Hur var förutsättningarna för

Transkript

1 til adasl ont Bö\kt.ttay. llbh: (; I996 ) Hu va föutsättningana fö j odbuk? lle vlt.e fö'uts?iltdigana tö att bccli,a.lkebuk,a-intc säskilt glnnsamna på I3j ii-chalviin. Dct liangå ydligt av jo^d e ningspotokoll och anda appolle o till. d i Bj.i l.l..,l. ;t lu..iita io e11 p^od ukti\ 1j o clbuk,a dzilig-a. I sin cclogöclsc lt hushålhingen i lisbgdel cite-a' Oampbell blancl anal husesvnspc iokoll fi ån talct. Htscsusinst-umenten tillkol cli c1e gamla danska pl-olinsena a* 'äclcles till Sveige. De '; uldelig fö--cnig och bcskattning av gåtlz-na och skickacles till Ii-ieskollegiums hsesvtskonto' mcllan åcn 1720 och l clessa potokol) så följande om ett anal Bjäe-bya'.'"'A l7ilu, då Bostop i Hjänaps sockc bc söktes, bestå b,vn av t\'?i gåda, ctt ko-nett bostuille och ctt utsoknc liilsehemman undehdande Eneelofla sitc-i. l ill skatt ha man n:igon }oskap samt ibiancl någon såd ti11 lj.i p. \l, jo,le1..n \ln:\.g. ] bcligcn i en vång och åiigen i btk. Del söles,at 3:clje elle.l:clc il och gitc-ath'a elle e,lie lue.d, m, d, låiq.'.i. Till valtclea hcmm2uet behöv:is nå pa.l:1- g^,.". Åil..n.o i till stösta clelen bevuxna mecl hassel, :i, bljök och någon ck, så att ibol hlva nidig clclbancl och is till gå'- dcnas tiippande. På tnaken, so å'lill fälles med andi hennan, finns nöcltoftigt ulbctc. I Iushållningen i Bakåka b,v uclcsiktcs å l726, och man appote-ade att åkeln 1åg i cnsiidc och att s:iclen endast äckte till husbehov. På änga-na fanns en clel snått blskage, son knappast fisiogl att undehålla 53

2 gådesgådana med. Till skattena uppföddes hästa och fäkeatu samt såldes vä\tad. Vistop i Föslövs socken hade å 1708 åken i ensäde. Angen va beväxt med hassel och aleis. Mulbetet va samfällt med näbelägna bya och tämligen gott. I Salomonhögs by i Gevie socken 1åg å 1708 åken i två vånga och bukades som ensäde. Råg, kon och have va de viktiga sädesslagen. Jodbuket behövde $a dagae pe hemman. I ängen fanns små'.uxen hassel. Utmaken va ej skogben.xen utan dä fanns endast ene samt något "smått isböke" i östa delen. Byggnadstimme och bånne fick köpas fån anda ote Fån anda halvan av 1700-talet fanns tilläckligt med uppgifte fö att uppätta ekonomi.l opogafiska beskininga öe Kistianstads lån. Den åldsta kända sockenvis uppsaillda beskivningen ä fån Uppgftena fick man in genom attsända ut fågefomulä till alla fötoendemån i hela lånet. Dessa ha sedan sammanstållts i en appot. A l7ti7 kom en nnnan öe.il. nämligen "Histoisk, Oekonomisk och Geogaphisk Beskifning öfue Chistianstad Lån", i vilken J.L. Gillbcg cdogö fö tillståndet i Bjäebyana men också ha en sammanfattande beskivning av socknana. Tillsammans ge de en ba bild av föutsättningana föjodbmksskötsel i häadet. I Ängelholn. bestå åken av vitsand; hä sås dels lasmässoåg, som ge fiäde komet, dels vinteåg vas avkastning också ä {äde konet, medan kon ge högst femte konet tillbaka. Hå odlas också lin och humle. Hjänaps socken: Åken bestå av magel ött sandsus och sandmylla. Mest odlas vååg och kon, som goda å ge tedje espektive!äde konet. Humle odlas så mycket att det kan fösäljas. Bakåka s<-ckcn: Åken bestå av lea. sandmylla och ö Goda å avkasta vinteåg, som sås på lean, tjäde till femte konet. Mest nyttjas våsåd, av vilka åg ge {äde, kon sjåtte, have tedje konet. Något lite åte, böno och bovete sås. Lin växe ba och dåav till'ekas våv till fösdljning. Humleodlingana tåcke iigiens beho'. Föslövs socken: De flesta hemman ha svag åke och äng bestående av gusblandad sandmylla, på vilken det sås ansenligt med vinteåg, som unde goda å avkasta {åde konet. Av våsäden ge ågen tedje, konet f-emte och hawen tedje konet. Ate växe ba, medan linet äcke eget behov och något väv till avsalu. Humle täcke behovet hos odlaen. Gevie socken: Åke4oden ä av samma beskaffenhet som i Bakåka socken, näm ligen bestående av lea, sandmylla och gus. Samtliga hemman ha skap elle svag åke och ång. Lin och humle täcke eget behov och dessutom ge linet någon våv till avsalu. Västa Kaups socken: Ål<ejoden ä mage sandmylla och gus samt stenig, vilket gö att alla hemman i socknen ha skap åke och äng. Dock ha Glimminge god åke Hä 'ås in"ågsom ge ljäde kone. Äte växe ba på någa ställen. Odling av lin och humle täcke eget behov Hovs socken: Al<en bestii av mage sand mylla och gus samt å stenig, vafö alla hemman i socknen ha skapt och svagt utsåde och höbol. I socknen sås endastvåsåd. åg avkasta tedje, kon {äde och ha\ten hösst iåtte konet. Lin odlas till eget behov, medan humle inte odlas alls. Båstad: Åke av sandmylla med gus. Vinteåg och kon, som odlas hä, ge fäde konet. Odlingen av hampa och humle ä ganska liten. Tockot': Åke avvitsand, som esultea i svag och skap åke och äng. Vååg och kon ge tedje konet. Lin och humle odlas inte. Av dessa h'å appote kan man sluta sig till attjodmånen i egel va dålig. Råg och kou utujode de mest odlade sädesslagen, nen akasning-n e ljg. I egel ga vinteåg en stabil avkastning på låde till femte konet, medan kon unde goda å kunde ge fya till sex gånge utsådet. Vååg och have gav mestadels te gånge utsådet. Vete odlades tvdligen inte. I 1767 ås beskivning sammanfattas tillståndet i Bjåe på följande sätt. "Bjäe häad ä mycket begaktig och iai=l Inb\ggal li:i: och oa b. :lapa åke det af tang, t tfe län beoån dd d Bödföda hågona Iå D senska ba *fe alhsedan I sf bs z ind & nå ånga qtdsgåda. \ u ii edan ha &ine:tops b'. H i en stot a o. gådana i t en ann? t+jde be hagna ma &fo :tangsel n &o- :om tillht e.n in de \'äxa m{lan inägom fisokte hindz \t-saktn tillhit i''",,ll1 till etl sk :'-a K,lnt unaä 51

3 ad ed de et CI ot ls LA a s. : i I..iLtpt. Iltbvggana ha.sin mesta niing af.,la I och oxas setande på somntabetet. Jen skapa åke-jodcn hjelpcs iallnänhet :\ cke af å1g, iwilkens stoa 1ömiin inb g..lna llit be!ä.a sie utii, dåck nåste cn gocl :cl af Bödföclal ziligcn kjöpas. ' Läsona låg i tegskifte -Jc sveuska bvanas uik-a låg i si kaila cg-_.-ife alltsedan mecleltiden. Det ineba alt.i-je bl va iuclelad, son i Rjäes lall, i en. iie t:i linsa- (giiden), vilka a- skiida it,i gå'tlseåfda. Va-je lzing,a,ppdelacl i fall,. li edan ha disktcat i sambancl n.ecl -):ingsto-ps b'. Vate fall \' i sin tu uppcle_ -,(L i ct sol iual tcsa (skifte.), spcciellt,n gii-dina i bln,a nånga. II:ignlde-a.llaclc cn annan oli än clc gi nfö-ti<lcn. -ilag h:igni-man in clc betancic dju-e. och.,tel stängsel nakea g-zins mellan omå ttl. som tillhö- olika iigac. Di hägnaclc ::l in de viixandc g.idoma, famfö allt :::clla inågo-nl och utmiiken. det \:ill saisi.,''ökte iinda djlcn l ta sie in pii:ike och å'e.i Alla såda- hade sin teg inon vaje fail, och giu-danas tcga..a. ite skilcla :it av stätesel; ofta la gänse mellan tv:, egcndoma cncliut ttakeacl ]ltcl necllag: mä-kesstena. Dct hincle clåfii inc alltföslillan utt böndena utie abetet kont i lti g-anncns ma.k, 'ilket lät ga' Lppho! till osånja och o'ä.skap lellun g.:nna. Teg splittinge val till so clcl en filjcl a, -ls ie. ildätl.tll kl, iole' d L.,l, iu tlct..1 \ abife. Fihållantlcni i Daingsto-p 1i elt ba cx empel pi teganas fideini.a i en Bjäe bl i mittcn il' 1770-talct. Byns in:igonak va in_ clelad i sjtton fall, a,,ilka sjl utgjode eike och tio åns. Pch Pzilsson hette ågaeu iil ct skattetsthiill pi Z nlantal. peh pålsson va. bcittigad ill en teg i vaje fall, clct ill säsa ha sid m:l-k ubp.idcl pil sjuton olika plaseiton l,.e.i.-. \._a.\ q... l,;t.ij. liilc. lcdln.d, l:q llq il,ao, l: svlia alt nå.il Nickdelcn med alla dess tega-, b.tkaclc. ;lja l.. l"jll.:,l.,llt;lq i.o... nlaste gol-as santidigt. \'ångafi-eclcn skulle llii, Kotntntonkit i Båsttti.\ bibtinteh. )

4 säkas, det yill säga att alla bönde måste se öve sina gädsgåda till ett visst datum. Byns samtliga svin skulle ha ingats infö vångafeden, och åken måste beedas fö sådd, besås och sködas samtidigt. Alla dessa "gemensamhetsåtaganden" måste ha glot jodbuksabetet tungott och tidsödande, speciellt om man ville beabeta flea olika tega på en och samma dag. En avfödelana va iskspidnineen.?2 Byns make va av olika slag, det fanns exempelvisjoda som va lehaltiga och anda som mest bestod av sand och gus -u odlingsynpunkt föfogade bvn ö e bä e och :äm e joda. tien v:ideleken vaiea fån ett å till ett annat. och ctt å med lie nedeböd unde äxpeioden inneba att gödan på sandjoden utvecklades och avkastade dåligt på gund av tokan, medan sköden på lejoden blev betydligt bätte. Ä med mycket egn klaade sig gödan på den lättdäneade sandjoden bäst. Både säme och båttejod va ungefä jämnt födelad mellan byns gåda1 vilket inneba att gåden hade tega på både såme och båttejod. Genom att den enskilda gåden hade åken utspidd öve byns hela åkemak minimeades isken fö total missväxt. "Äng am åhes moile" I och med att boskapen böjade stallas unde jänålclen kunde man också ta till vaa gödseln på ett ationellt sått, vilket va en föutsättning fö bukandet av pemanenta åka. Dessutom måste vintefode samlas in fån så'äl natuligt tädfia våtmake som fån de a bonden hädade äng'ma k"ma. Ä,.,gen måste vaa av en viss stolek och poducea en tilläckligt so mängd hö till \,'inefode fö att åkana skulle kunna fösöjas med gödsel, "ång va åkes mode". Ofta kompletteades gödseln med hopsamlad gödsel fån utmaken och löv elle tång fiån utmaken espektive standen. Enligt Emanuelsson ha man i Skåne utnyttjat fya olika sätt fö at uppåtthå1la åken.s näingsstatus. - I skottskogen/lövängen uppåtthölls poduklionen genom ädens dj up on in q 56 och öjgödslingseffekt. Tack vae höet kunde djuen poducea gödsel till å_ken. - C)vesilning av sidvalls- och fuktånga gav en hög och uthållig podukion. Djupotning i skottskogen och övesilning av änga va de enda metode som kunde gaantea en kontinuelig hög höpoduktion i en tid då konstgödseln va okånd och natugödseln ofta otilläcklig till att hålla ens de små åkeaealena i balans. De tfamgå tydligt u många ålde källo, att icke övesilade änga snabbt degeneeade, då en alltfö sto del at' tåden och buskana öjdes bot, något som föekom på många håll unde bylandskapets sista tid. Höet som gavs åt djuen gav gödsel till åken. Båda dessa system inneba att man koncenteade nåingsåmnena fån inägonas ång till åken. - Insamling av löv och annat växtmateial fån fäladsmaken, tång fån standen och gödsel fån djuen va olika sätt att föa nåingsämnen fån utnaken till inmakens åke - Genom att utnyttja stoa aeale av åke, och genom att låa åkana ligga länge i täda utnytqade man åkana me extensivl ochjoden illlöde nya näingsämnen genom vitting.t3 I en ensädesby på Bjåehalvön unde tale lö elo m löljande näing.omsäning. Djuen betade unde sommahalvået på fåladsmaken, ängen slåttades och höet utnyttjades som vintefode åt keatuen liksom eventuellt löv och hö fån skotskogen. Djuen poduceade gödsel, vilken speds på iodbuksmaken. hisa o h oxa unljades som divkaft på åken. Genom tångikt kompletteades gödslingen på åken. Mke till bland annat byggnade fick i sto usåckning köpas fån skogsbygden. Gåden poduceade bödsäd, kött och mjölk titl husbehov, vilket eventuellt kompletteades med fiske. Inkomstena bestod hu,udsakligen av fösäljning av smö och av att föda upp elle sälja levande keatu.eq{iti-d.., i Ejode lt La anfö '- l TtlGa igb a se Ei.na i B å Eadidon Ehlepelse c a iglas i di åp och bu lqmn son loodejodl a g'åd E F u om behö lx6n qa\s { tn clgot på fn eu och ld:io elle t E'4s å lc *öiz en j Iln a I Slllta

5 )et m. FP a\' de * d ttt u. )I. e- :h m ta I n l- UTMARK Skottskog liv, 11ö Ang fuktäng fiskäng slåttehi) + t,_' btödsäd + l hoskup, köslo t l h a gi)dsel, kuf köt!, nyijlk i- i \-ailteonlittning i.n eniidesbl un.dt I 70A1al?t på Bjäehah)öu. lillning cj I.i aigilnl i llnn.uelsson 1985.I Hujoden bukades Det ha anföts att det skånska jo-dbmket unde 1700 talet och böjzn av l800,talct,a päglat av sedvaneätt och b)aodninga. Bödena i Bjiie utlöcle sia sysslo enligt den tadition, som de^as läde lade följt. \idskepelse och samnal folkto v dä1öett inslag i 11åti cleus j odbuksabcte. Redkap oeh bulnig\mcöde \at i\öll ill dcsamma som zn,'ändes på 1600-talet. Bondcjodbuket va huudsakligen iniktat på att gåden skulle liamställa de poduk tc som behövdes fö det dacliga iivet. Då tillfälle gz,s fiisökte man säket sälja elle byla nåeot på naknaden och i staden, san!ä'a en och annan kona på at ägna sis åt köslo elle ta emot k-eatu fo betesgång. Bondens å Att sköta ettjodbuk unde' och bö.jan av 1800-tiilct va säket tungt och slitsamt, Såningsnun tnel såkag- (Skiss a1) Peh Hilb.tti;n.) 5/

6 sii-skilt in1ö såd<len på våen och undeskö-den pii hösten. Hu föllöt då bode.s å på Bjå-ehalvön? Uuclc vintcn ägade man sig fäst åt inomhussvsslo, som att i husgehuset cpaela edskapen, som sktlle stå faidiga al an,ändas på l'åen. Dagligen skulle djue. i Iadusåden utfodas och kona mjölkas. Tolignis inspektezdes gidens btqgnade, som epaeades om så behö,des. Kanske såg nan också till gäclsqådana och om det va nöd'äncligt föbättades dessa. \åen va hcktisk, då skulle.nycket ske. Som fut nämnts ådde ensätlc på BjäehalÄ.,L ill..iga. all ikna k.klle bcs.l.. Alaa tö.sadcl n.(ill. p.i hösten mcd ett ii-de^, som kö-des med si långt fiån annda åtskilda kamma; att åken nd..t ble \\ d I L \ m\ ll<1. Pi '.i... m: e bestämt den sjåtte apil, skulle nan "Ld ocl bydajodcn", dct vill siiga :istt elle cqelt ligcn med å-det kh,va de beda kammalna f:in höstköseln, 'acl'te man uågon tid Sti.den hup"ges metl lie, tiijsas santnan otjt Lintls i hiinu: senae fi'äade dessa fåo fö. att slutligcn köa ö'e åken med tähavcn. Eventueilt så södslacles dela av åkemaken gcnom att kogiidsel, kanske uppblandacl ned tå.g clle 1ö', kiicles ut pii åken. Gådcns kvinnlolk sped sedzn ut gödseln med tägepa, som ibland yz Iöcdda med.jänspetsa Sådden gjodes nä maken hade eft sig, och cletta va helt och hållet beocnde på väclelcken och hu 'å-en fiasked. Efte sådden med siikos, som bonden själv gjocle, edmyllades säden ncd åde, detta i f:iga on våsåcldcn, det vill såga ååg, kon och have.;a Rzigen nyllades ned mecl h?ln'och deta kalllades atl småäja. Nå sådden va avklaad, skulle keatulcn ledas ut till utmaken fö iitt då äta Lpp sig clie I intens knappi ut- Ioding. Hiisten va ånyo en abetsam tid; då skul le säclen sködas och töskas. Nå siiden va nogen och skulle sködas, abetade kvjnno och nän sicla vid sida på åke. - maltllen slog säden och kvinnonz band ihop clen i ('l l: k n i ng at Gus I tj Si lt'! a.nåh!t, K on staha.lemi o t. ) *-L- -- -:]cie n ::: _- -!-i:i- ]llell ( *,: :l : -: tnban -i,i -::-,: dll de t ::- :: :iolda nl a..- :: -nqeläe, :::: - l' tt t- och i': :.:-c:is i tt i.. :-,clsi i -.L :- 3'f.ehahö -i: v l:-\:iödel Tl-;.: a- lolpae., - _,-j ait \a il _ i:_ {ln.t :-- :..:=:tat hlt' 1,1: :::.köda Så :;- --::_ iattadc :: kttde 'j,.:_-j i:1l1den. i \.' -:-:--. Den la, :-. :- ehöll e -"-: - -::di ihop. -- :: :-!ll Pl1 e1l --,i -, - i--e:ttil i '....:dett ha --..:. icn ill 10 --:: :: ed höstalä :'i'-::11 lil\'ats i -'.' -: iinqsgået,::: : :in tt i. :.ledkok ::.: det at s.-:: :! 'dhusll_l.:: -:,.-{ödcgö :,:! ::lql1n, Se ll \.:.'ödatt ': : ':.: :iqa at I I :..i]:!lqen il\ si i. _.:_ eddes :cd ell slal a ::::iillllllalls '. a:.lde sonl -.-:_-:- lcs lianclc -' cn ko - - -l()lll - :: Icn. och sc '.:. :- 'lens åndc. -: '.knin:ien : --ii ia\e g s 58

7 n I tt : I n n a n d F a t, l. F t- 1 i.- i'. Unde medcltidc skal nal siiclen ::cd skäa, len denna e-sattes tidig-t a,licn, -,n fömt enbat hade vait ett slåtten'ektl'.g. ) sale.na till detta \'a bland aunat att nan.-ude sköda me på kotze tid, ocl att :::.n va-angelägen att ta till va-a halntc. - dc' och 1800-lalet an'"'ändes skäzn ',et-äclesvis i nodösta Skåne. men clen ', e kon också i and-a omådeu. blind in- :-.it pi Bjiiehal'ön. Buket att använda skia :d siclessköden vi noglanligast blancl hus :.1n och topac, so enclast hade smä åkaq i h clå' det va,iktigt att tilh aala va!e sädes-. 'n, \nkan Anna Nilsson få Olastolp i IIov - -t be itlat hu hon, på 184(ltalet, va-it mcd n att sköda szicl -tecl skiila. NIed,änsta ::-1nden lattadc hon så ainga sådessttått. 'n bol kncle geppa, medan hon mcd,,gl-a hancle), i vilken hon höll skzian, ska... s:iclcn. Dcu lades på ett bett sädesbancl, ::Lls hon e-höll en lagom slo k:ie, som dä- - el bands ihop. On ho val vålcligt flitig.lnclc hon på en clag skäa och binda liii-la ::ll sju ellc ått?t tava..it \å'såden hzdc tokat på iikelt kö^de ::.n in den till logen med en abctstgn f<..eclcl med höstaliidda (höstahäcka'). Sedan ::ckina la':ts i vagcn, fastspändes l:1sset ::ccl cn lägsgående binclstång.. elle- lasscd, lle i.in tt li.t. ll l-1.i11 d\ I\'.'el,cl lassneclkok.; Eftc det atl skii.den ha<le bäg:ts b-tt.acle bondhustn-i i FIo, bjucla sködelbl.c på skiidegit, sjvlg'öd, i älcile ticl kokt : kottglvn, sena_e pi -isg,vn.it \il giiclan va bå-!lad mistc dcn töskis, iet lill siig-a att kå'nan skiljs ft-ån agnana. I^.l ngen at.i,l'.k, d,le I 'a ö.l. loqe.- ::iclcn b-edcles ul på loggoh'et och bca-bc :ec1es mccl cn sligi. plejel, som bestod av nå : ö-ligt samlansatta kiippa' \'a.av den ena :uiqcacle son ska1i. De tå käppana bc iinn.les "h:ndol" och "slagol" och föenades gcnold cl kol ltil)a a'1äde, som la-fiist i s1:golen, och som -oteade king en spik i h:lnclolens äncle. Ii'iskiugen gjodes sålecles fö haucl och ilbetsinsatsens onfäng la beoendc av spannzilspt-oduktionens och skölens so lek. Fö att ehålla en.jämn abctsytnt ingi:k flc-a pclsone i t'ösklaget. NIännen slog i tu och odning tills agna och boss hade skiljts odentligt fiu kzi-nan. Nä cn ongång såd lade töskats Iädigt, så sk.llc den ensas. Eftei de att halmen hade a'lägsnats gjodes c govlensning ned stola såll, däel'te kas tades den sålladc "d-åsen" med en kast-sko1ia 1\,ås ö\'e. den ensopade louen, hclst i lagon tvädag. A\' luftdaget skiljdes sådeskäno nz fån boss ocl.i agna, och den bästa säden hamnade lzingst b)t. fi-iiskning av en tunna siitl kävde en abetsinsats på ett till två daes veken, och t-öskningen skeclde htvudsakligen unde vintehalvået. Sådcn tiiskades mo-gon och kvill, då de n möt ka åstidens ljusa timna ägnadcs åt utomhusabele. Tilskningen va albetskå,anclc och pigick unde lång ticl. Enligt en claebok l'-ån Ovaps gåclc- i Noa Åsbo lii.ad (os {il1(} ta\,: spannniil 64 clagal att töska.'!' E. Salande skive i sin skift "Gåds Fogde Instmction' Jiin 1727, an unde septembe nån:l tiiskas kvlilla och nona; i oklobe tiislas logon och k'äll, i nolembe- fotsättc t-öskningen och i decembe a,slut:s tlen. lleclin iguana diekt kuncle använd:s som lbcle-, Iämst till s.inen, söucledelacles en stol del a halmen till hackelsc. Dctt gjodcs mcd cn skickista. I indan p:l clen öppna tä-ännan lanns en gov kuiv necl hndilg fäst. Fii vaje gång knilcn l,vftcs, sköts halnknippan fi anåt en bit. Hackelsen an':inclcs till fotle, speciellt då hösköden,a iiten. och senac också till sti. Vidskep els e o ch tadiion N{'ckct li ganua} folkto och viclskepelse le cle ännn kla- på lanclsbl,gde och påvelkade nu och clå månnisko-s clagliga li'. Anclliga och kulttelli L aclitionet- föcles.ålet lidae llan genei.' till q-e"io nclc-ötka höst- och vinlekvilla. nä alla.'.al.',1. i:l,,,ld.t;d, n i\lg,i. Många av tlessa fö-eleelse och taclitionc hacle ankutuing till bondesamhillct och på'ekadc i viss nå bondebefblkningens så1t iltt utlö'a vissa slsslo fill cxenpel skttlle 59

8 lilsidclen skc pä e dag necl en litgt k iuonaml lö clä uncckl:cles såclcicn b-a och linet blc'låi.:t. Elligt.issi t-adilione skl le bonclel, niil hlln såcldc liet. \'aa itklaicl.l och h ctt äse i lio-sen mecl linii.ii. Bonclmo:n gick eftcl :icn och m:.lic.:ide.j;iln tnc,l, l. ' l....,. : c \,q \. han tidigale hacle sått. Fi'.va-je siidan såacl skulle bolchoa h,fla bcnel s:i hiicl hon kunde och säs: "sii hi'st lin, så höst ii ". Liniiö ulstl-ijl pzi malke ansåe.s lta fijl.nl:ig:ul ath ll y,,,(,ut,.lk,, ' J,, t\la c l,.l a stlin cl.'" \icl såclclens iil jl Ia- de i lia tide. bnklisl iltt siiningslnanncn kou Lt beviipatl mel lli, ilkcn stacks e-i nullcn etl pa fbt liin iikcllelcn med cg..gel liinci ol siingsn l nc n.nl [)ct lo stli kastet a\ utsaide skulle liktas niot kniveds egg. sii alt s:icles ko1-11eu lijll jis ollking Llivblaclct. DetLa ujoclcs fi' att såclen ine skulle iiinttas a! lilveh iidens t-esenaic. Det sllllle cltligt siiq nen finnls kii-inga- li å Nol:ncl ocl Finland, son st:ieclc i e zn il.cl'inclcn fii. llvttacl kog sanliclc ihop vacl tlc klclc konma ö'e'. LJen som i id szicldeu h:de gliim biclki,cn fick sliippa ill en dc1 av utsäclet. Dct 1tåstods alt clt ntal, clti lun höcle ko ge nä-l sig, clog sin sliclkniv och kastecle i clen i clamnolnct, nlolnel t\stannade och ikogc.n lliu en kiil-ine. lllilen hecle l:ililen tåffat tollpacka i 1å.et och sltt ias tlii. \'id åesiidclcn sics åe slaktknilen i åken och samti.ligt skulle siiko.gcn enidas il mctl svjaiiiing, Iö-att sk.åma cle slin. som licl clcn ticlcn gick lisa och betaclc la. cle 'illc. En annan ganmal sccl \'il, att l:i kotut [,.t: q. 'q, 1,, \: e..l ]l ti,a,. lachezll-clen ch-og uan en stilbit öcl cleas jnc-och l1ind. St?ilbile laclcs secian ut:lfö. lacluetj clsdö' cn 1i'l att clät.n cd sk clcla clj-en no jln mjölkig. olldom ellcannat ont.,\i-pigolni pli kållcn lnjölkacle lo.a. sklillc de cltel n.jiilknigcn al va-je ko spot, tu ö\'e l vllgel pzi denlil, sa iltt idte ujölkahac:n" skulle kuna tjum.jölka ko.a lö.e nästföljande uouot..f sl jilkaha-cn å. ett tpiskt excnpel p:i landinsssioe-, diil bcliittclsells innch:ill i stol-t sett!il. detsamma. mecla pelsone och ni1j<i hat. fö-lind.lts beocncle pli lokala I,1(litione En:uan vaianl pli njölkaiu cn beiiltas i l.aktcn a\ Vilingc söclc- on.\ngej1 olm.": Ttllpackan Potta Liinehaka bodclc pii Vistab insen och i sin jinst Itlclc hon en hel clcl unde lig: lisei. men naikligtst a dem allil \.ill. njölkala-en. son ncd blixtens hastighet kunde töntnta ljulet pe gå.dcns iiistz ko: Natt iigtlis lille llall lii slut pa jl.njilllad ck-t och ckicla mjölkahae. -\'Ien fii-de bc hiiclcs el sihelktla, fii inget annt bet pa cletta tollns. hspekt,:n på en gå.cl i taktcn oftt-zcle. fil clen gocla setkens skull, e silvelknapp i bästa uåbots skjotan och lacl, clitclc bijssan. Fo den Lulan stöp jöikilaen. tcn to clet ellc e.j, lzi-n:u slig ni.ae pli Pottn Liingi:kas jiilllac sä isade clet sig a-a en plils:ln och f -a skeclskall i sihc-. Bondqunmoa i ilch.c ticle t-oclcle. ci:i cle vicl snö-kå'ing haclc s'åt at fä slni;, :ttt hus\'aitte hade fa;l-t1-olllt källl oclt g'åclclen. Fö att liisa pt-oitlcmet skulle 1lta hell ellliell sl-ijula ett skolt i kainau. En ga mal gulllua i I Ilua b; Hols sockcn, eio-clc en giing si Ii')'tt.jaga bo-t det onda. F.lieett hcl?tt skolt Lttbast holt slolt "I.ja Clt, ltu leck L-iillecl vika". :k{e I : -tl... {;0