Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning

Transkript

1 Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning verksamhetsberättelse

2 FOTO: PAUL HANSEN Sällskapets beskyddare H.M. Drottning Silvia Årsberättelse 2010 Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning har ända sedan 1919 verkat för att ekonomiskt stödja den medicinska forskningen i landet. Stödet utgår från medel som Sällskapet fått i form av bidrag, donationer och testamentsgåvor från enskilda personer, företag och organisationer. Medlen förvaltas som fonder och stiftelser i SEB Enskilda Banken, i samråd med erfarna ekonomer i Sällskapets styrelse. Sällskapet är genom sin verksamhet skattebefriat. En granskningsnämnd, sammansatt av framstående forskare från samtliga medicinska fakulteter i landet, garanterar att de årligen utdelade stipendierna går till de mest lovande yngre medicinska forskarna i hela vårt land. 2 3

3 Medicinsk forskning För en bättre framtida sjukvård Ordföranden har ordet Mycket har hänt inom det medicinska forskningsfältet sedan Sällskapet startade sin verksamhet De framsteg som har gjorts inom forskningen har varit en förutsättning för att vi idag ska ha högeffektiva behandlingar för många sjukdomstillstånd. Fortfarande finns dock mycket kvar att göra. Vägledande för Sällskapets forskningsstöd är vårt fokus på att stödja unga lovande forskare inom det medicinska ämnesområdets alla fält. Målsättningen för Sällskapets prioriterade satsning är att ge möjligheter till utveckling för de som i framtiden ska leda det medicinska forsknings- och utvecklingsarbetet i Sverige allt i enlighet med Sällskapets motto: Medicinsk Forskning Läkekonstens Grundval. årets ansökningar och utdelade medel Sällskapet har under året beslutat om utdelning av forskningsanslag och stipendier om sammanlagt 28,9 miljoner kronor. postdoktorala stipendier för vinnande av docentkompetens Den största delen av Sällskapets forskningsstöd utdelas i form av postdoktorala stipendier. Åren direkt efter en doktorsexamen är en kritisk fas för många unga forskare. Det är här man kan nyttja de kunskaper man inhämtat under doktorandtiden för att ta de första stegen mot att bli en självständig och framgångsrik forskare. Den vetenskapliga grunden för många av våra största medicinska forskarkarriärer har ofta lagts i denna fas. I jämförelse med det antal doktorer som varje år disputerar vid Svenska universitet är dock antalet forskartjänster synnerligen otillräckligt och offentliga och privata forskningsfinansiärer inriktar ofta sitt stöd på redan etablerade forskare. Det är mot denna bakgrund som Sällskapet beslutat att för 2010 utdela 29 stipendier på hel- eller halvtid för postdoktoral utbildning för vinnande av docentkompetens. Därutöver har Sällskapet i samverkan med Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare haft möjlighet att bevilja ytterligare nio heltidsstipendier. Stipendierna är tvååriga och uppgår till kronor per år på heltid och kronor på halvtid. Därutöver ges ett driftbidrag om per stipendiat. Mottagarna av stipendier valdes ut med avseende på vetenskaplig meritering bland totalt 185 inkomna ansökningar. Urvalet gjordes av Sällskapets granskningsnämnd, vars ledamöter är utsedda av de medicinska fakulteterna och Sällskapets styrelse. Stipendierna avser att möjliggöra postdoktoral utbildning under två år vid Svensk medicinsk fakultet eller utländsk forskningsinstitution. I det senare fallet utdelas extra stöd för boende och levnadsomkostnader. ssmf forskare en ny stödform Sällskapet har för 2010 för första gången utdelat anslag för treåriga anställningar som forskare till särskilt meriterade tidigare mottagare av Sällskapets postdoktorala stipendier. Vissa återkommer från vistelser vid framstående utländska forskningsinstitutioner och Sällskapets syfte med denna anslagsform är att ge stöd till unga forskare som befinner sig i den fas då man etablerar sin egen forskargrupp. Totalt utdelades anslag för anställning som forskare vid Svensk medicinsk fakultet till 4 personer på heltid samt 2 på halvtid till kliniskt verksamma läkare. Stödet uppgår till totalt kronor på heltid och kronor på halvtid. Urvalet gjordes av Sällskapets granskningsnämnd. resestipendier för doktorander En mindre del av Sällskapets forskningsstöd går till doktorander för utbildningsresor under avhandlingsarbetet. Stödet är avsett för resor till utländska forskningsinstitutioner för att lära sig forskningsmetoder och tekniker som inte finns etablerade vid det egna universitetet. Målsättningen är att bidra både till doktorandens vetenskapliga skolning samt att inhämta viktiga forskningstekniker till Svenska universitet. Bidrag ges således inte till deltagande i kurser, konferenser eller kongresser. Under 2010 utdelades totalt kronor till 16 mottagare. Urvalet gjordes av ordföranden i Sällskapets granskningsnämnd tillsammans med Sällskapets ordförande och vetenskaplige sekreterare. Medel för utdelning har även ställts till Sällskapets förfogande från stiftelserna Jacob Wallenbergs testamentsmedel, Landsfiskal Pontus Nohres och hans moder Anna- Karin Johanssons stiftelse, Vera och Jonas Jonssons stiftelse, Åke Wennborgs stiftelse samt stiftelsen Bengt Dahréns fond. En förteckning över samtliga stipendiater redovisas i särskild bilaga, som på begäran tillhandahålles av Sällskapet. Professor Göran Magnusson, Sällskapets ordförande När Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning grundades för 92 år sedan var Sverige ett fattigt land. Infektionssjukdomar var en dominerande dödsorsak. Vart åttonde dödsfall orsakades av tuberkulos och krävde spanska sjukan offer i Sverige. Barnadödligheten var hög och medellivslängden var 20 år kortare än nu, men även för 65-åringar var livets förväntade återstod nära 40% kortare. Även om våra goda levnadsförhållanden beror på många faktorer, har medicinsk forskning en avgörande betydelse för folkhälsan. Framtidens hälso- och sjukvård är medicinsk forskning i dag. Förväntningarna på vad medicinen skall åstadkomma är stora och ger forskarna enorma utmaningar. Jämfört med förr är sjukvårdens resultat fantastiska, men den har också blivit mycket dyr. Dessutom saknas effektiv behandling mot många svåra sjukdomar. I Sverige och många andra länder ställer den åldrande befolkningen nya krav. För ett sekel sedan fanns det i Sverige fyra gånger så många barn som 65-åringar. Nu är grupperna lika stora och sjukdomar som främst drabbar den äldre delen av befolkningen kommer att få allt större betydelse. Att ge möjlighet för människor att förbli vid god hälsa under en större del av livet än nu framstår som ett övergripande mål för medicinsk forskning. För att nå dit måste forskarna klarlägga orsaken till många fler sjukdomar, så att nya förebyggande åtgärder eller botande behandling kan utvecklas. Bara genom ny kunskap kan sjukvården förbättras utan att kostnaderna ökar. Svensk medicinsk forskning har de senaste 50 åren varit enastående framgångsrik, men vi får allt större konkurrens från andra länder. Man kan tycka att det inte spelar så stor roll var i världen upptäckter görs, men förutom en utvecklad nations behov av kunskapsutveckling i allmänhet, finns det en tydlig koppling mellan framstående medicinsk forskning och förmåga att erbjuda sjukvård av högsta klass. Utvecklingen av morgondagens sjukvård drivs av de kliniska forskarna, men det är främst från den grundläggande forskningen som vi får helt nya och oväntade insikter om hur levande organismer fungerar. Vi behöver båda sorternas forskning, men det statliga forskningsstödet räcker inte till och på sjukhusen minskar möjligheten att kombinera sjukvård med forskning. I denna situation är det främst de unga forskarna som behöver särskilt stöd till att få visa vad de kan åstadkomma. Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning grundades för att göra det möjligt för yngre läkare att över huvud taget kunna forska. Sällskapets verksamhetsidé har förblivit densamma: Att ge stöd till unga medicinska forskare i Sverige så att de har möjlighet att utveckla egna idéer inom forskningen. Genom att bekosta unga medicinska forskares försörjning under en kritisk fas av deras karriär så att de kan ägna sig helt åt forskning eller minst på halvtid om de samtidigt arbetar i sjukvården - ökar deras möjligheter att fortsätta med medicinsk forskning i Sverige. Vi stimulerar också de unga forskarna att ta internationella kontakter och därmed tillföra vårt land kunskaper. Sällskapet har från 2010 infört en ny form av forskningsstöd. Efter stipendieperioden kan de unga forskarna söka anslag till sin egen lön för ytterligare tre år för att etablera sig på medicinska fakulteter i Sverige. Vi hoppas att stödet från Svenska Sällskapet under sammanlagt fem år skall vara tillräckligt för att de mest begåvade unga forskarna skall lyckas anträda nya vägar till framtidens medicin. För Sällskapets verksamhet har våra bidragsgivare en helt avgörande betydelse. Tack vare generösa gåvor från privatpersoner och företag kan Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning ge ett viktigt bidrag till yngre forskare för att fortsätta den livsviktiga medicinska forskningen i Sverige. Den forskning som är till nytta för oss alla och för framtida generationer. Allt enligt Sällskapets motto: Medicinsk Forskning Läkekonstens Grundval. 4 5

4 Möt fyra av våra stipendiater Syrebrist i cancertumörer påverkar spridningen Att använda datortomografi kan ge säkrare diagnoser vid hjärtsjukdom Namn: Helene Rundqvist, stipendiat Jobbar: på Institutionen för onkologi och patologi, Karolinska Institutet. Forskar: om betydelsen av syrebrist för formandet av tumörstödjande fibroblaster. Namn: Marcus Carlsson, stipendiat 2008 Jobbar: docent och avdelningschef på Klinisk Fysiologi, Skånes Universitetssjukhus, Lund. Forskar: om hur hjärtat pumpar och hur det påverkas och förändras vid olika sjukdomstillstånd. De senaste decennierna har molekylärbiologisk forskning bidragit till helt ny kunskap om mekanismerna bakom cancer. Forskning som har lett fram till ny diagnostik och effektivare behandling. Helene Rundqvist forskar på hur samspelet mellan cancerceller och bindvävsceller påverkar tumörtillväxt och spridning vid bröstcancer. Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige. En av tio kvinnor riskerar att få bröstcancer före 75 års ålder. Den relativa överlevnaden, tio år efter diagnosen, har förbättrats betydligt över de senaste fyrtio åren - idag överlever 80% av kvinnorna sin sjukdom. En medicinsk framgång som varit möjlig tack vare forskning inom många olika discipliner, inte minst inom molekylärbiologin där forskare studerar vad som sker i cellen och hur våra arvsanlag påverkas av olika yttre skeenden. De många framstegen inom cancerforskning har varit möjliga mycket tack vare den snabba utvecklingen av nya laborativa metoder. Tekniker som har gjort det möjligt att förstå samspelet mellan olika typer av celler och deras miljö. På så sätt skulle man kunna likna en molekylärbiolog vid en upptäcktsresande som färdas i okända omgivningar och som kan komma att möta helt nya landskap och befolkningar. I det avseendet kan man anta att Helene Rundqvist drivs av samma nyfikenhet som exempelvis Christofer Columbus en gång gjorde. Nämligen att förstå hur allting hänger samman, i Columbus fall hur kontinenterna gjorde det, i Rundqvists fall: hur friska och sjuka celler inne i vår kropp gör det. För att på så sätt få ytterligare kunskap om cancer. Tumörceller är beroende av bindvävsceller, immunceller och andra friska celler. Utan samarbete dem emellan blir det inga metastaser. I min forskning försöker jag förstå hur cellerna kommunicerar och hur den omgivande miljön kan bidra till spridning av sjukdom. SSMF-stipendiaten Helene Rundqvist är molekylärbiolog inom området tumörbiologi med fokus på bröstcancer. Från början arbetade hon inom ett friskt område: muskelfysiologi. Hon disputerade på hur syrebrist i celler kan vara en drivkraft vid musklernas anpassning vid fysisk träning, och hur träning kan påverka genuttrycket i muskelceller. Efter min avhandling åkte jag till University of California i USA för att forska. Där blev jag tillfrågad om jag kunde tänka mig att vara med i ett projekt som handlade om bröstcancer just med tanke på min kunskap om syrebristens effekter på friska celler. Med sitt nuvarande forskarteam på Institutionen för onkologi och patologi på Karolinska Institutet försöker Helene identifiera om syrebristen är en bidragande orsak till att tidigare friska bindvävsceller tar tjänst hos tumörcellerna i en bröstcancertumör. När en tumör växer snabbt, vilket många tumörer gör, hinner inte blodförsörjningen med. Vi har sett att för lite syre i området där tumören finns bidrar till att den blir mer aggressiv. Jag tror att syrebristen kan vara en viktig del i det som gör fibroblaster till så kallade tumörfibroblaster. Det finns två spår att undersöka, enligt Helene. Den ena är att hitta de faktorer som sätter igång fibroblasterna. För hittar man på-knappen kan man sannolikt hitta även av-knappen. Den andra vägen är att samarbetet mellan tumörfibroblaster och cancerceller kan exponera svagheter i tumörens system. Förstår vi den svagheten kan vi förhoppningsvis utarbeta sätt att angripa tumören. Även om Helenes vardag tillbringas på ett laboratorium är avståndet till patienterna på cancerkliniken aldrig långt. Varje vecka tar hon emot vävnadsprover från patienter. Cancer är en svår sjukdom och det är enormt viktigt att behandlingarna verkligen är till fördel för patienten. För mig är det meningsfullt att forska inom ett område där liv och hälsa står på spel. Varje litet steg framåt är betydelsefullt. Hjärtinfarkt, arytmi, medfödda hjärtfel, kärlkramp eller hjärtsvikt. Oavsett tillstånd är en korrekt diagnos och behandling avgörande för utgången. Marcus Carlsson studerar hjärtat med hjälp av magnetisk resonanstomografi och datortomografi och arbetar för att ta fram säkrare diagnostik av sjuka hjärtan. Hjärtsjukdom är den ledande dödsorsaken i världen, där hjärtinfarkt är en av de mest akuta diagnoserna. Diagnostik av hjärtinfarkt och är därför en viktig del av den moderna akutsjukvården. Marcus Carlsson är docent och avdelningschef vid Klinisk Fysiologi på Skånes universitetssjukhus i Lund. Ända sedan han en gång utbildade sig till läkare har han drivits av nyfikenheten att få svar på grundläggande frågor om hjärtat kroppens motor. Ett organ som vid en skada eller sjukdom påverkar precis allt i våra kroppsliga system. Hans doktorsavhandling handlade om hjärtats pumpfysiologi. När Marcus studerar hjärtat gör han det med hjälp av MR - magnetisk resonanstomografi och en vidareutvecklad variant av den tekniska utrustningen CT-datortomografi. Resultatet blir bilder som sedan omvandlas med hjälp av avancerade datorprogram till filmer som visar hur hjärtat pumpar, om hjärtmuskeln är skadad och till och med blodflödet inne i det pumpande hjärtat. Efter min disputation åkte jag till USA, till University of California i San Fransisco för att lära mig mer om MR men också MDCT, en datortomograf som har flera detektorer och kan ge tredimensionella bilder av det pumpande hjärtat. Vi gjorde studier i experimentella modeller där vi kunde följa hjärtinfarkter under akut skede och effekten av behandling med genterapi. Vi kunde också studera effekterna av mikroembolisering, alltså små proppar i de finaste kärlen. Hjärtinfarkt kan bero på flera saker, men vanligast är att en blodpropp har täppt till något av hjärtats kranskärl, som försörjer hjärtat med blod. Genom att avbilda pågående hjärtinfarkter har Marcus och hans kollegor fått fram viktig information om vad som egentligen sker vid en infarkt, och hur tidsförloppet ser ut. Information som kan innebära skillnaden mellan liv och död när vårdpersonal ska sätta in behandling. Marcus arbete i San Fransisco, tillsammans med framstående forskare inom samma fält, fick stort internationellt genomslag. Hemkommen till Sverige fick Magnus ett halvtidsstipendium från SSMF för att, vid sidan av sin tjänst som läkare, kunna fortsätta sitt arbete i hjärt-mr-gruppen i Lund på avdelningen för Klinisk Fysiologi och handleda doktorander i hur man använder tekniken för att effektivisera diagnostisering vid hjärtsjukdom. Både MR och CT-utrustning finns på de flesta stora sjukhus. Men tekniken används inte på det sätt den skulle kunna användas när det gäller just hjärtan. Det gäller att sprida kunskapen till fler. Fördelarna med att undersöka hjärtan med dessa tekniker är många, enligt Marcus. Man behöver inte använda sig av invasiv undersökning, där man måste gå in i kärlen med en kateter för att ta reda på vilken sjukdom en patient lider av, eller vilken grad av sjukdom det handlar om. Om man använder MR-teknik så behöver patienten heller inte utsättas för joniserande strålning. Dessutom får läkaren information om både infarktens omfattning och hjärtats genomblödning med hjälp av bilderna. Marcus forskning är ett tydligt exempel på att forskning ibland snabbt kan implementeras i vården och komma patienter till gagn. Här på Klinisk Fysioloigi är forskningen intimt kopplad till vår kliniska verksamhet. Det är en modell som alla har att vinna på. Samtidigt ska man veta att kostnaden för forskningen inte går på klinikbudgeten utan det är tack vare externa bidragsgivare som bland annat SSMF som denna satsning är möjlig. 6 7

5 Alla cancersjuka barn och ungdomar ska ha möjligheten att bli föräldrar som vuxna Vi odlar immunceller som kan förhindra svåra virusinfektioner Namn: Kenny Rodriguez-Wallberg, stipendiat Jobbar: som gynekolog och specialist inom reproduktionsmedicin och fertilitetsbehandlingar inklusive IVF på Fertilitetskliniken på Kvinnosjukhuset, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge. Forskar: på fertilitetsbevarande behandling för barn och unga som genomgått cancersjukdom. Namn: Michael Uhlin, stipendiat 2007, SSMF-forskare Jobbar: på Institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet i Huddinge och Centrum för Allogen Stamcellstransplantation (CAST), Karolinska Universitetssjukhuset. Forskar: T-cellsterapi mot CMV-infektioner och återfall i cancer. Många barn och ungdomar som har överlevt cancer riskerar att bli barnlösa som vuxna. Kenny Rodriguez- Wallberg utarbetar metoder för att kunna rädda cancersjuka barns fertilitet genom att spara könsceller och vävnad från äggstockar och testiklar. Nästa steg är att på konstgjord väg kunna få könsceller att mogna. Nästan varje dag får en familj i Sverige beskedet att deras barn har cancer. Ett budskap som från en sekund till en annan förändrar livet för alla i familjen: barnet självt, föräldrar, syskon och släktingar. Samtidigt är cancerprognosen för barncancer bättre än för många cancerformer hos vuxna. Tre av fyra barn överlever sin sjukdom tack vare modern medicinsk behandling. För många barn och ungdomar som överlever sjukdomen kommer effekten av att ha genomgått cancerbehandling dröja sig kvar under resten av livet. Även om cancerbehandlingar för barn de senast tio åren blivit allt mer effektiva och allt mindre skadande, är barnlöshet fortfarande vanligt. Strålning och kemoterapi, det vill säga cellgifter, skadar äggstockar, testiklar och produktionen av könsceller. Det är de här unga patienterna Kenny Rodriguez-Wallberg möter i sin vardag som gynekolog, specialist i reproduktionsmedicin och fertilitetsbehandlingar och forskare vid Fertilitetskliniken på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Varje gång jag träffar barn eller unga som kämpar för att bli friska från cancer måste jag ha det där samtalet där jag beskriver vad behandlingen kan ha för konsekvenser. Men jag förklarar också att forskning och medicinteknik går fort framåt. Att se hur de här patienterna reagerar på det jag säger Låt mig säga så här, de här samtalen driver mig vidare i forskningen. Jag vill att alla barn och unga ska ha möjligheten att bli föräldrar när de blir vuxna. Kenny har precis avslutat ett tvåårigt halvtidsstipendium från SSMF. Ett anslag som har lett till att hon nu kan lägga till docent i sin titel och även resulterat i en imponerande rad vetenskapliga artiklar, varav en har kartlagt utvecklingen inom fertilitetsbevarande behandling i Sverige under de senaste tio åren. Stipendiet gav henne också möjligheten att under en period arbeta med en av världens främsta inom fertilitetsbevarande forskning: professor Kutluk Oktay. Den förste i världen att transplantera äggstockar och även ansvarig för en stor fertilitetsklinik i New York. Så många patienter som jag träffade under ett halvår i USA skulle jag inte se på min mottagning i Huddinge under fem år. Tiden där var värdefull för mig som forskare men i hög grad även som kliniker. Jag har fått erfarenheter som har gjort mig till en bättre läkare. På Huddinge sjukhus arbetar Kenny även med fertilitetsutredning och -behandling av vuxna som av olika skäl har svårt att få barn. Ett arbete som har fått ovanligt mycket uppmärksamhet just i år till följd av Nobelpriset i medicin som har tilldelats provrörsbefruktningens pappa. Provrörsbefruktning som till en början betraktades som onödig av många eftersom man ansåg att den adresserade ett lyxproblem. Men med åren har synen på fertilitetsbehandling förändrats. Inte minst efter att man har fått mer kunskap om hur barnlöshet påverkar människor. Vi vet att cancer i barndomen innebär ett trauma. Men det tar inte slut i och med att patienterna överlever. När man har intervjuat före detta cancerpatienter i vuxen ålder vittnar många om att barnlösheten är ett lidande som är ännu större än sjukdomen, berättar Kenny. I dagsläget kan man inom fertilitetsbevarande behandling plocka ut ägg från flickor oavsett ålder, eftersom de finns där redan från födseln. När det gäller pojkar däremot måste de ha nått puberteten för att det ska finnas spermier att ta ut och frysa för framtida bruk. Det senaste inom forskningsfältet är att ta ut äggstocksvävnad och testikelvävnad från barnen och frysa ner. Redan idag kan man transplantera tillbaka äggstocksvävnad hos vuxna kvinnor. Nästa steg är att kunna göra det även hos flickor och pojkar. En annan utmaning är att utveckla metoder att få könsceller att mogna på konstgjord väg. Men med tanke på allt som sker inom forskningen och den snabba utvecklingen inom teknikområdet har jag gott hopp inför framtiden. Stamcellstransplantation är en behandling vid olika typer av cancer och andra allvarliga sjukdomar i blodet. Behandlingen är effektiv men kan ibland leda till svåra virusinfektioner. SSMF-forskaren Michael Uhlin vidareutvecklar tekniker att odla fram särskilda virusmördar-celler. Transplantation av organ, celler och vävnad är idag en viktig och vanlig behandling för personer med allvarlig sjukdom. När det gäller personer som drabbats av leukemi, lymfkörtelcancer eller andra tumör- och blodsjukdomar behöver ofta patienterna ny benmärg för att överleva. Benmärg som innehåller blodstamceller, vilket förklarar varför man idag oftast säger stamcellstransplantation istället för benmärgstransplantation. Varje år genomförs ungefär 200 så kallade allogena stamcellstransplantationer i Sverige, där ungefär hälften av patienterna är barn. Metoden går ut på att man tar blodbildande stamceller från benmärgen eller blodet från en givare som matchar patienten. Stamcellerna ges till patienten och stamcellerna kan leta sig fram till benmärgen där de börjar bilda nya blodceller. På så sätt skapas ett nytt fungerande immunsystem hos patienten. Stamcellstransplantation ger goda möjligheter att bota sjukdom som annars är dödlig, men det finns också komplikationer och risker. En av dem är allvarliga virusinfektioner. CMV, så kallade cytomegalovirus, är en vanligt förekommande typ av herpesvirus som många människor bär på. De allra flesta utan att bli sjuka. Men hos personer som genomgått transplantationer kan viruset leda till livshotande infektioner, berättar Michael Uhlin biomedicinsk forskare vid Institutionen för laboratoriemedicin på Karolinska Institutet (KI) i Huddinge. Michael är en av de första att få en SSMF-forskartjänst, en nyinrättad treårig anställning som ger honom möjligheten att fortsätta sitt arbete med den lovande metoden att odla fram immunceller, T-celler, med särskilda förmågor. En slags elitsoldat-celler som stärker transplanterade patienters immunförsvar mot invaderande CMV-virus, men också mot återfall i cancer i fall där patienten trots ett nytt immunförsvar inte kan hantera kvarvarande tumörceller. Redan för tre år sedan fick han sitt första stipendium från SSMF, vilket bland annat gav honom möjligheten att forska på ansedda John Hopkins universitetet i Baltimore, USA. Men nu är han tillbaka på KI igen. Michael veckopendlar till Stockholm och när vi når honom på telefon är det fredag eftermiddag och han har just haft kramkalas med barnen hemma i Falun. Han förklarar vad SSMF-tjänsten kommer att innebära för hans forskning på de så kallade T-cellerna. Tjänsten innebär att jag nu har börjat bygga upp en större arbetsgrupp och en klinisk verksamhet kring vår metod att odla T-celler. Tanken är att vi på tre år ska ha en fungerade enhet i nära anslutning till CAST- Centrum för Allogen Stamcellstransplantation så att fler patienter kan få tillgång till behandlingsmetoden. Riktad T-cellsbehandling innebär att man plockar ut T-celler från patientens eget blod eller från en nära anhöriga eller donator, om det är möjligt. Med en särskild utrustning identifieras sedan just de T-celler som är experter på att döda CMV-virus och vissa tumörceller. Mördar-T-cellerna odlas sedan fram i större mängd i laboratoriet och lärs upp för att bli extra starka. Sedan återförs de i stor dos till patienten. De många och starka T-cellerna kan sedan söka upp virus och resterande tumörceller och tillintetgöra dem. I de fall som Michael hittills har sett har behandlingen haft dramatiska effekter. Jag minns särskilt en cancersjuk 18-årig flicka som genomgått transplantation och som efter en allvarlig virusinfektion låg för döden. Vi gav henne behandling med riktade T-celler och efter bara några dagar hade hon återhämtat sig. För att vara bara forskare och inte läkare kan jag inte komma närmare kliniken än så här. Vår forskning har på kort tid kommit till användning hos svårt sjuka patienter. Det är förstås väldigt tillfredsställande. 8 9

6 Sällskapets fonder 2010 De bidrag som skänks utan givarens speciella önskemål om förvaltning i särskilda fonder förvaltas i Sällskapets grundfond. Många givare vill emellertid att deras gåvor skall förvaltas i särskilda fonder med givarens namn samt att medlen skall användas för speciellt angivna ändamål. Dessa önskemål tillmötesgår vi i största möjliga mån. Sådana medel förvaltar Sällskapet i särskilda donations- och er. sällskapets grundfond 1952 års donationsfond harry, helga och rolf adlerwalts Hjärnforskning (restless legs) ingrid och tore agrells fond Cancer, hjärt- och kärlsjukdomar astrid och stig almers britta och anders amnéus fond Hjärnforskning stiftelsen anders erling anderssons Cancer, hjärt-, kärl- och andra svåra sjukdomar gudrun och ingvar anderssons fond Psykiatrisk forskning lisa och evert anderssons fond Främst hjärtsjukdomar och cancer verner anderssons fond Cancerforskning stiftelsen astras forskningsfond Medicinsk forskning inom läkemedelsområdet med särskild tonvikt på främjande av samarbetet mellan universitet och industri stiftelsen elias bengtssons fond Vetenskaplig forskning rörande tropikmedicinska sjukdomar gunvor och olle bergs Främst lungcancer erik bergenskogs fond Forskning inom psykiatrin stiftelsen kerstin och göran bergenstråhles fond Främst cancersjukdomar stiftelsen sigvard bergholtz För forskning om hjärt- och kärlsjukdomar, lungsjukdomar, allergi, diabetes, psykiskt nervösa sjukdomar samt cancer karin och alfond berglunds inga och william bergmans fond Ögonsjukdomar, främst gula fläcken ruth och mauritz bergströms orian bernikers & anita mellström bernikers gåvofond Cancer och arthrossjukdomar arne berntssons gunnar bodins AL- Amyloidos gösta bystedts fond För forskning rörande hjärt- och kärlsjukdomar stiftelsen erik callergrens Hjärt- och lungsjukdomar carola carlanders fond florence och gunnar carlesons Cancer vera degerstedts fond Bältros och relaterade sjukdomar stiftelsen leila och bertil ehrengrens Epilepsi stiftelsen frithiof och inga-lisa ekstedts donationsfond Astma- och allergisjukdomar ove ekströms fond Matsmältningsorganens sjukdomar samt hjärt- och blodtryckssjukdomar fonden för endometriosforskning ester och einar erikssons maciej erikssons Hodgkin s sjukdom esebo gåvofond Barnsjukdomar stig forsbergs Psykiatrisk forskning stiftelsen elsa franzéns fond Smärtforskning fyra syskons fond För forskning rörande främst ögonsjukdomar, i första hand grön starr förbandsmaterial ab Astma och allergi ingalisa och lars gyllenstens fond Neurologisk forskning syskonen jan och elisabeth gyllenstiernas fond Neurokirurgisk forskning arvid göranssons stiftelse och Alzheimers sjukdom, Linköpings universitet prioriteras stiftelsen tandläkare anna-lisa hallqvist-holsts Reumatism speciellt reumatoid artrit hos kvinnor sven hammargrens fond För forskning rörande Parkinsons sjukdom, hjärt- och kärlsjukdomar samt cancer birgit hansson palmgrens fond Ögonsjukdomar victoria och eric harbergs fond Främst rörande ledgångsreumatism och närbesläktade sjukdomar august och thérèse hazelius fond stiftelsen margit hederbergs eva heinricis Barnsjukdomar birger och ulla hellgårds donationsfond Hjärnans sjukdomar, i första hand stroke, men även forskning kring ögonsjukdomen glaukom stiftelsen albert hellströms fond Forskning till fromma för handikappade hemtorpsfonden Diabetes hos barn stiftelsen roland hollstens donationsfond Luftvägs- och lungsjukdomar stiftelsen tandläkare filip holsts och gunilla holsts hos män samt högt blodtryck hos yngre kvinnor richard heinz hungers fond Reumatiska sjukdomar stiftelsen christina och stig hördins Ögats sjukdomar stig och karin irvalls donationsfond Allergiska åkommor och ögonsjukdomar stiftelsen göte och karin iverstams samt en mindre del till barncancer anna-lisa och herbert janssons Hjärt- och lungsjukdomar stiftelsen ernst och martha jansons fond stiftelsen karin och gullan janssons fond Hjärt- och kärlsjukdom elsa och arne jarlefors fond I första hand tuberkulos och reumatism margot och åke jeppssons Åldrandets sjukdomar gösta waldermar jilkéns forskningsfond Främst hjärt- och kärlsjukdom samt utveckling av tekniska läkemedel vid densamma ragnhild och stig jonsons fond Hjärt-, lung-, cancer- och njursjukdomar anders och lydia jonssons samt lilly och tore lindgrens donationsfond tord jönssons fond Åldersrelaterade hjärn- och ögonsjukdomar samt migrän stiftelsen tatjana och jacob kamras forskningsfond Folksjukdomarna, företrädesvis cancer sif och patric kallings fond Hjärnforskning hjalmar karlsons fond och cancer syskonen karin karlssons och erik eliassons, långasjö Främst läkemedelsutveckling och biverkningar anne och sten kistners forskningsfond Cancer i munhåla och svalg klasons forskningsfond ingvar och valdemar kristoffersson Hjärt och kärlsjukdomar stiftelsen tvillingarna hans och krister lagergrens Blodets hemostas, hjärtkärlkirurgi och klinisk neurovetenskap. Patientnära forskning prioriteras. stiftelsen signe och linnéa larssons Cancersjukdomar stiftelsen gösta och birgit lieberts fond Huvudsakligen hjärt- och kärlsjukdomar stiftelsen björn och barbro lignells donationsfond britta och gunnar lindhs donations- och Till fromma för handikappade marianne och olle lindströms Främst geriatrisk forskning byggmästaren c.o. lundbergs Tuberkulossjukdomar stiftelsen lars christian lundbergs fond Neurologisk forskning mats lundbergs I första hand vaskulär EDS, i andra hand besläktade vaskulära bindvävssjukdomar åke och annie-marie lundbergs fond ruth lundells fond för medicinsk forskning hulda och erik lundins fond Cancer, åderförkalkning och åldrandets sjukdomar valter lybergs margit löffs och anders hallins Progressiv muskeldystrofi, hjärt-, kärl- och cancersjukdomar samt diabetes elisabeth magnells stiftelse ingegerd och ebbe ragnarsson marks fond Ungdomsdiabetes eller den s k svältsjukdomen anorexia nervosa, men om så befinnes lämpligt även inom andra medicinska forskningsområden arne och barbro martins fond Hjärtat och dess sjukdomar beda och gottlieb mittags donationsfond Hjärt- och lungsjukdomar ellen och evald mohlins, falun, Myelofibros, bukspottkörtelcancer och hjärntumörer stiftelsen mia och erik myrins donationsfond Blodtrycks-, hjärt- och lungsjukdomar medicine doktor herbert och anna müssbichlers fond för medicinsk forskning Främst immunologi samt infektionssjukdomar äkta makarna ernst och magda nachmansons fond nils-erik nilssons Första hand demens och cancer folke nords Hjärtsjukdomar ingrid och frank nordströms fond, främst vid åldrandet sven och ruth nydahls stiftelsen kerstin och manfred näslunds fond gertrud olivecronas elzbieta malec olovsons och tore olovsons Plastik och allmän kirurgi stiftelsen tora och henrik petersons fond Nya läkemedel och behandlingsmetoder mot infektionssjukdomar blenda och hilding peterssons Främst cancersjukdomar stigo petterssons fond Främst hjärt- och kärlsjukdomar, men även Addisons sjukdom selma och fritz ringströms fond britta och tom robinsons fond Företrädesvis neurologiska sjukdomar, i första hand Parkinsons sjukdom stiftelsen gunborg och sten rosenströms Företrädesvis rörande det mänskliga åldrandet, ålderdomens sjukdomar och vård under ålderdomen märta och helge sahléns Reumatiska sjukdomar vera och harald sallbergs fond syskonen marianne, carl-gustaf och birgit sandwalls sten schéles Urologi margareta schultz Främst rörande pulsåderbråck i hjärnan (aneurysm) ebba och gunnar sevegrans fond sjätte december stiftelsen Glaukomforskning britta och hans sjögrens Första hand cancer familjen skoglunds fond gustav skölds Cancersjukdomar sten smeds fond Ögonforskning thyr och thure stenemarks och ruth trossbecks carl-olof stenerups fond Hjärnans sjukdomar sara-marie stenerups Bröstcancer gudrun stålhanes fond sigrid siggan sundbergs Demenssjukdomar stiftelsen berndt och kristina söderbergs fond Allergi och astma ted söderlunds Forskning som kan leda till förbättrat sexualliv samt förbättrad fruktsamhet för ryggmärgsskadade charlotte och erik théel-andersons minne och cancer stiftelsen signe och reinhold thelanders För främjande av medicinsk vetenskaplig forskning sixten och eivor thingwalls Ögonsjukdomar, främst grå starr inga thomssens fond Blodsjukdomar, främst myelofibros svea och olof tinnerstedts fond professor börje uvnäs fond ingrid och tore wallstens fond Cancer, hjärt- och kärlsjukdomar tage westerlunds fond Innerörats sjukdomar, högt blodtryck och åldersdiabetes björn och brita westins fond Perinatala sjukdomar dagny och edvard wicksells fond Åldrandets sjukdomar stiftelsen rosa lybeck winberg och bo winbergs donationsfond, lungsjukdomar, allergi, diabetes, psykiskt nervösa sjuk-domar samt cancer stiftelsen nils och signe wirgins gåvofond Magsäckens sjukdomar stiftelsen nils och signe wirgins Kirurgisk forskning sven och märtha örtlunds Hjärnans sjukdomar, främst Parkinson och Alzheimer stiftelsen karl och gerda östmans gåvor till följande områden förvaltas i särskilda fonder: Andningsorganens sjukdomar Barnsjukdomar Blodsjukdomar Diabetes Mag-tarmkanalens sjukdomar Nervsystemets sjukdomar Reumatiska sjukdomar Sinnesorganen främst tinnitus/yrsel Smärtforskning Tumörsjukdomar Åldersrelaterade sjukdomar Ögonsjukdomar utöver ovanstående fonder, som förvaltas av sällskapet, har följande stiftelser ställt medel till sällskapets förfogande för utdelning: stiftelsen bengt dahréns fond stiftelsen olle engkvist byggmästare vera och jonas jonssons stiftelse landsfiskal pontus nohres och hans moder anna-karin johanssons stiftelse stiftelsen jacob wallenbergs testamentsmedel bertil wennborgs stiftelse 10 11

7 Sällskapets ekonomiska ställning 2010 Gåvor, kapital och utdelade medel Sällskapets resultat- och balansräkning återfinns på nästa uppslag. Nedan redovisas Sällskapets (inklusive samförvaltade stiftelser) tillgångar värderade till marknadsvärdet. Sällskapet har under året mottagit gåvor om 57,6 Mkr (62,4). Bidragen till Sällskapet under de senaste 20 åren framgår av vidstående figur MKR % MKR % Aktier och andelar i aktiefonder, svenska och utländska 894,5 67,9 719,3 61,7 Nominellt i SEK 368,5 28,0 415,8 35,7 Likvida medel och upplupna räntor 55,3 4,1 30,3 2,6 Totalt 1318,3 100,0 1165,4 100, gåvor till sällskapet mkr medelvärdet av kapitalutvecklingen mkr utdelade medel mkr

8 Resultaträkning Balansräkning Verksamhetsintäkter Insamlade medel Övriga intäkter tillgångar anläggningstillgångar Verksamhetskostnader Ändamålskostnader Insamlingskostnader Administrationskostnader Verksamhetsresultat Resultat från finansiella poster Resultat från värdepapper som är anläggningstillgångar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Förvaltningskostnader Summa resultat från finansiella poster Resultat efter finansiella poster Årets resultat Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Inventarier Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepappersinnehav Summa anläggningstillgångar omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Skattefordran Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar summa tillgångar eget kapital och skulder Eget kapital Kapital Summa eget kapital Kortfristiga skulder Beviljade, ej utbetalda anslag Övriga skulder Upplupna kostnader Summa kortfristiga skulder summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Inga Inga Stockholm i maj 2011 Göran Magnusson Fredrik Piehl Lars Bertmar Ordförande Vetenskaplig sekreterare Skattmästare Ernst Brodin Annica Dahlström Björn Edgren Björn Garenberg Rolf Kiessling Olle Lindvall Mari Norgren Inger Rosdahl Kerstin Wigzell 14 15

9 Revisionsberättelse till årsmötet i svenska sällskapet för medicinsk forskning org.nr Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning för år Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när den upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i Sällskapet för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har handlat i strid med föreningens stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av Sällskapets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Styrelsens ledamöter har enligt vår bedömning inte handlat i strid med föreningens stadgar. Vi tillstyrker att årsmötet beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 4 maj 2011 Thomas Lönnström Auktoriserad revisor Arne Holmgren Verksamhetsrevisor Bakre raden från vänster: Peter Friberg, Håkan Ahlman, Fredrik Piehl, Mef Nilbert, Christian Berne. Främre raden från vänster: Göran Magnusson, Karin Forsberg Nilsson, Rolf Kiessling, Ernest Arenas. På bilden saknas: Per Aspenberg, Ingrid Strömberg, Bo Söderpalm Sällskapets granskningsnämnd Sällskapets Granskningsnämnd sammanträdde i Sällskapets lokaler, Karolinska Institutet, Stockholm, den 20 april 2010 för uppgörande av förslag till utdelning ur Sällskapets fonder. En komplett förteckning över samtliga under 2010 utdelade anslag och stipendier kan rekvireras från Sällskapet. ledamöter i sällskapets granskningsnämnd ordförande: Professor Rolf Kiessling vetenskaplig sekreterare: Professor Fredrik Piehl ordinarie Göteborgs universitet, universitetslektor Bo Söderpalm Karolinska Institutet, professor Ernest Arenas Linköpings universitet, professor Per Aspenberg Lunds universitet, professor Mef Nilbert Umeå universitet, professor Ingrid Strömberg Uppsala universitet, professor Karin Forsberg Nilsson Svenska Läkaresällskapet, professor Peter Friberg svenska sällskapet för medicinsk forskning Professor Håkan Ahlman Professor Christian Berne Professor Göran Magnusson suppleanter Göteborgs universitet, professor Eva Haglind Karolinska Institutet, professor Zsuzsanna Wiesenfeld-Hallin Linköpings universitet, ass professor Marie Larsson Lunds universitet, universitetslektor Cecilia Lundberg Svenska Läkaresällskapet, professor Katarina LeBlanc Umeå universitet, professor Peter Naredi Uppsala universitet, professor Bo Nilsson 16 17

10 Stående från vänster: Fredrik Piehl, Björn Garenberg, Lars Bertmar, Olle Lindvall, Ernst Brodin, Björn Edgren Sittande från vänster: Mari Norgren, Rolf Kiessling, Annica Dahlström, Göran Magnusson På bilden saknas: Inger Rosdahl, Kerstin Wigzell Sällskapets styrelse Styrelsen sammanträdde till sedvanligt årligt möte onsdagen den 28 april i Nobel Forum i Solna. Sedan års- och revisionsberättelser över Sällskapets verksamhet under föregående år föredragits, beslutades om utdelning av forskningsunderstöd och stipendier i enlighet med Granskningsnämndens förslag. Ordinarie årsmöte ägde rum onsdagen den 28 april i samma lokal. Av styrelsen vidtagna dispositioner godkändes och styrelsen beviljades ansvarsfrihet. Årsmötet avslutades med föredrag av en av Sällskapets tidigare stipendiater, med dr Christian Rück Varför hjälper behandlingen? Kliniska prövningar av internetbaserad kognitiv beteendeterapi (KBT) och hur gener spelar in i utfallet av behandlingen. ledamöter i sällskapets styrelse 2010 ordförande: professor Göran Magnusson, Uppsala vetenskaplig sekreterare: professor Fredrik Piehl Kapitalförvaltare Lars Bertmar, skattmästare Professor Ernst Brodin, Stockholm Professor Annica Dahlström, Göteborg Advokat Björn Edgren, Stockholm Konsult Björn Garenberg, Stockholm Professor Rolf Kiessling, Stockholm Professor Olle Lindvall, Lund Professor Mari Norgren, Umeå Professor Inger Rosdahl, Linköping Generaldirektör Kerstin Wigzell, Stockholm kansli Gudrun Hållars, kanslichef 18 19

11 Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, Karolinska Institutet, Stockholm. Tel , Pg , Bg