Återrapportering till Sveriges Kommuner och Landsting av vissa delar i överenskommelsen om stöd till evidensbaserad praktik för verksamhetsåret 2014

Transkript

1 Återrapportering till Sveriges Kommuner och Landsting av vissa delar i överenskommelsen om stöd till evidensbaserad praktik för verksamhetsåret 2014

2 Innehåll Inledning...3 Återrapportering om den regionala stödstrukturen för samverkan och kunskapsutveckling...4 Återrapportering om stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten stöd till personer med funktionsnedsättning...9 Återrapportering om den den sociala barn- och ungdomsvården...13 Återrapportering om stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten Öppna jämförelser

3 Inledning överenskommelser om stöd för utveckling av en evidensbaserad praktik I överenskommelsen Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten för år 2014 mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) framgår att insatserna i överenskommelsen ska följas upp och återrapporteras. SKL ska redogöra för de egna insatserna och även för de medel som fördelas till län/regioner, en verksamhetsrapport ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet). Västmanlands Kommuner och Landsting (VKL) har därför till SKL rapporterat om det utvecklingsarbete som bedrivits i länet utifrån överenskommelsen. Rapporterna följer den mall som SKL har tillhandahållit. Bakgrund till överenskommelsen är att Staten och SKL är eniga om att stimulera insatser med syfta att stärka socialtjänstens möjligheter och förmåga att skapa och använda relevant kunskap och informationsteknik. Avsikten är att skapa förutsättningar för att resurser ska användas för de insatser och på det sätt som de gör bäst nytta. Utgångspunkten är lagstiftningens krav på en god kvalitet i socialtjänsten sett ur ett brukar- och medborgarperspektiv. Det övergripande målet är att brukare, oavsett kön, ålder, etnicitet, funktionsnedsättning, religion och sexuell läggning, ska få ta del av insatser som bygger på bästa tillgängliga kunskap samt att öka tillgänglighet, kvalitet och effektivitet genom ehälsa. En del i överenskommelsen har varit stöd till en regional stödstruktur. Målen med de regionala stödstrukturerna är att: de ska kunna försörja kommunerna och landstingens verksamheter med ett praktiskt verksamhetsstöd, medverka till att skapa förutsättningar för en evidensbaserad praktik i hela socialtjänsten och närliggande hälso- och sjukvård, vara en arena för lokala och regionala politiska prioriteringar och strategier inom välfärdsområdet, vara en dialogpart gentemot den nationella nivån i frågor som rör kunskapsutveckling och kunskapsstyrning, utgöra ett utvecklingsstöd för implementering av ny kunskap, till exempel nationella riktlinjer och nya metoder. För 2015 har staten och SKL tecknat överenskommelsen Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten Prioriteringen för utvecklings arbetet i Västmanland 2015 är social barn- och ungdomsvård och stöd till personer med funktionsnedsättning. Det arbetet pågår sedan tidigare överenskommelser och det bedöms angeläget att kunna fortsätta och fullfölja utvecklingsarbetet inom dessa viktiga områden. Ann Tjernberg Enhetschef 3

4 Återrapportering om den regionala stödstrukturen för samverkan och kunskapsutveckling I överenskommelsen Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting fastslås att insatserna i överenskommelsen ska följas upp och återrapporteras till SKL. VKL, i samråd med kommunerna och landstinget i Västmanlands län lämnar följande redovisning av utvecklingsarbetet under Förändringar under 2014 vad avser den strukturella uppbyggnaden av länets samverkans- och stödstruktur (organisation, arbetsgivare, samverkans- och styrgrupper). Särskilt bör det politiska ägarskapet och styrningen förtydligas. Styrgruppen för den regionala stödstrukturen för samverkan och kunskapsutveckling i länet på tjänstemannanivå leds som tidigare av VKL:s direktör och har under 2014 sammanträtt tre gånger. I styrgruppen ingår studierektor för verksamhetsförlagd utbildning från landstinget, socialchefer från tre av länets kommuner, utbildningsledare från Mälardalens högskolas akademi för hälsa, vård och välfärd samt enhetschef från Utvecklings- och utredningsenheten och utvecklingsledare för samverkans- och stödstrukturen vid VKL. Politisk styrgrupp för stödstrukturen utgörs av VKL:s vård- och omsorgsberedning på uppdrag av VKL:s styrelse. Politisk styrning, chefsnätverk för socialtjänsten och den näraliggande hälso- och sjukvårdens områden beskrivs även under punkt Åtgärder och insatser under 2014 för att säkra den regionala samverkans- och stödstrukturens långsiktighet. För att ta nästa steg i länets gemensamma arbete med att utveckla kunskapsbaserade arbetssätt (för en evidensbaserad praktik) har VKL genomfört en inventering av utmaningar för att arbeta kunskapsbaserat i verksamheterna under året. Inventeringen har genomförts i fokusgruppsform vid nätverksmöten för länets vård- och omsorgschefer (äldreomsorg), chefer för individ- och familjeomsorg, chefer för funktionshinderområdet (kommuner och 4 landsting) samt en grupp enhetschefer inom äldreomsorgen. Viktiga utmaningar för att arbeta mer kunskapsbaserat som framkommit i inventeringen är att utveckla enhetschefers förutsättningar att leda utvecklingsarbetet, att sprida konkreta goda exempel från olika verksamhetsområden, att definiera tydliga målbilder för utvecklingsarbetet liksom att möjliggöra verksamhetsnära och anpassad utbildning på respektive arbetsplats. Fortsatt dialog i Socialchefsnätverket, nätverket för funktionshinderområdet och nätverket för Vård- och omsorgschefer i länet är inledd för att planera länsgemensamma insatser utifrån inventeringsresultaten. Motsvarande uppföljning inleds även i nätverket för Individ- och familjeomsorgschefer planeras under Uppdrag har getts från chefsnätverken till VKL utifrån de utmaningar som framkommit i inventeringsresultaten i form av fortsatt utveckling av en utbildningsmodell för kunskapsbaserade arbetssätt på arbetsplatsnivå samt länsgemensamt chefsseminarium om enhetschefers förutsättningar att leda och styra utvecklingsarbete lokalt. Vad gäller fortsatt finansiering av det länsgemensamma arbetet har VKL:s styrelse i maj ( ) fattat beslut att rekommendera medfinansiering från landstinget och länets kommuner för arbetet med stödstrukturen för samverkan och kunskapsutveckling under år Den regionala samverkans- och stödstrukturens arbete med brukarmedverkan/ samverkan med brukarorganisationer. I Västmanland har samordnat arbete med förstärkt brukarmedverkan skett inom olika verksamhetsområden och satsningar. Här presenteras några exempel från det länsgemensamma utvecklingsarbetet inom ramen för den regionala stödstrukturen. En fortsatt samverkan med verksamheter och intresseorganisationer i länet har skett i arbetet med framtagande av två uppdragsutbildningar om vardera 7,5 högskolepoäng i evidensbaserad praktik och förstärkt brukarmedverkan inom funk-

5 tionshinderområdet (LSS-verksamheter) som letts av VKL. Denna samverkan mellan brukarorganisationer, privata och kommunala utförare, VKL och akademin har fokuserat kompetensbehov och innehåll i utbildningarna, där den breda delaktigheten har bidragit till förankring och relevans. De båda utbildningarna, en för chefer och en för medarbetare, påbörjades i september 2014 vid Mälardalens högskola och avslutas under januari En inspirationsdag om förstärkt brukarmedverkan inom funktionshinderområdet arrangerades under VKL:s ledning i samverkan med intresseföreningar liksom verksamheter i länet den 13 mars i Västerås. Inspirationsdagen samlade nästan 300 deltagare i form av medarbetare från länets LSS-verksamheter, representanter från intresseföreningar, Arbetsklubben (studiecirkel för arbetstagare med egen erfarenhet av LSS-stöd och service) och nationella representanter från bland annat Socialstyrelsen. Arbetsklubbens åtta deltagare utgjorde den första programpunkten och satte agendan för dagen genom att delge sina personliga perspektiv och erfarenheter som användare av LSS-tjänster. Detta följdes av föreläsningar om tjänstedesign för att placera brukarperspektivet i fokus för verksamheten, hur delaktighetsmodellen kan användas för att höja brukarens röst och forskningsresultat från brukares och personals uppfattningar om delaktighet i LSS-verksamheter. Dokumentation och presentationer från Inspirationsdagen finns att hämta från VKL:s hemsida (se Vår verksamhet>vård- och omsorg>funktionshinder) En dialog kring eventuella samverkansmöjligheter förs även med FUB och Studieförbundet Vuxenskolan utifrån det nya utbildningsmaterialet LSS Leva Som Svensson som de gemensamt tagit fram för att stärka användarperspektivet. Materialet riktar sig främst till användare av LSS och syftar till att i studiecirkelform informera om LSS-lagstiftningens intention och innehåll på ett begripligt vis. Utbildning av handledare i Delaktighetsmodellen i LSS-verksamheter har genomförts under hösten i två pilotkommuner i länet, Hallstahammar och Arboga, med finansiering från överenskommelsen om evidensbaserad praktik inom funktionshinderområdet. Sammanlagt har tio handledare utbildats och modellens slingor har genomförts under utbildningarnas gång. Erfarenheter och resultat från de två kommunerna kommer att följas upp på länsnivån och spridas till övriga kommuner i länet via våra länsgemensamma chefsnätverk. I projektet Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre har det funnit en tydlig struktur för projektet med styrgrupp, projektledningsgrupp, samordningsgrupp och referensgrupp Äldre. Arbetet och resultaten har kontinuerligt rapporterats av till styrelsen för Västmanlands Kommuner och Landsting, Vård och omsorgsberedning samt Chefsforum. Referensgrupp äldre, som representeras av pensionärsorganisationerna, anhörigorganisationer, strokeföreningen och demensföreningen, har varit aktiva i projektet och träffats minst en gång per termin. Referensgruppen har ingått i projektarbetet och exempelvis identifierat utvecklingsområden för projektet och kommit med synpunkter och önskemål på arbetet. Gruppen har särskilt betonat vikten av att vård och omsorgspersonal behöver utbildning. Referensgrupp Äldre har med sin ökade kunskap i området utifrån projektet även bidragit med spridning av information ut i sina egna organisationer. Arbetet med referens-grupp Äldre har varit lyckat och nu när Västmanland ska utarbeta en överenskommelse för äldreområdet kommer en mindre arbetsgrupp från referensgrupp Äldre att finnas med som en aktiv arbetsgrupp under hela processen. Inom området psykisk funktionsnedsättning har samarbete under året kontinuerligt skett via VKL med den samlande brukarorganisationen VSPH (Västmanlands samverkan för psykisk hälsa). Samarbetet har exempelvis handlat om att inhämta VSPH:s synpunkter på den överenskommelse om samverkan som tecknats mellan Landstinget och kommunerna i länet. VKL har under året initierat VSPH i de ledningsgrupper för samverkan som nu finns i alla länets kommuner. En gemensam planering sker för närvarande av en vecka med olika evenemang för att belysa viktiga frågor inom området psykisk ohälsa. Denna vecka kommer att bestå av föreläsningar, underhållning och presentationer av de organisationer som ingår i VSPH. 5

6 I årsskiftet meddelade det regionala brukarrådet för missbruks- och beroendefrågor att man hade för avsikt att lägga brukarrådet vilande. De beskrev det själva som att de drabbats av utmattningssyndrom efter att man under 2013 genomfört studiecirkeln Med starkare röst samt påbörjat brukarrevisionsutbildning. Inom Kunskap till praktik har processledaren under 2014 arbetat aktivt för att stötta de två föreningar som har önskemål om att starta upp brukarrådet igen. VKL har med hjälp av Verdandi försökt att locka fler föreningar till att vara med och göra en omstart av det regionala brukarrådet för missbruks- och beroendefrågor. Vi har genomfört en uppstartsträff och en utbildningsdag, hittills dock utan att något nytt brukarråd startats upp. I slutet av året påbörjades diskussioner med VSPH om en eventuell sammanslagning av de två brukarråden. Exempel på utvecklingsarbete för en kunskapsbaserad praktik inom barn- och unga-området är den utvärderingsverkstad som bedrivits under VKL:s ledning under med fokus på uppföljning av ensamkommande barn. Deltagarna från landstinget och fem kommuner har haft med sig uppdrag från respektive huvudman att följa upp mottagandet. Länet har också medverkat i Allmänna Barnhusets projekt för ökad brukarmedverkan i den sociala barn- och ungdomsvården. En av länets kommuner har inom ramen för projektet tagit fram en egen modell, Hallstamodellen, för ökad delaktighet som prövats och följts upp i länet med gott resultat. Representanter från länets verksamheter har även presenterat modellen, sitt eget arbete och resultat vid välbesökta nationella seminarier FoU-miljöernas roll i den regionala samverkans- och stödstrukturen. I Västmanland motsvaras den länsgemensamma FoU-miljön av VKL:s Utvecklings- och utredningsenhet (UoU), där enhetschef, utvecklingsstrateger och utvecklingsledare arbetar med samverkan och utveckling inom socialtjänstens och den näraliggande hälso- och sjukvården olika områden. UoU samlar och samordnar den politiska Vård- och omsorgs-beredningen (kommun och landsting), nätverket för länets socialchefer, Chefsforum (landstingschefer och socialchefer), vård- och omsorgschefsnätverket (äldreomsorgen), nätverket för verksamhetschefer inom funktionshinderområdet (kommun och landsting) samt nätverket för individ- och familjeomsorgschefer. Enheten samordnar länets arbete utifrån överenskommelserna om utveckling av en evidensbaserad praktik i verksamheterna, övriga nationella satsningar inom äldreområdet, psykisk ohälsa, e-hälsa, missbruks- och beroendeområdet samt länets samverkans- och stödstruktur. UoU samordnar även den del av stödstrukturen som avser samverkan mellan länets nio mindre kommuner och Mälardalens högskola, utifrån en avsiktsförklaring om samverkan mellan parterna som träffats under I detta arbete ingår även samverkan kring verksamhetsförlagd utbildning i länets kommuner. Via nätverket FoU Mälardalen samverkar UoU med FoU-miljöerna i Uppsala, Sörmland och Örebro med regelbundna nätverksmöten och kontakter för utbyte av erfarenheter och samarbeten i utvecklingen av en kunskapsbaserad praktik. UoU vid VKL har under året arrangerat olika länsgemensamma seminarier och konferenser på centrala teman för att stödja en kunskapsbaserad praktik i verksamheterna. På temat En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats arrangerade VKL den 8 april två seminarier med forskaren Per-Erik Ellström, där totalt ett 70-tal förtroendevalda, chefer och nyckelpersoner deltog. Fokus var hur nya arbetssätt kan implementeras i verksamheterna, där forskningsresultat varvades med workshop utifrån egna erfarenheter. Ett annat exempel är Dialogkonferensen om Öppna jämförelser som genomfördes under en heldag den 22 maj, med brett deltagande från länets berörda chefer och politiker. Vid konferensen gavs en bakgrund till arbetet med ÖJ och ett forskningsperspektiv på utvärdering som fenomen. Parallella seminarier hölls därefter för respektive verksamhetsområde med föreläsare från Socialstyrelsen och SKL. Vid Vård- och omsorgsberedningens presidiekonferens, där beredningens liksom VKL:s styrelses ledamöter deltog tillsammans med chefstjänstemän från kommuner och landsting, låg fokus i år på dialog kring e-hälsa och psykisk ohälsa. Utöver detta har en mängd tillfällen för erfarenhetsutbyte, kunskapsspridning, samverkan och dialog i länet initierats, arrangerats och/eller

7 samordnats av UoU inom respektive utvecklingsområde, i nära samarbete med berörda nyckelaktörer. En länsdialog med SKL genomfördes den 5 november med deltagande från 60 nyckelpersoner från länets verksamheter samt SKL. Landstingschefer, socialchefer, socialnämndens ordförande, VKL:s vård- och omsorgsberedning, medarbetare vid VKL samt nyckelpersoner från arbetet med överenskommelserna i länet deltog under dagen. Dagen var strukturerad utifrån tre centrala teman i den kunskapsbaserade praktiken; att införa nya arbetssätt, ökad brukarmedverkan och samverkan i och mellan organisationer med brukaren i fokus. Goda exempel från länets verksamheter utifrån respektive tema och överenskommelse varvades med strukturerade diskussioner i blandade grupper. Resultaten sammanställdes löpande med gemensam presentation och dialog som avslutning. En dokumentation av länsdialogen har också tagits fram av VKL för spridning och finns att hämta på VKL:s hemsida (se Vår verksamhet >Vård- och omsorg>regional stödstruktur). UoU arbetar även med att ta fram kunskapsunderlag, utredningar, utvärderingar och rapporter i för politiken och verksamheterna aktuella och relevanta utvecklingsområden. Exempel på detta under 2014 är en utvärdering av kommunaliseringen av hemsjukvården, rapport från forskningscirkel avseende Västmanlands arbete för att utveckla barn och ungdomars medverkan inom socialtjänsten samt utredning avseende utveckling av abstinensvård i Västmanland med fokus på god kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården. Ovanstående och övriga dokument finns tillgängliga på VKL:s hemsida. 5. Samverkan med universitet och högskolor. En avsiktsförklaring om samverkan mellan länets nio mindre kommuner och Mälardalens högskola (MDH) har arbetats fram under 2014 och är nu underskriven av samtliga parter. Västerås stad och Landstinget Västmanland samverkar med MDH inom ramen för Mälardalens Kompetenscentrum för hälsa och välfärd (MKHV), där även Sörmland ingår. Inom MKHV bedrivs forskning och samverkan inom tre huvudområden; Lärande organisationer, Forsknings- och utvecklingsprojekt och Internationalisering med fokus på de tre verksamhetsområdena äldreomsorg, individ- och familjeomsorg och omsorg om människor med funktionsnedsättning. Samverkan kring framtagande av ett avtal för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) mellan länets kommuner och MDH har inletts under hösten 2014 och kommer att fortsätta under Målet är att tillsammans skapa förutsättningar för VFU som motsvarar utbildningarnas kunskapskrav samtidigt som kompetensutveckling och ny kunskap tillgodogörs verksamheterna. Utöver de uppdragsutbildningar för chefer och medarbetare inom funktionshinderområdet som beskrivs under punkt 3 ovan har en uppdragsutbildning för vård och omsorgspersonal som arbetar i demensvård inom ramen för socialtjänsten har tagits fram under året i samverkan mellan VKL och Mälardalens högskola. Målgruppen för utbildningen är teamet kring personen med demenssjukdom, dvs omvårdnadspersonal, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter, vilket gör att goda möjligheter att dela erfarenheter utifrån olika yrkesroller kring brukaren finns under utbildningen. Fokus ligger på tillämpning av de nationella riktlinjerna för demensvård och att utveckla och tillämpa kunskapsbaserade arbetssätt utifrån dem. Samverkan med MDH sker även genom representation i branschråd för berörda utbildningar inom vård- och omsorgsområdet, exempelvis deltar utvecklingsstrateg vid VKL i branschrådet som representant för kommunerna i socionomutbildningen. För samma utbildning har även samverkan inom ramen för stödstrukturen inletts kring uppsatsmatchning utifrån verksamheters behov och intresse, där utvecklingsstrateg och utvecklingsledare vid VKL deltar. Mälardalens högskola representeras även genom sin utbildningsledare för hälsa- vård och välfärdsutbildningar i styrgruppen för länets samverkansoch stödstruktur, vilket beskrivits ovan. 6. Samverkan med länsstyrelserna, exempelvis vad avser länssamordningen av arbetet rörande våld i nära relationer. Samverkan och dialog mellan VKL och länets utvecklingsledare för arbetet med våld i nära 7

8 relationer har kontinuerligt skett under året. Samverkan har bl a handlat om spridning av information liksom aktuella utbildningar inom ramen för projektet till länets verksamheter via länets olika chefsnätverk. Länssamordnaren på länsstyrelsen har ett upparbetat nätverk där även VKL genom utvecklingsstrategen för missbruks-, beroende- och psykiatrifrågor ingår tillsammans med kommunrepresentanter, landstinget Västmanland, kvinnojourer, Kriscentrum för män med flera. Detta nätverk fungerar som informationskanal och träffas ett par gånger per termin. VKL medverkar också i SKL:s kvinnofridsnätverk som representant för länets kommuner. Nätverket fungerar som en viktig informationskälla för att följa utvecklingen på den nationella nivån samt som erfarenhetsutbyte med övriga landet. Dessa input delges politiken och chefsnätverk som ett steg i utvecklingen kring dessa frågor. Utvecklingsstrategen i missbruks- och beroendefrågor vid VKL har även samverkan med länsstyrelsens ANDT-samordnare kring förebyggande frågor inom missbruks- och beroendeområdet. Under året har vi även genomfört ett par seminarium och utbildningar tillsammans inom bland annat området doping. 7. Hur de alternativa utförarna berörs av och/eller har tillgång till stödstrukturen. Information om utbildningar, seminarier, aktiviteter etc sprids till privata utförare via VKL:s hemsida samt de beställarfunktioner i kommuner och landsting som har avtal med privata utförare. Som exempel har privata utförare bjudits in och deltagit i behovsinventering och utveckling av två uppdragsutbildningar på högskolenivå i evidensbaserad praktik inom funktionshinder-området, under VKL:s ledning. Chefer och medarbetare från privata utförare deltar också i de båda utbildningarna, för chefer respektive baspersonal i LSS-verksamheter. Karina Tilling, Utvecklingsledare 8

9 Återrapportering om stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten stöd till personer med funktionsnedsättning I överenskommelsen Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten för år 2014 mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting fastslås att insatserna i överenskommelsens olika delar ska återrapporteras i en verksamhetsredovisning. För Västmanlands län lämnas följande redovisning av utvecklingsarbetet avseende stöd till personer med funktionsnedsättning under I denna del har svaren på delfrågor samlats under respektive huvudfråga. Västmanlands fokus i utvecklingsarbetet ligger på området Förstärkt brukarmedverkan avseende vuxna personer med kognitiva funktionsnedsättningar tillhörande personkrets 1-3 enligt LSS. 1. Hur har arbetet bemannats? a) Hur många utvecklingsledare finns det i länet/ delregionen? b) I vilken omfattning arbetar utvecklingsledaren/ na? c) Vilken/a anställningstider har utvecklingsledaren/na? (fr o m t o m) d) Annat ni vill berätta om kopplat till bemanningen? En utvecklingsledare för den regionala samverkans- och stödstrukturen arbetade under året del av sin tid specifikt med satsningen på funktionshinderområdet, i genomsnitt omfattande cirka 30 procent av heltid. Utvecklingsledaren är fortsatt anställd till och med Utöver utvecklingsledaren är en verksamhetschef för funktionshinderområdet från en av länets kommuner utsedd av chefsnätverket att i samverkan med utvecklingsledaren representera länet nationellt samt utgöra en löpande referens för avstämning av utvecklingsarbetet på länsnivån. 2. Hur har arbetet införlivats i de regionala samverkans- och stödstrukturerna? a) Är satsningen långsiktigt en del av den regionala samverkans- och stödstrukturen? Beskriv hur. Om inte, beskriv varför. b) Beskriv samverkan med andra utvecklingsarbeten av relevans för satsningen, exempelvis Kunskap till Praktik, ehälsa, psykisk ohälsa, BoU-satsningen, länsstyrelsernas arbete med våld i nära relationer, PSYNK, äldresatsningen? c) Var funktionshinderfrågorna en del av den regionala samverkans- och stödstrukturen innan den nationella satsningen påbörjades 2013? d) Hur ser samverkan med politiken ut? e) Beskriv hur de alternativa utförarna har deltagit i utvecklingsarbetet. f) Hur många av länets kommuner har medverkat i utvecklingsarbetet under verksamhetsåret 2014? g) Har ni nätverk och arbetsgrupper, andra fora? Har ni det ni behöver för att nå ut/ha dialog? Har nya bildats under året? h) Vilka övriga samarbetsparter har ni? Till exempel habiliteringen, vård- och omsorgscollege, skolan etc. Hur fungerar samarbetet? Vad skulle behövas mer? Satsningen inom området personer med funktionsnedsättning med fokus på förstärkt brukarmedverkan utgör ett av verksamhetsområdena i länets satsning på att utveckla en kunskapsbaserad praktik i socialtjänsten. I Västmanland sitter även flera utvecklingsledare för olika utvecklingsarbeten samt enhetschef samlade på samma arbetsplats, Utvecklings- och utredningsenheten (UoU vid VKL), vilket gör att erfarenheter och goda exempel kring utveckling av kunskapsbaserade arbetssätt och förstärkt brukarmedverkan från olika verksamhetsområden regelbundet delas och sprids. Det sker också en gemensam planering av seminarier och aktiviteter som riktas till verksamheterna, både kommuner och landsting. Exempel på gemensamma aktiviteter under 2014 är ett större seminarium för verksamheterna om Öppna jämförelser med representation från Socialstyrelsen och SKL, där ett parallellseminarium särskilt fokuserade resultaten från Öppna jämförel- 9

10 ser för personer med stöd enligt LSS. Ett annat exempel på gemensam verksamhetsöverskridande aktivitet är de två seminarier på temat En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats med fokus på hur man skapar förutsättningar för ett långsiktigt utvecklingsarbete, som genomfördes i april för förtroendevalda och tjänstemän i länet. Under punkt 3 beskrivs arbetet inom ramen för satsningen på att utveckla kunskapsbaserade arbetssätt under år 2014 mer specifikt, liksom hur det länsgemensamma arbetet inom verksamhetsområdet personer med funktionsnedsättning utgör en del av helheten i länets utvecklingsarbete. Samtliga av länets tio kommuner är delaktiga i utvecklingsarbetet. Den nationella satsningen på utveckling av en evidensbaserad praktik med tillhörande ekonomiska medel har gjort stor skillnad i länets gemensamma utvecklingsarbete. Framförallt har ett betydligt större fokus lagts på samverkan kring vårt valda utvecklings-område, förstärkt brukarmedverkan, och på målgruppen vuxna personer med stöd enligt LSS sedan Sedan tidigare har personer med psykisk funktionsnedsättning ingått som mål-grupp i det länsgemensamma utvecklingsarbetet. Samverkan med politiken på länsnivån sker främst via VKL:s Vård- och omsorgsberedning, där samtliga kommuner samt landstinget utsett sina representanter. Beredningen samman-träder vid sex tillfällen per år. Därutöver arrangerar VKL vid ett eller två tillfällen varje år en presidiekonferens där politiker och chefstjänstemän från kommuner och landsting deltar och där angelägna frågor fokuseras. De alternativa utförarna har deltagit i arbetsoch referensgrupper för att kartlägga hur kompetensbehoven ser ut bland medarbetarna i syfte att utveckla de två uppdragsutbildningar som planerats och startats under hösten 2014 som en del av länets utvecklingssatsning, se punkt 3. Medarbetare från de alternativa utförarna deltar även i de pågående högskoleutbildningarna. Alla länets kommuner samt landstingets Habiliteringscentrum har deltagit aktivt i utvecklingsarbetet under året, främst via det chefsnätverk för funktionshinderområdet som regelbundet samlar alla tio kommuner och landstinget. 10 Chefsnätverket består av verksamhetschefer för funktionshinderområdet/lss i kommunerna och i vissa fall utvecklare/strateg samt representant från landstingets habiliteringscentrum och samordnas av VKL. Nätverket ses minst två gånger per termin vid protokollförda möten. Däremellan samordnas och sprids information via mail i nätverket. Vård- och omsorgscollege (VOC) deltar regelbundet vid chefsnätverksmöten när kompetensfrågor diskuteras. Exempelvis anordnades under året ett seminarium med Carin Bergström från Carpe i samband med ett nätverksmöte, där även VOC deltog. Även VOC är lokaliserat till VKL vilket underlättar underhandsinformation och samverkan. Sammantaget finns goda förutsättningar i länet för spridning av information och att föra dialog kring utvecklingsarbetet: mellan medarbetare i verksamheter, politisk ledning, verksamhetschefer och den nationella nivån (inte minst det nationella nätverket för RESK och nätverket för funktionshinderområdet), samordnat via VKL på länsnivån. 3. Vilket arbete har skett under 2014 i förhållande till det ni planerat i er ansökan? a) Beskriv ert utvecklingsarbete/aktiviteter inom de områden ni arbetar med; b) Är det något som fungerat speciellt bra? Har ni haft problem som ni vill lyfta? c) Andra aktiviteter, till exempel information om satsningen, förankring med mera? d) Har ni i länet gjort nya kartläggningar/ inventeringar av pågående arbete, metoder etc? I vilket syfte? I Västmanland ligger fokus i utvecklingsarbetet på kunskapsbaserade arbetssätt för förstärkt brukarmedverkan. En aktiv samverkan har pågått under 2014 i det länsgemensamma utvecklingsarbetet. En inspirationsdag om förstärkt brukarmedverkan som planerades tillsammans med representanter för intresseföreningar och länets LSS-verksamheter samlade nästan 300 deltagare. Inspirationsdagen utgjorde en gemensamt uppstart för länets satsning på brukardelaktighet där medarbetare från verksamheterna, representanter från intresseföreningar, Arbetsklubben (studiecirkel för arbetstagare med egen erfarenhet av stöd och service enligt LSS), akademin, FoU Skåne,

11 SVID och nationella representanter från bland annat Socialstyrelsen deltog genomfördes den 13 mars i Västerås. Under dagen fick deltagarna ny kunskap om hur bland annat tjänstedesign och Delaktighetsmodellen kan användas för att förstärka brukarens röst och delaktighet. En dokumentation av hela dagen finns via följande länk till VKL:s hemsida: vkl.se/wp-content/uploads/2014/04/dokumentation_ pdf Under året har även två nya uppdragsutbildningar på högskolenivå i kunskapsbaserade arbetssätt och brukardelaktighet för chefer respektive medarbetare i länets LSS-verksamheter planerats i samverkan mellan verksamhetschefer för kommunala och privata utförare, intresseföreningar, Mälardalens högskola och VKL. Utbildningarna, om 7,5 högskolepoäng vardera, har varit populära att delta i och startade i september 2014 med avslut i januari Totalt har cirka 55 personer deltagit i de båda utbildningarna. Under 2015 kommer VKL tillsammans med chefsnätverket för funktionshinderområdet att utvärdera resultatet av utbildningarna, bland annat utifrån de obligatoriska reflektionsdagböcker som deltagarna skriver under utbildningens gång. Utbildning av handledare i Delaktighetsmodellen i LSS-verksamheter har genomförts under hösten i två pilotkommuner i länet, Hallstahammar och Arboga, med finansiering från överenskommelsen inom funktionshinderområdet. Sammanlagt har tio handledare utbildats och modellens slingor har genomförts under utbildningarnas gång. Erfarenheter och resultat från de två kommunerna kommer att följas upp på länsnivån och spridas till övriga kommuner i länet via våra länsgemensamma chefsnätverk. Under slutet av året har arbetet med en modell för arbetsplatsbaserad utbildning i kunskapsbaserade arbetssätt inletts i samarbete mellan länets socialchefer, verksamhets-chefer och VKL. Initiativet utgör en direkt följd av de inventeringar av utmaningar för att arbeta kunskapsbaserat i verksamheterna som VKL genomfört i länschefsnätverken för individ- och familjeomsorgen, äldreomsorgen och stödet och servicen till personer med funktionsnedsättning enligt LSS. Inventeringarna visade på ett stort behov av arbetsplatsnära och målgruppsanpassade utbildningsinsatser inom LSS-verksamheterna för att omsätta teorin om evidensbaserad praktik till praktiken. Utbildningsmodellen kommer under VKL:s ledning att vidareutvecklas och testas under 2015 i LSS-verksamhet. I november arrangerade VKL en länsdialog med SKL där ett sextiotal av länets politiker och chefer från både kommuner och landsting deltog tillsammans med andra nyckelpersoner i länets utvecklingsarbete för att utveckla och sprida kunskapsbaserade arbetssätt i social-tjänst och näraliggande hälso- och sjukvård. Under dagen varvades goda exempel från verksamheterna, bland annat från arbetet inom ramen för satsningen på funktionshinderområdet, med dialog och erfarenhetsutbyte i blandade grupper. Dagen ledde fram till konkreta resultat för fortsatt arbete inom de centrala områdena brukarmedverkan, införande av kunskapsbaserade arbetssätt och samverkan i och mellan organisationer. 4. Resultat a) Vilket resultat har ni nått med utvecklingsarbetet? Är ni på väg mot/har ni uppnått era mål/ delmål? Hur ser ni detta? Mäter ni och finns det relevanta indikatorer? Har brukarmedverkan förstärkts? b) Hur stämmer det med era förväntningar? Önskat läge? En relativt bra bild av nuläget finns utifrån den kartläggning av kompetensbehov hos medarbetare som gjorts i planeringen av uppdragsutbildningarna (se ovan) liksom den nyligen genomförda inventeringen i chefsnätverket avseende utmaningar för att arbeta kunskapsbaserat. Vi kommer att utvärdera de satsningar under 2014 som beskrivits ovan för att se på vilket sätt de påverkat utvecklingen av kunskapsbaserade arbetssätt med förstärkt brukarmedverkan. Ett viktigt resultat i sig är att länets fokus på förstärkt brukarmedverkan har kommunicerats och diskuterats via ovanstående aktiviteter och på så vis etablerats som ett gemensamt prioriterat utvecklingsområde i länet för både politiker och tjänstemän. Vi ser att den goda grund som nu lagts för att arbeta med förstärkt brukarmedverkan kan antas ge effekt i praktiken, för brukarna, över tid. Under 11

12 2015 kommer vi även att fokusera på nyckelområdet kommunikation för förstärkt brukarmedverkan genom utbytesseminarier riktade till verksamheterna för att sprida erfarenheter och goda exempel. Utvärderingsresultat från exempelvis arbetet med Delaktighetsmodellen och de uppdragsutbildningar som genomförts under året kommer även att ge möjligheter att se konkreta resultat av utvecklingsarbetet för målgruppen. 5. Framtid a) Hur ser er vidare planering av arbetet ut finns plan eller liknande för hur utvecklingen ska ske 2015 och framåt? b) Har ni ändrat något i ert arbete i förhållande till ansökan? c) Vilka utmaningar ser ni i ert planerade arbete? En arbetsplan för det länsgemensamma arbetet inom satsningen för 2015 finns med fokus på arbetsplatsbaserad utbildning i kunskapsbaserade arbetssätt för förstärkt brukardelaktighet samt utbytesseminarier för att dela goda exempel verksamheter emellan. Vi kommer även att följa upp de reflektionsdagböcker som deltagarna skrivit under de två uppdragsutbildningar som beskrivits ovan för att se hur lärandet sett ut och vad i utbildningsprocesserna som gjort skillnad på person-, arbetsplatsoch organisationsnivån. En uppföljning på länsnivån kommer även att genomföras avseende erfarenheter och resultat från arbetet med Delaktighetsmodellen i de två kommuner som utbildat handledare och genomfört delaktighetsslingor. Vi har under 2014 genomfört alla de delar som planerats, med tillägg för 1) den inventering av utmaningar för att arbeta kunskapsbaserat som genomförts inom ramen för stödstrukturen (se punkt 2), 2) arbetet med den modell för utbildning på arbetsplatsnivå som påbörjats till följd av inventeringsresultaten samt 3) satsningen på utbildning av handledare i Delaktighetsmodellen. 6. Övrigt ni vill berätta om. En viktig länk i utvecklingskedjan för att utveckla och sprida kunskapsbaserade arbetssätt med brukarfokus i verksamheterna utgörs av det nationella nätverket, med tillhörande nätverksmöten och projektforum, liksom övrig samordning på nationell nivå från SKL. Vi ser att det utgör en väl fungerande modell för ett välförankrat utvecklingsarbete att länet representeras av dels utvecklingsledaren vid VKL dels en utsedd representant från chefsnätverket i det nationella nätverket. Från länet har vi haft stort utbyte av kontakter med den nationella projektledaren och utvecklingsledarna i landet under året, inte minst via de nationella nätverksträffar som samordnats av SKL. Nätverksträffarna utgör effektiva tillfällen för utbyte av erfarenheter och är därför en bra kanal mellan verksamheter i länet och övriga landet. Karina Tilling, Utvecklingsledare 12

13 Återrapportering om den den sociala barn- och ungdomsvården Regional utvecklingsledare för BoU I Västmanlands län finns en utvecklingsledare, Monica Wikehult, 100 % samt internt projektansvarig, Susanne Holmsten, 20 % (sjukskriven del av året). Utvecklingsledaren har en projektanställning , internt projektansvarig har tillsvidareanställning. 1. Förankringen av BoU-satsningen i den regionala stödstrukturen På VKL finns Utvecklings- och utredningsenheten (UoU) där de som arbetar med samverkansfrågor som rör äldre, barn och unga, personer med funktionsnedsättning, missbruk, beroende, psykiatri och andra sociala eller hälso- och sjukvårdsfrågor ingår. Till enheten hör, förutom utvecklingsledaren för BoU, plattformsledaren för arbetet med Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling, processledaren för missbruks- och beroendefrågor tillika utvecklingsstrateg, utvecklingsstrateg för äldrefrågor, utvecklingsledare för arbetet med kvalitetsregister, projektledaren för e-hälsa och utvecklingsstrateg för IFO-frågor. Vi har en gemensam chef och regelbundna träffar där vi håller oss informerade om varandras arbete samt diskuterar aktuella utvecklingsfrågor för länet. 2. Beskriv samverkan med andra utvecklingsledare/annat utvecklingsarbete av relevans för barn- och unga-satsningen Samverkan med processledaren för Kunskap till Praktik har i huvudsak skett genom planering och genomförande av fördjupningsutbildning i kommunerna för att stärka barn- och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården. Samverkan med projektledaren för e-hälsa har skett i samband med planering och genomförande av BBIC/IT-workshops. Samarbetet med internt projektansvarig/utvecklingsstrateg för IFO-frågor har skett runt frågor som ingår den sociala barn och ungdomsvården. När det gäller psykisk ohälsa/prio-satsningen tillhör vi samma arbetsplats, utvecklingsledaren har kontinuerlig kontakt med den ansvarige. Vi håller varandra informerade om det som är aktuellt och där bådas område berörs. Samordnaren för arbetet med våld i nära relation har deltagit i träffar med olika chefsnätverk och även deltagit vid träff med UoU. Hur kompletterar och förstärker utvecklingsledaren det regionala BBIC-nätverket? 3. Utvecklingsledaren deltar i nätverkets träffar fyra gånger per år. Vid dessa tillfällen ges möjligheter för informationsutbyte mellan utvecklingsledaren och nätverket. Utöver detta har utvecklingsledaren och BBIC-samordnaren regelbunden kontakt för diskussioner och planering av kommande aktiviteter. Under 2014 har diskussioner förts om hur arbetet med systematisk uppföljning kopplat till BBIC kan utvecklas, bland annat genom att anordna BBIC/IT-workshop i kommunerna. I Västmanland har de privata utförarna inte deltagit i utvecklingsarbetet. 4. Systematisk uppföljning av barn och unga i den sociala barn- och ungdomsvården. Under året har pågått planering för att flera av länets kommuner under 2014 ska genomföra en BBIC-IT-workshop enligt vägledning från SKL. Utvecklingsledaren har haft planeringsmöten med länets BBIC-samordnare för att komma fram till hur dessa workshops bäst kan genomföras. Även projektledaren för e-hälsa har varit delaktig i planeringen. Resultatet blev att endast en kommun (Sala) genomförde en workshop under året. När det gäller utvecklingsarbetet med Öppna jämförelser (ÖJ) har under året genomförts flera separata träffar med kommunernas IFO-chefer för att informera om öppna jämförelser, tolka frågorna och analysera svaren. Flera av länets kommuner använder ÖJ i det lokala utvecklingsarbetet (oklart exakt hur många kommuner som gör det). I maj arrangerades en dialogkonferens om ÖJ för förtroendevalda, chefer och nyckelpersoner i kom- 13

14 muner och landsting. Denna finns utförligt beskrivet i Återrapportering ÖJ 2014 för Västmanland. Barns delaktighet och brukarmedverkan Flera kommuner i länet deltog i den forskningscirkel anordnad av Västmanlands kommuner och landsting med projektets internt ansvariga, Susanne Holmsten, som cirkelledare. Projektet initierades av Allmänna Barnhuset. Forskningscirkeln syftade till att ta fram och pröva modeller för att öka barns brukarmedverkan och inflytande i kontakten med socialtjänsten, bland annat har en modell för att öka barns delaktighet i barnavårdsutredningar ( barnens egen utredning ) prövats och följts upp. Det har från de kommuner som inte deltog uttryckts intresse av att få ta del av olika metoder/ modeller för att, som komplement till BBIC, systematiskt kunna inhämta uppgifter ifrån barnen och ungdomarna i syfte att förbättra vården. Utvecklingsarbetet skulle ha fortsatt under året men har på grund av sjukdom skjutits upp till år Under hösten ska samtliga länets kommuner inbjudas till fortsatt utvecklingsarbete kring barns delaktighet. Placerade barns hälsa och skolgång Under året har arbete pågått med att ta fram ett utkast till en överenskommelse och samverkansrutin för läkarundersökning och bedömning av tandhälsa inför placering av barn i familjehem eller HVB. Med representanter från kommuner och landsting har bidragit med synpunkter. I slutet av året skickades den ut till kommuner och landsting på remiss, planeringen är att den ska börja gälla under våren Under året har Västerås stad anordnat två nationella konferenser med fokus på placerade barns skolgång. Grundutbildning för jour- och familjehem I Västmanland finns ett nätverk för familjehemssekreterare som själva planerar och samordnar sina träffar. Regionala utvecklingsledaren inbjuds och deltar på träffarna. Efter önskemål från familjehemssekreterarna har utvecklingsledaren samordnat delar av det som rör grundutbildningarna för familjehem och jourhem. Av de familjehemssekreterare som utbildades i Socialstyrelsens regi slutade flera under året vilket 14 gjorde att de flesta kommuner saknade utbildare. Gemensamt planerades då en utbildning för nya utbildare som genomfördes januari 2015, kursledare var fyra familjehemssekreterare från länet som är utbildare och hunnit hålla flera utbildningar för familjehem. Från Västmanlands län deltog elva personer från fyra kommuner. (Vid det tillfället deltog även fem personer från Uppsala län.) Efter denna utbildning har vi nu sjutton utbildare i länet som representerar sex (av tio) kommuner. Vi har en planering på hur vi ska utbilda ytterligare utbildare genom ett lärlingssystem. För att kunna byta erfarenheter med andra utbildare arrangerade vi en träff för länets utbildare där även närliggande län, som uttryckt intresse, bjöds in. Värmlands, Örebros och Södermanlands län skickade sammanlagt arton deltagare. Träffen var mycket uppskattad och det har framförts önskemål om att VKL bjuder in till ytterligare erfarenhetsutbyte längre fram. I de utbildningar som genomförts under året har sammanlagt cirka 45 familjehem deltagit. Vid nätverksträffar har diskussioner förts om utbildning för släktinghem respektive utbildning för hem som tar emot ensamkommande barn. Det finns behov av att kursmaterialet översätts till flera språk så att det blir mer tillgängligt. Man har även uttryckt att det är att föredra att inte blanda vanliga familjehem med släktinghem under en utbildning då deras utgångspunkter är så olika. Det finns en oro över att Socialstyrelsen inte har uppdraget att uppdatera och kvalitetssäkra utbildningen och materialet. Utan nationell samordning riskerar utbildningen att utvecklas i olika riktningar då det är upp till länen och kommunerna att själva utbilda nya utbildare. Spridning av Socialstyrelsens handböcker Information om de nya handböckerna har spridits i alla berörda länsnätverk. Dessutom har de funnits med och skickats runt för påseende vid alla tillfällen då utvecklingsledaren besökt kommunerna och hållit utbildningsdagar med fokus att stärka barnoch föräldraperspektivet i missbruks och beroendevården. Samverkan PRIO-satsningen Utvecklingsledaren har deltagit vid samverkans-

15 möten med kommun- och landstingsrepresentanter samt anhörigstödjarnätverk. Vid de utbildningsdagar som regionala utvecklingsledaren hållit i kommunerna (Att stärka barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården) har arbetet med SIP varit en fråga som funnits intresse att diskutera. 5. Kompetenssatsningen När det gäller den satsning på kompetenshöjning för handläggare och chefer inom den sociala barnoch ungdomsvården som Socialstyrelsen erbjuder uttrycktes i början av året en önskan från flera kommuner om regional samordning. En arbetsgrupp tillsattes, men under året fördes frågan över till styrgruppen för projektet. Utvecklingsledarens uppdrag har i huvudsak handlat om att vara sammankallande. Under året har vi också gjort en länssammanställning av kommunernas inventering av kompetens och behovet av kompetenshöjning hos handläggare och chefer. Resultatet av sammanställningen har presenterats för styrgruppen och IFO-chefsnätverk och funnits med i diskussionerna. 6. Mål och delmål för det regionala utvecklingsarbetet. Mål/delmål som uppnåtts. Spridning av Socialstyrelsens vägledningar och kunskapsstöd. I länet har diskussioner förts i projektets styrgrupp vad avser hur vägledningar och kunskapsstöd bäst sprids till rätt mottagare. Styrgruppen enades om att det bästa vore om kunskapsstöd från Socialstyrelsen sprids i de olika länsnätverk som finns. Vid de träffar vi regelbundet har med de olika nätverk som finns i länet och som består av politiker respektive chefer och handläggare, lyfts kontinuerligt de nya skrifter och vägledningar som kommit från Socialstyrelsen. Målet bedöms vara uppnått. En ökad medvetenhet om begreppet evidensbaserad praktik och vad det konkret innebär för socialsekreteraren eller socialarbetaren i vardagsarbetet. Internt projektansvarig ansvarar för att anordna utvärderingsverkstäder i länet. Syftet med dessa är att hjälpa anställda inom socialtjänstens verksamheter att med stöd och handledning själva utvärdera sina verksamheter, som ett led i verksamheternas utvecklingsarbete mot ett mer kunskapsbaserat arbetssätt. I utvärderingsverkstäderna får deltagarna utbildning och handledning. Den utvärderingsverkstad som startade hösten 2013 och avslutades under 2014 har fokuserat på ensamkommande barn. Susanne Holmsten har genomfört utvärderingsverkstäderna tillsammans med professor emeritus Evert Vedung. En EBP-dag har genomförts för cheferna i en av länets kommuner. Dagen syftade till att sprida kunskap om begreppet EBP och hur EBP kan tillämpas i vardagen. Susanne Holmsten liksom ytterligare en av VKL:s utvecklingsstrateger och utvecklingsledaren för regionala strukturer för kunskapsutveckling medverkade. Målet bedöms vara uppnått. Ökade kunskaper om forskning inom den sociala barn- och ungdomsvården. Utvecklingsledaren håller sig uppdaterad i aktuell forskning på området samt för dialog med kommunerna om deras behov av ny kunskap. Målet bedöms vara uppnått. Upparbetade strukturer för kunskapsutveckling som fungerar efter projekttidens slut inom ramen för ordinarie verksamhet. Utvecklingsledaren ska tillsammans med internt projektansvarig ta fram en plan för hur förbättrings- och utvecklingsarbetet ska kunna fortsätta efter projekttidens slut. Planen ska förankras hos respektive kommuns chefer. Målet är ännu inte uppnått. 9. Övrigt Det har under året varit tydligt att den sociala barn- och ungdomsvården har en pressad situation. Ett flertal kommuner berättar om svårighet att rekrytera personal till vakanta tjänster inom sociala barn- och ungdomsvården vilket leder till att den personal som finns på plats har en pressad arbets situation. Detta blir tydligt när det inte alltid finns utrymme för varken chefer eller handläggare att komma till nätverksträffar, arbetsgruppsmöten, seminariedagar och liknande. Monica Wikehult Utvecklingsledare 15

16 Återrapportering om stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten Öppna jämförelser 1. Beskriv syftet med det regionala stödet. Har ni nått, helt eller delvis, de mål som angavs i aktivitetsplanen? Om inte, ange orsak. Öppna jämförelser är en del i arbetet med att utveckla en evidensbaserad praktik och ska stimulera kommuner och landsting till fördjupad analys, förbättrings- och effektivitetsarbete och gemensamt lärande. I Västmanland utgör VKL:s Utvecklings och Utredningsenhet (UoU) en plattform för nätverksträffar inom området Öppna jämförelser. Det är kommunernas öppna jämförelser som är i fokus samt de öppna jämförelser som berör både kommunerna och landstinget. Syftet med träffarna är att representanter från kommunerna och landstinget gemensamt ska ges möjlighet att diskutera tolkning av frågeställningar och analys av undersökningarnas resultat. De länsgemensamma mötena ska ge stöd till det arbete som sker i respektive representants egen organisation. Målen för det regionala arbetet med öppna jämförelser: Öka intresset för, och kunskapen om, öppna jämförelser hos förtroendevalda, chefer och anställda. Bidra till att de data som lämnas in och ligger till grund för öppna jämförelser är tillförlitliga (kvalitetssäkra inrapporteringen av data) Stimulera till spridning av resultat, analys och förbättringar. Målen bedöms vara uppfyllda. 2. Vilka aktiviteter har genomförts? Hur ser målgruppen ut för aktiviteterna? Beskriv också vilka öppna jämförelser socialtjänst ni har arbetat med. Aktiviteter Separata möten gällande öppna jämförelser för länets chefer för individ- och familjeomsorg och äldrevård- och omsorg har genomförts. VKL har utarbetat en struktur för arbetet med öppna jämförelser i form av ett årshjul Publicering på VKL:s hemsida av öppna jämförelser när nya resultat kommer. 16 Ett heldagsseminarium Dialogkonferens om Öppna jämförelser riktat till förtroendevalda, chefer och nyckelpersoner i länets kommuner och landstinget genomfördes i maj Sammanlagt deltog cirka 50 personer. Seminariet fokuserade på öppna jämförelser inom socialtjänstens och till viss del hälso- och sjukvårdens områden utifrån frågeställningen- Hur hanterar vi öppna jämförelser? Under dagen fanns möjlighet för deltagarna att välja fördjupningsseminarier inom respektive område. Fördjupningsseminarierna som Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting ansvarade för gav deltagarna möjlighet till frågor och diskussion. Professor emeritus Evert Vedung gav en tillbakablick på utvärderingens historik och placerade in öppna jämförelser i det aktuella sammanhanget. Följande öppna jämförelser har aktualiserats i det länsgemensamma arbetet: Barn och unga Missbruk och beroende Försörjningsstöd- Vård och omsorg om äldre 3. Beskriv roller och ansvarsfördelning inom samverkans- och stödstrukturen utifrån de aktiviteter som erbjudits till kommunerna. Inom UoU arbetar utvecklingsstrateger och utvecklingsledare med ansvar för olika områden i samverkans- och stödstrukturen. Var och en ansvarar för att bevaka de öppna jämförelser som finns inom det egna huvudområdet. VKL:s informatör följer arbetet och publicerar resultat löpande. Medarbetarna har ett gemensamt ansvar för den delen av arbetet som kräver samordning. Enhetens chef har ett arbetsledande ansvar och ansvar för att rapportering sker till länets Chefsforum 1) och den politiska beredning som har ansvar för vård- och omsorgsfrågor på VKL. 1) Socialchef i respektive kommun och landstingets förvaltningschefer har regelbundna möten på VKL.

17 4. Hur har kommunernas intresse och deltagande varit? Vilka utmaningar har ni hanterat när det gäller öppna jämförelser? Inom äldreområdet har cirka 75 procent av kommunerna deltagit vid särskilda möten för öppna jämförelser. Det finns ett intresse av att samlas och lära mer om öppna jämförelser. Utmaningen är att deltagarna ska ha möjlighet att prioritera arbetet sin ordinarie tjänst och sätt a sig in i enkäten eller resultaten för att mötena ska kunna bli givande och leda arbetet vidare.. Även för individ- och familjeomsorgens (IFO) chefer har arbetet under 2014 skett genom särskilda möten för öppna jämförelser men de har också aktualiserats på chefernas ordinarie möten. Vid det senaste IFO-chefsmötet beslutades att öppna jämförelser ska behandlas som en punkt på de ordinarie möten som planeras för nätverket VKL kommer att bevaka hur frågan behandlas på nationell nivå och bevaka det nationella kalendariet för öppna jämförelser. Flera kommuner i länet arbetar aktivt med öppna jämförelser. De används som underlag för jämförelser över tid inom den egna kommunen, enkätens frågor används i kommunen för att se vad som behöver utvecklas i stället för att enbart fokusera på resultaten med mera. Utmaningarna när det gäller individ- och familjeområdet är att det finns många öppna jämförelser att förhålla sig till. Det är svårt för verksamheterna att ha fokus på dem alla och att hinna sätta sig in i dem på djupet. Det finns även en kritik som rör vissa öppna jämförelser, alla frågeställningarna känns inte relevanta eftersom vissa frågor inte bedöms säga något om kvalitén. Det är mindre motiverat att arbeta med öppna jämförelser som inte bedöms leda till utveckling av verksamheten. Önskemål från verksamheterna är: att antalet frågor till kommunerna minskas, att detaljstyrningen med en mängd krav på rutiner minskas, att begreppen definieras på ett enhetligt sätt i olika öppna jämförelser. 5. Hur ser ni på era framtida möjligheter/ förutsättningar att fortsätta arbeta med öppna jämförelser socialtjänst? Beskriv era tankar kring kopplingen mellan öppna jämförelser och andra delar av stödstrukturen, till exempel barn och unga, funktionsnedsättning, ehälsa och äldre. UoU kommer att ha möjlighet att bedriva arbetet under 2015 i den utsträckning som skett Förutsättningen för arbetet efter 2015 är att UoU fortsätter att ha öppna jämförelser som en prioriterad uppgift av den politiska beredning som är verksamhetens uppdragsgivare. Eftersom arbetet med öppna jämförelser genomförs av den enhet som bedriver utvecklingsarbetet inom områdena barn och unga, missbruk och beroende, funktionsnedsättning, ehälsa och äldre finns det en nära koppling mellan öppna jämförelser och övrigt utvecklingsarbete. 6. Övrigt som ni vill berätta kopplat till era aktiviteter med öppna jämförelser socialtjänst. För UoU/VKL är det en avvägning hur mycket resurser som ska avsättas för arbete t med öppna jämförelser i förhållande till övrigt utvecklingsarbete. En slutsats av de erfarenheter vi hitintills har är att om möjlighet fanns till ett ökat engagemang av UoU :s medarbetare så skulle det vara utvecklande för arbetet med öppna jämförelser. För närvarande bedöms nivån på aktivitetsgrad för öppna jämförelser för UoU inte kunna utökas. Det är positivt med möjligheten att delta i SKL:s nätverk för öppna jämförelser. Ann Tjernberg Enhetschef 17