FÖRDELNINGSANALYS

Transkript

1 UTREDNINGSTJÄNSTEN Tommy Lowén Tfn: PM Dnr 2010:0464 FÖRDELNINGSANALYS Redovisa fördelningseffekten av regeringens politik (Dnr 2009:1334 kan vara utgångspunkt) fördelat på kommuner, redovisa hur mycket mer eller mindre den genomsnittliga invånaren i kommunen har fått i förhållande till medelvärdet för riket. Promemoria inleds med en presentation av hur analysen är uppbyggd. Därefter redovisas själva analysen av fördelningseffekterna. Detta görs i två delar. Först analyseras förslag till skattear och utgiftsar för enskilda individers inkomster efter skatt (nettoinkomst). Därefter analyseras vissa hushållsanknutna förslag för enskilda individer, s.k. individuell disponibel inkomst. Analysen utgår från 2010 års ekonomi. Sist i bilaga redovisas regelarna. Upplägg av analysen Fördelningsanalysen nedan avser den direkta effekten av att återgå till de regler som gällde innan regeringsskiftet år Analysen visar hur hushållens nettoinkomster förändras år 2010 av att 2006 års regler återinförs. Observera att det är förslagens direkta effekter som studeras, vilket innebär bl.a. att vi bortser från eventuella beteendeeffekter som kan uppstå till följd av regeländringar. Påpekas bör att med den direkta effekten avses att ev. beteendeeffekter inte är medtagna och syftet med vissa regelar (t.ex. minskat utanförskap) inte beaktas. Om t.ex. arbetslösheten är lägre/högre i dag än vad den skulle ha varit utan den förda politiken. Skulle det i så fall betyda att vissa grupper gynnats alt. missgynnats av politiken i högre grad än vad den direkta effekten (statiska analysen) visar. Analysen ovan beaktar inte ev. dynamiska effekter. Att redovisa fördelningseffekter kommunnivå kräver ett omfattande statistiskt material. Utredningstjänsten har tillgång till SCB undersökning om hushållens ekonomi från år 2007 framräknad till år 2010 med avseende på befolkning, ekonomi (Konjunkturinstitutets prognos från december 2009 avseende ) och gällande regelverk. Undersökningen det s.k. Starurvalet, som krävs i denna analys, omfattar totalt ca individer och innehåller taxeringsuppgifter. Tyvärr saknas vissa hushållsanknutna variabler i denna undersökning varför ett mindre stickprov (s.k. HEK-urvalet) har använts för att se hur t.ex. ändrade bostadsbidragsregler påverkar hushållens disponibla inkomster på olika kommungrupper. Landets primärkommuner 1 En ny prognos från Konjunkturinstitutet kommer i slutet av mars avseende bl.a. nuvarande inkomstår. Den nya makrobilden kan komma att påverka resultatet i denna PM men fördelningsprofilen lär inte ändras i någon större omfattning.

2 har delats in i nio grupper enligt Svenska Kommunförbundets kommungruppsindelning. Indelningen finns beskriven i bilaga. Ett positivt tecken innebär att nettoinkomsten har ökat av förslagen medan det motsatta gäller vid ett negativt tecken. Effekterna redovisas på individnivå på kommunnivå. En del av regelarna är knutna till hushållet. Förslaget om att sänka fastighetsskatten på hyreshus påverkar boendekostnaden, en variabel som är knuten till hushållet. Det gäller även förslaget om en i bostadstillägget för personer med sjuk- eller aktivitetsersättning, som också är kopplad till hushållet. Även förslagen om höjt studiemedel och underhållsstöd är modellmässigt knutet till hushållet. Fördelningseffekten av de hushållsanknutna förslagen utgår ifrån individuella disponibla inkomster efter betalda kommunala avgifter. Individuell disponibel inkomst är definierad som individernas nettoinkomst (d.v.s. deras bruttoinkomst reducerad för slutliga skatten exkl. kyrko- och begravningsavgiften) med tillägg för de hushållsanknutna bidragen (bostadstillägg etc.) där de vuxna individerna delar på de hushållsanknutna bidragen samt avgifter för hemtjänst m.m. Dessa individuella disponibla inkomster redovisas sist i analysen men pga av att ett mindre stickprov används redovisas de enbart i nio olika kommungrupper. De hushållsanknutna förslagen beräknas uppgå till totalt ca 1 mdkr som ska sättas i relation till den totala omslutningen på ca 125 miljarder kronor. De hushållsanknutna förslagen visar sig ha en marginell påverkan på inkomstfördelningen. Statistiken som tas fram bygger på ett framskrivet urval varför en osäkerhet ligger i uppgifterna. Noteras ska att de lägre och i viss mån de högre percentilerna bör tolkas med extra försiktighet då dessa grupper i sig är mer heterogena (sammansättningen av individer) än övriga. Noteras ska också att vissa regeländringar såsom t.ex. slopad förmögenhetskatt är svår att beräkna den finansiella effekten samt fördelningseffekten av eftersom vi inte riktigt vet den taxerade förmögenheten 2010, se bilaga. Regelar som saknas i analysen Av analystekniska svårigheter har vi utelämnat ar i indirekt beskattning såsom bl.a. förändrad tobaksskatt (drygt 2 miljarder kronor i ökad statlig skatt enligt budgetpropositionen för 2007), skatt på trafikförsäkringspremier 2 samt beskattning av lånedatorer (en förstärkning av den offentliga sektorns finansiella sparande med omkring 5,4 mdkr, enligt budgetpropositionen för 2007). De indirekta skattearnas budgeteffekt redovisas i budgetpropositionen för 2009, sidan Omfattningen av 2 I proposition 2006/07:96 (sidan 60) konstaterar regeringen att "eftersom försäkringspremien varierar starkt beroende på olika faktorer, såsom fordonstyp, boendeort, och förare samt mellan olika försäkringsgivare, är det svårt att göra närmare beräkningar av vad effekten av skatten blir för olika grupper av försäkrade". 2

3 dessa, i monetära termer och skattehänseende, är dock blygsamma i jämförelse med de totala arna, se sist i bilaga. Den totala finansiella effekten för offentlig sektor I tabell 1 redovisas den finansiella effekten för den offentliga sektorn av samtliga analyserade skatte- och utgiftsar inkomståret 2010 i förhållande till de regler som gällde Den direkta finansiella effekten av de införda regelarna beräknas motsvara en försvagning av de offentliga finanserna med ca 87 miljarder kronor år För hushållen innebär det en förstärkning av den disponibla inkomsten med motsvarande belopp. Tabell 1: Den finansiella effekten för offentlig sektor av analyserade regelar, 2010, miljarder kronor Staten -79,1 Kommunerna -6,4 Ålderspensionssystemet -1,5 Totalt offentlig sektor -87,0 Regelarnas direkta effekt på individernas nettoinkomster I tabell 2 nedan redovisas fördelningseffekten uppdelad på kommuner. Den fördelningseffekt som redovisas i tabell 2 avser en i individernas nettoinkomster till följd av de analyserade förslagen ovan. Ett positivt tecken innebär att nettoinkomsten ökar medan det motsatta gäller vid ett negativt tecken. Nettoinkomsten definieras som individens bruttoinkomst reducerad med slutlig skatt. För varje kommun redovisas även avvikelsen från riksgenomsnittet Tabell 2: Förändrad nettoinkomst per kommun av analyserade regelar, Genomsnittlig Procentuell Andel av totala en av nettoinkomst- Befolkningsandel Avvikelse från riket erna Upplands Väsby ,7 0,5 0, Vallentuna ,0 0,4 0, Österåker ,2 0,5 0, Värmdö ,2 0,5 0, Järfälla ,7 0,8 0, Ekerö ,1 0,4 0, Huddinge ,5 1,2 0, Botkyrka ,2 0,8 0, Salem ,4 0,2 0, Haninge ,0 0,9 0, Tyresö ,9 0,6 0, Upplands ,7 0,2 0,

4 Genomsnittlig Procentuell Andel av totala Befolkningsandel Avvikelse från riket en av nettoinkomsterna Nykvarn ,2 0,1 0, Täby ,1 1,1 0, Danderyd ,4 0,9 0, Sollentuna ,6 1,0 0, Stockholm ,8 9,4 8, Södertälje ,2 0,8 0, Nacka ,1 1,2 0, Sundbyberg ,0 0,4 0, Solna ,2 0,7 0, Lidingö ,9 0,9 0, Vaxholm ,0 0,2 0, Norrtälj ,6 0,6 0, Sigtuna ,7 0,4 0, Nynäshamn ,3 0,3 0, Håbo ,9 0,2 0, Älvkarleby ,5 0,1 0, Knivsta ,9 0,2 0, Heby ,2 0,1 0, Tierp ,7 0,2 0, Uppsala ,6 2,1 2, Enköping ,3 0,4 0, Östhammar ,4 0,2 0, Vingåker ,9 0,1 0, Gnesta ,3 0,1 0, Nyköping ,1 0,5 0, Oxelösun ,0 0,1 0, Flen ,2 0,1 0, Katrineh ,6 0,3 0, Eskilstuna ,0 0,9 1, Strängnäs ,9 0,3 0, Trosa ,5 0,1 0, Ödeshög ,3 0,1 0, Ydre ,5 0,0 0, Kinda ,0 0,1 0, Boxholm ,3 0,1 0, Åtvidaberg ,9 0,1 0, Finspång ,8 0,2 0, Valdemar ,0 0,1 0, Linköping ,2 1,5 1, Norrköping ,7 1,2 1, Söderköping ,7 0,1 0, Motala ,6 0,4 0, Vadstena ,0 0,1 0, Mjölby ,8 0,2 0,

5 Genomsnittlig Procentuell Andel av totala Befolkningsandel Avvikelse från riket en av nettoinkomsterna Aneby ,0 0,1 0, Gnosjö ,3 0,1 0, Mullsjö ,2 0,1 0, Habo ,8 0,1 0, Gislaved ,5 0,3 0, Vaggeryd ,2 0,1 0, Jönköping ,8 1,4 1, Nässjö ,5 0,3 0, Värnamo ,5 0,4 0, Sävsjö ,6 0,1 0, Vetlanda ,5 0,3 0, Eksjö ,4 0,2 0, Tranås ,9 0,2 0, Uppvidinge ,4 0,1 0, Lessebo ,0 0,1 0, Tingsryd ,3 0,1 0, Alvesta ,9 0,2 0, Älmhult ,7 0,2 0, Markaryd ,0 0,1 0, Växjö ,6 0,9 0, Ljungby ,7 0,3 0, Högsby ,1 0,1 0, Torsås ,8 0,1 0, Mörbylånga ,7 0,1 0, Hultsfred ,9 0,1 0, Mönsterås ,9 0,1 0, Emmaboda ,3 0,1 0, Kalmar ,6 0,7 0, Nybro ,0 0,2 0, Oskarshamn ,1 0,3 0, Västervik ,7 0,4 0, Vimmerby ,2 0,1 0, Borgholm ,4 0,1 0, Gotland ,7 0,6 0, Olofströ ,8 0,1 0, Karlskrona ,2 0,7 0, Ronneby ,0 0,3 0, Karlshamn ,3 0,3 0, Sölvesborg ,2 0,2 0, Svalöv ,1 0,1 0, Staffans ,9 0,3 0, Burlöv ,1 0,2 0, Vellinge ,8 0,5 0, Östra ,8 0,1 0,

6 Genomsnittlig Procentuell Andel av totala Befolkningsandel Avvikelse från riket en av nettoinkomsterna 1257 Örkelljunga ,5 0,1 0, Bjuv ,7 0,1 0, Kävlinge ,2 0,3 0, Lomma ,5 0,3 0, Svedala ,7 0,2 0, Skurup ,8 0,1 0, Sjöbo ,3 0,1 0, Hörby ,7 0,1 0, Höör ,3 0,2 0, Tomelilla ,6 0,1 0, Bromölla ,9 0,1 0, Osby ,9 0,1 0, Perstorp ,4 0,1 0, Klippan ,2 0,1 0, Åstorp ,4 0,1 0, Båstad ,2 0,2 0, Malmö ,9 2,5 3, Lund ,0 1,3 1, Landskrona ,4 0,3 0, Helsingborg ,9 1,5 1, Höganäs ,7 0,3 0, Eslöv ,9 0,3 0, Ystad ,7 0,3 0, Trelleborg ,9 0,4 0, Kristianstad ,2 0,8 0, Simrishamn ,6 0,2 0, Ängelholm ,1 0,4 0, Hässleholm ,7 0,5 0, Hylte ,2 0,1 0, Halmstad ,4 1,0 1, Laholm ,4 0,2 0, Falkenberg ,4 0,4 0, Varberg ,4 0,6 0, Kungsbacka ,1 1,0 0, Härryda ,9 0,4 0, Partille ,0 0,4 0, Öckerö ,5 0,2 0, Stenungsund ,0 0,3 0, Tjörn ,2 0,2 0, Orust ,9 0,2 0, Sotenäs ,2 0,1 0, Munkedal ,3 0,1 0, Tanum ,7 0,1 0, Dals-Ed ,6 0,0 0,

7 Genomsnittlig Procentuell Andel av totala Befolkningsandel Avvikelse från riket en av nettoinkomsterna 1439 Färgelanda ,4 0,1 0, Ale ,7 0,3 0, Lerum ,0 0,5 0, Vårgårda ,3 0,1 0, Bollebygd ,0 0,1 0, Grästorp ,1 0,1 0, Essunga ,2 0,1 0, Karlsborg ,7 0,1 0, Gullspån ,4 0,0 0, Tranemo ,2 0,1 0, Bengtsfors ,6 0,1 0, Mellerud ,8 0,1 0, Lilla ,2 0,1 0, Mark ,4 0,3 0, Svenljunga ,3 0,1 0, Herrljunga ,1 0,1 0, Vara ,0 0,1 0, Götene ,6 0,1 0, Tibro ,9 0,1 0, Töreboda ,2 0,1 0, Göteborg ,4 5,6 5, Mölndal ,1 0,8 0, Kungälv ,8 0,5 0, Lysekil ,5 0,2 0, Uddevalla ,3 0,5 0, Strömstad ,8 0,1 0, Vänersborg ,4 0,4 0, Trollhättan ,8 0,5 0, Alingsås ,6 0,4 0, Borås ,3 1,1 1, Ulricehamn ,2 0,2 0, Åmål ,3 0,1 0, Mariestad ,7 0,2 0, Lidköping ,3 0,4 0, Skara ,9 0,2 0, Skövde ,3 0,5 0, Hjo ,3 0,1 0, Tidaholm ,3 0,1 0, Falköping ,1 0,3 0, Kil ,9 0,1 0, Eda ,0 0,1 0, Torsby ,0 0,1 0, Storfors ,5 0,0 0, Hammarö ,1 0,2 0,

8 Genomsnittlig Procentuell Andel av totala Befolkningsandel Avvikelse från riket en av nettoinkomsterna 1762 Munkfors ,3 0,0 0, Forshaga ,7 0,1 0, Grums ,0 0,1 0, Årjäng ,0 0,1 0, Sunne ,1 0,1 0, Karlstad ,3 1,0 1, Kristine ,5 0,2 0, Filipstad ,4 0,1 0, Hagfors ,6 0,1 0, Arvika ,0 0,2 0, Säffle ,9 0,2 0, Lekeberg ,5 0,1 0, Laxå ,8 0,1 0, Hallsberg ,0 0,2 0, Degerfors ,5 0,1 0, Hällefors ,4 0,1 0, Ljusnars ,6 0,0 0, Örebro ,1 1,4 1, Kumla ,6 0,2 0, Askersund ,5 0,1 0, Karlskog ,4 0,3 0, Nora ,7 0,1 0, Lindesberg ,8 0,2 0, Skinnska ,1 0,0 0, Surahammar ,8 0,1 0, Kungsör ,2 0,1 0, Hallstahammar ,8 0,1 0, Norberg ,1 0,1 0, Västerås ,8 1,4 1, Sala ,2 0,2 0, Fagersta ,2 0,1 0, Köping ,7 0,2 0, Arboga ,3 0,1 0, Vansbro ,9 0,1 0, Malung ,4 0,1 0, Gagnef ,2 0,1 0, Leksand ,4 0,2 0, Rättvik ,9 0,1 0, Orsa ,4 0,1 0, Älvdalen ,5 0,1 0, Smedjebacken ,6 0,1 0, Mora ,3 0,2 0, Falun ,7 0,7 0, Borlänge ,3 0,5 0,

9 Genomsnittlig Procentuell Andel av totala Befolkningsandel Avvikelse från riket en av nettoinkomsterna Säter ,3 0,1 0, Hedemora ,7 0,1 0, Avesta ,6 0,2 0, Ludvika ,8 0,2 0, Ockelbo ,2 0,1 0, Hofors ,9 0,1 0, Ovanåker ,9 0,1 0, Nordanstig ,9 0,1 0, Ljusdal ,0 0,2 0, Gävle ,0 1,0 1, Sandviken ,9 0,4 0, Söderhamn ,9 0,2 0, Bollnäs ,5 0,3 0, Hudiksvall ,8 0,4 0, Ånge ,7 0,1 0, Timrå ,7 0,2 0, Härnösand ,1 0,3 0, Sundsval ,0 1,0 1, Kramfors ,4 0,2 0, Sollefteå ,6 0,2 0, Örnsköldsvik ,8 0,6 0, Ragunda ,2 0,0 0, Bräcke ,5 0,0 0, Krokom ,2 0,1 0, Strömsund ,1 0,1 0, Åre ,5 0,1 0, Berg ,5 0,1 0, Härjedalen ,0 0,1 0, Östersund ,2 0,5 0, Nordmali ,3 0,1 0, Bjurholm ,2 0,0 0, Vindeln ,3 0,0 0, Robertsfors ,8 0,1 0, Norsjö ,3 0,0 0, Malå ,5 0,0 0, Storuman ,6 0,0 0, Sorsele ,3 0,0 0, Dorotea ,3 0,0 0, Vännäs ,5 0,1 0, Vilhelmina ,2 0,0 0, Åsele ,2 0,0 0, Umeå ,8 1,3 1, Lycksele ,9 0,1 0, Skellefteå ,9 0,7 0,

10 Genomsnittlig Procentuell Avvikelse från riket 2505 Arvidsjaur ,7 0,1 0, Arjeplog ,0 0,0 0, Jokkmokk ,3 0,0 0, Överkalix ,2 0,0 0, Kalix ,9 0,1 0, Övertorneå ,3 0,0 0, Pajala ,8 0,0 0, Gällivare ,4 0,2 0, Älvsbyn ,3 0,1 0, Luleå ,9 0,8 0, Piteå ,4 0,4 0, Boden ,6 0,3 0, Haparanda ,7 0,1 0, Kiruna ,8 0,2 0, Riket , I tabell 3 nedan redovisas förändrad genomsnittlig nettoinkomst efter region/kommungrupper. Landets primärkommuner har delats in i nio grupper enligt Svenska Kommunförbundets kommungruppsindelning, indelningen redovisas sist i bilaga. Tabell 3: Förändrad nettoinkomst fördelat på kommungrupper, år Kommungrupp Genomsnittlig av nettoinkomsten, kronor Procentuell av de totala nettoinkomsterna Andel av totala en av nettoinkomsterna Befolkningsandel Genomsnittlig i procent % av antal personer över 18 år och med inkomst>0 Storstäder ,0 17,6 17,2 Förortskommuner ,2 19,4 14,7 Större städer ,3 27,4 28,1 Pendlingskommun ,2 6,2 6,3 Glesbygdskommun ,9 2,3 3,4 Varuproducerande Kommuner ,2 5,8 6,1 Övriga kommuner > inv ,0 12,7 14,0 Övriga kommuner inv ,8 6,1 7,2 Övriga kommuner < inv ,8 2,4 3,0 Totalt ,3 100,0 100,0 10

11 Den direkta effekten av regelarna är i genomsnitt större i storstäder och förortskommunerna än i övriga landet. Sett relativt till tidigare inkomst är ökningen störs i förortskommunerna. Figur 1: Den procentuella en per kommungrupp av förslag ,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Storstäder Förortskommuner Större städer Pendlingskommun Glesbygdskommun Varuproducerande Kommuner Övriga kommuner > inv. Övriga kommuner inv. Övriga kommuner < inv. Källa: Riksdagens utredningstjänst Hushållsanknutna förslag och dess effekt för individerna I tabell 4 redovisas effekterna av förslagen om bostadstillägget och skatten på hyreshus separat. Under hushållsanknutna bidrag redovisas höjda studiemedel och höjt underhållsstöd. Att dessa förslag behandlas separat beror på att de, till skillnad från övriga förslag i individanalysen, är knutna till hushållet. Bostadstillägg för personer med sjuk- och aktivitetsersättning bestäms bl.a. av hushållets inkomster. Individuell disponibel inkomst är definierad som individernas nettoinkomst (d.v.s. deras bruttoinkomst reducerad för slutlig skatt exkl. kyrko- och begravningsavgift) med tillägg för de hushållsanknutna bidragen (barnbidrag, bostadsbidrag, bostadstillägg etc.) men med avdrag för boendekostnaden och avgifter (hemtjänst) där de vuxna individerna delar de hushållsanknutna bidragen och boendekostnaden. 11

12 Kommungrupp Tabell 4: Förändrad genomsnittlig individuell disponibel inkomst efter betald boendekostnad per decil av bl.a. sänkt skatt på hyreshus och höjt bostadstillägg för personer med sjuk- och aktivitetsersättning av arna , kronor Förändrad genomsnittlig nettoinkomst, förslag (a) Förändrade genomsnittlig hushållsanknutna bidrag, (b) Varav förändrad genomsnittlig BTP Förändrad genomsnittlig boendekostnad, (c) Förändrade genomsnittliga avgifter, (d) Förändrad genomsnittlig Disponibel inkomst efter betalt boende och avgifter (a+b-c-d) Storstäder Förortskommuner Större städer Pendlingskommun Glesbygdskommun Varuproducerande Kommuner Övriga kommuner > inv Övriga kommuner inv Övriga kommuner < inv Totalt Avskaffandet av fastighetsskatt för hyreshus men en kommunal fastighetsavgift beräknas i genomsnitt minska boendekostnaden med 300 kronor per individ och därmed bidra till att den disponibla inkomsten efter betalt boende ökar med 300 kronor. Om den direkta effekten av de hushållsanknutna förslagen fogas till resultaten i tabell 2 och 3 påverkas kommunfördelningen något, där invånarna i förortskommunernas får en ytterligare ökning (jämfört med riket). 12

13 Bilaga: Återgång till 2006 års regler Nedan redovisas vilka regelar som ingår i fördelningsanalysen av att återgå till 2006 års regler: Skattear En skattereduktion för arbetsinkomster (s.k. jobbskatteavdrag) har införts från och med den 1 januari Skattelättnaden lämnas i form av en skattereduktion för skattepliktiga inkomster av anställning och av aktiv näringsverksamhet (arbetsinkomster), justerade med hänsyn till eventuella avdrag. Från och med den 1 januari 2008 förstärks jobbskatteavdraget i ett andra steg och den 1 januari 2009 förstärktes skattereduktionen med ett tredje steg. I budgetpropositionen för 2010, föreslogs ett fjärde steg. De fyra stegen redovisas i figur nedan. Skattereduktionerna (steg 1-4) beräknas totalt öka hushållens disponibla inkomster med ca 75 miljarder kronor inkomståret Figur: Underlag för det s.k. jobbskatteavdraget inkomståren (de fyra stegen) Underlag för jobbskatteavdrag 2010 Underlag för jobbskatteavdrag 2009 Underlag för jobbskatteavdrag 2008 Underlag för Jobbskatteavdrag Taxerad förvärvsinkomst (arbetsinkomst) Riksdagens utreningstjänst Det förhöjda grundavdraget i stödområde A avskaffades från och med den 1 januari Från och med den 1 januari föreslogs, i budgetpropositionen för 2009 samt lagrådsremiss Sänkt skatt för pensionärer (18 sept. 2009), att de som vid ingången av året har fyllt 65 år får ett tillägg till grundavdraget, vilket också Riksdagen godkände. I budgetpropositionen för 2010 föreslogs att grundavdraget höjs ytterligare för dem som vid ingången av året har fyllt 65 år. Bortfallet för offentlig sektor uppgår i propositionen till 3,5 mdkr. Grundavdraget för de äldre illustreras i figuren nedan. Avskaffandet av det förhöjda grundavdraget i stödområde A beräknas minska hushållens disponibla inkomster med ca 250 miljoner kronor. Det nya grundavdraget för äldre ökar de äldres disponibla inkomster med nästan två miljarder 13

14 kronor. Figur: Nuvarande grundavdrag och grundavdrag åt äldre Grundavdrag (yngre) Grundavdrag åt äldre (2009) Grundavdrag åt äldre (2010) Taxerad förvärvsinkomst Riksdagens utredningstjänst Beloppsgränsen för när kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen får dras av har höjts från kronor till kronor från och med den 1 januari I budgetpropositionen för 2009 föreslogs en höjning till kronor från och med den 1 januari I budgetpropositionen för 2008 höjdes reseavdraget från 18 till 18,50 kronor per mil. Dessa förslag godkändes av riksdagen. Beloppsgränsen för när kostnader för övriga utgifter i inkomstslaget tjänst får dras av har höjts från kronor till kronor från och med den 1 januari Avdragsrätten för privat pensionssparande har begränsats till högst kronor per år från och med inkomståret Den sammantagna effekten av dessa ändrade gränser är att hushållens disponibla inkomster beräknas öka med ca 2,0 miljarder konor. Skattereduktionen för fackförenings- och a-kasseavgifter har avskaffats från och med inkomståret Av analystekniska svårigheter har vi använt oss av en äldre version av Fasit-modellen. Avskaffandet av reduktionen beräknas minska hushållens inkomster med omkring 3,7 miljarder kronor. Förmögenhetsskatten avskaffades år Bankernas generella skyldighet att lämna kontrolluppgifter rörande tillgångar och skulder avskaffades från och med inkomståret År 2006 uppgick förmögenhetsskatten för fysiska personer till miljoner kronor och för juridiska personer till 192 miljoner kronor 3. Att återinföra förmögenhetsskatten till inkomståret 2010 är svår att beräkna eftersom hushållens och företagens förmögenheter är svåra att års förmögenhetsuppgifter antyder att en bibehållen förmögenhetsskatt år 2007 skulle uppgå till drygt sex miljarder kronor. OBS beräknat på ett urval omfattande nästan individer varför en viss osäkerhet råder om uppskattningen. 14

15 uppskatta 4. En naiv beräkning av en återinförd förmögenhetsskatt ger att hushållens slutliga skatt beräknas öka med nästan 7 miljarder kronor 5. Den schablonmässigt beräknade inkomstbeskattningen för bostadsrättsföreningar och andra privatbostadsföretag har avskaffats från och med den 1 januari 2007, skattebortfallet beräknades till en miljard kronor i budgetpropositionen för I budgetpropositionen för 2007 föreslogs bland annat en begränsning av fastighetsskatten på markvärdet för småhus redan från och med inkomståret I samma proposition föreslogs en sänkt fastighetsskatt för hyreshus med 0,1 procentenhet samt slopad schablonintäkt för bostadsrättsföreningar och frysta taxeringsvärden. I propositionen 2007/08:27 Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m. och proposition 2007/08:156 En begränsad fastighetsavgift för pensionärer, m.m. föreslog regeringen att fastighetsskatten avskaffas från den 1 januari 2008 och istället införs en kommunal fastighetsavgift på kronor per bostad för småhus, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet, samt kronor per bostad för flerfamiljshus, dock högst 0,4 procent av taxeringsvärdet. När fastighetsskatten ersätts med en kommunal fastighetsavgift slopades också den tidigare begränsningsregeln i fastighetsskatten. För bl.a. pensionärer skapades emellertid en liknande begränsningsregel som tillämpas från och med beskattningsåret År 2009 gjordes en allmän fastighetstaxering av småhusen, vilket resulterade i att taxeringsvärdena steg i genomsnitt med ca 34 procent. År 2007 skedde en motsvarande omtaxering för hyreshusen och en förenklad taxering sker För småhusägarna beräknas reformen innebära ca 11 miljarder kronor i minskad fastighetsskatt och för ägarna till hyreshusen beräknas reformen innebära en skattelindring om ca 2,5 miljarder kronor. 4 Förmögenhetsskatten bedöms efter de skattskyldigas (och om sambeskattade hushållens) aktier och andra tillgångars värde samt skulderna vid årets slut. Affärsvärldens generalindex har sedan till fallit med ca 8,4 procent [=311,69/340,408-1], jfr figuren nedan. Figur: Affärsvärdens generalindex 1 jan sept Den naiva beräkningen utgår från att aktievärdet i slutet av 2010 motsvaras av dagens nivå och med uppdaterades taxeringsvärdena för småhus, som i genomsnitt har ökat med 34 procent mellan de förenklade taxeringarna 2006 och

16 I våra beräkningar har vi antagit att fastighetsskatteen på hyreshus vältras över fullt ut på boendekostnaderna. Förändringarna har fördelats schablonmässigt på boende i hyreshus med vägledning av boendeytan och länets andel av den totala fastighetsskatten. För ägarna till småhusen fångas däremot fastighetsskatten in i den slutliga skatten som är kopplad till de enskilda individerna. Som ett led i finansieringen av fastighetsskattereformen höjs kapitalvinstskatt på bostäder från 20 till 22 procent. Vidare begränsas rätten till fortsatt uppskov vid arv, testamente, gåva eller bodelning samt att den skattekredit som staten beviljar genom uppskovsavdraget räntebeläggas. Tillsammans bedöms förslagen att minska hushållens köpkraft med ca 5 miljarder kronor Den 1 juli 2007 infördes regler som innebär att privatpersoner kan ansöka om skattereduktion när man anlitar någon för hushållstjänster. Fram till början av december 2008 omfattade reduktionen enbart hushållsarbete t.ex. städning, tvättning, skottning, trädgårdsskötsel eller barnpassning. Från den 8 december 2008 utvidgas reduktionen till att även omfatta reparations och tillbyggnadsarbeten (ROT) av ägd bostad. I samband med detta infördes begreppet husarbeten som sammanfattande beteckning för hushållstjänster och ROT-arbeten. Den direkta effekten av de införda reglerna beräknas öka hushållens köpkraft med nästan 4 miljarder kronor i modellen I budgetpropositionen för 2009 och lagrådsremiss Sänkt skatt på förvärvsinkomster (18 sept. 2009) föreslogs sänkt uttag av statlig inkomstskatt genom att den s.k. undre skiktgränsen höjs med kronor, vilket riksdagen godkände. Skiktgränsen fastställs av regeringen men ska årligen räknas om med en i konsumentprisindex juni månad 1:a och 2:a året före inkomståret (2:a och 3:e taxeringsåret). För inkomstår 2010 innebär det att skiktgränsen ska revideras ned med kronor för att motsvara 2006 års skiktgräns uppräknad enligt anvisningarna i inkomstskattelagen. En nedrevidering av den nedre skiktgränsen med kronor beräknas minska hushållens inkomster efter skatt med ca 4,2 miljarder kronor Utgiftsar Individernas egenfinansiering av arbetslöshetsförsäkringen har höjts genom en förhöjd finansieringsavgift, numera arbetslöshetsavgift. Den förhöjda avgiften görs beroende av nivån på arbetslösheten och utgifterna inom arbetslöshetskassans verksamhetsområde. Enligt förslag i budgetpropositionen för 2009 och Ds 2008:61 Finansiering av arbetslöshetsförsäkring från arbetsmarknadsdepartementet ska arbetslöshetsavgiften sänkas med ca 50 kronor per sysselsatt från och med den 1 juli 2009, vilket också sedermera beslutades. Av analystekniska svårigheter har vi använt oss av en äldre version av Fasit-modellen. Hushållens utgifter för den höjda avgiften till A-kassan beräknas totalt till ca 4,5 miljarder kronor. Från och med den 1 januari 2007 har gränsen för högsta bostadskostnad för bostadstillägg till den som har fyllt 65 år höjts från till kr per 16

17 månad för den som är ogift och från kr till kr för den som är gift. Gränsen för den skäliga bostadskostnaden vid beräkning av särskilt bostadstillägg för pensionärer som har fyllt 65 år och vid beräkning av äldreförsörjningsstöd har också höjts från till kr per månad för den som är ogift och från till kr för den som är gift. I 2007 års ekonomiska vårproposition, och sedermera riksdagens beslut, föreslogs att 50 procent av arbetsinkomsten tas med i reduceringsinkomsten vid beräkning av bostadstillägg till pensionärer m.fl. Ändringen gäller fr.o.m. den 1 januari Från och med den 1 januari 2009, föreslogs i budgetpropositionen för 2009 och sedermera beslut i riksdagen, att normen för skälig levnadsnivå i äldreförsörjningsstödet och särskilt bostadstillägg till pensionärer höjs till 1,3546 prisbasbelopp för ogifta och 1,1446 prisbasbelopp för gifta. De ändrade reglerna ovan beräknas öka de äldres disponibla inkomster med ca 560 mnkr. Inkomsttaket i sjukförsäkringen sänktes från 10 till 7,5 prisbasbelopp från och med den 1 januari Regelen påverkar hushållens beskattningsbara inkomster och sänkningen av taket beräknas minska hushållens disponibla inkomster med ca 400 miljoner kronor. Från och med den 1 januari 2007 sänktes inkomsttaket vid tillfällig föräldrapenning och havandeskapspenning i föräldraförsäkringen från 10 till 7,5 prisbasbelopp. Förslaget påverkar hushållens beskattningsbara inkomster och sänkningen beräknas minska hushållens disponibla inkomster med nästan 200 miljoner kronor. Den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) i sjuk- och föräldraförsäkringen ska multipliceras med faktorn 0,989 från och med den 1 januari Efter förslag i budgetpropositionen för 2008 sänks faktorn till 0,97 från och med den 1 januari Nedjusteringen av SGI beräknas försvaga hushållens köpkraft med ca 800 miljoner kronor. I propositionen 2007/08:136 föreslog regeringen att sjukpenningen ska sänkas från 80 till 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten efter 12 månaders sjukskrivning. Riksdagen beslutade i enlighet med propositionen. Förslaget beräknas minska hushållens finansiella sparande med drygt 100 miljoner kronor Ersättningsnivån i arbetslöshetsersättningen har sänkts, till 70 procent av inkomsten efter 200 dagar och till 65 procent efter 300 ersättningsdagar för dem utan försörjningsansvar. För personer med försörjningsansvar har ersättningsnivån sänkts till 65 procent efter 450 ersättningsdagar. Ersättningsdagar med aktivitetsstöd ska samordnas med arbetslöshetsersättningen och ligga till grund för sänkt kompensationsnivå efter 200, 300 respektive 450 dagar. Arbetslöshetsersättningen beräknas på den genomsnittliga inkomsten de senaste 12 månaderna istället för de senaste sex månaderna och maxersättningen har begränsats till 680 kronor under de första 100 dagarna. Vidare har det s.k. studerandevillkoret slopats i arbetslöshetsförsäkringen. Reglerna infördes under år

18 I budgetpropositionen för 2008 föreslår regeringen att möjligheten att få arbetslöshetsersättning på deltid ska begränsas till 75 ersättningsdagar. Ensamstående med försörjningsansvar för barn under 18 år ska erbjudas deltidssysselsättning med aktivitetsstöd inom jobb- och utvecklingsgarantin när de 75 ersättningsdagarna har förbrukats. I proposition 2007/08:118 föreslår regeringen att två ytterligare karensdagar ska införas i arbetslöshetsförsäkringen. Reglerna infördes under år Kompensationsgraden i aktivitetsstödet har sänkts, till 70 procent av inkomsten efter 200 dagar och till 65 procent efter 300 ersättningsdagar för dem utan försörjningsansvar. För personer med försörjningsansvar har ersättningsnivån sänkts till 65 procent efter 450 ersättningsdagar. Ersättningen beräknas på den genomsnittliga inkomsten de senaste 12 månaderna och maxersättningen har begränsats till 680 kronor under de första 100 dagarna. Reglerna infördes under år Förändringarna som rör arbetslöshetsersättning mm beräknas totalt innebära att hushållens köpkraft har minskat med ca 4,5 miljarder kronor. I budgetpropositionen för 2009 föreslogs att förbehållsbeloppet höjs vid fastställande av avgifter för äldreomsorg (socialtjänstlagen) och per månad lägst ska utgöra en tolftedel av 1,3546 prisbasbelopp för ensamstående eller 1,1446 prisbasbelopp för var och en av sammanlevande makar och sambor. Riksdagen beslutade i enlighet med propositionen. Det höjda förbehållsbeloppet beräknas minska kommunernas avgifter för äldreomsorgen med ca 100 miljoner kronor höjdes studiemedlen med 130 miljoner kronor efter förslag i budgetpropositionen för

19 BILAGA: Kommungruppsindelning Svenska Kommunförbundets kommungruppsindelning har gjorts i nio grupper efter vissa strukturella egenskaper som bland annat befolkningsstorlek, pendlingsmönster och näringslivsstruktur. Kommungrupperna är: - Storstäder: Kommun med folkmängd som överstiger invånare. - Förortskommuner: Kommun där med än 50 procent av befolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Vanligast pendlar man till en storstad. - Större städer: Kommun med mellan och invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent - Pendlingskommuner: Kommun där mer än 40 procent av befolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. - Glesbygdskommun: Kommun med mindre än 7 invånare per kvadratkilometer och mindre än invånare - Varuproducerande kommuner: Kommun med mer än 40 procent av befolkningen mellan 16 och 64 år som är anställda inom varutillverkning och industriell verksamhet - Övriga kommuner, över inv.: Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har mer än invånare. - Övriga kommuner, inv.: Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har invånare. - Övriga kommuner, mindre än inv.: Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har mindre än invånare. Kommungruppsindelning: Storstad: Förortskommun: Större Pendlingskommun: Glesbygdskommun: städer: Göteborg Ale Borås Bjuv Arjeplog Malmö Bollebygd Eskilstuna Boxholm Arvidsjaur Stockholm Botkyrka Falun Bromölla Berg Burlöv Gävle Eslöv Bjurholm Danderyd Halmstad Essunga Bräcke Ekerö Helsingborg Forshaga Dals-Ed Haninge Jönköping Gagnef Dorotea Huddinge Kalmar Gnesta Gällivare Håbo Karlskrona Grästorp Härjedalen Härryda Karlstad Habo Jokkmokk Järfälla Kristianstad Hammarö Ljusdal Kungsbacka Linköping Höganäs Lycksele Kungälv Luleå Hörby Malung Lerum Lund Höör Malå Lidingö Norrköping Kil Nordmaling Lilla Edet Skellefteå Knivsta Norsjö Lomma Sundsvall Krokom Ockelbo Mölndal Södertälje Kumla Orsa Nacka Trollhättan Kungsör Ovanåker 19

20 Storstad: Förortskommun: Större Pendlingskommun: Glesbygdskommun: städer: Partille Umeå Kävlinge Pajala Salem Uppsala Lekeberg Ragunda Skurup Varberg Mullsjö Robertsfors Sollentuna Västerås Munkedal Rättvik Solna Växjö Mörbylånga Sorsele Staffanstorp Örebro Norberg Storuman Sundbyberg Örnsköldsvik Nykvarn Strömsund Svedala Östersund Nynäshamn Torsby Tjörn Orust Vansbro Tyresö Sigtuna Vilhelmina Täby Sjöbo Vindeln Upplands Väsby Stenungsund Ydre Upplands-Bro Storfors Ånge Vallentuna Svalöv Åre Vaxholm Säter Årjäng Vellinge Söderköping Åsele Värmdö Timrå Älvdalen Öckerö Trosa Älvsbyn Österåker Vänersborg Överkalix Vännäs Övertorneå Åstorp Älvkarleby Varuproducerande kommun: Övriga kommuner, Över inv: Övriga kommuner, inv: Övriga kommuner, mindre än inv: Alvesta Alingsås Arboga Aneby Emmaboda Arvika Avesta Askersund Fagersta Boden Båstad Bengtsfors Finspång Bollnäs Eksjö Borgholm Gislaved Borlänge Flen Degerfors Gnosjö Enköping Hagfors Eda Grums Falkenberg Hallsberg Filipstad Götene Falköping Hallstahammar Färgelanda Herrljunga Gotland Heby Gullspång Hofors Hudiksvall Hedemora Haparanda Hylte Härnösand Hultsfred Hjo Laxå Hässleholm Kalix Hällefors Lessebo Karlshamn Kiruna Högsby Ljungby Karlskoga Klippan Karlsborg Markaryd Katrineholm Kramfors Kinda Mönsterås Landskrona Kristinehamn Ljusnarsberg Nybro Lidköping Köping Mellerud Nässjö Ludvika Laholm Munkfors Olofström Mark Leksand Nora Osby Mjölby Lindesberg Nordanstig 20

21 Varuproducerande kommun: Övriga kommuner, Över inv: Övriga kommuner, inv: Övriga kommuner, mindre än inv: Oskarshamn Motala Lysekil Skinnskatteberg Oxelösund Norrtälje Mariestad Smedjebacken Perstorp Nyköping Mora Strömstad Sotenäs Piteå Sala Tanum Surahammar Ronneby Simrishamn Torsås Svenljunga Sandviken Skara Töreboda Sävsjö Skövde Sollefteå Vadstena Tibro Strängnäs Sunne Valdemarsvik Tranemo Söderhamn Säffle Vingåker Tranås Trelleborg Sölvesborg Åtvidaberg Ulricehamn Uddevalla Tidaholm Ödeshög Uppvidinge Västervik Tierp Vaggeryd Ystad Tingsryd Vara Ängelholm Tomelilla Vetlanda Vimmerby Vårgårda Åmål Värnamo Östhammar Älmhult Örkelljunga Östra Göinge 21