Handlingar till mötet i Vänersborg med regionstyrelsen för Västra Götalandsregionen. 30 september 2014

Transkript

1 Handlingar till mötet i Vänersborg med regionstyrelsen för Västra Götalandsregionen 30 september 2014

2 1 (3) Föredragningslista Sammanträde med regionstyrelsen den 30 september 2014 Plats: Sessionssalen, Residenset, Vänersborg Tid: Kl Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Beslutsärenden Fullmäktigeärenden 1. Yttrande över motion från Gunilla Levén (M) om genomlysning av Västra Götalandsregionens internationella åtaganden Diarienummer RS Reviderad arbetsordning för regionfullmäktige Diarienummer RS Regionfullmäktiges sammanträdestider för återstoden av 2014 och för helåret 2015 Diarienummer RS Överlämnande av allmänna handlingar i samband med ny politisk organisation av hälso- och sjukvårdsnämnder vid årsskiftet 2014/2015 Diarienummer RS Förslag till reglemente för Samrehabnämnden Mark-Svenljunga Diarienummer RS Förändrad styrmodell och hantering för fastställande av prislista för tandvård Diarienummer RS Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

3 Föredragningslista från regionstyrelsen, (3) Styrelseärenden 7. Svar på revisionsrapporten Granskning av nämnders och styrelsers arbete med att säkerställa att äldrevårdskedjan är ändamålsenlig Länk till rapporten: Diarienummer RS Granskning av mervärdesskatt Diarienummer RS Regionservice Sahlgrenska sjukhuset, nytt produktionskök Diarienummer RS NU-sjukvården NÄL, till-/ombyggnad av lokaler för akutmottagning, fas 2 Diarienummer RS Finansiering av en regiongemensam konferensbokningstjänst Diarienummer RS Delårsrapport augusti 2014 för regionfullmäktige, regionstyrelsen och regionkansliet Diarienummer RS Redovisning av regionstyrelsens uppdrag till utskott och regiondirektör Diarienummer RS Godkännande av ansökningar till Vårdval Rehab Diarienummer RS Göteborgs Symfonikers turné i Kina 2015 Diarienummer Regional handlingsplan för socialfonden i Västsverige Föredragning: Sverker Berglund och Cecilia Nilsson Diarienummer RS Fortsatt inriktning gällande bilpooler Diarienummer RS Tandhygienistutbildningen vid Göteborgs universitet. Finansiering av den verksamhetsförlagda utbildningen Diarienummer RS Beslut om Centralt personuppgiftsansvar för nationellt kvalitetsregister, SKRS Svenskt kvalitetsregister för rehabilitering vid synnedsättning Diarienummer RS

4 Föredragningslista från regionstyrelsen, (3) 20. Delegering av beslut för utlämnande av allmän handling ur Västra Götalandsregionens vårddatabas VEGA Diarienummer RS Yttrande över remiss från näringsdepartementet - Bredband för Sverige in i framtiden (SOU 2014:21) Länk till betänkandet: Diarienummer RS Yttrande över Nya regler om upphandling (SOU 2014:51 samt Ds 2014:25) Länk till SOU 2014:51: Länk till Ds 2014:25: Diarienummer RS Yttrande över remiss angående bildande av kommunalförbund samt förbundsordning för svenskt ambulansflyg Diarienummer RS Yttrande över Program för Blå översiktsplan för norra Bohuslän Länk till programmet: Diarienummer RS Delegeringsärenden Diarienummer RS Anmälningsärenden Diarienummer RS Valärenden Diarienummer RS Övriga frågor Informationer A. Information från regiondirektören, Ann-Sofi Lodin Gert-Inge Andersson ordförande

5 Ärende 1

6 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Regionkansliet/administrativa avdelningen Handläggare: Petter Wrenne Telefon: E-post: petter.wrenne@vgregion.se Till regionstyrelsen Motion av Gunilla Levén (M) om genomlysning av Västra Götalandsregionens internationella åtaganden Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande: 1. Motionen bifalls. 2. Regionstyrelsen får uppdraget att genomföra en genomlysning av Västra Götalandsregionens internationella arbete, genom att en utvärdering av samarbeten och projekt ligger till grund för ett ställningstagande om fortsatt, förändrat eller utökat internationellt engagemang. 3. Regionstyrelsen ska inför en sådan utvärdering fastställa eventuella organisatoriska och innehållsmässiga avgränsningar. 4. Regionstyrelsen får uppdraget att utarbeta målsättningar för det internationella arbetet de kommande åren, för ställningstagande i regionstyrelsen/regionfullmäktige. Sammanfattning av ärendet I en motion till regionfullmäktige den 3 februari 2014 föreslår Gunilla Levén (M) att en genomlysning ska ske av hela Västra Götalandsregionens internationella arbete, genom att en utvärdering av samarbeten och projekt ligger till grund för ett ställningstagande om fortsatt, förändrat eller utökat internationellt engagemang. Gunilla Levén föreslår också att målsättningar för det internationella arbetet de kommande åren utarbetas för ställningstagande i regionfullmäktige/regionstyrelsen. Beredning Motionen har remitterats till regionutvecklingsnämnden och internationella beredningen för yttrande. Både regionutvecklingsnämnden (8 maj 2014) och internationella beredningen (20 maj 2014) har yttrat sig över motionen och föreslagit att den bifalls. Båda remissinstanserna har samtidigt påpekat vikten av att en utvärdering avgränsas, organisatoriskt och innehållsmässigt, för att vara genomförbar. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: regionkansliet@vgregion.se

7 Datum (2) Diarienummer RS Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Bengt Säterskog Administrativ direktör Bilagor 1. Yttrande från regionutvecklingsnämnden, , Yttrande från internationella beredningen, Beslutet skickas till Regionutvecklingsnämnden Internationella beredningen

8

9

10

11

12

13

14 Ärende 2

15 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Regionkansliet/Administrativa avdelningen Handläggare: Bengt Säterskog Telefon: E-post:bengt.saterskog@vgregion.se Till regionstyrelsen Reviderad arbetsordning för regionfullmäktige Förslag till beslut Regionstyrelsens förslag till regionfullmäktiges beslut: 1. Regionfullmäktige antar förslaget till reviderad arbetsordning för regionfullmäktige. Sammanfattning av ärendet Beredningsgruppen för översyn av den politiska organisationen har tagit fram ett förslag till reviderad arbetsordning för regionfullmäktige. Med anledning av förändringar i kommunallagen innehåller förslaget föreskrifter om fullmäktigepresidiets arbetsuppgifter. Dessutom har redaktionella ändringar och följdändringar till följd av överenskommelser mellan gruppledarna gjorts. Fördjupad beskrivning av ärendet Utredningsuppdraget Regionstyrelsen behandlade förslag till detaljutformning av Västra Götalandsregionens politiska organisation från 2015 den 25 mars 2014, 370. Beredningsgruppen för översyn av den politiska organisationen fick uppdraget att genomföra en utredning under 2014 i syfte att belysa dels förslag till nya arbetssätt för regionfullmäktiges presidium, dels konsekvenserna av den föreslagna lagändringen som ger presidiet mandat som kommunalrättsligt organ. Vidare fick beredningsgruppen uppdraget att klargöra ansvarsfördelningen mellan regionutvecklingsnämnden, internationella beredningen och representationskommittén. Krav på innehåll i arbetsordningen Enligt kommunallagen 5 kap ska fullmäktige i en arbetsordning meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för fullmäktiges sammanträden och handläggningen av ärendena. Arbetsordningen ska alltid innehålla föreskrifter om 1. antalet ledamöter i fullmäktige, 2. när sammanträden ska hållas, 3. anmälan av hinder att delta i sammanträden, 4. inkallande av ersättare och deras tjänstgöring, Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: regionkansliet@vgregion.se

16 Datum (2) Diarienummer RS vem som ska föra ordet till ordförande utsetts, 6. rätten att delta i fullmäktiges överläggningar, 7. förfarandet vid omröstningar, 8. handläggningen av motioner, interpellationer och frågor, 9. formerna för justering av protokollet, samt 10. fullmäktigepresidiets arbetsuppgifter. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Bengt Säterskog Administrativ direktör Bilaga 1. Förslag till arbetsordning Beslutet skickas till Regionfullmäktiges presidium

17 Förslag Antagen av regionfullmäktige , Arbetsordning för regionfullmäktige Utöver vad som föreskrivs om regionfullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning i tillämpliga delar. Om ett särskilt fullmäktigebeslut innehåller någon bestämmelse som avviker från denna arbetsordning gäller den bestämmelsen. Regionfullmäktige Antal ledamöter i fullmäktige 1 Fullmäktige har 149 ledamöter. Säte I vallagen finns bestämmelser om antal ersättare. 2 Fullmäktige har sitt säte i Vänersborg. Plats och tid för sammanträdena 3 Fullmäktige sammanträder i sessionssalen, Kommunhuset, Sundsgatan 29 i Vänersborg. Ordföranden kan efter samråd med vice ordförandena bestämma annan plats än fullmäktige bestämt för visst sammanträde. För varje år bestämmer fullmäktige dag och tid för sammanträdena. Sammanträdena bör avslutas före klockan Ordföranden ska före detta klockslag fråga fullmäktige om sammanträdet ska slutföras samma dag eller om återstående ärenden ska behandlas vid nästa sammanträde eller på ett extra sammanträde. Sammanträde kan också ajourneras. Nyvalda fullmäktige 4 Första sammanträdet med nyvalda fullmäktige hålls på tid som avgående fullmäktige bestämmer. Vid detta sammanträde bestämmer fullmäktige också sammanträdesdagar för resten av året. Senast i december bestämmer fullmäktige sammanträdesdagarna för nästa år. 1

18 Förslag Antagen av regionfullmäktige , Extra sammanträde 5 Extra sammanträde ska hållas om regionstyrelsen eller minst en tredjedel av fullmäktiges ledamöter begär det eller om presidiet anser att det behövs. En begäran om extra sammanträde ska göras skriftligen hos ordföranden. Begäran ska innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas behandlas på det extra sammanträdet. Inställt eller ändrat sammanträde 6 Om det föreligger särskilda skäl får presidiet ställa in ett sammanträde, ändra dagen eller tiden för ett sammanträde. Samråd bör ske med regionstyrelsens ordförande och vice ordförande. Om presidiet beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att platsen, dagen eller tiden för sammanträde ska ändras, ska ordföranden snarast underrätta varje ledamot eller ersättare om beslutet. Om sammanträdet har kungjorts, ska beslutet anslås på regionens anslagstavla och, om tiden medger det, ska uppgift om beslutet införas i de ortstidningar som fullmäktige beslutat. Ärenden och handlingar till sammanträde Ärenden 7 Presidiet bestämmer när fullmäktige ska behandla ett visst ärende, om inte annat följer av lag. Utskick 8 Kungörelse om sammanträde med fullmäktige ska på lämpligt sätt lämnas till ledamöter och ersättare minst fem arbetsdagar före sammanträdet. Regionstyrelsens förslag till beslut eller yttranden i de ärenden som satts upp på föredragningslistan ska skickas till varje ledamot och ersättare före sammanträdet jämte de övriga handlingar som är av betydelse för ärendets bedömning. Interpellationer skickas med kungörelsen. Ordföranden bestämmer i vilken omfattning övriga handlingar i ett ärende ska skickas till ledamöter och ersättare före sammanträdet. 2

19 Förslag Antagen av regionfullmäktige , Kungörelse om fullmäktigesammanträde Fullmäktiges sammanträden ska kungöras i de ortstidningar som fullmäktige fastställt. Hela föredragningslistan och de tryckta handlingarna ska finnas på regionkansliet. Ordföranden bestämmer vilka ärenden av större allmänt intresse som ska framgå av kungörelsen. Handlingar i sammanträdeslokalen Handlingar i varje ärende bör finnas tillgängliga för allmänheten i sammanträdeslokalen under sammanträdet. Anmälan av hinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare 9 Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde, ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. 10 En ledamot som är förhindrad att delta i ett helt sammanträde eller en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till regionfullmäktiges sekretariat. Sekretariatet låter kalla in den ersättare som står i tur att tjänstgöra. 11 Om en ledamot utan föregående anmälan uteblir från ett sammanträde eller hinder uppkommer för en ledamot att vidare delta i ett pågående sammanträde, kallar ordföranden in den ersättare som är tillgänglig och står i tur att tjänstgöra. Ledamot är skyldig att anmäla till sekretariatet om ledamoten avbryter sin tjänstgöring. 12 Det som sagts om ledamot i 10 och 11 gäller också för ersättare, som kallats till tjänstgöring. Inträde under pågående sammanträde 13 Ordföranden bestämmer när en ledamot eller en ersättare ska träda in och tjänstgöra under ett pågående sammanträde. Endast om det föreligger särskilda skäl, får inträde ske under pågående överläggning av ett ärende, men aldrig inför en begärd omröstning. Platser vid sammanträdet 14 Fullmäktiges presidium bestämmer om ledamöternas placering i sammanträdeslokalen. Tjänstgörande ersättare tar ledamots plats. 3

20 Förslag Antagen av regionfullmäktige , Ordförande och vice ordföranden Presidium 15 Fullmäktige väljer bland sina ledamöter för varje mandatperiod en ordförande samt en förste och en andre vice ordförande. Dessa utgör fullmäktiges presidium. Presidievalen ska förrättas på det första sammanträdet med det nyvalda fullmäktige. Om någon av dessa avgår som fullmäktigeledamot eller avsäger sig ordförandeuppdraget ska fullmäktige välja annan ledamot för återstående tid av mandatperioden. Presidiets uppgifter 1. Presidiet leder regionfullmäktiges sammanträden 2. Presidiet fastställer föredragningslista till regionfullmäktige. 3. Presidiet leder arbetet med planeringen av utbildning för förtroendevalda. 4. Presidiet ansvarar för regionens övergripande demokratifrågor 5. Presidiet får utfärda direktiv för tillämpning av arbetsformerna. 6. Presidiet har kontakter med fullmäktigeberedningarnas presidier, gruppledarna, regionstyrelsens presidium, revisorerna och patientnämnderna. Ålderspresident Om varken ordföranden eller någon av vice ordförandena kan vara närvarande vid sammanträde med fullmäktige ska den som varit ledamot i fullmäktige längst tid, eller om flera av fullmäktige har lika lång tjänstgöringstid, den av dessa som är till åldern äldst (ålderspresidenten), vara ordförande till dess en tillfällig ordförande utsetts. Nyvalda fullmäktige Ålderspresidenten ska, när fullmäktige första gången sammanträder vid ny mandatperiod, föra ordet till dess presidievalen förrättats. Ordförandens befogenheter 16 Ordföranden har rätt att begära uppgifter från nämnder, beredningar och förvaltningschefer/motsvarande om utredningsläget i ärenden som kan tänkas bli behandlade i fullmäktige. Ordningen vid sammanträdet Om någon talare i sitt yttrande avlägsnar sig från ämnet eller uppträder på ett sätt som strider mot god ordning och inte efter tillsägelse av tjänstgörande ordförande rättar sig får tjänstgörande ordföranden ta från talaren ordet. Ett sådant ingripande får inte ske p.g.a. innehållet i talarens anförande. Tjänstgörande ordförande har 4

21 Förslag Antagen av regionfullmäktige , rätt att ajournera sammanträdet. Ordföranden har också möjlighet att upplösa sammanträdet. Revisionsberättelse och ansvarsprövning 17 Revisionsberättelse för det föregående årets verksamhet ska lämnas till ordföranden senast under maj månad. Presidiet bereder ärendet. Ordföranden beslutar efter samråd med fullmäktiges sekretariat om de remisser, som kan behövas. Beredning av revisorernas budget 18 Presidiet bereder revisorernas budget. Regionstyrelsen lämnar förslag som behandlas som särskilt beslut i budgetärendet. Turordning för handläggning av ärenden, upprop Turordning för handläggning av ärendena 19 Fullmäktige behandlar ärendena i den turordning som de har tagits upp på föredragningslistan. Fullmäktige kan besluta om ändrad turordning för ett eller flera ärenden. Ordföranden bestämmer när under ett sammanträde ett ärende ska behandlas som inte finns med på föredragningslistan (t ex brådskande ärende). Fullmäktige får besluta att avbryta handläggningen av ett ärende under ett sammanträde för att återuppta det senare under sammanträdet. Upprop I inledningen av fullmäktiges sammanträde förrättas upprop. Upprop förrättas också i början av varje ny sammanträdesdag och när ordföranden anser att det behövs. Icke tjänstgörande ersättare ska anmäla sin närvaro till sekretariatet. Om ledamot infinner sig under sammanträdet ska detta anmälas till fullmäktiges sekretariat. Deltagande i sammanträdet av andra än ledamöter och ersättare 20 Vissa förtroendevalda, som inte är ledamöter, har rätt att delta i och kan dessutom kallas för att delta i fullmäktiges överläggningar men inte i besluten. Detta gäller: - ordförande eller vice ordförande i regionstyrelsen, 5

22 Förslag Antagen av regionfullmäktige , - ordförande eller vice ordförande i nämnd eller beredning när ärende som beretts av nämnden eller beredningen behandlas och när interpellation eller fråga som ställts till ordföranden i nämnden eller beredningen besvaras, - ledamot i regionstyrelsen, och ordförande eller vice ordförande i utskott, kommitté eller beredning till nämnd, av fullmäktige utsedd ordförande eller vice ordförande i styrelse för aktiebolag, ekonomisk förening eller stiftelse som svarar på interpellation eller fråga - revisor hos regionen vid behandling av revisionsberättelse för den verksamhet uppdraget avser och i samband med pågående granskning Tjänsteman eller utomstående sakkunnig kan kallas att lämna upplysningar. De får inte delta i överläggningen. Utomstående sakkunnig är inte skyldig att inställa sig. Talarordning, yrkanden mm Talarordning 21 Ledamot ska hålla sitt anförande från talarstolen eller annan plats som ordföranden bestämmer. De som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar får ordet i den ordning de anmält sig. Annan får ordet i den ordning ordföranden bestämmer. Den som får ordet för replik får tala i högst 1 minut. Debattregler Partierna i regionfullmäktige kan fatta frivilliga överenskommelser om talartid/debattregler. Yrkanden Om ordföranden anser att det behövs ska yrkande eller anteckning till protokollet avfattas skriftligt. Propositionsvägran 22 Ordföranden avgör om ett yrkande är ett nytt ärende eller om yrkandet ligger inom ärendets ram. Om yrkandet innebär en ny fråga ska ordföranden vägra ställa proposition på det. Ordförandens beslut kan inte ställas under omröstning. 6

23 Förslag Antagen av regionfullmäktige , I övrigt får ordföranden inte vägra proposition i annat fall än då ordföranden anser att beslutet strider mot gällande lag eller allmän författning. Ett sådant beslut av ordföranden kan ställas under omröstning. Omröstning 23 Innan omröstning sker ska omröstningsproposition läsas upp och godkännas. Ordföranden bestämmer om omröstning ska ske med hjälp av omröstningsanläggning eller efter upprop. Vid användning av omröstningsanläggningen ska följande gälla: Efter anvisning av ordföranden ska ledamöterna avge sina röster genom att trycka på några av knapparna Ja, Nej eller Avstår, sedan ordföranden meddelat att det är klart att rösta. När omröstningen förklarats avslutad kan avgiven röst inte ändras i omröstningsanläggningen. Vid felröstning ska detta anmälas för anteckning i protokollet. Resultatet av omröstning bör redovisas på storbildsskärm i fullmäktigesalen och utskriften av omröstningen tas in i protokollet. Vid omröstning efter upprop ska följande gälla: Ordföranden ska vid uppropet biträdas av de två ledamöter som utsetts att justera protokollet. Ledamöterna och tjänstgörande ersättare ska avge sin röst efter upprop av namn. Ordföranden ska avge sin röst sist. Om oenighet uppstår om resultatet av en öppen omröstning, ska en ny omröstning genomföras omedelbart. Val 24 Vid val ska de ledamöter som utsetts att justera protokollet biträda ordföranden vid röstsammanräkningen. De valsedlar som avgivits ska förvaras på betryggande sätt till dess besluten vunnit laga kraft. Majoritetsval Valsedel, som avges vid majoritetsval, ska uppta så många namn som valet avser samt vara omärkt, enkel och sluten. Valsedel är ogiltig 7

24 Förslag Antagen av regionfullmäktige , - om den tar upp namn på någon som inte är valbar - om den tar upp flera eller färre namn än det antal personer som ska väljas - om den tar upp namn som inte klart utvisar vem som avses eller - om den i övrigt inte uppfyller ovan angivna förutsättningar Proportionellt val Särskilda föreskrifter finns i lagen 1992:339 om proportionellt valsätt. Om valsedlar vid proportionella val gäller dessutom: Valsedeln ska ha partimärkning av något slag och den får uppta ett eller flera namn. Den blir i övrigt ogiltig på samma sätt som anges för majoritetsval. Reservation med mera Reservation 25 Reservation kan vara muntlig eller skriftlig och ska anmälas innan sammanträdet avslutas. Skriftlig reservation ska lämnas till fullmäktiges sekretariat före protokollets justering. Motion Deltar inte i beslut Den ledamot som avser att avstå från att delta i ett beslut ska anmäla detta till ordföranden innan beslutet fattas. Görs ingen sådan anmälan anses ledamoten ha deltagit i de beslut som fattas med acklamation. Protokollsanteckning, särskilt yttrande m.m. Ordföranden bestämmer om en muntlig protokollsanteckning får tillföras protokollet. Regionfullmäktige avgör om en skriftlig protokollsanteckning får bifogas protokollet. 26 Motion ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en eller flera ledamöter eller tjänstgörande ersättare. Ämnen av olika slag får inte tas upp i samma motion. Om så sker ska fullmäktiges sekretariat uppmana motionären att dela upp motionen. Motion väcks av ledamot, genom att den inlämnas till fullmäktiges sekretariat. Sådana motioner anmäls vid fullmäktiges nästa sammanträde. Tjänstgörande ersättare kan lämna in motion till sekretariatet under fullmäktiges sammanträde, varvid motionen anmäls under sammanträdet. 8

25 Förslag Antagen av regionfullmäktige , Motionären ska ges tillfälle att, under högst två minuter, presentera motionen i samband med anmälan. Någon överläggning får inte ske i samband med presentationen. Anmälan om oavslutade motioner Om en motion inte besvarats inom ett år från det den väcktes ska anmälan ske enligt 5 kap 33 kommunallagen i samband med att regionstyrelsen varje år lämnar förteckning över ärenden som inte avslutats. Återtagande av motion Fullmäktige avgör efter begäran av motionären om beredningen av en motion ska avbrytas. Interpellationer Ämnen mm 27 Interpellation ska avse ämne som hör till fullmäktiges, en nämnds eller en fullmäktigeberednings handläggning. Den får inte avse myndighetsutövning mot enskild. Interpellation ska ha ett bestämt innehåll och vara försedd med motivering. Den bör ställas i angelägenhet av större intresse för regionen. I samma interpellation får inte behandlas frågor av olika slag. Interpellation får, förutom till ordföranden i en nämnd eller fullmäktigeberedning, även ställas till ordföranden i utskott/beredning/kommitté till styrelse/nämnd samt till, av fullmäktige utsedd, ordförande i styrelse för aktiebolag, ekonomisk förening eller stiftelse. Fullmäktige beslutar utan föregående överläggning om en interpellation får ställas. Inlämnande Interpellation ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av ledamot eller tjänstgörande ersättare. Den ska av ledamot lämnas in till regionfullmäktiges sekretariat senast 14 dagar före det sammanträde som den avses ställas. Besvarande Interpellationen bör besvaras på det sammanträde till vilket den ställts. Regionfullmäktiges sekretariat överlämnar interpellationen till den ordförande, till vilken den är riktad eller efter samråd med 9

26 Förslag Antagen av regionfullmäktige , Fråga fullmäktiges ordförande och interpellanten, till annan ordförande som är mer lämpad att svara. Skriftligt svar utsänds till ledamöterna senast två arbetsdagar före det sammanträde då interpellationen ska bli besvarad. Det muntliga svaret kan därför begränsas till en sammanfattning. Nämndordförande får överlämna besvarandet av interpellationen till en av fullmäktige utsedd ledamot i regionalt aktiebolag, förening eller stiftelse. Regionstyrelsens ordförande får dessutom överlämna besvarandet till någon annan i regionstyrelsen som på grund av sitt uppdrag har särskilda förutsättningar att svara. Återtagande av interpellation Inlämnad interpellation kan återtas av interpellanten tills dess att fullmäktige beslutat att interpellationen får ställas. Därefter avgör fullmäktige, efter begäran av interpellanten, om interpellationen ska utgå. Ersättare Ersättare får bara väcka interpellation under sammanträde i fullmäktige då han eller hon tjänstgör. Interpellation från tjänstgörande ersättare besvaras normalt vid nästkommande sammanträde. Endast om ersättaren tjänstgör vid det tillfälle när interpellationen besvaras har ersättaren rätt att delta i överläggningen. 28 Ledamöter och tjänstgörande ersättare får vid frågestund ställa frågor till ordföranden i en nämnd eller fullmäktigeberedning, ordföranden i utskott/beredning/kommitté till styrelse/nämnd samt till ordföranden i styrelse för aktiebolag, ekonomisk förening eller stiftelse som väljs av fullmäktige. Fråga ska vara skriftlig och vara inlämnad till regionkansliet senast klockan dagen innan sammanträdet. Frågan ska ha ett bestämt innehåll och får vara försedd med kort inledande förklaring. Fullmäktige beslutar utan föregående överläggning om en fråga får ställas. Ordföranden i fullmäktige avgör i vilken ordning frågorna ska besvaras. Svar lämnas muntligen. 10

27 Förslag Antagen av regionfullmäktige , Reglerna om överlämnande av interpellation gäller i tillämpliga delar också på fråga. När fråga besvaras får bara den ledamot som ställt frågan och som svarar delta i överläggningen. Beredning av ärende 29 Om fullmäktige inte beslutar annat avgör regionstyrelsen hur de ärenden som fullmäktige ska behandla remitteras. Justering 30 Protokollet justeras av ordföranden och två ledamöter, i allmänhet på regionkansliet i Vänersborg. Tiden för justeringen anges vid fullmäktiges sammanträde och i kungörelsen. Om två eller flera fungerat som ordförande under sammanträdet justerar varje ordförande de paragrafer i protokollet som redovisar de delar av förhandlingarna som denna ordförande lett. Omedelbar justering Fullmäktige får besluta om att justera viss eller vissa paragrafer omedelbart. Sådan paragraf ska redovisas för de justerande innan sammanträdet avslutas. Om omedelbart justerad paragraf inte kunnat redovisas skriftligt innan sammanträdet avslutats får beslutet ändå expedieras direkt på fullmäktiges sekreterares ansvar. Expediering med mera 31 Ordföranden undertecknar och sekreteraren kontrasignerar fullmäktiges skrivelser och andra handlingar som upprättas i fullmäktiges namn om inte fullmäktige beslutar annat. Protokollet och utdrag ur detta undertecknas av sekreteraren. Utdrag ur protokollet ska sändas till de nämnder, andra organ och personer som direkt berörs av besluten. Fullmäktigeberedningar 32 Fullmäktige kan tillsätta beredningar för utredning av olika frågor. Ledamöterna kan väljas såväl inom som utom fullmäktige. Beredningen får begära yttranden och upplysningar från regionens nämnder, beredningar och anställda. 11

28 Förslag Antagen av regionfullmäktige , Valberedning 33 Fullmäktige utser för varje mandatperiod en valberedning. Regionfullmäktige utser bland beredningens ledamöter en ordförande och en vice ordförande. Valberedningen ska lägga fram förslag i alla valärenden som fullmäktige ska behandla med undantag av val av - fullmäktiges presidium, - valberedning, - regionstyrelse, - revisorer i stiftelser och samordningsförbund, - arvodesberedning samt - brådskande ärenden År då allmänna val ägt rum utses valberedningen av de nyvalda fullmäktige. Valberedningen består av en ledamot och en ersättare från varje i fullmäktige representerat parti. Beredningen sammanträder på kallelse av ordföranden. I övrigt bestämmer valberedningen sina arbetsformer. Arvodesberedning 34 Fullmäktige utser för varje mandatperiod en arvodesberedning. Regionfullmäktige utser bland beredningens ledamöter en ordförande och en vice ordförande. Arvodesberedningen ska lägga fram förslag till arvodes- och ersättningsregler till förtroendevalda samt i de fall så krävs tolka de av regionfullmäktige fastställda bestämmelserna. Arvodesberedningen ansvarar för tolkningar och tillämpningsanvisningar samt gör mindre ändringar och tillägg avseende dessa bestämmelser. Vid beslut i sådana ärenden gäller i tillämpliga delar kommunallagens bestämmelser om nämnder. Arvodesberedningen utgör Västra Götalandsregionens pensionsmyndighet för de förtroendevalda. År då allmänna val ägt rum utses arvodesberedningen av de nyvalda fullmäktige. 12

29 Förslag Antagen av regionfullmäktige , Arvodesberedningen består av en ledamot och en ersättare från varje i fullmäktige representerat parti. Beredningen sammanträder på kallelse av ordföranden. I övrigt bestämmer arvodesberedningen sina arbetsformer. Gruppledare 35 Varje partis fullmäktigegrupp ska till fullmäktiges sekretariat skriftligen anmäla en gruppledare. Gruppledaren ska vara partigruppens kontaktperson gentemot fullmäktiges presidium. Partibeteckning i protokoll 36 För ledamot eller ersättare som under pågående mandatperiod lämnar eller utesluts ur det parti de invalts för, ges partibeteckningen (-). Ledamot/ersättare och parti ska meddela fullmäktiges presidium när någon lämnat eller uteslutits ur det parti de invalts för. Representationskommitté 37 Regionfullmäktige ska inrätta en representationskommitté med uppgift att hantera fullmäktiges representation. Representationskommittén består av regionstyrelsens och regionfullmäktiges presidium. Representationskommittén ansvarar för tolkning och prövning av riktlinjer för representation, gåvor och minnesgåvor. Allmänhetens frågestund 38 Allmänheten kan beredas tillfälle att ställa frågor (allmänhetens frågestund) vid sammanträden med fullmäktige, vid de tillfällen som presidiet bestämmer. I kungörelsen till dessa sammanträden ska anges att allmänhetens frågestund ska förekomma. Allmänhetens frågestund hålls, innan fullmäktige behandlar de ärenden som finns upptagna i kungörelsen. Frågan ska vara skriftlig och inlämnad på datum som presidiet avgör samt avse ämne inom ramen för regionfullmäktiges verksamhetsområde. Fullmäktiges presidium avgör om frågan får ställas. 13

30 Förslag Antagen av regionfullmäktige , Presidiet bestämmer i förekommande fall den tid fullmäktige ska avsätta för frågestunden. Under frågestunden får någon överläggning inte förekomma. Presidiet bestämmer hur frågestunden ska genomföras och låter kalla de förtroendevalda eller anställda hos Regionen som behövs för att lämna upplysningar under den. 14

31 Ärende 3

32 Västra Götalandsregionen 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Regionkansliet/Administrativa avdelningen Handläggare: Elisabet Ericson Telefon: E-post: elisabet.ericson@vgregion.se Till regionstyrelsen Regionfullmäktiges sammanträdestider för återstoden av 2014 och för helåret 2015 Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande: 1. Regionfullmäktige sammanträder 25 november Regionfullmäktige sammanträder 3 februari, 14 april, 12 maj, 8-9 juni, 22 september, oktober och 24 november Regionfullmäktiges sammanträden börjar kl Tvådagarssammanträde börjar kl dag 1 och kl dag 2. Sammanfattning av ärendet Avgående fullmäktige bestämmer tid för nyvalda fullmäktiges första möte. Nyvalda fullmäktige ska på sitt första sammanträde bestämma tid och plats för sina sammanträden resten av året. Senast i december ska fullmäktige bestämma sammanträdestider för nästa år. Reglerna om detta finns i arbetsordningen för regionfullmäktige. För att underlätta planeringen beslutade regionfullmäktige preliminärt om sammanträdestiderna för 2015 vid sitt junimöte. Beslutet måste bekräftas av det nyvalda regionfullmäktige. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Bengt Säterskog Administrativ direktör Regionfullmäktiges beslut skickas till Kommunerna i Västra Götaland Folkets hus Samtliga nämnder, styrelser och bolag för kännedom Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: regionkansliet@vgregion.se

33 Ärende 4

34 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Regionkansliet/administrativa avdelningen Handläggare: Jennie Jevinger Telefon: E-post: jennie.jevinger@vgregion.se Till regionstyrelsen Överlämnande av allmänna handlingar i samband med ny politisk organisation av hälso- och sjukvårdsnämnder vid årsskiftet 2014/2015 Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande: 1. I samband med förändrad politisk organisation vid årsskiftet 2014/2015 ska allmänna handlingar i pågående ärenden samt övriga för verksamheten nödvändiga handlingar lämnas över från nuvarande tolv hälso- och sjukvårdsnämnderna till de nya fem myndigheter som ska överta verksamheten. Sammanfattning av ärendet Regionfullmäktige beslöt om detaljutformning av den politiska organisationen Vid den förändrade politiska organisationen som genomförs vid årsskiftet 2014/2015 med anledning av fullmäktiges beslut kommer nuvarande myndigheter (tolv hälso- och sjukvårdsnämnder) att upphöra, istället inrättas fem nya myndigheter (hälso- och sjukvårdsnämnder). Om en myndighet upphör och dess verksamhet inte förs över till annan myndighet, ska myndighetens arkiv överlämnas till arkivmyndigheten om inte fullmäktige beslutar annat (Arkivlag 14 ). Vissa allmänna handlingar som förvaras hos de nuvarande hälso- och sjukvårdsnämnderna behöver från och med årsskiftet 2014/2015 då de tolv myndigheterna upphör, överföras till de fem nya myndigheter. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli föreslår därför att regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta att allmänna handlingar i pågående och övriga för verksamheten viktiga handlingar ska föras över till de nya myndigheterna. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

35 Datum (2) Diarienummer RS Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Bengt Säterskog Administrativ direktör Bilaga 1. Tjänsteutlåtande med bilaga, daterat , från hälso- och sjukvårdskansliet Beslutet skickas till Ralph Harlid Anna Schürer v. Waldheim Hälso- och sjukvårdsnämnderna efter regionfullmäktiges beslut Arkivnämnden efter regionfullmäktiges beslut

36

37

38

39 Västra Götalandsregionen Bilaga 1, De nya nämndernas kommunindelning Se nedan tabell för vilka hälso- och sjukvårdsnämnder som efter årsskiftet införlivar/övertar handlingar från de tidigare tolv hälso- och sjukvårdsnämnderna. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden tar över handlingar från: HSN 1: Orust, Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Tanum och Strömstad. HSN 2: Bengtsfors, Dals- Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål. HSN 3: Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd tar över handlingar från: HSN 5: Centrala och västra Göteborg HSN 11: Hisingen HSN 12: Norra och östra Göteborg. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden tar över handlingar från: HSN 6: Herrljunga och Vårgårda. HSN 8: Bollebygd, Borås, Ulricehamn, Tranemo, Svenljunga och Mark. Västra hälso- och sjukvårdsnämnden tar över handlingar från: HSN 3: Lilla Edet. HSN 4: Tjörn, Stenungsund, Kungälv, Ale och Öckerö. HSN 6: Lerum och Alingsås. HSN 7: Mölndal, Partille och Härryda. Östra hälso- och sjukvårdsnämnden tar över handlingar från: HSN 9: Essunga, Grästorp, Vara, Lidköping, Götene, Skara och Falköping. HSN 10: Gullspång, Hjo, Karlsborg, Mariestad, Skövde, Tibro, Tidaholm och Töreboda. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post:

40 Ärende 5

41 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Regionkansliet Handläggare: Hans Ekman Telefon: E-post: hans.ekman@vgregion.se Till Regionstyrelsen Förslag till reglemente för Samrehabnämnden Mark-Svenljunga Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande: 1. Regionfullmäktige godkänner för egen del förslag till reglemente för Samrehabnämnden Mark-Svenljunga. Sammanfattning av ärendet Ett vårdvalssystem för primärvårdsrehabilitering infördes i Västra Götalandsregionen den 1 september Det avtal som hittills har gällt för Samrehab Mark-Svenljunga blir då inte tillämpbart. Med anledning av detta beslutade regionstyrelsen den 17 juni 2014, 478, att föreslå regionfullmäktige att godkänna ett upprättat justerat förslag till avtal för Samrehab Mark-Svenljunga. Ärendet behandlas på regionfullmäktiges möte den 7 oktober Som en följd av det förändrade avtalet behöver justeringar göras i reglementet för Samrehabnämnden. Ett förslag till reglemente (bilaga Förslag till reglemente för Samrehabnämnden Mark- Svenljunga) har upprättats och föreslås gälla från och med Enligt förslaget till avtal ska Samrehabnämndens verksamhet och arbetsformer regleras i ett reglemente för nämnden. Reglementet ska antas av fullmäktige hos respektive part i enlighet med 6 kap. 32 kommunallagen. Regionkansliet föreslår att det upprättade förslaget godkänns. Beredning Information enligt MBL 19 har lämnats den 22 september Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Bengt Säterskog Administrativ direktör Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

42 Datum (2) Diarienummer RS Bilaga 1. Förslag till reglemente för Samrehabnämnden Mark-Svenljunga, Beslutet skickas till Marks kommun Svenljunga kommun Hälso- och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad Bengt Säterskog Roy Svensson Hans Ekman

43 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Förslag Kf Blad 1(2) REGLEMENTE FÖR SAMREHABNÄMNDEN MARK-SVENLJUNGA Gäller fr o m Utöver det som föreskrivs i kommunallagen, andra lagar och i kommungemensamt reglemente för nämnderna i Marks kommun gäller bestämmelserna i detta reglemente. VERKSAMHETSOMRÅDE Samrehabnämnden är Västra Götalandsregionens, Marks kommuns och Svenljunga kommuns gemensamma nämnd för rehabilitering. Samrehabnämnden ansvarar för de samverkande huvudmännens uppgifter vad avser kommun-, primärvårds- och länssjukvårdsrehabilitering i ett geografiskt område omfattande Mark och Svenljunga kommuner. Kommunfullmäktige i Marks kommun anger, efter hörande av ägarsamrådet, nämndens mål och särskilda uppdrag för planeringsperioden i aktuell mål och resultatplan. Verksamheten sker utifrån avtalet om Samrehab 2.0 Mark - Svenljunga som de samverkande huvudmännen har träffat. Uppgifter med hänvisning till författning 1 Samrehabnämnden ansvarar för de uppgifter som de samverkande huvudmännen har enligt följande lagar och förordningar: 1. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), vad avser habilitering, rehabilitering och hjälpmedelsförskrivning Ärenden av större vikt 2 Ärenden av principiell beskaffenhet eller av större vikt ska överlämnas till kommunfullmäktige i Marks kommun, som i sin tur ska samråda med de andra samverkande huvudmännen innan beslut fattas. SAMMANSÄTTNING Nämnden 3 Samrehabnämnden består av 7 ledamöter och 7 ersättare. Av dessa tillsätter Västra Götalandsregionen tre ledamöter och tre ersättare samt Marks kommun och Svenljunga kommun två ledamöter och två ersättare vardera.

44 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Förslag Kf Blad 2(2) Ordföranden och vice ordföranden 4 Marks kommun utser bland sina ledamöter en ordförande och de andra parterna utser vardera en vice ordförande. Ersättarnas tjänstgöring 5 Ersättarna ska tjänstgöra nligt den av respektive fullmäktige mellan dem bestämda ordningen. Ersättare följer huvudmannaskap och inte partitillhörighet. Utskott 6 Inom samrehabnämnden ska det inte finnas något utskott. Anslag av justerade protokoll 7 Nämndens justerade protokoll ska tillkännages på var och en av de samverkande huvudmännens anslagstavlor. REVISION 8 De samverkande huvudmännen ska var för sig dels revidera nämndens verksamhet, dels pröva fråga om ansvarsfrihet för nämnden.

45 Ärende 6

46

47

48 Sida 1(8) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Ann-Marie Olhede Telefon: Till Ägarutskottet Förändrad styrmodell och hantering för fastställande av prislista för tandvård. Reviderad med anledning av återremiss Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta 1. Tandvårdsstyrelsen ges i uppdrag att fastställa förändringar i Folktandvårdens prislista med beaktande av förutsättningar som redovisas i tjänsteutlåtandet. 2. Regionfullmäktige ska som rutin i samband med budgetbeslut besluta om direktiv till tandvårdsstyrelsen för förändring av Folktandvårdens prislista. 3. Uppföljningen av prisjusteringarnas effekter ska rapporteras i tandvårdsstyrelsens årsredovisning. 4. Regionfullmäktige ska pröva principiellt viktiga och strategiska förändringar av tandvårdstaxan. Sammanfattning av ärendet Enligt gällande bestämmelser skall folktandvårdens prislista fastställas av regionfullmäktige. Ärendet Förändrad styrmodell och hantering för fastställande av prislista för tandvård återremitterades av regionfullmäktige med begäran om en analys av orsaken till skillnader i kostnader mellan folktandvården i Västra Götaland och övriga landsting/regioner. Kostnadsskillnader är nu analyserade i relation till övriga Folktandvårdsorganisationer och till Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverkets (TLV) referensprislista. Föreliggande förslag till beslut anger att tandvårdsstyrelsen ska fastställa sina priser inom ramen för de förutsättningar som fastställs av regionfullmäktige. I dessa beskrivs bland annat att prislistans åtgärder ska spegla den självkostnad som framgår av folktandvårdens löpande analyser POSTADRESS: Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: ann-marie.olhede@vgregion.se

49 Sida 2(8) Datum Diarienummer RS och att tandvårdsstyrelsen ska vid fastställandet av prislistans detaljerade utformning särskilt beakta patientperspektivet och referensprislistans prisnivå vid prissättning för åtgärder inom basundersökningar, prislistans grupp 1. Fördjupad beskrivning av ärendet Bakgrund Av regionstyrelsens beslut angående Konkurrensmässiga villkor för Folktandvården och Primärvården i september 2013 framgår att grunderna, principerna och inriktningen för priserna ska alltid fastställas av regionfullmäktige intentionerna bör i övrigt vara att, med beaktande av patientperspektivet, delegera ansvaret för taxans detaljerade utformning till tandvårdsstyrelsen Förutsättningar för tandvårdsstyrelsens behov av prisförändringar styrs till stor del av TLV:s beslut. En beskrivning över tandvårdens ersättningssystem enligt TLV:s författningssamling och Folktandvårdens priser framgår av bilaga 1. Folktandvårdens förutsättningar för ändrad prislista Utgångspunkterna för beräkningen av prislistans olika åtgärder ska vara att spegla den självkostnad som framgår av Folktandvårdens löpande analyser att patientperspektivet och referensprislistans prisnivå särskilt ska beaktas vid prissättning för åtgärder inom prislistans grupp 1 att prislistan ska gälla lika för Folktandvårdens alla patienter uppräkningar för löne- och prisförändringar ska ske inom de index som gäller för hälso- och sjukvård (tandvård) och/eller effektiviseringskrav inom Västra Götalandsregionen som fastställs i regionens budgetbeslut. Uppräkningar i övrigt ska fastställas av regionfullmäktige att en årlig uppföljning genomförs som ger underlag för bedömning av prisjusteringarnas effekter. Uppföljningen ska rapporteras i tandvårdsstyrelsens årsredovisning Beslut om ny inriktning av tandvårdens prislista ska fattas av regionfullmäktige. För att säkra att tandvårdsstyrelsen följer de förutsättningar som regionfullmäktige fastslår har en uppföljningsplan fastställts vars innehåll

50 Sida 3(8) Datum Diarienummer RS framgår av bilaga 2. Uppföljningen ska visa prisutvecklingen i förhållande till andra landsting och regioner samt mot TLV:s justeringar. Tandvårdsstyrelsen ska beakta patientperspektivet vid fastställande av priser för tandvård. I uppföljningen av grupperna enligt TLV:s föreskrifter, relevanta åtgärdspaket och enskilda åtgärder framgår hur prisjusteringarna påverkar de mest frekventa och de sällanförekommande åtgärderna. Den ger en bild av hur priserna påverkas för majoriteten av patienterna och därmed att patientperspektivet beaktas för breda medborgargrupper i regionen. Uppföljningen påvisar med hänsyn till prisutveckling och frekvens per åtgärd den samlade effekten av prisjusteringen. Som information bifogas en beskrivning av hur uppföljningen av tandvårdens prissättning kan genomföras. Årlig uppföljning sker för att få underlag för prisjusteringarnas effekter. Den verksamhets- och kvalitetsmässiga uppföljningen som sker för tandvårdsverksamheten i årsredovisningar och i uppföljningen mot hälsooch sjukvårdsnämnderna påverkas inte av denna uppföljning. Genom att regionfullmäktige som rutin i samband med det årliga budgetbeslutet beslutar om närmare direktiv för förändringar av prislistan, efter det att tandvårdsstyrelsen rapporterat uppföljningen av prisjusteringarnas effekter, genomförs en effektiv årlig beslutsprocess kring prislistan. Analys av orsaken till skillnader i kostnader mellan Folktandvården i Västra Götaland och övriga landsting/regioner. Tidigare analys En jämförande analys av prisbildningsprocessen i Västra Götalandsregionen och regionerna Skåne och Halland samt landstingen i Stockholm och Värmland är rapporterad till Hälso- och sjukvårdsutskottet Syftet med den var att bidra till att skapa förståelse till varför det kan finnas skillnader i priser för vuxentandvården inom olika Folktandvårdsorganisationer. Rapporten visar framför allt att prissättningsprinciperna inom de olika regionerna och landstingen skiljer sig åt vilket också får följden att priserna för tandvård skiljer sig. Region Skåne, som exempel, använder TLV:s referensprislista. De har ingen prissättningsprocess utan det politiska beslut som tagits om att priserna ska vara knutna till referensprislistan gäller löpande. Utredningen analyserade strukturella skillnader mellan VGR och de övriga landstingen/regionerna. Avkastningskraven inom VGR var knappast högre,

51 Sida 4(8) Datum Diarienummer RS snarare tvärtom, än för övriga landsting. Kostnadsförutsättningarna var inte sämre i VGR än i övriga landsting, dvs. man har inte större ryggsäck i form av gemensamma kostnader för it stöd och central administration än vad man har i övriga regioner och landsting. Studie om priselasticitet för tandvård Det finns få studier om vilka effekter prisnivåer på enskilda tandvårdsåtgärder har för medborgarens möjlighet att besöka tandvård. Försäkringskassan presenterade 2012 en rapport som analyserade prishöjningar inom olika Folktandvårdsorganisationer i Sverige. Efterfrågan på tandvård: Analyser av prisets och inkomsters betydelse, Working papers in Social Insurance 2012:1 I denna studie har analyserats hur individers konsumtion av tandvårdvård påverkas av priset och individers inkomst. I analysen av tandvårdens priskänslighet studeras effekten av prisändringar inom Folktandvården för nio utvalda åtgärder. Analysen finner viss priskänslighet bland basundersökningar. Resultaten tyder på att en enprocentig ökning av vårdgivarpriset inom Folktandvården leder till minskad konsumtion av basundersökningar med 1.4 till 1.6 %. Resultatet från denna studie ger anledning att reflektera över vilken princip som ska gälla vid prissättning av basundersökningar. Aktuell analys Det återremitterade förslaget från RF inkluderar förslag att: Uppföljning av prisjusteringarnas effekter ska redovisas i Tandvårdsstyrelsens årsredovisning. Bifogat material enligt bilaga 3 är en redovisning per mars 2014 i enlighet med förslaget om kontinuerlig uppföljning som ska vara en del av Tandvårdsstyrelsens årsredovisning. Materialet omfattar dels åtgärder grupperade i enlighet med TLV:s föreskrifter och åtgärdspaket och enskilda åtgärder utvalda i samråd mellan Folktandvården och Hälso- och sjukvårdsavdelningen. Materialet kan sammanfattas enligt nedan: Prisjämförelser Urval Över medianvärdet Gruppering enligt TLV:s föreskrift Grupp 1 1 Gruppering enligt TLV:s föreskrift Grupp 8 1 Gruppering enligt TLV:s föreskrift Grupp 9 1 Utvalda åtgärdspaket Paket 1 1 Utvalda enskilda åtgärder På/nära medianvärdet Utvalda enskilda åtgärder Gruppering enligt TLV:s föreskrift Grupp 2 1 Gruppering enligt TLV:s föreskrift Grupp 3 1 Gruppering enligt TLV:s föreskrift Grupp 4 1 Gruppering enligt TLV:s föreskrift Grupp 7 1 Under medianvärdet Lägst i landet

52 Sida 5(8) Datum Diarienummer RS Utvalda åtgärdspaket Paket 3 1 Utvalda åtgärdspaket Paket 6 1 Utvalda enskilda åtgärder Utvalda åtgärdspaket Paket 2 1 Utvalda åtgärdspaket Paket 5 1 Gruppering enligt TLV,s föreskrift Grupp 5 1 Gruppering enligt TLV,s föreskrift Grupp 6 1 Utvalda åtgärdspaket Paket 4 1 Utvalda enskilda åtgärder Utvalda enskilda åtgärder Utvalda enskilda åtgärder Utvalda enskilda åtgärder Tabell 1. Jämförelse priser för tandvård mellan VGR och samtliga landsting mars 2014 Folktandvårdens prissättning är baserad på faktisk tidsåtgång och faktisk kostnadsbild. Nu gällande priser varierar därför i jämförelse med TLV:s referensprislista för respektive åtgärd. Olika redovisningsmetoder Avvikelser från referensprislistan är vanligt förekommande bland såväl privata som offentliga tandvårdsutförare. Denna avvikelse kan beskrivas på olika sätt och någon nationell standard finns inte. Prisskillnad beräknad på differenser till TLVs referensprislista TLV har redovisat en nyckeltalsrapport från SCB där privata vårdgivare enligt SCB:s beräknade indikatorer i april 2014 debiterat pris per åtgärd som ligger i genomsnitt 8,2 % över referenspris. Motsvarande prisskillnad för offentliga vårdgivare är cirka 3,9 %. Det är då byggt på ett medeltal av åtgärdernas skillnad mellan vårdgivarens pris och referensprislistan. Ur det bifogade materialet, bilaga 3a, kan en motsvarande jämförelse beräknas som baseras på VGRs pris i relation till referensprislistan. Folktandvårdens avviker med den metoden cirka 8 % för samtliga åtgärder från TLVs prislista. Metoden säger inte något om en åtgärd är ofta eller sällan använd och ger därför inte en fullständig bild av vårdgivarens intäkt. Som exempel kan en frekvent använd åtgärd ligga nära TLV:s prislista medan mer sällaförekommande åtgärder kan ha stor differens till TLV:s prislista. De väger lika tungt i den sammanställning som bygger på summerade differenser mellan vårdgivarens pris och referensprislistan. Vi har därför sammanställt ett antal behandlingskorgar vars syfte är att kunna ge en bild av vanliga behandlingars kostnad för patienten, bilaga 3 b. På motsvarande sätt har vi valt ut ett antal enstaka åtgärder som vi vill följa över tid, bilaga 3c.

53 Sida 6(8) Datum Diarienummer RS Rapportering som bygger på differenser och volym Om vårdproduktionen följs med vårdgivarens volymer i sin prislista och ett motsvarande utfall om TVL:s prislista skulle debiterats finns möjlighet att få en bild av utfallet av vårdgivarens intäkt. Utifrån faktisk vårdproduktion 2013 innebär Folktandvården VGR:s prislista 2,7 % högre intäkter i jämförelse med att TLV:s referensprislista genomgående hade använts. Den sammanlagda differensen uppgår till 23 mkr, varav 18 mkr är hänfört till undersökningsåtgärder, och dessa utgör därmed 78 % av differensen. Beräknat från samma material men med TLV:s nya referenspriser från den 1 september 2014 skulle avvikelserna mellan VGR:s priser och TLV:s referensprislista totalt minska till ca 13 mkr, varav ca 7 mkr skulle hänföras till undersökningsåtgärder. Folktandvårdens pris för undersökning Jämförelserna i bilaga 3 ger anledning till att kommentera VGR:s priser för undersökningsåtgärder. Folktandvården har inkommit med följande förklaring. Folktandvårdens ambition är att erbjuda kvalitativ tandvård som ska bidra till en förbättrad hälsa och ge våra patienter goda förutsättningar för att vara friska i munnen hela livet. Priset ska vara tydligt mot patienten, vilket innebär att inga variationer eller kombinationer av åtgärder ska förekomma. Folktandvårdens pris för undersökning är ett medvetet ställningstagande med kvalitet som utgångspunkt. Den absolut viktigaste förebyggande insatsen för en god munhälsa i befolkningen är att motivera till en regelbunden kontakt och undersökning med tandvården. Det väsentligaste syftet med undersökningen är att möta varje patient utifrån de behov som finns och att ställa detta mot en så säker odontologisk bedömning som möjligt. Genom att lägga tillräckligt med tid för undersökning, diagnostik och riskbedömning skapas förutsättning för att kunna möta varje patient utifrån de behov som finns och anpassa samråd och dialog om egenvård, behandlingar och motivation för fortsatt regelbunden tandvård. Genom Folktandvårdens unika riskbedömningssystem skapas beslutstöd för behandlaren och förståelse och motivation för patienten för att bland annat över tid kunna planera intervall mellan undersökningar, egenvårdsinsatser och eventuella behandlingar. Folktandvårdens undersökningspris inkluderar detta, och ska ses som en medveten ansats att skapa de bästa förutsättningarna för en modern, regelbunden och kvalitativ tandvård. Kvalitet i undersökning är särskilt tidskrävande, och är enligt Folktandvårdens bedömning, helt avgörande för en långsiktigt god tandhälsoutveckling, såväl för den enskilde patienten, som för hela befolkningen.

54 Sida 7(8) Datum Diarienummer RS Sammanfattning på frågan om Folktandvårdens prisnivå Den under 2012 år framlagda analysen av prissättningsprinciper visade att det fanns ett behov av att förtydliga dessa. Samtidigt startades en översyn av Folktandvårdens förutsättningar att arbeta på en konkurrensutsatt marknad. Den föreslagna rapporten som Folktandvården ska ges till Regionfullmäktige i samband med årsredovisningen och ska kunna ge RF ledning i vilka principer som ska fastställas. Den aktuella analysen, gjord enligt den planerade rapportstrukturen, visar att skillnaden mellan TLV:s referensprislista och Folktandvårdens nuvarande prislista minskar. Trots det är det fortfarande undersökningsåtgärder (grupp 1) som står för 54 % av intäkter utöver referensprislistans nivå räknat i 2013 års volymer och med TLV:s referenspriser från den 1 september Folktandvården anser med att det högre priset för undersökningsåtgärder är motiverat ur ett kvalitetsperspektiv. Det ska också vara enkelt att kunna förklara för patienten vilken kostnad som väntar i samband med undersökningen. En studie från Försäkringskassan tyder på att det finns risk för minskad efterfrågan på undersökningar när priset ökar. Analysen finner viss priskänslighet bland basundersökningar (grupp1). Resultaten tyder på att en enprocentig ökning av vårdgivarpriset inom Folktandvården leder till minskad konsumtion av basundersökningar med 1.4 till 1.6 %. Analysen av hur Folktandvården VGR:s nuvarande priser ställer sig till övriga Folktandvårdsorganisationer i Sverige visar att de flesta åtgärdsgrupper eller åtgärdskorgar ligger på/nära medianvärde, under eller till och med lägst i landet. För åtgärder eller korgar där basundersökning ingår ligger Folktandvårdens nuvarande pris över medianvärdet. Beredning Ärendet har beretts i en arbetsgrupp med representanter från regionkansliets hälso- och sjukvårds- och ekonomiavdelning och tandvårdsförvaltningen. För den tillkommande analysen med anledning av återremiss har Folktandvården sammanställt materialet under avsnittet Aktuell analys. Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör

55 Sida 8(8) Datum Diarienummer RS Bilagor Bilaga 1: Tandvårdens ersättningssystem enligt TLV:s författningssamling och Folktandvården Västra Götalands priser Bilaga 2: Uppföljningsplan Bilaga 3 a,b,c: Uppföljningsplan redovisning per mars 2014

56 Tandvårdens ersättningssystem och Folktandvården Västra Götalands priser I Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) författningssamling återfinns regelverket för det statliga tandvårdsstödet med benämning TLVFS 2013:2, Föreskrift om ändring i Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets föreskrifter och allmänna råd (TLVFS 2008:1) om statligt tandvårdsstöd. Föreskriften innehåller: 1. Kompletterande bestämmelser till lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd. 2. Bilaga 1 (Ersättningsregler) i vilken framgår: vilka tandvårdsåtgärder som kan berättiga till ersättning enligt lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd under vilka förutsättningar ersättning kan lämnas för åtgärderna 3. Bilaga 2 (Ersättningsberättigande tandvårdsåtgärder med referenspriser) i vilken framgår innehåll i respektive ersättningsberättigande åtgärd referenspris för åtgärden 4. Allmänna råd. TLV:s referenspris TLV:s referenspris utgör grund för beräkningen av ersättning inom det statliga tandvårdsstödet samt fungerar som vägledning för patienter genom att vara ett jämförelsepris för vad en tandvårdsåtgärd kan kosta. Referenspriserna är baserade på kostnader och utgår från en beräkning av tidsåtgång för olika moment, materialåtgång, lokaler och overhead. För att referensprisernas funktion ska bibehållas ses de årligen över mot bakgrund av den generella kostnadsutvecklingen inom tandvården. Faktorer av betydelse vid Folktandvårdens prissättning Samtliga tandläkare och tandhygienister i landet måste följa föreskrifterna om patienterna ska erhålla tandvårdsersättning. Vid fastställande av Folktandvårdens pris för en tandvårdsåtgärd utgår förvaltningen från den beskrivning av innehållet i åtgärden som finns i TLVFS 2013:2 där varje tandvårdsåtgärd är strikt definierad till sitt innehåll. En beräkning görs av vilken tidsåtgång som krävs för de ingående momenten. Till grund för beräkningen ligger tidsstudier från verksamheten. Dessutom beaktas kostnader för material,

57 eventuell tandteknik, fasta kostnader samt utvecklingskostnader. Priset för varje enskild åtgärd ska göra åtgärden självbärande. TLV:s referenspris beaktas men avsteg från detta görs när så anses nödvändigt med anledning av behandlingens innehåll eller kostnadsnivå. Patienten finansierar i sin helhet tandvårdskostnader upp till 3 000:-. Det statlig tandvårdsstödet ger patienten ersättning med 50 % av kostnaden mellan 3 001:- och :-. För kostnader utöver :- erhåller patienten 85 % i tandvårdsstöd. I de fall vårdgivarens pris överstiger referenspriset finansierar patienten denna del till 100 %.

58 Årlig uppföljning av Folktandvårdens prislista inom VGR Den uppföljning som specificeras i detta dokument avser enbart Folktandvårdens i VGR prislista och inte Folktandvårdens i VGR verksamhet i övrigt. Jämförelseobjekt: TLV:s referenspriser Övriga landstings prislistor för tandvård Löne- och prisförändring enligt SKLs index LPIK, exklusive läkemedel Index i VGR som ligger till grund för överenskommelse mellan HSN och Tandvårdsstyrelsen, inklusive och exklusive fastställt effektiviseringskrav Jämförelsen görs för enskilda åtgärder och åtgärdsgrupper enl. följande. Sammanlagt pris per grupp enligt gruppering i TLV:s föreskrift. Åtgärdspaket enligt nedan. Enskilda åtgärder enligt nedan. Gruppering enligt TLVs föreskrift: Grupp 100: Undersökning, riskbedömning och hälsofrämjande åtgärder Grupp 200: Sjukdomsförebyggande åtgärder Grupp 300: Sjukdomsbehandlande åtgärder Grupp 400: Kirurgiska åtgärder Grupp 500: Rotbehandlingsåtgärder Grupp 600: Bettfysiologiska åtgärder Grupp 700: Reparativa åtgärder Grupp 800: Protetiska åtgärder Grupp 900: Tandreglering och utbytesåtgärder Åtgärdspaket: 101 och 205 Revisionsundersökning med extra profylax. 103, 121 och 401 Akutbesök med extraktion av en tand 101, 321, 705 och 706 Undersökning, icke operativ behandling av kariessjukdom och två fyllningar i kindtänder 101, 121, 501, 801 och 803 Undersökning, en röntgenbild, rotfyllning, pelare och krona på framtand. 101, 121, 401, 801x2 och 804 Undersökning, en röntgenbild, extraktion av en tand och treledsbro 101, 121, 131, 925 och 926 Undersökning, en röntgenbild, tomografi och entandsimplantat

59 Enskilda åtgärder: 101 Basundersökning tandläkare 102 Fullständig undersökning tandhygienist 401 Tanduttagning, en tand 503 Rensning och rotfyllning, tre rotkanaler 706 Fyllning av tre eller fyra ytor på molar eller premolar 801 Laboratorieframställd krona 828 Hel överkäksprotes Sammanvägd prisutveckling med hänsyn till prisförändring för samtliga åtgärder och där hänsyn tas till frekvens: Procentuell förändring

60

61

62

63 Ärende 7

64

65 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Mats Johansson Telefon: E-post: Till Ägarutskottet Svar på revisionsrapporten: Granskning av nämnders och styrelsers arbete med att säkerställa att äldrevårdkedjan är ändamålsenlig Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår att regionstyrelsen beslutar 1 Regionstyrelsen anser revisionsrapporten besvarad Sammanfattning av rapporten Ernst & Young har på uppdrag av revisionskollegiet granskat nämnders och styrelsers arbete med att säkerställa en ändamålsenlig äldrevårdkedja. Granskningen har avgränsats till att studera äldrevårdkedjan hos regionens vårdaktörer i Fyrbodal och Skaraborg. I rapporten konstateras att det pågår en mängd utvecklingsarbeten för en sammanhållen och trygg äldrevård och att utförarorganisationerna arbetar aktivt med att utveckla vården utifrån den övergripande inriktningen i handlingsplanen Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Av granskningen framgår vidare att informationsöverföringen mellan vårdgivarna i samband med utskrivning inte fungerar tillfredsställande och att det finns stora skillnader mellan olika vårdcentralers omhändertagande av äldre patienter Kommentarer till rapporten I granskningsrapporten lämnas en del rekommendationer och synpunkter, vilka revisionen anser vara nödvändiga att uppmärksamma i det fortsatta arbetet för att uppnå och upprätthålla en god kvalitet i vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. Kommentarerna till granskningsrapporten koncentreras till dessa rekommendationer och synpunkter samt ytterligare några kommentarer. Rekommendationerna avser de granskade enheterna medan kommentarerna nedan utgår från ett mer generellt VGR-perspektiv. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5 Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

66 Datum Diarienummer Rev (3) Verka för samordning av processerna för att beställa sjukhusvård, beställd primärvård respektive VGPV och för att ersättningssystemen på ett tydligare sätt används för att premiera samverkansaktiviteter, som exempelvis framtagande av samordnande individuella planer Navet i samverkansmodellen för en sammanhållen vård är de fem vårdsamverkansgrupperna där alla berörda parter finns representerade. På länsnivån finns LiSA-gruppen där de ledande tjänstemännen från VGR, Kommunalförbunden och VästKom träffas. Det finns som beredningsgrupp till LiSA en särskild länssamverkansgrupp med fokus på hur man över huvudmannagränserna kan samverka vid vården av de mest sjuka äldre samt en särskild analysgrupp med uppdrag att analysera och föreslå åtgärder för att minska onödiga sjukhusvistelser. I avsnitt 7 lyfts behovet av att vässa ersättningssystemet för att åstadkomma bättre och mer sammanhållen vård för målgruppen. Det behovet finns och det kan nämnas att det tagits beslut om förstärkta ekonomiska incitament för att genomföra handlingsplanen. Det finns också målrelaterad ersättning som kopplas till att undvika onödiga sjukhusvistelser. Inriktningen är att stödja utvecklingen genom denna typ av stimulans snarare än sanktionsåtgärder. Däremot finns vare sig regionalt eller nationellt något ersättningssystem som sträcker sig över huvudmannagränserna. Beträffande samordnande individuella planer (SIP) pågår ett uppdrag mellan huvudmännen med att utveckla en länsgemensam rutin och gemensamma arbetssätt. Uppdraget återrapporteras till LiSA under hösten. Säkerställa att informationsöverföringen mellan olika vårdgivare fungerar Brister i informationsöverföringen är ett problem som också uppmärksammats inom andra projekt, bland annat återinskrivning i slutenvård. Det pågår nu olika aktiviteter för att få till en bättre och snabbare process i samband med utskrivning från sjukhus. LiSA-gruppen har gett ett uppdrag att analysera och komma med förslag till en effektivare utskrivningsprocess. Inom VGR finns inom ramen för HSA:s fokusområde 2014 Vårdens innehåll akutflöden utskrivningsprocessen med som ett aktivitetsområde och ett IT-verktyg har tagits fram för att månadsvis kunna följa vad som händer; var flaskhalsarna finns i processen från sjukhus till kommunal vård och omsorg alt utskriven till hemmet. En översyn av SVPL/KLARA pågår också. Det kan konstateras att informationsöverföringen är ett område för fortsatta åtgärder och där bland annat brister hos enskilda vårdgivare måste uppmärksammas, återkopplas till berörda och åtgärder vidtas. Pågående utveckling med nedbrytbara data på enskild vårdcentral/kommun ger bättre förutsättningar för detta. I sammanhanget kan också nämnas det pågående och omfattande projektet Framtidens vårdinformationsmiljö som syftar till att identifiera och fastställa utgångspunkter och arbetssätt för att säkra en långsiktig positiv utveckling av vårdens vårdinformationsmiljö. Använda redovisning av andelen återinskrivningar inom 30 dagar samt undvikbar sluten vård per vårdcentral och per kommun som ett underlag för diskussioner om arbetssätt och rutiner vid såväl öppen som sluten vård

67 Datum Diarienummer Rev (3) Detta är själva syftet med att redovisa dessa mått och återkopplingen av resultaten ger just underlaget för att diskutera förbättringsåtgärder. Det som gjorts inom analysenheten på hälsooch sjukvårdsavdelningen är att bryta ner resultaten till enskild vårdcentral och enskild kommun/stadsdel. Dessa resultat är publika och ger input till dialog på olika nivåer i organisationerna. Med hjälp av länsgemensamma mättavlor återkopplas också resultat som återspeglar äldrevårdskedjan där även återinskrivningar ingår. I tre av vårdsamverkansområdena följer man exempelvis upp patientgruppen inom 2-3 dygn efter utskrivning från sjukhus. Några kommentarer i övrigt En generell kommentar är att rapporten inte innehåller några nya slutsatser och att en tydlig definition av äldrevårdskedjan inte görs. De som framförts har tidigare lyfts fram i interna utredningar, men inte i ett samlat dokument. Det kan också tyckas märkligt att inte någon från ägarsidan/hälso- och sjukvårdsavdelningen blivit intervjuad. I rapporten framförs det som problem med tudelad beställning då HSN ansvarar för beställningen av sjukhusvård mm medan KoK-boken bereds av HSU och fastställs av Regionfullmäktige. I själva verket har vi tretton beställare, 12 HSN och HSU, och då lagstiftningen för vårdval ska ange ett regelverk som gäller hela regionen är i så fall lösningen en centralisering av samtliga beställningar av hälso- och sjukvård - åtminstone för gruppen äldre. Idag finns inte förutsättningar för detta, däremot att i möjligaste mån hitta effektiva samverkansformer inom gällande reglementen. I avsnitt 6.4 anges att närsjukvårdsplanen inom VG Primärvård innebär fördelning av ansvaret för patienter vid särskilda boenden och inom hemsjukvård mellan vårdcentralerna. Detta är inte korrekt. Det som fördelas i närsjukvårdsplanen är samordningsansvaret för den kommunala hälso- och sjukvården, vilket innebär stöd till kommunernas personal och inte ett patientansvar. Handlingsplanen Det goda livet för sjuka äldre har nu funnits i ca två år. Den har processats och förankrats i kommunerna, i vårdsamverkansgrupper, bland brukarorganisationer och inom regionens verksamheter. Det framgår också av rapporten att inriktningen och insatsområdena är relevanta och genomförs, låt vara i olika takt och med anpassade lokala lösningar. Nyligen har planen uppdaterats och en nya förankrings- och uppföljningsåtgärder pågår. HSU har bland annat satsat 20 mnkr för att utveckla vårdsamverkan och där ett mycket lyckat samverkansprojekt i Västra Skaraborg är ledstjärnan och där arbete pågår för ett breddinförande. Sammanfattningsvis kan konstateras att mycket är på gång men att det också kvarstår utmaningar att ta tag i. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Mats Johansson Strateg/staben Bilaga: - Följebrev från revisionsenheten - Rapport: Granskning av äldrevårdkedjan

68 Sida 1 (2) Kari Aartojärvi Datum Diarienummer Rev Hälso- och sjukvårdsnämnd 3 och 10 Styrelsen för NU-sjukvården Styrelsen för Skaraborgs sjukhus Primärvårdsstyrelsen Styrelsen för beställd primärvård Regionstyrelsen Granskning av nämnders och styrelsers arbete med att säkerställa att äldrevårdkedjan är ändamålsenlig EY har på uppdrag av revisorskollegiet granskat nämnders och styrelsers arbete med att säkerställa en ändamålsenlig äldrevårdkedja. Granskningen har skett i form av dokumentstudier och intervjuer och har avgränsats till att studera äldrevårdkedjan hos regionens vårdaktörer i två geografiska områden, Fyrbodal samt Skaraborg. Revisorerna bedömer att utförarorganisationerna arbetar aktivt med att utveckla vården utifrån den övergripande inriktningen i den regionala handlingsplanen. Det finns ändamålsenliga forum för vårdsamverkan såväl i Fyrbodal som i Skaraborg. Det finns strukturer för regelbundna möten på olika nivåer till vilka berörda aktörer bjuds in. Trots stora ansträngningar kvarstår problem på sjukhusen. Det är fortsatt högt tryck på akutmottagningar och andelen undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 30 dagar har inte förändrats sedan Det kan indikera att nya metoder, arbetssätt, processer och rutiner inte fått genomslag fullt ut i vård och omsorg. Av granskningen framkommer också vissa generellt svaga länkar i vårdkedjan. Informationsöverföringen mellan vårdgivarna i samband med utskrivning från sjukhus fungerar inte tillfredsställande och de stora skillnaderna mellan olika vårdcentralers omhändertagande av äldre är inte acceptabla. Vår sammanfattande bedömning är att beställarnas styrning av äldrevårdkedjan behöver samordnas och förstärkas. Det är ur ett styrningsperspektiv inte optimalt att beställarorganisationen är tudelad, såtillvida att hälso- och sjukvårdsnämnderna beställer sjukhusvård och en del av primärvården, medan regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott ansvarar för att bereda krav- och kvalitetsboken som anger vad som ska tillhandahållas vid vårdcentraler anslutna till VG PV. Den demografiska utvecklingen medför stora framtida utmaningar för hälso- och sjukvården. För att förverkliga ambitionen om att en stor del av vården av sjuka äldre ska utföras i den nära sjukvården krävs ett helhetsgrepp på beställningar och ersättningssystem. Revisorerna bedömer därför att äldrevårdkedjan, som den fungerar idag, inte är helt ändamålsenlig. I rapporten lämnas ett antal rekommendationer. Vi emotser en handlingsplan för åtgärder med anledning av de rekommendationer som lämnas. För revisorskollegiet Ulf Sjösten Ordförande Birgitta Eriksson Vice ordförande POSTADRESS: Regionens hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Östergatan 1 Vänersborg TELEFON: vx HEMSIDA: E-POST: revision@vgregion.se

69 Sida 2(2 Datum Diarienummer Rev Kopia till Regionfullmäktiges presidium Samtliga politiska sekreterare Ann-Sofi Lodin, regiondirektör Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsdirektör Ralph Harlid, beställardirektör Eva Sundström, tf sjukhusdirektör Skaraborgs sjukhus Marie-Louise Gefvert, primärvårdsdirektör Eva Arrdal, direktör ägarstyrning samt tf sjukhusdirektör NU-sjukvården Bengt Säterskog, administrativ direktör Joakim Björck, ekonomidirektör Boris Ståhl, stabschef Peter Tellberg, enhetschef controlling och uppföljning Elisabet Ericson, kanslichef, regionkansliets administrativa avdelning

70 Ärende 8

71

72 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Regionkansliet/ekonomiavdelningen Handläggare: Anita Wessman Telefon: E-post: anita.wessman@vgregion.se Till ägarutskottet Granskning av mervärdesskatt Förslag till beslut 1. Ägarutskottet föreslår att regionstyrelsen beslutar att handlingsplan för åtgärder med anledning av de rekommendationer som lämnats i granskningsrapporten lämnas till revisorskollegiet Sammanfattning av ärendet Deloitte har på uppdrag av revisorskollegiet genomfört en granskning av rutiner och redovisning av mervärdesskatt. De har även gjort en uppföljning av den granskning av mervärdesskatt som genomfördes av PwC Revisorerna har konstaterat att det fortfarande finns brister i hantering och redovisning av mervärdesskatt. Av rapporten framgår att Västra Götalandsregionen inte har ändamålsenliga och väl fungerande rutiner för hantering och redovisning av mervärdesskatt fullt ut. Det framgår också att några av de rekommendationer som lämnades i samband med den tidigare granskningen inte har åtgärdats. Revisionens sammanfattande bedömning är att den interna kontrollen i mervärdesskatteprocessen bör förstärkas. Ekonomiavdelningen har upprättat en handlingsplan med aktiviteter som ska genomföras under hösten för att åtgärda brister som påpekats i rapporten. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Förvaltningschef Joakim Björck Ekonomidirektör Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: Ekonomiavdelningen.regionkansliet@vgregion.se

73 Datum (2) Diarienummer RS Bilaga 1. Handlingsplan mervärdesskatt Beslutet skickas till Joakim Björck Revisorskollegiet

74 Handlingsplan mervärdesskatt Regionkansliet/ekonomiavdelningen Handläggare: Kristina Gustafsson Aktivitet Ansvar Tidplan Beslut med direktiv att VGR momsrapport i Raindance ska användas. Regionkansliets ekonomiavdelning Augusti 2014 Fullfölja publicering av anvisningar och avstämningsmallar till VGR momsrapport i ekonomihandboken på intranätet. Momsutbildningar med tonvikt på regler för kommuner och landsting genomförs med extern konsult från PwC som kursledare. Inbjudan är utsänd till alla ekonomichefer. Uppdra åt förvaltningar att genomföra uppföljning av momskompensation 6 % för åren 2012 och 2013 för att säkerställa att alla intäkter kommit VGR tillgodo. En arbetsgrupp är tillsatt med uppdrag att ta fram en gemensam metod för schablonberäkning av fördelning mellan skattefri/skattepliktig verksamhet. I uppdraget ingår att ta fram rutiner för formellt godkännande av upplägg/uppdatering av berörda parametrar i Raindance. Upprepa krav till it-organisationen (IS/IT branscher) att alla berörda försystem till ekonomisystemet ska ha funktionalitet för att ange momskoder. Fullfölja implementering av sambandskontroller för moms i samtliga Raindanceföretag. Regionkansliets ekonomiavdelning Regionkansliets ekonomiavdelning Regionkansliets ekonomiavdelning Regionkansliets ekonomiavdelning Regionkansliets ekonomiavdelning Systemförvaltning för Raindance September 2014 September-oktober 2014 Klar december 2014 Klar december 2014 September 2014 Klar december (2)

75 Regionkansliet/ekonomiavdelningen Handläggare: Kristina Gustafsson Aktivitet Ansvar Tidplan Fullfölja översyn av behörighetsnivåer i Raindance med avseende på åtkomst till lokala kodtabeller och parametrar som påverkar momsrapport och tillhörande funktioner i ekonomisystemet. Systemförvaltning för Raindance Klar december 2014 Den centrala systemförvaltningen för Raindance förstärks genom att man skapar en central systemgrupp. Arbetsuppgifter kommer att flyttas från lokal till central förvaltning, till exempel ändringar av parametrar och väsentliga fasta data i ekonomisystemet. Därigenom kommer förändringar av parametrar att finnas dokumenterade i ärendesystemet. I det pågående arbetet med översyn av gränssnitt redovisning, finns ett förslag att framtagande av momsrapport, avstämning och redovisning av mervärdesskatten ska utföras av Regionservice för alla förvaltningar. Systemförvaltning för Raindance Regionkansliets ekonomiavdelning Start september 2014 Beslut tas hösten (2)

76 Ärende 9

77

78

79 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Regionkansliet ekonomiavdelningen Handläggare: Björn Wallander Telefon: E-post: bjorn.wallander@vgregion.se Till Ägarutskottet Regionservice - Sahlgrenska sjukhuset, nytt produktionskök Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår regionstyrelsen besluta följande: 1. Fastighetsnämnden får i uppdrag att genomföra byggprojektet nytt produktionskök, Sahlgrenska sjukhuset, inom 85 mnkr i löpande pris (motsvarar 83 mnkr i fasta priser) vilket finansieras enligt modellen för verksamhetsdrivna investeringar. 2. Fastighetsnämnden får i uppdrag att inarbeta evakueringskostnaderna på 1 mnkr i aktuell årsbudget. 3. Fastighetsnämndens behov av koncernbidrag om 3,8 mnkr/år, till följd av investeringen, beaktas i framtida budgetarbete. 4. Servicenämnden tilldelas ett investeringsutrymme för ny utrustning bygg till projektet om 22 mnkr. Sammanfattning av ärendet Regionfullmäktige fastställde av servicenämnden föreslagen målbild. Denna ska enligt beslutet vara styrande för utvecklingen av måltidsverksamheten i Västra Götalandsregionen. Servicenämnden har på sitt möte gått igenom systemhandlingen för föreslagen måltidslösning på Sahlgrenska sjukhuset. Handlingen redovisar en ombyggnad av köket på Sahlgrenska. Ombyggnaden möjliggör att möta Västra Götalandsregionens målbild för patientmåltidsprocessen där ökad flexibilitet, valmöjlighet och kvalitet står i fokus. Dessutom säkerställer ombyggnaden också de krav och föreskrifter som finns gällande livsmedelssäkerhet, god arbetsmiljö och förbättrad resurshushållning. Fastighetsnämnden har på sitt möte beslutat föreslå regionstyrelsen ett genomförande av byggprojektet utifrån systemhandlingen och presenterat investeringens storlek och driftkostnadernas förändringar med anledning av fastighetsinvesteringen. Sahlgrenska sjukhuset, nytt produktionskök är det första av de regionprojekt som ska genomföras inom målbilden beslutad av regionfullmäktige. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

80 Datum (2) Diarienummer RS Fördjupad beskrivning av ärendet Ekonomi Fastighetsinvesteringsutgiften för nytt produktionskök på Sahlgrenska sjukhuset bedöms till 83 mnkr, kostnadsläge I löpande pris, färdig projektram som beslutet ska avse, motsvarar detta 85 mnkr. Regionstyrelsen föreslås tilldela fastighetsnämnden 85 mnkr för genomförande av fastighetsprojektet. Förbrukningstakten beskrivs i bilaga till detta tjänsteutlåtande, där även hela målbildens olika projekt redovisas enligt planeringen. Den ökade hyran med anledning av fastighetsinvesteringen på 2,73 mnkr/år kommer att betalas av servicenämnden. Utrustningsinvestering bygg avseende ny utrustning som ska finansieras av regionstyrelsens utrustningsram, bedöms till 22 mnkr för servicenämnden. Kapitaltjänstkostnaderna liksom övriga driftkostnader betalas av servicenämnden. Evakueringskostnaderna på 1 mnkr föreslås att fastighetsnämnden får i uppdrag att inarbeta i aktuell årsbudget. Fastighetsnämndens behov av koncernbidrag om 3,8 mnkr, till följd av fastighetsinvesteringen, beaktas i kommande budgetarbete. Beredning Ärendet, som innebär ett genomförandebeslut av nytt produktionskök på Sahlgrenska sjukhuset, har beretts i servicenämnden och i fastighetsnämnden Ärendet har beretts av regionkansliet i samverkan med Regionservice och Västfastigheter. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör Bilaga Bilaga måltidsprojektet plan investeringsutfall. Servicenämnden protokoll från Fastighetsnämnden protokoll , 19. Beslutet skickas till Regionkansliet ekonomiavdelningen, mattias.h.berntsson@vgregion.se Servicenämnden, erik.hallberg@vgregion.se Fastighetsnämnden, katarina.gruden.dahlin@vgregion.se

81

82

83 Bilaga till tjänsteutlåtande till regionstyrelsen: " Regionservice - Sahlgrenska sjukhuset, nytt produktionskök " Projektavstämning Bedömning utbetalningar ny Måltidslösning/måltidsprojektet åren tkr, fasta priser utom Sahlgrenska, nytt produktionskök, som är löpande pris Kök Totalt Sahlgrenska Fastighet Utrustning Östra Fastighet Utrustning Mölndal Fastighet Utrustning Borås lasarett Fastighet Utrustning Alingsås Fastighet Utrustning Uddevalla Fastighet Utrustning NÄL Fastighet Utrustning Skövde Fastighet Utrustning Lidköping Fastighet Utrustning Falköping Fastighet Utrustning Kungälv Fastighet Utrustning Totalt fastighet Löpande/fast pris Totalt utrustning

84 Ärende 10

85

86 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Regionkansliet ekonomiavdelningen Handläggare: Björn Wallander Telefon: E-post: bjorn.wallander@vgregion.se Till Ägarutskottet NU-sjukvården NÄL, till-/ombyggnad av lokaler för akutmottagning, fas 2 Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår regionstyrelsen besluta följande: 1. Regionstyrelsen godkänner ett genomförande av till-/ombyggnad av lokaler för akutmottagning, fas 2 på NÄL. Projektet, vars investeringsutgift bedöms till 24 mnkr, finansieras ur NU-sjukvårdens ordinarie årliga investeringsram. Sammanfattning av ärendet Enligt gällande delegationsbestämmelser, avseende genomförandebeslut av investering, är delegationsgränsen för NU-sjukvården 10 mnkr. Investeringsutgiften för detta projekt bedöms till 24 mnkr, varför genomförandebeslut tas av regionstyrelsen. Uppdraget att flytta den akuta ortopedin från Uddevalla sjukhus till NÄL är en del av ett antal åtgärder som formulerades av sjukhusledningen med anledning av Vårdöverenskommelsen 2012 VÖK. Grunden för denna överenskommelse ligger i 2004 års beslut i regionfullmäktige att samla akutverksamheten inom NUsjukvården till NÄL i Trollhättan och att inrikta Uddevalla sjukhus mot planerad vård. Arbete pågår för närvarande av om- och tillbyggnationer, fas 1, av akutmottagningen på NÄL. I den övergripande planen för en komplett akutmottagning ingår inbyggnad av den norra ljusgården samt ombyggnad kring denna. Denna fas 2 föreslås nu genomföras i anslutning till att fas 1 färdigställs under hösten. Motivet för att genomföra fas 2 nu, är en försening av etablerandet av ny sterilcentral. Därför finns nu utrymme för evakuering, eftersom den akuta ortopedin inte kan flytta förrän sterilcentralen är färdigställd. Investeringsutgiften blir dessutom lägre än om detta genomförs senare, samt att verksamheten slipper, vid ännu ett tillfälle, bli påverkade av byggarbeten. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

87 Datum (2) Diarienummer RS Fördjupad beskrivning av ärendet Ekonomi Fastighetsnämnden har beslutat att genomföra projektet under förutsättning att styrelsen för NU-sjukvården tecknar nytt tilläggsavtal. Styrelsen för NU-sjukvården har beslutat godkänna till-/ombyggnadsförslaget samt beslutat att ge fastighetsnämnden i uppdrag att genomföra projektet. Investeringsutgiften bedöms vara 24 mnkr och det årliga hyrestillägget 2,76 mnkr. Investeringen ryms inom NU-sjukvårdens ordinarie årliga investeringsramar. Beredning Ärendet, som innebär ett genomförandebeslut av till-/ombyggnad av lokaler för akutmottagning, fas 2 på NÄL, har beretts i Styrelsen för NU-sjukvården och i fastighetsnämnden Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör Bilaga Styrelsen för NU-sjukvården protokoll Fastighetsnämnden protokoll Beslutet skickas till Regionkansliet ekonomiavdelningen, mattias.h.berntsson@vgregion.se Styrelsen för NU-sjukvården sven.florstrom@vgregion.se Fastighetsnämnden, katarina.gruden.dahlin@vgregion.se

88

89

90

91

92

93 Ärende 11

94

95 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Handläggare: Eva-Lena Enerbäck Telefon: E-post: eva-lena.enerback@vgregion.se Till Regionstyrelsen Finansiering av en regiongemensam konferensbokningstjänst Förslag till beslut Servicenämnden får i uppdrag att inrätta en gemensam konferensbokningstjänst för regionen. Finansiering 2014/2015 sker med 1,6 mnkr från regionstyrelsens anslag för oförutsett. Sammanfattning av ärendet Den gemensamma konferensbokningstjänsten omfattar två delar. 1. En obligatorisk konferensbokningstjänst inom VGR Kundrådet rekommenderar att konferensbokningstjänsten införs som en obligatorisk tjänst för regionens förvaltningar. Idag är det ca 50 % av förvaltningarna som använder konferensbokningstjänsten. Syftet är att samla kompetens om externt upphandlade konferenslokaler samt öka regionens nyttjande av interna konferenslokaler. 2. Bokning av möteslokaler inom VGR med hjälp av konferens- och utbildningscentrum Konferenstjänsten hjälper till att förmedla interna möteslokaler på regionens förvaltningar(de lokaler som inte kan bokas i regionens elektroniska lokalbokningssystem, Sambo). Konferensbokningstjänsten ska ingå som ett basutbud inom Gemensam Service, Regionservice med finansiering från regionstyrelsen under perioden till Anledningen till förslaget om gemensam finansiering inledningsvis är att tjänsten blir obligatorisk för samtliga förvaltningar. Därefter ingår den som bastjänst inom Regionservice, Gemensam Service och förvaltningarna betalar för tjänsten. Beredning Rekommendationen om en obligatorisk konferenstjänst i regionen har förankrats i kundrådet. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

96 Information enligt MBL har lämnats Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör

97 Ärende 12

98 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Regionkansliet/ekonomiavdelningen Handläggare: Peter Detterberg Telefon: E-post: peter.detterberg@vgregion.se Till regionstyrelsen Delårsrapport augusti 2014 för regionfullmäktige, regionstyrelsen och regionkansliet Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar följande: 1. Regionstyrelsen godkänner delårsrapporten per augusti 2014 för regionfullmäktige, regionstyrelsen och regionkansliet. Sammanfattning av ärendet Under årets åtta första månader har fokus främst varit riktat mot målet om verksamhetsmässig och ekonomisk balans. Särskild uppmärksamhet har också riktats mot regiongemensamma utvecklingsfrågor såsom förberedelser infört start den 1 sept av vårdvalsreform för primärvårdens sjukgymnastik och arbetsterapi personalkostnadsutveckling, tillgänglighet och produktionskapacitet genomförande av produktionsstyrning av viss sjukhusvård framtida utbud av hälso- och sjukvård i Storgöteborg ägarplaner för tre sjukhus har fastställts med kompletterande faktaunderlag, som stöd för sjukhusens åtgärdsplanering implementeringen av IS/IT-styrmodellen ledningssystem för hälso- och sjukvården framtagande av ny process och nytt IT-stöd för uppföljning av regionfullmäktiges målstyrning introduktionssatsning på sjuksköterskor Det ekonomiska utfallet för regionfullmäktige per den 31 augusti 2014, uppgår till + 7,7 mnkr och för regionstyrelsen, inklusive förvaltningen regionkansliet till + 289,7 mnkr. De största budgetavvikelserna t o m augusti är Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset Torget Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

99 Datum (2) Diarienummer RS Regionstyrelsens oförutsedda + 59,5 mnkr. Koncerngemensamma projektbudgeten + 7,9 mnkr. Personalpolitiska medlen + 48,7 mnkr mot budget. Ledningskansli/förvaltningsgemensamt + 60,3 mnkr HSU +80 mnkr varav verksamheterna + 66 mnkr IT totalt + 47,5 mnkr (VGR IT och bransch samlat) Helårprognosen bedöms till + 4 mnkr för regionfullmäktige och mnkr för regionkansliet. (Regionstyrelse/ledningskansli mnkr, HSU + 50 mnkr, IS/IT bransch +/- 0 och VGR IT + 2 mnkr) Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Bengt Säterskog Administrativ direktör Bilaga 1. Förslag till delårsrapport augusti 2014 Beslutet skickas till Joakim Björck Bengt Säterskog Peter Detterberg Anita Wessman

100 1 (26) Datum Diarienummer Regionkansliet Delårsrapport för regionfullmäktige, regionstyrelsen och regionkansliet per augusti Sammanfattning 1.1 Omfattning Delårsrapporten omfattar: Regionfullmäktige Regionstyrelsen och dess tre utskott Förvaltningen regionkansliet och dess ingående delar: o Ledningskansliet: Regiongemensamma anslag och aktiviteter, regiondirektören, staben, hälso- och sjukvårdsavdelningen, ekonomiavdelningen, HR-strategiska avdelningen, kommunikationsavdelningen och administrativa avdelningen o Verksamheter: Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum (PKMC), Smittskydd Västra Götaland, Regionalt Cancer Centrum Väst (RCC Väst), RegisterCentrum (RC) o IS/IT Bransch (Beställningsorganisationen) o VGR IT 1.2 Sammanfattande analys Under årets åtta första månader har regionkansliets fokus främst varit riktat mot målet om verksamhetsmässig och ekonomisk balans. Särskild uppmärksamhet har också riktats mot regiongemensamma utvecklingsfrågor såsom förberedelser infört start den 1 sept. av vårdvalsreform för primärvårdens sjukgymnastik och arbetsterapi personalkostnadsutveckling, tillgänglighet och produktionskapacitet genomförande av produktionsstyrning av viss sjukhusvård framtida utbud av hälso- och sjukvård i Storgöteborg ägarplaner för tre sjukhus har fastställts med kompletterande faktaunderlag, som stöd för sjukhusens åtgärdsplanering implementeringen av IS/IT-styrmodellen ledningssystem för hälso- och sjukvården framtagande av ny process och nytt IT-stöd för uppföljning av regionfullmäktiges målstyrning introduktionssatsning på sjuksköterskor Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

101 2 (26) Datum Diarienummer Regionkansliet Sammanlagt har förvaltningen 1038 anställda, vilket motsvarar 952,7 (882,36 aug 2013) heltidstjänstefaktorer vid utgången av augusti månad. Vilket är 70,34 fler än samma tid förra året. Största delen av ökningen beror på flyttningen av Regionalt Cancer Centrum (RCC) från SU till regionkansliet. Mer detaljer och förklaring återfinns under personalperspektivet. Sjukfrånvaron inom förvaltningen är 3,24 %, vilket är 0,3 % lägre än vid samma tid förra året. Det ekonomiska utfallet för regionfullmäktige per den 31 augusti 2014, uppgår till + 2,4 mnkr och för regionstyrelsen, inklusive förvaltningen regionkansliet, +289,7 mnkr. De största budgetavvikelserna tom augusti är Regionstyrelsens oförutsedda +59,5 mnkr. Koncerngemensamma projektbudgeten + 17,9 mnkr. Personalpolitiska medlen +48,7 mnkr mot budget. Ledningskansli/förvaltningsgemensamt +60,3 mnkr HSU +80 mnkr varav verksamheterna +66 mnkr IT totalt +47,5 mnkr (VGR IT o bransch samlat) Helårprognosen bedöms till +4 mnkr för regionfullmäktige och +202 mnkr för regionkansliet. 2. Verksamheten 2.1 Verksamhetens övergripande uppdrag och verksamhetens mål Den budget som regionfullmäktige fastställde inför 2014 bygger på målstyrning och klar ansvarsfördelning. Till varje mål har indikatorer knutits. Indikatorerna har tydliga resultatnivåer som ska uppnås under budget- och planperioden. I budgeten lämnas uppdrag som verksamheterna ska genomföra och återredovisa till regionstyrelsen och till regionfullmäktige. Förutom budgeten utgår Västra Götalandsregionens övergripande ledning och styrning från de fyra måldokumenten: Framtidens hälso- och sjukvård VG 2020 strategi för tillväxt och utveckling Regionalt trafikförsörjningsprogram Kulturstrategi för Västra Götaland Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

102 3 (26) Datum Diarienummer Regionkansliet Mål 1 Regiongemensamt arbete Regionstyrelsen ska leda, samordna och utveckla formerna för det regiongemensamma arbetet genom att bland annat standardisera metoder, modeller och arbetsformer för förvaltningarnas och bolagens verksamheter. Kvalitativ uppföljning: Efter årets åtta månader kan följande aktiviteter särskilt nämnas: Stegvis genomförande av beslut om produktionsstyrning Genomförande av tillgänglighetssatsning inom hälso- och sjukvården Arbetet med akutflöden Framtidens vårdinformationsmiljö Genomförande av handlingsplan för VG 2020 Prioritering och genomförande av Kompetensförsörjningsplan Upprättande och genomförande av handlingsplaner utifrån 2013 års medarbetarenkät Fortsatt stärkt, breddad och utvecklad verksamhetscontrolling Ny process för uppföljning av budgetens mål genom indikatorer Fortsatt utveckling och genomförande av den nya IS/IT-styrmodellen Arbetet med att utveckla ett regiongemensamt ledningssystem för hälsooch sjukvården pågår och vidgas underhand till att omfatta hela Västra Götalandsregionen. Uppföljning med stöd av indikatorer: Antalet standardiserade metoder, modeller och arbetsformer som tillämpats under året. Bland beslut som regionstyrelsen tagit under perioden, och som syftar till att vägleda eller ge riktlinjer gällande hela Västra Götalandsregionen, kan följande nämnas: Revidering av Krav och kvalitetsboken Riktlinjer för Vårdval Rehab Riktlinjer för intern kontroll Styrmodell för regionservice Arvodesbestämmelser Ärendehandboken Standard för delegeringsordningar i Västra Götalandsregionen Arbete mot otillåten påverkan och organiserad ekonomisk brottslighet Omarbetade riktlinjer för hantering av immateriella tillgångar Under perioden har detaljutformningen av den kommande politiska organisationen lagts fast. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

103 4 (26) Datum Diarienummer Regionkansliet Uppföljning med stöd av indikatorer: Uppföljda policys och styrdokument. I budgetunderlaget för har en genomgång gjorts av så kallade styrande dokument för Västra Götalandsregionen. Dokumenten har strukturerats utifrån Visionen om det goda livet och delats upp mellan hälso- och sjukvård, tillväxt- och utveckling respektive interna styrdokument. Styrdokumentens relation till regionfullmäktiges budget är också tydliggjord. Mål 2 Uppsikts- och controllingverksamhet Regionstyrelsen ska genom sin uppsikts- och controllingverksamhet verka för att regionens nämnder och styrelser tillämpar god ekonomisk hushållning samt bedriver verksamheten med hög kvalitet och inom fastställda ekonomiska ramar Ledningskansliets controllingfunktion tillhandahåller den politiska ledningen och tjänstemannaledningen analyser och beslutsunderlag som utgår från en helhetsbedömning av verksamheternas innehåll, resultat, personal, miljöpåverkan, ekonomi med mera. Dessa olika aspekter på begreppet verksamhet i balans har definierats och används nu i controlling Controllingverksamheten har under 2014 utvecklats till att omfatta samtliga verksamheter. Utifrån en bedömning av risk och omfattning sker en bedömning av vilken frekvens av controlling som ska ske. För mindre verksamheter med låg risk sker controlling vid två tillfällen och för de större verksamheterna sker controlling vid sju tillfällen per år. Två gånger per år sker en fördjupad kvalitetscontrolling av hälso- och sjukvården. Den strukturerade controllingen rapporteras i controllingboken och den sammanfattande bedömningen rapporteras löpande i anslutning till bokslutsrapporteringen. Som ett led i att nå Mål 2 har regionstyrelsen i mars 2014 fastställt riktlinjer för intern kontroll. Intern kontroll ska vara en integrerad del i styrningen av verksamheten där verksamhetsuppföljning och controlling är de viktigaste delarna. Mål 3 Aktivt arbete för att stärka varumärket Västra Götalandsregionen Regionstyrelsen ska genom ett aktivt arbete stärka varumärket Västra Götalandsregionen Som ett led i att nå Mål 3 tog regionstyrelsen i februari beslut om en nationell påverkansagenda för Regiondirektören har i samverkan med regionut- Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

104 5 (26) Datum Diarienummer Regionkansliet vecklingssekretariatet, tagit fram aktivitetsplaner för 2014 för de fem prioriterade frågorna för Västra Götalandsregionen. Rapporteringen från regionstyrelsens beslutsmöten har förstärkts. Ett nytt avtal har träffats med SOM-institutet för fortsatta undersökningar hos invånarna i Västsverige kring bl.a. förtroende för och uppfattning om olika delar av Västra Götalandsregionens verksamhet. Mål 4 Den externa agendan Regionstyrelsen ska företräda Västra Götalandsregionen utåt samt aktivt verka för att stärka och utveckla samarbetet med regionala, nationella och internationella aktörer samt vara drivande i att påverka beslut som är av strategisk betydelse för Västra Götalandsregionen. Arbetet med att förankra och förbereda beslut om den nationella påverkansagendan har gått vidare och diskuterats i regionstyrelsen. De fem frågorna i den externa påverkansagendan är järnvägen till Oslo, nationella maritima strategin, regionfrågan, klimatarbetet och samordningsfrågor i hälso- och sjukvården. Regionutvecklingsnämnden förbereder, på uppdrag av regionstyrelsen, en ökad närvaro för Västra Götalandsregionen i Bryssel och Stockholm. Uppföljning med stöd av indikatorer: Antal nationella och internationella påverkansnätverk i vilka regionstyrelsen har en aktiv roll. Västra Götalandsregionen är medlem i ett antal nätverk i Europa, kring Nordsjön, Östersjön och i det skandinaviska närområdet. Antalet medlemskap är ungefär konstant över åren, vilket kan indikera behovet av en mer aktiv roll. Regionstyrelsens roll och aktivitet ser dock olika ut i olika nätverk och varierar också över tid. Regionstyrelsen beslutar om medlemskap och följer arbetet genom internationella beredningen. Ofta är det däremot andra förtroendevalda som deltar i det löpande arbetet i de olika organisationerna. Några organisationer där regionen deltar i är AER, CPMR, Nordsjökommissionen, Östersjökommissionen, Baltic Development Forum, GO-samarbetet, Svinesundskommittén, EARLALL, EN- CORE, REVES, ENELC, SERN. Inom hälso- och sjukvården ska regionen medverka och stimulera till regional samordning i aktuella frågor. De frågor som kan lyftas fram i detta sammanhang är vård på lika villkor inom riket, och på lång sikt i Europa, förverkligandet av Nationella Visionen för en hophållen IT-struktur samt nationell samordning av klinisk forskning. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

105 6 (26) Datum Diarienummer Regionkansliet Förutom enstaka aktiviteter såsom deltagande i seminarier och paneldebatter under Almedalsveckan och vid frukostseminarier arrangerade inom ramen för Riksdagens utskottsarbete sker en kontinuerlig aktivitet vid de etablerade arenorna för påverkan mot interregional samordning. De viktigaste arenorna för detta arbete är SKL, bl.a. i sjukvårdsdelegationen, landstingsdirektörsgruppen, hälso- och sjukvårdsdirektörsgruppen, FoU-direktörsgruppen och statliga myndigheter såsom Socialstyrelsen, Statens beredning för medicinsk utvärdering, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, genom deltagande i utredningar och framtagande av nationella riktlinjer. Mål 5 Långsiktig kompetensförsörjning Regionstyrelsen ska trygga den långsiktiga kompetensförsörjningen. Arbetet med att trygga den långsiktiga kompetensförsörjningen genomförs på olika sätt. En grundförutsättning är att ha en god överblick över Västra Götalandsregionens kompetensförsörjningsbehov de kommande åren. Samtliga förvaltningar gör därför kompetensförsörjningsplaner på 5 8 års sikt. Ett flertal av de åtgärder som identifierades i handlingsplanen 2013 genomförs till stöd för den långsiktiga kompetensförsörjningen. En del av dessa är inte specifika för hälso- och sjukvård utan går att applicera på all verksamhet i Västra Götalandsregionen. Ett arbete med att ta fram en strategi och handlingsplan för kompetensförsörjning inom tillväxt och utveckling har påbörjats. Ett samarbete pågår med regionutvecklingsnämnden om praktikplatser för arbetslösa ungdomar. Arbetet utgör också en tidig kompetensförsörjningsinsats. Dialog med lärosäten och utbildningsanordnare om utbildningsvolymer pågår. Ett särskilt fokus finns under 2014 på kompetensförsörjning av sjuksköterskor och undersköterskor genom förstärkt yrkesintroduktion, kompetensutveckling och satsning på utbildningstjänster. Mål 6 Attraktiv arbetsgivare Regionstyrelsen ska stärka regionen som en attraktiv arbetsgivare Uppdraget kring attraktiv arbetsgivare löper på som planerat. En handlingsplan är under utarbetande som knyter an till strategin för kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården, med den skillnaden att den är applicerbar på all verksamhet inom Västra Götalandsregionen Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

106 7 (26) Datum Diarienummer Regionkansliet Mål 7 Hälsofrämjande och förebyggande arbete Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska genom ett aktivt hälsofrämjande och förebyggande arbete skapa förutsättningar för invånarna att leva ett liv i hälsa Under 2013/2014 har regionkansliet utarbetat ett regionuppdrag för att implementera de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Riktlinjerna innebär att sjukvården ska stödja vuxna att förändra sina ohälsosamma levnadsvanor inom fyra områden, tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Regionuppdrag för sjukdomsförebyggande metoder har under perioden behandlats av regionstyrelsen och beslut har fattats om en introduktionsfinansiering inom ramen för ordnat införande. En tydlig hänvisning till denna riktlinje/uppdrag har inarbetats i den Krav- och kvalitetsboken som kommer att gälla för Mål 8 Vård inom fastställda garantitider Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna erbjuds vård inom de fastställda garantitiderna. Under perioden har stort fokus riktats mot tillgänglighetsfrågorna genom att öka intern produktion inom områden med tillgänglighetsproblem. Produktionen av första besök inom de områden där Västra Götalandsregionen har de största tillgänglighetsproblemen har också ökat i linje med de tillgänglighetssatsningar som beslutats av regionstyrelsen och regionfullmäktige. Vidare är antalet besök som gjorts hos externa leverantörer större än Trots detta har antalet som väntar ökat. Detta förklaras i första hand av ett ökat inflöde av patienter till den öppna specialistsjukvården. En noggrann genomgång av dessa ökade flöden görs nu skyndsamt. Efter datainsamling kommer en analys att göras tillsammans med utförare såväl inom sjukhusvård som inom primärvården. Denna ska sen ligga till grund för förslag på aktiviteter som ska säkerställa så bra remissflöden som möjligt. Uppföljning av detta mål med stöd av indikatorer rapporteras i koncernens delårsrapport. Mål 9 Kvalitetsdriven vård i hela Västra Götaland Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

107 8 (26) Datum Diarienummer Regionkansliet Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa en kvalitetsdriven vård i hela Västra Götaland. Förteckningen över kvalitetsindikatorer har under 2014 uppdaterats. Resultat från kvalitetsregister redovisas i Öppna jämförelser och i respektive registerhållares årsrapport. Den Verksamhetsanalys som tas fram av Regionkansliet redovisar årsvis kvalitetsresultat med tidsserier, och Kvartalen realtidsrapporterar 18 viktiga kvalitetsindikatorer. Kvartalen är web-baserad, med publik åtkomst sedan juni Verksamhetsanalysen har under 2014 blivit web-baserad, publicerad juni Publik åtkomst planeras till hösten Kvalitetscontrolling baseras på resultat från Kvartalen, med komplettering från övriga kvalitetsregister. Det IT-verktyg (SVPL Klara) som används inom regionen för att underlätta samordnad vårdplanering (mellan sluten och öppen vård) har under 2014 kompletterats med en statistikmodul. Modulen möjliggör kartläggning av processen inklusive överbeläggningar, vilket är en förutsättning för att övergripande kunna påverka och styra processerna. Under 2014 har Infektionsverktyget implementerats på samtliga sjukhus i regionen. Systemet är i drift men såväl teknisk som kvalitativ validering pågår. Resultat om antalet vårdrelaterade infektioner kan tidigast presenteras mot slutet av Uppföljning av detta mål med stöd av indikatorer rapporteras i koncernens delårsrapport. Mål 10 Patienternas delaktighet i vården Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna är delaktiga i vården och veta vart de ska vända sig för vård. Hela konceptet 1177 Vårdguiden bygger på att stärka patientens delaktighet i sin egen vård. En välinformerad patient är en stark patient som har möjligheter till att förstå, ställa frågor och krav. Redaktionsbrevlåda, anonym frågetjänst, föreläsningar, möten med olika vårdenheter och evenemang i Nordstan, har under perioden kunnat fånga upp många av invånarnas önskemål och behov. Mål 11 Sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska erbjuda invånarna en sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

108 9 (26) Datum Diarienummer Regionkansliet Inom ramen för genomförandearbetet av den länsgemensamma handlingsplanen; Det goda livet för sjuka äldre, pågår ständigt aktiviteter för en god sammanhållen vård då det är den övergripande målsättningen, både för den nationella äldre satsningen och arbetet i Västra Götaland. En omfattande satsning med särskilda utvecklingsmedel till vårdsamverkansgrupperna för att stödja ett breddinförande av den så kallade Skaraborgsmodellen är uppstartad. En information och inspirationskonferens genomfördes i augusti med 200 deltagare från hela länet. Under hösten finns två möjligheter för vårdsamverkansgrupperna att inkomma med ansökan. Satsningen kommer pågå under minst två år. För att stimulera vårdcentralernas arbete utgår under 2014 målrelaterad ersättning för utförda hembesök, minskad förekomst av olämpliga läkemedel hos patienter över 75 år och för andelen patienter med demenssjukdom som haft ett besök på sin vårdcentral. Ett länsövergripande arbete med samordnad individuell plan pågår för att säkerställa att den enskilde brukaren/patienten får sina behov tillgodosedda när flera vårdgivare ansvarar för insatserna. Uppföljning av detta mål med stöd av indikatorer rapporteras i koncernens delårsrapport. Mål 12 Jämlik och jämställd vård Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att vården är jämlik och jämställd. Under årets första åtta månader har ett stort arbete lagts på att få till stånd de register som ska ligga till grund för det fortsatta jämlikhetsarbetet inom screeningverksamheten. Tyvärr har uppbyggnaden av databaser för både bröstcancer och bukaortaaneurysm försenats kraftigt, vilket gjort att satsningarna på ökat deltagande än så länge uteblivit. Cellprovsveckan genomfördes enligt plan och resultaten visar på en fortsatt positiv utveckling i deltagandet, för regionen i allmänhet och för nordöstra Göteborg i synnerhet. Som följd av de kartläggningar som gjorts under våren 2014 har Kunskapscentrum för jämlik vård (KJV) under hösten bjudit in verksamheter till två stora projekt för att öka jämlikheten i både stroke- och hjärtsjukvård. Flera verksamheter har innefattats av årets vårdöverenskommelser om jämlik vård, tex katarakt- och dialysverksamhet vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Under perioden har också en rad aktiviteter för jämställd sjukskrivning bedrivits. Flera vårdcentraler har deltagit i arbetet med att finna nya arbetssätt för att påverka kvinnors sjukskrivningar. En antologi med titeln Håller vi på att förvandla livet till en sjukdom, publicerades i september och kommer att lanseras Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

109 10 (26) Datum Diarienummer Regionkansliet under årets bokmässa i Göteborg. Bokens innehåll kommer vidare att diskuteras under ett antal primärvårdsseminarier under senhösten Mål 13 Tillgänglighet för alla invånare Regionstyrelsen och kommittén för rättighetsfrågor ansvarar för att regionens verksamheter ska vara tillgängliga för alla invånare. Som ett led i att nå målet har en granskning av årsredovisningarna för 2013 genomförts. Resultatet visar bland annat att fler och fler förvaltningar aktivt arbetar med att förbättra tillgänglighet till information, exempelvis för personer med annan språklig bakgrund men också med hjälp av verktyget Skrivhjälp för jämlik text. Allt fler verksamheter ökar också tillgängligheten genom insatser för att nå patientgrupper man tidigare haft svårt att nå. Många av dessa arbeten har påbörjats 2013 och fortsätter under Som ett exempel kan nämnas cellprovsveckan i maj 2014 som riktade sig till kvinnor mellan 23 och 60 år. Syftet var att få fler kvinnor att ta sitt cellprov och att därmed öka möjligheten att upptäcka förekomsten av livmoderhalscancer i ett tidigt skede. Cellprovskampanjen var ett samarbete mellan Närhälsan, Kunskapscentrum för Jämlik vård och regionalt Cancercentrum Väst. Ett kommunikationsverktyg för att skapa bättre förutsättningar för personal och patient att förstå varandra har tagits fram av Kunskapscentrum för Jämlik vård och börjat spridas i hälso- och sjukvårdsverksamheterna i Västra Götalandsregionen. Antalet verksamheter som inventeras i tillgänglighetsdatabasen (TD) ökar kontinuerligt tack vare samarbetet med regionkansliets HR-strategiska avdelning i projektet med unga arbetslösa. Långtidsarbetslösa ungdomar utbildas och arbetar med att inventera Västra Götalandsregionens verksamheter i TD. Bedömningen är att måluppfyllelsen kommer att nås för fyra av fem indikatorer. Måluppfyllnaden har endast kunnat nås tack vare ungdomsprojektet. 3. Övrigt IS/IT-organisationen Branschorganisationen Under perioden har arbetet med att etablera den regionövergripande styrmodellen för IS/IT fortgått. De tre branscherna med sammanlagt 17 objekt utgör nu den struktur där verksamhet och IT tillsammans styr utveckling och förvaltning Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

110 11 (26) Datum Diarienummer Regionkansliet av IS/IT. Arbetsformerna justeras efter de erfarenheter som görs och under perioden har kopplingen till koncernledningen förtydligats. Regiondirektören är nu tydlig ägare av styrmodellen IS/IT. Den särskilt tillsatta styrgruppen för arbetet med att införa styrmodellen lämnade efter sommaren över sin slutrapport, som också innehåller förslag till justeringar av modellen. I takt med att branscher och objekt samlar in information och erfarenhet om alla IT-stöd inom Västra Götalandsregionen, blir helhetsbilden tydligare och möjligheten att samordnat styra utvecklingen ökar. Den fortsatta utmaningen ligger i att samordna styrningen av IS/IT i en utpekad riktning, samtidigt som alla verksamheters behov av IT-stöd ska tillgodoses - utan att splittra helheten. VGR IT Arbetet med att anpassa VGR IT till regionens styrmodell har fortgått. Under våren startade VGR IT:s ledning ett omfattande förändringsinitiativ i syfte att få nöjdare kunder genom att ha nöjda medarbetare, en tydligare väg in till VGR IT och genom att vara en professionell tjänsteleverantör. VGR IT har under året fått ytterligare ökade kontroll över regionens IS/IT-projekt. Ett antal större projekt att nämna är Gemensam IT-plattform (GIT) som samordnades med migrering till Windows7 samt ny telefoniplattform för IP-telefoni. Västra Götalandsregionen har nu en gemensam teknisk basmiljö där samarbetsverktyget Lync bidragit till ett nytt sätt att mötas och minskat resande. Under våren lanserades en ny kundwebb, även detta i syfte att öka tydligheten i kontaktvägarna in till VGR IT. I samband med detta lanserades ekatalog för beställning av produkter och tjänster. Även en funktion för självservice gällande lösenordshantering finns på plats, som förhoppningsvis kan minska behovet av telefonsupport och därmed öka tillgängligheten till vår Service Desk. En omfattande handlingsplan gällande förbättring av regionens IT-säkerhet har godkänts av regionstyrelsen och ett antal aktiviteter har genomförts under perioden. Bland annat har en regional säkerhetsutbildning tagits fram i syfte att öka säkerhetsmedvetandet. Mätetal Nöjd kund BBV/OÄ/OL/SIS Mål: 90% Utfall maj 2014: 71 % Nöjd medarbetare Mål: 90% Utfall maj 2014: 85 % Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

111 12 (26) Datum Diarienummer Regionkansliet Leveransprecision projekt och uppdrag Mål: 90% Utfall augusti 2013: 87 % Svarstid i Service Desk Mål: Medel 2 minuter Utfall augusti 2013: 4,5 minuter Antal öppna incidenter Mål: Utfall augusti 2013: 830 Genomförda förändringar utan störning Mål 95% Utfall augusti 2014: 89 % 4. Medarbetarperspektiv Sammanlagt finns (955 år 2013) anställda inom förvaltningen. När antalet anställda istället redovisas som heltidsavlönade (netto) ändras bilden. Antalet heltidsavlönande uppgår i augusti 2014 till 952,7 (882,4) vilket är 70,34 fler än i augusti Detta förklaras främst av övertagandet av Regionalt Cancer Centrum (RCC) från SU (+41,90), utökningen av RegisterCentrum (RC) med fler register inom psykiatri m.fl. (+10,84), Vårdval rehab, övertagande av patient- och närståendeutbildning från SU, statsbidragsfinansierade uppdrag, Kunskapscentrum för psykisk hälsa och patientsäkerhetsenheten (+14,74) och etablering av IS/IT bransch (+8,80). VGR IT består av 553 anställda (motsvarande 519,58 heltidsavlönade), vilket är 1,01 heltidssavlönade fler än samma period föregående år. Räknar man in överföringen av sju personer till IS/IT branschadministration är ökningen åtta personer. Ökningen har främst skett inom funktionen Infrastruktur och Systemintegration. Arbetet inom VGR IT med ständiga förbättringar fortgår. En aktiv hälsogrupp har genomfört ett antal friskvårdsaktiviteter under året och den regionala medarbetarenkäten har resulterat i handlingsplaner inom varje enhet och sektion. Personalbudgeten för regionkansliet är i balans och är i heltidsavlönade nettoarbetare 29,2 färre än budget. Budgetarbetet inför år 2015 visar på behovet av fortsatt effektivisering och samordning. Se bilaga 1 bemanning. Sjukfrånvaron inom förvaltningen har minskat med 0,3 % och är nu 3,24 %, vilket är något lägre än vid samma tid förra året (3,68 %). Delvis kan minskningen av övertidsuttaget (-21,87 % mot föregående år) påverka sjukfrånvaron på ett positivt sätt. Se ytterligare bilaga 2. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

112 13 (26) Datum Diarienummer Regionkansliet Ett hälsofrämjande arbete inom centrala kanslier har påbörjats som delvis bör ge effekter på minskningen av sjukfrånvaron. Kansliledningen har även tagit beslut om en handlingsplan för att förbättra arbetsmiljön inom regionkansliet. Utfallet av årets löneöversyn innebar planenligt en jämställdhetsprioritering genom att öka kvinnors lön i förhållande till männens främst i BAS-grupp H (handläggare). Lönekostnadsökningen beräknas till 2,4 % för året. 5. Ekonomi Mnkr Resultat aug Budget ) Årsprognos Fullmäktige 3) 7,7 75,2 4 Regionstyrelse 2) 53,6 765,4 120 Personal pol. anslaget 2) 48, Ledningskansliet/förvaltningsgemensamt 60,3 286,4 20 IS/IT bransch 22,8 917,4 +/- 0 VGR IT 24,7 852,7 2 HSU 79, ,7 50 TOTALT Regionkansli 3) 289, ) Budgetbeloppen omfattar både regionbidrag och intäkter, t ex statsbidrag 2) Regionstyrelsen och PU förutsätter att inga nya beslut tas 3) Årsprognosen för Regionfullmäktige är +4 mnkr och för Regionkansliet +202 mnkr De största budgetavvikelserna tom augusti Regionstyrelsens oförutsedda +59,5 mnkr. Koncerngemensamma projektbudgeten + 17,9 mnkr. Personalpolitiska medlen +48,7 mnkr mot budget. Se analysen Ledningskansli/förvaltningsgemensamt +60,3 mnkr HSU +80 mnkr varav verksamheterna +66 mnkr IT totalt +47,5 mnkr (VGR IT o bransch samlat) Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

113 14 (26) Datum Diarienummer Regionkansliet Sammanfattande kommentarer Regionkansliet har ett stabilt ekonomiskt utfall efter årets första åtta månader. Förvaltningens resultat är ett plus på 289,7 mnkr och en prognos på +202 mnkr. Utfallet är 267 mnkr bättre än budget. De största avvikelseposterna framgår ovan. I regionkansliets budget är inte alla budgetmedel intecknade i beslut, utan visst handlingsutrymme ska finnas under året för att ta nya beslut om finansiering. Flera verksamheter har också tungt utfall under höstmånaderna. Skillnad i resultat mot föregående år på förvaltningsnivå är ca 60 mnkr lägre. Detta främst kopplat till HSU där verksamheter inom asyl mm har bättre resultat än budget medan ordnat införande av nya behandlingsmetoder och läkemedel har högre utfall än 2013 med ca 90 mnkr. Bokning på upparbetade, men ännu inte fakturerade kostnader, inom ordnat införande är gjord med 20 mnkr. HSU har fått verksamhetsövergångar under slutet av 2013, som påverkar kostnadsvolymerna 2014 även inom de områden där besparingar lagts IT, beställare- och utförarorganisationen har ett stabilare utfall i år jämfört med föregående år. Det är bra att IT är i balans, samtidigt som det är en viss varning att inte projekt löper på i den omfattning och takt som tidigare budgeterats. 5.1 Regionfullmäktige +7,7 mnkr Inför 2014 har regionfullmäktige fått en utökad budget som nu är i balans. Gruppanslagen till partierna, där över/underskott regleras mellan åren, uppgår för 2014 till 4,2 mnkr. Störst överskott för perioden finns inom partimedel + ca 5 mnkr. I regionfullmäktiges budget ingår kostnader förutom partistöd och gruppanslag för partiernas interna verksamhet samt arvoden, resor, lokalkostnader, annonser, närradio- och webbsändningar mm för regionfullmäktiges sammanträden. Här förs även kostnader för gruppledararvoden. Bedömd helårsprognos för regionfullmäktige: +4 mnkr. 5.2 Regionstyrelsen och dess tre utskott +182 mnkr (varav HSU:s verksamheter +66 mnkr) Regionstyrelsen +53,6 mnkr Den interna tillgänglighetssatsningen Den interna tillgänglighetssatsningen 2014 kom igång under senvåren. På flera håll finns fortsatta svårigheter att producera överenskommen volym, främst pga. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

114 15 (26) Datum Diarienummer Regionkansliet kapacitetsbrist vad gäller personal. Detta gäller inom ryggkirurgi, hand- och plastik kirurgi samt delar av det ortopediska uppdraget. Utfall augusti, utfört och fakturerat, blir endast 42 mnkr. Förvaltningarna bedömer att produktionstakten kommer att öka under hösten. Trots detta måste prognosen för helår 2014 sänkas från planerade 126 mnkr till 110 mnkr. Köp hos externa leverantörer har för första besök ökat jämfört med samma period förra året. En oklar avtalssituation och överklaganden av nya avtal har dock inneburit svårigheter för både leverantörer och de egna sjukhus som ska skicka väntande patienter. Prognosen för helår blir 170 mnkr jämfört med budget 200 mnkr. Vad gäller övriga poster är prognosen mer i fas med budget och utfall. Detta gäller framför allt i den del av satsningen som avser tillgänglighet till obesitasoperationer och vissa ortopediska insatser. Prognosen för 2014 är att kostnaderna uppgår till 550 mnkr av de tilldelade medlen, 616 mnkr (Mnkr) Helår Helår Summa planerade satsningar 2014 Utfall jan-aug Plan/budget Prognos Upphandling köpt vård Utökad intern produktion Koloskopier intern produktion Startade vårdepisoder Köpt vård kvartal Lundby optioner Särskild satsning SÄS Ortopedi medel flyttade från HSU Obesitas 24 41,4 41,4 Obesitas ers. Från HSN ,4-21,4 Q4 del ,1 13 TOTALA MÖJLIGA SATSNINGAR ,1 546 Nedan redovisas de poster som är beslutade avseende regionstyrelsens oförutsedda kostnader 2014 Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

115 16 (26) Datum Diarienummer Regionkansliet Kollektivtrafiken 50 mnkr Regionarkivet 2,1 mnkr Nytt tak Bohusläns museum 3,5 mnkr SKAS FoU 3,0 mnkr Ny hyresmodell 20 mnkr IT utveckling 60 mnkr Tillgänglighetssatsningar mnkr Naturbruk vindkraft 3,0 mnkr Tomställda lokaler VGPV 3,0 mnkr Partimedel till RF 5,0 mnkr Totalt finns beslut om 171 av de budgeterade 241 mnkr. Q4 satsningen bedöms endast behöva 13 av de 23 mnkr som ingick i beslutet Personalutskottet (PU) + 48,7 mnkr Sammanvägd prognos avseende strategisk kompetensförsörjning och arbetsmarknadsåtgärder är prognos 10 mnkr. Orsaken är att vissa kompetensförsörjningsåtgärder inte kommit igång med full effekt under året och att projektet för arbetslösa ungdomar ännu inte kommit igång i budgeterad omfattning. Personalutskottet kan komma att fatta nya beslut avseende hur de 10 mnkr som inte är beslutade ska användas. I augusti beslutade personalutskottet om en extra förstärkning med 15 mnkr av ST i allmänmedicin inom HSU:s ansvarsområde för perioden augusti-december Hälso- och sjukvårdsutskottet (HSU) +79,6 mnkr Resultatet tom augusti för HSU uppgår till +79,6 mnkr, varav HSU:s verksamheter + 66 mnkr. Prognosen på helår pekar på ett resultat på + 50 mnkr. Det förbättrade resultatet jämfört med tidigare prognos beror i huvudsak på ökat statsbidrag på grund av ökat antal asylsökande samt ett lågt utnyttjande av tredje steget i tandvårdsreformen. Utvecklingsanslaget inom HSU Mnkr Aug Mars Ordnat införande Närsjukvårdsmedel Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

116 17 (26) Datum Diarienummer Regionkansliet Återbet mål erl ersättningar HSN 20 Riskpost psykiatri -9 Glasögonbidrag Övrigt 1 3 Prognos utvecklingsanslaget Övriga verksamheter Läkemedel 15 HSU:s verksamheter 75 TOTAL prognos HSU 50 För HSU:s utvecklingsanslag beräknas en negativ avvikelse mot budget på 40 mnkr. Denna negativa prognos förklaras främst av att besluten för ordnat införande är betydligt högre än budgeten. En svårbedömd post är de specialdestinerade statsbidragen där bland annat utfallet för övriga landsting till viss del påverkar beloppets storlek. Vissa risker finns samtidigt som numera större möjlighet ges att balansera belopp över åren. Samtidigt beräknas plusposter kopplat till framförallt medel för närsjukvård samt målrelaterad ersättning från VG PV. Prognosen för utvecklingsanslaget sammanfattas ovan. Organisationsbidragen och regionala FoU-projekt har ett positivt utfall på 1 mnkr. Läkemedelsområdet har ett positivt utfall på 14 mnkr. Det finns en eftersläpning i fakturering från sjukhusapoteket. Besparingen kopplat till momskostnader som följd av övertagandet av stomi- och diabeteshjälpmedel i egen regi är större än förväntat. Inom läkemedelsområdet är besparingen planerad och kopplad till sänkta momskostnader som följd av övertagandet av stomi- och diabeteshjälpmedel i egen regi. Den positiva avvikelsen vägs upp av att kostnaderna för både HIV-läkemedel och blödarpreparat är högre än avsatt budget. I övrigt följer kostnadsutvecklingen för läkemedel i stort förväntningarna. En balansbokning kommer lösas upp under året kopplat till tidigare års läkemedelsrabatter. Detta sammantaget innebär att prognosen för läkemedel beräknas till +15 mnkr. Rättspsykiatrin har något högre kostnader jämfört med driftbidraget för perioden. Prognos ett nollresultat Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

117 18 (26) Datum Diarienummer Regionkansliet För tandvårdsområdet är prognosen +30 mnkr. Detta förklaras av lägre volymer än planerat för tredje steget i tandvårdsreformen. Insatser planeras för att genomföra gemensamma informationsinsatser till vårdgivarna tillsammans med SKL, då även andra landsting ser ett lågt utnyttjande av denna vård. Avsättning görs med 6 mnkr för tvisten med försäkringskassan kopplat till fri tandvård år. Detta redovisas som kostnader under utvecklingsanslaget. ST-läkarna inom VG primärvård ökar och bedömningen är att kostnaderna kommer överstiga budgeterad nivå med 15 mnkr under Enligt beslut i PU tillförs HSU 15 mnkr för att täcka dessa kostnader och därmed är prognosen +/-0. Verksamheter inom HSU (+66 mnkr) I HSU:s verksamheter ingår Vård för asylsökande, Regionala smittskyddsverksamheten, Reformerade tandvårdsstödet, PKMC och Ambulanshelikoptern. För verksamheterna prognostiseras ett överskott på 75 mnkr. Detta förklaras främst av vård för asylsökande som bedömer att statsbidraget kommer överstiga kostnaderna med +40 mnkr. Statsbidraget har ökat då antalet asylsökande har ökat. Kostnaderna ökar dock inte i samma utsträckning. En tänkbar förklaring kan vara att många får uppehållstillstånd snabbt och hinner därmed inte söka vård under denna tid. Vårdbehovet kommer då att tillgodoses på samma sätt som för övriga medborgare. Statsbidraget för vård för asylsökande redovisar för perioden ett resultat på plus 29 mnkr. Då statsbidraget är koppat till antalet asylsökande ökar det i takt med att vi tar emot allt fler sökande, samtidigt som sjukvårdskostnaderna inte ökat i samma takt. I resultatet ingår inte kostnader för vård av papperslösa som enligt beslut finansieras av HSNK. Det reformerade tandvårdsstödet har ett resultat på +31 mnkr vilket fortsatt beror på ett lågt utnyttjande av tredje steget i tandvårdsreformen. Den regionala smittskyddsverksamheten har ett positiv resultat på cirka +6 mnkr, vilket förklaras av att priserna på Unilabs har omförhandlats. Smittskyddsverksamheten redovisar ett plus på 5 mnkr i prognosen. PKMC redovisar en verksamhet i balans för saknas medel för nuvarande verksamhet, då externa intäkter och statsbidrag inte föreligger i samma utsträckning som tidigare år. Förändringar som påverkar PKMC är översynen av Ambualarms uppdrag kopplat mot SOS alarm. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

118 19 (26) Datum Diarienummer Regionkansliet 5.3 Tjänstemannaorganisation Ledningskansliet +60,3 mnkr mot budget Kort kommentar om varje avdelning Koncernprojektbudget, + 17 mnkr Några projekt är igång såsom översynen av centrala kanslier samt Regionservice nya styrmodell. Budget på 29 mnkr kommer inte förbrukas i sin helhet HR-strategiska avdelningen, främst projektmedel/omställningsmedel + 8,9 mnkr. Planerad generationsväxling och personalomsättning har medfört något fler anställda vid augusti månads utgång i år jämfört med föregående år och mars månad. Prognosen för 2014 bedöms till +2 mnkr, vilket beror på vakanser på avdelningen tidigare under året. Administrativa avdelningen, +1,5 mnkr, vilket beror på att tjänster varit vakanta under en del av året och är nu tillsatta och uppbokning av en särskild ålderspension ingår med ca 2 mnkr. Prognos +1 mnkr Ekonomiavdelningen, +2,9 mnkr, främst beroende av vakanta tjänster som tillsatts under året samt ett överskott på ambulanshelikopterprojektet med 0,9 mnkr. Prognos bedöms till +1,5 mnkr, vilket inkluderar felaktigt budgeterade intäkter från koncernbank på 2 mnkr. Kommunikationsavdelningen, +1,4 mnkr, som främst förklaras inom övriga kostnader. Prognos +/-0 Hälso- och sjukvårdsavdelningen +3,5 mnkr. Prognosen på helår är +1,5 mnkr. Projektbudget får inte helårseffekt, en vakant tjänst har inte återbesatts och långtidssjukskrivningar påverkar utfallet. Förvaltningsgemensamt, +6,8 mnkr, bl. a beroende av lägre hyresnivå än förväntad på residenset genom nytt avtal med Statens Fastighetsverk. Återbetalning av tvist från Regionservice ca 3 mnkr på årsbasis (1 mnkr utdelad till övriga centrala kanslier), projektmedel +3 mnkr. Prognos +5 mnkr, inkl. 4 mnkr i återbetalning från Regionservice IS/IT branschorganisation +22,8 mnkr mot budget +21,5 mnkr I detta resultat ingår kostnader för avskrivningar på 1,2 mnkr som avser ny PC plattform och IP-telefoniprojektet. Hittills har bokförts knappa 25 mnkr som investeringar i immateriella tillgångar. Projekt prövas löpande efterhand om de uppfyller kraven för investering Konsultkostnader för IS/IT bransch låg tom augusti 2013 på knappa 2 mnkr och till augusti 2014 på ca 3 mnkr. Dessa är till största delen kopplade till ekonomioch lönesystem där ännu inte VGR IT tagit över leverantörskostnaderna. Uppskattade årskostnader för externa konsulter i IS/IT bransch är ca 5 mnkr. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

119 20 (26) Datum Diarienummer Regionkansliet De flesta kostnader och intäkter mellan IS/IT bransch och förvaltningar/vgr IT regleras i fasta 12-delar, men utfallet i projekt/uppdrag följer inte detta. Detta avspeglar sig på VGR IT: s resultat och branschresultatet. IT som helhet ligger i bra balans med ett plus på ca 45 mnkr. Överskottet i IS/IT bransch beror till stor del i att projekten inte kommer igång eller försenas på grund av resursbrister främst inom verksamheterna och bransch. Branschorganisationen idag är inte fullt ut bemannad och verksamheterna släpper inte tillräckliga resurser för att delta i projekten. Vissa delar inom VGR IT går inte på hel fart pga. uteblivna/fördröjda uppdrag från beställarorganisationen. Objekten i branschorganisationen bedömer att takten kommer öka under hösten och att planerade projekt ska genomföras innan årsskiftet. Prognos över konsultanvändning ca 175 mnkr i VGR IT och 5 mnkr i bransch VGR IT +24,6 mnkr mot budget +15,1 mnkr VGR IT:s periodresultat är +24,6 mnkr, vilket innebär en positiv avvikelse mot budget med +15,1 mnkr. Den största förklaringen till avvikelse mot budget på intäktssidan (+42 mnkr) är vidarefakturerade kostnader av VGR IT till bransch. Det ökar omsättningen, men påverkar inte resultatet för VGR IT. Det totala personalkostnadsutfallet är 9,7 mnkr lägre än budgeterat. Rekrytering pågår. Till viss del ersätts vakanta tjänster med köpta tjänster. Konsulter, 10,0 mnkr uppbokade ännu inte fakturerade konsulttjänster. Intäkter är med så det är kostnadsneutralt. Serviceavtal, kostnad 17,2 mnkr under budget. En effekt vi ser nu genom ökad kontroll på enhetligt vis och arbete med avtalshanteringen mot leverantörer på ett nytt sätt i koncernperspektivet. Avskrivningar, kostnad 3,2 mnkr under budget. Investeringstakten har varit lägre än budgeterat. Prognosen för VGR IT mnkr Återrapport besparingar inom kurs/konferens, PR/info och konsulter Inför 2014 fanns ett särskilt effektiviseringskrav/sparbeting som uppgår till 10 mnkr. Därutöver är 5 mnkr riktat mot hälso- och sjukvårdsavdelningen (HSA). Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

120 21 (26) Datum Diarienummer Regionkansliet Till detta kommer besparing på konsulter respektive på kurs- och konferenskostnader på knappt 3 mnkr. Bedömningen per delårsrapport augusti är att besparingen kommer uppnås med nuvarande beslut. Konsultkostnaderna och de övriga besparingsområdena för regionkansliet syns i sammanställningen. Kostnaderna avser ledningskansliets fem avdelningar inkl. regiondirektörens koncernprojekt samt regionstyrelsen. Kostnadsnivån är till viss del svår att förutsäga då nya uppdrag kan tillkomma. För perioden januari -augusti återfinns satsningar inom attraktiv arbetsgivare, ett gott liv, chefskandidatprogrammet, översynen av Regionservice styrmodell samt översynen av centrala kanslier har startat och genomgång av finanssystem. Prognos konsultkostnader ledningskansliet: HR-strategiska avdelningen ca 7 mnkr Kommunikationsavdelningen ca 0,8 mnkr Ekonomiavdelningen 0,9 mnkr Hälso- och sjukvårdsavdelningen 1,7 mnkr, här ingår BFR (0,75 tkr) Administrativa avdelningen 2 mnkr Koncerngemensamt 4-5 mnkr Nivån på konsultinsatser 2014 bedöms i dagsläget till mnkr, 2013 var utfallet drygt 20 mnkr. Regionkansliet tkr Utfall jan tom aug Utfall Prognos Kostnadspost Konsulter Kurs o konferens PR och Info I ovan ingår även regionstyrelsen och ÄU/PU:s kostnader för konsulter, kurs- /konferens och tryck/pr. Målet att nå konsultbesparingen 2015 bedöms klaras. Tillika gäller kostnader för kurs/konferens. I dessa kostnader ingår satsningar inom PU anslaget på chefsutbildningar mm. Externa kostnader för konsulter, kurser, konferenser samt PR och info tom augusti månad inom HSU visar ett något högre utfall än för motsvarande period föregående år. En del av HSU:s uppdrag kräver insatser av tillfällig karaktär och Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

121 22 (26) Datum Diarienummer Regionkansliet då dessa resurser/kompetenser inte finns att tillgå internt i Västra Götalandsregionen står valet mellan att nyrekrytera eller att ta in tillfällig hjälp i form av konsulter. Konsultanvändning prövas alltid då det finns ett tydligt mål att minska kostnaderna för detta. Trots det ser den sammantagna prognosen för dessa kostnadsposter inte ut att kunna hållas inom ramen för den målbild som satts upp. HSU har också fått utökade verksamheter Konsulter inom IT Totalt utfall för konsulter, jan aug 2014 Totalt utfall för konsulter, jan aug ,6mnkr 76 mnkr Totalt konsultutfall 2013 var: 138,7 mnkr Totalt konsultutfall 2012 var: 170,5 mnkr Prognos för helåret 2014: 175,0 mnkr (+25 mnkr mot mars) I och med att IS/IT bransch nu, jämfört med 2013, har mer medel för IS/IT-projekt och att volymen projekt där finansieringen ligger kvar i förvaltningarna har en högre takt förväntas utfallet på årsbasis bli ca 175 mnkr dvs. 25 mnkr högre än bedömningen i mars. Prognosen är osäker, då genomförandet av branschens utvecklingsprojekt kommit igång för sent och förväntas accelerera under hösten. Detta leder till högre konsultutfall. 5.4 Eget kapital I dagsläget är inget eget kapital aktuellt att använda 2014 förutom de 200 mnkr i redan tagna beslut avseende satsningar på ökat köp av sjukvård. Detta faktureras löpande 2014 precis som 2013 till moderförvaltningen, månatligen med verkligt utfall. Bokslutsdispositioner för 2013 finns och har beslutats av regionfullmäktige i april 2014, vilket påverkar förvaltningarnas totala egna kapital under resterande del av Det positiva resultatet stärker det egna kapitalet för alla balansenheter. 5.5 Investeringar VGR IT:s investeringsram 2014 uppgår till 60,0 mnkr. Av dessa har 14,0 mnkr förbrukats tom augusti. Av den totala ramen kommer Västfastigheter att nyttja mnkr för ombyggnation på SU. Det finns en viss eftersläpning avseende investeringar (och då indirekt avskrivningskostnaderna) då det pågående flytt- och konsolideringsprojekt som pågår Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

122 23 (26) Datum Diarienummer Regionkansliet på SU (del av datahallsstrategin) är något efter plan. Investeringarna kommer att ta fart under hösten och en detaljerad plan för detta kommer att tas fram. I dagsläget bedöms att hela investeringsbudgeten kommer användas under För IS/IT branscherna uppgår investeringsramen 2014 till 80 mnkr. Av dessa avsågs 40 mnkr användas som investeringar i projekt. 24 är mnkr investeringsbokfört till och med augusti 17,8 mnkr för Windows 7 är aktiverat som investering. Projektet i stort sett klart. 6,7 mnkr IP-telefoni är aktiverat som investering. Projektet fortgår mnkr avseende fosterdiagnostik utgör uppskjuten investering sedan Här är prognosen att en del av satsningen på att belasta investeringsmedlen ,7 mnkr i nytt nät på Botaniska trädgården för att de ska kunna ansluta sig till bl.a. VGR IT arbetsplatstjänst. I dagsläget bedöms att ca 33 mnkr kommer nyttjas Viss osäkerhet råder för finansieringen av IT-utrustning för främst kommunikation, som tidigare finansierats av Västfastigheter i byggprojekt. Ledningskansliet har investerat ca 100 tkr hittills i år i nya möbler inom residenset. Takten kommer öka något under hösten i då fler funktionskontor/konferensrum kommer att iordningställs för att öka effektiviteten i lokalutnyttjandet. Behov ca 500 tkr Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

123 24 (26) Datum Diarienummer Regionkansliet Bilaga Tabell 1. Bemanning Totalt regionkansliet Regionkansliet, anställda per avdelning 31 augusti 2014 Personalbudget 2014 augusti 2013 augusti Netto årsarbetare Netto års- Antal Antal arbetare Politiska sekreterare , ,73 Förvaltningschefer/avdelningschefer (koncernkontor) , Administrativa avdelningen , ,35 Kommunikationsavdelningen , ,25 Ekonomiavdelningen , ,80 HR-strategiska avdelningen 24, , ,05 Hälso- och sjukvårdsavdelningen 83, , ,15 Summa ledningskansli 263, , ,33 Kompetensförsörjning. (1) 0 1 1,0 0 0 RC (2) 46, , ,00 RCC. (3) 38, ,66 2 2,76 PKMC 21, , ,42 Smittskydd+ asyl , ,93 Jämlik vård 14, , ,35 Övriga uppdrag/stadsbidrag. (4) 37, , ,00 Totalt regionverksamheter 188, , ,46 IS/IT bransch adm + GITS. (5) 0 9 8, VGR IT (6) 530, , ,57 Totalt anställda i förvaltningen 981, , ,36 (1). 1 visstidsanställning för plusprojekt för utlandslegitimerade sjukvårdpersonal. (2) RC, utökat uppdrag med fler register främst inom psykiatri. Ökning med 10,84 mot förgående år. (3) RCC I personalbudgeten för antalet tjänster ingår inte visstidsanställda. Dessa ligger dock med i utfallet. RCC överfördes till RK i okt förra året från SU. Ökning med 41,9 netto arbetare. (4) Ökning främst till följd av nya uppdrag inom medicinsk revisionsenhet, vårdval rehab, statsbidragsfinansierade områden som t ex; Kunskapscentrum för psykisk hälsa och patientsäkerhetsenheten. Anpassning budget efter utfallet mellan HSA och HSU: Budget RS övriga uppdrag/statsbidrag 49,7 Framtidens vårdinformations miljö 6,0 flyttas till HSA där utfall ligger. RCC 1,75 flyttas till raden RCC från övriga uppdrag. RC, nya kvalitetsregister 4,5 flyttas till raden RC från övriga uppdrag. Justerad budget övriga uppdrag/statsbidrag 37,45. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

124 25 (26) Datum Diarienummer Regionkansliet (5) IS/IT bransch adm + GITS flyttades från VGR IT (7pers) i april för uppbyggnad av styrmodellen av IS/IT. (6) VGR IT har ökat antalet anställda med 8 personer medräknat IS/IT bransch. Ökningen skett främst med arkitekter och systemutvecklare med särskild inriktning mot BI och.net. Tabell 2. Sjukfrånvaro Ledningskansliet: Sjukfrånvaro augusti, procent av ordinarie arbetstid år 2013 år 2014 Kvinnor 4,03 % 2,73 % Män 1,38 % 1,39 % Totalt 3,05 % 2,25 % Kommentar: Ledningskansliets sjukfrånvaro har minskat och är lägre än de senaste 2 åren. Regiongemensamma verksamheter, PKMC, Smittskydd, RC, RCC: Sjukfrånvaro augusti, procent av ordinarie arbetstid år 2013 år 2014 Kvinnor 1,82 % 2,40 % Män 2,98 % 3,03 % Totalt 2,28 % 2,64 % Kommentar: Långtidssjukfrånvaron har ökat något men är fortfarande på en väldigt låg nivå. Nya VGR IT: Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid (januari till och med augusti) år 2013 år 2014 Kvinnor 5,07 % 5,11 % Män 3,43 % 3,27 % Totalt 4,07 % 3,95 % Kommentar: Långtidssjukfrånvaron för VGR IT har fortsatt minska och ligger nu på en historiskt låg nivå för VGR IT. Totalt regionkansliet: Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid (januari till och med augusti) år 2013 år 2014 Kvinnor 4,21 % 3,64 % Män 2,95 % 2,85 % Totalt 3,56 % 3,24 % Kommentar: Den totala sjukfrånvaron har minskat något jämfört med samma period föregående år och är betydligt lägre en regionens mål på under 5.0%. En bidragande orsak kan vara att övertidsuttaget har minskat med 25 % mot föregående år. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

125 26 (26) Datum Diarienummer Regionkansliet Tabell 3. Övertidsuttag Totalt regionkansliet: Övertid i timmar År 2013 År 2014 Förändring % (januari till och med augusti) Mertid 263,61 284,36 7,87 Enkel övertid 1 750, ,48-29,15 Kvalificerad övertid 4 494, ,72-20,77 Total övertid 6 508, ,56-21,87 Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

126 Ärende 13

127 Västra Götalandsregionen 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Regionkansliet/Administrativa avdelningen Handläggare: Petter Wrenne Telefon: E-post: petter.wrenne@vgregion.se Till regionstyrelsen Redovisning av regionstyrelsens uppdrag till utskott och regiondirektör Förslag till beslut 1. Regionstyrelsen lägger redovisningen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Regionstyrelsen har den 4 november 2008, 221, fastställt att regionkansliet två gånger om året ska återrapportera arbetsläget i de uppdrag regionstyrelsen gett utskotten eller regionkansliet. En sammanställning över lämnade uppdrag, med korta kommentarer om uppdragens genomförande, är upprättad för tiden För närvarande arbetar regionkansliet med drygt 100 pågående uppdrag. Sedan förra redovisningen i april 2014 har 40 uppdrag slutförts. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Bengt Säterskog Administrativ direktör Bilaga 1. Redovisning av regionstyrelsens uppdrag till utskott och regiondirektör Beslutet skickas till Bengt Säterskog Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: regionkansliet@vgregion.se

128 Beslut i RS Löpnr Ärende/dnr Uppdrag Ansvarig chef Medverkande/åtgärd Ej klara från år Regional utvecklingsstrategi för tandvård i Västra Götand. RS Regional utvecklingsstrategi för tandvård i Västra Götand. RS Överenskommelse om social ekonomi RS Handlingsprogram God Vård RSK Redovisning av uppdrag: Införande av läsplattor i regionstyrelsen. RS Redovisning av uppdrag: Införande av läsplattor i regionstyrelsen. RS Regiondirektören får i uppdrag att samordna uppdragen i utvecklingsstrategin med uppdragen om att arbeta på en konkurrensutsatt marknad och om samordnad beställning av specialisttandvård 1. Regiondirektören får i uppdrag att tidssätta övriga uppdrag i utvecklingsstrategin Regionstyrelsen uppdrar till regiondirektören att tillsammans med företrädare för den sociala ekonomin i Västra Götaland upprätta förslag till överenskommelse om samverkan Regiondirektören får i uppdrag att genomföra angivna åtgärder i handlingsprogrammet för God Vård och att redovisa en uppföljning av handlingsprogrammets genomförande våren Regiondirektören får i uppdrag att under hösten 2012 införa en teknisk grundplattform som klarar säker hantering av läsplattor i regionens nätverk samt se till så att region styrelsens förtroendevalda får en genomgång av läsplattans funk tioner och hur man gör för att kom ma åt och läsa handlingar. Utbild ningen koordineras med Nya VGR IT som bistår med teknisk support kring läsplattorna när plattformen är på plats 4. Regiondirektören får i uppdrag att senast juni 2014 göra en inventering av marknaden för läsplattor och se över alternativen inför att nuvarande läsplattors livslängd bedöms ha löpt ut i september Ann Söderström Ansvarig i samverkan med Tandvården Tidplan beslutas RS jun-12 Bengt Säterskog Beslut väntas hösten Ann Söderström Göran Ejbyfeldt Göran Ejbyfeldt Folkhögskolornas förvaltningsorganisation, Dnr RS Beslut om ny organisation av Folkhögskolekansli (förvaltning) från i enlighet med redovisat förslag Fredrik Adolfsson Pågår, under etablering Sida 1 av 1

129 Beslut i RS Löpnr Ärende/dnr Uppdrag Ansvarig chef Åtgärd/genomfört Ej klara från år Yttrande över motion av Benny Strandberg (KD) om läkemedelshantering inom barnsjukvården/dnr RS RS får i uppdrag att genomföra en översyn av rutiner och risker vid förskrivning och hantering av läkemedel hos barn. Ann Söderström Arbete påbörjat Yttrande över motion av Benny Strandberg (KD) om läkemedelshantering inom barnsjukvården/dnr RS RS får i uppdrag att på basen av ovan nämnda översyn Ann Söderström utarbeta en åtgärdsplan för att minska riskerna för vårdskador relaterade till läkemedel hos barn i regionen. Åtgärdsplanen kan innefatta beslutsstöd med rimlighetskontroll och varningsfunktioner i aktuella IT-system Kvalitetsmässans framtida utveckling, driftform och ägande Dnr Västra Götalandsregionens medverkan i Almedalsveckan Dnr Samverkansavtal avseende CeHis Dnr Utveckling av det maritima klustret i Västra Götaland Dnr RD får i uppdrag att tillsammans med stadsledningskontoret inleda förhandlingar om försäljning av Kvalitetsmässan till stiftelsen Svenska Mässan RD får i uppdrag att återkomma till regionstyrelsen med redovisning av planerade insatser kontinuerligt under våren Regionstyrelsen uppdrar åt RD att teckna samverkansavtal med CeHis RD får i uppdrag att utarbeta förslag till revidering av den maritima strategin Joakim Björck Ann-Sofi Lodin Ann-Sofi Lodin Fredrik Adolfsson Kerstin Einarsson. På gång se även ÄU. Eva- Lena Enerbäck är handläggare. Försäljning genomförs under hösten RS maj Avtal väntas från CeHis Ekonomiska obalanser Dnr Ekonomiska obalanser Dnr Uppdra åt RD att göra en genomlysning av samt komma med Eva Arrdal förslag om principer och regler för intern prissättning inom medicinsk service. Uppdra åt RD att återkomma med med en redovisning av ett Ann Söderström förtydligat gränssnitt mellan primärvård och länssjukvård samt mellan länssjukvård och regionsjukvård Ekonomiska obalanser Dnr Ekonomiska obalanser Dnr Strategi för regiongemensamma ledningsfunktionerns geografiska placering Nya spårvagnar och depå Dnr Yttrande över motion av Marith Hesse (M) om tydligare samarbete mellan BVC och förskolor, RS Uppdra åt RD att senast i nvo 2013 återkomma med en Ralph Harlid reovisning av Kungälvs sjukhus framtida roll i vårdutbudet för Storgöteborg Godkänna föreslagna åtgärder (pkt 1-12 i TU) för NUsjukvården Eva Arrdal och uppdra åt RD att senast i juni 2013 återkomma med en detaljerad tid- och åtgärdsplan RD får i uppdrag att genomföra en översyn av Västra Västfastigheter Återrapporteras i juni 13 Götalandsregionens behov av adminstrativa lokaler i Skövde samt i Mariestad, Borås och Uddevalla RD får i uppdrag att initiera en översyn av befintliga avtal mellan Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad angående spårvagnstrafiken m m 2. Regionstyrelsen får i uppdrag att ta initiativ till åtgärder för att utveckla samverkan mellan barnhälsovård och förskolor i kommunerna i Västra Götaland genom att förtydliga kraven i Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård. Joakim Björck Ann Söderström Lina Kolsmyr och Lars Hillerström. Pågående. Sida 1 av 5

130 Beslut i RS Löpnr Ärende/dnr Uppdrag Ansvarig chef Åtgärd/genomfört Digitalisering av diagnostiken inom patologin i Västra Götalandsregionen, Dnr Regiondirektören får i uppdrag att genomföra digitalieringen av patologiverksamheten enligt redovisad beskrivning. Ann Söderström Digitalisering av diagnostiken inom patologin i Västra Götalandsregionen, Dnr Uppförandekod för leverantörer Dnr RS Yttrande över motion av Linn Brandström (M) om ungdomsmottagningar i Västra Götalandsregionen, Dnr, RS Finansiering sker ur hälso- och sjukvårdsutskottets utvecklingsanslag. Precisering av de årliga beloppen sker i samband med beslut o ordnat införande av nya metoder. Internrevisorerna får i uppdrag att se över frågan om det kan anses att Västra Götalandsregionen har tillräcklig internkontroll vad gäller Västra Götalandsregionens upphandlingar. Regionstyrelsen får i uppdrag att utreda hur Västra Götalandsregionen kan ge ungdomsmottagningarna bättre förutsättningar att erbjuda stöd på lika villkor, innefattande en gemensam standard om vilka kompetenser och resurser som ska finnas vid en ungdomsmottagning i Västra Götaland. Ann Söderström Bengt Säterskog Förslag presenteras hösten Ann Söderström Förslag till 1. Regiondirektören får i uppdrag att återkomma med förslag 1. Eva Arrdal planeringsdirektiv, Dnr RS till plan och fastställande av volymer för 2. Joakim Björck tillgänglighetssatsningarna inom obesitas, ortopedi och övriga bristområden. 2. Regiondirektören får i uppdrag att återkomma med förslag till hantering av frågor i planeringsdirektivet som behöver förtydligas ytterligare. 2. Klart i detaljbudgeten Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndals Sjukhus, Om och tillbyggnad av sterilcentralen, hus T plan 2 Dnr, RS Förslag till ny styrmodell för regionservice, Dnr RS Frågan om ersättning med 2,75 mnkr för evakueringskostnader avseende befintlig verksamhet i samband med byggnation återremiteras för vidare utredning gällande finansiering. Regiondirektören får i uppdrag att återkomma till regionstyrelsen så snart som möjligt efter den 1 september med dels en redovisning av inkomna remissvar och dels förslag till ställningstagande. Joakim Björck Eva Arrdal Mattias Berntsson, VF står för finansiering, ej bygglov? Konkurrensmässiga villkor för Folktandvården och Närhälsan (primärvården), Dnr RS En översyn ska genomföras av gällande styrdokument (riktlinjer och policyer) i syfte att säkerställa att anpassningar medges till verksamheternas skilda förutsättningar och konkurrensförhållanden. 2.Framställan om önskemål att anlita extern serviceleverantör ska prövas av regionkansliet alternativt regionstyrelsen i varje enskilt fall. 3.Regionstyrelsen fastställer i övrigt redovisade åtgärder som följd av utredningens förslag. 5.Regiondirektören får i uppdrag att ta fram en utdelningspolicy för koncernbidrag som ska gälla från och med Bengt m.fl. 5. Joakim Björck/Hans Ekman Sida 2 av 5

131 Beslut i RS Löpnr Ärende/dnr Uppdrag Ansvarig chef Åtgärd/genomfört Förslag till uppdrag med anledning av 3. Regiondirektören får i uppdrag att senast i oktober lämna rapport om hur de särskilda resurserna för 3. Ann Söderström,Eva Arrdal verksamhetsutfall per juli kökortningsåtgärder har utnyttjats och hur planeringen för månad 2013, RS hösten och 2014 har utformats Yttrande över motion av Gunilla Levén och Marith 2. Regionstyrelsen får i uppdrag att utreda möjligheterna för ett införande av en hälsocheck i enlighet med motionens Hesse (M) om hälsocheck intentioner. till regionens anställda, RS Karin Odhnoff Motionen bifallen i RF och arbetet pågår Yttrande över motion av Magnus Berntsson (KD) om SMS-livräddare i Västra Götaland, RS Regionalt Bild- och InterventionsCentrum - fortsatt etablering samt tillkommande driftkostnader 2014 med utblick mot 2017, RS Regionuppdrag nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom, RS Åtgärder för att minska överbeläggningar, RS Miljöprogram för Västra Götalandsregionen,RS Ändrade regler för subventionering av preventivmedel, RS Yttrande över motion av Lisbeth Sundén Andersson (M) och David Josefsson (M) om att förstärka dialysvården, RS Regionstyrelsen får i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett införande av SMS-livräddare i Västra Götalandsregionen och att i detta arbete ta del av resultatet från försöksprojektet i Stockholm. 3. Regiondirektören får i uppdrag att ta fram ett eller två referensobjekt. 3.Regiondirektören får i uppdrag att, i enlighet med förslaget till regionuppdrag, ansvara för genomförande och uppföljning av åtgärder under introduktionstiden Regiondirektören får i uppdrag att, i samarbete med kommunernas organisationer, analysera vårdplaneringsprocessen för att kunna redovisa gemensamma (sjukhus och kommun) data avseende förekomsten av utskrivningsklara patienter på sjukhusen och ledtider i vårdplaneringen. 1. Regiondirektören får i uppdrag att återkomma med kompletterande ekonomiska analyser och beslutsunderlag, där hänsyn till samtliga påverkande faktorer ur ett helhetsperspektiv tas. Beslut för egen del, RS: 1. Regiondirektören får uppdraget att följa utvecklingen av uthämtning av preventivmedel i Västra Götalandsregionen avseende antal personer som hämtar ut samt mängd och preparat som hämtas ut. 1. Regionstyrelsen får i uppdrag att ta fram regiongemensamma riktlinjer för hemdialysvård. 2. Ann Söderström Ann Söderström 3. Ann Söderström 3-4. Ann Söderström Joakim Björck 1. Ann Söderström 1. Ann Söderström Pågår Arbete pågår, Anna-Maria Bergström är handläggare Begäran från arkivnämnden om ökat regionbidrag, RS Frågan om utökat regionbidrag hänskjuts till budgetprocessen för Regionstyrelsens 1.Regionstyrelsen delegerar till regiondirektören att fastställa arkivorganisation, RS 994- arkivorganisation och att utse arkivansvarig och 2013 arkivredogörare. 2. Joakim Björck 1. Bengt Säterskog Förslag föreligger. Sida 3 av 5

132 Beslut i RS Löpnr Ärende/dnr Uppdrag Ansvarig chef Åtgärd/genomfört Detaljbudget, 28. Regiondirektören får i uppdrag att under 2014 utreda hur 28. Eva Arrdal RS prissättning och övriga villkor för köpta tjänster mellan sjukhusen ska utformas. 29. I samband med bokslutsdispositionerna för 2013 föreslås riktlinjer för hur negativt eget kapital som uppkommer till följd av godkända obalanser ska hanteras. 29. Joakim Björck /VEM? 32. Regiondirektören får i uppdrag att i delårsrapporten i mars presentera en uppföljning av hur arbetet med rättvis handel samt att göra Västra Götalandsregionen till en Fair Traderegion fortskrider i regionens verksamheter. 32. Bengt Säterskog Åtgärd pågår. Utredning klar hösten Vårdval Rehabilitering inom primärvården, RS Regionstyrelsen beslutar för egen del följande: 2. Regiondirektören får i uppdrag att återkomma med förslag till hantering av de ekonomiska effekterna för genomförandet av Rehabvårdvalet i samband med delårsrapport augusti 2014, samt att som underlag för arbetet med budget 2015 klarlägga kostnader och finansieringsbehov för Ann Söderström, Joakim Björck Pågår RS 29/4. 3. Regiondirektören får i uppdrag att föreslå en lösning för konkurrensneutralt stöd till förskrivare av hjälpmedel inklusive finansiering av denna organisation Vårdval Rehabilitering inom primärvården, RS Regiondirektören får i uppdrag att föreslå en organisatorisk lösning för konkurrensneutral drift av bassänger inklusive finansiering. 5. Regiondirektören får i uppdrag att ta fram förslag till ägardirektiv för Närhälsan avseende rehabverksamheten Ann Söderström, Joakim Björck 7. Karin Odhnoff Pågår RS 29/4. 6. Regiondirektören får i uppdrag att genomföra förberedelser för införandet av vårdvalet och påbörja fortsatt utredningsoch utvecklingsarbete av vårdvalsmodellen enligt bifogad slutrapport. 7. Regiondirektören får i uppdrag att månader efter införandet av Vårdval Rehab utvärdera arbetsmiljön för Närhälsans rehabverksamheter. Sida 4 av 5

133 Beslut i RS Löpnr Ärende/dnr Uppdrag Ansvarig chef Åtgärd/genomfört Regiongemesam produktionsstyrning RS Regiondirektören får i upprag att koordinera det samlade arbetet med regiongemensam produktionsstyrning och löpande rapportera till regionstyrelsen. 6. Regionstyrelsen ställer sig bakom inriktningen att etablera fem dagkirurgiska centra och uppdrar åt regiondirektören att senast maj 2014 a. återkomma med precisering av innehåll samt en genomförandeplan för etablerandet av fem dagkirurgiska centra, b. återkomma med förslag om lokalisering av två föreslagna dagkirugiska centra i Göteborgsområdet (Göteborg 1 och Göteborg 2). 7. Regiondirektören får uppdraget att senast i november 2014 utifrån förslaget i rapporten om regional produktionsstyrning återkomma med förslag om lokalisering mm av kataraktsjukvård i Göteborg Boris Ståhl 8. Regiondirektören får uppdraget att senast november 2014 återkomma med preciserat förslag angående hur Kungälvs sjukhus ökade roll och uppgift inom akutsjukvården i Göteborgsområdet ska utformas. 9. Regiondirektören får uppdraget att senast maj 2014 återkomma med förslag till inriktning för verksamheterna vid Frölunda Specialistsjukhus och Capio Lundby sjukhus som underlag för investeringsprocessen och som svar på skrivelser från hälso-och sjukvårdsnämnd 11 respektive styrelsen för Frölunda Specialistsjukhus. 11. Regiondirektören får uppdraget att senast november 2014 återkomma med preciserat innehåll, omfattning och lokalisering av närsjukvårdscentra i Göteborgsområdet. 13. Regiondirektören får uppdraget att i samband med delårsbokslutet i augusti 2014 återkomma med en första uppföljning av arbetet. 14. Regiondirektören får uppdraget att senast i maj 2014 återkomma med en analys av förutsättningarna att handla upp delar av det beskrivna uppdraget enlig ovan Boris Ståhl 11. Boris Ståhl Boris Ståhl Regiongemensam styrning 2014 av tillgänglighetsuppdrag samt ortopedi och obesitas RS Nationell upphandling av ambulansflyg RS Regionstyrelsen uppdrar åt regiondirektören att verkställa beslutet samt fortlöpande rapportera till regionstyrelsen. 5. Boris Ståhl 4. Regiondirektören får i uppdrag att återkomma till 4. Ann Söderström regionstyrelsen med förslg till förvaltning av samverkansavtalet samt förslag till hur kostnaderna för avtalet ska hanteras. Sida 5 av 5

134 Beslut i RS Löpnr Ärende/dnr Uppdrag Ansvarig chef Åtgärd/genomfört 11. Regiondirektören får uppdraget att senast november Boris Ståhl återkomma med preciserat innehåll, omfattning och Boris Ståhl lokalisering av närsjukvårdscentra i Göteborgsområdet. 13. Regiondirektören får uppdraget att i samband med delårsbokslutet i augusti 2014 återkomma med en första uppföljning av arbetet. 14. Regiondirektören får uppdraget att senast i maj 2014 återkomma med en analys av förutsättningarna att handla upp delar av det beskrivna uppdraget enlig ovan Regiongemensam styrning 2014 av tillgänglighetsuppdrag samt ortopedi och obesitas RS Nationell upphandling av ambulansflyg RS Regionstyrelsen uppdrar åt regiondirektören att verkställa beslutet samt fortlöpande rapportera till regionstyrelsen. 5. Boris Ståhl 4. Regiondirektören får i uppdrag att återkomma till 4. Ann Söderström regionstyrelsen med förslg till förvaltning av samverkansavtalet samt förslag till hur kostnaderna för avtalet ska hanteras. Sida 6 av 6

135 Ej klara från år 2014 Beslut i RS Löpnr Ärende/dnr Uppdrag Ansvarig chef Medverkande/åtgärd Framställan om ett kontantlöst arbetssätt på Angereds Närsjukhus. Revidering av Policy för fordringar och inkasso i Västra Götalandsregionen. RS , RS Nationell påverkansagenda 2014, RS Förändrad styrmodell och hantering för fastställande av prislista för tandvård, RS Regionstyrelsen beslutar för egen del följande: 1. Regionstyrelsen uppdrar till regiondirektören att tillsammans med övriga regioner och landsting i Sverige utreda förutsättningarna för att etablera ett gemensamt system för att hantera enskilda patienters högkostnadsskydd och frikort för öppenvårdsavgifter inom hälso- och sjukvården. 2. Regiondirektören får uppdraget att för var och en av de prioriterade frågorna i samverkan med de berörda nämnderna ta fram förslag på plan med budskap, målgrupper, arenor, allierade och aktiviteter Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande: 2. Regionfullmäktige ska som rutin i samband med budgetbeslut besluta om direktiv till tandvårdsstyrelsen för förändring av Folktandvårdens prislista. 1. Ann Söderström 2. Fredrik Adolfsson Intensivt arbete pågår. Komplex uppgift som tidigare har underskattats 2. Ann Söderström Avsiktsförklaring om hjälpmedelsförsörjningen i Västra Götaland efter 30 september 2015, RS Regiondirektören får uppdraget att återkomma med förslag till tydlig organisatorisk hemvist för Hjälpmedelscentralen. 2. Joakim Björck Överenskommelse om samverkansregler för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården, läkemedelsindustrin, medicintekniska industrin och laboratorietekniska industrin, RS Regiondirektören får i uppdrag att ta fram en konsekvensanalys med förslag till eventuella åtgärder med anledning av att företagens möjlighet att finansiera hälso- och sjukvårdens medarbetares deltagande i extern fortbildning och konferens med 50 procent tas bort från och med 1 januari Regiondirektören får i uppdrag att återkomma till regionstyrelsen med förslag till egenåtgärdssystem för att upprätthålla en god följsamhet till samverkansreglerna. 2. Karin Odhnoff 3. Karin Odhnoff Riktlinjer för ärendeberedning i Västra Götalandsregionen, RS Regiondirektören får uppdraget att genomföra mindre justeringar och redaktionella ändringar i ärendehandboken. 3. Regiondirektören får uppdraget att ta fram kompletterande beredningsrutiner för regionstyrelsen. 2. Bengt Säterskog 3. Bengt Säterskog Förslag till detaljutformning av den politiska organisationen , RS Riktlinjer för Intern kontroll, RS Regiondirektören får uppdraget att lämna förslag till hur FoU-beredningens uppdrag kan bli tydligare. 3. Regiondirektören får uppdraget att fastställa tjänstemannaorganisationen för den kommande politiska organisationen. 2. Regiondirektören får uppdraget att verkställa de åtgärder som föreslås. 2. Bengt Säterskog 3. Bengt Säterskog 2. Bengt Säterskog Joakim Björck

136 Regionalt barnskyddsteam i Västra Götalandsregionen, RS Samverkansavtal mellan Sverige och Norge gällande ambulanshelikoptersjukvå rd, RS Svar på granskning av regionstyrelsens uppsiktsplikt, RS Regiondirektören får uppdraget att inrätta ett regionalt barnskyddsteam i Västra Götalandsregionen i enlighet med förslag i tjänsteutlåtande Start för regionalt barnskyddsteam i Västra Götalandsregionen är Regiondirektören får för Västra Götalandsregionens räkning underteckna samarbetsavtalet. 2. Regiondirektören får uppdraget att genomföra de aktiviteter/åtgärder som avser regionkansliet och som beskrivs i detta tjänsteutlåtande i syfte att stärka regionstyrelsens uppsiktsplikt Styrmodell regionservice 1. Regiondirektören får uppdraget att införa föreslagna principer snarast men med fullt genomslag från 1 januari Regiondirektören får uppdraget att inom regionkansliet etablera rollen VGR-beställare 3. Regiondirektören ska senast i maj 2015 återrapportera implementeringen av styrmodellen till regionstyrelsen. 4. Regiondirektören får uppdraget att ta fram en alternativ modell för en central effekthemtagning och i det sammanhanget belysa vilka för- och nackdelar en sådan modell har i förhållande till den modell som nu föreslås i ärendet och hur den praktiskt ska kunna tillämpas. 2. Ann Söderström 3. Ann Söderström 2. Ann Söderström 2. Bengt Säterskog Boris Ståhl 1, 3, 4. Joakim Björck Pågår Nytt Regionens hus i Skövde Vårdval Rehabilitering inom primärvård (Vårdval Rehab) 1. Regiondirektören får i uppdrag att teckna hyreskontrakt och genomföra projektet. 2. Regiondirektören ska under den fortsatta projekteringen (skede 2) återkomma till regionstyrelsen med en rapport om hur ärendet fortskrider. 2. Regionstyrelsen beslutar ge delegation till regiondirektören att besluta om ersättning till Primärvårdsstyrelsen och Fastighetsnämnden för omställning under med finansiering från moderförvaltningen. Vidaredelegation i ett led är möjlig. Regiondirektören får i uppdrag att löpande till regionstyrelsen redovisa beslutade ersättningar. 3. Regionstyrelsen uppdrar åt regiondirektören att vid utarbetande av förslag till detaljbudget för regionstyrelsen för 2015 beakta behovet av förstärkning av vårdvalsenheten 1, 2. Bengt Säterskog 2. Joakim Björck/Hans Ekman 3. Bengt Säterskog

137 Översyn och utredning av neonatalsjukvården i Västra Götalandsregionen Regiondirektören får i uppdrag att senast följa upp att dessa förutsättningar föreligger vid samtliga aktuella enheter inklusive SU/Mölndal. 3. Regiondirektören får i uppdrag att samla neonatalsjukvård i anslutning till förlossning och neonatal intensivvård av barn födda före graviditetsvecka 28 samt övrig komplicerad neonatal intensivvård till Sahlgrenska universitetssjukhuset/drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus/östra sjukhuset. 4. Regiondirektören får i uppdrag att utreda förutsättningarna för att inom SU samla neonatalsjukvård till Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus/ Östra sjukhuset. 5. Regiondirektören får i uppdrag att utreda förutsättningarna för att inrätta en regional transportorganisation vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset för svårt sjuka nyfödda. 6. Regiondirektören får i uppdrag att inrätta en regional studierektorsfunktion (läkare) som tillgång för alla yrkesgrupper inom neonatologin. Ann Söderström Arbete mot otillåten påverkan och organiserad ekonomisk brottslighet Yttrande över motion av Jonas Andersson (FP) och Kristina Grapenholm (FP) om vårdpersonals patientaktiva tid 1. Regionstyrelsen ger regiondirektören i uppdrag att inrätta en grupp för regiongemensam hantering och samordning av arbetet med organiserad ekonomisk brottslighet och otillåten påverkan. 2. Regionstyrelsen godkänner föreslagen avsiktsförklaring mellan Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad om samverkan i frågor om organiserad ekonomisk brottslighet och otillåten påverkan. 2. Regionstyrelsen får uppdraget att genomföra en studie av olika yrkesgruppers tid för direkt patientarbete och patientnära arbete i Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvård. 1, 2. Bengt Säterskog Karin Odhnoff Yttrande över motion av 1. Regionstyrelsen får uppdraget att intensifiera 1, 2. Ann Söderström Annika Tännström (M) om diskussionerna med Inera för att säkerställa en nationell telefonrådgivning inom psykiatrin telefonrådgivningstjänst. 2. Inom ramen för kommande regional utvecklingsplan ta fram förslag på regional modell för hembesöksteam för personer i behov av, eller med sannolikt behov av, specialistpsykiatrins insatser. Denna modell kan sedan fungera som vägledning vid behov av revidering av befintliga team Rekommendation om försäljning av Kvalitetsmässan 2. Regiondirektören får uppdraget att underteckna samarbetsavtalet (som utgör bilaga till överlåtelseavtalet). Ann-Sofi Lodin

138 Överlåtelse av Agnesbergs 2. Regiondirektören får i uppdrag att föreslå former för folkhögskola överlåtelse av Agnesbergs folkhögskola till annan huvudman. Förslaget ska säkerställa skolans framtida utveckling och inriktning som romsk folkhögskola. 3. I samband med beslut om reglemente för folkhögskolor föreslå att regionfullmäktige beslutar att för 2015 utse en egen styrelse och förvaltning för Agnesbergs folkhögskola Inventering av operationssalar och framtagande av översiktsplan för fastighetsinvesteringar vid sjukvården i Göteborgsområdet Samordnande åtgärder kring föreningsbidrag 1. Regiondirektören får uppdraget att utarbeta en översiktsplan för att samlat beskriva planerade fastighetsinvesteringar inom sjukvården i Göteborgsområdet. 1. Regiondirektören får uppdraget att verkställa de åtgärder som föreslås om en förenklad hantering av föreningsbidrag. 2, 3. Bengt Säterskog Joakim Björck Kerstin Einarsson / Bengt Säterskog Planeringsdirektiv för Ge regiondirektören i uppdrag att utreda hanteringen av statsbidrag inom Västra Götalandsregionen. 10. Ge regiondirektören i uppdrag att lämna förslag till utveckling av vårdöverenskommelserna för 2016 och framöver. Arbetet ska samordnas med uppdraget om nytt ersättningssystem inom hälso- och sjukvården. 11. Ge regiondirektören i uppdrag att i förslag till detaljbudget 2015 redovisa fördelning av ekonomiskt ansvar mellan regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsstyrelsen. 9. Joakim / Ann / Bengt 10. Ann / Ralph / Eva 11. Bengt Skrivelse från servicenämnden angående uppföljning av städning, kompletterande beslut 1. Regiondirektören får i uppdrag att i samverkan med berörda Joakim Björck förvaltningar snarast ta fram regionala riktlinjer för städning i regionens vårdlokaler utifrån senaste kunskap och evidens samt att återkomma med införandeplan och kostnadskalkyl Västra Götalandsregionens övergripande arbetsmiljöarbete 1. Arbetsmiljöfrågornas hantering förtydligas vid översyn av reglementen för styrelser och nämnder. 2. Regionstyrelsens ledamöter erbjuds arbetsmiljöutbildning. Bengt Säterskog Uppdrag Sahlgrenska International Care AB Beslut om godkännandesymbol för VG Primärvård och Vårdval Rehab 2. Nytt ägardirektiv tas fram i enlighet med tidigare beslut. Eva Arrdal 1. Regionstyrelsen antar godkännandesymbol för VG Primärvård och Vårdval Rehab enligt alternativ Regiondirektören får uppdraget att ta fram den beslutade godkännandesymbolen för praktisk användning, samt regelverk för hur symbolen ska användas. 2. Ann Söderström, i samarbete med Kerstin Einarsson ST i allmänmedicin 1. Regiondirektören får uppdraget att utreda långsiktig finansiering och omfattning av ST i allmänmedicin samt eventuell samordning med övrig ST-styrning i Västra Götalandsregionen. Ann Söderström / Karin Odhnoff, inom arbetet med kompetensförsörjning

139 Klara uppdrag sedan senaste redovisning i april 2014 Beslut i RS Löpnr Ärende/dnr Uppdrag Ansvarig chef Medverkande/åtgärd Rapport Uppdrag granskning av skyddet mot oegentligheter/rs Rapport Uppdrag granskning av skyddet mot oegentligheter/rs Begäran om ett kontantlöst arbetssätt på Angereds Närsjukhus, RS Regiondirektören får i uppdrag att alla förvaltningar har avvikelsehanteringssystem, samt att dessa harmonierar så mycket som möjligt. 3. Regiondirektören får i uppdrag att ta fram förslag till regionstyrelsen om ägaruppdrag om intern kontroll, grundad på riskanalyser, och ett regiongemensamt regelverk för den interna kontrollen. Utbildningsinsatser om intern kontroll och värdegrundsfrågor behöver genomföras. Enligt ägarutskottets förslag. Regiondirektören får i uppdrag att återkomma till ägarutskottet med en rapport under hösten 2013 till hur patienterna upplevt omställningen till ett kontantlöst arbetssätt på Angereds Närsjukhus. Rapporten skall även belysa vilka åtgärder som förvaltningen vidtagit för att införa ett kontantlöst arbetssätt. Bengt Säterskog Joakim Björck Arbete pågår. ÄU Beslut om pilot. Förberedelser pågår. Förslag på gång via Leif Andersson och Bengt Säterskog. Joakim Björck RF återremitterade ärendet , 134, varför uppdraget inte kan genomföras. OK i RS och på väg till RF Själva rapporten är inte genomförd då ärendet är återremitterat Regional strategi för säkerhetsarbetet i Västra Götalandsregionen , Dnr RS Regiondirektören får i uppdrag att i särskild ordning kommunicera bifogad regional strategi för regionens säkerhetsarbete (ver 1.0) till alla nämnder och styrelser. Kerstin Einarsson Valter Lindström

140 3. Regiondirektören får i uppdrag att återkomma med redovisning av säkerhetsarbete och säkerhetslaget i Västra Götalandsregionens verksamheter Valter Lindström Säkerhetsredovisning för Västra Götalandsregionen, Dnr RS Regiondirektören kommunicerar denna rapport kring säkerhetsläget i Västra Götalandsregionen till nämnder, styrelser och bolagsstyrelser i särskild ordning. Valter Lindström Regionstyrelsens 2. Delegeringsbeslut skickas till arkivorganisation, RS 994- Regionarkivet för kännedom Regionalisering av Regiondirektören får i uppdrag att ta läkarutbildningen. RS fram verksamhetsmässiga, ekonomiska och övriga konsekvenser för såväl alternativet att inte regionalisera läkarutbildningen som alternativet att regionalisera densamma inom Västra Götalandsregionen. Alternativet ska beskriva konsekvenser för SU och övriga sjukhus. Regiondirektören får i uppdrag att ta fram finansieringskalkyl för ett genomförande av regionalisering och i förlängningen föreslå finansieringsprinciper för en regionaliserad läkarutbildning i Västra Götaland. 2. Bengt Säterskog Karin Odhnoff, lägesrapport lämnad dec 2012 Ann Söderström och Joakim Björck. Lägesrapport dec 2012.Läkarutbildningen är redan etablerad i Skövde, utvärdering klar i juni 2013

141 Yttrande över motion av Marith Hesse m fl (M) om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och Samhall Dnr Rs får i uppdrag att i samråd med kommittén för rättighetsfrågor och RUN utreda hur vhgr kan samarbeta med Samhall för att hjälpa människor att komma i arbete. Avtalet som tecknades mellan Västra Götalandsregionen, Försäkringskassan och arbetsförmedelingen inför starten av arbetsmarknadsnoderna kan ligga till grund för utredningen om ett vidgat samarbete där även Samhall ingår. Karin Odhnoff Möten mellan PU`s presidie och Personaldirektören samt Ledningsföreträdare från Samhall har skett hösten 2013 och våren Nya möten finns planerade med syfte att skapa en modell för samarbete Riktlinger för företagshälsovård, Dnr RS Självfinansieringsgrad svar från kollektivtrafiknämnden på uppdrag från Underlag för FoU-budget relaterat till hälso- och sjukvårdens verksamheter, Dnr RS Regiondirektören får i uppdrag att årligen fastställa pris för grundnivån Utvecklingen av Västtrafiks självfinansieringsgrad ska återfinnas i månadsinformation och delårsbokslut/rapporter regionstyrelsen. Dnr Regiondirektören får i uppdrag att vid upprättande av förslag till detaljbudget för regionstyrelsen 2014 samt i budgetunderlag beakta behovet av medel för FoU-verksamheten vid Skaraborgs sjukhus. Karin Odhnoff Joakim Björck 1.Joakim Björck Pris för grundnivån fastställdes i planeringsdirektivet inför 2014 Klart Klart Beslut att inte lämna ut embryon från en biobank, Dnr RS Regiondirektören får i uppdrag att återkomma med förslag till beslutsordning för beslut av vårdgivaren om utlämnande från biobanker enligt biobankslagen. 2.Ann Söderström, Bengt Regionstyrelsen Säterskog

142 Försäljning av Västtrafik AB:s dotterbolag SmartPak AB, RS Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande: 1. Regionfullmäktige godkänner Västtrafik AB:s förslag att sälja SmartPak AB. Joakim Björck Klart Begäran från servicenämnden om beslut avseende målbild och plan för införande av utvecklad måltidsprocess, RS Beslut för egen del, RS: 2. Kommande investeringsbehov, enligt bifogad plan, prövas i kommande års budgetberedningen och i ordinarie investeringsberedning. 2. Joakim Björck Klart Hälsoäventyret Oasen, RS Regiondirektören får i uppdrag att utreda Hälsoäventyret Oasens framtida organisatoriska hemvist och tydliggöra verksamhetens avgränsning och uppdrag. 4. Finansiering för 2015 och därefter hänskjuts till budgetberedningen för Bengt Säterskog / Håkan Karlsson Klart juni Yttrande över motion av Martin Andréasson (M) om ny informationsmiljö i hälso- och sjukvården, Dnr RS Regionstyreslen får i uppdrag att snarast inleda ett regiongemensamt arbete för att utforma ett program för ny informationsmiljö i hälso- och sjukvården. Göran Ejbyfeldt Projektdirektiv framtagen och godkänd. Projektledare Helen Seeman-Lodding. Samarbete med Stockholm och Skåne

143 Delårsrapport mars för Västra Götalandsregionen Dnr RS Regiondirektören får i uppdrag att senast 8 oktober 2013 återkomma med en tydlig övergripande plan för IS/IT projektet under de kommande 3 åren. Planen ska visa både utvecklingsinsatser för ett framtida vård IT-system och nödvändigt underhåll av befintliga system. Både driftskostnader, potentiella besparningar och investeringar ska redovisas. Göran Ejbyfeldt Rapportering ägarutskott Q Ny avrapportering Q Västra Götalandsregionens medverkan i Almedalsveckan 2014, RS Yttrande över motion av Marith Hesse m.fl. (M) om instiftande av Västra Götalandsregione ns årliga hälsopris samt stipendium, Dnr RS Regiondirektören får uppdraget att återkomma till regionstyrelsen med redovisning av planerade insatser kontinuerligt under våren Regionstyrelsens gruppledare är politisk styrgrupp för det arbetet, liksom för arbetet inför Almedalsveckan Ett årligt hälsostipendium inrättas i Västra Götalandsregionen i enlighet med motionens intentioner. Folkhälsokommittén får i uppdrag att ta fram regler och finansiering inför inrättandet av hälsostipendiet. 3. Fredrik Adolfsson Klar, utvärdering gjord. Elisabet Ramberg Johansson Erbjudande om genomförande av utvärdering med Regionoch landstingskompassen.dnr RS Regiondirektören får i uppdrag att genomföra utvärdering enligt förslag från Sveriges Kommuner och Landsting.

144 Delårsrapport augusti för regionfullmäktige och regionstyrelsen, RS Regiondirektören ges i uppdrag att snarast inleda planeringsarbete så att insatserna kan genomföras internt och externt. 2. Bengt Säterskog, Peter Detterberg Samordnande åtgärder kring föreningsbidrag, RS Förslag till utredningsuppdrag för att fullgöra regionfullmäktiges uppdrag om samordnade åtgärder kring föreningsbidrag RS Regionstyrelsen noterar informationen. 2. Ärendet i övrigt återremitteras och regiondirektören får uppdrag att ta fram förslag till utredningsuppdrag för att fullgöra regionfullmäktiges uppdrag om samordnande åtgärder kring föreningsuppdrag. Utredningsuppdrag: 1. Analysera erfarenheterna från hittillsvarande arbete. 2. Undersöka hur andra regioner/landsting och några kommuner arbetar med samordnande åtgärder kring föreningsbidrag 3. Utifrån resultatet av analysen och utredningen föreslå åtgärder för att göra det enkelt för föreningslivet i regionen att samtala med och söka medel från Västra Götalandsregionen. Om detta bäst görs genom gemensamt regelverk eller genom en gemensam portal får utredningen visa. 2. Bengt Säterskog Klart , Bengt Säterskog Klart , 486.

145 Yttrande över motion av Monica Selin (KD) om nollvision för suicid, Dnr RS Regionstyrelsen får i uppdrag att bevaka att arbetet för en nollvision för suicid ingår i det pågående arbetet med att ta fram en regional utvecklingsplan för psykiatri och mot psykisk ohälsa. Ann Söderström Klart 3. Regiondirektören får i uppdrag att utreda förutsättningarna för att samla de totala FoU-medlen i hälsooch sjukvården på färre anslagsgivare av medlen, syftandes till att få en tydligare styrning, lägre transaktionskostnader och en ökad effektivitet i FoU-verksamheten. 3.Ann Söderström, Peter Amundin Ekonomiska obalanser Dnr Regiondirektören får i uppdrag att senast i november redovisa en samlad analys och förslag till åtgärder med anledning av beläggnings- och vårdplatssituationen vid regionens sjukhus. Godkänna inriktningen av det fortsatta arbetet med sjukhusens ekonomiska obalanser samt uppdra år RD att stärka styrningen och controllingen av NU-sjukvården, SÄS och Kungälvs sjukhus samt att löpande informera RS och ÄU om genomförandet av åtgärderna. 4. Ann Söderström Förklaras för fullgjort Ann-Sofi Lodin Strategi för regiongemensamma ledningsfunktionerns geografiska placering RD får i uppdrag att lokalisera ledningsfunktioner enligt redovisat förslag Ann-Sofi Lodin

146 Strategi för regiongemensamma ledningsfunktionerns geografiska placering Nyrekrytering och återbesättande av tjänster inom ledningskanslier/funktioner ska ske till de orter där funktionen har sin huvudsakliga lokalisering. Avvikelser från denna princip ska prövas av RD Ann-Sofi Lodin Med bevakning/uppföljning genom den lokalstrategiska funktionen 30. Regiondirektören får i uppdrag att återkomma till ägarutskottet den 29 januari 2014 med regler för hur medel för att uppnå mål för beläggning och tillgänglighet ska utbetalas och följas upp. 30. Boris Ståhl Delårsrapport augusti för 6. Regiondirektören får i uppdrag att 6-8. Joakim Björck Klart Västra ta fram en fördjupad analys av NUsjukvården för att i samband med Götalandsregionen, RS detaljbudgeten kunna bedöma resultatnivån för Regiondirektören får i uppdrag att ta fram en fördjupad analys av Södra Älvsborgs Sjukhus för att i samband med detaljbudgeten kunna bedöma resultatnivån för Regiondirektören får i uppdrag att ta fram en fördjupad analys av Kungälvs sjukhus för att i samband med detaljbudgeten bedöma sjukhusets situation inför 2014

147 Ärende 14

148 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Tomas Andersson Telefon: E-post: tomas.p.andersson@vgregion.se Till Regionstyrelsen Godkännande av ansökningar till Vårdval Rehab Förslag till beslut 1. Regionstyrelsen godkänner rehabenheter enligt upprättad förteckning ( ). Sammanfattning av ärendet Regionfullmäktige beslutade den 11 februari 2014 att införa vårdvalsmodellen Vårdval Rehab för primärvården i Västra Götalandsregionen från och med den 1 september Annonseringen med inbjudan till vårdgivare att inkomma med ansökan om att ingå i Vårdval Rehab gjordes den 14 februari. Annonsering är en så kallad löpande annonsering utan slutdatum enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). Under perioden 27 juni till och med 3 september har 5 ansökningar inkommit, 3 från privata vårdgivare och 2 från Samrehab Mark-Svenljunga. Ansökningarna har granskats utifrån de krav som anges i Krav- och kvalitetsboken för Vårdval Rehab samt krav som anges i anvisningar för ansökan. Ansökningar med dnr RS , RS , RS och RS föreslås bli godkända (bilaga 1). Gällande ansökan RS har begärda kompletteringar ännu inte inkommit. Beredning Ansökningarna har granskats av Vårdvalsenheten, Hälso- och sjukvårdsavdelningen, utifrån de krav som anges i Krav- och kvalitetsbok Vårdval Rehab samt de krav som anges i anvisningar för ansökan till Vårdval Rehab. Bedömning har gjorts avseende IT-krav och verksamhetens utförande samt ekonomisk stabilitet. Resultat av granskning av ansökningarna redovisas i bifogade granskningsprotokoll (bilaga 2). Samrehab Mark-Svenljunga (dnr RS och RS ) ska enligt det avtalsförslag som upprättats mellan parterna i den gemensamma nämnden ansöka om att bli leverantör i regionens vårdvalssystem för primärvårdsrehabilitering (bilaga 3). Enligt Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

149 Datum (2) Diarienummer RS detta avtal är primärvårdsrehabiliteringen inom Samrehab Mark-Svenljunga att jämställa med egenregiverksamhet och inkomna ansökningar bedöms som fullständiga. Sammanställning av godkända ansökningar sedan tidigare samt föreslagna godkända ansökningar. HSN Godkända ansökningar sedan tidigare Ansökningar som nu föreslås godkännas Summa 86 4 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Staffan Cavefors Områdeschef Vårdmodeller och Tillgänglighet Bilaga 1. Förteckning över ansökningar som föreslås godkännas 2. Undertecknade granskningsprotokoll 3. Förslag till avtal avseende Samrehab Mark-Svenljunga Beslutet skickas till Ralph Harlid, Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, ralph.harlid@vgregion.se Rose-Marie Nyborg, Vårdvalsenheten, rose-marie.nyborg@vgregion.se

150 Diarienummer Driftform Företagsnamn Enhetens namn Neuroteam Kommun Stadsdel inom Göteborgs Stad RS Privat Stiftelsen Carlanderska sjukhuset Carlanderska Rehab Neuroteam - JA Göteborg 04. Centrum RS Privat Skövde Rehabcenter AB Skövde Rehabcenter Neuroteam - NEJ Skövde RS Offentlig Samrehab Mark Svenljunga Samrehab Mark, Skene Neuroteam - JA Mark RS Offentlig Samrehab Mark Svenljunga Samrehab Svenljunga Neuroteam - NEJ Svenljunga

151 Sida 1(9) Avtal om Samrehab 2.0 Mark Svenljunga Inklusive primärvårdsrehabilitering Avtalsparter: Marks kommun (org.nr ) Kinna Svenljunga kommun (org.nr ) Svenljunga Västra Götalandsregionen (org.nr ) Vänersborg Genom detta avtal är parterna överens om att samverka vad gäller rehabilitering. Avtalet ersätter avtalet om Samrehab Mark Svenljunga. 1. Bakgrund Marks kommun, Svenljunga kommun och Västra Götalandsregionen (parterna) har sedan år 2001 avtal om en gemensam och samordnad rehabiliteringsverksamhet under ledning av en gemensam nämnd, Samrehabnämnden i Mark-Svenljunga. Verksamheten riktar sig till invånare i Mark och Svenljunga kommuner. Västra Götalandsregionen har den 29 oktober 2013 sagt upp avtalet för omförhandling eftersom ett vårdvalssystem för primärvårdsrehabilitering förbereds. Västra Götalandsregionen har därefter beslutat att från och med den 1 september 2014 införa ett sådant vårdvalssystem. I och med detta förändras förutsättningarna för Samrehab Mark-Svenljunga och ett nytt avtal träffas därför mellan parterna.

152 Sida 2(9) 2. Verksamhet Parterna bedriver gemensam kommun-, primärvårds- och länssjukvårdsrehabilitering i ett geografiskt område omfattande Mark och Svenljunga kommuner. Samrehabnämnden ska genom Västra Götalandsregionen ansöka om att bli leverantör i regionens vårdvalssystem för primärvårdsrehabilitering. I ansökan anges Västra Götalandsregionens organisationsnummer. Verksamheten leds av en gemensam nämnd, Samrehabnämnden i Mark Svenljunga. Marks kommun är värdorganisation och nämnden inordnas i Marks kommuns nämndsorganisation. Värdorganisationen bestämmer verksamhetens organisatoriska placering. Med rehabilitering avses här arbetsterapi, sjukgymnastik och förskrivning av hjälpmedel enligt hälso- och sjukvårdslagen. Samrehabnämndens verksamhet och arbetsformer regleras närmare i ett reglemente för nämnden. Reglementet antas av fullmäktige hos respektive part i enlighet med 6 kap. 32 kommunallagen. Rehabilitering inom vårdvalsverksamheten regleras av Västra Götalandsregionens krav- och kvalitetsbok. 3. Avtalstid Detta avtal gäller från och med den 1 januari 2015 till och med den 31 december Uppsägning från endera parten ska ske senast 18 månader före avtalets utgång. Avtalet förlängs automatiskt med fyra år i taget, dvs. för en ny mandatperiod, om ingen uppsägning från någon av parterna sker. 4. Rapporter och insyn Samrehabnämnden ska planera och följa upp sin ekonomi och verksamhet enligt värdorganisationens styrmodell. Värdorganisationen förvaltar Samrehabnämndens medel. Övriga parter har rätt till löpande insyn i nämndens och dess förvaltnings arbete och redovisning.

153 Sida 3(9) 5. Nämndens sammansättning Samrehabnämnden har sju ledamöter och tre ersättare. Av dessa tillsätter Västra Götalandsregionen tre ledamöter och en ersättare samt Marks kommun och Svenljunga kommun två ledamöter och en ersättare vardera. Värdorganisationen utser bland sina ledamöter en ordförande och de andra parterna utser vardera en vice ordförande. 6. Ägarsamråd Samrehabnämnden kallar parterna till ägarsamråd som ska äga rum en gång per halvår, varav ett under det första kvartalet. Om någon av parterna begär det hålls ytterligare ägarsamråd. Vid årets första ägarsamråd tas ställning till förutsättningar och budget för rehabiliteringsverksamheten nästkommande år. Samrehabnämnden ansvarar för att det förs anteckningar vid sammanträdena. Ägarsamrådet ska behandla frågor avseende rehabiliteringsverksamheten som är av större dignitet, inklusive nivån för parternas ersättning. Varje part utser två ledamöter i ägarsamrådet och ersättare till dessa. Ordinarie representant som är förhindrad att närvara vid ett sammanträde kallar själv sin ersättare. 7. Beredningsgrupp Parterna sätter samman en gemensam beredningsgrupp som består av två representanter med ersättare från varje part. Representanterna ska vara tjänstemän i ledande position. Parterna har rätt att vid behov adjungera fler tjänstemän. Beredningsgruppen ska sammanträda minst två gånger per år och bereder frågor som ska behandlas av ägarsamrådet. Värdorganisationen ansvarar för att kalla beredningsgruppen och att det förs anteckningar vid sammanträdena. Ordinarie representant som är förhindrad att närvara vid ett sammanträde kallar själv sin ersättare. Beredningsgruppen ska verka för att rehabiliteringsverksamheten utvecklas och bedrivs i samklang med övriga verksamheter, exempelvis genom medverkan vid framtagande av förslag till budget och till ett smidigt samarbete mellan olika enheter och professioner.

154 Sida 4(9) 8. Personal All personal inom rehabiliteringsverksamheten anställs i värdorganisationen som även har hand om rekryteringsförfarandet. Denna organisation har arbetsgivaransvaret. Värdorganisationen ansvarar för personalens kompetensutveckling och personalen följer värdorganisationens utvecklingsplaner. Personalen kan ta del av information och kompetensutveckling, delta i utvecklingsarbete samt ingå i professionella nätverk hos respektive part. 9. Ersättning till förtroendevalda De förtroendevalda får ersättning för sina uppdrag från den part som utsett dem i enlighet med dennes bestämmelser. 10. Värdorganisationens stödfunktioner Samrehabnämnden ges stöd av värdorganisationens ekonomi-, personal-, IT-, systemförvaltning-, kommunikation-, upphandling- och juridikfunktioner. 11. Tillgångar Den egendom som anskaffas i rehabiliteringsverksamheten tillhör värdorganisationen så länge som verksamheten enligt detta avtal pågår. 12. Personuppgiftsansvar Värdorganisationen är personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen. 13. Arkivansvar Värdorganisationen är arkivansvarig. 14. Försäkringar Värdorganisationen ansvarar för att det finns tillräckligt försäkringsskydd. 15. Dokumentation Samrehabnämnden ska av respektive part ges möjlighet att ha tillgång till parternas journalsystem. 16. Ekonomi Samrehabnämnden ska årligen, i enlighet med budgetprocessen i värdorganisationen, till värdorganisationen inlämna förslag på verksamhetsplan och budget. Förslaget ska föregås av samråd mellan parterna.

155 Sida 5(9) Värdorganisationen ska årligen fastställa budget för Samrehabnämnden. Samrehabnämnden har, i samråd med ägarna, att följa värdorganisationens effektivisering och eventuella sparåtgärder. 17. Finansiering Parterna ska gemensamt bidra till rehabiliteringsverksamhetens kostnader. Från detta undantas kostnader avseende hjälpmedel och korttidplats för rehabilitering, vilka betalas direkt av respektive part. Västra Götalandsregionen bidrar med 10,1 miljoner kronor år 2015 år för finansiering av länssjukvårdsrehabilitering samt Marks kommun och Svenljunga kommun med totalt 23 miljoner kronor år 2015 för finansiering av kommunrehabilitering. Bidragen avser inte primärvårdsrehabilitering. I bidragen ingår ersättning till värdorganisationen för dess värdskap inklusive de stödfunktioner och den kompetensutveckling som värdorganisationen står för. Beloppen fastställs utifrån årlig dialog vid ägarsamrådet om omfattning, inriktning och pris. Fördelningen mellan kommunerna regleras procentuellt varje år utifrån antalet kommuninvånare och med hänsyn tagen till hur kommunerna hanterar fördelningen av support- och förvaringskostnaderna för socialförvaltningarnas grundutrustning. Vid beräkningen av invånarantalet ska befolkningsstatistik per den 1 november två år före verksamhetsåret användas. För 2015 gäller att Marks kommun bidrar med 77 procent och Svenljunga kommun med 23 procent av kommunernas andel. Den årliga ersättningen ska betalas vid halvårsskiftet mot faktura. Ersättningen som erhålles när en rehabenhet deltar i Västra Götalandsregionens vårdvalssystem för primärvårdsrehabilitering är avsedd att täcka samtliga kostnader som uppkommer genom det uppdraget. Parterna ska således inte stå för de kostnader som är förenade med primärvårdsrehabiliteringen. Västra Götalandsregionen ska dock initialt stå för de kostnader som kan uppstå i samband med inträdet i vårdval rehab. Primärvårdsrehabiliteringens kostnader, intäkter och prestationer ska under 2015 redovisas varje månad för

156 Sida 6(9) kommunstyrelsens arbetsutskott i värdorganisationen. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar därefter om frekvensen av redovisningen för utskottet. För den händelse det uppstår förlust i verksamheten avseende primärvårdsrehabiliteringen i mer än tre månader i följd ska värdorganisationen omgående redovisa detta för ägarna. Ägarna har därvid att ta ställning till om primärvårdsrehabiliteringen inom Samrehab ska avvecklas eller inte. För den händelse primärvårdsrehabiliteringen inom Samrehab avvecklas ska kostnader som har uppkommit med anledning av att verksamheten upphör och eventuella ackumulerade underskott belasta Västra Götalandsregionen. Om primärvårdsrehabiliteringen inte omedelbart avvecklas ska ett eventuellt underskott inom primärvårdsrehabilitering belasta Västra Götalandsregionen under maximalt 6 månader räknat från ovanstående 3 månaders period. Samrehab ska genom Västra Götalandsregionen inom denna tid ansöka om förtida utträde ur Västra Götalandsregionens vårdvalssystem för rehabilitering. Utöver dessa kostnader och även för tiden därefter ska Västra Götalandsregionen stå för kostnader som kan uppkomma i samband med utträde ur vårdvalssystemet. Dessa kostnader faktureras av värdorganisationen och avser exempelvis lön och andra förmåner under uppsägningstid för arbetstagare till den del arbetstagaren är kopplad till primärvårdsrehabiliteringen samt hyres- och andra avtalskostnader som kan uppstå för Samrehab/värdorganisationen till den del de är hänförliga till primärvårdsrehabiliteringen. 18. Verksamhetsförändring Värdorganisationen har rätt till omförhandling av årskostnaden om verksamhetens omfattning och inriktning väsentligen förändras och rehabiliteringsverksamhetens kostnader därigenom överstiger den överenskomna ersättningen. Kan parterna därvid inte enas har värdorganisationen rätt att säga upp avtalet. Avtalet upphör i så fall att gälla vid närmast följande årsskifte, dock tidigast sex månader efter att uppsägningen tillställts de andra parterna.

157 Sida 7(9) 19. Eventuellt överskott/underskott Ekonomin i rehabiliteringsverksamheten ska redovisas separat och därmed särskiljas från värdorganisationens övriga ekonomi. Intäkter, kostnader och resultat för den del av verksamheten som ingår i vårdvalsmodellen ska hållas åtskild från den övriga rehabiliteringsverksamheten. Årets ekonomiska resultat för rehabiliteringsverksamheten förs till verksamhetens ackumulerade resultat. Det ackumulerade resultatet får maximalt uppgå till +/- 2 procent av omslutningen. Överskott därutöver återbetalas utifrån parternas procentuella finansiering avseende aktuellt år. Underskott därutöver debiteras parterna på motsvarande sätt. Dock ska vad som anges under punkt 17 om finansiering gälla om ett underskott uppstår inom primärvårdsrehabiliteringen. Även om ett överskott uppstår inom primärvårdsrehabiliteringen ska det tillfalla Västra Götalandsregionen. Överskott/underskott ska vara reglerat senast 30 juni året efter verksamhetsåret. 20. Tilläggsbeställningar Var och en av parterna har möjlighet att utöver grundfinansieringen i punkt 17 göra riktade tilläggsbeställningar. Sådana tilläggsbeställningar ska göras vid ägarsamrådet. 21. Upphörande Om samverkansavtalet upphör har värdorganisationen att lösa de personalfrågor som uppstår vid avvecklingen av verksamheten. Samtliga personalkostnader, inklusive kommande personalkostnader, ska regleras mellan parterna senast året efter att verksamheten upphört utifrån deras procentuella finansiering det år när samverkan upphör. Vad gäller kostnader för personal inom primärvårdsrehabiliteringen se även punkt 17. Tillgångar anskaffade av rehabiliteringsverksamheten efter den 1 januari 2015 ska skiftas mellan parterna utifrån deras procentuella finansiering det år när samverkan upphör. Motsvarande fördelning ska göras av skulder och eget kapital. Motsvarande ska gälla för det fall primärvårdsrehabiliteringen avvecklas och samverkan upphör i den delen. 22. Force majeure Såväl värdorganisationen som övriga parter fritar sig från allt ansvar om krig, mobilisering, politiska oroligheter, strejk, lockout, eldsvåda, naturkatastrof, olyckshändelse, transport-

158 Sida 8(9) svårighet eller om andra förhållanden utanför parternas kontroll inträffar, som försvårar eller oskäligt fördyrar för part att fullfölja avtalets förpliktelser. 23. Meddelanden Meddelanden med anledning av detta avtal ska ske skriftligen genom bud, rekommenderat brev eller e-post till de adresser eller e-postadresser som angivits i ingressen till detta avtal. Parterna åtar sig att snarast meddela motparten vid ändringar av dessa adresser. 24. Tvist Tvist angående tolkning eller tillämpning av detta avtal och därmed sammanhängande rättsförhållanden ska i första hand lösas genom förhandling mellan parterna. Skulle parterna inte enas ska tvisten avgöras av svensk allmän domstol med Borås tingsrätt som första instans. 25. Ändringar och tillägg Ändringar och tillägg till detta avtal ska ske skriftligen och undertecknas av samtliga parter för att vara bindande.

159 Sida 9(9) Detta avtal är upprättat i tre likalydande exemplar, varav parterna har tagit var sitt. Datum: MARKS KOMMUN Margareta Lövgren Kommunstyrelsens ordförande Haleh Lindqvist Kommunchef Datum: SVENLJUNGA KOMMUN Eva Johansson Kommunstyrelsens ordförande Magnus Nilsson Kommunchef Datum: VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Gert-Inge Andersson Regionstyrelsens ordförande Ann-Sofi Lodin Regiondirektör

160 Ärende 15

161

162 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Förvaltning/enhet Handläggare: Bengt Säterskog Telefon: E-post: Till regionstyrelsen Göteborgs Symfonikers turné i Kina 2015 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar följande: 1. Regionstyrelsen överlåter till kulturnämnden att pröva Göteborgs Symfonikers ansökan om kronor för medfinansiering av turné i Kina i april Sammanfattning av ärendet Göteborgs Symfoniker planerar genomföra en turné i Kina under april Avsikten är att ge fem-sex konserter i bland annat Beijing och Shanghai. Turnén har initierats av en kinesisk agentur, som vill etablera ett långsiktigt samarbete med Göteborgs Symfoniker. Göteborgs Symfoniker har, inte minst såsom Sveriges Nationalorkester, internationell lyskraft. Orkesterns internationella turnéer drar till sig uppmärksamhet som också riktas mot orkesterns hemvist i Göteborg och Västra Götaland. Turnéer utanför Sverige, som genomförs varje år med stöd av sponsorer, biljettintäkter och medel från kulturnämnden, ger tillfälle och möjligheter att i anslutning till konserterna genomföra olika arrangemang i syfte att lyfta fram såväl Västra Götalandsregionen, Göteborgs stad som företag med starka intressen i det aktuella landet. Av denna orsak har medel för marknadsföring och näringslivsbefrämjande åtgärder kopplade till Göteborgs Symfoniker, GöteborgsOperan och Film i Väst överförts från regionutvecklingsnämndens budget till kulturnämnden (10 mnkr). Mot denna bakgrund anser regionkansliet att Göteborgs Symfonikernas ansökan om medfinansiering av Kinaturnén 2015 ska prövas av kulturnämnden. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Bengt Säterskog Administrativ direktör Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: bengt.saterskogt@vgregion.se

163

164

165 Ärende 16

166 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Regionutvecklingssekretariatet Handläggare: Gustaf Rehnström Telefon: E-post: gustaf.rehnstrom@vgregion.se Till Regionstyrelsen Förslag till regional handlingsplan för Socialfonden i Västsverige Förslag till beslut 1. Regionstyrelsen godkänner förslaget till regional handlingsplan för Europeiska Socialfonden i Västsverige Sammanfattning av ärendet I Västra Götalandsregionens uppdrag med ansvar för det regionala tillväxtarbetet i Västra Götaland ligger bland annat att delta i utformandet av program inom sammanhållningspolitiken Regeringen har tilldelat Västra Götalandsregionen samordningsansvaret för att ta fram den regionala handlingsplanen för den Europeiska Socialfonden i Västsverige som omfattar Västra Götalands och Hallands län. Förslaget till handlingsprogram för Europeiska Socialfonden i Västsverige ska lämnas till ESF-rådet senast den 30 september. Handlingsplanen är en regionalisering av det nationella Socialfondsprogrammet som syftar till att lyfta fram utmaningar specifika för Västsverige. Regionaliseringen utgår från de regionala tillväxtstrategierna i Västra Götalands och Hallands län, från en socioekonomisk analys av Västsverige samt inspel från aktörer i Västsverige. Den är i huvudsak ett individinriktat arbetsmarknadsprogram i syfte att kompetensutveckla redan sysselsatta samt öka övergångarna till arbete för de som står utanför arbetsmarknaden. Handlingsplanen har två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Insatser ska bidra till sysselsättning, tillväxt och ett hållbart arbetsliv genom kompetensutveckling som utgår från verksamhetens krav och arbetsmarknadens behov. Insatser kan också utformas för att utveckla och tillämpa metoder och former för samverkan som förstärker kopplingen mellan utbildning och arbetsliv. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

167 Datum (2) Diarienummer RS Den västsvenska handlingsplanen lyfter fram kompetensutveckling för anställda inom små- och medelstora företag samt inom vård och omsorg som betydelsefulla. Gällande samverkan mellan utbildning och arbetsliv betonas ökad kvalitet inom det arbetsplatsförlagda lärandet och en fördjupad samverkan mellan arbetsliv och skola. Programområde 2: Öka övergångarna till arbete Insatserna syftar till att få kvinnor och män som står långt ifrån arbetsmarknaden att utvecklas och komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden. Insatserna inom programområdet riktar sig till kvinnor och män som är unga (15-24 år), är långtidsarbetslösa (mer än 12 månader), är nyanlända invandrare, har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga eller är eller har varit sjukskrivna i behov av stöd för återgång till arbete. Den västsvenska handlingsplanen lyfter fram etableringen av nyanlända invandrare, unga kvinnor och män som varken arbetar eller studerar samt kvinnor och män som lider av psykisk ohälsa. Beslut om att fastställa den regionala handlingsplanen för Socialfonden fattas av Socialfondens övervakningskommitté. Beredning Förslaget till regional handlingsplan för Socialfonden i Västsverige har på uppdrag av beredningen för hållbar utveckling (BHU) i konceptform godkänts av BHU:s presidium den 26/ I beredningen av detta ärende har även samråd skett med Region Halland, vars Regionstyrelse ställde sig bakom förslaget den 17/ Det västsvenska strukturfondspartnerskapet ställde sig bakom förslaget den 26/ Det västsvenska strukturfondspartnerskapet har även förankrat under framtagandet av handlingsplanen. Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Fredrik Adolfsson Regionutvecklingsdirektör Bilaga 1. Förslag till regional handlingsplan för Europeiska Socialfonden i Västsverige Skickas till Beredningen för hållbar utveckling Agneta Mårdsjö Gustaf Rehnström

168

169 Bilaga 1 Förslag till regional handlingsplan för Europeiska socialfonden i Västsverige

170 Innehåll 1. Beskrivning av regionen Västsverige EU2020-målen Västsveriges regionala handlingsplan för Socialfonden bidrar till EU:s strategi för smart, hållbar och inkluderande tillväxt - Europa Regionala tillväxtstrategier i Västsverige Kompetensplattformsuppdraget Regionens utvecklingsbehov och inriktning för Europeiska socialfonden Utvecklingsbehov 1: Möta omställningsbehov på arbetsmarknaden Utvecklingsbehov 2: Matchning mellan utbildning och arbetsliv för ökad sysselsättning Utvecklingsbehov 3: En mer inkluderande arbetsmarknad Utvecklingsbehov 4: Minska den psykiska ohälsan Utvecklingsbehov 5: Minskade Skolavhopp Utvecklingsbehov 6: En förbättrad integration Programområden Programområde 1 Kompetensförsörjning Mål Mål Programområde 2 Öka övergångarna till arbete Mål Mål Mål Horisontella principer Hållbar utveckling Främja lika möjligheter och icke-diskriminering Främja jämställdhet mellan kvinnor och män Transnationellt samarbete Östersjöstrategin Regionala principer för urval Vägledande principer i det nationella programmet Regionala principer för urval - Västsverige Fondsamordning Samverkan och avgränsning - Fondsamordningsgrupp

171 7.2 Regionalfonden (ERUF) Landsbygdsfonden och Havs- och fiskerifonden Territoriella program Hållbar stadsutveckling Hållbar stadsutveckling Göteborgs Stad Framtagande Erfarenheter från föregående programperiodperiod Framtagande av den regionala handlingsplanen för Västsverige Strukturfondspartnerskapet Uppföljning och återkoppling till strukturfondspartnerskapet

172 Inledning Denna regionala handlingsplan är ett formellt styrande dokument som ska ligga till grund för genomförandet av Europeiska socialfonden i regionen. Handlingsplanen är framtagen av regionalt tillväxtansvariga i samverkan med Svenska ESF-rådet och berörda myndigheter, arbetsmarknadens parter, ideella organisationer och de regionala kompetensplattformarna m.fl. Europeiska socialfonden ska användas till att förstärka och utveckla den nationella arbetsmarknadspolitiken. Det nationella programmet för Socialfonden ska genomföras i projekt på såväl nationell som regional och lokal nivå. För varje NUTS II-region finns en regional handlingsplan, (en geografisk indelning sker i åtta NUTS II-regioner, vilka är desamma som för regionala program inom Europeiska regionala utvecklingsfonden). Handlingsplanen utgår från omvärldsanalys, behovsanalys samt målgruppsanalys ur ett socioekonomiskt perspektiv med regional inriktning och fokus och utgör en regional anpassning av det nationella programmet och anger för regionen identifierade utgångspunkter och prioriteringar. Samtliga regionala handlingsplaner omfattar de regionala medlen i programområde 1 och 2. Dessutom omfattar handlingsplanerna för Mellersta Norrland, Norra Mellansverige och Sydsverige programområde 3. Den regionala handlingsplanen ska följas upp regelbundet av strukturfondspartnerskapen i samråd med Svenska ESF-rådet. Handlingsplanen kan vid behov revideras. Eventuella revideringar av handlingsplanen fastställs av Övervakningskommittén. För att möta demografiska utmaningar och bidra till att bryta könsstereotypa mönster på arbetsmarknaden är all statistik på individnivå i handlingsplanen könsuppdelad där så är möjligt. Statistik och analys är också problematiserad ur ett köns-, integrations- och ungdomsperspektiv. Enligt det nationella programmet ska den europeiska standarden (Gender Cop 1 ) eller motsvarande användas i genomförandet för att nå Europeiska kommissionens skallkrav om jämställdhetsintegrering. Den Västsvenska handlingsplanen för socialfonden är ett komplement till det nationella operativa programmet och de två dokumenten läses med fördel tillsammans

173 1. Beskrivning av regionen Västsverige NUTS 2-området Västsverige utgörs av Hallands och Västra Götalands län. Området har en sammanlagd folkmängd på över invånare, varav 84 procent bor i Västra Götaland. Västsverige består av 55 kommuner, 49 i Västra Götaland och 6 i Halland. I Västra Götalands bedrivs delar av det regionala utvecklingsarbetet i fyra kommunalförbundsområden. Dessa är Göteborgsregionen, Fyrbodal, Skaraborg och Sjuhärad. Västsverige har ett unikt geografiskt läge på västkusten mellan storstadsregionerna Oslo och Öresundsregionen. Regionen karaktäriseras av en flerkärnig ortsstruktur med fokus på Göteborg, men där också Halmstad, Borås, Skövde och Trollhättan/Vänersborg/Uddevalla är viktiga regionala centra. Folkmängden ökar i första hand i Andel utlandsfödda 2013 Andel av totalbefolkningen Andel Göteborgsregionen 18,5 Fyrbodal 13,1 Sjuhärad 14,9 Skaraborg 10,0 Hallands län 11,0 Västra Götaland 15,8 Västsverige 15,0 Stockholms län 22,6 Skåne län 18,8 Riket 15,9 Utpekade stadsdelar Andersberg, Halmstad 56,1 Hässleholmen, Borås 52,4 Norrby, Borås 59,2 Kronogården, Trollhättan 54,8 Bergsjön, Göteborg 56,7 Gårdstensberget, Göteborg 62,7 Norra Biskopsgården, Göteborg 61,5 Hjällbo, Göteborg 58,9 kustområdet med en tydlig koncentration till Göteborgsregionen och norra Halland. Det syns tydliga tendenser till att de större orterna och framförallt storstäderna blivit allt mer attraktiva på bekostnad av mindre, mer perifera och industridominerade delar av regionen. Det är framförallt Dalsland och de norra delarna av Skaraborg men även den södra delen av Sjuhärad samt Hylte kommun i Hallands län som har problem med svagare befolkningsutveckling. En stor del av befolkningsökningen i Sverige under 2000-talet förklaras av en ökning av antalet kvinnor och män som är födda i andra länder. Andelen utlandsfödda förväntas öka ytterligare. Gruppen utlandsfödda är ojämnt fördelad över Västsverige. Fördelningen varierar länsvis, kommunvis och inte minst mellan olika stadsdelar i de större städerna. I Västra Götalands län är 15,8 procent utlandsfödda och i Halland 11,0 procent. Västsverige som helhet har en mindre andel utrikes födda än både Stockholms och Skåne län. Bland kommunerna varierar andelen utlandsfödda i befolkningen från cirka 5 procent i Öckerö kommun till över 23 procent i Göteborg. I vissa stadsdelar ligger andelen utlandsfödda i befolkningen över 50 procent. Sett i längre perspektiv har invandringen varierat starkt vad gäller från vilka delar av världen som invandrarna kommer. Den helt dominerande invandrings- och flyktingströmmen under 1990-talet var invandring från balkanländerna. Under 2000-talet har invandringen från länder i Europa ökat stadigt. Här handlar det i första hand om invandring från det forna Östeuropa. Till Sverige kommer många 4

174 människor från de baltiska länderna, Polen, Rumänien och Bulgarien. Den mest dramatiska ökningen under senare år uppvisar dock flyktingströmmarna från Syrien, Irak, Iran, Libanon och Afghanistan liksom från delar av Afrika, särskilt Somalia Årlig invandring till Västsverige Antal personer totalt Källa: SCB, Västdatabasen, MONA Invandringen till Västsverige är större än någon gång under de senaste årtiondena. Under 2012 invandrade drygt personer och under 2013 nästan Totalt invandrade alltså mer än personer under 2012 och Störst är invandringen till Göteborgsregionen, mer än fyra gånger fler än till de övriga kommunalförbundsområdena och Halland. Totalt antal invandrade män och kvinnor under 2012 och Källa: SCB, MONA Västdatabasen Europa Afrika Asien Övriga Totalt Män Kvinnor Total Män Kvinnor Total Män Kvinnor Total Män Kvinnor Total Män Kvinnor Total Västsverige Halland Västra Götaland Göteborgsregionen Fyrbodal Sjuhärad Skaraborg Invandrande kvinnor och män från olika länder har mycket olika förutsättningar för att integreras i det svenska samhället. Det är stora skillnader i åldersstruktur, kultur och utbildningsnivå beroende på vilken del av världen man kommer från. I gruppen som invandrat från Somalia är en stor andel under 20 år, medan de åldersgrupper som normalt förvärvsarbetar är förhållandevis små. Åldersstrukturen på invandrare från Syrien skiljer sig starkt från invandrande från Somalia. Syrierna som kommer till Sverige är åldersmässigt mer jämt fördelade, men med en viss tonvikt på barn och personer i åldersgruppen år. Invandrande kvinnors och mäns utbildningsbakgrund varierar också starkt mellan olika födelseländer. Bland somaliska kvinnor och män har exempelvis nästan 60 procent högst motsvarande svensk 5

175 grundskola och andelen med högskoleutbildning är mycket liten. Invandrande kvinnor och män från Iran uppvisar en motsatt bild, nästan hälften har högskoleutbildning och bara en tiondel har högst grundskola. En arbetsmarknad i förändring Globaliseringen och den tekniska utvecklingen påverkar arbetsmarknaden och kan förväntas leda till ett fortsatt högt omvandlingstryck och till en ökad polarisering på arbetsmarknaden. Den allt hårdare internationella konkurrensen får konsekvenser för arbetsmarknaden genom högt omvandlingstryck och en ökad efterfrågan på utbildning. Sysselsättningsutvecklingen har det senaste decenniet koncentrerats till sektorer som inte är utsatta för internationell konkurrens, företrädesvis de delar av tjänstesektorn och handeln som betjänar en lokal marknad. Sysselsättningsutvecklingen i varuproducerande branscher, eller andra branscher där den internationella konkurrensen är påtaglig, har i bästa fall varit svag. I framtiden kan produktionen av varor och tjänster förväntas bli mer specialiserad utifrån regioners komparativa fördelar, vilket ökar produktiviteten och bidrar till en växande ekonomi. Specialiseringen pressas fram av den internationella konkurrensen och lägger ett högt omvandlingstryck på arbetsmarknaden. Specialiseringstrenden är global till sin karaktär. Arbetstillfällena är kunskapsintensiva, utsatta för en omfattande internationell konkurrens och graden av specialisering är tilltagande. Arbetstillfällen skapas på de platser där förutsättningar finns, i form av stödjande strukturer, befintligt näringsliv och kompetens. Måhända kommer sysselsättningsutvecklingen vara relativt blygsam, men produktivitetsutvecklingen kommer vara hög och stora värden genereras. De delar av tjänstesektorn som betjänar en lokal marknad kommer även i fortsättningen att stå för huvuddelen av sysselsättningsutvecklingen. Arbetstillfällen skapas i områden där lokal efterfrågan finns, vilket är platser där stort värde skapas i andra delar av ekonomin, företrädesvis större städer med omkringliggande områden. Sysselsättningsutveckling Under perioden 2007 till 2012 ökade antalet förvärvsarbetande i Västsverige med drygt Det motsvarar en sysselsättningsökning på 3,4 procent, vilket är något under riksgenomsnittet och sämre än i övriga storstadsregioner. I Västsverige ökade sysselsättningen under perioden procentuellt mest i Halland följt av Göteborgsregionen och Sjuhärad, medan antalet förvärvsarbetande minskade i Fyrbodal och Skaraborg. Det är också stor skillnad mellan kommuner i Västsverige. Av regionens 55 kommuner minskade sysselsättningen i 22, flertalet av dessa i Fyrbodal och Skaraborg. Mest minskade antalet förvärvsarbetande i Trollhättans kommun (minus 3 168) vilket motsvarar drygt 10 procent. De kommuner där sysselsättningen ökar är i första hand de större kommunerna och kommuner i Göteborgsregionen och Halland. Totalt sett i Västsverige är utvecklingen ungefär lika för kvinnor och män. Antalet förvärvsarbetande kvinnor ökade under perioden med knappt och antalet förvärvsarbetande män med drygt I de områden som har en svag utveckling på arbetsmarknaden är dock skillnaden stor mellan könen. I Fyrbodal minskade antalet förvärvsarbetande män med nästan 3000 medan minskningen bland kvinnorna endast uppgick till drygt 100. Den stora skillnaden mellan könen kan härledas till finanskrisens negativa effekter i kommuner som har ett stort antal sysselsatta inom tillverkningsindustrin. 6

176 Sysselsättningsförändring Sysselsatt dagbefolkning 16+ år Män Kvinnor Båda könen Differens Procent Differens Procent Differens Procent Skaraborg ,0 41 0, ,5 Fyrbodal , , ,6 Sjuhärad , , ,2 Göteborgsregionen , , ,4 Hallands län , , ,9 Västra Götalands län , , ,0 Västsverige , , ,4 Stockholms län , , ,6 Skåne län , , ,8 Riket , , ,0 Det är tydligt att en bred arbetsmarknad bättre kan möta de strukturella förändringar som blir följden av global konkurrens och ökat omvandlingstryck. De senaste årens utveckling visar att det är i de större städerna som arbetsmarknaden har utvecklats bäst, medan mindre städer och kommuner, ofta med stort industriberoende, har haft en sämre utveckling. Västsverige har som helhet en branschstruktur som är mer präglad av tillverkande branscher än riksgenomsnittet. Ännu tydligare blir den västsvenska arbetsmarknadsstrukturen vid en jämförelse med övriga storstadsregioner i Sverige, särskilt jämfört med Stockholmsregionen. I förhållande till riksgenomsnittet är tillverkningsindustrin tydligt överrepresenterad på den västsvenska arbetsmarknaden. Däremot är tjänstesektorn underrepresenterad i Västsverige jämfört med riket. De företagsinriktade tjänstebranscherna Information och kommunikation, Finans- och försäkringsverksamhet samt företagstjänster är klart underrepresenterade. Även offentlig förvaltning är något underrepresenterad. Arbetsmarknaden i Stockholms län avviker på motsatt sätt från riksgenomsnittet. Där är industrin starkt underrepresenterad och den avancerade tjänstesektorn starkt överrepresenterad på arbetsmarknaden. Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkning och utvinning Energiförsörjning; miljöverksamhet Byggverksamhet Handel Transport och magasinering Hotell- och restaurangverksamhet Information och kommunikation Finans- och försäkringsverksamhet Fastighetsverksamhet Företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar Utbildning Vård och omsorg; sociala tjänster Kulturella och personliga tjänster m.m. Branschstruktur Sysselsatt dagbefolkning 16+ år Avvikelse från riksgenomsnittet i Västsverige och Stockholms län. Antal procentenheter. Riket=0 Stockholms län Hallands län Västra Götalands län Västsverige -8,0-6,0-4,0-2,0 0,0 2,0 4,0 6,0 Arbetsmarknadsstrukturen i Västsverige, med stor andel tillverkningsindustri och liten andel tjänstesektor, riskerar att konservera den tydligt könsuppdelade arbetsmarknaden. Branschstrukturen innebär också att arbetsmarknaden inte motsvarar de förväntningar som kvinnor 7

177 med hög utbildning har på yrkesval och karriär. De arbeten som traditionellt lockar kvinnor med högre utbildning finns i en för liten utsträckning i Västsverige. Det handlar om arbeten i den företagsinriktade tjänstesektorn och i offentlig förvaltning, branscher som alltså är underrepresenterade på den Västsvenska arbetsmarknaden. Utbildningsnivå på arbetsmarknaden i Västsverige 2012 Andel sysselsatta i olika utbildningsgrupper efter kön och arbetsställets storlek. Sysselsatt dagbefolkning år Män Kvinnor Total Högst grundskola Gymnasial Eftergymnasial Högst grundskola Gymnasial Högst grundskola Gymnasial Eftergymnasial Eftergymnasial ,8 56,3 26,0 8,8 51,8 39,1 13,4 54,4 31, ,8 55,4 31,3 6,6 45,5 47,7 9,7 50,5 39, ,8 49,9 37,9 7,0 43,6 49,2 9,2 46,4 44, ,9 48,4 39,2 8,2 45,1 46,5 10,0 46,7 43, ,8 45,9 43,0 7,6 40,2 52,1 9,2 43,1 47, ,2 40,0 51,3 5,0 35,4 59,3 6,7 37,8 55,2 Total 13,5 51,9 34,0 7,8 46,2 45,9 10,7 49,1 39,8 I den Västsvenska befolkningen har kvinnor generellt högre utbildningsnivå än män. Detta gäller också på arbetsmarknaden där andelen kvinnor med eftergymnasial utbildning är större och andelen Andel med högst grundskola 2012 Efter arbetsställets storlek. Sysselsatt dagbefolkning år Privat sektor Offentlig sektor Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt ,2 10,3 14,8 9,8 4,6 5, ,9 9,0 12,1 6,9 4,4 4, ,9 11,0 12,8 5,6 4,8 5, ,4 11,2 12,6 4,1 5,2 4, ,6 10,0 11,6 4,2 4,7 4, ,5 8,5 9,2 3,3 2,5 2,7 Total 14,7 10,2 13,1 6,5 5,1 5,5 med högst grundskoleutbildning är mindre än bland män. 13,5 procent av männen har högst grundskola. Motsvarande andel för kvinnor är 7,8 procent. Utbildningsnivån varierar mellan arbetsställenas storlek samt mellan privat och offentlig sektor. Mönstret är att andelen med högst grundskola är störst på de minsta arbetsställena och att andelen minskar med arbetsställets storlek. Generellt är andelen kvinnor med låg utbildning förhållandevis liten i alla storleksklasser. I den privata sektorn har totalt 13,1 procent högst grundskoleutbildning medan andelen i offentlig sektor uppgår till 5,5 procent av de sysselsatta. Den största andelen lågutbildade återfinns bland män på små arbetsställen i den privata sektorn. Utrikes födda på arbetsmarknaden 2 Det förekommer markanta skillnader i sysselsättning mellan in- och utrikes födda personer i Västsverige. Skillnaden i sysselsättning mellan in- och utrikes födda har legat konstant kring 25 procentenheter under 2000-talet. Sysselsättningen är lägre för alla grupper av utrikes födda jämfört med svenskfödda, oavsett vilken del av världen man är född i och hur länge man bott i Sverige. Det gäller även dem som varit här i minst 20 år. I nästan alla grupper av utrikes födda oavsett ursprungsländer, har kvinnorna lägre sysselsättning än männen. Kvinnor har generellt lägre sysselsättningsgrad än män. Samband mellan kön och sysselsättning förstärks av att vara född i ett annat land eller att ha föräldrar som är utrikes födda. Skillnaderna mellan män och kvinnors sysselsättning är större inom gruppen utrikes födda än i totalbefolkningen. Kvinnor födda utanför Europa har den lägsta sysselsättningsgraden av jämförda befolkningsgrupper. Många faktorer har betydelse för möjligheterna till arbete både för de delar av befolkingen som fötts i Sverige och de som fötts i andra delar av världen. Kön, ålder och utbildningsnivå är individuella faktorer som har betydelse för sysselsättningsnivån. Andra faktorer är strukturella, det kan handla 2 Utrikes födda på arbetsmarknaden, Västra Götalandsregionen 2014:1 8

178 om segregation på arbetsmarknaden, diskriminering, arbetslöshetsnivån på den totala arbetskraften mm. Utbildningsnivå och sysselsättning hänger samman genom att sysselsättningsgraden generellt är högst för dem med högst utbildningsnivå, men skillnader i sysselsättning finns mellan in- och utrikes födda även inom grupper med samma utbildningsnivå. Även tiden i landet har en avgörande betydelse för graden av sysselsättning. 1.1 EU2020-målen EU-2020målen, redovisade på kommunnivå i Västsverige, illustrerar tydligt de inomregionala skillnader som finns vad gäller de EU2020-målen, nuläge 2012 i Västsverige EU2020 Mål Nuläge 2012 EU Sverige Sverige Halland VGR Västsverige Ökad sysselsättningsgrad 75% 80% 77,1 82% 78% 79% Höjd utbildningsnivå 40% 40% 43% 38,6% 43,1% 42,5% Minskade skolavhopp < 10 % < 10 % 11% 9,7% 10,8% 10,7% Minska utanförskapet < < 14 % 15% 12% 14% 14% Källor: Eurostat, SCB, Energimyndigheten och egna beräkningar socioekonomiska indikatorer som är av särskilt intresse för socialfonden. I nedanstående tabell redovisas på övergripande nivå nuläget för de mål som har starkast koppling till socialfonden. Därefter redovisas och kommenteras målindikatorerna på en mer detaljera geografisk nivå. Sverige ska ha en sysselsättningsgrad på minst 80 procent av befolkningen år. I Västsverige som helhet var 2012 förvärvsfrekvensen 79 procent, alltså något under målet för Kvinnornas förvärvsfrekvens uppgick till 77 procent och männens till 80 procent. De inomregionala skillnaderna är stora och varierar från 86,1 procent i Kungsbacka till 73,1 i Trollhättan. Kvinnor har generellt lägre förvärvsfrekvens än män. Störst är skillnaden kommuner med en svag och industriinriktad arbetsmarknad. Av de 16 kommuner med en förvärvsfrekvens över 80 procent för kvinnor har flertalet god tillgänglighet till större arbetsmarknader, särskilt till Göteborg. 9

179 Andelen med högskoleutbildning ska ligga mellan 40 och 45 procent i åldersgruppen år. I Västsverige ligger andelen med högskoleutbildning i åldersgruppen år i nuläget på 42,5 procent, alltså väl i linje med målsättningen. Kvinnor har överlag en högre utbildningsnivå än män. Inom Västsverige är skillnaderna också stora när det gäller utbildningsnivån. Göteborgsregionen har en betydligt högre utbildningsnivå än i de övriga delarna av Västsverige. Variationen är också stor mellan Västsveriges kommuner. Störst andel högskoleutbildade finns i Göteborgsregionen och i de större städerna. För män är andelen störst i Göteborgs kommun med drygt 47 procent och lägst i Färgelanda kommun där bara 9,7 procent av männen har högskoleutbildningen. Bland kvinnor är andelen med högskoleutbildning högst i Härryda och Göteborg (över 57 procent) och lägst i Gullspång med 21,6 procent. Andelen åringar som inte fullföljt gymnasieskolan och som inte deltar i någon utbildning ska vara lägre än 10 procent år Målet på EU-nivå är att till 2020 förbättra utbildningsnivån särskilt genom att minska andelen elever som i förtid avbryter sin skolgång till mindre än 10 procent. Även Sveriges nationella mål är 10 procent. En väl fungerande utbildning stärker Sveriges och regionernas konkurrenskraft samt förbättrar kvinnor och mäns kunskaper och livschanser. Utbildning, särskilt i unga år, minskar risken för utanförskap och social utslagning senare i livet. I Västsverige ligger Hallands län något under och Västra Götaland något över målet att högst 10 procent inte har avslutat gymnasiestudier och inte studerar. Bland kommunerna i Västsverige varierar andelen som har hoppat av gymnasiet och inte studerar mellan som högst nästan 16 procent i Lilla Edet till knappt 7 procent i Kungsbacka. Män ligger längre från målet än kvinnor. I Västsverige som helhet är värdet för män 15,5 procent och för kvinnor 8,8 procent. 10

180 Andelen kvinnor och män utanför arbetsmarknaden (utom heltidsstuderande), samt andelen långtidsarbetslösa eller långtidssjukskrivna ska minska till betydligt under 14 procent år Trots ekonomisk och sysselsättningsmässig återhämtning efter finanskrisen finns det grupper som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Den ekonomiska och etniska segregationen är stor. I Västsverige står 14 procent utanför arbetskraften (utom heltidsstuderande), är långtidsarbetslösa eller långtidssjukskrivna. Det svenska målet för 2020 har satts till högst 14 procent. Västsverige ligger genomsnittligt alltså ganska bra till i förhållande till målet. Hallands län ligger, med en andel på 12 procent, under målet och Västra Götalands län obetydligt över med 14,4 procent. Skillnaderna är små mellan kvinnor och män när det gäller utanförskap från arbetsmarknaden. Däremot finns även i detta avseende betydande skillnader mellan kommuner i Västsverige. Störst är andelen i Mellerud och Gullspång med en andel på knappt 18 procent medan kommuner som Lerum och Kungsbacka har en andel som understiger 10 procent. Sammantaget finns det ganska stora inomregionala skillnader Västsverige. Den generella bild som beskrivs i analysen, med en positiv utveckling i regionens inflyttningsområden och en svagare utveckling i framförallt mindre kommuner som har ett större beroende av arbetstillfällen i industrin, gäller generellt de indikatorer som är kopplade till EU2020-målen. Det handlar om ett antal kommuner i perifera geografiska lägen i förhållande till centrum i arbetsmarknadsregionerna. I dessa områden är utvecklingen betydligt mer negativ för flera indikatorer som beskriver exempelvis befolknings- och sysselsättningsutveckling, utbildning, arbetslöshet och ohälsa. Folkmängd och arbetsmarknad utvecklas bäst i Göteborgsregionen, Halland och de större städerna. Men här finns också mer av storstadsproblem i form av utanförskap och segregation. I vissa av de större städernas stadsdelar är låga förvärvsfrekvenser, låg utbildningsnivå och skolavhopp större problem än någon annanstans i regionen. Bostadsområden med en stor koncentration av ekonomiskt svaga invånare finns i alla större städer i regionen. Hållbar utveckling förutsätter att skillnaderna mellan mäns och kvinnors förutsättningar på arbetsmarknaden minskar. Strukturen på den västsvenska arbetsmarknaden medför speciella problem för kvinnors ställning på arbetsmarknaden. Indikatorer på detta är kvinnors inkomster, andelen deltidsarbetande och kvinnornas förvärvsfrekvenser. I alla dessa avseenden har kvinnor i Västsverige en sämre situation än männen. Orsaker till detta är bland annat att arbetsmarknaden är könssegregerad, att kvinnor pendlar mindre än män och att andelen deltidsarbetande kvinnor är stor. Kvinnors ohälsotal ligger fortsatt över männens. Utsatta stadsdelar De större städernas styrka ligger i dess mångfald, skaparkraft och kreativitet. Tillväxt och social utveckling har de senaste tio åren i många avseenden varit positiv. Samtidigt finns växande problem 11

181 med tendenser till ökande klyftor mellan dem som har och de som saknar arbete och utbildning. I landets större städer finns en tydlig boendesegregation med bostadsområden som är socialt utsatta. I dessa stadsdelar finns grupper som har hamnat i en varierande grad av ett permanent utanförskap. Den sociala och etniska segregationen är en allvarlig riskfaktor som påverkar såväl demokrati som välfärd om inte utvecklingen kan brytas. Det är i Västsveriges större städer Göteborg, Trollhättan, Borås och Halmstad som problembilden är mest påtaglig. I nedanstående tabell speglas socioekonomin i valda stadsdelarna genom att förvärvsfrekvenser, arbetslöshet, medelinkomst, ohälsotal, utbildningsnivå och behörighet till vidare studier jämförs med respektive kommun som helhet. Socioekonomiska indikatorer för vissa stadsdelar i Västsverige Källa: SCB MONA Västdatabasen Förvärvsfrekvenser Andel arbetslösa >10 mån Medelinkomst Ohälsotal 2012 Andel med Andel behöriga Andel behöriga år av befolkningen år år år högst grundskola till gymnasiet* till högskola** Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Andersberg 51,7 39,0 32,1 33, ,1 59,4 27,0 35,5 82,8 64,3 56,5 67,9 Halmstads kommun 78,9 76,2 4,2 4, ,3 35,1 13,9 11,0 89,3 92,4 74,5 83,9 Hässleholmen 54,1 46,0 23,5 23, ,1 51,1 27,9 29,8 67,9 72,7 75,9 82,1 Norrby 49,0 41,3 27,6 28, ,2 52,6 32,6 38,0 74,1 70,0 81,3 93,3 Borås kommun 79,3 75,4 4,0 3, ,2 39,5 18,1 14,5 87,5 90,6 81,8 90,6 Kronogården 43,5 36,9 50,5 37, ,4 48,1 31,3 35,8 46,9 56,8 58,3 60,0 Trollhättans kommun 73,9 71,3 8,4 6, ,5 36,5 14,7 13,9 82,5 84,1 69,5 81,9 Gårdstensberget 58,2 46,0 17,5 18, ,8 41,6 26,0 28,9 52,0 50,0 47,8 66,7 Hjällbo 56,5 43,8 19,3 22, ,3 44,7 30,9 33,2 71,2 64,5 62,5 43,5 Bergsjön 50,8 40,3 22,8 18, ,4 46,6 27,9 30,6 56,6 56,3 56,8 67,1 Norra Biskopsgården 54,5 38,5 24,8 23, ,9 29,9 31,6 33,3 64,3 75,0 73,7 63,6 Göteborgs kommun 73,9 71,8 4,4 3, ,2 30,6 12,9 11,0 82,7 84,6 73,6 80,4 * Av de avgångna från årskurs ** Av de avgångna från gymnasieskolan 2012 Uppgifterna i tabellen ovan, bekräftar att det i de aktuella städerna finns stadsdelar och invånare som befinner sig i en särskilt utsatt position. Genom att motverka strukturella hinder med hjälp av det regionala utvecklingsarbetet kan initiativkraft och potential hos kvinnor och män tas tillvara. Liknande problembild finns även i andra större kommuner i Västsverige. 1.2 Västsveriges regionala handlingsplan för Socialfonden bidrar till EU:s strategi för smart, hållbar och inkluderande tillväxt - Europa 2020 Genom det regionala utvecklingsansvaret ska Västra Götalandsregionen och Region Halland bidra till en hållbar tillväxt och utveckling i respektive län. Begreppet hållbar tillväxt och utveckling innebär i detta sammanhang en helhetssyn på människors och samhällens behov, förutsättningar och problem. Utgångspunkten är att ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden är ömsesidigt beroende av varandra och att dessa behöver utvecklas i takt för en god samhällsutveckling. Hållbar tillväxt och utveckling, utifrån de tre dimensionerna, är utgångspunkten för de regionala utvecklingsstrategierna i Västra Götalandsregionen och Region Halland. Ur ett regionalt perspektiv är den regionala handlingsplanen för Socialfonden i Västsverige ett av flera verktyg för att genomföra de regionala utvecklingsstrategierna. Programmen är också ett av flera verktyg för att genomföra Europa 2020-strategin. I Europa strategin används begreppen smart, hållbar och inkluderande tillväxt, vilka relaterar till de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna som ligger på regionerna och den regionala tillväxtpolitiken att hantera. Mer specifikt avses: - Smart tillväxt syftar till en ekonomisk utveckling som baseras på kunskap och innovation, - Hållbar tillväxt innebär en resurseffektiv, grön och konkurrenskraftig ekonomi, 12

182 - Inkluderande tillväxt avser en hög sysselsättning med en social och territoriell sammanhållning. Dessa tre delar fångas i den svenska partnerskapsöverenskommelsens tre prioriteringar. Partnerskapsöverenskommelsen träffas mellan Sveriges regering och Europeiska kommissionen. Den syftar till att finna samordningsmöjligheter mellan regionalfond, socialfond, landsbygdsfond och havs- och fiskefond för att få ut största möjliga effekt av pengarna. Prioriteringarna är: - Främja konkurrenskraft, kunskap och innovation, - Förstärka hållbart och effektivt nyttjande av resurser för en hållbar tillväxt, - Öka sysselsättningen, främja anställningsbarheten och förbättra tillgängligheten till arbetsmarknaden. Europeiska kommissionen har tagit fram elva tematiska mål 3 i syfte att stärka strukturfondsprogrammens koppling till Europa 2020-strategin. Medlemsstaterna ska se till att den strategi och de åtgärder som föreskrivs i de operativa programmen är förenliga med och griper sig an de utmaningar som anges i nationella reformprogram samt i de övriga nationella strategier som syftar till att bekämpa arbetslöshet, fattigdom och social utestängning. Minst 20 procent av de totala ESF-medlen i varje medlemsstat ska anslås för det tematiska målet att främja social delaktighet, bekämpa fattigdom och all diskriminering Regionala tillväxtstrategier i Västsverige Västra Götaland 2020 strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland Västra Götaland 2020 är den gemensamma vägvisaren för Västra Götalands utveckling och är framtagen i bred samverkan med kommuner, kommunalförbund och övriga samhället. Strategin har starka kopplingar till EU:s strategi för tillväxt, Europa Insatserna inom Västra Götaland 2020 beskrivs i fyra tematiska mål: En ledande kunskapsregion, En region för alla, En region där vi tar globalt ansvar samt en region som syns och engagerar. Inom dessa tematiska mål finns 32 prioriterade frågor fördelade på nio områden. Inom varje område beskrivs mål som visar inriktningen på arbetet. 3 Tematiska mål: 1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation, 2. Att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik, 3. Att stärka små och medelstora företags konkurrenskraft, 4. Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer, 5. Att främja anpassning, riskförebyggande och riskhantering i samband med klimatförändringar, 6. Att skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser, 7. Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur, 8. Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet, 9. Att främja social inkludering och bekämpa fattigdom, 10. Att investera i utbildning, färdigheter och livslångt lärande genom att utveckla utbildnings- och fortbildningsinfrastrukturen, 11. Att förbättra den institutionella kapaciteten och effektiviteten hos den offentliga förvaltningen. 13

183 Insatserna inom området En region för alla har en tydlig koppling till genomförandet av den Västsvenska handlingsplanen för socialfonden. Det handlar om att öka satsningarna på att ge invånarna i hela Västra Götaland bra möjligheter att utvecklas med betoning på utbildning, arbete och kommunikationer. De två områden som primärt berör socialfonden listas nedan. En region för alla Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv - Skapa en sammanhållen arena för ungas möjligheter till praktik, ferieplatser och mentorer - Kraftsamling på ökad samverkan mellan eftergymnasial utbildning och arbetslivet - Främja ett arbetsliv som aktivt engagerar sig för barn och ungdom - Lösa urbana utmaningar i de större städerna Livslångt lärande för ökad delaktighet och konkurrenskraft - Fler ska bedriva eftergymnasiala studier och avhoppen från skolan ska minska - Förkorta och förenkla vägen till arbetsmarknaden genom vägledning och validering - Effektiv kompetensförsörjning och livslångt lärande i företag och organisationer - Utveckla samordning inom utbildningssystemet för att möta framtidens kompetensbehov Alla ungdomar ska ges förutsättning att få bra ingångar i samhället. Tendensen att många med sämre stöd hemifrån hamnar i utanförskap eller att invånare med utländsk bakgrund utsätts för diskriminering ska brytas. Sociala och ekonomiska skillnader mellan stadsdelar och bostadsområden i Göteborg och andra större städer måste minska. Kopplingarna mellan arbetsliv och studier ska stärkas i utbildningssystemet. Arbetet med validering, kompetensförsörjning- och utveckling och matchning av kompetens ska intensifieras. Tillväxtstrategi för Halland Det övergripande styrdokumentet i Halland är den regionala utvecklingsstrategin (RUS) med visionen Halland - bästa livsplatsen och med strategier på tre områden: Förverkliga bodrömmar, bygga företag med kunskap och skapa fördelar av läget. Utifrån den regionala utvecklingsstrategin har sex utmaningar identifierats: Att identifiera och ta tillvara innovationer, att närma oss nya tillväxtmarknader, att stärka den egna regionens tillväxt och närma oss andra, att göra Halland mer känt, att bredda kompetensen och stärka utbildning och kunskap samt att medverka till attraktivt boende och goda livs- och boendemiljöer. I arbetet för att stärka regionens konkurrenskraft och för att öka inkluderingen på arbetsmarknaden finns ett antal prioriteringar som har en tydlig koppling till arbetet med den europeiska socialfonden i Västsverige. Region Hallands prioriteringar möter tematiska mål och prioriteringar i socialfondsprogrammets båda programområden: Alla elever ska ges goda förutsättningar att fullfölja grund- och gymnasieskolan. Att högre studier och yrkesstudier blir ett naturligt val. Ett entreprenöriellt förhållnings- och undervisningssätt i skolan. Att Halland ska ligga i framkant avseende kunskap, tillgänglighet och användningen av den senaste tekniken. En regional struktur för matchning och en utökad samverkan mellan skola och arbetsliv. Att arbeta för en jämställd arbetsmarknad. Att öka anställningsbarheten hos invånare som står långt ifrån arbetsmarknaden. Att stödja utvecklingen av sociala innovationer och socialt företagande för fler i arbete. 14

184 1.2.3 Kompetensplattformsuppdraget Genom kompetensplattformsuppdraget har Västra Götalandsregionen och Region Halland etablerat regionala strukturer genom exempelvis samverkansavtal med kommuner, utveckling av branschråd, samt stödstrukturer för validering, vägledning och utbildningsplanering. Syftet med uppdraget är att skapa förutsättningar för en god regional kompetensförsörjning som tillgodoser kompetensbehoven på arbetsmarknaden idag och i framtiden. Dessa strukturer bör med fördel nyttjas inom ramen för socialfonden för ökad samverkan bland annat inom utbildningssektorn och mellan utbildningssektorn och arbetsmarknadens parter. I Västra Götalandsregionen och Region Halland utgör arbetet med kompensplattformarna en viktig del i genomförandet av respektive tillväxtstrategi. 15

185 2. Regionens utvecklingsbehov och inriktning för Europeiska socialfonden Den regionala handlingsplanen tar sin utgångpunkt i det nationella operativa programmet. I detta kapitel identifieras sex utvecklingsbehov i Västsverige kopplat till det nationella programmet, socioekonomiska analysen, regionala tillväxtstrategier samt dialoger med regionala och lokala aktörer. Dessa utvecklingsbehov ska ge en djupare förståelse för handlingsplanens prioriteringar i kapitel 3. Identifierande utvecklingsbehov: 2.1 Utvecklingsbehov 1: Möta omställningsbehov på arbetsmarknaden Internationell konkurrens och teknisk utveckling förändrar ständigt arbetsmarknadens efterfrågan på kompetens. Individer och företag behöver därför kontinuerligt anpassa sig till nya krav. Detta är centralt både för individers anställningsbarhet och för företags konkurrenskraft. Därmed finns det ett ständigt behov av omställning till nya kompetenser i det västsvenska näringslivet. Det har också skett en förskjutning från industri till privat tjänstesektor, vilket dels förklaras av en omfattande produktivitetsutveckling inom industrin, vilket medfört ett minskat behov av arbetskraft. En annan förklaring är den outsourcing som gjorts från industribranscher till tjänstebranscher. Detta till följd av ett ökat fokus på kärnverksamheten i industriföretag. Denna utveckling bedöms att förstärkas av tillväxtekonomiernas omställning mot produkter och tjänster med ett högt förädlingsvärde. Tidigare var det industriarbetare utan högre utbildning vars jobb utmanandes av ekonomier med lägre löner. De närmsta åren kommer betydligt fler löne- och kompetensnivåer att utmanas. Ett exempel på strukturell påverkan kommer från utvecklingen av allt kraftfullare datorer, vilket ökar möjligheterna till automation. Det innebär i sin tur att allt fler arbeten i allt fler branscher kommer att automatiseras. En annan strukturell påverkan kommer från den tekniska utvecklingen inom vård och omsorg. Sammantaget accentuerar utvecklingen behovet av att stödja en omställning till nya kompetenser som underlättar strukturomvandlingen i Västsverige. Anställda i Västsverige behöver ha tillgång till livslångt lärande för att utveckla kompetens som stödjer olika omställningsbehov. Omvandlingstakten på arbetsmarknaden ställer krav på såväl individ som arbetsgivare och samhälle att hitta effektiva vägar för omställning oberoende av ekonomisk konjunktur. Att företag, särskilt små och medelstora, arbetar strategiskt med sin kompetensförsörjning är viktigt för att Västsveriges näringsliv ska vara fortsatt konkurrenskraftigt. Sammanfattningsvis prioriterar Västsverige följande för att möta omställningsbehoven på arbetsmarknaden: Möjligheterna för små och medelstora företag att arbeta med strategisk kompetensförsörjning. Möjligheter för sysselsatta i små- och medelstora företag att kompetensutvecklas. Ökad rörlighet på arbetsmarknaden genom tillgång till livslångt lärande för anställda. 16

186 2.2 Utvecklingsbehov 2: Matchning mellan utbildning och arbetsliv för ökad sysselsättning Internationell konkurrens och teknisk utveckling förändrar ständigt arbetsmarknadens efterfrågan på kompetens och ger bränsle åt strukturomvandlingen i Västsverige. Matchningen försvåras av att takten i strukturomvandlingen i många fall är högre än utbildningssystemets anpassningsförmåga. För invånare i Västsverige är de egna kunskaperna och kompetenserna avgörande för möjligheterna till karriärväxling, löneutveckling och rörlighet på arbetsmarknaden. En väl fungerande matchning är samtidigt avgörande för det västsvenska näringslivets konkurrenskraft och bristen på arbetskraft med relevant utbildning är ett stort tillväxthinder för näringslivet. På samma sätt är en fungerande matchning betydelsefull för välfärdssektorns utveckling. Ett problem i sammanhanget är att övergången från skola eller arbetslöshet till arbete tar allt längre tid. En anledning är en allt för svag överenstämmelse mellan yrkesutbildning och arbetsliv. Bland kvinnor anser cirka 43 procent som gått yrkesförberedande program att deras yrke inte stämmer överens med genomförd utbildning. För män är motsvarande siffra 36 procent. Prognoser över arbetsmarknadens efterfrågan på kompetens de kommande åren visar att den största bristgruppen är personer med yrkesinriktad gymnasieutbildning. Särskilt personer med omvårdnadsutbildning. Att personer med omvårdnadsutbildning är en bristgrupp tydliggör kopplingen mellan den demografiska utvecklingen, befolkningsutvecklingen och matchningsproblematiken i Västsverige. En ökande och åldrande befolkning leder till ett ökat behov av välfärdstjänster, vilket ökar behovet av personal inom hälso- och sjukvård, äldreomsorg och social omsorg. Stora pensionsavgångar och en relativt svag utveckling av antalet i förvärvsarbetande åldrar är en stor utmaning avseende kompetensförsörjningen av välfärdssektorn. En ytterligare faktor som förstärker matchningsproblematiken är kvinnors och mäns traditionella utbildnings- och yrkesval. Traditionella yrkes- och utbildningsval leder till svårigheter för företag inom teknik att rekrytera arbetskraft, vilka i dagsläget domineras av män. Majoriteten av kvinnorna väljer yrken inom vård, omsorg och skola. Motsvarande gäller för att få fler män att välja lärare- eller vårdyrken. En ökad jämställdhet på arbetsmarknaden ökar rörligheten och kan förbättra kompetensförsörjningen. Vidare bedöms efterfrågan på personer med enbart grundskoleutbildning eller endast teoretisk gymnasieutbildning att minska, samtidigt ökar efterfrågan på personer med högskoleutbildning. Förvärvsfrekvensen för kvinnor och män utan gymnasieutbildning i Västsverige är drygt 15 % lägre än för kvinnor och män med gymnasial utbildning. I gruppen med förgymnasialt utbildade finns också många med längre arbetslöshetstider. Sammanfattningsvis prioriterar Västsverige följande inom utvecklingsbehovet matchning mellan utbildning och arbetsliv för ökad sysselsättning: Kompetensförsörjning och nyrekrytering inom vård och omsorg för att möta kommande kompetensbehov. Främja en mer jämställd arbetsmarknad genom att bryta könstereotypa utbildnings- och yrkesval. Stärkt samverkan mellan utbildning och arbetsliv. Stärka förutsättningarna för att studie- och yrkesvägledning ska vara hela skolans ansvar. 17

187 2.3 Utvecklingsbehov 3: En mer inkluderande arbetsmarknad Den demografiska utmaningen i Västsverige förutsätter ett mer inkluderande förhållningssätt på arbetsmarknaden för att klara framtida välfärd och tillväxt. Detta ligger även i linje med Europa 2020 EU:s strategi för tillväxt och Västra Götalands och Hallands tillväxtstrategier. Västsverige har bland de högsta förvärvsfrekvenserna i landet, men det finns stora inomregionala skillnader. Det finns många kvinnor och män i Västsverige med en svag förankring på arbetsmarknaden och detta kan leda till ett långvarigt utanförskap. Orsaker till att kvinnor och män hamnar utanför arbetsmarknaden kan vara utbildning, diskriminering, funktionsnedsättning, språk, hälsa och/eller ålder. För kvinnor och män som varit borta från arbetsmarknaden kan ett jobb ge meningsfullhet i vardagen och ökad självkänsla. I vardagen exponeras vi för olika sociala och ekonomiska villkor, och förutsättningarna att påverka och kontrollera den egna livssituationen varierar. Detta innebär inte bara att vi har olika livsvillkor utan inverkar även på och hälsa och livslängd. De socioekonomiska förutsättningarna skiljer sig markant mellan olika delar inom regionen och inom kommunerna, vilket märks inte minst vad gäller sysselsättningsgrad, inkomst eller fullföljd utbildning. Klyftorna ökar mellan fattiga och rika bostadsområden. För att fler ska kunna delta i arbetslivet är det viktigt att minska de socioekonomiska skillnaderna. Studier visar att det är svårt att återföra människor till arbetslivet efter ett halvårslångt eller längre utanförskap, orsakat av sjukskrivning, arbetslöshet eller bådadera. Det ställer i sin tur krav på individuella, sociala, innovativa och flexibla lösningar, för att fler ska ha möjlighet att inträda eller närma sig arbetsmarknaden. Tillsammans med utomeuropeiskt födda är kvinnor och män med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmågan den grupp av arbetslösa som ökat snabbast de senaste åren. Huvudsakliga anledningen till att antalet arbetssökande med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ökat är att fler kvinnor och män som tidigare var sjukskrivna nu är inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Detta innebär att kvinnor och män som tidigare haft lång period av sjukskrivning återkommit till arbetskraften. Kvinnor och män med en psykisk funktionsnedsättning har den lägsta sysselsättningsgraden av inom målgruppen. För att öppna arbetsmarknaden för alla krävs helhetstänkande. Där utbyggnaden av samverkan mellan myndigheter och arbetsmarknadensparter utvecklas. Validering är ett effektivt verktyg för att ge kvinnor och män en kortare väg till arbetsmarknaden. Dock behövs tydliga riktlinjer och beslut från nationell nivå i frågan för att fullt nyttja dess potential. Sammanfattningsvis prioriterar Västsverige följande inom utvecklingsbehov en mer inkluderande arbetsmarknad: Ökad samverkan mellan relevanta aktörer som bidrar till att underlätta etableringen på arbetsmarknaden. Ge kvinnor och män förutsättningar att kunna etablera sig, återinträda på eller närma sig arbetsmarknaden efter egen förmåga. Förebygga och motverka diskriminering på arbetsmarknaden. Främja samverkan mellan myndigheter och andra aktörer för en inkluderande arbetsmarknad. 18

188 2.4 Utvecklingsbehov 4: Minska den psykiska ohälsan Försäkringskassans statistik visar att sjukskrivningar orsakade av psykisk ohälsa ökar och utskrivning av antidepressiva medel i Västsverige är bland de högsta i landet. Psykisk ohälsa ligger bakom en tredjedel av alla sjukskrivningar idag. Den vanligaste orsaken för sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa är stressrelaterade sjukdomar 4. Antalet sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa varierar beroende på var i regionen man bor. Begreppet psykisk ohälsa är ett vitt begrepp och innefattar nedsatt psykiskt välbefinnande till psykisk sjukdom t.ex. psykos, depression och psykiska funktionsnedsättning 5. Myndigheter och lokala aktörer har under framtagandet av regionala handlingsplanen lyft den ökande psykiska ohälsan, främst bland kvinnor. Detta bekräftas också av Försäkringskassans statistik. Psykisk ohälsa finns i alla åldersgrupper, och förekommer i flera olika grupper i samhället. Det som ofta lyfts fram den senaste tiden är den arbetsrelaterade psykiska ohälsan. Det är den vanligaste orsaken för sjukskrivning bland kvinnor i Västsverige. Sammanfattningsvis prioriterar Västsverige följande inom utvecklingsbehov minska den psykiska ohälsan: Samordnande insatser för kvinnor och män med sammansatt problematik, utifrån individens behov. Strukturell samverkan för att förebygga och minska psykisk ohälsa. Främja socialt företagande som en väg tillbaka till sysselsättning. 2.5 Utvecklingsbehov 5: Minskade Skolavhopp Unga kvinnor och män som saknar en fullständig gymnasieutbildning har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Detta för att kompetenskraven har ökat och fortsätter att öka. Utbildning, särskilt i unga år, minskar risken för utanförskap senare i livet. Övergången mellan utbildning och arbete fungerar väl för majoriteten av unga kvinnor och män. Trenden är att unga etablerar sig senare på arbetsmarknaden idag jämfört med för några årtionden och byter arbeten oftare än äldre. Unga som varken studerar eller arbetar är en relativt konstant grupp men andelen varierar inom regionerna, kommunerna och stadsdelarna i Västsverige. Unga kvinnor och män med en funktionsnedsättning har särskilt svårt etablera sig på arbetsmarknaden. SCB:s statistik visar att unga män i Västsverige halkar efter i utbildningen. Mindre än 40 procent av unga män går vidare till högskolestudier. På längre sikt påverkar detta möjligheterna att tillgodose behovet av kompetens i yrken där det krävs högre utbildning. Att alla har möjlighet att fullfölja sin gymnasieutbildning ökar kvinnor och mäns livschanser och stärker deras ställning på arbetsmarknaden. Det bidrar samtidigt till regionernas konkurrenskraft och rörligheten på arbetsmarknaden. Sammanfattningsvis prioriterar Västsverige följande inom utvecklingsbehovet minskade skolavhopp: Strukturell samverkan för att förebygga skolavhopp. 4 Statistik från Försäkringskassan Regional utvecklingsplan för vuxenpsykiatri, Västra Götalandsregionen 19

189 Aktivt arbeta både på struktur- och individnivå för kvinnor och män som hoppat av skolan i förtid. 2.6 Utvecklingsbehov 6: En förbättrad integration Under senare år har invandringen ökat kraftigt. Kvinnor och män som kommer till Västsverige har olika förutsättningar när de ska etablera sig här. Detta är både en möjlighet och en utmaning för de samhällsinstitutioner som arbetar med integration, oavsett om det gäller stöd vid etableringen, i vägledningsfrågor, validering av kunskaper och kompetenser, val av studier eller tillgång till arbete. I Västsverige, likt övriga riket, har utrikes födda kvinnor och män en lägre sysselsättningsgrad än inrikes födda. För utrikes födda är det vanligare att yrkesnivån inte matchar personens utbildningsnivå. Arbetsmarknadsetablering är en stor och viktig del av de utvecklingsbehov som finns gällande integration. Det behöver dock sättas i perspektivet att integration är mer än enbart arbetsmarknadsetablering. För att få till stånd ett framgångsrikt integrationsarbete behöver det även komma till stånd insatser som främjar social integration. I Västsverige finns ett stort behov av insatser för att bryta den sociala isolering många nyanlända upplever. Utrikes födda är ingen homogen grupp. Det tar olika lång tid att etablera sig på arbetsmarknaden. För utrikesfödda kvinnor tar det betydligt längre tid att etablera sig på arbetsmarknaden. Det nationella socialfondsprogrammet lyfter också att nyanlända kvinnor i lägre utsträckning tar del av arbetsförberedande insatser. Detta gör det angeläget att i Västsverige aktivt främja nyanlända kvinnors och mäns etablering, vilket ligger i linje med det nationella socialfondsprogrammets utpekade målgrupper. Möjligheterna för alla på arbetsmarknaden påverkas av många faktorer som ålder, utbildningsbakgrund, språkkunskaper och familjesituation. För nyanlända kvinnor och män är tiden man levt i Sverige också en viktig faktor för sysselsättningsgraden. Personer som kommit som skyddsbehövande eller som anhöriginvandrare har ofta svårare att etablera sig på arbetsmarknaden, svårast har kvinnor. Sammanfattningsvis prioriterar Västsverige följande inom utvecklingsbehovet integration: Ökad samverkan mellan relevanta aktörer för att underlätta nyanländas etablering. Attitydpåverkande för att motverka diskriminering och främja mångfald på arbetsmarknaden Ta tillvara på redan existerande kunskap och kompetens. 20

190 3. Programområden Den regionala handlingsplanen för Europeiska socialfonden i Västsverige omfattar två programområden: Kompetensförsörjning och Öka övergångarna till arbete. Varje område är uppdelat i investeringsprioriteringar utformade av kommissionen utifrån de 11 tematiska mål som är satta i det gemensamma ramverket för ESI-fonderna. Texten för respektive avsnitt inleds med gällande investeringsprioritering, följt av det tematiska målet som berörs. Efter det tematiska målet följer Västsveriges mål och prioriteringar. Översikt. Socialfondsprogrammet Tematiska mål Mål 10 Investera i utbildning och yrkesutbildning för livslångt lärande Mål 8 Främja varaktig sysselsättning och rörlighet Mål 9 Främja social integration, bekämpa fattigdom och diskriminering Investeringsprioriteringar 10.3 Stärka tillgången till livslångt lärande och höja arbetskraftens kunskaper 10.4 Underlätta övergången från utbildning till arbetsliv 8.1 Tillgång till sysselsättning för arbetssökande 8.2 Varaktig integration av ungdomar 9.1 Aktiv inkludering för att öka anställningsbarhet en Programområde Programområde 1 Kompetensförsörjning Programområde 2- Öka övergångarna till arbete Mål Mål 1.1 Mål 1.2 Mål 2.1 Mål 2.2 Mål 2.3 Bidra till sysselsättning, tillväxt och hållbart arbetsliv. Kompetensutv eckling för anställda och målgrupper i PO2 Utveckla och tillämpa metoder för att stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv Tillämpa och utveckla metoder för att arbetslösa ska komma närmare arbetsmarknad en Tillämpa och utveckla metoder för att underlätta ungas etablering på arbetsmarknad en Tillämpa och utveckla metoder för de som står långt ifrån arbetsmarknad en. Sammansatt problematik Målgrupp Sysselsatta och målgrupp PO2 Organisationer, myndigheter och företag Arbetslösa med flera Unga kvinnor och män (15-24 år) Arbetslösa med flera. Sammansatt problematik Horisontella Principer 21

191 3.1 Programområde 1 Kompetensförsörjning Programområde 1 riktar sig huvudsakligen mot redan sysselsatta kvinnor och män inom tematiskt mål 1.1 samt mot företag, myndigheter och organisationer inom tematisk mål 1.2. Det första tematiska målet (1.1) är därmed ett individinriktat tematisk mål medan tematiskt mål 1.2 avser strukturer och samverkan. Investeringsprioritering 10.3 Att stärka lika tillgång till livslångt lärande för alla åldersgrupper i formella, icke-formella och informella sammanhang, höja arbetskraftens kunskaper, färdigheter och kompetens och främja flexibla utbildningsvägar inklusive genom yrkesvägledning och validering av förvärvad kompetens Mål 1.1 Bidra till sysselsättning, tillväxt och ett hållbart arbetsliv genom kompetensutveckling som utgår från verksamhetens krav och arbetsmarknadens behov. Satsningarna ska bidra dels till att ställningen på arbetsmarknaden stärks för deltagande kvinnor och män, dels till att tillgodose arbetsmarknadens behov av arbetskraft och kompetens. Det tematiska målets koppling till regionala tillväxtstrategier Tillväxtstrategierna för Region Halland och Västra Götalandsregionen betonar vikten av att fortsätta utvecklas som kunskapsregioner för att stärka konkurrenskraften. En god kompetensförsörjning i företag och organisationer bidrar till ökad rörlighet på arbetsmarknaden och ökar förmågan till omställning. Tillväxtstrategierna betonar också behovet av en mer jämställd och inkluderande arbetsmarknad liksom vikten av en förbättrad matchning mot framtida kompetensbehov. Vidare bidrar kompetensutveckling av redan sysselsatta till ökad innovationsförmåga och stärker den enskildes ställning på arbetsmarknaden. Regionens kvalitativa mål och prioriteringar Kvalitativa mål Stärka kvinnors och mäns ställning på arbetsmarknaden Minskning av antalet små- och medelstora företag som upplever brist på kompetens som ett hinder för utveckling genom kompetensutveckling Skapa förutsättningar för stärkt kompetensförsörjning inom vård och omsorg genom kompetensutveckling och nyrekrytering Prioriterade områden - Kompetensförsörjning Målgruppen för insatser inom det tematiska målet är alla sysselsatta, såväl företagare som anställda, oavsett anställningsform och tidslängd och inom privat och offentlig sektor, samt verksamma inom den sociala ekonomin. Målgruppsdefinitionen är bred i syfte att möta behov av kompetensutveckling i alla typer av verksamheter. Målgruppen inom programområdet omfattar dessutom kvinnor och män som är prioriterade inom programområde 2. 22

192 I den Västsvenska handlingsplanen prioriteras kompetensutvecklingsinsatser i små- och medelstora företag samt inom vård och omsorg. Förutsättningar för ett livslångt lärande och tillgång till kontinuerlig kompetensutveckling på arbetsplatsen är väsentligt för att bibehålla och stärka konkurrenskraften i Västsverige. Insatserna syftar till att kvinnor och män i målgruppen utvecklar kompetens som är relevant utifrån framtida arbetsmarknadsbehov såväl som arbetsgivarens behov av kompetens. Detta synliggörs i en analys av verksamhetens förutsättningar, möjligheter och behov. Analysen ska också synliggöra befintlig erfarenhet och kompetens hos redan anställda i verksamheten. Ledningen och de anställdas engagemang och delaktighet i analysen, planeringen och genomförandet utgör en förutsättning för att skapa en lärande miljö på arbetsplatsen. Omvandlingen på arbetsmarknaden gör att kunskapskraven höjs, vilket ställer nya krav på omställningsförmåga hos både arbetsgivare och arbetstagare. Med kompetensförsörjning avses både kompetensutvecklingen för sysselsatta och verksamhetens förmåga att arbeta strategiskt med kompetensförsörjning. Med förnyad eller utvecklad kompetens stärks kvinnors och mäns möjligheter att klara pågående strukturomvandling. Det ger kvinnor och män handlingsalternativ och skapar förutsättningar för ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Kvinnor och män som deltar i insatser ska stärka sin position på den egna arbetsplatsen, samtidigt som deras förmåga till omställning och karriärväxling ökar. Validering är ett viktigt verktyg i sammanhanget. Förutsättningarna behöver förbättras för att fler små- och medelstora företag ska kunna växa. Den generellt sett låga utbildningsnivån är på sikt ett hot mot konkurrenskraften och de sysselsattas möjligheter på arbetsmarknaden. För att små- och medelstora företag ska fortsätta vara konkurrenskraftiga krävs ett ökat användande av strategisk kompetensförsörjning samt kompetensutveckling av anställda kvinnor och män. Den demografiska utvecklingen kommer att leda till stora kompetensbehov inom vård och omsorg. För att klara av att bibehålla en fungerande välfärd är det viktigt att kontinuerligt kompetensutveckla sysselsatta inom sektorn, såväl som arbeta strategisk med nyrekrytering och kompetensförsörjning i stort. Genom att kvinnor och män i prioriterade grupper inom programområde 2 kan delta i kompetensutvecklingsinsatserna skapas förutsättningar för dessa målgrupper att få arbetslivserfarenhet, referenser och tillgång till arbetsrelevanta nätverk. Insatser med målgrupper från programområde 2 kan även underlätta för deltagande organisationers och verksamheters tillgång till arbetskraft med rätt kompetens. I vissa branscher har parterna tecknat yrkesintroduktionsavtal eller motsvarande, vilket ger möjligheter till anställningar där arbete kombineras med handledning och utbildning. Enligt det operativa programmet ska både den nationella och regionala planen prioritera bransch -och partsgemensamma projektinitiativ som på motsvarande sätt syftar till att, genom kompetensutveckling och lärande på arbetsplatsen, bredda vägarna in på arbetsmarknaden för personer som saknar relevant yrkeserfarenhet och som hör till de prioriterade grupperna. 6 6 Insatser gällande yrkesintroduktionsavtal ska komplettera den verksamhet som bedrivs av arbetsförmedlingen och rikta sig till andra målgrupper än de som idag omfattas av det ekonomiska stödet för yrkesintroduktionsanställningar, i enlighet med EU:s statsstödsregler. Det är därmed modellen som yrkesintroduktionsavtalen bygger på som främjas. 23

193 Exempel på insatser Genomföra kunskapshöjande aktiviteter för verksamma inom små- och medelstora företag i syfte att stärka kvinnors och mäns möjligheter och ställning på arbetsmarknaden Genomföra kunskapshöjande aktiviteter för verksamma inom vård och omsorg i syfte att stärka kvinnors och mäns möjligheter och ställning på arbetsmarknaden Genomföra kunskapshöjande aktiviteter för kvinnor och män i syfte att möta specifika kompetensbehov som finns inom verksamheten eller på arbetsmarknaden Tillämpa och utveckla metoder för strategisk kompetensförsörjning i företag och organisationer Genomföra kompetensutvecklingsinsatser med blandade målgrupper från programområde 1 och 2 i syfte att både kompetensutveckla och nyrekrytera Genomföra kunskapshöjande insatser för att motverka diskriminering och bidra till en mindre könssegregerad arbetsmarknad Regionens kvantitativa målvärde Respektive regions kvantitativa målvärde kommer att fastställas av Svenska ESF-rådet utifrån en framtagen fördelningsmodell 24

194 Investeringsprioritering 10.4 Att förbättra utbildningens relevans för arbetsmarknaden, underlätta övergången från utbildning till arbete, förstärka yrkesutbildningssystemen och deras kvalitet, inbegripet genom mekanismer för att förutse kompetensbehoven, anpassning av kursplaner och inrättande och utveckling av arbetsbaserade system för lärande, inbegripet system med både teori och praktik och lärlingssystem Mål 1.2 Utveckla och tillämpa metoder och former för samverkan vilka förstärker koppling mellan utbildning och arbetsliv. Det tematiska målets koppling till regionala tillväxtstrategier Tillväxtstrategierna i Västra Götaland och Halland betonar att samverkan mellan skola och arbetsliv behöver stärkas för att få fler i sysselsättning och för att möta framtida kompetensbehov. Samverkan mellan arbetslivet och utbildningsanordnare är nödvändig för höja kvalitén inom yrkesutbildning, förbättra dess arbetsmarknadsrelevans och göra dem mer attraktiva. Förbättrad vägledning och validering bidrar till bättre matchning på arbetsmarknaden och ger kvinnor och män förutsättningar att göra välgrundade val. Strukturer som tydligare kopplar samman utbildningssystemet utbud med arbetslivets kommande behov behöver utvecklas. Regionens kvalitativa mål och prioriteringar Kvalitativa mål Utveckla och tillämpa metoder som gör studie- och yrkesvägledning till hela skolans ansvar Vidareutveckla stödstrukturer för ökad samverkan mellan skola och arbetsliv Vidareutveckla och tillämpa metoder för kvalitetssäkring av det arbetsplatsförlagda lärandet Prioriterade områden - Strukturer för arbetsplatsförlagt lärande och en stärkt koppling mellan utbildning och arbetsliv Målgruppen omfattar organisationer, myndigheter, företag och andra arbetsgivare inom privat, offentlig och den sociala ekonomin. Ett fungerande arbetsplatsförlagt lärande utgör en central del i utvecklingen av modeller för yrkesutbildning. Lärande på arbetsplatsen inom ramen för gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning och yrkeshögskolan ska ge eleven aktuell yrkeskunskap, ett vidgat perspektiv på arbetsmarknaden och möjliga studievägar, såväl som att möjliggöra kontakt med framtida arbetsgivare. För att förbättra tillgång och kvalitet i det arbetsplatsförlagda lärandet krävs en ökad samverkan mellan skola och arbetsliv och satsningar på att etablera eller vidareutveckla strukturer för samverkan. I den Västsvenska handlingsplanen kommer tre områden att prioriteras: kvalitetssäkring av det arbetsplatsförlagda lärandet inom yrkesutbildning, strukturer för ökad samverkan mellan utbildningsanordnare och arbetsliv samt strukturer som möjliggör studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar. Regionala och lokala insatser utgår från befintliga strukturer. 25

195 Utveckling av yrkesutbildningar och arbetsplatsförlagt lärande syftar till att förstärka utbildningens relevans och kvalitet. För Västsverige kan detta innebära att vidareutveckla den collegeverksamhet som finns i regionen, kopplat till nationella riktlinjer för kvalitetssäkring. Det kan även innebära vidareutveckling av strukturer som berör programråd och ledningsgrupper för yrkesutbildning på olika nivåer, för att säkerställa arbetslivets möjlighet att medverka och påverka. Det kan också innebära en ökad samverkan mellan yrkeslärare och arbetsgivare för ökad kvalitet i det arbetsplatsförlagda lärandet för lärlingar och elever. Samverkan mellan bransch och utbildningsanordnare kan även förstärkas genom att utveckla och implementera standarder för kvalitetssäkring av validering av kompetens eller tillämpa valideringsmodeller som syftar till att förkorta tiden som vuxenstuderande. Samverkan kan även innebära gemensamt arbete mellan företag, branscher och utbildningsanordnare avseende tillämpning av det nationella kvalifikationsramverket (NQF). Studie och yrkesvägledning spelar en viktig roll för att stärka samverkan mellan utbildning och arbetsliv. Strukturer där ansvaret för studie- och yrkesvägledning och arbetslivsorientering inte enbart vilar på studie- och yrkesvägledaren utan är hela skolans ansvar, behöver utvecklas. Metoder som kan bredda yrkesvalen hos unga kvinnor och män samt öka attraktiviteten för yrkesutbildningar behöver skapas. En breddning av yrkesval kan också ske genom att förtydliga yrkesingångar och karriärmöjligheter för kvinnor och män. Exempel på insatser Praktik och kompetensutveckling för yrkeslärare och handledare hos arbetsgivare i syfte att förbättra kvalitén inom yrkesutbildning Utveckling och kvalitetssäkring av collegeverksamhet i Västsverige Vidareutveckling av stödstrukturer som underlättar det arbetsplatsförlagda lärandet Metodutveckling som möjliggör en gemensam tillämpning av det nationella kvalifikationsramverket (NQF) inom en viss bransch Metodutveckling för en förbättrad individanpassning av utbildning på alla nivåer i kombination med validering Utveckling och tillämpning av metoder som möjliggör studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar och som motverkar könstraditionella yrkes- och utbildningsval Utveckla goda arbetsgivarkontakter som, utifrån arbetsgivarens behov, ökar möjligheterna för de som står långt från arbetsmarknaden att få arbete Samverkan för att synliggöra strukturer som förhindrar ett mer effektivt nyttjande av existerande och framtida utbildningar 26

196 3.2 Programområde 2 Öka övergångarna till arbete Programområde 2 syftar till att få kvinnor och män som står långt ifrån arbetsmarknaden att utvecklas och komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden. Insatserna inom programområdet riktar sig till kvinnor och män som: - är unga (15-24 år) - är långtidsarbetslösa (mer än 12 månader) - är nyanlända invandrare - har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, eller - är eller har varit sjukskrivna och har behov av stöd för återgång till arbete I den Västsvenska handlingsplanen prioriteras olika målgrupper inom olika tematiska mål: - Tematiskt mål 2.1 (Öka övergångarna till arbete): Nyanlända invandrare och långtidsarbetslösa (mer än 12 månader) - Tematiskt mål 2.2 (Unga kvinnor och mäns etablering i arbetslivet och deltagande i utbildning): Unga (15-24 år) - Tematiskt mål 2.3 (Aktiv inkludering): Kvinnor och män med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, eller är eller har varit sjukskrivna i behov av återgång till arbete Investeringsprioritering 8.1 Tillgång till anställning för arbetssökande och icke-förvärvsarbetande, inbegripet långtidsarbetslösa och personer som befinner sig långt från arbetsmarknaden, samt genom lokala sysselsättningsinitiativ och stöd till arbetstagarnas rörlighet Mål 2.1 Tillämpa och utveckla metoder som bidrar till att kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden utvecklas och kommer i arbete eller kommer närmare arbetsmarknaden. Det tematiska målets koppling till regionala tillväxtstrategier De regionala tillväxtstrategierna lyfter vikten av att skapa en inkluderande och hållbar arbetsmarknad där alla kan bidra utifrån sina förutsättningar. Strategierna lyfter även vikten av att förkorta vägen till arbetsmarknaden. Genom ökad anställningsbarhet kan fler komma i arbete, vilket ökar kvinnors och mäns möjlighet att bestämma över sina egna liv samt ökar delaktigheten i samhället. Att fler får förutsättningar att komma i sysselsättning är också avgörande för en fungerande arbetsmarknad och viktigt för att förbättra integrationen i samhället. Regionens kvalitativa mål och prioriteringar Kvalitativa mål Tiden fram till sysselsättning, praktik eller utbildning kortas för deltagande kvinnor och män samt stärker deras ställning på arbetsmarknaden Underlätta etablering på arbetsmarknaden för nyanlända kvinnor och män Relevanta främjandeaktörer utvecklar samverkan i syfte möta målgruppens behov 27

197 Prioriterade områden - Öka övergångarna till arbete Inom ramen för den Västsvenska handlingsplanen kommer nyanlända invandrare och långtidsarbetslösa (mer än 12 månader) kvinnor och män att prioriteras. Målgruppen nyanlända invandrare är särskilt betydelsefull. Insatser inom programområdet kan även omfatta kvinnor och män verksamma inom den privata, den offentliga och den sociala ekonomin, vilka inom sina respektive verksamheter kan bidra till att stärka övergången till arbete för kvinnor och män inom de prioriterade grupperna. Det kan till exempel handla om medverkan i metodutveckling eller deltagande i kompetensutveckling som rör en viss metodik inom ramen för ett projekt. För att stärka arbetsgivarens möjligheter att erbjuda arbete eller praktik kan utbildning för sysselsatta i till exempel handledning och anpassning av arbetets innehåll och organisering ha stor betydelse För att öka övergångarna till arbete behöver metoder utvecklas, prövas eller tillämpas. Insatserna ska vara i linje med den nationella arbetsmarknadspolitiken och syfta till att förstärka och utveckla denna. En hög grad av individanpassning är möjligt. Genom främjande av entreprenörskap och nyföretagande möjliggörs fler vägar till sysselsättning. I dagsläget tar det lång tid för nyanlända kvinnor och män att etablera sig på arbetsmarknaden. Utan aktivt stöd riskerar målgruppen att hamna i långvarigt utanförskap. Som grupp är nyanlända invandrare är heterogen i fråga om ålder, hälsa och utbildnings- och yrkesbakgrund. Detta ställer höga krav på kompetens hos de personer som verkar i etableringssystemen för nyanlända, men även för andra samhällsinstitutioner. Det är därför av stor vikt att kontinuerligt utveckla och förstärka systemen för integration av nyanlända kvinnor och män, för att på så vis underlätta etablering. Kvinnor och män som stått utanför arbetsmarknaden en längre tid har ofta särskilt svårt att komma tillbaka. En problematik i sammanhanget är att kvinnor och män inom målgruppen ofta inte kan verifiera sin kompetens på grund av att de inte har formella meriter eller dokumenterad arbetslivserfarenhet. Det finns strukturella problem rörande valideringsverksamheten som behöver lösas och utvecklas för att motsvara individens, arbetslivets och samhällets behov. Utrikes födda har generellt en högre arbetslöshet än inrikes födda. Dessutom präglas gruppen utrikes födda kvinnor generellt av en högre arbetslöshet än utrikes födda män. Dessa skillnader kvarstår oavsett utbildningsnivå och representerar en stor utmaning för samhället. Utmaningen består i att bryta den strukturella diskrimineringen av utrikes födda samt att bättre ta tillvara på den kunskap och kompetens kvinnor och män har. Attitydpåverkan hos arbetsgivare och övriga aktörer kring mekanismer bakom diskriminering på arbetsmarknaden är därför en viktig del inom det tematiska målet. Exempel på insatser Tillämpa och utveckla metoder för att underlätta etablering av nyanlända kvinnor och män på arbetsmarknaden Vidareutveckla samverkan bland relevanta främjandeaktörer för att underlätta etablering av nyanlända kvinnor och män på arbetsmarknaden Tillämpa och vidareutveckla metoder för att fler kvinnor och män ska komma i sysselsättning Utveckling av system för kvalitetssäkrad validering av kompetens förvärvad utomlands Genomföra attitydpåverkande insatser för att motverka diskriminering på arbetsmarknaden Genomföra attitydpåverkande insatser för att främja nyföretagande och entreprenörskap Tillämpa och utveckla metoder för fördjupad samverkan mellan social ekonomi och arbetsliv för att skapa nya vägar till arbetsmarknaden 28

198 Regionens kvantitativa målvärde: Respektive regions kvantitativa målvärde kommer att fastställas av Svenska ESFrådet utifrån en framtagen fördelningsmodell 29

199 Investeringsprioritering 8.2 Varaktig integration på arbetsmarknaden för ungdomar, särskilt de som inte arbetar eller studerar, inklusive ungdomar som löper risk för social utestängning och ungdomar från marginaliserade grupper, vilket inbegriper genomförandet av ungdomsgarantin Mål 2.2 Tillämpa och utveckla metoder som underlättar unga kvinnors och mäns etablering i arbetslivet och deltagande i utbildning. Det tematiska målets koppling till regionala tillväxtstrategier Både Västra Götaland och Halland har i sina tillväxtstrategier tydliga mål om att minska skolavhoppen. Det behöver finnas stödstrukturer för att unga kvinnor och män ska fullfölja sina studier. Därmed ökar förutsättningarna för att fler ska gå vidare till eftergymnasiala studier. Att identifiera och hjälpa de unga kvinnor och män som varken arbetar eller studerar är viktigt för att ge stöd för återgång till utbildning eller sysselsättning. Regionens kvalitativa mål och prioriteringar Kvalitativa mål Deltagande unga kvinnor och män kommer tillbaka i utbildning eller sysselsättning Relevanta främjandeaktörer utvecklar sin samverkan i syfte att identifiera och möta unga kvinnors och mäns behov som hoppat av skolan Utveckla eller tillämpa metoder som förebygger skolavhopp från gymnasieskolan Prioriterade områden - Ungas etablering i arbetslivet och deltagande i utbildning Målgruppen för insatserna är unga kvinnor och män (15-24 år) samt relevanta främjandeaktörer som i sina respektive verksamheter kan bidra till att minska antalet unga kvinnor och män som lever i utanförskap. Syftet är att stärka ungas etablering på arbetsmarknaden. Den Västsvenska handlingsplanen prioriterar unga kvinnor och män som varken arbetar eller studerar. Vidare prioriteras förebyggande arbete mot skolavhopp samt samverkan för att identifiera och hjälpa unga kvinnor och män som varken arbetar eller studerar att återgå till utbildning eller sysselsättning. För att öka övergångarna till fortsatt utbildning eller sysselsättning behöver metoder tillämpas och vid behov utvecklas. En högre grad av individanpassning är möjlig. Projekt kan i större utsträckning göras i samverkan mellan olika aktörer. Metoder i syfte att bryta könsstereotypa arbetsroller och bredda yrkesvalen för unga kvinnor och män är viktiga. En avklarad gymnasieutbildning är på många sätt en förutsättning för att etablera sig på arbetsmarknaden. Gruppen unga kvinnor och män som varken arbetar eller studerar behöver minska och fler unga kvinnor och män måste för stöd och förutsättningar att kunna fullfölja sin gymnasieutbildning. 30

200 För att minska antalet unga kvinnor och män som hamnar i utanförskap krävs långsiktigt hållbara och effektiva strukturer som underlättar en återgång till utbildning eller arbete. Strukturer och samverkan mellan relevanta främjandeaktörer på lokal och regional nivå är därmed viktiga. Sådana insatser bör komplettera åtgärderna inom ramen för det kommunala informationsansvaret 7 som 2015 övergår till ett kommunalt aktivitetsansvar 8. Insatserna kan också komplettera ordinarie arbetsmarknadspolitiska program så att dessa i ökad utsträckning når ut till ungdomar som varken arbetar eller studerar, bland annat genom uppsökande aktiviteter. Förebyggande insatser är angelägna för att motverka att unga kvinnor och män hamnar i utanförskap. Under programperioden genomfördes många satsningar på området, vilka det är viktigt att dra lärdom av. Socialfonden ska stödja insatser som syftar till att utveckla arbetet med att motverka och förebygga elevers avhopp från gymnasieskolan, där tidiga insatser visat sig vara mest effektiva. Sådana insatser kan bland annat inriktas på att utveckla, pröva och tillämpa metoder och arbetssätt i kombination med direkt relaterad kompetensutveckling för lärare, studieoch yrkesvägledare, elevhälsan, arbetskonsulenter och andra berörda som i sina yrkesroller kan bidra till att förebygga framtida skolavhopp. Insatser kan också kopplas till studie- och yrkesvägledningen i grundskolan, för att förebygga skolavhopp och förstärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv. Exempel på insatser Vidareutveckla och tillämpa metoder för att öka återgången till utbildning eller sysselsättning för unga kvinnor och män som varken arbetar eller studerar Insatser för att utveckla flexibla och individanpassade lärandeformer för de kvinnor och män som varken är i sysselsättning eller utbildning Ökad samverkan och samarbete bland relevanta främjandeaktörer som bidrar till att uppfylla kommunens aktivitetsansvar/informationsansvar Kompetensutveckling av relevanta främjandeaktörer som i sin yrkesroll kan bidra till att minska skolavhoppen Utveckla och tillämpa metoder för entreprenöriellt lärande i syfte att motverka skolavhopp Utveckling av stödstrukturer och system för validering av utländska betyg. Samverkan kring aktiviteter för unga kvinnor och män utanför skola och arbete, i syfte att öka övergångarna till utbildning eller sysselsättning Regionens kvantitativa målvärde: Respektive regions kvantitativa målvärde kommer att fastställas av Svenska ESFrådet utifrån en framtagen fördelningsmodell 7 Kommunerna har ansvar för att följa upp och hålla kontakt med ungdomar som inte fyllt 20 år, och som inte fyllt 20 år, och som inte genomför eller har fullföljt en utbildning inom nationella program i gymnasieskolan eller i gymnasiesärskolan, i syfte att erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. 8 I proposition Med fokus på unga en politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande (prop. 2013/14:191) lämnar regeringen förslag till en rad förtydliganden i det kommunala informationsansvaret. Lagändringarna föreslås träda i kraft januari

201 Investeringsprioritering 9.1 Aktiv integration, inklusive för att främja lika möjligheter, aktivt deltagande samt förbättra anställningsbarheten Mål 2.3 Tillämpa och utveckla metoder som bidrar till att kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden utvecklas och kommer i arbete eller kommer närmare arbetsmarknaden. Det tematiska målets koppling till regionala tillväxtstrategier Tillväxtstrategierna för Västra Götaland och Halland betonar vikten av en öppen, jämställd och inkluderade arbetsmarknad som ger fler invånare möjligheter att komma i arbete eller närmare arbete. Delaktighet i arbetslivet har positiva effekter för hälsan och ger kvinnor och män möjligheter att forma sitt eget liv. För de som varit borta från arbetsmarknaden en längre tid är ohälsan högre. Här spelar den sociala ekonomin en viktig roll som möjliggörare. Fler behöver få stöd och hjälp att komma in på arbetsmarknaden eller närma sig den. Regionens kvalitativa mål och prioriteringar Kvalitativa mål Deltagande kvinnor och män stärker sin ställning på arbetsmarknaden genom ökad kompetens, större nätverk och ökad självkänsla Tillämpa och utveckla metoder som underlättar för deltagande kvinnor och män med psykisk ohälsa att återgå till arbetsmarknaden Relevanta främjandeaktörer utvecklar samverkan i syfte att möta målgruppens behov Prioriterade områden - Aktiv inkludering för att öka deltagarnas anställningsbarhet Målgrupperna är kvinnor och män som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och som är i behov av stöd för återgång till arbete, samt kvinnor och män som är eller har varit sjukskrivna i behov av stöd för återgång till arbete. Insatser inom programområdet kan även omfatta personer verksamma inom den privata, offentliga sektorn, samt inom den sociala ekonomin, vilka inom sina respektive verksamheter kan bidra till att stärka övergången till arbete för kvinnor och män i de prioriterade grupperna. Det kan till exempel handla om medverkan i metodutveckling eller kompetensutveckling som rör en viss metodik inom ramen för ett projekt. Utbildning för sysselsatta i till exempel handledning och anpassning av arbetets innehåll och organisering kan ha stor betydelse för arbetsgivarens möjligheter att erbjuda arbete eller praktik. Insatserna i den Västsvenska handlingsplanen kommer att inriktas på att utveckla en strukturerad och långsiktigt hållbar samverkan mellan relevanta främjandeaktörer för att möta målgruppens behov, utveckla och tillämpa metoder för att målgruppen ska komma i sysselsättning eller närmare arbetsmarknaden samt förebyggande arbete för att minska antalet kvinnor och män som har en psykisk ohälsa. För att öka övergångarna till arbete behöver metoder utvecklas, tillämpas eller prövas. Insatserna ska vara i linje med den nationella arbetsmarknadspolitiken. 32

202 Kvinnor och män som har en sammansatt problematik måste ges förutsättningar att efter egen förmåga uppnå den utbildning och kompetens som krävs för inträde eller återinträde på arbetsmarknaden. För vissa individer och grupper innebär detta ett ökat behov av stöd. Det är angeläget att utveckla väl fungerande former för samverkan mellan kommunen (inbegripet socialtjänst, arbetsmarknadsförvaltning och skola), hälso- och sjukvården, arbetsförmedlingen, försäkringskassan och andra relevanta aktörer för att på ett bättre sätt tillmötesgå målgruppens behov. I dessa sammanhang krävs samordnade insatser från flera aktörer för att individerna ska få det stöd de behöver för att komma in och stanna i arbetslivet. I Västsverige har antalet kvinnor och män som lider av psykisk ohälsa i någon form vuxit de senaste åren. Speciellt utsatt är gruppen unga kvinnor. Den ökande andelen kvinnor och män som står utanför arbetsmarknaden på grund av psykisk ohälsa är ett växande problem där utmaningen ligger i att förebygga den psykiska ohälsan såväl som att möjliggöra en väg tillbaka till eller närmare arbetsmarknaden. För att skapa en inkluderande och jämställd arbetsmarknad är attitydpåverkan en viktig del. Det lägger grunden för att skapa mer tillgängliga arbetsplatser. I samband med insatser som syftar till att skapa mer tillgängliga arbetsplatser kan man med fördel nyttja de ekonomiska stöd till arbetsgivare som arbetsförmedlingen erbjuder, till exempel vid anställning av kvinnor och män med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Den sociala ekonomins förmåga till sociala innovationer och tjänster spelar en viktig roll när det gäller att skapa nya innovativa vägar in i arbetslivet för kvinnor och män som står långt ifrån arbetsmarknaden, till exempel genom arbetsintegrerade sociala företag. Sådana företag och ideella verksamheter skapar möjligheter till rehabilitering, arbetsträning och förrehabilitering och återgång till arbete för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden på grund av nedsatt arbetsförmåga eller långvarig sjukdom, och som har behov av omställning till nytt arbete. Exempel på insatser Utveckling och tillämpning av metoder med hög individanpassning för att kvinnor och män med en funktionsnedsättning ska kunna återgå till arbete eller komma närmare arbetsmarknaden Utveckla stödet för kvinnor och män i målgruppen under etableringsfasen av en anställning. Insatser kan även kombineras med utvecklandet av stödsystem för arbetsgivare som anställer eller tar emot kvinnor och män med en funktionsnedsättning och långtidsarbetslösa till arbetsplatserna. Utveckling av en långsiktig och effektiv samverkan mellan relevanta främjandeaktörer i syfte att möta målgruppens behov Kraftsamling bland relevanta främjandeaktörer för att minska den psykiska ohälsan Påverka attityder hos arbetsgivare och stödja dem i deras arbete för att utveckla rutiner och metoder som främjar lika möjligheter på arbetsplatsen och som säkerställer att diskriminering inte förekommer. Tillämpning och utveckling av metoder för att uppnå en god psykosocial och fysisk arbetsmiljö som ökar tillgängligheten på arbetsplatsen Utveckling av socialt företagande och annan verksamhet inom den sociala ekonomin i syfte att bredda arbetsmarknaden 33

203 Regionens kvantitativa målvärde: Respektive regions kvantitativa målvärde kommer att fastställas av Svenska ESFrådet utifrån en framtagen fördelningsmodell 34

204 4. Horisontella principer 4.1. Hållbar utveckling Ekonomisk, social och ekologisk långsiktigt hållbar utveckling hänger samman. Hållbar utveckling förutsätter en effektiv ekonomi, men också att resurserna brukas utan att förbrukas, en god social sammanhållning och att demokratiska grundvärden respekteras. De tre dimensionerna av hållbar utveckling ska utvecklas parallellt och ömsesidigt förstärka varandra. Givet det nationella programmets övergripande målsättning om en väl fungerande arbetsmarknad och en varaktigt ökad sysselsättning, står den sociala dimensionen i centrum. Hållbar utveckling ska därmed i förhållande till socialfondens insatser ses ur dess sociala dimension i form av respekten för mänskliga rättigheter, inklusive rätten till arbete och jämställdhet. I de horisontella principerna förtydligas detta med formuleringarna: främja lika möjligheter och icke-diskriminering och främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Med hjälp av kompetensutveckling och möjligheten till individuell utformning kan kvinnor och män inom prioriterade målgrupper få, finna och behålla ett arbete. På så vis kan Socialfonden bidra till ett hållbart arbetsliv där kvinnors och mäns kompetens och potential tas tillvara. Den ekologiska dimensionen beaktas genom socialfondens insatser för ökad sysselsättning och tillväxt kan kombineras med ett miljöperspektiv som utgår från miljökvalitetsmålen, med särskild fokus på förebyggande av och anpassning till klimatförändringarna. Detta kan ske genom stöd för kompetensutveckling och kompetensförsörjning som underlättar övergången till en koldioxidsnål ekonomi och främjar framväxten av nya, gröna jobb. Insatser inom den Västsvenska regionala handlingsplanen med koppling till den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling kan till exempel relateras till kompetensutvecklings- eller kompetensförsörjningsinsatser riktade mot verksamheter inom sektorer som till exempel livsmedel, gröna näringar eller maritim utveckling, oavsett programområde. Dessa branscher är prioriterade styrkeområden i Västsverige med stort fokus på hållbart miljöarbete. Kunskaper och erfarenheter av vikt i tillämpningen av den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling kan sökas bland annat genom inom ramen för den Västsvenska fondsamordningen Främja lika möjligheter och icke-diskriminering Frihet från diskriminering är en mänsklig rättighet. I svensk lagstiftning finns skydd mot diskriminering som har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det finns också krav på att arbetsgivare ska vidta aktiva åtgärder för att förhindra diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter. Gällande tillgänglighet för kvinnor och män med funktionshinder har regeringen som mål att skapa ett samhälle utan hinder för delaktighet och jämlikhet i levnadsvillkor för kvinnor och män med funktionsnedsättning. Trots detta förekommer diskriminering inom olika samhällsområden, inte minst i arbetslivet. Diskriminering medför att kompetens inte tas tillvara. Samtidigt förlängs tiden i arbetslöshet för vissa kvinnor och män, medan andra tvingas ta arbeten under sin kvalifikationsnivå. Förutsättningarna är desamma i Västsverige som för riket i stort. Dessutom förstärker den könssegregerade arbetsmarknaden och segregationen inom de större städerna problematiken ytterligare med ökad risk för polarisering av samhället som följd. 35

205 Den direkta, individuella, diskrimineringen är ett hinder för att uppnå målet om lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för alla. Men det finns också regler, rutiner, normer, vedertagna förhållningssätt och beteenden i institutioner och andra samhällsstrukturer som utgör strukturella hinder för olika grupper att uppnå lika rättigheter och möjligheter. Lika villkor vad gäller arbete är en grundläggande förutsättning för att alla ska ha möjlighet att delta fullt ut i samhället. Gällande tillgänglighet för kvinnor och män med funktionsnedsättning behöver arbetet fokuseras på att röja undan hinder för kvinnor och män med olika funktionsnedsättningar att bli delaktiga i arbetslivet. Därigenom kan kompetensen i arbetslivet vidgas och arbetskraftsdeltagandet öka Icke-diskriminering tillämpas som en horisontell princip, vilket innebär att det inom projekten ska finnas en god kunskap om förekomst av och mekanismer bakom diskriminering, samt att denna kunskap används i utformning och genomförande av projekten. Tillgänglighet för kvinnor och män med funktionsnedsättning ska tillämpas genom att bidra till förutsättningar för en mer inkluderande arbetsmarknad som kan öppna möjligheter för fler kvinnor och män med funktionsnedsättning att få arbete på lika villkor Främja jämställdhet mellan kvinnor och män Den svenska jämställdhetspolitiken utgår från att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Bland annat innefattar detta att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämställdhetsintegrering är regeringens, såväl som Västra Götalands och Hallands huvudsakliga strategi för att uppnå det jämställdhetspolitiska målet, vilket innebär att jämställdhet ska beaktas i allt beslutsfattande på alla nivåer. Region Halland och Västra Götalandsregionen har anslutit sig till respektive länsövergripande strategi för jämställdhetsintegrering, vars mål överensstämmer med regeringens. Även om vi har gått mot ett mer jämställt samhälle är vi långt ifrån jämställda i Västsverige. Kvinnor tjänar mindre än vad män gör i snitt och makten fördelas i huvudsak fortfarande till män. Västsveriges arbetsmarknad är kraftigt könssegregerad och de könsstereotypa mönstren som råder på arbetsmarknaden reproduceras alltjämt vid val av utbildning i yngre åldrar. Såväl Socialfonden som de länsövergripande strategierna för Halland och Västra Götaland har som mål att den könssegregerade arbetsmarknaden ska brytas. Genom den horisontella principen för jämställdhet mellan kvinnor och män ska insatser bidra till att skapa ett förutsättningar för ett hållbart arbetsliv för både kvinnor och män. Ett jämställdhetsperspektiv är integrerat i den regionala handlingsplanen i samtliga tematiska mål. I insatser som ska stärka individens ställning på arbetsmarknaden ska analysen lägga grund för att både kvinnor och mäns kompetens tas tillvara och utvecklas i projekten. Socialfondens projekt ska främja jämställdhet med utgångspunkt i den regionala handlingsplanens mål, målgrupper och prioriteringar genom att: projektet har jämställdhetskompetens internt eller genom externt stöd, en jämställdhetsanalys ingår i projektets problemanalys, aktiviteter i projektet beaktar jämställdhetsperspektiv i enlighet med analysen och, jämställdhetsperspektivet finns med i utvärderingen av projektet Vidare finns förutsättningar att bedriva jämställdhetsprojekt direkt kopplat till målet om att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden. Till exempel kan insatser riktas mot attitydförändrande- och 36

206 kompetenshöjande insatser för rektorer, lärare samt studie- och yrkesvägledare kopplat till elevers möjligheter till icke- könsstereotypa utbildnings- och praktik val. 9 9 Exemplen är hämtade från de länsövergripande strategier för jämställdhetsintegrering som finns för Västra Götaland och Halland 37

207 5. Transnationellt samarbete I EU2020-strategin betonas vikten av ett närmare samarbete mellan unionens medlemmar för att uppnå målen för smart, hållbar och inkluderande tillväxt för alla. Ett viktigt medel för detta är transnationellt samarbete, som kan användas som verktyg för inhämtning och spridning av nya idéer. De nordiska länderna har många gemensamma värderingar och liknande utmaningar. Samarbeten och erfarenhetsutbyten mellan dem kan bidra till konstruktivt lärande. Här finns även möjlighet till fondsamverkan med till exempel territoriella program. Transnationellt samarbete ska bidra till uppfyllandet av EU2020-strategins mål, samtidigt som ett europeiskt mervärde skapas som inte skulle ha åstadkommits utan den transnationella samverkan. Den Västsvenska handlingsplanen för socialfonden betonar vikten av att nyttja de existerande samarbeten som finns runt om i regionen från föregående programperioder och program såväl som andra former av europeiska institutioner, organisationer och nätverk. Att bygga på existerande samverkan är fördelaktigt ur många perspektiv, men ska samtidigt inte hindra att nya samverkansprojekt inleds med aktörer inom andra medlemsstater som så behövs. Det transnationella samarbetet inom ramen för den Västsvenska handlingsplanen ska vara inriktat på erfarenhetsutbyten, gemensamt lärande och gemensamma initiativ som ger ett mervärde som inte skulle kunnat ha uppnåtts utan det transnationella samarbetet. Insatser för att utveckla modeller som stärker samverkan mellan utbildning och arbetsliv är relevanta, speciellt i samverkan med medlemsstater med liknande utbildningssystem. Andra exempel på insatser är förebyggande arbete kring skolavhopp, nyanlända kvinnors och mäns deltagande på arbetsmarknaden eller insatser riktade mot socialt företagande, entreprenörskap och entreprenöriellt lärande Östersjöstrategin Inom ramen för det nationella programmet ges särskild prioritet till transnationellt samarbete mellan medlemsstaterna runt Östersjön i syfte att stödja genomförande av EU:s Östersjöstrategi. En gemensam teknisk stödstruktur ska tillhandahållas av kommissionen, som en fortsättning och utökning av det existerande nätverket Baltic Sea Network. Inom ramen för Östersjösamarbetet har sju gemensamma teman fastställts där synkroniserade utlysningar kommer att ske. 10 I den Västsvenska handlingsplanen kan transnationella samarbeten inom ramen för Östersjösamarbetet och de synkroniserade utlysningarna inriktas mot följande teman: 1) Tidiga skolavhopp och unga som varken arbetar eller studerar Varaktig integration av unga på arbetsmarknaden, minska skolavhoppen och öka tillgängligheten till livslångt lärande. 2) Mobilitet för unga Främja sysselsättning, öka arbetskraftens rörlighet samt förstärka den transnationella arbetskraftsrörligheten. 3) Kapacitetsuppbyggnad inom den sociala ekonomin Främja den sociala ekonomin och främja social inkludering 10 Sverige deltar inom följande teman: 1) Early school leavers and NEETs, 2) Mobility, 3) Capacity building in social economy, 5) Support for SME s, 7) Healthy working life/well-being at work. 38

208 6. Regionala principer för urval 6.1 Vägledande principer i det nationella programmet I det nationella programmet för Socialfonden anges ett antal vägledande principer för urval av insatser inom programområde 1 och 2. De vägledande principerna stipulerar att förutsättningen för att ett projekt ska bedömas bidra till programmets mål, ska: - Det svara mot såväl målgruppens som aktörernas behov och programmets mål (analys på individnivå kan dock göras under projekttiden), - Projektets insatser vara förankrade i aktörernas ordinarie verksamhetsutveckling, - Dess projektidé vara analytiskt väl grundad, väl förankrad bland berörda aktörer och möjlig att tillämpa i den föreslagna kontexten, - Det svara mot inriktning och prioriteringar som anges i den nationella eller regionala utlysningen av projektmedel - Det framgå hur de horisontella principerna jämställdhet, icke-diskriminering och tillgänglighet har beaktats i den underliggande analysen och hur principerna kommer att beaktas i genomförandet av projektet. Den horisontella principen om hållbar utveckling är flexibel. Den möjliggör satsningar i projekt som inom programmets mål och prioriteringar även bidrar till klimatanpassningar. - Det (där så är relevant) framgå utgångspunkter för hur den metodik som används eller utvecklas kan få spridning. Vidare är kostnadseffektivitet en viktig förutsättning för nationell, regional eller lokal spridning. Dessa grundläggande principer ska vara vägledande vid den förvaltande myndighetens urval av projekt inom samtliga programmål. Även förutsättningarna för utvärdering av projektets resultat och effekter ska bedömas. Dessa vägledande principer för urval från det nationella programmet kompletteras nedan med regionala principer för urval kopplat till den regionala handlingsplanen för Västsverige. 6.2 Regionala principer för urval - Västsverige De regionala principerna för urval av insatser relaterat till den regionala handlingsplanen för Socialfonden ska tillsammans med mål, definierade kvantitativa och kvalitativa resultat, samt ansatsen att tillämpa, pröva eller utveckla metoder och arbetssätt, bidra till att insatserna förstärker och utvecklar den nationella arbetsmarknadspolitiken. De regionala principerna för urval ska bidra till att de ansökningar som har bäst förutsättningar att bidra till programmålen beviljas medel. Syftet med de regionala principerna är att möjliggöra insatser som leder till ett förverkligande av målen i EU2020-strategin såväl som Västra Götalandsregionens respektive Region Hallands tillväxtstrategier. Vidare ska principerna säkerställa att insatser som görs inom ramen för den regionala handlingsplanen har hög kvalitet sett till genomförande, uppföljning och implementering av de metoder som tillämpas, utvecklas eller prövas. De regionala principerna är: Motverka inomregionala skillnader kopplat till målen i EU2020-strategin Främja transnationalitet Partnerskap som bidrar till strukturförändrande insatser Aktivt ägarskap 39

209 Motverka inomregionala skillnader kopplat till EU2020-målen Det finns stora inomregionala skillnader i Västsverige kopplat till målen i EU2020 strategin. De inomregionala skillnaderna återfinns mellan stad och land, men också inom kommuner, städer och stadsdelar. För att säkerställa en god utveckling i hela regionen med lika förutsättningar och möjligheter för alla behöver dessa olikheter jämnas ut. Projekt som beviljas medel ska därmed motverka de inomregionala skillnader som finns kopplade till EU2020-målen genom att rikta sig mot geografiska områden i behov av insatser eller genom spridning av erfarenheter och metoder till desamma. Även gemensamma satsningar mellan geografiska områden som uppfyller målen och de som inte uppfyller målen i EU2020- strategin kvalificerar sig också för den regionala urvalsprincipen. Främja transnationalitet Transnationella insatser är ett viktigt verktyg för inhämtning och spridning av nya idéer. Genom erfarenhetsutbyten och gemensamt lärande skapas mervärden som inte kan skapas eller uppnås på annat sätt. Främjandet av transnationella inslag inom projekt är ett led i uppfyllandet av EU2020- strategin och ger även Västsverige möjlighet att knyta kontakter och bygga ny kunskap för att få regionen att utvecklas. Partnerskap som bidrar till strukturförändrande insatser Satsningar ska vara väl förankrade hos nationella (om tillämpligt) och regionala aktörer och insatser sker i samverkan med dem. Utgångspunkten är att Socialfonden åstadkommer en större strukturpåverkan när arbetet syftar till att utveckla respektive aktörs arbete gentemot Socialfondens målgrupper. Förankring av idéer och metoder, samt strategisk planering för att åstadkomma genomslag för arbetet är viktiga element i strävandena att säkerställa ett mervärde i den regionala handlingsplanen. Möjligheterna att få till stånd förändring och skapa genomslag för framkomna resultat främjas av en strategisk ansats där aktörerna inom ett projekt bildar partnerskap och redan i det förberedande stadiet av projektet fokuserar på vilken kunskap som efterfrågas och vilka kontakter som behövs för ett effektivt genomförande. Representation i styrgrupp eller andra konstellationer med mandat att ta beslut är avgörande för projektets potentiella strukturella påverkan. Att involvera representanter i lednings eller beslutsfattande position i styrgruppsarbetet är nödvändigt. Projekt som beviljas medel ska med fördel inkludera flera aktörer, transnationellt eller nationellt med ansvar inom området och möjlighet och mandat att åstadkomma strukturell förändring som ger effekt över tid och inte bara under projektets genomförande. Aktivt ägarskap Insatser inom ramen för den regionala handlingsplanen ska kunna påvisa organisatorisk kapacitet hos projektägaren samt engagemang och förankring internt på ledningsnivå för att klara av det åtagande som insatsen förutsätter. Projektägarens erfarenhet och kompetens är också viktiga parametrar. För att uppnå önskade strukturförändringar genom insatser inom socialfonden krävs ett aktiv ägarskap kring de processer, aktiviteter och resultat som projektet skapar i syfte att säkerställa att lärdomar och erfarenheter används och sprids. 40

210 7. Fondsamordning Det är viktigt att se EU-programmen/fonderna i ett sammanhang där varje program/fond har sin specifika roll i arbetet med att bidra till Europa 2020-målen. Västsveriges regionala handlingsplan kopplat till det nationella socialfondsprogrammet för investeringar för tillväxt och sysselsättning avgränsar insatserna till att bidra till kompetensförsörjning och att öka övergångarna till arbete. 7.1 Samverkan och avgränsning - Fondsamordningsgrupp För att underlätta samordning och avgränsning mellan Regionalfondens, Socialfondens, Landsbygdsfondens samt Havs- och fiskefondens program finns en fondsamordningsgrupp i Västsverige. Gruppen består av representanter från de regionalt utvecklingsansvariga organen och förvaltande myndigheter: Region Halland, Västra Götalandsregionen, Tillväxtverket, Svenska ESFrådet och Länsstyrelserna i Västra Götalands län och Hallands län. Gruppens syfte är att utarbeta samordnade förslag till strategiska utlysningar inom respektive program för att gemensamt förstärka effekterna mot målen i EU 2020, nationella mål samt Västra Götaland 2020 och Tillväxtstrategi för Halland Även stora strategiska projekt som berör flera strukturfonder och också flera regioner ska kunna föreslås. Utifrån de regionala programmen respektive handlingsplanerna kan ett antal fokusområden väljas ut gemensamt. Denna prioritering blir en övergripande inriktning av ansökningsomgångar och påverkar respektive fonds prioriteringar utifrån ställda urvalskriterier. Bedömning av projekt som ingår i fokusområde och som har medfinansiering kommer att prioriteras (poängsätts högre, men konkurrensen mellan alla projekt måste ändå kvarstå) i respektive handläggning i syfte att åstadkomma störst effekt. 7.2 Regionalfonden (ERUF) Det övergripande målet med det regionala strukturfondsprogrammet (ERUF) är att stärka små och medelstora företags konkurrenskraft, bidra till en mer koldioxidsnål ekonomi och främja en hållbar stadsutveckling. Det västsvenska strukturfondsprogrammet (ERUF) innehåller inga utpekade delar för kompetensutveckling, utan är tydligt fokuserat på samverkan inom forskning och innovation, utveckla konkurrenskraftiga små och medelstora företag samt stimulera innovation för en koldioxidsnål ekonomi. Europeiska socialfonden syftar till att öka anställningsbarheten hos individer som står utanför arbetsmarknaden samt stödja redan sysselsatta att utvecklas i takt med arbetslivets förändring. I Socialfonden står individen i centrum, men insatserna syftar även till att utifrån resultat påverka organisationer och strukturer på arbetsmarknaden. Socialfonden kopplar i första hand till Europa 2020-strategins prioritering om inkluderande tillväxt, men det är viktigt att betona att företagens möjligheter att hitta rätt kompetens även är centralt för företags innovationsförmåga och konkurrenskraft. Därför bidrar även socialfondsinsatser till Europa 2020-strategins prioritering om smart tillväxt. Gränsdragningen mellan regional- och socialfondsinsatser är således inte alltid självklar. Synergier mellan socialfondsinsatser och det regionala strukturfondsprogrammets för Västsverige finns bland annat i ökat arbetskraftsutbud inom och kompetensutvecklingsinsatser kopplade till regionala styrkeområden och företags strategiska kompetensförsörjning. Det finns också starka 41

211 potentiella kopplingar mellan socialfondsinsatser och den sektorsövergripande integrerade planen för hållbar stadsutveckling. Möjligheten att i projekt avsätta delar av budgeten till insatser av regional- eller socialfondskaraktär kan utnyttjas. Genom den tidigare beskrivna fondsamordning kan de behov av kompetens som de små och medelstora företagen efterfrågar prioriteras. Här sker således, genom bland annat gemensamma fokusområden och regionalt utpekade styrkeområden, en samverkan mellan fonderna. Förutsättningar för detta underlättas också genom det regionala arbetet med kompetensplattformsuppdraget som ålagts samtliga regioner av näringsdepartementet. 7.3 Landsbygdsfonden och Havs- och fiskerifonden Synergier finns mellan den regionala handlingsplanen för Socialfondsprogrammet och med Landsbygdsprogrammet respektive Havs- och fiskerifonden på motsvarande sätt som med Regionalfondsprogrammet. Programmen har som målsättning att utveckla landsbygden respektive det maritima området, bland annat genom att främja konkurrenskraften för näringslivet inom respektive sektor. Socialfonden som arbetar med kompetensutveckling och kompetensförsörjning har därmed överlappningar med de två programmens syfte. Genom den tidigare beskrivna fondsamordningen kan de behov av kompetens som de små och medelstora företagen efterfrågar prioriteras. Här sker således, genom bland annat gemensamma fokusområden och regionalt utpekade styrkeområden, en samverkan mellan fonderna. 7.4 Territoriella program De territoriella programmen (Interreg) har ett fokus på gränsregionala mervärden och är främst inriktade på innovationer, företagsutveckling, hållbara transporter och regionförstoring. Västsverige omfattas av ett antal sådana program: Sverige-Norge-programmet, Öresund-Kattegatt-Skagerackprogrammet, Nordsjöprogrammet och Östersjöprogrammet. Programmen kan komplettera den västsvenska handlingsplanen för Socialfonden genom att främja transnationella samarbeten inom sysselsättningsområdet. 42

212 8. Hållbar stadsutveckling Programmet avser även att främja hållbar stadsutveckling då Västsverige är en framträdande storstadsregion som kännetecknas av urbaniseringens möjligheter och utmaningar, vilka bland annat handlar om att ta tillvara på möjligheterna kring staden som tillväxtmotor samtidigt som frågor om resursutnyttjande, social rättvisa och miljö måste hanteras. Även de regionala tillväxtstrategierna betonar vikten av att ta tillvara storstadens förutsättningar för att stärka hela regionen. Genom att bejaka stadens roll som motor för tillväxt, utveckling och attraktivitet stärks också utvecklingsförutsättningarna för hela regionen. Insatser för att främja en hållbar stadsutveckling inom ramen för den västsvenska handlingsplanen berör framförallt Göteborg, Trollhättan, Borås och Halmstad. Delegationen för hållbara städer 11 har på regeringens uppdrag utformat ett förslag till hur arbete, kunskaper och erfarenheter kring hållbar stadsutveckling kan integreras i befintliga strukturer. De framhåller bland annat att den snabba globala urbaniseringen innebär att de utmaningar samhället står inför alltmer fokuseras till städerna. Städerna ställs därmed inför ökade krav på en snabbare omställning och en högre grad av helhetstänkande. Koncentrationen av utmaningar innebär också möjligheten att utveckla lösningar på flera problem samtidigt. För att förverkliga denna potential fullt ut krävs det nya angreppssätt och ny kunskap som bygger på en helhetssyn och ett systemtänkande, processorienterade arbetssätt och gränsöverskridande samarbete mellan forskare, näringsliv, kommuner och medborgare. Delegationen för hållbara städer pekar vidare ut 15 hinder för en snabb och långsiktig hållbar omställning av städer. Ett sådant exempel på hinder är den sociala och rumsliga uppdelningen av städer, som har ökat avseende sysselsättning, inkomst, utbildning, boendeform med mera. Flertalet har fått det bättre men vissa grupper av invånare har fått det betydligt sämre. Utifrån detta faktum måste städers verksamheter arbeta med sektorsövergripande insatser ihop med andra samhällsaktörer i ett hela- staden-perspektiv för att uppnå en hållbar stadsutveckling. Urbant utvecklingsarbete är en del av den nationella integrationspolitiken. Urban utveckling avser kunskapsbaserade och tvärsektoriellt samordnade insatser för bättre utveckling i städer med betydande socioekonomisk segregation. I styrning mot en hållbar stadsutveckling finns lagstiftning och nationella inriktningar samt Kommunfullmäktiges budget och resursfördelningar utifrån socioekonomiska kriterier. Det är centralt att inte bara arbeta med stadsdelarna som är i fokus, utan att också arbeta utifrån förståelsen att samhällsutvecklingen påverkar och påverkas av den övriga staden och regionen. Det är av stor vikt att storstadsinsatser bör gå på tvärs och överbrygga organisatoriska uppdelningar, geografiskt och administrativt. 8.1 Hållbar stadsutveckling Göteborgs Stad Göteborg är Västsveriges största stad och det är där urbaniseringens utmaningar och möjligheter framträder som tydligast. Med Göteborgs Stads utmaningar som utgångspunkt kan aktiviteter inom den regionala planen därför omfattas av samarbete och erfarenhetsutbyte mellan lokal, delregional och regional nivå. För att få till ett tvärvetenskapligt helhetsperspektiv som kan bidra till att nya kunskaper, strukturer och system formas för städers specifika utmaningar föreslår regeringen att stadsutvecklingsfrågorna, inom de regionala strukturfondsprogrammen, ska utgå ifrån sektorsövergripande integrerade planer 11 Förslag till fortsatt arbete för hållbar stadsutveckling. Delegationen för hållbara städer. Statens offentliga utredningar (M 2011:01/2012/67) 43

213 och strategier. För att nå målsättningen krävs insatser på strukturell nivå, områdes-, och individnivå. I Göteborgs Stad pågår ett arbete med särskild inriktning på social hållbarhet och för att minska skillnader i livsvillkor och hälsa. 12 Detta arbete handlar om att utveckla en organisation för hållbar styrning och ledning och att utveckla verktyg och arbetssätt som skapar långsiktiga förutsättningar för att minska orättvisa skillnader i hälsa. Då det finns skillnader i och inom staden som ger olika förutsättningar för de som bor i Göteborg har man med kommunfullmäktiges budgetmål 13 som utgångspunkt enats om en strategi där fokus är att ge varje barn en god start i livet, fortsätta ge barn goda förutsättningar genom skolåren, skapa förutsättningar för arbete och att skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen. Göteborgs Stad är ansvarig för att ta fram en sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling till Regionalfonden. Insatserna i denna plan kan kopplas till Hållbar stadsutveckling inom Socialfonden. Arbetet har varit baserat på europeisk och nationell politik med syfte att minska socioekonomisk segregation i städer samt att främja social sammanhållning i europeiska städer. Göteborgs Stad har långvarig erfarenhet av att driva projekt och samverkansarbete med statliga samverkansparter, akademin, näringslivet, social ekonomi och privata aktörer. Med prioriterade mål i Kommunfullmäktiges budget som utgångspunkt finns identifierade långsiktiga processägarskap 14 för en ökad måluppfyllelse. Arbetet med de prioriterade politiska målen och de långsiktiga processägarskapen kan vara ett stöd för att tillvarata den utvecklingspotential staden har kring hållbar stadsutveckling. Stadens pågående utvecklingsarbete och erfarenheter med ett EU-perspektiv, ger nu möjligheter att pröva nya former av samverkan mellan olika fonder och program samt stärka samspel mellan stad och land Pc_Lx9_M19jIEKIoEKDHAARwNC-v088nNT9XOjciwAVZQNKA!!/dl4/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/ 14 Processägarskap för social hållbarhet och minska skillnader i livsvillkor och hälsa Social resursnämnd, Processägarskap för integrationsmålet - Förvaltnings AB Framtiden, Social hänsyn i offentlig upphandling - Upphandlingsbolaget, Utvecklingsfond - Stärkt och extra satsning på socialt förebyggande arbete, Kommunal handlingsplan för social ekonomi, Dialog med civilsamhället, Romsk inkludering 44

214 9. Framtagande 9.1 Erfarenheter från föregående programperiodperiod Goda resultat på individnivå för socialfonden, men sämre på organisationsnivå Socialfonden skulle leda till resultat på tre olika nivåer, individ-, organisations- och strukturnivå. Störst effekt har socialfonden haft på individnivå. På organisationsnivå är effekterna mindre framträdande medan de på strukturnivå är svaga. Genomförandet har präglats av ett stort antal projekt på lokal nivå som temporärt gett stöd till individer. På individnivå har effekterna varit goda i den bemärkelsen att projektdeltagare stärkt sin ställning på arbetsmarknaden, och yrkeskunnandet har ökat hos redan sysselsatta som varit involverade i projekt. Socialfonden har bidragit till ett mervärde i förhållande till ordinarie politik. För insatser för arbetslösa personer med en svag ställning på arbetsmarknaden, där kommuner och arbetsförmedlingen är starka aktörer, erbjuder socialfondsprojekt ofta något extra i förhållande till vad som redan görs. På organisationsnivå har socialfondens resultat varit svagare än på individnivå. Projekt har ofta lett till en informell och individuell kunskapsutveckling hos projektmedarbetare. Bra så långt, men genomförandet har inte i samma utsträckning inneburit ett lärande där resultat tillvaratagits på ett systematiskt sätt och där nya metoder implementerats i organisationer eller företag. Detta sätter frågetecken för socialfondens långsiktiga effekter. Vikten av ett fungerande system för lärande betonas för att projektbaserade erfarenheter ska kunna tillvaratas. Resultaten på strukturnivå är än svagare. Med strukturnivå avses huruvida socialfondsinsatser influerat politiska beslut, legat till grund för ny lagstiftning eller påverkat lokala och regionala utvecklingsstrategier. Här ser inte utvärderingarna några tydliga resultat. Å andra sidan är detta förändringar som tar lång tid, och orsakssambanden kan vara svåra att identifiera, vilket gör det svårt att utvärdera resultat på strukturnivå. Brist på aktivt ägarskap i socialfondsprojekt Aktivt ägarskap är en hörnsten i ett hållbart utvecklingsarbete. Det har funnit ett svagt intresse på systemnivå för att ta ett aktivt ägarskap för socialfondsprojekt. Arbetsmarknadsdepartementet, Försäkringskassan, regionala aktörer och Arbetsförmedlingen har inte varit aktiva ägare i termer av att de ta ansvar för det utvecklingsarbete som bedrivs, efterfrågar resultat, ge stöd och styr verksamheten på ett strategiskt sätt. Om strategiska nivåer inte är involverade i projekten, så är det inte troligt att projekten bidrar till hållbara resultat. Ägarskapet har även varit svagt i projekts styrgrupper. Styrgrupper för projekt har ofta varit passiva, och de har inte fungerat som länk mellan projekt och ordinarie verksamhet. Ansvaret för att bedriva en strategisk påverkan har därför ofta hamnat på projektdeltagare, utan mandat att genomdriva förändringar på organisationsnivå. Horisontella kriterier och socialfonden Socialfonden ska bidra till kompetensförsörjning och till ett ökat arbetskraftsutbud. Utöver det finns det ett antal horisontella kriterier eller teman. De är jämställdhetsintegrering, tillgänglighet, transnationalitet, strategisk påverkan, lärande miljöer, innovation och samverkan. Dessa har på flera sätt präglat projekten och programorganisationen. Däremot har kriterierna inte haft en strategisk roll. Inte sällan sker kortare utbildningsinsatser i jämställdhet eller tillgänglighet, vilka drivs i parallella 45

215 spår i relation till kärnverksamheten. Därför försvinner den horisontella fokuseringen efter projektslut. Västsvenska erfarenheter från föregående programperiod I Västsverige har mer än 400 projekt finansierats för att öka kompetensen hos de som redan har ett arbete och öka förutsättningarna till arbete eller studier för de som står utanför arbetsmarknaden. Insatserna har nått drygt personer. För att mildra effekterna av finanskrisen genomfördes i brett partnerskap ett betydande antal kompetensutvecklingsprojekt riktade mot fordonsbranschen. Metoder och modeller har tagits fram inom ramen för programområde 2 för att skapa nya vägar till arbete eller studier. En betydande andel av projekten i Västsverige har haft transnationell samverkan. Erfarenheterna från föregående period har diskuterats i olika grupperingar kopplat till framtagandet av den regionala handlingsplanen för Västsverige. De svagare resultaten på organisations- och strukturnivå har föranlett en tydligare skrivning i kapitel 6 gällande regionala principer för urval samt en ökad dialog med aktörer kring vikten av att uppnå resultat även ur dessa två perspektiv. Det nationella programmet utökas kommande programperiod och nationella myndigheter såsom Arbetsförmedlingen får en mer uttalad roll, vilket kommer öka möjligheterna för aktivt ägarskap. Även på regional nivå har samtal förts med såväl Arbetsförmedlingen som Försäkringskassan och Samordningsförbund kring hur det aktiva ägarskapet kan utvecklas kommande programperiod. De horisontella kriterierna har förtydligats och framförallt jämställdhetsarbetet har fått en tydlig roll i och med att jämställdhetsintegrering fortsättningsvis är ett skall-krav för projektsökanden. 9.2 Framtagande av den regionala handlingsplanen för Västsverige Arbetet med framtagandet av den regionala handlingsplanen för Socialfonden i Västsverige påbörjades i samband med framtagandet av det Västsvenska regionalfondsprogrammet, genom den gemensamma socioekonomiska analys som ligger till grund för båda strukturfonderna. Därtill bildades även en fondsamordningsgrupp bestående av regionalt tillväxtansvariga för Region Halland och Västra Götalandsregionen samt förvaltande myndigheter (mer om detta i kapitel 7 fondsamordning). Den socioekonomiska analysen genomfördes av Västra Götalandsregionen och Region Halland med hjälp av bland annat Statistiska Centralbyrån, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Under våren 2013 hölls delregionala hearings i Västra Götaland i syfte att informera om kommande programperiod tillsammans med förvaltande myndigheter. Målgruppen var kommuner, kommunalförbund, lärosäten och övriga delregionala aktörer. Motsvarande evenemang hölls även i Halland. Under våren bildades även en regional referensgrupp 15 för Västsverige där Västra Götalandsregionen och Region Halland bjöd in regionala aktörer att bidra till arbetet med en regional handlingsplan. Ett inledande möte hölls den 24/6 och kontinuerliga möten har genomförts sedan dess för att säkerställa förankring och inriktning på den regionala handlingsplanen. Västra Götalandsregionen, Region Halland och ESF- Rådet i Västsverige har även genomfört workshops för respektive programområde med relevanta aktörer i båda regionerna för att sprida information och förankra inriktning på den regionala handlingsplanen. 15 Medverkande referensgruppen var: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Unionen, LO, Coompanion, ESF-rådet, Företagarna och Göteborgs Stad. Inbjudna men ej medverkande: Högskolan i Halmstad, Göteborgs Universitet 46

216 Information och förankring har även skett kontinuerligt i de regionala kompetensplattformarna i Halland och Västra Götaland. Det är viktigt att de strukturer och forum som etablerats inom respektive region kan nyttjas i kommande programperiod och på så vis förstärka det regionala kompetensförsörjningsarbetet utifrån de förutsättningar som respektive region utgår från. Förslaget till regional handlingsplan har även förankrats hos det Västsvenska strukturfondspartnerskapet samt beredningen för hållbar utveckling (BHU) i Västra Götaland Förslaget skickades i juni månad 2014 ut tillrelevanta aktörer för kommentarer och inspel, varvid handlingsplanen reviderades därefter. Ett slutgiltigt förslag färdigställdes den 12/9. Regionstyrelsen i Halland respektive Västra Götaland ställde sig bakom förslaget den 13/9 respektive den 23/9. Det Västsvenska strukturfondspartnerskapet ställde sig bakom förslaget till handlingsplan den 26/9. För en komplett lista av tillfällen för dialog och förankring, se bilaga 1. 47

217 10. Strukturfondspartnerskapet För att säkerställa ett regionalt inflytande över genomförandet av den regionala handlingsplanen för socialfonden har ett gemensamt strukturfondspartnerskap bildats inom det geografiska området för varje handlingsplan och motsvarande regionalt strukturfondsprogram. Strukturfondspartnerskapets uppgift fastställs i Lag (2007:459) om strukturfondspartnerskap. Strukturfondspartnerskapet har till uppgift att prioritera mellan av förvaltande myndighet godkända projektansökningar. Utlysningarnas innehåll diskuteras, som tidigare nämnts, i särskild regional fondsamordningsgrupp. Härefter genomför förvaltningsmyndigheten också ett samråd omkring utlysningsomgångens inriktning med strukturfondspartnerskapet, innan förvaltningsmyndigheten fattar beslut. Ansökningar ska lämnas till förvaltande myndighet som ansvarar för beredning och beslut om stöd. Innan beslut om stöd fattas ska förvaltande myndighet föredra beslutsunderlag och övrigt underlag för partnerskapet och får endast bevilja stöd i enlighet med partnerskapets prioriteringar. Förslagen till prioriteringar med motiveringar föreslås av strukturfondspartnerskapets sekretariat. I syfte att nå en så snabb och kvalitativ handläggning som möjligt erbjuds strukturfondspartnerskapets sekretariat att under förvaltningsmyndighetens beredning succesivt ta del av inkomna ansökningar för att därmed tidigare kunna påbörja beredningen av prioriteringsförslagen. Strukturfondspartnerskapet fastställer prioriteringslistan efter eventuella justeringar och överlämnar denna till Svenska ESF-rådet för beslut och effektuering. Den regionala handlingsplanen ska följas upp regelbundet av strukturfondspartnerskapet i samråd med Svenska ESF-rådet och vid behov revideras. Förslag till revideringar av handlingsplanerna, inom ramen för programmets mål, prioriteringar och avgränsningar, ska fastställas av övervakningskommittén Arbetssätt och metoder för genomförandet kommer även att utvecklas i särskild arbetsordning som beslutas av det Västsvenska strukturfondspartnerskapet Uppföljning och återkoppling till strukturfondspartnerskapet Avsnittet beskriver lärandesystemet, det vill säga uppföljning och utvärdering, och dess återföring till regional nivå, dvs. strukturfondspartnerskap och andra relevanta intressenter. Beskrivningen är generellt hållen för att skapa förutsättningar och omfång i programarbetet samt hög kvalitet. Genomförandet av Socialfonden kommer att följas upp och utvärderas enligt programmets mål och specifikation. För att effektivisera denna process ska det även genomföras analys av potentiella effekter av programmet. I analyssammanhang ska hänsyn tas till att programmet kan medföra flera olika typer av effekter och ha implikationer på flera olika geografiska nivåer. Det är viktigt att säkerställa att nödvändig information kan samlas in på ett systematiskt sätt samt att rapporteringen möjliggör jämförbarhet mellan olika regioner. Arbetets organisering ska ta hänsyn till regionen specifika utvecklingsförutsättningar och relatera till reell kunskapsefterfrågan. Ytterst ska detta arbete bidra till ett långsiktigt lärande om hur programmet bidrar till att främja en hållbar och inkluderande utveckling. Organiseringen av detta arbete innebär rapportering på projekt, tematisk, och programnivå. Sistnämnda nivån kan inbegripa utvärdering av handlingsplaner. 48

218 Ärende 17

219 Västra Götalandsregionen 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Regionkansliet Handläggare: Hans Ekman Telefon: E-post: hans.ekman@vgregion.se Till Regionstyrelsen Fortsatt inriktning gällande bilpooler Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar 1. Servicenämndens redovisning av bilpoolstjänsten godkänns. 2. Servicenämnden får uppdraget att upphandla tjänsten bilpool för korttidsuthyrning. 3. Regiondirektören får uppdraget att godkänna förutsättningarna för och kraven i upphandlingen innan den genomförs. Ärendet Våren 2010 avslutades ett projekt som hade till syfte att ta fram en fordonsstrategi för Västra Götalandsregionen. Regionstyrelsen beslutade den 24 maj 2011, 149, att ge servicenämnden i uppdrag att samordna samtliga tjänstebilar och därefter utvärdera om delar eller helheten skulle konkurrensutsättas. Samtliga bilar är överförda till Regionservice. Fordonsparken består idag av ca 1050 bilar varav knappt 200 finns i Regionservice pooler för korttidsuthyrning. Regionservice bilpooler för korttidsuthyrning är idag placerade vid vissa sjukhus och större administrativa arbetsplatser. Utöver dessa bilpooler har förvaltningar långtidsleasade fordon. Dessa berörs inte av förslaget om konkurrensutsättning. Regionservice tjänst för korttidsuthyrning omfattar bokning, skötsel, administration och utbyte av miljöfordon. Efter samordning har antalet bilar minskat med ca 20 procent. Kostnaden per mil för korttidsleasing har sänkts från 49 kr/mil till 39 kr/mil vilket motsvarar målet i beslutet Vid servicenämndens återrapportering av uppdraget den 18 februari 2014, 352, gav regionstyrelsen servicenämnden i uppdrag att genomföra en tjänsteanalys inför en eventuell outsourcing av delar eller hela bilpoolstjänsten. Analysarbetet har skett i projektform under våren Analysen visar enligt servicenämnden att inriktningen på det fortsatta arbetet bör vara att tjänsten överlämnas till upphandling. Servicenämndens beslut (Bilaga 1) och analysrapporten (Bilaga 2 Slutrapport Analys av bilpoolstjänsten) bifogas. Regionservice bedömer att det egna personalbehovet eventuellt kommer att minska med sammanlagt motsvarande ca två tjänster om verksamheten med Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

220 Datum (3) Diarienummer RS korttidsbilar övertas av en extern part. Dessa tjänster är fördelade på flera befattningar. Det förändrade personalbehovet kommer enligt Regionservice bedömning inte att leda till uppsägningar. Överväganden I slutrapporten Analys av bilpoolstjänsten framgår inte speciellt motiven för att föreslå att tjänsten bilpool för korttidsuthyrning ska konkurrensutsättas. Analysens slutsats är att tjänsten är mogen att outsourca. I rapporten formuleras att en upphandling ska leda till en minst lika bra och kostnadseffektiv hantering som regionen har idag men att delar av nuvarande tjänst kan behöva omprövas för att en så rättvis jämförelse som möjligt kan göras. Som exempel på sådana delar nämner rapporten alkolås, miljöfordon och tillgänglighet. Regionkansliet föreslår att upphandlingen i första hand ska avse miljöfordon men att även andra förslag från leverantörer ska få värderas i upphandlingen om detta är nödvändigt för att få en god geografisk täckning av tjänsten. Det är viktigt att tjänsten genom upphandlingen får högre kvalitet. Högre tillgänglighet med fler utbudspunkter kan uppnås genom att flera leverantörer upphandlas. Kravet på alkolås bör slopas i en upphandling av kortidsbilar så att förutsättningarna för att få fler kostnadseffektiva anbud förbättras. I rapporten redovisas en analys över vilken kostnaden/mil är för kortidsfordonen för att använda det som en utgångspunkt vid en upphandling. Rekommendationen är dock att ett kommande upphandlingsprojekt kalkylerar ett takpris för en senare period. Regionkansliet föreslår att regiondirektören/regionbeställaren får i uppdrag att godkänna utgångspunkterna för kraven innan en upphandling genomförs. En upphandling måste ge lägre totala kostnader med oförändrad eller förbättrad servicenivå. Regionkansliet kan inte bedöma förutsättningarna för att nå ett sådant upphandlingsresultat. Beredning Ärendet har beretts inom regionkansliet. Samråd har skett med Regionservice. Information enligt MBL 19 har skett den 15 september 2014 och förhandling enligt 11 har avslutats i enighet den 22 september Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör

221 Datum (3) Diarienummer RS Bilagor 1. Servicenämndens beslut Slutrapport Analys av bilpoolstjänsten VGR, Beslutet skickas till Servicenämnden Joakim Björck

222

223 Diarienummer: Version: Status: Sida: RSK XXX Utkast/Utgåva 1(14) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Projektnummer: Gunilla Gudmunds Slutrapport Analys av bilpoolstjänsten - VGR BILPOOLER, BILAGA 2 MALL UTSKRIFTSDATUM:

224 Diarienummer: Version: Status: Sida: RSK XXX Utkast/Utgåva 2(14) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Projektnummer: Gunilla Gudmunds Sammanfattning Bakgrund Våren 2010 avslutades ett projekt som hade till syfte att ta fram en fordonsstrategi för Västra Götalandsregionen (VGR). Strategin innebar att Regionservice fick i uppdrag att samordna samtliga tjänstebilar och därefter utvärdera om delar eller helheten skulle konkurrensutsättas. Samtliga bilar är nu överförda till Regionservice. VGR:s fordonspark består idag av c:a 1050 bilar varav 175 finns i pooler för korttidsuthyrning. Det har inte genomförts någon utvärdering av att konkurensutsätta verksamheten. I samband med återrapportering av ärendet fattade Servicenämnden beslut om att ge Regionservice i uppdrag att göra en analys av framtida möjliga transportlösningar vid tjänsteresor. Syfte Syftet med projektet var att genomföra en tjänsteanalys inför en eventuell outsourcing av delar eller hela bilpoolstjänsten. Genomförande Projektet har genomför en Tjänste- och mognadsgradsanalys utifrån en framtagen arbetsmetod. Den genomförda analysen visar att inriktningen på det fortsatta arbetet bör vara att tjänsten överlämnas till upphandling. Servicenämnden beslutade enligt TU Genomförande av bilpoolsstrategi för Västra Götalandsregionen SN på sitt möte Servicenämnden föreslår att regionstyrelsen beslutar följande: 1. Redovisning av bilpoolstjänsten godkänns 2. Tjänsten bilpool för korttidsuthyrning ska konkurrensutsättas Servicenämnden beslutar för egen del, under förutsättning av regionstyrelsens beslut 1. Tjänsten bilpool för korttidsuthyrning överlämnas till upphandling 2. Återrapportering till servicenämnden ska göras efter avslutad upphandling I arbetet med Tjänste- och mognadsgradsanalysen noterades att Västra Götalandsregionens resepolicy är sex år gammal ( ) och saknar tydlig inriktning. Västra Götalandsregionen saknar också en mötespolicy. BILPOOLER, BILAGA 2 MALL UTSKRIFTSDATUM:

225 Diarienummer: Version: Status: Sida: RSK XXX Utkast/Utgåva 3(14) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Projektnummer: Gunilla Gudmunds I den totalkostnadsanalys som har gjorts för tjänsten framgår att de krav som finns på tjänsten påverkar kostnaden/mil. Det gäller kraven på: alkolås, fossilfritt bränsle och miljöbilar. Förutsättningar som ändrats under projektet Projektet uppfattade från början uppdraget som brett och att de skulle genomföra en analys gällande tjänster för förflyttning. Vid en första presentation för presidiet i Servicenämnden klargjordes uppdraget och den fortsatta inriktningen för projektet blev att analysera om tjänsten bilpool för korttidshyra var mogen att outsourca. BILPOOLER, BILAGA 2 MALL UTSKRIFTSDATUM:

226 Diarienummer: Version: Status: Sida: RSK XXX Utkast/Utgåva 4(14) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Projektnummer: Gunilla Gudmunds Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 2 Genomförande... 2 Förutsättningar som ändrats under projektet Syftet med dokumentet Versionshistorik Referenser UTFALL Måluppfyllelse Kommentar Leveranser Kommentar Tidsplan Kommentar Budget Avvikelser Kommentar GENOMFÖRANDE Organisation Metoder och verktyg Rutiner Dokumentstyrning Rapportering Avvikelsehantering i projektet Versionshantering µ Kvalitetshantering Riskhantering Säkerhet och sekretess Möten SLUTLEVERANS Förberedelser Överlämning Förvaltning Arkivering ERFARENHETER FRÅN PROJEKTET Synpunkter och observationer BILAGEFÖRTECKNING...14 BILPOOLER, BILAGA 2 MALL UTSKRIFTSDATUM:

227 Diarienummer: Version: Status: Sida: RSK XXX Utkast/Utgåva 5(14) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Projektnummer: Gunilla Gudmunds Syftet med dokumentet Syftet med slutrapporten är dels att sammanfatta projektets resultat och genomförande, dels att ta tillvara gjorda erfarenheter och föreslå förbättrande åtgärder. 0.2 Versionshistorik Datum Version Utfärdare Förändringsorsak 0.3 Referenser Här anges alla de dokument som det hänvisas till i slutrapporten Datum Version Förkortning Utfärdare Dokument- /boknamn BILPOOLER, BILAGA 2 MALL UTSKRIFTSDATUM:

228 Diarienummer: Version: Status: Sida: RSK XXX Utkast/Utgåva 6(14) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Projektnummer: Gunilla Gudmunds Utfall 1.1 Måluppfyllelse Projektet har genomfört en Tjänste- och mognadsgradsanalys och den visar att inriktningen på det fortsatta arbetet bör vara att tjänsten överlämnas till upphandling. Projektets rekommendation presenterades för Servicenämnden som tog beslut enligt TU Genomförande av bilpoolsstrategi för Västra Götalandsregionen SN , se bilaga 1. Servicenämnden föreslår att regionstyrelsen beslutar följande: 1. Redovisning av bilpoolstjänsten godkänns 2. Tjänsten bilpool för korttidsuthyrning ska konkurrensutsättas Servicenämnden beslutar för egen del, under förutsättning av regionstyrelsens beslut 1. Tjänsten bilpool för korttidsuthyrning överlämnas till upphandling 2. Återrapportering till servicenämnden ska göras efter avslutad upphandling Kommentar I arbetet med Tjänste- och mognadsgradsanalysen noterades att Västra Götalandsregionens resepolicy är sex år gammal ( ) och saknar tydlig inriktning. Västra Götalandsregionen saknar också en mötespolicy. 1.2 Leveranser Nulägesanalys Projektet började med att göra en nulägesanalys där en uppföljning gjordes av nuvarande avtal och kostnad för bilarna i bilpool, se bilaga 2. Tjänste- och mognadsgradsanalys Projektet har genomfört en tjänste- och mognadsgradsanalys, se bilaga 3. I det arbetet har vi gått igenom tjänsten utifrån tjänste-, process- och omvärlds- /branschlogik. Genomgången visar att tjänsten löpande har effektiviserats och att gällande avtal kring biltjänsten är mycket konkurrenskraftiga. Fakturahantering är till största delen automatiserad. BILPOOLER, BILAGA 2 MALL UTSKRIFTSDATUM:

229 Diarienummer: Version: Status: Sida: RSK XXX Utkast/Utgåva 7(14) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Projektnummer: Gunilla Gudmunds Analysen visar att tjänsten är mogen att outsourca. Inom vissa delar behöver ytterligare fördjupning göras vilket vi lämnar till analysfasen i upphandlingsprojektet. Bokningstjänsten tillgodoser inte dagens behov gällande fakturering. Det är inte heller en optimal lösning gällande bokning av bilar. Ekonomi I projektet gjordes en analys över vilken kostnad/mil våra korttidsfordon ligger på för att sedan kunna använda detta som utgångpunkt vid ett eventuellt upphandlingsprojekt. Utöver de kostnader som redan finns i systemet Fleas så har även andra delar lagts in som belastar denna tjänst men som inte finns tillgängliga i uppföljningsrapporten. Det är främst kostnader för personal, hyra, parkeringsplatser och OH som lagts till. Viktigt att beakta är att miltalet är taget från en annan period än kostnadsperiod då milen inte är säkerställda för perioden.. För antal körda mil har miljöredovisningen 2013 används som källa. I korttidspoolerna fanns då totalt 176 fordon varav 104 var miljöfordon. Kostnaden för dessa hamnade på 39 kr/mil. Delsummor och innehåll i dessa finns i bilaga 4. Kraven på alkolås, fossilfritt bränsle och miljöbilar har stor påverkan på kostnad per mil. Det är viktigt att förstå att beräkningen bygger på snittkostnader och ska inte användas som takpris vid en upphandling. Skulle exempelvis alla pooler bestå av 100 % miljöfordon skulle kostnaden hamna på 42 kr/mil. Projektet har skapat en grund på kalkyleringsmetod och beskrivning av innehållet i kostnaderna vilket är en bra utgångspunkt i upphandlingsprojekt samt även i fortsatt uppföljningsarbete. Projektgruppens rekommendationer till upphandlingsprojektet är att kalkylera fram ett takpris med en senare period än i detta projekt. Totalkostnad enligt samma princip samt att miltal säkras och kan kopplas på för samma period som kostnaden. Simulering ska även göras om kravet ska vara exempelvis 100 % miljöfordon. BILPOOLER, BILAGA 2 MALL UTSKRIFTSDATUM:

230 Diarienummer: Version: Status: Sida: RSK XXX Utkast/Utgåva 8(14) Utfärdat av: Utfärdandedatum: Projektnummer: Gunilla Gudmunds Resemönster enligt genomförd undersökning Projektet genomförde under en veckas tid en undersökning gällande bokningsmönster och syfte med resan. Bokningsläget i Sambo dokumenterades varje dag. Sammanställningen av undersökningen gällande bokning av korttidsbilar visade att 15 % av bilarna bokades samma dag. Syftet med resan fördelade sig på nedanstående sätt. Fördelning av bokningar under en 5-dagars period 26 % möten 25 % hembesök 2 % fordonsrelaterade (tvätt, service mm) 47 % övrigt, ej tydligt angivet syfte då detta ej är tvingande Den höga andelen övrigt kan bero på att det är frivilligt att fylla i syftet med resan. BILPOOLER, BILAGA 2 MALL UTSKRIFTSDATUM: