de bra verktyg som finns i egen regi. Kommunal i Mölndal har inga positiva erfarenheter av tidigare privatiseringar inom äldre o m- sorgen. - Det fackliga samarbetet och insynen minsk a r, det blir svårare att hjälpa medlemmarna med orättvisor och misshälligheter. Våra erfarenheter är att anställningsvillkor och förmåner ofta är sämre inom inom privat verksamhet, till exempel lägre löner. Dessutom brukar personaltätheten vara lägre vilket innebär sämre arbetsmiljö och ökad stress, menar Lena Sohlberg: - Allt som allt kräver våra medlemmar att Mölndals stad fortsätter som arbetsgiva re inom äldre o m- sorgen. Att bara kasta ut hälften av Mölndals äldreboenden är inte seriöst. Det är därför vi reagerar så starkt nu och går ut och bildar opinion för att få politikerna att ändra sig. Per Hellstrand 6 Kommunal Väst medlemstidning September 2009

7 400 mister jobbet på Göteborgs Spårvägar Drygt 400 bussförare och reparatörer på Göteborgs Spårvägar förlorar i juni nästa år sina jobb. Det blir resultatet av Västtrafiks upphandlingar av kollektivtrafik i Göteborg. Den busstrafik som Spårvägen kört i Mölndal och Partille tas över av Busslink och trafiken i väster av Veolia Transport. -Vi hoppas naturligtvis på att de nya entreprenörerna ska erbjuda både förare och reparatörer fortsatt arbete, men det finns tyvärr inga garantier, säger Kent Budd, ordförande i Kommunals sektion för trafikpersonalen vid Göteborgs Spårvägar. -När det gäller Busslink har vi redan haft ett par möten med företaget och dessa har varit positiva. När det gäller Veolia vet vi ännu inte hur de ställer sig eftersom resultatet av upphandlingen kom senare och vi ännu inte hunnit att träffas. Att båda företagen kommer att behöva anställa nya förare är helt klart. Likaså att tillgången på bussförare på arbetsmarknaden är ytterst begränsad. Erfarenheter från tidigare upphandlingar där man bytt entreprenörer är dock att företagen väljer och vrakar, betsuppgifter hos Göteborgs Spårvägar, kommer ändå inte att tvingas ut i arbetslöshet. Detta eftersom Göteborgs kommun har anställningstrygghet. Skulle denna situation uppstå måste de dock ta de jobb som erbjuds i kommunen. Sedan upphandling av kollektivtrafik infördes har arbetsförhållandena för de anställda blivit klart sämre. Ko n k u r re n s e n mellan de olika aktörerna på marknaden har varit stenhård och nästan all busstrafik har under flera år varit rena förlustaffären för företagen. Något som t ydligt resulterat i sämre arbetstidsscheman, fler timanställda och över huvud taget en tuffare arbetssituation både för förare och tekniker. -Det är personalen som fått Stora utlandsägda bussföretag stärker nu ytterligare sin dominans inom den svenska kollektivtrafiken. I juni nästa är blir likaså att antalet timavlönade ökar på bekostnad av tillsvidareanställningar. konstaterar Kent Budd. med sina jobb när de båda franskägda företagen Busslink och betala de dumpade priserna, drygt 400 förare och reparatörer vid Göteborgs Spårvägar av I dagsläget är Kommunal och Göteborgs Sp å rvägar oense om vilka turordningsregler som ska gälla vid övertalig- vilket eller vilka trafikföretag I praktiken handlar det om Veolia tar över trafiken i Mölndal, Partille och Västra Göteborgheten. Facket menar att samtliga anställda ska ingå och antalet år i företaget ska gälla. Göteborgs Spårvägar vill däremot gå på anställningstid i de olika enheterna. -Göteborgs Spårvägar är ett företag och då ska LAS gälla rakt över, menar Kent Budd. som har störst uthållighet. Hur länge det finns ägarkapital som kan skjutas till för att täcka förlusterna för att i slutändan stå som ensam eller en av få företag på marknaden. I det läget blir det naturligtvis en helt annan förhandlingssituationm a rknaden tillsammans med norskägda Swebus och brittiska Ariva. Göteborgs Spårvägar tillsammans med kommunala bolag i Borås, Uppsala och Luleå har bara några få procent av busstrafiken i Sverige. Stig A n d e r s s o n Den personal som inte erbjuds jobb hos de nya Busslink och Veolia, och som inte heller kan erbjudas nya ar- De två företag som nu tar över trafiken från Göteborgs Spårvägar är båda franskägda och dominerar helt buss- Trettio jobb i fara i Sotenäs Ett 30-tal kommunala deltidsjobb i Sotenäs är i fara när omsorgsnämnden ska spara 16 miljoner kronor. Nedläggning hotar det särskilda boendet Bankeberg i Hunnebostrand vilket lett till kraftiga protester både från facket och pensionärerna. Bland annat demonstrerade PRO i anslutning till ett nämndmöte. Det var i slutet av augusti omsorgsnämnden diskuterade ett sparförslag om nedskärningar men beslutet blev att sända tillbaka förslaget till tjänstemännen. De ska se närm a re på vilka följder besparingarna får för personalen vilket Kommunals sektion i Sotenäs krävt. På Kommunals sektion i Sotenäs är man ytterst kritisk till nedskärningsplanerna men samtidigt lättade över att beslutet skjuts framåt till oktober. Lise-Lotte Arvidsson, sektionsordförande i Sotenäs, berättar att under de senaste 25 åren har omorganisation och nedskärningar hört till vardagen. - Men nu går det för långt när vi riskerar direkta uppsägningar av fast anställda undersköterskor och vårdbiträden. Det sker i ett läge där verkstadsföretaget Leintab varslat 25-talet anställda och situationen på arbetsmarknaden är mörkare än på många år. Bakom besparingarna ligger kommunens dåliga ekonomi. Enbart inom omsorgen ska cirka 16 miljoner kronor sparas och det mesta alltså genom att det vackert belägna särskilda boendet i Hunnebostrand skulle läggas ner. I förslaget ingår att de boende skulle föras över till Kva r n- Lise-Lotte Arvidsson framhåller att politikerna borde lyssna på Kommunals förslag. berget i Kungshamn som har lediga platser. Lise-Lotte Arvidsson säger att sektionen lagt en rad alternativa förslag för att undgå uppsägningar och sämre k valitet i ve rksamheten. Dit hör att höja skatten eftersom det inte går att spara så mycket utan att lagstadgad vård och omsorg drabbas. Sektionen anser också att omsorgsnämnden borde väntat med beslut tills regeringen beslutar om eventuella nya statsbidrag. - Vi kräver även att det individuella schemat för personalen behålls och vidareutvecklas, säger Lise- Lotte Arvidsson. - Arbetstiden blir mera flexibel och det innebär bland annat att kommunen spar pengar. Men nu vill arbetsgivaren göra tvärtom och lägga ner det individuella schemat, ännu ett exempel på den urusla personalpolitiken i Sotenäs! Ett annat fackligt krav är att minska antalet vikarier, ge heltider åt alla som vill ha det och fastanställa personalen i en poolgrupp. På så vis minskar kommunens kostnader bl a genom lägre sjukfrånvaro och mindre administrationskostnader. - Alla tjänar på fastanställda, trygga anställda. Det är gru n- den för hela ve rksamheten. Men bygger man något på dålig grund, ja då rasar allt konstaterar Lise-Lotte Arvidsson. Sektionen anser även att kommunen ska spara in på chefstjänsterna. Bland annat är tjänsten som biträdande förvaltningschef onödig i en så liten kommun som Sotenäs. Kritik riktas även mot handläggningen av sparpaketet eftersom förvaltningen inte gjort någon konsekvensbeskrivning av följderna för personalens arbetsmiljö. Därmed bryter man mot arbetsmiljölagen och det kan ytterst betyda att arbetsmiljöverket kan förbjuda att förändringarna genomförs. Det var just denna miss av förvaltningen som gjorde att förslaget återremitterades. I samband med omsorgsnämndens möte krävde socialdemokraterna också att följderna för de boende också analyseras. Detta sa dock den borgerliga majoriteten nej till. - Vi hoppas att omsorgsnämnden tar sitt förnuft till fånga och istället lyssnar på våra förslag, framhåller Lise-Lotte Arvidsson. -Hotet kvarstår dock och vi kommer att fortsätta driva opinion, vi ger oss aldrig! Per Hellstrand Kommunal Väst medlemstidning September

8 Ny scen för Roland Ja n s s o n - kandiderar i kyrkovalet Kyrkan ska engagera sig för att stötta ungdomar tillsammans med idrottsföreningar och kulturarbetare. Det vill skådespelaren och dramatikern Roland Jansson. Därför kandiderar han för socialdemokraterna i kyrkovalet i Göteborg. Förstanamn för socialdemokraterna i valkrets Vasa Församling med möjlighet till en plats i kyrkofullmäktige. Det är inte Roland Jansson vanliga scen. Men i höst kan det bli så, efter att han tackat ja till att kandidera för socialdemokraterna i kyrkovalet den 20 september. För den som kan Roland Janssons historia och har träffat honom är hans engagemang inte konstigt. Mannen som aldrig blivit vid sin läst har arbetat på Göteborgs Spårvägar, Folkteatern, Dramaten och på LO. Han har varit reparatör, skådespelare, dramatiker och organisationssekreterare. Att placeras in i fack är det värsta Roland Jansson vet. Att isolera saker från sitt sammanhang likaså. Därför är det dumt att se kyrkovalet som något skilt från annan politik. Kyrkofullmäktige är en plats för p å ve rkan på samma sätt som i sin fackförening eller i riksdagen. Och just nu handlar det om att skapa samverkan mot kriminalitet och ungdomsarbetslöshet. Det gångna å rets rapporter om ökande gatuvåld i Göteborg har tvingat Roland Jansson att agera. Han vill att kyrkan engagerar sig mot kriminalitet, genom att stötta föreningsliv i f ö ro rterna i samarbete med stadsdelsnämnderna. Ky rk a n ska ge pengar till idrott och kultur och låta unga spela teater i kyrkorummen. - De som jobbar med unga ska uppmuntras. Idag skrivs det om stjärnorna men inte om dem som tvättar lagtröjorna och sköter planerna! Med dagens arbetslöshet skulle idrottsintresserade Volvoarbetare kunna ta hand om unga. En människa som tränar har lättare att fatta! Det är frågorna som jag vill lyfta. Roland Jansson kandiderar för första gången i partipolitiken. Han har varit medlem i socialdemokraterna i mer än 30 år och har även arbetat fackligt. Kristendomen är för honom en filosofi och han vill stärka kyrkans humanistiska arbete. Att bry sig om de fattiga och ta parti mot de rika är kristendomens etik, uttryckt i tio guds bud, säger han. Han läser Bibeln men har svårt att avgöra om Gud finns. Att avfärda kyrkan är inte radikalt, utan inskränkt, menar den kommande kyrkopolitikern. - Jag ser det som en tribun. Vad gjorde Jesus som gjorde att han blev korsfäst? Jo, han drev månglarna ur templet. Det är ingen speciellt socialdemokratisk uppfattning. Om jag kan få andra partier att omfatta mina tankar, kan de gärna få dem av mig. Jag vill ha en diskussion! Han har under många år agiterat för vikten av bildning, kultur och debatt i arbetarrörelsen. Att få vanligt folk att engagera sig i kultur och politik är den viktigaste vägen till att ändra maktförhållande i Sverige, anser Roland Ja n s- son. Det är inte borgerliga partiers politik utan apatin hos arbetarna som är dagens största problem, tycker han. Att engagera sig i samhället är nödvändigt för alla arbet a re och likgiltigheten inför politiken gör honom upprörd. På frågan om hur kommunalarna i Svenska kyrkan kommer märka någon skillnad med honom i fullmäktige, kontrar han därför med en uppmaning till att själv göra skillnad. - Om jag får möjligheten att träffa människorna så gör jag gärna det. Och vill de själva påverka, till exempel genom att bilda en egen socialdemokratisk klubb, så är det ännu bättre. Kommunalarna måste lära sig att det inte räcker att jobba fackligt. Om man inte engagerar sig och deltar i samhället utan sitter och tittar på Ensam mamma söker korsfäster vi oss själva, säger Roland Jansson. Sölvi Brädefors 8 Kommunal Väst medlemstidning September 2009 Roland Jansson arbetade som reparatör på Göteborgs Spårvägar innan han blev skådespelare på Folkteatern och senare också dramatiker. I höst kandiderar han till kyrkofullmäktige för socialdemokraterna.

9 Nu är Olle Ludvigsson klar för Bryssel och Strasbourg! Där ska han kämpa för jobben och löntagarnas villkor där det bland annat gäller att motverka lönedumpning. Hallå där, Rosa G a r d t m a n... Hallå där, O l l e L u d v i g s s o n... n y vald EU-parlamentariker från V ä s t s verige och med djupa fackliga rötter i Metallfacket på Volvo. Hur upplevde du valrörelsen och valresultatet? - Jag träffade många fackligt engagerade på olika möten och där var intresset högt och stämningen god. Valdeltagandet ökade också en del, i V ä s t s- verige med 7 procentenheter till 47 procent. Den nedåtgående trenden är bruten vilket är positivt. Troligen röstade också fler LO-medlemmar än förra gången. Fast självklart kan man inte vara nöjd, på sikt måste vi få upp valdeltagandet betydligt. - Ser vi på valresultatet för Socialdemokraternas del hade man naturligtvis hoppats att det skulle gått bättre. I Göteborg höll vi visserligen ställningarna men borde gått fram. Och speciellt i Stockholm och Malmö mötte vi stora problem. Du har varit i Bryssel en första omgång i mitten av juli. Vilka intryck fick du av parlamentet? - Det är lite för tidigt att ge ett omdöme om parlamentsarbetet eftersom vi bara hade ett installationsmöte med en del val, bland annat av ordförande i parlamentet. Det vanliga arbetet kommer ju först igång på allvar i höst när den nya kommissionen är på plats. Rent praktiskt är ett stort parlament med 735 ledamöter. Det kändes väl lite som när man kom till Vo l vo första gången, men jag fann lätt fram till mitt kontor och det hela fungerade bra. fanns inga regler alls för våra arbetsvillkor, utan vi skulle stå på pass dygnet runt mer eller mindre. Ja g blev språkrör för dagbarnvårdarna och 1972 fick vi bli medlemmar i Kommunal fick vi vårt första avtal. Men då hade jag redan börjat jobba på Fontinhemmet, ett annex till Sankt Jörgens sjukhus. Där fick vi vikarier inte vara med i facket. Det accepterade inte jag och det slutade med att jag blev invald i klubbstyrelsen. Du kommer att sitta som ordinarie i utskottet för sysselsättning och sociala frågor, hur känns det? - Alldeles utmärkt, det var dit jag ville! Utskottet behandlar frågor som jag har erfarenhet av genom mitt fackliga arbete och det innebär att jag kan tillföra en del utifrån arbetarnas vardag. Jobben i Europa är ju en av de verkligt stora utmaningarna både på kort och lite längre sikt. Utskottet hanterar även ärenden som gäller löntagarnas fri- och rättigheter vilket också är högprioriterat. Vilka stora frågor väntar i höst och vinter? - För mig står löntagarfrågorna i fokus, exempelvis hur vi kraftfullt ska kunna hävda kollektivavtalen gentemot rörligheten på den fria mark n a d e n, med andra ord förhindra lönedumpning. Vidare kan nämnas ekonomin med nya regler kring finanssektorn, klimathotet, miljön i övrigt Det kommer inte att saknas arbetsuppgifter! Har du hunnit få några kontakter med den socialdemokratiska gruppen som du ju tillhör? - Ja, det gäller att bygga upp ett kontaktnät och det är jag i full gång med. Det är ju inom den gru p- pen som partiarbetet sker. Ibland får man intryc k- et av den svenska debatten att det handlar om de 19 svenskarna i parlamentet mot övriga. Men så är det inte, precis som i riksdagen är det vänstern mot högern. Det utesluter inte kompromisser som kanske rentav sker lättare i EU-parlamentet än hemma. Hur förbereder du dig för allt detta? - Läser in en del material, följer med i europadebatten och har kontakter med mitt parti och facket. Jag har även kontakter med min assistent som ska bistå mig i parlamentsarbetet. Rent praktiskt har jag skaffat lägenhet, turligt nog fick jag överta förre s- parlamentarikern Jan Anderssons lägenhet på 15 minuters gångavstånd från parlamentet. - Jag känner samtidigt att mina internationella fackliga erf a renheter underlättar. På vo l votiden blev det många resor både till Gent och Bryssel. Per Hellstrand...som gått i pension efter 43 år i arbetslivet och 27 år som fackligt fört ro e n d e vald i Kommunal. Öve r hundra personer deltog vid avtackningen i maj i Ku n g ä l v, där Rosa Ga rdtman fram till våren var ordförande för sektion 45 Kungälvs sjukhus. Vad ska du göra nu? -Nu ska jag vara aktiv i min bostadsrättsförening i Ulvegärde. Jag blev nyligen vald till ordförande. Så det blir fortsatt föreningsarbete. Det är nog ett nödvändigt ont som jag inte klarar mig utan. Det är så roligt och utvecklande! Du är hedersmedlem i Kommunal, vilket betyder att du varit fackligt aktiv i 25 år. Hur blev du engagerad? -Jag började arbeta som dagbarnvårdare i Kungälv På den tiden fanns inga kollektivavtal för oss, trots att vi var anställda av kommunen. Det Du blev utbildad överskötare och var i många år fackligt aktiv inom Kommunals studiekommitté. Mellan 1999 och 2007 var du anställd studieadministratör på Kommunals avdelning Väst. Varför har du tyckt om studier? -Kunskap är A och O. Utan kunskap kan vi lägga ner. Dessutom är det intressant och roligt att föra kunskap vidare, att möta alla dessa medlemmar som suger i sig kunskaper! Det är jätteroligt att arbeta som studieorganisatör. Vad har varit roligast i det fackliga arbetet? -All uppskattning man får. Det har väl hänt att någon också sökt upp mig med svarta ögon. Men mest har jag fått uppskattning. Sölvi Brädefors Kommunal Väst medlemstidning September

10 Spara pengar som Carina - GÅ MED I GKI I tider av ekonomisk kris är det kanske dags att damma av uttrycket det inte är stora inkomster utan små utgifter som skapar rikedom. Ett sätt att minska sina utgifter är att göra som Carina Dahlström i Kortedala - gå med i Göteborgsregionens Kommunanställdas Intresseförening (GKI). Genom avtal med olika affärer och företag får man då mellan 10 25% rabatt på åtskilliga varor och tjänster runt om i Göteborg. Det kostar bara 50 kronor per år att vara med, även pensionärer är välkomna. Det är inte direkt den nuvarande krisen som fått Carina Dahlström, barnskötare och sektionsordförande i Ko m- munals sektion 15, att gå med i GKI. Hon har varit medlem ända sedan hon började arbeta som dagbarnvårdare i mitten av 80-talet. - Ti d i g a re drogs avgiften på januarilönen, men för några år sedan upphörde det och nu måste man själv betala in femtiolappen. Antagligen är det många tidigare medlemmar i GKI som inte tänker på det och det är synd för man kan spara mycket pengar på alla olika rabatter. Carina använder sitt GKI-kort till exempel för att köpa redskap och verktyg till sommarstugan. Hon handlar också mycket till sina sex barnbarn i olika affärer. - Det här är jättebra alla måste ju handla ibland och då kan man lika gärna utnyttja de möjligheter till rabatt som erbjuds av de många olika affärer och företag som GKI slutit avtal med! GKI HAR FUNNITS sedan Då hade man medlemmar och avgiften var 20 kronor per år. Idag har föreningen medlemmar och avgiften är 50 kronor per år. Enligt föreningens stadgar är syftet att genom avtal om rabatter med olika firmor bereda medlemmarna möjlighet att göra förmånliga inköp. Alla anställda i Göteborgs kommun, Göteborgsregionen, bolag eller annan inrättning som har anknytning till kommunen eller regionen, har rätt att bli medlemmar i GKI. Medlem, som avgår ur tjänst med pension, har rätt att fortsätta vara medlem i föreningen. Inbetaln i n g s k o rt skickas ut tillsammans med medlemshandlingar en gång om året. Förmånerna som medlemmarna erhåller får endast utnyttjas av medlem och dennes familj och medlemskortet får inte överlåtas till någon annan. Barnskötaren och sektionsordföranden Carina Dahlström har varit medlem i Göteborgsregionens Kommunanställdas Intresseförening i nära 25 år. - Man måste handla ibland och då kan man ju lika gärna utnyttja de tillfällen till rabatter som erbjuds genom medlemskapet i GKI! RABATTERNA OMFATTAR både varor och tjänster, såsom exempelvis juridiska tjänster, städ- och fönsterputs, tvätterier och tapetserare. Foldern med anslutna företag omfattar för närvarande 33 sidor med allt i alfabetisk ordning från Ba t t e r i e r, Bi l a r, By g g va ror och Böcker till Vaccination- och läkarmottagning, Väskor och V ä x- ter. Hos OKQ8 får man 6 öre/liter i rabatt på bensin och diesel + återbäring på bemannade stationer och vid automattankning tjänar man ytterligare 12 öre / l i t e r. Pre e m ger 15 % rabatt på bensin, diesel och etanol och 10% på smörjmedel och biltvätt. För hemmasnickaren erbjuds bland annat 15 % rabatt på kakel, klinker, fog och fix hos Interkakel i Partille, den fotointresserade får 50 % rabatt på 1 tim.pris hos Gefa-Foto och den hungrige får % hos La Vacca. Ny vårsvid kan man till exempel köpa hos Lise Dam på Södra vägen och får då 15 % rabatt medan Kriss-Butiken och Kajs Päls lämnar 10%. Bland aktuella erbjudanden märks 10% hos Möbelhuset Johan Tiberg, % på Stena Lines linjer från Sverige, 20% hos Stisses skor och 25% på biljetter till Pusterviksteaterns stora scen. Uppgifterna om olika rabatter är hämtade ur föreningens affärsförteckning 2009 och vi reserverar oss för ev ändringar. VILL DU OCKSÅ bli medlem i GKI? Då kan du antingen ringa föreningens telefonsvarare, eller skicka e-post till gki.goteborg@telia.com Uppge namn, adress, telefonnummer, födelsedatum och arbetsplats. Efter två veckor får du medlemskort, affärsf ö rteckning och annan information tillsammans med ett inbetalningskort på 50 kronor. Carina Hult 1 0 Kommunal Väst medlemstidning September 2009

11 Facket på Fa c e b o o k - en kul idé som blev succé Susanne Eliasson började intressera sig för Facebook runt årsskiftet och startade en grupp för sektion Majorna/Södra Skärgården/Älvsborg. Ett trettiotal medlemmar finns nu med och en ny form av aktivitet har öppnat sig. Susanne hoppas på att allt fler ska börja nätverka fackligt. Det började som en kul idé. Nu har allt fler medlemmar i Göteborgsstadsdelarna Majorna, Älvsborg och Styrsö hittat till sin fackliga Facebookgrupp. Kommunal ser många möjligheter med en ny kanal för aktivitet. -Om vi ska vara där medlemmarna finns, så måste vi finnas på nätet. Det är där de är! I alla fall de unga, säger initiativtagaren Susanne Eliasson. Här kan du tänka tankar tillsammans med andra eller bara tjöta en stund om gemensamma frågor. Så presenteras Fa c e b o o k g ruppen Kommunals sektion 18 finns på nätet. Sedan mars i år finns den för kommunalare som arbetar inom stadsdelsnämnderna Majorna, Södra Skärgården och Älvsborg. Gruppen har ett trettiotal medlemmar och Susanne Eliasson hoppas på fler. Och det handlar om mer än att tjöta. - Varje medlem som vill vara aktiv är värdefull. Det här är ett forum för diskussion, frågor och en anslagstavla. Många av dem som tillhör gruppen är medlemmar som inte kommer på våra möten. Då är det här ett bra komplement, säger Susanne Eliasson, som är ordförande i Kommunals sektion Majorna/Styrsö/Älvsborg. Facebook är ett socialt forum på Internet med miljoner medlemmar över hela världen. Idén bygger på att du kan ta kontakt med gamla och nya vänner, samtala eller bilda grupper kring samma intressen. Tjänsten är gratis och mycket populär. Susanne provade, mest på skoj, att bilda en grupp en kväll då hon satt hemma och på kort tid växte den till dagens 30 personer. Idag finns inlägg varje vecka. Dels lägger Susanne ut information, diskussionsfrågor eller annat. Dels kommer frågor eller inlägg från medlemmarna. - En medlem uttryckte frustration över kare n s d a g a r n a. Hans arbetsplats var drabbad av vinterkräksjukan och många hade blivit sjuka i flera omgångar. Då svarade jag att frågan om att avskaffa karensdagen vid epedemier kommer upp på nästa avtalskonferens. Det kändes jätteskönt att kunna visa att vi gör saker, att medlemmar försöker göra något åt ett problem! Det bästa med gruppen är att många nya ansikten ur medlemskåren trätt fram, tycker Susanne. Facebook är naturligt för unga under 30 år, tror Susanne. För skiftarbetare är det också lättare att träffas över nätet än att gå på ett traditionellt möte. I gruppen har minnesanteckningar efterfrågats för oss som inte kunde vara med på mötet. Alternativa mötesformer som After Work har också mötts av intresse. Vanliga möten måste finnas kvar, menar Susanne. Men sedan länge är tendensen tydlig att dessa lockar allt färre och Kommunal måste tänka nytt. Att skapa en Facebookgrupp är ett sätt som både är enkelt och billigt. Susanne tror att det är viktigt att gruppen bara är öppen för medlemmar och att den är lokal. Då delas samma ve rklighet oavsett det gäller vilken lokal krog som är bäst för en After Wo rk eller vad arbetsgiva ren heter. Och det känns try g g t att vara med. En hemsida eller en Facebookgrupp behöver leva för att vara intressant. Inlägg får inte dö ut, då dör gruppen. I dagsläget arbetar Susanne med gruppen på privat tid. Men i framtiden kan det krävas arbetstid. För Kommunal är det viktigt att inse att Internet är viktig för den prioriterade medlemsvärvningen. - Vi har fått spontana applåder på medlemsutbildningarna för detta. Wow, häftigt, är åsikterna. Vissa har sagt nu ska jag tipsa mina vänner om detta och vi märker att får vi en medlem på en arbetsplats, så kommer raskt flera andra med. Och eftersom vår grupp bara är öppen för medlemmar kan det ju också vara lockande, säger Susanne Eliasson. Sölvi Brädefors Kommunal Väst medlemstidning September

12 S o l v e i g, 63, bloggar för fulla muggar Blondinbella gör det, liksom Carolina Gynning, Carl Bildt, Magnus Uggla, Solveig Svensson och hundratusentals andra. Att blogga har blivit ett nytt sätt att kommunicera, man når snabbt ut i hela världen med sina tankar och kan få många nya vänner på köpet. Och möjligen ovänner Du behöver inte längre vara ung, rik, känd och hänga på Stureplan för att exponeras i media. Solveig Svensson är 63 år, barnskötare, fackligt aktiv och ivrig bloggare sen våren För att det är så himla roligt och för att hon får så mycket nyttig kunskap och många roliga bekantskaper på vägen. Solveigs blogg heter Från min horisont och enligt en nyligen genomförd mätning hade hon haft över besökare, bara under juli månad! - Och nästan alla är trevliga, säger Solveig som uppdaterar sin blogg varje dag, ibland flera gånger om dagen. - Min man älskar fotboll, då passar jag på att sköta bloggen. Men det är väldigt lätt att fastna framför datorn. Om man hade tid skulle man kunna sitta hur länge som helst både för att skriva själv och för att läsa andras bloggar. Vad mycket kunskap och vad många duktiga människor det finns därute! De olika bloggarna är källor av visdom att ösa ur. Många är väldigt intressanta och användbara. Man kan få råd och tips om allt. Och de är öppna för alla och helt gratis. Innan So l veig gav sig ut i det som numera kallas bloggosfären var hon ungefär lika frågande inför fenomenet blogg som de flesta av oss. Alltihop började egentligen med att hon gick PIM, en utbildning i datoranvändning som är obligatorisk bland annat för barnomsorgspersonalen i Kortedala. - Genom PIM fick jag lära mig att använda verktyget Internet, hur man hanterar bilder och texter, gör layout och mycket annat. Det kändes som om en ny värld öppnade sig. En dag råkade Solveig komma in på Metros hemsida och fick syn på uppmaningen Börja blogga du också!. Sagt och gjort Solveig tog klivet ut i cybervärlden exakt klockan 16:06 den 7 mars Ett litet steg som har betytt en stor förändring och berikar hennes liv dagligen. - Jag bestämde mig direkt för att börja blogga. Pang. Sån är jag. Jag gav mig själv ett par veckor, främst för att se om jag skulle klara av det tekniska. Det gick lätt och sen var jag fast. Solveig säger att det är enkelt att blogga. Kan man sätta på datorn, så kan man också klara av att blogga. - Man lär sig mycket genom att försöka. Och är det nåt jag går bet på så kan jag skriva det i bloggen, Snälla hjälp mig fixa det eller det. Och då får jag hjälp. Människor är otroligt hjälpsamma och delar mer än gärna med sig av sina kunskaper, antingen det gäller datorstru l eller recept på en god sås. Ute på nätet kan man hitta svar på det mesta. En blogg kan utformas helt efter ens egen smak och tycke. Många bloggar handlar enbart om något specialintresse, som exempelvis kläder, matlagning eller hundar. Teman för Solveigs blogg är bland annat resor och betraktelser, vilket betyder att detta är ämnen hon gärna skriver om. Hon lägger också in en del tips på Reseguiden, som är en plats på nätet för alla ressugna. - Via min blogg och Reseguiden har jag till exempel kontakt med Carina från Göteborg som numera bor i Tu rkiet och blir så glad när hon får foton från Göteborg. Jag har också tät kontakt med en kvinna på Nya Zeeland och härom året åkte min man och jag till Thailand där vi hälsade på en kontakt från Reseguiden. Förra sommaren träffade vi en annan kompis från Reseguiden på ett fik i Båstad. Det är en dam som är 72 år och hon var den första som lämnade en kommentar när jag startade min blogg! I början av augusti tog Solveig maken med sig och åkte på en bloggträff i Stockholm. Där träffade hon bland andra Majsan 47, som tagit initiativ till träffen, Mu rvl a n, Gro d m o r, Ga r l i c a och många andra för en myc k- et trevlig helg där bloggarna roade sig kungligt och lärde känna varandra på riktigt. Själv kallas Solveig för Ve i k e n sen skoltiden då en lärare uttalade hennes namn Solveik, och Veiken fick mersmak av att träffa några av alla sina bloggvänner, himmel vad kul jag hade, kan man läsa på bloggen. En ny värld har öppnat sig för mig - Man får lätt vänner när man bloggar, många är väl mer ytliga kontakter men jag har ett 20-tal som jag känner lite närmare och det är ju väldigt roligt. - Det finns inte två bloggar som är lika, de kan handla om allt mellan himmel jord både om sånt som händer i mitt liv eller sånt som händer i världen. Man får söka efter ämnen som intresserar. Är man medelålders kanske man inte väljer bloggar inom kategorin 15 år och snart mamma Själv har jag ett antal favoritbloggar som jag besöker så ofta jag hinner. Förvånansvärt många bloggar är väldigt drivna och välskrivna, ibland kan man ana en journalistisk bakgrund hos en del bloggare. ATT BLOGGARE BARA ÄR UNGA, tjusiga människor som skriver om party, sex och kläder stämmer inte. - De flesta är helt vanliga, ofta medelålders, människor som gillar sociala kontakter med likasinnade, antingen det handlar om tårtor eller erfarenheter från livet. Många är otroligt öppna, berättar om allt, även sånt som är väldigt privat, medan andra är mer inkognito och fokuserar på sina speciella ämnen. - En del som bloggar mår dåligt av olika orsaker, det kan vara sjukdom, ensamhet, skilsmässa eller allmän deppighet, och jag tror verkligen att många får hjälp av alla kloka och snälla människor som skriver inlägg. Ibland räcker det med att någon bara är vänlig och förstående, ibland kan folk ge handfasta råd om hur man kan ta sig ur svåra situationer. Jag tror att bloggandet kan vara till stor glädje och hjälp för många människor. Sj ä l v lär jag mig nåt nytt om än det ena och än det andra nästan varje gång jag loggar in. - Min egen drivkraft är att jag tycker det är så himla roligt med alla bloggkontakter. Den dagen jag tröttnar lägger jag ned bloggen, raderar historiken och sen är allt skrivet borta. Man bestämmer helt själv över sin blogg, vad den ska handla om, hur den ser ut, vem man vill prata med och hur länge man vill hålla på. MEN EN BRA BLOGG sköter inte sig själv. Den måste uppdateras varje dag, helst flera gånger, för att hållas levande och aktuell. - Sköter du inte din blogg så är den snart död. Då tappar folk intresset. Men om man till exempel inte kan, eller vill, skriva på ett par dagar kan man ange det i bloggen, nu har jag lite annat för mig några dagar. Många som läser Solveigs blogg lämnar kommentarer på det hon skrivit. - Eftersom jag har många tusen besökare varje månad, varav en del kommer in flera gånger, är jag ändå glad att inte alla lämnar kommentarer eftersom jag är väldigt noga med att vårda mina kontakter och gärna vill skriva personligt till var och en. Att svara på kommentarerna tar faktiskt mer tid än att skriva själva bloggen. Om du själv funderar på att starta et blogg har Solveig en del bra tips: Ge dig ut på nätet och läs andras bloggar. Du kommer du att upptäcka alla olika stilar och får kanske idéer på hur du skulle vilja skriva och vad du vill skriva om. Gå till exempel in på Metro.se där kan du både läsa andras bloggar och även få instruktioner i hur du ska gör för att starta din egen blogg. Det kostar ingenting att ha en blogg. Skriv inte för långa inlägg om du inte skriver väldigt bra eller om det du skriver om är ovanligt intressant. Folk orkar inte läsa för långa bloggar. Man får vara helt anonym om man vill och skriva hur privat man vill. Själv avstår jag från att älta vad jag ätit till frukost, utan försöker variera små och stora händelser i mitt liv och i världen. Skriva om sånt jag reagerar på och funderar på. Berätta nåt roligt som hänt. Ge tips på ett bra utflyktsmål. Det är bara du själv som bestämmer innehållet. Svara dem som lämnat kommentare r. V å rda dina kontakter så stannar dom kvar. Får du dumma kommentarer från någon speciell besökare kan du blockera denna, det vill säga hindra honom eller henne från att komma in på din blogg. EFTERSOM SOLVEIGS blogg har väldigt många besökare, eller visningar som det heter på bloggspråk, har hon till och med börjat tjäna lite pengar på sin hobby. Om man bara en gång lyckats komma upp i 5000 visningar på en månad, och Solveig är ju uppe i cirka , så får man sedan 3 öre/visning. - Det kanske innebär cirka 200 kronor i månaden, säger Solveig som sätter in pengarna på ett särskilt konto vilket ska länsas till jul. - Men pengarna är bara en bonus bloggandet har berikat mig på ett mycket viktigare sätt. Jag får ständig nya kunskaper och insikter, nya vänner, trevliga kontakter och massor av nya tankar och impulser. Bloggen har blivit en viktig del av mitt liv, även om det tar en del tid och jag kanske inte hinner läsa så många böcker längre. Nu börjar jag bli lite sugen på att börja twittra också Carina Hult 1 2 Kommunal Väst medlemstidning September 2009

13 Solveig Svensson, barnskötare och facklig företrädare i Kortedala, är en av alla hundratusentals människor som givit sig ut i cyberrymden. - Det är en ny värld som öppnat sig och genom min blogg får jag ständigt nya kunskaper, trevliga vänner runt om i Sverige och världen och massor av nya tankar och impulser. Fakta Vad är en blogg? Själva ordet är en förkortning av engelska orden web och log, web betyder nät och log är dagbok. En weblog, eller blogg, är helt enkelt en dagbok som finns på Internet, öppen för alla som vill läsa. Bloggarnas innehåll och utseende varierar mycket, gemensamt är dock att de brukar ha en datumangivelse och att det senaste inlägget publiceras högst upp. Ordet blogg finns sedan 2006 med i Svenska Akademins ordlista och fenomenet att blogga, det vill säga skriva dagbok på nätet, har växt lavinartat. Indexeringstjänsten Technorati, som följt utvecklingen sedan 2003, beräknar att det numera startas cirka bloggar varje dag runt om i världen. Genombrottet för en bredare allmänhet i Sverige sägs ha kommit i samband med Tsunamikatastrofen i Thailand 26 december Många bloggar visade sig då vara mycket effektiva för en snabb kommunikation och information, bättre än media och myndigheter. Bloggar kan hittas på många sätt, några svenska bloggtjänster är Passagen och Bl o g g. s e. Ex p ressen och Aftonbladet har också bloggar och So l veigs blogg hittar du på Me t ro. s e. Vad är twitter? Twitter är en mikroblogg där antalet tecken, det vill säga bokstäver och skiljetecken, är begränsat till max 140 tecken per inlägg. Att twittra är alltså detsamma som att skriva mycket korta bloggar. Det är många som läser Solveigs blogg Från min horisont på Metro.se. En undersökning som gjordes i juli visade att hon hade runt besökare den månaden. Inte illa av en kvinna som bara hållit på att blogga ett drygt år och lärde sig grunderna i att använda Internet via en kurs på jobbet ungefär samtidigt! Kommunal Väst medlemstidning September

14 Det handlar om din lön och dina arbetsvillko r Långa förhandlingar väntar i avtalsrörelsen Nu drar avtalsrörelsen igång och därmed också vägen till kommunalarnas nya löner och arbetsvillkor. Nuvarande treårsavtal löper ut under våren 2010 och innan dess blir det med all säkerhet långa och intensiva förhandlingar. Första steget i den nya lönerörelsen är redan avklarat genom att medlemmar, klubbar och sektioner haft möjlighet att föreslå ändringar i de gamla avtalen. Nästa steg blir avtalskonferenserna i höst då ombud från sektioner och avdelningar diskuterar vad Kommunal ska kämpa för. Kommunal Väst ska följa de olika stegen på vägen till nytt avtal och det gör vi genom barnskötaren Sari Kitunen. Hon jobbar i förskolan på Sverigefinska skolan i Göteborg, är arbetsplatsombud och vald till avtalsdelegerad. Uppdraget innebär att man ingår i förhandlingsdelegationen och finns med som rådgivare under avtalsrörelsen. Avtalsdelegerade ska också godkänna det slutliga förslaget till avtal och är med andra ord medlemmarnas röst i förhandlingarna. Eftersom Sari arbetar på en kooperativ friskola hör hon till KFO-Kommunals avtalsområde. Här kommer första reportaget där Sari berättar om sina tankar inför avtalsrörelsen. Vi ska ha rejäla lönehöjningar - Visst ska vi ha rejäla lönehöjningar, gärna ett par tusingar i månaden. Det är inte mer än rätt när en del kollegor bara tjänar Sari Kitunen är bestämd och beslutsam när vi träffas under lunchrasten i Sverigefinska skolan mitt emot Rambergsvallen på Hisingen. Barnen ligger och sover middag, det är lugnt och stilla i de rymliga och ljusa lokalerna. Här på förskolan har Sari jobbat i sex år, ett arbete som hon trivs bra med. Barnen har finska som modersmål och själv skiftar hon snabbt från ett telefonsamtal på snabb finska till perfekt svenska. -Visst finns det sådant som kan bli bättre, men det är ett tryggt jobb och det betyder mycket när tiderna är dåliga som nu. Men det är avtalet vi ska tala om och vi börjar resonera om det gångna treårsavtalet som snart löper ut. Sari Kitunen var avtalsdelegerad även när det förhandlades fram och re p resenterade då som nu sina kamrater på kooperativa förskolor i Västsverige. Huvudintrycket hon har är att det gamla avtalet blev rätt bra med lönehöjningar på nära kronor per år för barnskötarna i kooperativa förskolor. Först kärvade det till sig ordentligt och förhandlingarna drog ut på tiden. Men så lossnade det och enigheten var stor om att det blev ett bra avtal där facket fick igenom en hel del. -Man har väl också fått lite skinn på näsan. Jag var uppe i Stockholm fyra gånger och lärde mig något nytt hela tiden om hur en avtalsrörelse fungerar. Samtidigt fick jag värdefulla kontakter med andra fackligt aktiva. Så denna gång känns det lättare! - Ska man kunna påverka, ja då gäller det att hänga med Vi kommer in på det nya avtalet och Sari har hört ryktas att arbetsgivarna tänker vara tuffa den här gången. Helst vill de inte gå med på några förbättringar alls. Me n förväntningarna hos Sari och hennes kamrater är höga på ännu en bra uppgörelse eftersom lönerna fortfarande släpar efter. -Vi har lite sämre betalt än i den kommunala förskolan. Lönerna ligger mellan och kronor i månaden och vi har svårt att hinna ifatt. Stämningen bland mina arbetskamrater är inte att ta fel på. Det känns som att vi har ungdomslöner fastän vi är 1 4 Kommunal Väst medlemstidning September 2009 Visst är vi kampberedda! Sari Kitunen på Sverigefinska skolan är avtalsdelegerad och slår fast att barnskötarnas löner på de kooperativa friskolorna måste höjas rejält. vuxna, detta trots att jobbet är så ansvarsfullt. -Några tusingar mer i månaden känns inte mer än rätt. Så kommer arbetsgivaren och kräver oförändrad lön, ja då är vi beredda att strida för vår sak! Lönen är viktig men det utesluter inte att Sari Kitunen anser att det även finns andra viktiga frågor, exempelvis arbetstiderna. Låg lön borde också kompenseras med något annat. På Saris nuvarande arbetsplats har man inte som många andra anställda inom kommunen tillgång till fria arbetskläder. Detta trots att kläderna snabbt smutsas ner och slits upp. Tvättmaskinen hemma får gå i ett. Så har lunchrasten gått och så även barnens sovstund. Ett efter ett dyker barnen upp, sträcker på sig och mellanlandar i myshörnan där det är mjukt och avskilt. Nästa gång vi träffar Sari Kitunen blir i samband med avtalskonferensen längre fram i höst. Per Hellstrand

15 Kerstin är nykter alkoholist - nu hjälper hon andra med problem 24 april. För Kerstin Schöldström är det en betydligt större och viktigare dag att fira än både födelsedag och julafton. Den 24 april 1997 började hennes nya och nyktra liv. Vändingen kom när Kerstin avslöjades med att stjäla tabletter i medicinförrådet på det konvalescenthem där hon arbetade. Sedan dess är hon nykter alkoholist och tablettmissbrukare och arbetar i dag som alkohol- och drogrådgivare på Aleforsstiftelsen, där hon också är Kommunals arbetsplatsombud. - Jag är oerhört glad och tacksam för att mina arbetskamrater kom på mig. Om det inte blivit en brytpunkt i mitt liv hade jag nog inte varit i livet i dag, tror Kerstin började Kerstin arbeta som mentalskötare på Lillhagen. Efter en tid utbildade hon sig till förste skötare fick hon jobb som biträdande föreståndare på ett konvalescenthem i Ljungskile. -Det fanns flera anledningar till att jag började dricka allt mer, men ett dåligt självfört roende ända sedan barndomen var nog mitt största problem. I dag har Kerstin stor hjälp av sina dyrköpta erfarenheter när hon i sitt dagliga arbete stöttar och hjälper andra missburkare. Sedan sex år tillbaka arbetar hon på Aleforsstiftelsen, som behandlar alkohol- och dro g m i s s b ruk a re. Kerstins huvudsakliga arbetsuppgifter är att ta emot nya patienter i ett så kallat bedömningssamtal där man lägger upp en behandlingsplan. Hon ansvarar dessutom för eftervårdsuppföljningen. -Jag märker tydligt på de allra flesta som kommer hit att de har lättare för att öppna sig och prata om sina problem när jag berättar om mina egna erfarenheter, säger Kerstin. Men jag själv har också stor nytta av erfarenheterna från mitt eget missbruk och naturligtvis också min långa erfarenhet från arbetet i psykiatrin. DE PATIENTER som kommer till Aleforsstiftelsen är huvudsakligen personer som har jobb och får behandlingen via sin arbetsgivare. -Precis som jag själv en gång är de flesta väldigt duktiga på att dölja sitt missbruk, inte minst på jobbet. -Det var först när man upptäckte att det försvann olika tabletter i medicinskåpet på jobbet som jag avslöjades som missbrukare. Det kom som en chock för mina arbetskamrater, trots att jag varit grav blandmissbrukare i flera år. Jag fick ångestdämpande tabletter utskrivna av vår läkare på jobbet eftersom jag sa att jag mådde dåligt. Däremot berättade jag inte att jag mådde dåligt av min höga alkoholkonsumtion. Och när inte spriten och de ordinerade tabletterna räckte till började jag stjäla allt mer från medicinförrådet. -Att jag avslöjades blev min räddning, säger Kerstin. Efter en första kontakt med Nordhemskliniken och genom min dåvarande arbetsgiva res försorg kom jag i kontakt med Aleforsstiftelsen. -Tack vare den behandlingen och ett oerhört stöd från framför allt min lillasyster Marie lyckades jag komma tillbaka till livet. -I dag mår jag väldigt bra och trivs med livet och min familj, men jag är också medveten om att jag kan ramla dit igen. Även om jag nu är oerhört medveten om riskerna och tack va re mitt jobb är väl insatt i i alkoholproblematiken så finns inga garantier. Jag tror i och för sig att risken är liten, men den kommer alltid att finnas. Det är något man måste leva med resten av livet som nykter alkoholist. Men samtidigt är Kerstin mån om att poängtera att det finns hopp för i stort sett alla alkoholister och drogmissbrukare som är villiga att göra en förändring.. Kerstin Schöldström är ett levande bevis för att det går att bryta ett gravt alkohol- och tablettmissbruk. Nu använder hon sina egna dyrköpta erfarenheter för att hjälpa andra missbrukare. Fakta Aleforsstiftelsen Bildades 1987 genom att de större arbetsplatserna i Göteborg gick samman för att säkerställa en bra behandlingsverksamhet för sina anställda med alkohol- och drogmissbruk. Styrelsen består av representanter från Göteborgs Hamn, Marks stiftelse, Posten, SKF, Volvo och Västra Götalandsregionen. Verksamheten bedrivs i internatform i Alingsås (Aleforshemmet) och öppenvård i Göteborg. Cirka 20 personer arbetar inom Aleforsstiftelsen. Cirka 150 patienter behandlas årligen i Alingsås och 50 i Göteborg. - Vi jobbar efter den så kallade Minnesotamodellen där grunden är att man måste ha insikt om sina problem och ve rkligen vilja lösa dem. Uppfyller man detta är möjligheterna goda om man får den rätta behandlingen och stödet. ALEFORSSTIFTELSEN har dels verksamhet i Alingsås där patienterna bor i cirka en månad under behandlingen och dels en öppen mottagning i Göteborg dit patienterna kommer en halvdag i veckan. - Graden av missbruk kan variera men i stort sett samtliga av våra patienter är i arbete och de flesta kommer i kontakt med oss via sin arbetsgivare, berättar Kerstin. Alla patienter som behandlats på Aleforshemmet deltar därefter i ett års eftervård. Kerstin ansvarar för denna men har hjälp att flera nyktra alkoholister som leder grupperna. Öppenvårdsbehandlingen pågår i ett år och bedrivs i Aleforsstiftelsens lokaler på Första Långgatan i Göteborg, där också Kerstin har sin arbetsplats. - Det är väldigt viktigt att fortsätta arbeta med sitt missbruk även när man är nykter, menar Kerstin som själv varje vecka är med på möten med Anonyma Alkoholister (AA) på den ort hon bor. -Jag har fått ett helt nytt och oerhört mycket bättre liv efter att ha blivit nykter, det är för mig en verklig drivkraft för att engagera mig och göra det bästa möjliga av mitt jobb. Och mina barn har, även om de nu är vuxna, fått tillbaka sin mamma. -Det finns verkligen hopp för alla! Men det gäller att våga erkänna sina problem och ta emot alla hjälp man kan få. Stig A n d e r s s o n Kommunal Väst medlemstidning September

16 A R B E T S G L Ä D J E bästa kryddan i stans största kök I Göteborgs största kök ligger en dags inköp på runt kronor och dagens matkasse kan innehålla 360 kilo kött och 188 kilo potatis. På Lundby Centralkök lagas portioner mat per dag med gemenskap och arbetsglädje som viktigaste krydda. Lundby Centralkök på Bjurslättsskolan i Göteborg har mättat generationer av Hisingsbarn. Här har, i decennier, varje år lagats mellan två och fyra miljoner portioner mat, främst för barn i stadsdelens skolor och förskolor. Som mest har portioner lämnat köket per dag. Idag är det kommunens största storkök, där portioner lagas varje dag och arbetstoppen ligger under timmar då vi andra sörplar kaffe och läser morgontidningen. Sedan 1990 är köket en egen resultatenhet i stadsdelsförvaltningen Lundbys regi. Rutinen är stor och många av de 12 anställda har arbetat här länge. En av veteranerna är Gun Andersson, kokerska. -Det flyter på, alla vet vad de ska göra. För att det ska fungera krävs att matleveranser kommer, att samarbetet fungerar och att chaufförerna håller tiderna, säger Gu n Andersson startar arbetet. Två lunchrätter plus specialkost lagas av kokerskor, dietkokerskor och ekonomibiträden. Fyra enorma grytor, tre arbetslag, två kök och en självständig organisation är grunden. I det ena köket lagas e n b a rt specialkost, ett område där Lu n d by har längst erf a renhet i Göteborg. Allt som kan förberedas ställs i ordning dagen innan. All mat lagas från grunden, de enda halvfabrikaten är de av barnen älskade pannkakorna och biffarna. Både tid och kroppar sparas genom att stora delar av grönsakerna levereras färdigskalade till Lundby Centralkök. Arbete i kök tillhör landets tyngsta - kockar och kokerskor är den yrkesgrupp där flest anställda, 22 procent, uppger besvär med tung manuell hantering. 17 procent av byggnadssnickarna och 14 procent av bönderna har samma besvär. Eva-Karin Lindgren är skyd d s o m- bud på Lundby Centralkök. Hon tycker att arbetsmiljön i köket förbättrats mycket under de senaste 20 åren. -Det ergonomiska arbetet har blivit mycket bättre. Vi har stor delaktighet, har själva infört arbetsrotation och har bra friskvård. Jag har ingen värk idag men hade det tidigare. Det är vi som jobbar som måste påverka. Vi kämpar på, säger Eva-Karin Lindgren. Tippbara grytor, viktlösa skopor och liftar har minskat tunga handgrepp vid matlagningen. Transporten av mat sker i värmeskåp på hjul och monotona arbetsmoment som stekning har försvunnit. Daglig pausgympa och möjlighet till massage finns också. Lyft, stående arbete, arbete nära hög värme och ånga ä r, liksom i andra kök, fortfarande riskmoment. God fysik krävs av de anställda, många medelålders kvinnor. Två av kökets anställda är män, förutom chefen. Gun Andersson tycker att stress gör det svårt att jobba ergonomiskt rätt. -Vi försöker följa våra riktlinjer så gott vi kan. Men vi arbetar mot tiden. Jag tycker att så här stora kök är sämre för arbetsmiljön än mindre. Hade vi inte haft tidspre s- sen hade vi kunnat arbeta annorlunda. Om mottagningsköken kokade sin potatis och pasta själv hade vi kunnat utveckla catering. Det hade varit mer effektivt. Kring fikabordet är dock meningarna delade om stre s- sen är mindre på andra kök. Här samlas arbetslaget varje dag och gemenskap och arbetsglädje är lagets källa till kraft. Men mer tid, fler ergonomiskt utformade ugnar och vikarier står högt på önskelistan för att förbättra arbetsmiljön. Fler heltider i köket skulle vara ett sätt att få mer tid, tycker någon, även om arbetstoppen på förmiddagen består. Göteborgs stad genomför våren 2009 en översyn av stadens kök. För enhetschefen Mikael Olow är arbetsmiljöfrågorna högaktuella, stadsdelen Lu n d by har uppdaterat sina rutiner. Mikael Olow ser delaktighet som en nyckelfråga i en bra arbetsmiljö. - Vi arbetar mycket med dessa frågor. I vårt kök är gru p p- dynamiken viktig, att alla känner sig delaktiga och engagerade. Det handlar om att vara stolt över sitt arbete. Det är lättare att få ont i ryggen om man inte trivs, säger Mikael Olow. Rutiner och riktlinjer är också viktiga och de får gå före klockan, menar Mikael Olow. Ibland kan olyckan vara framme, ett värmeskåp skakas om och maten förstöras eller, som nyligen, silen på en av de gigantiska grytorna ge vika och spagetti rinna ut. Då får ny mat göras och kunderna vänta, betonar han. Kökspersonalen vill nu lämna den uppmärksammade händelsen bakom sig. Men gemensamt intygar de att ambitionsnivån är, och alltid har varit, hög på Lundby storkök. -Vi vill att maten ska vara god och näringsrik mat, det är viktigt. Och vi vill att det ska smaka bra, säger Eva- Karin Lindgren. Sölvi Brädefors Morgondagens gulaschsoppa på färskt nötkött förbereds av George Wassef. Bland ingredienserna märks bl.a 75 kilo morötter och 188 kilo potatis. 1 6 Kommunal Väst medlemstidning September 2009

17 90 kilo mat kan lagas i Göteborg största gryta som rymmer 300 liter. Automatisk omrörning och tippning har gjort arbetsmiljön bättre för Gun Andersson och Göran Karlsson. Kommunal Väst medlemstidning September

18 Soheyla - en kämpe som vägrar ge efter för sjukdomen Redan vid två års ålder drabbades Soheyla av polio, när hon var 38 tvingade sjukdomen henne att lämna jobbet som barnskötare, ett yrke hon älskade. Men Soheyla vägrade ge upp och arbetar nu som byråsekreterare inom kultur och fritid i Lärjedalen. - Livet är så kort, det gäller att hitta glädjeämnena, säger Soheyla Dezajfarhod, barnskötaren som tog upp kampen mot sin sjukdom och nu är lycklig över sin tillvaro trots allt. Det vaccin som skulle skydda Soheyla Dezajfarhod från polio var troligen orsaken till att hon istället fick sjukdomen vid två års ålder. När hon var 38 år tvingade sjukdomen henne att lämna sitt älskade arbete som barnskötare. Idag arbetar hon som byråsekreterare på avdelningen för kultur och fritid inom SDF Lärjedalen. - Livet är så kort, det gäller att hitta glädjeämnena och uppskatta dem. Sjukdomen är en del av mig och jag är lycklig över det jag har!, säger Soheyla, en kämpe som vägrar ge efter för sin sjukdom, är nöjd med sin tillvaro och njuter av livets alla små guldkanter. För drygt 20 år sen flyttade Soheyla från Iran till Göteborg. Efter avslutade studier i svenska utbildade hon sig till barnskötare, började arbeta i vikariepool och fick snart fast anställning på en förkola i Hjällbo. Som barn fick Soheyla vaccin mot polio, men trots det fick sjukdomen fäste i hennes vänstra ben. Soheylas mamma hävdar att vaccinet var för gammalt och att det var orsaken till att viruset fick fritt spelrum. Sjukdomen hindrade dock inte Soheyla från att utbilda sig och arbeta. - Jag älskade att arbeta med barn, tänkte sällan på mitt sjuka ben. Jag fick ork och kraft av barnen! Men tiden gick och så småningom började Soheyla känna att också höger ben blivit skakigt och inte riktigt följ- 1 8 Kommunal Väst medlemstidning September 2009

19 de med. Benet värkte, hon var väldigt trött och sov dåligt på nätterna. - Jag sov med benet mellan två madrasser, det kändes skönt. Ändå vaknade jag mitt i natten och hade ont. Ett besök på vårdcentralen gav inte mycket hjälp, men av en slump fick hon tips om poliokliniken på Högsbo sjukhus. Där blev hon undersökt och det visade sig att polioviruset spridit sig också till vissa delar av höger ben. - Läkaren sa att jag förbrukat för mycket krafter i höger ben, att jag måste vila och att jag inte kunde arbeta kvar inom barnomsorgen. - Det var en stor sorg för mig, som en skilsmässa från något man älskar. Jag grät mycket och saknade både barnen och arbetskamraterna. Jag hade bra arbetskamrater och en av dem har jag fortfarande kontakt med varje dag. Efter att ha varit helt sjukskriven en period började man undersöka möjligheterna till annat arbete för Soheyla. - Jag är en aktiv människa och ger inte upp så lätt! Kände att jag ville ha ett serviceinriktat arbete där jag får träffa människor. Samtidigt måste det vara ett jobb som jag orkar med. Sjukdomen tar mycket energi och gör mig trött, jag måste vila en stund varje dag. Soheyla funderade på att utbilda sig till socionom eller sjuksköterska, men förkastade bägge idéerna eftersom det är för långa utbildningar. - Man måste orka med familj och vänner också. Ta vara på livets möjligheter och inte bara stressa och jaga vidare. ISTÄLLET BLEV DET EN ETTÅRIG utbildning till receptionist/ekonomiassistent/telefonist. Och, efter mycket ringande och sökande från Soheylas sida, fick hon göra praktik i växeln på stadsdelsförvaltningen i Biskopsgården. Praktiken blev senare ett längre vikariat och Soheyla arbetade sex timmar om dagen. Ofta mer. - Det var nog för mycket. Jag kunde inte varva ned och vila mig mellan jobbet och hemarbetet. Soheyla gick ned till halvtidstjänst, hann ta en tupplur efter jobbet och mådde jättebra. Men då beslutade man att stadsdelarnas telefonväxlar skulle omorganiseras och samlas på ett ställe inne i stan. Soheyla fick återigen se sig om efter annat arbete. Under ett tillfälligt arbete på stadsdelsförvaltningens ekonomiavdelning stötte Soheyla på en tidigare chef inom barnomsorgen och frågade om hon hade något jobb att erbjuda. - Och efter ett tag hörde hon av sig och erbjöd mig den halvtidstjänst som by r å s e k re t e r a re inom kultur och fritid som jag nu haft i två år! Arbetet innebär bland annat personalrapportering, ekonomihantering, fakturering och support till personalen inom kultur, fritid och resursenheten. - Alla på personal- och ekonomiavdelningen i Lärjedalen har varit så trevliga och hjälpsamma mot mig. De blir inte irriterade på mina frågor och jag känner aldrig att jag stör. Ett sånt bemötande ger nya krafter! Ibland blir jag lite orolig för de aviserade besparingarna i stadsdelarnas förvaltningar, men ännu har jag inte hört något. Men jag är fortfarande medlem i Ko m- munal och har min anställningstrygghet i kommunen, det känns tryggt. BENET HAR INTE BLIVIT s t a rk a re med åren, men inte sämre heller säger Soheyla. - Men jag tar bättre hand om mig själv nu ställer större krav på hjälp från familjen hemma, vilar när jag är trött. - Och jag känner lycka trots att jag blev sjuk och miste ett jobb som jag älskade. Man ska aldrig ge upp och livet är för kort för att inte njuta av det man har. Kan jag bli accepterad som jag är och få vänner, så räcker det för mig. Jag är väldigt glad över min familj, mina vänner och mitt arbete. Vad mer kan man sträva efter? Carina Hult Spårvägen fick p o l i t i k e r b e s ö k Christina Karlsson och Yvonne Strand, Kommunal tog med Owe Nilsson, ordförande i Göteborgs stads Trafiknämnd för samtal med spårvagnsförare på lunch. Owe Nilsson lovade att en rad brister skall vara åtgärdade i de nyaste 25 italienska spårvagnarna som upphandlats under sommaren. Italienska spårvagnar, dubbelspår, trängselavgifter och en trygg arbetsmiljö var diskussionsämnen när Owe Nilsson, ordförande i Göteborgs Stads Trafiknämnd, besökte Göteborgs Spårvägar i början av sommaren. Kollektivtrafiken i Göteborg är för många liktydigt med s p å rva g n a r. Stadens spårvagnar och spår ägs av det kommunala bolaget Göteborgs Spårvägar AB, som också har ett dotterbolag som bedriver bussverksamhet. Nio politiker i stadens Trafiknämnd leder planeringen av hur kollektivtrafik och persontrafik ska utvecklas för allmänhetens och miljöns bästa. Sedan februari håller socialdemokraten Owe Nilsson i ordförandeklubban och i juni gästade han spårvägarna på deras kontor vid Drottningtorget. Att besöka arbetsplatser är viktigt för en politiker, tycker Owe Nilsson. -Jag är här för att lyssna på vad spårvägarna tycker om Göteborgs Spårvägar och sin arbetsmiljö. Jag får mycket information av tjänstemännen, men för mig och mitt parti är det också viktigt att ha kontakt med de anställda och deras fackföreningar. På rundvandring i huset träffade han många av de yrkesgrupper som arbetar för att ge service till 101 miljoner resenärer under ett år; förare, trafikplanerare, personalplanerare, expeditionsanställda och trafikledning. Säkerhet, nedskräpning och arbetsmiljö var teman som togs upp. De italienska spårvagnarna, som många förare var kritiska till, diskuterades flitigt. Br i s- terna i främst ventilation, förarsätenas funktion och skakningar påtalades. 25 nya vagnar håller på att upphandlas och kraven på leverantörerna är att flera av missförhållandena i tidigare spårvagnar rättas till, berättade Owe Nilsson. -För mig har det varit viktigt att barnsjukdomar och brister åtgärdas, när de nya spårvagnarna byggs. Och att de fackliga organisationerna är med på tåget. Trängseln i trafiken i Göteborgs innerstad är en annan viktig fråga för trafiknämnden. Bra kollektivtrafik är en förutsättning för att fler ställer bilen och utsläppen minskar. Utbyggnad av både linjer och fler spår ligger på nämndens bord och finansieringen kan komma att tas från trängselavgifter i framtiden. För pendlare kan det bli dyrt, befarar Christina Karlsson från Kommunals sektion 5 Sp å r- vägen Trafikpersonal. Förarnas skiftarbetstider innebär tidiga morgnar och sena nätter och då går sällan kollektivtrafiken. Owe Nilsson lyssnade på synpunkterna och hoppades att utbyggnaden av kollektivtrafiken också skulle komma skiftarbetarna tillgodo. St o- ra omställningar väntar bilisterna. Sp å rvagnar och kollektivtrafik tillhör framtiden. Och diskussionen om den är viktig. -Alla har synpunkter på Spårvägen, så har det alltid varit. Men att arbeta på Sp å rvägen är ett framtidsj o b b, personalen här är nyckelpersoner för att förve rkliga våra miljömål. Vi klarar inte av mer biltrafik. Jag tror att de som bor i Göteborgs innerstad kommer att få vänja sig vid att inte ha bilen i garaget, utan att de får promenera en bit för att nå den, säger Owe Ni l s- son som själv bor i centrum och oftast väljer att gå eller åka spårvagn istället för att ta bilen. Sölvi Brädefors Kommunal Väst medlemstidning September

20 Fyra frågor till fem KO N G R E S S O M BU D Socialdemokraterna håller partikongress 28 oktober -1 november och då läggs också grunden för den kommande valrörelsen. Årets kongress kallas Jobbkongressen och den har förberetts genom rådslag om sysselsättningen, välfärden, världen, klimatet och miljön. Av de 350 ombuden är följande medlemmar i Kommunal Väst: Anna Hedman, Göteborg, Henrik Johansson, Göteborg, Gunilla Josefsson, Orust, Johan Kanmert, Göteborg, Krister Kronlid, Uddevalla. Vi har känt dem på pulsen inför kongressen och ställt följande frågor: 1 Hur förbereder du dig? 2 Vad betyder fackets politiska inflytande via socialdemokraterna och vilka politiska frågor är viktigast för kommunalarna? 3 Vilka ämnen blir de tyngsta på kongressen och därmed i valrörelsen nästa år? Eller med andra ord, vad ska socialdemokraterna vinna valet på? 4 Hur ser du på det röd-gröna samarbetet mellan, s, v och mp? ANNA HEDMAN, 40, Göteborg. Undersköterska på Östra. Är ledamot i sektionsstyrelsen med uppdrag som bland annat h u v u d s k yddsombud och fackligt politiskt ansvarig. Ordförande (s) i SDN Bergsjön, ersättare i Göteborgs Socialresursnämnd. Deltar i sin första part i k o n g ress. 1 Bland annat genom att studera rådslagen som är en bra form för att ge folk större delaktighet i partiets politik. Sedan naturligtvis läsa kongresshandlingar med betoning på det ämnesområde som ska fördelas inom ombudsg ruppen. Det är också viktigt att träffa människor för att suga upp synpunkter och idéer. Ett exe m- pel är After Wo rk som partiet och LO- Göteborg anordnar på Infoteket, Järntorget, den 15 oktober. 2 Mycket! Vi kommunalare märker de direkta effekterna av den förda politiken. Det gäller både fördelar och nackdelar och därför är det så angeläget för oss med en socialdemokratisk regering. Nu är det högerregeringens beslut eller brist på beslut när det gäller jobben, a-kassan och socialförsäkringarna som känns mest. 3 Tryggad välfärd där luckorna i socialförsäkringarna täpps igen så de olika systemen hänger samman alltifrån jobben och a-kassan till sjukförsäkringen och pension. Integrationsfrågan är jätteviktig och måste upp ordentligt på kongressen. Ska vi lyckas minska klassklyftorna regeringen skapat måste integrationen också lyckas bättre. Att miljön och klimathotet kommer att lyftas fram är inte så svårtippat! - Framförallt gäller det också att rådslagen verkligen blir den plattform vi går vidare på in i valrörelsen. Väldigt många har engagerat sig, det är oerhört viktigt att de nu känner igen sig, att deras synpunkter påverkar vår socialdemokratiska politik. Med andra ord att vi är på väg tillbaka till den breda folkrörelse vi en gång var! HENRIK JOHANS- SON, 40, Göteborg. Sp å rva g n s f ö r a re, jobbar nu som ombudsman på avd e l- ningen. Viktigaste politiska uppdrag är Göteborgs kommunfullmäktige samt ordförande i Göteborgs Vu xe n u t b i l d n i n g s n ä m n d. Deltar i sin fjärde part i k o n- gress. 1 Jag deltog i jobbrådslaget som ju resulterade i många förslag om hur vi ska klara sysselsättningen framöver. För övrigt gäller det naturligtvis att följa med i politiken och läsa kongresshandlingarna noga när de kommer. Jag försöker också fånga upp vad folk tyc k e r, inte minst inom avdelningen och tar med mig olika krav och synpunkter till kongre s s e n. 2 Det är naturligtvis angeläget att påverka medlemmarnas vardag till det bättre genom att skaffa oss inflytande på de politiska besluten. Viktigast nu är att få arbetsmarknadspolitik och socialförsäkringar att fungera efter högeralliansens alla försämringar. Idag har allt ansvar skyfflats över på den enskilde arbetslöse eller sjuke, vi vill ha ett trygghetssystem värt namnet när man mister jobbet eller drabbas av sjukdom. 3 Förutom en trovärdig politik för jobben är det skolpolitiken och skattepolitiken! Borgarnas kateder- och pluggskola skola är rent ut sagt vansinnig. Målet för oss måste vara att skapa en skola där man lär sig på många olika sätt, där eleven sätts i centrum. Inte lärare och föräldrar som idag. - Vad gäller skatterna gäller det att skapa förståelse för hur viktigt det är att ha ett skatteuttag som ger resurser till en bra offentlig sektor. 4 På sikt bra. Men de tre partierna måste vara medvetna om att alla har ansvar för att ro detta i land. Att i samverkan bygga en stark politik utan att tappa den egna profilen. Bussbolag tävlar om passagerarna 4 Det är nödvändigt att få med Vänsterpartiet och Miljöpartiet för att få ett starkt vänsteralternativ till borgarna. Hur samarbetet sedan går får vi se, jag tror i stort sett att det kommer att fungera bra. Nu ska bussbolagen börja slåss om busslinjerna precis som i Storbritannien eftersom kollektivtrafiken släpps fri på marknaden. Det blir följden av en ny lag som regeringen föreslår. Allas bussbolag som uppfyller vissa krav ska få köra linjetrafik. De behöver bara göra en trafikanmälan vilket ger många fler aktörer. Hittills har kollektivtrafiken upphandlats och bussbolagen lägger anbud. Erfarenheterna från Storbritannien är dåliga eftersom kommersiella operatörer tar de lönsamma rutterna medan offentliga sektorn får ta hand om resten. 2 0 Kommunal Väst medlemstidning September 2009