Vindkraft i Markbygden - inbjudan till samråd

Transkript

1 C M Y CM MY CY CMY K Solarvind.pdf C M Y CM MY CY CMY K Tavelsjö, 15 oktober 2006 Vindkraft i Markbygden - inbjudan till samråd Markbygden och de höglänta, västra delarna av Infjärden har ovanligt goda förutsättningar för vindkraft. Vindvärdena är goda. Stora kraftledningar korsar området. Här finns det plats för i storleksordningen vindkraftverk spridda i flera delområden från Fagerheden i sydost till Manträsk i nordväst, se kartan på mittuppslaget. Varje vindkraftverk kan få en totalhöjd om ca 200 meter med en rotordiameter om ca 130 meter. En stor vindkraftanläggning här har förutsättningar att ge lika mycket elenergi som vattenkraften i hela Skellefteälven. Förutsättningar skapas för många arbetstillfällen och för förbättrad service i närområdet. Vindkraften är miljövänlig, men en vindkraftsanläggning påverkar också landskapsbilden och anläggningsarbetena kommer att innebära ingrepp, framför allt med ett nytt vägnät. Vi påbörjar nu en grundlig utredning som klarlägger projektets utformning, lokalisering, betydelse för samhället och miljökonsekvenser. Vi är angelägna om att Ni i bygden ska vara delaktiga i vår planering både för att vi gemensamt ska kunna ta tillvara de positiva möjligheterna som en sådan här satsning kan ge och för att vi ska kunna minska ingrepp och störningar. Detta första informationsmaterial ingår som en inledande del av det samråd som måste ske enligt Miljöbalkens 6 kapitel. För att informera om våra planer samt för att ta in synpunkter från Er som bor och har fastigheter i området kallar vi till ett första samråd i Logen i Långträsk söndag den 22 oktober kl Läs mer om detta på sista sidan. Vi vill gärna att vår information så tidigt som möjligt ska nå fram till alla intresserade och går därför ut tidigt och brett med information och denna inbjudan. Om du känner till personer som har intressen i området, men bor på annan ort, vill vi gärna att du tipsar dessa. Detta informationshäfte kan även hämtas via internet från vår hemsida, se nedan. Ytterligare samrådsmöten kommer att hållas under vintern, när utredningsarbetet kommit en bit på väg och vi kan förhoppningsvis då ge bra svar på era första synpunkter och frågor. Våra kontaktuppgifter finns på sista sidan. Välkomna! Mikael Kyrk, Projektledare, Svevind AB Svevind AB projekterar vindkraftparker i norra Norrland. Företaget finns i Umeå och har hittills fått tillstånd till fem anläggningar. Adressen till vår hemsida är

2 Förutsättningar för vindkraft Vindkraft är ett förnyelsebart sätt att producera elenergi, eftersom inga ändliga resurser förbrukas. Sverige har för att uppnå miljömålet om Begränsad klimatpåverkan satt som delmål att minska utsläppen av koldioxid med 4 % som medelvärde för perioden jämfört med nivån år Norrbottens län har antagit samma mål, dock med undantag för regionens basindustri. Sverige har som långsiktigt mål att landets hela energitillförsel ska komma från förnybara resurser, sådana som aldrig tar slut. Det betyder t ex vatten-, vind-, sol- och vågkraft, biobränsle och bergvärme. Vattenkraft medför stor negativ påverkan på de utbyggda vattendragens naturmiljöer, fiskemöjligheter etc. Det finns därför ett stort motstånd mot fortsatt utbyggnad av vattenkraften. Vindkraft är en lämplig energikälla att använda i kombination med befintlig vattenkraft: När det blåser mycket kan vattnet magasineras. När det sedan inte blåser släpps vattnet in i vattenkraftverken. En opinionsundersökning om ny energiproduktion som genomfördes 2005 av SVT i norrlandslänen visade att vindkraft är den produktionsform som flest norrlänningar väljer om det behövs mer elenergi i Sverige. Svevind AB har under flera år byggt upp kunskap kring vilka områden i norra Sverige som är lämpliga för vindkraft. Vindberäkningar från Uppsala Universitet, institutionen för meteorologi är en viktig del av underlaget. Våra egna vindmätningar har bekräftat de goda prognoserna för Markbygden. Kapaciteten i kraftledningsnätet för distribution är en viktig förutsättning för etableringen och kommer att bli en av de viktiga frågorna att belysa i det fortsatta utredningsarbetet. Markbygden har mycket goda förutsättningar för vindkraft Har mycket bra vindresurser motsvarade de som förekommer ute i kustbandet Har förhållandevis få motstående samhällsintressen Korsas av tre stora kraftledningar som kan användas för överföring av elproduktionen. Är till huvuddel mycket glesbefolkat 94 Älvsbyn Lauker Granträsk 374 Koler Gråträsk Årsmedelvind 8,0 m/s 7,5 m/s 7,0 m/s 6,5 m/s 6,0 m/s 5,5 m/s 5,0 m/s 4,5 m/s 373 Utredningsområde vindkraftpark Område för potentiell senare utbyggnad Kraftledning Långträsk Yttersta Lillpite Roknäs Markbygden ligger i södra Norrbottens inland. Detaljkartan visar beräknad genomsnittlig vindhastighet (m/s) på drygt 100 m höjd över marken enligt Uppsala Universitet, Institutionen för meteorologi. Områden med högre medelvindhastighet än ca 7,0 m/s på den här höjden brukar räknas som riksintressanta för vindkraft.

3 Samhällseffekter Norrbotten Länet i sin helhet bedöms få betydande nyttor av etableringen. Anläggningens storlek möjliggör att vindkraftverken till viss del kan produceras i närregionen. Ca 50 % av produktionskostnaden avser torn och vingar som skulle kunna tillverkas i Norrbotten; något som medför betydande positiva samhällseffekter. Vindkraften fungerar mycket effektivt i samspel med vattenkraften och kan därmed stärka elenergitillgången för regionens betydelsefulla basindustri samt sänka energikostnaderna. Markbygden Markbygden är ett av södra Norrbottens glesast befolkade områden efter omfattande utflyttning under flera decennier. Befolkningsutvecklingen innebar en minskning med 18 %, vilket också återspeglas i färre arbetstillfällen, lägre fastighetsvärden, försämrad lokal service och lägre trafikflöden på det lokala vägnätet Långträsk Livs, butiken i Markbygden. Samhällsvinster Etablering av en stor vindkraftanläggning i Markbygden medför betydande samhällsvinster för Markbygden och Infjärdenområdet och omgivande region. Anläggningen kan årligen producera el till ett värde av 1-3 miljarder kronor*. Delar av dessa värden kommer att tillföras närområdet genom sysselsättning både i bygg- och driftskedet. Elproduktionen bidrar till energiförsörjningen bl a för de starkt expansiva gruv-, metall- och bioenerginäringarna i norra Norrland. Byggskedet, med bl a anläggning av skogsbilvägar, byggande av fundament, dragning av ledningar etc, bedöms ge arbetstillfällen under 6-8 år.** Blir projektet så stort som 400 verk kan en anläggning för produktion av vindkraftverkens torn och kanske även rotorblad bli aktuell att lokalisera till regionen, vilket skapar sysselsättning motsvarande arbetstillfällen** under 6-8 år. Med en Koler är en av de byar som kan dra nytta av ett stort vindkraftprojekt i Markbygden. anläggning på endast verk blir en sådan produktion i regionen svår att motivera. Driftskedet bedöms ge sysselsättning till ca heltidsanställda personer under åtminstone 25 år**. Trenden med negativ befolkningsutveckling kan brytas. Underlaget stärks för lokal service i form av butiker, matservering, annan kommersiell service, kommunala tjänster, skolan i Långträsk etc. Fastighetsmarknaden förbättras. Infrastrukturen stärks och därmed ökas tillgängligheten till området. Entreprenörer i Markbygden och Infjärdenområdet kommer att få viktig sysselsättning i anläggningen. Delar av värdet av vindkraftparken kan komma lokalområdet till del genom avtal med markägare. Lokalt delägande är också möjligt. * Siffran är baserad på: 400 vindkraftverk, 3-8 TWh per år och ett marknadspris exklusive nätkostnad på 40 öre per kwh, elcertifikaten ej inräknade. ** Beroende på vindkraftanläggningens storlek Fond för bygdens utveckling Projektet kommer att skapa mervärden både för Piteå kommun och för Markbygden/Infjärden. För Svevind AB är det angeläget att en del av etableringens vinster på kort och lång sikt ska komma bygden till del. I samband med uppförandet av vindkraftparken kommer projektägaren därför att instifta en fond för bygdens utveckling. Fonden instiftas för att ge en vinstdelning till de byar, föreningar och organisationer som på olika sätt berörs av vindkraftetableringen. Modellen kommer att likna de s k Bygdemedel som förekommer utmed reglerade vattendrag. Fondens medel ska användas till ändamål som främjar näringsliv eller service i bygden, god livsmiljö eller på annat sätt är till nytta för bygden. Finansieringen av fonden skapas genom årliga avgifter från vindkraftparkens elproduktion.

4 Riksintressen Inom utredningsområdet för vindkraftparken finns några få riksintressen: Stambanan, som är av riksintresse för kommunikationer, samt ett rastbete och flyttleder som är av riksintresse för rennäringen. Ett flertal riksintresseområden finns i omgivande landskap: Riksintresse för naturvård i Piteälvens dalgång, riksintresse för kulturmiljö i Roknäs - Lillpite samt riksintresse för rennäringen bl a i Åbyälvens dalgång.

5

6 Områdets förutsättningar Bebyggelse och befolkning Markbygden och utredningsområdet för vindkraftanläggningen är en vidsträckt skogsbygd mellan två älvdalar. Bebyggelsen är mycket gles. Endast ca 9 personer bor inom det område som är intressant för vindkraftetablering och ca 6 personer bor nära gränsen av området. Strax utanför området finns Långträsk (ca 260 invånare), Koler (ca 80 invånare) och Storsund (ca 70 invånare). Skola med förskola och låg- och mellanstadium finns i Långträsk. Annan service är livsmedelsbutik med bensinförsäljning, motell och kyrka i Långträsk. I Koler finns bl a lanthandelsmuseum. I dag saknas i stor utsträckning allmän service i Markbygden. Rokån finns Roka viltvatten, ett system av tidigare flottningsdammar som idag är dämda och fungerar som fågelsjöar. Området är mycket rikt på våtmarker. Många myrar ligger i höglägen på de flacka krönen av höjderna. Dessutom finns sluttande myrar på höjdernas lider, ofta mosaikartat blandade med skogsmark. Några av de stora myrarna centralt i området har getts högsta naturvärde, klass 1, vid Länsstyrelsens våtmarksinventering. Dessa våtmarker är några av de få högst värderade myrarna i sydöstra Norrbotten. Sysselsättnings- och servicenivån i det angränsande Infjärdenområdet med orterna Lillpite, Roknäs och Svensbyn är relativt hög jämfört med andra landsbygdsorter. Rikedom på sjöar och små vattendrag gör flera av Markbygdens byar till uppskattade boendemiljöer. Flera fritidshus finns bl a i Storsund. När järnvägen byggdes genom området och när skogen gav som mest arbetstillfällen på och 50-talet hade Markbygden ca 4000 invånare jämfört med ca 500 idag. Natur Området som är av intresse för vindkraft är ett höjdområde mellan Åbyälven i söder och Lill-Piteälven i norr. Rokån rinner genom centrala delar av området. Lillpiteälvens källflöden finns inom området. Området tillhör Norrlands vågiga bergkullterräng. De högsta höjderna (upp till nära 600 m ö h) finns i den västra delen av området. Hela området ligger över högsta kustlinjen. Skogen som präglar landskapet ägs mestadels av Sveaskog och olika bolag. Efter omfattande avverkningar på 1970-talet dominerar stora ungskogar delar av området och utblickarna kan därför vara vida. Förekomsten av gammelskog är liten. Ett Natura 2000-område med värdefull skog, flora och fauna ligger vid Svartliden inom utredningsområdet för vindkraftanläggningen. Dessutom är Åbyälven med dess biflöden och sjöar klassad som Natura 2000-område. Några av biflödena ligger inom området för potentiell senare utbyggnad. Längs Stambanan går genom Markbygden och lade grunden till flera av de samhällen som finns idag. Kulturhistoriska spår i form av fornlämningar finns spridda inom hela området. Spår finns av den samiska kulturen, kronotorp, nybyggen och stationsorter från 1890-talet. Rennäring Östra Kikkejaure skogssameby bedriver i viss omfattning rennäring inom utredningsområdet. Västra Kikkejaure skogssameby berörs i mindre grad. Inga kärnområden av riksintresse påverkas av den planerade vindkraftanläggningen. Däremot används delar av utredningsområdet för flytt av renar och för rastbete. Dessa områden bedömdes i december 2005 vara av riksintresse för rennäringen. Utredningsområdet för vindkraftparken tillhör skogssamebyarnas vinterbetesmarker. Östra Kikkejaure sameby består av 11 rennäringsföretag och omfattar totalt 4540 km 2. Utredningsområdet upptar ca en tiondel av de marker som samebyn nyttjar.

7 Miljöeffekter Minskade utsläpp av koldioxid Den planerade vindkraftanläggningens produktion av 3-8 TWh el per år motsvarar ca 2-5 % av hela Sveriges produktion och innebär att nuvarande vindkraftproduktion i Sverige skulle öka mångfalt. Energimängden räcker till uppvärmning av mellan och normalstora villor. Jämförelsevis producerar de 15 vattenkraftverken i Skellefteälven tillsammans ca 4,3 TWh per år. Produktionsrekordet för en svensk kärnkraftreaktor innehas av Oskarshamn 3 med 9,3 TWh toppåret Det åtgår energi för produktion av vindkraftverken och för anläggningsarbetena. Redan efter mindre än ett års drift börjar dock anläggningen ge ett energimässigt överskott. Vindkraftverken har en beräknad livslängd på år. Efter denna tid kan anläggningen förnyas eller avvecklas. Elproduktion genom vindkraft bidrar till att minska dagens negativa klimatpåverkan. När elenergi om 3 TWh produceras med kolkraft medför det ett årligt utsläpp av 2,5 miljoner ton koldioxid. Världens ökade utsläpp av koldioxid är den främsta orsaken till de pågående, globala klimatförändringarna. Påverkan på värdefulla miljöer Med bra planering går det att begränsa miljöintrånget betydligt. Ett omfattande kunskapsunderlag om området är nödvändigt för detta arbete. Svevind AB kommer därför att samla kunskap om området samt genomföra omfattande fältinventeringar. Inventeringsarbetet på plats fokuserar på naturvärden i områdets skogar, vattendrag och våtmarker samt på förekomsten av skyddsvärda arter. Fågelinventeringar är en viktig del av kunskapsunderlaget. Förekomsten av flera komplex av värdefulla våtmarker (naturvärdesklass 1) beaktas i detaljplaneringsskedet så att anslutningsvägarna påverkar myrkomplexen så lite som möjligt. Vägplaneringen blir därför en viktig del av utredningsarbetet. Friluftslivet i området beaktas i planeringen, men kommer trots detta att påverkas till viss grad, t ex genom att upplevelsen av orörd natur förändras. Påverkan på kulturmiljöer kommer också att beaktas och beskrivas. Buller från verken, påverkan på landskapsbild och förhållandena under byggtiden är några av de övriga frågor som kommer att beaktas i planering och i miljökonsekvensbeskrivning. Lån av mark och resurser Vindkraft har jämfört med alla andra energikällor mycket begränsade negativa miljöeffekter. Endast lokalområdet påverkas och ingen miljöskuld belastar kommande generationer. När anläggningen avvecklas kan området återställas och materialen återanvändas. De bestående konsekvenserna för naturmiljö, landskapsbild och friluftsliv är försumbara. Natura 2000-området Åbyälven, strax söder om utredningsområdet för vindkraftparken bedöms inte komma att påverkas av projektet.

8 C M Y CM MY CY CMY K Om samrådet Detta utskick innebär en inbjudan till samråd enligt 6 kapitlet Miljöbalken. Samrådet inleds under hösten 2006, och fortsätter allteftersom utredningsarbetet går framåt. Inom samrådet kommer ett flertal möten att hållas med enskilda, intressegrupper och allmänhet. Planeringsprocessen Inledning av samråd - oktober-november 2006 Detta informationsmaterial har gått till enskilda som kan bli särskilt berörda och berörda organisationer. Därefter informeras media och ett första samrådsmöte hålls för allmänheten. Möte i Långträsk 22 oktober Ett första samrådsmöte för allmänheten hålls söndag den 22 oktober kl i Logen i Långträsk. Vi ser gärna så stor uppslutning som möjligt. Första timmen håller Svevind AB öppet hus, med möjlighet att träffa oss som är med i projektet, se på kartor, etc. Klockan 19 börjar själva mötet. Piteå kommun kommer att finnas representerad på mötet. Vi bjuder på kaffe! Synpunkter och frågor? Synpunkter på denna inledande information kan lämnas per brev, fax eller e-post och bör ha inkommit till Svevind AB senast den 27 november 2006 för att kunna beaktas i den första utredningsfasen. Frågor kring projektet går dock bra att ta per telefon eller på mötet i Långträsk. Hur når ni oss? Kontaktuppgifterna till Svevind AB finner Ni längst ned på denna sida. Till sin hjälp i det fortsatta utredningsarbetet anlitar Svevind AB även två konsultföretag: Första utredningsfas - oktober till december 2006 Under hösten studerar vi områdets förutsättningar och genomtänkta förslag till lokalisering av verk med tillhörande vägnät utformas baserat på kartmaterial, inkomna synpunkter och inventeringar på plats. Möjligheten att i Norrbotten etablera en del av produktionen av verk är en viktig del av utredningsarbetet liksom förutsättningarna för elkraftdistributionen. Samråd under vintern 2006/2007 Efter den första utredningsfasen tas ett samrådsmaterial fram bl a avseende områdets förutsättningar och utbyggnadsalternativ. Ett eller två samrådsmöten hålls med allmänheten. Fortsatt utredning från våren 2007 Efter den första utredningsfasen och samrådet bestäms hur det fördjupade utredningsarbetet skall gå vidare, och vad som skall ingå i ansökan. Anläggningens storlek gör att utredningsinsatser avseende samhällseffekter i ett brett perspektiv och samverkan med annan energiproduktion behöver få större vikt än i andra vindkraftsprojekt. Under våren sker också fördjupade studier av de delområden som valts ut för fortsatt projektering, inkluderande inventeringar av naturmiljön. Utredningen utmynnar i en Miljökonsekvensbeskrivning, MKB, som efter ytterligare samråd bifogas ansökan till Miljödomstolen. ÅF-Infraplan AB Enetjärn Natur AB Tel Tel Solarvind.pdf Ansökan Projektets storlek innebär att det kräver tillstånd av Miljödomstolen enligt Miljöbalkens 9 kapitel. Svevind AB avser att lämna in en sådan ansökan i slutet av 2007 eller under våren Den exakta tidplanen för detta beror dock på hur planering och samråd fortskrider. Svevind AB Långviksvallen Tavelsjö Tel: Fax: info@svevind.se