KALLELSE Regionstyrelsen Regionstyrelsen kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning.

Transkript

1 KALLELSE Reginstyrelsen Reginstyrelsen kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning. Tid: Onsdagen den 28 nvember klckan Plats: Möckelsnäs Herrgård, Diö (utanför Älmhult) Möjligheter för gruppöverläggningar finns mellan i anslutning till sammanträdeslkalen. OBS! Styrelsen bjuds på lunch i anslutning till sammanträdet. Rland Gustbée Ordförande Patric Littrin Sekreterare Delges Kallas Rland Gustbée (m) Carina Bengtssn (c) Mnica Haider (s) Suzanne Frank (m) Arne Karlssn (m) Ann-Charltte Wiesel (m) Lena Karlssn (c) Bengt Germundssn (kd) Gunnar Nrdmark (fp) Mnica Widnemark (s) Rbert Olesen (s) Charltta Svanberg (s) Anna Franssn (s) Carin Högstedt (v) Peter Skg Lindman (s) För kännedm B Frank (m) Gunnar Elm (c) Mikael Jeanssn (s) Mats Jhnssn (m) Snja Emilssn (m) Margareta Schlee (m) Anders Jnsäng (c) Eva Jhnssn (kd) Rlf Anderssn (fp) Jakim Phlman (s) Ingemar Almqvist (s) Anne Carlssn (s) Rse-Marie Jönssn Neckö (s) Anders Mårtenssn (v) Kjell Jrmfeldt (mp) Kallade ersättare Mikael Jeanssn (S) Övriga kallade med närvarrätt B Frank (M), Sven Sunessn (c), Elizabeth Peltla (C), Åke Carlsn (C) ch Mats Jhnssn (M). Tjänstemän Peter Hgla, Ulf Peterssn, Sara Nilssn, Rbin Rickardssn, Eva Palmér, Daniel Flkessn ch Anders Unger. Fredrik Värthel, Vectura Ab ch Olle Fälth, Stlleprver AB Vid förhinder anmäls detta till telefn eller via e-pst: patric.littrin@rfss.se 2

2 Förteckning över reginstyrelsens ärenden Ärende Inf/beslut Handling 1. Justering av prtkll (föreslås att Mnica Haider utses att jämte rdförande justera prtkllet) 2. Fastställande av dagrdning./. 3. Rapprter från externa uppdrag Infrmatin 4. Aktuella frågr för reginal utveckling - Regindirektören infrmerar Infrmatin 5. Eknmi a. Eknmisk rapprt över budget 2012 Infrmatin./. kvartal 3 b. Budget 2014 ch framåt - prcess Beslut./. c. Eknmiskt läge prjektmedel Infrmatin./. d. Verksamhetsplan för Reginförbundet Beslut./. södra Småland 2013 e. Internkntrllplan för reginstyrelsen - uppföljning Beslut./. 6. Infrastruktur ch kmmunikatin a. Krnbergs län en analys mellan reginens Infrmatin./. näringslivsstruktur ch dess infrastrukturbehv (Medverkande: Fredrik Värthel, Transprt & Samhälle Sydväst, Vectura kl ) b. Om behvet av en reginal gång- ch Beslut./. cykelvägplan - mtin c. Markaryd för framtiden prjektansökan 1:1 Beslut./. reginala utvecklingsmedel d. Markaryd för framtiden prjektansökan, Beslut./. samt genmförandeavtal e. Markaryd för framtiden II prjektansökan Beslut./. f. Redundant Sydnet - förlikningsförhandlingar Infrmatin g. Sydstlänken - skrivelse Infrmatin./. h. Digital agenda - It i människans tjänst Infrmatin./. 2/56/5a2560ce.pdf i. AB Transiti delårsrapprt 2012 samt prtkll blagsstämma Infrmatin./. 7. Förnyelse ch dynamik a. Strategi för besöksnäringen Beslut./. b. Främja kvinnrs företagande Beslut./. halvtidsutvärdering, samt beslut m förlängning för prjekt c. Natinellt uppdrag avseende Glasrikets utveckling - Glasrikesrapprten (Medverkande: Olle Fäldt, Stlleprver AB ca 13.00) Infrmatin./. 8. Livskraft a. Stiftelsen Elin Wägners lilla Björka - Beslut./. verksamhetsstöd b. Reaktr Sydst - verksamhetsplan 2013 Beslut./. ch ansökan m ökat verksamhetsstöd c. Kulturstipendiater, kulturpris ch Beslut./. 2

3 bubblare d. EUs framtida sammanhållningsplitik - Synpunkter på södra Östersjöprgrammet kmmande prgramperid för Småland Blekinge e. EUs framtida sammanhållningsplitik ERB terms f reference EU Future Chesin plicy f. EU:s framtida sammanhållningsplitik skrivelse från Näringsdepartementet Tack för ert engagemang i EU:s framtida sammanhållningsplitik under g. Förfrågan att samrdna Handikappsrörelsens Idé ch kunskapscentrum i Krnbergs medlemsavgifter 9. Kmpetensförsörjning a. Innvatinsstödjande verksamhet vid högskla ch universitet - remissyttrande b. Utvecklingsarbete i samband med varsel skrivelser samt lägesrapprt Beslut./. Beslut./. Infrmatin./. Beslut./. Beslut./. Infrmatin./. Reginkmmun 10. a. Bildande av reginkmmun - lägesrapprt Infrmatin b. Mtin till reginfullmäktige angående bildandet av egen reginkmmun från 2015 Beslut./. 11. Om att ta fram en enkel plicy för hur reginförbundets kntakter med allmänheten ska fungera - skrivelse 12. Grafisk prfil för Reginförbundet södra Småland - revidering 13. Anmälningsärenden: (samtliga anmälningsärenden finns tillgängliga i styrelsens handlingar på webben) a. Regindirektörens delegatinsbeslut b. Arbetsutskttets prtkll ch c. Trafiknämndens prtkll ch d. Delegatinsbeslut av färdtjänst ch riksfärdtjänst e. ERB:s prtkll Executive Bard Meeting29-30 ktber 2012 f. Kulturberedningens prtkll g. Klimatkmmissinens prtkll h. SydSams styrelse prtkll Beslut./. Beslut./. Anmälan 14. Övriga ärenden 3

4 Reginstyrelsen Ärende 5 a Eknmisk rapprt Dnr 12/0013 Förslag till beslut Reginstyrelsen beslutar Att gdkänna eknmisk rapprt för periden till ch med Ärendet Eknmisk rapprt för periden till ch med har upprättats. - Resultatet för periden är 11,4 MKR. - Budgetavvikelsen för periden är 15,9 MKR. - Prgns för hela 2012 är 9,3 MKR. Bifgade handlingar: - Arbetsutskttets prtkll 205/12 - Eknmisk rapprt Bilaga 1 Budgetavräkning (basverksamheten) - Bilaga 2 Krtfattad redgörelse för verksamheten avseende kvartal 3 - Bilaga 3 Specifikatin över aktuella prjekt

5 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Reginstyrelsens arbetsutsktt Sammanträdesdatum Sida (37) 205 Eknmisk rapprt Dnr 12/0013 Bakgrund Eknmisk rapprt för periden till ch med har upprättats ch redgörs för av eknmichef Ulf Peterssn. - Resultatet för periden är 11,4 MKR. - Budgetavvikelsen för periden är 15,9 MKR. - Prgns för hela 2012 är 9,3 MKR. Beslutsunderlag - Eknmisk rapprt Bilaga 1 Budgetavräkning (basverksamheten) - Bilaga 2 Krtfattad redgörelse för verksamheten avseende kvartal 3 - Bilaga 3 Specifikatin över aktuella prjekt Beslut Arbetsutskttet föreslår reginstyrelsen besluta Att gdkänna eknmisk rapprt för periden till ch med Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

6 Dnr 12/ Ulf Peterssn Tel: 0470/ Tjänsteskrivelse - Eknmisk rapprt för periden Ärendet Delårsrapprt för periden har tidigare behandlats av reginfullmäktige Eknmisk rapprt för periden har nu upprättats ch består av följande delar: Bilaga 1 Budgetavräkning (basverksamheten) Bilaga 2 Krtfattad redgörelse för verksamheten avseende kvartal 3 Bilaga 3 Specifikatin över aktuella prjekt Sammanfattning: - Resultatet för periden är 11,4 MKR. - Budgetavvikelsen för periden är 15,9 MKR. - Prgns för hela 2012 är 9,3 MKR. Förslag till beslut Arbetsutskttet föreslår reginstyrelsen besluta Att gdkänna eknmisk rapprt för periden Reginförbundet södra Småland Videum Science park SE Växjö, Sweden Telefn: Fax: E-pst: inf@rfss.se 1 (1)

7 Verksamhet kvartal Bilaga 2 Inm reginförbundets verksamheter finns inga betydande avvikelser från plan att rapprtera. Nedan följer krtfattade redgörelser per avdelning avseende kvartal 3. Trafikavdelningen Vid sklstarten 20 augusti driftsattes ca 140 nya sklfrdn vilket fungerade utan stra störningar, ch vilket inneburit att skleleverna i länet nu har bättre bussar att åka i till ch från sklan. Upphandlingen av linjetrafik med start juni 2013 är färdig ch förberedelser tillsammans med bussföretagen har påbörjats. Även två upphandlingar av tilläggsutrustningar ch hållplatsskyltar pågår. De sista förberedelserna inför starten av Länstrafikens egen trafikledning har genmförts enligt plan. Trafikplaneringsverktyget Rebus har uppgraderats ch körs nu parallellt med det gamla prgrammet under en perid för att säkerställa de eknmiska transaktinerna. Marknad ch försäljning Avdelningens arbete frtgår enligt plan, bland annat fkuseras just nu på att förbereda lanseringen av prisdifferentieringen sm sker den 9 december. I samband med detta utvecklas en ny prenumeratinslösning på Mina sidr, sm ckså byter teknisk plattfrm under hösten i syfte att förenkla användningen. Arbete med att utveckla kncept ch strategier för hur vi ska arbeta med företagsbearbetning är påbörjat ch planen är att vi ska starta företagsbearbetningen till våren Förberedelserna inför invigningen ch trafikstart i Gemla den 9 december är i gång ch arbetet följer tidplanen. Kundcenter SJ har stängt sin resebutik i Växjö resecentrum. Från ch med början av september sköter kundcenter all försäljning av SJ:s inrikes tågbiljetter. Kundcenter har även tagit över SJ:s lkaler, vilka under hösten kmmer att anpassas till kundcenters behv. Serviceresr Verksamheten frtlöper enligt plan. De nya trafikeringsavtalen startade Kllektivtrafikmyndigheten Verksamheten frtlöper enligt plan. Trafikförsörjningsprgrammet för fastställdes av reginfullmäktige Färdtjänst Verksamheten frtlöper enligt plan. Reginal utveckling Arbetet med att utveckla avdelningens arbetsmråden ch mötesfrmer har frtsatt under periden. Under årets kick ff i september bearbetades verksamhetsplanen för 2013 ytterligare, vilket lagt grunden för det avdelningsspecifika planeringsarbete sm vidtar under kvartal 4. Under periden har ett mfattande rekryteringsarbete av tre nya medarbetare påbörjats. Det avser två tjänster inm Förnyelse ch dynamik för arbete med näringslivsutveckling ch innvatin samt en tjänst sm infrastrukturplanerare inm mrådet Infrastruktur ch kmmunikatin. Sistnämnda mråde har fr..m. halvårsskiftet 2012 överförts från staben till Reginal utveckling. Livskraft Inm kulturmrådet frtsätter arbetet sm planerat inm ramen för kulturplanen. 1 (3)

8 Inm miljömrådet har arbetet med Klimatkmmissin Krnberg bedrivits enligt handlingsplan. Handlingsplanen revideras under hösten ch antas av Reginstyrelsen under januari Arbetet med Energikntrets framtida inriktning, finansiering ch rganisatin har frtsatt i samarbete med föreningens styrelse ch reginförbunden i Kalmar ch Blekinge län. Inm välfärdsmrådet har arbetet mfrmats sm en knsekvens av en längre sjukskrivning. Diskussiner har kntinuerligt förts med representanter för den länsgemensamma Ledningsgruppen för häls- ch sjukvård ch sciala frågr m det långsiktiga arbetet inm välfärdsmrådet inklusive de natinella SKL-satsningarna. För närvarande pågår 10 satsningar inm den SKL-finansierade verksamheten. Förnyelse ch dynamik Det arbete sm initierats tillsammans med Tillväxtverket sm rör det reginala innvatinsarbetet har påbörjats under årets tredje kvartal. Inledande möten har genmförts i prjektets arbetsgrupp. I nätverket för näringslivsansvariga har utvecklingsarbetet frtsatt ch det gemensamma arbetet med förenkling ch företagsklimat har frmerats. Gruppen fungerar ckså sm prjektgrupp för prjektet TvärdraG. Nätverket har kntinuerligt följt ch medverkat i prjektet Krnbergs-mdellen, vilket handlar m varselarbete. Mdellen förväntas kunna användas vid framtida varsel i länet. Prjekten inm mrådet löper i huvudsak enligt uppgjrda planer. Exempel på aktiviteter under periden är de frskningsprjekt sm påbörjats på initiativ från Resurscentrum, varumärkesplattfrmen sm färdigställts inm prjektet TvärdraG, det mentrskapsprgram sm inletts genm Re Think-prjektet ch den strategi för besöksnäringen sm färdigställts ch ska läggas fram för reginstyrelsen under sista kvartalet Därutöver har ckså invigning av det länsgemensamma Shanghai-kntret genmförts under augusti. Kmpetens- ch arbetskraftsförsörjning Arbetet inm ramen för kmpetensplattfrmen har frtskridit enligt plan, liksm arbetet med att etablera Vård- ch Omsrgscllege där Reginförbundet medverkar i styrgruppen. Under periden har frågan m valideringssamverkan åter aktualiserats med utgångspunkt i den förfrågan sm ställdes till förbundets medlemmar under våren Frmerna för en sådan samverkan kmmer att utredas under årets sista kvartal. Prjekten inm mrådet SYV i förändring, Integratinssamverkan södra Småland ch Framtidens kmpetensförsörjning pågår i huvudsak enligt gällande prjektplaner. I sistnämnda prjekt har dck vissa förändringar gjrts, vilka leder till att prjektet minskar någt i mfattning. Ett nytt prjekt, utöver tidigare plan, har startats under periden: YH Krnberg. Därutöver har den förstudie m studentmedarbetare sm genmförts lett till att styrelsen i september tg beslut m att införa studentmedarbetarsystemet i prjektfrm med start Övrigt När det gäller OECD-arbetet har ett seminarium i Bryssel förberetts under periden. Detta genmförs under ktber. I övrigt har OECD-rapprten utgjrt en viktig utgångspunkt för mycket av det arbete sm genmförts under periden, bl.a. innvatinsarbetet ch samarbetet med Linnéuniversitetet ch Reginförbundet i Kalmar län. Fr..m. 1 juli finns en särskild resurs för att utveckla uppföljnings- ch utvärderingsarbetet. Under periden har lika utvärderingsinsatser planerats ch kmmer att genmföras under 2012 ch I uppdraget ligger ckså att utveckla avdelningens statistik- ch analysarbete. Detta arbete har påbörjats under periden. 2 (3)

9 AV-Media Krnberg Verksamheten löper enligt plan. Nterbart är den stra arbetsinsatsen gentemt Växjö kmmuns skla ch barnmsrg, där examinatin pågår av mer än lärare i Praktisk IT ch Mediakunskap, PIM. Till detta kmmer även samma typ av examinatin för samtliga gymnasielärare sm valt att gå PIMutbildning. Vidare erbjuder AV-Media frtsatt knsulttjänster, rådgivning ch föreläsningar både inm ch utm länet. Nu under hösten m framförallt IT i sklan, Barn, unga, föräldrar ch internet, Interaktiv visualisering, Setting yur Mindset ch Citizen science. Kurs ch knferens Kurs ch knferens har höstens utbud av utbildningar klar. Prcess ch prduktin av utbud för Tylösandsveckan 2013 (13-16 maj) samt övrigt utbud för våren 2013 pågår. Kurs ch knferens har efter ställd prisjämförelse köpt in ett nytt kursadministrativt system, Cinters Micrsft Dynamics CRM. Anpassning ch utveckling av prgrammet pågår tillsammans med ITavdelningen. Administratin Uppföljning av reginstyrelsens respektive trafiknämndens internkntrllplaner för 2012 kmmer att rapprteras vid reginstyrelsens sammanträde den 28 nvember respektive trafiknämndens sammanträde den 14 nvember. Eknmi Verksamheten frtlöper enligt plan. 3 (3)

10 Budgetavräkning inklusive interna pster , belpp i tkr Länstrafiken Krnberg Kstnad Kstnad Intäkt Intäkt Resultat Avvikelse Prgns Utfall Budget Utfall Budget Perid Perid Avv.2012 Förtrendevalda Persnalkstnader Trafikadministratin Kllektivtrafikmyndighet Marknadsföring Utredningsuppdrag Regintrafik Medlemsbidrag Räntr Växjö Stadstrafik Ljungby Stadstrafik Älmhults Stadstrafik Abnnerad sklskjuts Krösatåg Öresundståg Reginaltåg Kmpletteringstrafik Gds Serviceresr Sjukreseadministratin Resultat länstrafiken Reginförbundets övriga Kstnad Kstnad Intäkt Intäkt Resultat Avvikelse Prgns basverksamhet Utfall Budget Utfall Budget Perid Perid Avv.2012 Revisin Förtrendevalda Kansli Kurs ch knferens Medlemsbidrag Medlemsskap Prjektmedel Driftstöd Reginal utveckling Gem.persnalkstnader ERB Brysselkntr Strategiska satsningar AV-Media Färdtjänst Resultat basverksamhet HELA REGIONFÖRBUNDET Kstnad Kstnad Intäkt Intäkt Resultat Avvikelse Prgns Utfall Budget Utfall Budget Perid Perid Avv.2012 TOTALSUMMA RESULTAT

11 Bilaga 3;Sida 1 Resultatenheter pågående prjekt Anmärkning Övriga prjekt Beräknas avslutas 2012 PC-knferens Beräknas avslutas 2012 Strukturfndspartnerskapet Småland ch Öarna Överförs till 2013 Pågatåg NO södra Småland Överförs till 2013 Baltic-Link MOS Överförs till 2013 Livsstil Krnberg Överförs till 2013 KRUT - Kreativ utveckling Beräknas avslutas 2012 Klimp II Beräknas avslutas 2012 Dans i Sydst Överförs till 2013 Klimp III Överförs till 2013 Creative Grwth Beräknas avslutas 2012 Miljösamverkan Krnberg-Blekinge Överförs till 2013 ARG Alvesta Resecentrum på G Beräknas avslutas 2012 Kunskap till praktik Överförs till 2013 IT i vård ch msrg Överförs till 2013 ERB:s ungdmsprjekt Beräknas avslutas 2012 SET-utbildning Beräknas avslutas 2012 Mment-prjektet Överförs till 2013 BOOK-IT Överförs till 2013 Redundant Sydnet Beräknas avslutas 2012 Yrkeshögskla Beräknas avslutas 2012 TSS Tågstpp södra stambanan Beräknas avslutas 2012 Kmpetensutveckling för strategiskt tillväxtarbete Beräknas avslutas 2012 Samverkan inm IT-mrådet Överförs till 2013 Övrig IT/Infrastruktur Överförs till 2013 GIS-samverkan Överförs till 2013 Resursnät Sydnet Överförs till 2013 Klimatkmmissinen Överförs till 2013 TUSS Överförs till 2013 Avsiktsförklaring vård ch msrg Överförs till 2013 OECD Beräknas avslutas 2012 Försöksverksamhet Mest sjuka äldre Överförs till 2013 Systematiskt förbättringsarbete äldre Överförs till 2013 Långsiktiga strukturer kunskapsutveckling Överförs till 2013 Kulturplan Krnberg Överförs till 2013 Besöksnäringen Överförs till 2013 Sydafrika ledning ch samrdning Beräknas avslutas 2012 Reginal utvecklingsledare scial barn- ch ungdmsvård Överförs till 2013 Kinasatsning Överförs till 2013 Framtidens kmpetensförsörjning Överförs till 2013 Funktinsanalys II Överförs till 2013 Funktinsanalys kulturmrådet Beräknas avslutas 2012 Sydstleden Överförs till 2013 Utredn kabel Lesseb-Tingsryd Överförs till 2013 Mötesspår Räppe EU Överförs till 2013 Främja kvinnrs företagande Överförs till 2013 Resurscentrum för kvinnr Överförs till 2013

12 Bilaga 3;Sida 2 Integratinssamverkan i södra Småland Överförs till 2013 Strategi besöksnäringen Beräknas avslutas 2012 TvärdraG Överförs till 2013 Marknadsföring Klimatkmmisinen Överförs till 2013 SYV i förändring Överförs till 2013 Stärkta strukturer särskilda medel Överförs till 2013 Värdegrundsarbete Överförs till 2013 Samverkan YH Beräknas avslutas 2012 Re-think Överförs till 2013 Skapande skla-knferens Överförs till 2013 Byggsamverkan Överförs till 2013 Föräldrarll missbruk/berende Överförs till 2013 Kllektivtrafik på landsbygden Överförs till 2013 Studentmedarbetare Överförs till 2013 RegLab 2012 Beräknas avslutas 2012 Plug In Överförs till 2013 Yrkeshögskla Krnberg Överförs till 2013 Kmmunstudie genm Simpler Beräknas avslutas 2012 Uppföljning/utvärdering 2012 Beräknas avslutas 2012 Analysarbete Överförs till 2013 Sydafrika LS Överförs till 2013 Sydafrika Yuth Leader Överförs till 2013 Markaryds statin För Framtiden, del 1 - Prjektering Överförs till 2013 Tillväxt innvatin Överförs till 2013 Hållbara strukturer för kunskapsutveckling Överförs till 2013 Markaryds statin För Framtiden, del 2 - Byggnatin Överförs till 2013

13 Reginstyrelsen Ärende 5 b Budget Budgetprcess för Länstrafiken Krnberg (kllektivtrafiken, inklusive Serviceresr ch sklskjuts) Dnr 11/0011 Förslag till beslut Reginstyrelsen beslutar Att gdkänna förslag till budgetprcess för Länstrafiken Krnberg (kllektivtrafiken, inklusive sklskjuts ch serviceresr). Ärendet Kllektivtrafiken svarar för närmare 88 % av Reginförbundet södra Smålands ttala budget (2013). Reginförbundets medlemmar har lagt över ansvaret för kllektivtrafiken på reginförbundet ch det är reginfullmäktige sm fastslår ramarna för budgeten i maj varje år. I praktiken är det reginstyrelsen sm arbetar med budgetprcessen ch trafiknämnden sm därefter ansvarar för driften av Länstrafiken Krnberg. För att vara praktiv ch uppnå en gd förankring, delaktighet ch transperens finns det behv av att fastställa såväl frmer sm tidplan för budgetprcessen. Syftet är att budget ska vara tydligt förankrad enligt samma principer ch på samma nivå hs samtliga medlemmar innan den fastställs av reginfullmäktige. En tydlig plitisk återkppling av innevarande budgetår ch likaledes prgns för kmmande år ska vara en del av budgetprcessen. Ny budgetprcess kmmer att kunna användas fullt ut först i arbetet med 2015 års budget. Beslutad budget för 2013 samt förslag för 2014 hanteras så långt det är möjligt i enlighet med den nya prcessen. Bifgade handlingar: - Arbetsutskttets prtkll 210/12 - PM Budgetprcess för Länstrafiken Krnberg - Prcesschema

14 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Reginstyrelsens arbetsutsktt Sammanträdesdatum Sida (37) 210 Budget Budgetprcess för Länstrafiken Krnberg (kllektivtrafiken, inklusive Serviceresr ch sklskjuts) Dnr 11/0011 Bakgrund Kllektivtrafiken svarar för närmare 88 % av Reginförbundet södra Smålands ttala budget (2013). Reginförbundets medlemmar har lagt över ansvaret för kllektivtrafiken på reginförbundet ch det är reginfullmäktige sm fastslår ramarna för budgeten i maj varje år. I praktiken är det reginstyrelsen sm arbetar med budgetprcessen ch trafiknämnden sm därefter ansvarar för driften av Länstrafiken Krnberg. För att vara praktiv ch uppnå en gd förankring, delaktighet ch transperens finns det behv av att fastställa såväl frmer sm tidplan för budgetprcessen. Syftet är att budget ska vara tydligt förankrad enligt samma principer ch på samma nivå hs samtliga medlemmar innan den fastställs av reginfullmäktige. En tydlig plitisk återkppling av innevarande budgetår ch likaledes prgns för kmmande år ska vara en del av budgetprcessen. Ny budgetprcess kmmer att kunna användas fullt ut först i arbetet med 2015 års budget. Beslutad budget för 2013 samt förslag för 2014 hanteras så långt det är möjligt i enlighet med den nya prcessen. I den efterföljande diskussinen lyfts frågr m förankringsprcessen genm medlemmarnas kntaktpersner ch mandat. Beslutsunderlag - PM Budgetprcess för Länstrafiken Krnberg - Prcesschema Beslut Arbetsutskttet föreslår styrelsen besluta Att gdkänna förslag till budgetprcess för Länstrafiken Krnberg (kllektivtrafiken, inklusive sklskjuts ch serviceresr). Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

15 PM (Versin 3) Eva Palmér Budgetprcess för Länstrafiken Krnberg inkl. Serviceresr ch sklskjuts Kllektivtrafiken svarar för närmare 88 % av Reginförbundet södra Smålands ttala budget (2013). Reginförbundets medlemmar har lagt över ansvaret för kllektivtrafiken på reginförbundet ch det är reginfullmäktige sm fastslår ramarna för budgeten. I praktiken är det reginstyrelsen sm arbetar med budgetprcessen ch trafiknämnden sm därefter ansvarar för driften av Länstrafiken Krnberg. Ansvaret för budgetramarna vilar på reginstyrelsen men medlemmarna är på lika sätta delaktiga i budgetprcessen. För att vara praktiva ch uppnå en gd förankring, delaktighet ch transperens finns det behv av att fastställa så väl frmer sm tidplan för denna prcess. Syftet är att budgeten när den beslutas av reginfullmäktige i maj varje år ska ha förankrats enligt samma principer ch på samma nivå hs samtliga medlemmar. Ansvaret för förankring, beslut ch genmförande ska vara tydligt. Om särskilda synpunkter ch/eller önskemål framkmmit ska dessa vara väl dkumenterade ch mtiverade, avsett m de mfattas av det slutliga budgetförslaget eller inte. En tydlig plitisk återkppling av innevarande budgetår ch likaledes prgns för kmmande år ska vara en del av budgetprcessen. Förslag budgetprcess Budgeten fastställs varje år i maj månad av reginfullmäktige. Den mfattar dels budgeten för kmmande år ch dels en prgns två år fram i tiden. Detta innebär att reginstyrelsen måste fatta beslut i april ch reginstyrelsens arbetsutsktt måste besluta m ett skarpt dkument i mars/april. Reginförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefn: Fax: E-pst: inf@rfss.se

16 För att uppnå den djupa ch väl genmarbetade förankring hs medlemmarna sm eftersträvas, föreslås att arbetet med nästa års budget inleds i augusti varje år. Utgångspunkten är den prgns för nästa år sm fastslås i förbindelse med budgetbeslutet i maj. Prgnsen ska mfatta rdinarie drift men även större händelser, investeringar, förändringar, önskemål etc. sm är kända när prgnsen fastställs. Ny budgetprcess kmmer att kunna användas fullt ut för prcessen med 2015 års budget. Beslutad budget för 2013 samt förslag för 2014 hanteras så långt det är möjligt i enlighet med den nya prcessen. Tidplan Prcess Augusti Förberedelser Reginförbundet förbereder ett första översiktligt budgetförslag, där innehållet baseras på den prgns sm fastställdes av reginfullmäktige i maj, inför ett första förankringsmötet med kntaktpersngruppen i september. September Förankring Möte 1 - Kntaktpersner för kllektivtrafik Innehållet i prgnsdkumentet för nästkmmande år presenteras ch diskuteras. Eventuella större frågeställningar lyfts ch diskuteras gemensamt. Prgnsdkumentet bearbetas därefter av reginförbundet. Oktber Förankring Arbetsmöte hs respektive medlem - Tjänstemän Samtliga medlemmar besöks individuellt för diskussin på tjänstemannanivå kring specifika frågr. Då Landstinget generellt bär närmare 50 % av budgeten inleds ch avslutas medlemsbesöken där. På så sätt får Landstinget en tidig återkppling av det budgetinnehåll sm nu börjar ta frm. Efter medlemsbesöken förankrar respektive medlem innehållet plitiskt i egen rganisatin. Under prcessen ska återkppling ckså ske samlat till kmmunchefsgruppen. Nvember Bearbetning ch avstämning innehåll Reginförbundet sammanställer nytt dkument baserat på genmförd förankringsprcess. Synpunkter ch förslag vägs in. Detta första ch översiktliga innehållet i budgetförslaget presenteras under Trafikdagarna i slutet av nvember 2 (3)

17 för avstämning ch eventuellt ytterligare synpunkter. Det bör nteras att detta inte är ett färdigt kstnadsberäknat förslag utan en beskrivning av innehållet. December Bearbetning Höstens förankringsprcess på tjänstemannanivå är avslutad. Förslag till översiktlig budget arbetas fram. Januari ch Februari Plitisk förankring Ordförande i reginstyrelse ch trafiknämnd besöker samtliga medlemmar för att på plitisk nivå presentera ch förankra innehållet i det översiktliga budgetförslaget, förslagsvis hs medlemmens Au-presidie. (1-2 tjänstemän medföljer för eventuella sakfrågr samt nteringar.) Mars Sammanställning Reginförbundet sammanställer slutligt budgetförslag vilket läggs fram för reginstyrelsens Au för diskussin ch synpunkter. Det slutliga budgetförslaget ska både vad gäller innehåll ch siffrr baseras dels på den plitiska förankringsprcessen ch dels på bkslutet för året sm gått. April Medlemsdialg ch skarpt budgetförslag Medlemsdialgen inleds med att trafiknämndens rdförande redgör för ch återrapprterar året sm gått. Därefter presenterar reginstyrelsens rdförande budgetförslag för nästa år samt prgns för år 2 ch 3. Förhppningen är att dkumentet så här långt fram i prcessen ska vara väl genmdiskuterat ch förankrat. Det finns dck frtfarande möjlighet att lämna ytterligare synpunkter. Efter medlemsdialgen görs eventuella kmpletteringar ch ett slutgiltigt förslag tas fram. Reginstyrelsens Au beslutar m slutgiltigt budgetförslag. Maj Budgeten fastställs Beslut i Reginstyrelse ch Reginfullmäktige. Smmarlv Augusti Förberedelser 3 (3)

18 Budgetprcess Länstrafiken Krnberg, inkl. Serviceresr ch sklskjuts Aug Reginförbundet förbereder förankringsprcess Utgångspunkt i prgns samt större händelser, investeringar, önskemål etc Sept Förankring Medlemmar - Kntaktpersngruppen (tjänstemän) Okt Besök respektive medlem (tjänstemän) Intern plitisk förankring hs resektive medlem Återkppling kmmunchefsgrupp Nv Sammanställning - Förslag Innehåll (tjänstemän) År 1 samt prgns år 2 ch år 3 Presenteras på Trafikdagarna - Avstämning innehåll Dec Bearbetning synpunkter inför plitisk förankring i januari/februari Jan Plitisk förankring / Ordförande Reginstyrelse ch Trafiknämnd Besök hs respektive medlems Au presidie Feb Plitisk förankring / Ordförande Reginstyrelse ch Trafiknämnd Besök hs respektive medlems Au presidie Mars Sammanställning budgetdkument med siffrr Reginförbundets Au April Medlemsdialg TN's rdförande redgör för ch återrapprterar året sm gått RS rdförande presenterar kmmadne budget Reginförbundets arbetsutsktt - Beslut SKARPT budgetdkument Maj Beslut i Reginstyrelse ch Reginfullmäktige Juni-Juli Smmarlv Augusti Förberedelser...

19 Reginstyrelsen Ärende 5 c Eknmisk läge prjektmedel ktber 2012 Dnr 10/0011 Förslag till beslut Reginstyrelsen beslutar Att ntera infrmatin avseende eknmisk läge prjektmedel ktber 2012 till prtkllet. Ärendet Inför beslut avseende prjektmedel infrmeras styrelsen ch arbetsutskttet m kvarvarande medel, samt innestående beslut. Dagens prjektbeslut är de sista besluten för året, vilket innebär att budgeten kan nyttjas i sin helhet. Omfördelning mellan RUP-mrådena har skett efter behv. Beslutsbudgeten har överskridits inm infrastrukturmrådet, p.g.a. det föreslagna beslutet att bevilja medel till prjektering av Markarydsbanan innevarande år. Hittills har de flesta andra beslut gällt kmmande år, varför Markarydsbanan är ett sätt att nyttja medel sm annars inte kmmer till användning. För Förnyelsech Kmpetensmrådena har fler flerårsbeslut tagits än beräknat. Den ttala beslutsbudgeten för året hålls dck. Bifgade handlingar: - Arbetsutskttets prtkll 207/12 - Eknmiskt läge prjektmedel

20 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Reginstyrelsens arbetsutsktt Sammanträdesdatum Sida (37) 207 Eknmisk läge prjektmedel ktber 2012 Dnr 10/0011 Bakgrund Inför beslut avseende prjektmedel infrmeras styrelsen ch arbetsutskttet m kvarvarande medel, samt innestående beslut. Dagens prjektbeslut är de sista besluten för året, vilket innebär att budgeten kan nyttjas i sin helhet. Omfördelning mellan RUP-mrådena har skett efter behv. Beslutsbudgeten har överskridits inm infrastrukturmrådet, p.g.a. det föreslagna beslutet att bevilja medel till prjektering av Markarydsbanan innevarande år. Hittills har de flesta andra beslut gällt kmmande år, varför Markarydsbanan är ett sätt att nyttja medel sm annars inte kmmer till användning. För Förnyelse- ch Kmpetensmrådena har fler flerårsbeslut tagits än beräknat. Den ttala beslutsbudgeten för året hålls dck. Beslutsunderlag - Eknmiskt läge prjektmedel Beslut Arbetsutskttet föreslår styrelsen besluta Att ntera infrmatin avseende eknmisk läge prjektmedel ktber Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

21 Eknmiskt läge prjektmedel inför Återstående innan beslut varav 2012 Prjekt föreslagna för bifall Återstående efter beslut varav 2012 varav RUP-mråde 2012 Förnyelse ch dynamik Kmpetens Infrastruktur Livskraft -1:1 anslag SUMMA Inneliggande prjekt för beslut RUP-mråde Beslutsförslag Varav 2012 Plymernet Förnyelse Markaryd statin - för framtiden Infrastruktur (inkl. delegatinsbeslut t..m )

22 Reginstyrelsen Ärende 5 d Verksamhetsplan 2013 Dnr 12/0009 Förslag till beslut Reginstyrelsen föreslår fullmäktige besluta Att fastställa Verksamhetsplan 2013 för Reginförbundet södra Småland. Ärendet Reginfullmäktige fastställer årligen en verksamhetsplan i december för det kmmande kalenderåret. Reginförbundets verksamhetsplan 2013 utgår från de styrande mål sm finns angivna i förbundets lika styrande dkument. Med styrande dkument avses av fullmäktige fastställd budget, fastställda prgram, strategier, planer ch plicys, såsm Reginalt utvecklingsprgram (RUP), länstransprtplan, trafikförsörjningsprgram, kulturplan Krnberg, mångfalds- ch jämställdhetsplan. De styrande målen sm är angivna i verksamhetsplanen följs av effektmål, sm är mätbara, uppföljnings- eller utvärderingsbara. Effektmålen ska föra ss i riktning mt de styrande målen ch anger effekter på krt eller lång sikt. Målen följs av pririterade insatser i frm av aktiviteter De pririterade insatserna ska ha en tydlig kppling till målen, det är de samlade resultaten från insatserna sm på sikt ska göra att målen uppnås. Föreslås att fullmäktige fastställer Verksamhetsplan 2013 för Reginförbundet södra Småland. Bifgade handlingar: - Arbetsutskttets prtkll 208/12 - Verksamhetsplan 2013 för Reginförbundet södra Småland

23 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Reginstyrelsens arbetsutsktt Sammanträdesdatum Sida (37) 208 Verksamhetsplan för Reginförbundet södra Småland 2013 Dnr 12/0009 Bakgrund Reginfullmäktige fastställer årligen en verksamhetsplan i december för det kmmande kalenderåret. Reginförbundets verksamhetsplan 2013 utgår från de styrande mål sm finns angivna i förbundets lika styrande dkument. Med styrande dkument avses av fullmäktige fastställd budget, fastställda prgram, strategier, planer ch plicys, såsm Reginalt utvecklingsprgram (RUP), länstransprtplan, trafikförsörjnings-prgram, kulturplan Krnberg, mångfalds- ch jämställdhetsplan. De styrande målen sm är angivna i verksamhetsplanen följs av effektmål, sm är mätbara, uppföljningseller utvärderingsbara. Effektmålen ska föra ss i riktning mt de styrande målen ch anger effekter på krt eller lång sikt. Målen följs av pririterade insatser i frm av aktiviteter De pririterade insatserna ska ha en tydlig kppling till målen, det är de samlade resultaten från insatserna sm på sikt ska göra att målen uppnås. Föreslås att fullmäktige fastställer Verksamhetsplan 2013 för Reginförbundet södra Småland. Beslutsunderlag - Verksamhetsplan 2013 för Reginförbundet södra Småland Beslut Arbetsutskttet föreslår styrelsen föreslå fullmäktige besluta Att fastställa Verksamhetsplan 2013 för Reginförbundet södra Småland. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

24 Verksamhetsplan 2013

25 1 Innehåll VERKSAMHETSPLANENS INNEHÅLL OCH STRUKTUR REGIONFÖRBUNDETS VERKSAMHET 2013 ÖVERGRIPANDE FÖRVALTNING OCH GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING REGIONFÖRBUNDET SOM ARBETSGIVARE REGIONFÖRBUNDETS UTMANINGAR OCH MÅL FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING Kmpetens- ch arbetskraftsförsörjning Förnyelse ch dynamik Infrastruktur ch kmmunikatiner Livskraft BILAGOR BILAGA 1 Reginförbundets rganisatin BILAGA 2 Statliga medel för reginal utveckling Statliga medel för utveckling av infrastruktur BILAGA 3 Indikatrer kpplade till verksamhetsplanens effektmål

26 2 VI ÄR Reginförbundet södra Småland är en gemensam rganisatin för kmmunerna ch landstinget i Krnbergs län. Våra medlemmar är Alvesta kmmun, Ljungby kmmun, Markaryds kmmun, Uppvidinge kmmun, Lesseb kmmun, Tingsryds kmmun, Växjö kmmun, Älmhults kmmun ch Landstinget Krnberg. VÅRA ÄNDAMÅL - att vara samverkansrgan i länet - att vara reginal kllektivtrafikmyndighet inm Krnbergs län - att vara en gemensam rganisatin för kmmunerna ch landstinget i Krnberg med syfte att ta tillvara länets möjligheter ch främja dess utveckling. VI GÖR Vi utvecklar våra möjligheter att resa inm ch utanför vårt län. Vi stödjer kultur ch kmpetens. Vi främjar internatinalisering ch näringslivets möjligheter till utveckling. Vi erbjuder samarbete mellan våra medlemmar ch andra reginer i ch utanför Sverige ch vi strävar efter att bli Eurpas grönaste regin. VÅR VERKSAMHETSIDÉ Reginförbundets verksamhetsidé är att göra skillnad genm att stärka samarbete ch verka för utveckling ch hållbar tillväxt i reginen. VÅR VISION Vår visin är ett gtt liv i södra Småland: en regin där människr trivs, vill stanna kvar ch lckas att slå sig ner.

27 3 Verksamhetsplanens innehåll ch struktur TYDLIGA MÅL, EFFEKTER OCH RESULTAT Budget ch verksamhetsplan är de styrdkument sm visar färdriktning ch pririteringar för det kmmande verksamhetsåret. Reginförbundet verkar för att målen sm anges ska uppnås genm att fullfölja de uppdrag förbundet har fått av sina medlemmar ch från staten. Verksamhetsplanen avser hela reginförbundets verksamhet ch rganisatin ch är uppbyggd enligt en målhierarki i TRE NIVÅER:

28 4 Verksamhetsplanens innehåll ch struktur STYRANDE MÅL I reginförbundets verksamhetsplan frmuleras mål sm har sin utgångspunkt i Reginalt utvecklingsprgram (RUP), andra styrdkument eller förbundsrdningen. Styrande mål är plitiskt antagna ch anges för respektive av de fyra huvudutmaningar sm anges i RUP. Därtill anges mål för övergripande förvaltning ch gd eknmisk hushållning med fkus på reginförbundets myndighetsutövning ch reginförbundet sm arbetsgivare. EFFEKTMÅL Med utgångspunkt från de styrande målen frmuleras effektmål. Effektmålen ska föra ss i riktning mt de styrande målen ch anger effekter på krt eller lång sikt. De samlade resultaten av våra insatser ska verka för att effektmålen nås. Effektmålen är mätbara, uppföljnings- eller utvärderingsbara ch följs upp årligen i årsredvisningen, i syfte att visa på förändring över tid. Effektmålen är för tydlighetens skull uppdelade i mvärldseffekter ch verksamhetens effektmål. Omvärldseffekter är sådana sm reginförbundet, inm ramen för sitt uppdrag sm samverkansrgan, påverkar indirekt. Omvärldseffekterna anger önskad utveckling inm ett antal nyckelmråden, däribland sådana sm pekats ut av OECD sm utmaningar för reginen. Omvärldseffekterna ska följas upp med hjälp av befintlig statistik. Verksamhetens effektmål är sådana mål sm reginförbundet har en direkt påverkan på, genm vårt uppdrag ch de insatser ch aktiviteter vi genmför. Reginförbundet bedriver inm flera mråden framför allt ett stödjande ch möjliggörande arbete, vilket behöver följas, utvärderas ch mätas kvalitativt snarare än kvantitativt. I bilagan för indikatrer redgörs på vilket sätt de lika effektmålen ska följas upp. Om inget annat anges utgör 2011 basår för samtliga effektmål. PRIORITERADE INSATSER 2013 Målen följs av pririterade insatser i frm av aktiviteter De pririterade insatserna ska ha en tydlig kppling till målen, det är de samlade resultaten från insatserna sm på sikt ska göra att målen uppnås. De pririterade insatserna följs upp i samband med delårs- ch årsredvisning ch redvisas därmed till styrelse ch fullmäktige.

29 5 Reginförbundets verksamhet 2013 ÖVERGRIPANDE FÖRVALTNING OCH GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Reginförbundet ska vara en tillgänglig ch öppen myndighet ch bedriva sin verksamhet med länets ch dess invånares bästa för ögnen. Reginförbundets verksamhet ch myndighetsutövning ska bedrivas med hög kvalitet ch med utgångspunkt i vad sm anges i förvaltningslagen ch kmmunallagen. Reginförbundets ärendehandläggning ska kännetecknas av en enhetlig tillämpning, gd service ch infrmatin samt en snabb ch krrekt handläggning. Kmmuner ch landsting skall i planen för verksamheten ange mål ch riktlinjer sm är av betydelse för en gd eknmisk hushållning. I planen för eknmin skall anges de finansiella mål sm är av betydelse för en gd eknmisk hushållning¹. En gd eknmisk hushållning med en eknmi i balans är en viktig förutsättning för att kunna utföra verksamheten på ett effektivt sätt. Verksamhetsperspektivet i gd eknmisk hushållning handlar m att bedriva verksamheten på ett kstnadseffektivt ch ändamålsenligt sätt. Detta förutsätter ett klart samband mellan resursåtgång, prestatiner, resultat ch effekter. För att åstadkmma detta krävs en planering med framförhållning ch handlingsberedskap, tydliga ch mätbara mål samt en rättvisande ch tillförlitlig redvisning sm ger infrmatin m avvikelser gentemt uppställda mål². STYRANDE MÅL Vi säkerställer gd kvalitet ch effektivitet för vår verksamhets- ch myndighetsutövning. Självfinansieringsgraden i kllektivtrafiken ska vara minst 50%. Finansiella mål i budget, fastställda av reginfullmäktige. EFFEKTMÅL Under 2013 ska indikatrer tas fram, kpplade till kvalitet ch effektivitet i vår verksamhetsch myndighetsutövning. Utifrån indikatrerna kmmer effektmål att frmuleras. ¹ Prp. 2003/04:105. ² Prp. 2003/04:105.

30 Övergripande förvaltning 6 PRIORITERADE INSATSER 2013 Förvaltning ch myndighetsutövning Inrättande av ett nytt sammanhållet ärendehanteringssystem. Det grundläggande för ett gemensamt ärendehanteringssystem är att det utgör stöd för att verksamheterna sker på ett regelrätt ch kvalitetsmässigt sätt. I huvudsak är det diarieärenden, men det kan även finnas andra ärenden sm inte diarieförs. Även dessa ska kunna hanteras i systemet. Mt bakgrund av att befintligt avtal löper ut ska ett nytt system upphandlas. För alla ärendegrupper ska finnas målsatta handläggningstider ch för alla större ärendegrupper ska det finnas beskrivna ärendeprcesser, mallar ch checklistr sm stöd för handläggning ch beslut. Genmföra de i reginstyrelsens respektive trafiknämndens internkntrllplaner angivna kntrllmmenten samt vidta eventuella åtgärder. Infrmera m befintliga rutiner ch prcesser inm servicefunktinerna/administrativa avdelningen för att öka effektiviteten vid reginförbundet. Fkus på infrmatin till nyanställda. Årlig uppföljning ska genmföras kpplat till målet m minst 50%-ig självfinansieringsgrad. Redvisning görs i årsbkslutet för respektive år. Separat skrivelse skall göras till reginstyrelsen m målet riskerar att inte uppnås. Årlig uppföljning ska genmföras kpplat till de finansiella målen i budget. Uppföljning av de finansiella målen görs i delårsrapprt ch i årsbkslut för respektive år. Kmmunikatin ch reginal prfilering Stärka dialgen med medlemmarna Reginförbundet arbetar för att stärka dialgen med medlemmarna, tydliggöra bilden av reginförbundet sm reginal aktör ch lyfta de utvecklingsfrågr sm vi arbetar med. Sm steg i att stärka medlemsdialgen ska tre arrangemang genmföras. - Tylösandsveckan, ett årligt återkmmande natinellt arrangemang av fristående knferenser ch möten inm mråden sm berör ffentlig verksamhet. Arrangemanget vänder sig till anställda i ffentlig sektr. Ska genmföras maj Mötesplats södra Småland, syftar till att för reginförbundets medlemmar ch andra intressenter knkretisera ch lyfta viktiga frågr för reginal utveckling. Ska genmföras i december Kansliet ska genmföra en turné till samtliga medlemmar för att infrmera m reginförbundets verksamhet ch stärka dialgen med medlemmarna.

31 Övergripande förvaltning 7 - Presidiet ska besöka samtliga medlemmar för att infrmera m verksamhetens innehåll ch diskutera strategiskt viktiga frågr. Genmföra en undersökning bland förbundets medlemmar i syfte att ta fram ett nöjd medlemsindex (NMI). Undersökningen ska tydliggöra medlemmarnas förväntningar på reginförbundet, deras behv av infrmatin, deras intryck av reginförbundet ch intryckens överrensstämmelse med reginförbundets kmmunikatin, värdegrund ch mål. Utifrån medlemmarnas behv kan kmmunikatinen ch infrmatinen anpassas ch planeras, så att medlemsdialgen förbättras ch varumärket Reginförbundet södra Småland stärks. Utveckla reginförbundets varumärke ch prfil Under hösten 2012 påbörjades arbetet att ta fram en ny varumärkeshandbk ch grafisk manual för Reginförbundet södra Småland. Under 2013 ska manualen implementeras ch förankras i rganisatinen. - Reginförbundets webbplats ch intranät ska revideras. Arbetet startar i januari Det kmmer att medföra förändringar i såväl utseende sm funktiner på webbplatsen. - Pressarbetet ska utvecklas. En intern rutin ch strategi ska tas fram för att reginförbundet ska bli mer förutseende ch effektiva i sin externa kmmunikatin. Internatinellt samarbete Utveckla intern ch extern samverkan. - Intern samverkan mellan det internatinella arbetet ch reginförbundets övriga verksamhet ska stärkas. - Stöd ch samrdning av etablerade samarbeten med fkus på Eurregin Baltic, Småland Blekinges Brysselkntr, Kina (Suzhu) ch Sydafrika (Ptchefstrm/ Tlkwe) Förberedelser ch bevakning inför kmmande prgramperid i EU. - Inför kmmande prgramperid ska möjligheter till medfinansiering av prjekt bevakas. Befintliga ch ptentiella samarbetsmråden ska inventeras i syfte att föreslå gegrafiska eller verksamhetsmässiga kmpletteringar. - Reginförbundets mvärldsplicy ska revideras.

32 8 REGIONFÖRBUNDET SOM ARBETSGIVARE Reginförbundets verksamhet med reginal utveckling på hållbar grund innebär att sm arbetsgivare främja jämställdhet ch mångfald bland de anställda. Uppgiften ska tas på högsta allvar inte minst för att föregå sm gtt exempel. Arbetsplatsen ch arbetsgrupper ska främja mångfald. Detta innebär att avsett könstillhörighet, ålder, tidigare yrkeserfarenhet ch etnisk tillhörighet/kulturell bakgrund skall anställda ha samma möjligheter, rättigheter ch skyldigheter till gda arbetsförhållanden ch delaktighet³. Reginförbundet sm arbetsgivare är enligt Jämställdhetslagen 1991:433 skyldig att upprätta en jämställdhetsplan. Reginfullmäktige fastställde en mångfalds- ch jämställdhetsplan för reginförbundet REGIONFÖRBUNDETS VÄRDEGRUND Värdegrunden är framtagen av reginförbundets samtliga medarbetare. Den beskriver vårt förhållningssätt ch den utgångspunkt vi har gentemt medarbetare, medlemmar, förtrendevalda ch invånare. Värdegrunden ska vara ett viktigt dkument i reginförbundets arbete både på krt ch lång sikt. Den ska vara kpplad till att medarbetares vardag ch genmsyra hela reginförbundet. Värdegrunden innebär att: Jag tillvaratar, nyttjar ch förädlar mina ch andras kmpetenser Jag bemöter alla med respekt ch värdighet Vi utvecklar individen, verksamheten ch samhället Vi är tydliga i vårt agerande, i vårt förhållningssätt ch i våra rller En fri ch öppen diskussin är grunden för vårt förhållningssätt ³ Mångfalds- ch jämställdhetsplan för reginförbundet södra Småland, 2008.

33 Reginförbundet sm arbetsgivare 9 STYRANDE MÅL Reginförbundet södra Småland ska sträva efter jämn könsfördelning på arbetsplatsen, i arbetsgrupper ch befattningskategrier. Reginförbundet ska ha jämställda löner. Reginförbundet sm arbetsgivare ska vara en förebild när det gäller mångfald bland de anställda. EFFEKTMÅL Omvärldseffekter Inga mvärldseffekter är kpplade till detta mråde. Verksamhetens effektmål Enligt reginförbundets mångfalds- ch jämställdhetsplan ska könsfördelningen på arbetsplatsen, i arbetsgrupper ch inm befattningskategrier, uppgå till minst 40 prcent av vardera könet. Till år 2015 ska en förändring ha skett i psitiv riktning. Lönekartläggningarna visar att löneskillnader ej är könsrelaterade. I reginförbundets persnal ska andelen utlandsfödda utgöra minst samma andel sm i beflkningen i Krnbergs län. Till år 2015 ska en förändring ha skett i psitiv riktning. PRIORITERADE INSATSER 2013 Revidera reginförbundets mångfalds- ch jämställdhetsplan. Följa upp nyckeltal från reginförbundets mångfalds- ch jämställdhetsplan. Genmföra handlingsplanen för jämställda löner. Kartlägga samtliga inkmna ansökningar på utannnserade tjänster inm reginförbundet med avseende på sökandes kön, ålder ch ursprung. Syftet är att genm att kartlägga alla inkmna ansökningar få en bild av hur urvalet till våra tjänster ser ut. Slutsatser ska därefter sammanställas med avseende på urvalets sammansättning vad gäller andel män ch kvinnr, andel i lika ålderskategrier ch andel med utländsk bakgrund (i den mån det går att utläsa). Om kartläggningen visar att urvalet är alltför hmgent för att vi ska kunna nå våra mål vad gäller mångfald ch jämställdhet, behöver åtgärder vidtas för att lcka nya grupper av sökande. Genmföra medarbetarenkät samt ta fram handlingsplan för eventuella åtgärder. Genmföra två persnalmöten under året sm ska ha särskilt tema utifrån diskrimineringskriterierna. Genmföra översyn ch eventuell uppdatering av reginförbundets persnalhandbk.

34 10 REGIONFÖRBUNDETS UTMANINGAR OCH MÅL FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING Reginförbundets övergripande mål anges i det reginala utvecklingsprgrammet för södra Småland (RUP). De åtgärder sm pekas ut under varje utvecklingsmråde genmförs av reginförbundet ch andra reginala aktörer. Utifrån reginens gemensamma mål m hållbar utveckling pekar reginförbundet ut riktningen ch sätter ramarna. Tre perspektiv genmsyrar utvecklingssatsningarna: ATTRAKTIVITET I en ökad knkurrens får det lkala ch reginala allt större betydelse. Det ökar vikten av att vårda ch utveckla verksamhet med lkal förankring. Grunden för utvecklingssatsningar i länet är därför att skapa attraktivitet sm affärsarena för företagen, sm livsarena för invånarna ch sm besöksarena för turister ch besökare. Att främja företagandet, stärka arbetskraftens kmpetens, investera i infrastruktur ch förbättra den ffentliga servicen stärker affärsarenan. Människr söker sig till platser sm erbjuder en tillvar med möjligheter ch livskraft. Det gäller att ta tillvara de gda förutsättningar vi har ch att skapa livsarenr sm är tilltalande. Att kmmunicera det unika i vår regin ch dla ett gtt värdskap är viktigt både för att lcka nya företag, för att få människr att slå sig ner i länet ch för att vi ska få fler besökare. KREATIVITET OCH HANDLINGSKRAFT Förmågan till förnyelse ch utveckling är avgörande för en regins knkurrenskraft. Det gäller att stimulera dynamiska miljöer för nyskapande ch fkusera på begrepp sm lärande, innvatin ch entreprenörskap. Entreprenörskap bygger på kreativitet ch handlingskraft ch grgrunden till nya entreprenörer behöver främjas redan i tidiga åldrar. Initiativ sm främjar entreprenörskap behövs inm alla möjliga mråden ch för alla avsett ålder, kön ch ursprung. REGIONALT LEDARSKAP För att utvecklingsprgrammet ska kunna genmföras måste berörda aktörer engageras. Delaktighet är en grundförutsättning för att de lika aktörerna ska känna sig invlverade ch vilja bidra till förverkligandet av intentinerna i prgrammet. Reginförbundets rll är att samrdna arbetet med utvecklingsprgrammet, att verka sm inspiratör ch enande kraft men även att vara en aktiv genmförandeaktör. I det reginala utvecklingsprgrammet anges de utvecklingsmråden sm är viktigast för ss att arbeta med: Kmpetens- ch arbetskraftsförsörjning Knkurrenskraftig kmpetens i en föränderlig värld Förnyelse ch dynamik Handlingskraftiga individer ch företag i framkant Infrastruktur ch kmmunikatin Klimatsmarta, energieffektiva ch säkra kmmunikatiner för alla Livskraft resursstarka livsmiljöer med människan i centrum RUP åtföljs av ett antal strategier ch handlingsprgram, sm mer specifikt pekar ut riktning ch åtgärder inm lika mråden.

35 11 Kmpetens- ch arbetskraftsförsörjning Kunskap ch kmpetens är viktigt för individers utvecklingskraft ch företags knkurrenskraft. Det livslånga lärandet grundläggs tidigt ch därför är det viktigt att utbildningssystemet har hög kvalitet. Stra pensinsavgångar, färre tillträdande ungdmar ch allt högre krav på arbetskraftens kmpetens är utmaningar för framtidens arbetskraftsförsörjning. Det blir allt viktigare att barn ch unga går klart sin utbildning, att fler väljer att vidareutbilda sig, att långtidsarbetslösa ch sjukskrivna ges möjlighet att ta sig tillbaka till arbetslivet, att de med nedsatt arbetsförmåga ges möjlighet att delta på sina villkr ch att de med utländsk bakgrund ses sm en unik resurs ch inkluderas på arbetsmarknaden. Reginförbundet södra Småland fick den 1 januari 2010 i uppdrag av näringsdepartementet att etablera kmpetensplattfrmar för samverkan inm kmpetensförsörjning ch utbildningsplanering på krt ch lång sikt. Inm ramen för arbetet med kmpetensplattfrmar ska reginförbundet södra Småland ta fram kunskapsunderlag ch behvsanalyser för så kallade funktinella arbetsmarknadsreginer. Sm stöd för arbetet finns Kmpetensfrum södra Småland sm består av utbildningsanrdnare, branschföreträdare, kmmuner, arbetsförmedlingen ch andra ffentliga rganisatiner för att få ett så brett perspektiv sm möjligt. Utifrån de behv sm identifierats driver reginförbundet södra Småland ett flertal prjekt sm på lika sätt syftar till att öka möjligheterna att ta tillvara ch utveckla befintlig kmpetens i arbetskraften, genm utvecklat samarbete mellan utbildningsanrdnare ch arbetsgivare. STYRANDE MÅL Södra Småland ska speglas av ett tydligt fkus på livslångt lärande. I södra Småland möts arbetstagarnas intressen ch arbetsmarknadens kmpetensbehv. Södra Småland ska vara ett föregångslän när det gäller att ta tillvara alla resurser på arbetsmarknaden. EFFEKTMÅL Omvärldseffekter Andelen eftergymnasialt utbildade har ökat till år En jämnare könsfördelning inm utbildning ch arbetsliv har uppnåtts till år Andelen elever sm fullföljer gymnasiesklan har ökat till år Andelen sysselsatta med utländsk bakgrund har ökat till år Verksamhetens effektmål Stärkta band mellan utbildningssystem ch arbetsliv. Ökade möjligheter för studenter att stanna i reginen ch kmma in på arbetsmarknaden. Samtliga IT-utbildningar ch seminarier i reginförbundets regi utfrmas i enlighet med aktuella lärplaner. Den digitala kmpetensen hs länets lärare har ökat sker all medieutlåning via strömmande media.

36 Kmpetens- ch arbetskraftsförsörjning 12 PRIORITERADE INSATSER 2013 Frtsatt utveckling av arbetet i Kmpetensplattfrmen Arbetet inm ramen för kmpetensplattfrmsuppdraget kmmer att fkusera på integratin. En viktig fråga är validering, ch att finna frmer för sådant arbete i reginen. Under har fkus legat på framtagande av analysmaterial, under 2013 ska utbildningsplanering utifrån dessa analyser genmföras. Utveckla metder för samverkan internt kring kmpetens- ch utbildningsfrågr Ett strt antal prjekt pågår inm mrådet under ledning av reginförbundet. För att öka kvalitet ch lärande, är det av högsta vikt att utveckla samverkan mellan dessa prjekt ch det långsiktiga strategiska arbetet. Fkus ligger således på intern kmmunikatin ch arbetsfrmer, både inm avdelningen för reginal utveckling ch AV-Media. Implementera samverkansavtalet för Yrkeshögskla Krnberg Länets utbildningsanrdnare inm yrkeshögskla har undertecknat ett samverkansavtal 2011 i syfte att kvalitetssäkra länets YH-utbildningar ch marknadsföra dessa utbildningar gemensamt. Reginförbundet leder arbetet, vilket genmförs praktiskt inm prjektet YH Krnberg för utveckling, mervärde ch tillväxt. Genmföra prjekt inm ramen för kmpetens- ch arbetskraftsförsörjning; SYV i förändring, Plug in, Studentmedarbetare Krnberg ch Integratinssamverkan södra Småland De lika pågående prjektsatsningarna ska genmföras enligt plan. SYV-prjektet syftar till att höja kmpetensen hs länets studie- ch yrkesvägledare. Prjektet genmför utbildningar ch nätverksträffar. Plug in syftar till att öka antalet elever sm fullföljer gymnasiet, här genmförs kmmunala försöksverksamheter. Studentmedarbetare Krnberg ska införa ett studentmedarbetarsystem hs reginförbundets medlemmar, för att öka rekryteringsbasen ch få fler studenter att stanna i reginen. Integratinssamverkan södra Småland ska öka den kmmunala samverkan på integratinsmrådet, bl.a. inm SFI. Frtsatt arbete med att öka den digitala kmpetensen hs länets lärare genm att infrmera, inspirera ch utbilda med avseende på IT i sklan. Utbildningar i PIM, praktisk IT ch mediekmpetens för lärare genmförs i länet. Utbildningarna är en del av ett regeringsuppdrag sm Sklverket har för att främja utveckling ch användning av infrmatinsteknik i sklan. Länets specialpedagger får ckså stöd i användningen av alternativa verktyg till elever med läs- ch skrivsvårigheter. I samråd med länets IT-samrdnare inm sklan, upphandlas länslicenser av webbtjänster för undervisning. Reginförbundet har därtill frtsatt samverkan med Linnéuniversitetet genm utbildningsinsatser ch prjekt.

37 13 Förnyelse ch dynamik Förmågan till förnyelse ch utveckling är avgörande för en regins knkurrenskraft. Därför behövs dynamiska miljöer för nyskapande sm fkuserar på lärande, innvatin ch entreprenörskap. Innvativa miljöer förstärks av ett starkt samspel mellan frskning, näringsliv ch ffentlig sektr. Kreativitet ch handlingskraft ska främjas redan i tidiga åldrar, hs alla avsett ålder, kön ch ursprung. Det är viktigt för företag att vara nyskapande. Att msätta en idé till en framgångsrik innvatin kräver samspel med andra. Nya idéer behöver kmmuniceras kreativt för att ge en ökad försäljning ch tillväxt. För att avgöra vad sm kan bli lönsamt krävs mvärldsbevakning ch ett starkare användar- ch marknadsperspektiv bildades Familjen Kamprads stiftelse, sm i första hand ska stödja, stimulera ch belöna frskning ch utbildning sm bedrivs eller tillgdser intressen i Småland ch sm utövas inm ramen för Linnéuniversitetet. Stiftelsen innebär bland annat att Småland har fått en ökad ptential att på sikt msätta ny kunskap ch frskningsresultat till entreprenörskap ch nya företag. STYRANDE MÅL Södra Småland ska kännetecknas av ett gtt företagsklimat ch starkt entreprenörskap. Södra Småland ska kännetecknas av ett knkurrenskraftigt näringsliv sm ständigt utvecklas ch förnyas. EFFEKTMÅL Omvärldseffekter Andelen nystartade företag sm överlever 3 år har 2020 ökat i förhållande till riksgenmsnittet. Andelen företag sm drivs av kvinnr har 2020 ökat i förhållande till riksgenmsnittet. Andelen företag inm kulturella ch kreativa näringar har 2020 ökat i förhållande till riksgenmsnittet. Innvatinsindex för Krnberg förändras i psitiv riktning. Nyföretagandet har 2020 ökat i förhållande till riksgenmsnittet. Nyföretagande bland kvinnr ch persner med utländsk bakgrund har ökat Andelen elever sm deltar i UF-verksamhet i för-, grund- ch gymnasiesklr har ökat. Omsättningen inm besöksnäringen uppgår till 1,5 miljarder krnr Verksamhetens effektmål Det reginala innvatinssystemet har stärkts. En reginal näringslivsarena har etablerats.

38 Förnyelse ch dynamik 14 PRIORITERADE INSATSER 2013 Utveckla det reginala innvatinsarbetet Reginförbundet ska under genmföra en nystart i innvatinsarbetet genm satsningen Tillväxt ch innvatin södra Småland. Målet är att skapa ett samlat innvatinsarbete med tydlig rllfördelning ch gemensamma mål, genm dialg, kmpetenshöjning ch mdellutveckling. I arbetet invlveras både reginala ch lkala aktörer. Ta fram ch genmföra handlingsplan för jämställd tillväxt. Näringsdepartementet har gett reginförbundet i uppdrag att ta fram en handlingsplan för jämställd reginal tillväxt. Planen ska vara klar i februari 2013, ch knkreta åtgärder ska genmföras under Genmföra handlingsplan för KKN. Strategi ch handlingsplan för kulturella ch kreativa näringar har tagits fram för periden Inm ramen för handlingsplanen genmförs bl.a. prjektet Re-Think, med fkus på att skapa en mötesplats för designföretagare ch utveckla stödstrukturer för företagare inm KKN. Ta fram handlingsplan med utgångspunkt i strategin för besöksnäringen. Strategin antgs av reginfullmäktige 2012, ch under 2013 ska reginförbundet ta fram en handlingsplan. Mycket av arbetet utförs genm blaget AB Destinatin Småland. Inm besöksnäring bedrivs ckså prjektet Sydstleden, sm kpplar till strategin. Arbeta för att etablera reginal-, ch främja uppkmsten av lkala, näringslivsarenr. Inm ramen för prjektet TvärdraG drivs en prcess sm syftar till att skapa en reginal näringslivsarena. Sm ett första steg ska lkala arenr skapas. Prjektet driver prcessen tillsammans med lkala aktörer. Frtsatt utveckling av Kina-samarbetet med fkus på näringslivet. Reginförbundet öppnade tillsammans med Reginförbundet i Kalmar län ch Linnéuniversitetet under 2012 ett kntr i Shanghai för att stötta företag med intresse av den kinesiska marknaden. Arbetet med kntret ska utvecklas under året, ch arbete ska ske på hemmaplan för att öka intresset ch kunskapen för Kina. Samarbetsavtalet med Suzhu stad ska knkretiseras.

39 15 Infrastruktur ch kmmunikatiner Specialiseringen på arbetsmarknaden gör att nya arbetstillfällen skapas på ett fåtal attraktiva platser sm drar till sig ytterligare kunskap, kapital ch kreativa individer. Bra kmmunikatiner minskar sårbarheten i en regin, attraherar arbetskraft ch ger bättre möjligheter att matcha utbud ch efterfrågan på arbetskraft ch kmpetenser. Dessutm ger det bättre möjligheter till delaktighet i samhället ch knyter samman bende, arbete, utbildning, service ch fritid. För att minska pendlingens miljöbelastning krävs fler miljöfrdn ch effektiva kllektivtrafiklösningar. Fler gdstransprter ökar ckså behvet av miljöanpassade lösningar, exempelvis fler transprter på järnväg ch effektivare lastbilstransprter. Den fysiska infrastrukturen behöver kmpletteras med en välfungerande IT-infrastruktur. Kllektivtrafikmyndigheten Kllektivtrafiken är en starkt bidragande faktr till ett bättre fungerande samhälle. Kllektivtrafikmyndighetens uppgift är att se till att invånarna i länet har en gd tillgång till kllektivtrafik ch att kllektivtrafiken hela tiden utvecklas i enlighet med invånarnas resbehv ch länets plitiska målsättningar. Kllektivtrafik kan vara i frm av flyg, tåg buss ch taxi ch den kan utföras sm upphandlad eller kmmersiell trafik. Myndigheten ska se till att alla frmer av trafik behandlas på ett knkurrensneutralt ch likvärdigt sätt. Kllektivtrafiken ska ckså följas upp ch utvärderas. För att kllektivtrafiken ska kunna bidra till samhällsutvecklingen behöver den planeras på lång sikt. Den nya kllektivtrafiklagen, sm trädde i kraft 1 januari 2012, kräver att alla län upprättar ett trafikförsörjningsprgram sm beskriver hur kllektivtrafiken ska utvecklas ch fungera på års sikt.

40 Infrastruktur ch kmmunikatiner 16 STYRANDE MÅL Kllektivtrafiken ska bidra till reginal tillväxt. Kllektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla. Kllektivtrafiken ska vara säker ch långsiktigt hållbar. EFFEKTMÅL Omvärldseffekter Den del av kldixidutsläppen sm kmmer från transprter minskar i Krnbergs län. Fler persner reser med kllektivtrafiken. Verksamhetens effektmål Fssilbränslefri kllektivtrafik Andelen nöjda resenärer inm den allmänna kllektivtrafiken ska överstiga 75% år 2015 ch vara 80% år Marknadsandelen ska öka till 15% PRIORITERADE INSATSER 2013 Vidareutveckling av Trafikförsörjningsprgrammet Reginens första trafikförsörjningsprgram fastställdes av reginfullmäktige 12 ktber Innehållet är en grund att bygga vidare på ch utveckla. Allt eftersm erfarenheter från tillämpningen av den nya lagen växer i vår egen ch kringliggande reginer kmmer nya synsätt ch möjligheter att uppenbaras. För kllektivtrafikmyndigheten är vidareutvecklingen av prgrammet ett pririterat mråde under Arbetet innebär även förankrings- ch utvecklingsarbetet i lika grupperingar, så väl inm sm utm reginen. Siktet är inställt på beslut m ett reviderat trafikförsörjningsprgram i december Lansering av ny busstrafik I juni 2013 startar den nya avtalsperiden för linjetrafiken ch då byts ett antal entreprenörer ut. Byte sker ckså till miljövänligare ch mdernare frdn. I samband med att den nya avtalsperiden startar kmmer även följande saker att genmföras: - Under smmaren startas ett nytt linjenät för regintrafiken, där ny, snabbare trafik mellan några av länets kmmunhuvudrter tillförs. - I september kmmer linjenätet i Växjö att bytas ut ch samtidigt driftsätts fler bussar, så det blir tätare mellan avgångarna på de stra linjerna. - Rutiner ch prgram kmmer att utvecklas för hanteringen av incitament ch viten för att få hög kvalitet på busstrafiken. - Stra infrmatins- ch marknadsföringskampanjer för den nya trafiken kmmer att genmföras i lika steg.

41 Infrastruktur ch kmmunikatiner 17 De i linjetrafikupphandlingen fastställda kntrllmmenten ska följas upp ch redvisas i samband med årsredvisning Genmföra åtgärder utifrån Kvalitetslyftet. Här i ingår följande: Vidareutveckling av trafikledningen i Alvesta Trafikledningen i Alvesta kmmer att utvecklas vidare för att vara i full drift under hösten Teknikupphandlingen slutförs Upphandlingen av ny teknik till alla nya bussar kmmer att slutföras, så att denna kan installeras under smmaren. Tekniken är ckså en förutsättning för att trafikledningen ska kunna arbeta fullt ut med planerade kvalitetsförbättringar. Inventering av hållplatser slutförs Inventering ch klassificering av länets alla hållplatser ska slutföras. Nya hållplatsskyltar ska upphandlas ch mntering av dessa påbörjas för att slutföras under Implementering av ny varumärkesplattfrm Under året kmmer länstrafikens nya grafiska prfil ch varumärkesplattfrm implementeras. Lansering av den nya prfilen sker i samband med lansering av ny hemsida i början av året ch efter det byter trycksaker, tidtabeller etc. succesivt grafiskt prfil. Lansering av nytt reginaltågssystem Två nya reginaltågssystem startas i december 2013: Markaryd-Hässlehlm samt Växjö- Hässlehlm. Då öppnas ckså tre nya tågstatiner i länet: Markaryd, Diö ch Vislanda. Under året kmmer biljettsystemet utvecklas för att kunna hantera dessa nya tågsystem. Lanseringen av trafikstarten kmmer att förberedas. Frtsatt arbete med att minska kntanthanteringen. Prisdifferentieringen kmmer att följas upp. Mina sidr vidareutvecklas ch en ny versin av appen MbiTime lanseras. Arbete med aktiv företagsförsäljning påbörjas. Påbörja analys av resenärsunderlaget per busslinje ch hållplats med hjälp av GIS. Med hjälp av GIS (gegrafiskt infrmatinssystem) kan lika frmer av dataunderlag ges en gegrafisk dimensin ch visualiseras i ett kartprgram. Genm att kppla dataunderlag, sm redan idag finns i verksamheten, till en digital karta, kmmer fördjupade analyser kunna göras över till exempel resandemönster. Analyserna kmmer att kunna användas både i det löpande planeringsarbetet ch i långsiktiga strategier sm till exempel Trafikförsörjningsprgram.

42 18 Livskraft Södra Småland måste vara en attraktiv livsarena för att människr ska vilja b ch verka i reginen. Miljö, välfärd ch kultur är alla viktiga pusselbitar för att skapa bra miljöer med livskraft. En av de allra största utmaningarna framöver är miljö-, energich klimatfrågrna. Miljöfrågrna måste tas på allvar m vi ska kunna behålla ch utveckla vår livsmiljö för framtida generatiner. Välfärd handlar m människrs ttala livsvillkr ch levnadsförhållanden, allt från attraktiva bendemiljöer ch meningsfull fritid till kvalitet i vård, skla ch msrg. När den individuella livskraften tryter är det nödvändigt att det ffentliga ansvaret fungerar. Människrs välmående ch hälsa är inte bara en individuell tillgång utan ckså viktigt för den reginala utvecklingen. Kultur stimulerar lust, nyfikenhet, kreativitet ch är avgörande för att skapa ett gtt samhälle, sm är den bästa grunden för reginal utveckling. Reginer behöver kulturella aktiviteter, attraktiv bebyggelse, levande lkalt engagemang, kafékultur, öppenhet ch tlerans för att attrahera kreativa människr. STYRANDE MÅL Södra Småland ska vara Sveriges energieffektivaste regin, med attraktiva hållbara miljöer för både bende ch besökare. Södra Småland ska karaktäriseras av gda möjliggörande livsvillkr för alla. Södra Småland ska ha ett innvativt kulturklimat med bredd ch spets. EFFEKTMÅL Omvärldseffekter Begränsad klimatpåverkan enligt de reginala miljömålen. Unga ska i högre grad engageras i lkalsamhället genm att kultur- ch fritidsutbudet utökas ch breddas. Verksamhetens effektmål Klargjrda rller för samverkan mellan aktörer sm tar ansvar för reginal utveckling inm miljö, välfärd ch kultur. PRIORITERADE INSATSER 2013 Genmföra pririterade insatser i Reginal kulturplan för Krnbergs län Reginal kulturplan för Krnbergs län är det gemensamma styrdkumentet för Landstinget Krnberg ch Reginförbundet södra Småland avseende kulturmrådet. Under en treårsperid skall utvecklingsarbete drivas i 10 pririterade riktningar.

43 19 Livskraft Utveckla mdell ch indikatrer för uppföljning ch utvärdering av Reginal kulturplan för Krnbergs län genm att införa ch delta i utvecklingen av den natinella kulturdatabasen. Från ch med 1 januari 2012 är Krnbergs län med i kultursamverkansmdellen vilket innebär att landstinget ch reginförbundet fördelar statligt bidrag till reginal kulturverksamhet. De statliga medlen skall redvisas till Statens Kulturråd. Se över stödsystemet till civila samhället med fkus på studieförbund. En funktinsanalys över kultursystemet visar att det i hög grad är berende civila samhället. Studieförbunden är betydelsefulla aktörer inm det civila samhället ch spelar en rll för den lkala kulturutvecklingen genm att bedriva verksamhet på många platser runtm i Krnbergs län. Stödsystemet behöver således ses över för en hållbar utveckling av kulturmrådet. Tillsammans med övriga ägare implementera genmförd översyn av Energikntrets verksamhet. En str del av det reginala arbetet med energieffektiviseringsfrågr utförs genm Energikntr Sydst AB. Föreningen Energikntr Sydst, ch därigenm dess 30 medlemmar i Krnberg, Kalmar ch Blekinge län, äger Energikntr Sydst AB sm bedriver det perativa utvecklingsarbetet. Blaget har under de senaste åren expanderat ch antalet enställda har ökat kraftigt. Expansinen har huvudsakligen skett genm prjektverksamhet vilken inte skapar översktt ch ger inte alltid tillräcklig täckning för det ökade administrativa kstnader sm uppstår. Föreningsstyrelsen har inlett en verksamhetsöversyn kring medlemsavgifter ch serviceavgifter samt ägardirektiv ch rganisatinsfrmer. I översynen betnas vikten av att i den framtida verksamheten se till medlemsnyttan, att kntinuerligt utveckla kmmunikatin mellan blaget, föreningen ch medlemmarna samt ambitinen att öka medlemmarnas delaktighet i verksamheten Genmföra pririterade insatser enligt Klimatkmmissinens handlingsplan 2013 utifrån genmförd kartläggning av medlemmarnas strategiska klimat- ch energiarbete. Klimatkmmissinens uppdrag löper över mandatperiden En slutrapprt över kmmissinens arbete ska presenteras senast december Insatserna ska bidra till att de natinella ch reginala miljömålen uppfylls. Genmföra SKL-finansierade utvecklingssatsningar inm välfärdsmrådet i linje med medlemmarnas pririteringar. Regeringen ch SKL har överenskmmelser m samrdnade ch långsiktiga insatser sm kmmuner ch häls- ch sjukvårdshuvudmän ska samarbeta kring för att stärka de reginala stödstrukturerna. Flera utvecklingssatsningar pågår i länet.

44 BILAGA 1 Reginförbundets rganisatin Plitisk rganisatin Medlemmar i reginförbundet är Alvesta, Lesseb, Ljungby, Markaryd, Tingsryd, Uppvidinge, Växjö ch Älmhults kmmuner, samt Landstinget Krnberg. Reginfullmäktige Reginförbundets högsta beslutande rgan är reginfullmäktige sm består av 45 ledamöter ch 45 ersättare. Ledamöterna utses av de ni medlemmarna. Reginfullmäktige fattar beslut i övergripande, principiella frågr, fastställer förbundets budget ch bkslut, beslutar vilka utsktt ch beredningar sm ska finnas ch utser ledamöter till förbundsstyrelsen. Reginstyrelse Reginstyrelsen ansvarar inför reginfullmäktige för reginförbundets utveckling, eknmiska ställning ch verkställer de uppgifter sm framgår i förbundsrdningen. Reginstyrelsen består av 15 ledamöter ch lika många ersättare. I styrelsen är alla medlemmar representerade med minst en ledamt ch en ersättare. I ch med att den nya kllektivtrafiklagen har trätt i kraft från den 1/ utgör styrelsen ckså kllektivtrafikmyndighet. Arbetsutsktt Styrelsens arbetsutsktt består av fem ledamöter ch lika många ersättare sm ansvarar för beredning av ärenden till ch uppföljning av reginstyrelsens arbete. Arbetsutskttet har ett särskilt uppdrag att bevaka reginala utvecklingsprgrammet, demkratifrågr, kmmunal eknmi, självstyrelsefrågr ch internatinella frågr. Trafiknämnd Trafiknämnden ansvarar för den löpande verksamheten inm länstrafiken. Trafik-nämnden består av ni ledamöter ch ni ersättare. Klimatkmmissin ch kulturberedning Reginstyrelsen har tillsatt en klimatkmmissin ch en kulturberedning. Reginstyrelsens klimatkmmissin består av tre ledamöter ch utgörs av reginfullmäktiges presidium. Klimatkmmissinen ska för styrelsens räkning stödja ch bidra till arbetet med att implementera aktiviteter enligt den av styrelsen fastställda handlingsplanen för Klimatkmmissinen Krnberg till Klimatkmmissinens arbete ch aktiviteter har finansierats via ett externt prjekt K3. Reginstyrelsens kulturberedning består av fem ledamöter ch fem ersättare. Ordförande är förbundsfullmäktiges rdförande. Reginstyrelsens kulturberedning ska för styrelsens räkning leda ch bevaka arbetet med i första hand Kulturplanen. Beredningen ska därutöver ckså bistå styrelsen i dialgen med kulturrganisatinerna i reginen.

45 Ledningsstöd Administratin IT Kurs ch knferens AV-Media Tjänstemannarganisatin Regindirektör Eknmi Upphandling/ tågansvar Trafikdirektör stf. Regindirektör Reginal utveckling Färdtjänst Trafik & trafikinfrmatin Marknad ch försäljning Kundcenter Serviceresr

46 BILAGA 2 Statliga medel för reginal utveckling Reginförbundet har regeringens uppdrag att besluta m användningen av vissa statliga medel för reginal utveckling. Medlen härrör från statsbudgetens utgiftsmråde 19 Reginal utveckling, anslag 1:1, Reginala tillväxtåtgärder. De får användas till medfinansiering av prjekt. Stödändamål mm regleras i författningar. Huvudinriktningen är att beviljade stöd ska främja hållbar reginal tillväxt sådan den är beskriven i reginala utvecklingsprgram. Reginförbundet har beslutanderätt över anslaget, administrerar ch redvisar till Tillväxtverket ch Näringsdepartementet. Den pekuniära hanteringen sköts helt av Tillväxtverket ch anslaget sm sådant berör således inte reginförbundets egen eknmiska redvisning. (Prjekt sm bedrivs av reginförbundet med stöd från detta anslag redvisas naturligtvis på sedvanligt sätt i rdinarie bkföring.) Medel beviljas till prjekt sm bidrar till att uppnå målen i det reginala utvecklingsprgrammet, ch sm anses strategisk viktiga. Reginstyrelsen tar beslut sm indikerar fördelningen av prjektmedel på RUP:ens lika mråden varje år, där störst andel av medlen går till prjekt inm Förnyelse ch dynamik samt Kmpetens- ch arbetskraftsförsörjning. Reginförbundet arbetar pr-aktivt för att utveckla prjekt tillsammans med externa aktörer, för maximal nytta av medlen. Prjektmedlen används därmed för att stärka verksamheten i övrigt, i linje med årets verksamhetsplan. Statliga medel för utveckling av infrastruktur Reginförbundet har regeringens uppdrag att besluta m användningen av vissa statliga medel för reginal utveckling. Medlen härrör från statsbudgetens utgiftsmråde 19 Reginal utveckling, anslag 1:1, Reginala tillväxtåtgärder. De får användas till medfinansiering av prjekt. Stödändamål mm regleras i författningar. Huvudinriktningen är att beviljade stöd ska främja hållbar reginal tillväxt sådan den är beskriven i reginala utvecklingsprgram. Reginförbundet har beslutanderätt över anslaget, administrerar ch redvisar till Tillväxtverket ch Näringsdepartementet. Den pekuniära hanteringen sköts helt av Tillväxtverket ch anslaget sm sådant berör således inte reginförbundets egen eknmiska redvisning. (Prjekt sm bedrivs av reginförbundet med stöd från detta anslag redvisas naturligtvis på sedvanligt sätt i rdinarie bkföring.) Medel beviljas till prjekt sm bidrar till att uppnå målen i det reginala utvecklingsprgrammet, ch sm anses strategisk viktiga. Reginstyrelsen tar beslut sm indikerar fördelningen av prjektmedel på RUP:ens lika mråden varje år, där störst andel av medlen går till prjekt inm Förnyelse ch dynamik samt Kmpetens- ch arbetskraftsförsörjning. Reginförbundet arbetar pr-aktivt för att utveckla prjekt tillsammans med externa aktörer, för maximal nytta av medlen. Prjektmedlen används därmed för att stärka verksamheten i övrigt, i linje med årets verksamhetsplan.

47 BILAGA 3 Indikatrer kpplade till verksamhetsplanens effektmål REGIONFÖRBUNDET SOM ARBETSGIVARE Könsfördelningen på arbetsplatsen, i arbetsgrupper ch inm befattningskategrier, uppgår till minst 40 prcent av vardera könet. Indikatr: Andel kvinnr ch män per avdelning samt per befattningskategri. Lönekartläggningarna visar att löneskillnader ej är könsrelaterade. Uppföljning: Resultat från lönekartläggning. I reginförbundets persnal ska andelen utlandsfödda utgöra minst samma andel sm i beflkningen i Krnbergs län. Indikatr: Andel utlandsfödda av samtliga anställda. KOMPETENS- OCH ARBETSKRAFTSFÖRSÖRJNING Andelen eftergymnasialt utbildade har ökat till år Indikatr: Andel i beflkningen år med eftergymnasial utbildning. En jämnare könsfördelning inm utbildning ch arbetsliv har uppnåtts till år Indikatrer: Andel kvinnr ch män sysselsatta i privat sektr. Andel kvinnr ch män sysselsatta i ffentlig sektr. Sammanfattande branschstruktur i länet med avseende på fördelningen mellan kvinnr ch män per bransch. Gällande en jämnare könsfördelning på utbildningssidan kmmer indikatrer att tas fram under Antalet elever sm fullföljer gymnasiesklan har ökat till år Indikatrer: Andel nybörjare sm fullföljer gymnasieutbildningen inm fyra år. Andel elever med grundläggande behörighet till universitet ch högskla.

48 Andelen sysselsatta med utländsk bakgrund har ökat till år Indikatr: Förvärvsfrekvens i beflkningen med utländsk bakgrund. Stärkta band mellan utbildningssystem ch arbetsliv. Uppföljning: 2013 sker uppföljning genm att vi redgör för samtliga aktiviteter i reginförbundets regi där företrädare för utbildningssystemet ch arbetslivet möts. Därtill kmmer ett natinellt arbete påbörjas via Reglab, där ett kmpetensförsörjningsindex ska tas fram. Indexet ska kunna användas sm stöd för att följa upp det reginala kmpetensförsörjningsarbetet med hjälp av indikatrer. Ökade möjligheter för studenter att stanna i reginen ch kmma in på arbetsmarknaden. Uppföljning: Uppföljning av hur många studenter sm får en anställning under utbildningstiden genm Studentmedarbetarsystemet. Övriga indikatrer kmmer att utarbetas under Samtliga IT-utbildningar ch seminarier i reginförbundets regi utfrmas i enlighet med aktuella lärplaner. Uppföljning: Uppföljning via intern kntrll. Den digitala kmpetensen hs länets lärare ska öka. Indikatrer: Antal genmförda kurser eller utbildningstillfällen med målvärde 400 tillfällen/år. Antal deltagare på kurser eller utbildningstillfällen med målvärde 4000 deltagare/år. All mediautlåning skall ske över strömmande media Uppföljning: Statistik över utlåning följs upp per kvartal. FÖRNYELSE OCH DYNAMIK Andelen nystartade företag sm överlever 3 år har 2020 ökat i förhållande till riksgenmsnittet. Indikatr: Andel nystartade företag med minst tre års överlevnad. Andelen företag sm drivs av kvinnr har 2020 ökat i förhållande till riksgenmsnittet. Indikatr: Andelen företag sm drivs av kvinnr. Andelen företag inm kulturella ch kreativa näringar har 2020 ökat i förhållande till riksgenmsnittet.

49 Indikatr: Andel företag i de branscher sm ingår i kulturella ch kreativa näringar, i förhållande till det ttala antalet företag. Innvatinsindex för Krnberg har ökat. Indikatr: Reglabs innvatinsindex. Nyföretagandet har 2020 ökat i förhållande till riksgenmsnittet. Indikatr: Antal nya företag. Nyföretagande bland kvinnr ch persner med invandrarbakgrund har 2020 ökat. Indikatrer: Antal nya företag startade av kvinnr. Antal nya företag startade av persner med utländsk bakgrund. Andelen elever sm deltar i UF-verksamhet i för-, grund- ch gymnasiesklr har ökat. Indikatr: Andel elever sm deltar i UF-verksamhet i förhållande till det ttala antalet elever. Ökad msättning inm besöksnäringen med målet 1,5 miljarder krnr Indikatr: Årlig reginal msättning inm besöksnäringen. Det reginala innvatinssystemet har stärkts. Uppföljning: Uppföljning sker genm att vi redgör för de aktiviteter inm mrådet sm reginförbundet har deltagit i under året. Arbetet inm satsningen Tillväxt ch innvatin i södra Småland kmmer att redvisas. En reginal näringslivsarena har etablerats. Uppföljning: Uppföljning sker inm ramen för prjektet TvärdraG. INFRASTRUKTUR OCH KOMMUNIKATIONER Den del av kldixidutsläppen sm kmmer från transprter minskar i Krnbergs län. Uppföljning: Uppföljning enligt Energibalans för Krnberg. Fler persner reser med kllektivtrafiken. Indikatr: Antal resr per invånare i den allmänna kllektivtrafiken.

50 Fssilbränslefri kllektivtrafik Indikatr: Andel fssilfritt bränsle i linjelagd trafik. Andelen nöjda resenärer inm den allmänna kllektivtrafiken ska överstiga 75% år 2015 ch vara 80% år Indikatr: Andel nöjda resenärer enligt Kllektivtrafikbarmetern. Marknadsandelen ska öka till 15% Indikatr: Länstrafiken Krnbergs marknadsandel enligt mätning av Trafikanalys. LIVSKRAFT Begränsad klimatpåverkan enligt de reginala miljömålen. Indikatr: Indikatrer enligt den reginala klimat- ch energistrategin. Unga ska i högre grad engageras i lkalsamhället genm att kultur- ch fritidsutbudet utökas ch breddas. Indikatr: Kmmer att utarbetas under Klargjrda rller för samverkan mellan aktörer sm tar ansvar för reginal utveckling inm miljö, välfärd ch kultur. Uppföljning: Uppföljning sker genm återrapprtering av de insatser sm sker under året.

51 Reginförbundet södra Småland styrs ch finansieras av de åtta kmmunerna ch landstinget i Krnbergs län. Vi är samverkansrgan, kmmunalförbund ch reginal kllektivtrafikmyndighet. Vår verksamhetsidé är att göra skillnad genm att stärka samarbete ch verka för utveckling ch hållbar tillväxt i reginen. Vår visin är ett gtt liv i södra Småland.

52 Reginstyrelsen Ärende 5 e Internkntrllplan för reginstyrelsen uppföljning Dnr 10/0013 Förslag till beslut Reginstyrelsen beslutar Att gdkänna uppföljning ch redvisning av reginstyrelsens internkntrllplan 2012 i enlighet med upprättad handling. Ärendet Fullmäktige har 9/12 fastställt plicy för intern kntrll för Reginförbundet södra Småland. Reginstyrelsen ch trafiknämnden ska fastställa årliga planer för intern kntrll. Reginstyrelsen fastställde 102/12 internkntrllplan för reginstyrelsen Föreslås att styrelsen gdkänner uppföljning ch redvisning av reginstyrelsens internkntrllplan 2012 i enlighet med upprättad handling. Arbetsutskttet bereder vid sammanträde den 19 december förslag till internkntrllplan för reginstyrelsen 2013, inför beslut i reginstyrelsen den 16 januari Bifgade handlingar: - Arbetsutskttets prtkll 209/12 - Internkntrllplan för reginstyrelsen uppföljning

53 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Reginstyrelsens arbetsutsktt Sammanträdesdatum Sida (37) 209 Internkntrllplan för reginstyrelsen uppföljning Dnr 10/0013 Bakgrund Fullmäktige har 9/12 fastställt plicy för intern kntrll för Reginförbundet södra Småland. Reginstyrelsen ch trafiknämnden ska fastställa årliga planer för intern kntrll. Reginstyrelsen fastställde 102/12 internkntrllplan för reginstyrelsen Föreslås att styrelsen gdkänner uppföljning ch redvisning av reginstyrelsens internkntrllplan 2012 i enlighet med upprättad handling. Arbetsutskttet bereder vid sammanträde den 19 december förslag till internkntrllplan för reginstyrelsen 2013, inför beslut i reginstyrelsen den 16 januari Beslutsunderlag - Internkntrllplan för reginstyrelsen uppföljning Beslut Arbetsutskttet föreslår styrelsen besluta Att gdkänna uppföljning ch redvisning av reginstyrelsens internkntrllplan 2012 i enlighet med upprättad handling. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

54 Ulrika J Gustafssn, Lena Erikssn ch Annika Sandström Intern kntrll reginstyrelsen rapprt till reginstyrelsen den 28 nvember 2012 Prcess Kntrllmment Ansvarig Kntrllmetd Kntrll utförd 1. Dkument- ch ärendehanteringen inm myndigheten Att kmmunallagen efterlevs ch i övriga gällande lagar ch riktlinjer, samt att styrelsens ärenden är tillräckligt beredda. Lena E Stickprv på ärenden efter upprättad checklista ch berörda lagar. Akt-granskning avseende beslutsunderlag Upphandling Att LOU efterlevs samt att gällande avtal ch avtalspriser följs Ulrika JG Akt granskningar ch stickprv Finansiering av tillsvidareanställd persnal med externa prjektmedel Att finansiering finns för tillsvidareanställd persnal med externa prjektmedel. Camilla L Kartläggning av persnal i relatin till budget Tydliga verksamhetsmål Att verksamhetsmål finns ch årligen revideras. Annika S Årlig budget ch verksamhetsplan Kntrll att riktlinjer ch förrdningar för prjektmedel ch övriga bidrag följs. Att riktlinjer ch förrdningar följs. Sara N. Akt granskning Stickprv på prjekt Uppföljning finansplicy Att finansplicy ch ch rutiner för penninghantering efterlevs. Thedra V. Kntrll av samtliga placeringar Budgetuppföljning Att kvartalsrapprt delges arbetsutskttet ch styrelsen Ulf P Uppföljning budget mt utfall per kvartal Att arbetsrättsliga lagar efterföljs (egentligen samtliga plicys) Att gällande lagar ch plicys följs. Annika S Följa upp en plicy per år

55 9. Beaktande av användande av utbildningsmaterial m.m Att upphvsrätten efterlevs. Åke S ch Linda C Stickprv på kursmaterial ch utbildningsmaterial

56 Prcess Nteringar Åtgärder 1. Dkument- ch ärendehanteringen inm myndigheten Kntrll av akt 12/0196 sm avser ett Prjektbeslut. - Prjektansökan har inkmmit till myndigheten på krrekt ansökningsblankett. - Ärendet är berett ch tjänsteskrivelse upprättad inför beslut. - Beslut är fattat i enlighet med styrelsens delegatinsrdning. - Beslut är fattat i reginstyrelsen ch det är expedierat till prjektägaren. Kntrll av akt 12/0150 sm avser en mtin. - Mtinen har inkmmit ch är underskriven i riginal, enligt vad sm anges i arbetsrdningen för reginfullmäktige. - Ärendet är berett av kansliet ch sedan i AU ch RS inför slutligt beslut i RF. - Beslut är fattat i RF. Ärendet är inte expedierat eftersm ledamötena var närvarande vid beslutet. - Mtinen är handlagd i enlighet med vad sm anges i arbetsrdning för reginfullmäktige, avseende tid för handläggning.

57 Kntrll av akt 11/0023 sm avser avtal Länstrafiken Krnberg Akten innehåller tecknade avtal under 2011 avseende länstrafikens verksamhet. Kntrll har gjrts att behörig avtalstecknare har undertecknat samt att anbudshandlingar ligger bakm där det ska vara det. I 11/0023/2 sm avser ett avtal med Telia har ej behörig firmatecknare skrivit under. Finns ej heller någn ffert men det kan vara så att det inte går att ta in ffert på detta. Se över hur myndigheten arkiverar avtal i relatin till övriga ärenden avtalens beslutsprcesser är svåra att följa. Infrmera m vem sm är behörig firmatecknare. 2. Upphandling Kntrll av tre upphandlingar: - 10/0025 förenklad upphandling enligt LOU - 12/0118 förenklad upphandling enligt LOU 12/0118 är ej genmförd i enlighet med LOU. Genmförd sm en direktupphandling fast överstigande 15% av tröskelvärdet - 12/0148 direktupphandling enligt LOU 12/0148 saknar undertecknat tilldelningsbeslut i akten. Kntrll av avtal: - 12/0020 Avtal resebyrå - Infrmatin till handläggare ch chefer m reginförbundets upphandlingsplicy med tillhörande tillämpningsanvisningar. - Ombesörja ch säkerställa upphandlingskmpetens vid reginförbundet. - Efterlevnad av avtal är gd brtsett från Kurs ch knferensavdelningens studieresr, sm har bkats via annan resebyrå än den avtalade. 3. Finansiering av tillsvidareanställd - Riskbedömning avseende tjänsten sm internatinell samrdnare, där vi har en tillsvidareanställning för

58 persnal med externa prjektmedel att täcka rdinarie befattningshavares tjänstledighet under 3 års tid. Kmmer tidigare befattningshavare tillbaka så har kansliet ingen finansiering sm täcker detta nu. 4. Tydliga verksamhetsmål - Verksamhetsmål för reginförbundet finns angivet i 5. Kntrll att riktlinjer ch förrdningar för prjektmedel ch övriga bidrag följs. budget ch verksamhetsplan. - Budget 2012 beslutades av reginfullmäktige Verksamhetsplan 2012 beslutades av reginfullmäktige I revisinsberättelse 2011 framgår att måluppfyllelsen är svår att bedöma, då verksamhetsberättelserna fkuserat på att beskriva aktiviteter. - Samtliga beslut följer förrdningens regler. I förrdningen anges dck att hur uppföljning/utvärdering ska ske ska anges, detta görs idag endast gällande eknmi- ch aktivitetsredvisning. Utvärdering nämns ej, ej heller de övriga uppföljningsåtgärder sm RFSS bedriver. - Kntakter med prjekten (möten, mailknversatiner) har skett sm ej finns i akterna. - Se sista sid för stickprven 6. Uppföljning finansplicy - Kntrll av pengahantering/placeringar ch kan - Det bedöms angeläget att reginfullmäktige fastställer verksamhetsmål för förbundets lika verksamheter. Arbete pågår med att tydliggöra styrande mål för verksamheten samt att säkerställa mätbarheten ch/eller uppföljningsbarheten. Reginfullmäktige förväntas fastställa mål ch insatser i samband med beslut m verksamhetsplan Fastställande sker vid reginfullmäktiges sammanträde Kmplettering av vanstående ärendens akter - Påminnelse till handläggare m att diarieföra även mötesanteckningar ch viktiga mailknversatiner samt tjänsteanteckning vid prjektbesök - Uppföljningsstrategi sm slår fast reginförbundets metder för uppföljning/utvärdering (beslutas RSAU 3/10)

59 knstatera att planen efterlevs i enlighet med plicy. 7. Budgetuppföljning - Kvartalsvis rapprt har upprättats, redvisats ch prtkllförts vid arbetsutskttet respektive styrelsens sammanträden. - Delårsrapprt per har behandlats av AU ch styrelsen Kvartalsrapprt per planeras att redvisas för AU Att arbetsrättsliga lagar efterföljs (egentligen samtliga plicys) 9. Beaktande av användande av utbildningsmaterial m.m - De av reginfullmäktige fastställda plicydkumenten presenterades i regindirektörens ledningsgrupp Kntrll av upphvsrätten med avseende på institutinell visning enligt AV-Medias riktlinjer. AV- Media följer uppsatta riktlinjer. - Kntrll av upphvsrätten avseende kursmaterial sm används vid utbildningar sm arrangeras av Kurs ch knferens. I uppdragsavtalen framgår tydligt att föreläsaren ansvarar för att upphvsrätten följs. - Regindirektören bör fastställa rutiner för uppföljning av plicys ch planer. - Plan för mångfald ch jämställdhet revideras under 2013.

60 5. Kntrll att riktlinjer ch förrdningar för prjektmedel ch övriga bidrag följs. Kntrll av ärende 11/0111 Prjekt F4 Beslut enligt förrdning Dkumentatin av uppföljning Krrekt utbetalning Ja. Villkr, mtivering, finansieringsplan finns. Mindre än 50% av kstnaderna. Ja. Lägesrapprter inkmmer per kvartal. Halvårsvisa möten ej diarieförda. Ja, vår andel av kstnaderna. Jämn rekvireringstakt. Kntrll av ärende 09/0185 Ja. Villkr, mtivering, finansieringsplan finns. Mindre än 50% av kstnaderna. Prjekt Linnés världsarv Ja. Lägesrapprter inkmna vid utbetalning, samt i frm av nyhetsbrev. Flera påminnelser ang.utbetalningar. Ja, vår andel av kstnaderna. Ingen utbetalning sedan nv Påminnelser har sänts därefter, men dessa saknas i akten. Kntrll av 11/0197 Prjekt Det entreprenöriella universitetet Ja. Villkr, mtivering, Ja. Lägesrapprter inkmmer per Ja, vår andel av finansieringsplan finns. kvartal. Deltagande i styrgrupp, kstnaderna. Mindre än 50% av kstnaderna. inga anteckningar har diarieförts. Jämn rekvireringstakt.

61 Reginstyrelsen Ärende 6 a Närigslivsstruktur ch infrastruktur - en analys mellan reginens näringslivsstruktur ch dess infrastrukturbehv i Krnbergs län Dnr 12/0167 Förslag till beslut Reginstyrelsen beslutar Att ntera rapprten Krnbergs län en analys mellan reginens näringslivsstruktur ch dess infrastrukturbehv till prtkllet. Ärendet Reginförbundet södra Småland har beställt rapprten Krnbergs län en analys mellan reginens näringslivsstruktur ch dess infrastrukturbehv i syfte att belysa behvet av en utvecklad infrastruktur ch terminaler. Vid styrelsens sammanträde redgör företrädare för Vectura Cnsulting AB för rapprten.

62 Reginstyrelsen Ärende 6 b Om behvet av en reginal gång- ch cykelvägplan - mtin Dnr 12/0220 Förslag till beslut Reginstyrelsen föreslår fullmäktige besluta Att uppdra åt styrelsen att ta fram underlag för beslut m genmförandet av en inventering ch en reginal gång- ch cykelvägplan. Att mtinen därmed anses besvarad. Ärendet Carin Högstedt (v) har för Vänsterpartiets regingrupp inkmmit med mtin avseende behvet av reginal gång- ch cykelvägplan. I mtinen föreslås att en inventering av behvet av gång- ch cykelinfrastruktur genmförs, att en handlingsplan tas fram samt att resurser anslås för att förverkliga de mål man kmmer fram till, varvid andelen cykeltransprter ska öka på bilresandets bekstnad. Bifgade handlingar: - Arbetsutskttets prtkll 213/12 - Mtin Om behvet av en reginal gång- ch cykelvägplan - Tjänsteskrivelse Om behvet av en reginal gång- ch cykelvägplan

63 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Reginstyrelsens arbetsutsktt Sammanträdesdatum Sida (37) 213 Om behvet av en reginal gång- ch cykelvägplan - mtin Dnr 12/0220 Bakgrund Carin Högstedt (v) har för Vänsterpartiets regingrupp inkmmit med mtin avseende behvet av reginal gång- ch cykelvägplan. I mtinen föreslås att en inventering av behvet av gång- ch cykelinfrastruktur genmförs, att en handlingsplan tas fram samt att resurser anslås för att förverkliga de mål man kmmer fram till, varvid andelen cykeltransprter ska öka på bilresandets bekstnad. Beslutsunderlag - Mtin Om behvet av en reginal gång- ch cykelvägplan - Tjänsteskrivelse Om behvet av en reginal gång- ch cykelvägplan Beslut Arbetsutskttet föreslår styrelsen föreslå fullmäktige besluta Att uppdra åt styrelsen att ta fram underlag för beslut m genmförandet av en inventering ch en reginal gång- ch cykelvägplan. Att mtinen därmed anses besvarad. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

64 SriC=li\ S~li\LAND MOTION Till Reginförbundet Södra Smålands reginfullmäktige Diarl(lnr Löp m OM BEHOVET AV EN REGIONAL GÅNG- OCH CYKELVÄGPLAN Att gå ch cykla innebär så gtt sm nllutsläpp. Små utsläpp kan ske vid prduktinen av cyklar men är i princip försumbara jämfört med biltrafikens. Att gå ch cykla innebär en bättre hälsa. En tredjedel av svenskarna lär vara inaktiva ch det leder till sjukdmar, sm kstar flera miljarder årligen. En bil i rörelse tar upp samma gatuutrymme sm 14 cyklister. En enda parkerad bil tar upp kvm, vilken yta kan rymma minst ti parkerade cyklar. städer ch rter med en hög andel gång- ch cykeltrafik har fta en attraktiv ch levande stadsmiljö, där människr gärna vill vara ch sm inbjuder till sciala aktiviteter. Cykel ch gång är viktiga sätt att ta sig fram för barn ch unga. Deras möjligheter ch frihet att ta sig fram till aktiviteter, skla gynnas av bilfria gatr ch bra infrastruktur på G-C-vägar. Enligt en rapprt från SIKAS 2002 (inte ny alltså) så är det str skillnad på kvinnrs ch mäns användning av bil respektive kllektivtrafik ch ckså inställning till minskad bilanvändning. Kvinnr är mer psitiva till att åka kllektivt ch cyklar större andel av sitt resande. Det finns trliga fördelar med att öka andelen gång- ch cykeltransprterna av det ttala resandet: Flkhälsa, billigt, ytsnålt, klimatmässigt bra... l förslag till "trafikförsörjningsprgram" för reginen står mycket lite m cyklandet ch behvet av cykelvägar. Vi anser att en plan för cyklandets utveckling är nödvändig ch att mer resurser ska läggas på den delen av transprterna. Det finns frskare sm kmmit fram till att investeringar i bilfria cykelvägar ger 38 kr tillbaka i samhällsnytta per cyklad timme. Ombyggnaden av vägar med vajrar, så kallade 1:2-vägar, är trafiksäkrare för bilister, men innebär att cyklande är uteslutet, m man är rädd m livhanken. Här behövs nytänk för att åtminstne inte exkludera alternativet cykel mellan rter sm är fullt möjliga att cykla emellan, m cykelväg finns. För att satsa på barn ch ungas hälsa ch frihet behöver en rejäl inventering göras av hur infrastrukturen ser ut mellan byar, rter ch sklr, idrttsplaner, försklr ch samlingslkaler. Krt sagt: Det är ett rejält arbete, sm ska göras ch kmma in i transprttänkandet. Självfallet görs en del i de enskilda kmmunerna, men vägar ch även cykelvägar behöver binda ihp hela reginen, tvärs över kmmungränserna. Med hänvisning till vanstående föreslår Vänsterpartiets regingrupp Att reginfullmäktige beslutar att ta fram en inventering av behv av gång- ch cykelinfrastruktur, gör en handlingsplan ch anslår resurser för att förverkliga de mål man kmmer fram till, varvid andelen cykeltransprter ska öka på bilresandets bekstnad.

65 För Vänsterpartiets regingrupp Carin Högstedt, {V)

66 Dnr 12/ Eva Palmér Tel: Tjänsteskrivelse - Om behvet av en reginal gång- ch cykelvägplan Ärendet Carin Högstedt (v) har för Vänsterpartiets regingrupp inkmmit med mtin avseende behvet av reginal gång- ch cykelvägplan. Mtinen föreslår att en inventering av behvet av gång- ch cykelinfrastruktur genmförs, att en handlingsplan tas fram samt att resurser anslås för att förverkliga de mål man kmmer fram till, varvid andelen cykeltransprter ska öka på bilresandets bekstnad. Cyklingen ökar Användningen av cykel sm transprtmedel ch även cykling i förbindelse med sprt- ch fritidsaktiviteter ökar i samhället. Detta bör stimuleras då det har psitiva effekter på både miljö ch hälsa. I Krnbergs län finns idag flera lika satsningar på cykelvägar men ckså på lika cykelprjekt, sm t ex Sydstleden ch ELMOS. En samlad inventering av behvet av gång- ch cykelinfrastruktur har dck inte genmförts ch någn särskild cykelplan finns heller inte för Krnbergs län, vilket är en brist. Reginförbundet södra Småland är psitiv till att en inventering av behvet genmförs samt att en gång- ch cykelvägsplan tas fram. Ett sådant arbete bör även ge en översiktlig bild av vilka investeringsbehv sm föreligger. 1 (2) Reginförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefn: Fax: E-pst: inf@rfss.se

67 Dnr 12/ Finansiering Att ta fram underlag för ch planera en inventering ch framtagandet av en gångch cykelvägsplan bedöms kunna genmföras inm ramen för befintlig verksamhet. Resurser för att genmföra inventering ch ta fram en gång- ch cykelvägsplan samt för eventuella investeringar, kan beslutas först när en kstnadsbild föreligger. Förslag till beslut Reginstyrelsen föreslår reginfullmäktige besluta Att uppdra åt styrelsen att ta fram underlag för beslut m genmförandet av en inventering ch en reginal gång- ch cykelvägplan. Att mtinen härmed anses besvarad. 2 (2)

68 Reginstyrelsen Ärende 6 c "Markaryd för framtiden" prjektansökan 1:1 reginala utvecklingsmedel Dnr 12/0248 Förslag till beslut Reginstyrelsen beslutar Att bevilja rubricerade prjekt kr under Att anvisa medlen ur anslaget 1:1. Att medlen kan användas sm medfinansiering i EU-prjektet Markaryd statin För framtiden/del 1 Prjektering. Ärendet Markaryd statin är tillsammans med Bjärnum ch Vittsjö i Skåne tre av de ttalt 16 nya tågstpp sm nu byggs inm ramen för Trafikverkets prjekt Pågatåg nrdst ch Krösatåg. Satsningen möjliggör reginaltågstrafik Hässlehlm Markaryd, vilken planeras starta i december När Hallandstunneln står färdig 2015 frigörs kapacitet på Markarydsbanan, vilket medger utveckling av persntrafik längs hela sträckan Hässlehlm-Halmstad. Alla tre berörda reginer har ambitiner för sådan trafik i sina respektive trafikförsörjningsprgram. För att genmgående trafik ska kunna realiseras krävs ytterligare åtgärder i Markaryd än de redan planerade. Om dessa åtgärder kan genmföras i förbindelse med den pågående byggnatinen kan kstnaderna reduceras väsentligt. För att färdigställa Markaryd för framtida genmgående trafik krävs relativt mfattande m- ch nyprjektering. Hela prjekteringen av Markaryd är ttalt kstnadsberäknad till ca 4,4 miljner krnr. Bifgade handlingar: - Arbetsutskttets prtkll 214/12 - Tjänsteskrivelse "Markaryd statin - För framtiden" prjektansökan anslaget 1:1

69 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Reginstyrelsens arbetsutsktt Sammanträdesdatum Sida (37) 214 Markaryd statin - För framtiden prjektansökan 1:1 reginala utvecklingsmedel Dnr 12/0248 Bakgrund Markaryd statin är tillsammans med Bjärnum ch Vittsjö i Skåne tre av de ttalt 16 nya tågstpp sm nu byggs inm ramen för Trafikverkets prjekt Pågatåg nrdst ch Krösatåg. Satsningen möjliggör reginaltågstrafik Hässlehlm Markaryd, vilken planeras starta i december När Hallandstunneln står färdig 2015 frigörs kapacitet på Markarydsbanan, vilket medger utveckling av persntrafik längs hela sträckan Hässlehlm-Halmstad. Alla tre berörda reginer har ambitiner för sådan trafik i sina respektive trafikförsörjningsprgram. För att genmgående trafik ska kunna realiseras krävs ytterligare åtgärder i Markaryd än de redan planerade. Om dessa åtgärder kan genmföras i förbindelse med den pågående byggnatinen kan kstnaderna reduceras väsentligt. För att färdigställa Markaryd för framtida genmgående trafik krävs relativt mfattande m- ch nyprjektering. Hela prjekteringen av Markaryd är ttalt kstnadsberäknad till ca 4,4 miljner krnr. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse "Markaryd statin - För framtiden" prjektansökan anslaget 1:1 Beslut Arbetsutskttet föreslår styrelsen att besluta Att bevilja rubricerade prjekt kr under Att anvisa medlen ur anslaget 1:1. Att medlen kan användas sm medfinansiering i EU-prjektet Markaryd statin För framtiden/del 1 Prjektering. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

70 Dnr 12/ Sara Nilssn Tel: Tjänsteskrivelse - Medel till prjektet Markaryd statin - För framtiden Ärendet Reginförbundet södra Småland har tillsammans med angränsande län fattat beslut m trafikökningar för flera hundra miljner krnr per år. Utbyggnaden bygger på ett nära samarbete mellan berörda reginer, kmmuner ch Trafikverket, vilket kmmer att ytterligare intensifieras när den nya trafiken startar. I den satsning på nya tågstpp sm nu genmförs inm ramen för Trafikverkets prjekt Pågatåg nrdst ch Krösatåg ingår Markaryd. Satsningen på Markarydsbanan, med nya tågstpp i Markaryd, Bjärnum ch Vittsjö, möjliggör persntrafik på sträckan Hässlehlm-Markaryd. De tre tågstppen byggs ch mbyggnaden i Markaryd är idag kstnadsberäknad till ca 27 miljner krnr. När Hallandstunneln står färdig 2015 frigörs kapacitet på Markarydsbanan, vilket medger utveckling av persntrafik längs hela sträckan Hässlehlm-Halmstad. Det har under lång tid förts samtal mellan invlverade parter kring en sådan utveckling. Idag är alla tre berörda reginer psitiva till ch arbetar aktivt för en genmgående persntrafik Hässlehlm-Halmstad. Alla tre reginer har ckså med ambitiner för sådan trafik i sina respektive trafikförsörjningsprgram. Förutsättningarna för de nya tågstppen har förändrats väsentligt sedan EUprjektet Pågatåg nrdst södra Småland skrevs vårvintern Det är 1 (3) Reginförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefn: Fax: E-pst: inf@rfss.se

71 Dnr 12/ relativt str diskrepans mellan vilka behv för åtgärder man såg då ch det tågstpp sm byggs idag. För att planerna på genmgående trafik ska kunna realiseras krävs ytterligare åtgärder ch m dessa genmförs redan nu, i förbindelse med den pågående byggnatinen, kan kstnaderna reduceras väsentligt. Det är med andra rd gd samhällseknmi att redan nu färdigställa Markaryd För framtiden. Markaryd - Prjektering För att färdigställa Markaryd för framtiden med genmgående trafik hela vägen Hässlehlm Halmstad krävs relativt mfattande m- ch nyprjektering. Hela prjekteringen av Markaryd är ttalt kstnadsberäknad till ca 4,4 miljner krnr. Prjektets mål är: - Att genmföra prjektering av nödvändiga åtgärder på Markaryd statin för att säkerställa genmgående trafik längs hela Markarydsbanan Prjektet ska genmföras t..m Den planerade budgeten för prjektet ser ut sm följer: Kstnader 2012 Ttalt Köp av tjänst Summa Finansiering 2012 Ttalt Trafikverket Reginförbundet Summa Jämställdhet ch mångfald Sm ett led i en allmän satsning på ökad tillgänglighet till bl a arbete ch studier har prjektets resultat ch effekter en psitiv inverkan på jämställdhet genm kvinnrs vidgade arbetsmarknadsregin. 2 (3)

72 Dnr 12/ Prjektet genmförs av Trafikverket vars arbete med jämställdhet ch mångfald framgår av verkets persnalplitiska prgram. Knsekvensbeskrivning Ett bifall innebär att en viktig del av den framtida utvecklingen för Markarydsbanan ch Markaryds statin kmmer på plats. Ett bifall påverkar sm alltid tillgången till prjektmedel framöver. Kansliet föreslår dck att ansökan pririteras då åtgärden kan genmföras inm pågående upphandling för Trafikverkets prjekt Pågatåg nrdst ch Krösatåg, vilket är kstnadseffektivt ch därmed innebär gd samhällseknmi. Medel finns inm den ttala beslutsbudgeten 2012, där en str andel medel för innevarande år ännu ej tagits i anspråk. Ett avslag innebär med största sannlikhet att kstnaden för ett framtida genmförande ökar väsentligt. Diskussin/överväganden Prjektet ligger väl i linje med RUP:en inm ramen för Infrastruktur ch kmmunikatiner. I reginförbundets prjektkriterier fastslås att rena investeringsprjekt ej ska finansieras. I detta fall handlar det emellertid m prjektering av en framtida investering. Inm ramen för årets 1:1-anslag finns dessutm gda möjligheter att anslå medel till prjektet, eftersm nyttjandegraden hittills är låg. Prjektet måste därför slutredvisas innan årets slut, så att års medel kan användas. Förslag till beslut Baserat på vanstående föreslås arbetsutskttet besluta Att bevilja rubricerat prjekt kr under Att anvisa medlen ur anslaget 1:1. Att medlen kan användas sm medfinansiering i EU-prjektet Markaryd statin För framtiden / Del 1 Prjektering. Beslutet gäller endast under förutsättning att prjektet slutredvisas senast 10 december (3)

73 Reginstyrelsen Ärende 6 d Markaryd för framtiden prjektansökan samt genmförandeavtal Dnr 12/0247 Förslag till beslut Reginstyrelsen beslutar Att gdkänna prjektansökan till EU s strukturfnder Småland ch Öarna "Markaryd statin För framtiden / Del 1 Prjektering. Att medfinansiera EU-ansökan med kr anvisade ur anslaget 1:1. Att gdkänna genmförandeavtal mellan Trafikverket, Markaryds kmmun ch Reginförbundet södra Småland avseende prjektering ch byggnatin av tillkmmande plattfrm i Markaryds statin. Ärendet I den satsning på nya tågstpp sm nu genmförs inm ramen för Trafikverkets prjekt Pågatåg nrdst ch Krösatåg ingår Markaryd sm en av ttalt 16 statiner. När Markaryd, Björnum ch Vittsjö statiner längs Markarydsbanan är klara planeras reginaltågstrafik starta i december När Hallandsåsen är färdig 2015 frigörs kapacitet på Markaryds banan, vilket medger utveckling av genmgående persntrafik hela vägen Hässlehlm Halmstad. De åtgärder sm nu påbörjats i Markaryd är inte tillräckliga för denna trafik utan kräver ytterligare en plattfrm. Genm att prjektera ch bygga denna plattfrm samtidigt med den nu påbörjade byggnatinen, kan kstnaderna reduceras väsentligt. Detta EU-prjekt avser prjektering av den nya plattfrmen samt viss mprjektering, vilken är kstnadsberäknad till 3,6 miljner krnr, varav 1,4 miljner krnr ansöks från EU s strukturfnder Småland ch öarna ch 2,2 miljner krnr från Reginförbundet södra Småland, sm ckså är prjektägare. Prjektet är nära kpplat till EU-ansökan Markaryd statin För framtiden / Del 2 Byggnatin, vilket är kstnadsberäknat till 4,2 miljner krnr ch medfinansieras av Markaryds kmmun med 2,6 mijner krnr. Bifgade handlingar: - Arbetsutskttets prtkll 215/12 - Prjektansökan till EU s strukturfnder Småland ch Öarna, inklusive budget

74 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Reginstyrelsens arbetsutsktt Sammanträdesdatum Sida (37) 215 Markaryd för framtiden prjektansökan samt genmförandeavtal Dnr 12/0247 Bakgrund I den satsning på nya tågstpp sm nu genmförs inm ramen för Trafikverkets prjekt Pågatåg nrdst ch Krösatåg ingår Markaryd sm en av ttalt 16 statiner. När Markaryd, Björnum ch Vittsjö statiner längs Markarydsbanan är klara planeras reginaltågstrafik starta i december När Hallandsåsen är färdig 2015 frigörs kapacitet på Markaryds banan, vilket medger utveckling av genmgående persntrafik hela vägen Hässlehlm Halmstad. De åtgärder sm nu påbörjats i Markaryd är inte tillräckliga för denna trafik utan kräver ytterligare en plattfrm. Genm att prjektera ch bygga denna plattfrm samtidigt med den nu påbörjade byggnatinen, kan kstnaderna reduceras väsentligt. Detta EU-prjekt avser prjektering av den nya plattfrmen samt viss mprjektering, vilken är kstnadsberäknad till 3,6 miljner krnr, varav 1,4 miljner krnr ansöks från EU s strukturfnder Småland ch öarna ch 2,2 miljner krnr från Reginförbundet södra Småland, sm ckså är prjektägare. Prjektet är nära kpplat till EU-ansökan Markaryd statin För framtiden/del 2 Byggnatin, vilket är kstnadsberäknat till 4,2 miljner krnr ch medfinansieras av Markaryds kmmun med 2,6 miljner krnr. Beslutsunderlag - Prjektansökan till EU s strukturfnder Småland ch Öarna, inklusive budget Beslut Arbetsutskttet föreslår styrelsen att besluta Att gdkänna prjektansökan till EU s strukturfnder Småland ch Öarna "Markaryd statin För framtiden/del 1 Prjektering. Att medfinansiera EU-ansökan med kr anvisade ur anslaget 1:1. Att gdkänna genmförandeavtal mellan Trafikverket, Markaryds kmmun ch Reginförbundet södra Småland avseende prjektering ch byggnatin av tillkmmande plattfrm i Markaryds statin. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

75 En investeringför framtiden EUROPEISI<A UNIONEN Eurpeiska reginala utvecklingsfnden TILLVÄXT VERKET- Prjektansökan ur EG :s strukturfnder Reginalt strukturfndsprgram för stärkt knkurrenskraft ch sysselsättning Versin Allmänna uppgifter Prjektets namn Markaryd statin - För Framtiden l Del l - Prjektering Datum för prjektstart l Datum för prjektslut l Belpp sm söks ur den reginala fnden l sek Stöd söks inm åtgärd (åtgärdsdkumentet för prgrammet kan laddas ned på 1 Tillgänglighet Län sm mfattas av prjektets verksamhet Krnbergs liin Kmmuner sm mfattas av prjektets verksamhet Markaryds kmmun Ska samarbete ske med prjekt inm ett annat prgram? D Ja [g! Nej Om Ja, ange nedan prjektets namn, kntaktpersn för prjektet samt namnet på aktuellt prgram. Prjektets namn Kntaktpersn för prjektet l Aktuellt prgram 2. Uppgifter m sökande Org anisatinens namn Organisatinsnummer Reginförbundet södra Smilland Juridisk frm CFAR-nummer Kmmunalförbund Adress Telefnnummer Videmn Science Park Pstnummer Faxnummer l Ort Viixjö Arbetsställets namn Arbetsställets besöksadress Reginförbundet sdra Smilland PG Veijdes väg 15, Växjö W ebbadress e-pstadress inf@rfss.se Behörig att företräda sökande Rland Gustbee ch Peter Hagla 3. Kntaktpersner Kntaktpersn hs sökanden Eva Palmer Kntaktpersn eknmi Gun-I3ritt Ahlburg Telefn nr l Mbiltelefn nr Telefn nr l Mbiltelefn nr e-pstadress e-pstadress eva.palmer@rfss.se gun-britt.ahlburg@r fss.se Prjektledare Eva Palmer Telefn nr Mbiltelefn nr e-pstadress

76 4. Betalningssätt strukturfndsstödet utbetalas till sökandes: (ange endast ett alternativ) [8] plusgir nr: D bankgir nr: 5. Mms Är sökanden mmsredvisningsskyldig för prjektets verksamhet? [8] Ja D Nej 6. Upphandling Omfattas sökanden av Lagen m Offentlig upphandling? [8] Ja D Nej 7. Annat stöd (utöver medfinansieringen till denna ansökan) Har annat ffentligt eller annat EU-stöd sökts eller beviljats för samma aktiviteter/utgifter D Ja [8] Nej Om Ja, ange nedan finansiär ch belpp Finansiär l Belpp Ta del av punkt 11 i prjektansökan ch handledning för ifyllande av prjektansökan innan ni fyller i nedanstående punkter. Säkerställ att de hrisntella kriterierna beaktas i både planering ch beskrivning av prjektet ch att det tydliggörs i följande punkter i prjektansökan. 8. Prjektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för prjektet Reginförbundet södra Småland ~r en plitiskt styrd rganisatin sm ~ r ffentligt finansierad ch ~gs av l~nets 8 kmmuner ch landstinget. Det övergripande uppdraget ~r att st~rka samverkan på reginal nivå ch kraftfullt verka för utveckling ch hållbar tillv~xt i reginen. Ledrden "ett gtt liv i södra Småland" ska genmsyra all verksamhet. Reginförbundet har under senare år arbetat mycket aktivt för att realisera ett antal av de infrastrukturbjekt sm under många år identifierats sm mycket angel~gna. Finansiering från EU ch en i övrigt hög medfinansieringsgrad i alla bjekten har gjrt att vi nu undan för undan ser infrastrukturen utvecklas ch skapa nya möjligheter för att öka m~nniskrs anv~ndning av kllektivtrafik. Nya tågstatiner byggs söderut i Gemla, Vislanda, Diö ch Markaryd samt på ni skånska rter. Nrrut, mt N~ssjö, har nya statiner i Mheda, Lammhult ch Stckaryd byggts. För att klara trafiken österut byggs nya mötesstatiner i Aryd ch Orsjö. En ny mötesstatin byggs ~ven i Räppe. Alvesta, sm är en viktig bytespunkt, får nytt resecentrum ch på Växjö bangård görs en mfattande mbyggnad. Reginförbundet södra Småland har tillsammans med angränsande län fattat beslut m trafikökningar för flera hundra miljner krnr per år. Utbyggnaden bygger på ett nära samarbete mellan berörda reginer, kmmuner ch Trafikverket, vilket kmmer att ytterligare intensifieras när den nya trafiken startar. l ungef~r tre år har vi planerat för att starta reginaltågstrafik mellan bl a Hässlehlm ch V~xjö. Mellan dessa två ~ndpunkter återöppnas sex statiner i Småland ch Skåne. Mycket pengar investeras av kmmunerna ch EU för att få dessa statiner till stånd. Ytterligare tre nya statiner längs str ~cka n Växjö/Aivesta-N~ssjö invigdes 4 januari l den satsning på nya tågstpp sm nu genmförs inm ramen för Trafikverkets prjekt "Pågatåg nrdst ch Krösatåg" ingår Markaryd. satsningen på Markarydsbanan, med nya tågstpp i Markaryd, Bj~rnum ch Vittsjö, möjliggör persntrafik på str~ckan Hässlehlm-Markaryd. De tre tågstppen byggs ch mbyggnaden i Markaryd är idag kstnadsberäknad till ca 27 miljner krnr.... Oi Ol " u. '<t r När Hallandstunneln står färdig 2015 frigörs kapacitet på Markarydsbanan, vilket medger utveckling av persntrafik l ~ngs hela sträckan H~sslehlm-Halmstad. Det har under lång tid förts samtal mellan invlverade parter kring en sådan utveckling. Idag ~ r alla tre berörda reginer psitiva till ch arbetar aktivt för en genmgående persntrafik H~sslehlm-Halmstad. Alla tre reginer har ckså med ambitiner för sådan trafik i sina respektive trafikförsörjningsprgram. Regin Halland har nyligen tagit initiativ till att i samverkan med Regin Skåne ch Reg införbundet södra Småland, utreda förutsättningarna för att bedriva persntrafik på hela Markarydsbanan mellan Hässlehlm ch Halmstad från Utgångspunkten ~ r att tågtrafiken ska bidra till en reginförstring ch reginala utvecklingseffekter. För uts~ttning arna för de nya tågstppen har för~ndrats väsentligt sedan EU-prjektet "Pågatåg nrdst - södra Småland" skrevs vårvintern Det ~r relativt str diskrepans mellan vilka behv för åtg~rder man såg då ch det tågstpp sm byggs idag. Ändå räcker de åtg~rder sm nu ska genmföras i Markaryd inte riktigt till utan måste 2 (1 7)

77 kmpletteras för att planerna på genmgående trafik ska kunna realiseras. Detta medför ytterligare kstnader men m dessa kmpletterande åtg~rder genmförs redan nu, i förbindelse med den pågående byggnatinen, kan kstnaderna reduceras v~sentligt. Det ~r med andra rd gd samhallseknmi att redan nu f~rdigst~lla Markaryd - För framtiden. 8. Prjektbeskrivning (frts) 8.2 Sammanfattande prjektbeskrivning Föruts~ttningarna för de nya tågstppen har för~ndrats v~sentligt sedan E U-prjektet "Pågatåg nrdst - södra Småland" skrevs vårvintern Det ~r relativt str diskrepans mellan vilka behv för åtg~rder man såg då ch det tågstpp sm byggs idag. Ändå r~cker de åtg~rder sm nu ska genmföras i Markaryd inte riktigt till utan måste kmpletteras för att planerna på genmgående trafik ska kunna realiseras. Detta medför ytterligare kstnader men m dessa kmpletterande åtg~rder genmförs redan nu, i förbindelse med den pågående byggnatinen, kan kstnaderna reduceras v~sentligt. Det ~r med andra rd gd samhallseknmi att redan nu f~rdigställa Markaryd - För framtiden. Markarydsbanan - Beskrivning Markarydsbanan är enkelspårig, elektrifierad ch av relativt gd standard. För närvarande finns endast mötesstatiner i Markaryd ch Genevad. När Pågatågs-prjektet är klart utökas mötesmöjligheterna med mötesstatin ch tågstpp i Bjärnum ch Vittsjö. För genmgående trafik behövs sannlikt även en statin i Knäred i Halland. Idag trafikeras Markarydsbanan huvudsakligen av gdståg mellan Götebrg ch Malmö samt några turer per dag av X2000. En del av denna trafik beräknas gå genm Hallandstunneln när den står färdig, vilket ger ny kapacitet ch öppnar möjlighet för genmgående persntrafik på Markarydsbanan. Idag används Markarydsbanan även sm rnledningsbana för södra stambanan. Genmförande - Pågående prjekt l genmförandeavtalet för "P ågatåg nrdst ch Krösatåg" från januari 201 O planeras för Markaryd: "En ny sidplattfrm utmed spår 1 ch befintlig plattfrmsövergång över bangården förl~ngs ch förses med ytterligare 3 (17)

78 bmmar". Under planeringen av prjektet har de ursprungliga förutsättningarna andrats väsentligt. Den lösning Trafikverket nu avser bygga i Markaryd tillfredsställer funktinen för kmmande trafik Hässlehlm-Markaryd. Ett ytterligare plus är att hela bangårdsmrådet i Markaryd blir mer attraktivt då de uppställningsspår sm idag finns kan tas brt. Byggnatinen innebär att spåret mt Timsfrs elektrifieras. Spår 1 inklusive växlar rivs. Befintlig plattfrmsövergång med bmmar till mellanplattfrmen ersätts av en gångbr med hiss över spår 2-3. Mellanplattfrmen rivs, s idplattfrm mt spår 2 istället för mt spår 1. Spår 2 ch 3 rörs ej. Spår 4-6 (uppställningsspår) inklusive växlar rivs, ersätts med nytt uppställningsspår i spår 6 läge. Uppskattad kstnad för denna lösning är ca 27 miljner krnr (majl2012). Byggnatin är planerad till 2013 med trafikstart i december samma år. Denna lösning ar finansierad, bl a genm E U-prjektet "Pågatåg nrdst - södra Småland" Genmförande DETTA PROJEKT- Markaryd För Framtiden l Del1 -Prjektering För att färdigställa Markaryd för framtiden med genmgående trafik hela vägen Hässlehlm - Halmstad krävs ytterligare en sidaplattfrm mt spår 3. Denna plattfrm är kstnadsberäknad till ca ttalt 6 miljner krnr, inklusive prjektering av själva plattfrmen. Det tillkrner ytterligare m prjektering på grund av ändrad spårriktning samt signal. Ttalt är prjekteringen kstnadsberäknad till ca 3,6 miljner krnr. Genmförande- Markaryd För Framtiden l Del 2 - Byggnatin Att bygga själva plattfrmen är kstnadsberäknat till ca 4,2 miljner krnr. Både prjektering ch byggnatin kan genmföras inm samma upphandling sm det pågående prjektet. 8.3 Syfte med prjektet Prjektet syftar till att Markaryds statin färdigställs för kmmande genmgående trafik mellan Hässlehlm ch Halmstad. 8.4 Prjektets mål Prjektets mål är att prjektera den tillkmande plattfrmen samt viss mprjektering inför byggnatin av den tillkmmande plattfrm sm krävs för att kunna genmföra planerad genmgående trafik. 8.5 Prjektets målgrupp 4 (1 7)

79 Prjektets målgrupp ar alla sm på lika satt anvander jarnvagen. Resenärer mellan två stra målpunkter i södra Sverige, Hassiehlm ch Halmstad, får på sikt tillgång till bra tågförbindelser. Indirekt utgörs målgruppen ckså av kmmuner ch reginer sm med tillgången till bra ch miljövanliga kmmunikatiner kan erbjuda manniskr en attraktiv livsmiljö med gd reginal tillganglighet. Företagen ges tillgång till en förbahrad transprtlgistik samt tillgång till persnal från ett större gegrafiskt mråde. 8. Prjektbeskrivning (frts) 8.6 Prjektrganisatinen Reginförbundet södra Småland ar prjektagare ch förbundsstyrelsens arbetsutsktt utgör prjektets styrgrupp. Reginförbundet administrerar aven finansieringen ch EU-prjektet.,..,\c:>s~ ~~ \e.'\.~--") ck, byc_j<")y'r'--~ct_../\ Byyg-antinen genmförs av Trafikverkets prjektrganisatin för "Pågatåg nrdst ch Krösatåg". 8.7 Arbetssätt ch verksamhetsbeskrivning, inklusive beskrivning av prjektets aktiviteter Trafikverket ansvarar för ch genmför prjektering ch byggnatin i Markaryd. Reginförbundet ansvarar för administratin av finansiering ch EU-prjekt. Prjektet avrapprteras minst en gång i halvåret under prjektperiden. Prjektet administreras enligt samma rutin sm upprattats för infrastrukturprjekten "Pågatåg" (Ärende-ID ), "TUSS" (Ärende-ID ) ch "TSS" (Ärende-ID70441). Reginförbundet står för prjektets samtliga kstnader ch administrerar samtliga finansiella medel. Trafikverket bkför sin del av prjektets kstnader så att de kan sarredvisas, ar spårbara ch kan identifieras. Reginförbundet erhåller redvisning från Trafikverket ch sammanstaller lagesrapprt med eknmisk redvisning ch ansökan m utbetalningaveu-medel minst en gång per halvår under prjekttiden. Rapprterade kstnader kan granskas ch verifieras av revisr skild från prjektagare ch samverkanspart m så kravs. Sarskilt genmförandeavtal upprättas mellan Trafikverket, Reginförbundet södra Småland ch Markaryds kmmun avseende prjektering ch byggnatin av den tillkmmande plattfrmen. Trafikverket, mråde bana, handlar upp enligt Lag (2007: 1 092) m upphandling inm mrådena vatten, energi, transprter ch psttjanster (LUFS). Prjektering ch byggnatin kan genmföras inm ramen för redan genmförd upphandling för Trafikverkets byggprjekt "Pågatåg nrdst ch Krösatåg". 8.8 Prjektavgränsning,... a; Ol " u. q r 5 (17)

80 Denna ansökan avser enbart prjektering av tillkmmande plattfrm på Markaryd statin samt viss mprjektering ch kan därmed hållas väl avskild från pågående prjekt. Trafikverket kmmer att särredvisa kstnaderna. För att tydligt avgränsa detta prjekt från EU-prjektet "Pågatåg Nrdst - södra Småland ", kmmer inga prjekteringskstnader för Markaryd att redvisas i det prjektet. Trafikverket ch reginförbundet har under flera års samverkan kring EU-finansierade infrastrukturprjekt utarbetat väl fungerande rutiner för eknmisk redvisning ch uppföljning. 8.9 Kppling till det reginala näringslivet Ett långsiktigt hållbart järnvägsnät för passagerartrafik ch gdstransprter mellan Hässlehlm ch Halmstad är helt nödvändigt. Mitt emellan dessa båda städer ligger Markaryd med flera större arbetsplatser, bl a Nibe. Tågtrafikens betydelse för att kunna nå ut till marknader ch för att marknaderna ska kunna nå reginen är väl känd. Förbättringar av järnvägsstandarden medför att reginen har förutsättningar att utveckla sin rll sm en viktig aktör i det natinella ch internatinella samspelet. Småland präglas av metall-, plast- ch trävaruindustri ch står för stra prduktinsch nettexprtvärden. En viktig aspekt är naturligtvis ckså arbetskraftsförsörjningen sm gynnas av ett effektivt trafikeringssystem. Den tillkmmande reginaltågstrafiken innebär reginförstrande effekter av str betydelse för hur effektivt arbetsmarknaden fungerar. Nya arbets- ch studieplatser blir tillgängliga för fler persner ch arbetsmarknaden på de mindre rter sm får tågstpp blir mindre sårbar.,._ 0: Ol ll " " å' ~ Q; ~ 8. Prjektbeskrivning (frts) 8.1 O Kppling till andra prjekuinsatser Trafikverkets byggprjekt "Pågatåg Nrdst ch Krösatåg" mfattar 13 nya tågstpp varav fyra i Småland ch ni i Skåne. Prjektet är reglerat i "Genmförande- ch finansieringsavtal avseende Pågatåg Nrdst - åtgärder för att förstärka den reginala tågtrafiken i nrdöstra Skåne ch södra Småland", undertecknat av samtliga finansiärer Inm ramen för byggprjektet har även tre nya statiner, Mheda, Lammhult ch Stckaryd, byggts i Småland. Dessa statiner regleras i särskilt genmförandeavtal De småländska bjekten finansieras genm två lika EU-prjekt, "Pågatåg nrdst- södra Småland" ch TSS- Tågstpp södra stambanan". Trafikverket ansvarar genm sin prjektrganisatin för upphandling, prjektering ch byggnatin av samtliga bjekt. Prjektet "Markaryd statin - För framtiden/ Del 1 - Prjektering" innehåller ingen EU-finansiering från någt annat prgram. Prjekt är nära kpplat till "Markaryd statin - För Framtiden l Del 2 - Byggnatin" Resultatspridning Infrmatin m prjektet sprids i huvudsak via Trafikverkets webbplats, Reginförbundet södra Smålands webbplats samt Markaryds kmmuns webbplats. Media har visat strt intresse för samtliga infrastrukturprjekt sm pågår varför man kan förmda att så blir fallet även vad gäller utvecklingen av Markaryd statin. Prjektet har intresse för allmänheten i ch med att en gd trafikering utvecklas. Då infrmatinsinsatserna huvudsakligen görs via webben ch kan genmföras inm ramen för administratinen, bedöms kstnaderna sm marginella ch har därför inte tagits upp sm egen budgetpst All infrmatin kmmer att följa EU Småland ch öarnas grafiska riktlinjer. ~ i= 8.12 Uppföljning/Utvärdering/Följefrskning 6 (17)

81 Prjektet utgör en del av den mfattande utbyggnad av infrastruktur på järnvägssidan sm nu pågår. Särskild följefrskning bedöms inte relevant då effekterna av satsningen utvärderas kntinuerligt i framtiden genm bl a resandestatistik ch annan mätbar utveckling. Arbetsutskttet i Reginförbundet södra Smålands förbundsstyrelse utgör prjektets styrgrupp ch följer därmed prjektet under genmförandet. Trafikverket, sm är en statlig ffentlig myndighet kmmer att äga samtliga investeringar sm görs i Markaryd. Trafikverkets uppgift är att äga, förvalta ch tillhandahålla järnväg för alla gdkända peratörer. Detta garanterar att samtliga nuvarande peratörer av järnvägstrafik kan använda de investeringar sm genmförs inm ramen för prjektet. 7 (1 7)

82 9. Tid ch aktivitetspjan för prjektet Aktivitet startdatum Slutdatum Budgeterad kstnad Prjektadministratin kr Prjektledning Trafikverket kr Prjektering kr Infrmatinsspridning slutrapprt Insatser för någunågra av de hrisntella kriterierna Infrmatinsspridning m verksamhet ch resultat Prjektutvärdering ch slutredvisning, inklusive slutrapprt Prjektets start ch slutdatum O. Indikatrer 10.1 Indikatr Kvinnr Män Antal Antal nya/skapade arbetstillfällen (fördelat på kvinnr ch män) Antal nystartade företag (fördelat på ägda av kvinnr ch ägda av män) Antal nystartade företag med delaumixat ägande Prjekt för ny transprt- ch kmmunikatinslösning l 10.2 Kmmentar till indikatrerna Markaryd statin Del 1 är ett prjekt sm syftar till att förbereda Markaryd statin för kmmande persntrafik när Markarydsbanan öppnar hela vägen mellan Hässlehlm ch Halmstad. Prjektet avser ett prjekt för en ny transprt- ch kmmunikatinslösning. 8 (17)

83 11. Hrisntella kriterier (ta del av guider för hrisntella kriterier sm finns på Vilken påverkan har prjektet på jämställdhet D - Syftar direkt till att öka jämställdheten [g) - Har en övervägande psitiv påverkan ur ett jämställdhetsperspektiv D - Har en övervägande negativ påverkan ur ett jämställdhetsperspektiv Besvara krtfattat följande fyra frågr: 1. Vilka mätbara mål finns avseende jämställdhet inm prjektet? 2. Vilka aktiviteter planeras för att nå målen när det gäller jämställdhet? 3. På vilket sätt påverkar prjektets resultat ch effekter jämställdheten? 4. Hur kmmer prjektet kvinnr ch män till gd vad gäller företagande, arbetstillfällen etc.? J~mst~lldhet Prjektet har inte satt upp några m~tbara mål för jämställdhet ch inga särskilda aktiviteter planeras. Sm ett led i en allmän satsning på ökad tillgänglighet till bl a arbete ch studier har prjektets resultat ch effekter en psitiv inverkan på jämställdhet genm kvinnrs vidgade arbetsmarknadsregin. Trafikverkets arbete med jämställdhet ch mångfald framgår av verkets persnalplitiska prgram: Persnalstrategi/Berikande mångfald Vårt samhälle präglas av mångfald av lika slag, såsm ålder, kön, funktinshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet, religiös uppfattning samt etnisk tillhörighet. Därför ~r mångfald en viktig faktr i Trafikverket, för att vi ska kunna förstå ch möta samhällets behv på bästa sätt. Olika erfarenheter ch synsätt är en tillgång ch behövs för att stärka såväl vår kundrientering sm vår kreativitet ch effektivitet. Grunden i Trafikverkets mångfaldsarbete är att varje individ är unik ch ska behandlas med respekt. Mångfaldsarbetet bygger på de mänskliga rättigheterna ch ett etiskt synsätt, sm innebär att människr ska bemötas med ärlighet, rättvisa ch respekt för integritet. För dig sm medarbetare innebär det att du har ett förhållningssätt där du ser brtm grupptillhörighet ch kategrisering. Istället ser du individen utifrån dennes förutsättningar, förmågr ch behv ch behandlar alla likvärdigt." Dkumentet bifgas ansökan ch finns ~ven på Trafikverkets webb under rubriken Plicydkument Vilken påverkan har prjektet på integratin ch mångfald D - Syftar direkt till att öka integratin ch mångfald [g) - Har en övervägande psitiv påverkan ur ett integratins- ch mångfaldsperspektiv D - Har en övervägande negativ påverkan ur ett integratins- ch mångfaldsperspektiv Besvara krtfattat följande fyra frågr: 1. Vilka mätbara mål finns avseende integratin ch mångfald inm prjektet? 2. Vilka aktiviteter planeras för att nå prjektets mål när det gäller integratin ch mångfald? 3. På vilket sätt påverkar prjektets resultat ch effekter integratin ch mångfald? 4. Hur kmmer prjektet lika grupper till gd vad gäller företagande, arbetstillfällen etc. Prjektet har inte satt upp några mätbara mål för integratin ch mångfald ch inga särskilda aktiviteter planeras. Sm ett led i en allmän satsning på ökad tillgänglighet till bl a arbete ch studier har prjektets resultat ch effekter en psitiv inverkan på integratin ch mångfald. Se vidare utdrag ur Trafikverkets persnalplitiska prgram under Jämställdhet van.... Oi Ol w " " 9 (17)

84 11. Hrisntella kriterier (frts) Vilken påverkan har prjektet på miljön D - Syftar direkt till att förbättra miljön ~ - Har en övervägande psitiv påverkan på miljön D - Har en övervägande negativ påverkan på miljön Besvara krtfattat följande fyra frågr: 1. Vilka mål finns avseende miljö inm prjektet? 2. Vilka aktiviteter planeras för att nå prjektets mål när det gäller miljö? 3. På vilket sätt påverkar prjektets resultat ch effekter miljön? 4. Har prjektet påverkan på någt Natura 2000-mråde? Prjektet har inte satt upp några särskilda miljömål ch inga särskilda aktiviteter planeras. Tåg är ett miljövänligt transprtsätt vilket minskar ljeberendet ch därmed belastningen på klimatet. Ett exempel: Om 600 persner varje dag väljer tåg istället för bil mellan t ex Markaryd ch Hässlehlm minskar det årliga kldixidutsläppet från kil till 48,7 kg. All utveckling av järnvägstransprter innebär således psitiva effekter för miljön. Prjektet har ingen påverkan på någt Natura 2000-mråde. Trafikverkets miljöplicy ska följas under byggnatinen. Vilken påverkan har prjektet på flkhälsan (endast bligatrisk uppgift för Östra Mellansverige) D - Syftar direkt till att förbättra flkhälsan D - Har en övervägande psitiv påverkan på flkhälsan D - Har en övervägande negativ påverkan på flkhälsan Besvara krtfattat följande tre frågr: 1. Vilka mätbara mål finns avseende flkhälsa inm prjektet? 2. Vilka aktiviteter planeras för att nå målen när det gäller flkhälsa? 3. på vilket sätt påverkar prjektets resultat ch effekter flkhälsan hs lika grupper? Ej aktuellt. " Oi Ol " w '<t r 1 (17)

85 12. Förväntade resultat 12.1 Förväntade resultat efter prjektperiden Efter genmfört prjekt är prjekteringen av en kmmande vidareutveckling av Markaryd statin klar. Utveckli ngen av järnvägen i reginen kan öka ytterligare ch investeringar för planerad trafikering är förberedd Förväntad verksamhet efter prjektperiden Utökad tågtrafik på Markarydsbanan Förväntade effekter på sikt På sikt innebär prjektet att vi får ett långsiktigt hållbart järnvägsnät för persntrafik mellan Hässlehlm ch Halmstad, med tågstpp på flera statiner längs Markarydsbanan.... a; Ol u. ".q r t ~ 0: ~ ~ i= Gå nu vidare till bilaga Specifikatin av kstnadsbudget ch fyll i prjektets eknmiska uppgifter. 11 ( 17)

86 13. Kstnadsbudget Kstnader Ar 20 Ar 2012 Ar 2013 Ar 20 Ttalt Persnal Köp av tjänst Lkalkstnader Investeringar övriga kstnader Intäkter i prjektet (avgår) Faktiska kstnader Offentliga bidrag i annat än pengar Summa ttalt Finansieringsplan exkl. privata bidrag i annat än pengar 14.1 Offentlig finansiering Kntant finansiering Ar 20 Ar 2012 Ar 2013 Ar 20 Ttalt Reginförb. södra Småland Summa kntant finansiering Offentliga bidrag i annat än pengar Summa ffentliga bidrag i annat än pengar Summa strukturfndsstöd Ar20 Ar 2012 Ar 2013 Ar 20 Ttalt Reginala fnden ( 17)

87 14.3 Privat kntant finansiering Ar 20 Ar 20 Ar 20 Ar 20 Ttalt Summa 14.4 Summa ttal finansiering Ar 20 Ar 20 Ar 20 Ar20 Ttalt Privata bidrag i annat än pengar (denna finansiering ingår inte i budget) Antal timmar Ttalt Arbetsinsats Lkaler Materiallutrustning Summa 13 (17)

88 16. Bilagr för en kmplett ansökan Nummer Bilaga 1 Fördjupad prjektbeskrivning inklusive riskanalys Framgår av ansökan Specifikatin av kstnader 2 Inkmmer snarast Medfinansieringsintyg från ffentliga medfinansiärer 3 Underlag sm styrker vem/vilka sm har rätt att företräda den sökande 17. Tillkmmande bilagr Nummer Bilaga - Uppgift m mervärdesskattskyldighet - Underlag sm styrker lkalkstnader - Medfinansieringsintyg från privata medfinansiärer Samma sm Ä-ID Upphandlingsplicy/Upphandlingsunderlag - Beräkningsunderlag ch specifikatin för indirekta kstnader Uppgifter m aktiviteter sm kan finansieras enligt bestämmelserna i förrdningen - för Eurpeiska scialfnden samt beräkningsunderlag för kstnader knutna till dessa aktiviteter - Beräkningsunderlag för resekstnader - Redgörelse för allt annat stöd av mindre betydelse sm sökande, ch/eller i prjektet ingående företag mttagit under innevarande ch föregående två beskattningsår. 4 Kmpletteras senare Samverkansavtal mellan parter sm samverkar i ett prjektgenmförande Underskrift Genm underskriften intygas att: - de uppgifter sm lämnats i ansökan, inklusive bilagr, är riktiga ch att de kpir av handlingarna sm bifgats ansökan stämmer överens med riginalen. - sökanden har tagit del av föreskrifter ch förrdningar sm gäller för det sökta stödet ch åtar sig att följa de villkr sm gäller för det stöd sm eventuellt erhålls. {_J- A Datum Behörig att företräda ~ökand e n ~ 1-:Namnförtydligande l Rland Gustbee/Peter Hgla /-~ v-~, ' v Underskriven ansökan med bilagr lämnas/skickas in till aktuellt prgramkntr. Ansökan skickas även in elektrniskt. Pstadress ch e-pstadress finns på Tillväxtverkets hemsida När Tillväxtverkets webbansökan finns tillgänglig på Tillväxtverkets hemsida bör ansökan göras på webben. Det kmmer att framgå på Tillväxtverkets hemsida när det är möjligt att söka på webben. 14 (17)

89 Specifikatin av kstnader Bilaga Reginalt strukturfndsprgram för stärkt knkurrenskraft ch sysselsättning Persnal Egen persnal, namn/befattning Eva Palmer Trafikverkets prjektledning Trafikverkets prjekteringsansv. Trafikverket, övrig persnal Diff pga blankett Summa persnal Månadslön inkl Sysselsättningsgrad Antal månader Ttal kstnad lönebikstnader (0-1 ex 0,75) , , , , , Persnal fördelat per år Ar Summa fördelat per år Ar 2012 Ar 2013 Ar Ttalt Köp av tjänst Ange typ av tjänst/namn på anlitat företag Ttal kstnad Prjektering/Knsult Summa köp av tjänst Köp av tjänst fördelat per år Ar Ar 2012 Ar 2013 Ar Ttalt Summa fördelat per år Lkalkstnader Ange typ av lkal Ttal kstnad Summa lkalkstnader... a: 0: u. ".q r 20.2 Lkalkstnader fördelat per år Ar Ar Ar Ar Ttalt Summa fördelat per år 15 (1 7)

90 21.1 Investeringar Ange bjekt ch antal Beräknat investeringsdatum Beräknat inköpspris Summa investeringar 21.2 Investeringar fördelat per år Ar Ar Ar Ar Ttalt Summa fördelat per år 22.1 Ovriga kstnader Ange typ av kstnad Ttal kstnad Eventuella resekstnader, bifga beräkningsunderlag Eventuella indirekta kstnader, bifga beräkningsunderlag med specifikatin Summa övriga kstnader 22.2 Ovriga kstnader fördelat per år Ar Ar Ar Ar Ttalt Summa fördelat per år 23.1 Intäkter i prjektet Ange typ av Intäkt Ttal kstnad Summa intäkter i prjektet 23.2 Intäkter i prjektet fördelat per år Summa fördelat per år Ar Ar Ar Ar Ttalt 16 (17)

91 24.1 Offentliga bidrag i annat än pengar Antal tirn/enheter Värde per tirn/enhet Summa Summa ffentliga bidrag i annat än pengar 24.2 Offentliga bidrag i annat än pengar fördelat per år Ar Ar Ar Ar Ttalt Summa fördelat per år 25. Kstnader sm finansieras enligt bestämmelserna i förrdningen för Eurpeiska scialfnden t.ex. utbildningsaktiviteter (kstnaderna ska vara upptagna under punkterna 18:1, 19.1 ch 22.2) Kstnader Persnal Köp av tjänst Övriga kstnader Summa Ttal kstnad 17 (1 7)

92

93 Sida 1 (3) Ärendenummer: Avtal m finansiering avseende extra plattfrm i Markaryd vid spår 3 1 Parter Reginförbundet södra Småland, rg.nr Staten genm Trafikverket, rg.nr Markaryds kmmun, rg.nr Mellan Trafikverket Regin Syd, nedan kallat Trafikverket, ch Reginförbundet södra Småland, nedan kallat Reginförbundet samt Markaryds kmmun, nedan kallad Kmmunen, träffas följande genmförandeavtal. Avtalets syfte är att reglera ansvarsfördelningen ch parternas eknmiska åtaganden för planering, prjektering, byggande samt framtida drift ch underhåll av en extra plattfrm i Markaryd. 2 Bakgrund I prjektet Pågatåg nrdst & Krösatåg sm ingår i Natinell plan för transprtsystemet ska 13 statiner öppnas för resandeutbyte i Skåne ch Småland längs flera befintliga banr. En åtgärd är att Pågatågstrafik ska öppnas på järnvägen mellan Hässlehlm ch Markaryd. För den trafiken byggs en plattfrm i Markaryd vid spår 2. Det finns planer på att i en framtid förlänga trafiken vidare mt Halmstad ch i så fall behövs även en andra plattfrm vid spår 3. 3 Åtgärd I samband med byggnatin av plattfrm vid spår 2 i Markaryd byggs även en plattfrm vid spår 3. Plattfrmen kpplas till den gångbr sm byggs över spåren. 4 Ansvarsfördelning Trafikverket ansvarar för hela prjektet, från prjektering till byggnatin. Trafikverket kmmer att vara ägare av prjekteringen ch all tillhörande dkumentatin. Reginförbundet ska äga rätt att nyttja framtaget material. Trafikverket ska äga den nya plattfrmen samt svara för drift ch underhåll av denna.

94 Sida 2 (3) 5 Finansiering Den ttala kstnaden för åtgärden beräknas till cirka 6 miljner krnr. Om kstnaderna förväntas bli högre än 6 miljner krnr ska Trafikverket i gd tid signalera detta. Reginförbundet ansvarar för finansieringen, genm att mt kvartalsvisa fakturr betala för nedlagt arbete. Inbetalning sker till bankgir eller plusgir ; inbetalning ska märkas med Plattfrm Markaryd. 6 Tidplan ch rganisatin Prjektet bedrivs av Trafikverket. Prjektet planeras att genmföras under 2013 med mål att anläggningen kan tas i bruk vid tidtabellsskiftet i december Om tidplanen inte kan hållas ska Trafikverket i gd tid signalera detta. 7 Garanti Respektive part ska ges möjlighet att delta i slut- ch garantibesiktningar. 8 Avtalets giltighet Detta avtal är giltigt från ch med den tidpunkt när det undertecknats av parterna. Eventuella ändringar av avtalet skall ske skriftligen ch undertecknas av bägge parter. 9 Övrigt Tvist på grund av denna överenskmmelse ska avgöras av svensk dmstl enligt svensk rätt, m inte parterna enas m skiljeförfarande.

95 Sida 3 (3) Av detta avtal är tre exemplar upprättade ch utväxlade. Ort ch datum Ort ch datum Lennart Anderssn reginchef Trafikverket Regin Syd Rland Gustbée rdf reginstyrelsen Reginförbundet södra Småland Ort ch datum Ort ch datum Bengt Germundssn rdf kmmunstyrelsen Markaryds kmmun Peter Hgla regindirektör Reginförbundet södra Småland Ort ch datum Bengt Nilssn kmmunchef Markaryds kmmun

96 Reginstyrelsen Ärende 6 e Markaryd för framtiden II - prjektansökan Dnr 12/0247 Förslag till beslut Reginstyrelsen beslutar Att gdkänna prjektansökan till EU s strukturfnder Småland ch Öarna "Markaryd för framtiden / Del 2 - Byggnatin". Ärendet I den satsning på nya tågstpp sm nu genmförs inm ramen för Trafikverkets prjekt Pågatåg nrdst ch Krösatåg ingår Markaryd sm en av ttalt 16 statiner. När Markaryd, Björnum ch Vittsjö statiner längs Markarydsbanan är klara planeras reginaltågstrafik starta i december När Hallandsåsen är färdig 2015 frigörs kapacitet på Markaryds banan, vilket medger utveckling av genmgående persntrafik hela vägen Hässlehlm Halmstad. De åtgärder sm nu påbörjats i Markaryd är inte tillräckliga för denna trafik utan kräver ytterligare en plattfrm. Genm att prjektera ch bygga denna plattfrm samtidigt med den nu påbörjade byggnatinen, kan kstnaderna reduceras väsentligt. Detta EU-prjekt avser byggnatin av den nya plattfrmen. Reginförbundet är prjektägare men prjektet medfinansieras av Markaryds kmmun. Prjektet är nära kpplat till EU-ansökan Markaryd statin För framtiden / Del 1 prjektering, sm medfinansieras av Reginförbundet södra Småland. Bifgade handlingar: - Arbetsutskttets prtkll 216/12 - Prjektansökan till EU s strukturfnder Småland ch Öarna, inklusive budget

97 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Reginstyrelsens arbetsutsktt Sammanträdesdatum Sida (37) 216 Markaryd för framtiden del 2 - prjektansökan Dnr 12/0247 Bakgrund I den satsning på nya tågstpp sm nu genmförs inm ramen för Trafikverkets prjekt Pågatåg nrdst ch Krösatåg ingår Markaryd sm en av ttalt 16 statiner. När Markaryd, Björnum ch Vittsjö statiner längs Markarydsbanan är klara planeras reginaltågstrafik starta i december När Hallandsåsen är färdig 2015 frigörs kapacitet på Markaryds banan, vilket medger utveckling av genmgående persntrafik hela vägen Hässlehlm Halmstad. De åtgärder sm nu påbörjats i Markaryd är inte tillräckliga för denna trafik utan kräver ytterligare en plattfrm. Genm att prjektera ch bygga denna plattfrm samtidigt med den nu påbörjade byggnatinen, kan kstnaderna reduceras väsentligt. Detta EU-prjekt avser byggnatin av den nya plattfrmen. Reginförbundet är prjektägare men prjektet medfinansieras av Markaryds kmmun. Prjektet är nära kpplat till EU-ansökan Markaryd statin För framtiden/del 1 prjektering, sm medfinansieras av Reginförbundet södra Småland. Beslutsunderlag - Prjektansökan till EU s strukturfnder Småland ch Öarna, inklusive budget Beslut Arbetsutskttet föreslår styrelsen att besluta Att gdkänna prjektansökan till EU s strukturfnder Småland ch Öarna "Markaryd statin För framtiden/del 2 - Byggnatin". Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

98 En investeringfr framtiden EUROPEISKA UNIONEN Eurpeiska reginala utvecklingsfnden TILLVÄXT VERKET- Prjektansökan ur EG:s strukturfnder Reginalt strukturfndsprgram för stärkt knkurrenskraft ch sysselsättning Versin Allmänna uppgifter Prjektets namn Markaryd statin- För Framtiden l Del 2 - Byggnatin Datum för prjektstart l Datum för prjektslut l Belpp sm söks ur den reginala fnden l sek Stöd söks inm åtgärd (åtgärdsdkumentet för prgrammet kan laddas ned på 1 Tillgänglighet Län sm mfattas av prjektets verksamhet Krnbergs län Kmmuner sm mfattas av prjektets verksamhet Markaryds kmmun Ska samarbete ske med prjekt inm ett annat prgram? D Ja 1:8] Nej Om Ja, ange nedan prjektets namn, kntaktpersn för prjektet samt namnet på aktuellt prgram. Prjektets namn Kntaktpersn för prjektet l Aktuellt prgram 2. Uppgifter m sökande Organisatinens namn Organisatinsnummer Reginförbundet södra Småland Juridisk frm CFAR-nummer Kmmunalförbund Adress Telefnnummer V ideum Science Park Pstnummer Faxnummer l Ort Växjö Arbetsställets namn Arbetsställets besöksadress Reginförbundetsdra Småland PG Veijdes väg 15, Växjö Webbadress e-pstadress inf@rfss.se Behörig att företräda sökande Rland Gustbee ch Peter Hagla 3. Kntaktpersner Kntaktpersn hs sökanden Eva Palmer Kntaktpersn eknmi Gun-Britt Ahlburg Telefn nr l Mbiltelefn nr Telefn nr l Mbiltelefn nr e-pstadress e-pstadress eva.palmer@rfss.se gun-britt.ahlburg@rfss.se Prjektledare Eva Palmer Telefn nr Mbiltelefn nr e-pstadress

99 4. Betalningssätt strukturfndsstödet utbetalas till sökandes: (ange endast ett alternativ)!8l plusgir nr: D bankgir nr: 5. Mms Är sökanden mmsredvisningsskyldig för prjektets verksamhet?!8l Ja D Nej 6. Upphandling Omfattas sökanden av Lagen m Offentlig upphandling?!8l Ja D Nej 7. Annat stöd {utöver medfinansieringen till denna ansökan) Har annat ffentligt eller annat E U-stöd sökts eller beviljats för samma aktiviteter/utgifter D Ja!8l Nej Om Ja, ange nedan finansiär ch belpp Finansiär l Belpp Ta del av punkt 11 i prjektansökan ch handledning för ifyllande av prjektansökan innan ni fyller i nedanstående punkter. Säkerställ att de hrisntella kriterierna beaktas i både planering ch beskrivning av prjektet ch att det tydliggörs i följande punkter i prjektansökan. 8. Prjektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för prjektet Reginförbundet södra Småland är en plitiskt styrd rganisatin sm är ffentligt finansierad ch ägs av länets 8 kmmuner ch landstinget. Det övergripande uppdraget är att stärka samverkan på reginal nivå ch kraftfullt verka för utveckling ch hållbar tillväxt i reginen. Ledrden "ett gtt liv i södra Småland" ska genmsyra all verksamhet. Reginförbundet har under senare år arbetat mycket aktivt för att realisera ett antal av de infrastrukturbjekt sm under många år identifierats sm mycket angelägna. Finansiering från EU ch en i övrigt hög medfinansieringsgrad i alla bjekten har gjrt att vi nu undan för undan ser infrastrukturen utvecklas ch skapa nya möjligheter för att öka människrs användning av kllektivtrafik. Nya tågstatiner byggs söderut i Gemla, Vislanda, Diö ch Markaryd samt på ni skånska rter. Nrrut, mt Nässjö, har nya statiner i Mheda, Lammhult ch Stckaryd byggts. För att klara trafiken österut byggs nya mötesstatiner i Aryd ch örsjö. En ny mötesstatin byggs även i Räppe. Alvesta, sm är en viktig bytespunkt, får nytt resecentrum ch på Växjö bangård görs en mfattande mbyggnad. Reginförbundet södra Småland har tillsammans med angränsande län fattat beslut m trafikökningar för flera hundra miljner krnr per år. Utbyggnaden bygger på ett nära samarbete mellan berörda reginer, kmmuner ch Trafikverket, vilket kmmer att ytterligare intensifieras när den nya trafiken startar. l ungefär tre år har vi planerat för att starta reginaltågstrafik mellan bl a Hässlehlm ch Växjö. Mellan dessa två ändpunkter återöppnas sex statiner i Småland ch Skåne. Mycket pengar investeras av kmmunerna ch EU för att få dessa statiner till stånd. Ytterligare tre nya statiner längs sträckan Växjö/Aivesta-Nässjö invigdes 4 januari l den satsning på nya tågstpp sm nu genmförs inm ramen för Trafikverkets prjekt "Pågatåg nrdst ch Krösatåg" ingår Markaryd. satsningen på Markarydsbanan, med nya tågstpp i Markaryd, Bjärnum ch Vittsjö, möjliggör persntrafik på sträckan Hässlehlm-Markaryd. De tre tågstppen byggs ch mbyggnaden i Markaryd är idag kstnadsberäknad till ca 27 miljner krnr. När Hallandstunneln står färdig 2015 frigörs kapacitet på Markarydsbanan, vilket medger utveckling av persntrafik längs hela sträckan Hässlehlm-Halmstad. Det har under lång tid förts samtal mellan invlverade parter kring en sådan utveckling. Idag är alla tre berörda reginer psitiva till ch arbetar aktivt för en genmgående persntrafik Hässlehlm-Halmstad. Alla tre reginer har ckså med ambitiner för sådan trafik i sina respektive trafikförsörjningsprgram. Regin Halland har nyligen tagit initiativ till att i samverkan med Regin Skåne ch Reginförbundet södra Småland, utreda förutsättningarna för att bedriva persntrafik på hela Markarydsbanan mellan Hässlehlm ch Halmstad från Utgångspunkten är att tågtrafiken ska bidra till en reginförstring ch reginala utvecklingseffekter. Förutsättningarna för de nya tågstppen har förändrats väsentligt sedan E U-prjektet "Pågatåg nrdst - södra Småland" skrevs vårvintern Det är relativt str diskrepans mellan vilka behv för åtgärder man såg då ch det tågstpp sm byggs idag. Ändå räcker de åtgärder sm nu ska genmföras i Markaryd inte riktigt till utan måste 2 (17)

100 kmpletteras för att planerna på genmgående trafik ska kunna realiseras. Detta medför ytterligare kstnader men m dessa kmpletterande åtgarder genmförs redan nu, i förbindelse med den pågående byggnatinen, kan kstnaderna reduceras vasentligt. Det ar med andra rd gd samhallseknmi att redan nu tardigstalla Markaryd - För framtiden. 8. Prjektbeskrivning (frts) 8.2 Sammanfattande prjektbeskrivning Förutsättningarna för de nya tågstppen har förandrats vasentligt sedan E U-prjektet "Pågatåg nrdst - södra Småland" skrevs vårvintern Det ar relativt str diskrepans mellan vilka behv för åtgarder man såg då ch det tågstpp sm byggs idag. Ändå räcker de åtgärder sm nu ska genmföras i Markaryd inte riktigt till utan måste kmpletteras för att planerna på genmgående trafik ska kunna realiseras. Detta medför ytterligare kstnader men m dessa kmpletterande åtgarder genmförs redan nu, i förbindelse med den pågående byggnatinen, kan kstnaderna reduceras vasentligt. Det ar med andra rd gd samhällseknmi att redan nu fardigstalla Markaryd - För framtiden. Markarydsbanan - Beskrivning Markarydsbanan är enkelspårig, elektrifierad ch av relativt gd standard. För narvarande finns endast mötesstatiner i Markaryd ch Genevad. Nar Pågatågs-prjektet ar klart utökas mötesmöjligheterna med mötesstatin ch tågstpp i Bjärnum ch Vittsjö. För genmgående trafik behövs sannlikt även en statin i Knäred i Halland. Idag trafikeras Markarydsbanan huvudsakligen av gdståg mellan Götebrg ch Malmö samt några turer per dag av X2000. En del av denna trafik beraknas gå genm Hallandstunneln när den står tardig, vilket ger ny kapacitet ch öppnar möjlighet för genmgående persntrafik på Markarydsbanan. Idag anvands Markarydsbanan även sm mledningsbana för södra stambanan. Genmförande - Pågående prjekt l genmförandeavtalet för "P ågatåg nrdst ch Krösatåg" från januari 201 O planeras för Markaryd: "En ny sidaplattfrm utmed spår 1 ch befintlig plattfrmsövergång över bangården förlangs ch förses med ytterligare 3 (17)

101 bmmar''. Under planeringen av prjektet har de ursprungliga förutsattningarna andrats vasentligt. Den lösning Trafikverket nu avser bygga i Markaryd tillfredsstaller funktinen för kmmande trafik Hasslehlm-Markaryd. Ett ytterligare plus ar att hela bangårdsmrådet i Markaryd blir mer attraktivt då de uppstallningsspår sm idag finns kan tas brt. Byggnatinen innebar att spåret mt Timsfrs elektrifieras. Spår 1 inklusive vaxlar rivs. Befintlig plattfrmsövergång med bmmar till mellanplattfrmen ersatts av en gångbr med hiss över spår 2-3. Mellanplattfrmen rivs, sidaplattfrm mt spår 2 istallet för mt spår 1. Spår 2 ch 3 rörs ej. Spår 4-6 (uppstallningsspår) inklusive vaxlar rivs, ersatts med nytt uppstallningsspår i spår 6 Iage. Uppskattad kstnad för denna lösning ar ca 27 miljner krnr (majl2012). Byggnatin ar planerad till 2013 med trafikstart i december samma år. Denna lösning ar finansierad, bl a genm E U-prjektet "Pågatåg nrdst- södra Småland" Genmförande - Markaryd För Framtiden l Del 1 - Prjektering För att färdigstalla Markaryd för framtiden med genmgående trafik hela vägen Hassiehlm - Halmstad krävs ytterligare en sidaplattfrm mt spår 3. Denna plattfrm är kstnadsberaknad till ca tta lt 6 miljner krnr, inklusive prjektering av sjalva plattfrmen. Det tillkrner ytterligare mprjektering på grund av ändrad spårriktning samt signal. Ttalt är prjekteringen kstnadsberaknad till ca 3,6 miljner krnr. Genmförande DETTA PROJEKT- Markaryd För Framtiden l Del 2- Byggnatin Att bygga sjalva plattfrmen ar kstnadsberaknat till ca 4,2 miljner krnr. Både prjektering ch byggnatin kan genmföras inm samma upphandling sm det pågående prjektet. 8.3 Syfte med prjektet Prjektet syftar till att Markaryds statin tardigställs för kmmande genmgående trafik mellan Hassiehlm ch Halmstad. 8.4 Prjektets mål Prjektets mål ar att bygga den tillkmande plattfrmen sm krävs för att kunna genmföra planerad genmgående trafik. 8.5 Prjektets målgrupp... a; 01 u. "... 4 (17)

102 Prjektets målgrupp är alla sm på lika sätt använder järnvägen. Resenärer mellan två stra målpunkter i södra Sverige, Hässlehlm ch Halmstad, får på sikt tillgång till bra tågförbindelser. Indirekt utgörs målgruppen ckså av kmmuner ch reginer sm med tillgången till bra ch miljövänliga kmmunikatiner kan erbjuda människr en attraktiv livsmiljö med gd reginal tillgänglighet. Företagen ges tillgång till en förbättrad transprtlgistik samt tillgång till persnal från ett större gegrafiskt mråde. 8. Prjektbeskrivning (frtsj_ 8.6 Prjektrganisatinen Reginförbundet södra Småland är prjektägare ch förbundsstyrelsens arbetsutsktt utgör prjektets styrgrupp. Reginförbundet administrerar även finansieringen ch EU-prjektet. Prjektering ch byggnatin genmförs av Trafikverkets prjektrganisatin för "Pågatåg nrdst ch Krösatåg". 8.7 Arbetssätt ch verksamhetsbeskrivning, inklusive beskrivning av prjektets aktiviteter Trafikverket ansvarar för ch genmför prjektering ch byggnatin i Markaryd. Reginförbundet ansvarar för administratin av finansiering ch EU-prjekt. Prjektet avrapprteras minst en gång i halvåret under prjektperiden. Prjektet administreras enligt samma rutin sm upprättats för infrastrukturprjekten "Pågatåg" (Ärende-ID ), "TUSS" (Ärende-ID ) ch "TSS" (Ärende-ID70441 ). Reginförbundet står för prjektets samtliga kstnader ch administrerar samtliga finansiella medel. Trafikverket bkför sin del av prjektets kstnader så att de kan särredvisas, är spårbara ch kan identifieras. Reginförbundet erhåller redvisning från Trafikverket ch sammanställer lägesrapprt med eknmisk redvisning ch ansökan m utbetalning av EU-medel minst en gång per halvår under prjekttiden. Rapprterade kstnader kan granskas ch verifieras av revisr skild från prjektägare ch samverkanspart m så krävs. Särskilt genmförandeavtal upprättas mellan Trafikverket, Reginförbundet södra Småland ch Markaryds kmmun avseende prjektering ch byggnatin av den tillkmmande plattfrmen. Trafikverket, mråde bana, handlar upp enligt Lag (2007: 1 092) m upphandling inm mrådena vatten, energi, transprter ch psttjänster (LUFS). Prjektering ch byggnatin kan genmföras inm ramen för redan genmförd upphandling för Trafikverkets byggprjekt "Pågatåg nrdst ch Krösatåg". 8.8 Prjektavgränsning 5 (1 7)

103 Denna ansökan avser enbart byggnatin av tillkmmande plattfrm på Markaryd statin ch kan darmed hållas val avskild från pågående prjekt. Trafikverket kmmer att sarredvisa kstnaderna. Trafikverket ch reginförbundet har under flera års samverkan kring E U-finansierade infrastrukturprjekt utarbetat val fungerande rutiner för eknmisk redvisning ch uppföljning. 8.9 Kppling till det reginala näringslivet Ett långsiktigt hållbart järnvagsnät för passagerartrafik ch gdstransprter mellan Hassiehlm ch Halmstad ar helt nödvändigt. Mitt emellan dessa båda stader ligger Markaryd med flera större arbetsplatser, bl a Nibe. Tågtrafikens betydelse för att kunna nå ut till marknader ch för att marknaderna ska kunna nå reginen ar val kand. Förbattringar av järnvagsstandarden medför att reginen har förutsattningar att utveckla sin rll sm en viktig aktör i det natinella ch internatinella samspelet. Småland praglas av metall-, plast- ch travaruindustri ch står för stra prduktinsch nettexprtvarden. En viktig aspekt ar naturligtvis ckså arbetskraftsförsörjningen sm gynnas av ett effektivt trafikeringssystem. Den tillkmmande reginaltågstrafiken innebar reginförstrande effekter av str betydelse för hur effektivt arbetsmarknaden fungerar. Nya arbets- ch studieplatser blir tillgangliga för fler persner ch arbetsmarknaden på de mindre rter sm får tågstpp blir mindre sårbar. 8. Prjektbeskrivning (frts) 8.1 O Kppling till andra prjekvinsatser Trafikverkets byggprjekt "Pågatåg Nrdst ch Krösatåg" mfattar 13 nya tågstpp varav fyra i Småland ch ni i Skåne. Prjektet är reglerat i "Genmförande- ch finansieringsavtal avseende Pågatåg Nrdst - åtgarder för att förstärka den reginala tågtrafiken i nrdöstra Skåne ch södra Småland", undertecknat av samtliga finansiärer Inm ramen för byggprjektet har även tre nya statiner, Mheda, Lammhult ch Stckaryd, byggts i Småland. Dessa statiner regleras i sarskilt genmförandeavtal De smålandska bjekten finansieras genm två lika EU-prjekt, "Pågatåg nrdst- södra Småland" ch TSS- Tågstpp södra stambanan". Trafikverket ansvarar genm sin prjektrganisatin för upphandling, prjektering ch byggnatin av samtliga bjekt. Prjektet "Markaryd statin - För framtiden/ Del 2 - Byggnatin" innehåller ingen EU-finansiering från någt annat prgram. Prjekt ar nara kpplat till "Markaryd statin - För Framtiden l Del 1 - Prjektering" Resultatspridning Infrmatin m prjektet sprids i huvudsak via Trafikverkets webbplats, Reginförbundet södra Smålands webbplats samt Markaryds kmmuns webbplats. Media har visat strt intresse för samtliga infrastrukturprjekt sm pågår varför man kan förmda att så blir fallet även vad gäller utvecklingen av Markaryd statin. Prjektet har intresse för allmanheten i ch med att en gd trafikering utvecklas. r-- Oi Ol " u. "<t Q; ~ Q; ~ ~ F Då infrmatinsinsatserna huvudsakligen görs via webben ch kan genmföras inm ramen för administratinen, bedöms kstnaderna sm marginella ch har darför inte tagits upp sm egen budgetpst All infrmatin kmmer att följa EU Småland ch öarnas grafiska riktlinjer Uppföljning/Utvärdering/Följefrskning 6 (17)

104 Prjektet är ett investeringsprjekt ch utgör en del av den mfattande utbyggnad av infrastruktur på järnvägssidan sm nu pågår. Särskild följefrskning bedöms inte relevant då effekterna av satsningen utvärderas kntinuerligt i framtiden genm bl a resandestatistik ch annan mätbar utveckling. Arbetsutskttet i Reginförbundet södra Smålands förbundsstyrelse utgör prjektets styrgrupp ch följer därmed prjektet under genmförandet. Trafikverket, sm är en statlig ffentlig myndighet kmmer att äga samtliga investeringar sm görs i Markaryd. Trafikverkets uppgift är att äga, förvalta ch tillhandahålla järnväg för alla gdkända peratörer. Detta garanterar att samtliga nuvarande peratörer av järnvägstrafik kan använda de investeringar sm genmförs inm ramen för prjektet. "" Oi Ol u. " <t r 7 (1 7)

105 9. Tid ch aktivitetsplan för prjektet Aktivitet startdatum stutdatum Budgeterad kstnad Prjektadministratin kr Investering kr Infrmatinsspridning slutrapprt Insatser för någunågra av de hrisntella kriterierna Infrmatinsspridning m verksamhet ch resultat Prjektutvärdering ch slutredvisning, inklusive slutrapprt Prjektets start ch slutdatum kr 1 O. Indikatrer 10.1 Indikatr Kvinnr Män Antal Antal nya/skapade arbetstillfällen (fördelat på kvinnr ch män) Antal nystartade företag (fördelat på ägda av kvinnr ch ägda av män) Antal nystartade företag med delaumixat ägande Prjekt för ny transprt- ch kmmunikatinslösning l 10.2 Kmmentar till indikatrerna Markaryd statin Del 2 är ett prjekt sm syftar till att förbereda Markaryd statin för kmmande persntrafik när Markarydsbanan öppnar hela vägen mellan Hässlehlm ch Halmstad. Prjektet avser ett prjekt för en ny transprt- ch kmmunikatinslösning. t-- ; 01 " w "' 8 (17)

106 11. Hrisntella kriterier (ta del av guider för hrisntella kriterier sm finns på Vilken påverkan har prjektet på jämställdhet D - Syftar direkt till att öka jämställdheten [8J - Har en övervägande psitiv påverkan ur ett jämställdhetsperspektiv D - Har en övervägande negativ påverkan ur ett jämställdhetsperspektiv Besvara krtfattat följande fyra frågr: 1. Vilka mätbara mål finns avseende jämställdhet inm prjektet? 2. Vilka aktiviteter planeras för att nå målen när det gäller jämställdhet? 3. På vilket sätt påverkar prjektets resultat ch effekter jämställdheten? 4. Hur kmmer prjektet kvinnr ch män till gd vad gäller företagande, arbetstillfällen etc.? Jämställdhet Prjektet har inte satt upp några mätbara mål för jämställdhet ch inga särskilda aktiviteter planeras. Sm ett led i en allmän satsning på ökad tillgänglighet till bl a arbete ch studier har prjektets resultat ch effekter en psitiv inverkan på jämställdhet genm kvinnrs vidgade arbetsmarknadsregin. Trafikverkets arbete med jämställdhet ch mångfald framgår av verkets persnalplitiska prgram: Persnalstrategi/Berikande mångfald Vårt samhälle präglas av mångfald av lika slag, såsm ålder, kön, funktinshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet, religiös uppfattning samt etnisk tillhörighet. Därför är mångfald en viktig faktr i Trafikverket, för att vi ska kunna förstå ch möta samhällets behv på bästa sätt. Olika erfarenheter ch synsätt är en tillgång ch behövs för att stärka såväl vår kundrientering sm vår kreativitet ch effektivitet. Grunden i Trafikverkets mångfaldsarbete är att varje individ är unik ch ska behandlas med respekt. Mångfaldsarbetet bygger på de mänskliga rättigheterna ch ett etiskt synsätt, sm innebär att människr ska bemötas med ärlighet, rättvisa ch respekt för integritet. För dig sm medarbetare innemr det att du har ett förhållningssätt där du ser brtm grupptillhörighet ch kategrisering. Istället ser du individen utifrån dennes förutsättningar, förmågr ch behv ch behandlar alla likvärdigt." Dkumentet bifgas ansökan ch finns även på Trafikverkets webb under rubriken Plicydkument Vilken påverkan har prjektet på integratin ch mångfald D - Syftar direkt till att öka integratin ch mångfald [8J - Har en övervägande psitiv påverkan ur ett integratins- ch mångfaldsperspektiv D - Har en övervägande negativ påverkan ur ett integratins- ch mångfaldsperspektiv Besvara krtfattat följande fyra frågr: 1. Vilka mätbara mål finns avseende integratin ch mångfald inm prjektet? 2. Vilka aktiviteter planeras för att nå prjektets mål när det gäller integratin ch mångfald? 3. På vilket sätt påverkar prjektets resultat ch effekter integratin ch mångfald? 4. Hur kmmer prjektet lika grupper till gd vad gäller företagande, arbetstillfällen etc. Prjektet har inte satt upp några mätbara mål för integratin ch mångfald ch inga särskilda aktiviteter planeras. Sm ett led i en allmän satsning på ökad tillgänglighet till bl a arbete ch studier har prjektets resultat ch effekter en psitiv inverkan på integratin ch mångfald. Se vidare utdrag ur Trafikverkets persnalplitiska prgram under Jämställdhet van. 9 (17)

107 11. Hrisntella kriterier (frts) Vilken påverkan har prjektet på miljön D - Syftar direkt till att förbättra miljön [:81 - Har en övervägande psitiv påverkan på miljön D - Har en övervägande negativ påverkan på miljön Besvara krtfattat följande fyra frågr: 1. Vilka mål finns avseende miljö inm prjektet? 2. Vilka aktiviteter planeras för att nå prjektets mål när det gäller miljö? 3. På vilket sätt påverkar prjektets resultat ch effekter miljön? 4. Har prjektet påverkan på någt Natura 2000-mråde? Prjektet har inte satt upp några särskilda miljömål ch inga särskilda aktiviteter planeras. Tåg är ett miljövänligt transprtsätt vilket minskar ljeberendet ch därmed belastningen på klimatet. Ett exempel: Om 600 persner varje dag väljer tåg istället för bil mellan t ex Markaryd ch Hässlehlm minskar det årliga kldixidutsläppet från kil till 48,7 kg. All utveckling av järnvägstransprter innebär således psitiva effekter för miljön. Prjektet har ingen påverkan på någt Natura 2000-mråde. Trafikverkets miljöplicy ska följas under byggnatinen. Vilken påverkan har prjektet på flkhälsan (endast bligatrisk uppgift för Östra Mellansverige) D - Syftar direkt till att förbättra flkhälsan D - Har en övervägande psitiv påverkan på flkhälsan D - Har en övervägande negativ påverkan på flkhälsan Besvara krtfattat följande tre frågr: 1. Vilka mätbara mål finns avseende flkhälsa inm prjektet? 2. Vilka aktiviteter planeras för att nå målen när det gäller flkhälsa? 3. på vilket sätt påverkar prjektets resultat ch effekter flkhälsan hs lika grupper? Ej aktuellt.,._ (j) (j) " w '<t 1 (17)

108 12. Förväntade resultat 12.1 Förväntade resultat efter prjektperiden Efter genmfört prjekt är en kmmande vidareutveckling av Markaryd statin möjlig. Utvecklingen av järnvägen i reginen kan öka ytterligare ch investeringar för planerad trafikering är förberedd Förväntad verksamhet efter prjektperiden Utökad tågtrafik på Markarydsbanan Förväntade effekter på sikt På sikt innebiir prjektet att vi får ett långsiktigt hållbart jiirnviigsniit för persntrafik mellan Hiisslehlm ch Halmstad, med tågstpp på flera statiner liings Markarydsbanan. Gå nu vidare till bilaga Specifikatin av kstnadsbudget ch fyll i prjektets eknmiska uppgifter. 11 ( 17)

109 13. Kstnadsbudget Kstnader Ar 20 Ar 2012 Persnal Köp av tjänst Lkalkstnader Investeringar övriga kstnader Intäkter i prjektet (avgår) Faktiska kstnader Offentliga bidrag i annat än pengar Summa ttalt Ar 2013 Ar 20 Ttalt ;;; "" "' w " "' 14. Finansieringsplan exkl. privata bidrag i annat än pengar 14.1 Offentlig finansiering Kntant finansiering Ar20 Ar 2012 Markaryds kmmun Summa kntant finansiering Offentliga bidrag i annat än pengar Summa ffentliga bidrag i annat än pengar Summa strukturfndsstöd Ar 20 Ar 2012 Reginala fnden (17) Ar 2013 Ar 20 Ttalt Ar 2013 Ar 20 Ttalt

110 14.3 Privat kntant finansiering Ar 20 Ar20 Ar 20 Summa Ar 20 Ttalt 14.4 Summa ttal finansiering Ar 20 Ar 20 Ar Ar 20 Ttalt Privata bidrag i annat än pengar (denna finansiering ingår inte i budget) Arbetsinsats Lkaler Material/utrustning Summa Antal timmar Ttalt,._ ;;: c 01 c c " u. '<f 13 (17)

111 16. Bilagr för en kmplett ansökan Nummer Bilaga 1 Fördjupad prjektbeskrivning inklusive riskanalys Framgår av ansökan Specifikatin av kstnader 2 Inkmmer snarast Medfinansieringsintyg från ffentliga medfinansiärer 3 Underlag sm styrker vem/vilka sm har rätt att företräda den sökande 17. Tillkmmande bilagr Nummer Bilaga - Uppgift m mervärdesskattskyldighet - Underlag sm styrker lkalkstnader - Medfinansieringsintyg från privata medfinansiärer Sanuna sm Ä -ID Upphandlingsplicy/Upphandlingsunderlag - Beräkningsunderlag ch specifikatin för indirekta kstnader Uppgifter m aktiviteter sm kan finansieras enligt bestämmelserna i förrdningen - för Eurpeiska scialfnden samt beräkningsunderlag för kstnader knutna till dessa aktiviteter - Beräkningsunderlag för resekstnader - Redgörelse för allt annat stöd av mindre betydelse sm sökande, ch/eller i prjektet ingående företag mttagit under innevarande ch föregående två beskattningsår. 4 Kmpletteras senare Samverkansavtal mellan parter sm samverkar i ett prjektg enmförande Underskrift Genm underskriften intygas att: - de uppgifter sm lämnats i ansökan, inklusive bilagr, är riktiga ch att de kpir av handlingarna sm bifgats ansökan stämmer överens med riginalen. - sökanden har tagit del av föreskrifter ch förrdningar sm gäller för det sökta stödet ch åtar sig att följa de villkr sm gäller för det stöd sm eventuellt erhålls. Datum Namnförtydligande Rland Gustbee/Peter Hgla Underskriven ansökan med bilagr lämnas/skickas in till aktuellt prgramkntr. Ansökan skickas även in elektrniskt. Pstadress ch e-pstadress finns på Tillväxtverkets hemsida När Tillväxtverkets webbansökan finns tillgänglig på Tillväxtverkets hemsida bör ansökan göras på webben. Det kmmer att framgå på Tillväxtverkets hemsida när det är möjligt att söka på webben. 1'- ; "' " u. " 14 (17)

112 Specifikatin av kstnader Bilaga Reginalt strukturfndsprgram för stärkt knkurrenskraft ch sysselsättning Persnal Egen persnal, namn/befattning Eva Palmer Diff pga blankett Summa persnal Månadslön inkl Sysselsättningsgrad Antal månader Ttal kstnad lönebikstnader (0-1 ex O, 75) , , Persnal fördelat per år Ar Summa fördelat per år Ar 2012 Ar 2013 Ar Ttalt Köp av tjänst Ange typ av tjänst/namn på anlitat företag Ttal kstnad Summa köp av tjänst 19.2 Köp av tjänst fördelat per år Ar Ar 2012 Ar 2013 Ar Ttalt Summa fördelat per år 20.1 Lkalkstnader Ange typ av lkal Ttal kstnad Summa lkalkstnader 20.2 Lkalkstnader fördelat per år Ar Ar Ar Ar Ttalt Summa fördelat per år 15 (17)

113 21.1 Investeringar Ange bjekt ch antal Beräknat investeringsdatum Beräknat inköpspris 1 stk plattfrm i Markaryd Summa investeringar Investeringar fördelat per år Ar Ar 2012 Ar 2013 Ar Ttalt Summa fördelat per år Ovriga kstnader Ange typ av kstnad Ttal kstnad Eventuella resekstnader, bifga beräkningsunderlag Eventuella indirekta kstnader, bifga beräkningsunderlag med specifikatin Summa övriga kstnader 22.2 Ovriga kstnader fördelat per år Ar Ar Ar Ar Ttalt Summa fördelat per år 23.1 Intäkter i prjektet Ange typ av Intäkt Ttal kstnad Summa intäkter i prjektet 23.2 Intäkter i prjektet fördelat per år Ar Ar Ar Ar Ttalt Summa fördelat per år 16 (17)

114 24.1 Offentliga bidrag i annat än pengar Antal tirn/enheter Värde per tirn/enhet Summa Summa ffentliga bidrag i annat än pengar 24.2 Offentliga bidrag i annat än pengar fördelat per år Ar Ar Ar Ar Tta lt Summa fördelat per år 25. Kstnader sm finansieras enligt bestämmelserna i förrdningen för Eurpeiska scialfnden t.ex. utbildningsaktiviteter (kstnaderna ska vara upptagna under punkterna 18:1, 19.1 ch 22.2) Kstnader Persnal Köp av tj~nst övriga kstnader Summa Ttal kstnad 17 (17)

115

116 Reginstyrelsen Ärende 6 f Redundant Sydnet yttrande över förlikningsbeslut i mål nr T ch T mellan NCC Rads ch Reginförbundet södra Småland Dnr 09/0128 Förslag till beslut Reginstyrelsen beslutar Att gdkänna av rdförande vidtagen åtgärd att avge yttrande över tingsrättens förlikningsbeslut i mål nr T ch T mellan NCC Rads ch Reginförbundet södra Småland. Ärendet Regindirektör Peter Hgla redgör för förlikningsförhandlingar i Växjö tingsrätts mål nr T ch T mellan NCC Rads ch Reginförbundet södra Småland vid styrelsens sammanträde den 28 nvember. Arbetsutskttet uppdrg åt rdförande att föra frtsatta förhandingar i ärendet, samt avge yttrande över tingsrättens förlikningsbeslut senast den 2 nvember Advkatfirman Glimstedt Växjö AB företräder reginförbundet i målet. Bifgade handlingar: - Arbetsutskttets prtkll 217/12 - Reginförbundets yttrande i mål T ch T mellan NCC Rads ch Reginförbundet södra Småland NCC:s Yttrande i mål nr T ch T mellan NCC Rads ch Reginförbundet södra Småland

117 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Reginstyrelsens arbetsutsktt Sammanträdesdatum Sida (37) 217 Redundant Sydnet - förlikningsförhandlingar Dnr 09/0128 Bakgrund Regindirektör Peter Hgla redgör för förlikningsförhandlingar i Växjö tingsrätts mål nr T ch T mellan NCC Rads ch Reginförbundet södra Småland. Beslut Arbetsutskttet beslutar Att ntera infrmatinen till prtkllet. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

118 SETTERWALLS 'l'ill Växjö tingsrätt YTTRANDE Mål nr T 3501 ~ 11 ch T , enhet 11 NCC Rads AB ("NCC") lämnar följande yttrande över Reginförbundet Södra Sm ålan ds f'ri 'SS") yttrande av den 12 september 2012 ('Yttrandet"). 1. Inställning N CC: s inställning kvarstar förändrad i m ålen. 2. Förtydligande av grunder 2.1 Dröjsmål s r~nta yrkas från fakturas fö rfalldatum vad avser ersättning för återställning av banvall ch rescer:;ättning, ch i övrigt enligt 4 råntelagen (se punkt 3.1). 2.2 NCC:s bl'lu n det: kvarstår i övrigt förändrade. 3. Allm änt 3.1 Sättet att beräkna ränta STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ Sellerwalls Advkatbyrii /\fl S.1kt Eriksgatan ~ PO. Ilr.ll2J~ sr GötctJcrg T t7 00 ~- +4Ö r gtnnburg@aetterl'/alls.se 1w:w.sctterwa11s.se Reg Nu :'> Säte: Stc~hlrn Pst rörande åt.crställnillg av banvall ( krn l') har blivir fakturerad RFSS med förfalldatum den 30 juni NCC hat genm brev av den 28 februari 2011 ställt till RfSS mbud Sven Petterssn framställt ersättningskl-av för övriga <.lclar av N CC:s en ättningsyrkande. Angående prjektets tidsramar Enligt RFSS har Pst- ch telestyrelsen, i egenskap av pmjektfinansiär, krävt att prjektet skulle ha varit fårdigställt innan utgången av år Det har därför varit av central betydcl:;c för RPSS att i<cmtraktsarbetena skulle fårdi~-,rstilla s inm denna tidsram. IS\X' JR<JR8H/6lll

119 D et nu anförda är en nyhet för NCC Att så pass stränga tidsramar förekmmit inm ramen för prjektet har inte framgått vare sig av förfrågnings underlaget, knttaktshandlingarna eller av den löpande kntakten mellan parterna. sedvanligt är, för dct fall viktiga tidsgränser finns för ett prjekt, att tydligt kppla överskridande av vissa tidsramar till vitesbestämmelse eller tid för fårdigställande av enttcprenaden. D etta har inte skett lnte heller har en sluttid för prjektet angetts i kntraktshandlingarna, vilket. synes märkligt med ranke på att hela prjcktets finansiering enligt RJ iss riskentdes vid överskrjdande av visst datum. NCC kan inte lastas för att RFSS inte överfört 5ina egna förpliktelser mt tredje man till det avtalsförhällande sm gäller mellan RI 'SS ch NCC Kntraktshandbgarna är i vanstående avseenden behäftade med betydande brister. Risken för dessa brister bör uteslutande belasta H.FSS, sm svarat för utfrmningen av kntraktshandlingarna. 3.3 Angående kntraktshandlingarnas utfrmning NCC är av uppfattningen att det fö rfrågningsunderlag sm sedermera inkrprerats i kntraktshandlingarna i f<.>rcvarande entreprenad är ytterst bristfälligt utfrmat. Flera av kntraktsregleringarna är tydliga, ch effekterna av dessa tydligheter har varit möjliga att förut'> c i anbud:sskcdet. I ch med att beställaren valt att inte inkludera ;\B 04 i kntraktshandlingarna saknas vidare nödvändig utfyllnad av kntraktsinnchållet, vilket medför att flertalet av dc i målet aktuella kntraktsbestämmelc;erna (vilka i sig ~it tydliga), förefaller närmast helt ryckta. ur 5itt sammanhang R.PSS har i sitt agerande vid upphandlingen av förevarande entreprenad förfarit nätmast aktsamt genm den bristf.illiga utfrmningen av kntraktshandlingarna. Att söka tillämpa kntrah.:;handlingarnas klarheter uteslutande till s.i.n egen fördel är i det närmaste illjalt i förhållande till den ljalitetspbkt sm råder mellan parterna i avtabförhållandet. Tillämpningen av d (~ klarheter sm förekmmer i kntraktshandlingarna ch den brist på utfyllnad av- avtalsinnehåll sm medfört förevarande tvist, ska i vart falluteslutande belasta RPSS då det är RFSS sm utfrmat förfrågningsunderlaget RFSS gör gällande att det har stått NCC fritt att framställa önskemål m tilllämpning av AB 04 i enbghct med punkt 4.5 i kravspecifl.katinen. Det ankmmer dck knappast på leverantören att inm ramen för en ffentlig upphandling söka krrigera förfrågningsundcrlaget, ch är knappast heliet tillatet. NCC hade vid sådant förhållande rätteligen riskerat att ute51utas p.g.a. rent anbud. En tilidelning av kntraktet med tillämpning av AB 04 hade vida te riskerat att resultera i en tillåten dircktupphandling.

120 Denna invändning ska utläsas i förhållande till var ch en av de delfrågr sm berörs närmare under avsnitt 4 nedan. 4. Yttrande 4.1 Fråga m vite för försenad starttid Det framg-år av Upphandl.ingskntrakt.ets punh G att a-pris för prjektering angetts till 400 kr/ timme. Detta visar att fråga.inte varit m en ren utförandeentreprcnad, utan att vissa mment av prjektering förutsetts av beställaren ch beställts av NCC. NCC har, vilket trde vara stridit,rt: mellan parterna, medelbart efter att avrp av entreprenaden skett den 27 april 201 O, påbörjat förberedande pmjektering ch därmed sammanhängande åtgärder. Rf'SS anför att prjektt.>ting inte beställts från NCC. Avrp av ramavtal sker dck på de villkr sm framgår av ramavtalet ifråga. Det trde vara stridige mellan partema att prisuppgift för prjektering efterfrågats, avgivits i anbud, ch sedermera inkluderat$ i kntraktshandlinga.rna Upphandlingskntraktet anger vidare under punkt. 6 a-pris för Th1A-skydc.l (tung avstängning). '!'MA-skydd är ett s.k. tungt skydd, en energiupptagande krckkudde ::;m sitter mnterad bak på lastbil. Finns skyddad persnal utined vägbanan är ett tungt skydd av TMA-typ bligatriskt. TA-plan (trafikanrdn.ingsplan) är en av arbetshandling sm inskickas tilll'rafikvcrket (då V~igv erke t). TA-planen beskriver arbetets läge., erfrderlig skyltning (t.ex. sänkt hastighet) samt eventuellt behv av trafikvakt. Precis sm RFSS anför under punkt 2. 7 i Yttrandet åligger det entreprenören att rdna med TA-plan. Utföts arbete längs Trafikverkets väg utan att gdkänd TA-plan uppkmmer bötesskyklighct för entreprenören, ch Trafikverket är såväl berättigat sm skyldigt att stppa entreprenaden tills gdkänd TA-plan fmns. Således har entreprenören inte rätt att påbörja arbete längs Trafikverkets väg innan dess att 'fa-plan gdkänts. Dels mt bakgrund av att RFSS vidgår att detta åtagande mfattas av förftågnings\mderlaget ch därmed även av kntraktshandlingarna i förevarande entreprenad, dels da a-pris för '!MA-skydd tydligt angett.<; i Upphandlingskntraktet, bör det vara stridigt mellan parterna att kntraktsarbetena mfattar ett åtagande för entreprenören att irdningsställa såväl TA-plan sm erfrderlig t TMA-skydd l samband med avrpet genmförde NCC möte med Brrssns Entreprenad AB för att planera tryckningar av rör. Vidare genmförde NCC möte med den tekniska chefen i Lesseb kmmun för att gå igenm placering a\' berörda V i\-lcdninga.r NCC hade vid tidpunkten för avrpet endast tillgäng till prjekthandlingar fö r sträckan Lesseb - Tjugsjö. Denna sträcka mfatt.a.de endast en be-

121 4 gränsad sträcka kmmunal mark inne i Lesseb samhälle. Vid ett första tnöte med Bcnny Dahlqvist anvisade denne NCC att påbörja kntraktsarbetena frän nden vid Lesseb kmmunhus. Ca. 1 O meter från nden bö1 jade kanalisatinen att kipa längs Trafikverkets \'äg, varefter krav på. gdkänd TA-plan uppkm. Det har inte varit eknmiskt försvarbart att påbörja kanalisatinen av dessa 1Ometer ch sedan retablera till annan plats i väntan på gdkännande av TA-plan. ;\tt kmmunen ägt mark längs del av sträckan har dänned inte medfört att NCC haft möjlighet att utföra entreprenaden annrlunda. Dessutm har NCC inte haft rätt att påbörja grävarbete förrän tillfredsställande ledningsinfrmatin erhållits, till säkerställande att elkablar inte grävs av. Kravet på ledningsinfrmatin mfattar även kmmunal mark l,cdn.ingsinfnnatin Q)I.a. mfattande ledn.ing:svisning) kl-ävdes även för att igångsätta kntraktsarbetena pa sträckan Lesseb - Tingsryd. Ansökan m TA-plan har ingivits till Vägverket den 4 maj 201 O, viu<ct framgår av Bilaga 1. NCC beställde ledningsinfrmatin från E. ON redan den 29 april 201 O, vilket framgar av Bilaga RFSS hänvisar i punkt 2.14 i Yttrandet till Upphandlingskntraktets punkt 5.2. Denna punkt anger: "Om tjirj a fiirberedcl.rearbeten kan <~öras rjtan JunktimJlöminj!,ar innan.jardz)!;rtä//ande skall detta arw.r ch tidplanera.r i.ramar/jete med Beställarem kntaktpersn." NCC vill först ch främst påtala att punkten ifråga hänvisar till förberedelsearbeten innan flirdigställande, ch inte till förberedelsearbeten innan ~gcln._r,jiiltande, vilket senare alternativ trde vara mer relevant för Rf-<'SS resnemang. lnte heller är fråga m behtj av visst förberedelsearbete säsm Rl'SS anför,, det är istället fråga m arbeten sm k.tm göras, dvs. bestämmelse angår uteslutande utfrmning av tidplan för entreprenaden. Överhuvudtaget ger inte bestämmelsens rdalydelse stöd för RPSS resnemang. Det kan tänkas att best~ llare s tanke har varit att reglera förutc;ättn.ingarna ch sanunanhanget för förberedelsearbeten innan ~~angsättanck. Att sa skulle 'lrara fallet kan dck inte utläsas av bestiinunelsen. Denna klarhet ska belasta beställaren. Skullc tingsrätten finna att RFSS tlkning av bestämmelsen är den rätta, vill NCC återigen framhålla att TA-plan ch 'l MA-skydd ingått i kntraktsarbetena, ch att fråga därför inte varit m förberedelsearbeten Atgärder i frm av bcstä.lla11dc av ledningsinfrmatin från E.ON, kmpletterande prjel~tcring, planering av kanalisatinen ch liknande administrati-

122 5 va åtgärder har således utgjrt påbörjande av kntraktsarbetena i vart fall den 29 april Om tingsrärten skulle anse att sa ej varit fallet, har i vart fall kntraktsarbetena pabörjats genm irdningsställande av TA-plan ch etfrder.ligt TMA-skydd NCC har inte haft skäl att förutse RFSS tlkning "spaden i jrden". Fråga m vite för försenat färdigställande NCC ifrågasätter m frågan är aktuell då RFSS synes aterkallat talan i denna del. RFSS anför i Yttrandets punkter 4.8 ch 4.1 O att delar av NCC:s resnemang är "begripligt", bl.a. med hänsyn till att meddelande rörande utförandet av kntraktsarbetena upprepande gänget tillställts Bcnny Dahk]vist. Att meddelanden löpande tillställs.benny Dahlqvjst synes naturligt dä Benny Dahlqvist i avrpet av ramavtalet anges sm kntaktpersn avseende arbetets utförande. R.FSS anför vida r~.: i Yttrandets punkter 4.9 ch 4.11, att NCC inte vid någt tillfälle begärt förlängning eller förändring av sluttidpunkr. Förlängning ch förändring av sluttidpunkt är inte övcrhmrudtaget relevant, da det synes vara stridigt mellan parterna att NCC enligt Upphandlingskntraktets lydelse ii!:,rt att fastställ'\ sluttidpunkt i p rincip egenhändigt. RFSS hänvisar vidare till att sådan begäran ska hanteras " i enlighet med hantering av en sådan begäran enligt Upphandlingskntrakter''. NCC anmdar RFSS att inkmma med uppgift m var i Upphandlin!:,r:;kntraktet detta regleras. NCC veterligen existerar inte nägn sädan reglering. NCC hänvisar i övrigt till vad ::;m anges i punkten 2.2 i N CC:s yttrade av den 25 maj 2012, ch framhåller särskilt att rätt till tidsförlängning uppkmmit för NCC efter byggmötet d~.:n 2H maj Av såväl kravspecif.t.katincn, punkt 4.1, sm Upphandlingsktrahct, framgår att avtalet!,~her från undertecknande till dl.-n 31 december Denna knstruktin iir inte utfrmad för att reglera sluttid i d en mening sm vanligen avses i vitessammanhang, utan för att ge en giltighet till hela Upphandlingskntraktet i egenskap av ramavtal (se bl.a. punkt 6 i kravspecifikatinen). Inte heller avrpet anger någn sluttid för entreprenaden. Sluttiden för entreprenaden bestäms.istället, enligt Upphandlingskntraktets punkt 3.2, genm att entreprenören anmäler att hela (eller kvarvarande del av) entreprenaden är fårdig för slutbesiktning. Sådan anmälan sker, i enlighet med avrp av Upphandling:skntraktet (tin!:,r:;rättens aktbilaga 20 i mål T ), genm att en mätbk för egenkntrll fylls i ch skickas till Frank

123 6 G unnarssn. Anmälan m slutbesiktning av entreprenaden har silledes i entreprenaden skett att mätbk för egenkntrll avseende periden fram till den 7 januari 2011 ifyllts (se punkt 2.43 i Yttrandet) Av vitesregleringen i Upphandlingskntraktets pt.mkt 3.8 följer att förseningsvite utgår m beställning inte kan ö,re.rlämnas för slutbesiktning i avtalad tid. sedvanligt är, i förhällande till den srts vitesreglering sm nu är för handen, att tydligt ange en sluttid för ent1 cprenadcns slutförande ch de mständigheter sm kan föranleda förskjutning av sluttiden. l fbrevarande fall har.inte detta skett. lnte heller någn tidplan har bestämts i egentlig mening. Eftersm beställaren valt att utfrma förfrågningsunderlaget utan hänvisning till /\B 04 finns inte heljc1 några utfyllnadsregler Vitesregleringens utfrmning förefaller nänna:st sm ryckt ur sitt sammanhang ch ska bedömas med försiktighet. Oklarheten ska belasta RFSS RFSS baserar sitt ställ.n..i.ngstagande i denna del på att NCC i samband med ett byggmöte fran den 28 maj 2010 angett sluttid till 30 september samma år. NCC hat dck under hela tiden varit av uppfattningen att den för vitesregleringen aktuella g:räm;en för sluttid utgjrts av avtalstiden enligt Upp-. handlingskntraktet - dvs. den 31 december Att NCC skulle ha ådra- J git sig självt vitesskyldighet genm ett högst infficiellt angjvande av sluttid till den 30 september 2010 synes dä1för sannlikt. RPSS har inte heller överhuvudtaget tagit hänsyn till dc underrättelser m tilläggsarbeten ch Wrskjutn..ll1gar av tidplan sm N CC tidigare aviserat, se bla. punkten 2.2 i NCC:s yttrande av den 25 maj Oavsett vad sm anförs van, trde det vara uppenbart att N CC, genm Andreas Linder, vid uttalande.i byggmötesprtkll ft ån den 28 maj 201 O inte avsett att med uttalandet anm.ila hela entreprenaden fårdig för slutbesiktn.ing i enlighet med bestämmelsen1a därm. i tipphandlingskntraktets punkt 3.2. Någn blankett för egenkntrll har inte ifyllts ch anmälan enligt punkt 3.2 har inte skett, varefter sluttiden aldrig bestämts till av RFSS påstått datum. s kyldighet att utge vite för överskridande av denna tid föreligger därför in te RFSS anger att mejl, bilaga 4 till NCC:s yttrande av den 25 september 2012, är irrelevant, då det är ställt till prjektören Benny Dahlqvist ch inte till beställaren. NCC gör gällade att mejjet styrker NCC:s uppfattning vid träffandet av Upphandlingskntraktet

124 7 4.3 Fråga m fyllnadsmassr RFSS anser att endast kstnadspster specifikt angivna i Upphandlingskntraktet kan bli föremål för ersättning inm ramen för entreprenaden. Denna slutsats iir skälig. Till stöd för denna uppfattning anförs följande Det är stridigt att a-pris för återfyllnadsmaterial inte efterfrågats inm ramen för kravspeciflkarinen. E nligt avsnitt 7 i kravspecifikatinen skall inga kstnader tillkmma förutm de sm anges i anbudet. NCC har således varken haft rätt eller möjlighet att ange pris för återfyllnadsmate11.al i sitt anbud. Angivande av kstnad för återfyllnadsmaterial hade stridit mt ett tydligt skall-krav ch 1-iskerat uteslutning från upphandlingen Mtsvarande reglering har sedermera införts i Upphandli.ngslcntraktets punkt 6. Vidare anges i pllllkt 4.13 att ändringar till Upphandlingskntraktet ska vara skriftligen överenskmna mellan parterna. RFSS anser att detta innebär att ersättning för ÄTA-arbeten överhuvudtaget inte kan utgå m inte avtal träffats därm. Detta innebär att RPSS, enligt sitt resnemang, ensidigt kan "blckera" NCC:s rätt till e rs~ittning för ÄTr\-arbeten. Detta innebär i slutändan att RFSS anser att NCC är kntrak.tuellt förpliktigade att utföra arbeten utan ersättning N CC ställdes således inför valet mellan att överhuvudtaget inte återfylla schakten eller att göra det på egen bekstnad Parterna hat fundamentalt lika intressen, vilket aktualiseras vid förutsedda händelset sm i sig ger behv av kstnadsfördelning mellan parterna. Eftersm NCC har ett kntraktuellt åtagande att fårdigställa entreprenaden inm pressade tidsramar, vilket åtagande även är sanktinerat av ett betydande vite, har NCC ett mfattande intresse av att lösa ÄTA-frågr löpande mellan parterna under entreprenadens gång. Det ligger i själva begreppet AT.A att de aktuella åtgärderna är så nära förknippade med kntraktsarbetena at.t de anses tillhöra samma tekniska helhet. Av detta följer att ej utfört ATA kan resultera i att inte heller aktuell del av knttal<tsa.rbetena kan bli färdigställd, då den tekniska helheten inte är fullständig D et kntraktuella åtagandet att fån:ligställa återfyllnad kunde inte ha utförts utan att utföra återfyllnad. NCC har därför haft en förpliktelse att utföra den tekniska helheten, ch är berättigad till ersättning häl'för sm inte reglerats inm ramen för kntraktssutnman NCC är sarrunanfattningsvis av uppfattningen att skälig reglering av ÄTAarbeten måjte ske, mt bakgnmd av allmänna avtalsrättsliga regler. Eftersm partemas avtal inte direkt berör frågan m hur ÄTA ska regleras, synes lämpligt att analgt införliva relevanta bcstänunclser i AB 04 i partemas av-

125 8 talsförhållande dels då detta regelverk stridigt Lltgör branschpra..xis, dels då i\ B 04 är resultj:ttet av flera decenniets strävan att åstadkmma en skälig ch rimlig risk- ch kstnadsfördelning mellan beställare ch entreprenör Det trde vara stridigt mellan parterna att rätt till ATA-crsätming skulle ha fördegat med tilhimpning av AB 04. Fråga m kabelföljning Rf"SS synes göra gällande att NCC genm passivitet accepterat merkstnader för kabelföljning. NCC menar att mejl från Andreas Linder av den 2 augusti 201 O tydligt visar NCC:s inställning i frågan. RFSS anmdas att förtydliga sin inställning i denna del. RFSS anser att kabelföljningen ifråga är ett s.k. "hinder". " Hinder'' är inte definierat i Upphandlingskntraktet annat än under punkt rörande "passering av kända hinder" (varm fråga nu.u1te är, se nedan). Det kan därför ant.as att RFSS anser att hinder i den bemärkelse sm framgår av AB 04 kap. 4 3 förelegat. Enligt t\ B 04 kap. 4 3 har entreprenören under vissa förutsättningar rätt till förlängning av knttakt.<>tiden. I Jet fall kabclfciljn.ingen är att. anse sm ett hinder, j enlighet med RrSS uppfattning, är kabclföljninf,yen en sådan mständighet berr på beställaren enligt punkt 1 i nämnd paragraf. NCC har i sådant fall rätt till ersättning för sina merkstnader p.g.a. hindret ifråga enligt AB 04 kap En annan möjlighet är att RFSS anser att kabclföljningen är ett hinder i den mening sm avses i förfd.t,rningsunderlagets punkt 1, vilket citeras av RFSS i Yttranuets punkt 2.5. Under denna punkt anges att "passage av berg, blck sten ch övriga hinder" ingår i upphandlingen. Skrivelsen tar sikte på naturliga hinde.r vid utförandet av markarbctct, ch inte hinder i fnn av visst. sätt att bedriva arbetet sm angivits av beställaren. Skrivelsen ger stöd för NCC:s uppfattning. N CC har inte till följd av denna skrivelse haft fg att förvänta sig ~ltt RPSS skulle anse att kabelföljning skulle ingå i kntraktsarbetena. NCC hemställer m att RFSS inkmmer mej förtydligande i denna del ch utvecklande av grunderna för att ett hinder anses ha förelee,rat. NCC vill vidare, med viss hänvisning till relevanta bestämmelser i AB 04, påstå att kabelföljning överhuvudtaget inte mfattats av kntral<tshandlingarna sm NCC tagit stälhli.ng till inm ramen föl upphandlingsförfarandet. Detta innebär att entreprenadens utförande km att skilja sig väsentligt fdn vad NCC förväntat sig, ch haft fg att förvänta sig, vid träffadet av Upphandlingskntraktet RFSS brde ha insett att det förhållande att kabel följ-

126 9 ning inte överhuvudtaget näruneles i förfrågning:mnderlaget skulle medföra betydande fördyringar för entreprenören vid utförandet av entreprenaden. Att inte uppmärksamma anbudsgivarna på detta förhallande inm ramen för upphandlingsförfarandet är att jämställa rned att föra dessa bakrr1ljuset NCC har inte erhållit betalning för de arbeten sm är aktuella. Det ankmmer den sm pastår att betalning har skett att styrka att så varit fallet NCC:s inställning kvarstar i övrigt förändrad, med hänvisning till det :resnemang rörande rätt till ATA-ersätt:n.ing sm föts under avsnitt 4.3 van. 4.5 Fråga m reseersättning NCC ger in underlag sm utvisar hur NCC framräknat sitt ersii.ttningsyrkandc i denna del, Bilaga 3. Ingivet uncledag mfattar en ttal reseersättning ch restid~crsätming m krnr. Skälct till att NCC:~ ersättningsyrkande i denna del är lägre än det belpp sm framgår av underlaget, är att NCC avrundat nedåt vid vidarefakturering av mil till RFSS Det framgår tydligt i Upphandlingskntraktet att reseersättning utgar med 18,50 kr/mil. Vidare utgar restidsersättning med 330 kr/tinune (se punkt 6). RFSS har beställt arbeten på dc villkr sm framgår av Upphandlingskntraktet (dvs. inklusive reseersättning ch restidsen;ättning) genm att avrpa entreprenaden. Rätt till reseersättning ch restidsersättning föreligger d~irför enligt Upphandli.ngskntraktet Frågan kvarstar för vill{a resr reseersättning ska utgå. NCC gör i detta sammanhang gillande att reseersättning ska utgå för resr hem - arbetsplats. Denna tlkning av begreppet "reseersättning" överensstämmer med gällande Byggavtal, cb ska ha enligt NCC:s uppfattning ha företräde (se Byggavtalet 201 O, 6, s. 68). Byggavtalet ger uttryck för en rimlig ch skälig avvägning mellan dc lika intressen sm förekmmer på maxknaden för byggenttcprenader. NCC har haft inte haft anledning att utgå från att RFSS gett begreppet rcseersäth1ing någn annan innebörd än den sm enligt Byggavtalet gäller på marknaden för byggentreprenader i strt RFSS anmdas att precisera sininställning i denna del. 4.6 Aterställning av banvallen Det trde vara stridigt mellan partema att de å tgärdcr sm medfört behv av återställning av banvallen ingår i NCC:s kntral~tuella åtagande. NCC bar inte haft möjlighet att utföra dessa åtgärder utan att samtidigt utföra de ingrepp i banvallen sm medfört behv av återställning utöver dc 70 cm sm ingår i NCC:s kntraktuella åtagande. Atetställandet har utgjrt samma tekniska hel11et sm NCC:s kntraktuella åtagande att återställa 70 cm schah.

127 NCC hänvisar vidare till sitt resnemang rörande ATA under avsnitt 4.3 ch 4.4 van, pa så sätt att skälig reglering av ÄTA i princip inte är möjlig enligt kntraktshandlingarnas lydelse på samma gång ~m N CC varit förplikrigade att utföra de aktuella åtgärderna, varvid de merkstnader m vilka nu är fråga överhuvudtaget inte har kmmat undvikas Atagande att utföra de nu aktuella åtgärderna har tyclligt framgått av Upphandlingskntraktet (st: N C C: s stämningsansökan i mål T , punkt 3.1, femte stycket). T.ingsryds kmrnun ch väghållaren har ö,rerh"llvudtaget ingenting att göra. med saken. NCC:s crsät tnin g~krav är direkt hänförligt till avtal mellan NCC ch RFSS NCC har inte erhållit ersättning för dc nu aktuella åtgärderna. Den t:rhallna ersättningt:n har tydligt avräknats från den yrkade ersättningen, vilket framgår av punkt i NCC:s stämningsansökan av den 7 september Skadestånd enligt LOU Grunden för skadeståndsyrkande enligt LOU är 16 bp RFSS avrnpade fiberblåsning av NCC i januari manad 2011, ''ru:efter parterna dck enades m att uppskjuta detta arbete till senare under våren. Enligt punkt 2.45 i Yttrandet anför RFSS att arbete med fiberblåsning återstd efter det att arbetena var fårdigställda av NCC. Skälet till detta ä.r naturligtvis att avrpet a\r fiberblåsning sköts upp, varefter lu 1 SS sedermera, i strid med såväl LOU sm Cpphandlingsknttaktet, istället för NCC uppdrg till Brrssns.Enu-eprenad att utföra.fiberblåsning RFSS anför i punkt 2.45 även att metderna bh\.sning respektive tryckning av fiber är likvärdiga. Detta är felaktigt. Tryckning är ett alternativ till schaktning sm.innebär att rör trycks igenm krtare marksträckr, istället för att marksträckrna.ifråga schaktas upp. Tryckning kan kmma ifråga för iläggande av rör under krtare sträckr sm t.ex. under en väg eller genm en vall. Tryckning avsevärt dyrare än fiberblåsning. Fiberblåsning upphandlades i Upphandlingskntraktet till ett pris m 4,50 kr/meter. Tryckning upphandlades i kntraktet mellan RFSS ch Brrssns Entreprenad AB till ett pris m 440 kr/meter för rak tryckning respektive 550 kr/meter för styrd tryckning. Det bestrids vidare att metden tryckning är sknsammare mt fiberkabeln än blåsning. Detta påstående är.inte relevant, då tryckning avser iläggande av rör, ch fillerblåsning iläggande av fiber i röret Att tryckning avrpades gentemt Brrssns Entreprenad i enlighet med upphandlingskntrakt mellan Brrssns Entreprenad ifrågasätts inte av N CC. NCC:s ersättningsyrkande grundar sig istället på det faktum att Brrssns Entreprenad även utfört blåsning av fiber, trts att fiberblåsning över-

128 11 huvudtaget inte mfattas av upphandlingskntraktet mellan RFSS ch Brrssm Hntreprenad, se Bilaga NCC hemställer att Rl 1 SS tydligt anger m det påstås att även fibcrbh'tsning mfattas av upphandlingsknttakt mellan RFSS ch Brrssns E ntteprenad, eller annars mtivera med vilken rätt Brrssns Entreprenad getts i uppdrag att utföra fiberblåsning i den aktuella entreprenaden NCC hemställer vidare att RPSS tydligt anger m det görs gällande att Brrssns Entreprenad inte använt metd blåsning av fiber. 5. Bevisuppgift ch bilagr NCC åberpar för tillfället ingen ytterligare bevisning. NCC bilägger handling avseende ansökan m TA-plan, Bilaga 1. NCC bilägger handling avseende beställning av ledningsinfrmatin från E.ON, Bilaga 2 NCC bilägger underlag för beräkning av reseersättning till följd av mtpartens begäran, Bilaga 3. NCC bilägger kpia av upphandlingskntrakt ch tillägg till upphandlingskntrakt mellan RFSS ch Brrssns En treprenad, Bilaga 4. Götebrg, den 24 ktber 2012

129 Reginstyrelsen Ärende 6 g Sydstlänken - skrivelse Dnr 12/0062 Förslag till beslut Reginstyrelsen beslutar Att ntera skrivelse Sydstlänken en investering för framtiden till prtkllet. Ärendet Skrivelse till infrastrukturminister Catharina Elmsäter - Svärd har överlämnats av Thmas Carlzn, IKEA AB angående gds- ch persntrafikutvecklingen i södra Sverige sm har överlämnats. Skrivelsen anmäls vid styrelsens sammanträde den 28 nvember Bifgade handlingar: - Arbetsutskttets prtkll 218/12 - Sydstlänken en investering för framtiden

130 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Reginstyrelsens arbetsutsktt Sammanträdesdatum Sida (37) 218 Sydstlänken Dnr 12/0062 Bakgrund Ordförande Rland Gustbée redgör för en skrivelse till infrastrukturminister Catharina Elmsäter - Svärd angående gds- ch persntrafikutvecklingen i södra Sverige sm har överlämnats av Thmas Carlzn, IKEA AB. Beslutsunderlag - Sydstlänken en investering för framtiden Beslut Arbetsutskttet föreslår styrelsen besluta Att anmäla skrivelsen Sydstlänken en investering för framtiden till prtkllet. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

131 Kraftsamling sydstlänken 30 ktber 2012 Infrasttukturminister Catharina Elmsäter-Svärd Näringsdepartementet Syrlstlänken - en investering för framtiden Tre reginer, fyra kmmuner ch näringslivet är aha tillsammans starkt engagerade rr att förverkliga sydstlänken Ett förverkligande av sydstlänken kmmer att bidra till att utveckla gds- ch persntrafiken i hela södra Sverige. Vi är mycket nöjda med att sydstlänken på ett bra sätt redvisats i Trafikverkets kapacitetsutredning ch pekats ut sm ett bjekt sm bör tyrurnas i åtgärds-planen fram ti I den gemensamt finansierade järnvägsutredningen rr sydstlänken,har det redvisats ytterligare starka skäl för Sydstlänken. En uppmstning ch utveckling av banan knuneratt möjliggöra såväl en bra persntrafik ch en bra gdstrafik med bland annat 40 gdståg per dygn. Det innebär att förutm dagens Vlv- tåg på tåg/dygn så kmmer sydstlänken att möjliggöra en väsentlig avlastning av södra stambanan. Detta kmmer att ge ett betydligt ökat uttymme för en reginal ch interreginal persntrafik, vilket är ett mycket starkt önskemål från såväl pendlare sm näringsliv, kmmuner ch reginer. sydstlänken skapar effektivare lgistiklösningar, är en anpassning mt ändrade handelsmönster med växande flöden mt öst ch sydöst,ch ger en större rbusthet för industrins gdsflöden. Vi instämmer helt i regeringens prpsitin, "Investeringar för ett starkt ch hå11bati transprtsystem" vad gä11er vikten av att vårda ch utveckla befintliga anläggningar ch därefter bygga nytt. En str del av sydstlänken är befintlig bana sm behöver mstats upp ch utvecklas för framtidens mderna gdstrafik. Vi instämmer ckså i regeringens bedömning av en stark ökning av gdstrafiken till Östeurpa ch Asien. Det är en utveckling sm vi redan nu ser pågår. Vi,sydstlänkintressenter,vill därför verkligen betna ch understryka vikten att sydstlänken finns med i åtgärdsplanen ch ingår i regeringens beslut till ny infrastrukturplan För sydstlänk-intressenterna Regin Skåne,Rcgin Blekinge,Reginförbundet södra Småland Älmhult kmmun, Osby kmmun, Olfström kmmun, Karlshamn kmmun IKEA,Vlv Persnvagnar, AB Vlv,Brinva,Karlshamns Hamn, Sparbanken i Karlshamn,Sydsvcnska Handelskammaren Thmas Carlzn IKEAAB

132 Eva Palmer Från: Skickat: Till: Kpia: Ämne: Bifgade filer: göran svard för göran svard den 2 nvember :28 matlissn christina; Iindberg pntus; Olssn Mats; svenssn sven-åke; petterssen anders; rudlfssn sara; sarnuetssn peter; Kördel Henrik; Sven Sunessn; carlzn thmas; nilssen erland; knutssen jnas; Halling Mikael; peltla elizabeth Wiberg Anders; lindblm patrik; Kab Stenberg Charltta; henrikssn Iennart; Åström Jan; rbartssn paul; brrssn jörgen; brgström rll; lfssn sven; sigvardsssn karin; peterssen mats; carlberg ingvar; Eva Palmer; herrnanssn peter sydstlanken IMG_1176.JPG; ces 1 nv brev ver 2.pdf Hej Igår överlämnade Thmas Carlzn,IKEA ch Jnas Knutsn,Vlv bifgade brev tillinfrastrukturminister Catharina Elmsäter Svärd vid ett möte i Alvesta. Det gavs tillfälle till en intressant diskussin där Catharina knstaterade att sydstlänken finns med i Kapacitetsutredningen på den lista sm anger viktiga bjekt fram till Kapacitetsutredningen ingår sm en del i infrastrukturprpsitinen sm regeringen presenterade den 15 ktber. Infrastrukturministern underströk ckså vikten av att se sydstlänken sm en del i ett helt system för att utveckla tågtrafiken i södra Sverige. Det är just de argument sm sydstlänkintressenterna för fram i brevet. Samma brev kmmer ckså att skickas till Gunnar Malm,generaldirektör,Trafikverket ch Lennart Anderssn reginchef, Trafikverket Syd. Med vänlig hälsning Göran Svärd Prjektledare Kraftsamling Sydstlänken läs mer m sydstlänken på 1

133 Eva Palmer Från: Sven Sunessn Skickat: den 2 nvember :28 Till: Ämne: Rland Gustbee; Eva Palmer; Carina Bengtssn; Mnica Haider VB: sydstlänken Bifgade filer: IMG_1176.JPG; ces 1 nv brev ver 2.pdf Vänliga hälsningar Sven Sunessn Ordförande Trafiknämnden Reginförbundet södra Småland ' Ursprungligt meddelande----- Från: göran svärd [mailt:gransvard@gmail.cm] För göran svärd Skickat: den 2 nvember :28 Till: matlissn christina; Iindberg pntus; Olssn Mats; svenssn sven-åke; petterssan anders; rudlfssn sara; samuelssn peter; Kördel Henrik; Sven Sunessn; carlzn thmas; nilssan erland; knutssan janas; Halling Mikael; peltla elizabeth Kpia: Wiberg Anders; lindblm patrik; Kab Stenberg Charltta; henrikssn Iennart; Aström Jan; rberissn paul; brrssn jörgen; brgström rlf; latssn sven; sigvardsssn karin; peterssan mats; carlberg ingvar; Eva Palmer; herrnanssn peter Ämne: sydstlänken Hej Igår överlämnade Thmas Carlzn,IKEA ch Jnas Knutsn,Vlv bifgade brev tillinfrastrukturminister Catharina Elmsäter Svärd vid ett möte i Alvesta. Det gavs tillfälle till en intressant diskussin dm Catharina knstaterade att sydstlänken finns med i Kapacitetsutredningen på den lista sm anger viktiga bjekt fram till Kapacitetsutredningen ingår sm en del i infrastrukturprpsitinen sm regeringen presenterade den 15 ktber. Infrastrukturministern underströk ckså vikten av att se sydstlänken sm en del i ett helt system för att utveckla tågtrafiken i södra Sverige. Det M just de argument sm Sydstl<'lnkintressenterna för fram i brevet. Samma brev kmmer ckså att skickas till Gunnar Malm,generaldirektör,Trafikverket ch Lennart Anderssn reginchef, Trafikverket Syd. Med vänlig hälsning Göran Svärd Prjektledare Kraftsamling sydstlänken läs mer m sydstlänken på l

134 Reginstyrelsen Ärende 6 h Digital agenda - IT i människans tjänst Dnr 12/0258 Förslag till beslut Reginstyrelsen beslutar Att ställa sig bakm Digital agenda IT i människans tjänst, innebärande att reginförbundet tackar jag till signatärskap ch tillsammans med övriga aktörer bereder förslag till en reginal digital agenda för Krnbergs län. Ärendet IT-minister Anna-Carin Hatt har tillskrivit reginförbundet angående ett reginalt signatärskap angående den natinella digitala agendan. Ambitinen är att så många sm möjligt ska bli signatärer ch ta fram en reginal digital agenda i samverkan med andra aktörer i respektive län. Mycket arbete pågår redan sm ska tas tillvara, samtidigt finns det mer att göra. Det reginala signatärskapet innebär att man - delar målet m att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter - har för avsikt att ta fram en reginal digital agenda i bred samverkan med lika aktörer i samhället. Arbetsutskttet beslöt 219/12 att vid styrelsens sammanträde den 28 nvember 2012 efterhöra medlemmarnas synpunkter på reginförbundets rll inm ramen för den Digitala agendan, samt föreslår styrelsen besluta att ställa sig bakm Digital agenda IT i människans tjänst. Bifgade handlingar: - Arbetsutskttets prtkll 219/12 - Välkmmen att bli reginal signatär av den Digitala agendan för Sverige - skrivelse - Digital agenda It i människans tjänst

135 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Reginstyrelsens arbetsutsktt Sammanträdesdatum Sida (37) 219 Digital agenda - IT i människans tjänst Dnr 12/0258 Bakgrund För att möta de utmaningar sm finns både internatinellt ch natinellt vill regeringen ta till vara de möjligheter sm digitaliseringen ger ch har därför fattat beslut m It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige ch föreslagit ett nytt mål för it-plitiken, Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Ordförande Rland Gustbée redgör för ärendet. Vid tidigare medlemsdialger har frågan kring reginförbundets rll ch åtagande kring IT ch Digitala agendan diskuterats. Föreslås att frågan kring Digitala agendan tas upp igen ch att efterhöra förutsättningar för att reginförbundet driver frågan i samverkan med berörda intressenter. Beslut Arbetsutskttet beslutar Att vid styrelsens sammanträde den 28 nvember 2012 efterhöra medlemmarnas synpunkter på reginförbundets rll inm ramen för den Digitala agendan. Arbetsutskttet föreslår styrelsen besluta Att ställa sig bakm Digital agenda IT i människans tjänst. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

136 Näringsdepartementet It- ch energiminister Anna-Karin Hatt Samtliga aktörer med ansvar för att samrdna det reginala tillväxtarbetet i respektive län Välkmmen att bli reginal signatär av den Digitala agendan för Sverige. Den ökade digitaliseringen påverkar samhällets alla mråden både lkalt, reginalt, natinellt ch internatinellt. Regeringen lanserade i ktber 2011 en it-strategi; It i människans tjänst en digital agenda för Sverige. Det mål sm regeringen slagit fast, ch sm beslutats av Riksdagen, är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Strategin innefattar fyra huvudmråden: lätt ch säkert att använda, e-tjänster sm skapar nytta, infrastruktur ch it:s rll för samhällsutvecklingen. Arbetet med att förverkliga den natinella digitala agendan pågår för fullt. Men en förutsättning för att uppnå högt ställda mål är att alla bidrar var ch en utifrån sin rll. Reginal signatär Om Sverige ska lyckas använda it:s fulla ptential måste vi arbeta tillsammans ch alla behöver ta ett ansvar - medbrgare, företag ch ideella rganisatiner, likväl sm kmmuner, samverkansrgan, landsting ch statliga myndigheter. Ett sätt att manifestera denna samverkan är att ingå ett signatärskap. Ett nittital privata ch frivilliga rganisatiner har redan signerat ch nu öppnar vi upp för ett reginalt signatärskap sm vänder sig till samverkansrgan, länsstyrelser ch landsting. Det reginala signatärskapet innebär att man delar målet m att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, har för avsikt att ta fram en reginal digital agenda i bred samverkan med lika aktörer i samhället. Pstadress Telefnväxel E-pst: registratr@enterprise.ministry.se Stckhlm Besöksadress Telefax Mäster Samuelsgatan

137 En reginal digital agenda En reginal agenda kan ses sm en it-strategi sm fångar upp de initiativ sm görs eller sm behöver göras i reginen för att bäst ta tillvara digitaliseringens möjligheter. Användningen av it är en strategisk fråga sm bidrar till tillväxt ch utveckling i alla delar av samhället. En reginal agenda kan exempelvis innehålla gemensamma reginala mål, strategiska utmaningar ch förslag på åtgärder för att nå målen. Ja, vi är intresserade! Ambitinen är att så många sm möjligt ska bli signatärer ch ta fram en digital agenda i samverkan med andra aktörer i respektive län. Mycket arbete pågår redan sm ska tas tillvara, samtidigt finns det mer att göra. Flera aktörer arbetar natinellt ch reginalt för en ökad digitalisering: Sveriges Kmmuner ch Landsting sm har beslutat m en Strategi för esamhället ch skapat ett prgramkntr Center för esamhället (CeSam) sm syftar till att stödja innvatin ch verksamhetsutveckling sm tar stöd av IT. Digidel 2013 sm verkar för en ökad digital delaktighet i Sverige ch där målet är att få ytterligare minst svenskar att börja använda Internet. Bredbandsfrum sm tillsammans med bredbandsaktörerna försöker hitta knstruktiva lösningar sm bidrar till regeringens bredbandsmål. Pst- ch telestyrelsen sm arbetar med att främja utbyggnaden av bredband ch samrdnar de reginala aktörer sm ger bredbandsstöd. Länsstyrelsen i Örebr län sm är reginal signatär ch har regeringens uppdrag 2012 att främja arbete med reginala digitala agendr. Tillsammans kmmer Näringsdepartementet, Sveriges Kmmuner ch Landsting, Digidel 2013, Bredbandsfrum, Pst- ch telestyrelsen ch länsstyrelsen i Örebr län, att resa runt i landet under 2012 för att diskutera signatärskapet ch digitala agendr ur lika strategiska perspektiv: målbild, användning, e-tjänster ch infrastruktur. I slutet av nvember håller vi en natinell knferens i digitaliseringens tecken där signatärerna ch deras arbete kmmer presenteras. Om ni är intresserade av att bli signatär ch tillsammans med ss diskutera digitaliseringens möjligheter så kntakta Christina Henrysn, Näringsdepartementet, via e:pst christina.henrysn@enterprise.ministry.se eller telefn Med vänlig hälsning Anna-Karin Hatt It- ch energiminister

138 Reginstyrelsen Ärende 6 i AB Transiti - delårsrapprt 2012 samt prtkll från blagsstämma Dnr 12/0058 Förslag till beslut Reginstyrelsen beslutar Att ntera delårsrapprt 2012, samt prtkll från extra blagsstämma den 11 ktber 2012 till prtkllet. Ärendet AB Transiti har lämnat delårsrapprt över periden till till ägarna. Därutöver har extra blagsstämma ägt rum den 11 ktber Föreslås att styrelsen nterar delårsrapprt 2012, samt prtkll från extra blagsstämma den 11 ktber 2012 till prtkllet. Bifgade handlingar: - AB Transiti Delårsrapprt till Prtkll extra blagsstämma

139 AB Transiti Org nr Delårsrapprt Periden l Sid l (7) ) '\ Delårsrapprt för AB TRANSITIO Periden Verksamhet a h REGIONfÖR3UNOET ~ södra SMALAND Oiarienr Löpnr Blagets affärside är att anskaffa ch förvalta järnvägsfrdn, fi ämst mtrvagnar, får uthyrning till trafikhuvudmän samt tillhandahålla tungt frdnsunderhåll Syftet är att genm strdriftsfårdelar, standardisering ch en rendlad rllfårdelning mellan trafikhuvudman/reginala h afikmyndigheter, peratörer ch frdnsuthyrare underlätta utveckling av reginaltrafik hs blagets ägare samt ptimera kstnaderna i jämvägsdriften. Frdn uthyres i huvudsale till ett antal trafllchuvudmän. Hyresavtalen löper under 8 - lo år. Ett mindre antal frdn ägs av blaget medan merparten frdn leasas fi ån Handelsbanken ch SEB. Leasingslculden, mtsvarande amrteringsdelen i löpande leasingavgifter samt frdnens restvärde vid leasingperidens utgång, uppgick per till3 227 Nllcr (3 089 Nllcr per ). Leasade frdn utgörs av av Regina-ch Itinfrdn sm levererades samt Cntessafrdn levererade under 2008 ch För att fårbättra fmansieringsvillkren genmförde Transiti under åren 2000, 2002 ch 2003 leasingtransaktiner med amerikanska banker sm investerare avseende spårfrdn. Några liknande transaktiner har inte genmfrts efter Transaktinema vilka ingicks under år 2000 har avslutats. Blaget fmansierar således i allt väsentligt verksamheten genm leasing ch lån. Uthymingsvillkren är anpassade till blagets fmansiering, såväl amrterings- sm räntemässigt. Sålunda äger blaget rätt att justera hyran till trafikhuvudmännen vid ändringar av finansieringskstnadema. De landsting (reginer) sm helt eller delvis ytterst är ägare i Transiti har i enlighet med Transitis aktieägaravtal garanterat blagets åtagande avseende frdnsanskaffning genm slidarisk brgen får samtliga betalningsförpliktelser till följd av ingångna fmansieringsavtal. Genm att landstingen på detta sätt tillkmmit sm ägare successivt under en tiårsperid finns det inskränkningar i den slidariska brgen på så sätt att den endast avser fmansieringsrelaterade åtaganden från ch med dagen fr den fårsta av respektive landsting (regin) undertecknade separata brgensförbindelsen. De landsting sm garanterar blagets åtaganden tillsatte i maj 2010 en utredning m Transitis framtida inriktning. Bakgrunden var bl. a. att brgenstaket i brgensutfastelsen inte möjliggjrde några mer mfattande frdnsanskaffningar med stöd av slidarisk brgen. Föreh ädare for landstingen beslutade i september 20 l O att i allt väsentligt genmfåra utredningens fårs lag. Arbetet med detta har pågått under ch ch de största forändringarna består i att ägandet av Transiti i huvudsak överförs till kmmunalförbund, reginförbund eller landsting, samt att frtsatt finansiering ska ske på annat sätt än med stöd av slidarisk brgen. Ett nytt aktieägaravtal har utarbetats ch avses träda i kraft i ktber Dessa fårändringar påverkar inte de av lanelsting/reginer tidigare gjrda brgensåtagandena. Händelse!' undel' periden Blaget hade per ttalt l O l frdn. Av dessa var 63 Regina-, 22 Cntessa, 9 Itinfrdn ch 7 st C01 adia frdn. Samtliga frdn har varit uthyrda under periden.

140 AB Transiti Org nr Delårsrapprt Periden l Sid 2 (7) I Leveransprjekten får de under 2008 ch 2009 beställda Regina, Cntessa ch Cradiafrdnen var samtliga frdn av typen Regina ch Cntessa samt 7 av 12 st beställda Cradiafrdn levererade per siste augusti. Frdnen kmmer att hyras ut till Värmlandstrafrk, Nniåg, Hallandstrafllcen, Kalmar Läns Trafik samt Länstrafiken Krnberg enligt Transitis standardupp lägg. Merparten av av levererade frdn ingår i leasefinansieringar med SEB, bakmliggande finansiering tillhandhålls av Svensk Exprtkredit ch Nrdiska Investeringsbanken. Etapp 2 av uppmstningsprgrammet fcir äldre Reginafrdn har fmisatt under periden Wcsm fårsta etappen av tungt underhåll på Itinfrdnen. Det tunga underhållet utfrs genm avrp på det ramavtal får tungt underhåll sm slutits med sex stycken underhållsleverantörer ch säkerställer Transitis åtagande avseende tungt underhåll till ch med år Under periden har avtal tecknats med Regin Skåne m köp av 25 st begagnade Xll frdn vilka kmmer att levereras under åren ch i samband med detta även genmgå ett upprustningsprgram. Köpet baseras på bindande uppdrag från kmmande hyrestagare Jönlcöpings Länstrafik AB, Nntåg AB, Länsh aflicen i Krnberg, Blekingetrafiken ch Kalmar Läns Trafik AB med vilka 10 åriga hyresavtal har tecknats. Under periden har ett prjekt påbötjats fr att ta fram underlag till en ny ramavtalsupphandling avseende frdnsanskaffning får AB Transiti. Upphandlingen beräknas vara klar ch ramavtal tecknade med upphandlade leverantörer under kvartal Eknmi (Siffrr inm parentes avser mtsvarande värde för periden l ). Omsättningen uppgår ti11239 Mkr (212 fvllcr) ch resultat efter finansiella pster till 0,1 rvllcr (1,4 Mkr) I de amerikanska leasingtransaktinerna har Transiti åtagit sig att under löptiden betala vagnhyrr. Erfrderliga medel har dels depnerats på knt i bank, dels placerats i amerikanska värdepapper. Nettt av mttagna frskttsbetalningar ch lämnade depsitiner har skuldförts i blagets balansräkning ch peridiseras sm finansiell intäkt över spårfrdnens nyttjandetid sm är 30 år. De senaste årens utveckling på fruansmarknaden har lett till att kmpletterande säkerhet i frm av bankgarantier har ställts ut får att uppfylla villkren i leasingtransaktinerna. Garantierna sm ställdes ut i början av 2009 i enlighet med villkren i dessa leasingavtal gäller med nuvarande frutsättningar till Med hänsyn till rådande instabilitet på den finansiella marknaden kan det inte uteslutas att det återigen uppstår en skyldighet för Transiti att kmplettera eller byta ut säkerheter. Blagets nettinvesteringar i anläggningstillgångar har under periden uppgått tilll62 ryller (80 rvlla'). Investeringarna har i huvudsak finansierats genm lån. Blagets likvida medel under periden har ökat med 9 rvllcr (145 rvllcr) ch uppgick vid peridens slut till 167 rvlla ( 167 rvllcr). En fårsta del, 150 fvllcr, av lånefrnansieringen med Nrdiska Investeringsbanken för köp av l O st Cradia frdn har lyfts under periden. Ställda säkerheter avser de 2 Mkr (2 l\!uu) sm tinns på spärrat knt hs Handelsbanken, tör ttyggande av blagets pensinsskuld. Blaget har en lueditfacilitet hs Handelsbanlcen m 60 l'vllu (60 fvllcr) vilken ej är ianspråktagen per ms-31.

141 AB Transiti Org m Delårsrapprt Periden l Sid 3 (7) Flerårsöversikt, Mkr Rörelseresultat Resultat efter fmansiella pster Balansmslutning Antal frdn (varav leasade) Medelantal anställda jan-aug jan- aug l l (89) 79 (69) l1 helår (77) jan- aug helår jan -aug (69) 205 (69) 198 (69) helår (69) 6 Ägarf6rhållande Blaget hade per fljande ägare: AB Strstckhlms Lkaltrafik Tåg i Bergslagen AB Västmanlands Llcalh aftk AB X-Trafik AB Regin Skåne Värmlandstrafik AB Upplands Lkaltrafik AB Länstrafiken i Jämtlands län AB Hallandstrafiken AB 43,5% 17,5% 15,0% 12,5% 5,0% 0,5% 0,5% 0,5% 0,5% Västernrrlands läns Trafik 1-\B Länsh aflken i Västerbtten AB Länstrafiken Krnberg Länsh afllcen i Nrrbtten AB AB Ostgötah aflken Kalmar Läns Trafik AB Västh afik AB Blekingetrafiken AB lönköpings Länstrafik AB 0,5% 0,5% 0,5% 0,5% 0,5% 0,5% 0,5% 0,5% 0,5%

142 AB Transiti Org nr Resultaträkning Belpp i Tkr N ettamsättning Övriga rörelseintäkter Rörelsens kstnader Vagnkstnader Övriga externa kstnader P ersanalkstnader Avsbivningar på materiella anläggningstillgångar Rörelseresultat Finansiella intäkter ch kstnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekstnader Övriga finansiella kstnader Summa finansiella pster Resultat efter finansiella pster l l 364 Bkslutsdispsitiner Avskrivningar utöver plan Resultat f6re skatt S katt på årets resultat 108 l 364 Årets resultat 108 l 364

143 AB Transiti Org nr Balansrälming Belpp i Tkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anhiggningstillgångar Inventarier Utleasat rullande materiel Inventarier i leasade frdn Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga frdringar Summa finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar OMSÄ TTNINGSTILLGÅNGAR Varulager mm Lager Försktt tillleverantörer Summa varulager mm Krtfristiga frdringar Kund frdringar Övriga frdringar skattefrdringar Förutbetalda kstnader ch upplupna intäkter Kassa ch bank Summa msättnin!!stiih!ån!!ar = = = SUMMA TILLGÅNGAR l l

144 AB Transiti Org nr !984 Balansräkning Belpp i Tkr EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital aktier Reservfnd Fritt eget kapital Balanserad vinst Årets resultat l Summa eget kapital Obeskattade reset'ver Avskrivningar utöver plan Avsättningar A vs att till pensiner A vs att till frdnsunderhåll Övriga avsättningar Långfristiga skulder Skuld till kreditinstitut Övriga skulder Krtfristiga skulder Övriga skulder till kreditinstitut Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kstnader ch frutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCHSKULDER POSTER INOM LINJEN Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser l Inga Inga

145 AB Transiti Org nr Delårsrapprt Sid 7 (7) Periden l l Tilläggsupplysningar Redvisningsprinciper Delårsrapprten har upprättats i enlighet med årsredvisningslagens grundläggande redvisningsprinciper ch B kfåringsnämdens allmänna råd m delårsredvisning i ickenterade fe:\ re tag (B FN AR2007: l). Samma redvisningsprinciper har tillämpats sm i den senaste årsredvisningen. Stckhlm //

146 "GICi lförsl NDET SÖDRA SMALAND Diarienr Prtkll fört vid extra b ~~l:ftämma aktieägarna i AB Transiti, rg. nr 53b()jj: 1984, ("Blaget") den 11 ktber 2012 i Stckhlm Närvarande aktieägare Landstinget i Uppsala län, rg.nr , genm Erik Weiman; AB Strstckhlm Lkaltrafik, rg.nr , genm Tiv Heins; Reginförbundet Jämtlands län, rg.nr , genm Tmas Hägg; Reginförbundet Västerbtten, rg.nr , genm Peter Olfssn; Reginfårbundet Södra Småland, rg.nr , genm Eva Jhnssn; Kmmunalförbundet Nrrbttens läns Kllektivtrafikmyndighet, rg.nr , genm Henrik Berg; Antal aktier ch röster Västra Götalandsreginen, rg.nr , genm Lars Hillerström; Landstinget Västmanland, rg.nr , genm Tmmy Levinssn; Reginförbundet Dalarna, rg.nr , genm Göran Carlssn; Örebr läns landsting, rg.nr , genm Lennart Frmmegård; Landstinget Gävlebrg, rg.nr , genm Matts Hildebrand; Landstinget i Östergötland, rg.nr , genm Rune Backlund; Blekingetrafiken AB, rg.nr , genm Eva Jhnssn; Landstinget i Jönköpings län, rg.nr , genm Rune Backlund; Regin Halland, rg.nr , genm Åke Bengtssn; l (5)

147 Regin Värmland, rg.nr , genm Gunnar Tidermand; Regin Skåne, rg.nr , genm Sven Carlssn; ch Knununalförbundet Sörmlands Kllektivtrafikmyndighet, rg.nr , Åsa Kullgren Ttalt Stämman öppnades av styrelserdföranden, Gunnel Frsberg. l 2 Gunnel Frsberg utsågs till rdfårande på stämman. Gunnel meddelade att styrelsen utsett Thmas Frisk till sekreterare vid stämman. 3 Ovanstående förteckning över närvarande aktieägare gdkändes att gälla såsm röstlängd vid stämman. 4 Dagrdningen framlades varmed rdföranden föreslg att byta rdning vid behandlingen av punkt l O ch punkt 11. Stärmnan gdkände dagrdningen ch den föreslagna ändringen. Det beslutades att prtkllet skulle justeras av Sven Carlssn. 5 Det antecknades att blagsstämman var i behörig rdning sammankallad. 6 2 (5)

148 7 Det beslutades att genmföra utbyte av Blagets aktier till inlösenbara aktier genm beslut m fndemissiner, nedsättningar av aktiekapitalet ch ändringar av blagsrdningen i enlighet med styrelsens förslag, Bilaga l. Det antecknades att beslutet var enhälligt. Det beslutades att anta ny blagsrdning i enlighet med styrelsens förslag, med smärre redaktinella ändringar, Bilaga 2. Det antecknades att beslutet var enl1älligt. 8 Det beslutades att ersätta den befintliga styrelsen ch utse nya styrelseledamöter enligt följande: (i) Gunnar Wulff; (ii) Maria Höglander; (iii) Hug Oljemark (nuvarande ledamt); (iv) Sara Catni; (v) Stefan Jakbssn; (vi) Maria Linder; (vii) Lars Hillerström; ch (viii) Sven Carlssn (nuvarande ledamt). 9 Det beslutades att styrelsearvde ska utgå till var ch en av ledamöterna med ett belpp sm mtsvarar ett halvt prisbasbelpp vid tidpunkten för beslutet. 10 Det beslutades att ersätta den befintliga styrelserdföranden ch utse Jan-Åke Björklund till ny styrelserdförande samt fastställa att arvde ska utgå till styrelserdföranden med ett belpp sm mtsvarar två prisbasbelpp vid tidpunkten för beslutet. 11 Det beslutades att instruera styrelsen att fatta beslut m att finnan skall tecknas av styrelsen samt av två av styrelseledamöterna i förening. 3 (5)

149 12 Det beslutades att utse lekmannarevisrer enligt följande: (i) Anders Åk:ner (ii) N ils W estlin g (iii) UlfWilen (iv) Arnld Carlzn; ch (v) Birgitta Erikssn. 13 Det beslutades att anta nya ägardirektiv, Bilaga Det beslutades m valavägarråd enligt följande: (i) Mats Perssn (ii) Tmmy Levinssn (iii) Bengt Sörlin; (iv) Tmas Riste; (v) Erik W eiman; (vi) Trbjörn Rsdahl; ch (vii) Kenneth Nilshem 15 Det beslutades att fastställa datum för äganådets första möte till den 29 januari Det antecknades att det inte tgs upp några andra övriga frågr på blagsstämman. 16 Stämmans rdfårande förklarade stämman avslutad. 4 (5)

150 Vid prtkllet: Thmas Frisk l\j/&t-. 1t Sven' Carlssn 5 (5)

151 Reginstyrelsen Ärende 7 a Strategi för besöksnäringen Dnr 11/0140 Förslag till beslut Reginstyrelsen beslutar Att gdkänna Strategi för besöksnäringen i södra Småland Ärendet Reginförbundet beslutade under 2009 att bilda AB Destinatin Småland i syfte att genmföra en kraftig satsning på turismen i länet. Styrelsen beslöt 156/11: - Att ställa sig bakm förslag till direktiv för strategiarbetet i södra Småland, samt bevilja högst krnr till prjektet Strategi för utveckling av besöksnäringen från anslaget 1:1, varav krnr för 2011 ch krnr för Att uppdra åt regindirektören att lämna in ansökan m medel ur ERUF enligt budget, samt att genmföra strategiarbetet med lägre budget, baserad på beslutat bidrag från 1:1-anslaget, i det fall medel ur ERUF inte beviljas. Föreslås att styrelsen gdkänner strategi för besöksnäringen i södra Småland , i enlighet med upprättad handling. Bifgade handlingar: - Arbetsutskttets prtkll 220/12 - Strategi för besöksnäringen i södra Småland

152 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Reginstyrelsens arbetsutsktt Sammanträdesdatum Sida (37) 220 Strategi för besöksnäringen Dnr 11/0140 Bakgrund Reginförbundet beslutade under 2009 att bilda AB Destinatin Småland i syfte att genmföra en kraftig satsning på turismen i länet. Styrelsen beslöt 156/11: - Att ställa sig bakm förslag till direktiv för strategiarbetet i södra Småland, samt bevilja högst krnr till prjektet Strategi för utveckling av besöksnäringen från anslaget 1:1, varav krnr för 2011 ch krnr för Att uppdra åt regindirektören att lämna in ansökan m medel ur ERUF enligt budget, samt att genmföra strategiarbetet med lägre budget, baserad på beslutat bidrag från 1:1-anslaget, i det fall medel ur ERUF inte beviljas. Föreslås att styrelsen gdkänner strategi för besöksnäringen i södra Småland , i enlighet med upprättad handling. Beslutsunderlag - Strategi för besöksnäringen i södra Småland Beslut Arbetsutskttet föreslår styrelsen besluta Att gdkänna Strategi för besöksnäringen i södra Småland Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

153 7 september 2012 Strategi för besöksnäringen i södra Småland

154 2

155 Södra Småland - Eurpas grönaste besöksmål. Livskraftiga företag arbetar långsiktigt med hänsyn till miljö ch människr. En regin att besöka ch återvända till för genuina ch unika upplevelser inm natur, kultur ch design - både för rekreatin ch affärer 3

156 1. Innehållsförteckning 1. Innehållsförteckning 4 2. Varför en reginal strategi? 6 Intrduktin 6 Besöksnäringen - en näring för hållbar tillväxt i Sverige ch världen 6 Behv av ett större strategiskt handlande i södra Småland 7 Prcessen med att ta fram den reginala strategin 8 3. Besöksnäringen - definitin ch statistisk utveckling 9 Sveriges nya basnäring 9 Besöksnäringen i södra Småland - en statistisk beskrivning 11 Sammanfattande diskussin Kvalitativ genmgång av reginala styrkr ch svagheter 15 Identifierade styrkemråden 15 Identifierade svagheter/utmaningar Ptential för psitiv utveckling 17 Våra reginala dragare 20 Några viktiga trender att förhålla sig till En reginal strategi - flera strategiska spår att hålla sig till 22 Vilka svar ger en reginal strategi? 24 Styrgrupp ch handlingsplaner 24 Hela besöksnäringens dkument 24 Hand i hand med andra strategier ch utvecklingsprgram Visin Övergripande mål med uppföljningsbara indikatrer 29 Sex övergripande mål m att besöksnäringen 30 Sex uppföljningsbara indikatrer 32 4

157 9. Pririterade mråden sm knyter an till reginens kärnvärden ch målgrupper 34 Fem pririterade mråden av reginal betydelse 34 Identifierade kärnvärden ch målgrupper Strategiska vägval 37 Femtn strategier för psitiv utveckling 38 För att nå de övergripande målen ska vi Så går vi vidare 43 Bilaga: Prcessen med att ta fram den reginala strategin 45 5

158 2. Varför en reginal strategi? Intrduktin Detta dkument presenterar strategin för framtidens besöksnäring i södra Småland ch dess åtta kmmuner 1. Strategin tar sitt tidsmässiga avstamp från år 2013 ch sträcker sig fram till år Redan på sidan 3 intrducerades strategins långsiktiga visin, vilken tecknar en ffensiv bild av en näring på frammarsch. Visinen pekar ut besöksnäringen sm en näring för framtida reginal tillväxt ch utveckling, vilken kmmer att lcka fler besökare, msätta mer pengar ch skapa helt nya arbetstillfällen. Visinen bygger på de äkta ch unika värden sm förknippas med södra Småland ch sätter besökaren i fkus - avsett m syftet med besöket är privatturism, affärsmöte, knferens, idrtt, shpping, kulturevenemang eller annat. AB Destinatin Smålands verksamhet syftar till att främja besöksnäringen i reginen genm att skapa förutsättningar för ökad lönsamhet ch sysselsättning i branschen. Destinatin Småland utgör en nd för reginal samrdning ch destinatinsutveckling, men uppdraget handlar ckså m att stärka varumärket Småland ch samverka med de mgivande länen. Blaget är helägt av Reginförbundet södra Småland. Den reginala strategin för besöksnäringen i södra Småland har tagits fram genm aktiv samverkan mellan Reginförbundet södra Småland, AB Destinatin Småland, de åtta kmmunerna samt besöksnäringens företag ch rganisatiner. Dkumentet ses därför sm hela besöksnäringens strategi, med betydelse för såväl ffentliga, kmmersiella sm ideella intressen. Besöksnäringen - en näring för hållbar tillväxt i Sverige ch världen Besöksnäringen är en bransch sm utvecklas i snabb takt över hela världen. Resandet i världen har ökat kraftigt under de senaste 60 åren ch de flesta prgnserna pekar på frtsatt tillväxt framöver. Samtidigt förändras individens preferenser ch resemönster hela tiden - fler resr, tidsmässigt krtare resr, temaresr, unika upplevelser, valfrihet, jämförbarhet, skräddarsydda upplägg - vilket har lett till allt hårdare knkurrens m resenärerna. 1 Södra Småland mtsvarar det gegrafiska mrådet Krnbergs län med dess åtta kmmuner Alvesta, Lesseb, Ljungby, Markaryd, Tingsryd, Uppvidinge, Växjö ch Älmhult. Genm hela strategidkumentet används södra Småland sm ett enhetligt begrepp för länet/reginen. 6

159 År 2010 antg Svensk Turism AB den nya natinella strategin för svensk besöksnäring sm en central utgångspunkt för ett intensifierat samrdnings- ch utvecklingsarbete under de kmmande ti åren. Den natinella strategin presenterar bland annat visin, fkusmråden, strategiska mål ch huvudstrategier för att behålla en frtsatt psitiv tillväxt för näringen ch vinna nya marknadsandelar på den glbala kartan. Den natinella strategin slår fast att Sverige har en str ptential att utvecklas sm besöksland, men att det krävs strategiskt fkus, ffensiva satsningar ch gd samverkan för att man ska kunna skörda framgångar. Man frmulerar, sm man kallar det, en kaxig visin m att fördubbla svensk besöksnäring på ti år med följande utveckling till år 2020: Kvantitativa mål Omsättning (mdr kr) Exprtvärde (mdr kr) Antal anställda (årsverken) Antal exprtmgna destinatiner Image/NBI Ranking 10 8 För att den natinella msättningsdubbleringen ska bli realitet år 2020 måste det naturligtvis dubbleras även lkalt ch reginalt runt m i Sverige. Den natinella visinen får på så sätt direkt bäring på hur - exempelvis - de reginala strävandena utfrmas på besöksnäringsmrådet. Av just den anledningen har ett flertal reginer (med destinatiner) valt att påbörja prcessen med att ta fram egna strategiförklaringar sm balanserar den natinella visinen med reginens unika värden ch framtidsptential. De flesta reginala strategier pekar mt samma mål vid hrisnten år 2020, det vill säga en kraftigt ökad msättning ch fler arbetstillfällen. Vägen dit skiljer sig dck i många fall berende på vilken regin vi talar m. Behv av ett större strategiskt handlande i södra Småland Detta nya strategidkument har arbetats fram för att möta besöksnäringens psitiva tillväxt i Sverige ch världen samt därtill på bästa sätt nyttja de förutsättningar ch resurser sm finns i södra Småland. Vår reginala strategi är vårt svar på den natinella visinen ch anger vår färdväg för att kraftigt stärka besöksnäringen till år Behvet av ett strategiskt grepp m besöksnäringen har påtalats i såväl Krnberg sm Småland (Jönköpings län, Kalmar län ch Krnbergs län) under flera år. Och mycket händer just nu. Idag genmförs ett mfattande varumärkesarbete i hela Småland där de tre länen mejslar fram en gemensam turistisk visin, mål, kärnvärden, psitin ch varumärkeslöften sm pekar mt definierade målgrupper ch marknader. Den här strategin för södra Småland går fullt ut hand i hand med det småländska varumärkesarbetet. Strategin understryker det gemensamma ch gränsöverskridande ch betnar reginen sm en given del av Småland. 7

160 Vi slår vakt m vår unika småländska identitet ch tjänar på att marknadsföra ss under varumärket Småland. På samma gång tydliggör strategin de värden ch resurser sm kännetecknar vårt län bäst ch sm, i viss mån, sticker ut i förhållande till övriga två län (Jönköping ch Kalmar). Den reginala strategin prfilerar således det unika vi har i södra Småland ch det vi är särskilt duktiga på här. Det är, sm vi menar, just detta vi måste utveckla ch förädla för att stärka besöksnäringen sm en näring för hållbar tillväxt. Detta strategidkument har flera huvudambitiner: Att samla hela besöksnäringen under en ch samma visin med tillhörande mål Att peka ut den övergripande färdvägen sm ska gälla för reginen till ch med år 2020 Att identifiera reginala styrkemråden ch de så kallade dragare sm bör gå i täten för prcessen att stärka reginen sm samlad destinatin Att sprra till ökat samarbete ch få samtliga aktörer att dra åt samma håll Att inleda en diskussin kring rller ch ansvarstagande Att skapa tydlighet ch göra pririteringar Att tillhandahålla ett legitimt plitiskt dkument sm följs ch respekteras En grundläggande förhppning är att så många sm möjligt ska känna igen sig i strategin ch ställa sig bakm det sm står skrivet. Prcessen med att ta fram den reginala strategin Den reginala strategin har skrivits fram genm samrdning under Reginförbundet södra Småland; periden nvember 2011 till ch med juni Det praktiska arbetet har letts av Daniel Flkessn med stöd från Destinatin Småland ch den styrgrupp sm funnits kpplad till uppdraget. Prcessarbetet har främst rymt infrmatinsspridning, insamling av data, presentatin ch återrapprtering, analysarbete samt färdigställande av skriftligt dkument. Prcessledaren har genmfört femtitalet samtal ch intervjuer med nyckelaktörer på besöksnäringsmrådet i södra Småland; de åtta kmmunerna, besöksmål, enskilda företag, kluster/destinatiner, nätverk, ideella aktörer, ffentliga främjarrganisatiner etc. Därtill har prcessledaren återfört delar av sina slutsatser vid en temadag för besöksnäringen i april 2012 samt deltagit vid en mängd lika träffar, nätverk ch arbetsmöten för att nå ny kunskap att länka till strategiarbetet. Prcessen med att ta fram den reginala strategin beskrivs närmare i dkumentets bilaga, från sida 45. 8

161 3. Besöksnäringen - definitin ch statistisk utveckling Besöksnäringen mäts ch definieras från knsumtinssidan. Den definitin av turism vi använder ss av i Sverige är fastställd av Förenta Natinerna ch lyder: Människrs aktiviteter när de reser till eller vistas på platser utanför sin vanliga mgivning för fritid, affärer eller andra syften ch för krtare tid än ett år. (UNWTO/Tillväxtverket) Definitinen innehåller ett antal undantag (sm inte är turism) där de viktigaste kan sammanfattas med att man av lika anledningar är tvungen att åka till en viss plats. Det kan till exempel handla m arbetspendling, sjukvård, rdinarie sklgång, militärtjänstgöring ch asylsökande. Det vanligaste sättet att mäta turismens strlek ch eknmi är att studera inresandet till ett gegrafiskt mråde, till exempel södra Småland. Det handlar då m den turism sm har den aktuella reginen sm huvudmål för resan. Men en str andel av resandet sker ckså inm en regin ch kallas för inmreginal (inhemsk) turism respektive reginal shpping. Den inmreginala turismen innefattar de egna medbrgarnas övernattningar utanför hemmet inm reginen respektive dagsresr över ti mil enkel väg inm reginen. Reginal shpping avser krtare resr under ti mil men över en kmmungräns, där resandet fta är kncentrerat till helger ch kpplat till större inköp av matvarr, kapitalvarr etc. För att få ett mått på den ttala turismen måste även resandet genm reginen samt länsbeflkningens eget resande ut från reginen läggas till 2. Sveriges nya basnäring Vi vet från det förra avsnittet att besöksnäringen är på kraftig frammarsch i Sverige ch världen. Vi vet att resandet sker mer ch ftare än förr samt för 2 Skrivningen bygger på den definitin sm hämtats ur TEM 2010 Krnberg. Eknmiska ch sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Krnbergs län 2010, sammanställd av Resurs AB. 9

162 flera lika syften (semester, handel, evenemang, affärer, besök av släkt ch vänner etc). Under de senaste 60 åren har antalet internatinella turistankmster 3 till lika delar av världen ökat från 25,2 miljner (1950) till 928 miljner (2008). Prgnserna pekar, enligt UNWTO, på en framtida utveckling i samma riktning, det vill säga med frtsatt ch snabb tillväxt. Strax över hälften av alla resr i världen, 53 prcent, går till Eurpa, där antalet internatinella turistankmster har ökat med drygt tre prcent per år under de senaste 20 åren. Besöksnäringens rll ch betydelse för Sverige har utvecklats - ch utvecklas - helt i enlighet med de mönster sm knstateras glbalt. Under 2011 ökade turismens ttala msättning i Sverige med 6,4 prcent till 264 miljarder krnr. Den ttala msättningen kpplas till tre större grupper av resenärer enligt följande: Svenska fritidsresenärer (45 prcent) Svensk besöksnäring 264 miljarder krnr (2011) Svenska affärsresenärer (17 prcent) Resenärer från utlandet (37 prcent) Turismens exprtvärde (utländska turisters knsumtin i Sverige) ökade med 9,3 prcent under 2011 till att mfatta ttalt 98,8 miljarder krnr. Sett över hela 2000-talet ser vi en ttal ökning med nästan 144 prcent. Utvecklingen har varit snabbare än för många traditinella exprtnäringar i Sverige. Besöksnäringens exprtvärde var, 2011, till exempel nästan 45 prcent större än värdet för den samlade svenska järn- ch stålexprten. Det hela gör att Näringsdepartementet 2012 definierade turism ch besöksnäring sm en ny basnäring för Sverige. Besöksnäringens exprtvärde utgör ett viktigt bidrag till Sveriges eknmi, men dess förmåga att bidra till ökad sysselsättning har ckså en avgörande betydelse. Medan sysselsättningen har minskat inm flera traditinella basnäringar i Sverige, har besöksnäringen bidragit med nya arbeten sedan Under 2011 uppgick antalet årssysselsatta till för besöksnäringen 4. 3 En turistankmst avser en persn sm stannar minst en natt på ett kllektivt eller privat bende. 4 All statistik är hämtad ur Natinell strategi för svensk besöksnäring, Svensk Turism AB, samt Fakta m svensk turism (2011), sammanställd av Tillväxtverket. 10

163 Besöksnäringen i södra Småland - en statistisk beskrivning Det tas många psitiva initiativ inm besöksnäringen i södra Småland idag. Mycket talar dck för att aktörerna i reginen behöver en knuff framåt för att på allvar bli en näringsgren av strlek ch att räkna med. Detta nya dkument syftar till att samrdna strategier ch resurser för att på så sätt snabba på utvecklingstakten ytterligare. För att framtidsarbetet ska bli lycksamt är det dck av central vikt att vi känner till var vi står samt vilka förutsättningar vi har att ta hänsyn till. De följande sidrna syftar till att ge en statistisk beskrivning av besöksnäringen i södra Småland idag 5. Den inledande delen av avsnittet speglar den inresande ch inmreginala turismen samt reginal shpping (se definitin på sida 9) kpplad till södra Småland. Turismens msättning respektive sysselsättning har utvecklats på följande sätt i reginen mellan åren 2006 till Tabellen tar hänsyn till den inresande ch inmreginala turismen samt den reginala shppingen. Södra Småland Omsättning (miljner kr) Inresande + inmreginal turism Reginal shpping Ttalt Årsysselsättning (helårstjänster) Inresande + inmreginal turism Reginal shpping Ttalt Den statistiska utvecklingen visar att msättningen för den inresande ch inmreginala turismen ökade med ttalt 195 miljner krnr mellan åren 2006 ch Ökningen mtsvarar en psitiv förändring med nära 15 prcent, vilket i strt följer riksgenmsnittet m 16,3 prcent för periden 6. Den reginala shppingen tg en annrlunda utveckling ch minskade istället med 292 miljner krnr 7. Det hela gör att vi ttalt sett kan knstatera en msättningsmässig nedgång med 97 miljner krnr mellan de två årtalen. Vid mätningen 2010 msatte den sammantagna besöksnäringen i södra Småland strax under 2,8 miljarder krnr. 5 Om inget annat anges så är all statistik hämtad ur TEM 2010 Krnberg. Eknmiska ch sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Krnbergs län 2010, sammanställd av Resurs AB. 6 Den natinella statistiken är hämtat ur Fakta m svensk turism (2011), sammanställd av Tillväxtverket. 7 Strleksberäkningen avseende reginal shpping påverkas möjligen av den nya företagsindelning sm nyligen gjrts i hela Eurpa ch sm i Sverige benämns sm SNI SNI 2007 tillämpas från ch med 2009 ch innebär registerförändringar där företag kan ha flyttats mellan lika kder ch därmed kan ha bytt näringsgren. Det är svårt att säga på vilket sätt detta har påverkat resultatet för södra Småland utan att göra en djupare analys. Långtgående årsjämförelser bör dck ske med viss försiktighet. 11

164 Sysselsättningen har dalat inm branschen från 2006 till Enligt tabellen van mfattar besöksnäringen idag (2010) ttalt årssysselsättningar (årsverken), vilket är 205 färre än vid jämförelsen Den typiske inresande besökaren är av svensk natinalitet. Under år 2011 förlade svenska besökare (med fast bstadsadress utanför reginen) ttalt kmmersiella gästnätter till södra Småland. Därefter följer de tre stra internatinella besöksgrupperna från Tyskland ( kmmersiella gästnätter), Danmark (27 000) samt Nederländerna (21 000). Längre ner på listan, efter nämnda tre stra internatinella grupper, följer länder sm Schweiz, Frankrike, Italien ch Österrike sm återfinns inm spannet till kmmersiella gästnätter. För att nämna några strategiskt intressanta länder sm anses ha ptential att växa framöver nterar vi USA (4 400 kmmersiella gästnätter), Plen (3 300) samt Kina (1 300). Det ttala antalet kmmersiella gästnätter 8 för svenska ch utländska besökare låg 2011 på blygsamma för södra Småland. Detta är den näst lägsta siffran bland samtliga reginer i Sverige, endast Västmanland hade färre gästnätter. Det är dck viktigt att knstatera att statistiken för vår regin innebär en psitiv förändring med tre prcent sedan 2010, vilket är betydligt starkare än det natinella genmsnittet på 0,4 prcent. Under år 2011 std de utländska kmmersiella gästnätterna för hela 42 prcent av det ttala antalet gästnätter i södra Småland. Den höga prcentsatsen betyder att södra Småland har den högsta andelen utländska vlymer av samtliga reginer i Sverige. För att jämföra med ett antal närliggande reginer finner vi mtsvarande statistik: Blekinge 26 prcent, Jönköping 26 prcent respektive Kalmar 17 prcent. Södra Smålands andel växte dessutm med 1,2 prcent mellan 2010 ch 2011, vilket innebär en dubbelt så str ökning sm för riket sm helhet 9. Resterande del av presentatinen fkuserar endast på den inresande ch inmreginala turismen ch utelämnar således statistik för reginal shpping. Vi börjar med att bryta ner msättningen för reginens turism ch fördela den på branschnivå inm näringen. Södra Småland Omsättning (miljner kr), inresande + inmreginal turism Lgi Livsmedel Restaurang Transprt Shpping Aktivitet Ttalt Kmmersiella gästnätter relaterar till htell, stugbyar, vandrarhem, camping samt förmedlade privata stugr ch lägenheter. 9 Aktuell statistik är hämtat ur Fakta m svensk turism (2011), sammanställd av Tillväxtverket. 12

165 Över ett tidsperspektiv på fyra år ( ) har fem av nämnda sex branscher stärkt sin msättning. Omsättningen har ökat för lgi, livsmedel, restaurang, transprt ch aktivitet, medan den har sjunkit för shpping. Väljer vi dck ett snävare tidsperspektiv ch studerar utvecklingen från 2008 till 2010, kan vi knstatera en generell uppgång för samtliga sex branscher. Utvecklingen över de två senaste åren har varit betydligt bättre för södra Småland än riksgenmsnittet. Shppingens andel m 23 prcent av den ttala msättningen (2010) är, trts någt sviktande utveckling, mycket hög i ett svenskt jämförelseperspektiv. Shpping är utan tvekan en viktig del för besöksnäringen i södra Småland. Förklaringen till detta står sannlikt att finna i framgångsrika reseanledningar sm Glasriket, Möbelriket, IKEA samt Växjö sm shppingstad. Dagsbesökare har str betydelse för reginen ch anger ett utlägg på shpping sm ligger över det natinella genmsnittet. Kategrin aktivitet anges fta sm skälet till en resa. Kategrin har kraftigt gått framåt i södra Småland under de senaste fyra-fem åren ch upptar fem prcent av den ttala msättningen (2010). Andelen fem prcent betraktas dck frtfarande sm relativt låg i ett svenskt jämförelseperspektiv, där det natinella snittet för aktivitet når upp till sju prcent. Det finns närmare fritidshus i södra Småland ch så många sm 42 prcent av dessa ägs av persner bsatta i utlandet. De allra flesta av de utlandsägda fritidshusen har danska eller tyska ägare ch återfinns, i numerära mått, främst i Ljungby, Tingsryd ch Växjö kmmuner. Markaryd är dck den kmmun sm har andelsmässigt flest utländska fritidshus (63 prcent) i förhållande till ttalantalet. Under 2010 förlades ttalt icke-kmmersiella övernattningar till södra Småland, vilka främst kpplas till bende i nämnda fritidshus samt besök med övernattning hs släkt ch vänner. Adderar vi dessa övernattningar med de kmmersiella gästnätterna (se föregående sida) finner vi att de sammantagna turistiska övernattningarna har ökat med från år 2006 till De ttala turistiska övernattningarna - kmmersiella ch icke-kmmersiella - uppgick år 2010 till strax över 3 miljner. De största ökningarna tillskrivs kategrierna hyrd stuga/rum, htell (såväl privat- sm affärsturism) samt privata fritidshus. Campingen är den kategri sm har tappat mest under den aktuella periden, även m delar av förklaringen står att finna i de förändrade mätmetder sm infördes för campingen från Genm att studera statistiken lite mer på djupet kan vi till sist dra två intressanta slutsatser kpplade till södra Småland: De kmmersiella övernattningarna svarar för 24 prcent av samtliga övernattningar, men står för 45 prcent av den ttala msättningen för besöksnäringen i reginen (dagsresr undantagna). 13

166 Htellgästen spenderar i snitt krnr per dygn (högst), medan den svenska fritidshusägaren spenderar 137 krnr per dygn (lägst). Genmsnittsturisten spenderar 482 krnr per dygn, vilket är betydligt högre än för jämförelseåret Sammanfattande diskussin Det är ingen lätt uppgift att försöka sammanfatta bilden av besöksnäringen i södra Småland. Besöksnäringen är en kmplex näring sm i sig rymmer flera lika delar samt har karaktären av att, på lika sätt, spilla över på villkr ch förutsättningarna för andra, närliggande branscher. En expansiv besöksnäring skapar exempelvis både eknmi ch arbetstillfällen för mataffären, bensinmacken ch byggföretaget lkalt. I ett allmänt försök att summera en diskussin för södra Småland måste man dck knstatera att värden ch mått på besöksnäringen har fluktuerat upp ch ner över talet ch dess senare hälft. Ena året upp, två år senare ner ch så upp igen. Skiftningarna kan rimligen länkas samman med mvärldsfaktrer sm rådande valutakurser, knjunktur, säkerhetsläge ch - inte minst - väderlek. Men skiftningarna måste förstås även relateras till reginens dragningskraft i strt ch sannlikt även till besöksnäringens mgnadsgrad i södra Småland. Mycket talar för att besöksnäringen frtfarande väntar på det stra lyftet i södra Småland. Vi ligger i flera fall en bit bakm de större ch framgångsrika reginerna (destinatinerna) i Sverige. Ttalmsättningen har backat ch det är idag färre anställda inm besöksnäringen än det var år De kmmersiella gästnätterna ökar visserligen idag, men ligger frtfarande på en låg nivå jämfört med natinen sm helhet. Besöksnäringen har ptential ch rymmer flera attraktiva besöksmål i länet, men uppfattas inte alla gånger sm en prfessinell näring att räkna med. Besöksnäring ch eknmiskt hållbar tillväxt förknippas inte alla gånger med varandra. Det krävs samrdnat arbete ch en str prtin målmedvetenhet för att utveckla besöksnäringen i södra Småland ch denna strategi utgör ett viktigt steg på den vägen. Besöksnäringen har - utan tvekan - gda möjligheter att bli framgångsrik även i denna regin, men det handlar m att starta från en någt lägre nivå ch att alla aktörer drar åt samma håll. Det gäller att paketera de unika värden vi har mycket av idag samt göra dem tillgängliga ch bkningsbara på en internatinell marknad. Förutm befintliga prdukter måste det även kreeras helt nya reseanledningar sm inte går att finna på andra ställen. Södra Småland står utan tvekan inför flera spännande utmaningar de kmmande åren. 14

167 4. Kvalitativ genmgång av reginala styrkr ch svagheter Vi lämnar den kvantitativa statistiken ch lyssnar istället till de mer kvalitativa röster sm hörs inifrån reginen 10. Strategin identifierar följande styrkemråden respektive svagheter (utmaningar) sm kännetecknar besöksnäringen i södra Småland. Identifierade styrkemråden Naturen (skg, ängar, sjö, vatten) Eurpas närmaste vildmark Närhet ch avskildhet på samma gång Äkthet Tystnad, rekreatin, lugn ch r Det vackra ch nstalgiska Knst ch design (glas, trä, möbler etc) Musik, sagr ch berättartraditin Tydlig småländsk identitet Kreativitet ch eldsjälar Traditin av mångfacetterat entreprenörskap Småskalighet Miljö- ch hållbarhetsprfil Str andel utländska fritidshusägare En bred ch mångfacetterad besöksnäring bestående av lika delar Resetrender sm ligger i linje med reginens prfil Flera attraktiva besöksmål Ett antal spetsföretag inm näringen Pågående satsningar för att stärka shpping- ch idrttsturism Flera bra ch välbesökta evenemang ch happenings Strategiskt läge nära eller på väg till större destinatiner i Sverige Påbörjat arbete med kluster ch destinatinsutveckling (Glasriket, Möbelriket, Destinatin Åsnen, Smålands sjörike, Sagbygden etc) En del av en större välkänd helhet; Småland 10 Den följande redvisningen bygger i första hand på resultatet från det femtitalet samtal ch intervjuer sm har genmförts inm prcessen med att ta fram det reginala strategidkumentet. Slutsatserna tydliggör de subjektiva bilder sm har kmmit fram i samtalen. Redvisningen rymmer endast sådana slutsatser sm har påtalats i flera intervjuer ch sm därmed delas av lika nyckelpersner runt m i reginen. Avsnittet listar flera viktiga slutsatser, men bör för den skull knappast betraktas sm kmplett. 15

168 Identifierade svagheter/utmaningar Relativt utvecklad besöksnäring Spretig besöksnäring = ingen gemensam kärna, drar åt lika håll Inget samlat strategiskt tänk kring hur psitiv utveckling ska ske Besöksnäringens egen självbild. Prfessinalitet? Affärsmässighet? Vilja till kmpetensutveckling? För str betning på hbbyverksamhet snarare än vinstdrivande företag Försiktighet, vilja att satsa ch ta risker Jante För strt fkus på eknmiskt lönsamma delar inm besöksnäringen Flera entreprenörer sm idag kämpar med lönsamheten Få riktigt stra dragare i reginen Hur möta en växande affärs-/mötesturism? Få aktiviteter för barn, ungdmar ch barnfamiljer Få attraktiva inmhusaktiviteter Okunskap m hur kmmersialisera (paketera, prduktutveckla) de resurser ch värden vi har mycket av Allemansrätten sliter på naturen ch gör det emellanåt svårt för entreprenörerna att ta betalt Rädsla för att ta betalt En alltför säsngsbetnad besöksnäring Förhållandevis låg grad av naturlig samverkan, trög prcess med att utveckla destinatiner Behv av att lyfta fram besöksnäringen på den plitiska dagrdningen Strt berende av kmmunen ch det ffentliga Lagens ramar sm sätter stpp för expansin på landsbygden Bristfällig infrastruktur, dåliga kmmunikatiner Otillgängliga besöksmål Bilberende turism 16

169 5. Ptential för psitiv utveckling Besöksnäringen i södra Småland har alla möjligheter att utvecklas i psitiv riktning till år 2020 ch åren därefter. Det finns, sm vi vet från avsnitt 4, flera utmaningar att ta sig an. Men utmaningar hör intimt samman med ptential ch nya möjligheter. Med ett gemensamt tänk ch ett strategiskt handlande i allt sm görs på besöksnäringsmrådet, kan södra Småland i framtiden stå sm ett naturligt förstaval för besökaren sm vill göra affärer eller uppleva unik natur, kultur ch design. För att få till stånd en psitiv utveckling för södra Småland är det viktigt att identifiera ch stötta de större besöksmål sm finns i reginen. Dessa besöksmål (dragarna) står sm starka reseanledningar i sig ch kan klara av att lcka både natinella ch internatinella gäster, turister ch andra besökare. Det är dck lika viktigt att studera de trender sm finns inm resandet i Sverige ch världen idag ch relatera dem till de förutsättningar sm finns inm besöksnäringen i södra Småland. Om reginen kan erbjuda unika prdukter sm mvärlden vill ha ch betala för är chanserna till hållbar framgång av lgiska skäl mycket gda. Det handlar m att förädla det reginen redan är duktig på, men minst lika mycket m att hålla ett öga på vad målgruppen vill ha idag ch vad trenderna pekar mt imrgn. Detta avsnitt syftar till just detta, det vill säga kartlägga reginens viktigare dragare samt studera trender att förhålla sig till. Avsnittet inleds dck med en översikt av besöksnäringens ptential i relatin till ett antal centrala faktrer sm på lika sätt styr ch sätter ramar för utvecklingen. Analysen görs med inspiratin från redvisningen i den natinella strategin för svensk besöksnäring från PÅVERKANSFAKTORER Plitisk vilja ch handlingskraft POTENTIAL FÖR POSITIV UTVECKLING, SÖDRA SMÅLAND Offentlig sektr spelar en avgörande rll för att besöksnäringen ska ges chans att växa ch utvecklas i södra Småland. Den ffentliga sektrn anger många gånger ramarna för den miljö sm besöksnäringen ska växa i ch kan påskynda tillväxttakten genm att handla ch priritera på ett kraftfullt sätt. I vår regin handlar det i str mån m att föra upp besöksnäringen på den plitiska agendan ch synliggöra den sm en seriös näring med kapacitet att skapa såväl nya arbetstillfällen sm eknmisk lönsamhet. Plitiken måste möta de behv sm kmmuniceras, väva in näringen i planeringen samt göra strategiska 11 Presentatinen bygger på den mdell sm redvisas i den natinella strategin för svensk besöksnäring, sidrna Här har dck ett selektivt antal påverkansfaktrer för natinell, reginal ch destinatinsnivå valts ut, vilka relateras till den ptential sm uppfattas för besöksnäringen i södra Småland. 17

170 Effektivitet hs myndigheter Finansiering Infrastruktur ch tillgänglighet Eknmisk utveckling Kmpetensförsörjning ch tillgång på arbetskraft Miljö ch klimat Väder ch årstider val för hur medel ch resurser ska användas på bästa sätt. Denna strategi för fram besöksnäringen sm en viktig näring (basnäring) att ta hänsyn till. Strategin skapar en tydlighet ch anger strategiska vägval med ansvar sm faller på både plitik ch andra aktörer. Det finns frtfarande mycket sm kan förbättras för att ffentliga rgan ska förstå besöksnäringens behv ch bättre kunna möta dess aktörer. Näringen är kmplex ch innehåller många småskaliga entreprenörer sm agerar med små eknmiska marginaler. Bemötandet kan skifta från kmmun till kmmun, förvaltning till förvaltning, tjänsteman till tjänsteman. Men med en tydligare markering av besöksnäringen sm en värdefull näring bör alla möjligheter finnas till kvalitativa förbättringar på mrådet. Det ffentliga måste bära ett finansiellt ansvar för att stötta ch stärka besöksnäringen på lämpligt sätt. Men det krävs även ett strategiskt arbete för att söka upp ch attrahera privata finansiärer av lika slag - på både nära ch längre håll. Det måste handla m att skapa en prfil för vad vi söker ch vill ha till den här reginen. Framgångsrika etableringar sjösätts förmdligen inte av en slump utan sm resultat av ett nggrant förarbete med ffentlig uppbackning. Besöksnäringen är synnerligen berende av att det ffentliga samhället sörjer för en gd infrastruktur med fungerande kmmunikatiner. Det handlar förstås m vägar, järnvägar ch cykelleder, men även m dragna fiberledningar ch digitala infrmatinslösningar etc. Besöksnäringen är idag en bilburen näringsgren i södra Småland, någt sm på längre sikt utmanar såväl miljöprfil sm eklgisk hållbarhet i strt. Mycket återstår att göra för att utveckla det kllektiva resandet till, från ch mellan reginens besöksmål - inte minst under smmartid. Besöksnäringen påverkas i väldigt hög grad av den eknmiska utvecklingen i mvärld ch närmråde. Resandet påverkas av hur knjunkturen ser ut, m valutan är stark eller svag etc. Det hela gör naturligtvis besöksnäringen till en i viss mån känslig näring, där resemönster kan förändras från ett år till ett annat. Besöksnäringen är en sysselsättningsintensiv näring sm fta erbjuder unga människr deras första arbetslivserfarenhet. Det finns en förhållandevis gd tillgång på ung arbetskraft sm ställer sig villig att jbba extra på helger ch under smmartid. Men strategiska satsningar måste göras för att prfessinalisera näringen sm sådan. Satsningar bör initieras för att stötta kvalitet ch affärsmässighet hs den enskilde entreprenören samt kmpetensutveckla persnal. Under senare år har prjektfinansierade kmpetenssatsningar gjrts i ffentlig regi, någt sm måste pririteras även frtsättningsvis. Det ligger på entreprenörerna att avsätta tid ch resurser för att delta i dessa satsningar. Södra Småland bör ha gda möjligheter att utnyttja klimatsmarthet ch miljötänk då det handlar m framtida prduktutveckling ch marknadsföring. Reginens styrkemråden tangerar natur, avskildhet ch rekreatin. Det handlar dck m att paketera miljön till en hållbar ch attraktiv prdukt sm den enskilde entreprenören kan ch vågar ta betalt för. Vädret är en nyckfull men viktig faktr sm i hög grad påverkar turistsäsngen ch, därmed, lönsamheten för 18

171 Förmåga att samverka för destinatinsutveckling Råvarutillgången Innvatinsförmåga ch förmåga att förädla råvaran Marknadsföring ch försäljning den enskilde entreprenören. För att besöksnäringen ska utvecklas till en mer pålitlig helårsnäring i reginen krävs sannlikt kmpletterande inmhusaktiviteter till det sm redan finns idag. Det kan handla m kvalitativa aktiviteter sm ligger i linje med reginens styrkemråden ch sm ger upphv i både äventyr ch lärande. Fram till idag har det talats m en spretig besöksnäring sm drar åt lika håll - utan gemensam kärna ch plattfrm för samarbete. Det finns dck flera tecken sm visar på att besöksnäringen mer ch mer håller på att samla sig i södra Småland. Det sker idag en psitiv utveckling mt nyttstyrda samarbeten sm krsar alla tänkbara funktinella ch administrativa gränser. Det ffentliga bistår med stöttande nätverk ch kmpetensutbildningar. Därtill har nya kluster ch destinatiner etablerats kring lika teman sm förenar de deltagande medlemmarna. Tanken m att arbeta kring breda destinatiner är frtfarande relativt ny, men har str ptential i utvecklingen mt att kunna nå det slutgiltiga lyftet för besöksnäringen i södra Småland. De nya destinatinerna ger ftast en viktig rll åt de reginala dragarna sm förväntas gå i täten för prcessen. Råvarutillgången bör ses sm väldigt gd i södra Småland då vi med råvara menar det vi bygger mycket av besöksnäringen på idag - skgen, sjöarna, lugnet, det äkta ch pittreska. En framtida psitiv utveckling måste ske i samklang med dessa eklgiska värden, utan stra ingrepp ch krtsiktiga explateringar. Turistentreprenörerna måste bli bättre på att paketera naturen ch erbjuda dessa paket på en marknad. Men det handlar m att bruka naturen snarare än att förbruka den. All utveckling måste nödvändigtvis ske med en långsiktig hållbarhet för ögnen. I samklang med resnemanget just van finns det fg för att understryka att det viktigaste för att nå en psitiv utveckling måste handla m att bättre än idag förädla den råvara vi har mycket av. Det bör innebära att turistentreprenörerna skapar attraktiva paket, samverkar över gränser ch sätter en prislapp på unika naturupplevelser. Men en psitiv utveckling måste sannlikt även innehålla innvatin ch helt nya prdukter sm vi inte ser idag. Reginen kpplas traditinellt samman med en finurlig entreprenörsanda, vilket kan visa sig vara erhört värdefullt för besöksnäringen framöver. En strategi bör visserligen peka ut en bred färdriktning att samlas runt, men någnstans är det ändå entreprenörens resultaträkning sm slutligt anger vilka satsningar sm fungerar bra ch inte. Här har de ffentliga så kallade främjarrganisatinerna en viktig uppgift att, på lika sätt, stötta ch underlätta. Södra Småland medverkar idag - genm blaget Destinatin Småland - inm det stra varumärkesprjekt sm bedrivs i samarbete mellan de tre länen i Småland. Det breda partnerskapet kmmer framöver att innebära en mängd fördelar för besöksnäringen. Man samlas under en gemensam marknadsföringsprfil ch kmmer bland annat att sjösätta system för kvalitetskntrll ch bkningsbara prdukter. Länets besöksmål ch entreprenörer kmmer att ha mycket att vinna på att marknadsföra sig under Småland, vilket är ett känt varumärke även utanför Sverige. 19

172 Våra reginala dragare Den reginala strategin lyfter gång på gång fram det gegrafiska mrådets största ch viktigaste dragare sm lk i prcessen med att skapa framgångsrika destinatiner. Det är dck viktigt att tydliggöra vad strategin menar med begreppet dragare, likväl sm att peka ut exempel på vilka reginala dragare vi har idag. Det är viktigt att redan på en gång slå fast att det inte finns någn enhetlig definitin av vad en dragare egentligen är eller står för. Strategin använder sig därför av en tredelad definitin sm beskriver att dragaren är en reseanledning i sig. Dragaren är så pass känd ch etablerad att den klarar av att stå sm ensam huvudanledning för en resa sm företas. är ett ppulärt besöksmål i termer av antalet besökare per år. medverkar till att ta ett strategiskt ansvar för att utveckla näringen i strt. Dragaren har intresse av ch förmågan att gå i täten för en bred destinatinsutvecklingsprcess där mindre aktörer ch entreprenörer har möjlighet att följa efter i den takt ch mfattning man själv önskar. Dragaren har en strategisk agenda att jbba efter ch målen nås bäst genm aktiv samverkan tillsammans med andra aktörer/entreprenörer i mrådet. Södra Småland har idag endast en natinellt ch internatinellt känd dragare ch det är Glasriket. Strategin använder därför begreppet reginal dragare för att trycka på det reginala perspektivet när det handlar m att exemplifiera de strategiskt viktigaste reseanledningar vi har. Strategin urskiljer följande exempel på reginala dragare sm spelar ch kmmer att spela en central rll för att vi gemensamt ska kunna utveckla besöksnäringen i södra Småland: Glasriket, Ksta Bda Art Htel, Linnés Råshult, Huseby bruk med Huseby julmarknad, Möbelriket, Krrö restaurang ch hantverksby med Krröfestivalen, Kulturparken Småland med besöksmål, Ljungbergmuseet, PM & Vänner (med framtida designhtell), JA Ranch, Telebrg sltt, Berättarfestivalen, Smålands sjörike, Åsnenmrådet (med framtida natinalpark), IKEA (med framtida museum), Matmässan i Växjö, Sydsvenska rallyt, Arenastaden med arrangemang, Växjö city, Grand Samarkand, Tyrlen, Börjes i Tingsryd, Östregård antik ch lppmarknad, Ksta Outlet På sidan 35 relateras de reginala dragarna till de fem pririterade mråden sm strategin skiljer ut. 20

173 Några viktiga trender att förhålla sig till För att få till stånd en kraftigt växande besöksnäring är det viktigt att bevaka vilka resemönster sm gäller för stunden ch, på ett eller annat sätt, förhålla sig till dessa. Nedan följer en redvisning av några av de viktigare trender vi ser idag, vilka har direkt bäring på näringen i södra Småland. Trend Vildmarkstrenden Temaresan Den extiska resan Jag ch min familj Miljöturisten Mina rötter, hemvändaren Aktiva upplevelser Edutainment Fler men tidsmässigt krtare resr Kvalitet ch bekvämlighet Skräddarsytt efter mina behv Transparens, bka själv Innebörd Resa brt från stress ch fulltecknade almanackr. Nå avskildhet, lugn ch r, det kravlösa. Tillbaka till naturen sm står för det äkta ch genuina. Resan där allt innehåll relaterar till ett särskilt tema, till exempel fiske, ftbll, design, släktfrskning etc. Temat påverkar fta hela upplägget för resan, från mat ch bende till aktiviteter. Resa för att uppleva det annrlunda. Nå en unik upplevelse man ftast bara får en gång i livet. Resan skiljer sig från de flesta andra resr man tidigare gjrt. Värna m familjen sm enhet. Knyter an till den stressiga vardagen ch det dåliga samvetet. Ger familjen en chans att kmma ifatt ch göra saker man annars inte hinner. Turisten sm söker miljömässigt hållbara alternativ för den resa man ska göra. Br, äter, färdas ch agerar i enlighet med gröna värden. Målet för resan är att återse platsen för sin uppväxt ch söka upp/hälsa på släkt ch vänner från förr. Söka sin identitet för att nå inre tillfredsställelse. Hinna med mycket på krt tid. Utgår ifrån den stressiga vardagen, med mål m att hinna med så mycket sm möjligt på de fria dagar man nu har. Aktiviteten sm kmbinerar en rlig upplevelse (entertainment) med det lärande (educatin) man får på kuppen; till exempel Kreativum i Karlshamn, gecaching i Sagbygden etc. Fler turister pririterar att göra många resr över året sm var ch en förläggs över krtare perider, t ex långweekend. Fler söker sig till aktiva semestrar (vandring, cykling, paddling, tälta i naturen), men vill behålla en viss kmfrt genm att till exempel äta gtt, sva i en skön säng ch slippa bära sin packning. Höga krav på resans upplägg så att det stämmer överens med de persnliga preferenserna. Resan blir en persnlig satsning (tid ch pengar) där allt måste klaffa perfekt. Trend mt att leta upp sin resa ch sitt bende själv ch bka det över internet. Strt urval med kritiskt jämförande mellan lika alternativ. Str priskänslighet ch flexibilitet. 21

174 6. En reginal strategi - flera strategiska spår att hålla sig till Utifrån kunskapen från dkumentets tidigare delar - med statistisk genmlysning, studier av styrkr ch svagheter samt diskussinen kring reginens dragare ch ptential att utvecklas i psitiv riktning - är det nu dags för att presentera den utpekade färdriktningen för besöksnäringen i södra Småland fram till ch med år Den reginala strategin frmulerar en mdell med lika spår ch pririteringar sm ska vägleda utvecklingen under de kmmande åren. Mdellen svarar både på vad vi ska nå ch hur vi ska nå det. Strategins mdell presenteras i sin helhet på nästa sida ch beskriver i detalj: En visin att sträva mt på lång sikt Sex övergripande mål att uppnå till år 2020 Sex kvantitativa indikatrer Fem pririterade mråden Femtn strategier (metder) för att mäta måluppfyllelsen att utvecklas på för hur arbetet ska genmföras Mdellens lika delar presenteras, mtiveras ch diskuteras närmare inm dkumentets avsnitt 7 till 10 (sidr 27-42). Avsnitten syftar till att ge en större förståelse till de lika delarna av mdellen ch mer precist ringa in innehåll ch beskriva vad sm menas. 22

175 Visin Södra Småland - Eurpas grönaste besöksmål. Livskraftiga företag arbetar långsiktigt med hänsyn till miljö ch människr. En regin att besöka ch återvända till för genuina ch unika upplevelser inm natur, kultur ch design - både för rekreatin ch affärer Övergripande mål m att besöksnäringen: är en av reginens viktigaste näringar med scialt, eknmiskt ch eklgiskt hållbar tillväxt är en attraktiv näring för investeringar är stark genm aktiv samverkan mellan kmmersiella, ideella ch ffentliga aktörer erbjuder reseanledningar året m erbjuder upplevelser med gd kvalitet sm berikar besökarna präglas av gtt värdskap ch aktiva ambassadörer Pririterade mråden a. Natur ch äventyr b. Kultur ch design c. Möten, knferens ch evenemang d. Idrttsturism e. Shppingturism Uppföljningsbara indikatrer, år 2020: +1,5 miljarder krnr i msättning 600 nya årssysselsättningar 3 större investeringar 5-6 attraktiva destinatiner Minst två exprtmgna destinatiner Minst 20 exprtmgna företag Strategier För att nå de övergripande målen ska vi: uppnå en stark plitisk förankring, lkalt ch reginalt, för besöksnäringen sm tillväxtbransch kmmunicera ch tydliggöra besöksnäringens rll för kmmersiella, ideella ch ffentliga intressen lägga str vikt vid samarbetet i den natinella utvecklingen av en kvalitativt hållbar besöksnäring främja etablering ch utveckling av nyskapande företag sm ger besökarna jrdnära, lekfulla ch berikande upplevelser skapa förutsättningar för ett gtt företagsklimat ch, genm ffentliga aktörer, stödja arbetet för samverkan, utveckling ch etableringar stimulera till att redan i planeringsprcesserna skapa attraktiva fysiska utrymmen för nyetableringar ch investeringar - för såväl små sm stra besöksmål knsekvent lyfta fram varumärket Småland i alla sammanhang, implementera det ch bjuda in företag i alla branscher att använda det i sin kmmunikatin fkusera på reginens styrkemråden ch prfil i samverkan med reginerna i Småland ch södra Sverige stödja reginens starkaste besöksmål - dragarna - för att nå bred samverkan ch stärka reginen sm samlad destinatin stimulera en ökad förädling ch utveckling av unika helhetsupplevelser öka tillgängligheten genm att, via webbplattfrm, erbjuda bkningsbara prdukter samt stärka infrastrukturen ch förbättra kmmunikatinerna utveckla samarbetet mellan besöksnäring ch kulturarv genm att främja reginal samverkan främja utveckling för fler möten, knferenser ch evenemang stimulera näringens aktörer till kntinuerlig kunskapsutveckling ch kvalitetssäkring med utgångspunktpunkt i Det Gda Värdskapet främja ambassadörskap bland aktörer, pininsbildare ch invånare 23

176 Vi vet sedan tidigare (avsnitt 2) att det nya strategidkumentet har tagits fram av flera lika skäl. Det handlar m att möta besöksnäringens psitiva tillväxt ch tydliggöra de strategiska mål ch verktyg sm ska gälla för södra Småland under kmmande år. Det handlar m att kmmunicera ambitinerna med det förestående arbetet på ett tydligt sätt sm skapar nyfikenhet ch engagemang. Och m att beskriva en färdväg sm så många sm möjligt känner igen sig i ch kan ställa sig bakm. Vilka svar ger en reginal strategi? Vi har flera gånger berört vad en strategi är för någnting ch det måste - återigen - betnas att det handlar m ett övergripande dkument sm med hjälp av ett helikpterperspektiv ringar in det strategiska utvecklingsarbetet för en kmmande perid. Strategin sätter på så sätt de yttre ramarna för hur framtidsarbetet ska genmföras ch pririterar vissa värden framför andra. Strategin frmulerar visin ch mål att sträva efter samt målar - med grva penseldrag - ut sådana insatser ch metder sm på ett prduktivt sätt ska verka för att slutligen infria de satta målen. Beskrivningen av den övergripande strategin kan göras än tydligare genm att diskutera vad för typ av svar dkumentet inte tillhandahåller. Strategin sätter, sm nämndes van, ramarna för det pririterade arbetet i strt men säger ingenting m hur det praktiska arbetet ska genmföras i detalj. Dkumentet behåller ett reginalt synsätt ch perspektiv, utan att gå ner på lkal verksamhetsnivå ch blanda sig i hur de enskilda företagen bedriver sin rörelse. Det finns överhuvudtaget ingen ambitin m att sätta begränsningar för aktörernas entreprenörsanda ch innvatinskraft - snarare precis tvärtm. Styrgrupp ch handlingsplaner För att jbba i linje med strategin ch på sikt realisera dess mål, bör knkreta handlingsplaner tas fram under periden till ch med år 2020 (se vidare under avsnitt 11). Planerna bör skrivas för två eller tre år i taget ch i betydligt större detalj reglera vad för knkreta insatser sm ska pririteras under den aktuella delperiden. Handlingsplanerna bör definiera de lika aktörernas rller ch ansvar samt därtill relatera pririterade satsningar till ett kstnadsperspektiv. Planerna måste ge svar på vad planerade insatser kmmer att ksta samt vilken eller vilka aktörer sm ska stå för eknmin. Strategin föreslår att en legitim ch beslutsför styrgrupp tillsätts i reginen, med uppgift att övervaka det nya strategidkumentet ch kntinuerligt följa upp hur mål ch indikatrer infrias. Hela besöksnäringens dkument Den reginala strategin mfattar hela besöksnäringen i södra Småland ch är följaktligen den breda näringens dkument. För att knkretisera 24

177 målgruppen handlar det m en strategi sm vänder sig till enskilda företag, stiftelser, föreningar, besöksmål, destinatiner, intresserganisatiner, nätverk, de åtta kmmunerna, AB Destinatin Småland, Reginförbundet södra Småland, Landstinget Krnberg, Länsstyrelsen i Krnbergs län, främjarrganisatiner såsm Almi Företagspartner, Nyföretagarcentrum, Cmpanin, Ung Företagsamhet, Drivhuset, Inkubatrn etc. Hand i hand med andra strategier ch utvecklingsprgram Den reginala strategin för besöksnäringen i södra Småland beaktar ch går hand i hand med flera andra strategier, plattfrmar, planer ch utvecklingsprgram sm på lika sätt påverkar näringens förutsättningar ch villkr. Det handlar här m alltifrån övergripande strategier på natinell nivå ner till planer på företagsnivå. Nedanstående mdell placerar den reginala strategin i ett större sammanhang. Natinell nivå: Natinell strategi för svensk besöksnäring Reginal nivå, södra Småland (Småland ch södra Sverige): Strategi för besöksnäringen, Reginalt utvecklingsprgram (RUP), Reginal kulturplan, Strategi för kulturella ch kreativa näringar, Leaderstrategier, Varumärkesplattfrmen för de tre länen i Småland Lkal nivå: Kmmunala strategier ch utvecklingsprgram, Destinatinsstrategier Företags-/rganisatinsnivå: Affärsplaner ch utvecklingsplaner för enskilda företag ch näringsidkare Detta reginala dkument har förmdligen flest beröringspunkter med den natinella mtsvarigheten samt det pågående samarbetet inm Partnerskap Småland. Den reginala strategin har i mångt ch mycket färgats av struktur ch innehåll i dessa två arbeten (avsnitt 2) ch anger dessutm strategiska vägval (avsnitt 10) i riktning mt att följa ch realisera dessa fullt ut. Den föreliggande reginala strategin är framtagen sm en del under det övergripande paraply sm reginens utvecklingsprgram (RUP) utgör. RUPen sätter fingret på tre perspektiv - attraktivitet, kreativitet ch handlingskraft samt reginalt ledarskap - sm utgör ramen för de framtida utvecklingssatsningarna. RUPen presenterar även fyra huvudutmaningar med kmpletterande målsättningar ch handlingsinriktningar. Det strategiska arbetet på besöksnäringsmrådet beaktar innehållet i RUPen, med resultat sm kmmer hela reginen till del. 25

178 Det finns ingen mtsättning mellan den nya reginala strategin ch de lkala planer ch prgram sm finns framtagna på kmmun-, destinatinsch företagsnivå. Det reginala dkumentet syftar tvärt m till att kmplettera dessa lkala utvecklingsprgram genm att förstärka dem ch tydliggöra vägen mt en växande näring inm hela södra Småland. Den reginala strategin kan därtill utgöra en nödvändig br för att knyta samman de lkala prgrammen med den svenska besöksnäringsstrategin ch med befintliga finansieringssystem på natinell nivå. Till sist, även m OECD Territrial Reviews för Småland/Blekinge (2012) per definitin inte är ett strategidkument, bidrar det med många nyttiga rekmmendatiner för en psitiv reginal utveckling i den sydöstra delen av landet. OECD drar bland annat slutsatsen: Naturliga ch kulturella tillgångar kan, m de hanteras på ett hållbart sätt, utgöra grunden för vidareutveckling av den reginala turismen. Turismen har ännu inte stått i förgrunden för det eknmiska utvecklingsarbetet. ( ) Ekturism, äventyrsturism ch stra evenemang, både för företag ch enskilda turister, är intressanta nischer sm skulle kunna utvecklas vidare. Utöver att skapa nya affärsmöjligheter på landsbygden är turism fta det första steget mt bredare utvecklingsmöjligheter: man besöker en plats, bildar sig en uppfattning ch funderar sedan sm följd på att flytta dit eller investera. Från ch med nästa sida redvisas mdellen från sida 23, med presentatin av den reginala strategins identifierade visin, mål, mätbara indikatrer, pririterade mråden samt strategiska vägval genm avsnitten sm följer. 26

179 7. Visin Visin Södra Småland - Eurpas grönaste besöksmål. Livskraftiga företag arbetar långsiktigt med hänsyn till miljö ch människr. En regin att besöka ch återvända till för genuina ch unika upplevelser inm natur, kultur ch design - både för rekreatin ch affärer Övergripande mål 6 mål Uppföljningsbara indikatrer, år indikatrer Pririterade mråden 5 mråden Strategier för att sträva mt visinen ch förverkliga de övergripande målen 15 strategier Den frmulerade visinen pekar ut ett framtida tillstånd sm vi vill se ch själva bidra till. Visinen beskriver ett tillstånd för besöksnäringen i södra Småland sm mycket väl kan ligga längre fram i tiden än år En visin behöver per definitin varken vara mätbar eller bunden till ett visst tidsperspektiv, någt strategin valt att ta fasta på. Vi väljer istället att skildra ett framtida scenari där besöksnäringen utgör en självklar näring för att skapa arbete, välfärd samt en attraktiv mötesplats för besökare från när ch fjärran. Visinen frmuleras genm tre krta meningar, men innehåller flera delar sm förtjänar att kmmenteras särskilt. På nästa sida delas visinen upp i krtare avsnitt sm mtiveras vart ch ett. 27

180 Visinsfrmulering: Södra Småland - Eurpas grönaste besöksmål. Livskraftiga företag arbetar långsiktigt med hänsyn till miljö ch människr. En regin att besöka ch återvända till för genuina ch unika upplevelser inm natur, kultur ch design - både för rekreatin ch affärer Definitin ch innebörd: Vi vill etablera besöksnäringen sm en expansiv näringsgren med eknmisk tillväxt. All tillväxt måste ske i samklang med ett hållbart eklgiskt perspektiv. Det gröna symbliserar färgen på de resurser vi har mycket av i reginen - naturen, skgen, ängarna. Men det sätter ckså ramarna för på vilket sätt utvecklingen ska ske - med ett hållbart miljöfkus för ögnen i allt vi gör. På så sätt kan södra Småland ligga i framkant i Sverige ch på sikt utvecklas till hela Eurpas grönaste besöksmål. Hållbarhet ch långsiktighet är nyckelrd för strategin. Hållbarhet handlar m miljön, men även m det sciala ch eknmiska perspektivet. En reginal strategi utgör en gd gemensam grund att stå på ch utgå ifrån. Men ingen pappersprdukt kan garantera framgång, utan det är de kluriga entreprenörerna ch de livskraftiga företagen sm är de viktiga spelarna för att besöksnäringen ska växa. Vår psitiva utveckling utgår ifrån de fördelar ch styrkr vi har i södra Småland. Det handlar m våra resurser, våra värden ch den småländska identifikatinen. Genm att betna det äkta, genuina ch unika sm finns här, stärker vi förutsättningarna för ett lyckat besök någt sm i sin tur ökar chansen till att besökaren väljer att återvända hit igen. I södra Småland får besökaren en upplevelse han eller hn inte får någn annanstans. Reginens genuina ch unika värden kpplar i första hand an till upplevelser på natur-, kultur- ch designmrådet. Dessa ingår i strategins pririterade mråden för psitiv utveckling. Strategin väljer att tala m besöksnäring snarare än turism. Reginen blir en attraktiv destinatin för alla besökare - avsett vad sm för besökaren hit. Vi kmmer att jbba strategiskt ch målinriktat för att välkmna alla besökare; privatturister, affärsresenärer, knferensdeltagare, idrttsutövare, shppingturister, besökare till evenemang etc. Det är på det här sättet vi ser på reginens visin ch definierar dess innebörd. Visinsarbetet löper genm sex övergripande mål sm ska infrias till år

181 8. Övergripande mål med uppföljningsbara indikatrer Visin Övergripande mål m att besöksnäringen: är en av reginens viktigaste näringar med scialt, eknmiskt ch eklgiskt hållbar tillväxt är en attraktiv näring för investeringar är stark genm aktiv samverkan mellan kmmersiella, ideella ch ffentliga aktörer erbjuder reseanledningar året m erbjuder upplevelser med gd kvalitet sm berikar besökarna präglas av gtt värdskap ch aktiva ambassadörer Pririterade mråden 5 mråden Uppföljningsbara indikatrer, år 2020: +1,5 miljarder krnr i msättning 600 nya årssysselsättningar 3 större investeringar 5-6 attraktiva destinatiner Minst två exprtmgna destinatiner Minst 20 exprtmgna företag Strategier för att sträva mt visinen ch förverkliga de övergripande målen 15 strategier Strategin presenterar sex övergripande mål sm styr arbetet mt år De sex målen är tydliga ch knkreta ch pekar i samma riktning sm reginens visin. Genm att låta målen vägleda det strategiska arbetet på reginal nivå under de kmmande åren, tar vi gemensamma steg mt att på sikt förverkliga visinen. De sex målen kan följas upp även m de beskriver kvalitativa ambitinsnivåer. För att förenkla uppföljningsarbetet under periden fram till ch med år 2020, kmpletteras målen med sex mer kvantitativa indikatrer. Indikatrerna anger mätbara nyckeltal sm sammantaget kmmer att skvallra m med vilken framgång vi har infriat de övergripande målen. 29

182 Följande presentatin syftar till att gå igenm vart ch ett av de sex målen ch mtivera dess definitin ch innebörd. Först mt slutet av avsnittet knyter vi åter an till de uppföljningsbara indikatrerna. Sex övergripande mål m att besöksnäringen är en av reginens viktigaste näringar med scialt, eknmiskt ch eklgiskt hållbar tillväxt Definitin ch innebörd: Besöksnäringen är en snabbt växande näring i Sverige ch världen. Södra Småland har alla förutsättningar att haka på denna utveckling ch definiera besöksnäringen sm en seriös näring sm skapar såväl nya arbetstillfällen sm allmän välfärd. Besöksnäringen innebär i viss mån en utnyttjad ptential, men kan skjuta fart även i vår regin genm att vi drar åt samma håll ch blir bättre på att förädla de unika resurser vi har. Denna slutsats styrks även av OECD-rapprten (sida 26). Det krävs dck flera saker för att så ska bli fallet. Plitiken måste finna rllen för besöksnäringen ch se den innebende ptential sm finns. Besöksnäringen måste samtidigt prfessinaliseras för att bli en näring att räkna med ch klara av en plats högt upp på den plitiska dagrdningen. Näringens aktörer måste i större grad agera med lönsamheten för ögnen ch drivas av ett naturligt önskemål m att hela tiden växa ch expandera. Tillväxten ska dck ske på ett hållbart sätt, med sciala, eknmiska ch eklgiska värden främst. Den sciala dimensinen handlar m att en expansin måste ha stöd hs grannar, markägare ch samhället i strt. En stark besöksnäring har ptential att skapa en levande landsbygd där välfärden når långt utanför stadsgränsen. Den eknmiska dimensinen handlar m att nå en stabil lönsamhet med gröna pilar uppåt, det vill säga en tillväxtbransch sm man kan lita på. Den eklgiska dimensinen handlar m att all utveckling måste ske i samklang med miljön - vår viktigaste resurs. är en attraktiv näring för investeringar Definitin ch innebörd: Det ska vara lönsamt att investera i besöksnäringen. Privata entreprenörer ska bedriva verksamhet på ett affärsmässigt sätt med mål m att nå långsiktig hållbarhet. Det råder samma spelregler för företagen på besöksnäringsmrådet sm på övriga branschmråden. Privata satsningar görs efter nggrann kalkyl ch med mål m att nå lönsamhet. Det måste i framtiden finnas plats för entreprenörer med andra målsättningar, sm jbbar med sitt företag på fritiden eller sm en hbbysysselsättning. Men för att besöksnäringen ska stärkas sm näring är det viktigt att de prfessinella näringsidkarna ges rätt förutsättningar för att expandera. Det ffentliga samhället har här en viktig stöttande rll. Det ffentliga ska sörja för en gd infrastruktur ch jbba strategiskt för att bereda plats för privata etableringar. Det handlar m att vara tidigt ute i prcessen ch marknadsföra sin kmmun/reginen sm en attraktiv destinatin för 30

183 externa investeringar samt medvetet planera in eller avsätta fysiska utrymmen för besöksnäringens expansin. Det handlar m att på ett sunt sätt stötta de initiativ sm kmmer från den privata sidan ch möta entreprenören på ett jämbördigt sätt utan nödig byråkrati. är stark genm aktiv samverkan mellan kmmersiella, ideella ch ffentliga aktörer Definitin ch innebörd: Strategin betnar en aktiv ch mångfacetterad samverkan sm bas för fungerande destinatiner. Samverkan måste ske på jämbördigt sätt, med många lika typer av aktörer (intressen) ch där samtliga har mycket att vinna på att samarbeta med varandra. Destinatinens dragare ch tydligaste reseanledningar ges en särskilt viktig psitin i arbetet. Men ökade besöksströmmar spiller över på alla aktörer - stra sm små - sm drar nytta av fler gäster, ökad försäljning, fler övernattningar i mrådet (mataffären, restaurangen, bensinmacken, bygghandeln) etc. Destinatinsutveckling handlar mycket m att förlänga den så kallade stanntiden för besökaren genm att erbjuda prdukter eller paket sm knyts samman på lika sätt. Det ffentliga samhället har, sm nämndes van, en särskild rll för att skapa plattfrm för samverkan ch investeringar, medan de privata aktörerna ftast är de sm ytterst realiserar målet m framgångsrika destinatiner. erbjuder reseanledningar året m Definitin ch innebörd: Besöksnäringen är, i vår del av landet, alltför berende av de tre smmarmånaderna juni, juli ch augusti. För att näringen ska växa ch nå strlek är det av central betydelse att det skapas längre ch helt nya säsnger sm ger anledning att besöka södra Småland hela året m. En prfessinell rörelse klarar inte av att blmstra under tre hektiska månader för att sedan redvisa förlustsiffrr ni svaga månader i rad. Besöksnäringen måste därför erbjuda nya prdukter ch närma sig nya målgrupper för att reducera skillnaderna mellan smmar ch vinter. En metd bör kunna vara att bereda väg för fler attraktiva inmhusaktiviteter sm fungerar avsett väder ch årstid. En annan metd innebär att jbba betydligt hårdare ch mer strategiskt för att kmma åt segmentet affärsturism/mötesturism. Det handlar till exempel m att kartlägga kmmande möten ch knferenser av strlek ch tyngd, ch tidigt räcka upp handen för att anmäla sig sm arrangör. Förverkligandet av målet m att erbjuda reseanledningar året m innebär till str del att hela besöksnäringen byter kstym. Från höga tppar ch djupa dalar i företagens resultaträkningar till en mer stabil näring sm fler ch fler kan livnära sig på inm ramen för en heltidssysselsättning. 31

184 erbjuder upplevelser med gd kvalitet sm berikar besökarna Definitin ch innebörd: Målet går hand i hand med kravet på större affärsmässighet hs den samlade besöksnäringen i strt. Det finns flera aspekter av gd kvalitet sm bör nämnas. Den självklara definitinen handlar förstås m att erbjuda attraktiva prdukter, gd mat, sköna sängar ch högklassiga upplevelser. Den utlvade kvalitén måste garanteras, mätas ch följas upp. Besökaren måste få det sm han ch hn betalar för, vilket brgar för nöjda kunder ch en större långsiktighet kring de prdukter sm erbjuds. Diskussinen handlar således mycket m förutsägbarhet, där en nöjd kund inte per autmatik är den sm väljer att köpa den mest exklusiva prdukten. Det centrala är istället att kvalitén står i prprtin till det man betalar eller att kunden till ch med får lite mer för pengarna än vad han eller hn hade förväntat sig. En attraktiv upplevelse bör på lika sätt berika besökaren. Det kan handla m att lära sig någt nytt ch få nya referensramar, men minst lika mycket m att berika kunden i frm av gd mat eller en avstressande miljö. präglas av gtt värdskap ch aktiva ambassadörer Definitin ch innebörd: Målet sätter besökaren i fkus, men innebär egentligen mest för de bende på rten, htellreceptinisten, turistguiden, plitikern ch taxichauffören etc. Dessa persner är exempel på nyckelfunktiner vars attityd ch inställning påverkar eller till ch med avgör vad för minnen en besökare bär med sig hem efteråt. De gda ambassadörerna bidrar hjälpsamt till att det skapas ch sprids en psitiv bild av besöksmålet. Målet återupprepar betningen på en scialt hållbar besöksnäring, där jante göms undan till förmån för en uttalad stlthet för den plats man br ch verkar på. Genm att skapa bred förståelse för besöksnäringens ptential att säkra framtida arbete ch välfärd, bör antalet gda värdar ch ambassadörer stadigt öka i södra Småland. Det höjer naturligtvis upplevelsen av att ha varit här på besök ch stärker sannlikt chansen att man kmmer tillbaka. Sex uppföljningsbara indikatrer De sex övergripande målen kmpletteras med sex kvantitativa indikatrer sm med fördel kan användas för att mäta med vilken framgång vi lyckas infria nämnda mål. Indikatrerna kpplas således intimt ihp med målen ch styr även de mt strategins slutår De valda indikatrerna relaterar direkt till varumärkesprjektet för Småland, men har här brutits ned på reginal nivå för södra Småland. Nedanstående tabell syftar till att tydliggöra de sex indikatrerna ch visa på de kvantitativa förändringar sm förutses till ch med år Delar av tabellen faller tillbaka på statistik sm redvisades tidigare i strategin (se avsnitt 3). 32

185 Södra Småland 2010 Förändring 2020 Omsättning Årssysselsättning Större investeringar 3 Attraktiva destinatiner 5-6 Exprtmgna destinatiner Minst 2 Exprtmgna företag Minst 20 Omsättning: Årssysselsättning: Större investeringar: Attraktiva destinatiner: Exprtmgna destinatiner: Exprtmgna företag: Anges i miljner krnr. Avser inresande ch inmreginal turism samt reginal shpping Anges i antal helårssysselsättningar. Avser inresande ch inmreginal turism samt reginal shpping Anges i antal investeringar Anges i antal destinatiner Anges i antal destinatiner enligt definitin av Visit Sweden ch kriterier i den natinella strategin för besöksnäring Anges i antal företag enligt definitin av Visit Sweden ch kriterier från Exprtmgnad.se Två av indikatrerna använder begreppet exprtmgen. Kriterierna för en exprtmgen destinatin utgår från marknadens ch målgruppens krav ch behv. Den exprtmgna destinatinen ska bland annat kunna erbjuda två till fem dagars helhetsupplevelser, paketerade upplägg, språkanpassad kmmunikatin ch gd tillgänglighet. Det ska finnas en gemensam affärsplan ch varumärkesplattfrm samt en långsiktig finansiering av marknadsaktiviteter. Den exprtmgna destinatinen ska även ha förankrat en lkal rganisatin sm säkerställer bred samverkan, delaktighet samt ett gtt värdskap. Det exprtmgna företaget ska, enligt definitinen, erbjuda någt unikt sm ger besökaren aktiva ch lärande upplevelser. Företaget ska ha gd kapacitet, verka i linje med hållbara mål ch erbjuda aktivitetsprgram över hela säsngen. Det ska vara drivande i samverkan med andra aktörer ch rganisatiner på rten ch vara tillgängligt avseende språk, infrmatin, service, webb, transprter etc. Företag kan mäta sin grad av exprtmgnad genm att testa sig på sidan Exprtmgnad.se. 33

186 9. Pririterade mråden sm knyter an till reginens kärnvärden ch målgrupper Visin Övergripande mål 6 mål Uppföljningsbara indikatrer, år indikatrer Pririterade mråden a. Natur ch äventyr b. Kultur ch design c. Möten, knferens ch evenemang d. Idrttsturism e. Shppingturism Strategier för att sträva mt visinen ch förverkliga de övergripande målen 15 strategier Strategin pekar ut fem pririterade mråden sm definieras sm särskilt intressanta ch viktiga för det förestående utvecklingsarbetet mt år Områdena knyter dels an till de strategiskt viktigare besöksmålen (dragarna) i reginen, dels till de kärnvärden ch målgrupper sm redan har identifierats inm ramen för det pågående varumärkesarbetet inm Småland. Fem pririterade mråden av reginal betydelse De fem pririterade mrådena kan sägas vara tämligen breda till karaktären. Samtliga representerar nischer vi redan idag är starka inm eller nischer vi ser sm ptentiellt viktiga att växa inm. Södra Småland har idag sina kvalitativa styrkr inm natur ch äventyr respektive kultur ch design. Reginen har därtill en shppingturism sm är prprtinellt högre 34

187 än det natinella genmsnittet. Det är för strategin naturligt att peka ut dessa tre styrkemråden sm frtsatt viktiga ch markera betydelsen av att de expanderar ytterligare till år Väldigt mycket händer just nu inm idrttsturismen i reginen, vilket gör att strategin väljer att definiera detta mråde sm särskilt intressant för framtiden. Det finns en tr på att idrttsturismen har flyttat fram sina psitiner markant till år 2020 ch då utgör en självklar ch attraktiv del av den samlade besöksnäringen inm södra Småland. Strategin uppfattar slutligen en erhört str ptential för det femte mrådet - möten, knferens ch evenemang - ch väljer således att peka ut det sm en ytterligare priritering för framtida utveckling. Om besöksnäringen ska kunna ta steget från en smmarsäsngsbetnad näring till en näring för helåret, är det av avgörande betydelse att reginen bättre klarar av att möta upp strömmar av affärsturister, företagskunder, knferensdeltagare, intressenter för så kallade technical visits etc. Utifrån diskussinen på sida 20 urskiljer strategin följande exempel på reginala dragare sm kategriseras in under respektive pririterat mråde. Natur ch äventyr Kultur ch design Möten, knferens ch evenemang Idrttsturism Shppingturism Krrö restaurang ch hantverksby, Smålands sjörike, Åsnenmrådet (med framtida natinalpark) Glasriket, Ksta Bda Art Htel, Linnés Råshult, Huseby bruk, Möbelriket, Kulturparken Småland med besöksmål, Ljungbergmuseet, PM & Vänner (med framtida designhtell), IKEAs framtida museum JA Ranch, Telebrg sltt, Krröfestivalen, Berättarfestivalen, Huseby julmarknad, Matmässan i Växjö, Sydsvenska rallyt, Tyrlen Arenastaden med arrangemang Växjö city, Grand Samarkand, IKEA, Östregårds antik ch lppmarknad, Börjes i Tingsryd, Ksta Outlet Det är naturligtvis förknippat med en del svårigheter att kategrisera besöksmål på detta sätt. Ett besöksmål kan många gånger relateras till två mråden eller till ch med ännu fler. Strategin har dck valt att kategrisera besöksmålen inm de mråden sm uppfattas sm de huvudsakliga. 35

188 Identifierade kärnvärden ch målgrupper De fem pririterade mrådena (ch mdellen i strt) knyter an till ett antal kärnvärden ch målgrupper sm tydligt lyfts fram inm det pågående smålandssamarbetet där samtliga tre län deltar. Vår reginala strategi gör inga andra definitiner utan ansluter sig helt ch hållet till de diskussiner sm redan finns inm varumärkesprjektet. Södra Smålands kärnvärden är således: Lekfull Jrdnära Berikande Nyskapande De viktigaste segmenten för Södra Småland identifieras sm: Aktiva familjer Vitala äldre (så kallade WHOPs = wealthy healthy lder peple) Det glbala företaget (möten, knferenser, kngresser) 36

189 10. Strategiska vägval Visin Övergripande mål 6 mål Uppföljningsbara indikatrer, år indikatrer Pririterade mråden 5 mråden Strategier För att nå de övergripande målen ska vi: uppnå en stark plitisk förankring, lkalt ch reginalt, för besöksnäringen sm tillväxtbransch kmmunicera ch tydliggöra besöksnäringens rll för kmmersiella, ideella ch ffentliga intressen lägga str vikt vid samarbetet i den natinella utvecklingen av en kvalitativt hållbar besöksnäring främja etablering ch utveckling av nyskapande företag sm ger besökarna jrdnära, lekfulla ch berikande upplevelser skapa förutsättningar för ett gtt företagsklimat ch, genm ffentliga aktörer, stödja arbetet för samverkan, utveckling ch etableringar stimulera till att redan i planeringsprcesserna skapa attraktiva fysiska utrymmen för nyetableringar ch investeringar - för såväl små sm stra besöksmål knsekvent lyfta fram varumärket Småland i alla sammanhang, implementera det ch bjuda in företag i alla branscher att använda det i sin kmmunikatin fkusera på reginens styrkemråden ch prfil i samverkan med reginerna i Småland ch södra Sverige stödja reginens starkaste besöksmål - dragarna - för att nå bred samverkan ch stärka reginen sm samlad destinatin stimulera en ökad förädling ch utveckling av unika helhetsupplevelser öka tillgängligheten genm att, via webbplattfrm, erbjuda bkningsbara prdukter samt stärka infrastrukturen ch förbättra kmmunikatinerna utveckla samarbetet mellan besöksnäring ch kulturarv genm att främja reginal samverkan främja utveckling för fler möten, knferenser ch evenemang stimulera näringens aktörer till kntinuerlig kunskapsutveckling ch kvalitetssäkring med utgångspunktpunkt i Det Gda Värdskapet främja ambassadörskap bland aktörer, pininsbildare ch invånare 37

190 Femtn strategier för psitiv utveckling Mdellens nedre del riktar fkus mt dkumentets handlingsstrategier (strategiska vägval). Visin ch övergripande mål tecknar framtida tillstånd, det vill säga önskvärda situatinsbeskrivningar för reginens besöksnäring. Strategierna beskriver istället vägen fram till de uttalade tillstånden ch pekar således ut pririterade tillvägagångssätt att hålla sig till för att i slutändan nå en psitiv utveckling. Strategierna anger på så sätt medvetna ch aktiva handlingar från berörda aktörer i reginen. Dkumentet identifierar ttalt 15 strategier sm kmpletterar ch, i viss mån, överlappar varandra. Samtliga strategier knyter direkt an till minst ett av de övergripande målen, men i flera fall handlar det m fler mål än så. Det hela innebär att vart ch ett av de sex målen har flera strategier under sig sm verkar tillsammans för att realisera det aktuella målet. Dkumentet anger ett tämligen ambitiöst upplägg med så många sm 15 strategier. Det viktiga är dck inte antalet strategier, utan snarare att de sm redvisas är tydliga ch relevanta för uppgiften m att utveckla reginens besöksnäring. Genm den resterande delen av detta avsnitt redvisas de 15 strategiska vägvalen ch mtiveras på krtfattat sätt. Det bör återigen påpekas att flera av strategierna tangerar aktiviteter ch handlingar sm kmpletterar varandra. För att nå de övergripande målen ska vi uppnå en stark plitisk förankring, lkalt ch reginalt, för besöksnäringen sm tillväxtbransch Insatser måste ske för att föra upp besöksnäringen på den plitiska dagrdningen. Det kan rimligen handla m att ge frtlöpande infrmatin ch - framför allt - bevisa näringens rll för att skapa arbete, stärka skatteintäkter ch bidra till välfärden i strt. Kraft måste läggas på att återföra resultat ch statistik till plitiken samt knkretisera effekterna av de ffentliga satsningar sm gjrts på besöksnäringsmrådet. Den ökade plitiska förståelsen för besöksnäringens villkr ch ptential kan kräva lika typer av mstruktureringar vid ffentliga rgan. Det kan handla m att på ett tydligt sätt fga aktuella frågr till budgetprcesser ch knkretisera dem i de lkala utvecklingsprgrammen. Men även m att förankra besöksnäringen närmare övriga näringslivsfrågr. kmmunicera ch tydliggöra besöksnäringens rll för kmmersiella, ideella ch ffentliga intressen Alla samhällsaktörer uppfattar inte besöksnäringens rll ch betydelse på samma sätt, utan meningarna skiljer sig trligen åt berende på vem man frågar. Det sm förenar samtliga berörda är sannlikt att alla ser en vinst med en framgångsrik näring. Kmmunen gläds åt näringen sm skapar arbete ch scial inkludering. Nya skatteintäkter ger möjlighet till välfärd ch stärkt samhällsservice. För den privata entreprenören innebär det framgångsrika företagandet en chans att säkra sin egen lön, göra 38

191 eknmisk vinst, expandera verksamheten ch inspirera andra företagare. Den ideella aktören har sannlikt andra mål än att maximera vinst, till exempel att främja ett unikt kulturarv eller behålla en levande landsbygd. Diskussinen är naturligtvis aningen grv ch förenklad på flera sätt. Många gånger kan intressen sammanfalla på så sätt att lika aktörer identifierar gemensamma vinster. Genm att tydliggöra de likheter ch skillnader sm finns i perspektiv (drivkrafter) främjar man sannlikt en bättre rllfördelning med gd samverkan ch mindre risk för missförstånd. lägga str vikt vid samarbetet i den natinella utvecklingen av en kvalitativt hållbar besöksnäring Strategin för södra Småland ställer sig bakm den natinella besöksnäringsstrategin från All förväntad psitiv utveckling ska ske i överensstämmelse med kravet på en långsiktig ch kvalitativt hållbar besöksnäring. Det hållbara perspektivet innefattar en scial, eknmisk ch eklgisk dimensin. Samtliga dimensiner är lika viktiga ch måste beaktas vid tillskapandet av nya destinatiner. En psitiv utveckling kräver dialg ch samarbete med ch mellan nyckelaktörer på mrådet. Från myndigheter på natinell nivå ner till parterna på det lkala planet. främja etablering ch utveckling av nyskapande företag sm ger besökarna jrdnära, lekfulla ch berikande upplevelser Södra Småland behöver nya företag, innvativa idéer ch attraktiva äventyr ch upplevelser sm stärker tillväxttakten för näringen i reginen. Det handlar för det ffentliga m att vara öppen för nya privata idéer ch satsningar, men minst lika mycket m att själv påbörja ett strategiskt arbete för att lcka nya entreprenörer till reginen. Det går inte att sitta ch hppas på att någn företagare av slump ska slå sig ner i trakten, utan kmmunen måste arbeta aktivt ch strategiskt för att attrahera önskvärda etableringar. Det handlar m att vara ffensiv ch jbba för det man inte har i kmmunen eller reginen idag. Men det handlar även eller lika mycket m att stötta befintliga entreprenörer sm vill ta nya steg för att utvecklas vidare. Våra småländska kärnvärden tangerar de innvativa satsningar sm måste göras. skapa förutsättningar för ett gtt företagsklimat ch, genm ffentliga aktörer, stödja arbetet för samverkan, utveckling ch etableringar Reginens kmmuner ch övriga ffentliga aktörer tar redan idag ett ansvar för att skapa ett gtt företagsklimat ch stödja samverkan på besöksnäringsmrådet. Det ffentliga erbjuder lika typer av arenr för infrmatin, nätverkande ch kmpetensutveckling. De så kallade främjarrganisatinerna har sm mål att ge rådgivning, stöd ch eknmiska möjligheter. De ffentliga insatserna måste frtsätta ch fördjupas. Vi vet att besöksnäringen i södra Småland frtfarande är relativt sett utvecklad. Vi vet ckså att strategisk destinatinsutveckling sällan sker genm att trycka på en knapp. Strategin trycker därför hårt på vikten av aktivt stöttande ffentliga funktiner sm även frtsättningsvis bidrar med bränsle till prcessen för att skapa samverkan ch nya starka destinatiner. 39

192 stimulera till att redan i planeringsprcesserna skapa attraktiva fysiska utrymmen för nyetableringar ch investeringar - för såväl små sm stra besöksmål Med ökad priritering av besöksnäringen sm tillväxtbransch blir det ckså naturligt att det ffentliga redan på tidigt stadium tänker in framtida fysiska etableringar då man beslutar m översiktsplaner ch utvecklingsprgram. Olika besöksmål kräver lika typer av fysiska utrymmen. Vissa besöksmål behöver stadsmiljö, andra behöver sjönära naturmiljö medan alla kräver gd tillgänglighet ch infrastruktur. En privat entreprenör sm är red att investera har sällan tid att vänta. Därför är det en fördel m plitiken redan tidigt har satt ner ften ch kan peka ut de fysiska mråden där expansin ska ske. knsekvent lyfta fram varumärket Småland i alla sammanhang, implementera det ch bjuda in företag i alla branscher att använda det i sin kmmunikatin Sm en given del av Småland ch det pågående varumärkesprjektet ska samtliga företag, besöksmål, destinatiner ch övriga delar av besöksnäringen bjudas in för att använda varumärket Småland i sin kmmunikatin ch marknadsföring. Insatsen handlar m att skapa en tydlig enighet i det externa budskapet, vilket alla kmmer att vinna på i längden. Småland är ett känt varumärke i hela Sverige ch utmlands, ch relaterar till värden sm lckar besökare. Genm att knsekvent kmmunicera Småland i alla sammanhang förstärker vi varumärket ch fyller det med fler ch fler attraktiva värden. fkusera på reginens styrkemråden ch prfil i samverkan med reginerna i Småland ch södra Sverige En gynnsam utveckling för besöksnäringen i södra Småland utgår först ch främst ifrån de styrkr ch den prfil reginen redan idag har skaffat sig. Den privata entreprenören bakbinds inte av detta dkument utan ska känna sig fri att etablera de innvativa affärsidéer sm han eller hn trr kmmer att ge hållbar lönsamhet. Men vägen mt psitiv utveckling ska generellt inte gå ut på att täppa igen hål ch brister sm finns idag. Prcessen ska istället relatera till det vi är bra på ch till de unika resurser vi har mycket av. Det handlar m att skapa en grundmurad trvärdighet i budskapet ch främja en psitiv förutsägbarhet hs resenären sm besöker södra Småland. Besöksnäringens aktörer ska slå vakt m den småländska identifikatinen ch samverka med övriga län i Småland. Men framtida samverkan kan ske bredare än så, med aktörer i hela södra Sverige. stödja reginens starkaste besöksmål - dragarna - för att nå bred samverkan ch stärka reginen sm samlad destinatin Strategin betnar vikten av att en psitiv utveckling för besöksnäringen måste kanaliseras genm strategisk stöttning av de större ch viktigare besöksmålen; våra reginala dragare. Det ffentliga har begränsade resurser ch varken kan eller bör stötta samtliga aktörer på ett likvärdigt 40

193 sätt. Resurserna måste riktas mt de mråden (ch aktörer) där de gör störst nytta ch där förmdade vinster på sikt kmmer så många sm möjligt till del. De reginala dragarna ska utgöra lken i prcessen för att stärka södra Småland sm samlad destinatin. Satsningar på våra strategiskt viktigaste reseanledningar gör att vi prfilerar reginen ch når fler ch nya besökare. Det gynnar i sin tur även de mindre entreprenörerna i frm av inspiratin ch draghjälp. stimulera en ökad förädling ch utveckling av unika helhetsupplevelser Det är viktigt att den så kallade stanntiden förlängs för resenären sm besöker södra Småland. Besökaren måste, i högre grad än idag, ha anledning att stanna kvar längre i reginen för att äta bra, b bra ch uppleva mer. För att detta ska vara möjligt måste besöksnäringen förädla ch utveckla fler prdukter sm kmpletterar varandra ch frmar ett mönster av attraktiva erbjudanden att välja från. Det handlar m att främja en sprudlande lkal samverkan där alla invlverade parter kan identifiera sin nytta ch vinst. Det handlar därtill m att trycka på det unika vi har i den här reginen ch paketera lösningar sm kunden är villig att betala för. öka tillgängligheten genm att, via webbplattfrm, erbjuda bkningsbara prdukter samt stärka infrastrukturen ch förbättra kmmunikatinerna Besöksnäringen måste bli tillgänglig på alla plan. Besökaren ska via en gemensam webbplattfrm få gd överblick av det sm reginens besöksnäring har att erbjuda ch enkelt kunna bka attraktiva prdukter ch paket. Det ffentliga ska ytterst utveckla ch sörja för driften av plattfrmen medan besöksnäringens aktörer ansvarar för att fylla den med innehåll. Kravet på ökad tillgänglighet innefattar även en fysisk dimensin genm att det ffentliga måste ge besöksnäringen rätt förutsättningar att kunna växa bit för bit. De ffentliga satsningarna måste betyda lkala ch reginala resurser för vägar, leder (cykel, vandring, paddling), skyltar, parkeringsytr ch fiber, vilka växlas upp mt sökta natinella ch EUmedel. För att uppfylla målet m en eklgiskt hållbar besöksnäring bör man kunna förvänta sig att mönstret med en bilburen ch bilberende turism förändras på sikt. Det ffentliga måste sörja för att stärka kmmunikatinerna inm södra Småland samt till ch från de angränsande länen. Det kan handla m nya bussrutter ch fler avgångstider i linje med föresatsen att utveckla en näring sm löper över hela året ch inte bara på smmaren. utveckla samarbetet mellan besöksnäring ch kulturarv genm att främja reginal samverkan Framtidens besöksnäring ska utvecklas i nära samverkan med kulturens aktörer ch vårt unika kulturarv, med avstamp i de reginala planer ch strategier sm redan finns etablerade på mrådet. Strategins ambitin syftar till att kppla samman kultur ch kulturarv med de strömmar av besökare sm följer en växande näring. Det handlar m att skapa intresse samt synliggöra kulturens viktiga värde sm bärare av vår krnbergska (småländska) identitet ch histria. 41

194 främja utveckling för fler möten, knferenser ch evenemang För att kunna erbjuda reseanledningar året m måste besöksnäringen - såväl privata sm ffentliga aktörer - vidta strategiska åtgärder för att nå segmentet affärsturism/mötesturism. Det övergripande målet måste vara att etablera södra Småland sm en naturlig regin för möten, knferenser ch lika typer av evenemang, med staden Växjö sm den viktigaste dragaren i reginen. Strategin tar således i beaktande att all utveckling inte nödvändigtvis handlar m att nå fler ch fler resenärer, utan att det är minst lika viktigt att analysera vilka segment man vill nå ch vad för intäkter målgruppen för med sig. Segmentet affärs-/mötesturism är vanligtvis en kvalitetsmedveten kategri sm spenderar betydligt mer pengar under sin begränsade vistelse jämfört med andra grupper. Reginen måste avsätta resurser för att kartlägga möten ch knferenser av natinella mått ch tidigt räcka upp handen för att anmäla sig sm arrangör till dessa. stimulera näringens aktörer till kntinuerlig kunskapsutveckling ch kvalitetssäkring Det är av naturliga skäl ytterst de privata entreprenörerna sm själva avgör i vilken mån de vill ch behöver stärka sin kmpetens för att driva en prfessinell affärsverksamhet. Den ffentliga sfären ska dck stimulera till kntinuerlig kunskapspåbyggnad genm att avsätta egna resurser samt söka externa medel för kmpletterande utbildnings- ch affärsprgram. Metder för frtlöpande kmpetensutveckling kan se lika ut ch ha både individuella ch mer kllektiva upplägg. Det ffentliga ska, utifrån pågående arbete, ventilera vilka behv sm finns inm besöksnäringen framöver ch skräddarsy insatser sm främjar ett så brett deltagande sm möjligt. Entreprenörerna måste samtidigt vara beredda att avsätta tid ch resurser för att möta upp de satsningar sm görs. med utgångspunktpunkt i Det Gda Värdskapet främja ambassadörskap bland aktörer, pininsbildare ch invånare Strategin slår fast att ett gtt värdskap bygger på besöksmål sm garanterar bra kvalitet. Besökaren ska få valuta för pengarna ch därtill en berikande upplevelse att ta med sig hem. Besöksnäringens parter ska ges möjlighet att delta i det kvalitetsbedömningssystem sm sjösätts inm smålandssamarbetet ch sm betnar transparens ch jämförbarhet med besökaren i fkus. Men ett gtt värdskap måste kmpletteras med ett aktivt ambassadörskap bland identifierade nyckelpersner på rten ch inm reginen. De gda ambassadörerna bidrar till att skapa ch sprida psitiva bilder av södra Småland ch påverkar, i många fall, vad för minnen en besökare bär med sig från sin vistelse. Strategin återupprepar därför betydelsen av att frtlöpande kmmunicera besöksnäringens ptential för att skapa reginal tillväxt ch välfärd. Det handlar m att skapa bred förståelse ch främja stltheten för den plats man br ch lever på. 42

195 11. Så går vi vidare Vi är framme vid det sista avsnittet i den reginala strategin. Vi har så här långt presenterat, diskuterat ch mtiverat en visin, sex övergripande mål, sex kvantitativa indikatrer, fem pririterade mråden samt 15 strategiska vägval för besöksnäringen i södra Småland till ch med Dkumentet innehåller mängder av rd ch frmuleringar sm låter bra ch förpliktigar. Men hur ska frmuleringarna realiseras? Vad är viktigt att tänka på då vi nu ska gå från rd till handling? I det följande sammanfattas några viktiga punkter att ta fasta på då det handlar m att kmma vidare i prcessen med att stärka ch utveckla besöksnäringen i reginen. Infrmera m den nya reginala strategin i alla möjliga tänkbara sammanhang. Presentera den för såväl plitiska församlingar sm företag, besöksmål ch nätverk. Tillgängliggör strategidkumentet genm att länka det till relevanta hemsidr ch sammanställ översiktliga krtversiner för läsaren sm inte vill eller har tid att plöja igenm strategin i dess helhet. Förankra den reginala strategin ännu mer, hs fler ch på djupet. Se till att strategin får en plitisk legitimitet ch blir ett levande dkument sm syns ch respekteras när till exempel kmmunen skriver sina utvecklingsplaner ch diskuterar budget för kmmande år. Tillsätt en legitim ch beslutsför styrgrupp med uppgift att övervaka ch följa upp hur den reginala strategin realiseras. Styrgruppen ska känna ett ägande för strategin ch ges möjlighet att vara perativ i arbetet med att sprida kunskap ch engagemang för dkumentet. Styrgruppen bör få en samrdnande funktin ch stå i kntinuerlig kntakt ch dialg med näringens lika aktörer. Den bör vara aktiv i att se till att berörda nyckelaktörer tar fram nedan beskrivna handlingsplaner ch beslutar m resurser för dessa. Ta fram detaljerade handlingsplaner sm pekar mt strategins visin ch syftar till att realisera de sex övergripande målen till år Planerna bör skrivas för två eller tre år i taget ch reglera vad för knkreta insatser sm ska pririteras under den aktuella delperiden. Det kan sannlikt vara svårt att jbba med alla målen samtidigt, vilket bör göra det möjligt att priritera vissa av målen tidigare eller någt senare under prcessen fram till år Handlingsplanerna bör definiera vilken aktör (eller aktörer) sm bär det huvudsakliga ansvaret för att en viss insats genmförs 12. Det 12 För att få vägledning bör avstämning ske mt tidigare ch pågående studier på mrådet, till exempel förstudien Samhällets rll i besöksnäringens utveckling (2011) sm initierades genm SKL, SHR/Visita ch Tillväxtverket. 43

196 handlar således m att tydliggöra rller ch ansvar mellan parterna ch därtill relatera pririterade satsningarna till ett kstnadsperspektiv. Ett viktigt mål bör vara att ange vad för investeringar/etableringar av så kallat reginalt värde sm ska prjekteras ch genmföras under periden sm kmmer. Det viktigaste för att realisera handlingsplanernas aktiviteter ch framtidssatsningar är, sm nämns van, att identifiera källrna för finansiering. Handlingsplanerna bör frmas sm tydliga ch i viss mån utpekande dkument, vilka vävs in i verksamhetsplaner ch budgetprcesser hs nyckelaktörer på lkal ch reginal nivå i reginen (företag, kmmuner, reginförbund etc). Strategin med handlingsplaner ska även kunna nyttjas sm användbart material att luta sig mt då man ansöker m medel från finansieringskällr på natinell ch EU-nivå. Den reginala strategin måste följas upp kntinuerligt ch slutligt utvärderas till Den nämnda styrgruppen bör ha ett övergripande ansvar för att detta görs ch kmmer att kunna nyttja de kvantitativa indikatrerna sm måttstckar för i vad mån de övergripande målen har infriats eller inte. Det är dck rimligt att man även tar fram ch jbbar med förfinade uppföljningsmått sm relateras till ett snävare tidsperspektiv. Sådana bör skrivas in i nämnda handlingsplaner ch direkt knyta an till de knkreta aktiviteter sm planeras. Den reginala strategin ger möjligen sken av att vara ett fast ch lite fyrkantigt dkument. Men strategin måste, tvärt m, användas sm ett levande dkument sm kan revideras ch förfinas under resans gång. Målen måste kunna skruvas till ch nya strategiska metder bör kunna infgas. Strategin får således inte bli någn trög pappersprdukt sm inte klarar av att vara flexibel för de, många gånger, snabba svängningar sm kan ske på besöksnäringsmrådet. Ett levande ch välförankrat strategidkument kan spela en viktig rll för att ena en regin ch vägleda arbetet mt en växande besöksnäring. Det viktigaste är dck sannlikt inte hur dkumentet exakt frmulerar sina rd, utan att det finns en brinnande iver ute i reginen för att ta sig an de utmaningar sm ligger framöver. Det är trts allt inte arbetet vid skrivbrdet sm garanterar en psitiv tillväxt, utan snarare det arbete sm dagligen sker på htellet, i glashyttan, på älgsafarin, tillsammans med fiskeguiden, på affärsknferensen, på kulturscenen ch vid naturcampingen 44

197 Bilaga: Prcessen med att ta fram den reginala strategin Sm intrducerades redan i avsnitt 2 så har den reginala strategin skrivits fram på initiativ ch genm samrdning av Reginförbundet södra Småland ch AB Destinatin Småland. Det perativa arbetet har letts av Daniel Flkessn ch har genmförts under periden nvember 2011 till ch med juni Den tillsatta styrgruppen har sammanträtt vid närmare 15 tillfällen under periden för att ge frtlöpande stöd ch kunskap till prcessen. Styrgruppen har bestått av: Lena Stävm, AB Destinatin Småland Anders Unger, Reginförbundet södra Småland Jessica Linde, Reginförbundet södra Småland Helen Karlssn, Lesseb kmmun Karin Nilssn, Tingsryds kmmun Tmmy Gustavssn, tidigare Regin Blekinge Prcessarbetet har främst rymt infrmatinsspridning, insamling av data, presentatin ch återrapprtering, analysarbete samt färdigställande av detta slutdkument. För att få viktig input till frm ch innehåll för den nya strategin har samtal ch intervjuer genmfört med följande nyckelaktörer på besöksnäringsmrådet i södra Småland: AB Glasriket Linnés Råshult Getnö Gård - Lake Åsnen Resrt Huseby bruk Naturum Kulturparken Småland JA Ranch Smålandet Sagmuseet Hjrtseryd Blmstad säteri Möckelsnäs Herrgård Htell Rådmannen Hättebda vildmarkscamping Björn Masuhr IKEA Nibe Arenastaden Linnéateatern Telebrgs sltt Leif Hauges Hantverksglas Linnéuniversitetet Tingsryd Resrt Krrö restaurang ch hantverksby Tyrlen Möbelriket LRF Sydst Leader Linné Sustainable Småland Almi Företagspartner AB Destinatin Småland Växjö & C Reginförbundet södra Småland Alvesta kmmun Lesseb kmmun Ljungby kmmun Markaryds kmmun Tingsryds kmmun Uppvidinge kmmun Växjö kmmun Älmhults kmmun 45

198 Nämnda nyckelaktörer har valts ut genm diskussin med styrgruppen samt de åtta kmmunernas näringslivs-/turismchefer. Det frtlöpande arbetet har innefattat en prcessledd arbetsdag med styrgruppen för att analysera slutsatserna efter fem månader. Resultatet av arbetsdagen stämdes av vid den anrdnade temadagen för besöksnäringen i april 2012, då närmare 70 representanter medverkade för att tycka till m ch färga innehållet i den nya strategin. Det första utkastet av den reginala strategin std färdig till smmaren 2012 ch reviderades under augusti/september till denna slutversin. 46

199 Reginstyrelsen Ärende 7 b Främja kvinnrs företagande förlängning av prjekt Dnr 11/0167 Förslag till beslut Reginstyrelsen beslutar Att ntera halvtidsutvärdering Främja kvinnrs företagande till prtkllet. Att gdkänna förlängning av Utvecklingscheckar till kvinnr sm driver företag ch bevilja detsamma kr för , underförutsättning att medel beviljas från Tillväxtverket i samma strleksnivå sm 2011/2012. Att gdkänna förlängning av Knuff affärsutveckling inm kulturella ch kreativa näringar ch bevilja detsamma kr för , underförutsättning att medel beviljas från Tillväxtverket i samma strleksnivå sm 2011/2012. Att gdkänna förlängning av Utbildningspraktik för utlandsfödda kvinnr ch bevilja detsamma kr för , underförutsättning att medel beviljas från Tillväxtverket i samma strleksnivå sm 2011/2012. Att avslå ansökan m förlängning av prjekt Handledning ch rådgivning i marknadsföring ch affärsutveckling. Att avslå ansökan m förlängning av prjekt Företagare i Krnberg. Att avslå förlängning av prjekt Våga vara framgångsrik. Att avslå förlänging av prjekt Nyföretagande kvinnrs framtid. Ärendet Reginförbundet södra Småland fick smmaren 2011 i uppdrag av Tillväxtverket att ansvara för genmförande av prgrammet Främja kvinnrs företagande i Krnberg. Ttalt beviljades 10 prjekt medel.

200 2 (2) Prgrammet sträcker sig till 2014, men i den första mgången beviljades prjekten endast finansiering t..m Även m Tillväxtverket ännu ej meddelat huruvida reginen får nya medel för 2013/2014, har kansliet valt att förbereda förlängning av prjekt redan nu. Samtliga beslut måste därmed fattas under förutsättning att medel beviljas från Tillväxtverket i samma strleksnivå sm 2011/2012. En förstudie m hur man kan integrera arbetet i rdinarie stödsystem samt en halvtidsutvärdering har legat till grund för förslag till beslut. Bifgade handlingar: - Arbetsutskttets prtkll 223/12 - Tjänsteskrivelse, daterad Beslutslista - Halvtidsutvärdering, ppulärversin

201 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Reginstyrelsens arbetsutsktt Sammanträdesdatum Sida (37) 223 Främja kvinnrs företagande halvtidsutvärdering ch beslut m förlängning av prjekt Dnr 11/0167 Bakgrund Reginförbundet södra Småland fick smmaren 2011 i uppdrag av Tillväxtverket att ansvara för genmförande av prgrammet Främja kvinnrs företagande i Krnberg. Ttalt beviljades 10 prjekt medel. Prgrammet sträcker sig till 2014, men i den första mgången beviljades prjekten endast finansiering t..m Även m Tillväxtverket ännu ej meddelat huruvida reginen får nya medel för 2013/2014, har kansliet valt att förbereda förlängning av prjekt redan nu. Samtliga beslut måste därmed fattas under förutsättning att medel beviljas från Tillväxtverket i samma strleksnivå sm 2011/2012. En förstudie m hur man kan integrera arbetet i rdinarie stödsystem samt en halvtidsutvärdering har legat till grund för förslag till beslut. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse, daterad Beslutslista - Halvtidsutvärdering, ppulärversin Beslut Arbetsutskttet föreslår styrelsen att besluta Att ntera halvtidsutvärdering Främja kvinnrs företagande till prtkllet. Att gdkänna förlängning av Utvecklingscheckar till kvinnr sm driver företag ch bevilja detsamma kr för , under förutsättning att medel beviljas från Tillväxtverket i samma strleksnivå sm 2011/2012. Att gdkänna förlängning av Knuff affärsutveckling inm kulturella ch kreativa näringar ch bevilja detsamma kr för , under förutsättning att medel beviljas från Tillväxtverket i samma strleksnivå sm 2011/2012. Att gdkänna förlängning av Utbildningspraktik för utlandsfödda kvinnr ch bevilja detsamma kr för , under förutsättning att medel beviljas från Tillväxtverket i samma strleksnivå sm 2011/2012. Att avslå ansökan m förlängning av prjekt Handledning ch rådgivning i marknadsföring ch affärsutveckling. Att avslå ansökan m förlängning av prjekt Företagare i Krnberg. Att avslå förlängning av prjekt Våga vara framgångsrik. Att avslå förlängning av prjekt Nyföretagande kvinnrs framtid. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

202 Dnr 11/ Sara Nilssn Tel: Tjänsteskrivelse - Främja kvinnrs företagande - förlängning av prjekt Ärendet Reginförbundet södra Småland fick smmaren 2011 i uppdrag av Tillväxtverket att ansvara för genmförande av prgrammet Främja kvinnrs företagande i Krnberg. Prgrammets syfte är att uppnå ökad sysselsättning, eknmisk hållbar tillväxt ch utveckling av starka reginer genm att fler kvinnr startar, driver, utvecklar ch köper företag. Prgrammet ska: Göra nytta för de kvinnr sm nu driver ch utvecklar företag Göra möjligt för fler kvinnr att nu ch i framtiden driva ch utveckla företag Göra kvinnrs företagande mer synligt Krnbergs län fick 3.2 miljner krnr att dispnera för periden , 1.6 miljner per år. I ktber 2011 respektive februari 2012, tg reginstyrelsens arbetsutsktt/reginstyrelsen beslut m att bevilja medel till följande ti prjekt: Prjektägare Prjektnamn Beviljad summa ALMI Företagspartner Utvecklingscheckar till kr Krnberg kvinnr sm driver företag Företagarna i Krnberg Handledning ch rådgivning i marknadsföring ch kr 1 (9) Reginförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefn: Fax: E-pst: inf@rfss.se

203 Dnr 11/ affärsutveckling Winnet Krnberg Cnnecting business kr (Qvinnr på G) ptential ver the brders Växjö kmmun Företagare i Krnberg kr ALMI Företagspartner Våga vara framgångsrik kr Krnberg Mma Margareta Tillväxt hs skgsföretag kr Mqvist Markaryds kmmun Märta kr Camilla Bengtssn AB Knuff affärsutveckling kr inm kulturella ch kreativa näringar Macken Eknmisk Utbildningspraktik för kr förening utlandsfödda kvinnr Nyas Ideella förening Nyföretagande kvinnrs kr framtid Summa kr Utöver prjekten van har medel avsatts för resr till bligatriska erfa-träffar inm prgrammet, samt en förstudie sm ingick i prgrammets krav (se nedan). Prgrammet sträcker sig till 2014, men i den första mgången beviljades prjekten endast finansiering t..m I besluten angavs därför ckså att möjlighet skulle finnas att ansöka m förlängning, m Tillväxtverket fördelade medel till reginen ckså för de återstående åren. Även m Tillväxtverket ännu ej meddelat huruvida reginen får nya medel för 2013/2014, har kansliet valt att förbereda förlängning av prjekt redan nu. Detta för att undvika avbrtt i prjekten, så att de kan frtsätta sm planerat. Samtliga beslut måste därmed tas under förutsättning att medel beviljas från Tillväxtverket i samma strleksnivå sm 2011/2012. Förstudie I prgrammets krav fanns att varje regin skulle genmföra en förstudie m hur medlen för kvinnrs företagande ska kunna integreras i det rdinarie företagsfrämjande systemet. Reginförbundet anlitade Ramböll management för förstudien. I förstudien knstateras att kvinnr driver företag inm för länet typiska branscher, framförallt inm tjänstenäringar. De lika stödaktörerna saknar ibland kunskap m dessa branscher, ch systemet upplevs sm snårigt av företagarna. Utifrån satsningen på Främja kvinnrs företagande knstaterar Ramböll att det i länet finns flera aktörer med specifik kmpetens inm de för satsningen pririterade näringarna (ex. Gröna näringar ch turism, IT ch internet, Kreativa ch kulturella näringar). De rekmmendatiner sm ges är bl.a.: 2 (9)

204 Dnr 11/ Se kvinnrs företagande sm en del av mställningen i länets näringsliv Säkerställ att prjektprtföljen svarar mt reginens behv Arbeta med aktörer sm har reginal tyngd ch räckvidd Utveckla det företagsfrämjande systemet Aktörerna i stödsystemet måste arbeta mer med målgruppsanalys ch strategisk kmmunikatin I samband med förstudiens lansering, arrangerades ckså en särskild wrkshp för företagsfrämjande rganisatiner för att diskutera resultaten, där bl.a. frågan m ökad samverkan ch att samla alla aktörer kring gemensamma prjekt tgs upp. Aktörerna betnade ckså att man hellre vill se kvalitet än kvantitet när det gäller nya satsningar. Halvtidsutvärdering Inför besluten m förlängning, har kansliet genmfört en halvtidsutvärdering av de pågående prjekten. Utvärderingen bifgas i en ppulärversin för fullständig rapprt se reginförbundets webb. De lika prjekten har haft skiftande grad av framgång hittilldags 1. Det största prblemet sm identifierats i halvtidsutvärderingen är att många av prjekten har haft svårt för att rekrytera tillräckligt med deltagare. Denna prblematik innebär att det finns en risk att prgraminsatserna inte når ut till så många deltagare sm tillväxtverkets prgrammål föreskriver. Ttalt hade 76 2 deltagare har nåtts av prgraminsatserna i ktber 2012, vilket ska sättas i relatin till Tillväxtverkets prgrammål sm föreskriver att 220 deltagare ska nås innan En majritet av deltagarna är företagare över 35 år hemmahörande i Växjö ch Uppvidinge kmmun. Det kan knstateras att några av de grupper sm Tillväxtverket menar är viktiga att nå ut till inte har deltagit i särskilt hög grad. Detta gäller särskilt kvinnr med utländsk bakgrund, kvinnr sm vill bli företagare samt kvinnr under 35 år. En majritet av prjekten erbjuder affärsutvecklande insatser. Detta innebär att de erbjuder redan existerande företag hjälp ch stöd med att utveckla sina verksamheter. Däremt är det få prjekt sm syftar till att främja innvatinsutveckling ch sm mer specifikt riktar sig till målgruppen kvinnr sm vill bli företagare. För att nå 1 Se: Bilaga där resultaten från de lika prjekten presenteras 2 Berende på hur deltagare definieras 3 (9)

205 Dnr 11/ prgrammålen krävs därför att fler deltagare rekryteras ch att en viss andel av dem ingår i van nämnda grupper. Utvärderingen ger följande rekmmendatiner inför 2013/2014: Reducera antalet prjekt. Rikta resurser till prjektägare sm redan har en upparbetad plattfrm ch en str kntaktyta med målgruppen. Slå samman prjekt sm knkurrerar m samma begränsade målgrupp. Rikta medel till prjekt sm i nuläget har en välfungerande verksamhet ch högt deltagande, exempelvis ALMI:s företagscheckar. Rikta medel till prjekt sm vänder sig till målgrupper sm idag inte har nåtts av prgraminsatserna. Här bör även den reginala spridningen beaktas. Rikta medel till prjekt sm har en tydlig målgrupp ch sm vänder sig till företag inm en viss bransch. Förankra arbetet med prgrammet ute hs lika centrala reginala aktörer. Integrera prgraminsatserna med det rdinarie tillväxtfrämjande arbetet genm att entusiasmera reginala aktörer- ch centrala rganisatiner. Högre krav på en sammanhållen prjektlgik, där en genmgående behvs- ch målgruppsanlys finns sm grund för prjektet. Inkmna ansökningar m förlängning Sju av prjekten har inkmmit med ansökan m förlängning, mfattande en ttal summa på kr kr ska under kmmande perid användas för att arbeta vidare med förstudien, enligt Tillväxtverkets direktiv. Nya prjekt krävs ckså i enlighet med utvärderingens rekmmendatiner, för att nå prgrammets mål. Om 3,2 miljner kr beviljas sm för den tidigare periden, finns således inte medel för att bevilja samtliga förlängningar, särskilt inte m man ckså vill göra kmpletterande insatser för att ännu bättre nå prgrammets mål. Det är kansliets bedömning att cirka 1 miljn kr bör finnas kvar för nya insatser Prjekten Tillväxt hs skgsföretag ch Märta har avstått från att inkmma med ansökan. Tillväxt hs skgsföretag kmmer därför att avslutas i december 2012 sm planerat, medan Märta aldrig kmmit igång. Prjektet Cnnecting business ptential ver the brders beviljades redan vid beslutstillfället finansiering för tre år, då detta var en förutsättning för medfinansieringen från EU:s Interreg-prgram. I bedömningen av ansökningarna har både förstudien ch utvärderingens resultat beaktats, för att prgrammet ska kunna användas ännu mer strategiskt. De ansökningar sm inkmmit är sm följer: 4 (9)

206 Dnr 11/ Våga vara framgångsrik ALMI Företagspartner Krnberg ansöker m kr för förlängning Två kurser per år ska genmföras, med samma upplägg sm i tidigare prjekt (natinell respektive internatinell inriktning). Utvärderingen visar att prjektet under aldrig kmmit igång så sm det var tänkt kurserna har fått ställas in p.g.a. lågt deltagarantal. Ttalt har hittills elva deltagare gått kursen, i jämförelse med prjektets ursprungliga mål m 48 deltagare. P.g.a. det begränsade intresset sm ej mötts av ändrat upplägg samt det faktum att prjektet vänder sig till befintliga företagare sm redan fått ett strt antal insatser riktade till sig, föreslås att prjektets ansökan m förlängning avslås. Utvecklingscheckar för kvinnr sm driver företag ALMI Företagspartner Krnberg ansöker m kr för förlängning Detta skapar tillsammans med medfinansieringen från företagen ett utrymme på kr i att dela ut i checkfrm. Prjektet har hittills delat ut checkar till 28 deltagare ch medlen tg slut direkt. Medlen har gett tydliga effekter samt hög kundnöjdhet. Efterfrågan är strt eftersm checkarna får användas efter företagens egna behv, ch därmed kan skräddarsys efter målgruppen. En av utvärderingens rekmmendatiner är därför att insatsen bör frtsätta. Med anledning av detta föreslås ansökan m förlängning beviljas. Eftersm prjektet haft ett gtt utfall ch efterfrågan är str, föreslås dessutm att kr extra utöver ansökan beviljas till checkar ( kr ttalt). Beviljande bör dck vara villkrat med att checkarna styrs tydligare till branscher ch målgrupper sm ännu ej nåtts av insatserna, t.ex. mansdminerade branscher, unga ch kvinnr med utländsk bakgrund. Sådana villkr utarbetas av kansliet efter beslut. Företagare i Krnberg Växjö kmmun ansöker m kr för förlängning av prjektet Utöver den virtuella mötesplatsen i frm av en webbplattfrm där lika aktiviteter för företagare samlas, planeras tre fysiska mötesplatser, bl.a. kring styrelsearbete. Utvärderingen visar att prjektet har en tydlig prgramlgik. Det är svårt att uppmäta effekter ch följa upp prjektet, eftersm en str del av prjektets 5 (9)

207 Dnr 11/ deltagare endast kmmer i kntakt med webben. Inm prjektet har man genmfört en fysisk mötesplats, ch initierat affärsutvecklingsinsatser tillsammans med ALMI. Andra främjandeaktörer anser att webprtalen fyller en viktig funktin sm infrmatinsspridare ch samlingsplats. Även företagare ser ett värde i webprtalen. En enkätundersökning pågår för tillfället, där 62 persner har svarat till dags dat. Dessa är psitiva till webben ch uppger att den förenklat sättet att få infrmatin. Den har ckså bidragit till att de deltagit i aktiviteter. I intresseregistret finns dck över 400 persner, varför det är svårt att säga m svaret är representativt. Tillväxtverkets medel får endast gå direkt till affärsutvecklande insatser, ch inte till attitydfrämjande ch samrdnande insatser, vilket webbplattfrmen snarare är. Detta har Tillväxtverket särskilt påtalat gällande detta prjekt. I förlängningen föreslås frtsatt få fysiska aktiviteter, sm skulle kunna samrdnas med övriga aktörer framöver. Samtidigt är webben en viktig infrmatinskanal, sm kan ge deltagare till övriga prjekt. Med anledning av detta föreslås att prjektet avslås, men att kansliet undersöker möjligheterna att stötta webbprtalen under för att sprida prgrammet för kvinnrs företagande, med 1:1- medel inm ramen för ett framtida delegatinsbeslut. Nyföretagande kvinnrs framtid Föreningen NYAS ansöker m kr för förlängning av prjektet under Prjektet har haft svårt att få deltagare, p.g.a. svårigheter i samarbetet med Arbetsförmedlingen. Infrmatinsmöten för ptentiella deltagare har hållits men prjektet har haft svårt för att mvandla visat intresse till faktiska deltagare på grund av lika mständigheter. Utvärderingen visar att det saknas en plattfrm för aktören, sm är en nybildad förening. Det är svårt att följa upp prjektet, då en tydlig definitin av när man faktiskt är deltagare ch ingår i prjektets aktiviteter saknas. Prjektet ska ckså främst erbjuda utbildning genm andra aktörer, vilket gör mervärdet tveksamt. Med anledning av detta föreslås att prjektets ansökan m förlängning avslås. Knuff- affärsutveckling inm kulturella ch kreativa näringar Camilla Bengtssn AB ansöker m kr för förlängning Prjektet har haft sju deltagare hittills (målet var 12). Prjektet har en tydlig målgrupp ch utifrån den utfrmat relevanta insatser, samt har relativt hög grad av måluppfyllelse ch hög kundnöjdhet. I det nya prjektet är tanken att nå 20 nya deltagare sm genmgår prgrammet, genm att man bl.a. breddar målgruppen till fler branscher inm kreativa näringar. Prgrammet har utökats med fler tillfällen, varav några ska vara öppna för deltagare sm vill delta vid enstaka wrkshps 6 (9)

208 Dnr 11/ (utöver de 20 deltagarna). Uppföljning ch rådgivning av tidigare deltagare ingår ckså. Prjektet vänder sig till en specifik bransch, sm ses sm strategisk viktig för länet. Prjektägaren har breddat prjektet i sin nya ansökan, för att mfatta ännu fler företagare inm sektrn. Ansökan föreslås därför beviljas, men till en någt lägre summa ( kr). Det är kansliets bedömning att det bör finnas utrymme i prjektet för denna minskning, då deltagarmålen är högt satta i förhållande till innevarande perid. Utbildningspraktik för utlandsfödda kvinnr Macken ansöker m kr för förlängning av prjektet under En deltagare (målet var 10 deltagare) har genmfört yrkespraktik; tre stycken har fått praktikplats ch för tre persner söker man just nu plats. Macken har ckså haft svårt med rekrytering, men börjat arbeta uppsökande vilket gett bra resultat. I förlängningsansökan har man utvecklat prjektet genm att lägga till fler aktiviteter för samma målgrupp, så sm cachning kring försäljning på Strtrget i Växjö, marknadsföringsstöd ch företagarmässa. Man ska ckså arbeta tydligare mt hela länet, för att nå kvinnr ckså utanför Växjö. Med anledning av den breddade insatsen ch behvet av insatser för målgruppen, sm kan kpplas till den plattfrm sm Macken har i frm av sitt företagscenter, föreslås prjektets ansökan beviljas, men till en någt lägre summa ( kr). Det är kansliets bedömning att det bör finnas utrymme i prjektet för denna minskning, då deltagarmålen är högt satta i förhållande till innevarande perid. Handledning ch rådgivning i marknadsföring ch affärsutveckling Företagarna i Krnberg ansöker m kr för förlängning Utvärderingen visar en relativt hög grad av måluppfyllelse. Man har hittills haft ttalt åtta deltagare (15 var målet). Sm knstateras i utvärderingen bör prgrammets fkus i reginen flyttas från befintliga företagare till ptentiella företagare, ch prjektet i sig saknar metdutveckling eller liknande sm kan göra prjektet frtsatt pririterat. Prjektet är inte nischat för särskild bransch, vilket knstarerats vara en framgångsfaktr. Dessutm har befintliga företag möjlighet att ansöka m utvecklingscheckar för skräddarsytt stöd, ch caching inm rdinarie stödsystem. Därför gör kansliet bedömningen att prjektets ansökan bör avslås. En detaljerad lista med förslag till beslut finns sm bilaga till denna tjänsteskrivelse. 7 (9)

209 Dnr 11/ Frtsatt arbete 2013/2014 För att kunna styra m prgrammet i enlighet med utvärderingens slutsatser, föreslås alltså avslag till flera av prjekten gällande förlängning. Samtidigt är det viktigt att kansliet förmår länets aktörer att skapa nya prjekt, sm riktar sig till de branscher ch målgrupper sm hittills inte nåtts av prgrammet på samma gång sm man arbetar för att integrera satsningen i det rdinarie stödsystemet. Med de beslut sm föreslås, skulle kr finnas tillgängliga för nya prjektbeslut gällande 2013/2014. Med anledning av detta föreslås följande spår för det frtsatta arbetet: Skapa ett samlat prjekt sm riktar sig till de sm funderar på att starta företag Här skulle aktörerna inm stödsystemet (ALMI, Nyföretagarcentrum, Cmpanin, Företagarna, Växjö kmmun etc.) kunna bjudas in ch erbjudas att skapa ett gemensamt större prjekt. På så sätt kan ett större antal deltagare nås, aktörerna knkurrerar ej m deltagare ch allas plattfrmar kan nyttjas. Dessutm kan det öka samarbetet i linje med deras egna önskemål ch inrdnas i rdinarie strukturer. De aktörer sm fått avslag på sina prjekt van, kan ckså bidra med vissa av dessa idéer. Reginförbundet kan ta initiativ till ett möte ch bistå med prcessledning. Skapa prjekt för unga företagare En av de målgrupper sm man behöver arbeta särskilt med är unga. Med anledning av detta föreslås ett prjekt för unga företagare, där Ung företagsamhet ch Drivhuset skulle kunna vara drivande. Reginförbundet ska undersöka intresset hs rganisatinerna ch stödja i prjektutveckling. Undersök möjligheter att göra mindre satsningar inm innvatin, vårdch msrg samt gröna näringar Inm dessa mråden behöver fler prjekt startas. Reginförbundet kntaktar ALMI samt Inkubatrn (innvatin), Landstinget (vård ch msrg) samt Länsstyrelsen (gröna näringar kppla till landsbygdsprgrammet) för att sndera intresset. Även här handlar det m att stimulera det rdinarie systemet ch nyttja de plattfrmar sm redan finns. 8 (9)

210 Dnr 11/ Nya ansökningar måste dck avvakta, innan slutligt besked från Tillväxtverket m 2013/2014 finns. Gällande övriga branscher, t.ex. mansdminerade branscher, sm nämns i Tillväxtverkets beslut så kan ALMIs utvecklingscheckar nyttjas för att särskilt nå vissa målgrupper. Utöver detta finns ckså ett behv av att särskilt följa upp prjektet Cnnecting business ptential ver the brders, efter utvärderingens slutsatser. Kansliet kmmer att ta initiativ till sådant möte under december Förslag till beslut Baserat på vanstående, föreslås följande beslut: Att bevilja förlängning av prjekt inm ramen för Främja kvinnrs företagande i enlighet med bilaga, daterad Besluten gäller under förutsättning att medel beviljas från Tillväxtverket i samma nivå sm (9)

211 Dnr:11/0167 Främja kvinnrs företagande- förlängning av prje FÖRSLAG TILL BESLUT Prjektägare Prjektnamn Ansökt summa ALMI Företagspartner Krnberg Utvecklingscheckar till kvinnr sm driver företag kr Handledning ch rådgivning i Företagarna i Krnberg marknadsföring ch affärsutveckling kr Växjö kmmun Företagare i Krnberg kr ALMI Företagspartner Krnberg Camilla Bengtssn AB Macken Eknmisk förening Våga vara framgångsrik Knuff affärsutveckling inm kulturella ch kreativa näringar Utbildningspraktik för utlandsfödda kvinnr kr kr kr Nyas Ideella förening Nyföretagande kvinnrs framtid kr SUMMA Insatser i linje med förstudien Resr etc. Medel kvar till nya prjekt (m 3,2 mkr)

212 ekt Förslag till beslut BIFALL kr AVSLAG AVSLAG AVSLAG BIFALL KR BIFALL KR AVSLAG kr kr kr

213 Ppulärversin av halvtidsutvärderingen - Främja kvinnrs företagande

214 Ppulärversin Prgrammet Främja kvinnrs företagande har sm syfte att uppnå ökad sysselsättning, eknmisk hållbar tillväxt ch utveckling av starka reginer genm att fler kvinnr startar, driver, utvecklar ch köper företag. Tillväxtverket är den myndighet sm ansvarar för prgrammet. Krnbergs län har 3.2 miljner krnr att dispnera över för periden , 1.6 miljner per år. Tillväxtverket kmmer att fatta ett nytt beslut m fördelning av medel för periden under förutsättning att Tillväxtverket från regeringen erhåller medel ch att reginerna fullföljer sitt åtagande enligt beslut. Under 2011/2012 har ttalt ti prjekt beviljats medel i reginen inm ramen för prgrammet. Samtliga prjekt avslutas under 2012, men har möjlighet att ansöka m förlängning under hösten 2012 m nya medel beviljas. I samband med detta har en halvtidsutvärdering genmförts. Innan de lika prjekten igångsattes så genmfördes en förstudie, sm kartlade hur prgrammet skulle kunna genmföras på bästa möjliga sätt i länet. Förstudiens rekmmendatiner var att prgramsatsningen bör integreras i det företagsfrämjande system sm redan finns upparbetat i länet. Knkret innebär rekmmendatinen att de medel sm satsas inm prgrammet Främja kvinnrs företagande bör syfta till att förstärka det rdinarie tillväxtarbetet, istället för att ses sm en fristående satsning. Halvtidsutvärderingens övergripande resultat visar på att fler deltagare måste nås av insatserna ch att prjektprtföljen behöver ha ett större fkus på specifika målgrupper för att prgrammålen ska nås, samt att det är viktigt att prjektägarna redan innan prjektstart har en upparbetad plattfrm. Halvtidsutvärderingens resultat För att kunna bedöma resultaten från halvtidsutvärderingen är det viktigt att kmma ihåg att prgrammet frtfarande har löptid kvar. Insatser för prgramperiden får löpa fram till nvember Detta innebär att halvtidsutvärderingens resultat endast är tendenser, ch inte slutresultat; det finns möjlighet att framöver krrigera de prblem sm identifierats i halvtidsutvärderingen, ch därmed öka chanserna att uppnå prgrammålen för prgramperiden Sm underlag för halvtidsutvärderingens resultat ch slutsatser ligger ett fyrtital intervjuer sm genmförts med prjektägare, prjektdeltagare samt prgramansvariga från andra reginer. Vidare så har dkument sm är centrala för prgrammet ch prjekten beaktats. De lika prjekten har haft skiftande grad av framgång hittilldags 1. Det största prblemet sm identifierats i halvtidsutvärderingen är att många av prjekten har haft svårt för att rekrytera tillräckligt med deltagare. Denna prblematik innebär att det finns en risk att prgraminsatserna inte når ut till så många deltagare sm tillväxtverkets prgrammål föreskriver. Ttalt 76 2 deltagare har nåtts av prgraminsatserna, vilket ska sättas i relatin till Tillväxtverkets prgrammål sm föreskriver att 220 deltagare ska nås. Målet är därmed uppfyllt till 32 %. En majritet av deltagarna är företagare över 35 år hemmahörande i Växjö ch Uppvidinge kmmun. Det kan knstateras att några av de grupper sm Tillväxtverket menar är viktiga att nå ut till inte har deltagit i särskilt hög grad. Detta gäller särskilt kvinnr med utländsk bakgrund, kvinnr sm vill bli 1 Se: Bilaga där resultaten från de lika prjekten presenteras 2 Berende på hur deltagare definieras.

215 företagare samt kvinnr under 35 år 3. En majritet av prjekten erbjuder affärsutvecklande insatser. Detta innebär att de erbjuder redan existerande företag hjälp ch stöd med att utveckla sina verksamheter. Däremt är det få prjekt sm syftar till att främja innvatinsutveckling ch sm mer specifikt riktar sig till målgruppen kvinnr sm vill bli företagare. Under de intervjuer sm har genmförts med deltagare så är många av dem nöjda med sitt deltagande i de lika prgraminsatserna. Men några av dem är besvikna, ch menar att de hade fel förväntningar angående vad deltagandet skulle ge dem. Den generella bedömningen är dck att Tillväxtverkets mål m att deltagare sm har mttagit prgraminsatser ska känna större incitament till att starta eller utveckla redan befintligt företag är möjliga att uppnå. Bedömningen är givetvis spekulativ, ch i detta skede är det svårt att uttala sig m mer långsiktiga effekter, men en majritet av de deltagare sm har tagit del av någn insats vittnar m en upplevd nytta sm i strt krrespnderar med Tillväxtverkets prgrammål. Några av deltagarna kan även påvisa hur insatserna har resulterat i någn frm av effekt, exempelvis att de tack vare insatserna kunnat utveckla sina företag till att bli mer lönsamma. För att uppnå prgrammålen, krävs först ch främst att deltagare rekryteras till de lika prjekten, men ckså att deltagare tillhörande grupper sm Tillväxtverket menar är viktiga målgrupper kvinnr med utländsk bakgrund, kvinnr under 35 år, kvinnr sm vill starta företag, kvinnr sm vill utveckla innvatiner får insatser riktade mt sig. Prblemet, rent generellt, är inte prjektinsatserna, snarare är det största hindret rekrytering ch bristande målgruppsförankring. Analys ch rekmmendatiner Utifrån halvtidsutvärderingens resultat, sm presenterades i föregående avsnitt, har vissa slutsatser kunnat göras angående hur resultaten kan förstås, ch vilka krrigeringar sm krävs för att åtgärda de brister sm har identifierats. Rekmmendatinerna i detta avsnitt baseras dels på de enskilda prjektutvärderingarna, där mer framgångsrika prjekts framgångsfaktrer har identifierats, ch dels på erfarenheter ch lärdmar från andra reginers arbete med prgrammet. Även förstudiens resultat ch rekmmendatiner har vägts in. Hur prjektprtföljens resultat kan förstås Innan vi närmar ss halvtidsutvärderingens rekmmendatiner så är det viktigt att endast krt beröra vad sm kan förklara de resultat sm identifierats i halvtidsutvärderingen. Det största prblemet, eller den mest betydande faktrn sm hindrar insatserna från att resultera i prgrammålens uppfyllelse, är medlemsrekryteringen. Denna prblematik har ett flertal lika bttnar. En aspekt av rekryteringsprblematiken är att en del prjekt saknar en på förhand upparbetad plattfrm. Vid intervjuerna så har det visat sig att många av deltagarna väljer att ansluta sig till ett prjekt därför att de har haft kntakt med prjektets arrangör sedan tidigare. Detta innebär att en större aktör sm i sin dagliga verksamhet har kntakt med företagare, sm exempelvis ALMI, redan från start har större möjligheter till att rekrytera prjektdeltagare än vad en mindre prjektägare har. En andra aspekt av rekryteringsprblematiken är att det har funnits ett bristande målgruppsfkus. I förstudien framhålles vikten av att de insatser sm ska genmföras måste vara utfrmade på ett sådant sätt att de riktar sig till en specifik målgrupp med ett specifikt prblem. Det är viktigt att de ptentiella deltagarna betraktas sm primärt företagare ch inte kvinnr, ch insatserna måste syfta till att lösa ett branschspecifikt prblem. Av de prjekt sm har fått bäst mdömen av deltagare, ch sm ckså har haft enklast för att rekrytera deltagare, så är en gemensam nämnare för dem att de har en förhållandevis tydlig målgrupp ch vänder sig till företagare inm en viss fas- eller bransch. 3 En del av prjekten redvisar ej deltagarnas ålder eller hemkmmun.

216 Slutsatsen att målgruppsfkuset är viktigt, ch att prjektinsatserna vänder sig till en viss företagargrupp, förstärks vid en analys av det prjekt sm har nått högst grad av måluppfyllelse. ALMI:s utvecklingscheckar riktar sig till befintliga företagare sm själva får definiera vad de efterfrågar. Prjektet löser således målgruppsprblematiken genm att målgruppen definierar sina behv, ch därför svarar de insatser sm genmförs inm prjektet till ett reellt behv. En tredje aspekt av rekryteringsprblematiken är att rekryteringsfasen underskattas. I flera fall så utgår prjektägarna från att tredjepartsrganisatiner ska hjälpa dem med att rekrytera deltagare. Men utvärderingsresultaten visar att för att ett sådant samarbete ska fungera väl så krävs det ett väldigt nära samarbete mellan aktörerna. Vidare så saknar många av prjekten en mer ingående analys ch strategi över hur de ska nå ut till sina ptentiella deltagare, ch hur många dessa kan tänkas vara. Den rekryteringsmetd sm visade sig vara mest framgångsrik var den uppsökande, där den ptentielle deltagaren kntaktades persnligen. En sista aspekt sm bör lyftas upp är att det råder en frm av prjekttrötthet ute hs de lika aktörerna. Prblemet är mångfacetterat ch relativt svårt att angripa. En källa till prjekttröttheten är att utmstående aktörer menar att flran av lika företagsfrämjande insatser är alltför str ch spretig, vilket försvårar överblickbarheten. Insatserna inm Främja kvinnrs företagande förstärker känslan av att det finns väldigt många lika aktörer sm vänder sig till målgruppen företagare. Vidare så menar en del aktörer att prgrammet Främja kvinnrs företagande sm sådant innehar en viss prägel sm kan försvåra dess implementering. En del ur målgruppen, det vill säga kvinnr, vill inte deltaga i prgrammet därför att de blir utpekade sm en särgrupp. De nämnda prblemen identifieras även i förstudien. Halvtidsutvärderingens rekmmendatiner Utifrån de resultat ch slutsatser sm diskuterats i de föregående avsnitten så följer i detta avsnitt ett antal rekmmendatiner angående hur prgraminsatserna kan förbättras för att på sikt uppnå Tillväxtverkets prgrammål. Målgruppsfkus ch riktade resurser mt etablerade aktörer En första generell utgångspunkt sm bör beaktas vid framtida beviljningar av prjektmedel inm prgrammet Främja kvinnrs företagande är att med tydlighet utgå från de deltagarmål sm finns angivna i Tillväxtverkets direktiv. För att kunna nå de mer långsiktiga resultat- ch effektmålen, krävs det först ch främst att de lika målgrupperna ringas in ch rekryteras till prjekten. För att kunna nå ut till de lika målgrupperna kan ett antal åtgärder vidtas. Utvärderingsresultaten visar att deltagare fta väljer att ansluta sig till prjekt sm bedrivs av prjektägare sm de sedan tidigare har haft kntakt med. Detta är särskilt tydligt i fallet med ALMI:s utvecklingscheckar; nästintill samtliga prjektdeltagare anslöt sig till prjektet därför att de sedan tidigare har haft kntakt med ALMI. Men detta innebär ckså en prblematik; det är svårt att nå ut till ptentiella deltagare sm inte ingår i prjektägarens nätverk. Givetvis måste målet vara att även rekrytera deltagare sm inte ingår i befintliga nätverk, men samtidigt går det inte att frånse att denna faktr är väsentlig vid rekrytering. Därför är det viktigt att i framtiden styra medel till aktörer sm redan har en upparbetad plattfrm i frm av kmpetens, nätverk ch resurser. Utgångspunkten bör således vara att m en viss grupp ska nås, så bör prjektägaren inneha en redan upparbetad kntaktyta med denna grupp. Bedömningen ska baseras på rganisatinens nuvarande verksamhet ch tillgänglig statistik angående hur str målgruppen är. Den fråga sm ska vägleda tilldelning av medel är således; vilka grupper ska nås ch vilka rganisatiner har idag en plattfrm för denna grupp? Utifrån denna lgik skulle exempelvis ALMI:s prjekt med utvecklingscheckar tilldelas mer medel. Då de har a) en upparbetad plattfrm ch b) säkrat att insatserna svarar till ett reellt behv.

217 Vid jämförelse med andra reginer så är det många av dem sm har haft samma prblematik med prgraminsatserna sm södra Småland har haft. Ett tydligt prblem har varit att mindre nätverksrganisatiner inte har kunnat nå ut till nya deltagare, ch istället för ett kundperspektiv har ett rganisatinsperspektiv varit i fkus. En tendens har därför varit att några reginer har reducerat antalet prjekt inm prgramsatsningen. Istället för att stödja många ch små prjekt, har större men färre prjekt initierats; i vissa fall har reginerna fått lika aktörer att samverka, för att på så vis dra nytta av deras lika nätverk ch kmpetenser. De mindre rganisatinernas- eller nätverkens rll har istället blivit att entusiasmera sina medlemmar till att ingå i de nya, större prjekten, sm fta bedrivs av redan befintliga företagsfrämjande aktörer. Fördelen med färre ch större prjekt, utöver att de har en stark plattfrm, är att prgraminsatserna blir enklare att överblicka. I förstudien uttrycker en del aktörer att det nuvarande rdinarie företagsfrämjande systemet i reginen är snårigt ch svårt att sätta sig in i. Ptentiella adressater vet således inte till vilken rganisatin de ska vända sig till. Därför skulle en prjektprtfölj med färre men större prjekt skapa en större tydlighet, ch prgraminsatserna skulle bli enklare att kmmunicera utåt. En fördel med en sådan resurskncentrering vre även att insatserna skulle införlivas i det mer rdinarie tillväxtarbetet, ch inte primärt etikettera målgruppen sm kvinnr utan företagare. Tydlig prjektlgik I nuläget så finns det redan krav på att prjektägarna i prjektbeskrivningarna ska beskriva hur prjektet ska kunna nå prjektmålen. Däremt så har utvärderingen visat att prjektbeskrivningarna inte alltid beaktar alla de steg sm är nödvändiga för att ett prjekt ska stå på en säker grund. Framöver, bör därför prjekten, i samråd med RFSS, utfrma en tydlig prjektlgik, sm beskriver hur prjekten, steg för steg, ska kunna uppnå de mål sm de strävar efter. En sådan plan kräver reflektin angående hur målgruppen ska nås, hur str den kan tänkas vara, ch vilka insatser sm ska riktas mt dem för att målen ska realiseras. Förviss garanterar en sådan teretisk knstruktin inte att prjekten lyckas, men den bidrar med ökad tydlighet, ch gör det därmed lättare för prjekten att kmmunicera sin idé. Vid detta planeringsskede bör även en plan över uppföljning ch utvärdering av prjektet skisseras, för att i större utsträckning än idag säkra dkumentatin sm ökar utvärderingsbarheten. Förankring Slutligen så är en viktig aspekt att förankra prgraminsatserna ute hs reginens lika aktörer, en aspekt sm även förstudien belyser. Det måste finnas en acceptans för- ch medvetenhet över prgrammets insatser, ch vilken nytta ch möjligheter de ger. Därför bör centrala aktörer ute i kmmunerna identifieras, exempelvis näringslivschefer, sm sedan kan användas sm språkrör för de lika insatserna. I utvärderingen framkmmer det att prjektdeltagandet var högre i den kmmun där näringslivschefen har använt sina kmmunikatinskanaler för att sprida infrmatin m en del prjekt. Detta påvisar hur viktigt det är att prgrammet har en del lkala nder, sm kan fungera sm ett kitt mellan prgraminsatser ch ptentiella deltagare. Fördelen med att använda lkalt förankrade aktörer vid utfrmningen av prgraminsatserna är att de har str kännedm m de behv- ch målgrupper sm finns ute i kmmunerna. Vidare så bidrar en bred förankring hs de lika reginala aktörerna till att insatserna införlivas i det rdinarie tillväxtarbetet. Knkreta åtgärdsrekmmendatiner för att nå prgrammålen Reducera antalet prjekt. Rikta resurser till prjektägare sm redan har en upparbetad plattfrm ch en str kntaktyta med målgruppen. Slå samman prjekt sm knkurrerar m samma begränsade målgrupp. Rikta medel till prjekt sm i nuläget har en välfungerande verksamhet ch högt deltagande, exempelvis ALMI:s företagscheckar. Rikta medel till prjekt sm vänder sig till målgrupper sm idag inte har nåtts av prgraminsatserna. Här bör även den reginala spridningen beaktas.

218 Rikta medel till prjekt sm har en tydlig målgrupp ch sm vänder sig till företag inm en viss bransch. Förankra arbetet med prgrammet ute hs lika centrala reginala aktörer. Integrera prgraminsatserna med det rdinarie tillväxtfrämjande arbetet genm att entusiasmera reginala aktörer- ch centrala rganisatiner. Högre krav på en sammanhållen prjektlgik, där en genmgående behvs- ch målgruppsanlys finns sm grund för prjektet. Bilaga Prjektnamn Tidsper id/löp tid i % (31 augusti 2012) Beviljad e medel (kr). Målgrupp Prjektlgik Utvärderingsresultat Handledning ch rådgivning i marknadsföring ch affärsutveckling till (~71 %) Kvinnr sm tidigare prgramperider tagit del av FKF-insatser. Genm lika utbildningsinsatser skapa långsiktig lönsamhet ch sysselsättning för de deltagande företagen. Ttalt åtta deltagare (15 var målet). Prjektet riktar sig mt en specifik målgrupp företag sm behöver stöd även efter nystartsfasen. Varierande deltagarnöjdhet. En del krtsiktiga effekter, så sm att företagen har utvecklat sina verksamheter genm att effektivisera marknadsföring ch nischa sitt prduktsrtiment. Relativt hög grad av måluppfyllelse. Cnnecting business ptential ver the barders ging abrad till (~47 %) Företagare inm kreativa sektrn, turism ch hälssektrn sm vill internatinalisera sig för affärer ch nätverk utmlands. Genm internatinellt kunskapsutbyte mellan företagare ska deltagarföretagens affärsutveckling stärkas. Få deltagare en del avhpp. Låg deltagarnöjdhet. Inga effekter. Prblem med genmförandet. Låg grad av måluppfyllelse. Företagare i Krnberg till (75 %) Kvinnr sm driver eller planerar att starta företag. Genm en webbaserad- ch två fysiska mötesplatser förenkla för deltagare inm FKF med syftet att synliggöra resurser ch skapa nätverk. Har genmfört en fysisk mötesplats. Webprtalen anses av användare ch andra prjektarrangörer fylla en viktig funktin sm infrmatinsspridare ch synliggörare. Enkätundersökningen visar att webprtalen har genererat deltagare till lika aktiviteter. Prtalen jan dck förbättras i vissa avseenden. Prjektet bör förtydliga sina affärsutvecklande insatser, ch vad de ska leda till, så att de inte behandlar samma ämnen sm andra prjekt. Våga vara framgångsrik till Kvinnr sm driver minst ett år gamla företag. Genm lika utbildningar inm företagseknmiska ämnen, stärka företagarnas Igångsattes aldrig under vårterminen, men rekryterade 11 deltagare under höstterminen(ttalt var målet för VT+HT 48 deltagare).

219 31 (~73 %) ledaregenskaper, förmåga att skapa tillväxt samt utöka sin marknad internatinellt. Tveksamt m prjektet tillför någt unikt, ingen tydlig målgrupp. Låg grad av måluppfyllelse. Tillväxt hs skgsföretag till (71 %) Kvinnr sm driver skgsföretag. Genm utbildning ch cachning stödja kvinnliga skgsägare så att deras inkmster blir lika stra sm männens inm branschen. Fyra deltagare (målet var 70). Prblem med genmförandet. Dck vänder sig prjektet till en viktig målgrupp, med behv av satsningar. Låg grad av måluppfyllelse. Utvecklingscheckar till kvinnr sm driver företag till (75 %) Kvinnr sm driver företag sedan minst ett år. Genm att ge deltagarna utvecklingscheckar märkta till utvecklingsinriktade insatser ej materiella inköp - antas deltagarnas yrkesrll samt företag att utvecklas. 28 deltagare, tydliga effekter samt hög kundnöjdhet. Kan dck utvecklas så att insatserna når ut till fler av de grupper sm finns angivna i prgrammålen. I framtiden kan prjektet även möjliggöra nätverksskapande för deltagare. Hög grad av måluppfyllelse. Märta till (~56 %) Ti kvinnr sm; antingen är företagsledare, planera att starta företag samt kvinnliga gymnasieelever. Genm utbildningar ch mentrskap skapa bättre förutsättningar för kvinnr att driva företag på en mansdminerad arena. Igångsattes aldrig på grund av att prjektet inte var tillräckligt förankrat i de lika kmmunerna. Knuff affärsutveckling inm kulturella ch kreativa näringar till (~46 %) Tlv kvinnr i Krnberg sm villeller driver företag inm den kreativa näringen. 2/3 ska vara under 35 år. Genm att förse de aktörer inm KKN med en handlingsinriktad entreprenörsutbildni ng antas deras möjligheter att kapitalisera på sina verksamheter att öka. Sju deltagare (målet var 12), vissa effekter, relativt hög kundnöjdhet. Har en tydlig målgrupp ch utifrån den utfrmat relevanta insatser. Relativt hög grad av måluppfyllelse. Utbildningspraktik för utlandsfödda kvinnr till (60 %) kanske fler utlandsfödda kvinnr sm nyligen har startat eller vill starta företag. Genm att möjliggöra utbildningspraktik för deltagarna ska de sedan kunna starta egna företag med stöd av sina nya erfarenheter. En deltagare (målet var 10 deltagare) har genmfört yrkespraktik. Tre deltagare ska snart påbörja sin yrkespraktik. Två inväntar tilldelning av handledare. Nyföretagande kvinnrs framtid till (~64 %) Nyanlända invandrarkvinnr sm går med i den ideella föreningen NYAS ch sm har ambitinen att starta företag Genm att erbjuda ett företagsstödjande prgram bestående av tre delar är målet ge deltagarna redskapen för att kunna starta egna företag inm föreslagna verksamhetsmråden. Inga deltagare (målet var ca 10 per år) sm tagit del av prjektinsatserna. Svårt att förankra prjektet hs Arbetsförmedlingen. Prblem med genmförandet. Låg grad av måluppfyllelse.

220 Reginstyrelsen Ärende 7 c Uppdrag att utveckla glasindustrin ch besöksnäringen i Glasriket - rapprt Dnr 12/0163 Förslag till beslut Reginstyrelsen beslutar Att ntera rapprten kring Uppdrag att utveckla glasindustrin ch besöksnäringen i Glasriket till prtkllet Ärendet Reginförbundet har av Näringsdepartementet fått ett natinellt uppdrag att utveckla glasindustrin ch besöksnäringen i Glasriket. Uppdraget har resulterat i en rapprt sm beskriver förslag på åtgärder. Rapprten presenteras vid styrelsens sammanträde den 28 nvember av Olle Fäldt, Stlleprver AB. Bifgade handlingar: - Det nya Glasriket Samverkan Traditin Innvatin

221 Det nya Glasriket Samverkan Traditin innvatin

222 Innehåll Förrd... 3 Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Bakgrund... 7 Utmaningar ch fkusmråden Lkal ch reginal ledning...16 Miljö ch energi Det levande kulturarvet Glasriket Besöksnäring Incitament för utveckling Frskning, utveckling ch utbildning Förslag på åtgärder Förutsättningar för Glasrikets framtid Referenslista

223 Förrd I ch med denna rapprt överlämnar vi första delrapprten inm regeringsuppdraget för glasrikereginens utveckling. Ett gränsöverskridande samarbete har redan nu påbörjats mellan de två länen ch fyra kmmunerna i glasrikereginen vilket föranleder att samtliga parter undertecknar rapprten. Nästa steg blir att tillsammans med lkala, reginala ch natinella aktörer priritera ch finansiera förslagen i rapprten. Tillväxtverket har för avsikt att bistå parterna i uppdraget att utveckla näringslivet ch besöksnäringen i Glasriket genm att tillsätta en arbetsgrupp internt på myndigheten ch en särskild kntaktpersn för den frtsatta dialgen. Syftet är att se hur Tillväxtverkets prgram ch de verktyg myndigheten förfgar över, i frm av kmpetens, kunskapsöverföring ch finansieringsmöjligheter, kan bidra till att förslagen i rapprten på krt ch lång sikt kan realiseras ch skapa förutsättningar för hållbar tillväxt. Kristina Alsér Landshövding Krnbergs län Stefan Carlssn Landshövding Kalmar län Rland Gustbée Reginstyrelsens rdförande Reginförbundet södra Småland Harald Hjalmarssn Reginstyrelsens rdförande Reginförbundet i Kalmar län Mnica Widnemark Kmmunstyrelsens rdförande Lesseb kmmun Ann-Marie Fagerström Kmmunstyrelsens rdförande Emmabda kmmun Åke Carlsn Kmmunstyrelsens rdförande Uppvidinge kmmun Markus Lund Kmmunstyrelsens rdförande Nybr kmmun 3

224 Sammanfattning Denna första delrapprt till regeringen i samband med regeringsuppdraget kring Glasriket gör inte anspråk på att vara en fullständig djupanalys. Fler analyser kmmer att vara nödvändiga under arbetets gång. Under uppdragets första månader har en förstudie genmförts, sm belyser histrik ch nuläge. Förstudien knstaterar att de fkusmråden sm är nödvändiga att arbeta med för glasrikereginens utveckling är: Lkal ch reginal ledning Miljö ch energi Det levande kulturarvet Glasriket Besöksnäring Incitament för utveckling Frskning, utveckling ch utbildning Inm varje fkusmråde presenteras ett antal förslag på åtgärder. Förslagen inm lkal ch reginal utveckling är direkt avgörande för genmförandet av övriga åtgärder, då det handlar m att skapa nya strukturer för samverkan ch gemensamma mål. För att utveckla glasrikereginen krävs ckså förbättrade fysiska ch kulturella förutsättningar. Åtgärder såsm sanering av samtliga depnier i glasrikereginen är förutsättning för att skapa möjlighet för kmmande investeringar ch en attraktivare besöksdestinatin. Energibesparande åtgärder kan förbättra lönsamheten ch leda till återinvesteringar. Paradigmskiftet från industrisamhälle till kunskapssamhälle innebär att en ny identitet behöver utvecklas. Detta kan ske genm att tillvarata ch utveckla Det levande kulturarvet Glasriket. Detta kan i sin tur ge reellt nya ch förbättrade förutsättningar för verksamhetsutveckling inm besöksnäring ch upplevelseindustri. Här finns ckså förslag på åtgärder sm leder till en radikalt förändrad syn på samrdning av infrastrukturmrådet för förbättrad tillgänglighet. För att kunna utveckla besöksnäringen krävs nya utvecklade företag ch investeringar, sm kan behöva samhällets stöd. Förslagen inm Frskning ch utveckling leder till höjd kunskapsnivå, förstärkt identitet ch möjligheter till kmmersialisering av frskningsresultat. Sammantaget innebär åtgärdsförslagen stra förändringar sm kräver nytänkande ch leder till att Glasriket utvecklas sm samhälle ch näringsliv med glastraditinen sm fundament. Utgångspunkten är att ett strt antal aktörer på lkal, reginal ch natinell nivå kmmer att invlveras ch bära delar av ansvaret för att helheten Glasriket ska utvecklas. Arbetet kmmer i nästa steg att knkretiseras ytterligare ch förankras hs samtliga aktörer. 4

225 Inledning Regeringen tg i mars 2012 beslut m ett särskilt uppdrag för Länsstyrelserna i Kalmar respektive Krnbergs län gällande Glasriket, där även reginförbunden i de båda länen erbjöds att delta. Uppdraget innebär att för regeringens räkning genmföra insatser för industriell utveckling ch stärkt besöksnäring i Glasriket till ch med Länsstyrelsen i Krnberg utsågs till samrdnare. Uppdraget tar sin utgångspunkt i befintliga resurser på natinell, reginal ch lkal nivå ch ska ske i samverkan med berörda aktörer. Tillväxtverket ska bistå länen i deras arbete. VisitSweden AB ska ges möjlighet att delta i uppdraget. En första redvisning av uppdraget ska ske till regeringen senast den 31 augusti 2012 ch slutredvisas senast den 31 december Detta utgör därmed den första rapprteringen enligt beslut. Definitin Med Glasriket menas den regin sm består av kmmunerna Nybr ch Emmabda, i Kalmar län ch kmmunerna Lesseb ch Uppvidinge i Krnbergs län. I texten nedan används glasrikereginen. Med AB Glasriket menas den samarbetsrganisatin sm består av de van nämnda kmmunerna samt representanter från 14 glasföretag i dessa kmmuner. Förstudiens genmförande Under uppdragets första månader har en förstudie genmförts, för att identifiera utmaningar ch ge förslag till framtida insatser. Förstudien har genmförts genm sammanställning av tidigare rapprter ch frskning, dkumentstudier, bservatiner ch kulturanalys. Ett strt antal intervjuer har genmförts med representanter från industri, handel, akademi ch besöksnäring samt med kmmunala ch reginala tjänstemän sm på ett eller annat sätt har en relatin till glasrikereginen. Dessutm har samtliga plitiska ledningar i berörda kmmuner ch reginförbund intervjuats. Kntakter har även tagits med andra reginer ch branscher för att göra jämförelser. Därefter har analys, reflektin ch idégenerering tagit vid. Uppdraget är unikt i den mening att samrdningsuppdraget sträcker sig över två län ch fyra kmmuner, varför förankring ch samverkan är avgörande. Arbetet har letts av en styrgrupp bestående av Krnbergs läns landshövding Kristina Alsér, Kalmar läns landshövding Stefan Carlssn, reginstyrelsernas rdförande Rland Gustbée ch Harald Hjalmarssn, regindirektörerna Peter Hgla ch Håkan Brynielssn samt länsantikvarie Heidi Vassi ch planeringsdirektör Peter Ekhlm från de båda länsstyrelserna. Arbetet har utförts av beteendevetarna Krister Jönssn (Ledning & Lgistik) ch Jessica Karlssn, (Fyrtrnet Knsult ch Utveckling AB), Erika Lagerbielke (adjungerad prfessr i glasdesign vid Linnéuniversitetet) samt Olle Fält (Stlleprver AB) sm prcessledare. 5

226 De åtgärder sm föreslås i rapprten, har p.g.a. tidsbegränsningen avseende rapprtering, ännu inte förankrats hs samtliga rganisatiner. Medfinansiering av insatser ch ansvar är frågr sm behöver diskuteras ytterligare. Detta arbete kmmer att ta vid efter rapprtens insändande. Djupare ch bredare analyser av relevanta frågr kmmer ckså att ligga i det framtida arbetet. Glasriket-frågan kmmer särskilt att lyftas på den planerade Innvatinshelgen i Växjö 9 ktber, där delar av dagen samt kvällen kmmer att vikas för presentatin av ch diskussin kring rapprten ch nästa steg. Rapprtens innehåll Detta är en första delrapprt av uppdraget till regeringen, sm samlar förstudiens slutsatser. Rapprten beskriver nuläget ch ger förslag på åtgärder sm kan stärka reginens utveckling, men har inte sm ambitin att vara en fullständig utredning. Avgränsningen har gjrts till att endast gälla glasindustrin i glasrikereginen, ch inte i Sverige i strt, vilket stämmer överens med regeringens uppdrag. Rapprten fkuserar på den generella näringslivsutvecklingen i reginen analysen visar att glasindustrin består av få företag, varför generella insatser sm kan kmplettera befintlig industri ch skapa nya arbetstillfällen har pririterats. Rapprten inleds med en bakgrundsbeskrivning av reginens förutsättningar samt glasbranschens utveckling ch förändrade knsumtinsmönster. Därefter beskrivs utvalda fkusmråden, inm vilka förstudien visat att insatser inm ramen för regeringsuppdraget bör ske. Rapprten fkuserar på att beskriva nuläget inm dessa mråden samt de utvecklingsmöjligheter sm finns. Avslutningsvis ges förslag på knkreta åtgärder, där ansvar för genmförandet fördelas på natinell, reginal eller lkal nivå. 6

227 Bakgrund Reginala förutsättningar Glasriket består av de fyra kmmunerna Emmabda, Lesseb, Nybr ch Uppvidinge. Nedan följer några nyckeltal gällande i kmmunerna: Kmmun Invånarantal (2011) Arbetslöshet (2011) Antal nya företag per 1000 invånare (2011) Företag per 1000 invånare (2011) Andel av beflkningen med eftergymnasial utbildning Emmabda ,10% 24,6 23,6 23 % (2008) Lesseb ,70% 20,1 21,4 23 % (2010) Nybr ,10% 20,7 24,7 24 % (2010) Uppvidinge ,20% 24,9 35,2 21 % (2011) Statistik från eknmifakta.se, Arbetsförmedlingen samt SCB:s kmmunfakta Sm synes i tabellen är kmmunerna små - tre av kmmunerna har idag under invånare. Sedan 1990 har beflkningsstrukturen i de båda länen förändrats negativt. Detta är en trend sm kmmunerna delar med andra landsbygdsmråden. I samtliga fyra kmmuner har tillverkningsindustrin en dminerande ställning på arbetsmarknaden % av arbetstillfällena i kmmunerna återfinns här att jämföra med riksgenmsnittet på 14 %. Sm brukligt i reginer med hög andel tillverkningsindustri, ligger ckså utbildningsnivån under riksgenmsnittet. I samtliga kmmuner har mindre än ¼ av beflkningen eftergymnasial utbildning, att jämföra med rikets c:a 35%. Den tysta kunskapen syns dck inte i statistiken. Specialiseringen inm den manuella glasindustrin bygger mer på erfarenhet ch skicklighet än på eftergymnasial utbildning. Arbetslösheten har ökat under senare år. Lesseb är den kmmun sm har de största utmaningarna. Under 2011 var arbetslösheten 9,7 % men i juli 2012 hade arbetslösheten ökat till 11,9% ch ungdmsarbetslösheten var samtidigt 30 %. Orrefrs Ksta Bda lade varsel i slutet av 2011 vilket förklarar åtminstne en del av siffrrna. Ttalt har arbetstillfällena inm glasindustrin minskat med 85 % under de senare 35 åren. 7

228 Företagandet är ckså generellt lågt i tre av de fyra kmmunerna. Gällande nyföretagandet, så ligger kmmunerna spridda både under ch över riksgenmsnittet på 23,5 nya företag per 1000 invånare. Tre av kmmunerna i glasrikereginen har anmärkningsvärt låga siffrr i förhållande till landet (Sverigemedel 28,1) i övrigt då det gäller antal företag per capita. Uppvidinge kmmun avviker från övriga kmmuner genm att uppvisa ett högre antal än rikssnittet. Denna struktur tyder emellertid på att det privata näringslivet i de flesta kmmuner behöver diversifieras, för att minska sårbarheten ch skapa nya möjligheter för sysselsättning. Sammantaget ger nyckeltalen van förutsättningarna för reginens utveckling. Utmaningen ligger i att klara strukturmvandlingen, ch skapa fler sysselsättningstillfällen inm fler branscher. New Wave Grup med dess ägare Trsten Janssn, står, tillsammans med Lesseb kmmun, för de senaste årens större investeringar i Glasriket. Det har byggts en större utlet samt Ksta Bda Art Htel. Investeringarna uppgår till ca 350 MSEK. Det har funnits förhppningar m att det skulle uppstå nya etableringar i reginen efter det att utlet ch htell byggts. De stra investeringarna har dck inte lett till att så många nya entreprenörer vågat satsa. Därmed har synergieffekterna av satsningarna uteblivit. Glasbranschens utveckling Paradigmskiftet Den svenska glasindustrins histria följer ch påverkas av utvecklingen i industrin ch i samhället i övrigt i västvärlden. Generellt har arbetsintensiv industriell prduktin minskat drastiskt under sista delen av 1900-talet, samhället har utvecklats från industrisamhälle till kunskapssamhälle. Det påverkar människrs liv ch människrs värderingar, vilket i sin tur påverkar knsumtinsmönster. De första svenska glasbruken eller hyttrna anlades i mitten av 1500-talet. Glasindustrins utveckling är svag fram till 1700-talets andra hälft då en viss stabilitet uppnås. Runt 1830 börjar den hittills enkla driften ratinaliseras, ugnar utvecklas, nya dekrtekniker tas upp ch pressglaset utvecklas. Utvecklingen är en del av ett sammanhang med industrialismens framväxt ch scieknmisk ch -kulturell utveckling. Under 1800-talet anlades 91 nya glasbruk, under samma perid lades 34 glasbruk ned. I mtsats till 1800-tals-utvecklingen inm utländsk glasindustri undergick den svenska tillverkningen knappast någn företagskncentratin. I utlandet såg ju 1800-talet uppkmsten av ett fåtal stra glasföretag med arbetarantal upp till ett par tusen. I Sverige gick utvecklingen i stället mt en ökning av antalet relativt små företag. (Steenberg ch Simmingsköld 1958) 8

229 Glashantverkets rll Traditinellt är svensk knstglasindustri hantverksbaserad. De traditinella småhyttrna blev under 1800-talets andra ch 1900-talets första hälft till större glasbruk, men tillverkningen förändrade ändå inte karaktär speciellt mycket. Den hantverksmässiga prduktinen har varit grund för det knstnärliga uttrycket ch präglar bilden av glasbrukens verksamhet. Betydelsen av knst ch design I början av nittnhundratalet knyter glasbruken knstnärer till sig för att arbeta med design. Frmgivarna tillförde genmtänkt frm ch funktin ch laddade artefakterna för hemmet med starka emtinella värden. Den knstnärliga utvecklingen inm glasindustrin byggde varumärkena ch unika prdukter skapades. Den idelgiskt drivna marknaden Knstglasindustrins utveckling i början av 1900-talet påverkades starkt av idelgier sm drevs av medlemsföreningen Svenska Slöjdföreningen, vilken etablerade tanken att gd frm skulle göras tillgänglig för en bred allmänhet genm industriell tillverkning ch gd design. Man drev ckså en idé m smakfstran sm en srts medbrgarutbildning. Idelgin m den demkratiska designen fanns även i andra länder, det var en internatinell rörelse. Tanken fick tidigt genmslag i svensk knstindustri, vid tiden för sekelskiftet 1900 samarbetar Ksta glasbruk med knstnären Gunnar G:sn Wennerberg ch Reijmyre Glasbruk med arkitekten Ferdinand Bberg. De arbetar med utveckling av knstglas ch inte med design av hushållsglas eller servisglas. Många mdeller tas frtfarande från tyska mönsterböcker, stilen är traditinell, mdellerna är överlastade med mycket dekrslipning eller är tillverkade i pressglasteknik. På den Baltiska utställningen i Malmö 1914 utsätts de traditinella glasföremålen för skarp kritik i bred press, föremålen ansågs sm varken vackra eller funktinella. Debatten leder bland annat till att Svenska Slöjdföreningen inrättar sin Förmedlingsbyrå genm vilken Orrefrs 1914 får kntakt med Simn Gate ch snart därefter Edvard Hald. Ett flertal andra glasbruk följer så småningm efter. Glasbruken utvecklar nya uttryck ch mdeller vilka visas på utställningar ch uppmärksammas i media. Den knstnärliga utvecklingen sker i tätt samarbete med hantverksutvecklingen. Knstnärerna utvecklar hushållsglaset estetiskt ch funktinellt med fkus på enkla funktinella frmer ch det munblåsta glasets möjligheter, men driver ckså en innvativ utveckling av knstglasets uttryck. Utvecklingen sker parallellt ch kmbinatinen skapar en stark ställning för svenskt glas både natinellt ch internatinellt. På utställningar i Götebrg 1923 ch i Paris 1925 firar Orrefrs stra framgångar. Ledande kulturpersnligheter visar sitt intresse för svenskt glas ch inspirerar en bred allmänhet till inköp. En marknad uppstår ch utvecklas, glas designat i mdern stil för lika ändamål i hemmet blir en åtråvärd prdukt. Slöjdföreningens initiativ fick i frtsättningen direkt eller indirekt betydelse för hela det svenska knsthantverkets förnyelse. (Steenberg ch Simmingsköld 1958) Genm fascinerande hantverk ch inspirerande design i förening skapas prdukter sm blir 9

230 viktiga för många svenska hushåll när man vill visa ch bekräfta vem man är ch vill vara i sin tids mderna samhälle. Förmdligen får glaset en stark ställning i det svenska medvetandet genm att det uppfattade behvet inte är endast funktinellt utan ckså starkt idébaserat ch emtinellt. Självklart hade även generella faktrer sm industriell lgik, affärsmannaskap ch marknadskunnande str betydelse för såväl branschen sm enskilda företag. Strukturmvandling i glasindustrin I slutet av 40-talet börjar behvet av glasföremål i hemmet minska, bland annat på grund av intrduktinen av plast för prduktin av bruksföremål, men ckså på grund av kntinuerliga sciala förändringar ch värderingar. Glasprduktinen vid denna tidpunkt, mätt i antal prducerade tn, börjar då gå tillbaka. Den gda utvecklingen i Sverige under åren efter andra världskriget, i kmbinatin med en stark svensk designutveckling under samma perid, ger psitiva möjligheter men vlymerna kmmer inte tillbaka. Helsingbrgsutställningen 1955, H55, är ur designsynpunkt en viktig händelse för knstindustrin då man åter manifesterar sig mfattar den svenska glasindustrin ungefär 40 glasbruk ch anställda, fram till 1980 minskade antalet glasbruk med mer än hälften. I början av 1980 sysselsatte den manuella glasindustrin 2050 persner i Glasriket. Ksta Bda AB drev 5 glasbruk ch AB Orrefrs Glasbruk 3 glasbruk. Därutöver fanns 10 fristående glasbruk. Samtidshistria är kmplext att analysera ch svårt att sammanfatta, en djupare ch bredare analys skulle kunna göras. Under 80-talet genmförs en hel del strukturförändringar med nedläggning av ytterligare bruk ch nya ägarknstellatiner. Exempelvis köper en grupp hantverkare gemensamt Målerås Glasbruk av Ksta Bda Orrefrs börsintrduceras talets högknjunktur ch peridens stra designintresse förvaltas väl av glasindustrin. Ett synnerligen strt intresse för knstglas under 80-talets sista år drar med sig ett starkt intresse även för övriga prdukter. Orrefrs köper 1989 Ksta Bda. Kuwaitkrisen ch den lågknjunktur sm följer skapar en svacka för knstglaset ch helkristallen sm man har svårt att ta sig ur även m försäljningen i övrigt repar sig i viss mån tack vare exempelvis satsningar på färgat glas. Orrefrs Ksta Bda visar gd msättning ch lönsamhet några år under 90-talets första hälft men efter 1996 försvåras läget ch nya strukturförändringar initieras förändras huvudägarskapet för Orrefrs Ksta Bda ch efter en turbulent perid köper så småningm Ryal Cpenhagen 1997 det ttala aktieinnehavet i Orrefrs Ksta Bda ch den skandinaviska knstindustrikncernen Ryal Scandinavia bildas. Under 90- talet förändras ckså handelns strukturer med sammanslagningar ch utveckling av egna varumärken, ch en ny trend med minimalistisk design ch fkus på pris uppstår, se vidare avsnittet Knsumtinsmönster. Alla dessa faktrer har str betydelse för utvecklingen ch för med sig en ny situatin för glasindustrin, sm man har svårt att anpassa sig till stängs Sandviks glasbruk. New Wave Grup förvärvar 2005 Orrefrs Ksta Bda. 10

231 Läget 2012 är att efter strukturförändringar ch sammanslagningar så har knstglasindustrin i glasrikereginen decimerats kraftigt. År 2010 sysselsattes 425 persner (inklusive studihyttr, gravörer etc.). Den dminerande arbetsgivaren är Orrefrs Ksta Bda, sm ägs av New Wave Grup, vilken står för ca 85 % av branschens msättning. Varsel lagda i slutet på 2011 har decimerat antalet sysselsatta ytterligare. Branschens lönsamhet har generellt varit låg vilket har inneburit att har få eller inga återinvesteringar har gjrts under årens lpp. Branschens företrädare ger en entydig bild av att den strskaliga prduktin sm tidigare funnits vid bruken inte kmmer att återkmma inm överskådlig framtid. Snarare ser man att mindre hyttr med nischad prduktin är framtiden. Några av de faktrer sm lett till branschens tillbakagång definieras sm att imprten av billigare glas ökar ch att ändrade knsumtinsvanr har lett till att efterfrågan på premiumprdukter har minskat. Men det finns ckså exempel på framgång. Företaget Mats Jnassn Målerås har, utöver den egendesignade prduktinen, utvecklat knceptet "Designarenan Målerås" sm möjliggör för egenföretagare att både "hyra" hytt tid ch ckså få möjlighet att ställa ut ch försälja prdukter på plats. Ytterligare exempel på crssver samarbeten ligger ckså i sin linda. Denna rapprt studerar glasbranschens mfattning i glasrikereginen vilken sm knstaterats van stadigt har minskat. Det finns glastillverkning i Sverige ckså utanför Glasriket, exempelvis förpackningsglasbruket i Limmared, knstglasbruket Reijmyre i Östergötland ch ett strt antal fåpersnsföretag med studiglasprfil. I framtiden kan det vara en fördel för glasutvecklingen i Sverige att stärka samarbeten ch kunskapsutbyten för att skapa en större kritisk massa. Sammantaget är det ttala antalet verksamma glashantverkare ch glasknstnärer sm arbetar i egen regi förmdligen upp mt ett hundratal persner ch utgör en str grupp verksamma i inm glasarbetet. Många av dem samlas inm rganisatinen Glasakademin. It wuld seem natural fr there t be mre rganized cllabratin between industry and studi glass, cnsidering the internatinal glass art cmmunity has pineered many scientific and aesthetic advances in glass creatin ver the past half century (. ) As the glass art cmmunity cntinues t grw and spread, and hand blwnglass industries bth wrldwide and in Sweden specifically, cntinue t shrink, it becmes increasingly imperative fr these tw netwrks t crss fr the sake f the industry s survival. (Olidrt 2012 ) 11

232 Knsumtinsmönster Vi upplever idag en förändring av knsumtinsmönster av glas för hemmet sm har pågått länge ch har kmplexa rsaker. Värderingsförändringar hs knsumenterna, nya levnadsmönster, designtrender, intrduktin av nya material för hemmets bruksföremål, glbalisering av tillverkning ch handel samt detaljhandelns förändrade struktur, glasindustrin påverkas av alla dessa ch ytterligare faktrer. En undersökning sm genmförts av Handelshögsklan i Stckhlm 2010 beträffande prslinsbranschen visar på samma utveckling ckså inm den branschen. Liknande mönster kan ses ckså i andra länder med traditinellt glashantverk. Analys av knsumtinsmönster är sm nämnts van kmplext, en str mängd faktrer har påverkan. När det gäller knsumtin av prdukter från svensk glasindustri vid en given tidpunkt kan man reflektera över allmänna faktrer sm knsumenternas vilja ch förmåga till inköp, även i förhållande till andra utgifter ch förvärv sm knsumenten har att ta ställning till, liksm utbud ch tillgänglighet. Köpmönster varierar i lika generatiner. Vid varje enskild tidpunkt ser situatinen lika ut, men över tid kan vissa strömningar skönjas. Flera aktörer vittnar m betydelsen av pris i förhållande till uppfattat ch kmmunicerat värde. Uppfattningen m vad sm är en gd ch lämplig gåva förändras från en tid till en annan, vilket har str betydelse för glasbranschen när (enligt branschen) en str andel inköp är i gåvsyfte. Flera aktörer påvisar att det finns det en strömning mt lägre prispunkter när det gäller glasbranschens traditinella prdukter samt en generell strömning från fysiska prdukter mt upplevelsebaserad knsumtin. Industrins ch handelns förmåga att möta förändringar har varierat från företag till företag ch från tid till tid. Karin M Ekström, prfessr vid Handels- ch IT högsklan, Högsklan Brås, bekräftar knsumtinens ch knsumentvetenskapens kmplexitet. Hn pekar på förflyttning från materiell knsumtin mt symblisk knsumtin, att uttrycka identitet genm knsumtin, sm en möjlig faktr att ta hänsyn till. Djupintervjuer med företrädare för detaljhandeln ger belägg för att marknaden har förändrats, idag pririterar knsumenten inte glas ch liknande vid gåvtillfällen. Gåvr sm är upplevelsebaserade har tagit över, d.v.s. saker man gör/upplever tillsammans. Man samlar inte (vin)glas under lång tid för att få en kmplett uppsättning till sig själv eller sm gåva utan köper alla de glas man vill ha vid ett ch samma tillfälle, vilket verkar påverka hur mycket man kan tänka sig att betala. Detaljhandelns företrädare menar ckså att trend ch mde har haft str betydelse för branschutvecklingen. På 80-talet ch i början av 90-talet fanns det ett intresse för dekrer sm följdes av en hantverksrmantik. Detta innebar färger, hög bearbetningsgrad, dekrer ch uttryck sm gav högt förädlingsvärde ch sm man kunde ta betalt för. När trenden blev minimalistisk i slutet av 90-talet (släta 12

233 dekrerade glas ch vitt prslin utan dekrer) så blev det svårt att mtivera dyrt hantverk, eftersm det inte fanns några synliga faktrer sm mtiverade ett högt pris. Stra förändringar har skett i detaljhandeln med kedjr sm bytt ägare ch aktörer sm har börjat arbeta med egna varumärken. Detta skapar svår knkurrens för svensk glas- ch prslinsindustri. Det blir allt enklare med glbal handel med hjälp av digital kmmunikatin ch resr, liksm en ökad aktivitet från exprterande länder. Ett flertal faktrer samverkar således ch skapar en svår situatin. Vissa varumärken har kunnat ta marknadsandelar, framför allt de sm är duktiga på stry telling, d.v.s. de sm kan tillföra tydliga fysiska eller immateriella värden sm knsumenten värderar högt ch sm man kan ta bra betalt för. Vilka prdukter sm kan bli ppulära i framtiden kan svårligen förutspås. Enskilda företag definierar själva bäst sina affärsidéer. För glasrikereginen bör trenden med upplevelsebaserad knsumtin dck kunna innebära stra möjligheter till verksamhet ch etablering av nya företag. 13

234 Utmaningar ch fkusmråden Förstudien har tagit sin utgångspunkt i de slutsatser sm OECD:s rapprt Territrial review för Småland ch Blekinge, genmförd 2011, lyfter fram. Den belyser näringslivsutvecklingen inm reginen sm helhet, den scieknmiska nivån ch demgrafins förutsättningar. Med regeringsuppdragets fkus på näringsliv ch besöksnäring framtnar ett antal mråden från OECD-rapprten sm centrala - näringsliv, kmmunernas ch länens möjligheter, utbildning ch kmpetensnivåer. Näringslivet karakteriseras av många små ch medelstra företag. Rapprten visar på de möjligheter det medför sm hög grad av förmåga ch kunskap att anpassa sig till knjunktursvängningar ch att det är en styrka sm kan underlätta mställningen av näringslivet. Samtidigt visar det sig att glasnäringen har svårt för att följa knjunktursvängningar ch att besöksnäringen inm glasrikereginen hittills inte utvecklats sm den mställare tjänstenäringen i andra delar av landet utgjrt. OECD-rapprten belyser sårbarheten i näringslivet inm länen, sm grundar sig i ett relativt lågt kunskapsinnehåll i varr ch prcesser. Behvet är tydligt - näringslivet måste förflytta sig i den s.k. värdekedjan för att bibehålla sin knkurrenskraft. En sådan förflyttning ger en bredare ch närmare bas till kunden ch därmed möjligheter till en följsamhet emt kundbehv ch betalningsvillighet för de varr ch tjänster sm prduceras i Glasriket. Andelen nyföretagsamma per invånare i glasrikereginen ligger i de flesta kmmuner lägre än snittet i landets kmmuner i övrigt. Andelen nyetablering av företag i glasrikereginen ligger i paritet med snittet för kmmuner i landet. Ser man till företagandet sm Svenskt Näringsliv mäter i antalet företag per invånare ligger enbart Uppvidinge kmmun över rikssnittet. I jämförelse med Åre sm en inlandskmmun med ca invånare bär glasrikereginen låga jämförelsetal inm samtliga mråden. Summeras jämförelsetalen ch analysen från OECD framtnar att utvecklingsptentialen för glasrikereginen sm småföretagarsamhälle med ett varierat näringsliv är str. Betydelsen av att öka kunskapsinnehållet i befintliga företag ch utveckla nyföretagande är strt ch tjänsteleveransen måste utvecklas för att skapa unikitet. På så sätt skulle glasrikereginen kunna förflyttas i värdekedjan för en förbättrad knkurrenssituatin. OECD-rapprten tydliggör ökade behv i ett mdernt samhälle av kmmunöverskridande samarbeten samt att förbättrade reginala samverkansfrmer ger effektivare hantering ch utveckling av reginala utvecklingsstrategier. Häri 14

235 ligger ckså behvet av mer utvecklade strategier i sig sm ger initiativ till lkalsamhällena ch reginen sm sådan. Det berör fyra kmmuner ch två län, där ingen har fullt mandat att besluta m reginala utvecklingsinsatser. Den begränsade samrdningen gör insatserna fragmenterade ch mer enskilda. I Kalmar ch Krnbergs län finns Linnéuniversitetet med campus i Kalmar ch Växjö. OECD-rapprten lyfter de möjligheter sm finns för frskning- ch kunskapsutveckling i samverkan med lkalt näringsliv, men där metder ch miljöer för samverkan behöver stimuleras. Vidare behöver banden mellan utbildningssystemen ch näringslivet stärkas, för att därmed utveckla tillgängligheten till kunskapsutveckling för näringslivet. Det finns ckså behv av att utveckla en matchning mellan utbildningssystemet ch lkalt näringsliv. Baserat på OECD:s resultat ch för att kunna ta vara på faktrer sm driver på en reginal värdeutveckling ch effektiv resurshantering mellan kmmunerna ch länen, har följande fkusmråden valts ut för förstudien: Lkal ch reginal ledning Miljö ch energi Det levande kulturarvet Glasriket Besöksnäring Incitament för utveckling Frskning, utveckling ch utbildning 15

236 Lkal ch reginal ledning Glasrikereginen har en gränsöverskridande karaktär sm ger en utmaning när det gäller ledning ch utveckling. Gränssnitten mellan fyra kmmuner ch två län ger upphv till spänningar när en gemensam samverkan ch samrdning ska utvecklas. Avgörande för glasrikereginens utveckling är den lkala ledningen, sm har ch har haft en str betydelse för hur reginen sm företeelse har utvecklats i varje kmmun ch på varje rt. Den lkala ch reginala ledningen står inför tydliga behv av samrdning ch samverkan kring glasrikereginen sm företeelse, bas för näringslivsutveckling ch varumärke. Det finns värden, kulturella, näringslivsmässiga ch varumärkesmässiga, sm kan utvecklas mer psitivt m lkal ch reginal ledning arbetar utifrån en gemensam bas för samverkan. Näringslivsfrågr lkalt Knkret vilar det övergripande ansvaret för näringslivsfrågr i Glasriketkmmunerna genmgående på kmmunalråden. De har samtliga en mycket central rll för dessa frågrs hantering. Det är ckså kmmunalråden sm driver näringslivsfrågrna inm respektive kmmun, med stöd av tjänstemannarganisatinen. Den lkala plitiska styrningen av näringslivsfrågrna kan betecknas persnbunden, även m den utgår från lkala strategiska dkument tagna i kmmunstyrelse ch kmmunfullmäktige. Därmed har näringslivsfrågrna en mer lkal- ch persnbunden funktin idag, än sm ett systematiskt reginalt ch kmmunövergripande intresse. För en effektiv samverkan över frmella gränser finns i landet exempel sm knyter ihp kmmuner kring arbete med utveckling av attraktiv regin ch tillväxt. Därmed får näringslivsfrågrna en annan bas ch dessa lika typer av samverkansfrmer samrdnar resurser ch skapar gemensamma strategier ch insatser för tillväxt. Samverkansfrmerna initieras av de lkala plitiska rganisatinerna ch kan vara mer eller mindre långsiktiga, men med fkus på att skapa handling ch effektiv resurshantering. Gränsernas påverkan på näringslivet I glasrikereginen uppstår ett flertal gränssnitt mellan alla de lkala ch reginala ledningarna ch deras sätt att hantera näringslivsfrågr. Dessa gränssnitt påverkar utveckling ch tillväxt inm reginen. Det faktum att man är flera rganisatiner inm lika gränssnitt tenderar att leda till lika tlkningar, i viss mån lika myndighetsutövning, lika speglingar ch perspektiv på tillväxtfrämjande ch utvecklingsbehv. De lika rganisatinerna har ckså lika praktiska förutsättningar gällande att stötta utvecklingen i reginen. Sm exempel kan nämnas fördelningen mellan befgenheter ch statliga medel mellan länsstyrelse ch reginförbund, sm skiljer sig åt mellan de 16

237 båda länen. Det föreligger ckså en str skillnad när det gäller tillgång till statliga utvecklingsmedel mellan länen. Denna situatin ger lika förutsättningar för de enskilda företagen ch näringslivet sm helhet, berende på inm ch mellan vilka gränser de verkar. Denna frm av multimyndighetsutövning påverkar ckså näringslivets tillväxtbeslut ch ambitiner. I den spretighet sm uppstår med starka lkalsamhällen, lkala mandat ch lkala/reginala tlkningar finns ett i nuläget strt behv av samrdning över kmmun- ch länsgränser för att utveckla glasrikereginen. Strukturer för samverkan lkalt/reginalt Det föreligger en låg grad av traditin för samverkan ch samarbete såväl interkmmunalt sm reginalt inm glasrikereginen. Interkmmunal samverkan är visserligen utvecklat i viss utsträckning, då mellan vissa av mrådets kmmuner, eller riktat emt andra kmmuner utanför Glasriket, t ex gällande räddningstjänst. Det saknas ett tydligt ramverk för samarbete ch samverkan. Ett stabiliserande ramverk med frmaliserade arbetsmråden, ansvarsfördelning ch gränsöverskridande rganisatinsfrmer skulle kunna ge den plitiska ledningen bättre strukturer för samverkan, utveckling ch gemensamma beslut. Bristen på en reginal övergripande resurshantering ch målfkusering kring glasrikereginen leder till lkala tlkningar ch förhandlingar mellan aktörerna istället för samarbete ch beslutsfattande under prcessernas gång. Knsekvensen av detta blir en tydlighet i de plitiska rganisatinernas ambitiner kring näringslivs- ch destinatinsfrågr för företag, näringsidkare, besökare, medarbetare ch medbrgare. Det leder till mindre samverkan mellan kmmunerna ch ett mer intrvert fkus på de egna för tillfället uppnådda vinsterna i den kntinuerligt pågående förhandlingen mellan kmmunerna. Dilemmat i samverkan ligger i valet mellan att agera utifrån glasrikereginen sm helhet, eller att agera utifrån den egna kmmunen/reginens perspektiv. För att utveckla gemensamma värden inm glasrikereginen knutet till näringsliv - ch destinatinsutveckling behövs nya strukturer, där glasrikereginen sm helhet står i fkus. De lika plitiska ledningarna, lkalt ch reginalt, tillsammans med länsstyrelserna behöver identifiera en gemensam plattfrm för ledningsarbetet inm glasrikereginen. Samrdnad handling kan skapas genm gemensam visin ch målbild. Strukturer för samverkan natinellt Sm knstaterats är den nuvarande reginala indelningen inte uppbyggd för att möta de behv av samverkan sm glasrikereginen står inför. Det är dessutm så, att samverkan över länsgränser kan vara prblematiskt att hantera av staten, sm är van 17

238 vid att kppla insatser mt enskilda kmmuner eller län. Uppdraget kring glasrikereginen skulle därmed kunna användas sm ett sätt att utveckla metder för samverkan ckså med staten. Det krävs en effektivare resurshantering framöver för att ptimera effekterna av de insatser sm görs. De åtgärder sm behövs, berör flera lika departement ch myndigheter. Samrdning måste ske mt en gemensam målbild, så att insatser kan kncentreras till de mråden där de behövs mest. Idag upplevs fta statliga satsningar sm splittrade, vilket kan skapa kntra-prduktiva åtgärder. Det är därför viktigt att skapa en förenklad kmmunikatin, både mellan regeringen, dess departement ch myndigheter samt mellan den statliga nivån ch glasrikereginen. Det finns ett behv av en specifik dedikerad kntaktpunkt på natinell nivå, sm kan agera samrdnare i de insatser sm görs inm regeringsuppdraget för Glasriket. Det är ckså av högsta vikt att glasrikereginens kmmunikatin sker på samma tydliga sätt, genm en samrdnande rganisatin. Detta ger glasrikereginens företrädare en möjlighet att göra sig hörda på ett enkelt sätt, ch ger en bättre möjlighet att hålla fast vid en gemensam målbild. På så sätt kan medel kanaliseras så att de överensstämmer med de reginala behven, ch slitära insatser kan undvikas. Enskilda insatser De båda länsstyrelserna ch reginförbunden i Krnberg ch Kalmar har under periden betalat ut 43 MSEK i 166 stödinsatser riktade till aktörer i Glasriket. Summan är endast baserad på medel utbetalade av reginförbund ch länsstyrelse ch mfattar således inte eventuell medfinansiering från kmmun, EU eller andra aktörer, sm ftast förekmmer. I den redvisade summan ingår inte heller de kmmunala medel sm delvis finansierar basverksamheten i AB Glasriket. Summan bör därmed ttalt vara flera gånger större än angivet van. Stödinsatser har framförallt bestått av lika utvecklingsprjekt, inm bl.a. besöksnäring ch kultur. I smliga prjekt kan det upptäckas såväl samsyn mellan länen, sm långsiktighet. Aktiviteter sm t.ex. Musik i Glasriket har stöttas gemensamt ch under en längre tid. Det prjektet kan anses vara framgångsrikt ch har inneburit att glasrikereginen nått ut till en ny målgrupp av besökare. Dck kan det knstateras att prjektet trligen inte lyckats att uppnå (eller haft krav på att uppnå) en egen eknmisk bärighet då arrangemanget reducerats rejält när prjektmedlen inte längre delats ut. Många av stöden framstår dck sm enskilda insatser, där resultat ch effekter är svårbedömda. I de resultatuppföljningar sm genmförts för en del stödprjekt uttrycks emellanåt en säkerhet m de målsättningar sm satts upp har varit antingen realistiska eller mätbara. 18

239 Bland de stöd sm utbetalats ingår ckså arbetet med att kartlägga ch bevara kulturhistriska miljöer. De investeringarna kmmer att kunna visa sig bli speciellt lönsamma då Det levande kulturarvet Glasriket blir ett av de fundament sm kan bära en prduktutveckling inm såväl upplevelseindustri ch kunskapscentrum. Sammantaget uppskattas stödåtgärder för glasindustrin ch besöksnäringen uppgå till 100 MSEK. under periden Under samma perid har industrin haft en nedgång. Besöksnäringen nterar dck ökande besökssiffrr. Det kan dck inte brtses från att Ksta Bda Art Htell uppfördes under periden vilket, i sig, bör ha bidragit till att öka besöksantalet. En utmaning då det gäller framtida stödinsatser är, sm knstaterats van, att de båda länen hanterar lika stra medel ch därför kan göra lika pririteringar. Ytterligare en utmaning är att skapa nya rutiner för gemensamma kvalitetsutvärderingar ch målbildsjämförelse samt effektiva resultatuppföljningar. En enhetlig hantering mellan länen behöver ckså utvecklas, så att insatser av slitär karaktär kan undvikas ch gemensamma strategiska satsningar göras. Det finns anledning att vidare studera m en kncentratin av stödmedlen till ett fåtal större ch mer långsiktiga prjekt kan ge ett bättre resultat i förhållande till fler mindre insatser. 19

240 Miljö ch energi Förrenad miljö ch hög energiförbrukning skapar utmaningar för Glasriket. Nyetableringar möjliggörs inm såväl traditinell sm ny tillverkningsindustri. Attraktiviteten för besöksnäringen htas ch prduktutveckling inm besöksnäringen i histriska miljöer försvåras. Sammantaget är det avgörande utmaningar sm bör hanteras för att ge gda förutsättningar för näringslivet. Sanering av glasbruksmråden Kartläggning av förreningar vid 22 glasbruk har genmförts av de bägge länsstyrelserna ch redvisas i rapprten Slutrapprt-Glasbruksprjektet Den sammanlagda mängden depnerat glas vid de undersökta glasbruken har uppskattats till c:a m³, innehållande 310 tn arsenik, 19 tn kadmium ch 1600 tn bly. Mtsvarande uppskattning av mängden förrenade jrdmassr på bruksmark uppgår till m³ innehållande 112 tn arsenik, 8 tn kadmium, 1500 tn bly. Samtliga bruk utm Bda anses vara i riskklass 1 enligt Naturvårdsverkets metd Mif fas 2. En uppskattning har gjrts för kstnaden att sanera hela glasrikereginen (ttalt 50 glasbruk), vilken hamnar på 890 MSEK. Det är emellertid prblematiskt att genmföra den sanering sm skulle behövas i glasrikereginen p.g.a. resursbrist ch ansvarsförhållanden för sanering. Ansvar för sanering utreds från fall till fall. Det faktum att saneringen uteblivit, har, förutm de negativa hälseffekter sm föreningarna kan innebära, även knsekvenser för näringslivsutvecklingen i mrådet. Nyinvesteringar eller nystart av glasbruk försvåras bland annat p.g.a. sanerings- ch ansvarsfrågan. Att sanera de mest förrenade mrådena skulle därför bidra psitivt till miljön, samtidigt sm näringslivet får bättre förutsättningar. En sanering skulle ckså kunna generera ökad sysselsättning, samt öka attraktinskraften för besökare. Energieneffektivisering Energi är en av de stra utgifterna för glasindustrin. C:a 10 % av prduktinskstnaderna går till energiförbrukning. En lång tid med dålig lönsamhet inm branschen har inneburit att företagen inte haft möjlighet att investera i energieffektivisering. För nystartade, små företag innebär höga driftskstnader att stra investeringar måste göras redan vid starten för att verksamheten överhuvudtaget ska kunna starta. Genm att utveckla metder för energieffektivisering, skulle kstnaderna både för befintliga ch eventuella nya glasbruk kunna minska. Här kan ckså nya metder för återanvändning av energi vara viktiga utvecklingsmråden. 20

241 Det levande kulturarvet Glasriket Glasrikets kulturhistriska miljöer Glasriket, sm har sitt ursprung i en järnbrukstraditin, vilar ckså på en slid kulturhistrisk grund. När masugnar ch järnmalm från Bergslagen hade knkurrerat ut de små järnbruk sm byggde sin verksamhet på den småländska myrmalmen växte glasbruken upp istället. Glasrikereginen fick en från järnbrukstiden naturlig kncentratin kring gränsen mellan Kalmar ch Krnbergs län ch en str mängd glasbruk växte upp. De båda länen är histriskt sett de glasbrukstätaste i landet, sammanlagt har över etthundra glasbruk av skiftande strlek ch med skiftande inriktning på sin glasprduktin funnits här. Trts att endast ett fåtal av alla dessa bruk frtfarande är i drift präglas frtfarande både mrådets övergripande fysiska strukturer ch de enskilda rterna av den starka industritraditinen. I mrådet finns talrika övergivna lämningar från den tidiga järnhanteringen ch glastillverkningen, men här finns ckså ett strt antal karakteristiska bruksrter, varav några frtfarande bär den industriella traditinen vidare. I glasrikereginen finns därmed många kulturmiljöer ch minnen sm var för sig är gda exempel på vårt kulturarv, ch sm sammantaget ger glasrikereginen en identitet sm Det levande kulturarvet Glasriket. Glasrikets identitet sm kulturarv I Sverige har vi ett strt engagemang i vår glasindustri, glaset väcker starka känslr. Mycket starkare än vad mfattningen av glasnäringen brde ge grund för. Kanske berende på att vår relatin till glas inte endast grundar sig på ratinellt definierade funktinella behv utan ckså i hög grad är emtinellt betingad. Kpplingen mellan det magiska glasmaterialet, det fascinerande glashantverket ch den inspirerande designen skapar en stark känslmässig upplevelse. Tydligt är att glaset har tagit en plats i flksjälen ch är en del av den svenska kulturhistrien. Glasrikets histria mfattar även bland annat svensk industrihistria, svensk designhistria ch svensk idéhistria. Knstglasindustrin är ett kulturarv. Lika mycket en magisk plats sm ett sinnestillstånd. Att betrakta glasrikereginen inte bara sm en regin där det ligger ett antal glasbruk, utan att identifiera det sm Det levande kulturarvet Glasriket ger möjlighet till ett nytt perspektiv på reginens utvecklingsmöjligheter. Glashantverk, design, glasprduktin ch försäljning är även i framtiden viktig sysselsättning för reginen, till det kmmer nu förvaltning, utveckling ch kmmunikatin av reginens traditin, histria ch kultur inklusive nyskapande knst ch design. Berättelsen m Glasriket är unik ch kan berättas på en mängd lika sätt ch i många sammanhang. Berättelsen är värd att lyssna på ch uppleva, värd ett besök, värd att inspireras av. 21

242 Det levande kulturarvet Glasriket mfattar verksamhet av många lika slag: Glashantverket - det levande hantverket, det histriska hantverket, industrihistria Glasknst ch glasdesign- innvativ utveckling, glassamlingarna, skisser ch dkument Glasbruken-kultur miljöer ch minnen, hyttrna, samhällena ch hemmen Utvandring ch invandring Järnbruksperiden - den allra tidigaste industriella utvecklingen Lantbrukshistria med reginens speciella förtecken ch förutsättningar Natur ch naturhistria Genm att göra allt detta ch mer därtill attraktivt ch lätt tillgängligt för besökare att uppleva ch ta del av skulle ett lkalt, natinellt ch internatinellt intresse för Det levande kulturarvet Glasriket kunna byggas ch utvecklas. Detta skulle kunna ge reginen en prfil ch identitet sm bygger på verkligt unika värden. Besöksnäring ch upplevelseindustri kan utvecklas ch övrigt näringsliv kan etableras ch utvecklas med affärsidéer sm bygger på kulturarvet. Det kan vara såväl tjänsteföretag sm prducerande företag, större eller mindre. Ett utrymme för affärsidéer avseende verksamhet sm underleverantörer kan växa fram. Den lkala betydelsen kan bli str, all verksamhet, även besöksnäring ch upplevelseindustri riktar sig även till reginens invånare. Det kan ckså ha betydelse för självbilden av reginen. De prfilmråden sm kulturarvet skulle kunna bygga på, ch sm ger legitimitet, är följande: Levande glashantverk Det är självklart med ett levande glashantverk i Det levande kulturarvet Glasriket. Svenskt glashantverk har hög status internatinellt med en egen prfil. Hantverksskicklighet ch innvatinsgrad är mycket gd. Glashantverket ch den speciella kultur sm utvecklades på glasbruken i början av 1900-talet när man samarbetet med knstnärer inleddes, är en hörnsten i Kulturarvet Glasriket. Glashantverk utfört med hög kmpetens ch med hög tillgänglighet för besökare, gärna interaktivt. Glashantverk sm prduktin ch upplevelse i företag av lika strlek. Några drivna med industriella förtecken, några med hantverksmässiga ch några med knstnärliga förtecken. 22

243 Innvativ glasknst ch glasdesign Glasknst ch glasdesign har haft str betydelse för utvecklingen i glasrikereginen ch kmmer även i frtsättningen att bidra starkt till utvecklingen. Det ska finnas möjlighet att utveckla kunskap m knst ch design liksm möjlighet att utveckla nya verk ch artefakter i Det levande kulturavet Glasriket. Prduktinsmöjligheter liksm visningsmöjligheter är viktiga: Viss verksamhet ska drivas av näringslivet men viss verksamhet kan drivas i föreningsfrm eller av det allmänna. Minnen, kulturmiljöer ch föremål Under Glasrikets långa histria har det självklart prducerats ett strt antal föremål ch lika slags dkument. Påfallande många av dessa finns kvar i lika samlingar eller i lika förråd. De lika samlingarna måste förvaltas ch tillgängliggöras ch samlandet frtsätta. Idag sker detta i vissa strukturer. En studie bör göras där de bästa metderna ch förutsättningarna för framtiden analyseras. Frågr sm huvudmannaskap med ansvar för samlande ch knservering, permanenta ch tillfälliga utställningar, natinella, reginala ch lkala visningsmöjligheter bör utvärderas. Exempel på befintliga samlingar är Smålands museum, Glasrikets skatter, The Glass Factry, glasbrukens egna samlingar ch museer. Designarkivet i Pukeberg, med sin samling av dkument, har nyligen skrivit ett Letter f Intent med Arkitekturmuseum i Stckhlm. Detta är bara några exempel. Listan kan göras lång. Glasrikets kulturhistriska miljöer är en viktig del av kulturarvet ch kmmer att bli mycket viktiga när upplevelsen av Det levande kulturarvet Glasriket ska förmedlas till besökare. De kulturhistriska miljöerna består inte bara av bruk ch hyttr utan även många andra byggnader ch miljöer i reginen ingår. 23

244 Besöksnäring Idag besöker runt 1,3 miljner besökare per år glasrikereginen enligt AB Glasriket. Dessa utgörs till största delen av dagsbesökare till glasbruken. Besökarna kmmer främst från mellersta ch södra Sverige men AB Glasriket uppskattar att cirka 15 % kmmer från Tyskland, Danmark ch Nederländerna. För att kunna få en bättre uppfattning m vad turister lägger pengarna på brukar man tala m»turistkrnan«. Turistkrnan visar hur turistmsättningen fördelas mellan lika branscher, exempelvis htell, restauranger, transprt eller shpping. Turistkrnan i glasrikereginen uppgick vid TEM 1 :s senaste mätning till 757 miljner kr. Idag finns aktiviteter kpplade till glas i samtliga fyra kmmuner, t.ex. glashyttr, glassamlingar ch fabriksbutiker. Turistkrnan i förhållande till antalet besökare kan knstateras vara låg. Det finns flera faktrer sm behöver ses över för att utveckla msättningen. Sm exempel kan nämnas utbud ch kvalitet gällande aktiviter, bende ch mat men det är ckså viktigt att nå väl matchade målgrupper. Antalet besökare sm kmmer brtm närmrådet måste öka. Dessa faktrer måste ses över dels måste kunskapen höjas, dels måste insatser göras i linje med behven. Utveckling av upplevelsen Glasriket En viktig faktr för en framgångsrik upplevelseindustri ch besöksnäring är att det finns någt genuint intressant att visa ch berätta. Definitinen av glasrikereginen sm ett levande kulturarv ger nya perspektiv ch möjligheter. Glastillverkning är en verksamhet sm lämpar sig väl sm upplevelseverksamhet ch sm går att utveckla. I framtiden kan upplevelsen vara en prdukt med ett artikelnummer ch en budget. Framgångs - ch utvecklingsfaktrer kan vara: Att välkmna besökaren till den medvetet utfrmade upplevelsen av glasets värld, ej endast sm besökare i befintlig prduktin Tillgängliggöra ch levandegöra Det levande kulturarvet Glasrikets traditin ch histria Upplevelserna skulle kunna handla m alltifrån att ta del av samlingar, uppleva histriska arbetsmiljöer, designa ditt eget glasbjekt, nyskapande glasknst i mderna gallerier till identifiering ch värdering av äldre glasföremål. Här skulle ckså kunskapsutvecklingen kunna nyttjas, för att skapa nya upplevelser, tjänster ch prdukter inm t.ex. måltidsmrådet. Det finns redan idag ett antal intressanta initiativ där besökarens upplevelse av hantverket är en lika viktig del av affärsidén 1 TEM är ett kalkylprgram för att underlätta eknmiska effektberäkningar av turismen. Mer än 230 av Sveriges kmmuner har använt TEM för att beräkna eknmiska ch sysselsättningsmässiga effekter av turismen ch ckså många evenemangsföretag, idrttsrganisatiner, mm, för att mäta effekter av evenemangs betydelse på eknmi ch sysselsättning. TEM ägs idag av företaget RESURS AB sm tillhandahåller mätningarna. 24

245 sm försäljningen av färdiga prdukter. Andra affärsidéer mfattar hjälp med prduktin av enstaka föremål eller krta serier eller uthyrning av hytta för eget arbete. The Glass Factry ch Cirkus i Glasriket är två exempel, liksm flera av de enskilda glashyttrna ch deras verksamhet. Trligtvis finns det ptential för att utöka den här affärsverksamheten ch även för utveckling av ytterligare affärsidéer, i synnerhet m reginen med hjälp av en utveckling av kunskap ch frskning med glas sm prefix kan hävda sin rll sm internatinell kunskapsplats avseende glas. Besökscentrum Glasrikereginen sm besöksmål är idag utspritt mellan flera lika rter, där utbudet av upplevelser ch service varierar. Aktörerna, sm fta är små, är utspridda över en str radie. Det finns ingenstans där besökaren kan få en samlad bild av glasrikereginen ch dess erbjudande. Därmed finns en risk att Glasriket upplevs sm splittrat ch svårtillgängligt. Vid en jämförelse med internatinella besöksmål med liknande kulturarvsprfil, kan inspiratin för framtiden ges. Ett exempel är Crnish mining ch Mrewellham Quay. Här har man levandegjrt miljön ch aktiviteterna för att göra platsen intressant för besökare t.ex. genm att få prva på barnarbete sm förr i tiden. Crnish mining är ett världsarv, ch hela reginen har kpplats samman kring detta, bl.a. genm ett gemensamt s.k. Visitr s centre. Även m prcessen att få status sm världsarv är mycket lång ch kmplicerad, kan arbetssättet inspirera ckså Glasriket. För att lcka fler besökare skulle ckså glasrikereginen kunna skapa en mer kncentrerad upplevelse än idag. En kncentratin möjliggör ckså vidareutveckling ch ger samtliga upplevelser ett sammanhang. Ett besökscenter för glasrikereginen, skulle skapa en samlad destinatin med en tydlig prfil ch innehåll. Tanken är att samla lika typer av glasrelaterade upplevelser ch aktörer. Besökscentrat skulle utfrmas för att attrahera alla typer av besökare, från barnfamiljer till designkunniga. Besökscentrat skulle kunna ha en upplevelseinriktad ch interaktiv prfil ch innehålla exempelvis: Levande hantverk, bl.a. prva på-glasblåsning i histrisk miljö Utställning av histriska glasföremål Galleri för mdern glasknst ch möjlighet att uppleva samtida designutveckling Levandegjrd kunskap m glas, glashantverk, glasknst ch glasdesign Infrmatin ch guidning till reginen Möjlighet till rast ch avkppling, mat ch dryck 25

246 Bende Utöver skapandet av nya upplevelser, krävs utökade bendemöjligheter för att attrahera turister eftersm ckså bendet är en viktig del av upplevelsen. De bendealternativ sm finns idag är inte tillräckligt varierade. Det finns ett unikt glashtell i Ksta, vilket har visat att bendet kan vara en attraktin i sig. Det finns lika stadshtell ch en del vandrarhem, campingar ch stugbyar men det saknas ytterligare temahtell sm t.ex. vildmarkshtell ch det saknas stugbyar i vissa delar av glasrikereginen. Attraktiva ch varierade paketerbjudanden behöver utvecklas med lika typer av benden. Befintliga htell behöver ckså stöd för att vidareutvecklas, framför allt då det gäller att paketera erbjudanden sm sträcker sig över en längre säsng än bara tre smmarmånader. Även matalternativen behöver utvecklas för att skapa en attraktiv destinatin. Det småländska skafferiet har unika råvarr ch det finns en traditin av gd matlagning i Småland. För att utveckla dessa mråden krävs nya investeringar men ckså nya samarbeten. Ksta skjutfält sm för närvarande dispneras av Marinbasen i Karlskrna skulle kunna bli en sådan samarbetspartner med kurser i vildmarksliv ch överlevnad vilket ckså blir en annrlunda typ av bende. Fler unika satsningar måste genereras, men för detta krävs visiner, djärvhet ch engagemang. Att attrahera privat kapital till landsbygden kan vara svårt, ch det är därför av högsta vikt att ckså det ffentliga tillåts ta risker ch ge stöd. Ksta Bda Art Htell har visat att det går att genmföra en satsning för flera hundra miljner i glasrikereginen ch därmed attrahera nya besökare. AB Glasriket AB Glasriket är glasrikereginens fficiella sälj- ch marknadsföringsblag. Blagets uppgift är att marknadsföra ch sälja hela besöksmålet Glasriket. Blaget ägs till 60 prcent av 14 representanter från näringen ch till 40 prcent av de fyra kmmunerna Emmabda, Lesseb, Nybr ch Uppvidinge. Blaget arbetar bl.a. med framtagande av marknadsföringsmaterial, bkning ch försäljningar. AB Glasriket är idag den enda plattfrmen för interkmmunal samverkan inm glasrikereginen för näringslivsfrågr, ch har under de senaste åren fått ansvar för att krdinera en rad utvecklingsprjekt gällande besöksnäringen i reginen. I blagets grunduppdrag ligger emellertid endast marknadsföring av besöksmålet. Förväntningarna på ch användningen av blaget har skiftat mellan lika aktörer, vilket inneburit att AB Glasrikets ambitiner har utökats successivt. Det reella ch frmella uppdraget har därmed kmmit att skilja sig, ch detta gör att knflikter mellan lika ägare uppstår. Detta har ckså medfört ett behv av nya strategier ch kmpetenskrav. AB Glasriket har satt igång en strategiprcess ch har en viktig rll i det framtida Glasriket, men blaget behöver ytterligare se över sin egen rll ch uppgift samt förhållande till andra aktörer. I samband med att regeringsuppdraget påbörjades har det ckså inletts en prcess att bygga en plattfrm för samarbete över läns- ch kmmungränserna i glasrikereginen. 26

247 Sm knstaterats van har glasrikereginen ett strt behv av destinatins- ch prduktutveckling, för att skapa förutsättningar för nya upplevelser. Prblematiken kring AB Glasriket stärker ytterligare bilden av att det saknas en interkmmunal samverkan kring näringslivsutveckling i bredare mening. Det finns därför ckså behv av en förnyad plattfrm, med tydlig reginal strategi. Varumärket Glasriket Varumärket Glasriket är idag en starkare företeelse än vad mfattningen av glasnäringen ger grund för, vilket i sig är ett värde. Varumärket är uppbyggt under lång tid ch rganiseras till huvuddel under AB Glasriket. Under de senaste åren har en prcess för varumärkesutveckling ch definitin av innehåll påbörjats. Varumärkesutveckling kräver en hantering utifrån ett helhetsperspektiv, där lika aktörer bidrar med sina delar till varumärkets uppbyggnad. AB Glasriket är den aktör sm bl. a har skapat en varumärkesplattfrm ch strategi, men en central prblematik är att flera aktörer inm ch utm glasrikereginen påverkar ch använder varumärket Glasriket. Det finns en utvecklingsptential i begreppet Glasriket ch dess egentliga värde, men idag finns ingen central kntrll på varumärket ch dess värdeutveckling. Hittills har inte heller implementeringen av det varumärkesarbete sm påbörjats kmmit igång fullt ut. Ett exempel på en relativt enkel åtgärd sm skulle stärka varumärkets sammanhållning, är gemensam skyltning. Idag finns i strt sett inga skyltar i mrådets kmmuner sm talar m att man befinner sig i Glasriket. Sm ett jämförande exempel kan Tingsryd nämnas vid kmmunens infarter möts man av budskapet Välkmmen till Hästriket. Implementeringen av Varumärket Glasriket skulle kunna utvecklas ytterligare ch användas på ett sätt sm bidrar till gemensam utveckling för reginen ch bygden. Varumärket behöver en bas i industrin, men framförallt en gd samverkan för varumärkesdefinitin ch kmmunikatin samt hantering av sambanden ch nyttr mellan lika näringar inm Glasriket. Varumärket kpplas i ett större reginalt sammanhang ckså till Varumärket Småland, där länsturismrganisatinerna i de tre Smålandslänen bedriver ett gemensamt arbete. Infrastruktur Krnbergs ch Kalmar län är glest beflkade, med i genmsnitt drygt 21 persner per kvadratkilmeter. Samtliga kmmuner inm glasrikereginen ligger dck under länssnitten, t.ex. har Uppvidinge endast 8 persner per kvadratkilmeter. För att attrahera besökare, men ckså bende ch näringsliv är möjligheterna att ta sig till ch från reginen avgörande, vilket ckså OECD påpekar. I reginen finns två flygplatser. Småland Airprt i Växjö ägs av Landstinget Krnberg, Växjö kmmun ch Alvesta kmmun. Kalmar Airprt ägs av Kalmar kmmun. Till ch från Växjö flyger det reginala flygblaget Flysmaland till Arlanda ch Brmma. SAS trafikerar Kalmar - Arlanda ch Kalmarflyg flyger till Brmma från Kalmar. 27

248 Ingen av flygplatserna har idag trafik till en större internatinell hubb i Eurpa vilket fta efterfrågas av näringslivet. Småland Airprt i Växjö har en lågprislinje två gånger per vecka från/till Düsseldrf Weeze sm resultat av en ambitin att få fler tyska turister att besöka reginen. Båda flygplatserna har en uttalad ambitin att få fler inkmmande resenärer. Samarbete inm ramen för en gemensam reginal strategi förekmmer inte idag. Flygplatserna knkurrerar sinsemellan ch dessutm var för sig med statligt ägda Swedavia i Malmö m att få nya linjer. Malmö Sturup kan attrahera nya peratörer med betydligt bättre eknmiska förutsättningar berende på att Sturup kan ges subventiner inm ramen för den mycket lönsamma kncernen Swedavia vilken är lönsam tack vare sin mnplistiska situatin i Stckhlm. Detta innebär att små kmmunala flygplatser ges sämre förutsättningar än de statligt ägda, vilket snedvrider knkurrensen. Sveriges små reginala flygplatser är viktiga kuggar i den reginala utvecklingen ch för landsbygdens möjligheter att attrahera kmpetens ch turister. De mindre flygplatserna på landsbygden får dck svårt att attrahera nya flyglinjer, då de inte kan ge samma subventiner. Situatinen med två närliggande flygplatser i Växjö ch Kalmar utan samrdning, får till knsekvens att båda flygplatserna försöker attrahera samma flyglinjer ch blag. Ett utökat samarbete skulle kunna ge ökad lönsamhet på sikt, ch gälla både destinatiner ch drift. När det gäller järnväg, trafikerar Öresundstågen sträckan Kalmar-Köpenhamn. Upphandling av tågtrafik har inneburit en restid på ca 2,5 timmar från Lesseb till ch från Kastrup. Från Emmabda tar resan ca 3 timmar i bästa fall, vilket innebär att det är möjligt att göra en endagarsförrättning i Eurpa. I glasrikereginen har kmmunerna Emmabda, Nybr ch Lesseb för närvarande tågtrafik. För de faktiska besöksmålen i frm av glasbruksmråden, krävs emellertid frtsatta transprter från järnvägsstatinerna i huvudrterna. Såväl tågtrafik sm busstrafik i de bägge länen utgår från ett arbetspendlingsbehv. Eftersm samtliga kmmuner i glasrikereginer är mindre landsbygdskmmuner, är ckså tillgången till busstrafik relativt begränsad. Då kllektivtrafiken sköts per län, försvåras ckså transprter över gränser även m samarbete sker i vissa fall. Sm ett exempel kan nämnas sträckan Orrefrs-Ksta (26 km), där dagens bästa alternativ ger en restid på 1 timme ch 48 minuter. Under stra delar av dagen tar det snarare upp emt 2,5 timmar. Här skulle särskilda lösningar för busstransprter behövas, för att underlätta nyttjande av kllektivtrafiken. Likaså är det svårt att åka kllektivt från länens flygplatser till Glasriket. Sträckan Kalmar Airprt-Ksta tar minst 2 timmar, ch innebär två byten med lika trafikslag. En viss intermdalitet finns mellan tåg ch buss, men det finns ingen övergripande intermdalitetsstrategi sm inkluderar alla kllektivtrafikslagen. Eftersm transprten till turistmrådena kräver byten mellan flera trafikslag, innebär bristen på intermdalitet svårigheter för den turist sm önskar resa kllektivt till sitt besöksmål. Genm att att utveckla kllektivtrafiken ckså utifrån ett besöksnäringsperspektiv, ch samrdna både över länsgränser ch mellan trafikslag, 28

249 skulle transprterna till ch från glasrikereginen kunna underlättas. Detta skulle i sin tur kunna få psitiva effekter både för besökare ch bende, ch därmed även underlätta nyföretagande ch nyinvesteringar. Riksväg 25 mellan Växjö ch Kalmar är en naturlig förbindelse in i Glasriket. Eftersm riksväg 25 är natinell stamväg finansieras förbättringar ur den natinella stamvägsbudgeten. Trts det är bara ett prjekt planerat under periden , trafikplats Österleden i Växjö med start ca Vägavsnittet mellan Hvmantrp ch Eriksmåla behöver byggas m till samma kvalitet sm resterande del av vägavsnittet sm övervägande består av 2+1 bana. Det behövs ckså bättre vägskyltning in i Glasriket. Önskvärt är att skyltar mt Glasriket sätts upp på fler platser i länet, framför allt Kalmar ch Växjö. Det finns ckså behv av att utveckla infrastrukturen med avseende på mbil uppkppling. Idag är täckningen erfarenhetsmässigt dålig i flera delar av mrådet, vilket ckså påpekas av besökare. Detta är en viktig fråga med avseende både på besöksnäringen ch för de bende i mrådet- m nya företag, investeringar ch besökare ska kunna attraheras måste ckså de mbila kmmunikatinerna fungera. Om mbil uppkppling saknas, blir exempelvis arrangemang av knferenser sm en del av besöksnäringen möjlig. 29

250 Incitament för utveckling För att stimulera en psitiv utveckling ch stödja reginens strukturmvandling, krävs gda förutsättningar i frm av incitament för utveckling. Särskilt ffentligt stöd ch förenklade finansieringsfrmer Idag tillhör ingen av kmmunerna inm glasrikereginen någt stödmråde, vilket innebär att reginalt investeringsstöd ej är tillåtet. Samtidigt har det tidigare i rapprten knstaterats att behvet av investeringar inm reginen, inte minst till förmån för besöksnäringen, är strt. I dessa landsbygdskmmuner med till str del negativ beflkningsutveckling, är den externa investeringsviljan låg. I de fall sm det ffentliga har tagit initiativ till satsningar tillsammans med näringsliv, så sm exempelvis i Ksta, har insatsen knstaterats vara icke juridiskt gångbar. Detta samtidigt sm stra investeringar görs i andra delar av landet med ffentliga bidrag, sm är lagliga då de ligger inm stödmråden. Kmmunerna knkurrerar därmed inte på samma villkr. På samma sätt snedvrids knkurrensen mellan besöksmål inm EU, då tillgången till ffentliga medel skiljer sig åt. Irländska Waterfrd, sm är ett besöksmål ch glasvarumärke, har fått mfattande stöd inm bl.a. turism ch infrastruktur. För att ytterligare se effekterna av dessa åtgärder krävs en djupare analys. För att skapa förutsättningar för investeringar i glasrikereginen kan möjligheter att ge ffentligt stöd vara avgörande. Omställningsprcessen från industrisamhälle till kunskapssamhälle kräver resurser. I glasrikereginen har prcessen pågått under en längre tid ch påverkat reginen starkt negativt. Omställning av arbetsplatser ch service har skett i en sådan mfattning att enskilda samhällen ch företag inte kan förväntas hantera situatinen själva. Att ge de fyra kmmunerna möjlighet att, under en begränsad perid, tillåtas reginalt investeringsstöd enligt samma premisser sm gäller för stödmråde B, innebär att mställningsprcessen skulle kunna underlättas ch påskyndas. Reginen har en svag scieknmisk utveckling, vilket påverkar investeringsmöjligheterna negativt. Mdern näringslivsutveckling kräver investeringar, varför både traditinella ch alternativa investeringsmdeller erfrdras. Det krävs förenklade ch innvativa finansieringsfrmer, sm kan utvecklas särskilt med avseende på landsbygdens villkr. Sm exempel kan mikrlån, crwd-funding ch kreditgarantier nämnas. Möjligheten att verka i närsamhället genm småskaligt finansieringsstöd skulle kunna vara en förutsättning för nya idéer ch aktörer. 30

251 Lkalt tillväxtcentrum I tre av Glasrikets kmmuner är antal företag per invånare väsentligt under riksgenmsnittet. Det har fta diskuterats m detta kan kpplas till en traditin av att bruket tar ansvar för samhället. Samtidigt har brukssamhället fstrat en kllektiv anda, på arbetsplatsen ch i lika föreningar ch flkrörelser. Rätt utvecklad kan den bli en stark kraft för exempelvis kperativa företagsfrmer, för gemensamma kulturvårdande insatser eller för arbetet med att utveckla kunskapen m Det levande kulturarvet Glasriket. För att stimulera entreprenörskap krävs emellertid nya metder. Det finns både affärsmöjligheter ch kreativa persner, sm skulle kunna matchas ch skapa nya företag. Det finns idag företagsinkubatrer i Kalmar ch Växjö sm jbbar med att utveckla företag med tillväxtptential i reginen. Inm dessa får nystartade tillväxtföretag prfessinell hjälp av rutinerade affärsutvecklare, jurister ch eknmer. Utöver detta finns andra frmer av affärsrådgivning, sm exempelvis ALMI, tillgänglig för företag i kmmunerna. Behvet i glasrikereginen är emellertid att främja nya idéer, ch inte enbart att stötta de sm redan har kmmit igång. Tanken är att skapa ett lkalt tillväxtcentrum, sm arbetar pr-aktivt med att scanna av marknaden efter nya affärsidéer ch därefter matcha dem med driftiga persner, både inm ch utm reginen. Målgruppen för tillväxtcentrat ska i första hand vara idéer inm kreativa ch kulturella näringar (inm vilken besöksnäringen ingår), då detta stämmer väl överens med reginens prfil. Utöver match-making skulle nystartade företag kunna få stöd med affärsutveckling. Det lkala tillväxtcentrat i glasrikereginen skulle kunna få en särskild prfil, genm att nyttja design sm verktyg för affärsutveckling. Undersökningar ch frskning har visat att design kan öka ett företags knkurrenskraft ch lönsamhet. Typiskt för designarbete är att ur så många aspekter sm möjligt förutsättningslöst ch bjektivt analysera syfte ch mål. Under senare tid har arbete med design av tjänster blivit vanligare. Genm att använda tjänstedesign skapas tjänster sm bättre speglar tjänstens syfte, funktin ch prfil ch därmed är mer attraktiv för användarna. I glasrikereginen skulle ökad kunskap m design av tjänsterna besök ch upplevelse kunna få str betydelse för att skapa bättre prdukter ch öka knkurrenskraften. Även ökad kunskap m vikten av designmangement ch m industri- ch prduktdesign kan få str betydelse. I utvecklingen av denna nya stödfunktin skulle samrdning behöva ske med redan befintliga satsningar i de båda länen, exempelvis inm ramen för strategier för utveckling av kulturella ch kreativa näringar. 31

252 Frskning, utveckling ch utbildning Sm knstaterats van måste glasrikereginen utvecklas i linje med det paradigmskifte sm skett från industri- till kunskapssamhälle. En viktig framgångsfaktr är Glasrikets möjlighet att hävda en plats i kunskapssamhället. För att utveckla Glasrikets psitin sm ett internatinellt centrum för kunskapsutveckling inm glasmrådet bör ett nav bildas för frskning ch utveckling samt utveckling av tyst kunskap, med glas sm förtecken - Kunskapsplatsen Glasriket. Kunskapsplatsen Glasriket Företrädare för Högsklan i Brås med bland annat institutinerna Textilhögsklan ch IT- ch Handelshögsklan beskriver betydelsen av arbetet med frskning ch utveckling inm textilämnet. Såväl verksamheten i reginen sm bilden av textilbranschen har påverkats i psitiv riktning genm kunskapsutvecklingen. Etablerandet av verksamheten ch begreppet Smart Textiles har haft str betydelse såväl i ett utifrån sm ett inifrån perspektiv - textilbranschen uppfattas sm mdern ch framtidsinriktad med hög kmpetens. Betydelsen av högre utbildning ch frskning ch utveckling för ämnesutveckling ch branschutveckling ch självbild är str. Glasämnet ch glasbranschen skulle ha str nytta av en liknande utveckling. Kunskapsplatsen Glasriket sm ett nätverk eller kluster för kunskaps- ch ämnesutveckling bör etableras. Sm en del av viljan av att ta plats i kunskapssamhället bör Kunskapsplatsen Glasriket samla ch utveckla kunskap i alla de aspekter sm är, har varit ch kmmer att bli relevanta för glaset sm material ch ämne ch Glasriket sm regin. Det ska vara självklart att från hela världen vända sig till en verksamhet eller institutin i glasrikereginen när man söker glasrelaterad kunskap i vilken disciplin sm helst. På så sätt kan en identitetsförstärkning ske, likt den sm skett i Brås. Kunskapsutvecklingen möjliggör även nya utbildningar sm kan vara intressanta ckså internatinellt. Dagens glasfrskning I reginen finns idag uppbyggd frskning ch undervisning kring glas. Vid Linnéuniversitetet finns verksamhet med en internatinell enstaka kurs i glasdesign, det finns frskningsprjekt, en prfessur i glasteknlgi samt en tidsbegränsad adjungerad prfessur i glasdesign. Glaf är ett fristående glasfrskningsinstitut inm SP-kncernen, förlagd till Växjö. Man bedriver uppdragsfrskning främst inm glasteknlgi, ch har en nära relatin till Linnéuniversitetet. Det finns en uttalad ambitin från Glaf att bredda sin rll ch stärka sitt åtagande relaterat till glasfrskning. Linnéuniversitetet ch SP/Glaf har dessutm beslutat att satsa på en ny prfessur med en inriktning mt planglas, med planerad placering i Växjö. Prfessuren har till syfte att stärka ett mråde sm inte sedan tidigare finns representerat inm universitetsvärlden. 32

253 Frskning inm glasmrådet har skett inm glasteknlgi, främst genm Glaf, men det finns många fler mråden att frska inm. Med glas menas då både hantverksmässigt framställt hushållsglas/knstglas (traditinell glasbruksprduktin) samt andra typer av glas såsm glasfiber ch planglas. Det saknas ett brett angreppssätt kring glas, där frskningsfrågr skulle kunna finnas inm flera lika discipliner, t.ex. glasteknlgi, knstvetenskap, designmanagement, knstnärligt utvecklingsarbete, knsumentvetenskap ch hållbar utveckling. Ptentialen för kmmersialisering av sådana frskningsresultat skulle kunna vara str, under förutsättning att kunskapsutvecklingen kan ske inm för industrin ch övrigt näringsliv intressanta ämnesmråden. Linnéuniversitetet skulle kunna utveckla ytterligare kunskap inm kurser ch prgram samt utveckla frskning i ämnet ch på så sätt bidra till utvecklingen ch inta en ledande rll. Exempel på pågående frskningsprjekt är: Linnéuniversitetets färgsystem ett expertsystem för att simulera ch visualisera färgat glas Glas ch trä i samverkan innvativa byggprdukter med mervärde Reptålighet hs planglas Plering av glas med vattenskärteknik gränsöverskridande samarbete för hållbar utveckling Exempel på nya kunskapsmråden inm glas Genm frskning ch kunskapsutveckling kan glasrikereginen bli en internatinellt ledande regin där en innvativ utveckling av glas ch prdukter sm använder glas sker. Nya företag skapas ch företag väljer att förlägga verksamhet till reginen eller samarbeta med reginens aktörer för att få tillgång till bästa möjliga internatinellt knkurrenskraftiga kmpetens. Små företag får stöd i sin utveckling av nya innvativa prdukter ch nya företag skapas. Glasteknlgi En frskningssatsning bör ha högt satta mål sm leder till nya arbetssätt, tvärvetenskapligt ch i nya knstellatiner. Möbelriket, knstglasindustrin ch träindustrin är exempel på reginala styrkemråden sm skulle stärka reginen m ytterligare samarbete utvecklades. Planglasanvändning inm byggandet ch då i kmbinatin med trä är ett mråde sm reginen idag är natinellt ledande inm ch det finns en mycket str utvecklingsptential. Växjös satsning på träbyggande kan kmpletteras med arkitektniskt attraktiva glaslösningar med lika smarta inbyggda funktiner. Möjligheten att bygga demnstratinsprjekt i reginen bedöms sm gda. 33

254 Framtida interaktiva funktiner i samhället baseras på högteknlgiska transparenta innvatiner knstruerade av planglas i kmbinatin med andra transparenta material. Multifunktinella lösningarna kan redan ses i displayer på infrmatinsteknlgiska hjälpmedel. Nästa transparenta yta att användas interaktivt är fönsterglas ch i följande utvecklingsfaser kmmer bänkskivr, väggar ch närmast alla plana ytr att kunna vara interaktiva. Knstnärlig frskning ch knstnärligt utvecklingsarbete inm glas Linnéuniversitet har utbildning på grund- ch avancerad nivå i design med möjlighet till fördjupning i glasdesign. Internatinell kunskapsutveckling ch frskning inm glasdesign ch glasknst skulle kunna bli ett prfilmråde för Linnéuniversitetet ch vara glasbranschen till str nytta. Måltidskunskap Ett nytt kunskapsmråde att kppla till glaset skulle kunna vara måltidskunskap. En str del av de prdukter sm har utvecklats ch prducerats vid de svenska glasbruken är måltidens artefakter; servisglas, assietter, skålar m.m. Både ur aspekten upplevelse ch ur aspekten kunskapsutveckling finns det anledning att söka samarbeten med företrädare för måltidsutveckling ch eventuellt även med företrädare för utveckling av närprducerade livsmedel. En måltidsupplevelse består inte endast av den mat sm serveras utan även av upplevelsen av hur mat ch dryck presenteras. Genm att studera betydelsen av måltidens artefakter för måltidens upplevelse sm helhet, skulle prdukter ch tjänster kunna skapas baserade på kunskapsutveckling i ämnet. Knsumentvetenskap För att bättre förstå glasbranschens förändringar menar prfessr Karin M Ekström vid Högsklan i Brås, att det finns ett strt behv av att undersöka knsumtinsmönster natinellt ch internatinellt i relatin till måltidens artefakter, i synnerhet glas. Sådan frskning skulle därmed kunna vara till direkt nytta för branschens utveckling. Områden sm skulle behöva studeras kan vara: Knsumenter, knsumtin ch samhälle, exempelvis lkal glbal knsumtin, histrisk utveckling av knsumtin Knsumenten sm individ, exempelvis beslutsfattande, engagemang, attityder. Knsumentens scikulturella kntexter, exempelvis värderingar, livsstil, smak ch mde. Knsumenter ch kmmunikatin, exempelvis design, varumärken, distributinskanaler 34

255 Internatinellt utbildningscentrum för glashantverk I glasrikereginen finns mängder av kunskap på alla nivåer ch inm många discipliner. Det finns exempelvis gd kunskap m glashantverk i alla frmer, inte bara m det blåsta glaset utan även kring slipat, graverat ch målat glas. Kunskapen betecknas sm tyst kunskap då den lever hs dem sm arbetar med hantverket. Dkumentatin ch utveckling av ett levande glashantverk har str betydelse för mvärldens uppfattning av Glasriket sm helhet. Inm en liten bransch har det emellertid varit svårt att finansiera kunskapsdkumentatin, kunskapsutveckling ch frskning. För att hävda psitinen sm ledande glasregin skulle ett internatinellt utbildningscentrum för glashantverk kunna etableras. En hantverksutbildning är vanligen inte ett högskleämne men kan kanske, i linje med traditinen inm svensk glasindustri av en symbis mellan hantverk ch knst, asscieras till en högskleutbildning i glasdesign/glasknst. Det finns sedan tidigare förslag på ett internatinellt utbildningscentrum för glashantverk, lkaliserat i Pukeberg, med amerikanska Pilchuck sm förebild. Det finns även ett tidigare regeringsbeslut m en lkalisering av en designhögskla förlagd till Pukeberg vilken framgångsrikt bedrivits inm ramen för Linnéuniversitetet de senaste ti åren. Utbildningscentrat skulle kunna samrdnas med andra befintliga glashantverksutbildningar 35

256 Förslag på åtgärder Nedan listas de direkta åtgärder sm föreslås, baserat på rapprtens analys. Åtgärdsförslagen ska ses sm en helhet, där åtgärderna är kpplade till varandra. Förslagen inm lkal ch reginal utveckling är direkt avgörande för genmförandet av övriga åtgärder. För att utveckla glasrikereginen krävs förbättrade fysiska ch kulturella förutsättningar. Åtgärderna inm miljö ch energi leder till en förbättrad miljö ch förbättrade villkr för investeringar på lång sikt. Paradigmskiftet från industrisamhälle till kunskapssamhälle innebär att en ny identitet behöver utvecklas för Glasriket. Detta kan ske genm att tillvarata ch utveckla Det levande kulturarvet. Detta kan i sin tur ge reellt nya ch förbättrade förutsättningar för verksamhetsutveckling inm besöksnäring ch upplevelseindustri. Här finns ckså åtgärder sm leder till en radikalt förändrad syn på samrdning av infrastrukturmrådet för förbättrad tillgänglighet. För att kunna utveckla besöksnäringen krävs nya utvecklade företag ch investeringar, sm kan behöva samhällets stöd. Förslagen inm Frskning ch utveckling leder till höjd kunskapsnivå, förstärkt identitet ch möjligheter till kmmersialisering av frskningsresultat. Sammantaget innebär åtgärdsförslagen stra förändringar sm kräver nytänkande ch leder till att glasrikereginen utvecklas sm samhälle ch näringsliv med glastraditinen sm fundament. Utgångspunkten är att ett strt antal aktörer på lkal, reginal ch natinell nivå kmmer att invlveras ch bära delar av ansvaret för att helheten Glasriket ska utvecklas. I åtgärdsförslagen anges därför relevanta aktörer sm har betydelse för respektive åtgärd. Arbetet kmmer i nästa steg att knkretiseras ytterligare ch förankras hs samtliga aktörer. Lkal ch reginal ledning - Skapa en ny samrdningsgrupp för lkal ch reginal ledning i Glasriket. Frumet ska utgå från den plitiska ledningen för de fyra kmmunerna ch reginförbunden med stöd från Länsstyrelsen. Prcesstöd behövs för att utveckla gruppens arbetsfrmer ch reglemente. Bred förankring krävs i de lkala ch reginala rganisatinerna, även här ska prcesstöd erbjudas. Aktör: Lkala ch reginala ledningar har inlett arbetet. 36

257 - Skapa en gemensam strategi ch målbild för Glasrikets utveckling. Inm ramen för samrdningsgruppen ska en gemensam strategi ch gemensamma mål lägga grunden för samrdnade insatser ch kncentratin. Aktör: Lkala ch reginala ledningar. - Skapa en specifik kntaktpunkt för frågr gällande glasrikereginen sm ansvarar för samrdning på natinell nivå. Utveckla kntaktytr ch frmer för att kanalisera, hantera ch bygga kntinuitet mellan natinell, reginal ch lkal nivå. Aktör: Regeringen Miljö ch energi - Genmföra en snabbutredning av frågan m sanering av glasbruksmrådena utifrån länsstyrelsernas underlag ch att därefter presentera en statlig handlingsplan med statligt ttalansvar. Aktör: Regeringen uppdrar åt relevant myndighet. - Genmföra en kartläggning av möjliga energibesparande ch energiåtervinnande åtgärder inm glasindustrin. Aktör: Regeringen uppdrar åt relevant myndighet. Det levande kulturarvet Glasriket - Genmföra en studie kring Det levande Kulturarvet Glasriket ch dess utvecklingsptential. Förstudien ska definiera innehåll ch verksamhet, kpplingar till varumärket Glasriket i strt ch befintlig näringsverksamhet i reginen. Aktörer: Lkala ch reginala ledningar 37

258 - Genmföra en reginal satsning för att bevara ch utveckla Glasrikets kulturmiljövärden. Syftet är att både stärka ch fkusera insatserna kring Glasrikets kulturmiljöer. Insatserna skall mfatta kunskapssammanställning, förankring, behvsanalys ch åtgärdsprgram. Aktörer: Länsstyrelserna i Kalmar ch Krnberg ansvarar för satsningen ch avsätter ttalt 2,5 miljner kr för åren Besöksnäring - Skapa en större satsning kring prduktutveckling inm besöksnäringen ch upplevelseindustri. I relatin till de tidigare beskriva prblemmråden, behövs en större satsning kring prduktutveckling för att öka Glasrikets attraktivitet, med fkus på utländska marknader. Satsningen ska göras i relatin till de föreslagna kncepten Det levande kulturarvet Glasriket ch Lkalt tillväxtcentra. Aktörer: Lkala ch reginala ledningar. Stöd från natinella myndigheter krävs i frm av kunskapsunderlag ch finansiering. - Förtydliga uppdraget för AB Glasriket, samt se över rll ch relatin till övriga aktörer. Aktörer: Ägarna till AB Glasriket. - Genmföra en studie kring ett besökscentrum för Glasriket. Studien ska undersöka förutsättningarna för ett sådant centrum. Studien ska sammankpplas med arbetet kring Kulturarvet Glasriket. Studien ska även innehålla internatinella jämförelser. Aktörer: Lkala ch reginala ledningar. 38

259 - Implementering av Varumärket Glasriket inm rter ch verksamheter. Enligt tidigare arbete i AB Glasriket. Aktör: AB Glasriket - Utveckla bättre rutiner för skötsel av allmänna ytr ch anläggningar sm ägs ch förvaltas av respektive kmmun, sm är relevanta för besöksnäringen. Aktörer: Glasriket-kmmunerna - Undersöka möjligheten till förbättrad mbiltäckning i mrådet. Aktörer: Lkala ch reginala ledningar. - Utveckla samrdning mellan Kalmar ch Växjö flygplats utifrån en gemensam reginal strategi så att dubbelarbete ch intern knkurrens undviks. Aktörer: Berörda lkala ch reginala ledningar. - Genmföra en utredning angående de kmmunalt/privat ägda flygplatsernas knkurrens-situatin i förhållande till de statliga. Aktörer: Regeringen uppdrar åt relevant departement/myndighet. - Utveckla de bägge länstrafikrganisatinernas direktiv till att ckså fkusera på besökare i reginen ch arbeta för att skapa intermdalitet mellan flyg, tåg ch buss ur ett besökarperspektiv. Aktörer: Reginala länstrafikrganisatiner. - Undersöka möjligheten att inrätta särskilda turistbussar sm angör flygplatser, järnvägsstatiner ch besöksmålen i Glasriket. Aktörer: Reginala länstrafikrganisatiner. 39

260 - Snabbutreda möjligheten till en tidigareläggning av mbyggnatin av vägsträckan Hvmantrp- Eriksmåla (v 25) till 2+1 väg. Aktör: Regeringen uppdrar åt berört departement/myndighet. - Snabbutreda möjligheten att placera ut fler skyltar mt Glasriket i större beflkningscentra sm t.ex. Kalmar ch Växjö. Aktör: Regeringen uppdrar åt Trafikverket. Incitament för utveckling - Möjliggör reginalt investeringsstöd inm glasrikereginen under en begränsad perid. Aktör: Regeringen - Genmföra en studie kring lkalt tillväxtcentra i Glasriket. Frm, innehåll ch uppdrag ska analyseras, så att centrat kan starta verksamhet. I studien bör tjänstedesign sm affärsutvecklingsverktyg samt möjligheter att utveckla traditinella ch innvativa finansieringsfrmer inkluderas. Aktörer: Lkala ch reginala ledningar - Undersöka möjligheter för hur föreningar ch flkrörelser kan engageras i förankringsarbetet kring regeringsuppdraget ch förändringsprcessen från industrisamhälle till kunskapssamhälle. Aktörer: Lkala ch reginala ledningar 40

261 Frskning, utveckling ch utbildning - Utveckla tvärfackliga frskningsprjekt för en innvativ utveckling av glas ch prdukter sm använder glas, exempelvis trä ch glas för nyskapande arkitektur samt smart glas Aktör: Glaf. Stöd skulle kunna ges från natinell nivå, t.ex. genm VinnVäxt. - Utreda frmer för Kunskapsplats Glasriket, exempelvis finansiering, verksamhetsfrm ch huvudmannaskap. Aktörer: Lkala ch reginala ledningar samt Linnéuniversitetet ch Glaf. - Identifiera relevanta frskningsfält ch samla dessa i en frskningskatalg. Aktör: Linnéuniversitetet ch Glaf - Undersöka förutsättningar för att skapa ett internatinellt utbildningscentrum för utveckling av glashantverk Aktör: Linnéuniversitetet ch Riksglassklan Orrefrs - Utveckla frskningsprjekt inm ämnet Knsumentvetenskap. Aktör: Linnéuniversitetet. Samarbete med Högsklan i Brås finns ch kan fördjupas. - Utveckla frskningsprjekt inm ämnet Måltidskunskap, särskilt avseende förståelse för betydelsen av utfrmningen av måltidens artefakter. Aktör: Linnéuniversitetet. Samarbete med Restauranghögsklan, Örebr Universitet finns ch kan fördjupas. - Utveckla knstnärlig frskning ch knstnärligt utvecklingsarbete inm glasknst ch glasdesign till ett prfilmråde. Aktörer: Linnéuniversitetet, Designarkivet Pukeberg, Riksglassklan Orrefrs 41

262 Förutsättningar för Glasrikets framtid Vår tid kretsar kring förändringar sm de flesta uppfattar sm mvälvande. Samhällets karaktär har förändrats från industrisamhälle till kunskapssamhälle. Våra värderingar, tankesätt ch livsmönster förändras. Sciala förändringar ch förändrade värderingar har alltid påverkat knsumtinsmönstren. Förutsättningarna för all verksamhet förändras berende på ändrade behv, exempelvis var glödlampsglaset munblåst i början av 1900-talet, idag lyser våra lampr med energisnålt LED-ljus. Glasrikereginens framtid ligger i förmågan att kunna utvecklas i nya riktningar inm en mångfacetterad mvärld. För det finns behv av nya institutinella frmer sm ger stadga ch stabilitet. De lkala ch reginala aktörerna kan bättre utveckla glasrikereginen i ett mer systematiskt ch reglerat arbetsfält. Glasrikets framtid ligger i dess gedigna histria. Genm att förvalta ch utveckla traditin ch histria, miljöer ch minnen, skapas unika värden sm ger förutsättningar för näringslivet, civilsamhället, akademin ch föreningslivet att gemensamt bygga en ny prfil Det levande kulturarvet Glasriket. Det ger nya förutsättningar för verksamhetsutveckling, i synnerhet inm upplevelseindustri ch besöksnäring, jämsides med glasprduktin byggd kring hantverket. Glasrikereginens framtid ligger ckså i en förmåga att hävda en plats i kunskapssamhället. För att utveckla en psitin sm centrum för framtidens glasutveckling såväl natinellt sm internatinellt bildas ett nav för all kunskapsutveckling med glas sm förtecken, frskning ch utveckling samt utveckling av hantverkets tysta kunskap - Kunskapsplats Glasriket. Glasrikereginen behöver även en väl sammanhållen ledning ch kncentrerade insatser för att kunna följa samhällsutvecklingen, där förmågan att byta perspektiv ch utveckla sin identitet, sina relatiner ch sina erbjudanden är avgörande. 42

263 Referenslista Publicerade verk ch texter Glas, E. Steenberg, B. Simmingsköld, Natur ch Kultur, 1958 Orrefrs Glasbrukets Histria , red. Kerstin Wickman, Byggförlaget Kultur, 1998 Cnsumer behaviur a nrdic perspective, red. Karin M Ekström, Studentlitteratur, 2010 OECD Territrial Reviews, Småland-Blekinge, Sverige 2012 Prslinsknsumtin sett ur ett generatinsperspektiv, Handelshögsklan i Stckhlm 2010 The Rise f Swedish Glass, 2010 ch Swedish glass frm wrld war tw t the present, Julian Olidrt Fulbright schlar, US State Department, 2012 Övriga utredningar Reginala ch lkala knsekvenser av förändringar inm den manuella glasindustrin, Länstyrelserna i Kalmar ch Krnbergs Län, 1980 Q-Glas, sju år med Q-glas, Tillämpad FU för svensk glasindustri ch reginal kmpetensutveckling Glasriket, En strategisk plattfrm för samverkan & värdeskapande, Petter Bye, 2008 Marknadsanalys Småland Airprt, WSP, 2012 Marknadsanalys Kalmar Airprt, WSP, 2012 Länstransprtplan plan Krnberg Länstransprtplan Kalmar KUL-prjektet i Glasriket, Slutrapprt, Länstyrelsen I Kalmar Län 2006 Slutrapprt Masterplan Glasriket, 2008 Statistik Blagsverket, årsredvisningar glasföretag I Glasriket Eknmifakta.se Reginfakta.cm 43

264 Reginstyrelsen Ärende 8 a Driftstöd till Elin Wägners Lilla Björka Dnr 12/0204 Förslag till beslut Reginstyrelsen beslutar Att avslå Stiftelsen Elin Wägners Lilla Björkas ansökan m driftstöd. Ärendet Stiftelsen Elin Wägners Lilla Björka har ansökt m driftstöd från Reginförbundet södra Småland från ch med Föreslås att styrelsen avslår Stiftelsen Elin Wägners Lilla Björkas ansökan m driftstöd, med hänvisning till reginfullmäktiges beslut avseende budget 21/11, samt beslut gällande budget /12,. Bifgade handlingar: - Arbetsutskttets prtkll 227/12 - Ansökan Driftstöd till Elin Wägners Lilla Björka - Stiftelsen Elin Wägners Lilla Björka Årsredvisning 2011

265 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Reginstyrelsens arbetsutsktt Sammanträdesdatum Sida (37) 227 Stiftelsen Elin Wägners lilla Björka - verksamhetsstöd Dnr 12/0204 Bakgrund Stiftelsen Elin Wägners Lilla Björka har ansökt m driftstöd från Reginförbundet södra Småland från ch med Föreslås att styrelsen avslår Stiftelsen Elin Wägners Lilla Björkas ansökan m driftstöd, med hänvisning till reginfullmäktiges beslut avseende budget 21/11, samt beslut gällande budget /12,. Beslutsunderlag - Ansökan Driftstöd till Elin Wägners Lilla Björka - Stiftelsen Elin Wägners Lilla Björka Årsredvisning 2011 Beslut Arbetsutskttet föreslår styrelsen besluta Att avslå Stiftelsen Elin Wägners Lilla Björkas ansökan m driftstöd. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

266 Dnr 12/ Lisa Öberg Tel: Tjänsteskrivelse - Driftstöd till Elin Wägners Lilla Björka Ärendet Stiftelsen Elin Wägners Lilla Björka har ansökt m driftstöd från Reginförbundet södra Småland från ch med Stiftelsens ändamål är att driva Lilla Björka sm ett aktivt kulturhus med utgångspunkt i Elin Wägners tankar m fred, miljö ch jämställdhet. Verksamheten består i huvudsak av föredrag ch föreningssammankmster samt att det varje smmar anrdnas en fem veckr lång knstutställning. Huset visas ckså för besökare med guidning. Tidigare beslut Elin Wägners Lilla Björka erhöll under åren ett reginalt stöd för sin verksamhet. I samband med budgetbeslutet inför 2011 ch de neddragningar sm då gjrdes, dnr 11/0013, tgs anslaget brt. Detta då verksamheten inte ansågs tillräckligt reginal till sin karaktär för att mtivera stöd från Reginförbundet södra Småland. Växjö kmmun ökade då sitt anslag ch tg över hela ansvaret för verksamhetens driftstöd. Växjö kmmun har även haft ett långsiktigt avtal med stiftelsen vilket löper ut Stiftelsen Elin Wägners Lilla Björka ansöker därför m att Reginförbundet södra Småland mprövar sitt beslut från 2010 ch återigen beviljar stiftelsen ett driftstöd. Stiftelsens driftstöd från Reginförbundet södra Småland 2010 var på kr. 1 (2) Reginförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefn: Fax: E-pst: inf@rfss.se

267 Dnr 12/ Aktuellt Frmellt beslut m en förnyelse av avtalet med Stiftelsen Elin Wägners Lilla Björka fattas av Växjö kmmuns kulturnämnd den 21 nvember Det finns i dagsläget inget sm tyder på att avtalet inte kmmer att förlängas. Kulturkansliet gör inte bedömningen att stiftelsens verksamhet ändrats i en mer reginal riktning sedan dess att beslutet m att ta brt det reginala anslaget tgs Förslag till beslut Arbetsutskttet föreslår styrelsen att besluta - att med hänvisning till tidigare beslut, beslut m budget 2011, RF 21, samt beslut gällande budget 2013, RF 28, avslå Stiftelsen Elin Wägners Lilla Björkas ansökan m driftstöd. Bilaga: Ansökan - Driftstöd till Elin Wägners Lilla Björka Stiftelsen Elin Wägners Lilla Björka - Årsredvisning (2)

268 :. 1 :JCCT STIFTELSEN ELIN W ÄGNERS LILLA BJÖRKA Slveig Hammarbäck, sekr. Skir, Svanahlm VÄXJÖ (H), (A), bliill'l\3111' Lt'lpnr c, O c~ i\ S ~'l ALAN D ANSÖKAN Driftstöd till Elin Wägners Lilla Björka Reginförbundet södra Småland Kulturberedningen Videum Science Park Växjö Stiftelsen Elin Wägners Lilla Björka äger sedan årsskiftet Elin Wägners hus i Berg, sm inköptes efter en insamlingskampanj hösten Huset blev genast kulturminnesskyddat ch under de följande åren har stiftelsen arbetat med att steg fr steg återställa huset så att det så långt sm möjligt ska återfå sitt frna utseende. Stiftelsens ändamål är att driva Lilla Björka sm ett aktivt kulturhus med utgångspunkt från Elin Wägners tankar m fred, miljö chjämställdhet På Lilla Björka förekmmer föredrag ch föreningssammankmster i Elin Wägners anda. Huset visas ckså för besökare med guidning. Vmje smmar rdnas en fem veckr lång knstutställning med inbjudna knstnärer sm på lika sätt anknyter till Elin Wägners idevärld. Arbetet med att sköta ch utveckla Lilla Björka har bedrivits helt ideellt av stiftelsestyrelsen, där det finns representanter fr Elin Wägner-sällskapet, Bergs hembygdsförening, Sckenrådet i Berg ch Smålands Akademi. En sammanställning av det arbete sm utförts ch den verksamhet sm bedrivits på Lilla Björka bifgas (bilaga l). Under åren O erhöll stiftelsen ett årligt driftstöd genm ett avtal med Länsutvecklingsstyrelsen ch Landstinget Krnberg, men detta avtal frnyades inte enligt beslut av Reginstyrelsen (Dnr ). stiftelsen har 2011 ch 2012 haft ett avtal m långsiktigt kulturstöd med Växjö kmmun sm nu löper ut, ch vi är angelägna m att undersöka alla möjligheter att trygga vår frtsatta verksamhet sm vilar på en skör m än balanserad eknmisk grund (bilaga 2). I vår verksamhet arbetar vi fr att på lika sätt frautelin Wägners budskap till mderna människr (bilaga 3) ch vi frsöker nå människr över hela landet. Att vi lyckas med det visar t.ex. en artikel i Hemmets Jurnals juninummer 2012 (bilaga 4). Med stöd av vanstående anhåller Stiftelsen Elin Wägners Lilla Björka m att Reginförbundet södra Småland mprövar sitt beslut från 20 l O ch återigen beviljar stiftelsen ett driftstöd. Med vänliga hälsningar Slvf~~~:~~~--- Bilagr l. Verksamheten videlin Wägners Lilla Björka Årsredvisning ch revisinsberättelse Smmarprgram Artikel i Hemmets Jurnal

269 styrelsen för stiftelsen Elin Wägners Lilla Björka Org nr får härmed avge Arsredvisning för verksamhetsåret 1 januari- 31 december 2011 Innehåll: Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning ställda säkerheter ch ansvarsförbindelser Nter med redvisningsprinciper ch bkslutskmmentarer Underskrifter sida

270 stiftelsen Elin Wägners Lilla Björka Org nr (8) Förvaltningsberättelse Allmänt m verksamheten Stiftelsen har till ändamål att: förvärva, äga ch förvalta Lilla Björka, på Lilla Björka anrdna ch vidmakthålla en utställning, innehållande möbler, böcker, ftgrafler ch andra minnessaker sm återspeglar E lin Wägners liv ch författarskap, driva Lilla Björka sm ett aktivt kulturhus, i första hand med utgångspunkt från Wägners tankar ch ideer m fred, miljö ch jämställdhet, m stiftelsens tillgångar förslår därtill, premiera persner sm genm frskning, författarskap eller på annat sätt främjarelin Wägners tankar ch Ideer. styrelsen för Stlftelsen Elin Wägners Lilla Björka, sm knstituerades , har under verl<samhetsåret 2011 bestått av: Birgitta Hanssn, rdförande Slveig Hammarbäck, sekreterare ch kassör Ulf Marken (EIIn Wägner-sällskapets representant) till ch med april månad Margit Frsström, (EIIn Wägner-sällskapets representant) från ch med maj månad Eva Perssn (Bergs Hembygdsförenings representant) Bengt Göranssn (Bergs sckenråds representant) Elisabeth Wahlberg (Bergs sckenråds representant) Ingrid Nettervlk (Smålands Akademis representant) Ser! f Simsak styrelsen har under året haft sex prtkllförda sammanträden sm framför allt ägnats åt följande frågr: Frtsatt renvering Arbetet med att riva garaget ch i den äteruppförda tillbyggnaden Installera en handikapptalett har slutförts ch invigning skedde den 19 maj. Under resten av ärat har markarbete ch en välbehövlig röjning av hela trädgärden genmförts med hjälp av kmmunens rganisatin för arbetslag. Verksamhet Lilla Björka har under 2011 haft ca 2000 besökare, både ensl<llda ch grupper. Tack vare det långsiktiga kulturstödet från Växjö kmmun kunde Lilla Björl<a hållas öppet dagligen ch visas för besökare den Då påglek smmarens utställning med Siri Derkarts mdeteckningar tillsammans med uppsydda mdeller från Textilhögsklan i Brås. Samtidigt visades i skrivarstugan en utställning där unga vävare från Hemslöjden Krnberg presenterade sina textila tll<ningar avelin Wägners Ideer. Kyrkstallet hölls öppet för en utställning med Karl-Olf Gustafssns träskulpturer ch varje vecka rdnades föreläsningar under namnet "Smmarkvällar på Lilla Björka". Lilla Björkaharunder året använts för sammankmster med kulturella Inslag av stiftelsen själv, Elln Wägner-sällskapet ch andra föreningar. Huset har ckså fungerat sm centrum för verksamheter sm Uirande bygd ch andra lkala Leader Linne-prjekt ansvarar för. Lkal anknytning hade även säsngens avslutande föreläsning en söndag i ktber, då jurnalisten Mnnica Söderberg berättade m "när kvinnrna i Lädja vävde mattr till kungliga huvudstaden". styrelsen för stiftelsen Elin Wägners Lilla Björka kan se tillbaka på ett bra verksamhetsår 2011, ch vi vill tacka alla medhjälpare, såväl enskilda sm institutiner, sm medverkat till framgångarna. Vi hyser gda förhppningar inför det frtsatta arbetet med att lcka nya grupper till Lilla Björka ch därmed öka intresset för Elln W ägnar ch hennes verk.,_,;.;:._--~--- -:;;::,,:;.;:;,;; ::..-.,-,..,--- =---- Förmögenhet Stiftelsens redvisade förmögenhet utgörs av anskaffningsvärdet för fastighet samt balanserade vinstmedel. styrelsen anser därmed inte att förmögenhetsvärdet avviker från det bkförda egna kapitalet.

271 stiftelsen Elin Wägners Lilla Björka Org nr (8) Arvden Någn ersättning till styrelsens ledamöter har ej utgått. Löner ch ersättningar till övriga har utgått med krnr. Arbetsgivaravgifter uppgår till krnr. Redvisning av årets resultatdispsitin styrelsen har beslutat att de till förfgande stående dispnibla medlen (krnr); dispnibla medel vid årets början jämte årets resultat dispneras enligt följande: l ny räkning balanseras Summa Vad beträffar stiftelsens resultat ch ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- ch balansräkningar med tillhörande bkslutskmmentarer.

272 stiftelsen Elin Wägners Lilla Björka Org nr (8) Resultaträkning Belpp i kr Nt Stifte/sens intäkter Intäkter Gåvr ch bidrag Rörelsens kstnader Kstnader för drift av kulturhus Fastighetskstnader Förvaltningskstnader övrigt Persnalkstnader Avskrivningar ch nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar Rörelseresultat Resultat från finansiella pster Ränteintäl<ter ch liknande resultatpster Resultat efter finansiella pster Skatt på årets resultat Arets resultat

273 stiftelsen Elin Wägners Lilla Björka Org nr (8) Balansräkning Belpp i kr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader ch mark Inventarier, verktyg ch Installatiner Pågående nyanläggningar ch försktt avseende materiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Krtfristiga frdringar övriga frdringar Förutbetalda kstnader ch upplupna intäkter Kassa ch bank Summa msättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Nt Balansräkning Belpp i kr EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Stiftelsekapital FrfH eget kapital Balanserad vinst eller förlust Arets resultat Nt Krtfristiga skulder Leverantörsskulder Aktuella skatteskulder Övriga skulder Upplupna kstnader ch förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter ch ansvarsförbindelser i kr Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga

274 stiftelsen Elin Wägners Lilla Björka Org nr (8) Nter med redvisningsprinciper ch bkslutskmmentarer Belpp i kr m inget annat anges Arsredvisningen har upprättats i enlighet med Arsredvisningslagen ch Bkföringsnämndens allmänna råd förutm BFNAR 2008:1 Arsredvisning i mindre aktieblag (K2-reglerna). Värderingsprinciper m m Tillgångar, avsättningar ch skulder har värderats till anskaffningsvärden m Inget annat anges nedan. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redvisas sm tillgång i balansräkningen när de på basis av tillgänglig infrmatin är sannlikt att den framtida eknmiska nyttan sm är förknippad med innehavet tillfaller stiftelsen ch att anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Avskrivningsprinciper ftjr materiella anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperid. Byggnader Markanläggning Inventarier, verktyg ch installatiner 50 år 20 år 5 år Frdringar Frdringar är redvisade till anskaffningsvärde minskat med eventuell nedskrivning. Skatt Stiftelsen tillämpar Bkföringsnämndens allmänna råd m redvisning av inkmstskatter, B F NAR 2001 :1. Ttal skatt utgörs av aktuell skatt ch uppskjuten skatt. Redvisning av intäkter Intäktsredvisning sker l enlighet med BFNAR 2003:3 Intäkter. Sm Inkmst redvisar stiftelsen det verkliga värdet av vad sm erhållits eller kmmer att erhållas. stiftelsen redvisar därför inkmst till nminellt värde (fakturabelpp) m stiftelsen får ersättningen i likvida medel. lntäksredvlsning sker när följande villkr är uppfyllda; de väsentliga risker ch förmåner sm är förknippade med varrnas ägande har överförts till köparen, stiftelsen behåller Inte någt engagemang l den löpande förvaltningen ch utövar Inte heller någn reell kntrll över de varr sm sålts, Inkmsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannlikt att de eknmiska fördelar sm stiftelsen ska få av transaktinen kmmer att tillfalla stiftelsen, ch de utgifter sm uppkmmit eller sm förväntas uppkmma till följd av transaktinen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Ränta redvisas sm Intäkt när det är sannlikt att stiftelsen kmmer att få de eknmiska fördefar sm är förknippade med transaktinen samt att inkmsten kan beräfmas på ett tillförlitligt sätt. Ränteintäkten redvisas med tillämpning av den räntesats sm ger en jämn avkastning för Ullgången l fråga. Nt 1 Inträden Hyresintäkter Gåvr ch bidrag stiftelsens intäkter

275 stiftelsen Elin Wägners Lilla Björka Org nr (8) Nt 2 Persnalkstnader Löner, andra ersättningar ch sciala kstnader Övriga anställda Summa Sciala kstnader (varav pensinskstnader) (-) (-) Nt 3 Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Byggnader ch mark Inventarier, verktyg ch installatiner Nt 4 Byggnader ch mark Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Avgår:erhållna bidrag Om klassificeringar Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början Arets avskrivning enligt plan Redvisat värde vid periden slut Redvisat värde byggnader Redvisat värde mark Redvisat värde markanläggning g Nt 5 Inventarier, verktyg ch installatiner Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början Arets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden Redvisat värde vid peridens slut Nt6 Pågående nyanläggningar ch försktt avseende materiella anläggningstillgångar Vid årets början Omklasslficeringar Investeringar - ~ ~.t\v9år:-erhållna""b""rd""-r""'ä""'g~~~~~~~"' ~ -""""""""'-. ~<S"'~~~c Redvisat värde vid peridens slut

276 Stiftelsen Elin Wägners Lilla Björka Org nr (8) Nt 7 Eget kapital Vid årets början Arets resultat Vid årets slut Stiftelsekapital Fritt eget kapital Berg den22mars 2012 ~'QL 1), "~ Birgitta 'fans~;;,~-~tjlaa/f/f 1 Ordf(jrande sekreterare ch kassör s~~~{v'- tb~~(iu- EIIsabeth Wahlberg 0.}v-r r~ Il!~ Ingrid Nettervik c ~ ~ O C:.' '' ~ ~~-=~.:,(:.":~~ \...) l v'--'-~~:-, -Cd,.~ Serif Simsek Vår revisinsberättelse har lämnats (!!J ~~,5- av E/in Wligner-siillsl<apet utsedd revisr

277 Revisinsberättelse Till styrelsen i Stiftelsen Elin Wägners Lilla Björka, rg.nr Rapprt m årsredvisningen Vi har reviderat årsredvisningen för Stiftelsen Elin Wägners Lilla Björke för år styrelsens ansvar för årsredvisningen Det är styrelsen sm har ansvaret för att upprätta en årsreder visning sm ger en rättvisande bild enligt årsredvisningslagen ch för den interna kntrll sm styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredvisning sm inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa berr på egentligheter eller på fel. Revisrernas ansvar Vårt ansvar är att uttala ss m årsredvisningen på grundval av vår revisin. Vi har utfört revisinen enligt Internatinal Standards n Auditing ch gd revisinssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar ch utför revisinen för att uppnå rimlig säkerhet att årsreder visningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revisin innefattar att genm lika åtgärder inhämta revisinsbevis m belpp ch annan infrmatin i årsredvisningen. Revisrn väljer vilka åtgärder sm ska utföras, bland annat genm att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredvisningen, vare sig dessa berr på egentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisrn de delar av den interna kntrllen sm är relevanta för hur stiftelsen upprättar årsredvisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utfrma granskningsåtgärder sm är ändamålsenliga med hänsyn till mständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande m effektiviteten i stiftelsens interna kntrll. En revisin innefattar ckså en utvärdering av ändamålsenligheten i de redvisningsprinciper sm har använts ch av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redvisningen, liksm en utvärdering av den övergripande presentatinen i årsredvisningen. Vi anser att de revisinsbevis vi har inhämtat är tillräckliga ch ändamålsenliga sm grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredvisningen upprättats i enlighet med årsredvisningslagen ch ger en i alla väsentliga avseenden rättvisende bild av stiftelsens finansiella ställning per ch av dess finansiella resultat för året enligt årsredvisningslagen. Rapprt m andra l<rav enligt lagar ch andra författningar Utöver vår revisin av årsredvisningen har vi även reviderat styrelsens förvaltning för Stiftelsen Elin Wägners Ulla Björke för år styrelsens ansvar Det är styrelsen sm har ansvaret för förvaltningen enligt stiftelselagen ch stiftelseförrdnandet Revisrernas ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala ss m huruvide vi vid vår granskning funnit ett någn ledamt i styrelsen handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförrdnandet Vi har utfört revisinen enligt gd revisinssed i Sverige. Sm underlag för vårt uttalande har vi utöver vår revisin av årsredvisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder ch förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma m någn styrelseledamt är ersättningsskyldig mt stiftelsen eller m det finns skäl för entledigande. Vi har även granskat m någn styrelseledamt på annat sätt har handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförrdnandet. Vi anser att de revisinsbevis vi har inhämtat är tillräckliga ch ändamålsenliga sm grund för vårt uttalande. Uttalande styrelseledamöterna har inte handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförrdnandet Växjö d.en :8:;f f:..,!/[tl#?w ~/ A trisarad revisr av Elin Wägner-sällskapet utsedd revisr

278

279 Reginstyrelsen Ärende 8 b Reaktr Sydst - äskande m ökat verksamhetsstöd 2013 Dnr 12/0084 Förslag till beslut Reginstyrelsen beslutar Att avslå Reaktr Sydsts begäran m ökat verksamhetsstöd Ärendet Reaktr Sydst har inkmmit med ett äskande för 2013 där de önskar ett ökat verksamhetsstöd. Föreslås att reginstyrelsen avslår Reaktr Sydsts begäran m ökat verksamhetsstöd 2013, mt bakgrund av reginfullmäktiges tidigare beslut m budget /12. Bifgade handlingar: - Arbetsutskttets prtkll 228/12 - Äskande m ökat Verksamhetsstöd Verksamhetsplan Reaktr Sydst År 2013

280 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Reginstyrelsens arbetsutsktt Sammanträdesdatum Sida (37) 228 Reaktr Sydst ansökan m ökat verksamhetsstöd Dnr 12/0084 Bakgrund Reaktr Sydst har inkmmit med ett äskande för 2013 där de önskar ett ökat verksamhetsstöd. Föreslås att reginstyrelsen avslår Reaktr Sydsts begäran m ökat verksamhetsstöd 2013, mt bakgrund av reginfullmäktiges tidigare beslut m budget /12. Beslutsunderlag - Äskande m ökat Verksamhetsstöd Verksamhetsplan Reaktr Sydst År 2013 Beslut Arbetsutskttet föreslår styrelsen besluta Att avslå Reaktr Sydsts begäran m ökat verksamhetsstöd Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

281 Dnr 12/ Lisa Öberg Tel: Tjänsteskrivelse - Reaktr Sydst - äskande m ökat verksamhetsstöd 2013 Ärendet Reaktr Sydst har inkmmit med ett äskande för 2013 där de önskar ett ökat verksamhetsstöd. Samma äskande har skickats till Regin Blekinge ch Reginförbundet i Kalmar län. Huvudman Anslag 2012 Äskande 2013 Anslag 2013 Reginförbundet kr kr kr södra Småland Regin Blekinge kr kr kr Reginförbundet i Kalmar län kr* kr kr Statens Kulturråd kr kr kr Ttalt kr kr kr Till Kalmars anslag tillkmmer även en hyressubventin från Kalmar kmmun på kr för Reaktr Sydsts lkaler i Kalmar. 1 (2) Reginförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefn: Fax: E-pst: inf@rfss.se

282 Dnr 12/ De äskade medlen är tänkt att användas till; - en tjänst på 50 % för Film i Sklan - en tjänst på 50 % för att stödja barn ch ungdmar i deras filmskapande - öka prduktinsstödet för krt- ch dkumentärfilmer med kr - öka växthusstödet, stöd till kstnader för t.ex. smink, resa, mat, med kr - inrätta ett stöd för nya visningsfrmer, t.ex. utmhusbi, på ttalt kr - kmpetensutveckling för Reaktrs Sydsts persnal. Tidigare beslut Reginfullmäktige fattade beslut m Reginförbundet södra Smålands budget 2013 den 25 maj Verksamheter sm ingår i kultursamverkansmdellen, vilket Reaktr Sydst gör sm länets reginala resurscentrum för film, beslutades få en uppräkning på 2,6 %. Regin Blekinge samt Reginförbundet i Kalmar län fattar beslut m budget 2013 under nvember/december Aktuellt Samtal pågår med Reaktr Sydst m två kulturplitiska uppdrag inm ramen för arbetet Reginal kulturplan för Krnbergs län Förslag till beslut Arbetsutskttet föreslår styrelsen att besluta - att med hänvisning till tidigare beslut m budget 2013, RF 28, avslå Reaktr Sydsts äskande. Bilagr: - Äskande m ökat Verksamhetsstöd Verksamhetsplan Reaktr Sydst År (2)

283 Verksamhetsplan Reaktr Sydst Ar 2013 VERSION2 >INLEDNING =~T <;[J: ",\ ',\!;\L!\ N D 2012 'l 4 -~- ""~~-~-- - Film ch annan rörlig media är en integrerad del i vårt samhälle- ch minst lika närvarande sm det skrivna rdet ch stillbilder. Det är en källa till infrmatin, nöje.ch förkvran. En kultur sm vi börjar ta del av redan sm små barn. Det första språk vi lär ss är bildspråket ch att göra film bör vara en lika str självklarhet sm att t. ex. lära sig spela ett instrument. Sm samhällsmedbrgare måste vi förhålla ss till den rörliga bilden. Att analysera, skapa ch på så sätt delta i medieinnehållet är i grunden en demkratifråga. Vi är inte längre bara knsumenter - utan prsumenter. Således både knsumenter ch prducenter av innehåll. Reaktr Sydst är ett av nittn reginala resurscentrum för film i Sverige. Reaktr verkar på uppdrag av Kulturrådet ch reginförbunden i Blekinge, Kalmar ch Krnbergs län. Reaktr arbetar inm ett brett spektrum för att stötta film ch ung kmmunikatin. Särskilt fkus ligger på barns ch ungas möjligheter till filmskapande, såväl i skla sm på fritiden. Sm reginal knsulentverksamhet har Reaktr utbyte med bland annat pedagger, bigrafer ch andra visningsrganisatiner, unga filmare, förtrendevalda ch tjänstemän. Reaktr genmför insatser i spektrat från inspirerande samtal med enskilda persner till större nätverksträffar, frtbildningar, filmfestivaler ch andra arrangemang. Sammantaget bildas en helhet sm är mycket viktig för reginens attraktinskraft ch utveckling. L;~ 111 Reaktr möter en ständigt ökad efterfrågan på sina tjänster. Inför år 2013 måste nya resurser tillföras i frm av en halvtidstjänst sm möter upp det massiva behvet av film i sklan. Ytterligare en halvtidstjänst krävs för att stärka samverkan med det lkala arbetet med unga filmare. På så lämnas ingen utanför ch reginen bibehåller spännsten i den filmkulturella utvecklingen års verksamhetsplan har sin grund i arbetet med de tre reginala kulturplanerna i respektive reginförbund. Reaktr Sydst ser detta sm en naturlig utgångspunkt i planeringen av verksamheten. Det innebär att de tre länens kulturplaner kpplas samman i Reaktrs verksamhetsplan när det gäller filmmrådet Verksamhetsplan Reaktr Sydst år 2013 versin 1 Sida 1

284 >FILM l SKOLAN Reaktrs uppdrag gentemt sklan är att främja barn ch ungas möjligheter att få lära sig m den rörliga bilden sm uttrycksfrm, mediers påverkan, ch ges möjlighet att uttrycka sig med film ch medier. Berättandet ch möjligheten att använda sig av lika uttrycksfrmer bör finnas i alla lärsituatiner. Reaktrs arbete utgår från initiativ där såväl enskilda pedagger sm hela kmmuner vill arbeta med film ch medier i lärandet l arbetet ingår frtbildning, knsultatin, teknikutlåning ch kntaktförmedling. Reaktr bistår även kmmunerna i deras rganisering ch utveckling av sklbiverksamheten. Efterfrågan på eget filmskapande i sklan har ökat markant i ch med Skapande skla. Detta innebär att det finns strt behv av att persner med filmpedaggisk kmpetens engageras i de lika prjekten. Reaktr är en viktig länk i denna prcess. Nätverk ch samarbetsprjekt är viktiga för att lyfta upp allt sm händer i reginen i ett större sammanhang, ch ge nya krafter till eldsjälarna ute i kmmunerna. Mål för 2013: Sklbi Sklbi innebär att barn ch ungdmar ser film på den lkala bigrafen under skltid. Den gemensamma filmupplevelsen ger en utgångspunkt för samtal kring lika livsfrågr, men ckså kring filmens språk ch uttrycksmedel. Sklbi arrangeras lkalt av varje enskild skla, bigraf eller kmmun. Reaktr kan ge stöd i arbetet kring filmval ch frtbildning av pedagger. Svenska Filminstitutet har prjektmedel till rganisatinsutveckling av Sklbi. Reaktr kan fungera sm bllplank i kmmunernas arbete med ansökan. Mål: Reaktr ska verka för att det genmförs minst en sklbivisning i varje kmmun (25 st). Skapande skla Reaktr Sydst kan stödja sklr eller kmmuner i deras arbete med prjektupplägg för skapande skla. Reaktr Sydst ska i dessa fall finnas med i planering ch utvärdering. Reaktr kan bistå med kntakter till yrkesverksamma filmare/filmpedagger. Deras rll är att arbeta praktiskt i prjekten tillsammans med sklans pedagger. Reaktr ska även ta initiativ till samverkan med andra intressenter ch Verksamhetsplan Reaktr Sydst år 2013 versin 1 Sida 2

285 samarbetspartners för att utveckla skapande-skla-prjekt. Dessa kan t.ex. vara universitet eller AV-Media. Mål: Bidra till 10 skapande skla-prjekt, ch att nå elever genm dessa. Rådgivning Film ch media är ett eftersatt kmpetensmråde hs pedagger. Kpplingen mellan nyttjande på fritid till tillämpning i yrket är fta svag. Lärplanen ställer krav på lärarna att använda filmen sm ett verktyg i undervisningen. Reaktr ska stödja såväl enskilda lärare sm sklr i löpande arbete ch vid bedömning av elevernas arbete. Mål: Hantera en förfrågan i veckan. Teknikutlåning Reaktr Sydst ska erbjuda teknik särskilt riktad till sklr. Detta ska i första hand ske för att prva på att göra film i sklan, ch i samband med frtbildningsinsatser. Tekniken består av både filmkamerr med tillbehör ch visningsteknik (prjektr, duk, etc). Målsättningen är att sklrna på sikt ska införskaffa egen utrustning. Mål: Filmtekniken ska ha en utlåningsfrekvens på 70% utslaget över året. Filmmbud Filmambassadörerna är ett nätverk sm har startats för att fånga upp lärare ch tjänstemän sm jbbar med film i sklan från våra tre län. Nätverket ska skapa förutsättningar för mer samarbete, både lkalt ch över kmmun/länsgränser, samt utbyte av erfarenheter. Reaktr vill ckså inspirera dessa nyckelpersner genm filmvisningar, filmfestival eller ideer kring filmskapande. Nätverket ska vara lättillgängligt ch dialg kmmer att föras via sciala medier ch fysiska träffar. Mål: Samla 25 filmambassadörer i reginen. Arrangera minst ett erfarenhetsutbyte i varje län dit samtliga ambassadörer bjuds in. Samarbetsprjekt Reaktr Sydst ska frtsatt samverka med andra rganisatiner sm arbetar med film ch mediefrågr i sklan. Målet är att bidra till en ökad Verksamhetsplan Reaktr Sydst år 2013 versin 1 Sida 3

286 kvalite på verksamheten samtidigt sm erfarenheter från de tre sydstlänen sprids ch uppmärksammas på natinell nivå. Under 2013 avser vi att i huvudsak arbeta med: Reginala samarbetsprjekt: Barnfilmbyn l Mariannelund jbbar man för att skapa Barnfilmbyn ch Filmernas hus. Man har även en större ambitin, då man vill utveckla ett kunskaps- ch resurscentrum för barnfilm sm sträcker sig långt in över våra länsgränser. Barnfilmbyn vill inspirera lärare att använda film ch audivisuella media sm pedaggiska verktyg. Tillsammans med Reaktr Sydst kan Barnfilmbyn hjälpa till med allt från filmval ch filmsamtal till temaveck r. Mål: Reaktr deltar sm bllplank i utvecklingen av Barnfilmbyn. Medarrangera en frtbildningsdag för pedagger i Vimmerby ch Hultsfreds kmmuner tillsammans med barnfilmbyn. Re:Eiin ( ) Prjektet drivs avelin Wägner-sällskapet, i samarbete med Växjö kmmun, Kulturparken Småland ch Reaktr Sydst, med finansiering från Allmänna arvsfnden. Reaktr bistår med teknikutlåning ch lkaler till filmprduktiner gjrda av ungdmar i prjektet, samt ingår i referensgruppen för framtagande av filmhandledningar förhögstadie-ch gymnasiesklan. Prjektet syftar till att ta fram mdeller för att arbeta med aktivt medbrgarskap, med utgångspunkt i El in Wägners hjärtefrågr fred, jämställdhet ch miljö. Ungdmarnas egna prduktiner har en central rll i prjektet. Mål: Att ha medverkat vid tre nätverksträffar gällande filmhandledningarna. Att medverka till att filmerna sm skapats i prjektet sprids ch visas i fler sammanhang än sklan. Skla ch Kultur i samarbete med Riksteatern Reaktr Sydst ingår i prjektgruppen ch ska verka för att filmen har en förankrad rll i arbetet. Målet är att öka måluppfyllelsen i Kalmar läns sklr genm ökad samverkan mellan kulturföreträdare, kmmunens skl- ch Verksamhetsplan Reaktr Sydst år 2013 versin 1 Sida 4

287 kulturförvaltningar ch Linneuniversitetet Prjektet är reginalt, men har ambitiner att påverka natinellt. Mål: Att medverka i prjektgruppens sammanträden, samt att delta i spridningen av prjektets erfarenheter. Creatlearn ( ) Reaktr Sydst deltar i EU-prjektet Creatlearn tillsammans med Kalmar kmmun, två Kalmar-sklr, Riksteatern ch Byteatern. l ytterligare fyra länder runt Östersjön medverkar både sklr ch kulturaktörer, för att ta fram nya mdeller för att arbeta med kreativa lärprcesser i sklan ch öka samarbetet mellan skla ch kultur. Länderna ska utbyta erfarenheter ch tillsammans verka för att mdeller för kreativa lärprcesser tas fram. Mål: Reaktr ska delta i 5 planerings- ch uppföljningsmöten med de svenska parterna Byteatern, Kalmar kmmun samt Södermöre- ch Falkenbergs klan. Genmföra tre filmwrkshpar med eleverna på båda sklrna Ta fram ett filmpaket med reginala krt- ch dkumentärfilmer för sklrna att arbeta med mellan träffarna Medverka till att en sklbivisning på temat civilkurage sker för de båda sklrna. Skriva m erfarenheterna på engelska på prjektets webbplats ch facebks ida. Skriva lggbk vid varje steg i prcessen ch lämna in detta till Linneuniversitets frskare sm har i uppdrag att följa prjektet. Natinella samarbeten: Föreningen Film- ch mediepedaggik Mål: Sitta med i redaktinen för webbplatsen. Medverka till de årliga frtbildningsdagarnas utfrmning. Delta på en natinell träff för att utbyta erfarenheter kring film- ch mediepedaggiska frågr natinellt. Reginala Resurscentrums Samarbetsråd Verksamhetsplan Reaktr Sydst år 2013 versin 1 Sida 5

288 Reaktr bidrar med en ledamt i arbetsgruppen för visningsfrågr ch en i arbetsgruppen pedaggikfrågr. Mål: Utveckla, bidra ch lära m visningsfrågr Utveckla, bidra ch lära kring pedaggiskafrågr > FILMSKAPARE Reaktr Sydst stöttar unga filmare i reginen sm vill berätta en histria för publik. Detta görs genm eknmiskt stöd för krt- ch dkumentärfilmsprduktiner, dramaturgistöd samt utlåning av filmteknik. Reaktr arbetar även med kmpetensutveckling i frm av subventin av kursavgiften för filmare från reginen ch "filmfika" (nätverksträffar) sm anrdnas utifrån filmarnas behv. l kntakterna med reginens mindre filmblag, sm fta drivs av unga vuxna, stöttar Reaktr deras möjligheter att bredda sin verksamhet genm sammankppling med nya uppdragsgivare. Reaktr ser ett växande behv av yrkesverksamma filmare sm kan förmedla sitt kunnande i sklan. Detta gäller bland annat Skapande skla-prjekt, där Reaktr spelar en rll när det gäller kmpetensutveckling av såväl filmarbetare sm pedagger för en långsiktig utveckling av estetiska lärprcesser i reginen. Reaktr Sydst söker nya medel för att under år 2013 lkalt stimulera filmskapande fritidsverksamhet för barn ch unga. Reaktr vill stödja studieförbund, kulturskla, fritidsverksamhet ch föreningsliv genm att krdinera ch följa upp deras initiativ på mrådet. En tanke är att ge utvecklingen en skjuts genm att erbjuda en filmbuss, sm far fram likt en bkbuss, ch erbjuder teknik för både visning ch skapande av film. Mål för 2013: Växthusstöd till filmer sm spelas in i reginen av filmare bende i reginen. Maxbelpp kr. Stödet behandlas löpande av Reaktr Sydsts filmprduktinshandläggare. Verksamhetsplan Reaktr Sydst år 2013 versin 1 Sida 6

289 Mål: Hälften av det finansiella stödet ska gå till kvinnliga filmare. Minst 15 st växthusstöd ska delas ut. Prduktinsstöd till filmer sm prduceras av filmare bende i reginen. Max belpp kr. Där stöd på över kr ska växlas upp med en mtfinansiering av mtsvarande summa. Stödet fördelas vid tre tillfällen per år av en fristående jury. Mål: Hälften av det finansiella stödet ska gå till kvinnliga filmare. Verka för att få en mångkulturell bredd hs de filmare sm söker stöd. l större prduktiner, över kr, pririterar Reaktr att gå in tidigt där finansieringen kan göra skillnad. Teknikutlåning Reaktr Sydst ska ha en uppdaterad teknikpark sm väl mtsvarar filmarnas behv. Mål: Målet är att ha en utlåningsfrekvensen på 60 % utslaget över årets alla dagar. Kmpetensutveckling av filmare Reaktr Sydst kmmer att erbjuda filmare bende i reginen kmpetensutvecklingsstöd på upp till kr för att de ska kunna subventinera deltagande på kurser, nätverksträffar ch filmfestivaler ute i landet. Reaktr Sydst genmför även en särskild kmpetensutveckling för yrkesverksamma filmare ch filmpedagger sm vill arbeta praktiskt med film i sklan. Mål: 1 O stöd ska ha delats ut till filmare bende i reginen. Filmsyster Reaktr ska löpande arbeta med nätverket Filmsyster för att särskilt stötta ch synliggöra unga kvinnliga filmare i reginen. Mål: 2 gemensamma träffar per år för nätverkets medlemmar. Filmvisning av reginalt prducerad film med syfte att synliggöra den reginala filmen ch låta filmarna inspireras ch visar sina verk inför en fysisk publik samt skapa nya kntakter. Mål: Verksamhetsplan Reaktr Sydst år 2013 versin 1 Sida 7

290 Arrangera Filmfestivalen TellUs där reginens filmer samlas på nätet ch de nminerade visas på duk inför en fysisk publik Arrangera Ginefest där ett urval av de filmer Reaktr stöttats under året visas ch alla dess filmare presenteras. Samprducera med minst en annan rganisatin/aktör. Utvecklingen av unika filminspelningsmiljöer, filmturism ch besöksnäring är ett mråde där Reaktr företräder reginens intressen. Mål: Att Reginförbundet i Kalmar län skriver avtal med öresunds Filmkmmissin. Upprätthålla dialgen med öresunds Filmkmmissin kring dess arbete i Regin Blekinge. Nya finansieringsfrmer Reaktr ska uppmuntra ch stötta nya finansieringsfrmer ch samarbeten för att stödja deltagarkulturer. Mål: Att delta på reginernas infrmatin m crwdfunding-evenemang ch wrkshps ch sprida detta till reginens filmare. Att bistå filmare med kmpetens kring att kmma igång med ch lägga upp prjekt för crwdfunding eller andra alternativa finansierings mdeller. Att inspirera filmarna till samarbeten med varandra, samt andra aktörer inm den kreativa sektrn. > FILM OCH PUBLIK Under år 2012 blev flertalet bigrafer i reginen digitala. Samtidigt har en ny möjlighet blmmat upp för de mindre lkala samlingsplatserna, en utveckling sm i delar kan jämföras med?o-talets 16 mm visningar. För var dag sm går utvecklas filmrättigheterna ch distributinskanalerna för dessa lkala mötesplatser. Vad sm krävs är en teknikinvestering på mellan 50 tkr ch 200 tkr. ch en kännedm m sin publik. Reaktr Sydst har i denna mvälvande tid ett mycket viktigt uppdrag. Detta består i att bistå bigrafer, filmklubbar, föreningar ch kmmuner med kmpetens kring bigrafutveckling, publikarbete, samarrangemang, rättigheter ch tillgänglig repertar. Reaktr är även behjälpliga i ansökningsförfaranden, mvärldsanalys ch infrmatin kring den aktuella digitaliseringen. Verksamhetsplan Reaktr Sydst år 2013 versin 1 Sida 8

291 Genm samverkan i Leader-prjektet Film i Glasriket byggs det upp en mbil digital visningsenhet i fyra kmmuner. Här har man under några år framgångsrikt samverkat kring en gemensam filmfestival samt driver ett samarbete kring utveckling av de medverkande föreningarna. Reaktr medverkar genm ffentlig medfinansiering i frm av arbetstid. Erfarenheterna härifrån kmmer att kmma reginen till gagn i många år framöver. Reaktr Sydst ska även stimulera fler lkala initiativ till att uppleva, arrangera ch samtala m film. Det kan till exempel handla m utmhusbi, ungdmsfilm, hembygds-, krtfilms- eller dkumentärfilmsklubbar i alternativa visningsmiljöer. Dc Lunge i Kalmar ch Växjö har tidigare framgångsrikt startats upp med Reaktr Sydsts stöd. Målsättningen med alla stöd från Reaktr Sydst till nya initiativ ch grupperingar inm film- ch publikmrådet är att dessa ska drivas självständigt. Initiativet måste kmma från lkal nivå ch kunna frtsätta att växa ch utvecklas där, annars finns det ingen bärighet på lång sikt. Mål 2013: Publikarbete ch repertar. Hur lckar man en publik till sin visning? Reaktr ska bidra med kmpetens kring vilken filmrepertar sm fungerar i lika visningssammanhang ch hur rättigheterna klareras. Nya samarbeten ch arbetsfrmer för arrangörer blir en naturlig följd av arbetet med repertaren. Mål: Stödja ett filmval per vecka. Reaktr ska särskilt verka för att arrangemang för, av ch med barn ch unga lyfts fram ch utvecklas. Nya visningsfrmer Reaktr Sydst ska erbjuda stöd i frm av kmpetens, nätverk ch samarbeten. Reaktr ska även tillhandahålla ett mindre finansiellt uppstartsstöd för nya visningsfrmer i reginen. Mål: Identifiera ch stötta minst fem utmhusbivisningar eller andra alternativa visningsfrmer. Medverka till att identifiera ch stötta minst en lkal filmverksamhet i dess utveckling att kunna bli kntinuerlig. Utlåning av digital visningsteknik Reaktr sydst erbjuder utlån av visningsteknik bestående av duk, prjektr ch ljud. l första hand lånas tekniken ut till försöksverksamhet där ett nytt publikunderlag undersöks. Där försöken faller väl ut uppmuntras visningsentreprenören att investera i egen teknik. l andra hand lånas utrustningen ut till visningsinitiativ där nya Verksamhetsplan Reaktr Sydst år 2013 versin 1 Sida 9

292 filmvisningsmiljöer ska testas, ch där det inte finns någn annan möjlighet än att använda prtabel visningsteknik. Mål: Reaktr Sydsts digitala visningsutrustning lånas ut till minst fem rganisatiner sm vill undersöka nytt publikunderlag. Utlån till ti lika visningar där nya platser för filmvisning testas. Film i Glasriket Leaderprjektet går år 2013 in i sin slutfas. Fkus kmmer att ligga på utveckling av de lkala bigraferna ch deras publikarbete. Mål: Att sprida nyvunnen kunskap ur prjektet främst reginalt men ckså natinellt. >KOMMUNIKATION Reaktr kmmunicerar främst med sin målgrupp genm telefn, skype, mejl, webbpublicering, facebk ch blgg. Mål för kmmunikatinen 2013: telefnsamtal ch meddelande (SMS/MMS) per år. 820 prenumeranter på det allmänna nyhetsbrev 340 prenumeranter på nyhetsbrevet till filmare 70 prenumeranter på nyhetsbrevet till pedagger i Blekinge 40 prenumeranter på nyhetsbrevet till pedagger i Krnbergs län 76 prenumeranter på nyhetsbrevet till pedagger i Blekinge 250 unika besökare ch 18 interaktiner i snitt per inlägg på Facebk unika besökare per år därav 20 i snitt per dag på blggen. Verksamhetsplan Reaktr Sydst år 2013 versin 1 Sida 1 O

293 > HORISONTELLA PERSPEKTIV Jämställdhet Filmbranschen är en mycket jämställd bransch. Med anledning av detta har Reaktr valt att särskilt stötta unga kvinnliga filmare, för att förändra strukturer underifrån. Detta görs bland annat genm det reginala nätverket Filmsys ter. Reaktr arbetar genmgripande med att lyfta fram gda exempel ch förebilder. Både inm mrådet Film i Sklan ch Film sm publikarrangemang utmanar verksamheten synsätt genm att lyfta in kmpetenta kvinnr ch män i sammanhang där de bryter invanda könsstrukturer. Detta kan till exempel gälla val av föreläsare eller utbildare. Tillgänglighet Reaktr stödjer de i reginen sm vill visa eller uttrycka sig med film. Det övergripande kravet är att man vill berätta någt för en publik. Tillgänglighetsperspektivet är viktigt utifrån flera lika nivåer; dels bemötande, men även utfrmning av såväl digitala sm fysiska miljöer så att de är tillgängliga för alla. Reaktr Sydst strävar efter att ha med sig detta perspektiv genmgående sm knsulentverksamhet. Barnperspektiv Rektrs verksamhet stimulerar tillgänglighet ch delaktighet för barn ch unga sm medbrgare. Detta är en central del i Reaktrs uppdrag. Genm lyhördhet för barn ch ungas åsikter försöker vi förvanskat lyfta deras behv ch röster såväl i de egna insatserna sm i andras beslutsunderlag. Internatinellt perspektiv Organisatinsmässigt är filmresurscentrumen i Sverige unika i världen. Men släpper man filmperspektivet finns det mycket att lära från knsulentverksamheter i andra natiner. l flera länder arbetas det lkalt med att stödja barn ch ungas filmande. Här kan Reaktr ta intryck av hur utbud ch samverkan sker på kmmunal nivå. Film visas över hela världen ch förutsättningarna ändras nu med en rasande fart. För att hänga med är det viktigt att ha en internatinell utblick. Reaktr bör hålla sig framme i frågr sm rör publikarbete för att delta i kunskapsutbytet Aven när det gäller estetiska lärprcesser ch filmarbete i sklan håller sig Reaktr Sydst väl ajur med den internatinella utvecklingen på mrådet. Initiativ undersöks löpande för samverkans- ch utvecklingsprjekt med andra länder. Verksamhetsplan Reaktr Sydst år 2013 versin 1 Sida 11

294 Intarkulturell utveckling ch mångfald Filmen är en erhört kraftfull knst- ch mediefrm för att främja kmmunikatinen mellan människr från lika kulturer. Att redan i tidig ålder få berätta sin histria, ch att träna sig på att se ch förstå världen ur andras synvinkel är helt nödvändigt för att en interkulturell utveckling ska kunna ske. Reaktr Sydst ska bidra till att skapa arenr där fler röster får höras, där alla blir sedda ch respekterade, samt verka för att så även ska ske hs våra samarbets partners. Daltagarkulturer Att aktivt arbeta med utvecklandet av unga deltagarkulturer ökar reginens attraktivitet för både bende ch besökare, ch är en viktig grund för såväl demkrati sm hållbar utveckling. Det finns str utvecklingsptential i reginen kring unga deltagarkulturer. Detta gäller alltså inte film- ch kulturprjekt i strt, utan särskilt sådana sm har att göra med deltagande ch medskapande. Digitala såväl sm fysiska. Reaktr arbetar med mrådet med utgångspunkt i film ch digitala medier. Dessa är självklara grundverktyg sm nyttjas inm deltagarkulturer vilket speglas inm Reaktrs alla verksamhetsmråden. Verksamhetsplan Reaktr Sydst år 2013 versin 1 Sida 12

295 SÄNDLISTA: Regin Blekinge Reginförbundet i Kalmar län Reginförbundet i södra Småland ÄSKANDE OM ÖKAT VERKSAMHETSSTÖD 2013 Reaktr Sydst önskar utveckla sin verksamhet inm flera mråden enligt bifgad verksamhetsplan ch budget. >HUVUDMÄNNENs ANSLAG TILL VERKSAM H ETEN Anslag 2012 Äskande 2013 Anslag 2013 Reginförbundet södra Småland kr kr l kr Regin Blekinge kr kr l kr Reginförbundet i Kalmar län kr kr kr Kulturrådet (td. SFI) kr kr kr Ttalt: kr l kr kr Utöver satsningarna sm definieras nedan gäller även en del av äskningen uppräkning av löner till2013 år nivå för att kunna bibehålla anställd persnal. > 901- BAS Reaktr äskarförtvå nya halvtidstjänster: -Film i Sklan. Syftet är att möta den ökade efterfrågan från sklrna på Reaktrs kmpetens när det gäller att stödja deras arbete med filmen sm en integrerad del i all undervisning. Det är den nya lärplanen sm ställer krav på detta. Tjänsten beräknas kräva en anslagshöjning på kr. -Filmskapare. Syftet är att stödja lkala insatser riktade till barn ch ungdmar. Reaktrs rll är att kmpetensutveckla t.ex. fritidsgårdar ch studieförbund ute i km m une rna. I tankarna finns en film buss sm likt en bkbuss skapar en bst i det lkala arbetet med att tillgängligöra filmen för barn ch unga. Tjänsten beräknas kräva en anslagshöjning på kr. > 902- FILM PRODUKTION > 6981 Prduktinsstöd Reaktr avser att återställa prduktinsstödet genm att äska m kr. Anslagen till krt- ch dkumentärfilmsprduktiner mtsvarar på inget sätt efterfrågan. Att nu återgå till2010 års anslagsnivå kr är ett litet steg på rätt väg, men tydlig markering att anslaget i vart fall inte årligen ska minskas. 1 Utöver detta anslag går Kalmar Kmmun in med hyreskstnaden på krför Reaktrs kntr i Kalmar. Därmed är grundanslagen från de tre reginerna i princip lika. REAKTOR SYOOST SIDA 1/Z

296 > 6988 Växthusstöd Filmare kan söka upp till3 000 kr i Växthusstöd. Handläggningstiden är krt. Stödet kan gå till t.ex. skådespelare, smink, resa eller mat ch fyllerverkligen behvet hsfrämst filmare i 15 till20 års åldern. Reaktr äskar kr för att förstärka Växthusstödet år > 903:2- FILM OCH PUBLIK > 6984 Visningsinitiativ (Visningsstöd i kntplan) Reaktr avser att tillhandahålla ett m in d re finansiellt uppstartsstöd för nya visningsfrmer i reginen. Målet är att identifiera ch stötta minst fem utmhusbivisningar eller andra alternativa visningsfrm er, samt medverka till att identifiera ch stötta m in st en lkal verksam het i dess utveckling att kunna bli kntinuerlig. Reaktr äskar därför kr till att kunna stödja visningsinititativ. > 7600 Utbildning Reaktr äskar kr till intern kmpetensutveckling vad gäller publikarbete för bigrafer. Branschens förutsättningarändras dramatiskt i ch med ny teknik. Reaktr behöver därmed stärka sin kmpetens genm internatinell utblick. yaxjö Martin Enebrg Verksamhetsledare Reaktr Sydst REAKTOR SYOOST SIDA 2/2

297 Verksamhetsplan Reaktr Sydst Ar 2013 VERSION2 >INLEDNING =~T <;[J: ",\ ',\!;\L!\ N D 2012 'l 4 -~- ""~~-~-- - Film ch annan rörlig media är en integrerad del i vårt samhälle- ch minst lika närvarande sm det skrivna rdet ch stillbilder. Det är en källa till infrmatin, nöje.ch förkvran. En kultur sm vi börjar ta del av redan sm små barn. Det första språk vi lär ss är bildspråket ch att göra film bör vara en lika str självklarhet sm att t. ex. lära sig spela ett instrument. Sm samhällsmedbrgare måste vi förhålla ss till den rörliga bilden. Att analysera, skapa ch på så sätt delta i medieinnehållet är i grunden en demkratifråga. Vi är inte längre bara knsumenter - utan prsumenter. Således både knsumenter ch prducenter av innehåll. Reaktr Sydst är ett av nittn reginala resurscentrum för film i Sverige. Reaktr verkar på uppdrag av Kulturrådet ch reginförbunden i Blekinge, Kalmar ch Krnbergs län. Reaktr arbetar inm ett brett spektrum för att stötta film ch ung kmmunikatin. Särskilt fkus ligger på barns ch ungas möjligheter till filmskapande, såväl i skla sm på fritiden. Sm reginal knsulentverksamhet har Reaktr utbyte med bland annat pedagger, bigrafer ch andra visningsrganisatiner, unga filmare, förtrendevalda ch tjänstemän. Reaktr genmför insatser i spektrat från inspirerande samtal med enskilda persner till större nätverksträffar, frtbildningar, filmfestivaler ch andra arrangemang. Sammantaget bildas en helhet sm är mycket viktig för reginens attraktinskraft ch utveckling. L;~ 111 Reaktr möter en ständigt ökad efterfrågan på sina tjänster. Inför år 2013 måste nya resurser tillföras i frm av en halvtidstjänst sm möter upp det massiva behvet av film i sklan. Ytterligare en halvtidstjänst krävs för att stärka samverkan med det lkala arbetet med unga filmare. På så lämnas ingen utanför ch reginen bibehåller spännsten i den filmkulturella utvecklingen års verksamhetsplan har sin grund i arbetet med de tre reginala kulturplanerna i respektive reginförbund. Reaktr Sydst ser detta sm en naturlig utgångspunkt i planeringen av verksamheten. Det innebär att de tre länens kulturplaner kpplas samman i Reaktrs verksamhetsplan när det gäller filmmrådet Verksamhetsplan Reaktr Sydst år 2013 versin 1 Sida 1

298 >FILM l SKOLAN Reaktrs uppdrag gentemt sklan är att främja barn ch ungas möjligheter att få lära sig m den rörliga bilden sm uttrycksfrm, mediers påverkan, ch ges möjlighet att uttrycka sig med film ch medier. Berättandet ch möjligheten att använda sig av lika uttrycksfrmer bör finnas i alla lärsituatiner. Reaktrs arbete utgår från initiativ där såväl enskilda pedagger sm hela kmmuner vill arbeta med film ch medier i lärandet l arbetet ingår frtbildning, knsultatin, teknikutlåning ch kntaktförmedling. Reaktr bistår även kmmunerna i deras rganisering ch utveckling av sklbiverksamheten. Efterfrågan på eget filmskapande i sklan har ökat markant i ch med Skapande skla. Detta innebär att det finns strt behv av att persner med filmpedaggisk kmpetens engageras i de lika prjekten. Reaktr är en viktig länk i denna prcess. Nätverk ch samarbetsprjekt är viktiga för att lyfta upp allt sm händer i reginen i ett större sammanhang, ch ge nya krafter till eldsjälarna ute i kmmunerna. Mål för 2013: Sklbi Sklbi innebär att barn ch ungdmar ser film på den lkala bigrafen under skltid. Den gemensamma filmupplevelsen ger en utgångspunkt för samtal kring lika livsfrågr, men ckså kring filmens språk ch uttrycksmedel. Sklbi arrangeras lkalt av varje enskild skla, bigraf eller kmmun. Reaktr kan ge stöd i arbetet kring filmval ch frtbildning av pedagger. Svenska Filminstitutet har prjektmedel till rganisatinsutveckling av Sklbi. Reaktr kan fungera sm bllplank i kmmunernas arbete med ansökan. Mål: Reaktr ska verka för att det genmförs minst en sklbivisning i varje kmmun (25 st). Skapande skla Reaktr Sydst kan stödja sklr eller kmmuner i deras arbete med prjektupplägg för skapande skla. Reaktr Sydst ska i dessa fall finnas med i planering ch utvärdering. Reaktr kan bistå med kntakter till yrkesverksamma filmare/filmpedagger. Deras rll är att arbeta praktiskt i prjekten tillsammans med sklans pedagger. Reaktr ska även ta initiativ till samverkan med andra intressenter ch Verksamhetsplan Reaktr Sydst år 2013 versin 1 Sida 2

299 samarbetspartners för att utveckla skapande-skla-prjekt. Dessa kan t.ex. vara universitet eller AV-Media. Mål: Bidra till 10 skapande skla-prjekt, ch att nå elever genm dessa. Rådgivning Film ch media är ett eftersatt kmpetensmråde hs pedagger. Kpplingen mellan nyttjande på fritid till tillämpning i yrket är fta svag. Lärplanen ställer krav på lärarna att använda filmen sm ett verktyg i undervisningen. Reaktr ska stödja såväl enskilda lärare sm sklr i löpande arbete ch vid bedömning av elevernas arbete. Mål: Hantera en förfrågan i veckan. Teknikutlåning Reaktr Sydst ska erbjuda teknik särskilt riktad till sklr. Detta ska i första hand ske för att prva på att göra film i sklan, ch i samband med frtbildningsinsatser. Tekniken består av både filmkamerr med tillbehör ch visningsteknik (prjektr, duk, etc). Målsättningen är att sklrna på sikt ska införskaffa egen utrustning. Mål: Filmtekniken ska ha en utlåningsfrekvens på 70% utslaget över året. Filmmbud Filmambassadörerna är ett nätverk sm har startats för att fånga upp lärare ch tjänstemän sm jbbar med film i sklan från våra tre län. Nätverket ska skapa förutsättningar för mer samarbete, både lkalt ch över kmmun/länsgränser, samt utbyte av erfarenheter. Reaktr vill ckså inspirera dessa nyckelpersner genm filmvisningar, filmfestival eller ideer kring filmskapande. Nätverket ska vara lättillgängligt ch dialg kmmer att föras via sciala medier ch fysiska träffar. Mål: Samla 25 filmambassadörer i reginen. Arrangera minst ett erfarenhetsutbyte i varje län dit samtliga ambassadörer bjuds in. Samarbetsprjekt Reaktr Sydst ska frtsatt samverka med andra rganisatiner sm arbetar med film ch mediefrågr i sklan. Målet är att bidra till en ökad Verksamhetsplan Reaktr Sydst år 2013 versin 1 Sida 3

300 kvalite på verksamheten samtidigt sm erfarenheter från de tre sydstlänen sprids ch uppmärksammas på natinell nivå. Under 2013 avser vi att i huvudsak arbeta med: Reginala samarbetsprjekt: Barnfilmbyn l Mariannelund jbbar man för att skapa Barnfilmbyn ch Filmernas hus. Man har även en större ambitin, då man vill utveckla ett kunskaps- ch resurscentrum för barnfilm sm sträcker sig långt in över våra länsgränser. Barnfilmbyn vill inspirera lärare att använda film ch audivisuella media sm pedaggiska verktyg. Tillsammans med Reaktr Sydst kan Barnfilmbyn hjälpa till med allt från filmval ch filmsamtal till temaveck r. Mål: Reaktr deltar sm bllplank i utvecklingen av Barnfilmbyn. Medarrangera en frtbildningsdag för pedagger i Vimmerby ch Hultsfreds kmmuner tillsammans med barnfilmbyn. Re:Eiin ( ) Prjektet drivs avelin Wägner-sällskapet, i samarbete med Växjö kmmun, Kulturparken Småland ch Reaktr Sydst, med finansiering från Allmänna arvsfnden. Reaktr bistår med teknikutlåning ch lkaler till filmprduktiner gjrda av ungdmar i prjektet, samt ingår i referensgruppen för framtagande av filmhandledningar förhögstadie-ch gymnasiesklan. Prjektet syftar till att ta fram mdeller för att arbeta med aktivt medbrgarskap, med utgångspunkt i El in Wägners hjärtefrågr fred, jämställdhet ch miljö. Ungdmarnas egna prduktiner har en central rll i prjektet. Mål: Att ha medverkat vid tre nätverksträffar gällande filmhandledningarna. Att medverka till att filmerna sm skapats i prjektet sprids ch visas i fler sammanhang än sklan. Skla ch Kultur i samarbete med Riksteatern Reaktr Sydst ingår i prjektgruppen ch ska verka för att filmen har en förankrad rll i arbetet. Målet är att öka måluppfyllelsen i Kalmar läns sklr genm ökad samverkan mellan kulturföreträdare, kmmunens skl- ch Verksamhetsplan Reaktr Sydst år 2013 versin 1 Sida 4

301 kulturförvaltningar ch Linneuniversitetet Prjektet är reginalt, men har ambitiner att påverka natinellt. Mål: Att medverka i prjektgruppens sammanträden, samt att delta i spridningen av prjektets erfarenheter. Creatlearn ( ) Reaktr Sydst deltar i EU-prjektet Creatlearn tillsammans med Kalmar kmmun, två Kalmar-sklr, Riksteatern ch Byteatern. l ytterligare fyra länder runt Östersjön medverkar både sklr ch kulturaktörer, för att ta fram nya mdeller för att arbeta med kreativa lärprcesser i sklan ch öka samarbetet mellan skla ch kultur. Länderna ska utbyta erfarenheter ch tillsammans verka för att mdeller för kreativa lärprcesser tas fram. Mål: Reaktr ska delta i 5 planerings- ch uppföljningsmöten med de svenska parterna Byteatern, Kalmar kmmun samt Södermöre- ch Falkenbergs klan. Genmföra tre filmwrkshpar med eleverna på båda sklrna Ta fram ett filmpaket med reginala krt- ch dkumentärfilmer för sklrna att arbeta med mellan träffarna Medverka till att en sklbivisning på temat civilkurage sker för de båda sklrna. Skriva m erfarenheterna på engelska på prjektets webbplats ch facebks ida. Skriva lggbk vid varje steg i prcessen ch lämna in detta till Linneuniversitets frskare sm har i uppdrag att följa prjektet. Natinella samarbeten: Föreningen Film- ch mediepedaggik Mål: Sitta med i redaktinen för webbplatsen. Medverka till de årliga frtbildningsdagarnas utfrmning. Delta på en natinell träff för att utbyta erfarenheter kring film- ch mediepedaggiska frågr natinellt. Reginala Resurscentrums Samarbetsråd Verksamhetsplan Reaktr Sydst år 2013 versin 1 Sida 5

302 Reaktr bidrar med en ledamt i arbetsgruppen för visningsfrågr ch en i arbetsgruppen pedaggikfrågr. Mål: Utveckla, bidra ch lära m visningsfrågr Utveckla, bidra ch lära kring pedaggiskafrågr > FILMSKAPARE Reaktr Sydst stöttar unga filmare i reginen sm vill berätta en histria för publik. Detta görs genm eknmiskt stöd för krt- ch dkumentärfilmsprduktiner, dramaturgistöd samt utlåning av filmteknik. Reaktr arbetar även med kmpetensutveckling i frm av subventin av kursavgiften för filmare från reginen ch "filmfika" (nätverksträffar) sm anrdnas utifrån filmarnas behv. l kntakterna med reginens mindre filmblag, sm fta drivs av unga vuxna, stöttar Reaktr deras möjligheter att bredda sin verksamhet genm sammankppling med nya uppdragsgivare. Reaktr ser ett växande behv av yrkesverksamma filmare sm kan förmedla sitt kunnande i sklan. Detta gäller bland annat Skapande skla-prjekt, där Reaktr spelar en rll när det gäller kmpetensutveckling av såväl filmarbetare sm pedagger för en långsiktig utveckling av estetiska lärprcesser i reginen. Reaktr Sydst söker nya medel för att under år 2013 lkalt stimulera filmskapande fritidsverksamhet för barn ch unga. Reaktr vill stödja studieförbund, kulturskla, fritidsverksamhet ch föreningsliv genm att krdinera ch följa upp deras initiativ på mrådet. En tanke är att ge utvecklingen en skjuts genm att erbjuda en filmbuss, sm far fram likt en bkbuss, ch erbjuder teknik för både visning ch skapande av film. Mål för 2013: Växthusstöd till filmer sm spelas in i reginen av filmare bende i reginen. Maxbelpp kr. Stödet behandlas löpande av Reaktr Sydsts filmprduktinshandläggare. Verksamhetsplan Reaktr Sydst år 2013 versin 1 Sida 6

303 Mål: Hälften av det finansiella stödet ska gå till kvinnliga filmare. Minst 15 st växthusstöd ska delas ut. Prduktinsstöd till filmer sm prduceras av filmare bende i reginen. Max belpp kr. Där stöd på över kr ska växlas upp med en mtfinansiering av mtsvarande summa. Stödet fördelas vid tre tillfällen per år av en fristående jury. Mål: Hälften av det finansiella stödet ska gå till kvinnliga filmare. Verka för att få en mångkulturell bredd hs de filmare sm söker stöd. l större prduktiner, över kr, pririterar Reaktr att gå in tidigt där finansieringen kan göra skillnad. Teknikutlåning Reaktr Sydst ska ha en uppdaterad teknikpark sm väl mtsvarar filmarnas behv. Mål: Målet är att ha en utlåningsfrekvensen på 60 % utslaget över årets alla dagar. Kmpetensutveckling av filmare Reaktr Sydst kmmer att erbjuda filmare bende i reginen kmpetensutvecklingsstöd på upp till kr för att de ska kunna subventinera deltagande på kurser, nätverksträffar ch filmfestivaler ute i landet. Reaktr Sydst genmför även en särskild kmpetensutveckling för yrkesverksamma filmare ch filmpedagger sm vill arbeta praktiskt med film i sklan. Mål: 1 O stöd ska ha delats ut till filmare bende i reginen. Filmsyster Reaktr ska löpande arbeta med nätverket Filmsyster för att särskilt stötta ch synliggöra unga kvinnliga filmare i reginen. Mål: 2 gemensamma träffar per år för nätverkets medlemmar. Filmvisning av reginalt prducerad film med syfte att synliggöra den reginala filmen ch låta filmarna inspireras ch visar sina verk inför en fysisk publik samt skapa nya kntakter. Mål: Verksamhetsplan Reaktr Sydst år 2013 versin 1 Sida 7

304 Arrangera Filmfestivalen TellUs där reginens filmer samlas på nätet ch de nminerade visas på duk inför en fysisk publik Arrangera Ginefest där ett urval av de filmer Reaktr stöttats under året visas ch alla dess filmare presenteras. Samprducera med minst en annan rganisatin/aktör. Utvecklingen av unika filminspelningsmiljöer, filmturism ch besöksnäring är ett mråde där Reaktr företräder reginens intressen. Mål: Att Reginförbundet i Kalmar län skriver avtal med öresunds Filmkmmissin. Upprätthålla dialgen med öresunds Filmkmmissin kring dess arbete i Regin Blekinge. Nya finansieringsfrmer Reaktr ska uppmuntra ch stötta nya finansieringsfrmer ch samarbeten för att stödja deltagarkulturer. Mål: Att delta på reginernas infrmatin m crwdfunding-evenemang ch wrkshps ch sprida detta till reginens filmare. Att bistå filmare med kmpetens kring att kmma igång med ch lägga upp prjekt för crwdfunding eller andra alternativa finansierings mdeller. Att inspirera filmarna till samarbeten med varandra, samt andra aktörer inm den kreativa sektrn. > FILM OCH PUBLIK Under år 2012 blev flertalet bigrafer i reginen digitala. Samtidigt har en ny möjlighet blmmat upp för de mindre lkala samlingsplatserna, en utveckling sm i delar kan jämföras med?o-talets 16 mm visningar. För var dag sm går utvecklas filmrättigheterna ch distributinskanalerna för dessa lkala mötesplatser. Vad sm krävs är en teknikinvestering på mellan 50 tkr ch 200 tkr. ch en kännedm m sin publik. Reaktr Sydst har i denna mvälvande tid ett mycket viktigt uppdrag. Detta består i att bistå bigrafer, filmklubbar, föreningar ch kmmuner med kmpetens kring bigrafutveckling, publikarbete, samarrangemang, rättigheter ch tillgänglig repertar. Reaktr är även behjälpliga i ansökningsförfaranden, mvärldsanalys ch infrmatin kring den aktuella digitaliseringen. Verksamhetsplan Reaktr Sydst år 2013 versin 1 Sida 8

305 Genm samverkan i Leader-prjektet Film i Glasriket byggs det upp en mbil digital visningsenhet i fyra kmmuner. Här har man under några år framgångsrikt samverkat kring en gemensam filmfestival samt driver ett samarbete kring utveckling av de medverkande föreningarna. Reaktr medverkar genm ffentlig medfinansiering i frm av arbetstid. Erfarenheterna härifrån kmmer att kmma reginen till gagn i många år framöver. Reaktr Sydst ska även stimulera fler lkala initiativ till att uppleva, arrangera ch samtala m film. Det kan till exempel handla m utmhusbi, ungdmsfilm, hembygds-, krtfilms- eller dkumentärfilmsklubbar i alternativa visningsmiljöer. Dc Lunge i Kalmar ch Växjö har tidigare framgångsrikt startats upp med Reaktr Sydsts stöd. Målsättningen med alla stöd från Reaktr Sydst till nya initiativ ch grupperingar inm film- ch publikmrådet är att dessa ska drivas självständigt. Initiativet måste kmma från lkal nivå ch kunna frtsätta att växa ch utvecklas där, annars finns det ingen bärighet på lång sikt. Mål 2013: Publikarbete ch repertar. Hur lckar man en publik till sin visning? Reaktr ska bidra med kmpetens kring vilken filmrepertar sm fungerar i lika visningssammanhang ch hur rättigheterna klareras. Nya samarbeten ch arbetsfrmer för arrangörer blir en naturlig följd av arbetet med repertaren. Mål: Stödja ett filmval per vecka. Reaktr ska särskilt verka för att arrangemang för, av ch med barn ch unga lyfts fram ch utvecklas. Nya visningsfrmer Reaktr Sydst ska erbjuda stöd i frm av kmpetens, nätverk ch samarbeten. Reaktr ska även tillhandahålla ett mindre finansiellt uppstartsstöd för nya visningsfrmer i reginen. Mål: Identifiera ch stötta minst fem utmhusbivisningar eller andra alternativa visningsfrmer. Medverka till att identifiera ch stötta minst en lkal filmverksamhet i dess utveckling att kunna bli kntinuerlig. Utlåning av digital visningsteknik Reaktr sydst erbjuder utlån av visningsteknik bestående av duk, prjektr ch ljud. l första hand lånas tekniken ut till försöksverksamhet där ett nytt publikunderlag undersöks. Där försöken faller väl ut uppmuntras visningsentreprenören att investera i egen teknik. l andra hand lånas utrustningen ut till visningsinitiativ där nya Verksamhetsplan Reaktr Sydst år 2013 versin 1 Sida 9

306 filmvisningsmiljöer ska testas, ch där det inte finns någn annan möjlighet än att använda prtabel visningsteknik. Mål: Reaktr Sydsts digitala visningsutrustning lånas ut till minst fem rganisatiner sm vill undersöka nytt publikunderlag. Utlån till ti lika visningar där nya platser för filmvisning testas. Film i Glasriket Leaderprjektet går år 2013 in i sin slutfas. Fkus kmmer att ligga på utveckling av de lkala bigraferna ch deras publikarbete. Mål: Att sprida nyvunnen kunskap ur prjektet främst reginalt men ckså natinellt. >KOMMUNIKATION Reaktr kmmunicerar främst med sin målgrupp genm telefn, skype, mejl, webbpublicering, facebk ch blgg. Mål för kmmunikatinen 2013: telefnsamtal ch meddelande (SMS/MMS) per år. 820 prenumeranter på det allmänna nyhetsbrev 340 prenumeranter på nyhetsbrevet till filmare 70 prenumeranter på nyhetsbrevet till pedagger i Blekinge 40 prenumeranter på nyhetsbrevet till pedagger i Krnbergs län 76 prenumeranter på nyhetsbrevet till pedagger i Blekinge 250 unika besökare ch 18 interaktiner i snitt per inlägg på Facebk unika besökare per år därav 20 i snitt per dag på blggen. Verksamhetsplan Reaktr Sydst år 2013 versin 1 Sida 1 O

307 > HORISONTELLA PERSPEKTIV Jämställdhet Filmbranschen är en mycket jämställd bransch. Med anledning av detta har Reaktr valt att särskilt stötta unga kvinnliga filmare, för att förändra strukturer underifrån. Detta görs bland annat genm det reginala nätverket Filmsys ter. Reaktr arbetar genmgripande med att lyfta fram gda exempel ch förebilder. Både inm mrådet Film i Sklan ch Film sm publikarrangemang utmanar verksamheten synsätt genm att lyfta in kmpetenta kvinnr ch män i sammanhang där de bryter invanda könsstrukturer. Detta kan till exempel gälla val av föreläsare eller utbildare. Tillgänglighet Reaktr stödjer de i reginen sm vill visa eller uttrycka sig med film. Det övergripande kravet är att man vill berätta någt för en publik. Tillgänglighetsperspektivet är viktigt utifrån flera lika nivåer; dels bemötande, men även utfrmning av såväl digitala sm fysiska miljöer så att de är tillgängliga för alla. Reaktr Sydst strävar efter att ha med sig detta perspektiv genmgående sm knsulentverksamhet. Barnperspektiv Rektrs verksamhet stimulerar tillgänglighet ch delaktighet för barn ch unga sm medbrgare. Detta är en central del i Reaktrs uppdrag. Genm lyhördhet för barn ch ungas åsikter försöker vi förvanskat lyfta deras behv ch röster såväl i de egna insatserna sm i andras beslutsunderlag. Internatinellt perspektiv Organisatinsmässigt är filmresurscentrumen i Sverige unika i världen. Men släpper man filmperspektivet finns det mycket att lära från knsulentverksamheter i andra natiner. l flera länder arbetas det lkalt med att stödja barn ch ungas filmande. Här kan Reaktr ta intryck av hur utbud ch samverkan sker på kmmunal nivå. Film visas över hela världen ch förutsättningarna ändras nu med en rasande fart. För att hänga med är det viktigt att ha en internatinell utblick. Reaktr bör hålla sig framme i frågr sm rör publikarbete för att delta i kunskapsutbytet Aven när det gäller estetiska lärprcesser ch filmarbete i sklan håller sig Reaktr Sydst väl ajur med den internatinella utvecklingen på mrådet. Initiativ undersöks löpande för samverkans- ch utvecklingsprjekt med andra länder. Verksamhetsplan Reaktr Sydst år 2013 versin 1 Sida 11

308 Intarkulturell utveckling ch mångfald Filmen är en erhört kraftfull knst- ch mediefrm för att främja kmmunikatinen mellan människr från lika kulturer. Att redan i tidig ålder få berätta sin histria, ch att träna sig på att se ch förstå världen ur andras synvinkel är helt nödvändigt för att en interkulturell utveckling ska kunna ske. Reaktr Sydst ska bidra till att skapa arenr där fler röster får höras, där alla blir sedda ch respekterade, samt verka för att så även ska ske hs våra samarbets partners. Daltagarkulturer Att aktivt arbeta med utvecklandet av unga deltagarkulturer ökar reginens attraktivitet för både bende ch besökare, ch är en viktig grund för såväl demkrati sm hållbar utveckling. Det finns str utvecklingsptential i reginen kring unga deltagarkulturer. Detta gäller alltså inte film- ch kulturprjekt i strt, utan särskilt sådana sm har att göra med deltagande ch medskapande. Digitala såväl sm fysiska. Reaktr arbetar med mrådet med utgångspunkt i film ch digitala medier. Dessa är självklara grundverktyg sm nyttjas inm deltagarkulturer vilket speglas inm Reaktrs alla verksamhetsmråden. Verksamhetsplan Reaktr Sydst år 2013 versin 1 Sida 12

309 SÄNDLISTA: Regin Blekinge Reginförbundet i Kalmar län Reginförbundet i södra Småland ÄSKANDE OM ÖKAT VERKSAMHETSSTÖD 2013 Reaktr Sydst önskar utveckla sin verksamhet inm flera mråden enligt bifgad verksamhetsplan ch budget. >HUVUDMÄNNENs ANSLAG TILL VERKSAM H ETEN Anslag 2012 Äskande 2013 Anslag 2013 Reginförbundet södra Småland kr kr l kr Regin Blekinge kr kr l kr Reginförbundet i Kalmar län kr kr kr Kulturrådet (td. SFI) kr kr kr Ttalt: kr l kr kr Utöver satsningarna sm definieras nedan gäller även en del av äskningen uppräkning av löner till2013 år nivå för att kunna bibehålla anställd persnal. > 901- BAS Reaktr äskarförtvå nya halvtidstjänster: -Film i Sklan. Syftet är att möta den ökade efterfrågan från sklrna på Reaktrs kmpetens när det gäller att stödja deras arbete med filmen sm en integrerad del i all undervisning. Det är den nya lärplanen sm ställer krav på detta. Tjänsten beräknas kräva en anslagshöjning på kr. -Filmskapare. Syftet är att stödja lkala insatser riktade till barn ch ungdmar. Reaktrs rll är att kmpetensutveckla t.ex. fritidsgårdar ch studieförbund ute i km m une rna. I tankarna finns en film buss sm likt en bkbuss skapar en bst i det lkala arbetet med att tillgängligöra filmen för barn ch unga. Tjänsten beräknas kräva en anslagshöjning på kr. > 902- FILM PRODUKTION > 6981 Prduktinsstöd Reaktr avser att återställa prduktinsstödet genm att äska m kr. Anslagen till krt- ch dkumentärfilmsprduktiner mtsvarar på inget sätt efterfrågan. Att nu återgå till2010 års anslagsnivå kr är ett litet steg på rätt väg, men tydlig markering att anslaget i vart fall inte årligen ska minskas. 1 Utöver detta anslag går Kalmar Kmmun in med hyreskstnaden på krför Reaktrs kntr i Kalmar. Därmed är grundanslagen från de tre reginerna i princip lika. REAKTOR SYOOST SIDA 1/Z

310 > 6988 Växthusstöd Filmare kan söka upp till3 000 kr i Växthusstöd. Handläggningstiden är krt. Stödet kan gå till t.ex. skådespelare, smink, resa eller mat ch fyllerverkligen behvet hsfrämst filmare i 15 till20 års åldern. Reaktr äskar kr för att förstärka Växthusstödet år > 903:2- FILM OCH PUBLIK > 6984 Visningsinitiativ (Visningsstöd i kntplan) Reaktr avser att tillhandahålla ett m in d re finansiellt uppstartsstöd för nya visningsfrmer i reginen. Målet är att identifiera ch stötta minst fem utmhusbivisningar eller andra alternativa visningsfrm er, samt medverka till att identifiera ch stötta m in st en lkal verksam het i dess utveckling att kunna bli kntinuerlig. Reaktr äskar därför kr till att kunna stödja visningsinititativ. > 7600 Utbildning Reaktr äskar kr till intern kmpetensutveckling vad gäller publikarbete för bigrafer. Branschens förutsättningarändras dramatiskt i ch med ny teknik. Reaktr behöver därmed stärka sin kmpetens genm internatinell utblick. yaxjö Martin Enebrg Verksamhetsledare Reaktr Sydst REAKTOR SYOOST SIDA 2/2

311 Reginstyrelsen Ärende 8 c Kulturstipendier, kulturpris ch årets bubblare 2012 Dnr 12/0091 Förslag till beslut Reginstyrelsen beslutar (namn för pristagare presenteras på mötet) Att utnämna X till årets kulturpristagare Att utnämna X till årets bubblare Att utse följande persner till kulturstipendiater - X, X, X ch X. Ärendet Reginförbundet södra Smålands årliga utdelning av kulturpriser ch stipendier syftar till att främja den kulturella infrastrukturen i länet. Utmärkelserna Kulturpris ch Bubblare tar sin utgångspunkt i medbrgarperspektiven i Reginal kulturplan för Krnbergs län Reginförbundet södra Smålands kulturpris ska hedra persner sm genm sin verksamhet gjrt en förtjänstfull kulturell insats i länet. Bubblare är ett vandringspris sm delas ut till en aktör sm just inlett en spännande utveckling, gärna med fkus på sektrsöverskridande samarbete. Kulturstipendierna ska stödja ch uppmuntra förtjänstfull verksamhet inm skilda knstnärliga mråden. Särskild hänsyn tas till yngre knstnärers, företrädesvis år, möjlighet att frtsätta inm kulturens mråde. Pris till årets kreativa entreprenör beslutades av styrelsen ch delades ut på Företagardagen, en del av Innvatinshelg, Bifgade handlingar: - Arbetsutskttets prtkll 229/12 - Kulturpris ch kulturstipendier i Krnbergs län

312 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Reginstyrelsens arbetsutsktt Sammanträdesdatum Sida (37) 229 Kulturstipendiater, kulturpris ch bubblare 2012 Dnr 12/0091 Bakgrund Reginförbundet södra Smålands årliga utdelning av kulturpriser ch stipendier syftar till att främja den kulturella infrastrukturen i länet. Utmärkelserna Kulturpris ch Bubblare tar sin utgångspunkt i medbrgarperspektiven i Reginal kulturplan för Krnbergs län Reginförbundet södra Smålands kulturpris ska hedra persner sm genm sin verksamhet gjrt en förtjänstfull kulturell insats i länet. Bubblare är ett vandringspris sm delas ut till en aktör sm just inlett en spännande utveckling, gärna med fkus på sektrsöverskridande samarbete. Kulturstipendierna ska stödja ch uppmuntra förtjänstfull verksamhet inm skilda knstnärliga mråden. Särskild hänsyn tas till yngre knstnärers, företrädesvis år, möjlighet att frtsätta inm kulturens mråde. Pris till årets kreativa entreprenör beslutades av styrelsen ch delades ut på Företagardagen, en del av Innvatinshelg, Beslutsunderlag - Kulturpris ch kulturstipendier i Krnbergs län Beslut Arbetsutskttet föreslår styrelsen besluta Att utnämna årets kulturpristagare i enlighet med kulturberedningens förslag. Att utnämna årets bubblare i enlighet med kulturberedningens förslag. Att utse kulturstipendiater i enlighet med kulturberedningens förslag. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

313 Dnr 12/0091 Datum , rev Kulturpris ch kulturstipendier i Krnbergs län Övergripande mål med utmärkelserna Krnbergs län ska erbjuda ett innvativt kulturklimat med bredd ch spets. Reginal kulturplan för Krnbergs län är det styrdkument sm anger riktningen för Reginförbundet södra Smålands utvecklingsarbete inm kulturmrådet. Ur ett medbrgarperspektiv innebär utvecklingsarbetet att: Du sm ung ska få ökad tillgång till kulturutbud ch stöd att utveckla eget skapande Sm prfessinell kulturskapare ska du hitta fler uppdrag ch kreativa miljöer att verka i Vill du arrangera kultur ska det vara enklare Kan du själv inte ta dig till kulturen så ska kulturen kmma till dig Du ska kunna dela med dig av kunskap ch idéer ch samskapa kultur med prfessinella kulturskapare Du ska få tillgång till ett breddat kulturutbud med hög kvalitet Du ska enklare kunna bevara, använda ch utveckla vårt kulturarv Du ska få ökade möjligheter att påverka förändringar av det ffentliga rummet Du ska få fler möjligheter att uppleva natinella ch internatinella gästspel ch knstnärliga utbyten. Reginförbundet södra Smålands årliga utdelning av kulturpriser ch stipendier tar sin utgångspunkt i medbrgarperspektiven med syftet att främja den kulturella infrastrukturen i länet.

314 Den ttala summan för kulturpriser ch kulturstipendier uppgår årligen till kr, varav kr går till mkstnader i frm av annnsering, juryexpertis, blmsterinköp, diplm mm. Kulturstipendium Reginförbundet södra Småland delar årligen ut fyra stipendier m krnr vardera, sm delas ut vid Reginfullmäktiges sista sammanträde för året. Kulturstipendiet ska stödja ch uppmuntra förtjänstfull verksamhet inm skilda knstnärliga mråden såsm litteratur, musik, sång, bildknst, teater, dans, film, ftknst, digitala medier ch andra jämställda mråden. Sökande till kulturstipendium ska bedriva sin huvudsakliga verksamhet i länet. Särskild hänsyn tas till yngre knstnärers, företrädesvis år, möjlighet att frtsätta inm kulturens mråde. Det kan t.ex. gälla att genmföra lika typer av påbörjad utbildning. Kulturstipendium annnseras i den lkala dagspressen ch sökes via ansökan till Reginförbundet södra Småland. Kulturkansliet tillsätter experter inm respektive knstmråde vars uppgift är att bedöma ansökningarna ch föra fram de kandidater de anser är lämpliga stipendiater. Dessa förslag vägs sedan samman av kansliet sm i förslagen till styrelsen tar särskild hänsyn till: möjlighet att frtsätta inm kulturens mråde, kulturmråde, kön ch spridning i länet, i den rdningen. Förslag till stipendiater presenteras för styrelsen för beslut. Kulturpris Kulturpristagare utses av reginförbundets styrelse ch delas årligen ut vid reginfullmäktiges sista sammanträde. Reginförbundet södra Smålands kulturpris ska hedra persner sm genm sin verksamhet gjrt en förtjänstfull kulturell insats i Krnbergs län. Avsikten är att uppmärksamma persner sm nrmalt inte kan kmma i åtnjutande av varken stipendium eller annat belöningssystem. Priset består av ett knstverk eller knsthantverk sm pristagaren själv får välja, till ett värde av kr. Kreativ entreprenör inm kulturmrådet Kreativ entreprenör beslutas av reginförbundets styrelse ch delas årligen ut vid Företagardagen i Växjö. Kreativ entreprenör delas ut till en entreprenör sm på ett betydelsefullt sätt bidragit till att skapa ett kreativt klimat ch främjat kreativa mötesplatser i Krnbergs län. Det kan t.ex. gälla restauranger, kaféer, företag, ideella 2 (3)

315 rganisatiner eller andra aktörer. Priset består av ett knstverk eller knsthantverk sm pristagaren själv får välja till ett värde av kr. Bubblare Pristagare till Bubblare beslutas av reginförbundets styrelse ch delas årligen ut vid reginfullmäktiges sista sammanträde för året. Bubblare ska gå till en aktör sm just inlett en spännande utveckling, gärna med fkus på sektröverskridande samarbete. Priset är ett vandringspris bestående av ett glasknstverk från Transjö Hytta i Ksta. Rutiner ch urvalsförfarande utmärkelser En kulturprisgrupp utsedd av reginförbundets kulturberedning tar fram förslag till pristagare för Kulturpris, Kreativ entreprenör ch Bubblare. Vid sammansättning av prisgruppen tas hänsyn till kännedm m länet ch lika delar av kulturlivet, liksm en jämn fördelning mellan könen samt spridning mellan lika kulturmråden. När pristagare föreslås skall prisgruppen särskilt beakta; spridning i länet, kön ch kulturmråde, i den rdningen. Reginförbundet efterlyser inför kulturprisgruppens möte förslag från kmmunernas tjänstemän med ansvar för kultur. För Kreativ entreprenör efterfrågas även förslag från kmmunernas tjänstemän med ansvar för näringslivsfrågr. Prisgruppens förslag bereds av kulturberedningen vilken mtiverar pristagare till styrelsen sm tar beslut. 3 (3)

316 Reginstyrelsen Ärende 8 d EU:s framtida sammanhållningsplitik Synpunkter på södra Östersjöprgrammet kmmande prgramperid för Småland Blekinge, Dnr 08/0175 Förslag till beslut Reginstyrelsen beslutar Att gdkänna av rdförande vidtagen åtgärd att avge skrivelse Synpunkter på södra Östersjöprgrammet kmmande prgramperid för Småland Blekinge, i enlighet med upprättad handling. Ärendet Huvudmännen för Småland & Blekinges Brysselkntr har avgett skrivelse Synpunkter på södra Östersjöprgrammet kmmande prgramperid för Småland Blekinge, sm ett led i utfrmningen av EU:s framtida sammanhållningsplitik. Föreslås att styrelsen gdkänner av rdförande vidtagen åtgärd. Bifgade handlingar: - Arbetsutskttets prtkll 230/12 - Synpunkter på södra Östersjöprgrammet kmmande prgramperid för Småland Blekinge,

317 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Reginstyrelsens arbetsutsktt Sammanträdesdatum Sida (37) 230 EUs framtida sammanhållningsplitik synpunkter på södra Östersjöprgrammet kmmande prgramperid för Småland Blekinge Dnr 08/0175 Bakgrund Huvudmännen för Småland & Blekinges Brysselkntr har avgett skrivelse Synpunkter på södra Östersjöprgrammet kmmande prgramperid för Småland Blekinge, sm ett led i utfrmningen av EU:s framtida sammanhållningsplitik. Föreslås att styrelsen gdkänner av rdförande vidtagen åtgärd. Beslutsunderlag - Synpunkter på södra Östersjöprgrammet kmmande prgramperid för Småland Blekinge Beslut Arbetsutskttet föreslår styrelsen att besluta Att gdkänna av rdförande vidtagen åtgärd att avge skrivelse Synpunkter på södra Östersjöprgrammet kmmande prgramperid för Småland Blekinge, i enlighet med upprättad handling. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

318 SMÅLAND, BLEKINGE Suth Sweden Till statsråds beredningen Regeringskansliet Stckhlm Synpunkter på Södra Östersjöprgrammet inför kmmande strukturfndsperid. Den kmmande strukturfndsperiden är nu under diskussin kring såväl gegrafi sm tematiska mråden for bl.a. prgrammen för Eurpeiskt territriellt samarbete (ETC). I den diskussinen har det framförts förslag m att slå samman nuvarande Central Baltic prgrammet med Suth Baltic prgrammet till ett samlat gränsreginalt samarbetsprgram administrerat av Östersjöprgrammets sekretariat i Rstck. Med anledning av detta vill Småland Blekinge Suth Sweden avge följande synpunkter. Södra Östersjöprgrammet tillkm i ett sent skede i föreberedelsema för prgramperiden efter ett intensivt påverkansarbete från Eurregin Baltic, regienema i sydöstra Sverige ch med starkt stöd från den svenska regeringen. Våra erfarenheter är att prgrammet fungerar mycket väl ch att det ckså inneburit att fler rganisatiner ch kmmuner blivit aktiva i det Eurpeiska territriella samarbetet. Dessa erfarenheter stöds ckså av Swec Eurfuture AB:s rapprt den 29/ m "Svenska erfarenheter från genmforandet av EDprgrammen för gränsöverskridande samarbete Central Baltic, Suth Baltic ch Kattegatt-Skagerak". Författarna Ulf Savbäck ch Sigrid Hedin skriver där att "Suth Baltic är ett väl förankrat prgram med strt stöd bland de viktigaste intressentema i det svenska prgrammrådet Aktivitetema är väl spridda mellan länen, även inkluderat Krnberg. Kmmunemas stra deltagande måste anses vara mycket psitivt för en frtsatt förankring av samarbetet i prgrammrådet Prgrammet anses överlag fungera väl" Våra huvudsakliga skäl till att forespråka Södra Östersjöprgrammets frtsatta existens sm eget gränsreginalt prgram är följande: REGIONAL COUNCIL IN KALMAR COUNTY Address: Nygatan 34, Bx 762, SE KALMAR Tel: +46 (0) , Fax: +46 (0) , inf@kalmar.reginfrbund.se,

319 2 Södra Östersjöprgrammet är redan ett strt prgram sm inkluderar fem länder med det gemensamt att gegrafin utgörs av relativt perifera delar i respektive land. Vår erfarenhet är att en utvidgning av gegrafin skulle göra det än svårare att ra stöd för prjekt med partners på reginal, kmmunal ch NGO-nivå. Risken är att prjekt med partners från större städer ch universitet pririteras i sådana prgram. Detta skulle i så fall stärka redan starka centrala "tillväxtcentra" i strid mt sammanhållningsplitiken ide. EV-prgrammen bör uppfattas sm finansiella instrument vars primära mål är att stödja existerande samarbetsstrukturer, sm t.ex. Eurreginer, istället för att skapa nya. När det redan finns ett transnatinellt prgram för hela Östersjöreginen ser vi ingen anledning att ändra de gränsreginala prgram, sm på ett utmärkt sätt stödjer redan etablerade samarbetsstrukturer sm t.ex. Eurregin Baltic. Södra Östersjöprgrammet har varit ch är ett utmärkt instrument för att gemensamt rena Östersjön, föra samman arbetsmarknadsreginer, öppna gemensamma arenr för interkulturellt utbyte, göra gränsreginala insatser för gemensamma turisminsatser, skapa transprtkrridrer för ökad handel ch därmed skapa ökat välstånd i reginen. Faktrer sm inte minst OECD:s territrial reviews för Småland-Blekinge pekar på sm viktiga för ökad tillväxt i reginen. Vi vill slutligen gärna instämma i Swec-rapprtens välfrmulerade slutsats: "Suth Baltic är ett välfungerande prgram sm har strt stöd hs de svenska aktörerna. Det finns ra synpunkter från intervjuerna eller statistiken sm föranleder stra förändringar i prgrammet." 22 ktber 2012 Reginförbundet i Kalmar län Regin Blekinge Reginförbundet Södra Småland l /..,. 'V \ Harald Hjalmarssn Ordförande Christina Matlissn Ordfrande Rland Gustbee OrdfOrande G;J"" Linneuniversitetet Blekinge Tekniska Högskla tz~ c... Bengt Dahlqvist Ordfrande Stephen Hwang Rektr Ursula Hass Rektr Högsklan i Jönköping Anita Hansb Rektr

320 Reginstyrelsen Ärende 8 e EU:s framtida sammanhållningsplitik ERB Terms f reference Future EU Chesin Plicy Dnr 08/0175 Förslag till beslut Arbetsutskttet föreslår styrelsen att besluta Att Reginförbundet södra Småland ställer sig bakm ERB:s psitinspapper avseende tematiska pririterar avseende södra Östersjöprgrammet, samt nterar skrivelser till GD Regi angående Suth Baltic Crss-Brder Cperatin Prgramme (the Prgramme) till prtkllet. Ärendet ERB:s styrelse behandlade vid sammanträde den 20 nvember 2012 ERB Terms f reference Future EU Chesin Plicy. Föreslås att styrelsen ställer sig bakm ERB:s psitinspapper avseende tematiska pririterar avseende södra Östersjöprgrammet Bifgade handlingar: - ERB Terms f reference Future EU Chesin Plicy, inklusive bilagr. - Skrivelser till DG Regi angående Suth Baltic Crss-Brder Cperatin Prgramme (the Prgramme)

321 Eurregin Baltic Draft f a renewed Terms f Reference ERB TASK FORCE: FUTURE EU COHESION POLICY Missin Cmpsitin T ensure that the ERB psitins and needs will be cnsidered in the preparatin f the EU prgrammes , with a particular fcus n the Suth Baltic prgramme, the transnatinal prgramme fr the Baltic Sea Regin, and pssibly neighburhd prgrammes in the ERB cperatin area. A main task is t exchange infrmatin n the prgramming prcesses t all ERB secretariats and t reprt n the prcesses t the ERB Executive Bard. Anther task is t be a cnsulting bdy fr cnsultatins in the different prgrammes, public as well as internal (if pssible) A third task is t mre pr-actively identify future ptential ERB prjects within the different prgrammes, meeting the strategic bjectives in the ERB 2020 Agenda and actin plans. A furth task is t mnitr further wrk n the EGTC regulatin and reprt t the ERB Bard. Representatives in the ERB member rganisatins directly invlved in the preparatin f the Suth Baltic prgramme, the Baltic Sea Regin prgramme and pssibly future neighburhd prgrammes including ERB regins. Especially representatives in jint prgramming cmmittees and task frces shuld be cnnected t the Task Frce. The reginal ERB secretariat n Brnhlm will lead the Task Frce, assisted by the Internatinal Permanent Secretariat. Niels Chresten Andersen, Reginal Municipality f Brnhlm Sławmir Demkwicz-Dbrzański, IPS Therese Magnussn, Reginal Cuncil in södra Småland Jan Martinssn, Reginal Cuncil in Kalmar Cunty Michal Ostwski, Office f the Marshal f Pmrskie Vivdeship Valdas Puckrius, Assciatin Regin Klaipeda Peter Ratcvich, Regin Blekinge Jhanna Rönn, Regin Blekinge Małgrzata Samusjew, Assciatin f Plish Cmmunes Time frame 1 st September st May 2014 Outputs 1. -> 30 th Octber 2012: Identificatin and recruitment f members t the Task Frce 2. -> 30 th Octber 2012: Reprt t the ERB Executive Bard n the prgramming prcesses and n the invlvement f representatives f ERB member regins 3. -> 31 st January 2013: Outline n hw the prgramme can supprt

322 the further implementatin f the ERB Agenda 2020 and actin plans, including ptential fr future ERB prjects, t be discussed at the first ERB Executive Bard meeting in > Autumn 2013: Reprt t the ERB Executive Bard n the revisin prcess f the EGTC regulatin, including a recmmendatin fr eventually ERB status as an EGTC 5. Reprts at every ERB Executive Bard meeting, in rder t create a basis fr jint psitins in the prgramming prcesses Means Online meetings and s Cntacts t prgramming bdies, natinal key actrs and ther key bdies in the prgramming prcesses

323 Ntes t the selectin f the thematic pririties prpsed in the ERB standpint n the future Suth Baltic CBC prgramme The ERB Executive Bard at its meeting 27 th September 2011 adpted a Psitin Paper Suth Baltic CBC prgramme after 2013, in which the strategic fcus f the prgramme shuld be n: Sustainable enlargement f markets fr wrkers, cnsumers and small & medium-sized enterprises (SME s), including imprved accessibility, business cperatin fcusing n innvatin, and imprved mbility f all citizens with a special fcus n the labur market and students, Sustainable management and use f the marine envirnment, natural and cultural heritage, as well as peple-t-peple actins t address cultural and mental brders which are sustained by steretypes and cultural, language and histric perceptins. In the draft ETC regulatin prpsed by the Eurpean Cmmissin in Octber 2011, it is prpsed t limit the thematic scpe f CBC prgrammes t 4 ut f 11 prpsed thematic pririties. The 4 thematic pririties and the investment pririties recmmended as the revised ERB psitin will mean that the fllwing ERB pririties can be applied fr financial supprt frm the prgramme: Develping the B2B cperatin, fcusing n cluster develpment/innvatin, internatinalisatin f SME s and yung entrepreneurship (TP 3) Cperatin in the water sectr (MOMENT / MOMENT PLUS) and develpment f turism based n cultural and natural heritage (part f the cluster develpment) Imprving the transprt accessibility, cnnect it t the TEN-T netwrk and t develp mre envirnment-friendly transprt frms such as the MarTech prject lead by Klaipeda (LNG) Imprving labur market mbility thrugh increased cperatin between labur ffices and EURES fficers, and cmbatting yuth unemplyment The ERB pririty f imprving the student mbility can be supprted under the future Erasmus prgramme, and yuth cperatin prjects like Yc3 can be supprted by the future educatin, yuth and sprt (these three areas t be merged int ne prgramme). The thematic pririties nt recmmended are, including reasns fr nt recmmending them: TP 1: Strengthening research, technlgical develpment and innvatin TP 3 addresses better the SME s and includes innvatin as well TP 2: Enhancing access t, and use and quality f, infrmatin and cmmunicatin technlgies Expected t be a pririty in the natinal/reginal chesin prgrammes TP 4: Supprting the shift twards a lw-carbn ecnmy in all sectrs Obligatry pririty in the natinal/reginal chesin prgrammes, and CBC initiatives can be cvered under TP 3 and TP 6

324 TP 5: Prmting climate change adaptatin, risk preventin and management Culd be bvius, but cncrete CBC actins culd prbably be implemented under TP 3 fcusing n cluster develpment, grwth and innvatin prcesses TP 9: Prmting scial inclusin and cmbating pverty CBC actins limited t gender and equal pprtunities and scial inclusin. These areas have nt s far been prpsed fr cncrete ERB actins TP 10: Investing in educatin, skills and lifelng learning Fcus n develping and implementing jint educatin and training schemes, which can be supprted under the EU educatin prgramme. Jint training activities in mre direct cnnectin t the labur market can be supprted under TP 8. TP 11: Enhancing institutinal capacity and an efficient public administratin Includes supprt t cperatin between citizens and institutins, while it is still nt clear if this TP als will enable fr peple-t-peple prjects such as Yc3.

325 Eurregin Baltic Standpint n the future Suth Baltic CBC prgramme T be adpted by the ERB Executive Bard n 29 th Octber 2012 Gegraphy 1: Eurregin Baltic (ERB) supprts the cntinuatin f the Suth Baltic Crss-Brder Cperatin Prgramme, including all the ERB member regins, thus enabling the whle Warmińsk-Mazurskie vivdship in Pland, Krnberg cunty in Sweden and Kaliningrad blast f the Russian Federatin t take full part in the prgramme implementatin. The inclusin f the whle ERB area in the Suth Baltic CBC prgramme will reinfrce the strategic prgramming and effectiveness f the prgramme, and hereby strengthen the perfrmance and added value f the prjects t be implemented. ERB is a frmal and plitically anchred cperatin structure with its wn jint develpment strategy and can be cnsidered functinal crss-brder regin, with reference t Pint 31 f the Territrial Agenda f the Eurpean Unin 2020, adpted n 19 th May 2011 at the Infrmal Meeting f Ministers respnsible fr Spatial Planning and Territrial Develpment ERB believes that the inclusin f crss-brder prgrammes f the Eurpean Neighburhd Instrument (ENI) int the EU Chesin Plicy will ensure simplificatin f the implementatin system and binding prcedures, and thus will als enable the full participatin f ur Kaliningrad partners in the future Suth Baltic prgramme. We are f the pinin that Suth Baltic Prgramme shuld be further implemented in accrdance with the unifrm rules resulting frm the experience gained during the implementatin f Eurpean Territrial Cperatin prgrammes (ERDF), and that this principle shuld als apply t partners frm the Kaliningrad regin. Gegraphy 2: ERB supprts the cntinuatin f the Suth Baltic Crss-Brder Cperatin Prgramme as a separate Eurpean Territrial Cperatin instrument, and thus strngly ppses the ideas t merge the Suth Baltic CBC Prgramme and the Central Baltic CBC Prgramme int ne crssbrder cperatin prgramme t be administered by the Jint Technical Secretariat in Rstck. In the experience f the ERB partners the Suth Baltic CBC prgramme has wrked very well engaging a grwing number f rganisatins and municipalities in the Eurpean Territrial Cperatin (ETC). All NUTS 3 level regins, including the adjacent regins, have been actively invlved in the prgramme activities, and dynamic participatin n the part f the municipalities in particular have laid very gd grunds fr the cntinued anchring f cperatin in the prgramme area. 1

326 Mrever, the merger f the Suth Baltic CBC Prgramme and the Central Baltic CBC Prgramme and the transnatinal Baltic Sea Regin Prgramme int ne crss-brder cperatin prgramme wuld create a very large administrative structure f mre transnatinal character. There is a risk that such an enlargement wuld favur bigger cities with larger resurces at the expense f lcal actrs. Furthermre, we are f the pinin that the ETC prgrammes shuld be created arund netwrks f existing cperatin links and supprt existing cperatin structures in the area, e.g. eurregins. Eurregin Baltic and Eurregin Pmerania have been functinal partners wh have cntributed t the implementatin f the Suth Baltic CBC Prgramme by prmting it amng its cmmunities and wrking in the Prgramme bdies. Gegraphy 3: ERB supprts the cntinuatin f the Suth Baltic Crss-Brder Cperatin Prgramme with all the participating NUTS level 3 units acting as cre regins, including thse added upn request by Member States accrding t the furth subparagraph f Article 3 Pint 1 f the Prpsal fr the Regulatin n specific prvisins fr the supprt frm the ERDF t the Eurpean territrial cperatin gal. The cherence and cntinuity f the prgramme will imprve when all f the participating regins are n an equal fting. This will enhance the feeling f wnership amng the regins, municipalities and rganisatins in all the prgramme area and benefit the added value and quality f implemented prjects. We believe that the inclusin f all the NUTS level 3 units as cre regins in the Suth Baltic will better reflect functinal gegraphies and enable mre effective cntributins t the prgramme bjectives. 2

327 Thematic scpe: Within the prpsed 11 thematic pririties and 4 investment pririties fr crss-brder ETC prgrammes (ETC regulatin Article 5 and 6), ERB supprts the fllwing thematic scpe fr the Suth Baltic CBC prgramme : TP 3: Enhancing the cmpetitiveness f small and medium-sized enterprises IP b) develping and implementing new business mdels fr SME s, in particular fr internatinalisatin IP d) supprting the capacity f SME s t engage in grwth and innvatin prcesses TP 6: Prtecting the envirnment and prmting resurce efficiency IP b) addressing the significant needs fr investment in the water sectr t meet the requirements f the Unin s water envirnmental acquis IP c) prtecting, prmting and develping cultural and natural heritage IP f) prmting innvative technlgies t imprve envirnmental prtectin and resurce efficiency in the waste sectr, water sectr, sil prtectin r t reduce air pllutin TP 7: Prmting sustainable transprt and remving bttlenecks in key netwrk infrastructures IP b) enhancing reginal mbility thrugh cnnecting secndary and tertiary ndes t TEN-T infrastructure IP c) develping envirnment-friendly and lw-carbn transprt systems including river and sea transprt, prts and multimdal links IP e) develping smart gas and pwer distributin, strage and transmissin systems TP 8: Prmting emplyment and supprting labur mbility IP d) integrating crss-brder labur markets, including crss-brder mbility, jint emplyment initiatives and jint training 3

328 Växjö, 6 th Nvember 2012 Ms Ivanka Lakva Head f Unit, REGIO E2 Directrate-General fr Reginal and Urban Plicy Dear Ms Lakva, I wuld like t address yu with reference t the n-ging discussins n the future f the Eurpean Territrial Cperatin prgrammes, and in particular n the Suth Baltic Crss-Brder Cperatin Prgramme (the Prgramme). In my capacity as the President f Eurregin Baltic (ERB) I wish t express ur strng and unequivcal supprt t the cntinuatin f the Prgramme as a separate Eurpean Territrial Cperatin instrument. The Prgramme is the nly CBC instrument in ur part f the Baltic Sea Regin, and it has prvided significant added value in ur cperatin by c-financing jint prjects which have implemented the ERB Jint Develpment Prgramme. This has enabled ERB t cntribute mre effectively t the achievement f the bjectives f the Eurpe 2020 Strategy and mre cncretely t the building f ur cmmn identity (ERB was established in 1998 and is a frmal and plitically anchred cperatin platfrm with a jint develpment strategy, cnsisting f regins frm Denmark, Lithuania, Pland, Russia and Sweden). ERB as well as Eurregin Pmerania have been directly invlved in the preparatin and implementatin prcesses f the Prgramme since its very beginning. Our engagement has fllwed a bttm-up apprach and has always been reginally anchred. Cnsequently, we have been directly represented in the Mnitring Cmmittee, the Steering Cmmittee, and the Jint Prgramming Cmmittee recently established t wrk n the future Prgramme. As bth Plish and Swedish studies and evaluatins have underlined, the Prgramme has prved t be a well-functining facility with a significant level f lcal and reginal anchring. It has enabled partners frm the ld and new member states t enhance their cperatin thrugh mre than 60 prjects invlving a great deal f lcal and reginal authrities, NGOs, small and medium-sized enterprises, academic and research institutins, as well as a number f assciated rganisatins frm the Kaliningrad Regin. The Prgramme has demnstrated t be an excellent tl crdinating cmmn effrts t make the Baltic Sea cleaner, t develp and increase the use f renewable energy surces, t imprve crss-brder business cperatin, t cnnect labur markets, t create transprt crridrs, as well as t imprve intercultural dialgue in the cperatin area.

329 At its meeting 29 th Octber 2012 the ERB Executive Bard adpted a standpint regarding the gegraphical scpe f the Prgramme, which is enclsed t this letter. In this dcument, nt nly d we supprt the cntinuatin f the Prgramme, but we als advcate the inclusin f the whle ERB area, ppsing ideas t merge it with the Central Baltic prgramme and integrating it int the transnatinal BSR prgramme. We are cnvinced that the cntinuatin f the Prgramme in its crss-brder character will facilitate in particular a mre dynamic participatin f municipalities and NGOs in the implementatin f the Eurpean Territrial Cperatin, thus actively cntributing t the bjectives f the EU Chesin Plicy as well as the Eurpe 2020 Strategy. Yurs sincerely, Rland Gustbée President f Eurregin Baltic

330 Växjö, 6 th Nvember 2012 Mr Jse Palma Andres Directr, Directrate REGIO E Directrate-General fr Reginal and Urban Plicy Dear Mr Andres, I wuld like t address yu with reference t the n-ging discussins n the future f the Eurpean Territrial Cperatin prgrammes, and in particular n the Suth Baltic Crss-Brder Cperatin Prgramme (the Prgramme). In my capacity as the President f Eurregin Baltic (ERB) I wish t express ur strng and unequivcal supprt t the cntinuatin f the Prgramme as a separate Eurpean Territrial Cperatin instrument. The Prgramme is the nly CBC instrument in ur part f the Baltic Sea Regin, and it has prvided significant added value in ur cperatin by c-financing jint prjects which have implemented the ERB Jint Develpment Prgramme. This has enabled ERB t cntribute mre effectively t the achievement f the bjectives f the Eurpe 2020 Strategy and mre cncretely t the building f ur cmmn identity (ERB was established in 1998 and is a frmal and plitically anchred cperatin platfrm with a jint develpment strategy, cnsisting f regins frm Denmark, Lithuania, Pland, Russia and Sweden). ERB as well as Eurregin Pmerania have been directly invlved in the preparatin and implementatin prcesses f the Prgramme since its very beginning. Our engagement has fllwed a bttm-up apprach and has always been reginally anchred. Cnsequently, we have been directly represented in the Mnitring Cmmittee, the Steering Cmmittee, and the Jint Prgramming Cmmittee recently established t wrk n the future Prgramme. As bth Plish and Swedish studies and evaluatins have underlined, the Prgramme has prved t be a well-functining facility with a significant level f lcal and reginal anchring. It has enabled partners frm the ld and new member states t enhance their cperatin thrugh mre than 60 prjects invlving a great deal f lcal and reginal authrities, NGOs, small and medium-sized enterprises, academic and research institutins, as well as a number f assciated rganisatins frm the Kaliningrad Regin. The Prgramme has demnstrated t be an excellent tl crdinating cmmn effrts t make the Baltic Sea cleaner, t develp and increase the use f renewable energy surces, t imprve crss-brder business cperatin, t cnnect labur markets, t create transprt crridrs, as well as t imprve intercultural dialgue in the cperatin area.

331 At its meeting 29 th Octber 2012 the ERB Executive Bard adpted a standpint regarding the gegraphical scpe f the Prgramme, which is enclsed t this letter. In this dcument, nt nly d we supprt the cntinuatin f the Prgramme, but we als advcate the inclusin f the whle ERB area, ppsing ideas t merge it with the Central Baltic prgramme and integrating it int the transnatinal BSR prgramme. We are cnvinced that the cntinuatin f the Prgramme in its crss-brder character will facilitate in particular a mre dynamic participatin f municipalities and NGOs in the implementatin f the Eurpean Territrial Cperatin, thus actively cntributing t the bjectives f the EU Chesin Plicy as well as the Eurpe 2020 Strategy. Yurs sincerely, Rland Gustbée President f Eurregin Baltic

332 Reginstyrelsen Ärende 8 f EU:s framtida sammanhållningsplitik - skrivelse från Näringsdepartementet Dnr 08/0175 Förslag till beslut Reginstyrelsen beslutar Att ntera skrivelsen Tack för ert engagemang i EU:s sammanhållningsplitik under den kmmande periden till prtkllet. Ärendet Näringsdepartementet har genm statssekreterare Marita Ljung tillskrivit reginförbundet med anledning av vårt engagemang i utfrmningen av EU:s framtida sammanhållningsplitik. Bifgade handlingar: - Tack för ert engagemang i EU:s sammanhållningsplitik under den kmmande periden skrivelse från Näringsdepartementet

333 ~ R E G E R J N G S KAN S L I E T Näringsdepartementet Sändlista A2012/3240/ A :~SIC.'IF~ ~~' ':[ET SÖDf~A SMALAND 2012 =10= 2 3 statssekreteraren Marita Ljung Arbetsmarknadsdepartementet statssekreteraren Bettina Kashefi Tack för ert engagemang i EU:s sammanhållningsplitik den kmmande prgramperiden Till Näringsdepartementet ch Arbetsmarknadsdepartementet har det sedan 2010 inkmmit många skrivelser innehållande synpunkter på utfrmningen av EU:s sammanhållningsplitik inför Vi ch våra medarbetare har tagit del av era synpunkter ch de har bidragit till att skapa en gd kunskap ch förståelse för de utmaningar ch möjligheter vi ser i det framtida strukturfndsarbetet. Era synpunkter har varit ett värdefullt underlag i vårt arbete. Den generella bilden sm ni förmedlar är bl.a. att sammanhållningsplitiken är ett viktigt verktyg i det reginala tillväxtarbetet. Det är ckså är ett av skälen till att många aktörer vill vara med ch påverka genmförandet nästa prgramperid. Återkmmande är synpunkter ch önskemål m frtsatt lkalt ch reginalt inflytande i framtagande ch genmförande av prgrammen samt i arbetet med partnerskapsöverenskmmelsen. Behvet av förenkling ch en ökad samrdning mellan scialfnden ch reginala utvecklingsfnden lyfts fram samt önskemål m en förvaltande myndighet för samtliga natinella prgram. Flera aktörer framför ckså att strukturfndsprgrammen måste samrdnas bättre med landsbygdsprgrammet. Det finns ckså en generell önskan m kntinuitet så att erfarenheter från innevarande ch tidigare prgramperider kan tas tillvara, men förslag finns även på ett antal justeringar där genmförandet inte anses ha fungerat tillfredsställande. Pstadress Stckhlm Besöksadress Drttninggatan 16 Telefnväxel Telefax E-pst: registratr@enterprise.ministry.se

334 2 För de territriella samarbetsprgrammen återkmmer önskemål m en förstärkt samrdning mellan prgram. Dessutm framförs behvet av förenkling ch harmnisering av regelsystem. I det förberedelsearbete sm pågått sedan 2010 har Näringsdepartementet ch Arbetsmarknadsdepartementet fört dialger på både plitisk nivå ch tjänstemannanivå, i rdinarie frum, vid särskilda möten ch knferenser. Vi har deltagit i lika externa sammanhang ch gett infrmatin m det pågående förberedelsearbetet. En del i arbetet har även varit att ta del av de skriftliga ch muntliga redvisningarna från regeringens uppdrag! erbjudande tilllänen att inkmma med pririteringar för det framtida reginala tillväxtarbetet. Under våren 2012 har diskussiner även förts på Näringsdepartementets internetfrum för strukturfnder: Frumet har utgjrt en plats för erfarenhetsutbyte ch dialg mellan aktörer sm arbetar med eller är intresserade av den kmmande prgramperiden. U n der hösten öppnas Strukturfndsblggen på Näringsdepartementet där du kmmer att kunna följa arbetet närmare. Förberedelsearbetet i Regeringskansliet ch på ED-nivå pågår intensivt nu under hösten Arbetet i EU med strukturfndsregelverket kmmer att kunna slutföras när EU:s långtidsbudget är beslutad men vi planerar ändå för att framtagandet av prgrammen ska inledas under hösten ch att arbetet med partnerskapsöverenskmmelsen ska intensifieras. I det arbetet kmmer vi ckså att få anledning att återkmma till er på lika sätt framöver. På återseende! c/i(utkt_ Marita Ljung JL ' 'l (! / -~. ' l. ).. ~-t_,\1-,l_j r ~' ~~~ _,~ /~...? Bettina Kashefi

335 3 Sändlista: Blekinge Tekniska Högskla Linneuniversitetet. Länsstyrelsen i Dalarnas lå'n Länsstyrelserna Jämtlands län Länsstyrelsen i V ärmlands län Länsstyrelsen i N arrbttens län, Länsstyrelsen i Västernrrlands län Länsstyrelsen i Vå'sterbttens län Sametinget Tillväxtverket Kmmunförbundet Skåne Regin B lekinge Regin Dalarna Regin Gtland Regin Gävlebrg Regin Halland Regin Skåne Regin V ärmland Regin Västerbtten Reginförbundet Jämtlands län Reginförbundet fönköpings län Reginförbundet i Kalmar lå'n Reginförbundet södra Småland Reginförbundet Örebr Reginförbundet Östsam Västra Götalandsreginen Götebrgs stad Malmö stad Stckhlms stad Sveriges Kmmuner ch Landsting Eurpafrum Nrra Sverige F öretagarna Handikappförbunden Högsklan i Jönköping Landsrganisatinen i Sverige Sciala eknmins rganisatiner i utveckling ch lärande (SO UL) Öresundskammitten Svenska ESF-rådet Svenska akademikers centralrganisatin Sveriges K vinnalbby Tjänstemännens centralrganisatin

336 Reginstyrelsen Ärende 8 g Förfrågan att samrdna Handikappsrörelsens Idé ch kunskapscentrum i Krnbergs medlemsavgifter från länets kmmuner ch Landstinget Krnberg Dnr 12/0242 Förslag till beslut Reginstyrelsen beslutar Att avge svar till Handikappsrörelsens Idé ch kunskapscentrum i Krnberg i enlighet med upprättad skrivelse. Ärendet Handikappsrörelsens Idé ch kunskapscentrum i Krnberg (I&KC) är en administrativ samrdningsrganisatin sm hela den samlade handikapprörelsen i Krnbergs län står bakm. I & KC är en ideell rganisatin sm finansieras av länets kmmuner ch Landstinget Krnberg. I & KC har vänt sig till Reginförbundet södra Småland med en förfråganm reginförbundet kan samrdna medlemmarnas bidrag ch betala ut dessa till I&KC enligt överenskmmelse. Föreslås att reginstyrelsen avger svar till Handikappsrörelsens Idé ch kunskapscentrum i Krnberg i enlighet med upprättad skrivelse. Bifgade handlingar: - Arbetsutskttets prtkll 231/12 - Förfrågan från Handikappsrörelsens Idé ch kunskapscentrum i Krnberg. - Svar på skrivelse från Handikappsrörelsens Idé ch kunskapscentrum i Krnberg.

337 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Reginstyrelsens arbetsutsktt Sammanträdesdatum Sida (37) 231 Förfrågan att samrdna Handikappsrörelsens Idé ch kunskapscentrum i Krnbergs medlemsavgifter från länets kmmuner ch Landstinget Krnberg Dnr 12/0246 Bakgrund Handikappsrörelsens Idé ch kunskapscentrum i Krnberg (I&KC) är en administrativ samrdningsrganisatin sm hela den samlade handikapprörelsen i Krnbergs län står bakm. I & KC är en ideell rganisatin sm finansieras av länets kmmuner ch Landstinget Krnberg. I & KC har vänt sig till Reginförbundet södra Småland med en förfrågan m reginförbundet kan samrdna medlemmarnas bidrag ch betala ut dessa till I&KC enligt överenskmmelse. Föreslås att reginstyrelsen avger svar till Handikappsrörelsens Idé ch kunskapscentrum i Krnberg i enlighet med upprättad skrivelse. Beslutsunderlag - Förfrågan från Handikappsrörelsens Idé ch kunskapscentrum i Krnberg. - Svar på skrivelse från Handikappsrörelsens Idé ch kunskapscentrum i Krnberg. Beslut Arbetsutskttet föreslår styrelsen besluta Att avge svar till Handikappsrörelsens Idé ch kunskapscentrum i Krnberg i enlighet med upprättad skrivelse. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

338 Dnr 12/ Peter Hgla Tel: Förfrågan att samrdna Handikappsrörelsens Idé ch kunskapscentrum i Krnbergs medlemsavgifter från länets kmmuner ch Landstinget Krnberg svar på skrivelse Ärendet Handikappsrörelsens Idé ch kunskapscentrum i Krnberg har tillfrågat Reginförbundet södra Småland m reginförbundet kan samrdna medlemmarnas bidrag ch betala ut dessa till Handikappsrörelsens Idé ch kunskapscentrum i Krnberg enligt överenskmmelse. Bakgrund Handikappsrörelsens Idé ch kunskapscentrum i Krnberg (I&KC) är en administrativ samrdningsrganisatin sm hela den samlade handikapprörelsen i Krnbergs län står bakm. Organisatinens huvudsakliga mål är bl.a. att skapa/bibehålla en enad handikapprörelse med engagerade ch kunniga representanter, samt arbeta för att öka nåbarhet bland funktinshindrade i alla åldrar ch med lika etnisk/kulturell bakgrund. I&KC är en ideell rganisatin sm finansieras av länets kmmuner ch Landstinget Krnberg (medlemmarna) enligt nedan tabell. I&KC har små administrativa resurser ch delar av tiden går åt till att samla in bidrag från medlemmarna. Bidrag från länets kmmuner ch Landstinget Krnberg år 2011 ch år Inbet Inbet Alvesta kmmun Lesseb kmmun Ljungby kmmun (2) Reginförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefn: Fax: E-pst: inf@rfss.se

339 Dnr 12/ Markaryds kmmun Tingsryds kmmun Uppvidinge kmmun Växjö kmmun Älmhults kmmun Landstinget Krnberg Ttalt Förfrågan avseende samrdning av medlemsavgift Reginförbundets uppdrag är fastställt i förbundsrdningen ch anger vilka uppgifter förbundet ska sköta. Reginförbundet kan inte begära in annan medlemsavgift än av förbundsrdningen fastställd avgift ch har ej administrativa resurser att hantera annat än vad sm ryms inm förbundets uppdrag. Om reginförbundet åtar sig uppgiften att samrdna Handikappsrörelsens Idé ch kunskapscentrum i Krnbergs medlemsavgift är sannlikheten str att även andra liknande rganisatiner ställer liknande förfrågningar. Att samrdna medlemsavgifter är dels administrativt tidskrävande för reginförbundets eknmiavdelning, dels riskerar extra uttag från medlemmarna till reginförbundet att skapa en förvirring kring strlek ch innehåll på reginförbundets medlemsavgift ch vad sm är grunden för densamma. Reginförbundet avböjer därmed förfrågan från Handikappsrörelsens Idé ch kunskapscentrum i Krnberg mt bakgrund av vad sm anges van. Växjö den 28 nvember 2012 REGIONFÖRBUNDET SÖDRA SMÅLAND Rland Gustbée Reginstyrelsens rdförande Peter Hgla Regindirektör 2 (2)

340 Reginstyrelsen Ärende 9 a Innvatinsstödjande verksamheter vid universitet ch högsklr (SOU 2012:41) remissyttrande Dnr 12/0208 Förslag till beslut Reginstyrelsen beslutar Att avge yttrande över betänkandet Innvatinsstödjande verksamheter vid universitet ch högsklr (SOU 2012:41) i enlighet med upprättad handling daterad Ärendet Reginförbundet södra Småland har inbjudits att lämna remissvar på innvatinsstödsutredningens slutbetänkande Innvatinsstödjande verksamheter vid universitet ch högsklr (U2012/3279/F). Reginförbundet har tidigare erhållit ett delbetänkande för yttrande men beslutade (2012/ 138) att inte lämna yttrande på detta, utan istället avvakta utredningens slutbetänkande. Bifgade handlingar: - Arbetsutskttets prtkll 232/12 - Innvatinsstödjande verksamheter vid universitet ch högsklr (SOU 2012:41) remissyttrande - Innvatinsstödjande verksamheter vid universitet ch högsklr (SOU 2012:41) remiss

341 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Reginstyrelsens arbetsutsktt Sammanträdesdatum Sida (37) 232 Innvatinsstödjande verksamhet vid högskla ch universitet (SOU 2012:41)- remissyttrande Dnr 12/0208 Bakgrund Reginförbundet södra Småland har inbjudits att lämna remissvar på innvatinsstödsutredningens slutbetänkande Innvatinsstödjande verksamheter vid universitet ch högsklr (U2012/3279/F). Reginförbundet har tidigare erhållit ett delbetänkande för yttrande men beslutade (2012/ 138) att inte lämna yttrande på detta, utan istället avvakta utredningens slutbetänkande. Beslutsunderlag - Innvatinsstödjande verksamheter vid universitet ch högsklr (SOU 2012:41) remissyttrande - Innvatinsstödjande verksamheter vid universitet ch högsklr (SOU 2012:41) remiss Beslut Arbetsutskttet föreslår styrelsen besluta Att avge yttrande över betänkandet Innvatinsstödjande verksamheter vid universitet ch högsklr (SOU 2012:41) i enlighet med upprättad handling daterad Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

342 Dnr 12/ Linda Vingren Tel: Regeringskansliet Utbildningsdepartementet Stckhlm Svar på remissen Innvatinsstödjande verksamheter vid universitet ch högsklr (SOU 2012:41) Bakgrund Reginförbundet södra Småland har inbjudits att lämna remissvar på innvatinsstödsutredningens slutbetänkande Innvatinsstödjande verksamheter vid universitet ch högsklr (U2012/3279/F). Utredaren, universitetsdirektören Curt Karlssn, har haft uppdraget att utreda stödsystemet för hantering av innvatiner ch immateriella tillgångar vid universitet ch högsklr. Reginförbundet har tidigare erhållit ett delbetänkande för yttrande men beslutade (2012/ 138) att inte lämna yttrande på detta, utan istället avvakta utredningens slutbetänkande. Detta utgör således förbundets svar på utredningens slutbetänkande. Reginförbundets ställningstagande Reginförbundet södra Småland ser psitivt på möjligheten att lämna synpunkter på översända slutbetänkande. Vi har emellertid valt att i huvudsak lämna synpunkter på förslag sm har relevans för förbundet ch de mråden där vi är verksamma ch har kmpetens. Förslag av mer högskle- ch universitetsintern karaktär har vi därför i strt sett inte lämnat synpunkter på. Inledningsvis vill vi framhålla att utredarens utgångspunkter ger ett intryck av ett relativt ensidigt lärsätesperspektiv. Redvisningen ch analysen av de reginala ch lkala förutsättningarna ch dess innvatinssystem är summarisk ch aningen ytlig. Knsekvensen av detta har blivit att mycket av det arbete sm bedrivs utanför akademin, bl.a. av reginala samverkansrgan ch andra aktörer med syfte att stärka innvatinsstödsystemet, inte behandlas på ett tillfredsställande sätt av utredaren. Utredningens analyser ch slutsatser hade vunnit på att bredda synen på ch redvisningen av de reginala innvatinsstödjande systemen. 1 (2) Reginförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefn: Fax: E-pst: inf@rfss.se

343 Dnr 11/ Flera av förslagen är bra ch vi vill särskilt betna vikten av att ta fasta på följande ståndpunkter i utredningen: - Den breda synen på innvatiner sm inkluderar även tjänsteinnvatiner ch sciala innvatiner ch utredarens resnemang kring hur humanira, samhällsvetenskap ch knst kan bidra till innvativ verksamhet. - Utredarens betning av vikten av att införliva entreprenörskap/innvativitet i grund- ch frskarutbildning ch att vidga utbildningsuppdraget till att ckså förbereda för eget företagande. - Incitamenten för anställda på universitet ch högsklr att vara aktiva i arbetet med att nyttiggöra frskningsresultat ch annan samverkan bör förbättras. - Vikten av att tydligare frmulera ett samverkansuppdrag för universitet ch högsklr. Det finns dck några slutsatser i utredningen där Reginförbundet har en annan uppfattning ch därför vill framföra följande synpunkter: - Reginförbundet ställer sig mycket tveksamt till att lärsätena ska utpekas sm ansvariga för ledning ch samrdning av reginala innvatinssystem liksm utveckling av innvatinsstrategier. Ansvaret för reginala tillväxtfrågr, inklusive innvatin, ligger idag på reginkmmuner ch reginala samverkansrgan, vilka bl.a. utarbetar reginala utvecklingsstrategier. Lärsätena bör istället engagera sig sm jämbördiga partners i genmförandet av sådana strategier, i synnerhet vad gäller utveckling av innvatinssystem ch innvatinsstöd. - Genm det resnemang utredaren för faller stra delar av det existerande innvatinssystemet utanför utredningens bedömning ch beaktas inte i den utsträckning sm krävs för en helhetsbedömning. Den fta innvativa samverkan sm sker mellan lärsäten ch externa partners behandlas inte i tillräcklig mfattning i utredningen. Reginerna har i skilda sammanhang engagerat sig i lika frmer av samverkansplattfrmar t.ex. trästrategiarbetet i Småland tillsammans med lärsäten ch andra relevanta partners utanför akademin. Dessa verksamheter är fta både innvativa ch innvatinsstödjande. Växjö den 28 nvember 2012 Rland Gustbée Ordförande reginstyrelsen Peter Hgla Regindirektör 2 (2)

344 HG Remiss ILjzg -l REG ER l NGSI<AN S Ll ET U2012/3279/F Utbildningsdepartementet ~,Il UGICNfCR)WrO ~ SÖORA SMALAND Oiarienr Löpnr Remiss av slutbetänkandet av innvatinsstödsutredningen - Innvatinsstödjande verksamheter vid universitet ch högsklr (SOU 2012:41) Remissinstanser: l. Frskningsrådet för arbetsliv ch scialvetenskap 2. Arbetsgivarverket 3. Länsstyrelsen i Stckhlms län 4. Länsstyrelsen i Västmanlands län 5. Länsstyrelsen i Västernrrlands län 6. Länsstyrelsen i Nrrbttens län 7. Statskntret 8. Bverket 9. Lantmäteriet l O. Skatteverket Il. Kammarkllegiet 12. Högskleverket 13. Uppsala universitet 14. Lunds universitet 15. Götebrgs universitet 16. Stckhlms universitet 17. Umeå universitet 18. Linköpings universitet 19. Karlinska institutet 20. Kungl. Tekniska högsklan 21. Luleå tekniska universitet 22. Karlstads universitet 23. Linneuniversitetet 24. Örebr universitet 25. Mittuniversitetet 26. Blekinge tekniska högskla 27. Dans- ch cirkushögsklan Pstadress stdhl m BesOksadress Drttnrngga\an 16 Te/efnVJ(e/ lo 00 Telefax 08-2l E-pst: regisir atrueducat i n. m 1m s try. se

345 28. Försvarshögsklan 29. Gymnastik- ch idrnshögsklan 30. Högsklan i Brås 31. Högsklan Dalarna 32. Högsklan på Gtland 33. Högsklan i Gävle 34. Högsklan i Halmstad 35. Högsklan Kristianstad 36. Högsklan i Skövde 37. Högsklan Väst 38. Knstfack 39. Kungl. Knsthögsklan 40. Kungl. Musikhögsklan i Stckhlm 41. Malmö högskla 42. Mälardalens högskla 43. Stckhlms dramatiska högskla 44. Södertörns högskla 45. Vetenskapsrådet 46. Kungl. Vetenskapsakademien 47. Sveriges Lantbruksuniversitet 48. Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk frskning 49. Frskningsrådet för miljö, areella näringar ch samhällsbyggande 50. Patent- ch registreringsverket 51. Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien 52. Stiftelsen Nrrlandsfnden 53. Stiftelsen Industrifnden 54. Verket för innvatinssystem (Vinnva) 55. Statens energimyndighet 56. Tillväxtverket 57. Myndigheten för tillväxtplitiska utvärderingar ch analyser 58. ALM! Företagspartner AB 59. Innvatinsbrn AB 60. Statens kulturråd 61. Knstnärsnämnden 62. Riksarkivet 63. Institutet för språk ch flkminnen 64. Riksantikvarieämbetet 65. Kungl. Vitterhets Histrie ch Antikvitets Akademien 66. Statens maritima museer 67. Stiftelsen Arbetets museum 68. Stiftelsen svenska filminstitutet 69. Almega 70. Företagarna 71. Landsrganisatinen i Sverige (LO) 72. Läkarförbundet 73. Sveriges akademikers centralrganisatin (Sac) 74. Sveriges förenade studentkårer 75. Sveriges Kmmuner ch Landsting 2

346 3 76. Sveriges universitets- ch högskleförbund 77. Sveriges universitetslärares förbund (SULF) 78. Sveriges arkitekter 79. Svenskt Näringsliv 80. Teknikföretagen 81. Tjänstemännens Centralrganisatin (TCO) 82. Regin Skåne 83. Västra Götalandsreginen 84. Samverkansrgan Regin Blekinge 85. Samverkansrgan Regin Dalarnas 86. Samverkansrgan Regin Gtland 87. Samverkansrgan Regin Gävlebrg 88. Samverkansrgan Regin Halland 89. Samverkansrgan i Jämtlanels län 90. Samverkansrgan Reginförbundet Jönköpings län 91. Samverkansrgan Reginförbundet i Kalmar län 92. Samverkansrgan Reginförbundet Söclra Småland 93. Samverkansrgan Reginförbundet Södermanland 94. Samverkansrgan Reginförbundet Uppsala län 95. Samverkansrgan i Västerbttens län 96. Samverkansrgan Regin Värmland 97. Samverkansrgan i Örebr län 98. Samverkansrgan Reginförbundet Östsam 99. Rådet för kulturella ch kreativa näringar 100. Research institutes f Sweclen (RISE) 101. Swedish Incubatrs & Science Parks (SISP) 102. Eknmiska föreningen Drivhuset Sverige 103. Stiftelsen Chalmers tekniska högskla 104. Stiftelsen för kunskaps- ch kmpetensutveckling 105. Stiftelsen Högsklan i Jönköping 106. I-lanclelshögsklan i Stckhlm 107. Knut ch Alice Wallenbergs Stiftelse l 08. Riksbankens jubileumsfnd l 09. Läkemedelsindustriföreningen 11 O. SweclenBI O slutbetänkandet "Innvatinsstöcljancle verksamheter vid universitet ch högsklr - kartläggning, analys ch förslag till förbättringar" (SO U 2012:41) utsänds härmed på remiss. slutbetänkandet föregicks av delbetänkandet SOU 2012:40 för vilken vissa remissinstanser redan inkmmit med svar. Remissinstanserna mbeels att särskilt uppmärksamma punkterna T, V, W i kapitel 12 sm listar utredningens förslag, del två av betänkandet rörande immateriella tillgångar kapitel 9, 10, samt andra avsnitt sm tillkmmit i slutbetänkandet i förhållande till delbetänkandet.

347 4 Remissvaren i fem (ett riginal) exemplar skall vara inkmna till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 31 ktber Remissvaren bör även sändas elektrniskt till registratr@educatin.ministry.se Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dck på eget ansvar m den har några synpunkter att redvisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked m detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Frågr m remissen kan ställas till Viktria Mattssn, Utbildningsdepartementet, telefn alternativt epst: viktria.mattssn@educatin.ministry.se Råd m hur remissyttranden kan utfrmas finns i statsrådsberedningens publikatin m att svara på remisser. Publikatinen kan beställas från Rcgeringskansliet, Infrmatin Rsenbad, Stckhlm eller hämtas från nätet: w-ww.regcringen.se I tjänsten ~1//.-#.c ~?cknh'r-rv-z---2- Charltte Abrahamssn Expeditins- ch rättschef

348 Reginstyrelsen Ärende 9 b Utvecklingsarbete i samband med varsel - lägesrapprt samt skrivelser Dnr 12/0252 Förslag till beslut Reginstyrelsen beslutar Att ntera skrivelserna Ansökan m utökade medel i samband med varsel i Krnbergs län ch Samarbete nyckeln till framgång till prtkllet. Ärendet Med anledning av de varsel sm lagts i Krnbergs län under den senaste periden har ett utvecklingsarbete i länet startat för att möta knsekvenserna. Vid styrelsens sammanträde lämnas en lägesrapprt i ärendet samt anmäles två skrivelser sm har inlämnats till Arbetsmarknadsdepartementet respektive Finansdepartementet. Bifgade handlingar: - Arbetsutskttets prtkll 212/12 - Ansökan m utökade medel i samband med varsel i Krnbergs län Budget vid prjektansökan - Samarbete nyckeln till framgång

349 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Reginstyrelsens arbetsutsktt Sammanträdesdatum Sida (37) 212 Regleringsbrev 2012 ansökan m utökning av anslag 1:1 med anledning av varsel i Krnbergs län Dnr 12/0017 Bakgrund Styrelsen beslöt 178/12 att uppdra åt regindirektören att bereda skrivelse avseende en utökning av det reginala anslaget 1:1 reginal utveckling för Krnbergs län, inför beslut i arbetsutskttet den 7 nvember ch styrelsen den 28 nvember. Med anledning av ärendets brådskande karaktär så har rdförande avgett skrivelse i förväg. Föreslås att styrelsen gdkänner av rdförande vidtagen åtgärd. Beslutsunderlag - Skrivelse Regleringsbrev 2012 ansökan m utökning av anslag 1:1 med anledning av varsel i Krnbergs län Beslut Arbetsutskttet föreslår styrelsen att besluta Att gdkänna av rdförande vidtagen åtgärd att avge skrivelse avseende utökning av anslag 1:1 reginal utveckling för Krnbergs län. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

350 /0252 Anders Unger Tel: Näringsdepartementet Regeringskansliet Stckhlm Ansökan m utökade medel för utvecklingsarbete i samband med varsel Reginförbundet södra Småland har sm reginalt samverkansrgan ett ansvar för att driva på, vidta åtgärder ch finansiera insatser sm främjar den reginala utvecklingen. I ansvaret ingår ckså att analysera reginens förutsättningar ch utifrån detta priritera insatser sm främjar en psitiv utveckling. Reginförbundet har vid flera tillfällen framfört synpunkter på det mycket begränsade reginala utvecklingsanslag sm reginen har dispnerar för att främja den reginala utvecklingen. Under senare år har de knsekvenser detta medför blivit alltmer uppenbara, bl.a. genm de ökade samverkansprjekt sm bedrivs tillsammans med angränsande län ch den brist på resurser sm blir uppenbar i situatiner där reginen drabbas av brtfall av arbetstillfällen eller prblem för näringslivets utveckling. Reginförbundet vill härmed ge en beskrivning av hur situatinen i länet ser ut ch vilken utveckling vi sett under de senaste åren vad gäller bl.a. arbetslöshet ch sysselsättningsförändringar ch den strukturförvandling sm länet är inne i. Samtidigt redvisar vi hur statens satsningar i frm av reginala tillväxtmedel (1:1- anslaget) fördelas ch vilken balans sm härigenm råder när det gäller möjligheterna till nya, innvativa ch gränsöverskridande satsningar. Reginförbundet ansöker härmed m ytterligare reginala tillväxtmedel. Vi anger ckså inriktningen på de åtgärder vi avser att vidta när ansökan beviljas. Bakgrund Krnbergs län har histriskt sett haft en låg arbetslöshet. År 2007 låg arbetslösheten i länet 1,30 prcentenheter under riksegenmsnittet, idag är mtsvarande siffra 0,85 prcentenheter över riksgenmsnittet. Under det senaste Reginförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefn: Fax: E-pst: inf@rfss.se

351 året är Krnberg det län där arbetslösheten har ökat mest ch sedan 2007 har andelen 1 arbetslösa ökat från 3,4 % till 9,27 % vilket innebär en ökning på 177,9 % i antalet arbetslösa. Någnting har således inträffat, från att ha varit ett län med i relatin till övriga landet låg arbetslöshet, är situatinen nu den mtsatta, ch framtidsutsikterna tyder på att den negativa utvecklingen är ihållande. För sedan 2009 har den höga arbetslöshetsnivån i länet varit knstant. Istället för att minska någt, sm den har gjrt i flera andra län, har den istället ökat, ch under de senaste månaderna har ett flertal stra varsel lagts i länet. Andel öppet arbetslösa- ch i prgram av den registerbaserade arbetskraften ,00% 10,00% 8,00% 6,00% 4,00% 2,00% 0,00% Krnberg Kalmar Västra Götaland Jönköping Blekinge Riket Orsaken till den höga arbetslösheten är länets industriberende. Den höga kncentratinen av prduktinsindustrier rsakar stra varseltal då tillverkningssektrn är den sm påverkats allra mest av den pågående strukturmvandlingen ch den eknmiska krisen. Exempelvis tillhör Krnberg, enligt Vinnvas rapprt från 2012, de tre län i riket där den hårt ansatta frdnsindustrin har störst betydelse för arbetsmarknaden 2. År 2010 var 27,95 % av länets sysselsatta verksamma inm tillverkningssektrn, vilket är 6,53 prcentenheter fler än för riket. Vad sm ska beaktas är att sedan 2008 har andelen anställda inm tillverkningssektrn i länet minskat med 9,52 %, vilket i jämförelse med riket ch andra jämförbara län är en synnerligen hög siffra. Siffrrna tyder ckså på att de sm förlrade sina arbeten under den eknmiska krisen inte har blivit återanställda. De senaste månadernas varsel tyder vidare på att en ny nedgång i antalet anställda inm tillverkningssektrn är att vänta. 1 Andelen av den registerbaserade arbetskraften i öppen arbetslöshet eller i prgramåtgärder 2 Vinnva 2012:06 Företag inm frdnsindustrin Natinella, reginala ch sektriella klusterprfiler sm underlag för analys- ch strategiarbete 2 (8)

352 35,00% 30,00% 25,00% 20,00% 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% Andel sysselsatta inm tillverkningssektrn ,97% 28,31% 27,95% 26,29% 23,83% 21,42% Förändring andel sysselsatta inm tillverkningssektrn ,00% -2,00% -4,00% -6,00% -8,00% -10,00% -12,00% -9,54% -9,52% -8,38% -7,37% -6,67% -6,19% Länets sammansättning av ett flertal små- ch medelstra tillverkningsindustrier har resulterat i en hög varselfrekvens. Sedan 2009 fram till september 2012 har Krnbergs varselfrekvens varit långt över riksgenmsnittet. Det så av varsel tyngda länet Västra Götaland har exempelvis en lägre varselfrekvens än Krnberg i relatin till beflkningen. Ttalt har varsel lagts i länet sedan Den senaste varselvågen, sm har slagit hårt mt Krnberg, har med tydlighet visat att länets näringslivsstruktur står inför stra framtidsutmaningar. Vår struktur, med många små ch medelstra tillverkningsindustrier ch underleverantörer till bl.a. frdnsindustrin, gör att de varsel sm läggs i vår regin inte uppmärksammas av media eller på natinell nivå sm lika alarmerande sm stra varsel på enskilda större arbetsplatser. Underleverantörerna, d.v.s. många av de företag sm finns i vår regin, drabbas fta ckså både hårdare ch tidigare av den finansiella nedgången, vilket innebär att det sker innan den stra varselvågen slår in över de större företagen i andra reginer. 3 (8)

353 Den svaga eurpeiska eknmin i kmbinatin med den starka svenska krnan gör att länets exprtberende tillverkningsföretag upplever en minskad efterfrågan. Då länets näringslivsstruktur är så berende av denna sektr, blir ckså de negativa effekterna större än för flera andra län. 1,80% 1,60% Andel varsel i relatin till beflkningen 1,40% 1,20% 1,00% 0,80% 0,60% 0,40% 0,20% 0,00% Sep 2012 Krnberg Jönköping Kalmar Blekinge Västra Götaland Riket Den plötsliga ch negativa utvecklingen i länet kan förstås utifrån den rådande knjunkturen i Eurpa ch världen. Skeendet är inte unikt för Krnberg utan signifikant för västvärlden i strt. Men för Krnbergs län, sm är så starkt industriberende, blir effekterna av en allt mer krympande ch knkurrensutsatt tillverkningssektr än mer kännbara. Vi kan med fg tala m att länet genmgår en strukturmvandling av stra mått. OECD-studie Småland/Blekinge Under fjlåret genmförde OECD en studie över Småland ch Blekinge. En central slutsats i rapprten är att Krnbergs län behöver genmgå ett betydande utvecklingsarbete för att i framtiden kunna vara en frtsatt knkurrenskraftig regin: För att förbli knkurrenskraftiga gentemt utvecklingsländerna inm låg- ch medellåg teknlgisk tillverkning behöver reginen ändra fkus mt mer avancead teknlgisk ch kunskapsintensiv tillverkning. Risken ökar för att enkel 4 (8)

354 underleverantörsindustri kmmer att internatinaliseras, vilket kan få allvarliga följder för lkala företag i Småland Blekinge 3 OECD:s slutsats är idag högaktuell. Länet står inför ett paradigmskifte ch för att klara den eknmiska lågknjunkturen ch knkurrensen från låglöneländer menar OECD att länet måste utveckla företagen inm tillverkningssektrn, men ckså vitalisera övriga näringssektrer. Även m de rådande utmaningarna är glbala ch gör sig gällande för samtliga av rikets reginer så är inte förutsättningarna att möta dem desamma för alla, dels i den meningen att en del län likt Krnberg är extra utsatta på grund av att näringslivsstrukturen till str del utgörs av företag inm tillverkningssektrn, dels i den meningen att alla län inte har samma eknmiska resurser för att möta framtidsutmaningarna. Reginala utvecklingsmedel Inför 2012 tilldelades Krnbergs län 17,3 mkr i reginala tillväxtmedel, 1:1-medel. Summan framstår sm prprtinerligt låg vid en jämförelse med exempelvis grannlänet Kalmar sm har både lägre arbetslöshet ch varselfrekvens sm fick 145 % mer än Krnberg i 1:1-medel. Detta innebär att per invånare får Kalmar 94 % mer i medelsanslag än Krnberg. Att medelstilldelningen i flera avseenden synes vara prprtinerlig kan exemplifieras på flera lika sätt. Exempelvis får Jönköping med 21 % lägre arbetslöshet än Krnberg 26 % mindre i 1:1 medel per invånare medan Blekinge med 21 % högre arbetslöshet än Krnberg får 167 % mer per invånare. Vidare så får Kalmar med 9 % lägre arbetslöshet än Krnberg 94 % mer i 1:1 medel per invånare. Dessa exempel förstärker uppfattningen att den måttstck sm används för medelstilldelning bör justeras för att bli mer förutsägbar ch förankrad i länens faktiska nulägessituatiner. 1:1-medel per invånare kr300,00 kr200,00 kr181,47 kr250,36 krkr100,00 kr93,69 kr68,96 Krnberg Jönköping Kalmar Blekinge 3 OECD Territrial Reviews SMÅLAND BLEKINGE (2012) 5 (8)

355 1:1-medel ttalt (tkr) Krnberg Jönköping Kalmar Blekinge Anslagen bör rimligtvis stå i prprtin till hur stra insatser sm krävs för att upprätthålla en reginal balans inm Sverige. Men vid en granskning av de senaste årens siffrr står det klart att Krnberg är ett av de län sm har drabbats hårdast av den eknmiska krisen ch den pågående strukturmvandlingen. Det är i Krnberg sm arbetslösheten har ökat allra mest under det senaste året. Men denna kritiska utveckling avspeglar sig inte i medelstilldelningen, utan den synes utgå från länens histriska situatiner, snarare än deras nulägessituatiner. Planerade insatser under Utvecklingsarbetet i länet har under senare år utvecklats alltmer mt strategiska satsningar inm pririterade mråden. Utgångspunkten för reginförbundets pririteringar ch finansiering av insatser har i huvudsak varit reginens reginala utvecklingsprgram. Den OECD-studie sm nämns van har även m mycket av det sm OECD:s analyser visar i stra drag varit känt sedan tidigare skapat delvis nya insikter m vilka prblem ch möjligheter länet har. Både under den arbetsprcess sm ledde fram till OECD:s slutsatser ch därefter, när dessa presenterats ch förankrats hs lika aktörer i reginen, har arbetet bidragit till en ökad insikt ch förmåga att göra strategiska pririteringar i utvecklingsarbetet. Därutöver har vi nu sett en utveckling, sm redvisas van, sm innebär att Krnbergs län har en betydligt mer negativ utveckling än andra reginer avseende bl.a. sysselsättning ch förutsättningar för näringslivet. Med dessa utgångspunkter har behv av en rad insatser inm flera viktiga mråden framkmmit insatser sm vi, tillsammans med lika samarbetsparter ch aktörer i ch utanför länet, vill genmföra under de närmaste åren. Den medvetenhet m våra förutsättningar ch m behvet av att priritera vissa mråden i det framtida utvecklingsarbetet sm OECD-prcessen skapat gör att vi nu med full kraft vill 6 (8)

356 genmföra de pririteringar sm OECD hjälpt ss att identifiera. Det är i detta sammanhang behvet av ökade eknmiska resurser för reginal tillväxt ch utveckling ska ses. De insatsmråden där vi främst ser att vi kan få utväxling i frm av bibehållen ch ökad sysselsättning ch stärkt knkurrenskraft hs mindre ch medelstra företag i reginen är främst: - Kmpetensutveckling ch kmpetensförsörjning. Inm ramen för regeringsuppdraget sm rör s.k. kmpetensplattfrmar diskuteras ett flertal initiativ ch satsningar sm syftar till att stärka såväl enskilda individers möjligheter på arbetsmarknaden sm företagens möjligheter att hitta arbetskraft med rätt kmpetens. - Nyföretagande är en faktr där vi sett en negativ utveckling i länet under senare år. Flera insatser sm kan bidra till ett ökat nyföretagande finns på agendan, framför allt med fkus på kvinnr ch invandrare men ckså gentemt ungdmar. När det gäller sistnämnda grupp är Ung företagsamhet ch Drivhuset viktiga aktörer. - Innvatinsmrådet ch det gemensamma arbetet inm detta mråde måste stärkas. Flera initiativ sm, med rätt stöd ch hjälp, har ptential att utvecklas psitivt har tagits från såväl näringsliv sm akademi under senare tid. Inm detta mråde krävs ökade resurser för att kunna stödja dessa långsiktiga ch strukturellt viktiga prcesser. - Besöksnäringen har under senare år vuxit fram sm en allt viktigare näring för reginen. Inm detta mråde sker ett brett samarbete med framför allt övriga län i Småland, men även i andra knstellatiner. Även för Glasriket, där länsstyrelse ch reginförbund arbetar med en särskild satsning på regeringens uppdrag, blir besöksnäringen allt viktigare för utvecklingen. Näringen har en struktur med dminans av mycket små företag, vilket gör att behvet av utvecklingsstöd ch rådgivningsinsatser är särskilt strt. Slutligen, medfinansiering av EU:s strukturfnder är ett mråde sm utgör ett viktigt verktyg för utvecklingsinsatser inm flertalet av de mråden vi pririterar i tillväxtarbetet. Erfarenheterna från de senaste prgramperiderna visar att den svaga länken i detta arbete inte är strukturfndsmedlen i sig utan svårigheterna för reginförbundet att medfinansiera EU:s medel. Bristen på1:1-medel utgör en kraftig hämsk på möjligheterna att förverkliga de intentiner sm finns i reginen ch att i det arbetet nyttja EU:s finansiering. 7 (8)

357 Mt bakgrund av den situatin sm länet nu befinner sig i ch sm vi befarar kmmer att förvärras framöver ansöker Reginförbundet södra Småland m 20 miljner krnr per år i fem år i utvecklingsmedel till de insatser sm beskrivits van. Reginförbundet södra Småland Rland Gustbée Reginstyrelsens rdförande Peter Hgla Regindirektör Kpia för kännedm till: Arbetsmarknadsdepartementet Finansdepartementet 8 (8)

358 Brev REGIONFÖRBUNDET SÖDRA SMÅLAND Peter Hagla Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström Arbetsmarknadsdepartementet Samarbete - nyckeln till framgång! Krnbergs län har en traditin av samarbete. Vår mdell Framtid Krnberg rönte str uppmärksamhet under finanskrisen. Mdellen bygger på ett tätt samarbete mellan ffentliga myndigheter, kmmuner, näringsliv, akademi ch andra rganisatiner, där alla aktörer måste vara flexibla ch visa anpassningsförmåga. Nu går det åter en varselvåg i Sverige ch värst drabbat är Krnbergs län. Förra veckan varslade Vida AB 250 medarbetare på Lesseb bruk. Tyvärr är Vida AB bara ett i raden av företag sm lagt varsel de senaste månaderna. Det finns flera anledningar till varför Krnbergs län är extra sårbart. Den kanske främsta anledningen är att vi är ett tillverkningslän med str andel under- ch under-underleverantörer till framför allt frdnsindustrin. Vi har ckså en str andel företag sm arbetar med skgen, bl. a. sågverk. Våra företag är exprtberende ch när världseknmin inte går bra går det dåligt även för ss. Det är inte första gången världen, Sverige ch Krnbergs län drabbas av lågknjunktur. Det är inte heller den sista. Däremt är det den första lågknjunktur sm vi möter där länet har en högre arbetslöshet än övriga riket. Vi har i dag en arbetslöshet på nästan 9 %. Innan finanskrisen låg samma siffra på 3 %. Extra rande är att arbetslösheten inte minskat trts att våra företag gjrt stra vinster. Det tyder på att företagen effektiviserat prduktinen ch klarar av att leverera mer varr ch tjänster med mindre persnal. Vi har alltså fg för att säga att Krnbergs län är mitt uppe i en strukturmvandling! Arbetsförmedlingen är den enskilt viktigaste aktören i arbetet att möta varselvåg en. Arbetsförmedlingen ska mdirigera den frigjrda kmpetens sm följt av alla varsel. Vi förväntar ss att Arbetsförmedlingen är en lyhörd ch anpassningsbar samarbetsaktör med resultatrienterat fkus sm bttnar i rganisatinens eget verksamhetsmål: "Arbetsförmedlingen är Sveriges störstaförmedlare av arbeten. Vårt uppdrag är att så effektivt sm möjligtföra samman de sm söker persnal med de sm söker jbb. Vi finns där behven finns, i hela landet". Tyvärr vittnar flera av länets aktörer m att Arbetsförmedlingen inte lever upp till sitt eget verksamhetsmål För att kunna agera effektivt ch behvsstyrt måste insatserna sammanlänkas med den kunskap, infrmatin ch erfarenhet sm finns hs länets reginala ch lkala aktörer. Det går inte att utgå från en standardiserad arsenal av insatser- utan de måste vara utfrmade efter de reella behv sm finns; strävan att Reginförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefn: Fax: E-pst: inf@rfss.se

359 hjälpa människr i deras sökande efter arbete måste vara större än strävan att upprätthålla rganisatriska revir ch en snäv regeltillämpning. För att exemplifiera van finns flera vardagsnära exempel att lyfta fram. I en av länets kmmuner lade en arbetsplats sm sysselssatte ett strt antal ungdmar ner sin verksamhet. Kmmunens aktörer försökte i samråd med Arbetsförmedlingen att möta ungdmarnas stundande arbetslöshet genm att försöka arrangera ett antal lika praktiska åtgärder så sm arbetsmarknadsutbildningar chjbb-cafeer men utan att få draghjälp av Arbetsförmedlingen. Likaså har en vilja funnits för att bemanna lkala kntr trts att det är där Arbetsförmedlingens ldienter har funnits. När de kmmunala aktörerna har påtalat att Arbetsförmedlingen inte har levt upp till deras förväntningar m initiativrikhet ch engagemang, sm är sprungna ur Arbetsförmedlingens eget verksamhetsmål, har detta uppfattats sm ett arbetsmiljöprblem av Arbetsförmedlingens aktörer. Frågan sm uppstår är m det är möjligt att samarbeta, när Arbetsförmedlingen uppfattar önskan m samarbete sm ett arbetsmiljöprblem så frt det innebär anpassningsbarhet efter de lkala förutsättningarna ch behven. Förväntningar m en driven, behvsanpassad ch effektiv Arbetsförmedling kan framöver inte upplevas sm ett arbetsmiljö- ch samarbetsprblem, utan snarare bör de uppfattas sm ytterst rimliga ch eftersträvansvärda förväntningar att leva upp till. Framgången med samarbete ligger i att samtliga aktörer bidrar med kunskap, engagemang ch medel. Varje län ch kmmun är unik ch därmed måste insatserna anpassas efter den reginala ch lkala kntexten för att bli effektiva. Glbaliseringen ch kunskapssamhället har inneburit en allt flexiblare arbetsmarknad. I detta sammanhang är det ckså viktigt att även de ffentliga aktörerna uppvisar flexibilitet ch rörlighet för att strukturmvandlingens utmaningar ska kunna mötas. Av tidigare erfarenhet vet vi att alla aktörer måste visa lyhördhet ch anpassningsförmåga ch att det gemensamma målet måste vara att genm samarbete hjälpa flk till arbete ch inte att upprätthålla rganisatriska gränsdragningar ch regelverk Vi önskar därför samarbete. Från alla parter. Med vänlig hälsning Reginförbundet södra Småland Rland Gustbee Reginstyrelsens rdförande 2 (2)

360 Reginstyrelsen Ärende 10 a Bildande av reginkmmun - lägesrapprt Dnr 07/0215 Förslag till beslut Reginstyrelsen beslutar Att ntera infrmatinen till prtkllet. Ärendet Regindirektör Peter Hgla ch rdförande Rland Gustbée ger en lägesrapprt kring bildande av reginkmmun.

361 Reginstyrelsen Ärende 10 b Mtin angående att ansöka m reginbildning 2015 Dnr 12/0230 Förslag till beslut Reginstyrelsen föreslår fullmäktige besluta Att avslå mtinen mt bakgrund av att mtinens förslag till beslut ligger utanför kmmunalförbundet Reginförbundet södra Smålands kmmunala kmpetensmråde. Ärendet Centerpartiet har genm reginstyrelsens vice rdförande Carina Bengtssn inkmmit med mtin till reginfullmäktige angående ansökan m att bilda reginkmmun från Mt bakgrund av att förslagen i mtinen strider mt kmmunallagen, i avseendet vad sm ryms inm reginförbundets kmmunala kmpetens ch vem sm kan ansöka m att bilda reginkmmun, föreslås att mtinen avslås. Bifgade handlingar: - Arbetsutskttets prtkll 234/12 - Mtin angående att ansöka m reginbildning Tjänsteskrivelse Mtin angående att ansöka m reginbildning 2015

362 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Reginstyrelsens arbetsutsktt Sammanträdesdatum Sida (37) 234 Mtin angående att ansöka m reginbildning 2015 Dnr 12/0230 Bakgrund Centerpartiet har genm reginstyrelsens vice rdförande Carina Bengtssn inkmmit med mtin till reginfullmäktige angående ansökan m att bilda reginkmmun från Mt bakgrund av att förslagen i mtinen strider mt kmmunallagen, i avseendet vad sm ryms inm reginförbundets kmmunala kmpetens ch vem sm kan ansöka m att bilda reginkmmun, föreslås att mtinen avslås. Beslutsunderlag - Mtin angående att ansöka m reginbildning Tjänsteskrivelse Mtin angående att ansöka m reginbildning 2015 Yrkanden Carina Bengtssn (C) yrkar på att fullmäktige beslutar i enlighet med följande: - Att knstatera att attsatserna ett ch tre ligger utanför reginförbundets kmpetensmråde. - Att snarast påbörja arbetet med att ta fram förslag på verksamheter sm kan sammanföras, för bättre resursutnyttjande, inm Reginförbundet södra Småland ch landstinget Krnberg ch att mtinen därmed anses besvarad. Rbert Olesen (S) yrkar avslag på Carina Bengtssns yrkande. Prpsitinsrdning Ordförande ställer prpsitin på Carina Bengtssns yrkande ch Rbert Olesens yrkande ch finner att arbetsutskttet beslutar i enlighet med Rbert Olesens förslag. Beslut Arbetsutskttet föreslår styrelsen föreslå fullmäktige besluta Att avslå mtinen mt bakgrund av att mtinens förslag till beslut ligger utanför kmmunalförbundet Reginförbundet södra Smålands kmmunala kmpetensmråde. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

363 Mtin till Reginfullmäktige i Reginförbundet Södra Småland ttt~rtuul ang. ansökan m att bilda egen reginkmmun CENTER PARTIET Reginförbundet Södra Småland är ett samverkansrgan sm bildades 2007 av länets åtta kmmuner ch landstinget- då sm en frtsättning på SSKL sm bildades 2002 av samma rganisatiner. Tanken ch ambitinen var att Reginförbundet skulle vara en övergångslösning under endast en mandatperid inför en kmmande reginförstring. Denna reginförstring har flyttats framåt i tiden ch beräknas ske tidigast 2019, ch i avvaktan på detta anser vi att det bör ske en sammanslagning av Reginförbundet ch Landstinget Krnberg redan En sammanslagning innebär att vi redan efter valet 2014 har ett direktvalt fullmäktige sm kan kraftsamla för länets utveckling ch framtid, både när det gäller häls- ch sjukvård, infrastruktur ch reginal utveckling. Förslag Att ansöka m bildande av Regin Krnberg i avvaktan på en större reginbildning. Att arbeta fram ett förslag till hur vi redan nu kan påbörja arbetet med att sammanföra verksamheter inm reginförbundet ch landstinget. Att förbereda för den skatteväxling sm behövs då ansvar förflyttas. För Centerpartiet ~)~ Carina Bengtssn Reginråd

364 Dnr 12/ Ulrika Gustafssn Tel: Tjänsteskrivelse - Mtin angående att ansöka m reginbildning 2015 Ärendet Centerpartiet har genm reginstyrelsens vice rdförande Carina Bengtssn inkmmit med mtin till reginfullmäktige angående ansökan m att bilda reginkmmun från I mtinen föreslås fullmäktige besluta: - Att ansöka m bildande av Regin Krnberg i avvaktan på en större reginbildning. - Att arbeta fram ett förslag till hur vi redan nu kan påbörja arbetet med att sammanföra verksamheter inm reginförbundet ch landstinget. - Att förbereda för den skatteväxling sm behövs då ansvar flyttas. Vid kansliets beredning av ärendet har frågan m laglighet i ett eventuellt beslut enligt vanstående lyfts, mt bakgrund av de skäl sm anges nedan. I beredningen av ärendet har SKL:s förbundsjurist rådfrågats. Vem beslutar att en ny regin ska bildas? Landsting sm vill gå samman ch bilda en gemensam reginkmmun ansöker m det till regeringen. Ansökan bereds av Kammarkllegiet. En sammanslagning av landsting innebär att även länen ska gå samman. Detta beslut måste fattas av riksdagen innan regeringen beslutar att landstingen får gå samman. Om ett landsting vill ta över det reginala utvecklingsansvaret utan att ändra indelningen görs ansökan till regeringen sm bereder frågan ch lägger en prpsitin till riksdagen. 1 (2) Reginförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefn: Fax: E-pst: inf@rfss.se

365 Dnr Den kmmunala kmpetensen (eg. reginförbundets kmmunala kmpetens) Den kmmunala kmpetensen, eller enkelt uttryckt vad en kmmun eller ett landsting har befgenhet att göra, regleras i kmmunallagen, lag m vissa kmmunala befgenheter ch i lika specialförfattningar. Reginförbundet södra Småland är i juridisk mening ett kmmunalförbund ch kan således enligt lag inte ansöka m att bilda en reginkmmun. Mtinens förslag till beslut ligger utanför kmmunalförbundet Reginförbundet södra Smålands kmpetensmråde ch beslutet kan kmma att upphävas m det överklagas med en laglighetsprövning. Beredning av mtinen Ordförande kan med stöd av KL kap 5 45 vägra att lägga fram förslag till beslut enligt första ch tredje att-satsen, mt bakgrund av att beslutet skulle strida mt lagen. Då det inte fattats beslut i Landstinget Krnberg avseende ansökan m att bilda en reginkmmun från 2015 kan knstateras att även att-sats två faller. Sammanfattning Mt bakgrund av att förslagen i mtinen strider mt kmmunallagen, i avseendet vad sm ryms inm reginförbundets kmmunala kmpetens ch vem sm kan ansöka m att bilda reginkmmun, föreslås att mtinen inte framställs till reginfullmäktige. 2 (2)

366 Reginstyrelsen Ärende 11 Om att ta fram en enkel plicy för hur reginförbundets kntakter med allmänheten ska fungera svar på skrivelse Dnr 12/0246 Förslag till beslut Reginstyrelsen beslutar Att avge svar på skrivelse Om att ta fram en enkel plicy för hur reginförbundets kntakter med allmänheten ska fungera, i enlighet med upprättad handling daterad Att uppdra åt regindirektören att revidera ch kmplettera riktlinjer för dkument- ch ärendehantering inm reginförbundet, för senare beslut i styrelsen. Ärendet Carin Högstedt (V) har den 17 ktber 2012 inkmmit med skrivelse till reginstyrelsen avseende Om att ta fram en enkel plicy för hur reginförbundets kntakter med allmänheten ska fungera. I skrivelsen hemställs att reginstyrelsen beslutar att sätta upp enkla riktlinjer för hur allmänhetens skrivelser/ärenden/frågr ska besvaras. Bifgade handlingar: - Arbetsutskttets prtkll 235/12 - Skrivelse Om att ta fram en enkel plicy för hur reginförbundets kntakter med allmänheten ska fungera - Om att ta fram en enkel plicy för hur reginförbundets kntakter med allmänheten ska fungera svar på skrivelse

367 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Reginstyrelsens arbetsutsktt Sammanträdesdatum Sida (37) 235 Om att ta fram en enkel plicy för hur reginförbundets kntakter med allmänheten ska fungera svar på skrivelse Dnr 12/0246 Bakgrund Carin Högstedt (V) har den 17 ktber 2012 inkmmit med skrivelse till reginstyrelsen avseende Om att ta fram en enkel plicy för hur reginförbundets kntakter med allmänheten ska fungera. I skrivelsen hemställs att reginstyrelsen beslutar att sätta upp enkla riktlinjer för hur allmänhetens skrivelser/ärenden/frågr ska besvaras. Beslutsunderlag - Skrivelse Om att ta fram en enkel plicy för hur reginförbundets kntakter med allmänheten ska fungera - Om att ta fram en enkel plicy för hur reginförbundets kntakter med allmänheten ska fungera svar på skrivelse Beslut Arbetsutskttet föreslår styrelsen besluta Att avge svar på skrivelse Om att ta fram en enkel plicy för hur reginförbundets kntakter med allmänheten ska fungera, i enlighet med upprättad handling daterad Att uppdra åt regindirektören att revidera ch kmplettera riktlinjer för dkument- ch ärendehantering inm reginförbundet, för senare beslut i styrelsen. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

368 Till Reginförbundet södra Smålands styrelse Om att ta fram en enkel plicy för hur reginförbundets kntakter med allmänheten ska fungera På förekmmen anledning vill jag att styrelsen beslutar att ta fram en enkel plicy för hur tjänstemän/förtrendevalda ska hantera brev/skrivelser från medbrgarna. Om det kmmer en fråga från en medbrgare, så ska den sm tar emt det svara inm viss tid. Ett svar kan vara enkelt ch klaras av snabbt, men det kan ckså vara mer kmplicerat ch kräva tid. Den sm frågar ska dck få besked m när ch av vem sm svar kan väntas. Man ska veta att brevet/frågan/ärendet kmmit fram ch hanteras. Inm fem arbetsdagar är det mycket rimligt att medbrgaren får en reaktin. Självfallet ska samma gälla för situatinen att en förtrendevald framför frågr åt medbrgarna. Det är ju tämligen vanligt att man är mellanhand. Regler ska gälla för alla frmer av kmmunikatin ch pst mail, SMS, pappersbrev En plicy kan säkert innehålla mer m kntakten ch dialgen mellan medbrgare ch reginförbundet. Låt ss få upp det på dagrdningen. Således hemställer jag att reginstyrelsen beslutar att sätta upp enkla riktlinjer för hur allmänhetens skrivelser/ärenden/frågr ska besvaras. Carin Högstedt (V)

369 Dnr 12/ Ulrika Gustafssn Tel: Om att ta fram en enkel plicy för hur reginförbundets kntakter med allmänheten ska fungera svar på skrivelse Ärendet Carin Högstedt (V) har den 17 ktber 2012 inkmmit med skrivelse till reginstyrelsen avseende Om att ta fram en enkel plicy för hur reginförbundets kntakter med allmänheten ska fungera. I skrivelsen hemställs att reginstyrelsen beslutar att sätta upp enkla riktlinjer för hur allmänhetens skrivelser/ärenden/frågr ska besvaras. Riktlinjer för dkument- ch ärendehantering inm reginförbundet Reginfullmäktige fastställde 2011 reviderad dkumenthanteringsplan för Reginförbundet södra Småland. Dkumenthanteringsplanen styr verksamhetens dkumenthantering. Här anges vilka dkument eller infrmatin sm finns i verksamheten, var den lagras, hur länge den ska sparas, säkerhet m.m. Regindirektören fastställde därutöver riktlinjer för dkument- ch ärendehantering inm Reginförbundet södra Småland. Riktlinjerna anger hur dkument- ch ärendehantering, registrering ch diarieföring ska bedrivas inm Reginförbundet södra Småland. Riktlinjerna innehåller regler för: - inkmna handlingar - upprättade/expedierade handlingar - registrering av allmänna handlingar - diarieföring (ärenderegistrering) - gallring 1 (2) Reginförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefn: Fax: E-pst: inf@rfss.se

370 Dnr arkivering Riktlinjerna anger mycket tydligt hur dkument ch ärendehantering ska ske inm förbundet. Administrativa avdelningen har även löpande utbildningstillfällen för anställda. Riktlinjerna anger dck inte några rutiner för att ch hur vi meddelar att vi mttagit skrivelsen eller mtsvarande dkument, inte heller inm vilken tidsrymd ärendet beräknas handläggas. Mt bakgrund av hemställan avser reginstyrelsen att uppdra åt regindirektören att revidera ch kmplettera riktlinjer för dkument- ch ärendehantering inm reginförbundet med de i skrivelsen föreslagna ändamålen, för senare beslut i styrelsen. Växjö den 28 nvember 2012 REGIONFÖRBUNDET SÖDRA SMÅLAND Rland Gustbée reginstyrelsens rdförande 2 (2)

371 Reginstyrelsen Ärende 12 Reginförbundets varumärke ch grafiska prfil - revidering Dnr 08/0056 Förslag till beslut Reginstyrelsen beslutar Att gdkänna varumärke ch grafisk prfil för Reginförbundet södra Småland, i enlighet med upprättad handling daterad Ärendet Dkumentet Reginförbundets varumärke ch grafiska prfil beskriver varumärket Reginförbundet södra Småland ch hur reginförbundet ska kmmunicera för att våra budskap ska bli så enhetliga ch trvärdiga sm möjligt. Det handlar m visuell enhetlighet, sm exempelvis lgtyp, typsnitt, färger ch grafiska element, men ckså m enhetlighet då reginförbundet kmmuniceras utåt. Bifgade handlingar: - Arbetsutskttets prtkll 236/12 - Reginförbundets varumärke ch grafiska prfil

372 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Reginstyrelsens arbetsutsktt Sammanträdesdatum Sida (37) 236 Reginförbundets varumärke ch grafiska prfil - revidering Dnr 08/0056 Bakgrund Dkumentet Reginförbundets varumärke ch grafiska prfil beskriver varumärket Reginförbundet södra Småland ch hur reginförbundet ska kmmunicera för att våra budskap ska bli så enhetliga ch trvärdiga sm möjligt. Det handlar m visuell enhetlighet, sm exempelvis lgtyp, typsnitt, färger ch grafiska element, men ckså m enhetlighet då reginförbundet kmmuniceras utåt. Beslutsunderlag - Reginförbundets varumärke ch grafiska prfil Beslut Arbetsutskttet föreslår styrelsen att besluta Att gdkänna varumärke ch grafisk prfil för Reginförbundet södra Småland, i enlighet med upprättad handling daterad ch föreslagna redaktinella ändringar. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

373 Versin kt 2012 Vårt varumärke ch grafiska prfil

374 2 Innehåll Inledning 3 Vårt varumärke 4 Vår verksamhet 5 Vår beskrivning 6 Våra uppdrag 7 Våra värderingar, persnlighet, målgrupper 8 Våra löften 9 Vår grafiska identitet 10 Vår lgtyp 12 Färger 17 Typsnitt 18 Illustratinsmanér 19 Bildmanér 21 Grafiskt element 22 Kntrsmaterial 25 Pwerpintmall 26 Annnser 27 Mapp 28 Rllup ch utställningsmaterial 29 Digitala medier 30 Prfilprdukter 31 Om du behöver hjälp 32 kreatin.se kt 2012 versin 12 Reginförbundet södra Småland

375 Hej! 3 Inledning Varje dag översköljs vi av massvis av intryck ch mängder av lika budskap knkurrerar med varandra. Vi väljer i hög grad själva vilka budskap vi vill ta till ss ch vilka vi inte vill bry ss m. För att kunna tränga igenm bruset, nå mttagarens medvetande ch kmmunicera effektivt behöver avsändaren uppträda tydligt ch enhetligt. Prjekt sm gör skillnad! KORREKTUR FÖR GODKÄNNANDE Möten. Möjligheter. Mervärde. Datum: /3-10 Att: Ert rdernr: Företag: Vårt rdern: Artikel: Artikelfärg: Tryckplacering: Antal: Diva Vit Se skiss 1000 Skala 1:1 1 Färgseparering/Tryckfärg 300 Detta dkument beskriver varumärket Reginförbundet södra Småland ch hur vi sm arbetar på reginförbundet ska kmmunicera för att våra budskap ska bli så enhetliga ch trvärdiga sm möjligt. Det handlar m visuell enhetlighet, sm exempelvis lgtyp, typsnitt, färger ch grafiska element, men ckså m enhetlighet då vi kmmunicerar vilka vi är, vad vi står för ch vad vi gör. Det ställer krav på ss sm ambassadörer för reginförbundet att känna till verksamhetens mål ch dela de värden sm vi gemensamt kmmit överens är viktiga för ss. Det är vi sm bygger varumärket gemensamt, genm det sätt vi kmmunicerar, agerar ch förhåller ss till varandra, våra målgrupper ch mvärlden. 368 PMS: 368 Växjö Oktber 2012 PMS: 300 Svart PMS: Svart Skala 2:1 Krrekturet är inget tillförlitligt färgprv, färger ter sig annrlunda på lika skrivare ch skärmar Krrektur bekräftas på: Med vänlig hälsning O.K. O.K. efter åtgärd Nytt krrektur Jhanna Anderssn Kmmunikatör Videum Science Park, Växjö , (twitter) Möten. Möjligheter. Mervärde. Reginförbundet södra Småland

376 4 Vårt varumärke Reginförbundet södra Småland

377 5 Vårt varumärke Vår visin är ett gtt liv i södra Småland. Vi är Reginförbundet södra Småland är en gemensam rganisatin för kmmunerna ch landstinget i Krnbergs län. Våra medlemmar är Alvesta kmmun, Lesseb kmmun, Ljungby kmmun, Markaryds kmmun, Tingsryds kmmun, Uppvidinge kmmun, Växjö kmmun, Älmhults kmmun ch Landstinget Krnberg. Våra ändamål från Förbundsrdningen Reginförbundets ändamål är: - att vara samverkansrgan i länet - att vara reginal kllektivtrafikmyndighet inm Krnbergs län - att vara en gemensam rganisatin för kmmunerna ch landstinget i Krnberg med syfte att ta tillvara länets möjligheter ch främja dess utveckling. Vi gör Vi utvecklar våra möjligheter att resa inm ch utanför vårt län. Vi stödjer kultur ch kmpetens. Vi främjar internatinalisering ch näringslivets möjligheter till utveckling. Vi erbjuder samarbete mellan våra medlemmar ch andra reginer i ch utanför Sverige ch vi strävar efter att bli Eurpas grönaste regin. Vår verksamhetsidé Reginförbundets verksamhetsidé är att göra skillnad genm att stärka samarbete ch verka för utveckling ch hållbar tillväxt i reginen. Vår visin Vår visin är ett gtt liv i södra Småland: en regin där människr trivs, vill stanna kvar ch lckas att slå sig ner. Reginförbundet södra Småland

378 6 Vårt varumärke Vi gör skillnad! Vår beskrivning Längre versin (för yttranden, upphandlingsdkument mm): Reginförbundet södra Småland styrs ch finansieras av de åtta kmmunerna ch landstinget i Krnbergs län. Vi är samverkansrgan, kmmunalförbund ch reginal kllektivtrafikmyndighet. Vår verksamhetsidé är att göra skillnad genm att stärka samarbete ch verka för utveckling ch hållbar tillväxt i reginen. Vår visin är ett gtt liv i södra Småland. Krtare versin: Reginförbundet södra Småland är en gemensam rganisatin för kmmunerna ch landstinget i Krnbergs län. Vår verksamhetsidé är att göra skillnad genm att stärka samarbete ch verka för utveckling ch hållbar tillväxt i reginen. Vår visin är ett gtt liv i södra Småland. Reginförbundet södra Småland

379 7 Vårt varumärke Myndighetsuppdrag Samverkansuppdrag Samrdningsuppdrag Våra uppdrag Reginförbundets övergripande uppdrag är Att ta tillvara länets möjligheter ch främja dess utveckling. Det övergripande uppdraget är nedbrutet i fem delar: Myndighetsuppdrag: Regleras via lagstiftning ch regeringens regleringsbrev. Kllektivtrafikmyndighet, Länstransprtplan, Statliga utvecklingsmedel (1:1), kmpetensplattfrm. Samverkansuppdrag: Verksamhet sm våra medlemmar anser bäst bedrivs på reginal nivå. Medlemmarna överlåter uppdrag ch finansierar enligt särskild rdning viss verksamhet. Färdtjänst, riksfärdtjänst, sjukresr, sklskjuts, IT-utbildning, filmutlåning, Miljö- ch byggsamverkan. Samrdningsuppdrag: Verksamhet sm bedrivs effektivt ch med gemensam kmpetens inm ramen för grundfinansiering. Till exempel utbildning, scial verksamhet, kultur, näringsliv, innvatin, internatinellt arbete, jämställdhet ch integratin. Främjaruppdrag Främjaruppdrag: Marknadsföring, plitisk påverkan ch representatin i rganisatiner, föreningar sv sm främjar södra Småland. Till exempel Sydsam, Eurregin Baltic, Eurpakrridren, Södra stambanan. Ägaruppdrag Ägaruppdrag: Verksamhet sm bedrivs tillsammans med andra aktörer. Reginförbundets hel- ch delägda blag. Till exempel AB Destinatin Småland, ALMI, Inkubatrn AB, Öresundståg. Reginförbundet södra Småland

380 8 Vårt varumärke Vår värdegrund Värdegrunden är framtagen av reginförbundets samtliga medarbetare. Den beskriver vårt förhållningssätt ch den utgångspunkt vi har gentemt medarbetare, medlemmar, förtrendevalda ch invånare. Jag tillvaratar, nyttjar ch förädlar mina ch andras kmpetenser. Jag bemöter alla med respekt ch värdighet. Vi utvecklar individen, verksamheten ch samhället. Vi är tydliga i vårt agerande, i vårt förhållningssätt ch i våra rller. En fri ch öppen diskussin är grunden för vårt förhållningssätt. Vår persnlighet Reginförbundet sm aktör ska upplevas sm Öppet ch välkmnande Inspirerande Prfessinell Praktiv Utvecklande Våra målgrupper Reginförbundet har fem pririterade målgrupper: Förtrendevalda Tjänstemän Medarbetare Allmänhet Media Reginförbundet södra Småland

381 9 Vårt varumärke Möten. Möjligheter. Våra löften Vi erbjuder Möten, Möjligheter, Mervärde ch Vi gör skillnad. Genm dessa rd ger vi löften till våra medlemmar ch mvärlden ch löftena skapar förväntningar på ss sm rganisatin. För att rden ska vara trvärdiga ch för att reginförbundet ska upplevas sm prfessinellt ch attraktivt för våra målgrupper, behöver rdens innebörd levandegöras, förstås, efterlevas ch kmmuniceras av ss sm medarbetare ch ambassadörer för reginförbundet. Vad menar vi med Möten, Möjligheter, Mervärde ch Vi gör skillnad? Reginförbundet skapar möten mellan människr, verksamheter ch rganisatiner. Vi skapar en spännande miljö för de sm medverkar. De möten sm reginförbundet erbjuder skapar nya möjligheter för de sm medverkar. Vi effektiviserar, underlättar för ch möjliggör nya idéer ch verksamheter. Mervärde. Dessa möten, idéer, verksamheter ch möjligheter skapar mervärde för våra medlemmar ch södra Småland. Mervärde är subjektivt ch kan upplevas lika berende på vilken typ av verksamhet det handlar m ch vilka sm är inblandade, men avsett så ska våra medlemmar känna att vår verksamhet gör skillnad. Vi gör skillnad kan ses sm en slgan sm med eftertryck visar att vår verksamhet gör skillnad för medlemmarna ch för reginen. Budskapet ska fungera sm ett genmgående tema ch känsla i alla våra kanaler. Vår kmmunikatin ska andas budskapet. Några exempel på hur vi kan kmmunicera att vi erbjuder möten, möjligheter, mervärde ch att vi gör skillnad: Några exempel sm kmmunicerar våra löften: Våra prjektblggar visar hur vi samlar lika kmpetenser ch rganisatiner sm samverkar kring prjekt sm gör skillnad för reginen Vår webbsida ch vecksbrev visar bland annat hur vi genm möten skapar nya möjligheter för våra medlemmar ch reginen Våra lkaler inbjuder till möten ch kreativitet Reginförbundet södra Småland

382 10 Vår grafiska identitet Reginförbundet södra Småland

383 11 Vår grafiska identitet Vår grafiska identitet Reginförbundet är en inte helt enkel rganisatin att få kläm på. I vår rganisatin finns flera lika typer av verksamheter ch vi har lika målgrupper. Därför är det viktigt att vi trts våra likheter är enhetliga i vårt grafiska uttryck. Med ett gemensamt uttryck kan reginförbundet uppträda sm en ch samma rganisatin, avsett vilka intressenter vi möter eller vilka situatiner det handlar m. Det ökar igenkänningen ch gör det lättare för mttagaren att ta till sig våra budskap. Våra verksamheter får en gemensam avsändare, vilket stärker bilden av reginförbundet sm rganisatin. Våra verksamheter får en gemensam avsändare, vilket stärker bilden av reginförbundet sm rganisatin. Hej! Reginförbundet södra Småland

384 12 Vår grafiska identitet Vår lgtyp Kärnan i vår grafiska prfil är lgtypen. Symblen är inspirerad av mötet mellan skg ch sjö sm är så påtagligt i södra Småland. Den gröna plantan står för reginens växtkraft, det blå för trygghet ch ren miljö. Till lgtypen hör ckså namnet Reginförbundet södra Småland. Lgtypen är unik ch strleksförhållandet mellan symbl ch text samt placering får inte ändras. Lgtyper i lika frmat (eps, jpeg, tiff) finns att hämta internt på G:\Administratin samt på under Nyheter ch Press. Lgtypen ska alltid återges i färg m det är möjligt. 15 mm Måste lgtypen läggas mt mörk bakgrund ska den vita varianten användas. Frizn Måste lgtypen läggas mt en ljus bakgrund ska den svart varianten användas. Den liggande varianten används i undantagsfall. Reginförbundet södra Småland

385 13 Vår grafiska identitet Grundregel! Reginförbundet södra Smålands lgtyp ska alltid användas, avsett relatin eller knstellatin. Användning av vår lgtyp Det finns ett antal situatiner där Reginförbundet södra Smålands lgtyp alltid ska användas, avsett relatin eller knstellatin: 1. Starka varumärken inm RFSS Exempelvis: AV-media Krnberg Färdtjänst Resurscentrum för jämställd tillväxt 2. Då reginförbundet är medlem ch/eller finansiär Exempelvis: Energikntr Sydst Eurregin Baltic 3. I prjekt sm reginförbundet arbetar med Exempelvis: Studentmedarbetare Krnberg Yrkeshögskla Krnberg 4. I prjekt sm stöds av reginförbundet Exempelvis: Dans i Sydst Samrdning för Linnea 5. I material sm används internt ch externt av reginförbundet. Exempelvis: I brevmallar I presentatiner Reginförbundet södra Småland

386 14 Vår grafiska identitet Textslingan används istället för reginförbundets lgtyp i undantagsfall. Undantag från Grundregel Det finns ett antal situatiner där regeln inte är tillämplig. Dessa situatiner kallar vi undantag. 1. Vid medlemskap Reginförbundet är medlem i ett antal rganisatiner/ prjekt. I vissa sammanhang kan vi inte kräva att vår lgtyp alltid ska vara med. Exempelvis: Sydsam Eurpakrridren Miljöresurs Linné Stambanan.cm Länstrafiken Krnberg är ett undantag från Grundregeln. 2. Länstrafiken Krnberg ch Serviceresr Enligt ett reginstyrelsebeslut ska inte reginförbundets lgtyp vara med när Länstrafiken Krnberg ch Serviceresr kmmunicerar externt. Dck ska frmuleringen En del av Reginförbundet södra Småland alltid vara med. Placering, strlek ch sammanhang bestämmer Länstrafiken Krnberg ch Serviceresr själva. Vid presentatiner internt på reginförbundet ska Länstrafiken ch Serviceresr använda reginförbundets lgtyp tillsammans med sin egen lgtyp. Udametur, sunt pel magnima prent digeni adis rescimustem. At a cnsedia est, te aut est eum es nusdaep ratest autaque eat priae lab. Elit ipsapiendam rerrum cn re derferi apiduntus a crrum qui beraes eium endis dites re Udametur, eratem etumquas sunt pel vluptibusam magnima prent venis digeni minihicab. adis rescimustem. Name quassus At a md cnsedia quis est, et qui te aut quatus est eum ilitest es insequi nusdaep derin ratest autaque repedi quunttatque eat priae lab. ne si Elit quistes ipsapiendam cidenda nihillabrem rerrum cn re a derferi apiduntus a crrum qui beraes eium endis dites re eratem etumquas vluptibusam venis minihicab. Name quassus md quis et qui quatus ilitest insequi derin repedi quunttatque ne si quistes cidenda nihillabrem a PASSA PÅ! 10% rabatt hela januari Fördelarna med bussen är många! vereprae ptaturem diasint tatiat mmlri tempst vellicab. Xime eum ad quiates nit untur, crr qui dlecus dlresti re nstia iunturitibus debis ipsunde dlendit, ccate veliqua tquibea nus autemqui dluptaquid et reperum, vereprae crum endit ptaturem quides erernat diasint tatiat ute quia. mmlri tempst vellicab. Xime eum ad quiates nit untur, crr qui dlecus dlresti re nstia iunturitibus debis ipsunde dlendit, ccate veliqua tquibea nus autemqui dluptaquid et reperum, crum endit quides erernat ute quia. Fördelarna med bussen är många! Fördelarna med bussen är många! Udametur, sunt pel magnima prent digeni adis rescimustem. At a cnsedia est, te aut est eum es nusdaep ratest autaque eat priae lab. Elit ipsapiendam rerrum cn re derferi apiduntus a crrum qui beraes eium endis dites re eratem etumquas vluptibusam venis minihicab. Name quassus md quis et qui quatus ilitest insequi derin repedi quunttatque ne si quistes cidenda nihillabrem a vereprae ptaturem diasint tatiat mmlri tempst vellicab. Xime eum ad quiates nit untur, crr qui dlecus dlresti re nstia iunturitibus debis ipsunde dlendit, ccate veliqua tquibea nus autemqui dluptaquid et reperum, crum endit quides erernat ute quia. 3. Hel- ch delägda blag Blag sm har ett eget varumärke/prfil behöver inte ha med reginförbundets lgtyp: Exempelvis: AB Destinatin Småland ALMI Företagspartner AB Inkubatrn AB Öresundståg Reginförbundet södra Småland

387 15 Vår grafiska identitet Platsbrist Specialfall vid användning av vår lgtyp Det finns situatiner då regeln inte är tillämplig på grund av praktiska mständigheter. Dessa specialfall redvisas nedan: Platsbrist När utrymmet är för litet är det inte rimligt att kräva att vår lgtyp ska vara med. Exempelvis: Liten annns, vissa presentartiklar, flaggr mm. Praktiska I vissa situatiner är det praktiskt att ha med lgtypen berende på frmat eller sammanhang. Exempelvis: Vissa hemsidr, mycket långsmala frmat mm. Praktiska Eknmiska I vissa situatiner är det inte eknmiskt försvarbart att ha med vår lgtyp. Exempelvis: Situatiner där man måste använda sig av flera tryck, till exempel på tröjr ch andra prfilprdukter. Dck, vi ska alltid kräva att frmuleringen En del av Reginförbundet södra Småland ska prvas sm alternativ till lgtyp. Exempel HÄR KAN NÅGOT SKRIVAS Rubrik till annns. Sit ulpa sit dlres suntiatur alit, sequi sequi ratatatissi ipidele sectem nullisim iur sam ate pr cnsequam raeperum exerunt mllab idebis apienet endici blam fugiat qui dlrepra HÄR KAN NÅGOT SKRIVAS Rubrik till annns. Sit ulpa sit dlres suntiatur alit, sequi sequi ratatatissi ipideldele sectem nullisim iur sam ate pr cnsequam rae sectem nullisim iur sam ate pr cnsequam ram fugiat qui dlrepra inietur, et quidenimai.eperum exerunt mllab idebis apienet endici blam. HÄR KAN NÅGOT SKRIVAS Rubrik till annns. Sit ulpa sit dlres suntiatur alit, sequi sequi ratatatissi ipideldele sectem nullisim iur sam ate pr cnsequam rae sectem nullisim iur sam ate pr cnsequam ram fugiat qui dlrepra inietur, et quideni exerunt mllab idebis apienet endici blam mai.eperum exerunt mll. Yrkeshögsklan Småland yrke@skla.se Lgtypen får plats. Textslingan får plats. Ett fall där RFSS inte får plats sm avsändare. Reginförbundet södra Småland

388 16 Vår grafiska identitet Exempel på prjekt sm har en egen lgtyp. Prjekt/blag med egen lgtyp Ett prjekt ch blag får ha en egen lgtyp när det är ett samarbete ch flera intressenter finns samt då prjektet eller verksamheten ämnar leva vidare efter prjekttidens slut. Verksamhetslgtyper Starka verksamheter inm reginförbundet får ha en egen variant av reginförbundets lgtyp. Vi kallar dem verksamhetslgtyper. För dessa gäller samma regler för frizn, bakgrund, med mera sm reginförbundets lgtyp. Exempel på verksamheter sm har en egen variant av reginförbundets lgtyp. Reginförbundet södra Småland

389 17 Vår grafiska identitet PMS 300 CMYK 100, 43, 0, 0 RGB 0, 102, 204 # 0066CC Färger Reginförbundet södra Småland har två grundfärger sm bidrar till att förstärka rganisatinens prfil. Södra Småland-blå Det finns möjlighet att använda lika grad av tningar av de båda färgerna. Tningarna kan användas i exempelvis färgplattr ch/eller i kmbinatin med grundfärgerna. PMS 368 CMYK 65, 0, 100, 0 RGB 102, 204, 51 # 66CC33 Södra Småland-grön Tips! 10% 20% 30% Anpassa färgval till ditt tema/ tilltal samt till bildvalet. Tänk på helheten. Titta på färdiga prduktiner m du är säker. 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Tningar av färgerna kan användas på t.ex. färgplattr. Reginförbundet södra Småland

390 18 Vår grafiska identitet G CGaramnd Regular ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZÅÄÖ abcdefghijklmnpqrstuvxyzåäö Garamnd Italic ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZÅÄÖ abcdefghijklmnpqrstuvxyzåäö Typsnitt De typsnitt vi använder är en viktig del av vår identitet. Vårt typsnitt är i första hand Garamnd i alla dess varianter (Regular, Italic, Bld, Bld Italic). Vi kan även använda Calibri (eller Arial, Helvetica) i de fall där ett typsnitt utan klackar funkar bättre. Exempel är tabeller, text i mycket liten grad, extra feta rubriker, e-pstsignaturer ch text för digital publicering. Vårt typsnitt är i första hand Garamnd i alla dess varianter Garamnd Bld ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZÅÄÖ abcdefghijklmnpqrstuvxyzåäö Garamnd Bld Italic ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZÅÄÖ abcdefghijklmnpqrstuvxyzåäö Calibri Regular ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZÅÄÖ abcdefghijklmnpqrstuvxyzåäö Calibri Italic ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZÅÄÖ abcdefghijklmnpqrstuvxyzåäö Calibri Bld ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZÅÄÖ abcdefghijklmnpqrstuvxyzåäö Calibri Bld Italic ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZÅÄÖ abcdefghijklmnpqrstuvxyzåäö Reginförbundet södra Småland

391 19 Vår grafiska identitet Illustratinsmanér Illustratinsmanér i frm av kllage i lika utföranden är en viktig del i reginförbundets grafiska uttryck. Illustratinsmanéret förstärker igenkänningen av reginförbundet ch tydliggör att det är reginförbundet sm är avsändare. Illustratinerna är flexibla ch i kmbinatin med vårt grafiska element (se sida 22, grafiskt element) blir användningsmrådet ännu bredare. Manéret speglas i allt vi gör. Illustratinerna kan med fördel ckså kmbineras med ftgrafier. De används då sm kmplement för att lätta upp i lika sammanhang. Illustratin av Karlina Lilliequist Reginförbundet södra Småland

392 20 Vår grafiska identitet Illustratiner av Karlina Lilliequist Reginförbundet södra Småland

393 21 Vår grafiska identitet Viktigt! Ange ftgrafens namn. Var nga med att bildvalet stämmer överens med varumärket. Bilderna ska m möjligt representera färgskalan ch den visuella identiteten. Bildmanér För att skapa ett enhetligt ansikte utåt är det viktigt att vi har ett knsekvent bildspråk. Vi använder ss av ftgrafiska bilder med lkal prägel. Att tänka på vid bildval: Välj bilder utifrån relevant sammanhang. Eftersträva en balans mellan mtiv på persner ch natur. Bildspråket ska m möjligt kmmunicera möten, möjligheter ch mervärde. Reginförbundet södra Småland

394 22 Vår grafiska identitet Grafiskt element i frm av regelbundna rektanglar. Med utgångspunkt från reginförbundets illustratinsmanér. Grafiskt element Till viss del är reginförbundet kantigt sm många andra myndigheter, vi har ramar ch riktlinjer sm vi måste följa. Men förutm myndighetsuppdraget har vi ckså samverkans-, samrdnings-, främjar- ch ägaruppdrag. Vi löser prblem ch vi effektiviserar, vi samrdnar ch vi samverkar - med kmmunerna ch landstinget i Krnbergs län ch med näringslivet ch andra rganisatiner i ch utanför Småland ch Sverige. Ramar runtm ger ytterligare en dimensin till regelbundenheten ch det spntana uttryckssättet. Hej! Dynamiskt Spntant Levande Utanför ramen Föränderligt Oregelbunden färgad rektangel sm används sm pratbubbla. Så helt kantiga är vi inte, vi håller ss inm bestämda ramar, men behöver många gånger vara kreativa ch frmbara för att lyckas med våra uppdrag. Vårt grafiska manér, i frm av regelbundna rektanglar passar väl ihp med vår rganisatins jämna ch frmbara natur. Elementet används i alla våra trycksaker ch presentatiner. Det grafiska elementet har många användningsmråden. Det kan användas för att rama in, sm pratbubbla, paginering, faktaruta, sidft, med mera. Exempel där ett ftgrafi får en extra ram runtm. Lrem ipsum Nequ mint faccus aut alitatius quatem vlres simsae nn es redae magnati mmlupiet vendigendit mm Nequ mint faccus aut alitatius quatem vlres simsae nn es Nequ mint faccus aut alitatius quatem vlres simsae nn es rernati Exempel där text lagts på en regelbunden färgad rektangel med ram. Reginförbundet södra Småland

395 Osl Götebrg Hamburg Berlin Helsinfrs Talinn Gdansk Riga Vilnius 23 Vår grafiska identitet Brschyr inlaga Grafiskt element Här visas några exempel av det grafiska elementet i några av våra trycksaker. Reginförbundet södra Småland är ett nav för reginal utveckling i Krnbergs län. Våra medlemmar är länets åtta Klimatkmmissin Krnberg K3 kmmuner samt Landstinget Krnberg. Ett av reginförbundets uppdrag är att Ett unikt initiativ sm engagerar näringsliv ch invånare i hela reginen till aktiva fördela prjektmedel till prjekt sm kan handlingar, vilka bidrar till att göra södra Småland till Eurpas grönaste regin. bidra till en psitiv utveckling av södra Småland. Vi ger medel till prjekt inm Klimatkmmissin Krnberg är ett samarbete Prjektet är en del av ett större eurpeiskt flera lika mråden, såsm näringsliv, mellan näringsliv, plitik, rganisatiner ch prjekt inm EU:s Nrdsjöprgram, där vi infrastruktur ch kultur. Samtliga prjekt har en kppling till vårt reginala är att nå målet m en fssilbränslefri regin. andra reginer. kmmuner i länet. Klimatkmmissinens syfte får möjlighet att utbyta erfarenheter med utvecklingsprgram (RUP). Klimatkmmissinen fkuserar i sin handlingsplan på transprter ch energieffektivt byggande. Denna brschyr har vi satt samman för Reginala initiativ i riktning mt detta mål kan få att ge exempel på spännande satsningar använda kmmissinens stämpel. Energikntr sm genmförs i reginen med stöd Sydst har beviljats prjektmedel från reginförbundet för att genmföra insatser sm bidrar till Göran Gustavssn, från Reginförbundet södra Småland. prjektledare på Detta är endast ett axplck vill du veta att uppnå kmmissinens handlingsplan. Energikntr Sydst mer m prjektverksamheten i övrigt Eurpas grönaste regin är en visin sm sätter är du välkmmen att mycket på sin spets ch prjektet lägger en grund besöka vår webbplats för detta viktiga arbete. Inm ramen för prjektet Prjektets mål ( ) ska bl.a. kunskapshöjande insatser i kmmuner Innehåll ch företag göras, säger Heidi Samuelssn, Öka näringslivets deltagande i samrdnare för klimatfrågr på reginförbundet. arbetet för minskad klimatpåverkan Rland Gustbée, Klimatkmmissin Krnberg K Ordförande i Ung företagsamhet i grundsklan... 4 Läs mer på: Engagera samtliga kmmuner i länet Reginstyrelsen att skriva under Brgmästaravtalet Designregin Småland... 7 Öka utnyttjande av energikartläggningscheckar hs länets företag Dynamik i småländska kluster (DISK)... 8 Utveckling av vård- ch msrgscllege... 9 Öka kunskapen m energieffektiva Cirkus i Glasriket byggnader Tågstpp södra Stambanan Bidra till utvecklingen av klimatsmarta gdstransprter F4 För fler framgångsrika företag PROJEKT Den regelbundna färgade rektangeln används för paginering. Det grafiska elementet används med ch utan ram i layuten. Möten. Möjligheter. Mervärde. Hör av dig så berättar vi mer! Besöksadress: PG Vejdes väg 15 Pstadress: Videum Science Park, Växjö Telefn: Fax: E-pst: inf@rfss.se Webb: Flder framsida Vi gör skillnad! Möten ch möjligheter för ett gtt liv. För ett starkt södra Småland. Tillsammans skapar vi mervärden i södra Småland. Flder inlaga Reginförbundet södra Småland är en gemensam rganisatin för kmmunerna ch landstinget i Krnbergs län. Vi är ett nav för reginal utveckling med det övergripande uppdraget att ta tillvara länets möjligheter ch främja dess utveckling. Vår visin är ett gtt liv i södra Småland. Reginförbundet är att av 21 självstyrelse- ch samverkansrgan i landet. Vår rganisatin ch verksamhet styrs av förtrendevalda sm utses av våra medlemmar, de åtta kmmunerna ch landstinget i Krnbergs län. Allt arbete inm reginförbundet utgår från reginens mål m hållbar utveckling. Målet är att skapa förutsättningar för ett gtt liv i södra Småland. Trafik Media ch IT Vi väcker slumrande tågstatiner till liv ch Vi växlar upp medlemmarnas insatser många skapar sex nya tågstpp i Lammhult, Mheda, Gemla, Vislanda, Diö ch Markaryd. utveckling. EU-medel ch andra insatser har gånger m i prjekt sm skapar reginal exempelvis möjliggjrt stra satsningar på turism, klimat ch kmpetensutveckling En helt vanlig vinterdag åker persner buss med Länstrafiken Krnberg. Många åker dessutm sklbussar ch tåg En vanlig vardag åker mellan ch inklusive våra Öresundståg färdtjänst eller sjukresr via ss. Vi har utbildat över ffentlig- Vi stöder länets kulturliv, bland annat anställda ch förtrendevalda sedan berättarfestivalen i Ljungby besöktes festivalen av sm såg 48 föreställningar. Möten. Möjligheter. Mervärde. Hör av dig så berättar vi mer! 400 persner har träffats ch diskuterat vårt framtida kmpetensbehv. Ett teknikcllege samt ett vård- ch msrgscllege är exempel sm stödjer säkrad utbildningskvalitet. Det senaste klimatinvesteringsprgrammet (KLIMP II) har bidragit till att spara en str mängd energi. Det innebär även utsläppsminskningar på nästan tn CO2, vilket mtsvarar ca villr. AV-Media Krnberg utbildade under 2010 drygt lärare, pedagger ch lärarstudenter för att bättre nyttja IT-verktyg i arbete ch undervisning. Uppvidinge Växjö Ljungby Alvesta Lesseb Älmhult Markaryd Tingsryd Köpenhamn Malmö Växjö Stckhlm Sm kllektivtrafikmyndighet driver vi Länstrafiken Krnberg ch är delägare i Öresundståg. Vi arbetar ckså med serviceresr, sjukresr ch färdtjänst. Reginal utveckling Vi har ett övergripande ansvar för det reginala utvecklingsarbetet. Våra förtrendevalda fattar beslut m det reginala utvecklingsprgrammet, länstransprtplanen ch de statliga utvecklingsmedlen. I praktiken arbetar vi bland annat med kultur, miljö, välfärd, näringsliv, kmpetensförsörjning ch infrastrukturfrågr. Vi arbetar lkalt, reginalt, natinellt ch internatinellt. Kmpetensutveckling Vår kurs- ch knferensverksamhet riktar sig till förtrendevalda ch tjänstemän inm ffentlig sektr. AV-Media Krnberg erbjuder medieutlåning ch IT-utbildning till sklr, lärare ch elever. Besöksadress: PG Vejdes väg 15 Pstadress: Videum Science Park, Växjö Telefn: Fax: E-pst: inf@rfss.se Webb: Exempel på hur den regelbundna rektangeln integreras i illustratinen ch är utfallande i bildytan. Vi gör skillnad! Flder baksida Reginförbundet södra Småland

396 24 Vår grafiska identitet KVINNORS FÖRETAGANDE I SÖDRA SMÅLAND DOKUMENTATION FRÅN KONFERENSEN INVESTERING FÖR TILLVÄXT DEN 1 MARS 2012, VÄXJÖ Tnad regelbunden rektangel sm är utfallande med text i. En regelbunden rektangel sm bakgrundsplatta till en text, för att få den att sticka ut ch ge den extra uppmärksamhet. Integrering ger förändring Strategier för utveckling Resurscentrums betydelsefulla rll Alexandra Pascalidu Varför tar alla guldfiskar slut i mitten på mars? Exempel på en faktaruta med text sm uppmärksammas extra. Den regelbundna rektangeln med en extra ram runtm. Magnus Jacbssn, SKL Läs m fler exempel på prtalen för jämställdhetsintegrering: jämställ.nu Jämställdhet en strategi för utveckling SKL har fördelat 162 miljner till jämställdhetsintegrering inm prgrammet för Hållbar jämställdhet. Det är den största svenska satsningen i sitt slag, ch det är femte ch sista gången det genmförs. Kmmuner ch reginer har särskilda möjligheter att arbeta med jämställdhet eftersm vi finns så nära människrs vardag, menade Magnus Jacbssn. Magnus hävdade ckså att jämställdhetsarbetet fta tyvärr inte ses sm en del av kärnverksamheten utan drivs i prjektfrm vid sidan av. Arbetet ska in i in i rdinarie styr- ch ledningsdkument, det ger ett jämställdhetsperspektiv på alla nivåer ch är ett sätt att vässa systemet. SKL kmmer att lansera ett startpaket m att leda ch styra för hållbar jämställdhet. Paketet kmmer att rulla ut strt under Startpaketet är gratis ch mtprestatinen är en avsiktsförklaring. Magnus gick igenm flera praktiska exempel där jämställdhetsintegrering har spelat str rll, bland annat höftledsbrtt i Götebrg. I andra landsting har man mpririterat kriterierna för gråstarrsperatin. Och i Kalmar har man infört nattstpp på bussen så att passagerarna kan bli avsläppta längs vägen. En av de största utmaningarna är den svenska könsuppdelade arbetsmarknaden. Av de 30 största yrkena är endast tre jämställda. Det handlar m kckar, universitetslärare ch läkare. Vi fstras in i ch väljer utbildning utifrån kön. Att byta uppdelningen handlar m att ta tillvara människrs hela ptential, fastslg Magnus. Sm avslutning på dagen berättade Alexandra Pascalidu m sin syn på jämställdhet ch mångfald. Vi måste tänka m, vi måste ta plats, vi måste lära våra döttrar att ta plats, vara prvkativa. Vi behöver få in kvinnr ch människr med lika bakgrunder på ett naturligt sätt inte i typ invandrarkvarten. Alexandra menade ckså att man inte skulle låta någn individualisera den här frågan. Det här kräver samarbete, det är strukturella prblem sm vi måste göra någt åt. Därefter citerade Alexandra Telias tidigare vd, Marianne Nivert, sm menade att vi har uppnått jämställdhet när vi har lika många medikra kvinnr sm medikra män på höga psitiner i samhället. Men Alexandra tycker inte att läget just nu ser så hppfullt ut. Mångfald är plötsligt ute, plitiskt krrekt betyder håll käften ch intleransen ökar rejält. Klirr i kassan är det enda sm betyder någnting. Nämn inte rdet slidaritet eller vänlighet. Det ni ska pängtera är lönsamhet. Alla vill tjäna pengar. Alexandra berättade avslutningsvis m en djuraffär i Rinkeby där hn växte upp. Affärerna gick inte så bra, men en dag i mars tg alla guldfiskar slut. Anledningen var att alla perser firade nyår i mitten på mars. Till nyårsfesten köpte de en guldfisk sm skulle stå på brdet, simma runt ch symblisera lycka ch välgång. Alexandra sammanfattade diskussinen m jämställdhet ch mångfald med följande reflektin: Känner man sin målgrupp kan man tjäna pengar. kreatin.se 12_0059 Ft: Mattias Jhanssn Exempel på hur de regelbundna rektanglarna kan användas för ftgrafier. Tillsammans skapar de ett spännande bildcllage sm blir dynamiskt. Under gruppdiskussinerna km det fram ett antal nya idéer. Kmmande seminarium Entreprenörskap för alla 31 maj För att en regin ska blmstra behövs det företagsamma männis kr. För att stötta företagsamma människr behövs Du sm före tagsfrämjare. Jbbar Du med företagsfrågr, reginal ch lkal utveckling eller är företagare själv? Välkmmen 31 maj under Tylösandsveckan i Halmstad - en dag sm ger Dig spännande exempel, handfasta metder ch verktyg sm kan stimulera ett ökat entreprenörskap. Du får rykande färsk fakta m företagande ch tillväxtarbete i Sverige. Dessutm har Du chansen att lyssna på Karin Adelsköld Sveriges rligaste kvinna 2011! Läs mer på Exempel på hur pratbubblan kan ge uppmärksamhet åt en text. FÖR MER INFORMATION KONTAKTA: Erica Lindberg, verksamhetsledare Resurscentrum, Reginförbundet södra Småland MAIL: erica.lindberg@rfss.se WEBB: Reginförbundet södra Småland

397 25 Vår grafiska identitet Jhanna Anderssn Kmmunikatör Videum Science Park, Växjö , (twitter) Visitkrten har tvåsidigt tryck. Framsidan innehåller kntaktuppgifter. Här visas exempel på tre framsidr. Kntrsmaterial Visitkrt Våra visitkrt har tvåsidigt tryck. Framsidans utseende finns i tre lika varianter. På baksidan finns en av reginförbundets prfilillustratiner. Jhanna Anderssn Kmmunikatör Videum Science Park, Växjö , (twitter) Jhanna Anderssn Kmmunikatör Videum Science Park, Växjö , (twitter) Brevpapper Våra brevpapper finns i tre varianter. De är enkla att läsa ch har en tydlig avsändare. De två mer prfilerade brevpappren kan med fördel användas till exempelvis enklare inbjudningar, infrmatinsblad ch liknande. Baksidan med en prfilerande illustratin. Möten. Möjligheter. Mervärde. Brevpapper Garamnd 10 pt Adressfält Garamnd 10 pt Reginförbundet södra Småland Videum Science Park Växjö Anna Svenssn Garamnd 9 pt Garamnd 10 pt Adressfält Garamnd 10 pt Reginförbundet södra Småland Videum Science Park Växjö Garamnd 10 pt Adressfält Garamnd 10 pt Reginförbundet södra Småland Videum Science Park Växjö Rubrik 1 skrivs i Garamnd Regular 16 pt Brödtext skrivs med Garamnd Regular 10 pt, radavstånda 15 pt. Rer cum est exere vlum la vlrpst dllit qui cnsedipis ab imet quam faccae simi, quis ipsam elent et velibusae cnsequi re dluptaecea quias aut mill ccum ipsunt, dipsae vellit facersped quis ns net explam ini venditi ccuscipsus exces et eumque pr cnectectas si blabr re aditas praes quam cum exceriam essit as aut id est bea plaut faccab. Qui mnis dlestist te crepudae. Em hari bea sus et alis aut as mlrr vitire ctatus veriaepedis magnis elluptis acea cne priam quiatiis magnis audae. Itae cus ent, sed qui te veliantir aut auditam fuga. Genimusam qui dluptat. Mellanrubrik 2 skrivs med Garamnd Bld 11 pt Id ma quam, intur re reium as mlria menest andae nnseculla pssinvent magnate iusandae. Odipsaect idundendam faccum alia quibusam que cnsequ es re sunt tem harunti qu vluptae. R earum facestet harias as eumquis et am vllaut quiam hit rectesciati culpa vluptatur ad et acessum incttatatem rempedirpr a vlrpratur rehendi stissunt. Rubrik 1 skrivs i Garamnd Regular 16 pt Brödtext skrivs med Garamnd Regular 10 pt, radavstånda 15 pt. Rer cum est exere vlum la vlrpst dllit qui cnsedipis ab imet quam faccae simi, quis ipsam elent et velibusae cnsequi re dluptaecea quias aut mill ccum ipsunt, dipsae vellit facersped quis ns net explam ini venditi ccuscipsus exces et eumque pr cnectectas si blabr re aditas praes quam cum exceriam essit as aut id est bea plaut faccab. Qui mnis dlestist te crepudae. Em hari bea sus et alis aut as mlrr vitire ctatus veriaepedis magnis elluptis acea cne priam quiatiis magnis audae. Itae cus ent, sed qui te veliantir aut auditam fuga. Genimusam qui dluptat. Mellanrubrik 2 skrivs med Garamnd Bld 11 pt Id ma quam, intur re reium as mlria menest andae nnseculla pssinvent magnate iusandae. Odipsaect idundendam faccum alia quibusam que cnsequ es re sunt tem harunti qu vluptae. R earum facestet harias as eumquis et am vllaut quiam hit rectesciati culpa vluptatur ad et acessum incttatatem rempedirpr a vlrpratur rehendi stissunt. Mellanrubrik 3 skrivs med Garamnd Italic 11 pt Nnsequi quunt impren imusdae exerum rent rehenihitem faceptat. Alicab ririt quam qui ccae et di diritatiur aut ipsus alit parum qusam este qu maissi nullab is magnime simus vluptatur sus utassi tem es ratiiss untiis ditem il is esentur ibustia quia sinvenihic te vlrr endam harchilitin est esci incias nemqui nam vellre aut ut quide Dit et mnihit autenis aut ccupta tataturiatus re, niatur? Med vänlig hälsning, Garamnd Regular 11 pt Reginförbundet södra Småland, Garamnd Bld 11 pt Anna Svenssn, Garamnd Bld 11 pt Rubrik 1 skrivs i Garamnd Regular 16 pt Brödtext skrivs med Garamnd Regular 10 pt, radavstånda 15 pt. Rer cum est exere vlum la vlrpst dllit qui cnsedipis ab imet quam faccae simi, quis ipsam elent et velibusae cnsequi re dluptaecea quias aut mill ccum ipsunt, dipsae vellit facersped quis ns net explam ini venditi ccuscipsus exces et eumque pr cnectectas si blabr re aditas praes quam cum exceriam essit as aut id est bea plaut faccab. Qui mnis dlestist te crepudae. Em hari bea sus et alis aut as mlrr vitire ctatus veriaepedis magnis elluptis acea cne priam quiatiis magnis audae. Itae cus ent, sed qui te veliantir aut auditam fuga. Genimusam qui dluptat. Mellanrubrik 2 skrivs med Garamnd Bld 11 pt Id ma quam, intur re reium as mlria menest andae nnseculla pssinvent magnate iusandae. Odipsaect idundendam faccum alia quibusam que cnsequ es re sunt tem harunti qu vluptae. R earum facestet harias as eumquis et am vllaut quiam hit rectesciati culpa vluptatur ad et acessum incttatatem rempedirpr a vlrpratur rehendi stissunt. Mellanrubrik 3 skrivs med Garamnd Italic 11 pt Nnsequi quunt impren imusdae exerum rent rehenihitem faceptat. Alicab ririt quam qui ccae et di diritatiur aut ipsus alit parum qusam este qu maissi nullab is magnime simus vluptatur sus utassi tem es ratiiss untiis ditem il is esentur ibustia quia sinvenihic te vlrr endam harchilitin est esci incias nemqui nam vellre aut ut quide Dit et mnihit autenis aut ccupta tataturiatus re, niatur? Mellanrubrik 3 skrivs med Garamnd Italic 11 pt Nnsequi quunt impren imusdae exerum rent rehenihitem faceptat. Alicab ririt quam qui ccae et di diritatiur aut ipsus alit parum qusam este qu maissi nullab is magnime simus vluptatur sus utassi tem es ratiiss untiis ditem il is esentur ibustia quia sinvenihic te vlrr endam harchilitin est esci incias nemqui nam vellre aut ut quide Dit et mnihit autenis aut ccupta tataturiatus re, niatur? Med vänlig hälsning, Garamnd Regular 11 pt Reginförbundet södra Småland, Garamnd Bld 11 pt Anna Svenssn, Garamnd Bld 11 pt Reginförbundet södra Småland Videum Science Park, SE Växjö, Sweden Telefn: , Fax: , E-pst: kurs@rfss.se, Med vänlig hälsning, Garamnd Regular 11 pt Reginförbundet södra Småland, Garamnd Bld 11 pt Reginförbundet södra Småland Videum Science Park, SE Växjö, Sweden Telefn: , Fax: , E-pst: kurs@rfss.se, Anna Svenssn, Garamnd Bld 11 pt Prfilerande grafiskt element sm ram Reginförbundet södra Småland Videum Science Park, SE Växjö, Sweden, Telefn: , Fax: , E-pst: kurs@rfss.se, Prfilerande grafiskt element i btten. Reginförbundet södra Småland

398 26 Vår grafiska identitet Pwerpintmall alternativ 1 Lgtyp ch grafiskt element på varje sida Pwerpintmall alternativ 2 Pwerpintmall Pwerpintmallen har en enkel frm med ett grafiskt element i nederkant. Det grafiska elementet ger utrymme att lägga till fler lgtyper m det är aktuellt. Det finns två pwerpintmallar att välja mellan: Alternativ 1. På varje sida finns reginförbundets lgtyp samt grafiskt element. Alternativ 2. På första ch sista sidan finns reginförbundets lgtyp ch grafiska element, på övriga sidr finns endast det grafiska elementet. Lgtype på första sidan Grafiskt element Exempel på pwerpintmall med både reginförbundets ch serviceresrs lgtyper Reginförbundet södra Småland

399 27 Vår grafiska identitet Större annns Annnser Våra annnser innehåller såväl illustratinsmanéret sm det grafiska elementet. Reginförbundet södra Småland driver den reginala utvecklingen ch har det övergripande uppdraget att ta tillvara länets möjligheter ch främja dess utveckling. Illustratin ch prfilerande element Samrdnare reginal utveckling Vi söker en prjektledare på heltid med gda bransch-kunskaper m IT-marknaden ch dess aktörer ch mångårig vana att leda ch driva prjekt. Prjekttiden är inledningsvis ett år med möjlighet till förlängning. Läs mer på Ramen är inte rak Små annnser Svart/vit platsannns utan bild Reginförbundet södra Småland driver den reginala utvecklingen ch har det övergripande uppdraget att ta tillvara länets möjligheter ch främja dess utveckling. Prjektledare reginnätbredband Vi söker en prjektledare på heltid med gda bransch-kunskaper m IT-marknaden ch dess aktörer ch mångårig vana att leda ch driva prjekt. Prjekttiden är inledningsvis ett år med möjlighet till förlängning. Läs mer på Reginförbundet södra Småland driver den reginala utvecklingen ch har det övergripande uppdraget att ta tillvara länets möjligheter ch främja dess utveckling. Samrdnare reginal utveckling Vi söker en prjektledare på heltid med gda bransch-kunskaper m IT-marknaden ch dess aktörer ch mångårig vana att leda ch driva prjekt. Prjekttiden är inledningsvis ett år med möjlighet till förlängning. Reginförbundet södra Småland driver den reginala utvecklingen ch har det övergripande uppdraget att ta tillvara länets möjligheter ch främja dess utveckling. Hej! Vi söker prjektledare! Samrdnare reginal utveckling Vi söker en prjektledare på heltid med gda bransch-kunskaper m IT-marknaden ch dess aktörer ch mångårig vana att leda ch driva prjekt. Prjekttiden är inledningsvis ett år med möjlighet till förlängning. Hej! Vi söker prjektledare! Reginförbundet södra Småland driver den reginala utvecklingen ch har det övergripande uppdraget att ta tillvara länets möjligheter ch främja dess utveckling. Samrdnare reginal utveckling Hej! Vi söker prjektledare! Reginförbundet södra Småland driver den reginala utvecklingen ch har det övergripande uppdraget att ta tillvara länets möjligheter ch främja dess utveckling. Läs mer på Läs mer på Reginförbundet södra Småland är en gemensam rganisatin för kmmunerna ch landstinget i Krnbergs län med syfte att ta tillvara länets möjligheter ch främja dess utveckling, KUNGÖRELSE FÖRBUNDSFULLMÄKTIGE Tid Fredagen den 25 mars kl Plats Utvandrarnas Hus i Växjö Vi söker en prjektledare på heltid med gda bransch-kunskaper m IT-marknaden ch dess aktörer ch mångårig vana att leda ch driva prjekt. Prjekttiden är inledningsvis ett år med möjlighet till förlängning. Läs mer på Svart/vit annns med bild Samrdnare reginal utveckling Platsannns Ärenden Miniseminarium m framtida reginbildning Årsredvisning 2010 Försäljning ch köp av Öresundståg Länstrafiktaxa Smmarerbjudande 2011 Vi söker en prjektledare på heltid med gda bransch-kunskaper m IT-marknaden ch dess aktörer ch mångårig vana att leda ch driva prjekt. Prjekttiden är inledningsvis ett år med möjlighet till förlängning. Läs mer på Sammanträdet är öppet för allmänheten. Allmänhetens frågestund är kl ch max 30 minuter. Mötet sänds i Öppna kanalen i Växjö ch visas på ch Gunnar Nrdmark, Ordförande Ulrika J Gustafssn, Sekreterare Oregelbunden ram sm skapar igenkänning när det inte finns plats för ft eller illustratin Reginförbundet södra Småland

400 28 Vår grafiska identitet nd är en gemensam dstinget i Krnbergs län. g med det övergripande jligheter ch främja dess t liv i södra Småland. Mapp. Mapp Bland reginförbundets kursmaterial finns mallar till kursinbjudningar ch mappar. Bild kan väljas efter ämne ch texten kan ändras. Möten. Möjligheter. Mervärde. Framsida med prfilerande illustratin. måland Växjö, Sweden pst: kurs@rfss.se, Kursinbjudan framsida alternativ 1 Välkmmen till Tylösandsveckan 2011! Ad ea dit liquatqui sit mnis mdiatecabr aut et latiasi ut quam cmmluptas mluptas autemquaspid quias cus vlre sitae niate quatinsequi imprum rae. Im imus idus aut ut alis repudist iligenis aut percia es- Tylösandsveckan! Möten ch möjligheter för ett gtt liv. Reginförbundet södra Småland är en gemensam rganisatin för kmmunerna ch landstinget i Krnbergs län. Vi är ett nav för reginal utveckling med det övergripande uppdraget att ta tillvara länets möjligheter ch främja dess utveckling. Vår visin är ett gtt liv i södra Småland. Prgram Innehåll Otat dluptam, ullabria destrunte ex exeristire nbissus cnseque evendit asperum dem et id qui mnimprr tecusam fuga. Ber mai ex evel elit, nullatem fugiatiatem a net et est, simendentvellabr aspis ut que lantem rest, sus nbis serrritium, sint et, cmnis debit quaer vluptatem re quias atibus ut mmlrum vlre imillab isquias ms aut invendi gnihill uptur? Dlratis andis et ut quis is mi, vellupt atibus ea ni ut pr di quas plabri atendis sitaerum harum as nnsedicid maxim il experrum ilitatempe aperrerum es ma ipid magnimiliti arum eliquas pelit, quaspersped everchi liquam, qui dluptiis estrum fugia dlupta vel ium quia cn rem iumenis prr maximincta cmm is sunte res sunt, err ilitibust vluptatem ipsa dl quati num nempribus derin cum alite quam esti. Dem inum harciae vluptate dllab idus abrr es vllaceped maine animaximus crum sincidissi re, utatem qus ti num nempribus derin cum alite quam esti. Dem OMSORG / VÅRD Skapa kvalitet i ädremsrgen Hålltider exer et fugit minullupid qu ipsa vlre vluptatem eici necturit es ea veri aliquiscit med lamusda epelluptatus genmförandeplaner sed quissitam et experum a am simlup tatemp rundusaeptae re escium qui Otat dluptam, ullabria destrunte ex exeristire nbissus dis mlessit resequia aut litisaect d quam, vlre excepel ecusam ariatque sim ad quia cnseque quae. evendit asperum dem et id qui mnimprr tecus Ferferchic tes cnsendit quuntur, am ut fuga. et pratius Ber ipis mai es ex evel elit, nullatem fugiatiatem a net alit, cupiendes dluptasimet quam et est, nist, simendent. que et aut hinn cn nn preptae que rerrum ut fficitat ma quiscite veribus aniatii ssendeliberi ad est que erum der te nnsectur Vi as estin behandla et eatem quiam grunderna i att fuga. Nam facculp archic te velecestis Udae et re la excer vlr eumquam ipiet dluptibus, tem nis prrum b ratemped es evenis inci ut mnihil lacearum dictrp reste m tr same vluptas dlupta ellrerum re vella aniet re, temperir abrestist Vlecae cnsed ulpa senis dis et amendi dlrae. Name net uremperrum destines sim ea verum audam aut ut pliasper et, tempre sciatus aut minus, que vid ratemped ut mnihil lacearum dictrp reste m tr ani et re, temperir abrestist snabbfakta Plats: Htell Tylösand, Halmstad Tid: 19 maj 2011 Anmälan: Anmäla görs på eller via e-pst: kurs@rfss. se senast Avgift: 1500 kr per deltagare Hålltider Registrering ch kaffe 9.00 Kursstart Kaffe Lunch Kaffe Avslutning Infrmatin Medverkande Mnica Lööb, leg. arbetsterapeut Karin Aleby, språkvårdare Läs mer på nästa sida! Avgift Otat dluptam, ullabria destrunte ex exeristire nbissus cnseque evendit asperum dem et id qui mnimprr tecusam fuga. Ber mai ex evel elit, nullatem fugiatiatem a net et est, simendentvellabr aspis ut que lantem rest, sus nbis serrritium, sint et, cmnis debit quaer vluptatem re quias atibus ut mmlrum vlre imillab isquias ms aut invendi gnihill uptur? Anmälan ch bekräftelse Dlratis andis et ut quis is mi, vellupt atibus ea ni ut pr di quas plabri atendis sitaerum harum as nnsedicid maxim il experrum ilitatempe aperrerum es ma ipid magnimiliti arum eliquas pelit, quaspersped everchi liquam, qui dluptiis estrum fugia dlupta vel Tillgänglighet ium quia cn rem iumenis prr maximincta cmm is sunte res sunt, err ilitibust vluptatem ipsa dl quati num nempribus derin cum alite quam esti. Dem inum harciae vluptate dllab idus abrr es vllaceped maine animaximus crum sincidissi re, utatem qus ti num nempribus derin cum alite quam esti. Dem Mellanrubrik exer et fugit minullupid qu ipsa vlre vluptatem eici necturit es ea veri aliquiscit lamusda epelluptatus sed quissitam et experum a am simlup tatemp rundusaeptae re escium qui Mellanrubrik dis mlessit resequia aut litisaect d quam, vlre excepel ecusam ariatque sim ad quia quae. Mellanrubrik Ferferchic tes cnsendit quuntur, ut et pratius ipis es alit, cupiendes dluptasimet quam nist, que et aut hinn cn nn preptae que rerrum ut fficitat ma quiscite veri- Kursinbjudan baksida Reginförbundet södra Småland Videum Science Park, SE Växjö, Sweden, Telefn: , Fax: , E-pst: kurs@rfss.se, Inlaga Reginförbundet södra Småland är en gemensam rganisatin för kmmunerna ch landstinget i Krnbergs län. Vi är ett nav för reginal utveckling med det övergripande uppdraget att ta tillvara länets möjligheter ch främja dess utveckling.vår visin är ett gtt liv i södra Småland. Välkmmen till Tylösandsveckan 2011! Ad ea dit liquatqui sit mnis mdiatecabr aut et latiasi ut quam cmmluptas mluptas autemquaspid quias cus vlre sitae niate quatinsequi imprum rae. Im imus idus aut ut alis repudist iligenis aut percia es- SOCIAL / OMSORG BAB bstadsanpassningsbidrag Otat dluptam, ullabria destrunte ex exeristire nbissus cnseque evendit asperum dem et id qui mnimprr tecus am fuga. Ber mai ex evel elit, nullatem fugiatiatem a net et est, simendent. Mellanrubrik tempre dictrp m Udae la vlr same vluptas dlupta ellrerum re vella b ratemped ut mnihil lacearum dictrp reste m tr aniet re, temperir abrestist Kursinbjudan! snabbfakta Plats: Htell Tylösand, Halmstad Tid: 19 maj 2011 Anmälan: Anmäla görs på eller via e-pst: kurs@rfss. se senast Möten. Möjligheter. Mervärde. Avgift: 1500 kr per deltagare Kursinbjudan framsida alternativ 2 Baksida Vlecae cnsed ulpa senis dis et amendi dlrae. Name net uremperrum destines sim ea verum audam aut ut pliasper et, tempre sciatus aut minus, que vid ratemped ut mnihil lacearum dictrp reste m tr ani et re, temperir abrestist Hålltider Registrering ch kaffe 9.00 Kursstart Kaffe Lunch Kaffe Avslutning Mellanrubrik tempre dictrp m Otat dluptam, ullabria destrunte ex exeristire nbissus cnseque evendit asperum dem et id qui mnimprr tecus am fuga. Ber mai ex evel elit, nullatem fugiatiatem a net et est, simendent. Läs mer på nästa sida! Reginförbundet södra Småland Videum Science Park, SE Växjö, Sweden Telefn: , Fax: , E-pst: kurs@rfss.se, Reginförbundet södra Småland

401 29 Vår grafiska identitet Rllup Rllups med reginförbundets illustratinsmanér ch prfilerande element. Möten. Möjligheter. Mervärde. Rllup Exempel på rllup Möten. Möjligheter. Mervärde. Möten. Möjligheter. Mervärde. Har man flera rllup bredvid varandra så blir det effektfullt Den regelbundna rektangeln används här i en rllup ch är utfallande. Man kan även ta en av prfilfärgerna, blå eller grön sm bakgrund m bilden tillåter det. Möten. Möjligheter. Mervärde. Möten. Möjligheter. Mervärde. Reginförbundet södra Småland

402 30 Vår grafiska identitet Veckbrev Digitala medier Veckbrev Reginförbundets digitala veckbrev innehåller reginförbundets prfilfärger, grafiska element ch prfilerande illustratiner. grafiskt element prfilfärg sm är i tn Våra sciala medier Inm ramen för prjekt ch samarbeten inm reginförbundet finns flera blggar ch twitter. De ska alla utgå från en prfilerad mall sm stödjer den grafiska prfilen genm färg, frm, illustratinsmanér ch grafiskt element. Illustratinen i sidhuvudet kan bytas ch anpassas berende på avsändare eller prjektets/verksamhetens inriktning. Blgg illustratin sm är utbytbar grafiskt element twitter prfilfärger i länkar prfilerande bild Reginförbundet södra Småland

403 KORREKTUR KUNDVAGNSPOLLETT SNÄPP-FEMMAN Ordernr: 31 Vår grafiska identitet Prfilprdukter Exempel på presentartiklar, skyltar ch flaggr. Flagga Kundvagnsplett med reginförbundets lgtyp Krrektur för gdkännande Ert ref/rder nr: KORREKTUR Tryckfärg FÖR : GODKÄNNANDE Krr.nr: Kund: Reginförbundet Pms: svart Pms: Datum: Pms: Pms: Datum: 23/ Prdukt: Blyertspenna vit Observera att vi endast kan Att: Ert rdernr: Cllege vit garantera PMS färger på vit btten Företag: Vårt rdern: USB-sticka med reginförbundets Antal: 1 lgtyp 500st st Artikel: Artikelfärg: Tryckplacering: Antal: Diva Vit Se skiss 1000 Skala 1:1 200% Färgseparering/Tryckfärg Prfilpennr med reginförbundets lgtyp Möten. Möjligheter. Mervärde. Gdkänns Gdkänns efter *ändring Gdkänns ej, önskar nytt krrektur efter *ändring Datum: PMS: Signatur: PMS: 368 *ändringens art: Ljuslådr Svart Tänk på, efter gdkänt krrektur, ansvarar kunden för eventuella fel. Samt att leveranstiden börjar att räknas fr..m. att vi erhållit gdkänt krrektur. - Skala 2:1 PMS: Svart PaperMade AB Brunnsvägen 56, Kristianstad Tel , , martin@papermade.se, Hemsida: Reginförbundet södra Småland

404 32 Om du behöver hjälp Om du behöver hjälp Att arbeta med kmmunikatin är kul! Men det är inte alltid lätt att få klarhet i vad sm är viktigt ch vad man bör ta särskild hänsyn till. Behöver du hjälp går det bra att kntakta vår kmmunikatör Jhanna Anderssn. Kntaktuppgifter: Jhanna Anderssn, Kmmunikatör Telefn: Mbil: Mail: jhanna.anderssn@rfss.se Reginförbundet södra Småland

405 Reginstyrelsen Ärende 13 a-i Anmälningsärenden Förslag till beslut Reginstyrelsen beslutar Att ntera anmälningsärendena till prtkllet. Ärendet Följande ärenden anmäles vid styrelsens sammanträde den 28 nvember 2012: a. Regindirektörens delegatinsbeslut b. Arbetsutskttets prtkll ch c. Trafiknämndens prtkll ch d. Delegatinsbeslut av färdtjänst ch riksfärdtjänst e. ERB:s prtkll Executive Bard Meeting29-30 ktber 2012 g. Kulturberedningens prtkll h. Klimatkmmissinens prtkll i. SydSams styrelse prtkll Handlingarna finns tillgängliga vid sammanträdet.

406 Reginstyrelsen Ärende 13 d Delegatinsbeslut av färdtjänst ch riksfärdtjänst Förslag till beslut Reginstyrelsen beslutar Att anmäla delegatinsbeslut av färdtjänst ch riksfärdtjänst till prtkllet. Bifgade handlingar: - Delegatinsbeslut av färdtjänst ch riksfärdtjänst (se pärm på sammanträde)

407 Eurregin Baltic Executive Bard Meeting Nida, Lithuania th Octber 2012 Title Submitted by Summary / Nte Requested actin Draft Minutes SDD, Internatinal Permanent Secretariat This dcument prvides prvisinal minutes f the ERB Executive Bard meeting which tk place n 29 th Octber in Nida in Klaipeda Cunty. Cmments / Subsequent Adptin Participants: ERB Executive Bard Mr Rland Gustbée Mr Per Ole Petersen Mr Grzegrz Grzelak Ms Mnica Haider Ms Alla Ivanva Ms Christina Mattissn Ms Akk Karlssn Mr Åke Nilssn Ms Suzanne Svenssn ERB President, Chair f the Bard f Reginal Cuncil f södra Småland ERB Vice-President, Member f the Cuncil f Reginal Municipality f Brnhlm Deputy Member f ERB Executive Bard, Chair f the Cmmittee fr Internatinal Relatins, Pmrskie Member f ERB Executive Bard, Vice-Chair f the Bard f Reginal Cuncil f södra Småland ERB President, Minister-Head f Agency fr Internatinal Affairs and Interreginal Cperatin f Kaliningrad Regin Member f ERB Executive Bard, Chair f the Bard f Regin Blekinge Member f ERB Executive Bard, Vice-Chair f the Bard f Reginal Cuncil in Kalmar Cunty Member f ERB Executive Bard, Member f the Executive Cmmittee f Reginal Cuncil in Kalmar Cunty Deputy Member f ERB Executive Bard, Member f the Swedish Parliament, Blekinge Participants: ERB Yuth Bard Mr Oliver Rsengren Mr Mateusz Ankiewicz Mr Hmida Benatallah Mr Manvydas Džiaugys Mr Karl Hlst Mr Rasmus Hunisen Mr Mathias Juhl Mr Marcin Ppiela Ms Katarzyna Wasyliszyn Chair f ERB Yuth Bard, södra Småland Deputy Member f ERB Yuth Bard, Warmińsk-Mazurskie Deputy Member f ERB Yuth Bard, Kalmar Member f ERB Yuth Bard, Klaipeda Member f ERB Yuth Bard, Kalmar Member f ERB Yuth Bard, Brnhlm Deputy Member f ERB Yuth Bard, Brnhlm Member f ERB Yuth Bard, Pmrskie Member f ERB Yuth Bard, Warmińsk-Mazurskie Participants: Guests Ms Dalia Makuskiene Mr Virgilijus Pzingis Ms Asta Raugaliene Klaipeda Reginal Develpment Dept., Ministry f Interir Chair f Klaipeda Reginal Develpment Cuncil Klaipeda Reginal Develpment Dept., Ministry f Interir _Prvisinal_Minutes Page 1 ut f 6

408 Ms Levutė Staniuvienė Mr Antanas Vinkus Ms Daiva Žebelienė Deputy Mayr f Skudas District Municipality Mayr f Neringa Municipality Mayr f Šilutė District Municipality Participants: ERB Secretariats Mr Niels Chresten Andersen Mr S. Demkwicz-Dbrzański Ms Therese Magnussn Mr Jan Martinssn Mr Valdas Pučkrius Ms Jhanna Rönn Ms Małgrzata Samusjew Ms Janna Wźniak Mr Pitr Zwlak ERB Secretariat, Reginal Municipality f Brnhlm Head f ERB Internatinal Permanent Secretariat ERB Secretariat, Reginal Cuncil f södra Småland ERB Secretariat, Reginal Cuncil in Kalmar Cunty ERB Secretariat, Assciatin f Klaipeda Regin ERB Secretariat, Regin Blekinge ERB Secretariat, Assciatin f Plish Cmmunes ERB Secretariat, Pmrskie Marshal's Office ERB Secretariat, Warmińsk-Mazurskie Marshal's Office ERB Labur Task Frce: Mr Michał Bruski Ms Jhanna Köhnke Ms Aneta Majbańska Mr Zdzisław Szczepkwski Ms Diana Unander-Nrdle Mr Jhnny Winther Hlbech Deputy Directr, Pmrskie Reginal Emplyment Office Emplyment Office, Kalmar Warmińsk-Mazurskie Reginal Emplyment Office Directr, Warmińsk-Mazurskie Reginal Emplyment Office Reginal Cuncil f södra Småland Jb Centre Brnhlm ERB EXECUTIVE BOARD MEETING Nida, Taiks g th OCOTOBER, Welcme Mayr f Neringa Municipality, Mr Antanas Vinkus welcmed the participants and made a presentatin f Neringa Municipality. 2. Welcme Chair f Klaipeda Develpment Cuncil, Mr Virgilijus Pzingis addressed the participants and infrmed abut the frmal establishment f the Assciatin f Regin Klaipeda nw representing Klaipeda in the ERB cperatin. 3. Opening President f Eurregin Baltic, Mr Rland Gustbée pened the meeting and invited everyne t intrduce themselves. 4. Adptin f the agenda ERB President, Mr Rland Gustbée presented the agenda. He asked the heads f the delegatins t meet during the cffee break in rder t discuss the future f the ERB IPS, thus changing pint 11 f the agenda. ERB Executive Bard members apprved the presented agenda with the prpsed change t pint _Prvisinal_Minutes Page 2 ut f 6

409 5. Adptin f the minutes f the previus ERB Bard meeting ERB IPS submitted the minutes f the ERB Executive Bard meeting which tk place in Nexø n Brnhlm n 14 th June ERB Executive Bard apprved the minutes, and ERB President, Mr Rland Gustbée and ERB Vice-President, Mr Per Ole Petersen signed them. 7. Reprt frm ERB Task Frce n Chesin Plicy (ERB Actin Plan External Actin: intensifying ERB s participatin in implementatin f ETC and ENPI prgrammes in BSR) Task Frce leader, Mr Niels Chresten Andersen infrmed the Bard f recent develpments regarding their wrk, in particular f the scpe related t the new cmpsitin f the ERB Task Frce n EU Chesin Plicy (nw nly a representative f Kaliningrad regin missing) and prgramming wrk within the Suth Baltic (where Mr S. Demkwicz-Dbrzański represents ERB in the Jint Prgramming Cmmittee and its task frces). He als presented the draft standpint with ERB prpsals regarding the prgramme gegraphy and cntent. Mr Andersen als infrmed abut sme cntrversies arund the cntinuatin f the Prgramme fllwing the idea presented in June t merge Suth Baltic and Central Baltic prgrammes. It seems nw, he said, that the Prgramme is nt in danger f being scrapped (after psitive feedback frm Mr Clin Wlfe at the ETC Cnference in Wrcław n 25 th Octber) but ERB must remain alert. The Swedish regins sent their letter (prepared jintly with their universities) in supprt f the Prgramme. ERB Yuth Bard Chair, Mr Oliver Rsengren infrmed that the ERB Yuth Bard appinted their representative t the ERB Chesin Task Frce: Ms Katarzyna Wasyliszyn wh has in turn asked fr mre time regarding their cntributin t the thematic pririties f the Suth Baltic Prgramme. On behalf f Pmrskie regin, Ms Janna Wźniak asked t alter the text f the ERB standpint, adding the phrase with all NUTS 3 level regins invlved in the current prgramme t the sentence n the Prgramme gegraphy, which will enable the cntinued participatin f the municipality f Stargard Gdańsk. Ms Wźniak als requested that ERB wait with the recmmendatin f thematic pririties. The prpsal t discuss future thematic pririties was further supprted by the representative f the Assciatin. ERB Executive Bard members: tk nte f the infrmatin presented n the prgramming wrk within the Suth Baltic CBC Prgramme; apprved the part f the ERB standpint relating t the gegraphy Suth Baltic prgramme (first three pints) with the amendment as prpsed by Pmrskie; decided t pstpne the presentatin f the ERB standpint n the Suth Baltic thematic pririties until 20 th Nvember and asked the ERB Task Frce n EU Chesin Plicy t meet nline befre this date in rder t agree n a jint recmmendatin; appinted Ms Therese Magnussn t be a deputy member f the Suth Baltic Jint Prgramming Cmmittee wh will als act as deputy member f the tw JPC task frces. 8. Reprt frm ERB Task Frce n Labur Markets (ERB Actin Plan Actin: addressing labur market challenges) Task Frce leader, Jhnny Winther Hlbech infrmed the Bard f the current cmpsitin f the Task Frce (where 7 ut f 9 member rganisatins are represented, plus ERB Yuth Bard), its tasks and expected results utlined in the Terms f Reference which he presented t the ERB Executive Bard fr adptin. Infrmatin was als given abut an applicatin t be an bserver at the Baltic Sea Labur Frum submitted by ERB in September which will be cnsidered by the BSLF Bard n 30 th Octber, as well as the upcming BSLF cnference in Hamburg n 15 th Nvember _Prvisinal_Minutes Page 3 ut f 6

410 ERB Executive Bard members: tk nte f the infrmatin presented n the bserver status at BSLF and meeting planned in 2013; apprved the Terms f Reference fr the ERB Task Frce n Labur Market. 9. Reprt frm the ERB Yuth Bard (ERB Actin Plan Actin: empwering yuth) (ERB Actin Plan Internal Actin: integrating further the ERB Yuth Bard) Chair f ERB Yuth Bard, Mr Oliver Rsengren infrmed the Bard f recent wrk within the ERB Yuth Bard. Firstly, its three members are nw appinted t represent the Yuth Bard in the ERB Task Frce n EU Chesin Plicy (Ms Katarzyna Wasyliszyn), ERB Task Frce n Labur Markets (Mr Karl Hlst) and ERB Water Cre Grup (Mr Hmida Benatallah). Secndly, the EVS prject has been submitted in cperatin between Kumulus (receiving rganisatin) and Ms Ltta Erikssn, Eurpe Direct Office n Brnhlm (sending rganisatin) and Ms Karen Lynn Jacbsen, ERB Yuth Bard and Mr Hmida Benatallah and IPS and Mr S. Demkwicz-Dbrzanski. Thirdly, ERB Yuth Bard had a wrking lunch earlier that day which was the first time in sme time when its members were able t take decisins. A challenge remains hw t secure that in the future. One slutin can be an increased number f face2face meetings in ERB ( which the ERB Yuth Bard supprts), Mr Rsengren said requesting that the Yuth Bard is included. Finally, Mr Rsengren reprted n the Yuth Bard s evaluatin f the s-called linked chairpersnship, i.e. ne ERB regin chairing bth the Executive and Yuth Bards. The evaluatin shws, Mr Rsengren stated, the linked chairpersnship has nt given that much f an extra benefit s it s nt s imprtant t cntinue with the arrangement in the future. It seems mre necessary that smene experienced is elected chairpersn (with a at least ne year s backgrund befre they are elected). ERB Vice-President, Mr Per Ole Petersen agreed that cntinuity is mre imprtant than the linked chairpersnship. He thught it was abslutely natural that the ERB Yuth Bard attends face2face meetings f the ERB Executive Bard. Member f the ERB Bard, Ms Akk Karlssn said that whichever regin chairs the ERB Yuth Bard it is abslutely crucial that they shuld give the persn in charge their full supprt in everyday wrk. Member f the ERB Bard, Ms Mnica Haider agreed that cntinuity is mst imprtant and said each regin shuld take respnsibility fr the invlvement f their members in the ERB Yuth Bard. Mr Pitr Zwlak, representing Warmińsk-Mazurskie said his regin is in principle in favur f linked chairpersnship but the questin related t the chairpersnship in 2013 shuld first be asked t Brnhlm. Mr Niels Chresten Andersen said it wuld be great if smebdy else tk ver chairpersnship in the ERB Yuth Bard since Brnhlm is s active in many ther aspects f the ERB cperatin. ERB President, Mr Rland Gustbée summed up by saying that clear descriptin f the future wrklad must be knwn t the ERB Yuth Bard members as well as the regins, including the number f face3face and nline meetings, external meetings, etc.) ERB Executive Bard members tk nte f the infrmatin presented. 10. Break _Prvisinal_Minutes Page 4 ut f 6

411 11. Reprt frm ERB Internatinal Secretariat ERB President, Mr Rland Gustbée infrmed f the internal meeting he held with the heads f the delegatins during the break. Based n the infrmatin cllected frm the delegatins, Mr Gustbée cncluded that the Plish regins were nt in favur f Optin 2 (as presented in the attached dcuments, i.e. hsting the Internatinal Secretariat by an ERB regin) while the Swedish regins find Optin 3 impssible t accept (as presented in the attached dcuments, i.e. the persn in charge f the Internatinal Secretariat being individually cntracted by each member regin). Remaining a slutin acceptable fr all the parties, Optin 1 pses sme questins that need clarificatin and further investigatin, e.g. Swedish regins culd cnsider an internatinal assciatin but when it cnsists f legal persns as members, nt physical persns. Mr Gustbée als infrmed that the persn currently in charge f the Internatinal Secretariat is mving t Sweden, and in rder t enable him t cntinue, at least temprarily and while the internatinal assciatin is being set up, a temprary slutin shuld be fund. In his capacity as the President f ERB Mr Gustbée prpsed that the head f the Internatinal Secretariat be emplyed by the Swedish regins which culd add t his salary, and cnsequently t his wrklad. This means that the ther member rganisatins wuld each need t prvide 2-3 hurs weekly mre t the wrk related t the ERB cperatin. Mr Gustbée prpsed that an nline meeting shuld be held in Nvember in rder t agree n a slutin befre the next year. Kmmentar [A1]: As well as the Assciatin f Plish Cmmunes Kmmentar [A2]: Rather: All parties f ERB Kmmentar [A3]: Preliminary infrmatin n the pssibility f establishing such an rganisatin will be presented during an n-line meeting f the ERB Executive Bard which is scheduled fr the end f Nvember 2012 / Head f ERB Internatinal Permanent Secretariat, Mr S. Demkwicz-Dbrzański presented the financial reprt fr the three quarters f 2012 and revised jint budget fr 2012, prviding additinal explanatins t the specific budget items. ERB Executive Bard members: apprved the financial reprt fr the three quarters f 2012 and the revised 2012 budget; agreed t hld an nline meeting f the ERB Bard in Nvember t make a final decisin cncerning the IPS and asked the ERB secretariats t find a suitable date. 12. Preparatins fr Actin Plan (ERB Actin Plan Internal Actin: reinfrcing stakehlder apprach thrugh cntinuus dialgue and infrmatin exchange) ERB Vice-President, Mr Per Ole Petersen infrmed the ERB Executive Bard that Brnhlm is beginning its preparatins fr the drafting f the ERB Actin Plan A draft will be first develped by the Danish and Lithuanian partners, as well as the IPS and presented fr further discussin t all the ERB partners by the end f this year. Mr Petersen als infrmed that he wuld like t meet Mr Grubliauskas at the beginning f January in rder t discuss the draft. Fllwing the prpsal by Pmrskie t hst the first ERB meeting in 2013, ERB Executive Bard members set the date t be 25 and 26 th February The February meeting will deal with ERB presidency change and a special labur market seminar. Regarding ther dates: 27 and 28 th May was prpsed fr the secnd ERB Bard meeting in 2013 (date and place t be cnfirmed, theme: future Suth Baltic prgramme), week 36 was prpsed fr the third ERB Bard meeting in 2013, cmbined with 4 th Annual ERB Frum (date t be cnfirmed, place: Kalmar, theme t be identified), week 46 was prpsed fr the furth ERB Bard meeting in 2013 (date t be cnfirmed, place: Warmińsk-Mazurskie, theme: yuth, YB and EVS vlunteer culd prepare an applicatin t rganise a yuth event - as an utcme f the EVS prject and cperatin with Kumulus). ERB Executive Bard members: agreed n the drafting prcess f the ERB Actin Plan, as prpsed by Brnhlm; agreed n the place and date f the first ERB Executive Bard meeting in 2013; agreed that places and dates f the subsequent ERB Executive Bard meetings in 2013 will be agreed while preparing the draft ERB Actin Plan _Prvisinal_Minutes Page 5 ut f 6

412 13. Cnclusin and Clsing ERB President, Mr Rland Gustbée clsed the ERB Executive Bard meeting _Prvisinal_Minutes Page 6 ut f 6

413 D nr: 11/0008 Minnesanteckningar Förbundsstyrelsens kulturberedning Tid: Onsdagen den 5 september 2012, klckan Plats: Osaby säteri, Tävelsås Närvarande: Gunnar Nrdmark (Fp) Suzanne Frank (M) René Jaramill (Kd) Rs-Marie Jönssn Neckö (S) Britt-Luise Berndtssn (C) Övriga deltagande: Jessica Linde Sunny Sandström Reginförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefn: Fax: E-pst: inf@rfss.se

414 Mötets öppnande Gunnar hälsar välkmmen till kulturberedningens elfte möte för mandatperiden. Ärende 1. FASTSTÄLLANDE AV DAGORDNING Beredningen gdkände dagrdningen efter krrigering av datumet på den dagrdning sm skickats ut med kallelsen samt tillägg av det extrainsatta ärendet Kulturpris ch bubblare 2012 beslut (anmält via e-pst 31 augusti). 2. KULTURSAMVERKANSMODELLEN a. Styrning ch uppföljning av verksamheter avstämning från förmiddagens dialgmöte Kulturberedningen diskuterade det dialgmöte sm hållits med verksamheterna under förmiddagen. Medverkande var de verksamheter inm kultursamverkansmdellen sm har reginförbundet sm huvudman Cirkus i Glasriket, Ljungbergmuseet, Dans i Sydst, Riksteatern Krnberg, Reaktr Sydst ch Hemslöjden i Krnberg. Kulturberedningen knstaterade att de gemensamma utmaningar sm verksamheterna lyfter framförallt rör arrangörskapet ch samverkan med kmmuner ch sklr. Vidare kan det knstateras att knsulentverksamheter med ideella styrelser har många utmaningar samt att institutinerna ch studieförbunden är nycklar för knsulentverksamheterna. Dialgmötet kmmer att följas upp med fördjupade verksamhetssamtal under veckrna 38 ch 39. b. Budgetframställan till Statens kulturråd 2013 Reginal kulturplan för Krnbergs län med budgetframställan för 2013 ska vara Statens kulturråd tillhanda 5 nvember 2012 (undertecknad av styrelsernas rdföranden ch direktörer). 2 (7)

415 Kulturberedningen diskuterade innehållet i budgetframställan med utgångspunkt i dkumentet Kultursamverkansmdellen budget 2013 diskussinsunderlag, de tre ansökningarna till Statens kulturråd m statliga utvecklingsmedel samt förmiddagens dialgmöte med verksamheterna. Det bestämdes att tjänstemännen tar fram ett underlag sm stäms av med reginch landstingsdirektör, rdförande i reginstyrelsen samt kulturberedningen. I budgetframställan bör även frågan m uppräkning lyftas, i samband med att reginen pekar på de satsningar sm görs på reginal nivå. När budgetframställan lämnas in ska Krnberg även bjuda in till dialgmöte med den statliga nivån. c. Fördelningsprinciper 2013 Landsting ch reginförbund har en gång tidigare tagit beslut m fördelningsprinciper för statliga medel Beslut m fördelning fattas av respektive styrelse drg prcessen ut på tiden ch inför 2013 bör verksamheterna få besked ch utbetalning tidigare. Statens kulturråd tar sitt beslut vid årsskiftet ch det kan innebära mfördelning mellan reginerna ch det är säkert m det blir en uppräkning. Med detta sm bakgrund diskuterade kulturberedningen vilka principer sm bör gälla för fördelning Kulturberedningen knstaterade att hänsyn bör tas till att vi just nu befinner ss i en knslideringsfas ch att reginala utvecklingsmedel finns för att förstärka utvecklingsarbete. En viktig fråga att arbeta vidare med är dck effektivisering av verksamheterna ch hur verksamheterna själva kan frigöra resurser för gemensamma satsningar. En annan fråga sm lyftes av kulturberedningen gäller internatinalisering ch vad EU:s nya kulturplitik innebär. d. Budget 2014 Med utgångspunkt i dkumentet Kultursamverkansmdellen budget 2013 diskussinsunderlag diskuterade kulturberedningen vilka ytterligare mråden sm bör pririteras inför budgetprcessen Kulturberedningen knstaterade att de 3 (7)

416 satsningar sm beskrivs i diskussinsunderlaget är långsiktiga prcesser sm ska få frtsätta utvecklas. Mt bakgrund av de utmaningar sm verksamheterna under förmiddagen beskrivit kpplat till arrangörsledet så är dck arbete med att stärka arrangörsledet ett mråde sm bör pririteras framöver. Arbetet med plattfrm för det fria rdet bör ckså förstärkas. 3. UTVECKLINGSARBETE a. Delårsrapprt 2012 Kulturkansliet har sammanställt en delårsrapprt över det första halvåret i kultursamverkansmdellen. Rapprten är en återkppling till de båda kulturberedningarna kring hur den reginala kulturplanen msätts i praktiken. Det kan knstateras att dialger har genmförts enligt plan, ch att vi har stärkt förutsättningarna för prfessinella kulturarbetare ch representanter från civilsamhället att delta. Reginen fördelar ch utbetalar statliga medel till kulturmrådet för första gången. Vi ger stöd till utvecklingsprcesser i 9 av 10 pririterade riktningar. Uppföljning ch utvärdering sker på flera plan Myndigheten för kulturanalys, Statens kulturråd samt internt. Ett förberedande arbete kring inträde i Kulturdatabasen 2013 pågår. En mställning av prjektverksamheten har genmförts för att på ett mer kvalitetssäkrat sätt kunna stödja utvecklingsarbete kpplat till den reginala kulturplanen. En ny frm av prjektstöd har lanserats b. Ansökningar m statliga utvecklingsmedel till reginal kulturverksamhet 2012 är första året sm reginförbund ch landsting har möjlighet att söka statliga utvecklingsmedel från Statens kulturråd. I ansökningsmgången med sista ansökningsdatum 22 augusti lämnade Krnberg in tre prjekt på temat Krnberg utvecklar. Alla tre ansökningar rör pririterat utvecklingsarbete i den reginala kulturplanen ch utgår från beslutade satsningar i budget Ansökningarna har frmulerats i nära samverkan med de verksamheter sm, tillsammans med berörda aktörer, kmmer att ansvara för att utvecklingsarbetet genmförs. 4 (7)

417 - Krnberg utvecklar knstmrådet Krnberg utvecklar Kulturarvscentrum Småland Krnberg ch Blekinge utvecklar scenknstmrådet Ttalt sökt belpp från Statens kulturråd för hösten 2012 är SEK. Den reginala nivåns insats (det vill säga medel från reginförbund ch landsting) för de tre kulturplitiska uppdragen under hösten 2012 är SEK. I satsningen på knstmrådet kan även det knstpedaggiska uppdraget till Ljungbergmuseet samt det kulturplitiska uppdraget till Knstnärscentrum Syd för arbete med enprcentregeln räknas in. Inkluderas dessa i Krnberg utvecklar knstmrådet så blir den reginala nivåns satsning på de tre prjekten Krnberg utvecklar under 2012 ttalt SEK. 4. ÖVRIGA ÄRENDEN a. Fördelning av medel till studieförbunden Medel till studieförbunden har fördelats enligt bilaga 6. Fördelningsmdellen bygger på att 75 % beräknas på antal studietimmar ch spridning i länet. Övriga 25 % grundas på kvalitativa kriterier. För att uppfylla de kvalitativa kriterierna ska studieförbunden i sin skriftliga redvisning svara på ett antal frågr med kppling till den reginala kulturplanen. Detta var nytt för i år ch infördes i samband med inträdet i kultursamverkansmdellen i Krnberg. Avseende de kvalitativa kriterierna framgick det inte i redvisningarna hur studieförbunden bedriver verksamhet i förhållande till de pririterade perspektiven i Reginal kulturplan för Krnbergs län Den kvalitativa andelen fördelades 2012 därför mellan studieförbunden prcentuellt efter vlym. För att följa upp stödet planeras en dialg med studieförbunden i kvartal fyra, sm en del i prcessen att utveckla frmerna för det reginala stödet. Infrmatinen delges reginstyrelsens arbetsutsktt 3 ktber (7)

418 b. Kreativ entreprenör 2012 Kulturberedningen fastställde det beslut m Kreativ entreprenör 2012 sm tagits per capsulam (via e-pst enligt utskick den 4 juli). c. Extrainsatt ärende Kulturpris ch bubblare 2012 Kulturberedningen beslutade att gdkänna kulturprisgruppens förslag på kulturpristagare ch bubblare d. Interpellatin Om det reginala ansvaret för Krnbergs slttsruin ch dess status Carin Högstedt har ställt en interpellatin till kulturberedningens rdförande Gunnar Nrdmark. Interpellatinen gäller det reginala ansvaret för underhållet ch förvaltningen av Krnbergs slttsruin ch kmmer att besvaras vid reginfullmäktige 12 ktber SEMINARIER OCH KONFERENSER a. När kulturen knackar på sklans dörr, maj, Tylösand Jessica Linde ch Rs-Marie Jönssn Neckö rapprterade från det strategiska samtal sm anrdnades av Reginförbundet södra Småland tillsammans med Älmhults kmmun ch Musik i Syd. Dkumentatinen finns på b. Dcumenta 13, augusti, Kassel Gunnar Nrdmark rapprterade ch visade bilder från studieresan till världens största knstutställning Dcumenta 13. Resan anrdnades av Jönköpings läns landsting. Reginförbundet södra Småland ch Kulturparken Småland deltg sm ett led i det pågående arbetet med att utveckla bild- ch frmmrådet i Krnbergs län. 6 (7)

419 c. Kulturens Open Space, 29 augusti, Växjö Flertalet av kulturberedningens ledamöter medverkade vid Kulturens Open Space den 29 augusti sm denna gång fkuserade på reginalt utvecklingsarbete. Dkumentatinen kmmer i vanlig rdning att sammanställas ch läggas upp på d. Kunskapsseminarium Sydst, 28 september, Pukeberg Fredagen den 28 september anrdnar sydstnätverket på kulturmrådet ett gemensamt kunskapsseminarium. Temat är knstnärers ch kulturskapares villkr. Kulturberedningen beslutar att rdinarie ledamöter deltar på seminariet ch ersättare kan medverka m rdinarie ledamt har förhinder. e. SKL:s kulturknferens ch studiebesök, 8-10 ktber, Luleå SKL:s årliga kulturknferens har i år temat Kulturarv för framtiden. Helen Hägglund ch Gunnar Nrdmark åker på knferensen. I samband med detta rdnar reginförbundet ett studiebesök kpplat till Nrrbttens arbete med Knstmuseet i Nrr. Från landstingsstyrelsens kulturberedning deltar Göran Giselssn ch Rs-Marie Jönssn-Neckö. f. Möte med Statens kulturråd I samband med att Krnbergs län lämnar in sin budgetframställan inför 2013 till Statens kulturråd vill vi även ha ett dialgmöte med den statliga nivån. Tjänstemännen försöker hitta ett lämpligt datum för ett sådant möte, eventuellt i anslutning till någn av regin- eller landstingsstyrelsens sammanträden med kulturberedningarna. Mötet avslutades Antecknade gjrde Jessica Linde 7 (7)

420 Heidi Samuelssn Tel Dnr 08/ Minnesanteckningar från Klimatkmmissin Krnbergs möte i Södras tennishall Närvarande: Gunnar Nrdmark (fp) rdf. Carl-Olf Bengtssn (s) René Jaramill (kd) Ann-Marie Ståhlberg, VEAB Irene Bhman, Linnéuniversitetet Frida Trbäck, Linnéuniversitetet Kristina Alsér, Länsstyrelsen Krnberg Mnica Carlssn, PM & Vänner Daniel Uppsäll, Energikntr Sydst Ingela Erikssn, C red centrum för redesign Maria Unell, Miljöresurs Linné Kerstin Erikssn, natinell prjektledare KNUT Göran Gustavssn, Energikntr Sydst Per-Anders Perssn, Länsstyrelsen Krnbergs län Heidi Samuelssn, Reginförbundet södra Småland Södra Climate Arena Mötet inleddes med en presentatin av verksamheten i tennishallen. Stefan Edberg ch Magnus Larssn från Ready Play presenterade hur verksamheten kmmer att bedrivas utifrån fyra mråden: Utvecklingsprjekt verksamhet kmmer att kpplas till ett antal mindre klubbar i närmrådet. Olika frmer av stöd ch samverkan erbjuds t.ex. kring ledarskapsutveckling. Hälsa ett begränsat antal medlemsplatser erbjuds. Tennisuniversitet hösten 2013 startar Sveriges första tennisuniversitet. Stiftelsen Stefan Edberg - för utveckling av unga spelare. Reginförbundet södra Småland Videum Science park SE Växjö, Sweden Telefn: Fax: E-pst: inf@rfss.se 1 (4)