REDSKAPSREGLERNA REDSKAPSREGLERNA. International Sailing Federation

Transkript

1 REDSKAPSREGLERNA International Sailing Federation 1

2 Publicerade av ISAF (UK) Ltd., Southampton UK International Sailing Federation, (IOM) Ltd Oktober

3 INNEHÅLL INLEDNING... 4 Revision... 4 Status... 4 Tillämpning... 4 Ändringar... 4 Terminologi... 5 Förkortningar... 5 Del I ANVÄNDNING AV UTRUSTNING Avdelning A Vid en tävling... 6 Avdelning B Vid kappsegling... 6 Del II DEFINITIONER Avdelning C Allmänna definitioner... 9 Avdelning D Skrovdefinitioner Avdelning E Skrovbihangsdefinitioner Avdelning F Riggdefinitioner Avdelning G Segeldefinitioner Underavdelning A Tresidiga segel Underavdelning B Tillägg för andra segeltyper Del III REGLER FÖR KONTROLL OCH BESIKTNING AV UTRUSTNING Avdelning H Kontroll och besiktning av utrustning Index över definierade begrepp

4 INLEDNING Redskapsreglerna består av tre delar: Revision Del I Reglerna för bruk av redskapet. Båten idrottsredskapet som används vid kappsegling och personlig utrustning Del II Redskapsdefinitioner Del III Regler för besiktning av utrustning Redskapsreglerna revideras och publiceras vart fjärde år av det Internationella Seglarförbundet, sportens internationella myndighet. Den här utgåvan börjar gälla den 1 januari Ändringar i redskapsreglerna är tillåtna enligt ISAF Stadgar och Inga ändringar är planerade före 2009, men ändringar innan dess som ISAF bedömer angelägna kommer att meddelas genom nationella myndigheter och anslås på ISAF.s hemsida www. sailing.org. Status Redskapsreglerna är antagna av ISAF som en bestämmelse som styr användandet av utrustning vid kappsegling. Redskapsreglerna ska tillämpas som föreskrivs under Tillämpning nedan: Tillämpning Redskapsreglerna kan tillämpas av: (a) Klassregler. (b) Myndighet för respit-/mättalssystem vid kappsegling som står under dess kontroll. (c) Inbjudan och seglingsföreskrifter vid en tävling. (d) En nationell myndighets föreskrifter vid kappsegling som står under dess kontroll. (e) Andra ISAF bestämmelser och regler antagna av ISAF:s Råd. Ändringar RSR kan bara ändras enligt följande: (a) En nationell myndighets föreskrifter kan ändra en redskapsregel vid kappsegling som står under dess kontroll. (b) Seglingsföreskrifter kan ändra en redskapsregel om de specifikt hänvisar till den och anger ändringen, men får inte ändra någon del av redskapsreglerna som antagits i klassregler. (c) Myndighet för respit-/mättalsystem kan ändra redskapsregel vid kappsegling som står under dess kontroll.. (d) Klassregler kan ändra redskapsreglerna B.7, B.9, H.1, H.2, H.3, H.4, H.5 och H.6. De här restriktionerna gäller inte om reglerna ändras i syfte att utveckla eller testa föreslagna regler i lokala kappseglingar. Den nationella myndigheten kan föreskriva att dess godkännande krävs för sådana ändringar. 4

5 Terminologi När ett begrepp används i sin definierade betydelse, är det skrivet i fet stil om det är definierat i Redskapsreglerna och i kursiv stil om det är definierat i Kappseglingsreglerna. Förkortningar ISAF Internationella Seglarförbundet NM IKF NKF RSR KSR Nationell myndighet ansluten till ISAF Internationellt klassförbund Nationellt klassförbund Redskapsreglerna Kappseglingsreglerna Markeringar i marginalen indikerar viktiga ändringar i förhållande till Del I III i utgåvan

6 DEL I ANVÄNDNING AV UTRUSTNING Avdelning A Vid en tävling A.1 KLASSREGLER A.1.1 Båtar utan klassregler Båten och övriga utrustningsföremål ska överensstämma med RSR Del 1. A.1.2 Båtar med klassregler Båten och övriga utrustningsföremål ska överensstämma med klassreglerna och RSR Del I förutom när de ändrats av klassregler i den utsträckning detta är tillåtet enligt Ändringar (c) eller (d). A.2 MÄTBREV A.2.1 Innehav av mätbrev Båten ska ha ett sådant giltigt mätbrev som föreskrivs i klassreglerna eller av certifieringsmyndigheten. A.2.2 Överensstämmelse med mätbrev Båten ska överensstämma med sitt mätbrev. Se KSR regel 78 Mätbrev och överensstämmelse med klassregler. A.3 IGENKÄNNINGSTECKEN I SEGEL Se KSR regel 77 Igenkänningstecken i segel. A.4 REKLAM Se ISAF:s Reklambestämmelser. A.5 YTFRIKTION Se KSR regel 53 Ytfriktion. A.6 BESIKTNING AV UTRUSTNING Se KSR regel 78 Mätbrev och överensstämmelse med klassregler. Avdelning B Vid kappsegling B.1 PERSONLIG FLYT- OCH LIVRÄDDNINGS- UTRUSTNING Se KSR regel 1 Säkerhet och KSR regel 40 Personlig flytutrustning. B.2 PERSONLIG UTRUSTNING Se KSR regel 43 Tävlandes kläder och utrustning. 6

7 B.3 BEGRÄNSNINGAR FÖR UTRUSTNING Se KSR regel 47 Begränsningar beträffande utrustning och besättning. B.4 BEGRÄNSNINGAR FÖR BESÄTTNING OCH BESÄTTNINGENS PLACERING Se KSR regel 47 Begränsningar beträffande utrustning och besättning och KSR regel 49 Besättningens placering. B.5 HANDKRAFT Se KSR regel 52 Handkraft. B.6 SPRUTA ELLER SLÄPPA UT ÄMNE Se KSR regel 53 Ytfriktion. B.7 SÄTTNING AV RUND- HULT B.7.1 Storsegel-, fockstorsegel- och mesanbommar satta på en mast När seglet är satt på en bom, ska förlängningen av översidan av bommens rundhult skära mastens rundhult ovanför nedre mätmärket när bommens rundhult befinner sig i centrumplanet av mastens rundhult och 90 mot mastens rundhult. B.7.2 Försegelbommar Den förliga änden av bommens rundhult ska befinna sig ungefär i båtens centrumplan. B.7.3 Spinnaker- och spirbommar Se KSR 50 Segelsättning och skotning. B.7.4 Bogspröt Det inre mätmärket ska inte befinna utanför skrovet när bogsprötet är satt. B.8 SÄTTNING AV RIGGNING B.8.1 Förstag Se KSR regel 54 Förstag och försegels halshorn. B.9 HISSNING, SKOTNING OCH BYTE AV SEGEL B.9.1 Tresidiga storsegel, fockstorsegel och mesaner (a) Seglet ska befinna sig under mastens övre mätmärke. (b) Akterliket, förlängt om det behövs, ska skära bommens rundhult för om det yttre mätmärket. c) Underliket på ett lösfotat segel, förlängt om det behövs, ska skära mastens rundhult över det nedre mätmärket. 7

8 B.9.2 Försegel Halshornet på ett försegel satt på bogspröt ska fästas akter om det yttre mätmärket. Se KSR regel 54 Förstag och försegels halshorn. B.9.3 Spinnakerstagsegel och mesanstagsegel Halshornet ska befinna sig innanför språnglinjen. Se även KSR 50 Segelsättning och skotning. B.11 ANKRA, FÖRTÖJA OCH TA BÅT UR VATTNET Se KSR regel 45 Ta båt ur vattnet, förtöja och ankra. B.12 MISTSIGNALER OCH LANTERNOR Se KSR regel 48 Mistsignaler och lanternor. B.10 TYNGDPUNKTS- CENTRUM B.10.1 Korrektionsvikter ska vara säkert fasttsatta. Se KSR regel 51 Flyttning av barlast. 8

9 DEL II DEFINITIONER Avdelning C Allmänna definitioner C.1 PERSONBEGREPP C.1.1 Besättning En deltagare eller ett lag av deltagare som handhar en båt. C.1.2 Skeppare Den besättningsmedlem ombord som är ansvarig för båten och besättningen samt övriga personer ombord. C.1.3 Personlig utrustning Alla personliga tillhörigheter som bärs och föremål burna ombord för att hålla sig varm och/eller torr, och/eller skydda kroppen, personligt flytmedel, säkerhetssele samt hängutrustning burna för att hålla en person ombord eller flytande. C.1.4 Personligt flytmedel En anordning som bärs på överkroppen som kan klara av att hålla en person flytande. C.2 BÅTTERMER C.2.1 Båt Idrottsredskapet som besättningen använder för att delta i en kappsegling. Det består av: skrov skrovbihang ballast rigg segel C.2.2 Segelbräda tillhörande beslag all annan tävlingsutrustning som används, förutom proviant och personlig utrustning. En båt. C.2.3 Huvudaxlar Båtens tre huvudaxlar, 90 mot varandra vertikal, långskepps och tvärskepps ska relateras till vattenplanet med båten i mättrim och skrovets centrumplan. Se H.3. C.2.4 Båtlängd Avståndet långskepps mellan båtens förligaste och akterligaste punkt med segel och rundhult satta på ett för ändamålet lämpligt sätt. Se H.3.4. C.2.5 Ballast Vikt som installerats för att påverka båtens stabilitet, flytläge eller 9

10 totalvikt. Den kan bestå av valfritt material och kan placeras varsomhelst i båten. C.2.6 Korrektionsvikt Vikt som installerats i enlighet med klassreglerna för att rätta till viktavvikelse och/eller viktfördelning. C.2.7 Mätmärke En väl synlig, enfärgad markering som kontrasterar mot den del eller de delar på vilken/vilka den är placerad som visar en mätpunkt. C.2.8 Tävlingsmärke Ett märke som regattakommittén sätter på utrustning vars ersättande styrs av klassreglerna. C.3 REGLER C.3.1 Klassregler De regler som specificerar i vilket skick båten ska vara vid kappsegling. C.3.2 Förbjudande klassregler Klassregler där allt som inte uttryckligen tillåts i klassreglerna är förbjudet. C.3.3 Tillåtande klassregler Klassregler där allt som inte uttryckligen förbjuds i klassreglerna är tillåtet. C.4 KONTROLL OCH BESIKTNING AV UTRUSTNING Se H.1 och H.2. C.4.1 Mätning De mätmetoder som i första hand används för att fastställa utrustningens fysiska egenskaper. C.4.2 Certifieringskontroll Kontroll för certifiering som är föreskriven av klassregler, eller en certifieringsmyndighet, och som kan innefatta mätning. C.4.3 Besiktning Kontroll vid en regatta, föreskrivna av inbjudan och seglingsföreskrifter, som kan innefatta mätning. C.4.4 Mätman En person utsedd eller godkänd av NM i det landet där kontrollen sker för att utföra certifieringskontroll. C.4.5 Besiktningsman En person utsedd av en seglingsnämnd för att utföra besiktning. C.4.6 Internationell mätman En person utsedd av ISAF för att besiktiga prototypbåtar i specifika ISAF klasser och erkänd av ISAF som kvalificerad att assistera vid besiktning i internationella evenemang för dessa klasser. 10

11 C.5 CERTIFIERING C.5.1 Certifieringsmyndighet För skrovet: ISAF, ägarens NM eller deras representanter. För övriga föremål: ISAF, NM i det land där certifieringen ska ske, eller deras representanter. C.5.2 Certifiera Att utfärda ett mätbrev, eller anbringa ett certifieringsmärke, efter godkänd certifieringsbesiktning. C.5.3 Mätbrev Handling utfärdad av certifieringsmyndigheten som bevis på en framgångsrik certifieringskontroll av skrovet, eller andra föremål som klassreglerna eller certifieringsmyndigheten kräver. C.5.4 Certifieringsmärke Bevis på framgångsrik certifieringskontroll av delar för vilka det krävs ett certifieringsmärke anbringat eller utfört av en mätman. Avdelning D Skrovdefinitioner D.1 BEGREPP D.1.1 Skrov Skalet inklusive eventuell akter-spegel, däcket och inklusive eventuell överbyggnad, invändiga konstruktioner inklusive eventuell sittbrunn, dessas tillhörande beslag och eventuella korrektionsvikter. D.1.2 Språnglinje Skärningspunkterna mellan däckets översida och skrovskalets utsida, båda förlängda om så behövs. Språnglinje och språng Skrov centrumplan Språng D.1.3 Språng Språnglinjen projicerad på centrumplanet. D.2 MÄTPUNKTER D.2.1 Skrovets 0-punkt Den i klassreglerna specificerade punkten på skrovets centrumplan från vilken skrovmått tas. D.3 DIMENSIONER D.3.1 Skrovlängd Avståndet i långskeppsled mellan skrovet/skrovens, aktersta och förligaste punkt exklusive beslag. Se H.3.4. Däck Typisk skrovsektion Språnglinje Skrovsida 11

12 Skrovlängd Följande ska ingå i skrovbihang: korrektionsvikt(er), inbyggd ballast, och tillhörande beslag. E.1.2 Köl Ett fast skrovbihang, fastsatt ungefär i skrovets centrumplan, främst använt för att påverka stabilitet och avdrift. D.4 VIKT D.4.1 Skrovvikt Skrovets vikt. Avdelning E Skrovbihangsdefinitioner E.1 BEGREPP E.1.1 Skrovbihang Varje utrustningsdel inklusive delar uppräknade i E.1.2 till E.1.13 som är: helt eller delvis under språnglinjen eller dess förlängning när den är låst eller fullt utfälld om den är indragbar, fäst vid skrovet eller ett annat skrovbihang, och använt för att påverka: stabilitet, avdrift, styrning, kursstabilitet, rörelsedämpning, trim, deplacement. E.1.3 Slagköl E.1.4 Fena E.1.5 Bulb Ett fast skrovbihang, fastsatt utanför skrovets centrumplan, främst användt för att påverka stabilitet och avdrift. Ett fast skrovbihang främst använt för att påverka avdrifts- eller kursstabilitet. Ett skrovbihang som innehåller ballast i underkant av ett annat skrovbihang främst använt för att påverka stabilitet. E.1.6 Skädda En fena fastsatt omedelbart framför ett roder. E.1.7 Centerbord Ett indragbart skrovbihang, rörligt i förhållande till skrovet, fastsatt ungefär i skrovets centrumplan och som roterar runt en enda tvärskeppsaxel, främst använt för att påverka avdrift. 12

13 E.1.8 Sticksvärd Ett indragbart, icke roterande skrovbihang, fastsatt ungefär i skrovets centrumplan främst använt för att påverka avdrift. E.1.9 Slagbord E.1.10 Roder Ett indragbart skrovbihang, placerat utanför skrovets centrumplan, främst använt för att påverka avdrift. Ett rörligt skrovbihang främst använt för att påverka styrning. E.1.11 Trimtab När roder används, ett rörligt skrovbihang, fastsatt i akter- eller förkant av ett annat skrovbihang. Avdelning F Riggdefinitioner Definitioner som avser: BOM gäller även för Gaffel och Spristake. SPINNAKERBOM/SPIRBOM gäller även för Jockey pole. BOGSPRÖT gäller även för Akterspröt F.1 ALLMÄNNA BEGREPP F.1.1 Rigg Rundhult, spridare, riggning, beslag och eventuella korrektionsvikter. F.1.2 F.1.3 F.1.4 Rundhult Riggens huvuddel/ar på, eller från, vilken/vilka segel är fästa och/eller satta. Spridare Varje utrustningsdel som är fäst i en eller båda ändar i rundhult, segel eller annan riggning och som kan ta upp tryckbelastning. Riggning Varje utrustningsdel som är fäst i en eller båda ändar i rundhult, segel eller annan riggning och som bara kan ta upp dragbelastning. F.2 MÄTMÄRKESDIMEN- SIONER F.2.1 Mätmärkesbredd Minimibredden mätt i rundhultets längdriktning. F.3 FÖRTRIANGELDIMEN- SIONER F.3.1 Förtriangelbas Avståndet i långskeppsled mellan skärningspunkten förkant av mastens rundhult, förlängd om så behövs och däck, inklusive eventuell överbyggnad, och skärnings-punkten mellan förstagets centrumlinje, förlängd om så behövs, och däck eller bogsprötets rundhult. Se H

14 Förtriangelbas F.3.2 Förtriangelhöjd Avståndet mellan skärningspunkten av förkant av mastens rundhult, förlängd om så behövs, och däck inklusive eventuell överbyggnad, och förstagets riggpunkt. Se H.4. Förtriangelhöjd F.4 MASTBEGREPP F.4.1 Mast Rundhultet, dess riggning, spridare, beslag och eventuella korrektionsvikter, med undantag för varje beslag som inte är väsentligt för mastens funktion som del av riggen. F.5 MASTMÄTPUNKTER F.5.1 F.5.2 Mastens 0-punkt Den punkt på masten, specificerad i klassreglerna, som används som utgångspunkt vid mätningar. Rotpunkt Nedersta punkten på rundhultet och dess beslag. Rotpunkt och toppunkt Toppunkt Rotpunkt F.5.3 Toppunkt Högsta punkten på rundhultet och dess beslag. 14

15 F.5.4 F.5.5 Nedre punkt Det nedre mätmärkets högsta punkt vid rundhultets akterkant. Övre punkt Den lägsta punkten på det övre mätmärket vid rundhultets akterkant. F.6 MASTMÄTMÄRKEN F.6.1 Nedre mätmärke Mätmärket för sättning av en boms rundhult eller segel. Riggningspunkt hultet, förlängt om det behövs. MED BESLAG MED BULT: Den nedersta punkten på rundhultets bult där den skär rundhultet. PÅ ANNAT SÄTT: Skärningspunkten mellan rundhultets utsida, förlängd om det behövs, och riggnings centrumlinje. F.6.2 Övre mätmärke Mätmärket för sättning av segel. F.7 MASTDIMENSIONER Se H.3. Riggningspunkt Riggningspunkt F.7.1 Mastlängd Avståndet mellan rotpunkten och toppunkten. Ändstycke Beslag med bult F.7.2 Nedre punktens höjd Avståndet mellan mastens 0- punkt och nedre punkten. Riggningspunkt Riggningspunkt F.7.3 Övre punktens höjd Avståndet mellan mastens 0- punkt och övre punkten. F.7.4 Riggningspunkt När riggning är fastsatt: MED ÄNDSTYCKE: Den nedersta punkten på ändstycket där det skär rund- Beslag utan bult Invändig fastsatt riggning 15

16 F.7.5 Förstagshöjd Avståndet mellan mastens 0- punkt och riggningspunkten. Förstagshöjd Riggningspunkt F.7.8 F.7.9 punkt och den lägre av riggningspunkten eller toppunkten. Checkstagshöjd Avståndet mellan mastens 0- punkt och riggningspunkten. Trapetshöjd Avståndet mellan mastens 0- punkt och riggningspunkten. F.7.6 Vanthöjd Höjd Mastens 0-punkt Avståndet mellan mastens 0- punkt och riggningspunkten. F.7.10 Spinnakerfallshöjd Avståndet mellan mastens 0- punkt och skärningspunkten mellan rundhultet och underkant av spinnakerfallet, då det befinner sig i 90 mot rundhultet och förlängt om så behövs. Spinnakerfallshöjd Fallet 90 mot rundhulten Vanthöjd Riggningspunkt Mastens 0-punkt F.7.7 Höjd Mastens 0-punkt Akterstagshöjd Avståndet mellan mastens 0- F.7.11 Mastkurvatur Det största avståndet mellan rundhultet och en rät linje från den övre punkten till den nedre punkten som tas 90 mot den räta linjen då rundhultet ligger på ena sidan. 16

17 Mastkurvarur Övre punkt Nedre punkt Mastens rundhult vilar på ena sidan Rundhultskurvatur F.7.12 Mastnedböjning Skillnaden i avstånd, på ett bestämt avstånd från mastens 0- punkt, mellan rundhultet och en rät linje från den övre punkten till den nedre punkten som tas 90 mot den räta linjen med och utan en bestämd vikt på ett bestämt avstånd då rundhultet ligger horisontellt och stöds på dessa punkter. (a) LÅNGSKEPPS: Mätt med akterkanten upp. (b) TVÄRSKEPPS: Mätt med ena sidan upp. Se H.4.5. Mastnedböjning Mastnedböjning = B - A Ett avstånd angivet i klassregler A Utan last Övre punkten Mastens 0-punkt Nedre punkten Ett avstånd angivet i klassregler B Med last Mastens 0-punkt kg 17

18 F.7.13 Mastsektion (a) LÅNGSKEPPS: Långskeppsmåttet, innefattande varje likränna, på ett bestämt avstånd från mastens 0- punkt. (b) TVÄRSKEPPS: Tvärskeppsmåttet på ett bestämt avstånd från mastens 0-punkt Mastrundhultsektion Långskepps Långskepps Tvärskepps Toppvikt F.8 MASTBESLAG F.8.1 Spridare (a) LÄNGD: Avståndet mellan vantets innerkant vid spridarens underkant och skärningspunkten mellan spridarens underkant, förlängd om så behövs, och rundhultet. (b) HÖJD: Avståndet mellan mastens 0-punkt och skärningspunkten mellan spridarens underkant, förlängd om så behövs, och rundhultet. Spridare Tvärskepps F.7.14 Mastrundhultsvikt Rundhultets vikt inklusive beslag och korrektionsvikter F.7.15 Mastvikt Mastens vikt. Höjd Längd Mastens 0-punkt F.7.16 Mastens toppvikt Mastens vikt mätt vid övre punkten då rundhultet stöds vid nedre punkten. Se H.4.6. F.8.2 Spinnakerbombeslag (a) HÖJD: Avståndet mellan mastens 0-punkt och centrum av beslagets högsta bärande del. 18

19 Spridarlängd F.9 BOMBEGREPP F.9.1 Bom Rundhultet, dess riggning, beslag och eventuella korrektionsvikter, men exklusive skot, skotblock och kickarrangemang. F.10 BOMMÄTPUNKTER F.10.1 Yttre punkt Punkten på bommens yttre mätmärke, vid rundhultets överkant, närmast bomrundhultets förliga ända. F.11 BOMMÄTMÄRKE (b) PROJEKTION: Kortaste avståndet mellan beslagets yttersta punkt och rundhultet. Spinnakerbomsbeslag Projektion Höjd Mastens 0-punkt F.11.1 Yttre mätmärke Mätmärke för sättning av storseglet. F.12 BOMDIMENSIONER Se H.3. F.12.1 Yttre punktens avstånd Avståndet mellan yttre punkten och akterkant mastens rundhult när bommens rundhult hålls i mastens rundhults centrumplan och i 90 mot mastens rundhult. F.12.2 Bomkurvatur Det största avståndet mellan rundhultet och en rät linje från yttre punkten till den övre förligaste punkten på rundhultet som tas 90 mot den räta linjen då rundhultet ligger på ena sidan. 19

20 F.12.3 Bomnedböjning Skillnaden i avstånd, på ett bestämt avstånd från yttre punkten, mellan rundhultet och en rät linje från den yttre punkten till den övre förligaste punkten på rundhultet som tas 90 mot den räta linjen med och utan en bestämd vikt på ett bestämt avstånd då rundhultet ligger horisontellt och stöds på dessa punkter. (a) VERTIKALT: Mätt med ovansidan upp. (b) TVÄRSKEPPS: Mätt med ena sidan upp. Se H.4.5 Yttre punktens avstånd Bomkurvatur Bommen vilar på ena sidan Yttre punkten Yttre punkten Bomkurvatur Bomnedböjning Bomnedböjning = B - A Ett avstånd angivet i klassregler A Utan last Yttre punkten B Med last Ett avstånd angivet i klassregler kg 20

21 F.12.4 Bomsektion Bomsektion (a) VERTIKALT: Det vertikala måttet, inklusive eventuell likränna, på ett bestämt avstånd från yttre punkten. (b) TVÄRSKEPPS: Tvärskeppsmåttet på ett bestämt avstånd från yttre punkten. F.14 SPINNAKER-/SPIRBOMS- DIMENSIONER Se H.3. F.14.1 Spinnaker-/spirbomslängd Avståndet mellan spinnaker- /spirbommens ändar. Spinnaker- / spirbomslängd Vertikalt Vertikalt F.14.2 Spinnaker-/spirbomssektion Sektionsdimensionerna på bestämda avstånd från en av spinnaker-/spirbommens ändar. Tvärskepps Tvärskepps F.14.3 Spinnaker-/spirbomsvikt Spinnaker-/spirbommens vikt.. F.12.5 Bomvikt Bommens vikt. F.13 SPINNAKER-/SPIR- BOMSBEGREPP F.13.1 Spinnaker-/spirbom Rundhultet, dess beslag, hanfotsarrangemang, linor för manövrering av ändbeslag och eventuella korrektionsvikter. F.15 BOGSPRÖTSBEGREPP F.15.1 Bogspröt Rundhultet, beslag och eventuella korrektionsvikter. F.16 BOGSPRÖTETS MÄT- PUNKTER F.16.1 Bogsprötets inre punkt Punkten på bogsprötets inre mätmärke på rundhultets överkant, närmast rundhultets yttre ända. 21

22 F.16.2 Bogsprötets yttre punkt Punkten på bogsprötets yttre mätmärke på rundhultets överkant, närmast rundhultets inre ända, eller den yttersta punkten på rundhultet om yttre mätmärke saknas. F.17 BOGSPRÖTSMÄRKEN F.17.1 Bogsprötets inre mätmärke Mätmärke för rundhultets sättning. F.17.2 Bogsprötets yttre mätmärke Mätmärke för förseglets sättning. Bogsprötsmätmärken Inre mätmärke F.18 BOGSPRÖTSDIMEN- SIONER Se H.3. F.18.1 Bogsprötspunktsavstånd Avståndet mellan bogsprötets inre punkt och bogsprötets yttre punkt. F.18.2 Bogsprötrundhultssektion Sektionsdimensionerna på bestämda avstånd. F.18.3 Bogsprötsvikt Bogsprötets vikt. Yttre mätmärke Bosprötspunktsavstånd Avdelning G Segeldefinitioner Underavdelning A Tresidiga segel Definitioner som avser: STORSEGEL gäller även för Fockstorsegel och Mesan. FÖRSEGEL gäller även för Fock, Genua, Gennaker och Stagsegel. G.1 ALLMÄNNA SEGELBE- GREPP G.1.1 Segel Inre punkt Ett utrustningsföremål, fäst vid riggen, som används för att driva båten, inklusive något av följande tillagda föremål: segelförstärkningar lattfickor fönster förstyvningar fållar Yttre punkt Yttre punkt fästanordningar 22

23 andra delar som tillåts av klassregler G.1.2 Seglets huvuddel G.1.3 Duk Seglet, med undantag för områden med tillagda delar listade i G.1.1. Ett lager segelmaterial. G.1.4 Mjukt segel Ett segel där seglets huvuddel kan vikas platt i alla riktningar utan att duken skadas på annat sätt än att veck uppstår. G.1.5 Vävd duk En duk som, när den riv isär och fibrerna separeras, inte lämnar spår av en film. G.1.6 Laminerad duk En duk som består av mer än ett skikt. G.1.7 Enkeldukssegel Ett segel där alla delar av seglets huvuddel, utom vid sömmar, består av endast en duk. G.1.8 Segel med dubbla förlik G.1.9 Söm Ett segel med mer än ett förlik, eller ett segel som löper runt ett stag eller rundhult och är fäst tillbaka till sig självt. Överlapp där två eller fler dukar som utgör seglets huvuddel är sammanfogade. G.1.10 Fåll Tillagd duk eller vikt(a) duköverlappning(ar) vid ett segellik. G.1.11 Lattficka Tillagd duk som bildar en ficka för en latta. G.1.12 Segelöppning Varje öppning med undantag för öppningar skapade av fästanordningar eller lattfickor. G.1.13 Fönster Transparent duk som täcker en segelöppning. G.1.14 Förstyvningar Skäddor och lattor. G.1.15 Fästanordningar Likrep fållar som omsluter, eller är fastsatta till likrep förliksvajer inklusive öglor och sejsing kauser stroppar hakar travare trimöglor trimpunkter revöglor revpunkter block och deras infästningar. Se H

24 Segellik och horn Akterlik Skothorn Storsegel Fallhorn Halshorn Akterlik Akterlik Skothorn Head Fallhorn Försegel Underlik Försegel Halshorn Skothorn Halshorn Stående lik Stående lik Skothorn Fallhorn Spinnaker Spinnaker Stående lik Skothorn Skothorn Underlik Fallhorn Skothorn Stående lik Underlik Underlik Underlik G.2 SEGELLIK G.3 SEGELHORN G.2.1 Underlik Underkanten. G.2.2 Akterlik STORSEGEL och FÖRSEGEL: Akterkanten. G Stående lik G.2.3 SPINNAKER: Andra kanter än underliket. STORSEGEL och FÖRSEGEL: Förkanten/kanterna. G.3.1 Skothorn (a) STORSEGEL och FÖR- SEGEL: Området där underliket och akterliket möts. (b) SPINNAKER: Området där underliket och ett stående lik möts. G.3.2 Fallhorn Området vid toppen. G.3.3 Halshorn (a) STORSEGEL och FÖR- SEGEL: Området där förliket och underliket möts. 24

25 (b) SPINNAKER: Området där underliket och ett stående lik möts. G.4 SEGLETS HORNMÄT- PUNKTER G.4.1 Skothornspunkt (a) STORSEGEL och FÖR- SEGEL: Skärningspunkten mellan underliket och akterliket, förlängda om så behövs. (b) SPINNAKER: Skärninspunkten mellan underliket och ett stående lik, förlängda om så behövs G.4.2 Fallhornspunkt (a) STORSEGEL: Skärninspunkten mellan förliket, förlängt om så behövs, och linjen genom seglets högsta punkt i 90 mot förliket. (b) FÖRSEGEL: Skärningspunkten mellan förliket, förlängt om så behövs, och linjen i 90 mot förliket genom seglets högsta punkt exklusive fästanordningar. (c) SPINNAKER: Skärninspunkten mellan de stående liken, förlängda om så behövs. Skothornspunkt Spinnaker Akterlik Akterlik Försegel Akterlik Akterlik Storsegel Underlik Akterlik Försegel Underlik Försegel Underlik Underlik Underlik Fallhornspunkt Akterlik Storsegel Akterlik Försegel Akterlik Försegel Akterlik Storsegel Akterlik Spinnaker Akterlik 25

26 Halshornspunkt Storsegel Försegel Storsegel Försegel Underlik Underlik Underlik Underlik G.4.3 Halshornspunkt Skärningspunkten mellan underliket och förliket, förlängda om så behövs. G.5 ANDRA SEGELMÄT- PUNKTER G.5.1 Kvartspunkt Den punkt på akterliket, eller ett stående lik, som befinner sig på lika avstånd från halvpunkten och skothornspunkten. G.5.2 Halvpunkt Den punkt på akterliket, eller ett stående lik, som befinner sig på lika avstånd från fallhornspunkten och skothornspunkten. G.5.3 Trekvartspunkt Den punkt på akterliket, eller ett stående lik, som befinner sig på lika avstånd från fallhornspunkten och halvpunkten. G.5.4 Övre punkt Den punkt på akterliket, eller ett stående lik, som befinner på ett bestämt avstånd från fallhornspunkten. G.5.5 Aktre fallhornspunkten Skärningspunkten mellan akterliket, förlängt om så behövs, och linjen genom fallhornspunkten i 90 mot förliket. 26

27 Likpunkter Övre Halv a Halv a b Halv Trekvarts Halv b a b Ett avstånd angivet i klassregler a Försegel a Spinnaker b Trekvarts b d Trekvarts c Storsegel b a c d c a Kvarts Halv a Spinnaker c Halv G.5.6 Underliksmittpunkt (a) STORSEGEL och FÖR- SEGEL: Den punkt på underliket som befinner på lika avstånd från halshornspunkten och skothornspunkten. (b) SPINNAKER: Den punkt på underliket som befinner sig på lika avstånd från skothornspunkterna. Underliksmittpunkt Försegel Storsegel Spinnaker a a a a a a 27

28 Mätpunkter när lik inte är raka Akterlik Storsegel Försegel Underlik G.6 SEGELFÖRSTÄRKNING G.6.1 Primärförstärkning Ett obegränsat antal av tillagda lager av duk av tillåtet material: vid ett horn vid en trimpunkt vid en revpunkt intill förliket vid en revpunkt intill akterliket vid ett segels nedhalningspunkt där det tillåts av klassreglerna G.6.2 Sekundärförstärkning Inte fler än två tillagda lager av duk av tillåtet material, vardera inte tjockare än störste tjockleken på duken i seglets huvuddel: vid ett horn vid en trimspunkt vid en revpunkt intill förliket vid en revpunkt intill akterliket vid ett segels nedhalningspunkt som en sömförstärkning som en slitförstärkning som en lattfickeförstärkning där det tillåts av klassreglerna G.6.3 Lattfickeförstärkning Sekundärförstärkning vid innerändan av en lattficka. G.6.4 Slitförstärkning Sekundärförstärkning där ett segel kan beröra en spridare, en mantågsstötta, ett vant eller en spinnakerbom. G.6.5 Sömförstärkning Sekundärförstärkning vid slutet av en söm vid akterliket eller underliket. 28

29 G.7 PRIMÄRA SEGELDIMEN- SIONER Se H.5. Längder G.7.1 Underlikslängd (a) STORSEGEL och FÖR- SEGEL: Avståndet mellan skothornspunkten och halshornspunkten. (b) SPINNAKER: Avståndet mellan skothornspunkterna. G.7.2 Akterlikslängd Avståndet mellan fallhornspunkten och skothornspunkten. G Stående liks längd Avståndet mellan fallhornspunkten och en skothornspunkt. G.7.3 slängd Avståndet mellan fallhornspunkten och halshornspunkten. G.7.4 Kvartsbredd (a) STORSEGEL och FÖR- SEGEL: Kortaste avståndet mellan kvartspunkten och förliket. G.7.5 Halvbredd (b) SPINNAKER: Avståndet mellan stående likens kvartspunkter. (a) STORSEGEL och FÖR- SEGEL: Kortaste avståndet mellan halvpunkten och förliket. Akterlikslängd Akterlikslängd Luff length Försegel Underlikslängd Storsegel Underlikslängd slängd Akterlikslängd slängd Försegel Underlikslängd Stående liks längd Stående liks längd Spinnaker Underlikslängd 29

30 Bredder Fallhorn Trekvarts Halv Trekvarts Trekvarts Övre Kvarts Försegel Halv Kvarts Spinnaker Halv Fallhorn Trekvarts Kvarts Avstånd angivet i klassregler Halv Storsegel Övre Kvarts Spinnaker G.7.6 Trekvartsbredd (b) SPINNAKER: Avståndet mellan stående likens halvpunkter. (a) STORSEGEL och FÖR- SEGEL: Kortaste avståndet mellan trekvartspunkten och förliket. G.7.7 Övre bredd (b) SPINNAKER: Avståndet mellan stående likens trekvartspunkter. (a) STORSEGEL och FÖR- SEGEL: Kortaste avståndet mellan övre punkten och förliket. (b) SPINNAKER: Avståndet mellan stående likens övre punkter. G.7.8 Fallhornsbredd Avståndet mellan fallhornspunkten och den aktre fallhornspunkten. G.7.9 Diagonal (a) SPINNAKER: Avståndet mellan en skothornspunkt och det motstående stående likets halvpunkt. 30

31 sperpendikel Underlismedian och diagonal Försegel Storsegel Skothorn Underliksmedian Storsegel Storsegel Försegel G.7.10 Underliksmedian Avståndet mellan fallhornspunkten och underliksmittpunkten. Försegel G.7.11 sperpendikel (a) STORSEGEL och FÖR- SEGEL: Kortaste avståndet mellan skothornspunkten och förliket. Spinnaker Diagonal Diagonal G.8 ANDRA SEGELDIMEN- SIONER Se H.5 G.8.1 Lattfickelängd (a) INRE: Avståndet mellan Spinnaker 31

32 segelliket och en punkt längst in i lattfickan, mätt parallellt med fickans centrumlinje. Hänsyn ska inte tas till eventuellt gummiband eller annan anordning för att hålla kvar lattan. (b) YTTRE: Avståndet mellan segelliket och den längst bort liggande punkten på lattfickan, mätt parallellt med fickans centrumlinje. G.8.2 Lattfickebredd (a) INRE: Största avståndet mellan lattfickans innerkanter mätt 90 mot fickans centrumlinje. Hänsyn ska inte tas till lokal breddning för isättning av latta. (b) YTTRE: Största avståndet mellan lattfickans ytterkanter mätt 90 mot fickans centrumlinje. Hänsyn ska inte tas till lokal breddning för isättning av latta. Lattfickelängd och bredd Bredd - yttre Bredd - inre Längd - inre Längd - yttre G.8.3 Oregelbundenhet i underlik Det största dimensionen mellan underlikets kanter när först halshornspunkten och sedan Underliksoregelbundenhet skothornspunkten förs längs underliket. G.8.4 Storlek av segelförstärkning (a) VID ETT HORN: Segelförstärkningens största dimension från en hornmätpunkt. (b) I ÖVRIGT: Segelförstärkningens största dimension. G.8.5 Sömbredd Sömmens bredd mätt 90 mot sömmen. G.8.6 Fållbredd Veck Fållens bredd mätt 90 mot segelliket. 32

33 Förstärkningar Primärförstärkning Sekundärförstärkning Lattfickeförstärkning Försegel Sömförstärkning Slitförstärkning Revpunkt i akterliket Slitförstärkning Nedhalspunkt Storsegel Slitförstärkning Slitförstärkning Revpunkt i förliket Trimpunkt Spinnaker Söms- och fållbredd Fållbredd Fållbredd G.8.7 Fästanordnings storlek (a) VID ETT HORN ELLER ETT LIK (1) LÄNGD Sömsbredd VID FALLHORET: Dimensionen från fallhornspunkten längs liket eller dess förlängning till en linje genom fästanordningens högsta punkt 90 mot liket. VID HALSHORNET: Dimensionen från halshornspunkten längs liket eller dess förlängning till en linje genom fästanordningens lägsta punkt 90 mot liket. VID SKOTHORNET: Den största dimensionen från skothornspunkten. VID ETT LIK: Den största dimensionen från liket. (2) BREDD Den största dimensionen mätt vinkelrät mot längden. 33

34 Fästanordnings storlek Bredd Längd Lik Längd Fallhornspunkt Bredd Längd Halshornspunkt Akterlik Underlik Underlik Akterlik Längd Skothornspunkt Bredd Bredd (b) PÅ ANDRA STÄLLEN Fästanordningens största dimension. Underavdelning B Tillägg för andra segeltyper Följande definitioner för andra segel, t.ex. Gaffelsegel Loggertsegel och Sprisegel, är tillägg till eller förändringar av dem som ges i Underavdelning A i denna avdelning. G.2 SEGELLIK G.2.4 Överlik Överkanten. G.3 SEGELHORN G.3.4 Pikhorn Området där överliket och akterliket möts. G.3.5 Fallhorn Segellik och horn Området där överliket och förliket möts. Akterlik Pikhorn Skothorn Underlik Överlik Fallhorn Halshorn G.4 SEGELS HORNMÄT- PUNKTER G.4.4 Pikhornspunkt Skärningspunkten mellan överliket och akterliket, förlängda om så behövs. 34

35 Pikhornspunkt Akterlik Storsegel G.4.5 Fallhornspunkt Skärningspunkten mellan överliket och förliket, förlängda om så behövs. Fallhornspunkt Överlik Storsegel Överlik G.5 ANDRA SEGELMÄT- PUNKTER G.5.2 Halvpunkt Den punkt på akterliket som befinner sig på lika avstånd från pikhornspunkten och skothornspunkten. G.5.3 Trekvartspunkt Den punkt på akterliket som befinner sig på lika avstånd från pikhornspunkten och halvpunkten. G.5.4 Övre punkt Akterlik Storsegel Överlik Storsegel Överlik Den punkt på akterliket som befinner sig på ett bestämt avstånd från pikhornspunkten. G.7 PRIMÄRA SEGELDIMEN- SIONER G.7.2 Akterlikslängd Avståndet mellan pikhornspunkten och skothornspunkten. G.7.3 slängd Avståndet mellan fallhornspunkten och halshornspunkten. G.7.9 Diagonal Avståndet mellan fallhornspunkten och skothornspunkten. G.7.10 Underliksmedian Avståndet mellan pikhornspunkten och underliksmittpunkten. G.7.12 Överlikslängd Avståndet mellan pikhornspunkten och fallhornspunkten. Längder och underliksmedian Akterlikslängd Underliks- median Överlikslängd Diagonal Underlikslängd slängd 35

36 DEL III REGLER FÖR KONTROLL OCH BESIKTNING AV UTRUSTNING Avdelning H Kontroll och besiktning av utrustning H.1 CERTIFIERINGS- KONTROLL H.1.1 En mätman får inte utföra certifieringskontroll på någon del av en båt som han äger, har konstruerat eller själv byggt, eller i vilken han har ett personligt eller ekonomiskt intresse med undantag för de fall då NM tillåter detta. H.1.2 Om en mätman är osäker på tillämpningen av, eller överensstämmelse med klassreglerna ska han rådfråga certifieringsmyndigheten innan han undertecknar ett mätformulär eller anbringar ett certifieringsmärke H.1.3 En mätman får bara utföra certifieringskontroll i ett annat land om han i förväg fått tillstånd av NM i det landet. H.2 BESIKTNING H.2.1 Om en besiktningsman är osäker på tillämpningen av eller överensstämmelsen med klassreglerna, ska frågan hänskjutas till certifieringsmyndigheten i det land där kappseglingen äger rum som, när den är osäker, ska rådfråga den myndighet som ansvarar för tolkning av klassreglerna. H.3 MÄTAXLAR H.3.1 För en båt, om inget annat anges, gäller för ord såsom förut, akterut, över, under, höjd, djup, längd, bredd, fribord, inombords, och utombords ska anses referera till en båt i mättrim. Alla mått som anges med dem, eller motsvarande ord, ska tas parallellt med en av de tre huvudaxlarna. H.3.2 För ett föremål ska, om inget annat anges, bredd, tjocklek, längd etc. mätas som är lämpligt för föremålet, och om relevant, utan relation till huvudaxlarna. H.3.3 Om inget annat anges ska mått tas som det kortaste avståndet mellan mätpunkterna. H.3.4 Om inget annat anges ska långskepps mått tas parallellt med långskepps huvudaxel. H.4 RIGGMÄTNING H.4.1 Mått i längdriktningen ska tas längs rundhultet på den sida som är relevant för måttet och mellan plan genom mätpunkterna i 90 mot rundhultet. H.4.2 Hänsyn ska inte tas till beslag, lokal kurvatur och lokala utskärningar vid mätning av ett rundhult eller dimensioner som tas till ett rundhult. 36

37 Längdmätning av rundhult Plan genom mätpunkt H.4.4 Justerbara beslag ska ställas så att de ger det största värdet när måttet tas. H.4.5 När mast- och bomnedböjning kontrolleras, ska riggningens lösa ändar inte vara upphängda på rundhultet. H.4.6 När mastens toppvikt kontrolleras ska fallen vara fullt hissade och riggningen ska vara fastbunden vid rundhultet vid det nedre mätmärket med nederändarna fritt hängande eller vilande på marken. Toppvikt Plan genom mätpunkt H.5 SEGELMÄTNING H.4.3 Ett rundhult ska inte påföras något yttre tryck när det mäts såvida det inte är uttryckligen angivet. Rundhult Lokal ursparning Beslag ha all typer av fickor utplanade Långskeppssektion Långskeppssektion H.5.1 Segels tillstånd Seglet ska: vara torrt inte vara fäst vid rundhult eller riggning ha alla lattor urtagna ha precis tillräcklig spänning för att avlägsna rynkor tvärs den linje måttet tas mätas endast i en riktning åt gången 37

38 H.5.2 Håligheter i segellik Om segelliket har en hålighet: mellan intilliggande lattfickor mellan den aktre fallhornspunkten och intilliggande lattficka mellan skothornspunkten och intilliggande lattficka mellan halshornspunkten och intilliggande lattficka vid en fästanordning och en mätpunkt hamnar i håligheten, så ska seglet planas ut i området vid segelliket, håligheten ska överbryggas med en rät linje och det kortaste avståndet från mätpunkten till den räta linjen ska mätas. Avståndet ska adderas till det mått som tagits. Hålighet "A" adderas till måttet "B" A Lattficka Mätpunkt H.5.3 Ignorera fästanordningar Fästanordningar vid ett segellik, förutom likrep och fåll, ska ignoreras vid mätning. H.6 MATERIALKONTROLL Bara när det föreskrivs i klassreglerna ska certifieringsbesiktning av material göras. B Hålighet Lattficka 38

39 INDEX ÖVER DEFINIERADE BEGREPP Akterlik... G.2.2 Akterlikslängd (triangulära segel)... G.7.2 Akterlikslängd (andra segel)... G.7.2 * 1 Akterspröt... Inledningen till Del F Akterstagshöjd... F.7.7 Aktre fallhornspunkten... G.5.5 Ballast... C.2.5 Besiktning... C.4.3 Besiktningsman... C.4.5 Besättning... C.1.1 Bogspröt... F.15.1 Bogsprötets inre mätmärke... F.17.1 Bogsprötets inre punkt... F.16.1 Bogsprötets vikt... F.18.3 Bogsprötets yttre mätmärke... F.17.2 Bogsprötets yttre punkt... F.16.2 Bogsprötrundhults sektion... F.18.2 Bogsprötspunktsavstånd... F.18.1 Bom... F.9.1 Bomkurvatur... F.12.2 Bomnedböjning... F.12.3 Bomsektion... F.12.4 Bomvikt... F.12.5 Bulb... E.1.5 Båt... C.2.1 Båtlängd... C.2.4 Centerbord... E.1.7 Certifiera... C.5.2 Certifieringsbesiktning... C.4.2 Certifieringsmyndighet... C.5.1 Certifieringsmärke... C.5.4 Checkstagshöjd... F.7.8 Diagonal (triangulära segel)... G.7.9 Diagonal... G.7.9 (andra segel)... G.7.9 * 1 Duk... G.1.3 Enkeldukssegel... G.1.7 Fallhorn (triangulära segel)... G.3.2 Fallhorn (andra segel)... G.3.5 * 1 Fallhornsbredd... G.7.8 Fallhornspunkt (triangulära segel)... G.4.2 Fallhornspunkt (andra segel)... G.4.5 * 1 Fena... E.1.4 Fock... Inledningen till Del G, Underavdelning A Fockstorsegel... Inledningen till Del G, Underavdelning A Fåll... G.1.10 Fållbredd... G.8.6 Fästanordningar... G.1.15 Fästanordnings storlek... G.8.7 Fönster... G.1.13 Förbjudande klassregler... C G.2.3 slängd (triangulära segel)... G.7.3 slängd (andra segel)... G.7.3 * 1 sperpendikel... G.7.11 Förstagshöjd... F.7.5 Förstyvningar... G.1.14 Förtriangelbas... F.3.1 Förtriangelhöjd... F.3.2 Gaffel... Inledningen till Del F Gaffelsegel... Inledningen till Del G, Underavdelning B Gennaker... Inledningen till Del G, Underavdelning A 39

40 Genua... Inledningen till Del G, Underavdelning A Halshorn... G.3.3 Halshornspunkt... G.4.3 Halvbredd... G.7.5 Halvpunkt (triangulära segel)... G.5.2 Halvpunkt (andra segel)... G.5.2 * 1 Huvudaxlar... C.2.3 Håligheter i segellik... H.5.2 Ignorera fästanordningar... H.5.3 Internationell mätman... C.4.6 Jockey pole... Inledningen till Del F Korrektionsvikt... C.2.6 Kvartsbredd... G.7.4 Kvartspunkt... G.5.1 Köl... E.1.2 Laminerad duk... G.1.6 Lattficka... G.1.11 Lattfickebredd... G.8.2 Lattfickeförstärkning... G.6.3 Lattfickelängd... G.8.1 Loggertsegel... Introduktionen till Del G, Underavdelning B Mast... F.4.1 Mastens 0-punkt... F.5.1 Mastens toppvikt... F.7.16 Mastkurvatur... F.7.11 Mastlängd... F.7.1 Mastnedböjning... F.7.12 Mastrundhultsvikt... F.7.14 Mastsektion... F.7.13 Mastvikt... F.7.15 Mesan... Introduktionen till Del G, Underavdelning A Mjukt segel... G.1.4 Mätmärkesbredd... F.2.1 Mätning... C.4.1 Nedre mätmärke... F.6.1 Nedre punkt... F.5.4 Nedre punktens höjd... F.7.2 Oregelbundenhet i underlik... G.8.3 Personlig utrustning... C.1.3 Personligt flytmedel... C.1.4 Pikhorn... G.3.4 * 1 Pikhornspunkt... G.4.4 * 1 Primärförstärkning... G.6.1 Rigg... F.1.1 Riggning... F.1.4 Riggningspunkt... F.7.4 Roder... E.1.10 Rotpunkt... F.5.2 Rundhult... F.1.2 Segel... G.1.1 Segel med dubbla förlik... G.1.8 Segelbräda... C.2.2 Segelhorn (triangulära segel)... G.3 Segelhorn (andra segel)... G.3 * 1 Segellik (triangulära segel)... G.2 Segellik (andra segel)... G.2 * 1 Segels tillstånd... H.5.1 Segelöppning... G.1.12 Seglets huvuddel... G.1.2 Sekundärförstärkning... G.6.2 Skeppare... C.1.2 Skothorn... G.3.1 Skothornspunkt... G.4.1 Skrov... D.1.1 Skrovbihang... E.1.1 Skrovets 0-punkt... D.2.1 Skrovlängd... D.3.1 Skrovvikt... D.4.1 Skädda... E.1.6 Slagbord... E.1.9 Slagköl... E

41 Slitförstärkning... G.6.4 Spinnakerbom... F.13.1 Spinnakerbomslängd... F.14.1 Spinnakerbomssektion... F.14.2 Spinnakerbomsvikt... F.14.3 Spinnakerbombeslag höjd... F.8.2(a) Spinnakerbombeslag projektion... F.8.2(b) Spinnakerfallshöjd... F.7.10 Spridare... F.1.3 Spridare... F.8.1 Spirbom... F.13.1 Spirbomslängd... F.14.1 Spirbomssektion... F.14.2 Spirbomsvikt... F.14.3 Sprisegel... Inledningen till Del G, Underavdelning B Spristake... Indelningen till Del F Språng... D.1.3 Språnglinje... D.1.2 Stagsegel... Inledningen till Del G Underavdelning A Sticksvärd... E.1.8 Storlek av segelförstärkning... G.8.4 Stående lik... G Stående liks längd... G Söm... G.1.9 Sömbredd... G.8.5 Sömförstärkning... G.6.5 Tillåtande klassregler... C.3.3 Toppunkt... F.5.3 Trapetshöjd... F.7.9 Trekvartsbredd... G.7.6 Trekvartspunkt (triangulära segel)... G.5.3 Trekvartspunkt (andra segel)... G.5.3 * 1 Trimtab... E.1.11 Tävlingsmärke... C.2.8 Underlik... G.2.1 Underlikslängd... G.7.1 Underliksmedian (trangulära segel)... G.7.10 Underliksmedian... G.7.10 (andra segel)... G.7.10* 1 Underliksmittpunkt... G.5.6 Vanthöjd... F.7.6 Vävd duk... G.1.5 Yttre mätmärke... F.11.1 Yttre punkt... F.10.1 Yttre punktens avstånd... F.12.1 Överensstämmelse med mätbrev.. A.2.2 Överlik... G.2.4 * 1 Överlikslängd...G.7.12 * 1 Övre bredd... G.7.7 Övre mätmärke... F.6.2 Övre punkt (mast)... F.5.5 Övre punkt (triangulära segel)... G.5.4 Övre punkt (andra segel)... G.5.4 Övre punktens höjd (mast)... F.7.3 * 1 Se Del G, Underavdelning B Tillägg för andra segeltyper 41