Svenska PAH Registret, NKR14-127

Transkript

1 Svenska PAH Registret, NKR Svenska PAH Registret Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna återfinns under respektive huvudrubrik senare i ansökan. Skriv så att den lätt kan förstås också av en icke medicinskt skolad person. - Bakgrund en kort beskrivning av problemområdet och dess relevans - Registrets syfte - Viktigaste process- och resultatmåtten - Täckningsgrad - både av behandlande enheter och behandlade patienter - Analys/återkoppling - Exempel på förbättringar som registret har bidragit med eller som ett nytt register kan förväntas bidra med Bakgrund Pulmonell arteriell hypertension (PAH) är en ovanlig och livshotande sjukdom som förekommer i relativt låg prevalens i befolkningen, cirka 5-10 per miljon invånare för den idiopatiskt orsakade formen. Ärftliga former utgör en liten men viktig del. Därutöver förekommer även PAH hos patienter med reumatiska sjukdomar, framförallt i samband med systemisk skleros (cirka 10-15%). Den senare gruppen har sämst prognos, med mindre än 50 % 3-årsöverlevnad utan modern behandling, Pulmonell arteriell hypertension förekommer även vid andra tillstånd, ex vid vissa former av medfödda hjärtfel och som komplikation till användning av vissa droger. Utredning, behandling och uppföljning är komplex och genomförs av multidisciplinära team huvudsakligen på universitetssjukhus. Under de senaste 15 åren har ett flertal mycket dyrbara läkemedel tagits fram. De läkemedel som används för sjukdomsgruppen är ofta så kallade "orphan drugs" med speciella hänsyn både till det vetenskapliga underlaget för behandling och till kostnad per patient. Registrets syfte: Huvudsyftet är att samla klinisk information från diagnostillfället och framåt, och genom samkörning bl a med befolknings- och dödsorsaksregister följa långtids morbiditet och mortalitet. Vissa centrala parametrar kring livskvalitet, funktion och biokemi registreras och prespecificerade händelser bokförs. På detta sätt vill vi bidra till en bättre kvalitet i vård och uppföljning av dessa ovanligt förekommande patienter. I registret kan jämförelser göras mellan det egna sjukhuset och riket i övrigt liksom mellan olika centra, då det gäller vissa nyckelmått. Nya läkemedel och deras effektivitet, vårdens kvalitet liksom olika behandlingsstrategier kan utvärderas. Viktigaste process och resultatmålen: Metod och teknik för uppföljning och diagnos av patienter, val av metodologi för säker uppföljning, följsamhet till rekommendationer och riktlinjer, komplikationer, mortalitet, PROM, differenser mellan olika centra och jämförelser med internationella resultat. Täckningsgrad: Samtliga svenska PAH-centra deltar i registret. Aktuell täckningsgrad beräknas till > 90% av PAH-patienter (var 86% för ) Analys och återkoppling: All inrapportering är webbaserad och varje inrapporterande enhet kan ta fram kontinuerliga analyser och rapporter. Statistisk analys görs via Uppsala Clinical Research Center (UCR). Återrapportering sker genom årsrapporter för aggregerade data och kontinuerlig tillgång till egna data. Förbättringar:

2 Registret har klargjort faktiska incidens- och prevalensdata i landet liksom data för behandling och överlevnad. Genom SPAHR göres jämförelser av rutiner för diagnos, behandling och uppföljning vilket bidrar till nationell utveckling och framtagande av riktlinjer för dessa processer. Registret utgör därtill grunden för viktiga nationella forskningsprojek Motivera om registret anser sig ligga på annan certifieringsnivå än för registret tilldelad Registret bör ligga i certifieringsgrad 2, på grund av: 1/ En hög täckningsgrad i riket som enligt samkörning med socialstyrelsens register motsvarar 86 % för perioden 2006 till Denna höga täckningsgrad är möjlig då flertalet patienter sköts på en av åtta PAH-specialistkliniker i landet. Alla kliniker deltar aktivt i arbetet med registret. 2/ Via registrets hemsida sker återkoppling av data och rapporter till de enskilda PAH-klinikerna och en jämförelse mot riket är också möjlig. Klinikerna uppmanas att använda detta i verksamhetens förbättringsarbete. 3/ All rapportering sker med identifierbara enheter. Aktuell samt tidigare årsrapporter finns öppet tillgängliga på registrets hemsida. Årsrapporten distribueras även i såväl tryck som digital form till respektive ansvarig för regionala PAH-centra 4/ Jämförelser av variabler som belyser demografi, funktionsklass, kliniska variabler och behandling mellan enskilda kliniker samt mot riket återfinns i årsrapporten. Mått som undersöker hur ofta t.ex. kliniska tester används i förhållande till antalet besök samt utveckling av behandling över tid kommer att rapporteras i kommande årsrapport. 5/ Mått som belyser kvalitet och prognos är identifierade och ingår i registret. Då registret är "ungt", endast 5 år, är urvalet av dessa mått för rapportering något som diskutera och utökas varje år efterhand som data från långtidsuppföljning blir tillgängligt. 6/ Patientrapporterade mått ingår genom CAMPHOR, ett frågeformulär specifikt framtaget för den aktuella patientgruppen. Måttet infördes i registret år 2010 och ingår i årsrapporten från Innan 2010 registrerades EQ-5D. Rapporteringen kommer att utökas med mått på utfall under nästa år då tillräckligt stort material finns tillgängligt. 7/ Förbättringsområden identifieras kontinuerligt och har under året lett till en omfattande uppdatering av registret då bl.a. comorbiditeter har lagts till som variabel och inmatning av retrospektiv data i stor utsträckning är avklarad. För närvarande pågår uppdatering av rapporteringen av läkemedelsbehandling. 8/ Registret är viktigt i ett globalt kunskapsbyggande om denna ovanliga sjukdom. En publikationsgrupp är bildad och framtagandet av en övergripande artikel pågår. Publicering är planerad under det kommande året. Abstrakt som stratifierar patientpopulationen utifrån kön, ålder, etiologi m.m. samt beskriver överlevnad i de olika grupperna har presenterats på möten nationellt och internationellt. 9/ Bra och ökande samarbete med den nationella patientföreningen. Ange viktigaste aktiviteterna/ förändringarna i registret från föregående år Ange i punktform de viktigaste aktiviteterna/förändringarna i registret sedan den förra ansökningsomgången. Ex. om registret har webbaserats, förbättringsprojekt initierats, styrgrupp breddats etc. Syftet med denna fråga är primärt att på ett enkelt sätt följa upp det som hänt sedan den förra ansökningsomgången. Inkludera de åtgärder som initierats till följd av förra årets utlåtande. (max 4000 tecken, inkl. blanksteg) Under året har följande skett: 1. Registret har uppdaterats och många variabler har uppdaterats. Viktiga uppgifter om sjukhistoria och comorbiditeter har lagts till. 2. IT strukturen kring registret har uppdaterats och effektiviserats av UCR. 3. Stor arbetsinsats har lagts ned för att förbättra årsrapporten, öka läsbarnet och förståelse. 4. Enskilda centra kan nu ladda ner site-specifika rapporter. 5. Ekonomihanteringen har lagts om och UCR förvaltar anslag till registret och alla fakturahantering. 6. Ett bra samarbete har inletts med den nationella patientföreningen. 7. Täckningsgrad för perioden 2006 till 2011 har erhållits med hjälp av Socialstyrelsen. Ange de viktigaste planerade aktiviteterna/ förändringarna i registret för det kommande året

3 Ange i punktform de viktigaste planerade aktiviteterna/förändringarna i registret. Ex. om registret ska webbaseras, förbättringsprojekt initieras, styrgrupp breddas etc. (max 4000 tecken, inkl. blanksteg) Under året som kommer planerar vi bland annat följande: 1. Vi kommer att presentera och redovisa data i minst en internationell publikation 2. Vi kommer att tillsammans med UCR och patientföreningen skapa en IT plattform för webb-baserad registrering av PROMS, ex livskvalitet i form av CAMPHOR. Vi kommer också att skapa ett formulär för registrering av upplevelse och uppskattning av vårdkontakter. 3. Styrgruppen kommer att breddas (ex fler PAH centra och patientföreningen) 4. Validering av registret kommer att genomföras. 5. Vi vill förbättra format och funktion av webb-baserad feedback till rapporterande klinik. Har registret fått extra anslag föregående år för särskilda satsningar? Beskriv aktiviteterna samt resultat Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska PAH Registret Registrets kortnamn SPAHR Nummer 127 Startår 2008 Webbadress till registrets webbplats Information riktad till patienter/allmänhet finns på webbplatsen Epost till registret Registerhuvudman/centralt personuppgiftsansvarig myndighet Uppsala läns landsting Namn på personuppgiftsombud som registret är anmält till Mats Holmberg, landstingsjurist Certifieringsnivå 3 Kategori Cirkulationsorganen Kontaktperson Maria Willehadson Telefon till extra kontaktperson Epost till extra kontaktperson maria.willehadson@akademiska.se Kontaktuppgifter Förnamn Stefan Efternamn Söderberg Telefonnummer (inklusive riktnummer) E-post stefan.soderberg@medicin.umu.se Sjukhus/Vårdcentral Norrlands Universitetssjukhus Arbetsplats Hjärtcentrum, kardiologi Adress NUS Postnummer Stad Umeå

4 Steg 3 - Relevans Volym i Sverige Ange totalt antal berörda patienter/brukare/individer per år i Sverige (ange källhänvisning). Sker förändringar i volymen? Registret utgör i sig den främsta källan till uppgifter om totalt antal patienter i Sverige. Antalet LEVANDE PAH-patienter i Sverige beräknas ligga mellan (Svensk Förening för Pulmonell Hypertension). För internationella siffror ger ESC/ERS guidelines en kort sammanfattning (European Heart Journal, doi: /eurheartj/ehp297). Kostnad Beskriv om möjligt, kända kostnader för vården av patientgruppen, ex läkemedel, behandlingar och vårddagar, samt samhällskostnader (ange källhänvisning). Kostnaden för läkemedel per patient och år varierar mellan 150 tkr och > 2000 tkr. Därtill kommer kostnader för olika vårdkontakter och inte minst för förlorade arbetsinkomster, då patienterna sällan kan utöva fullt yrkesarbete. Vårdkontakter kan innebära återbesök var tredje till sjätte månad, inneliggande vård för kateterisering och medicininställning samt på grund av klinisk försämring. Beskriv patientens hela vårdkedja och totala vårdbehov samt registrets del i uppföljningen av vården inom denna vårdkedja Patienterna remitteras i regel från annan kardiologisk klinik då EKO-data visat pulmonell hypertension, alternativt från lungklinik eller från reumatologisk klinik. Patienten utreds därefter vid ett PAH-center som också initierar behandling när indicerat. Fortsatt uppföljning sker i regel via PAH-center i samarbete med lokalt ansvarig läkare. I de flesta fall göres förändringar i medicinering på initiativ av PAH-center. Invasiv uppföljning sker i de flesta fall efter 3-6 månader samt efter 1, 2, 3 år osv. och givetvis vid försämring eller vid betydande förändringar i behandling. I övrigt följs patienterna med EKO, 6-minuters gångsträcka, pro-bnp och livskvalitetsmätning (CAMPHOR) var tredje till sjätte månad vid speciella öppenvårdsmottagningar vid landets PAH-centra. Remittering för transplantationsbedömning ska inte göres för sent. Registret utgör en avgörande resurs för att skapa, underhålla och förbättra rutiner i omhändertagandet av dessa patienter. Ge argument för behovet av ett kvalitetsregister för att säkra och utveckla verksamheten inom det område registret avser Beskriv problemets allvarlighetsgrad, kunskapsläge vad gäller behandlingsmöjligheter och deras effekter på överlevnad och hälsorelaterad livskvalitet. Finns det evidensbaserade metoder? Finns nationella riktlinjer? Hur är utvecklingen; är nya metoder på väg in? Pulmonell Arteriell Hypertension har i avsaknad av riktad behandling en medianöverlevnad på ca 2,8 år. För de allvarligast sjuka patienterna, funktionsklass 4, är motsvarande siffra 6 månader. Modern behandling tycks enligt tillgängliga data ha lett till såväl förbättrad funktionsnivå för patienterna, förbättrad hemodynamik och förbättrad överlevnad. Data baseras dock i betydande utsträckning på relativt korta studier av monoterapi samt jämförelser med historiska data. Registerdata utgör ett absolut nödvändigt komplement för att få långtidsdata, för att bedöma olika former av kombinationsbehandlingar i klinisk praxis samt inte minst för att få data om olika aspekter av patientrapporterade mått. Därigenom kan register bidra till en bättre kvalitet i vård och uppföljning. Jämförelser mellan sjukhus blir möjlig för vissa specificerade processmått. Nya läkemedel, deras effektivitet och komplikationsförekomst, kan utvärderas liksom olika behandlingsstrategier. Diagnosens allvarlighetsgrad, låga prevalens och höga kostnader medför att utredning och behandling bör koncentreras, varigenom man trots små volymer kan kraftsamla kring utredning, behandling och kvalitetsuppföljning. Eftersom behandlingen huvudsakligen baseras på särläkemedel,

5 förefaller det mycket angeläget med fortsatt centraliserad behandling och uppföljning. Europeiska och amerikanska riktlinjer finns, och svenska engagerade kliniker bedömer att det i nuläget inte finns något behov av separata nationella riktlinjer. Genom introduktionen av en samarbetsorganisation för detta register och vår framtida önskan att även samarbeta med hela norden har å andra sidan detta register möjligheten att utvecklas till ett kvalificerat system för forskning och kvalitetsuppföljning samt deltagande i internationella studier, något som tidigare har varit förbehållet stora centra i Europa och anglosaxiska länder. Nya farmakologiska principer testas och åtm 2 nya läkemedel är på väg in, sannolikt redan Syfte Ange syftet med det nationella registret och hur registerdata kan bidra till verksamhetsutveckling inom området. Registret för Pulmonell Hypertension (SPAHR) har som huvudsyfte att samla betydelsefull klinisk information från diagnostillfälle och framåt, och genom samkörning med befolknings- och dödsorsaksregistret göra långtidsuppföljningar med avseende på morbiditet och mortalitet för denna ovanliga sjukdomsgrupp. Därigenom kan registret bidra till en bättre kvalitet i vård och uppföljning. I registret kan jämförelser göras mellan det egna sjukhuset och riket i övrigt, mellan olika nationella centra och i förlängningen även mellan de nordiska länderna om de väljer att ansluta sig (nationella lagar största hindret i nuläget). Jämförelser mellan sjukhus blir möjlig för vissa specificerade processmått. Nya läkemedel, deras effektivitet och komplikationsförekomst, kan utvärderas liksom olika behandlingsstrategier. Diagnosens allvarlighetsgrad, låga prevalens och höga kostnader medför att utredning och behandling bör koncentreras, varigenom man trots små volymer kan kraftsamla kring utredning, behandling och kvalitetsuppföljning. Invasiv hemodynamik är en viktig del av utredningen som ställer höga krav på kvalitet baserat på kompetens och organisation, och registret ger möjlighet till att följa detta. Genom introduktionen av en samarbetsorganisation för detta register och vår önskan att samarbeta med övriga nordiska länder kan detta register möjliggöra ett kvalificerat system för forskning och kvalitetsuppföljning samt deltagande i internationella studier, något som tidigare har varit förbehållet stora centra i Europa och USA. Beskriv avgränsning till närliggande register Det enda register som registrerar vissa av dessa patienter är SWEDCON där patienter med kongenital hjärtsjukdom och pulmonell hypertension kan registreras, dock med helt annat fokus. Patienter med vänstersidig hjärtsjukdom eller lungparenkymsjukdom kan förekomma i ex rikssvikt eller syrgasregistren, med med helt annan fokus, och de som ingår i SPAHR har alla specifika PAH läkemedel. Steg 4 - Samverkan Hur sker samverkan med närliggande register? I nuläget samverkar vi ej med något annat kvalitetsregister eftersom området är så specifikt och dessa patienter torde ej återfinnas i något annat register, med undantag från att ett fåtal patienter återfinns i registret för medfödda hjärtfel. Dessa patienter har vanligtvis Eisenmengers syndrom, dvs PAH komplicerande en medfödd abnorm förbindelse mellan hjärtats hålrum. Detta register kan användas för att identifiera patienter med Eisenmenger som skulle ha nytta av behandlingen. Beskriv även annan relevant samverkan Ej aktuellt nu. I framtiden skulle ett heltäckande register över tromboembolisk sjukdom skapa nytt vetande om det gåtfulla tillståndet kronisk lungemboli/cteph. Har registret haft kontakt med ett Registercentrum eller Regionalt Cancercentrum?

6 Benämning RC VGR- Registercentrum i Västra Götaland RC-Syd- Registercentrum Syd (tidigare NKO) eller EyeNet UCR, Uppsala Clinical Research Center QRC Stockholm RC Norr RC Sydost Regionalt cancer centrum Värde Faktisk anslutning/samverkan Kommentar angående kontakt med Registercentrum eller RCC UCR har utvecklat den tekniska plattformen och svarar för registrets drift, liksom för framtagande av underlag till årsrapport. Samverkan med näringslivet Registret har samverkan med näringslivet Svar: Beskriv pågående och planerade aktiviteter (ex rapportering av biverkningsdata till läkemedelsföretag, produktuppföljning, innovation och produktutveckling) Steg 5 - Kompetens och förankring inom vård och omsorg Styrgrupp Ange medlemmarnas namn, arbetsplats, ort och yrke samt eventuell akademisk titel, även medverkande företrädare för patienter/brukare eller närstående Förnamn Efternamn Akademisk titel Arbetsplats Yrke Stefan Söderberg Docent Norrlands universitetssjukhus Läkare Kjell Jansson PhD Linköpings universitetssjukhus Läkare Björn Ekmehag PhD TioHundra AB, Norrtälje Läkare Liselott Persson Sjuksköterska Skånes universitetssjukhus Sjuksköterska Björn Kornhall MD Skånes universitetssjukhus Läkare Roger Hesselstrand Docent Skånes universitetssjukhus Läkare Henrik Ryftenius Sjuksköterska Karolinska universitetssjukhuset, Solna Sjuksköterska Maria Willehadson Sjuksköterska Uppsala akademisjukhus Sjuksköterska Barbro Kjellström PhD Karolinska universitetssjukhuset, Solna BMA Hur är gruppens kompetens att driva ett kvalitetsregister? Tydliggör specifikt styrgruppens, och eventuella andra centrala gruppers, kompetens och erfarenhet gällande: Att driva ett Nationella Kvalitetsregister Styrgruppen representerar en betydande del av svensk expertis inom det aktuella ämnesområdet (pulmonell hypertension). Genom Svensk Förening för Pulmonell Hypertension fås en än större täckning. Styrgruppen har medlemmar från alla betydande PAH-centra och representerar därtill flertalet engagerade kliniska specialiteter. Sjuksköterskor med både patient och registererfarenhet ingår. UCR ger stöd inom de områden där styrgruppen kan ha mindre erfarenhet, ffa inom statistik och epidemiologi.

7 Förbättringsmetodik Vårt mål är att i styrgruppen inkludera ett flertal av aktiva PAH-centra, samt engagera olika specialiteter och yrkesgrupper. I nuläget är sammansättningen mycket lyckad. Vi kommer att fortsätta att arbeta med detta och vid senaste årsmötet har vi tagit beslut om att mer formalisera gruppen med ex. tidsbegränsade mandat. Biostatisk och epidemiologi Registerhållaren (S.Söderberg) har i sin forskning stor erfarenhet av epidemiologi och statistik (diabetes epidemiologi i synnerhet), och är huvudprövare (PI) för norra Sveriges MONICA undersökning, ett viktigt instrument för att följa kardiovaskulära riskfaktorer i Sverige över tid. Relevanta kliniska ämnen Kardiologi, lungmedicin, reumatologi, klinisk fysiologi, barnkardiologi Hur kompenserar man för den kompetens man inte har? Se ovan. Förankring Beskriv registrets professionella och geografiska förankring, exempelvis via specialistföreningar och nationella nätverk. Finns planer på förändringar under kommande år? Sjukdomsgruppen kan genom sin karaktär och varierande etiologi inte inordnas under en enskild specialitet utan kräver ett utpräglat tvärprofessionellt handhavande i utredning, i behandling och i uppföljning. Detta gäller såväl olika specialiteter som olika yrkesgrupper. Med tanke på detta bildades Svensk Förening för Pulmonell Hypertension (SveFPH), som är anslutet till Svenska Läkarsällskapet. Föreningen har medlemmar från de olika yrkesgrupper och specialiteter som är engagerade i vården av dessa patienter. Föreningen är initiativtagare till och ansvarar för registret. Finns patient/ brukarrepresentant eller motsvarande med i registrets styrgrupp? Finns annan samverkan med patient/brukare Ja Beskrivning kommentar till ovanstående frågor Den svenska patientföreningen för PAH har varit slumrande under många år, men är nu åter mkt aktiv tack vare eldsjälars arbete. Vi har etablerat kontakt och patientföreningens ordförande deltar regelbundet vid SveFPH's sammankomster. Utvidgat samarbete vg. registrering av PROMS via webben planeras. Steg 6 - Volym och täckningsgrad i registret Ange antal registreringar per kalenderår Vilka är inklusionskriterierna för registret?

8 Patient med högt tryck i lilla kretsloppet enligt vedertagen definition (se riktlinjer). Dessa klassificeras i 5 orsaksgrupper, varvid patienter i klass 1 (PAH), klass 4 (kronisk lungemboli) och klass 5 inkluderas oavsett behandling. Om patienten tillhör klass 2 (vänstersidig hjärtsjukdom) och klass 3 (lungsjukdom) inkluderas patienten enbart om PAH specifik behandling ges. Definiera täckningsgraden för registret - hur mäter ni; vad ingår i täljare respektive nämnare? Vi har under det gångna året uppskattat täckningsgrad genom samkörning mot socialstyrelsens slutenvårds och läkemedelsregister; 1/ Täljare är antalet registrerade patienter i SPAHR. 2/ Nämnare är de med diagnos I27 i slutenvårdsregistret OCH behandling med specifika PAH läkemedel (ERAs och PGs) i läkemedelsregistret under perioden 2006 till Vilken är den aktuella täckningsgraden enligt denna definition? 86% Hur många enheter i landet genomför aktuell behandling? 8 st Hur många enheter deltar i registret? 8 st Ange täckningsgraden vid uppföljningstillfällen, om sådana finns, exempelvis sexmånaders- eller ettårsuppföljning? 95% Deltagande enheter Om registret har låg täckningsgrad ange vilka enheter som deltar, om registret har hög täckningsgrad ange vilka som inte deltar. Samtliga centra som utredar patientgrupperna deltar i registret. Ovanstånde siffra (86 %) anger beräknad total täckningsgrad, vissa enstaka mindre centra ligger lägre. Eisenmengerpatienter med specifik behandling som sköts på specifika GUCH kliniker inkluderas delvis (arbete pågår med detta) I årsrapporten redovisas 7 enheter, Stockholm med 2 enheter (KS+SöS) anges således som 1 enhet. Vid låg täckningsgrad, ange plan för ökad täckningsgrad Registret har mycket hög täckningsgrad. Enstaka mindre center kan dock ytterligare förbättra sin täckning. SveFPH ger stöd i detta arbete. Hur har registerdatas validitet och reliabilitet undersökts och vad blev resultatet? Med valida data avser vi hur väl måtten beskriver det som avses att mätas. Med reliabla data avser vi hur reproducerbara och pålitliga data är. Hur har exempelvis registret hanterat problem med bortfall och felregistreringar. Hur har täckningsgraden undersökts?

9 Data matas in manuellt på respektive center. Rådata baseras på väl validerade metoder och följer internationella riktlinjer. Intern kontroll sker i registret genom bland annat gränsvärdeskontroller. Kontroll av inmatningens standard kommer att genomföras under 2014 genom att den nationella registerkoordinatorn utför inmatningsvalidering vid samtliga centra, lämpligt antal variabler tas fram i samarbete med UCR och antalet patienter avgörs av respektive centers totala antal patienter. Monitoreringsplan är framtagen. Register i andra länder Registret används i andra länder / planer finns på användning i andra länder Svar: Ja Beskriv kortfattat dess omfattning och på vilket sätt. SPAHR registret har mognat och strukturen är väl lämpad för att kunna ta emot data från våra grannländer. Registerhållare och SveFPHs ordförande har mycket goda kontakter med kollegor i de nordiska länderna, och närmast kommer sannolikt de isländska PAH patienterna att inkluderas. Detta som en pilot innan vi går vidare till övriga länder. Kommentar till ovanstående frågor Ovan angivna siffror anger nya patienter per år och fanns 834 patienter registrerade. Huvuddelen tillhör klass 1, 4 och 5. Ett fåtal från klass 2 och 3 med specifik behandling ingår också. Antalet nya fall per år anges ovan. Initialt registrerades befintliga patienter, dvs prevalenta fall varför årlig inmatning ej adderar till xxx. Alla patienter som uppfyller ovanstående kriterier ska inkluderas och vi har valt att sätta som brytdatum, dvs alla med uppfyllda kriterier och i livet detta datum eller senare. Detta för att få bättre uppfattning om överlevnad i kohorten, och för att kunna separat analysera prevalenta och incidenta fall. De 834 patienterna är alla som registrerats och uppfyller samtliga kriterier, inklusive avlidna. Individer registreras vid diagnos som alltid ska innehålla en hjärtkateterisering (diagnosdatum=kateteriseringsdatum). Därefter registreras årlig uppföljning samt akuta händelser och medicinändring. Steg 7 - Mått Bakgrundsdata Ange de viktigaste demografiska data som samlas i registret för att karaktärisera deltagande individer. Vilka data samlas i registret för att karaktärisera deltagande enheter? Standardvariabler som ålder, kön och etiologi registrerars. Dessutom registreras antalet barn (graviditet associerat till insjuknande). Under året har variabler som beskriver komorbiditeter som ischemisk hjärtsjukdom, stroke, diabetes, hypertoni och förmaksflimmer adderats. Detta för att bättre karakterisera kohorten och inte minst skilja äkta klass 1 (PAH) från klass 2 med pulmonell hypertoni pga vänstersidig hjärtsjukdom, som inte ska ha specifik läkemedelsbehandling. Denna gränsdragning är ett erkänt problem internationellt. Enheter karakteriseras ej i nuläget i registret. Processmått på kvalitet Ange de viktigaste processmåtten (max 10) och ge argument för val av just dessa. Har förändringar/utveckling skett av mått? Dessa kan sammanfattas med diagnostiska procedurer, livskvalitetsmått och behandlingstrategier; Diagnostiska procedurer: *Användning av korrekta diagnoskriterier och metoder. Följsamhet mot internationella riktlinjer.

10 *Ekokardiografi och de ekokardiografiska tekniker som används för diagnos och uppföljning objektiviseras och systematiseras enligt mall. *Hjärtkateterisering och ekokardiografi är förutsättningen för en korrekt diagnos. Dessa kriterier är grundförutsättningen för registrering i PAH-registret. *Lab prover (NT-pro-BNP,Troponin,Hb, Transaminaser, Kreatinin). *Spirometri. Nödvändigt i den diagnostiska algoritmen samt vid uppföljning av patienter med reumatologisk systemsjukdom. *6-min gångtest, vilket är ett viktigt mått på funktion och prognos. Är väl vetenskapligt dokumenterat. Livskvalitetsmått: CAMPHOR som är validerat vid PAH, samt EQ-5D. Behandlingsåtgärder: *Läkemedelsbehandling. Registret dokumenterar att behandling sker med korrekta läkemedel i adekvata doser och på korrekt indikation. *Uppföljning inom fastställda tidsintervall och med fastställda metoder. *Användning av dubbel- och trippelbehandling. *Andelen pat med klass 4 (kronisk lungemboli/cteph) som genomgår kirurgi Registret värderar följsamheten gentemot Europeiska riktlinjer. Nationella riktlinjer finns ej idag. Resultatmått Ange de viktigaste resultatmåtten (max 10) och ge argument för val av just dessa. Har förändringar/utveckling skett av mått? De viktigaste måtten är diagnoslatens, funktionsklass, livskvalitet, komplikationsfrekvens, hemodynamiska parametrar (PVR, PA-medel, Cardiac output) och överlevnad. Om en korrekt diagnos ställs i ett tidigt stadium och optimal behandling kan påbörjas snabbt ses signifikant effekt på "time to clinical worsening". Funktionsklass och livskvalitetsmått är viktiga mått för utvärdering av patientupplevelse. Komplikationsregistrering är en viktig komponent i ett sammanhang där behandlingskomplexiteten ständigt ökar. Förlängd överlevnad är en vinsterna med nyare behandlingar, fortsatt uppföljning av mortalitet är dock mycket angelägen för dessa sjukdomsgrupper med ofta allvarlig prognos. Vissa surrogatmått ingår då dessa i stor utsträckning påverkar handläggning och medicinering. Då de läkemedel som används för sjukdomsgrupperna ofta är så kallade "orphan drugs" måste speciell hänsyn tas både till det vetenskapliga underlaget för behandling och till kostnad per patient. Vid nya behandlingsprinciper/läkemedel kommer registret kunna erbjuda den kanske enda möjligheten för en adekvat utvärdering. Patienternas värdering av livskvalitet är av stor vikt för bedömning av delvis omständiga, komplicerade behandlingar och uppföljningsmetoder. Innehåller registret professionsbedömda mått på patientens funktionsförmåga? Ja idag Sex minuters gångtest, gångsträcka, saturation och ansträngning före och efter en promenad i egen takt under 6 minuter. Väl validerat och och ofta använt som utfallsmått i studier. Relaterat till prognos. Symptom (inkluderande funktionsförmåga) graderas i funktionsklasser (FC), från 1 (inga symptom) till 4 (uttalade symptom även i vila). I all sin enkelhet ett robust mått som är starkt kopplat till prognos, och studiedata visar övertygande att om patienten med behandling går från FC 3/4 till FC 2 förbättras prognosen. Innehåller registret patientrapporterade mått inom något av följande områden? EQ-5D Ja idag EQ-5D har registrerats fram till 2011.

11 SF36/RAND 36 Annat generiskt instrument för hälsorelaterad livskvalitet Sjukdomsspecifikt instrument för hälsorelaterad livskvalitet Ja idag CAMPHOR Andra patientrapporterade utfall, exempelvis function, symptom Ja idag CAMPHOR Patienttillfredsställelse (nöjdhet med vården eller vårdens resultat) Planeras Planering pågår Patientupplevelser, patienterfarenheter( frågor om vad som hänt under vårdtiden, t ex om information har givits, om väntetider, om möjligheten för patienten att vara delaktig) Planeras Planering pågår Annat patientrapporterat mått Beskriv hur det mäts och i vilken utsträckning (inkl datainsamlingsmetod och svarsfrekvens)? CAMPHOR: Patientenkäter. Symtom Består av 25 påståenden med JA eller NEJ alternativ. o JA = 1p o NEJ = 0p Max poäng 25 - ju högre poäng desto mer symtom. Symtomskalan kan delas in i tre subgrupper: energi, andfåddhet och sinnesstämning. Funktion Består av 15 frågor med tre svarsalternativ: o Utan svårighet = 0p o Med svårighet = 1p o Kan inte själv = 2p Max poäng är 30 - ju högre poäng desto sämre funktion. Livskvalitet Består av 25 påståenden med två svarsalternativ: o Stämmer = 1p o Stämmer inte = 0p Max poäng 25 - ju högre poäng desto sämre livskvalitet Steg 8 - Datafångst Beskriv rutiner/flöden för datafångst och registrering till registret Beskriv gärna om användaren får stöd med förifyllnad av uppgifter, från registret och/eller från journalen. Beskriv gärna om uppgifterna först registreras i registret och därefter i journalen och om det finns uppgifter i registret som vanligtvis inte finns i journal.

12 All inrapportering sker webbaserat. Teknisk plattform, service och underhåll tillhandahålls av UCR. Varje rapporterande enhet har tillgång till "sina" data. Säkerhet och sekretess garanteras genom stark autentisering med hjälp av SITHS. Återrapportering på nationell nivå sker via årsrapporter. Uppskatta fördelning hur rapportering sker (i procent) Benämning Värde Webb 0% Filöverföring 0% Papper 0% Annat 0% Kommentar: Svårt att uppskatta fördelning, idag finns rapporten som nerladdningsbar pdf fil via UCR och SveFPH's hemsidor. Rapporten distribueras också i pappersversion. Hur stor del (procent) av patienterna registreras Under vårdtillfället : 0% Inom en vecka : 0% Inom en månad : 75% I samband med vilken/vilka patientkontakter registreras data? Vid upprepade registreringar om samma individ; ange antal tillfällen och tidsintervall. Vid diagnostillfället görs en fullständig registrering inkluderande invasiv hemodynamik (hjärtkateterisering). Datum för hjärtkateteriseringen blir detsamma som diagnosdatum. Därefter registreras minst ett uppföljningsbesök med eller utan invasiv hemodynamik per år. Därutöver registreras händelser som medicinförändringar, kirurgi för kronisk lungemboli och lungtrasnplantation. Kommentar till ovanstående frågor Registret startade vid årsskiftet 2007/2008. Initialt registrerades en stor del retrospektiva data, med kriterium att patienten skulle ha varit i livet eller senare. Detta har gett registret en betydande styrka eftersom volymen redan nu är stor och väl jämförbart med internationella register. Detta ger oss också möjlighet att studera överlevnad baserat på prevalenta och incidenta fall. Uppgiften om andel registrerade inom 1 månad är osäker. Pågår arbete med att anpassa registrets variabler till nationella standarder? Exempelvis ensning av termer register emellan och/eller enligt Nationellt fackspråk. Vi anpassar nomenklatur och kriterier enligt de europeiska riktlinjerna, detta för att ge oss möjlighet att studera överlevnad och determinanter i Sverige jämfört övriga Europa (Frankrike och UK har kommit längst). Steg 9 - Analys av registerdata Statistisk bearbetning och analys Beskriv hur registerdata analyseras på olika nivåer (aggregerat resp. lokalt, ålders- och könsspecifika data och tidsserier) och ange de viktigaste deskriptiva/analytiska utfallen. Ange exempel på utfall som är

13 anmärkningsvärt positiva eller negativa. Förklara hur analysen utformas för att stödja lärande och förbättring i berörda verksamheter. Nya register: endast analysplan. Varje deltagande center kan kontinuerligt följa information om egna registrerade data. Via UCR arbetar registret nu med att respektive center ska kunna få jämförelser med riksgenomsnitt. Årligen görs en mer avancerad statistisk bearbetning av registrerade data som redovisas i en årsrapport. Ålders-, köns- och centerspecifika data redovisas. Genom retrospektiv inmatning kan även vissa jämförelser över tiden göras. Funktionsklass vid diagnos förbättras endast mycket långsamt. Mortalitet följer internationella siffror. Andelen patienter med prostacyklin- och trippelbehandling är relativt låg vid en internationell jämförelse. Det tycks finnas en god samstämmighet mellan olika centers diagostiska och behandlingsmässiga rutiner. På aggregerad nivå tycks modern behandling ffa ge en viss stabilisering av sjukdomsförloppet. Ange hur varierande sjukdomsgrad, case-mix, confounders etc. hanteras En påtaglig risk med kvalitetsregisterdata av denna typ av tillstånd är så kallad "Immortality bias", dvs att patienter med god prognos selekteras. Detta blir speciellt påtagligt när retrospektiva data inkluderas. För att undersöka denna faktor kommer görs jämförelser mellan prevalenta och incidenta fall. Detta framgår i rapporten för 2012 där man ser en tendens till olika överlevnad beroende på när diagnos sattes. I övrigt ger den goda täckningsgraden goda förutsättningar för hög kvalitet. Jämförelser mellan olika sjukdomsgrad ingår som en integrerad del i uppföljningen av dessa patienter. Vi registrerar sedan 2013 sk. comorbiditeter (diabetes, förmaksflimmer, stroke, hjärtinfarkt) vilket kommer att hjälpa oss att bättre karakterisera patienterna och bättre skilja dessa från patienter med pulmonell hypertoni pga. vänstersidig hjärtsjukdom. Steg 10 - Återföring och spridning av analysresultat Webbmodul för utdata Webbmodul för utdata som individuella kliniker kan använda för att se sina egna resultat när som helst finns Svar: Ja Kan en enhet / klinik jämföra sina egna resultat i webbmodulen Med riksgenomsnittet Svar: Med andra jämförbara enheter Svar: Mellan landsting och region Svar: Med bästa enheter Svar: Kommentarer till ovanstående fråga Varje rapporterande klinik kan ta fram egna data och inom kort även jämföra dessa med riksgenomsnittet. Jämförelse med ytterligare resultatnivåer har tills idag bedömts onödigt med tanke på det begränsade antalet centra. Vi arbetar dock på en lösning med webb baserad presentation av data på center-nivå. Jämförelser med riket och övriga PAH-centra presenteras i den tryckta (pdf) rapporten. Resultatrapporter till deltagande kliniker Resultatrapporter till deltagande kliniker skickas frekvent, dvs minst kvartalsvis Svar:

14 Könsuppdelad visning av data Data redovisas könsuppdelat i årsrapport eller motsvarande Svar: Ja Om inte, när införs könsuppdelad redovisning? Redovisning av resultatdata för identifierbara enheter/kliniker Resultatdata redovisas för identifierbara enheter/kliniker öppet - även för allmänheten - i årsrapporteringen Svar: Ja Om inte, när planeras öppen redovisning på enhets-/kliniknivå? Finns resultat riktat till patienter tillgängligt på webben? Resultat från registret finns tillgängligt för, och anpassat till, patienter (och närstående) på registrets webbplats Svar: Finns registerdata presenterat/sammanställt som stöd i dialogen med patienten? Registerdata finns presenterat/sammanställt på ett sätt som gör att det kan användas som stöd i dialogen med patienten vid vårdmötet Svar: Data till öppna jämförelser i hälso- och sjukvården Registret har det senaste året bidragit med data till öppna jämförelser i hälso- och sjukvården Svar: Var och när sker de professionella diskussionerna kring resultaten? Resultat diskuteras inom styrgruppen, vid SveFPH möten två gånger per år. Vidare genom presentationer vid nationella och internationella möten samt genom diskussioner vid symposier etc. Årsrapporten presenteras numera både på svenska och engelska vilket kommer att ytterligare öka spridningen. Beskriv eventuell övrig rapportering / återföring och analysresultat til registrerade enheter Varje rapporterande enhet har via nätet tillgång till den egna enhetens data på individnivå. Vi planerar att tillsammans med UCR förbättra format och innehåll i aggregerad rapport som uppdateras kontinuerligt. Denna ska innehålla jämförelser med riket och övriga centra. Steg 11 - Verksamhetsutveckling/Förbättringsresultat På vilket sätt har och kan registerdata användas för verksamhetsutveckling och lokalt förbättringsarbete?

15 Ge en beskrivning, med konkreta exempel, över hur registerdata kan och har använts för kliniskt förbättringsarbete, lärande och verksamhetsutveckling. Registret har tydliggjort nuvarande behandlingsrutiner i Sverige och hur dessa förhåller sig till internationella riktlinjer. De första uppgifterna kring behandlingsresultat har tagits fram. Registret har tydligt visat att tillstånden diagnosticeras för sent. Situationen i Sverige tycks därvidlag snarast vara sämre än i jämförbara länder. Behovet av förstärkta utbildningsinsatser har tydliggjorts. Däremot står sig svenska överlevnadsdata väl vid jämförelse med internationella centra. Någon systematisk skillnad i behandlingen av kvinnor och män har inte framkommit. Svenska centra har en, vid internationell jämförelse, relativt återhållsam användning av prostacyklinbehandling, och trots detta jämförbar överlevnad. Registret har också visat på behov av uppjustering av traditionella prevalenssiffror. Redovisning av uppföljningsdata inklusive CAMPHOR bidrar till att stimulera följsamhet mot etablerade rutiner. Vilka resultat har uppnåtts på lokal, regional och nationell nivå? Vad i vården har blivit bättre? Beskriv nytta och effekter av detta förbättringsarbete. Se ovan. Finns det nationella riktlinjer eller andra måldokument på registrets område? I Svensk Förening för Pulmonell Hypertension och i nyligen publicerade internationella riktlinjerna finns stabilt vetenskapligt stöd och behandlingsalgoritmer som följes upp genom detta register. Några riktlinjer från Socialstyrelsen eller Läkemedelsverket för behandling av denna sjukdom föreligger ännu ej, men prioriteringsriktlinjer publicerades Läkemedelsmässiga och övriga forskningsmässiga framsteg gör det sannolikt att utvecklingen av behandling och uppföljning fortsätter i hög takt för dessa patienter. Den snabba utvecklingen på området stärker ytterligare behovet av registret i syfte att utvärdera nya behandlingsprinciper. Det finns idag inte några allmänt accepterade internationellt fastställda behandlingsmål. Frågan diskuteras dock livligt inom den internationella PAH-verksamheten och utvecklingen talar för ett ökat inslag av målstyrd behandling, vilket också tydliggörs i de europeiska riktlinjerna (ESC/ERS). För att kunna utvärdera effekterna av olika behandlingsinsatser har styrgruppen tagit fram uppföljningsmål som är mer användningsbara på individuell och gruppnivå än de ganska allmänt hållna behandlingsmål som finns i internationella riktlinjer. Sedan rapporten för 2011 har vi definierat 3 mått på förbättring, ökad funktionsnivå (sex minuters gångtest), bättre livskvalitet (Camphor), och förbättrad biokemi (NTproBNP), och allt detta presenterar per centra och aggregerat. Har registret kvalitetsindikatorer kopplade till dessa riktlinjer? Se ovan. Styrgruppen har således skapat 3 variabler som belyser förbättring/försämring och dessa finns också som delbehandlingsmål enl internationella riktlinjer. Vilka är de identifierade viktigaste förbättringsområdena inom vården kommande år? Diagnostisk precision mkt viktigt inom detta sjukdomsområde, vilket är avgörande för val av rätt behandling. Adekvat medicinering och stävjande av off-label förskrivning av ex sildanefil och calciumblockare. Framväxt av specifika PAH centra och SPAHR har redan inneburit en klar förbättring, till ökad säkerhet för patienterna och minskad kostnad. Vi hoppas att registret kommer att ledare till kortare tider mellan symptom och adekvat diagnostik eftersom det relaterar till prognos. Har registret satt vägledande målnivåer för förbättringsarbetet i vården under kommande år?

16 Svar: Ja Lista de viktigaste 1/ Adekvat diagnostik för alla = hjärtkateterisering, en förutsättning för att rätt patient får rätt medicin, och kostnadsbesparande eftersom de dyra specifika läkemedlen kan ges till dem med rätt diagnos i klass 1, 4 och 5. 2/ Tidigare diagnos, avspeglat i bättre funktionsklass vid diagnos. 3/ Ensartad uppföljning vilket möjliggör terapistyrning enl behandlingsmål. Användarundersökning hos deltagande verksamheter Gör registret någon användarunderökning hos deltagande verksamheter för att fånga upp verksamheternas syn på registrets funktionalitet? Svar: Beskriv hur ni gått till väga och vilket resultat som framkommit Ange andelen av deltagande verksamheter där registerdata används systematiskt i verksamhetschefernas stöd till förbättringsarbetet. 0 Kommentar Registret kommer att leda till mer stringent diagnsotik, mindre off-label förskrivning av mycket dyra läkemedel samt sprida användningen av ensartade metoder för uppföljning vilket möjliggör adekvata jämförelser. Registret används redan idag för motivering till kostnadsökning pga dyra specifika läkemedel som ges till RÄTT patienter som också drar nytta av dessa. Steg 12 - Vetenskaplig produktion och innovation med stöd av registerdata Hur många förfrågningar om forskningsprojekt relaterade till registret har registret beviljat/tillstyrkt under 2012 samt 2013? 3 st Till hur många beviljade/tillstyrkta forskningsprojekt har ni lämnat ut data till under 2012 samt 2013? 3 st Hur många vetenskapliga artiklar som baseras på data från registret, har publicerats i vetenskaplig tidskrift/abstracts presenterats på nationell eller internationell vetenskaplig konferens under 2012 samt 2013? 5 st Förteckna vetenskapliga studier publicerade under det under 2012 respektive 2013 Abstracts från vetenskapliga konferenser/motsvarande anges endast om motsvarande inte finns publicerat på annat sätt.

17 1. Pulmonary arterial hypertension in Sweden: first data from a National Registry Objectives: The aim of the present study was to characterize mortality in patients with pulmonary arterial hypertension (PAH) and to investigate factors associated with poor survival. Methods: Analysis of the patients entered in The Swedish National Registry for pulmonary hypertension from 1st January 2000 through 31st December We looked at medical history, hemodynamic data, endurance, gas exchange and demographic variables. Patients were observed until the end of September The overall survival distribution was estimated by Kaplan-Meier statistics. The relations between survival and selected variables were examined using Cox regression model. Results: A total number of 364 patients were entered in the registry (169 patients with idiopathic PAH, 13 with familial PAH, 118 patients with connective tissue disease associated PAH (CTD-APAH), 42 patients with congenital heart disease APAH and 22 patients with other forms of APAH. The mean age at diagnosis was 55.6±17 (18-86) years, and of whom 67%( n=245) were female. At diagnosis, 84% of patients were in WHO functional class III or IV. Six minuts walking distance for all patients was 316 ± 140 m. Pulmonary artery mean pressure, cardiac index and pulmonary vascular resistance were 49±16 mm Hg, 2.5±0.8 L/m² and 9.9±5.7 wood units, respectively. During the observation period 127 (35%) patients died and 28 (8%) underwent lung transplantation (Ltx). The median survival time for the entire group was 2.9 yrs ( yrs). The mean time from diagnosis to death was 2.39±2.49 year (median-iqr= 1.47 ( ).The observed 1-, 2-, and 3-years survival rates in the PAH group were 88% (85%), 79% (74%), and 73% (65%) (Ltx patients were censored/event). Prevalent cases had a significantly better survival than incident cases (p=0.008). CTD-APAH patients had a worse survival compared with IPAH patients (p<0.001). Variables associated with poor survival in univariate analysis (Table 1) included age, WHO functional class III-IV, reduced 6-min walk distance, elevated RAP, decreased mixed venous oxygen saturation, CTD-APAH, oxygen use, diuretic - and specific therapy, reduced CO diffusion capacity and increased heart rate. In multivariate analysis age, WHO class III-IV, hemoglobin, incident cases, cardiac index and oxygen use were independently associated with increased mortality (Table 2). Conclusion: Pulmonary arterial hypertension remains a progressive and fatal disease in this modern management era. (Detta presenterades på internationell transplantationskonferens ISHLT i Prag Kylhammar, D., Kornhall, B, Persson, L. and Rådegran. G., Haemodynamic effects of first-line single- or combination therapy in patients with idiopathic or familial pulmonary arterial hypertension from the Lund cohort of the Swedish Pulmonary Arterial Hypertension Registry, Cardiovascular Spring Meeting, Stockholm, Sweden, 25-27/4, Kylhammar, D., Persson, L. Kornhall, B, Hesselstrand, R. and Rådegran. G., Survival and haemodynamic response to first line single or combination therapy in idiopathic/familial and systemic sclerosis associated pulmonary arterial hypertension at Skåne University hospital, 11th International PH Forum, Dublin, 11-13/5, Kylhammar, D., Persson, L. Kornhall, B, Hesselstrand, R. and Rådegran. G., Survival and hemodynamic response to first-line single or combination therapy in idiopathic, familial and systemic sclerosis-associated pulmonary arterial hypertension, ESC, Munich, Germany, 25-29/8, Kylhammar, D., Persson, L. Kornhall, B, Hesselstrand, R. and Rådegran. G., Prognostic markers in idiopathic-, hereditary- and connective tissue disease-assosciated pulmonary arterial hypertension - A retrospective, real-life, single centre study at Skåne University Hospital , Cardiovascular Spring Meeting, Stockholm, Sweden, 17-19/4, Ange om registret har forsknings/utvecklingssamarbete med läkemedels- / diagnostik- / medicinteknik-företag Steg 13 - Finansieringsbehov

18 Totalt sökt belopp Ange belopp som ni väljer att söka : :- Kostnader I år finns det möjlighet för register att ansöka om flerårsanslag (dock ej registerkandidater). Fyll då i budgeterad kostnad både för år 2014 och Specificera följande planerade kostnader för finansieringsbehovet i registret inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön. Förklaring till nedanstående delar: Med IT-relaterad drift avses: Kostnad som uppstår till följd av drift/utveckling/-underhåll av IT-system. Ex: Servermiljö, licenser, IT-utrustning etc. Med Administration/ koordination avses: Användarmöten, utbildning, resor, sekreterare etc. Registerledning Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön RC Styrgrupp : :- Administration/koordination Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön RC Nationell registerkoordinator : :- Statistik Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön RC IT Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön RC UCR : :- Publicering samt årsrapport Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön RC Tryckning : :- Möten Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön RC Registergruppsmöten och referensgruppsmöte med registeranvändare : :- Resor Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön RC Monitorering : :- Registercentrum Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön RC Förvaltningskostnader Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön RC Övrigt Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön RC Stöd till lokala registerkoordinatorer : :-

19 Stöd till lokala registerkoordinatorer : :- Summering Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 Summa kostnader : :- Varav kostnader mot RC 0:- 0:- Varav IT-relaterade kostnader : :- Redovisning av annan finansiering av registerverksamheten Finansiering som ej utgår från SKL/Beslutsgruppen oavsett om den är beviljad, sökt eller planerad Finansiär Sökt belopp i kr. Beviljat belopp i kr. Inväntar beslut 0:- 0:- Motivering kring finansieringen Ange i punktform de viktigaste planerade aktiviteterna/förändringarna i registret. Ex. om registret ska webbaseras, förbättringsprojekt initieras, styrgrupp breddas etc. Ökande kvalitetskostnader för UCR och utveckling av IT-plattform. Kostnader för Kvalitetsmonitorering. Kostnader för effektivare inrapportering och bearbetning av patientrapporterade mått/data Utökade registerskoordinatorsfunktion Steg 14 - Ekonomisk redovisning av föregående år Kostnader föregående år Redovisa följande kostnader för registret inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön under föregående år. Registerledning, administration/koordination, statistik, IT, publicering samt årsrapport, möten, resor, kompetenscentrum förvaltningskostnader samt övriga poster. Förklaring till ovanstående delar: Med IT-relaterad drift avses: Kostnad som uppstår till följd av drift/utveckling/-underhåll av IT-system. Ex: Servermiljö, licenser, IT-utrustning etc. Med Administration/ koordination avses: Användarmöten, utbildning, resor, sekreterare etc. Registerledning Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Registergrupp/styrgruppsmöten :- Administration/koordination Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Registerkoordinator :- Statistik Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC IT Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC UCR; driftkostnader :- Publicering samt årsrapport

20 Publicering samt årsrapport Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Skapande av föreningens hemsida 1 779:- Möten Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Föreningens vårmöte :- Resor Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Registercentrum Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Förvaltningskostnader Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Bankavgifter 1 458:- Övrigt Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Litteratur 147:- Lokalanvändare, köp av tid 5 256:- Summa kostnader :- Varav kostnader mot RC 0:- Varav IT-relaterade kostnader :- Sammanfattade kostnader för patientrapporterade mått Räkna samman och beskriv registrets samtliga kostnader för att samla in och analysera patientrapporterade mått. I dagsläget är detta en del av övriga IT- och vårdrelaterade kostnader. Kommer att bli lättare att särskilja vid utveckling av annan plattform för CAMPHOR-data. Kvarvarande medel Om registret hade kvarvarande medel vid årets slut, beskriv varför (uteblivna eller uppskjutna aktiviteter, rekryteringsproblem) och planerade åtgärder. Kommentarer till ekonomisk redovisning av föregående år Ange i punktform de viktigaste aktiviteterna/förändringarna i registret från föregående år. Ex. om registret har webbaserats, förbättringsprojekt initierats, styrgrupp breddats etc. Syftet med denna fråga är primärt att på ett enkelt sätt följa upp det som hänt sedan den förra ansökningsomgången. Inkludera de åtgärder som initierats till följd av förra årets utlåtande. UCR har under 2012 skapat en delvis ny kommunikationslänk, JIRA. Vidare har buggar identifierats och avlägsnats. Variabelöversyn pågår och kompletteras. Årsrapporten för 2012 har ytterligare förbättrats. Registret har överskridit avtalat antal timmar hos UCR, därav utökad budget för denna post i årets ansökan. För att att hinna med alla registreringar har vi gett stöd till lokal inmatare för "köp av tid".