Barn- och utbildningsnämnden

Transkript

1 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för barnomsorg, fritidsgårdar, musikskola, grundskola, särskola, gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning och uppdragsutbildning. Verksamheten regleras främst av skollag och kommunallag. Kommunfullmäktige har antagit en verksamhetsplan för nämnden avseende perioden Årets resultat Budgetavräkning Budget Resultat Avvikelse Kostnader Intäkter Nettokostnad Barn- och utbildningsnämnden visar ett nettounderskott gentemot budget med tkr. Detta kan jämföras med föregående års resultat som visade ett underskott på tkr. Underskottet motsvarar en avvikelse gentemot nettobudget på 0,9%. I resultatet är hänsyn tagen till ombudgetering från föregående verksamhetsår med tkr. Det bör observeras att nämndens resultat exklusive ombudgetering uppgår till tkr. De största avvikelserna har uppkommit inom interkommunala elevavgifter d.v.s. de avgifter som betalas för elever från Mariestads kommun som går i skola i annan kommun, samt de intäkter som Mariestad fakturerar för andra kommuners elever som går i skola i Mariestad, främst avseende gymnasieskola. Större budgetavvikelser finns också avseende nämndens personalkostnader - summa redovisade personalkostnader uppgick under året till tkr (inklusive Kunskapslyftet). Detta motsvarar 72% av nämndens totala kostnader. Budgetavvikelserna här finns främst avseende personalkostnader för lärare inom grundskola samt förskollärare och fritidspedagoger inom barnomsorgen. Vidare visar skolskjutsverksamheten underskott. Kunskapslyftet gav ett överskott på ca tkr. Arbetet med att få budgeten i balans kommer att fortsätta under år årsöversikt Resultat Kostnader Intäkter Nettokostnad Fördelning av nettokostnader Barnomsorg 25% Grundskola 46% Övrigt 3% Särskola 4% Gymnasieskola 18% Komvux 4% Investeringsredovisning Budgetavräkning Budget Resultat Avvikelse Kostnader Intäkter Nettokostnad Den totala investeringsvolymen uppgick under året till tkr. Detta kan jämföras med föregående års nettoinvesteringar som uppgick till tkr. Årets verksamhet Nämndens arbete bedrivs med utgångspunkt från verksamhetsplanen för Förutom målbeskrivning finns även en beskrivning av åtgärder för att nå uppställda mål. Skolplanen är helt integrerad i verksamhetsplanen. Kvalitetsredovisning sker efter varje läsår och innehåller en beskrivning av mål, resultat och utvecklingsplaner och ska tydligt kopplas till verksamhetsplan och lokala arbetsplaner. Kvalitetsredovisningen ska redovisa en värdering av resultaten och måluppfyllelsen och inte enbart redogöra för åtgärder. Under året har betygsresultaten i åk 9 förbättrats. Betygsmedelvärdet har höjts och antalet elever som inte är behöriga att söka gymnasiets nationella program har minskat från 9,6% till 8,1% vid vårterminens slut Ser man till betygsresultat, i förhållande till årskostnad för en elev i grundskolan, hamnar Mariestad bland de 16% av kommunerna i landet som lyckats bäst (Kommunaktuellt januari 2003). Gymnasieskolan har förbättrat resultaten speciellt i de tidigaste kurserna i matematik. Antalet inskrivna barn i barnomsorgen har ökat med ökat personal- och lokalbehov som följd. Skolledarfunktionen på grundskolan har förstärkts genom att 2,5 tjänster tillsatts under året. Satsningen har kunnat ske genom riktade statsbidrag vilka också använts till att förstärka satsningen på barn i behov av särskilt stöd. Den senare satsningen har skett genom tillsättande av skolpsykolog samt förstärkning av skolsköterske- och specialpedagogfunktionerna. Flera utvecklingsprojekt startades under Skolverket har särskilt uppmärksammat dokumentation inom förskolan och givit bidrag till Flugsvampens förskola. EU-medel har använts för kompetensutvecklingsanalys för personal i norra området. Västra Götalandsregionen har beviljat medel till projektet Hälsa och lärande. Projektet syftar till att skapa en åtgärdsplan för att förbättra elevernas och personalens hälsa för att skapa bättre förutsättningar för en god inlärning. I samarbete med socialförvaltningen har också en tjänst som drogsamordnare tillsatts. Under hösten startade barn- och utbildningsförvaltningen 35

2 en lokalutredning. Syftet är att anpassa framtida lokaler för en minskning av antalet elever i grundskolans lägre åldrar och en ökning av behovet inom förskolan och gymnasieskolan. Målet är att utnyttja skolans lokaler till integrerad förskoleverksamhet, under förutsättning att det är möjligt att verksamhetsanpassa lokalerna till en lägre kostnad än att behålla förhyrda lokaler. Beslut om renovering av Tunaholmsskolan och en utbyggnad av Vadsbogymnasiet, för att klara en ökad elevtillströmning, fattades under året. I rekryteringssyfte har samarbetet med lärarhögskolorna i Skövde, Jönköping och Karlstad utvidgats. Antalet lärarstuderande som gör sin praktik i Mariestad har ökat markant. Barnomsorg Efterfrågan på barnomsorg har ökat under året. En av anledningarna till detta är införandet av maxtaxa samt att barn till föräldralediga (ca 80 barn) tillåtits behålla sina platser inom barnomsorgen. Detta har inneburit en ökad efterfrågan på barnomsorg. Maxtaxan gäller fr.o.m. 1 januari 2002 och innebär en högsta avgift på kr/månad för första barnet, högst 760 kr/månad för det andra barnet samt högst 380 kr/månad för det tredje barnet för familjer som har barn placerade i förskolan. För barn på fritidshem är motsvarande belopp 760 kr/månad för första barnet 380 kr/månad för det andra och tredje barnet. Födelsetalet för år 2002 har ökat i jämförelse med de senaste fyra åren. Denna tendens följer riket i övrigt. Detta kommer att innebära ett ökat barnomsorgsbehov kommande år. Förskola, fritidshem och familjedaghem har redovisat pedagogiska bokslut för sina verksamheter. Enheterna har prioriterat mål ur verksamhetsplanen och utifrån detta redovisat vilka åtgärder man vidtagit för att nå de uppställda målen. Under år 2002 har införandet av ett nytt personaladministrativt datasystem genomförts med förskolan Sikelvingen som pilotprojekt. Därefter har ytterligare ett antal förskolor anslutits. Fritidsgårdsverksamhet Fritidsgårdsverksamhet har genomförts i Hasslerör, Lugnås, Lyrestad, Sjötorp, Ullervad samt vid fritidsgårdarna Lockerudsgården, Strandgården och Söderåsen i Mariestads tätort. Fritidsgårdarnas målsättning är att skapa mötesplatser för barn och ungdom, främst tonåringar, där de ska kunna känna tilltro till framtiden som i sin tur ska leda till ett demokratiskt handlande i vid mening. Utifrån detta mål har fritidsgårdarna bedrivit mycket verksamhet både bland flickor och pojkar som syftar till engagemang i frågor som rör ungdomars vardag, mot diskriminering i olika former, demokratiska processer som t.ex. inflytande i verksamheten, hur samhället styrs, vad droger av olika slag får för konsekvenser. Som exempel på denna verksamhet kan nämnas reseklubbar, drogfria diskotek, teater, rockmusik, tjejgrupper, föreläsningar etc. Sportlovsveckan genomfördes tillsammans med ett antal föreningar helt enligt traditionen. Dagkoloniverksamheten vid Snapen genomfördes de tre första veckorna av skolornas sommarlov. Avvecklingen av Söderåsens fritidsgård inleddes under hösten för att vara avslutad vid årsskiftet. Grundskola/särskola Vid samtliga skolenheter för barn i åldrarna 6-12 år bedrivs integrerad verksamhet med förskoleklasser, fritidshem och grundskola. Samtliga skolor arbetar nu enligt arbetslagsmodellen. Vissa skolor profilerar sig vad avser pedagogik, organisation och verksamhetsinriktning, allt enligt gällande föreskrifter. I årskurs 2 visar de så kallade screeningtesterna och egenkomponerade test att resultaten är lika med förra årets, men något bättre än de närmast föregående åren. I årskurs 5 mäter man om eleverna förväntas klara målen i svenska, engelska och matematik genom nationella prov. Dessa prov visar att 17% av eleverna inte klarar målen i ett eller flera av dessa ämnen. Resultatet är något sämre än föregående år men bättre än åren dessförinnan. I årskurs 9 visar resultaten att andelen elever som är behöriga till gymnasiestudier har ökat avsevärt och att betygsnivån har höjts. Det totala antalet icke satta betyg har minskat i omfattning. Satsningen på IT fortsätter. Projektet IT i skolan har fortsatt under året. Pedagogisk personal har genomgått en pedagogisk utbildning som ska ge kunskap om hur man använder IT som ett pedagogiskt hjälpmedel inom undervisningen. Med hjälp av särskilda statsbidrag har resurser för skolsköterskor, skolpsykolog, kurator och specialpedagoger förstärkts. Även ledningsorganisationen har tillförts resurser. Internationella kontakter och utbyte inom Comeniusprojektet fortsätter. Mariestad har haft lärarbesök från England, Italien och Spanien inom denna ram. Skolornas datanät har successivt byggts ut och alla skolor har förbindelsemöjligheter via internet. Gymnasieskola/gymnasiesärskola Arbetet med den nya gymnasiereformen har präglat året och inneburit att många nya kurser och grupper startades för första gången. Inriktningen mot design på teknikprogrammet har fått till följd att antalet flickor ökat på programmet. En delvis ny situation är den ökande konkurrensen om eleverna inom området. Genom deltagande i mässor, utställningar, öppet hus och informationskvällar pågår ett aktivt arbete med att marknadsföra Vadsbogymnasiet. Fortlöpande utvärdering av avgångsklasserna visar att 93% av eleverna säger sig ha trivts bra eller mycket bra på Vadsbogymnasiet. Det individuella programmet fanns med på utbildningsmässan Skolforum. Projektarbeten för eleverna i åk 3 är ett nytt inslag i undervisningen. Samarbetet med näringslivet har utvecklats och flera medbedömare till projektarbetena har hämtats från näringslivet. Försöksverksamhet med SC/hockey, sammanhållen träning, läxhjälp och kost/mat har pågått och kommer att utvärderas under våren Samlevnads- och värdegrundsfrågor har hållits levande genom antimobbningsgruppens arbete. Utökningen av resurser till Resurscentrum har gett många elever stöd i studieteknik mm. En fortsatt komplettering, utökning och anpassning av datanätet har gett en stabil dataförbindelse. Satsningen på terminalservrar har också medfört att gamla datorer kunnat användas längre än tidigare. Elever från gymnasieskolan har besökt flera olika länder och även förlagt sin arbetsplatsförlagda praktik utomlands. Tillsammans med skolor från Hamburg, Plymouth, Lissabon 36

3 och Pakruojis är Vadsbogymnasiet delaktig i ett Comeniusprojekt vars övergripande tema är miljöförstöring och miljöfrågor. Kommunal vuxenutbildning År 2002 var det sista året i projektet Kunskapslyftet. Under projekttiden har Komvux gymnasiedel till 2/3 finansierats av staten. Statens krav på kommunens produktion har kunnat uppfyllas med god marginal. Ett särskilt statsbidrag till infrastrukturutveckling har efter ansökan tilldelats kommunen. Bidraget har använts till delfinansiering av valideringsprojektet Unica, projektet Svenska i fri form samt utveckling av Web-baserade kurser. Samarbetet med statsbiblioteket har också förstärkts. Ett fortsatt samarbete med utomstående utbildningsanordnare har bidragit till att bredda och förnya kursutbudet. Exempelvis har teckenspråk för hörande kunnat erbjudas som både heltids- och kvällskurser, friskvårdsutbildningen har följts upp med en fortsättning mot certifierad massör samt att videoproduktion tillkommit. I samarbete med Skövde högskola har naturvetenskapligt basår erbjudits. Marieholmskolans flexibla omvårdnadsutbildning fortsätter och inarbetas allt mer. Försöksverksamhet med validering av tidigare kunskaper inom vårdyrken ingår i projektet Unica. En ny grupp tandvårdselever togs in under året. Inräknat Marieholmskolan kan Komvux erbjuda över 70 kurser på distans eller med flexibla studier. Dagtidskurser/plockkurser på gymnasienivå har minskat något i antal. Antalet studerande i svenska för invandrare och särvux håller sig på samma nivå som föregående år. Beträffande grundskoledelen har det skett en fortsatt avmattning. Musikskola Under året har rytmikundervisningen för 8-åringar lagts ner och samarbetet med grundskolan har istället utökats. Bl.a. har en Astrid Lindgren-föreställning spelats inför åhörare, juldanser har hållits med 340 skolbarn och Projekt Skolshow har genomförts tillsammans med två grundskolor. Under verksamhetsåret har ca 780 elever undervisats i instrument och sång. Vidare har ca 400 elever deltagit i orkesterspel eller sång. Kön till gitarrundervisningen är lång. Framtiden Stora framtida frågor för barn- och utbildningsverksamheten är: - Den pågående lokalutredningen ska under 2003 ge konkreta förslag till samutnyttjande av nämndens lokaler när grundskolans elevtal sjunker och behovet inom förskola och gymnasieskola ökar - Kvalitetsredovisningen för läsåret 2003/2004 ska särskilt beakta muntlig och skriftlig kommunikation i skolan och förskolan. Inom förskolan ska dessutom dokumentationsmetoder och grundläggande matematik beaktas tillsammans med värdegrundsfrågor. Fritidshemmen ska fokusera kvalitetsarbetet på värdegrundsfrågor. - Fortsätta rikta statsbidrag till personalförstärkningar i första hand till barn- och elever i behov av särskilt stöd. - Projektet Hälsa och lärande ska slutrapporteras under 2003 och en plan för framtida arbete ska implementeras. - Fritidsgårdsverksamheten förändras enligt antagen flerårsplan med halverad budget år 2004 som följd. - Mellansjöregionens samarbete om gymnasieskolan planeras vara klart fr.o.m. hösten Målet är att även Götene, Lidköping och Skara ska ingå i samarbetet om elevernas möjlighet att söka gymnasieprogram utanför den egna kommunen och en gemensam dimensionering av gymnasieskolorna i samarbetsområdet. - Trygga personalförsörjningen med hänsyn tagen till elevtalsutveckling, pensionsavgångar osv. 37

4 Nyckeltal Verksamhet Grundskola, elever inkl sexårsverksamhet Gymnasieskola, elever inkl Marieholmskolans gymnasiedel Gymnasieskola, elever från annan kommun (ht) Gymnasieskola, elever i annan kommun (ht) Komvux, elever Musikskola, elever Särskola, elever Grundskola undervisning, bruttokostnad/elev Grundskola läromedel, nettokostnad/elev Gymnasieskola undervisning, bruttokostnad/elev Gymnasieskola läromedel, nettokostnad/elev Komvux undervisning, bruttokostnad/elev Komvux läromedel, bruttokostnad/elev Komvux läromedel, nettokostnad/elev Musikskola undervisning, bruttokostnad/elev Särskola undervisning, bruttokostnad/elev Särskola läromedel, nettokostnad/elev Förskoleplatser, antal inskrivna barn Fritidshemsplatser, antal inskrivna barn Familjedaghemsplatser, antal inskrivna barn Antal timmar förskola Antal timmar fritidshem, Antal timmar familjedaghem, Personalkostnad förskoleplats, bruttokostnad/plats Personalkostnad fritidshemsplats, bruttokostnad/plats Personalkostnad familjedaghemsplats, bruttokostnad/plats Fritidsgårdar, antal besök

5 39