Supplement till Inkomstskatt en läro- och handbok i skatterätt

Transkript

1 Sven-Olof Lodin Gustaf Lindencrona Peter Melz Christer Silfverberg Supplement till Inkomstskatt en läro- och handbok i skatterätt Studentlitteratur

2 KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess. Art.nr 3416 ISBN Upplaga 9:1 Författarna och Studentlitteratur 1990, Printed by Elanders Berlings, Sweden 2008

3 Supplement till Inkomstskatt 11:e uppl. I detta supplement redovisas de viktigaste nyheterna i lagstiftning och rättspraxis på inkomstbeskattningens område under år Om inte annat anges har nyheterna i lagstiftningen trätt i kraft den 1 januari Dessutom görs rättelser av några smärre felaktigheter i boken. Supplementet är disponerat efter sidnumreringen i elfte upplagan. DEL 1 1 Introduktion beskattningens funktion Sid. 1 Skattetrycket i Sverige beräknas 2008 uppgå till 47,7 % av bruttonationalprodukten. Sid. 4 och 598 Arbetsgivaravgifterna på ersättningar till arbetstagare som är mellan 18 och 25 år nedsattes den 1 juli Från och med år 2008 innebär reglerna att hela ålderspensionsavgiften, men bara hälften av de övriga arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften, skall betalas. Det betyder att arbetsgivaravgifter, inklusive allmän löneavgift, uttas med 21,31 procent i stället för 32,42 procent. Motsvarande nedsättning görs av egenavgifterna för näringsidkare mellan 18 och 25 år. Sid. 5 och 605 Den särskilda löneskatten på lön och annan ersättning för utfört arbete samt på inkomst av aktiv näringsverksamhet har avskaffats även för personer som är födda 1937 och tidigare. Särskild löneskatt utgår således inte för dem som är över 65 år. Studentlitteratur 3

4 2 Inkomstbeskattningens utformning Sid. 63 Reformen med jobbavdrag har förstärkts i ett andra steg. I likhet med det första steget innebär det andra steget att den procentuella skattelättnaden i förhållande till inkomsten är störst för låg- och medelinkomsttagare. I genomsnitt kommer skatten att minska med ca kr per år för personer med arbetsinkomster. Reformen har lett till ändringar i 65 kap. 9 a 9 c IL. Sid. 64 En lag (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete har införts. Lagen, som trädde i kraft den 1 juli 2007, innebär att den som har utgifter för hushållsarbete kan få en minskning av skatten med hälften av utgiften för arbetet. Hushållsarbetet skall ha utförts av någon som har F- skattsedel. Skattereduktionen får sammanlagt inte överstiga kr per person och år. Det hushållsarbete som omfattas av skattereduktionen anges i lagens 4. Om hushållstjänsten tillhandahålls som en löneförmån är förmånen skattepliktig. Genom en komplettering i den nyssnämnda lagstiftningen kan en skattskyldige i sådana fall få skattereduktion på samma villkor som den som privat köpt hushållstjänster. 4 Inkomst av tjänst Sid. 118 Den särskilda värderingsregeln för lånedator i 61 kap. 17 a IL har slopats. I stället skall förmånen värderas till marknadsvärdet. Detta gäller även för redan ingångna avtal. Under 2008 skall dock förmånen övergångsvis värderas till kr per år. Sid. 128 och 132 Det avdragsgilla beloppet för resor med egen bil i tjänsten och i näringsverksamhet respektive mellan bostaden och arbetsplatsen har höjts från 18 kr till 18 kr och 50 öre per mil. Om resan företas med förmånsbil har avdraget höjts från 9 kr till 9 kr och 50 öre per mil med undantag för dieseldriven förmånsbil som höjts från 6 kr till 6 kr och 50 öre. 4 Studentlitteratur

5 Sid. 128 (rättelse) Avdrag för s.k. övriga kostnader medges endast till den del kostnaderna överstiger kr; se 12 kap. 2 3 st. IL. Sid. 130 och 511 Reglerna om avdrag för ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning har ändrats. Bland annat har kravet på att den dubbla bosättningen skall vara skälig tagits bort. För avdragsrätt fordras det enligt 12 kap. 19 IL numera endast att den skattskyldige på grund av sitt arbete flyttat till en ny bostadsort och att en bostad för den skattskyldige, dennes make, sambo eller familj har behållits på den tidigare bostadsorten. Den tid under vilken avdrag kan medges har förlängts. Om den dubbla bosättningen föranleds av makens eller sambons förvärvsverksamhet får avdrag göras under sammanlagt högst fem år, 12 kap st. Om synnerliga skäl föreligger skall dock avdrag kunna ges under längre tid. Avdrag för måltider och småutgifter vid tillfälligt arbete och vid dubbel bosättning begränsas genom att sådana utgifter bara får dras av under den första månaden. Sid. 140 Om en kapitalförsäkring återköps av försäkringsgivaren är utbetalningen skattefri. Om försäkringen i stället avyttras till någon annan än försäkringsgivaren har kapitalvinstbeskattning skett i rättspraxis. För att uppnå en bättre symmetri i systemet skall en kapitalvinst vid avyttring av en försäkring vara skattefri och en förlust vid en avyttring inte få dras av. Sid. 142 I RÅ 2007 ref. 49 hade utbetalningar från en försäkring sänkts under den inledande femårsperioden. Sänkningen avsåg den icke garanterade återbäringen. Eftersom försäkringen vid tecknandet hade förutsatts vara en pensionsförsäkring och skattemässigt hade behandlats som en sådan försäkring hos försäkringstagaren och försäkringsbolaget ansåg RR att utbetalningarna gjorts på grund av pensionsförsäkring enligt 58 kap. IL. Som ett led i finansieringen av slopandet av förmögenhetsskatten har avdragsrätten för privat pensionssparande begränsats till ett fast avdrag på högst kr per år. Om den skattskyldige helt saknar pensionsrätt i anställning får han fortfarande göra ett tillägg med 35 procent av inkom- Studentlitteratur 5

6 sten, dock högst tio prisbasbelopp. Detsamma gäller för den som har inkomst av aktiv näringsverksamhet. 5 Inkomst av kapital Sid. 184, 190 och 191 Uttaget av skatten på bostadsfastigheter har sänkts genom omläggningen till en kommunal fastighetsavgift (se nedan under sid. 210). Skattesänkningen avses bli finansierad inom fastighetssektorn genom en skärpt kapitalvinstbeskattning. Det föreslås att andelen för skattepliktig kapitalvinst på avyttring av privatbostäder (privatbostadsfastigheter och privatbostadsrätter) skall höjas till tjugotvå trettiondelar, d.v.s. skattesatsen höjs från 20 procent av vinsten till 22 procent av vinsten; 45 kap. 33 IL. Vidare föreslås ett antal förändringar i systemet med uppskov med beskattning av kapitalvinst vid avyttring av privatbostad. Ett tak för uppskovsbelopp införs. Ett uppskovsbelopp skall vid avyttring av en privatbostad inte kunna bli större än 1,6 miljoner kronor; 47 kap. 8 IL. Vidare räntebeläggs uppskovsbelopp genom att en särskild schablonintäkt på 1,67 procent av uppskovsbeloppet skall tas upp i inkomstslaget kapital; 47 kap 11 b IL. Den beskattas med den normala skattesatsen, d.v.s. 30 procent, vilket motsvarar 0,5 procent av uppskovsbeloppet. Vid den föreslagna kapitalvinstskattesatsen på 22 procent motsvarar detta en effektiv icke avdragsgill ränta på knappt 2,3 procent av den latenta skattekredit som uppskovsbeloppet utgör. Slutligen föreslås att uppskovsbeloppet med vissa undantag skall återföras när en bostad övergår till någon annan genom arv, testamente, gåva eller bodelning; se 47 kap. 11 IL. 6 Bostadsbeskattningen Sid. 210 En lag om kommunal fastighetsavgift har införts. Avgiften ersätter den statliga fastighetsskatten på bostäder. För småhus är avgiften kr, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet. Fastighetsavgiften för flerbostadshus uppgår till kr per bostadslägenhet, dock högst 0,4 procent av taxeringsvärdet. Från och med år 2009 skall fastighetsavgiften för år 2008 årligen justeras med hänsyn till förändringarna i inkomstbasbeloppet. 6 Studentlitteratur

7 Samtidigt med införandet av den kommunala fastighetsavgiften slopas begränsningsregeln för fastighetsskatt liksom den s.k. dämpningsregeln. DEL 2 9 Aktiebolag och ekonomiska föreningar Sid. 336 och 457 RR har i dom den 6 november 2007 (mål nr ) tagit ställning till utdelningsbegreppets omfattning. Liksom i RÅ 2004 ref. 1 skulle ett aktiebolag sälja tillgångar (kapitalplaceringsaktier) för ett pris under marknadsvärdet till en köpare en stiftelse som inte var aktieägare. I ett liknande fall, RÅ 1990 ref. 114, hade beskattning av utdelning inte skett. Regeringsrätten gjorde nu, med hänsyn till reglerna om underprisöverlåtelser i 22 och 23 kap., en annan bedömning och ansåg att det förelåg utdelning från aktiebolaget till dess ägare; jfr bestämmelserna om värdeöverföringar i 17 kap. ABL. Sid. 346 RR har i dom den 31 juli 2007 (mål nr ) ansett att en svensk depåförsäkring som saknar en utbetalningsplan som säkerställer att beloppen inte sjunker de fem första åren inte skall likställas med en pensionsförsäkring vid bestämmandet av vilken skattesats som skall tillämpas för avkastningsskatten. Avkastningsskatt skall således inte tas ut med 15 %. 10 Koncernbeskattning Sid. 350 (rättelse) I avsnitt 10.2 första stycket hänvisas till 15. Skall rätteligen vara 24 kap. 13. Sid. 351 (rättelse) I sista stycket hänvisas till 24 kap st. Skall rätteligen vara 24 kap st. Studentlitteratur 7

8 Sid. 353 (rättelse) I sista stycket hänvisas till 15. Skall rätteligen vara 24. kap. 13. Sid. 359 och 566 EG-domstolen har genom dom den 18 juli 2007 i Oy AA (C 231/05), rörande koncernbidrag från ett finskt dotterdotterbolag till koncernens huvudmoderbolag i Storbritannien förklarat att de finska koncernbidragsreglerna, innebärande att både utgivare och mottagare av koncernbidrag skall vara finska bolag för att avdragsrätt skall föreligga för koncernbidraget, inte strider mot EG-fördraget. De finska koncernbidragsreglerna har stora likheter med de svenska reglerna. Av Marks & Spencer-fallet torde slutsatsen kunna dras att förbud mot avdrag för koncernbidrag från modertill dotterbolag för täckning av definitiva förluster strider mot EG-fördraget. Däremot uttalade domstolen inte direkt om detsamma gäller för ett dotterbolags täckning av moderbolagets förluster. I allmänhet har Marks & Spencer-domens principer ansetts endast omfatta moderbolags täckning av dotterbolags förluster. Så har också Skatterättsnämnden tolkat EG-domstolen i två avgöranden den 29 september 2006, som båda överklagats till Regeringsrätten, som ännu inte avgjort frågan. Även om domen i OY AA explicit endast rörde dotterbolags rätt till avdrag för koncernbidrag till utländskt moderbolag i annat EU-land är frågan ändå om EG-domstolens dom i OY AA endast fyllt ut Marks & Spencer-domen eller om EG-domstolen ansett att utslaget skall ha generell effekt och även avse moderbolags koncernbidrag till utländskt dotterbolag. Vissa allmänna formuleringar kan tolkas i den sistnämnda riktningen. Härmed skulle domstolens tidigare ställningstagande i Marks & Spencer-fallet vara överspelat, så att förbud mot gränsöverskridande koncernbidrag generellt skulle stå i överensstämmelse med EG-fördraget. De hänvisningar till Marks & Spencer-utslaget som domstolen gör tyder dock inte på något avståndstagande. Som domskälen utformats finns alltså möjlighet till två olika tolkningar av den aktuella domen. Den svenska regeringen, liksom den finska, synes ha tolkat EG-domstolens ställningstagande som att Oy AA-domen helt tar över Marks & Spencer-fallet och i budgetpropositionen (prop. 2007/08:1) förklarat att man på grund av domstolens utslag inte anser det nödvändigt att ändra några regler i det svenska koncernbidragssystemet, som ju endast medger koncernbidrag mellan företag som driver verksamhet i Sverige. 8 Studentlitteratur

9 11 Fåmansföretagsbeskattning Sid. 374 RR har i dom den 24 september 2007 (mål nr ) ansett att differentierad utdelning i ett stort delägarägt konsultbolag inte skulle föranleda någon annan tjänstebeskattning än enligt huvudbestämmelserna i 57 kap. IL; jfr RÅ 2000 ref. 56. Sid. 376 I RÅ 2007 not 66 har RR ansett att en delägares styrelseuppdrag i bolaget inte medfört att hans andelar, 14 procent, i bolaget var kvalificerade trots att han var aktiv i ett annat av honom helägt fåmansföretag med likartad verksamhet. RR har i dom den 18 juni 2007 (mål nr ) bedömt att ett konsultbolag med många delägare, där flertalet aktieägare varit verksamma i bolaget, utgjort ett fåmansbolag och att andelarna för samtliga aktiva varit kvalificerade. I RÅ 2007 ref. 15 ägde två bröder ett fastighetsbolag. Den ene hade utfört löpande arbete i bolaget 2,5 timmar per år. RR ansåg i motsats till underinstanserna att han inte hade varit verksam i betydande omfattning. Försäljningsvinsten ansågs främst bero på den allmänna värdeutvecklingen för fastigheter. Sid. 377 RR ansåg i RÅ 2007 not 2 att utomståenderegeln i 57 kap. 5 IL inte var tillämplig då tillräckligt stort utomstående ägande bestått endast tre år och något skäl att göra undantag från kravet på att det utomstående ägandet skall ha bestått under hela den föregående femårsperioden inte ansågs föreligga. Sid. 380 EG-fördragets bestämmelser om etableringsfrihet innehåller, till skillnad mot bestämmelserna om fri rörlighet för kapital, inte någon regel som utsträcker tillämpningsområdet till verksamheter utanför unionen. I dom den 26 oktober 2007 (mål nr ) har RR efter hörande av EG-domstolen (mål C-102/05) förklarat att lönesummeregeln i huvudsak inverkat på utövandet av etableringsfriheten inom EU och därför endast skulle prövas Studentlitteratur 9

10 mot dessa fördragsregler och inte mot bestämmelserna om fri rörlighet för kapital. Med denna utgångspunkt för bedömningen var det inget som hindrade att löneutbetalningar i en rysk filial till ett svenskt bolag inte fick inräknas i löneunderlaget för det svenska bolaget enligt de svenska reglerna. Sid. 383 Den hälftendelning (50/50-regeln) i inkomstslagen tjänst och kapital av en kapitalvinst som överstiger sparat utdelningsutrymme och som slopats den 1 januari 2006 återinförs övergångsvis för inkomståren 2008 och Reglerna skall på den skattskyldiges begäran tillämpas retroaktivt på avyttringar som skett under De övergångsvisa reglerna har kombinerats med särskilda regler för interna andelsöverlåtelser i skatteflyktssyfte. Reglerna återfinns i övergångsreglerna till ändring av 50 kap. 7 och 57 kap. 21 IL. Reglerna för interna andelsöverlåtelser innebär att hälftendelningen inte får tillämpas vid överlåtelser till närstående eller fåmansföretag som säljaren eller närstående äger eller förvärvar andelar i inom tre år. Om det förvärvande företaget är ett annat företag än fåmansföretag krävs att säljaren äger eller inom tre år får ett väsentligt inflytande däri. Sid. 389 (rättelse) I figur 11:5 under punkt I skall det vid A 5 stå: Sparat utdelningsutrymme till följande år = A 2 verklig utdelning. 16 Stiftelser, ideella föreningar och konkursbon Sid. 498 RR har i dom den 1 juni 2007 (mål nr ) funnit att finansanalytikernas förening uppfyller öppenhetskravet. Medlemmarna tas visserligen in på rekommendationer, men det var inte ett obligatoriskt krav. Sid. 500 RR har avgjort två fall beträffande omstruktureringar av ideella föreningar. I RÅ 2007 ref. 5 I skulle en oinskränkt skattskyldig ideell förening överlåta sina tillgångar till en annan ideell förening med samma medlemmar, stadgar 10 Studentlitteratur

11 och styrelse. Villkoren för en underprisöverlåtelse var inte uppfyllda och den överlåtande föreningen skulle därför uttagsbeskattas för överlåtelse av de värdepapper som den andra föreningen skulle överta. Däremot ansåg RR att medlemmarna inte skulle beskattas för utdelning på grund av värdeöverföringen, varken med stöd av den allmänna bestämmelsen i 42 kap. 1 IL eller med stöd av bestämmelsen i 42 kap. 18 IL om utskiftning från ideella föreningar. I RÅ 2007 ref. 5 II överförde en oinskränkt skattskyldig ideell förening betydande tillgångar till en skatteprivilegierad stiftelse, vars ändamål rymdes inom föreningens ändamål. RR ansåg även i detta fall att en överföring av värdepapper skulle ge upphov till uttagsbeskattning av den ideella föreningen men att utdelningsbeskattning inte skulle ske av medlemmarna. 18 Internationell skatterätt Sid. 524 Skattefrihet enligt sexmånadersregeln föreligger enligt 3 kap. 9 IL om inkomsten beskattas i verksamhetslandet. Denna paragraf har kompletterats med en bestämmelse om att skattefrihet inte föreligger om det framkommer att inkomsten beskattats i verksamhetslandet i strid med landets lagstiftning eller gällande skatteavtal. Sid. 525 RR har i 2007 ref. 11 funnit att Palestina är att anses som ett land vid tilllämpning av ettårsregeln trots att det inte är någon av Sverige officiellt erkänd stat. Sid. 531 Principen i RÅ 2006 ref. 38 har lagfästs, d.v.s. sammanläggning eller uppdelning av utländska investeringsfonder leder inte till kapitalvinstbeskattning av delägarna. En kapitalvinst skall således inte tas upp till beskattning och en kapitalförlust inte dras av. Förutsättningen är att de bildats enligt UCITS-direktivet i en EES-stat och att sammanläggningen eller uppdelningen skett i enlighet med lagstiftningen i den utländska staten, 48 kap. 18 IL. Studentlitteratur 11

12 Sid. 532 I dom den 31 juli (mål nr ) fastslog RR att en utländsk livförsäkring i annat EES-land som där klassas som en fondförsäkring inte skall behandlas som en svensk fondförsäkring enligt 58 kap. 15 IL. Skälet var att det i den utländska staten inte fanns några begränsningar av placeringen i kapitalet till fonder utan att försäkringsbolaget också kunde placera i aktier och obligationer. Sid. 533 Fastighetsskatten på utländska privatbostäder har slopats utan att ersättas av den kommunala fastighetsavgiften. Sid. 537 RR har avgjort ytterligare ett fall om vilka kostnader som skall minska de utländska inkomsterna i täljaren vid beräkning av spärrbeloppet enligt avräkningslagen. I RÅ 2007 ref. 18 har RR funnit att kursförluster på utländska fordringar inte har ett sådant samband med ränteinkomster på samma fordringar att de skall dras av från dessa vid beräkningen av de utländska inkomsterna i täljaren. Om de dragits av hade de minskat täljaren och därmed det avräkningsbara beloppet. Sid. 541 Begränsat skattskyldiga personer beskattas inte i Sverige för räntor från svenska källor och har följaktligen inte heller haft avdragsrätt för räntekostnader i Sverige annat än om de haft inkomst från här belägen fastighet eller här beläget fast driftställe. Efter EG-domstolens dom i mål C-182/06 (Lakebrink) har dock en avdragsrätt för räntekostnader införts trots att skattskyldighet för räntor inte föreligger. Förutsättningarna är dock att räntorna inte kunnat dras av i hemlandet, att den skattskyldige är bosatt inom EES-området, att den skattskyldiges inkomster uteslutande eller så gott som uteslutande utgörs av svenska förvärvsinkomster och att den skattskyldige varit bosatt inom EES-området då räntorna betalats, 42 kap. 1 IL. Se nedan sid. 567 om Lakebrink-målet. Sid. 550 Den speciella utflyttningsregeln i 3 kap. 19 IL (10-årsregeln) har utvidgats till att gälla avyttring av utländska delägarrätter och andelar i utlandet delägarbeskattade juridiska personer i syfte att göra den till ett effektivare 12 Studentlitteratur

13 medel mot skatteflykt. En av förutsättningarna är dock att delägarrätterna respektive andelarna förvärvats när den skattskyldige varit obegränsat skattskyldig i Sverige. Sid. 552 En lättnadsregel som innebär en möjlighet till undantag från CFC-beskattning för delägare i lågbeskattade företag som är hemmahörande inom EESområdet har införts. Delägaren slipper att CFC-beskattas om det utländska företaget, i den stat där det hör hemma, utgör en verklig etablering från vilken en affärsmässigt motiverad verksamhet bedrivs. Ändringen föranleds av EG-domstolens dom Cadbury-Schweppes, C-196/04. I det betydelsefulla målet tog EG-domstolen ställning till om de brittiska CFC-reglerna var förenliga med etableringsfriheten enligt EG-fördraget. Målet gällde ett brittiskt moderbolag, som hade ett dotterbolag på Irland som svarade för koncernens finansieringsverksamhet. Lokaliseringen var föranledd av önskemålet om att utnyttja den låga irländska skattesatsen. Domstolen fann att en användning av de brittiska CFC-reglerna i detta fall innebar en otillåten inskränkning av etableringsfriheten. Domen är också betydelsefull därför att EG-domstolen yttrade sig i frågan om CFC-reglerna trots detta kunde tillämpas. Domstolen uttalade att regler riktade mot internationell skatteflykt endast kan tillämpas om det rör sig om rent konstlade upplägg. Sid. 555 (rättelse) Det s.k. Shellmålet har rättsfallsbeteckningen RÅ 1991 ref Sid. 556 Skatteverket har med stöd av 19 kap. 2b andra stycket lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter samt 12 kap. 4 förordningen om självdeklarationer och kontrolluppgifter utfärdat föreskrifter om dokumentation av prissättning mellan företag i intressegemenskap vid internationella transaktioner, SKVFS 2007:1. Skatteverket har också informerat om denna dokumentation i ett omfattande meddelande, SKV M 2007:25. Detta meddelande ersätter ett tidigare meddelande SKV M 2007:4. Dessa dokument beskriver den dokumentation som skall lämnas liksom den förenklade dokumentation som kan lämnas vid transaktioner av mindre värde. Vidare definieras använda begrepp. Meddelandet beskriver också de vanligen använda prissättningsmetoderna samt ger ett stort antal exempel. Studentlitteratur 13

14 Sid. 557 och 569 Med anledning av EG-domstolens dom om X och Y, C-436/00 och RÅ 2002 not 210, har lagstiftningen ändrats så att möjligheten till skattefria underprisöverlåtelser till svenska företag, där överlåtaren äger andelar, har utvidgats till att omfatta utländska företag i EES-området, 53 kap. 2 IL. Sid. 564 I det s.k. Danmarksmålet (mål C-150/04) har EG-domstolen slagit fast att det danska etableringskravet, d.v.s. kravet på att en försäkring måste vara meddelad i Danmark för att utgöra en pensionsförsäkring, strider mot EGfördragets bestämmelser om fri rörlighet. Domen har direkt betydelse för Sverige, eftersom svensk lagstiftning innehåller motsvarande etableringskrav som den danska. I en lagrådsremiss föreslås att svensk lagstiftning anpassas till EG-rätten genom att etableringskravet utvidgas till att omfatta försäkringar meddelade inom hela EES-området. Förslaget kombineras bl.a. med ett villkor om att den utländske försäkringsgivaren åtar sig en kontrolluppgiftsskyldighet avseende försäkringen. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 maj 2008 och tillämpas på avtal som ingåtts från och med den 2 februari 2007, då regeringen lämnade en skrivelse till riksdagen om de kommande ändringarna av skattereglerna för pensionsförsäkringar. Sid. 567 I domen Lakebrink (C-182/06) behandlade EG-domstolen på nytt frågan om det är förenligt med artikel 39 i EG-fördraget att behandla arbetstagare olika beroende på om de är begränsat eller obegränsat skattskyldiga. Makarna Lakebrink hade hemvist i Tyskland men arbetade i Luxemburg och hade huvuddelen av sina inkomster där. Uthyrningen av deras fasta egendom i Tyskland visade underskott. Enligt luxemburgska regler kunde det inte påverka skattesatsen för deras inkomster i Luxemburg. EG-domstolen fann att eftersom makarna Lakebrink saknade inkomster i hemviststaten stred det mot EG-fördraget att de inte fick utnyttja underskottsavdraget i arbetsstaten. Domen har medfört en ändring av svensk lagstiftning, se ovan sid Studentlitteratur

15 19 Förmögenhetsskatten Sid Förmögenhetsskattelagen har upphävts från och med beskattningsåret Därmed är förmögenhetsskatten avskaffad. Någon förmögenhet skall ej deklareras vid 2008 års taxering. Dock skall skyldigheten att lämna kontrolluppgifter enligt lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter angående tillgångar och skulder kvarstå oförändrad till och med 2008 års taxering. Enligt lagen om begränsning av skatt skall nedsättning av förmögenhetsskatt ske till den del summan av förmögenhetsskatt och inkomstskatt överstiger 60 procent av den beskattningsbara förvärvsinkomsten och inkomsten av kapital. Lagen upphör att gälla från utgången av 2007, men skall i förekommande fall tillämpas vid 2008 års och tidigare taxeringar. 20 Socialavgifter Sid. 594 Regeringsrätten har avgjort de två på sid. 594 omnämnda målen som gäller frågan om man kan bortse från ett bolags innehav av F-skattsedel och i stället ålägga uppdragsgivaren att betala arbetsgivaravgifter för arbetsersättning som utbetalts för arbete utfört av bolagets ägare; se RR:s domar den 14 juni 2007 (mål nr och mål nr ). Av rättsfallen kan man dra slutsatsen att ett bolags innehav av F-skattesedel normalt skall accepteras och att missbruk skall motverkas med hjälp av bestämmelserna om anmälningsskyldighet och om solidariskt ansvar för socialavgifterna vid underlåten anmälan. Endast i rena undantagsfall kan man bortse från ett bolags F-skattsedel. För att det ska vara möjligt ska det står klart att avtalet mellan uppdragsgivaren och bolaget inte motsvarar vad parterna egentligen kommit överens om utan att avtalet närmast är upprättat för skens skull. Sid. 598 och 600 Sjukförsäkringsavgiften och arbetsmarknadsavgiften har sänkts. För att avgiftsuttaget skall vara oförändrat har den allmänna löneavgiften i stället höjts. Inklusive allmän löneavgift uttas alltså arbetsgivaravgifter och egenavgifter under år 2008 med samma belopp som under år 2007, d.v.s. 32,42 procent respektive 30,71 procent. Studentlitteratur 15

16 Sid. 599 Regeringen har föreslagit att socialavgifterna för vissa branscher inom tjänstesektorn ska sättas ned. Syftet är att subventionera tjänster som i stor utsträckning konkurrerar med hushållsarbete, dock inte tjänster som omfattas av lagen om skattereduktion för hushållsarbete (se ovan), och med svartarbete. De verksamheter som omfattas av nedsättningen av socialavgifterna är bl.a. restaurang, taxi, frisörer, reparation av personbilar och skomakare. Nedsättningen innebär att bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent ska betalas för anställda inom dessa branscher. EU-kommissionen har godkänt regeringens förslag, men krävt att lättnaden bara ska omfatta små och medelstora företag. Förslaget ska därför beredas vidare inom regeringskansliet. Sid. 603 (rättelse) I avsnitt 20.5, andra stycket, ska det inom parentesen stå 0,07 i stället för 0,7. Uträkningen blir alltså: (17,21/ [1 0,07] = 18,5). Sid. 604 Vid beräkning av inkomst av anställning enligt lagen om allmän pensionsavgift medges avdrag för kostnader som arbetstagaren haft i sitt arbete endast till den del kostnaderna överstiger kr. Det är en anpassning till vad som gäller för avdragsrätten för kostnader i inkomstslaget tjänst. 22 Skatteflyktslagen Sid. 641 I RÅ 2007 not 65 har RR avgjort ytterligare ett fall om skatteflyktslagens tillämplighet, när avdrag för koncernbidrag yrkas. Två aktiebolag hade fördelat ägandet sig emellan så att det ena hade 90,9 % av aktiekapitalet och 64,9 % av rösterna, det andra resten. I ett aktieägaravtal hade slagits fast att övergripande beslut normalt skulle fattas i enighet samt att utdelning i förekommande fall skulle ske enligt röstetalet. Skatteflyktslagen befanns tilllämplig. 16 Studentlitteratur