Brottsoffer i fokus DE VINNANDE BIDRAGEN I BROTTSOFFERMYNDIGHETENS UPPSATSTÄVLING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Brottsoffer i fokus DE VINNANDE BIDRAGEN I BROTTSOFFERMYNDIGHETENS UPPSATSTÄVLING"

Transkript

1 Brottsoffer i fokus DE VINNANDE BIDRAGEN I BROTTSOFFERMYNDIGHETENS UPPSATSTÄVLING 2015

2

3 FÖRORD Brottsoffermyndigheten har som övergripande mål att främja brottsoffers rättigheter och uppmärksamma deras behov och intressen. Myndighetens huvuduppgifter är att besluta i ärenden om brottsskadeersättning och administrera Brottsofferfonden. Därutöver fungerar myndigheten som ett kunskapscentrum avseende brottsofferfrågor. Brottsofferfonden stödjer olika projekt och verksamheter som utvecklar och synliggör brottsofferarbetet i Sverige. I år fördelas cirka 30 miljoner kronor till brottsofferinriktade verksamheter i ideell, privat och offentlig regi samt till viktimologisk forskning. För att väcka intresse för brottsofferfrågor hos studenter på universitets- och högskolenivå, har Rådet för Brottsofferfonden sedan 1997 utlyst en uppsatstävling kallad Brottsoffer i fokus. Sammanlagt har så många som 500 uppsatser skickats in sedan tävlingens första omgång. De har belyst brottsoffer inom ett flertal olika ämnen såsom juridik, socialt arbete, omvårdnad, psykologi, journalistik, kriminologi, teologi och sociologi. Tävlingen har bidragit till att många studenter tillämpar ett brottsofferperspektiv i sina kommande yrkesliv. Ett flertal av deltagarna har dessutom börjat forska inom området. Förhoppningen är att tävlingen bidrar till en fortsatt gynnsam utveckling av brottsofferarbetet samt en ökad och fördjupad kunskap inom området. Den tolfte omgången av tävlingen avslutades i januari Den lockade 44 deltagande uppsatser. I denna antologi publiceras de uppsatser som tilldelats första, andra och tredje pris. Vi hoppas att de ska inbjuda till läsning och väcka intresse för de frågor som de behandlar. Umeå oktober 2015 Annika Öster generaldirektör

4

5 INNEHÅLL Ersättning till brottsoffer Om samspelet mellan den statliga brottsskadeersättningen och ett förändrat överfallsskydd... sid 7 Klara Irhede Wirén juridiska institutionen, göteborgs universitet Det behövs ju röster starka röster - en kvalitativ studie av nya förväntningar på... kvinnojourerna... sid 83 Nora Germundsson socialhögskolan, lunds universitet Brottsoffers processuella rättigheter i Europakonventionen... sid 159 Linus Gardell juridiska institutionen, stockholms universitet

6 6

7 Juridiska institutionen Examensarbete 30 hp Juristprogrammet Vårterminen 2014 Ersättning till brottsoffer Om samspelet mellan den statliga brottsskadeersättningen och ett förändrat överfallsskydd Klara Irhede Wirén Ämnesområde: Ersättningsrätt Handledare: Filip Bladini 7

8 Innehållsförteckning 1. Inledande del Inledning Syfte Frågeställningar Avgränsningar Metod och material Bakgrund Ersättningsrätt och ersättningssystem Ersättning till brottsoffer ett tredelat system Överfallsskyddet i hemförsäkringen Brottsskadeersättning Skiljelinjer mellan ersättningsformerna Den skadeståndsrättsliga grunden Summaförsäkring Vad innebär summaförsäkring? Allmänt Överfallsskyddet som summaförsäkring Orsak och reaktioner vid övergången Urvalet av skador Urvalet av ersättningsgrundande brott Urvalet av ersättningsgilla skadetyper Något om undantagen Sammanfattande jämförelse Ersättningens storlek Skadeståndsrättslig ersättningsberäkning Ersättningsberäkning vid kränkning och sveda och värk Förhållandet till av domstolen utdömt skadestånd Samverkan i praxisbildningen Jämförelsetabell ersättningsnivåer Särskilt om omständigheter som ger högre ersättning inom samma brottsrubricering Allmänna kommentarer till tabellen Vissa begränsningar av ersättningens storlek Upprepad utsatthet Takbelopp

9 5.3.3 Självrisk Jämförelse av ersättningsnivåer i några specifika fall Dnr 10421/12 ett våldtäktsfall Dnr 12417/09 ett misshandelsfall Dnr 4053/11 ett misshandelsfall Dnr 524/11 ett misshandelsfall Något om övriga ersättningsposter samt nedsättningsgrunder Nedsättningsgrunder Övriga ersättningsposter Sammanfattande jämförelse Förhållandet till annan ersättning Subsidiaritet Personförsäkring, summaförsäkring och skadeförsäkring Utgör det nya överfallsskyddet en summaförsäkring? Närmare om regressrätt och möjligheten till kumulation av ersättningar Regressverksamheten i praktiken Sammanfattning Avslutande kommentarer Om brottsskadeersättningens syften, funktion och överfallsskyddets position i systemet Ekonomisk kompensation Upprättelse Kriminalpolitiskt styrmedel Gärningsmannens ansvar för brottsskador en självklar princip? Den brottsuppklarande effekten Att särskilt markera vissa typer av brott Avslutning Källförteckning Bilaga Bilaga

10 1. Inledande del 1.1 Inledning Vi lever i en tid när brottsofferperspektivet är ständigt närvarande i den kriminalpolitiska debatten. Möjligheterna för brottsoffer att erhålla ekonomisk kompensation till följd av ett brott anses utgöra en viktig aspekt i detta hänseende och regeringen framhåller rentav kompensation till brottsoffer som en central del i ett demokratiskt och rättssäkert samhälle. 1 Så har det emellertid inte alltid varit. Framtill för knappt fyra decennier sedan bestod ett brottsoffers möjligheter till kompensation endast av rätten till skadestånd från den enskilda gärningsmannen. Till följd av att en gärningsman sällan har tillräckliga tillgångar att betala skadestånd och att uppsåtliga handlingar regelmässigt undantas från ansvarsförsäkringen fick därför flertalet brottsoffer knappt ut någon ersättning alls. Trots att brottsoffer många gånger kan tyckas ha de mest befogade och legitima ersättningsanspråken var ersättningsmöjligheterna för dem således sämre än för många andra skadelidande. 2 För att råda bot på detta missförhållande infördes ett särskilt överfallsskydd i hemförsäkringen men också en statlig ersättning för brottsoffer som inte hade kunnat få ersättning på något annat sätt. Tanken var att ersättningsformerna skulle vara subsidiära till varandra och tillsammans möjliggöra att fler brottsoffer fick ekonomisk kompensation. 3 I dagsläget har ett brottsoffer följaktligen tre tänkbara ersättningsformer att utnyttja: skadestånd från gärningsmannen, ersättning via hemförsäkringen samt brottsskadeersättning via staten. Reglerna för i vilka fall och i vilken mån man som brottsoffer har rätt till ersättning skiljer sig emellertid åt mellan de olika ersättningsformerna och de måste sökas på olika håll. Därför har, trots att ersättningsmöjligheterna numera kan betecknas som mycket goda, systemet blivit kritiserat för sin krångliga och ineffektiva uppbyggnad. 4 För drygt tio år sedan påbörjades vidare en förändring av överfallsskyddet bestående i att försäkringsformen ändrades från skadeförsäkring (skadeståndsrättslig ersättningsberäkning) till summaförsäkring (schablonmässig ersättning). Nuförtiden tillämpar de flesta hemförsäkringsbolag summaförsäkring i sitt överfallsskydd. Med tanke på det samspel som finns mellan ersättningsformerna kan denna förändring på försäkringsområdet också förmodas påverka och få följdverkningar i systemet som helhet. Samtidigt märks från statligt håll ett alltmer omfattande arbete och engagemang på brottsofferområdet. 5 Inte minst blir detta tydligt genom Brottsoffermyndighetens olika verksamheter och uppdrag. Mot bakgrund härav är det intressant att närmare undersöka denna förändring i systemet och dess följder. 1 Prop. 2013/14:94, s Prop. 1977/78:126, s 9. 3 Ibid, s Se bl.a. Riksrevisionens granskning och kritik av myndigheternas hantering av ekonomisk kompensation på grund av brott (RiR 2011:18 ). Roos ifrågasätter nödvändigheten av två parallella system (1990, s 210). Friberg problematiserar vidare den handläggningsmässiga komplexiteten och överfallsskyddet funktion (NFT 04/2011) och Mannelqvist ifrågasätter om det inte snarare är fråga om en kollision än samverkan mellan de olika ersättningsformerna (SvJT 2006 s 379). 5 Se t.ex. prop. 2000/01:79 Stöd till brottsoffer och prop. 2013/14:96 En ny brottsskadelag. 10 4

11 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att studera och analysera de förändringar försäkringsbolagens övergång till summaförsäkring medfört inom ramen för det samlade ersättningssystemet för brottsskador. Av särskilt intresse är hur förändringarna påverkar samspelet mellan överfallsskyddet och brottsskadeersättningen. Avsikten är slutligen att sätta utvecklingen i relation till de ambitioner och syften som från statligt håll görs gällande rörande brottsskadeersättningen. 1.3 Frågeställningar De frågeställningar som denna uppsats syftar till att utreda är således: 1. Vilka förändringar och följdverkningar har försäkringsbolagens övergång till summaförsäkring medfört inom ramen för det studerade systemet; hur påverkas överfallsskyddets samverkan med brottsskadeersättningen? 2. Hur förhåller sig denna utveckling till lagstiftarens syften och ambitioner med brottsskadeersättningen? Kan och bör det nya överfallsskyddet problematiseras utifrån detta perspektiv? 1.4 Avgränsningar Det finns en mängd olika typer av brott och många olika skador som därigenom kan uppkomma. I denna uppsats avgränsas det studerade området till de brott och skador som kan berättiga till ersättning via överfallsskyddet eller via brottsskadeersättning. Detta innebär att det huvudsakligen är brott mot person och personskador (inklusive kränkning) som behandlas i det följande. Ersättningsmöjligheter för sakskador till följd av brott kommer därför endast ytligt beröras. Vidare ligger fokus på brott som drabbar människor i egenskap av privatpersoner och området där brottsskador och arbetsskador överlappar kommer därför inte att undersökas närmare. I den svenska ersättningsmodellen ersätts en stor del av många skador redan genom mer generella ersättningsordningar som socialförsäkring och arbetsgivarfinansierade försäkringar. Dessa spelar således in även vid brottsskador när det är fråga om inkomstförluster och dylikt men lämnas därhän i detta sammanhang eftersom uppsatsen koncentreras till de ersättningsordningar som är specifika för brottsskador. Som beskrevs i inledningen är det huvudsakligen tre olika ersättningsformer som är aktuella vid brottsskador varav skadeståndet utgör en av dessa. Eftersom det i första hand är överfallsskyddets förändring och dess inverkan på den statliga brottsskadeersättning som uppsatsen syftar till att undersöka kommer skadeståndsrätten endast behandlas när det är relevant med hänsyn till dessa andra två ersättningsformer. Någon ingående redogörelse eller analys av möjligheterna till skadestånd vid brott kommer därför inte att företas inom ramen för förevarande arbete. Vidare ger många brott inte upphov till några särskilt omfattande eller bestående skador, i vart fall ekonomiskt, istället utgörs den främsta ersättningsposten av kränkningsersättning och vissa fall ersättning för sveda och värk; av denna anledning kommer undersökningen mest ingående behandla dessa skadetyper. 11 5

12 1.5 Metod och material Undersökningen kommer att genomföras inom ramen för ersättningsrättslig metod i den bemärkelsen att flera olika ersättningsordningar hemmahörande i olika rättsområden studeras gemensamt. En skaderelaterad systemsyn kan sägas utgöra en grundläggande utgångspunkt för hela uppsatsen. Systematiken som används har delvis inspirerats av en analysmodell för ersättningssystem introducerad av Carl Martin Roos. 6 Den inledande frågeställningen kommer därför att studeras utifrån tre olika aspekter (1) urval av skador (2) ersättningens storlek (3) förhållandet till andra ersättningar. För att besvara den andra frågeställningen kommer de slutsatser som härigenom kan dras att sättas i relation till och problematiseras utifrån brottsskadeersättningens syften och funktioner: ekonomisk kompensation, upprättelse och kriminalpolitiskt styrmedel. Studien utgår från de, på hemförsäkringsområdet, fyra största försäkringsbolagen: If, Trygg-Hansa, Folksam och Länsförsäkringar. 7 Av dessa har alla utom det förstnämnda gått över till att tillämpa summaförsäkring i sitt överfallsskydd; att inkludera ett skadeförsäkringsbolag i undersökningen har funktionen att på ett effektivt sätt synliggöra förändringens innebörd och karaktär. Centralt i undersökningen är följaktligen studier av de olika bolagens försäkringsvillkor. 8 Det finns därför anledning att påpeka vissa särskilda svårigheter vid sådana studier. Den precision som eftersträvas i lagtext gör sig inte gällande på samma sätt i försäkringsvillkor; ofta kan villkoren vara otydliga och ibland kan olika delar framstå som nästintill motsägelsefulla. Vidare kan det vara så att tillämpningen av villkoren i praktiken är en annan än vad ordalydelsen ger intryck av. I uppsatsen uppmärksammas därför om det enbart är villkorens ordalydelse som ligger till grund för tolkningar och slutsatser eller om uppgifter om tillämpningen i praktiken också beaktats. Utöver försäkringsvillkoren utgör brottsskadelagen, dess förarbeten och Brottsoffermyndighetens praxis det mest centrala materialet i utredningen. En viktig aspekt i analysen utgörs av lagstiftarens syn på och målsättningar för brottsskadeersättningen. Synen på brottsskadeersättningens funktion har successivt förändrats sedan lagens tillkomst, vilket medfört att många uttalanden i den gamla propositionen efterhand har lämnats utan avseende i tillämpningen av lagen. Därför är propositionen till den nya brottsskadelagen som planeras träda i kraft 1 juli i år av stort intresse i detta avseende. 9 De motiveringar och resonemang som här kommer till uttryck ger en uppdaterad och mer rättvisande bild av den samtida synen på brottsskadeersättningen som redan i mångt och mycket präglar Brottsoffermyndighetens verksamhet men också de målsättningar som finns för framtiden. 10 De kommande lagändringarna är i sig inte av särskilt genomgripande karaktär men redogörs för i de fall de är relevanta för uppsatsens tema. 6 Se Analys och värdering av ersättningssystem (NFT 4/1988) samt Ersättningsrätt och ersättningssystem (1990) 7 Länsförsäkringar består av många olika fristående bolag, därför har ett av delbolagens villkor fått väljas ut för studien (Göteborg/Bohuslän). Emellertid är villkoren i stort sett överensstämmande och samtliga delbolag verkar numera ha övergått till att tillämpa summaförsäkring i sitt överfallsskydd. 8 Bilaga 1. Folksams villkor ( ), Ifs villkor ( ), Länsförsäkringars villkor ( ), Trygg-Hansas villkor ( ). 9 Prop. 2013/14: Den förändrade synen har tidigare kommit till uttryck bl.a. genom Förordningen med instruktion för Brottsoffermyndigheten (2007:1171). 12 6

13 I tillägg till ovanstående har intervjuer genomförts via e-post med företrädare för de fyra försäkringsbolagen, Brottsoffermyndigheten och Svensk Försäkring. 11 Ett frågeformulär omfattande frågor kring statistiska uppgifter, summaförsäkringsövergången och ersättningssystemet som helhet har skickats till de olika organisationerna, vid behov har svaren följts upp av följdfrågor. Frågorna har i viss mån anpassats efter mottagaren men har i stort sett varit överensstämmande. Dessa intervjuer syftar till att dels få ta del av data som kan belysa övergångens effekter, dels få bättre inblick i de olika aktörernas syn på övergången och dess effekter inom systemet. Vidare har tillämpningen av försäkringsvillkoren i högre utsträckning kunnat klargöras. Personerna som intervjuats har olika befattningar inom sina respektive organisationer men har, av och inom sina organisationer, bedömts vara bäst lämpade att besvara de frågor som ställts. I vilken mån svaren kan förmodas ge uttryck för organisationens officiella inställning påverkas visserligen av den intervjuades ställning. Vad gäller principiellt viktiga frågor är det dock rimligt att anta att svaren är väl förankrade inom organisationen. 12 Svaren och uppgifterna som erhållits har vidare varit av varierande omfattning och detaljrikedom. Eftersom uppgifterna främst används i den mån de tillför något till resonemangen i övrigt refereras därför oftare till vissa av organisationerna. Givetvis måste beaktas att alla organisationer vill framstå i så god dager som möjligt; därför kan man inte förvänta sig att uppgifter som är känsliga i något hänseende utan vidare lämnas ut. Detta har även påpekats särskilt av försäkringsbolagsföreträdarna. När det gäller uppgifter om tillämpningen av vissa villkor eller rent statistiska uppgifter finns det emellertid ingen anledning att ifrågasätta dessa. Däremot kan uppgifter som rör övergångens orsaker och effekter samt summaförsäkringens för- och nackdelar antas vara präglade av viss partiskhet beroende på vilken organisation de härrör ifrån. Härutöver har ersättnings-, försäkrings- och skadeståndsrättslig litteratur använts som teoretisk och systematisk bakgrund vid studiet av de olika regelsystemens uppbyggnad. När det gäller vissa rättsliga följder av övergången har dessa utretts, i avsaknad av praxis på området, med utgångspunkt främst i aktuella förarbeten och relevant doktrin på såväl skadeståndsrättens som försäkringsrättens område. När det gäller vissa ekonomiska aspekter har uppgifter från Svensk Försäkring tillsammans med uppgifter i Brottsoffermyndighetens årsredovisningar legat till grund för undersökningen. I de delar där ett brottsofferperspektiv anläggs används även tidigare forskning kring hur systemet och brottsskadestånd upplevs av brottsoffer och andra aktörer. 11 Bilaga 2. Länsförsäkringar: Göran Dahlström, personskadechef via Patrik Westerlund, pressansvarig (Svar erhållet ). If: Sofia Rustan, jur kand, civilskador, (Svar erhållna , samt ). Folksam: Patrik Brodérus, produktutvecklare och Anita Ericsson, avdelningschef produktutveckling risk (Svar erhållet: ). Trygg-Hansa: Lars Dahlberg, överfallsskadeexpert och Håkan Franzén, produktexpert och talesperson inom hus-, hem- och båtförsäkring (Svar erhållet ) Svensk Försäkring: Staffan Moberg, jurist (Svar erhållet ). Brottsoffermyndigheten: Per Rubing, brottsskadejurist/senior advisor och Hans Sjölander, tf brottsskadechef (Svar erhållna samt ). 12 Av intresse i detta hänseende är framförallt intervjuerna med If och Svensk Försäkring (se not 11). 13 7

14 2. Bakgrund 2.1 Ersättningsrätt och ersättningssystem Ersättningsrätt är ett område där olika ersättningssystem, såväl privata försäkringar som skadestånd och de offentliga ersättningsordningarna, studeras samlat istället för att behandla ersättningsfrågor på olika områden isolerat var för sig. Samspelet mellan de olika regelsystemen utgör därför en central aspekt av ämnet. 13 Ersättningsrätt har till viss del också tvärvetenskapliga drag genom att analyser på området ofta kan ha ekonomiska och sociologiska inslag. Vid en analys av ett ersättningssystem kan studieobjektet antingen vara normrelaterat eller skaderelaterat. 14 I förevarande arbete anläggs som bekant ett skaderelaterat perspektiv genom att det är ersättningsordningar för brottsskador som studeras, emellertid ligger tyngdpunkten på hur de olika regleringarna förhåller sig till varandra och hur detta förändrats genom summaförsäkringsövergången. 2.2 Ersättning till brottsoffer ett tredelat system Det samlade systemet för ersättning till personer som blivit utsatta för brott består huvudsakligen av tre olika ersättningsformer skadestånd, överfallsskydd och brottsskadeersättning som samverkar och kompletterar varandra. Den äldsta och mest grundläggande möjligheten till ersättning är rätten till skadestånd från gärningsmannen, vilken bestäms av reglerna i skadeståndslagen 15 (SkL). Talan om ersättning förs normalt i samband med brottmålet. För att detta ska vara en möjlig väg till ersättning krävs i praktiken att gärningsmannen är känd, blir dömd för brottet samt har tillräckliga tillgångar att betala skadeståndet. Eftersom ansvarsförsäkringen i princip aldrig gäller vid brottsliga handlingar är det därför många gånger så att brottsoffret inte kan erhålla fullt skadestånd från gärningsmannen. I praktiken är därför inte skadestånd en särskilt betydelsefull ersättningskälla vid brott istället erhåller de flesta brottsoffer ersättning via överfallsskydd eller brottsskadeersättning. Det är dessa ersättningsordningar som närmare ska presenteras i det följande Överfallsskyddet i hemförsäkringen Om man blivit utsatt för ett brottsligt angrepp finns alltså möjlighet att söka försäkringsersättning ur hemförsäkringen genom det så kallade överfallsskyddet. En mycket hög andel av de svenska hushållen är täckta av hemförsäkring och överfallsskydd ingår regelmässigt i dessa. 16 Överfallsskyddet ingår i grundskyddet i hemförsäkringen; det är således inte möjligt att välja bort detta skydd och följaktligen omfattas man av det om man omfattas av en hemförsäkring. 17 Rätten till ersättning regleras av försäkringsvillkoren vilkas yttersta ramar 13 Roos 1990, s Ibid, s Skadeståndslagen (1972:207). 16 Friberg 2010, s Ibid. 14 8

15 bestäms av försäkringsavtalslagen 18 (FAL). Till skillnad från förutsättningarna för skadestånds-ersättning kan försäkringsersättning betalas ut även om gärningsmannen är okänd, så länge den försäkrade kan styrka försäkringsfallet. Traditionellt har ordningen också varit sådan att överfallsskyddsersättningen varit subsidiär till skadeståndet. Ersättning har endast betalats ut när, och i den mån, den skadelidande inte kunnat erhålla ersättning från gärningsmannen. Detta har emellertid förändrats sedan övergången till summaförsäkring. Försäkringsformen överfallsskydd kom till redan före brottsskadelagen 19 (BSL) i samband med en diskussion om svårigheten att få ut skadestånd vid brott och fick därför karaktären av en omvänd ansvarsförsäkring. I processen som ledde fram till brottsskadelagen fanns därför en diskussion kring huruvida försäkringsformen skulle finnas kvar. 20 Slutresultatet blev att den behölls och inordnades som primär i förhållande till ersättningen från staten genom att försäkringsersättningen avräknas från brottsskadeersättningen; och sådan är alltså ordningen fortfarande. Villkoren och omfattningen av överfallsskyddet skiljer sig delvis åt mellan de olika bolagen, vilket ska studeras närmare nedan Brottsskadeersättning För den skadelidande finns till sist även möjligheten att söka brottsskadeersättning via Brottsoffermyndigheten. Denna är subsidiär till både skadestånd och försäkringsersättning och utbetalas endast i den mån den överstiger tidigare utbetald ersättning. Brottsskadeersättning kan även betalas ut när gärningsmannen är okänd. Rätten till ersättning bestäms av reglerna i brottsskadelagen och ärendena prövas av Brottsoffermyndigheten sedan år Principiellt viktiga ärenden prövas av Nämnden för brottskadeersättning. 21 Brottsskadeersättningens historia började år 1948 som ett provisoriskt system med statlig ersättning för skador som vållats av personer som rymt från bl.a. kriminalvårdsanstalter och ungdomsvårdsskolor det så kallade rymlingsanslaget. 22 Från år 1971 har det också funnits möjlighet att få statlig ersättning för personskador orsakade av andra brott efter behovsprövning. Reglerna utreddes sedermera och samordnades i Brottskadelagen som trädde i kraft 1978; i samband med detta slopades även behovsprövningen. Ersättningen ansågs nödvändig för att säkerställa att även de utan hemförsäkring fick ekonomisk kompensation. Därefter har reglerna ändrats åtskilliga gånger och rätten till ersättning har utvidgats betydligt sedan lagens tillkomst. Som nämnts är nya förändringar stundande även i år Skiljelinjer mellan ersättningsformerna Dessa olika ersättningsformer vid brottsskador fyller ur brottsoffrets perspektiv i princip samma funktion genom att de syftar till att ersätta samma skador. Emellertid regleras de i olika regelsystem inom olika rättsområden som präglas av skilda rättsliga traditioner och principer, vilket givetvis leder till vissa skillnader i utformningen av rätten till ersättning. Detta märks bl.a. genom att kriminalpolitiska hänsyn i högre grad är aktuella vid brotts- 18 Försäkringsavtalslagen (2005:104). 19 Brottsskadelagen (1978:413). 20 Roos 1990, s Dereborg/Lindeblad 2012, s Ibid, s Prop. 2013/14:94, se bl.a. även prop. 1987/88:

16 skadeersättning vilket motiverar mer omfattande jämkningsmöjligheter än vid skadestånd. 24 Vidare medför den statliga finansieringen av brottsskadeersättningen att några fall där brottsoffren inte anses lika skyddsvärda undantas; ärekränkningsbrotten berättigar därför inte till ersättning till skillnad från vad som gäller skadeståndsrättsligt. 25 På samma sätt begränsas rätten till överfallsskyddsersättning av vissa särskilda försäkringsrättsliga principer, såsom att skador som orsakats inom den försäkrade kretsen undantas och likaså arbetsrelaterade brottsskador. Inom skadeståndsrätten kan däremot jämkning av ersättningen ske om den anses oskäligt betungande för skadevållaren vilket inte är fallet i de andra ersättningsordningarna. Vidare ges barn som bevittnat brott rätt till ersättning genom en särskild bestämmelse i brottsskadelagen utan att någon motsvarande rätt finns skadeståndsrättsligt. 26 Utöver dessa traditionella skiljelinjer har övergången till summaförsäkring medfört att skillnaderna mellan ersättningsformerna blivit mer betydande. Både brottsskadeersättningen och överfallsskyddet tillkom för att reparera den tydligaste bristen med skadestånd genom att säkerställa ersättning när gärningsmannen är okänd eller inte kan betala. Med anledning av detta har de båda traditionellt grundats i brottsoffrets rätt till skadestånd enligt skadeståndslagen och ersättningarna har således i de allra flesta fall varit överensstämmande. Genom införandet av summaförsäkring har emellertid den skadeståndsrättsliga grunden i mångt och mycket frångåtts. Ersättningsformerna är visserligen många gånger fortfarande överlappande men skiljer sig numera också åt på flera sätt när det gäller vilka skador som ersätts, vilka skadetyper som är ersättningsgilla, ersättningsnivåer m.m. Dessa skillnader och förändringar som följt summaförsäkringsövergången ska som bekant undersökas närmare i den fortsatta framställningen, men först är det lämpligt att närmare beskriva den skadeståndsrättsliga grunden. 2.3 Den skadeståndsrättsliga grunden De flesta ersättningsformer har hämtat sin systematiska och begreppsliga grund från skadeståndsrätten. 27 När det gäller brottsskadeersättning och överfallsskydd genom skadeförsäkring så hänvisas dessutom direkt till 5 kap SkL när det gäller ersättningsberäkningen. Det kan därför vara på sin plats att kortfattat redogöra för några viktiga utgångspunkter och begrepp inom skadeståndsrätten, eftersom det är ifrån detta utgångsläge som övergången till summaförsäkring skett. Inom skadeståndsrätten inträder skadeståndsskyldighet när någon genom vårdslöshet eller uppsåt har orsakat någon annan skada. En viktig komponent är att det finns samband mellan vårdslösheten och skadan i form av adekvat kausalitet. De typer av skador som ersätts till följd av vårdslöshet är personskador och sakskador. Vid brottsliga handlingar ersätts även rena förmögenhetsskador och skador till följd av kränkning. Eftersom sakskador endast ersätts i mycket begränsad utsträckning inom överfallsskyddet och genom brottsskadeersättning redogörs här endast för personskador och kränkning. 24 Jämför 9 BSL och 6:1 SkL. 25 Jämför 2 BSL och 2:3 SkL. 26 4a BSL. 27 Hellner/Radetzki 2010, s

17 Vad som ersätts vid personskada utgörs av en ekonomisk och en ideell del. 28 Den ekonomiska delen består av inkomstförlust, sjukvårdskostnader och andra kostnader för den skadelidande; inkomstförlust inkluderar även framtida inkomstförlust. Den ideella delen består av sveda och värk, lyte och men, samt särskilda olägenheter. Sveda och värk innebär psykiska och fysiska olägenheter av övergående natur och lyte och men detsamma men av bestående natur. I de fall personskada lett till döden utgörs rätten till skadestånd av ersättning för begravningskostnad och annan kostnad till följd av dödsfallet i skälig omfattning, samt förlust av underhåll och personskada som till följd av dödsfallet åsamkats någon som stod den avlidne särskilt nära. 29 Skador genom kränkning regleras separat, men kan sägas utgöra en annan form av ideell skada. 30 Skadestånd med anledning av kränkning till följd av brott bestäms efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens art och varaktighet, bl.a. ska beaktas om den haft förnedrande inslag, varit ägnad att framkalla allvarlig rädsla eller inneburit missbruk av ett beroendeförhållande. Det är inte den skadelidandes upplevelse som utlöser rätten till ersättning utan den kränkande gärningen som sådan. 31 En viktig aspekt inom den svenska skadeståndssystematiken är att det från skadeståndsskyldigheten för inkomstförlust avräknas förmåner som den skadelidande erhållit genom socialförsäkring, pension eller sjuklön som betalats av arbetsgivare eller genom en försäkring som är en anställningsförmån. 32 En stor del av de ekonomiska skadorna betalas således av socialförsäkringen utan att någon regressrätt för staten inträder. 33 På senare tid har dock socialförsäkringsförmånerna minskat i omfattning, vilket på så sätt indirekt har ökat omfattningen av skadeståndsskyldigheten för skadevållarna. Ovanstående reglering utgör alltså, med vissa modifikationer, utgångspunkten för både brottsskadeersättning och överfallsskydd genom skadeförsäkring. I det följande kommer summaförsäkringen närmare beskrivas. 3. Summaförsäkring År 2003 gick Trygg-Hansa som första försäkringsbolag över till att ersätta överfallsskador genom summaförsäkring. Några år senare hade flera försäkringsbolag följt detta exempel. Av de fyra största försäkringsbolagen på hemförsäkringsområdet tillämpar nu tre summaförsäkring i sitt överfallsskydd (Trygg-Hansa, Folksam, Länsförsäkringar), medan If fortfarande tillämpar skadeförsäkring. 28 5:1 SkL, jfr punkterna 1och 2 med punkten :2 SkL. 30 2:3 och 5:6 SkL. 31 Hellner/Radetzki 2010, s 79. Se även NJA 2007 s :3 SkL. 33 Hellner/Radetzki 2010, s

18 3.1 Vad innebär summaförsäkring? Allmänt Inom försäkringsrätten brukar man alltså skilja mellan summaförsäkring och skadeförsäkring och distinktionen grundas främst i ersättningsberäkningen. Summaförsäkring används traditionellt vid personförsäkringar såsom liv- och olycksfallsförsäkring medan skadeförsäkring är klart dominerande vid sakförsäkringar. 34 Ersättningen från en skadeförsäkring bestäms med hänsyn till faktiska utgifter och verkliga förluster med anledning av det aktuella försäkringsfallet medan ersättningen vid summaförsäkring bestäms genom på förhand fastställda belopp som är angivna i försäkringsavtalet och sålunda förekommer normalt inte någon prövning av beloppets storlek vid ett försäkringsfall. Summaförsäkring anses på så sätt inte utgöra ersättning direkt för den uppkomna skadan. I den mest renodlade varianten av summaförsäkring är det därför överhuvudtaget inte relevant huruvida försäkringsfallet gav upphov till någon egentlig skada eller förlust. 35 I linje härmed beaktas normalt inte heller särskilda omständigheter i det aktuella fallet vid ersättningsberäkningen. 36 Försäkringsrättsligt och skadeståndsrättsligt behandlas dessa olika former av ersättning på skilda sätt de har olika rättsföljder knutna till sig. Från skadeförsäkring avräknas skadestånd som betalats ut med anledning av skadan från försäkringsersättningen, eller omvänt; den skadelidandes rätt till skadestånd från skadevållaren minskas med vad hen 37 erhållit i försäkringsersättning. Detta kommer av den försäkringsrättsliga principen att skadan inte ska innebära vinst för den skadelidande och hindrar således att den skadelidande blir överkompenserad. 38 Detta anses inte gälla för summaförsäkringar, utan det fastställda beloppet betalas ut oavsett vad den skadelidande eventuellt erhållit i skadestånd och omvänt kvarstår den skadelidandes skadeståndsrättsliga fordran på skadevållaren oavsett vad hen erhållit i försäkringsersättning. Vidare följer av detta förhållande att försäkringsbolaget, vid summaförsäkringar, inte har någon regressrätt till skadeståndet från skadevållaren, medan försäkringsbolaget vid skadeförsäkring erhåller en sådan regressrätt Överfallsskyddet som summaförsäkring Följaktligen innebär summaförsäkringsmodellen att brottsoffret både kan bli under- och överkompenserad i förhållande till den verkliga skadan, eller rättare sagt, i förhållande till ersättningens beräkning enligt skadeståndsrättsliga principer. När det gäller brottsskador får, i de fall det är fråga om underkompensation, detta följdverkningar i systemet eftersom rätten till brottsskadeersättning då träder in. Det bör dock nämnas att all form av försäkrings- 34 Bengtsson, 2012, s Ibid. 36 SOU 2012:26, s Detta pronomen kommer att användas i uppsatsen istället för han eller hon eftersom det gör texten mindre omständlig och mer lättläst. 38 Bengtsson 2010, s FAL 16:10, se även resonemangen i SOU 2012:26, s 64 och prop. 2003/04:150, s och i förevarande arbete nedan

19 ersättning förutom sådan som motsvaras av ett sparande avräknas från brottsskadeersättning, vilket således utesluter överkompensation genom försäkringsersättning och brottsskadeersättning i kombination. 40 Övergången till summaförsäkring har medfört stora förändringar i utformningen av försäkringsvillkoren. Istället för att koppla rätten till ersättning och dess beräkning till skadeståndslagen, som vid skadeförsäkring, har summaförsäkringsbolagen nu utformat villkoren så att dessa specificerar vilka brott som är ersättningsberättigande och med vilket belopp de olika brotten ersätts. De schabloniserade ersättningsbeloppen kallas för överfallsersättning och ska motsvara kränkningsersättning, ersättning för sveda och värk samt akuta kostnader i samband med brottet. I tillägg till detta finns möjlighet att erhålla ersättning för medicinsk och, i vissa fall, ekonomisk invaliditet samt tandskador. 3.2 Orsak och reaktioner vid övergången Anledningarna till att försäkringsbolagen valde att införa summaförsäkring uppgavs, vid tiden för övergången, vara att de ville minska skaderegleringskostnaderna och förkorta handläggningstiderna. 41 Detta till följd av att summaförsäkring kräver mindre arbete och mindre specialistkunskap. Ytterligare ett skäl var att man ville minska den badwill som följde av att man gav ut lägre ersättning än vad domstolen kommit fram till när det var fråga om ickesakprövade belopp. Vidare upplevdes det som att skadekostnaderna hade ökat och att dessa kunde hållas nere genom summaförsäkring. Att processen blev snabbare för brottsoffren ansågs vara ytterligare en positiv aspekt. I de intervjuer som genomförts i arbetet med denna uppsats har uppgifterna om vad som låg bakom övergången varit knapphändiga, det som lyfts fram är främst att summaförsäkring bidrar till snabbare och förenklad reglering samt gör försäkringsskyddet mer begripligt för kunden. 42 If, som inte infört summaförsäkring och inte heller planerar att göra det inom den närmsta framtiden, uppger att de har valt att ha kvar ersättning på skadeståndsrättslig grund av den anledningen att de ansett att kunden ska få den rätta skadeståndsrättsliga ersättningen direkt istället för att försäkringsbolaget ska ersätta en viss del och sedan hänvisa till Brottsoffermyndigheten. 43 Brottsoffermyndigheten var vid tidpunkten för övergången kritisk till densamma. Man ansåg att summaförsäkring gick tvärtemot den brottsoffervänliga trenden samt innebar att kostnaderna flyttades över till staten. 44 Nu, drygt 10 år efter övergången, uppger Brottsoffermyndigheten att deras kritik främst består i att det är en nackdel att summaförsäkring medför att fler brottsoffer måste vända sig till flera instanser för att bli fullt ersatta samt att det ur ett brottsofferperspektiv är bättre om gärningsmannen i slutändan får stå kostnaden för skadan BSL. 41 Karlsson 2005, s Intervjuer med Folksam, Trygg-Hansa och Länsförsäkringar (se not 11). 43 Intervju med If (se not 11). 44 Karlsson 2005, s Intervju med Brottsoffermyndigheten (se not 11)

20 4. Urvalet av skador Efter ovanstående bakgrundsbeskrivning kan framställningen övergå i sin mer undersökande del. Härvidlag ska de förändringar övergången till summaförsäkring har medfört och dess påverkan på relationen mellan ersättningsordningarna närmare studeras. För att synliggöra detta jämförs och beskrivs de olika ersättningsformerna utifrån tre olika aspekter: (1) urvalet av skador, (2) ersättningens storlek och (3) förhållandet till andra ersättningar. En viktig aspekt av ett ersättningssystem är naturligtvis urvalet av de skador som ersätts. 46 Detta inrymmer såväl grunder för rätten till ersättning som vilka olika skadetyper som ersätts. När det gäller ersättning till brottsoffer är en gemensam grund för både brottsskadeersättning och överfallsskydd att det är just ett brott som har orsakat skadorna och vidare att de primärt ersätter personskador. I det följande ska undersökas vad övergången inneburit genom att studera de skillnader som finns mellan de olika ersättningsformerna när det gäller vilka brott som är ersättningsgrundande och vilka skadetyper som omfattas. 4.1 Urvalet av ersättningsgrundande brott I ett ersättningssystem för brottsskador utgör, av förklarliga skäl, de olika brott som är ersättningsgrundande en mycket viktig avgränsning av rätten till ersättning. I grund och botten är det fråga om prioriteringar genom ett urval av de brott eller brottstyper som, på olika grunder, anses mest angelägna att ersätta. Skadeståndsrättsligt är, när det gäller personskador, principiellt sett alla brott skadeståndsgrundande eftersom det endast krävs att en skada orsakats genom vårdslöshet för att skadeståndsskyldighet ska uppkomma, medan det för kränkningsersättning krävs att det är fråga om en allvarlig kränkning genom ett brott som innebär ett angrepp mot den skadelidandes person, frihet, frid eller ära. 47 Vad gäller brottsskadeersättning krävs för att ersättning för personskada ska utgå att den orsakats av ett brott som begåtts i Sverige eller utomlands mot en skadelidande som har hemvist i Sverige. 48 Med den begränsningen gäller således att alla brott som gett upphov till någon form av personskada principiellt sett är ersättningsgrundande. 49 Vad gäller kränkningsersättning krävs, i tillägg till ovanstående, för det första att det är fråga om en allvarlig kränkning och för det andra att det är fråga om ett brott som inneburit ett angrepp mot den skadelidandes person, frihet eller frid. 50 Ersättning för kränkning förutsätter inte att brottet även gett upphov till personskada. När det gäller överfallsskyddet hos de studerade försäkringsbolagen är området för de ersättningsgrundande brotten mer begränsat. If, som fortfarande tillämpar skadeförsäkring, har avgränsat skyddet till att gälla brott bestående i uppsåtligt våld som inte är ringa eller hot 46 Roos 1990, s 26f 47 Se 2:1 samt 2:3 SkL BSL. 49 Sakskador ersätts betydligt mer sparsamt; det krävs att det är fråga om ett brott begånget av någon som är intagen på institution, är häktad eller dylikt, eller i vissa andra fall när det framstår som särskilt angeläget, t.ex. att den skadelidandes försörjningsmöjligheter har äventyrats p.g.a. brottet. Se 3-4 BSL BSL. Här kan alltså noteras en begränsning i förhållande till vad som gäller skadeståndsrättsligt; ersättning för kränkning genom brott som innebär ett angrepp mot den skadelidandes ära medges inte. Denna avvikelse har blivit mycket kritiserad men kan lämnas därhän i detta sammanhang

21 om sådant våld och som gett upphov till sådan personskada eller kränkning som berättigar till ersättning enligt skadeståndslagen. 51 Enligt ordalydelsen torde detta innebära att de sexualbrott som inte innefattar våld eller hot om våld inte medför någon rätt till ersättning. Enligt uppgift från If ersätter de dock alla typer av våldtäkt inbegripet försök till våldtäkt. Vad gäller övriga sexualbrott uppger försäkringsbolaget att det som inte ersätts är sexuella ofredanden riktade mot vuxna i de fall de inte innefattar våld eller hot om våld, däremot kan ersättning utgå om ett sexuellt ofredande är riktat mot barn. 52 De försäkringsbolag som tillämpar summaförsäkring avgränsar istället rätten till ersättning genom att försäkringsvillkoren innehåller en uppräkning av de specifika brott som är ersättningsgrundande. När det gäller överfallsersättning 53 omfattas hos Folksam följande brott: misshandel, sexuellt övergrepp mot barn, sexuellt utnyttjande av barn, sexuellt tvång, mord- och dråpförsök, våldtäkt och våldtäkt mot barn. 54 Ersättning för medicinsk invaliditet och tandskador lämnas istället om den skadelidande utsatts för fysiskt våld som utgör ett uppsåtligt brott enligt brottsbalken. Vid sexualbrott krävs emellertid inget fysiskt våld. De återstående två bolagen gör ingen motsvarande uppdelning utan istället gäller uppräkningen av ersättningsgrundande brott samtliga ersättningsposter. Enligt Trygg-Hansas försäkringsvillkor omfattas följande brott: misshandel (som inte är ringa), våldtäkt, våldtäkt mot barn, sexuellt tvång och sexuellt övergrepp mot barn. 55 Hos Länsförsäkringar omfattas följande brott: misshandel (som inte är ringa), våldtäkt, våldtäkt mot barn, sexuellt tvång, grovt sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning, sexuellt utnyttjande av barn, sexuellt övergrepp mot barn. 56 Sammanfattningsvis kan konstateras att skadeståndsrätten erbjuder störst omfattning av ersättningsgrundande brott, tätt följd av brottsskadeersättningen. 57 Försäkringsbolagen har däremot definierat området för ersättningsgrundande brott snävare. Genom övergången till summaförsäkring har det erbjudna skyddet ytterligare minskat i omfattning. Detta märks genom jämförelsen med skadeförsäkringen främst genom att brott bestående i hot om våld inte omfattas av summaförsäkringsvillkoren. Vidare verkar inte heller mord- eller dråpförsök vara ersättningsgrundande hos två av summaförsäkringsbolagen, möjligen anses istället en sådan gärning omfattas av misshandelsbegreppet i förekommande fall. Inte heller andra försöksbrott tycks omfattas av summaförsäkringarna, medan detta är fallet både vad gäller skadeförsäkringen och brottsskadeersättning. Vilka sexualbrott som omfattas skiljer sig åt mellan summaförsäkringarna, jämfört med skadeförsäkringen verkar dock de ersättningsgrundande brotten generellt sett vara färre även i detta avseende. Av undersökningen framgår emellertid inte hur avgörande domstolens eller polisens brottsrubricering är för rätten till ersättning hos summaförsäkringsbolagen. I vissa fall kan möjligen en gärning som rubricerats 51 Ifs villkor, s Om tillämpningen av villkoret är så generös kan man emellertid fråga sig varför ordalydelsen ser ut som den gör, man kan inte bortse från att villkorstexten i vissa fall därmed riskerar att avhålla en, i realiteten, ersättningsberättigad, försäkringstagare från att anmäla skadan till försäkringsbolaget. 53 Schabloniserad ersättning för kränkning, sveda och värk samt kostnader i akuttid. 54 Folksams villkor, s Trygg-Hansas villkor, s Länsförsäkringars villkor, s Notera dock 4a BSL som berättigar barn som bevittnat brott ersättning

22 som ett icke-ersättningsgrundande brott ändå, enligt försäkringsbolagets bedömning, anses inrymmas i något av de ersättningsgrundande brotten. 4.2 Urvalet av ersättningsgilla skadetyper En annan viktig aspekt av omfattningen av rätten till ersättning är vilka olika typer av skador som ersätts. När det gäller brottsskadeersättning hänvisas i denna del till skadeståndslagen. 58 Således omfattar ersättning för personskada såväl sjukvårdskostnader som andra kostnader för den skadelidande. Vidare ersätts inkomstförlust och även ideella skador i form av sveda och värk, lyte och men samt särskilda olägenheter till följd av skadan. Som personskada ersätts även skador på glasögon, kläder och dylikt som den skadelidande bar på sig vid skadetillfället. 59 Om personskada har lett till döden finns rätt till ersättning för begravningskostnad, förlust av underhåll, samt personskada som uppkommit till följd av dödsfallet hos närstående till den avlidne. 60 Med anledning av det sistnämnda ersätts en nära anhörig regelmässigt för den sveda och värk som uppkommit till följd av att en närstående dödats såväl uppsåtligt som oaktsamt. 61 Slutligen lämnas också kränkningsersättning; kränkningsersättning utgör den i särklass vanligaste ersättningsposten vid brottsskadeersättning eftersom den inte förutsätter att det uppkommit någon påvisbar skada på samma sätt som ersättning för personskador gör. Överfallsskyddet ersätter, likt brottsskadeersättningen, främst personskador. Det kan emellertid vara på sin plats att nämna att sakskador till följd av brott ofta ersätts genom hemförsäkringens egendomsskydd, vilket inte undersöks närmare i denna uppsats. Skadeförsäkringsbolaget If ersätter, liksom vad som gäller enligt brottsskadelagen, personskador och personskada som lett till döden samt kränkning med hänvisning till 5 kap SkL. 62 Således omfattas samma skadetyper som de som ersätts genom brottsskadeersättning. Dock lämnas endast ersättning för personskada till nära anhörig i de fall en närstående uppsåtligen dödats. När det gäller summaförsäkringsbolagen är bilden mer splittrad. Gemensamt är dock att samtliga utger överfallsersättning till följd av ett ersättningsgrundande brott. Denna är schabloniserad och ska motsvara kränkningsersättning, ersättning för sveda och värk samt ersättning för kostnader under akuttid. Vidare lämnar samtliga summaförsäkringar också ersättning för tandskador. Härutöver lämnar Trygg-Hansa ersättning för medicinsk och ekonomisk invaliditet medan Folksam och Länsförsäkringar endast lämnar ersättning för medicinsk invaliditet. Folksam ersätter inte heller medicinsk invaliditet bestående i psykiska besvär. 63 Om skadehändelsen lett till döden lämnar alla summaförsäkringsbolag ersättning till dödsboet för begravningskostnader (dödsfallsersättning). Länsförsäkringar och Trygg-Hansa 58 Se 5 BSL som vad gäller personskada hänvisar till 5:1-5 SkL, samt vad gäller kränkning till 5:6 SkL. Ersättningen betalas dock i mindre utsträckning ut som livränta BSL. I övrigt ersätts sakskador, som tidigare nämnts, i mycket liten utsträckning. 60 5:2 SkL. 61 Se Brottsoffermyndighetens referatsamling 2012, s 9. Samt NJA 2004 s 26. I vissa fall kan även nära anhörig ersättas till följd av att en närstående allvarligt skadats genom brott, se NJA 2006 s Ifs villkor, s 15f. 63 Folksams villkor, s 19. Av Länsförsäkringars villkor framgår det inte tydligt hur det förhåller sig på den punkten, jfr s

23 lämnar även ersättning till nära anhöriga som kompensation om någon närstående dödats genom mord eller dråp (anhörigersättning). 64 Sammanfattningsvis kan sägas att vad gäller vilka skadetyper som ersätts är brottsskadeersättningen och skadeförsäkringen snarlika till sin utformning och att övergången till summaförsäkring har medfört att en större diskrepans har skapats mellan överfallsskyddet och brottsskadeersättningen sett ur denna aspekt. Tydligast framgår detta genom att vissa summaförsäkringsbolag uteslutit ersättning för ekonomisk invaliditet, vilken motsvaras av ersättning för inkomstförlust enligt den traditionella systematiken. Det förhållandet att överfallsersättning utges i en klumpsumma omfattande flera skadeposter medför också att ersättningsformerna blivit överensstämmande i lägre utsträckning och därmed svårare att jämföra. I övrigt har även vissa andra skadetyper uteslutits såsom medicinsk invaliditet i form av psykiska besvär och ersättning vid nära anhörigs död i vissa fall. Överfallsskyddet har genom summaförsäkringsövergången således blivit mindre omfattande generellt sett och samtidigt mer skiftande i sin utformning och omfattning hos de olika bolagen. 4.3 Något om undantagen I detta sammanhang kan det också vara befogat att nämna några av de undantag från rätten till ersättning som överfallsskyddet innehåller. Dessa har emellertid inte påverkats av införandet av summaförsäkring, men utgör samtidigt en viktig skiljelinje mellan ersättningsformerna som för den fortsatta framställningen är relevant att känna till. Undantagen överensstämmer i stort mellan de fyra studerade bolagen. För det första undantas skador inom den försäkrade kretsen. Detta innebär att om den skadelidande utsatts för ett brottsligt angrepp av någon som omfattas av samma försäkring så lämnas ingen ersättning. 65 Undantagets tillämplighet avgörs med hänsyn till förhållandena vid skadetillfället, det spelar således ingen roll om brottsoffret och gärningsmannen efter angreppet flyttat isär. Eftersom många brott begås inom hemmets väggar och att dessa främst drabbar kvinnor och barn har detta undantag varit utsatt för viss kritik. 66 Det anses dock vara en grundläggande och viktig försäkringsrättslig princip att skador inom den försäkrade kretsen inte omfattas av försäkringsskydd. 67 Undantaget har ingen motsvarighet vid brotts- 64 När det gäller de sista två ersättningsposterna skiljer sig villkoren åt i viss mån, t.ex. genom vad som avses ersättas genom dödsfallsersättning och i vilka specifika fall detta är aktuellt. Skillnaderna är dock mycket små varför det kan lämnas därhän i detta sammanhang. 65 Trygg-Hansa undantar istället de fall där den skadelidande bor ihop med gärningsmannen, vilket torde medföra att något fler fall undantas, se s Se t.ex. motion 2006/07:C228. Vidare resonerar Bengtsson (2010, s 294, ) kring huruvida undantaget kan angripas genom tvingande reglering i FAL. Undantaget för skador inom den försäkrade kretsen är ett så kallat omfattningsvillkor, det utesluter ersättning helt. Enligt 4:12 FAL ska 12 kap FAL tillämpas på en personförsäkring som ingår som en del i en konsumentförsäkring. Detta gäller bland annat överfallsskyddet. I 12:12 stadgas att vissa omfattningsvillkor istället ska behandlas som säkerhetsföreskrifter med eventuell nedsättning som följd. Bengtsson menar att eftersom inga regler om identifikation gäller i 12 kap, så kanske 12:12 kan åberopas mot omfattningsvillkoret för skador inom den försäkrade kretsen. Dock skriver han vidare att det är en speciell risk som det kan vara naturligt att försäkringsbolaget utesluter. 67 Nyligen har trots detta Trygg-Hansa valt att frångå denna en aning. Hemförsäkringen omfattar hos alla bolag även en krisförsäkring som består i att de betalar ca 10 terapitillfällen vid fall av psykisk ohälsa orsakade av att man blivit utsatt för bl.a. rån eller överfall. Från denna utesluts dock också fall när det är fråga om skada orsakad inom den försäkrade kretsen. Nyligen har dock Trygg-Hansa ändrat sina villkor. Inom överfallsskyddet undantas fortfarande den försäkrade kretsen, men man har lagt till en hänvisning till att man ändå kan ha rätt till 23 17

24 skadeersättning. Vidare undantas brottsskador som på olika sätt har samband med den försäkrades arbete eller förvärvsverksamhet. Inte heller detta undantag har någon direkt motsvarighet i brottsskadelagen. 68 Slutligen undantas skadehändelser som har samband med att den skadelidande själv utfört en brottslig gärning. 69 Detta undantag motsvaras i viss mån av den jämkningspraxis som finns kring skador i samband med kriminell verksamhet när det gäller brottskadeersättning där ersättningen många gånger jämkas till noll. 70 Det krävs inte heller att sambandet med den brottsliga verksamheten är särskilt starkt. 71 Överlag utgör alltså dessa undantag en av de viktigaste skiljelinjerna mellan överfallsskyddet, oavsett försäkringsform, och brottsskadeersättningen. De skadelidande som utesluts från rätten till ersättning genom dessa undantag har möjlighet att i stället söka brottsskadeersättning; att berättiga brottsoffer till ersättning även i dessa fall var en viktig orsak till att brottsskadeersättningen infördes Sammanfattande jämförelse Ovanstående redogörelse innebär sålunda att både vad gäller urvalet av ersättningsgrunder och skadetyper har införandet av summaförsäkring medfört att skillnaderna mellan överfallsskyddet och brottsskadeersättningen har ökat. Så har blivit fallet framförallt genom att överfallsskyddet omfattningsmässigt blivit mindre. Det har även inneburit större avvikelser mellan de olika bolagens överfallsskydd. Till följd av att de ersättningsgrundande brotten blivit färre genom summaförsäkringsövergången utesluts fler brottsoffer från denna ersättningsmöjlighet och får istället vända sig till Brottsoffermyndigheten. Vidare medför de uteslutna skadetyperna att de brottsoffer som visserligen får ersättning från sin summaförsäkring också kan behöva söka kompletterande brottsskadeersättning. Detta eftersom försäkringsersättningen inte nödvändigtvis motsvarar en fullständig skadeståndsgrundad ersättning. Om man anlägger en samlad systemsyn på de olika ersättningsformerna gemensamt framstår systemet därför som mer komplext och splittrat sedan bolagens införande av summaförsäkring. En annan sak som framträder är att brottsskadeersättningen fullständigt verkar överlappa överfallsskyddet omfattningsmässigt på dessa punkter. 73 Emellertid ger urvalet av skador inte en fullständig bild av ersättningsformerna och deras relation till krisersättning. I krisförsäkringsdelen har man även där fortfarande kvar undantaget för den försäkrade kretsen men lagt till ett undantag som verkar innebära att den ändå gäller vid överfall. Utformningen är inte överdrivet tydlig, men rimligen innebär den att om man har blivit utsatt för ett ersättningsgillt brott i överfallsskyddet av någon man bor med har man visserligen inte rätt till överfallsskyddsersättning men rätt till krisersättning i form av betald terapi. Man frångår här alltså den traditionella hållningen inom hemförsäkringen och möjligen kan detta hjälpa någon att komma ur en destruktiv misshandelsrelation. (Se Förtydligande/ändring av försäkringsvillkoret för boendeförsäkring, 68 Emellertid kan i vissa fall kränkningsersättningen bestämmas till en lägre nivå om det är fråga om ett arbete där man kan förvänta sig högre tålighet mot vissa typer av brottsliga angrepp. 69 If har valt att istället reglera detta som en säkerhetsföreskrift som kan leda till nedsättning, se s BSL. För en beskrivning av Brottsoffermyndighetens praxis på området se Dereborg/Lindeblad 2012, s 103ff. 71 T.ex. har ersättningen satts ner när den skadelidande ansetts ha utsatt sig för ökad risk att skadas genom att besöka en svartklubb (Dnr 3955/2008), eller åka svarttaxi (Dnr 5847/2013), eller genom att köpa sexuella tjänster (Dnr 10816/2010). 72 Prop. 1977/78:126, s För samma slutsats se Friberg 2011, s

25 varandra för att skapa en bättre förståelse ska därför i det följande även ersättningens storlek studeras. 5. Ersättningens storlek Hur ersättningen beräknas är givetvis avgörande för den erhållna ersättningens storlek vid ett skadetillfälle. Detta är också det område som tydligast har påverkats av övergången till summaförsäkring eftersom det framförallt är ersättningsberäkningen som skiljer summaförsäkringen och skadeförsäkringen åt. Som visades ovan kan både överfallsskydd och brottsskadeersättningen bestå av flera olika ersättningsposter. Av utrymmesskäl är det dessvärre inte möjligt att ingående studera och jämföra beräkningen av samtliga ersättningsposter mellan de olika ersättningsordningarna. Den dominerande ersättningsposten vid brott är emellertid kränkningsersättningen, vilken i princip motsvaras av överfallsersättningen i summaförsäkringen, och det är framförallt dessa två som ska undersökas i det följande. 74 Överfallsersättningen är alltså på förhand angiven i försäkringsvillkoren och det anges att den ska motsvara kränkningsersättning, ersättning för sveda och värk och ersättning för kostnader under akuttid. 75 Vilket belopp den utgår med beror på vilket brott som är för handen och hur finkalibrerade ersättningsnivåerna är skiljer sig åt bolagen emellan. Brottsskadeersättning och skadeförsäkring beräknas som sagt istället på skadeståndsrättslig grund. För att skapa en bättre förståelse för jämförelsen av ersättningens storlek mellan de olika ersättningsformerna kan det därför vara bra att inledningsvis beskriva den skadeståndsrättsliga ersättningsberäkningen av kränkningsersättning och sveda och värk och även den samverkan som finns kring den skadeståndsrättsliga praxisen på området. 5.1 Skadeståndsrättslig ersättningsberäkning Ersättningsberäkning vid kränkning och sveda och värk Inom skadeståndsrätten eftersträvas som bekant full kompensation. Målet är att den skadelidande ska försättas i samma läge som om skadan inte inträffat. Ersättningar, särskilt på personskadeområdet, utgör dock snarare närmevärden till full kompensation vilket har att göra med att skadorna ofta är svåra att värdera i ekonomiska termer. 76 Personskadorna delas som nämnts upp i ekonomiska och ideella skador, vilka båda ersätts med ekonomiska medel. De ideella skadorna, som kränkning och sveda och värk, värderas inom svensk skadeståndsrätt i stor utsträckning genom schablonsystem, medan ekonomiska personskador är kopplade till de faktiska kostnaderna och ekonomiska förlusterna som skadan inneburit. Skadestånd med anledning av kränkning bestäms efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens art och varaktighet. Därvid ska särskilt beaktas om handlingen haft förnedrande eller skändliga 74 Dereborg/Lindeblad 2012, s Trygg-Hansa anger emellertid inte vad överfallsersättningen består av. 76 Roos 1988, s

26 inslag, varit ägnad att framkalla allvarlig rädsla för liv eller hälsa, riktat sig mot någon med särskilda svårigheter att värja sin personliga integritet, inneburit missbruk av ett beroendeeller förtroendeförhållande, eller varit ägnad att väcka allmän uppmärksamhet. 77 Sveda och värk utgör ersättning för fysiskt och psykiskt lidande av övergående natur. 78 Enligt skadeståndsrättslig praxis bestäms ersättningen i första hand med ledning av Trafikskadenämndens tabell på området. Denna är givetvis inte bindande för domstolarna men tillmäts stor betydelse. Avsteg görs emellertid när omständigheterna motiverar det, både generellt sett och i de enskilda fallen Förhållandet till av domstolen utdömt skadestånd Överfallsskyddet utformad som skadeförsäkring utgör i princip en omvänd ansvarsförsäkring och är således helt baserad på den skadeståndsskyldighet som har eller skulle ha uppstått hos gärningsmannen. 80 Således är, liksom vid brottsskadeersättning när ersättningen ska bestämmas i enlighet med skadeståndsrättslig praxis, förhållandet till eventuellt skadestånd utdömt av domstol intressant. När det är fråga om ett sakprövat skadestånd anses huvudregeln vara att detta i princip följs, givetvis bortsett från särskilda undantag och nedsättningsregler som gäller specifikt för försäkrings- eller brottsskadeersättningen. Brottsoffermyndigheten avviker även i vissa andra fall från sakprövade belopp med hänvisning till den samlade praxisen på området, eller för att skapa ny praxis. 81 I och med den nya lagstiftningen ska emellertid avvikelser från sakprövade belopp endast få ske i höjande riktning. 82 Även mellan de olika skadeförsäkringsbolagen verkar uppfattningen kring huruvida man är bunden av ett av domstol sakprövat belopp skilja sig åt. 83 Emellertid är utgångspunkten alltid att försäkringsersättningen ska bestämmas i enlighet med skadeståndsrättslig praxis. I de fall det inte finns någon dom med ett sakprövat skadestånd, t.ex. när gärningsmannen är okänd eller när skadeståndsyrkandet medgivits, företas därför en egen bedömning av skadeståndsrättslig praxis både hos skadeförsäkringsbolagen och Brottsoffermyndigheten. Med tanke på den stora variation som finns gällande skador och omständigheter vid brott får man givetvis räkna med vissa avvikelser beroende på vem som beräknat ersättningen. Emellertid finns det relativt klara riktlinjer tack vare bl.a. Trafikskadenämndens tabeller och Brottsoffermyndighetens referatsamling men det blir alltid fråga om en bedömning i det enskilda fallet Samverkan i praxisbildningen Den skadeståndsrättsliga praxisen på området växer fram genom ett samspel mellan domstolar, Brottsoffermyndigheten och försäkringsbolagens skadeprövningsnämnder. 77 SkL 5:6. Detaljerad praxis redovisas i Brottsoffermyndighetens referatsamling :1 SkL. 79 Hellner/Radetzki 2010, s Roos 1990, s För en mer ingående beskrivning av detta förhållande, se Dereborg/Lindeblad 2012, s 17ff. 82 Prop. 2013/14:94, s Friberg 2011, s 8. Med skadeförsäkringsbolagen avses här If och vissa mindre försäkringsbolag som också valt att ha kvar skadeförsäkringsformen

27 Framförallt är det Högsta domstolens avgöranden som är ledande för ersättningsnivåerna, men även Brottsoffermyndighetens praxis har blivit normgivande på flera områden och beaktas i stor utsträckning av domstolarna. 84 Brottsoffermyndigheten har t.ex. varit drivande för att höja ersättningsnivåerna för kränkning vid våldtäkt och grova sexualbrott mot barn. Det sätt på vilket praxis växer fram är också av omedelbar betydelse för storleken på brottsskadeersättningen. Innan en praxisändring får genomslag, under den tid då Brottsoffermyndighetens praxis ligger över den nivå som tillämpas i domstolarna, får således den överskjutande delen bekostas helt av statliga medel genom brottsskadeersättning. Emellertid brukar anpassning ske relativt skyndsamt, vilket ges exempel på nedan. 85 När nu den ersättningsberäkning som sker i enlighet med skadeståndsrättslig praxis och som företas såväl hos Brottsoffermyndigheten som hos skadeförsäkringsbolagen närmare har beskrivits, kan en jämförelse mellan dessa ersättningsnivåer och summaförsäkringsbolagens schablonersättningar göras. 5.2 Jämförelsetabell ersättningsnivåer Följande tabell syftar alltså till att sätta summaförsäkringsbolagens överfallsersättning i relation till de ersättningsnivåer som tillämpas vid skadeståndsrättslig beräkning. De senare representeras av den praxis som Brottsoffermyndigheten redovisar genom sin referatsamling och senarekommande aktuella beslut. 86 Med hänsyn till ovanstående redogörelse får denna praxis i princip anses överensstämma med skadeförsäkringens ersättningsnivåer. Däremot förhåller det sig så att överfallsersättningen är en samlad schabloniserad ersättning för både kränkning, sveda och värk samt akuta kostnader medan den praxis som Brottsoffermyndigheten redovisar endast avser kränkningsersättning. Jämförelsen blir därför något haltande. I några fall, när ersättningen för sveda och värk bestämts genom normalbelopp, redovisas dock även dessa, vilket möjliggör mer precisa jämförelser. Vidare ska nämnas att det även avseende kränkningsersättning utformats normalbelopp för vissa brott. Beroende på omständigheterna i det enskilda fallet kan detta belopp frångås i höjande eller sänkande riktning. Den redovisade praxisen kan i de flesta fall anses tämligen väl beskriva de samlade ersättningsnivåerna på området. I andra fall är de refererade beloppen närmare att betrakta som exempel på ersättningsberäkningen och större avvikelser kan då finnas i praxis än vad som framgår av tabellen Detta har också godtagits av Högsta domstolen, se t.ex. NJA 1997 s Se också bl.a. SOU 2012:26, s och Dereborg/Lindeblad 2012, s 17ff. 86 Se Brottsoffermyndighetens referatsamling 2012, samt aktuella beslut t.o.m. november Se t.ex. Brottsoffermyndighetens referatsamling 2012, s

28 Brott*** Trygg-Hansa Folksam Brottsoffermyndigheten Länsförsäkringar If Anmärkningar Misshandel kr + sveda och värk 8000 eller kr, se anm eller kr, se anm eller Skadeståndsrättslig kr, se anm. beräkning kr utbetalas vid vissa särskilda försvårande omständigheter, se nedan Våld i nära relation kvinna kr + sveda och värk Undantas om Undantas om inom den inom den försäkrade försäkrade kretsen annars kretsen som misshandel. annars som misshandel. Undantas om inom den försäkrade kretsen annars som misshandel. Undantas om inom den försäkrade kretsen. Annars skadeståndsrättslig beräkning. Våld i nära relation barn kr + sveda och värk Undantas om Undantas om inom den inom den försäkrade försäkrade kretsen annars kretsen som misshandel. annars som misshandel. Undantas om inom den försäkrade kretsen annars som misshande.l Undantas om inom den försäkrade kretsen. Annars skadeståndsrättslig beräkning. Grov misshandel kr + sveda och värk kr 12000, kr Skadeståndsrättslig eller kr, beräkning se anm. Beroende på ev. akut sjukskrivning och dess längd. Grov misshandel som medfört livshotande kroppsskada Synnerligen grov misshandel som medfört livshotande skallskada: kr + sveda och kr kr kr Skadeståndsrättslig beräkning Kränkningsersättningen avgörs inte främst genom skadornas omfattning värk (Dnr 3210/13). Utgör även NB*. Grov misshandel som varför jämförelsen blir något haltande. medfört livshotande skador: kr + sveda och värk (Dnr 4538/10). Mord- och dråpförsök NB*: kr + sveda och värk. 88 Omfattas inte eller enl. villkoren. Se kr, se anm. anm. Omfattas inte enl. Skadeståndsrättslig villkoren. Se anm. beräkning Bedöms eventuellt i förekommandefall enligt schablonerna för misshandel. 89 Folksam utger det högre beloppet om brottet gett upphov till livshotande skador. Våldtäkt kr + sveda och värk kr ( resp kr utgör NB* för kränkning resp. sveda och värk.) kr kr kr Skadeståndsrättslig beräkning Försäkringsschablonerna ligger under det samlade normalbeloppet. Grov våldtäkt** kr + sveda och värk kr kr kr Skadeståndsrättslig beräkning Försäkringsschablonerna ligger under det samlade normalbeloppet. 88 Se Aktuella beslut 3 juni 2013, dnr 3210/ Ett mord- eller dråpförsök behöver emellertid inte innefatta något särskilt allvarligt slag av, eller alls någon, misshandel. 90 Se Aktuella beslut 25 februari

29 Våldtäkt mot barn kr + sveda och värk kr (NB*) resp utgör NB* för kränkning vid fall utan våld eller tvång resp. med. 91 Grov våldtäkt mot barn** kr + sveda och värk kr kr kr kr Skadeståndsrättslig beräkning kr kr kr Skadeståndsrättslig beräkning Sexuellt tvång NB*: kr + sveda och värk. 92 Mindre allvarlig: kr kr kr kr Skadeståndsrättslig beräkning Försäkringsschablonerna ligger under det samlade normalbeloppet. Grovt sexuellt tvång Uppgift saknas i studerat material kr kr kr Skadeståndsrättslig beräkning Försäkringsschablonerna ligger under det samlade normalbeloppet. Sexuellt kr övergrepp/utnyttjande av + sveda och värk barn Grovt sexuellt kr övergrepp/utnyttjande av + sveda och värk. 93 barn kr, se anm kr, se anm ovan kr kr Skadeståndsrättslig beräkning kr kr Skadeståndsrättslig beräkning Hos Trygg-Hansa omfattas inte sexuellt utnyttjande av barn enl. villkoren. Sexuellt utnyttjande av person i beroende ställning kr + sveda och värk 94 Omfattas inte enl. villkoren. Omfattas inte enl. villkoren kr, gäller Skadeståndsrättslig dock grovt brott. beräkning Normalgraden omfattas inte enl. villkoren. Försök till våldtäkt kr NB*: kr Omfattas inte enl. villkoren. Omfattas inte enl. villkoren. Omfattas inte enl. villkoren. Skadeståndsrättslig beräkning Sexuellt ofredande/ sexuellt ofredande mot barn kr/ kr + sveda och värk. Omfattas inte enl. villkoren. Omfattas inte enl. villkoren. Omfattas inte enl. villkoren. Skadeståndsrättslig beräkning.ersätts för vuxna endast om innehållit våld eller hot om våld. Nära anhörig dödats - mord eller dråp NB*: kr (Vid oaktsamt brott utges NB*: kr) kr Omfattas inte enl. villkoren, se anm kr Skadeståndsrättslig beräkning, endast uppsåtligt brott omfattas dock. Hos Folksam är det dock oklart vad dödsfallsersättningen avser. 91 Se Aktuella beslut 3 juni Se Referatsamlingen 2012, s 21, där det anges att omständigheterna vid sexuellt tvång har stora likheter med dem som förekommer vid våldtäktsbrotten och att därför i de flesta fall samma normalbelopp bör gälla. 93 Här måste observeras att det endast finns ett refererat fall från Brottoffermyndigheten avseende grovt sexuellt utnyttjande av barn (Se Aktuella beslut 1 oktober 2012, dnr 5873/2012). 94 Endast två refererade fall, dnr 1123/12 samt dnr 9907/

30 Dödsfall till följd av brott (begravningskostnad till dödsboet) Ersättningsnivån framgår kr kr, se inte av studerat material. anm. Beräkning enligt 5:2 SkL kr Skadeståndsrättslig beräkning, 5:2 SkL Hos Folksam är det dock oklart vad dödsfallsersättningen avser. Vid skadeståndsberäkning omfattas fler poster än begravningskostnad. Olaga hot kr Omfattas inte enl. villkoren. Omfattas inte enl. villkoren. Omfattas inte enl. villkoren. Skadeståndsrättslig beräkning. Hot om våld omfattas. Personrån kr Ersätts som misshandel om medelst våld. (Sakskada; egendomsförsäkring) Ersätts som misshandel om medelst våld. (Sakskada; egendomsförsäkring) Ersätts som misshandel om medelst våld. (Sakskada; egendomsförsäkring) Skadeståndsrättslig beräkning. Även om endast hot om våld. (Sakskada; egendomsförsäkring) * Med NB menas att beloppet avser ett normalbelopp för kränkningsersättningen vid normalfallet av det aktuella brottet. ** I linje med den höjning som skett av normalbeloppen för kränkningsersättning vid våldtäkt och våldtäkt mot barn, beroende på den skärpta synen på sexualbrott och med hänsyn till dagens penningvärde, är det troligt att en höjning framgent även kommer att ske avseende vissa andra sexualbrott (vilket bortses från i denna redovisning). 95 *** I tillägg till de brott som redovisas i tabellen kan brottskadeersättning utges i flera fall. 96 I de fall det är fråga om uppsåtligt våld eller hot om våld och inga av undantagen är vid handen kan även ersättning utgå från skadeförsäkringen Särskilt om omständigheter som ger högre ersättning inom samma brottsrubricering Mellan summaförsäkringsbolagen märks vissa skillnader avseende vilka omständigheter som medför högre schablonbelopp. Folksam tillämpar en högre schablon vid misshandel om den är utförd av flera gärningsmän eller med vapen och vid grov misshandel är schablonen beroende av om brottet medfört akut sjukskrivning samt hur länge. Vidare gäller vid mord- och dråpförsök samt grov misshandel att schablonen är högre om brottet medfört livshotande kroppsskada. 97 Länsförsäkringar tillämpar högre schablon för misshandel som utförts med tillhyggen, innefattat upprepade sparkar mot liggande person eller som utförts i hemmet. Grov misshandel ger också högre schablon om den medfört livshotande kroppsskada. 98 Trygg- Hansas villkor är snarlika Länsförsäkringars på denna punkt. De betraktar misshandeln som 95 Se Aktuella beslut 25 februari Här följer några ytterligare brott och praxis kring deras kränkningsersättningsnivåer: Utnyttjande av barn för sexuell posering: kr; Köp av sexuell handling av barn: kr; Grovt koppleri: kr; Grovt vållande till sjukdom: kr; Olaga förföljelse: kr; Ofredande: kr; Hemfridsbrott: kr; Överträdelse av kontaktförbud: kr; Olaga tvång: kr; Övergrepp i rättssak: kr; Egenmäktighet med barn: kr; Olaga frihetsberövande/människorov: kr; Utpressning: kr; Rån mot banker etc: kr; Taxirån: kr; Oaktsamhetsbrott: kr; Trafikbrott: kr. Här kan också återigen påminnas om att sakskador till följd av brott kan omfattas av hemförsäkringens egendomsskydd samt att företagsförsäkring i vissa fall också kan bli aktuell. 97 Folksams villkor, s Länsförsäkringars villkor, s

31 allvarligare och utger därmed högre schablon när det är fråga om misshandel med t.ex. tillhyggen, upprepade sparkar mot liggande person eller misshandel i bostaden och som leder till allvarligare personskada. Vid grov misshandel tillämpas högre schablon om den medfört livshotande skada. Det som märks är att det fåtal omständigheter som betraktas som allvarligare kan vara kopplade både till brottets karaktär och till skadans karaktär. Vid skadeståndsrättslig ersättningsberäkning är istället enbart det första relevant för kränkningsersättningen och enbart det andra för ersättning för sveda och värk. Omständigheterna kan ändå jämföras med de aspekter som särskilt ska beaktas vid bestämningen av kränkningsersättning enligt skadeståndsrätten. Exempelvis kan då noteras att huruvida brottet riktat sig mot någon med särskilda svårigheter att värja sin personliga integritet eller huruvida brottet inneburit missbruk av ett beroende- eller förtroendeförhållande inte tillmäts betydelse hos summaförsäkringsbolagen. 99 Vidare använder sig summaförsäkringsbolagen av dessa schablonhöjande omständigheter främst vid misshandel vid sexualbrott är det istället bara brottsrubriceringen som kan påverka ersättningen och det skiljer sig från den skadeståndsrättliga ersättningsberäkningen Allmänna kommentarer till tabellen Summaförsäkringsbolagens schablonbelopp innebär att hänsyn inte tas till försvårande eller förmildrande omständigheter i det enskilda fallet förutom i de fall det påverkar vilken brottsrubricering som, inom ramen för deras tabeller, blir aktuell eller när det gäller sådana utvalda försvårande omständigheter i vissa fall. Detta skapar en situation där vissa brottsoffer blir underkompenserade när det är fråga om allvarligare kränkningar än normalfallet medan vissa blir överkompenserade när det är fråga om mindre allvarliga kränkningar än normalfallet. Förhållandet mellan över- och underkompensation i förhållande till den skadeståndsrättsliga bedömningen beror dock på vad schablonen bestämts till för normalfallet. Tabellen visar att summaförsäkringsbolagens schablonbelopp i många fall understiger de normalbelopp som Brottsoffermyndigheten tillämpar och som ger uttryck för den adekvata ersättningsnivån för normalfallet av det aktuella brottet enligt skadeståndsrättslig beräkning. Detta medför att försäkringsbolagens schabloner oftare leder till underkompensation. Särskilt anmärkningsvärda framstår skillnaderna mellan schablonbeloppen och skadeståndsgrundad ersättning vid sexuellt tvång, mord- och dråpförsök, grovt sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning och våldtäkt. När det gäller misshandel får dock schablonbeloppen anses ligga i linje med de skadeståndsrättsliga ersättningsnivåerna om man bortser från den praxis som avser våld i nära relationer. Med det sagt kan också, som väntat, noteras att ersättningsbeloppen för de allra grövsta brotten är betydligt högre vid skadeståndsrättslig beräkning jämfört med vad som kan erhållas genom summaförsäkringsbolagens tabeller. 99 Jämför 5:6 SkL samt Dereborg/Lindeblad 2012, s 47f

32 5.3 Vissa begränsningar av ersättningens storlek Upprepad utsatthet En begränsning som alla summaförsäkringsbolag tillämpar för överfallsersättningen är att om den skadelidande utsatts för upprepade brott av samma gärningsman vid olika tillfällen eller av en eller flera gärningsmän vid samma tillfälle lämnas endast ett ersättningsbelopp. 100 Någon sådan begränsning gäller inte vid den skadeståndsrättsliga ersättningsberäkningen. Emellertid bedöms de fall där en skadelidande blivit utsatt upprepade gånger av samma person oftast som en helhet vilket leder till en viss rabatt jämfört med om alla händelser bedömts var för sig. Skillnaden är att alla händelser tas i beaktande vid bedömningen vilket således ändå påverkar ersättningsnivån i höjande riktning. 101 Övergrepp som upprepas under en längre tid anses förvisso innefatta en allvarligare kränkning jämfört med när motsvarande övergrepp sker vid ett enstaka tillfälle. 102 Denna typ av upprepad brottslighet mot samma brottsoffer kan antas förekomma främst i nära relationer och är i de flesta fall redan undantagna genom undantaget för den försäkrade kretsen hos försäkringsbolagen. Emellertid innebär be-gränsningen att ersättningsmöjligheterna ytterligare minskas eftersom även fall där det faktiskt inte är fråga om brott inom den försäkrade kretsen inskränks beloppsmässigt. Den andra delen av begränsningen som avser att man har blivit utsatt för upprepade brott av flera gärningsmän vid samma tillfälle är inte lika anmärkningsvärd jämfört med skadeståndsrättslig beräkning. Detta eftersom en sådan skadehändelse bedöms som en helhet även skadeståndsrättsligt och normalt innebär att brottet bedöms som grövre vilket medför högre ersättning på den grunden. I de fall ett summaförsäkringsbolag inte har en särskild schablon för grovt brott får begränsningen emellertid större betydelse. Detta är fallet vid våldtäkt enligt Länsförsäkringars villkor, regeln innebär då att ett brottsoffer som utsatts för en gruppvåldtäkt inte heller kan få högre ersättning genom att händelsen betraktas som flera separata våldtäkter. Istället ersätts våldtäkten med samma belopp som en vanlig våldtäkt Takbelopp En begränsning som gäller för alla ersättningsformerna brottskadeersättning, skadeförsäkring och summaförsäkring är takbelopp för den maximala ersättningen som kan utges. 103 Hos If, Folksam och Länsförsäkringar gäller ett takbelopp om kr för de olika ersättningsposterna gemensamt för samma skadetillfälle. Samma belopp gäller även om det är flera skadelidande bland de försäkrade. Trygg-Hansa tillämpar istället endast takbelopp, om kr, i förhållande till ersättningen för medicinsk och ekonomisk invaliditet. Trygg-Hansa föreskriver inte heller att samma takbelopp gäller även om det är flera försäkrade som skadats. 104 Vid brottsskadeersättning gäller för personskada att maximal ersättning är 20 prisbasbelopp (2014 = kr), för livränta är maximal ersättning per år 3 prisbasbelopp (2014 = kr), för kränkning, sakskada eller ren förmögenhetsskada är 100 Trygg-Hansas villkor, s 42, Länsförsäkringars villkor, s 20, Folksams villkor, s Se bl.a. Dereborg/Lindeblad 2012, s Ibid. 103 Ej vid skadestånd. 104 Trygg-Hansas villkor, s

33 maximal ersättning per post 10 prisbasbelopp (2014 = kr). I den nya brottsskadelagen som träder i kraft i juli i år tas beloppsgränsen för kränkningsersättning bort, men takbeloppen för de andra skadetyperna blir kvar. 105 Motiveringen är att i de fall kränkningsbegränsningen slår till handlar det om synnerligen grova brott som pågått en längre tid och att det inte är godtagbart att just dessa offer drabbas. Vidare menar man att kränkning är en skadetyp som motiverar full kompensation. 106 Ersättning till barn som bevittnat brott gäller redan i dagsläget utan takbelopp. Det samlade takbeloppet för brottsskadeersättningen är således högre än de som gäller enligt överfallsskydden Självrisk En annan ordning som begränsar ersättningens storlek är självrisken. Att tillämpa självrisk kan även ses som ett sätt att sålla bort de riktigt små skadorna. Självrisk är mycket vanligt förekommande i försäkringssammanhang, men inte lika vanligt i de offentliga ersättningsordningarna dock kan karensdagarna vid sjukpenning ses som en typ av självrisk. 107 För brottsskadeersättningen tillämpas en självrisk med utgångspunkt i den lägsta tillämpade självrisken för konsumentförsäkringar och ersättning av skada med anledning av brott, som för närvarande är bestämd till kr. 108 Den motiveras dels av att de personer som erhållit försäkringsersättning inte ska kunna söka brottsskadeersättning för att täcka upp den självrisk de då fått betala till bolaget och dels av bortsållningen av småskador. 109 När det gäller de studerade försäkringsbolagen tillämpar alla utom Trygg-Hansa självrisk i överfallsskyddet. I vissa fall framgår inte beloppet av villkoren utan i de individuella försäkringsbreven, i andra fall tillämpas en självrisk på kr. Vid stora ersättningsbelopp framstår kr som en försumbar summa, men vid ett mindre misshandelsfall kan det innebära att en stor del av ersättningsbeloppet dras av. 5.4 Jämförelse av ersättningsnivåer i några specifika fall Av tabellen kan enbart vissa generella slutsatser dras om ersättningsnivåerna. För att få en bättre insikt kring summaförsäkringens inverkan på ersättningens storlek och därmed överfallsskyddets samverkan med brottskadeersättningen kommer i det följande jämförelser mellan de potentiella ersättningsnivåerna i de olika ersättningsformerna göras utifrån några utvalda fall som referats av Brottsoffermyndigheten. Fallen utgör således endast exempel och är inte avsedda att vara representativa. 105 Prop. 2013/14:94, s 31ff. 106 Ibid. 107 Roos 1990, s BSL. 109 Prop. 1977/78:126 s 27. I den nya brottsskadelagen ska självrisken istället kallas grundavdrag. Vidare ska endast ett grundavdrag dras av per ärende även om det handlar om flera skadetyper. Så har Brottsoffermyndigheten redan tidigare tillämpat bestämmelsen även om lagtexten ger ett annat intryck; avsikten från början var att ett självriskbelopp skulle dras per skadetyp, se s 64ff

34 5.4.1 Dnr 10421/12 ett våldtäktsfall En man tvingade en kvinna till samlag i hennes bostad. Tvånget bestod i att mannen knuffade ner henne i sängen och höll därefter ner henne med sin kroppstyngd och sina kroppskrafter så att hon inte kom loss samt genom att han i olika skeden höll fast henne i käken, armarna och benen. Hovrätten dömde mannen slutligt för våldtäkt. Brottsoffermyndigheten: I detta fall fick kvinnan kr för kränkning samt kr för sveda och värk (schablon). Eventuell övrig ersättning framgår inte av referatet. Från detta dras sedan en självrisk på kr. Slutlig ersättning blir således kr (exkl. eventuella andra ersättnings-poster). Trygg-Hansa: Överfallsersättningen är kr vid våldtäkt, ingen självrisk tillämpas, slutlig ersättning blir således kr. För att få full kompensation kan kvinnan söka resterande kr från Brottsoffermyndigheten. Folksam: Överfallsersättningen är kr, självrisk tillämpas (1500 kr). Slutlig ersättning blir således kr. För att få full kompensation kan kvinnan söka resterande kr från Brottsoffermyndigheten. Länsförsäkringar: Överfallsersättningen är kr, självrisk tillämpas (1 500 kr). Slutlig ersättning blir kr. För att få full kompensation kan kvinnan söka resterande kr från Brottsoffer-myndigheten. If: Bedömningen sker i enlighet med skadeståndsrättslig praxis. I samband med det refererade fallet höjde Brottsoffermyndigheten sina normalbelopp för våldtäktsfall (jfr tingsrättens bedömning kr kr), beroende på Ifs hållning vid sådan splittrad praxis kan ersättning utgå med både det lägre och högre beloppet framtill Brottsoffermyndighetens nya normalbelopp fått genomslag hos domstolarna. Emellertid verkar anpassning till de nya normalbeloppen ha skett mycket snabbt i domstolarna. 110 Kommentarer: För närvarande ligger alltså försäkringsbolagen som tillämpar summaförsäkring kr under Brottsoffermyndighetens ersättningsnivå när det gäller en våldtäkt av normalgraden, och då har inte heller Brottsoffermyndighetens ersättning för akuta kostnader räknats in. I skadeståndsrättslig praxis har dock en anpassning till Brottsoffermyndighetens höjning redan skett. Summaförsäkringsbolagen uppger att de har en löpande översyn av schablonbeloppen och att de ser Brottsoffermyndighetens praxis och domstolspraxis som vägledande. 111 Dock har schablonbeloppen varit så gott som oförändrade sedan summaförsäkringens införande trots att flera förändringar skett i skadeståndrättslig praxis Dnr 12417/09 ett misshandelsfall En kvinna utsattes för upprepad brottslighet av sin make under drygt ett års tid. Mannen misshandlade henne genom att slå henne i ansiktet, dra henne i håret, sparka henne mot kroppen, ta tag i hennes nacke och kasta omkull henne samt ta stryptag om hennes hals. Vid ett tillfälle, sedan de separerat, misshandlade mannen henne utanför hans hus. Han tilldelade 110 Se bl.a. Svea HovR B , , (våldtäkt mot barn det höjda normalbeloppet följs) och Svea HovR B , , (våldtäkt det höjda normalbeloppet följs). 111 Intervju Folksam, Trygg-Hansa, Länsförsäkringar (se not 11). 112 Jämför ersättningsnivåerna refererade i Karlsson

35 henne ett knytnävsslag i ansiktet, knuffade ned henne på marken samt sparkade henne i sidan i vart fall en gång. Vidare hotade han henne flera gånger, såväl verbalt som med kniv. Han sökte en gång upp henne i bostaden, bankade på dörren och förstörde hennes brevinkast med ett tillhygge. Mannens våld mot kvinnan orsakade bl.a. smärta och blåmärken. Tingsrätten dömde honom för grov kvinnofridskränkning och skadegörelse. Brottsoffermyndigheten: Kränkningsersättning utgick med kr. Ersättning för sveda och värk framgår inte av referatet. Efter avdrag för självrisk ersattes kvinnan med kr (exkl. eventuella andra ersättningsposter). Trygg-Hansa: De brottstillfällen som skedde före separationen undantas i och med undantaget för den försäkrade kretsen under förutsättning att de då bodde tillsammans. Oavsett lämnas endast ett ersättningsbelopp om man utsätts för upprepade brott av samma gärningsman. Misshandeln efter separationen ersätts som misshandel. Enligt villkoren betraktas misshandel som allvarligare om den begås med tillhyggen eller innefattar upprepade sparkar mot liggande person. Troligen anses sådana omständigheter vara vid handen i detta fall. Hot om våld ersätts inte enligt villkoren. Ersättning hade således troligen utbetalats med kr. Självrisk tillämpas inte. För att få full kompensation kan kvinnan söka resterande kr från Brottsoffermyndigheten. Folksam: Samma bedömning som ovan, Trygg-Hansa, vad gäller den försäkrade kretsen samt upprepade brott. Misshandel bedöms som allvarligare om den är utförd av en gärningsman med vapen, kr. Självrisk dras med kr, således utges överfallsersättning med För att få full kompensation kan kvinnan söka resterande kr från Brottsoffermyndigheten. Länsförsäkringar: Samma bedömning som ovan, Trygg-Hansa, vad gäller den försäkrade kretsen samt upprepade brott. Enligt villkoren betraktas misshandel som allvarligare om den begås med tillhyggen eller innefattar upprepade sparkar mot liggande person. Troligen anses sådana omständigheter vara vid handen i detta fall. Hot om våld ersätts inte enligt villkoren. Ersättning hade således troligen utbetalats med kr, efter avdrag för självrisk. För att få full kompensation kan kvinnan söka resterande kr från Brottsoffermyndigheten. If: Skadeståndsrättslig beräkning tillämpas, dock ersätts inte gärningarna som skedde under tiden brottsoffret och gärningsmannen omfattades av samma försäkring. Emellertid ersätts både våld och hot om våld som skett efter separationen och det finns ingen begränsning vad gäller upprepad utsatthet. Vidare kan ersättning för sveda och värk och akuta kostnader utges vid sidan om kränkningsersättningen. Resterande ersättning kan sökas via Brottsoffermyndigheten. Kommentarer: Genom detta exempel visas de avvikelser som finns mellan försäkringsskyddet och brottsskadeersättningen gällande våld i nära relation. Summaförsäkringen verkar ytterligare ha ökat diskrepansen på detta område genom schablonbeloppen och dess kompletterande regler. Av naturliga skäl måste villkoren för en summaförsäkring vara mer generaliserade och i detta fall leder det till att skyddet blir mindre omfattande

36 5.4.3 Dnr 4053/11 ett misshandelsfall En man misshandlades i sin bostad av en annan man som tilldelade honom flera slag mot huvudet och kroppen, sparkade mot hans kropp och tog strupgrepp på honom. Våldet medförde bl.a. smärta och underhudsblödning. Våldsutövaren uttalade också dödshot mot mannen. Brottsoffermyndigheten: Kränkningsersättning om kr betalades ut, ersättning för sveda och värk m.m. framgår inte av referatet. Efter avdrag för självrisk ersattes mannen således med kr (exkl. eventuella andra ersättningsposter). Trygg-Hansa: Misshandeln ägde rum i hemmet och därför ges överfallsersättning ut enligt en högre schablon om kr. 113 Olaga hot omfattas dock inte av villkoren. Självrisk tillämpas inte. För att få full kompensation kan de resterande kr sökas från Brottsoffermyndigheten. Folksam: Enligt villkoren är detta inte att betrakta som ett allvarligare fall av misshandel, eftersom den inte utförts med vapen eller av flera gärningsmän, överfallsersättning utges därför med kr. Olaga hot omfattas inte av villkoren. Efter avdrag för självrisk torde ersättning utgå med kr. För att få full kompensation kan de resterande kr sökas via Brottsoffermyndigheten. Länsförsäkringar: Att misshandeln ägde rum i hemmet medför att den bedöms som allvarligare och ersättning utgår därför med kr. Olaga hot omfattas inte av villkoren. Efter avdrag för självrisk utges således ersättning med kr. För att få full kompensation kan de resterande kr sökas via Brottsoffermyndigheten. If: Ersättningen beräknas på skadeståndsrättslig grund och både våld och hot om våld omfattas av villkoren. Även tingsrätten hade i det aktuella fallet bestämt kränkningsersättningen till kr och därmed torde detsamma utgå från If. Efter avdrag för självrisk blir ersättningen således kr (exkl. eventuella andra ersättningsposter). Kommentarer: Skadeförsäkringen och brottsskadeersättningen överensstämmer och underkompensationen hos summaförsäkringsbolagen varierar i storlek Dnr 524/11 ett misshandelsfall En man angreps av en person som skallade honom i ansiktet och, sedan han fallit till golvet, tilldelade honom ett knytnävsslag som träffade ena örat. Angriparen sparkade sedan mannen på ena armen och i bröstet. Misshandeln orsakade bl.a. sårskada och en fraktur. Brottsoffermyndigheten: Kränkningsersättning om kr betalades ut. Ersättning för sveda och värk m.m. framgår inte av referatet. Efter avdrag för självrisk ersattes mannen således med kr (exkl. eventuella andra ersättningsposter). Trygg-Hansa: Allvarligare fall av misshandel ersätts med kr, t.ex. om upprepade sparkar riktas mot liggande person och leder till allvarligare personskada. Eftersom ovanstående referat innehåller både upprepade sparkar mot liggande person, samt en fraktur 113 Möjligen krävs också att den leder till allvarligare personskada för att den ska betraktas som allvarligare. Villkorstexten är något otydligt formulerad, se s

37 kan detta vara ett fall som försäkringsbolaget skulle bedöma som allvarligare och därmed ersätta med kr. Ingen självrisk tillämpas. Folksam: Överfallsersättningen för misshandel ligger på 8000 kr, allvarligare fall kan ersättas med högre belopp (misshandel som utförts med vapen eller av flera gärningsmän). Sådana omständigheter är dock inte för handen i detta fall och ersättningen torde bli 8000 kr med avdrag för självrisk, således kr. För att få full kompensation kan de resterande kr sökas via Brottsoffermyndigheten. Länsförsäkringar: Upprepade sparkar mot liggande person bedöms som ett allvarligare fall enligt villkoren, ersättning torde därför utgå med kr med avdrag för självrisk, således kr. If: Skadeståndsrättslig beräkning tillämpas. Både tingsrätten och Brottsoffermyndigheten bedömde att kränkningsersättning skulle utgå med kr, således torde detsamma utgå enligt bolagets bedömning. Efter avdrag för självrisk utges därför kr (exkl. eventuella andra ersättningsposter). Kommentarer: I detta fall leder summaförsäkringen både till över- och underkompensation jämfört med skadeståndsrättslig ersättningsgrund. Mot bakgrund även av tabellen verkar överkompensation oftast komma i fråga när det gäller de något lindrigare fallen av misshandel och misshandel av normalgraden. 5.5 Något om övriga ersättningsposter samt nedsättningsgrunder Nedsättningsgrunder Innan denna del av undersökningen avslutas bör något kort sägas om de övriga ersättningsposterna samt förutsättningar för nedsättning eller jämkning av ersättning. När det gäller det senare har summaförsäkringen inte medfört någon förändring, emellertid bör denna aspekt av ersättningens storlek i viss mån ändå redogöras för fullständighetens skull. Försäkringsbolagens nedsättningsvillkor har formen av säkerhetsföreskrifter eller aktsamhetskrav vilka, om de inte följs, kan leda till att ersättningen sätts ned. 114 Dessa är snarlika mellan bolagen och den gemensamma nämnaren är att den skadelidande inte ska agera så att hen utsätter sig för stor risk att skadas. Exempelvis föreskrivs att den skadelidande inte ska agera provocerande eller bege sig in i, eller stanna kvar i, situationer där slagsmål eller bråk uppstått, eller själv tillgripa våld eller hota om våld. 115 Vidare påpekas i villkoren att risken att hamna i en sådan situation ökar vid påverkan av berusningsmedel. Majoriteten av bolagen anmärker dock att aktsamhetskraven inte tillämpas vid sexualbrott. 116 Nedsättningsgrunderna kan sägas inrymma en preventions- eller skälighetsaspekt och överensstämmer till stor del med den utökade jämkningsmöjligheten som gäller för brottsskadeersättningen. 117 Exempelvis 114 Naturligtvis måste det föreligga ett kausalsamband mellan försäkringstagarens försummelse att följa säkerhetsföreskrifterna och skadan för att nedsättning ska komma i fråga, se Bengtsson 2010, s 278f. 115 Se bl.a. Ifs villkor, s Se dock Ifs villkor, s Se 9 BSL jämfört med 6:1 SkL. Att den är utökad grundas alltså i de kriminalpolitiska ambitionerna med brottsskadeersättningen. Eftersom staten har påtagit sig ett ansvar för att skydda medborgarna från brott och träder in och garanterar att brottsoffer får viss ersättning, har det ansetts rimligt att ett brottsoffer som själv 37 31

38 kan brottsskadeersättningen jämkas när den skadelidande uppträtt provocerande i samband med misshandel eller brukat narkotika. 118 Det anses dock inte skäligt att jämka ersättningen vid sexualbrott. 119 På det stora hela präglas således detta område av sam-stämmighet och koherens i regleringen mellan de olika ersättningsformerna Övriga ersättningsposter När det gäller beräkningen av ersättningsposterna utöver överfallsersättningen kan följande noteras. Skadeförsäkringsbolaget If och Brottsoffermyndigheten tillämpar skadeståndsrättslig beräkning även för dessa poster; således eftersträvas att ersättningen så långt möjligt motsvarar den skadelidandes verkliga förlust. Ersättning för lyte och men bestäms emellertid regelmässigt genom schabloner som kommer till uttryck i det mycket detaljerade tabellverk som skapats av Trafikskadenämnden. 120 För ersättning av framtida inkomstförlust företas istället en mer individualiserad bedömning när man beräknar det sannolika inkomstbortfallet, likväl är en viss skönsmässighet ofrånkomlig. 121 Summaförsäkringsbolagen som ersätter medicinsk invaliditet beräknar denna på samma sätt som görs inom ramen för deras olycksfallsförsäkringar. Beräkningen sker genom en, i procent fastställd, invaliditetsgrad och försäkringsbeloppet. 122 Hänvisning görs till det branschgemensamma tabellverk som avser medicinsk invaliditet. 123 Trygg-Hansa ersätter även ekonomisk invaliditet. Denna förutsätter att medicinsk invaliditet föreligger men invaliditetsgraden baseras på den förlust av arbetsförmåga som skadan medfört. Ersättningen bestäms vidare i relation till försäkringsbeloppet. 124 När det gäller tandskador ersätts dessa med ledning av den faktiska kostnaden för behandlingen, dock med vissa begränsningar. 125 Sammanfattningsvis kan sägas att summaförsäkringsbolagen också beträffande invaliditetsersättning frigjort sig från den skadeståndsrättsliga ersättningsberäkningen även om beräkningsmetoderna i vissa delar uppvisar likheter. Hur ersättningarna förhåller sig till varandra storleksmässigt är dessvärre inte möjligt att närmare utreda inom ramen för denna uppsats. 5.6 Sammanfattande jämförelse Inledningsvis kan konstateras att införandet av summaförsäkring har bidragit till större variationer mellan ersättningsformerna gällande ersättningens storlek för samma skadehändelse. Det handlar inte enbart om själva ersättningsnivåerna utan också om det faktum att större skillnader har skapats gällande vilka faktorer som tillmäts betydelse som försvårande omständigheter vid ersättningsberäkningen. Av jämförelsetabellen att döma framstår det deltagit i brottslig verksamhet eller annan verksamhet som är klandervärd eller medvetet upprätt provocerande får vidkännas viss reduktion av ersättningen, se prop. 1977/78:126, s För en mer ingående beskrivning av Brottsoffermyndighetens jämkningspraxis, se Dereborg/Lindeblad 2012, s Friberg 2010, s Hellner/Radetzki 2010, s 398ff. 121 Ibid, s 382ff. 122 Se Folksams villkor, s 19. Länsförsäkringar anger istället ett kapitalbelopp om 15 prisbasbelopp, s Se Trygg-Hansas villkor, s Se närmare de olika bolagens villkor

39 vidare som att schablonbeloppen oftare leder till underkompensation i förhållande till en skadeståndsgrundad ersättning. Tillsammans med att även vissa skadeposter uteslutits genom summaförsäkringen, som visades under 4.2 ovan, kan därför glappet mellan den samlade ersättningen via en summaförsäkring och den samlade ersättningen via en skadeståndsgrundad ersättningsform ofta tänkas bli påtagligt. Skillnaderna mellan ersättningsnivåerna kan dock komma att minskas om försäkringsbolagen anpassar sina schablonbelopp till ny praxis, emellertid verkar inga större förändringar ha skett de senaste åren. 126 Effekten av en sådan underkompensation är tydligen att den skadelidande i dessa fall, för att få full kompensation, måste söka både försäkringsersättning och brottsskadeersättning. Om man även inkluderar skadeståndstalan vid rättegången innebär detta att brottsoffret i många fall måste genomgå tre ersättningsprocesser för att kunna erhålla full ersättning. En annan tänkbar effekt är att brottsoffret inte känner till eller orkar söka kompletterande ersättning från Brottsoffermyndigheten och därmed förblir underkompenserad. Sammantaget är slutsatsen, liksom vid urvalet av skador, att summaförsäkringsövergången har medfört att koherensen mellan överfallsskyddet och brottsskadeersättningen minskat och att detta främst beror på att ersättningsnivåerna härigenom har sänkts. 6. Förhållandet till annan ersättning Den sista aspekten som ska studeras inom ramen för undersökningen är ersättningens förhållande till andra ersättningar. Eftersom särskilda regler gäller för summaförsäkringar i detta avseende framstår det särskilt relevant att närmare utreda i detta sammanhang. Vidare berör detta i hög grad den samverkan som finns mellan de olika ersättningsformerna för brottsskador. Det som här avses med förhållandet till andra ersättningar är huruvida ersättningsformen är subsidiär till andra ersättningar, huruvida regressrätt för utbetalaren föreligger samt huruvida den skadelidande kan kumulera ersättningen med andra ersättningar. 6.1 Subsidiaritet Brottsskadeersättningen är subsidiär till andra ersättningar. Lagtekniskt framgår detta genom att andra ersättningar ska avräknas från ersättningsbeloppet. Liksom för skadestånd avräknas ersättning enligt socialförsäkringsbalken och ersättning från arbetsgivare samt ersättning från en försäkring som är en anställningsförmån. 127 Utöver detta avräknas också skadestånd med anledning av skadan från brottsskadeersättningen. 128 Tillika avräknas annan ersättning som den skadelidande har rätt till på grund av skadan så länge inte ersättningen motsvarar ett sparande på den skadelidandes sida. 129 Ordningen är således att brottsskadeersättning kommer i sista hand i förhållande till övriga ersättningar på grund av brottet. Följaktligen avräknas all 126 Jämför Karlsson Bolagen uppger dock att de ser Brottsoffermyndighetens praxis som vägledande och att de har en löpande översyn av ersättningsnivåerna BSL och SkL 5: BSL BSL

40 försäkringsersättning den skadelidande erhållit för skadan oavsett om försäkringen utgör skadeförsäkring eller summaförsäkring så länge den inte motsvarar ett sparande. Skadeförsäkringen är även den subsidiär i förhållande till skadestånd till följd av brottet, vilket framgår genom att rätt till ersättning, i de fall det är fråga om en känd gärningsman, endast föreligger om gärningsmannen inte kan betala skadeståndet. 130 För summaförsäkringarnas del föreskriver villkoren ingen subsidiaritet i förhållande till skadestånd. 131 Huruvida ersättningen är subsidiär till andra ersättningar påverkar också vilka krav som ställs innan ersättningen betalas ut. Således krävs för att brottsskadeersättning ska kunna erhållas att den skadelidande försöker få ersättning via försäkring eller skadestånd i första hand. I förhållande till skadestånd innebär det, när det är fråga om en känd gärningsman, att man måste kunna visa dels en lagakraftvunnen dom samt ett besked från Kronofogdemyndigheten att gärningsmannen inte kunnat betala skadeståndet. För att ersättning ska kunna betalas ut, när det är fråga om en okänd gärningsman, krävs i princip en slutförd förundersökning och att den skadelidande medverkat i utredningen för att så långt som möjligt möjliggöra att gärningsmannen kunnat fällas. 132 I alla fall krävs att den skadelidande anmält brottet till polis eller åklagare. 133 Dessa krav grundas dels på att det utan polisutredningsmaterial är mycket svårt för den skadelidande att presentera tillräckligt bevis- och beslutsunderlag, dels är kraven ett sätt att bidra till att brott blir beivrade. 134 När det gäller kraven i detta hänseende i försäkringsvillkoren märks att If, som alltjämt har skadeförsäkringskonstruktionen kvar, kräver att den skadelidande polisanmäler händelsen utan dröjsmål och medverkar till polisens utredning. Om utredningen leder till åtal måste den skadelidande föra talan om skadestånd om If begär det; det krävs som bekant att, när det är fråga om en känd gärningsman, att det är klarlagt att denna inte kan betala skadeståndet. 135 För att få ersättning via Folksam krävs att den skadelidande utan dröjsmål anmäler skadehändelsen till polisen och medverkar i polisutredningen genom att lämna alla uppgifter hen har. 136 Enligt Länsförsäkringars villkor krävs endast att händelsen polisanmäls. 137 Slutligen kräver Trygg-Hansa polisanmälan och vidare, om de begär det, att den skadelidande medverkar i polisens utredning. 138 Att övergången till summaförsäkring medfört att försäkringsersättningen inte längre är subsidiär i förhållande till skadeståndet har således också sänkt de krav som ställs på den skadelidande för att ersättning ska kunna betalas ut. 139 Kraven skiljer sig något åt mellan bolagen. Den grundläggande skillnaden är emellertid att utan subsidiariteten till skadeståndet följer det inte längre av ordningen, såsom vid skadeförsäkring och brottsskadeersättning, att 130 Ifs villkor, s Se Folksams villkor, s 18f, Länsförsäkringars villkor, s 20f, Trygg-Hansas villkor, s 42f. 132 Prop. 2013/14:94, s 59. I den nya brottsskadelagen tydliggörs kraven på den skadelidandes medverkan i utredningen i lagtexten. 133 Om den skadelidande kan visa giltig anledning till att brottet inte har anmälts kan dock kravet frångås, 14 BSL. 134 Dereborg/Lindeblad 2012, s Ifs försäkringsvillkor , s Folksams försäkringsvillkor , s Länsförsäkringars villkor , s Trygg-Hansas försäkringsvillkor, , s En del av poängen med summaförsäkring var att förenkla förfarandet så till vida att man inte behövde invänta ett klarläggande av att gärningsmannen inte kunde betala utdömt skadestånd

41 processen ska drivas så långt som möjligt för att klarlägga vem gärningsmannen är och huruvida hen kan betala skadeståndet. För summaförsäkringsbolagen kan det ändå finnas intresse av att polisutredningen förs så långt som möjligt för att bättre kunna fastställa om det är fråga om ett ersättningsgillt brott samt vilket. I vilken mån summaförsäkringsbolagen i klara fall kräver, i vidare eller mindre mån än vad försäkringsvillkoren föreskriver, att den skadelidande ska delta i brottsutredningen är dock inte utrett inom ramen för denna uppsats Personförsäkring, summaförsäkring och skadeförsäkring För att kunna utreda hur förhållandet till andra ersättningar i fråga om regress och kumulation har påverkats av summaförsäkringsövergången måste först några definitions- och begreppsfrågor klarläggas. Att de rättsföljder, i form av avsaknad av regressrätt och möjlighet till kumulation med skadestånd och andra försäkringsersättningar, har koppling till summaförsäkringsformen framgår inte direkt av lagregleringen. I försäkringsavtalslagen nämns överhuvudtaget inte begreppet summaförsäkring, utan istället görs en uppdelning mellan skadeförsäkring och personförsäkring för vilka delvis olika reglering gäller. 141 Som skadeförsäkring kategoriseras egendomsförsäkringar och även ansvarsförsäkringar, medan liv-, olycksfalls- och sjukförsäkring kategoriseras som personförsäkring. I propositionen uttalas att även överfallsskyddet i hemförsäkringen får räknas till personförsäkring. 142 Man kan därför få uppfattningen att rättsföljderna, vad gäller t.ex. inskränkningen av regressrätten, gäller för personförsäkringar oavsett dess utformning. Emellertid verkar avsikten vara att reglerna ska gälla vid just summaförsäkringar och detta verkar också vara den vedertagna uppfattningen i litteraturen. 143 Oklarheten beror troligen på att i princip samtliga personförsäkringar traditionellt utgör summaförsäkringar och vice versa. Om en försäkring är skadeståndsgrundad, såsom överfallsskyddet hos If, faller det sig vidare naturligt att hantera denna som en 140 Trygg-Hansa uppger att förfarandet förenklats genom att de inte behöver invänta besked från Kronofogdemyndigheten och i vissa fall inte heller dom. Intervju Trygg-Hansa (se not 11). 141 I 1:8 FAL stadgas dock att de regler som gäller för skadeförsäkring också ska tillämpas på en personförsäkring som ingår som en del i en skadeförsäkring (t.ex. en hemförsäkring). Emellertid gäller inte detta de, för sammanhanget, mest relevanta reglerna, se t ex vad gäller inskränkningen av regressrätten, 7:9 10 FAL jämfört med 16:10 FAL. 142 Prop. 2003/04:150, s Se prop. 2003/04:150, s 313: Regress skall alltså inte få utövas vid sjuk- och olycksfallsförsäkring som är summaförsäkring, och till den kategorin hänförs också livförsäkring. Orsaken till denna begränsning av rätten till återkrav är att det vid summaförsäkring inte är fråga om övertagen rätt till skadestånd och att en regressrätt skulle kunna leda till att skadevållaren blir skyldig att ersätta mer än den förlust han har orsakat. Se även SOU 2002:1, s : [...]det är lämpligast att låta regressrätten omfatta den skadelidandes rätt till skadestånd utan inskränkningar och överlåta till försäkringsbolagen att från fall till fall avgöra när regress är lämplig att utföra [...]. I de fall skadevållaren saknar [ansvars]försäkring bör denne vara tillräckligt skyddad genom den allmänna jämkningsregeln i 6 kap. 2 SkL. [...] Dessa resonemang gäller dock enbart skadeförsäkring och sådan olycksfalls- och sjukförsäkring som inte är summaförsäkring. När det gäller olycksfalls- och sjukförsäkring som är summaförsäkring gör sig andra synpunkter gällande. Ersättningen från en summaförsäkring är bestämd i förväg utan hänsyn till den verkliga förlusten och utgör därmed inte ersättning för uppkommen skada. Härav följer att den som får försäkringsersättningen inte är förhindrad att också kräva skadestånd. En regressrätt för försäkringsbolaget är inte förenlig med detta synsätt. Det är inte fråga om en övertagen rätt till skadestånd och en regressrätt skulle kunna leda till att skadevållaren blir skyldig att ersätta mer än den förlust han har orsakat. Det sagda gäller också ersättning från en livförsäkring. Se även bl.a. Bengtsson 2010, s 335, SOU 2012:26, s 61, Riksrevisionens granskning 2011, s

42 skadeförsäkring även om det som ersätts till stor del utgör ideella personskador. Det finns således god anledning att, i systematiken, hantera denna försäkringsform på samma sätt som ansvarsförsäkringen. 144 När det gäller regressrätten vore det dessutom anmärkningsvärt om denna begränsades i större utsträckning för ett försäkringsbolag än för Brottsoffermyndigheten trots att ersättningens beräkning och dess förhållande till skadeståndet i övrigt är helt överensstämmande. I den fortsatta framställningen kommer utgångspunkten således vara att, oavsett uttalandet i propositionen, de särskilda rättsregler som, enligt försäkringsavtalslagen, gäller för personförsäkringar och som samtidigt motiveras av summaförsäkringsformen inte kan tillämpas enligt sin ordalydelse på överfallsskyddet såsom det är utformat hos If. Även om man kategoriserar Ifs överfallsskydd som en personförsäkring kan således t.ex. inte bestämmelsen i 16:10 FAL anses inskränka bolagets regressrätt. När det gäller överfallsskyddet framstår det istället som att den avgörande skiljelinjen, i vart fall i fråga om de i detta sammanhang relevanta rättsreglerna, rimligen måste utgöras av försäkringens utformning som en skadeståndsgrundad skadeförsäkring eller som en icke-skadeståndsgrundad summaförsäkring. Emellertid finns det anledning att närmare utreda om det nya överfallsskyddet verkligen utgör en summaförsäkring. 6.3 Utgör det nya överfallsskyddet en summaförsäkring? De försäkringsbolag som övergått till den nya formen av överfallsskydd betraktar försäkringen som en summaförsäkring och tillämpar således sina villkor i linje med de regler som gäller härför. If och Brottsoffermyndigheten verkar också de dela den uppfattningen och samma tolkning av rättsläget framträder i förarbetena till den nya brottsskadelagen och på de begränsade ställen i litteraturen där överfallsskyddet behandlas. 145 Det som kännetecknar en summaförsäkring är främst, som berördes i bakgrundsdelen, att ersättningen bestäms genom på förhand angivna belopp och inte med hänsyn till den egentliga skadan. Endast det faktum att ersättningen för vissa skador är schabloniserad medför emellertid inte att en försäkring är att betrakta som en summaförsäkring. 146 Det avgörande för huruvida en försäkring ska betraktas som en skadeförsäkring eller summaförsäkring är därför snarast i vilken mån ersättningen avgörs av den faktiska skadan, eller med andra ord den verkliga förlusten. Som framgått ovan har man i det nya överfallsskyddet frigjort sig från den skadeståndsrättsliga ersättningsberäkningen och vad gäller själva överfallsersättningen utgår denna just i form av på förhand bestämda belopp. Emellertid framstår kopplingen till skadeståndet fortfarande vara förhållandevis stor, genom att beloppen åtminstone i viss mån är avsedda att motsvara vad som normalt skulle utgått som skadestånd. Avvägningen kan också sägas försvåras av att ersättningsberäkningen för kränkningsersättning även enligt skadeståndsrättliga regler egentligen bestäms utan hänsyn till den enskildas faktiska upplevelse av kränkning utan istället utifrån brottets karaktär. Vidare beräknas ersättningen för sveda och värk först och främst med hjälp av tabeller. Således kan även den skadestånds- 144 Ansvarsförsäkringen räknas som en skadeförsäkring, även om den i många fall kan avse att ersätta personskador och även ideella sådana, se prop. 2003/04:150, s Se bl.a. SOU 2012:26, s 61, Riksrevisionens granskning 2011, s 25, Strandberg/Turunen, NFT 1/2006, s 59f, Friberg 2010, s 863f. 146 Bengtsson 2010, s

43 rättsliga ersättningsberäkningen vid denna typ av skador te sig tämligen schabloniserad och därmed inte alldeles avhängig den verkliga skadan. Överfallsersättningens storlek avgörs också utifrån vilket brott det är fråga om och i vissa fall även av vilka försvårande omständigheter som är vid handen. Dessutom bestäms ersättningsnivån med hänsyn till skadans omfattning i några fall, t.ex. huruvida den var livshotande eller medförde sjukskrivning. Det som däremot skiljer det nya överfallsskyddet ifrån det skadeståndsbaserade är att i den mån den försäkrade kan visa att hen blivit utsatt för ett försäkringsfall (ett ersättningsgillt brott) utgår hela ersättningsbeloppet oavsett om det faktiskt uppkommit några kostnader eller någon sveda och värk. 147 Att den försäkrade visar att de faktiska skadorna överskridit schablonen i det enskilda fallet, eller att det förekommit andra försvårande omständigheter än sådana som anges i försäkringsvillkoren, påverkar likaledes inte ersättningen. Det är inte heller endast fråga om en begränsning av ersättningens storlek i förhållande till skadeståndsreglerna utan schablonerna kan också leda till överkompensation. Mot bakgrund av att ingen (nämnvärd) hänsyn tas till omständigheter eller skadornas omfattning i det enskilda fallet finns därför anledning att, när det gäller överfallsersättningen, anse att det nya överfallsskyddet är såpass frikopplat från den verkliga skadan som den bestäms enligt skadeståndsrättsliga regler att den bör betraktas som en summaförsäkring. När det gäller ersättning för invaliditet är ersättningsberäkningen i det nya överfallsskyddet också lösgjord från skadeståndsrättslig grund och görs istället på samma sätt som vid olycksfallsförsäkring (som traditionellt betraktas som summaförsäkring). Här förutsätts visserligen att det föreligger en skada i form av invaliditet och beräkningen kan i mångt och mycket sägas uppvisa likheter med den som sker enligt skadeståndsrättsliga regler, se ovan Inom ramen för denna uppsats finns det dock inte anledning att motsäga den allmänt vedertagna uppfattningen att den typ av ersättningsberäkning som görs vid olycksfallsförsäkringar är att hänföra till summaförsäkringsområdet. 148 Ändå kan man fråga sig om de skäl som föranleder att ersättningen från en summaförsäkring behandlas annorlunda jämfört med ersättningen från en skadeförsäkring gör sig gällande på samma sätt när det gäller överfallsskyddet. Vid vanliga summaförsäkringar motiveras detta främst av att det bör stå den enskilda fritt att, för det fall olyckan skulle vara framme, skaffa sig ett bättre ekonomiskt skydd genom försäkring än vad som annars erbjuds. 149 Detta kommer beröras mer i det följande. 6.4 Närmare om regressrätt och möjligheten till kumulation av ersättningar De rättsföljder som är knutna till summaförsäkringen och är intressanta i detta sammanhang är egentligen två sidor av samma mynt och berör förhållandet till den skadelidandes skadeståndsfordran. Vid summaförsäkring anses försäkringsersättningen inte påverka skadestånds- 147 Vad gäller de andra ersättningsposterna, invaliditet och tandskador, förutsätts dock att skada i form av medicinsk och/eller ekonomisk invaliditet eller tandrelaterade skador uppkommit i det enskilda fallet för att sådan ersättning ska utgå. 148 Vad gäller ersättning för tandskador avser denna ersättning för faktiska kostnader och måste därmed anses utgöra en skadeförsäkring. 149 Hellner/Radetzki 2010, s

44 fordran utan denna kvarstår hos den skadelidande och av detta följer att försäkringsbolaget inte har någon regress mot skadevållaren. 150 Vid skadeförsäkring gäller istället att i den mån försäkringsersättning har utgått för skadan minskas den skadelidandes skadeståndsfordran och försäkringsbolaget övertar denna intill det belopp de utgett till den skadelidande. 151 Att kumulering med annan ersättning inte är möjlig vid brottsskadeersättning har redan framgått. Staten inträder vidare intill det utgivna beloppet i den skadelidandes rätt till skadestånd till den del detta inte har avräknats vid bestämmandet av ersättningen. 152 Inskränkningen av regressrätten för summaförsäkringen följer av 16:10 FAL. Där stadgas att försäkringsbolaget inträder i den skadelidandes rätt till skadestånd i fråga om ersättning för sjukvårdskostnader och andra utgifter och förluster som bolaget har ersatt genom försäkringsavtalet. Försäkringsvillkor som ger bolaget större rätt till återkrav är utan verkan mot den skadeståndsskyldige. Regressrätten anses således bara gälla för sådana ekonomiska skador som anges i paragrafen och inte i något fall vad gäller ersättning från summaförsäkring. 153 I propositionen anges orsaken till denna begränsning vara att det vid summaförsäkring inte är fråga om en övertagen rätt till skadestånd och att en regressrätt skulle kunna leda till att skadevållaren blir skyldig att ersätta mer än den förlust hen har orsakat. 154 Resonemanget bygger alltså på att ersättning från summaförsäkringar inte avräknas från skadeståndsfordran (eller vice versa). Skadeståndsrättsligt förekommer sådan möjlighet till kumulation endast vid personförsäkringar vilka alltså antas vara summaförsäkringar. 155 Annars, vid skadeförsäkring, avräknas från den skadelidandes rätt till skadestånd vad hen erhållit i försäkringsersättning med beaktande av försäkringsbolagets regressrätt. 156 För summaförsäkring gäller vidare att försäkringsersättning från flera försäkringsbolag kan kumuleras det finns inget hinder mot dubbelförsäkring. 157 När det gäller överfallsskyddet gäller detta oavsett om den ena försäkringen är en skadeförsäkring skadeförsäkringsbolaget får inte heller avräkna summaförsäkringsersättningen från den egna ersättningen eller dela ersättningen regressvis med summaförsäkringsbolaget. Skadeförsäkringen syftar till att ersätta ekonomisk förlust, 1:1 FAL, och i princip gäller därför att skadan inte ska leda till ekonomisk vinst för den skadelidande. 158 I fråga om de ideella skador som överfallsskyddet ämnar ersätta, och då särskilt kränkningsersättningen, framstår emellertid inte överkompensation på samma sätt som en tydlig och oskälig ekonomisk vinst, vilket möjligen gör anförda princip mindre angelägen. 159 Emellertid finns det anledning att ifrågasätta att principen i högre grad skulle vara befogad i fråga om överfallsskydd via skadeförsäkring än summaförsäkring. En annan sak är att det kan antas att den skadelidande trots sin bibehållna rätt till skadestånd 150 FAL 16: :9 FAL. 152 Se 17 BSL. 153 Bengtsson 2010, s Prop. 2003/04:150, s 313. Vilket också framhålls av Bengtsson, 2012, s Se Hellner/Radetzki 2010, s Hellner/Radetzki 2010, s 358 och s 388, 7:9 FAL. 157 Jfr 6:4 FAL. Bengtsson 2012, s Hellner/Radetzki 2010, s Utvecklingen kring synen på ideella skador har visserligen medfört att det idag finns en välutvecklad praxis och att de därmed i högre grad kan värderas i ekonomiska termer

45 utöver överfallsersättning från en summaförsäkring inte kommer att erhålla några större summor av gärningsmannen i vart fall inte inom en snar tid från domen. 160 Det är fullt logiskt och lämpligt att reglerna om regress och avräkning bygger på varandra. 161 I mycket verkar det dock som att argumentationen om hur det ska förhålla sig med det ena (enbart) baseras på hur det förhåller sig med det andra. Således; om det finns regressrätt måste skadestånd avräknas från försäkringsersättning eller försäkringsersättning avräknas från skadestånd, eller vice versa; om skadestånd och försäkringsersättning inte avräknas från varandra och kan kumuleras kan ingen regressrätt föreligga. Detta säger egentligen föga om avvägningarna som ligger bakom och blir något av ett cirkelresonemang (baserat på begrepp). Vad som logiskt sett borde utgöra utgångspunkten är huruvida det anses rimligt och skäligt att en skadelidande får kumulera sina ersättningar; i fallet med överfallsskydd tycks det som att dessa avvägningar, som härleds från den typiska summaförsäkringens utformning och funktion och den typiska skadeförsäkringens utformning och funktion, ställs lite på ända. Skälen har då varit att privatpersoner bör tillåtas investera i försäkringsförmåner som ger högre ersättning än vad som annars kan utfalla via skadestånd eller den allmänna försäkringen, för att säkerställa att man vid olycka eller dödsfall erhåller ett särskilt gott ekonomiskt skydd. Sådana försäkringar tecknas dock separat och innefattar ett premiesparande för att uppnå ett visst försäkringsbelopp. Försäkringstagaren kan således sägas ha gjort en uppoffring jämfört med andra skadelidande och därför anses det rimligt att ersättningarna kan kumuleras. 162 När det gäller överfallsskyddet är det som bekant en del av grundskyddet i hemförsäkringen som många försäkringstagare förmodligen inte ens känner till ingår eller i vart fall inte är anledningen till att hemförsäkringen tecknats. Premien för hemförsäkringen verkar inte heller bestämmas med hänsyn till överfallsskyddet utan främst genom överväganden hänförliga till exempelvis brand- och stöldrisker. 163 Det nya överfallsskyddet är således långt ifrån den typ av ekonomiska investering för framtiden som summaförsäkringar normalt utgör. Det finns inte heller några särskilda skäl som föranleder att ett brottsoffer vars hemförsäkring tillämpar summaförsäkring i överfallsskyddet ska kunna uppbära dubbla ersättningar jämfört med ett brottsoffer vars hemförsäkring tillämpar skadeförsäkring i överfallsskyddet. Sammantaget kan det alltså ifrågasättas om inte det nya överfallsskyddet egentligen borde kunna regleras som en skadeförsäkring så länge försäkringsbolagets regressrätt begränsas till gärningsmannens skadeståndsskyldighet och den skadelidandes fordran minskas i motsvarande mån uppstår egentligen inga oskäliga resultat. Som framgått verkar för närvarande den vedertagna uppfattningen hos aktörerna emellertid vara att summaförsäkringsprinciperna ska tillämpas för det nya överfallsskyddet och hos de försäkringsbolag som 160 Friberg 2010, s 863f. 161 Notera att den avräkning som föreskrivs 5:3 SkL slutgiltigt minskar skadeståndsskyldigheten för skadevållaren och därmed inte genererar någon regressrätt till utbetalaren. Sådan avräkning som sker i övrigt och åsyftas i förevarande stycke minskar egentligen inte skadevållarens skadeståndskyldighet utan handlar endast om vem som rätteligen ska erhålla ersättningen utbetalaren erhåller alltså regressrätt i motsvarande mån som den skadelidandes fordran på skadevållaren minskas. Denna typ av avräkning hänger samman med principen om vinstförbud och att en skadelidande inte ska få samma skada ersatt flera gånger. 162 Roos 1990, s Ibid, s

46 tillämpar den nya formen av överfallsskydd finns ingen avsikt att avräkna vad brottsoffret eventuellt erhållit i skadestånd från försäkringsersättningen. 6.4 Regressverksamheten i praktiken De studerade försäkringsbolag som infört summaförsäkring har alla numera, med anledning av de regler som beskrivits ovan, upphört att utöva regress mot gärningsmännen. Samtliga uppger att de innan övergången däremot använde sig av sin regressrätt. Länsförsäkringar uppger även att regressverksamheten inte var ekonomiskt lönsam. Folksam å sin sida uppger att de fortfarande regressar när det gäller tandskador och eventuella förstörda saker i samband med överfallet. If, som enda skadeförsäkringsbolag, regressar istället alla kända gärningsmän i de fall det finns en dom på skadestånd. 164 Vad gäller regressverksamheten med anledning av brottsskadeersättning har denna genomgått en stor förändring sedan ersättningen infördes i slutet av 1970-talet. Regressrätten har alltjämt funnits reglerad i brottsskadelagen, från början var dock avsikten att den bara skulle utnyttjas i undantagsfall. 165 I dagsläget utgör den istället en viktig del av myndighetens verksamhet. Brottsoffermyndigheten började på eget initiativ utöva en mer aktiv regressverksamhet efter att myndigheten instiftades Från och med år 2005 började myndigheten tillämpa direktregress, d.v.s. att krav skickas redan i anslutning till att brottsskadeersättningen betalas ut, i samtliga ärenden med en känd gärningsman. 167 Numera finns även en uttrycklig bestämmelse i Förordningen med instruktion för Brottsoffermyndigheten (2007:1171) där det stadgas att de för statens räkning ska återkräva utbetald brottsskadeersättning. 168 I propositionen till den nya brottsskadelagen framhålls detta ytterligare och dessutom införs en utökning av regressrätten genom att staten också ska inträda i den skadelidandes rätt till på beloppet löpande ränta från betalningsdagen. 169 Brottsoffermyndighetens regressverksamhet genererade för år 2013 ca 30 miljoner, vilket utgör ungefär en tredjedel av de utbetalda ersättningarna. 170 Under Brottsoffermyndighetens första år genererade regressverksamhet mindre än kr per år, sedan dess har markanta ökningar skett årligen framtill att inkomsterna från år 2009 stabiliserat sig på drygt 30 miljoner per år. 171 Med tanke på den nya räntebestämmelsen kan förmodas att intäkterna ytterligare kommer att öka en aning de kommande åren. 6.5 Sammanfattning Ovanstående redogörelse visar att övergången till summaförsäkring har inneburit stora förändringar när det gäller förhållandet till andra ersättningar. Även om man kan diskutera lämpligheten i att normerna för summaförsäkring tillämpas för det nya överfallsskyddet 164 Intervju (se not 11) BSL samt prop. 1977/78:126 s SOU 1998:40, s 188, Brottsoffermyndighetens årsredovisning 2005, s Se 2 p Prop. 2013/14:94, s 48f. 170 Brottsoffermyndighetens årsredovisning Brottsoffermyndighetens årsredovisning 2013, 2009, 2005,

47 verkar detta dock vara såväl en praktisk som en rättslig realitet för närvarande. Det uppstår således en stor diskrepans jämfört med vad som gäller och praktiseras för brottskadeersättning och skadeförsäkring när det kommer till regress, kumulation och subsidiaritet. Återigen kan därför konstateras att övergången medfört att systemet, sett som helhet, blivit mindre likriktat och konformt. Följderna blir emellertid i detta fall också att gärningsmän och brottsoffer behandlas olika beroende på varifrån ersättningen kommer, vilket förmodligen kan framstå som svårbegripligt för den som drabbas. Exempelvis kan situationen uppstå att två brottsoffer blir utsatta för samma brott av samma gärningsman vid samma tillfälle och båda erhåller skadestånd från gärningsmannen i anslutning till rättsprocessen, men att det ena brottsoffret har en hemförsäkring som övergått till summaförsäkring och därmed i tillägg erhåller full försäkringsersättning, medan det andra brottsoffret vars hemförsäkring är en skadeförsäkring inte kan erhålla någon ytterligare kompensation. Detta trots att skillnaden mellan ersättningsmöjligheterna inte grundas på någon saklig skillnad, såsom t.ex. premiekostnad, och förmodligen inte var känd för brottsoffren innan skadehändelsen. Säkerligen kan detta uppfattas som ologiskt och orättvist ur det drabbade brottsoffrets perspektiv. Samma typ av scenario kan målas upp ur gärningsmännens perspektiv. Den gärningsman vars brottsoffer får ersättning via summaförsäkring har stor chans att helt undslippa ersättningskravet medan den gärningsman vars brottsoffer får ersättning via skadeförsäkring eller brottsskadeersättning regelmässigt kan räkna med regresskrav. Inom ramen för samma ersättningssystem riskerar alltså en betydande olikbehandling av såväl gärningsmän som brottsoffer att uppstå utan att egentligen grundas på något särskilt skäl. 7. Avslutande kommentarer Undersökningen har omfattat tre aspekter och i det följande ska de viktigaste resultaten utifrån dessa sammanfattas och ytterligare kommenteras. Summaförsäkringsövergången har medfört att omfattningen av det skydd som försäkringen erbjuder har minskat i omfattning jämfört med skadeförsäkringen. Detta beror både på att färre brott och skadetyper är ersättningsgilla men också på att schablonersättningarna ofta leder till lägre ersättning än den skadeståndsgrundade ersättningen. En följd av detta torde vara att fler brottsoffer nu får vända sig till Brottsoffermyndigheten för att erhålla ersättning. Detta överensstämmer också med den utveckling som skett det senaste decenniet av kostnadsfördelningen mellan brottsskadeersättningen å ena sidan och överfallsskyddet å andra sidan. 172 Enligt uppgifter från Svensk Försäkring betalades år miljoner ut i ersättning från försäkringsbolagen med anledning av rån och överfall. 173 Samma 172 Detta vittnar också om att kostnaderna för staten i detta avseende i hög grad är beroende av försäkringsvillkorens utformning, vilket innebär en viss instabilitet och ekonomisk osäkerhet. 173 Viktigt att notera är alltså att i statistiken från Svensk Försäkring redovisas ersättning för rån och överfall ihop, man kan således inte särskilja hur mycket som belöper på rån respektive överfall, detta gör att siffrorna ger en skev bild av det som undersöks i denna uppsats (även egendomsförsäkringsersättning räknas alltså in)

48 år betalades 85 miljoner ut i brottsskadeersättning. Det utgör ett förhållande på 67 % jämfört med 33 %. Under åren utgjorde förhållandet istället 54 % jämfört med 46 %. 174 Det är inte enbart fråga om att fler brottsoffer utesluts från överfallsskyddet utan också om att många brottsoffer visserligen erhåller försäkringsersättning men att denna inte utgör full kompensation p.g.a. att inte alla ersättningsposter omfattas och eftersom ersättningsnivåerna många gånger är lägre. Ordningen kan därför antas ha lett till att fler brottsoffer nu tvingas genomgå fler ersättningsprocesser för att få full kompensation för sin skada. Brottsoffermyndigheten har också uppfattat en ökning av ansökningar från brottsoffer som redan erhållit försäkringsersättning. 175 Även om övergången till summaförsäkring sedd separat förmodligen har bidragit till att brottsoffer många gånger får sin försäkringsersättning snabbare och genom ett enklare förfarande är det alltså troligt att effekten blivit den motsatta när man ser till systemet som helhet. En aspekt av detta rör transaktionskostnader. Handläggningsmässig förenkling bidrar normalt till lägre skaderegleringskostnader, vilket var en av orsakerna till att försäkringbolagen införde summaförsäkring. Summaförsäkringsbolagen uppger att de inte har några exakta siffror på förändringen av sina skaderegleringskostnader sedan övergången men samtliga uppger att förfarandet förenklats och förkortats och att detta säkerligen har lett till att kostnaderna blivit lägre. 176 När många brottsoffer ändå tvingas söka ytterligare ersättning via Brottsoffermyndigheten är risken dock stor att denna vinst i kostnadseffektivitet går förlorad när man ser till hela det samlade systemet. 177 Den data som erhållits och studerats är emellertid inte tillräcklig för att säkert kunna säga att så är fallet, men Brottsoffermyndigheten uppger att det är troligt att deras skaderegleringskostnader ökat sedan övergången. 178 Även om en del av komplexiteten i systemet följer redan av förekomsten av två parallella system, har det ur samtliga aspekter av undersökningen framgått att reglerna för de två ersättningsformerna blivit mer splittrade genom övergången. Skillnaderna mellan hur skador värderas, vilka brott som är ersättningsgilla, vad som krävs för att få ersättning samt hur ersättningen förhåller sig till andra ersättningar har ökat mellan de två systemen. Samverkan mellan ersättningsformerna före övergången var snarast konstruerad så att brottsskadeersättning och försäkringsersättning var ömsesidigt uteslutande; antingen fick man hela sin kompensation genom försäkringsersättning eller hela genom brottsskadeersättning (givetvis bortsett från eventuellt skadestånd). Det var i princip enbart i de fall man överhuvudtaget inte var berättigad till försäkringsersättning som man fick söka brottsskadeersättning. De båda ersättningarnas förhållande till skadeståndet var också detsamma. Sett som helhet kan systemet därför sägas ha blivit mindre koherent och det framstår därför som än mer komplext och svårbegripligt. Den handläggningsmässiga komplexiteten för det brottsoffer som måste söka ersättning från tre olika håll i tre olika processer är påtaglig. Med 174 Statistiken för år 2012 och fem år bakåt visar att det anmälts ca skador för rån och överfall per år till en kostnad om ca miljoner per år, enligt uppgifter från Svensk Försäkring redovisade i SOU 2012:26, s 60f. Enligt uppgifter hämtade från Brottsoffermyndighetens årsredovisningar betalades under motsvarande period kronor ut i brottsskadeersättning. 175 Intervju (se not 11). 176 Intervjuerna (se not 11). Trygg-Hansa uppger t.ex. att handläggningstiden uppskattningsvis förkortats med 25 % och Svensk Försäkring uppger att handläggningen går väsentligt mycket snabbare med summaförsäkring. 177 Roos ifrågasatte redan år 1990 lämpligheten i två parallella ersättningssystem utifrån ett transaktionskostnadsperspektiv (1990, s 210). 178 Intervju (se not 11)

49 hänsyn särskilt till vad som kommit fram rörande regress och kumulation innebär övergången dessutom att brottsoffer och gärningsmän i vissa fall även slutligt behandlas olika beroende på varifrån ersättningen betalats ut. I den följande delen av uppsatsen ska dessa förändringar och effekter av övergången sättas i kontext till de syften och ambitioner som från statligt håll finns rörande brottsskadeersättningen. 8. Om brottsskadeersättningens syften, funktion och överfallsskyddets position i systemet Från statligt håll framhålls ofta de insatser som görs för att minska brottsligheten och öka stödet till brottsoffer. Man menar att i de fall brott inte kan förebyggas måste samhällets resurser istället rikta in sig på att minska skadeverkningarna av brott att ge brottsoffer ekonomisk kompensation och upprättelse anses vara en viktig del i detta arbete. 179 Detta kan sägas vara den främsta funktionen brottskadeersättning syftar till att fylla. Emellertid används brottsskadeersättningen också som ett kriminalpolitiskt styrmedel. 180 Vilka strävanden som härigenom kommer till uttryck har förändrats sedan ersättningens införande. Det som nuförtiden framhålls berör främst vikten av gärningsmannens primära och slutgiltiga ansvar för brottsskador. 181 I den kommande lagstiftningen införs flera bestämmelser för att förtydliga och ytterligare söka uppnå dessa kriminalpolitiska syften. Som framgått med tydlighet i denna uppsats verkar dock inte staten och brottsskadeersättningen ensam på området. I stället är det fråga om en samverkan med en försäkringsbaserad lösning. Genom brottsskadeersättningens subsidiaritet har också denna privata avtalsmässiga ersättningsform byggts in i det statligt styrda ersättningssystemet för brottsoffer. Med tanke på att brottsskadeersättningen fullständigt överlappar överfallsskyddet generellt sett både vad gäller omfattning och ersättningsnivåer saknas egentligen utan detta primärhållande nämnvärda incitament för både försäkringsbolag och försäkringstagare att behålla överfallsskyddet. 182 Man kan således tala om att överfallsskyddet sanktioneras från statligt håll. 183 Med hänsyn till dessa omständigheter finns det anledning att anlägga en helhetssyn när de två ersättningsformerna studeras. Av samma anledning är det angeläget att problematisera överfallsskyddets förändring genom införandet av summaförsäkring och dess samverkan med brottsskadeersättningen utifrån de statliga strävandena på området. 179 Prop. 2013/14:94, s 16f. 180 Prop. 1977/78:126, s Prop. 2013/14:94, s 48ff. 182 Möjligen kan man hävda att övergången har medfört att det snabbare förfarandet tillsammans med möjligheten till dubbel ersättning gör att överfallsskyddet i viss mån erbjuder fördelar jämfört med brottsskadeersättningen. Emellertid är det förmodligen få som väljer att teckna hemförsäkring som vägt in dessa aspekter i sitt beslut. Försäkringsbolagen medger också att överfallsskyddet egentligen inte innebär något självständigt incitament att teckna hemförsäkring istället ses skyddet snarare som en extra service till befintliga kunder. Intervjuerna (se not 11). 183 I den bemärkelsen att försäkringen förutsätts och tillmäts stor betydelse genom lagstiftningen

50 Ekonomisk kompensation och upprättelse kan emellertid också antas vara allmängiltiga intressen när det gäller ersättningar till brottsoffer. 8.1 Ekonomisk kompensation Som framgått av ovanstående redogörelse har summaförsäkringsövergången medfört att brottsoffer många gånger inte längre erhåller full kompensation genom försäkringsersättningen; beroende dels på att skadetyper har uteslutits dels på de lägre ersättningsnivåerna. Eftersom brottsoffer i dessa fall ändå kan söka kompletterande ersättning hos Brottsoffermyndigheten är den ekonomiska kompensationen egentligen inte hotad. Att ett brottsoffer går vidare med en ytterligare ersättningsansökan kräver likväl viss insikt i systemets funktion och brottsskadeersättningens omfattning. Försäkringsbolagen uppger dock att de hänvisar brottsoffren vidare i sådana fall. Emellertid finns ändå en risk att ett brottsoffer, som blivit utsatt för ett trauma i form av ett brottsligt angrepp, genomgått en rättegång samt sökt försäkringsersättning, kan uppleva detta ytterligare steg i processen som betungande och i vissa fall därför avstår från att gå vidare. 184 Forskning tyder vidare på att många brottsoffer överhuvudtaget inte söker någon ersättning trots att de blivit utsatta för brott och polisanmält händelsen. 185 I detta sammanhang kan det också vara lämpligt att problematisera den förändring övergången medfört när det gäller att vissa brottsoffer numera har möjlighet att kumulera ersättningarna (skadestånd och försäkring) till följd av brottet. Den ekonomiska kompensationen kan i dessa fall kraftigt överstiga vad som anses vara full kompensation från statligt håll. Sett ur den enskilda individens perspektiv framstår detta givetvis som en fördel med summaförsäkring. Emellertid kan det finnas en kommunikativ utmaning i att förklara varför, inom systemet, ersättningar från vissa försäkringsbolag behandlas så annorlunda utan att det egentligen finns något särskilt skäl till detta förutom de rent tekniskt juridiska. Risken finns att systemet, för allmänheten och de enskilda brottsoffren, framstår som orättvist och motsägelsefullt, vilket kan bidra till att förtroendet och legitimiteten för det minskar Upprättelse Den ekonomiska kompensationen och upprättelsen är i många fall sammankopplade. Således är de aspekter som diskuterades i föregående avsnitt relevanta även ur ett upprättelseperspektiv. Fokus i det följande kommer dock vara hur upprättelseaspekten riskerar att gå förlorad eller i vart fall förminskas även i de fall full kompensation erhålls. Undersökningen visar att övergången till summaförsäkring skapat större splittringar i systemet. Skillnaderna i bedömningsgrunder och ersättningsnivåer m.m. bidrar till ett mer 184 Detta har delvis också problematiserats i Friberg 2011, s 15. Många gånger kan det dessutom vara så att brottsoffret inledningsvis sökt brottsskadeersättning och då blivit hänvisad till att först kontakta sitt försäkringbolag. Processen framstår då som än mer utdragen. 185 Rytterbro m.fl. 2009, s 36. Undersökningen, delvis baserad på skattade uppgifter, visar att av antal anmälda brott mot person (borträknat de som inte bedöms utgöra något brott) är det endast 16 % som söker någon ersättning och 12 % som erhåller någon ersättning till följd av brottet. 186 Enligt regeringen är det också angeläget att såväl brottsoffer som allmänheten upplever ersättningssystemet som rättvist och förutsebart, se prop. 2013/14:94, s

51 motsägelsefullt och komplext system. Tiden före övergången var brottsskadeersättningen och överfallsskyddet betydligt mer likartade, relationen dem emellan var i princip ömsesidigt uteslutande. Till följd av förändringen är många brottsoffer nu, som bekant, istället hänvisade till att söka ersättning i tre olika former. De brottsoffer som erhållit summaförsäkringsersättning måste i princip, för att vara säkra på att ha fått full kompensation, söka även brottsskadeersättning. I en granskning som Riksrevisionen har gjort undersöktes hur brottsoffer upplever ersättningssystemet för brottsskadestånd genom intervjuer med brottsoffer, brottsofferjourer och målsägandebiträden. 187 Av denna framgår att många upplever att processen tar lång tid och är påfrestande med anledning av vad de har varit med om i samband med brottet. 188 Processen har upplevts som komplicerad och som ytterligare en pålaga när brottsoffren redan haft det jobbigt med själva rättsprocessen; det upplevs vidare som svårt skilja mellan de olika momenten och aktörerna. 189 Granskningen visar att det ur brottsofferperspektiv inte endast är relevant att man får ut sina pengar utan också tiden det tar och alla moment man måste genomgå. 190 Riksrevisionen menar att detta kan leda till att ersättningen inte får den kompenserande effekt som är avsedd och att processen kan upplevas som ytterligare en kränkning för den brottsutsatta. 191 Granskningen är således ett tecken på att de ytterligare komplikationerna i processen och den ökade komplexiteten i systemet som följt summaförsäkringens införande riskerar att förminska brottsoffrens upplevelse av upprättelse. 192 Processen kan alltså bli så utdragen och krånglig att syftet med ersättningen delvis förtas. Det bör dock tilläggas att komplexiteten i systemet till viss del redan följer av det faktum att flera parallella system är inblandade och därigenom att många olika organisationer måste samverka. Vidare kan inte heller bortses ifrån att för de brottsoffer som faktiskt blir fullt kompenserade direkt genom försäkringsersättningen har övergången snarare inneburit att processen blivit enklare och snabbare. 193 Emellertid är en annan aspekt också att olikheterna i bedömningsgrunderna och hur brottshändelser värderas i sig riskerar att minska upprättelsen. 194 Upplevelsen för ett brottsoffer som i ett första skede får, vad som upplevs som, väldigt låg ersättning från sitt försäkringsbolag, eller helt blir nekad, riskerar att sitta i även om högre ersättning senare kan erhållas från statligt håll. Från regeringshåll framhålls också att upprättelse många gånger kan handla om att känna sig sedd och känna att man har samhället på sin sida. 195 En, för de olika ersättningsformerna, samstämmig och gemensam hållning är därför ur detta perspektiv att 187 Brottsutsatt RiR 2011: Riksrevisionens granskning 2011, s Ibid, s 33f. 190 Ibid, s Ibid, s 59f, Se även Mannelqvist 2006, s En fråga som uppkommer i detta sammanhang är hur relationen mellan över- och underkompensation faktiskt ser ut med hänsyn till förekomsten av olika brott och hur det drabbar olika grupper i befolkningen. Med anledning av att det inte finns tillgänglig statistik för att utreda sådana förhållanden måste denna fråga dessvärre lämnas därhän i detta arbete. 194 Se för motsatt uppfattning Schultz, SvJT 2012, s 593f, som menar att problemet främst är av pedagogisk karaktär. 195 Se Prop. 2013/14:94, s

52 föredra. 196 Man kan också fråga sig, utifrån synpunkten att känslan av att bli sedd utgör en viktig aspekt av upprättelse, hur lämpligt det är med schablonersättning överhuvudtaget. Vid den skadeståndsgrundade ersättningsberäkningen kan alla omständigheter och aspekter av brottshändelsen beaktas vid bestämmandet av ersättningen. Detta bidrar förmodligen i högre grad till att brottsoffret känner sig sedd jämfört med en schablonersättning där endast brottsrubricering och ett fåtal på förhand bestämda omständigheter tillåts påverka ersättningen. 8.3 Kriminalpolitiskt styrmedel Gärningsmannens ansvar för brottsskador en självklar princip? Sedan den generella brottsskadeersättningen infördes i slutet av 1970-talet har inställningen till gärningsmän markant förändrats. 197 Denna utveckling märks särskilt tydligt när det gäller synen på Brottsoffermyndighetens regressverksamhet. I slutet av 1970-talet ansåg lagstiftaren att staten bör [ ] utöva sin regressrätt mot skadevållaren med stor försiktighet, så att dennes anpassning till samhället inte i onödan försvåras. Liksom utredningen räknar jag därför med att denna regressrätt kommer att användas endast i undantagsfall. (Prop. 1977/78:126, s. 32). Medan dagens lagstiftare anser att gärningsmannens ansvar för brottsskador är en självklar princip [ och att ] utövandet av regress mot gärningsmannen är viktigt, både ur ett ekonomiskt perspektiv och av rättviseskäl. (Prop. 2013/14:94, s 48f). Oavsett vad man anser om utvecklingen är budskapet emellertid klart. Brottsoffermyndigheten utövar också i praktiken en mycket aktiv regressverksamhet, något som dessutom anses stärka systemets legitimitet. Samma hållning gör sig gällande när det gäller funktionen av brottsskadeersättningens subsidiaritet till skadeståndet det anses viktigt att gärningsmannen så långt som möjligt hålls ansvarig för skadorna. 198 I detta avseende har, som ovan redogjorts, stora förändringar skett i överfallsskyddet. Summaförsäkringsformen medför att ersättningen inte längre är subsidiär till skadeståndet; det krävs alltså inte av brottsoffret att hen i första hand försöker få skadestånd från gärningsmannen innan ersättning betalas ut. Vidare utövar inte heller något av summaförsäkringsbolagen regress mot gärningsmännen till följd av att skadeståndsfordran inte anses kunna övertas vid summaförsäkring. Även om skadeståndfordran visserligen kvarstår hos den skadelidande finns risk att brottsoffret nöjer sig med försäkringsersättningen och att fordran således aldrig drivs in. 199 Detta gäller särskilt i de fall när gärningsmannen inte förrän lång tid efter domen får tillräckliga ekonomiska tillgångar. Brottsoffret kan dessutom sakna kunskap om att det fortfarande är möjligt att kräva 196 Detta framhålls också av Mannelqvist, SvJT 2006, s 381och 395, som menar att Ett brottsoffer kan av olika skäl vara hänvisat till alla tre ersättningssystemen. En grundläggande förutsättning bör därför vara att ersättningarna samverkar med varandra och att bedömningsgrunderna för ersättning i de olika systemen är desamma. Och vidare att överensstämmelsen mellan systemen haltar betänkligt. Ur ett brottsofferperspektiv uppkommer en osäkerhet kring både vem och vad som ersätts i systemen. 197 SOU 2012:26, s 56. Se även Rytterbro m.fl. 2009, s 112 som beskriver den kriminalpolitiska utvecklingen tämligen väl: Synen på gärningsmannen har på en generation förändrats från en person som själv var offer för uppväxt och omständigheter till att bli en agent som anser sig kunna ta sin rätt på andras bekostnad. Upprättelse och även kränkning är relativt nya begrepp i debatten. Vikten av att markera avståndstagande har blivit relativt viktigare än att betona vård och socialpolitiska tilltag. Inom straffrätten har utvecklingen gått från relativa till absoluta straffteorier. Den sociala ingenjörskonsten har ersatts av en moralisk ingenjörskonst. 198 Prop. 2013/14:94, s Jämför resonemanget kring brottsskadeersättning i prop. 2013/14:94 s

53 in skadeståndet. Man kan inte heller bortse från att, med tanke på dess större resurser och styrka, ett stort försäkringsbolag troligen med större framgång driver in pengar än ett enskilt brottsoffer. 200 Mot bakgrund av detta finns även anledning att problematisera den olikbehandling av gärningsmän som härigenom riskerar att uppkomma inom ramen för (det statligt sanktionerade) systemet skadeståndskravet kan många gånger vara en minst lika tung börda som själva straffet. Vidare kan det även tyckas som att den självklara principen om gärningsmannens ansvar för brottsskador i viss mån urholkas när den inte, i praktiken, upprätthålls i stora delar av systemet. Möjligen finns här anledning att prata om ett legitimitetsproblem Den brottsuppklarande effekten Subsidiariteten till skadeståndet antas också ha en brottsuppklarande effekt. Man menar att om Brottsoffermyndigheten betalar ut ersättning alltför lätt riskerar det att leda till att brottsoffret, efter att ha fått sina pengar, inte längre ser någon anledning att delta i den fortsatta utredningen av brottet. 201 Ordningen anses därigenom också befästa principen om att det i första hand är skadevållaren som ska ersätta brottsskadorna. I den nya brottsskadelagen förtydligas därför att ett krav för att erhålla ersättning är att brottsoffret i skälig utsträckning har bidragit till att det anmälda brottet kan utredas, ett krav som i praktiken redan tillämpas av Brottsoffermyndigheten. 202 En poäng med att införa summaförsäkring var emellertid just att brottsoffren snabbare skulle få ersättning genom att subsidiariteten slopades. Kraven på att medverka i polisutredningen är till följd av detta lägre i summaförsäkringsbolagens villkor jämfört med skadeförsäkringsbolagets villkor. Den brottsuppklarande effekten som subsidiariteten och sådana krav enligt lagstiftarens mening säkerställer riskerar således att gå förlorad i de fall brottsoffret är försäkrad via en summaförsäkring Att särskilt markera vissa typer av brott Slutligen finns ytterligare en aspekt som bör ses som en del av den kriminalpolitiska styrningen och den berör hur olika brott värderas ersättningsmässigt. Kränkningsersättningen bestäms främst av brottets karaktär och ska vara ett uttryck för förhärskande etiska och sociala värderingar. 203 Som nämnts i tidigare sammanhang har Brottsoffermyndigheten i flera fall varit drivande för att höja ersättningsnivåerna, främst vad gäller brott som drabbar kvinnor och barn. Vilka faktorer som särskilt ska beaktas när allvarligheten i en kränkning bedöms framgår av skadeståndslagen där bl.a. omständigheter som att ett brott begåtts inom ramen för ett förtroende- eller beroendeförhållande, eller utövats mot någon som har särskilt svårt att 200 En ytterligare aspekt är att en gärningsman, till följd av det något oklara rättsläget, kan motsätta sig att betala skadestånd till brottsoffret om hen redan erhållit försäkringsersättning med hänvisning till att skadeståndsfordran övertagits av försäkringsbolaget. Vilket i sin tur försvårar indrivningen för brottsoffret och samtidigt därigenom försvagar principen om gärningsmannens ansvar för brottskador när försäkringsbolagen inte utövar någon regress. 201 Prop. 2013/14:94, s Ibid, s Prop. 2000/01:68, s

54 värja sin integritet lyfts fram. 204 I Brottsoffermyndighetens praxis märks således att en försvårande omständighet, som i princip alltid leder till att kränkningen betraktas som allvarligare och därmed höjer ersättningsnivån, är att misshandel eller andra angrepp skett inom ramen för en nära relation. 205 Detta motiveras av att dessa brott alltid innehåller den försvårande omständigheten att brottet begåtts av någon som man ska kunna känna förtroende för samt att kränkningsgraden förstärks av det förhållandet att offret för det mesta är fysiskt underlägsen gärningsmannen. Brotten kan vidare ofta ha pågått en längre tid. Vanligen är det fråga om kvinnor som utsätts för våld av sina män, där brottet många gånger utgör grov kvinnofridskränkning, eller barn som utsätts för våld av sina föräldrar. 206 Vidare anses brotten olaga förföljelse och överträdelse av kontaktförbud ofta utgöra sådana allvarliga kränkningar som berättigar till kränkningsersättning. Förevarande kränkningspraxis får därför ses som ett uttryck för att denna form av brottslighet i samhället betraktas som särskilt allvarlig och kränkande och kan ses tillsammans med det arbete som från statligt håll i övrigt förs för att uppmärksamma och motverka våld mot kvinnor och barn inom ramen för nära relationer. 207 De höga ersättningsnivåerna som tillämpas för dessa brott ger således både en signal till allmänheten och ett stärkt stöd till brottsoffren. Summaförsäkringsbolagen har genom att frigöra sig från den skadeståndsrättsliga grunden fått göra egna avvägningar kring ersättningsnivåer, inbegripet vilka omständigheter som ska utgöra försvårande sådana, samt vilka brott som ska vara ersättningsgilla. Inget av summaförsäkringsbolagen har emellertid valt att i sina villkor lyfta fram att våldet utövats av en närstående som en omständighet som gör att något brott betraktas som allvarligare och därmed genererar högre ersättning. Istället poängteras särskilt i summaförsäkringsvillkoren att man inte har rätt till flera ersättningar när man blivit utsatt upprepade gånger av samma person, vilket är typfallet för våld i nära relationer och relativt ovanligt i andra fall. 208 Inte heller syns grov kvinnofridskränkning, olaga förföljelse eller överträdelse av kontaktförbud bland de ersättningsgilla brotten. Anledningarna till detta kan vara många, men det hör säkerligen samman med principen om skador inom den försäkrade kretsen undantaget som medför att de fall där gärningsmannen och brottsoffret omfattas av samma hemförsäkring utesluts från rätten till ersättning. Detta undantag gäller som bekant oavsett om det är fråga om summaförsäkring eller skadeförsäkring. Genom summaförsäkringen synliggörs att ovan beskrivna omständigheter och brott inte prioriteras i försäkringsskyddet och tillsammans med det sedan länge etablerade undantaget för den försäkrade kretsen medför överfallsskyddet att systemet sett som helhet även ur 204 5:6 SkL. 205 Referatsamlingen 2012, s 45ff och s 51ff. 206 Ibid. 207 Från regeringshåll märks dessa ambitioner även genom att man gett en nationell samordnare i uppdrag att driva arbetet mot våld i nära relationer framåt på ett samlat, samordnat och effektivt sätt (dir.2012:38). Vidare har en handlingsplan beslutats i syfte att bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld samt våld i samkönade relationer (skr. 2007/08:39). Även införandet av straffstadgandena kring olaga förföljelse, överträdelse av kontaktförbud samt grov kvinnofridskränkning är en del av arbetet mot detta strukturella våld. Se prop. 2013/14:94 s Emellertid har två av summaförsäkringsbolagen valt att betrakta misshandel i hemmet som ett allvarligare fall av misshandel, häri kan visserligen ett fåtal fall av nära relationsvåld komma att innefattas under förutsättning att det skett i offrets hem och inte av en gärningsman som omfattas av samma försäkring. Dock syftar det förmodligen främst till att omfatta andra fall som t.ex. misshandel i samband med inbrott

55 denna aspekt framstår som motsägelsefullt. Även om dessa avvägningar och principer anses nödvändiga i försäkringssammanhang och därför kanske bör godtas 209 kan man ifrågasätta om inte legitimiteten och styrkan i de statliga strävandena på området förtas när man samtidigt sanktionerar ett försäkringsskydd i vilket dessa helt bortses ifrån. Att brottsoffer regelmässigt blir nekade ersättning av sitt försäkringsbolag i dessa fall kan vidare leda till att upplevelsen av upprättelse förminskas, även om brottsskadeersättningen till slut ändå säkerställer den ekonomiska kompensationen. 210 En indikation på att så kan vara fallet är att forskning visar att kvinnor i mindre utsträckning än män upplever att den ekonomiska ersättningen hjälpt dem att komma vidare och glömma brottet Avslutning De slutsatser som kan dras av förevarande studie är att övergången till summaförsäkring som skett inom stora delar av överfallsskyddet har inneburit många genomgripande förändringar vilket påverkat dess samverkan med och förhållande till systemet som helhet och brottsskadeersättningen. Från att överfallsskyddet i skadeförsäkringsform i mångt och mycket utgjorde en snarlik och jämbördig ersättningsväg till brottsskadeersättning till att stora skillnader uppstått rörande såväl ersättnings- och bedömningsgrunder och ersättningsnivåer som förhållandet till skadeståndet. Samverkan mellan de olika ersättningsformerna är därför långt ifrån lika tydlig som före övergången. Den diskrepans som skapats mellan ersättningsformerna innebär att systemet sett som helhet framstår som än mer krångligt och svårbegripligt än tidigare, men numera också direkt motsägelsefullt på flera områden. Inkonsekvenserna framstår som särskilt problematiska när de sätts i relation till de syften och avvägningar som ligger bakom brottsskadeersättningens utformning. Den handläggningsmässiga komplexiteten som blivit följden av övergången riskerar att äventyra målsättningen att ersättningen ska ge brottsoffren upprättelse. Den slopade subsidiariteten och den förlorade regressrätten undergräver vidare principen om gärningsmännens primära ansvar för brottsskador. Härutöver medför avvikelserna i bedömningsgrunder och ersättningsnivåer att de statliga avvägningar som ligger bakom utformingen av brottsskadeersättningen och skadeståndsrätten på dessa områden inte får fullt genomslag i systemet, vilket framstår särskilt problematiskt när det gäller familje- och relationsvåld. Bortsett från den potentiella möjligheten att försäkringsersättningen kan kombineras med skadeståndsersättning framstår det vidare som att överfallsskyddets betydelse på brottsskadeområdet ytterligare har minskat genom övergången. Brottsskadeersättningen berättigar till ersättning i samtliga fall när överfallsskyddet gör det och i de flesta fall även på 209 Se dock resonemanget i not If uppger exempelvis att deras försäkringstagare ofta blir upprörda när ersättning inte lämnas trots att information om möjligheterna till brottsskadeersättning ges. 211 Rytterbro m.fl. 2009, s 96. Delvis kan detta förklaras av att kvinnor i högre utsträckning blir utsatta för t.ex. våldtäkter och våld av närstående personer som kan tänkas att, typiskt sett, innebära svårare trauman. Samtidigt betyder detta att systemet i lägre utsträckning uppnår sina syften när det gäller den brottslighet som typiskt sett drabbar kvinnor

56 en högre nivå. 212 Det verkar snarare som att överfallsskyddets position på området främst upprätthålls genom brottsskadeersättningens subsidiaritet till densamma. Från statligt håll anses denna ordning emellertid vara viktig att bevara eftersom försäkringsbolagen härigenom står för en stor del de sammanlagda kostnaderna för brottsskador. 213 Systematiken och förhållandet mellan ersättningarna framstår i det närmaste enbart som en produkt av kostnadsfördelning. Från lagstiftarens sida märks detta till trots en vilja att i hög grad styra och leda utvecklingen på brottsskadeområdet både vad gäller brottsoffer och gärningsmän. Inte minst är Brottsoffermyndigheten en tämligen viktig aktör på området vars verksamhet är välkänd, etablerad och omfattande. Med hänsyn till att flertalet förändringar till följd av införandet av summaförsäkring medfört att överfallsskyddets position i systemet riskerar att motverka många av de principer och strävanden som man från statligt håll vill upprätthålla och uppnå finns det därför anledning att ifrågasätta överfallsskyddets nya utformning och framtida roll i systemet. Motsättningarna skulle delvis lindras om överfallsskyddet i form av summaförsäkring rättsligt behandlades på ett likartat sätt som överfallsskyddet i form av skadeförsäkring och givetvis än mer om samtliga försäkringsbolag återigen införde skadeförsäkringsformen. Dessvärre är en sådan utveckling osannolik eftersom bolagen är tämligen nöjda med reformen. Istället är det kanske mer befogat att på nytt ifrågasätta om överfallsskyddet överhuvudtaget bör behållas inom systemet. Den något drastiska åtgärden att låta Brottsoffermyndigheten ensam ta över ansvaret för samtliga brottsskador som inte kan ersättas genom skadestånd skulle onekligen på ett enkelt sätt lösa den problematik som målats upp i denna uppsats. Emellertid verkar det av allt att döma vara svårt att bortse från de ekonomiska konsekvenserna av en sådan lösning. 212 Däremot fyller hemförsäkringen en mycket viktig roll när det gäller sakskador till följd av brott dessa ersätts dock främst genom andra delar av försäkringen. 213 Prop. 2013/14:94, s

57 10. Källförteckning Rättsfall NJA 1997 s 315 NJA 2004 s 26 NJA 2006 s 181 NJA 2007 s 540 Svea HovR B , Svea HovR B , Brottsskadeärenden Dnr 3955/2008 Dnr 12417/09 Dnr 4538/10 Dnr 9907/10 Dnr 10816/2010 Dnr 524/11 Dnr 4053/11 Dnr 1123/12 Dnr 5873/2012 Dnr 10421/12 Dnr 3210/13 Dnr 5847/2013 Offentligt tryck Prop. 1977/78:126 om ersättning för brottsskador Prop. 1987/88:92 om ändring i brottsskadelagen Prop. 2000/01:68 Ersättning för ideell skada Prop. 2000/01:79 Stöd till brottsoffer Prop. 2003/04:150 Ny försäkringsavtalslag Prop. 2013/14:94 En ny brottsskadelag SOU 1998:40 Brottsoffer Vad har gjorts? Vad bör göras? SOU 2002:1 Samordning och regress Ersättning vid personskada SOU 2012:26 En ny brottsskadelag Brottsoffermyndighetens årsredovisningar ( Riksrevisionen, Brottsutsatt Myndigheternas hantering av ekonomisk kompensation på grund av brott, RiR 2011:18 (cit. Riksrevisionens granskning 2011) Aktuella beslut 21 februari november 2013, Brottsoffermyndigheten ( Brottsoffermyndighetens referatsamling 2012 ( Litteratur Bengtsson, B, Försäkringsavtalslagen, 2:a upplagan, Norstedts juridik, Stockholm 2010 Bengtsson, B, Försäkringsrätt Några huvudlinjer, 8:e upplagan, Norstedts juridik, Stockholm 2012 Dereborg, A, Lindeblad, A, Brottsskadelagen En kommentar, Norstedts gula bibliotek, Stockholm

58 Friberg, S, Kränkningsersättning Skadestånd för kränkning genom brott, Iustus förlag, Uppsala 2010 (cit. Friberg 2010) Hellner, J, Radetzki, M, Skadeståndsrätt, 8:e upplagan, Norstedts juridik, Stockholm 2010 Roos, C M, Ersättningsrätt och ersättningssystem, Norstedts förlag, Stockholm 1990 Rytterbro, L-L, Rönneling, A & Tham, H, Brottsskadeersättning ur ett brottsofferperspektiv En komparativ studie av Danmark och Sverige, Rapport 2009:4, Kriminologiska institutionens rapportserie, Stockholms universitet Artiklar Friberg, Sandra, Ersättning till brottsoffer, Nordisk försäkringstidskrift 4/2011 Mannelqvist, R, Ersättningar till brottsoffer samverkan eller kollision, SvJT 2006 s Roos, C M, Analys och värdering av ersättningssystem, Nordisk försäkringstidskrift 4/1988, s Schultz, M, Framtidens brottsskadeersättning, SvJT 2012 s Strandberg, K, Turunen, J, Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt för kunden, Nordisk försäkringstidskrift 1/2006 s Övrigt Karlsson, M, Andersson, M, Överfallsskyddet i förändring, kandidatuppsats i företagsekonomi vid Stockholms universitet 2005 (cit. Karlsson 2005) Försäkringsvillkor (se bilaga 1) Folksam, försäkringsvillkor Hem och villa, (cit. Folksams villkor) ( If, försäkringsvillkor Hem, (cit. If:s villkor) ( Länsförsäkringar (Göteborg och Bohuslän), villkor Hemförsäkring, (cit. Länsförsäkringars villkor) ( Trygg-Hansa, försäkringsvillkor boendeförsäkring, (cit. Trygg-Hansas villkor) ( Trygg-Hansa, förtydligande/ändring av försäkringsvillkoret för boendeförsäkring ( Intervjuer (se bilaga 2) Länsförsäkringar: Göran Dahlström, personskadechef via Patrik Westerlund, pressansvarig (Svar erhållet ). If: Sofia Rustan, jur kand, civilskador, (Svar erhållna /24 samt ). Folksam: Patrik Brodérus, produktutvecklare och Anita Ericsson, avdelningschef produktutveckling risk (Svar erhållet: ). Trygg-Hansa: Lars Dahlberg, överfallsskadeexpert och Håkan Franzén, produktexpert och talesperson inom hus-, hem- och båtförsäkring (Svar erhållet ) Svensk Försäkring: Staffan Moberg, jurist (Svar erhållet ). Brottsoffermyndigheten: Per Rubing, brottsskadejurist/senior advisor och Hans Sjölander, tf brottsskadechef (Svar erhållna samt )

59 Bilaga 1 Villkoren för de fyra försäkringsbolagens överfallskydd Urklipp från de fullständiga försäkringsvillkoren: Trygg-Hansa, försäkringsvillkor boendeförsäkring, ( Trygg-Hansa, förtydligande/ändring av försäkringsvillkoret för boendeförsäkring ( Folksam, försäkringsvillkor Hem och villa, ( If, försäkringsvillkor Hem, ( Länsförsäkringar (Göteborg och Bohuslän), villkor Hemförsäkring, (

60 Överfall Trygg-Hansa 42 D Personligt skydd Gäller för Hemförsäkring i Hyresrätt, Bostadsrätt och Villa som omfattar lös egendom. Försäkringen ersätter Om du i egenskap av privatperson utsätts för något av följande brott misshandel genom uppsåtligt fysiskt våld som inte är ringa* grov misshandel genom uppsåtligt fysiskt våld våldtäkt och våldtäkt mot barn sexuellt tvång sexuellt övergrepp mot barn. Ersättning lämnas enligt följande misshandel kr mer allvarlig misshandel som inte är grov kr (överfall som begås med exempelvis tillhyggen, upprepade sparkar mot liggande person eller misshandel i din bostad och som leder till allvarligare personskada) grov misshandel kr grov misshandel som medför livshotande skada, kr våldtäkt och våldtäkt mot barn kr grov våldtäkt och grov våldtäkt mot barn kr sexuellt tvång kr sexuellt övergrepp mot barn kr grovt sexuellt övergrepp mot barn kr. Om du utsätts för upprepade brott av samma gärningsman eller av en eller flera gärningsmän vid samma tillfälle lämnas endast ett ersättningsbelopp. Utöver dessa belopp ersätts nödvändiga och skäliga kostnader för tandvård till följd av överfallet hos tandläkare ansluten till allmän försäkring i Sverige. Ersättning lämnas för kostnader för behandling på bostadsorten inom 3 år från det att överfallet inträffade. Behandling och kostnader ska godkännas i förväg av Trygg-Hansa. Medicinsk och ekonomisk invaliditet, se nedan *Med ringa misshandel avses t.ex. slag med öppen hand, örfil och knuff. Försäkringen ersätter inte Skada som inträffar i, eller har samband med, din yrkes eller tjänsteutövning eller annan förvärvsverksamhet. Skada som godkänts eller kan godkännas som arbetsskada eller som kan ersättas genom statligt personskadeskydd. Skada som inträffat på resa till eller från arbetet. Skada som gärningsmannen tillfogat dig i sin tjänsteutövning och som dennes arbetsgivare enligt skadeståndslagen är skyldig att ersätta (arbetsgivarens principalansvar). Skada i följande fall är också undantagen om du bor tillsammans med gärningsmannen skada som du drabbas av i samband med att du utför eller har utfört brottslig gärning, som enligt svensk lag kan leda till fängelse om ditt deltagande i brottslig gärning är i form av medverkan, försök, förberedelse eller stämpling till brott. Skada som har samband med krig, krigsliknande händelser, inbördeskrig, revolution eller uppror. Merkostnader på grund av sjukliga eller för åldern normala förändringar. D Personligt skydd 43 AKTSAMHETSKRAV Ersättningen kan sättas ned om du utan skälig anledning utsätter dig för risken att skadas. Den kan också sättas ned om du genom att vara påverkad av alkohol, narkotika eller andra berusningsmedel samt genom att använda läkemedel på ett felaktigt sätt, utsätter dig för risken att skadas. Nedsättning görs normalt med 25 %. Avdraget kan höjas i allvarligare fall, till och med så att ingen ersättning betalas ut. Avdraget kan minskas om det skulle bli oskäligt stort eller om det föreligger 60 54

61 förmildrande omständigheter. Se även A. Din försäkrings giltighet och regler om nedsättning finns i avsnittet Försäkringsregler. Försäkringen ersätter Sorg och saknad vid mord och dråp Om någon närstående till dig dödas genom mord eller dråp lämnar vi ersättning till dig för sorg och saknad med kr. Med närstående menar vi i detta sammanhang make/maka/sambo/registrerad partner, barn, föräldrar och vid skadetillfället sammanboende syskon. Försäkringen ersätter Begravningskostnader Om du avlider till följd av mord eller dråp lämnar försäkringen ersättning för begravningskostnader med högst kr. Begravningskostnader betalas till dödsboet. Tandskador Du ska utan dröjsmål söka tandläkare och anmäla skadan. Anmälan ska åtföljas av utredning (käk- och tandskadeintyg) på blankett som Trygg-Hansa tillhandahåller. Behandling och arvode ska vara på förhand godkänt av Trygg-Hansa. För nödvändig akutbehandling ersätts dock skälig kostnad även om godkännande inte har hunnit inhämtas. Vid behandling med singelimplantat lämnas ersättning med högst 50 % av prisbasbeloppet. Vid implantat i form av broterapi lämnas ersättning med högst 1 prisbasbelopp för hela implantatbehandlingen. Gällande prisbasbelopp vid utbetalningstillfället tillämpas. Skada på fast protetik ersätts enligt regler som gäller för skada på naturlig tand. Detta gäller även löstagbar protes som när den skadades var på plats i munnen. Föreligger vid olycksfallet sjukliga eller i övrigt för åldern inte normala förändringar lämnas ersättning endast för den skada som kan antas ha blivit följden om förändringarna inte funnits då skadan inträffade. 44 D Personligt skydd Har försäkringen lämnat ersättning för slutbehandling av tandskadan lämnas ingen ytterligare ersättning. Ersättning kan dock lämnas om försämring inträtt som inte var förutsägbar vid slutbehandlingen och beror på överfallsskadan. Detta ska ske senast 3 år sedan slutbehandling utförts. Måste slutbehandling på grund av den försäkrades ålder uppskjutas till senare tidpunkt, ersätts även kostnader för den uppskjutna behandlingen under förutsättning att Trygg-Hansa tagit ställning innan den försäkrade fyllt 25 år och då godkänt den uppskjutna behandlingen. Invaliditet som du fått till följd av ersättningsbar överfallsskada Med invaliditet menas att överfallsskadan medför bestående nedsättning av kroppsfunktionen (medicinsk invaliditet) eller att arbetsförmågan för framtiden är bestående nedsatt med minst 50 % till följd av skadan (ekonomisk invaliditet). Vid bedömning av invaliditetsgraden skiljer man på medicinsk och ekonomisk invaliditet. Medicinsk invaliditet Försäkringen ersätter Av överfallsskada orsakad, för framtiden bestående, nedsättning av din fysiska eller psykiska funktionsförmåga. Vanprydande ärr eller annan vanställdhet, bestående värk, förlust av sinnesfunktion eller inre organ orsakad av en överfallsskada som krävt läkarbehandling

62 Försäkringen ersätter inte Skada som inom tre år från överfallet inte medfört någon mätbar invaliditet. Mer än 100 % invaliditet för en och samma överfallsskada. Ärr eller annan vanställdhet som inte krävt läkarbehandling. Övriga bestämmelser om medicinsk invaliditet För övriga regler angående den medicinska invaliditeten hänvisas till avsnittet Olycksfallsförsäkring under fritid. Se under rubriken Invaliditet. Beträffande försäkringsbelopp se rubriken Högsta ersättningsbelopp nedan. D Personligt skydd 45 Ekonomisk invaliditet Försäkringen ersätter Ekonomisk invaliditet orsakad av överfallsskada som inträffar före 55-årsdagen förutsatt att nedanstående är uppfyllt: arbetsförmågan är bestående nedsatt med minst 50 % överfallsskadan medfört medicinsk invaliditet samtliga möjligheter till arbetsträning och rehabilitering är utredda. Försäkringen ersätter inte Ekonomisk invaliditet vid nedsättning av arbetsförmågan med mindre än 50 %. Ekonomisk invaliditet till följd av överfallsskada som inträffar efter 55-årsdagen. Ekonomisk invaliditet efter 60-årsdagen. Bestämning av ersättning Till grund för bestämning av den ekonomiska invaliditeten läggs endast sådana av överfallsskadan föranledda symtom och funktionsnedsättningar som objektivt kan fastställas av Trygg-Hansa. Hänsyn ska endast tas till nedsättning av sådan arbetsförmåga som utnyttjades omedelbart före överfallsskadan och som sannolikt skulle ha utnyttjats om arbetsförmågan inte förlorats. Bestämningen sker med hänsyn till den försäkrades förmåga att trots överfallsskadan utföra sitt vanliga arbete eller annat arbete som motsvarar hans krafter och färdigheter och som rimligen kan begäras av honom med hänsyn till ålder, tidigare utbildning och verksamhet, omskolning eller liknande åtgärd samt bosättningsförhållanden. Arbetsförmågan anses bestående nedsatt när samtliga möjligheter till arbete även i annat yrke prövats. Samtliga möjligheter till rehabilitering ska också vara utredda. Om den försäkrade var helt eller delvis arbetsoförmögen vid skadetillfället lämnas högst så stor ersättning som svarar mot förlusten av restarbetsförmågan. Bestämningen av invaliditetsgraden sker med ledning av den förlust av arbetsförmågan som överfallsskadan medfört. Överfallsskadan ska dessutom innan den ekonomiska invaliditeten har inträtt och inom tre år från skadedagen ha medfört medicinsk invaliditet. Ersättningens storlek Ersättningen utgör en mot invaliditetsgraden svarande del av försäkringsbeloppet. Ersättningen bestäms på grundval av den ekonomiska invaliditeten, om sådan föreligger, annars på grundval av den medicinska invaliditeten. Bestämning ska dock ske på grundval av den medicinska invaliditeten om detta leder till högre ersättning. Har ersättning för medicinsk invaliditet utbetalats, görs avdrag för utbetalt belopp. 46 D Personligt skydd Rätten till ersättning Nedanstående förutsättningar ska vara uppfyllda för att rätt till ekonomisk invaliditetsersättning 62 56

63 ska föreligga: Arbetsförmågan ska bedömas att vara för framtiden bestående nedsatt med minst 50 %. Överfallsskadan ska ha medfört medicinsk invaliditet. Medicinsk och yrkesmässig rehabilitering ska ha genomförts och utretts. Överfallet ska inträffa före 55-årsdagen. Inträffar dödsfall innan rätt till ersättning inträtt utbetalas inte ersättning för ekonomisk invaliditet. Gemensamma regler för medicinsk och ekonomisk invaliditet Möjlighet till omprövning av ersättning om invaliditeten ökar om överfallsskadan medför att den försäkrades kroppsfunktion väsentligt försämras eller att den försäkrade förlorar ytterligare arbetsförmåga efter det att Trygg-Hansa tagit slutlig ställning till den försäkrades rätt till ersättning med anledning av överfallsskadan, har den försäkrade rätt att på grund av de nya omständigheterna få invaliditetsgraden omprövad. Omprövning medges om den försäkrade senast inom tio år från det överfallsskadan inträffade, skriftligen anmäler sitt önskemål om omprövning till Trygg-Hansa och samtidigt lämnar uppgift om de omständigheter som enligt ovan kan medföra rätt till omprövning. Högsta ersättningsbelopp Försäkringsbeloppet för invaliditet är sammanlagt högst kronor. Ersättning för hjälpmedel, som kan lindra ett invaliditetstillstånd eller öka rörelseförmågan, lämnas med högst kronor. Självrisk Avsnittet Överfall gäller utan självrisk. FÖRTYDLIGANDE/ÄNDRING AV FÖRSÄKRINGSVILLKORET FÖR BOENDEFÖRSÄKRING Med ändring av vad som framgår i försäkringsvillkoret för Boendeförsäkring, gäller nu följande för Överfall och Krisförsäkring: ÖVERFALL Sidan 42 Under rubriken Försäkringen ersätter inte (grå rutan). I villkorstexten står bl.a. följande: Skada i följande fall är också undantagen om du bor tillsammans med gärningsmannen. Ändrad villkorstext: Skada i följande fall är också undantagen om du bor tillsammans med gärningsmannen. Du har dock rätt till ersättning enligt avsnittet Krisförsäkring. Sidan 43 Under rubriken AKTSAMHETSKRAV. Under denna rubrik har vi gjort ett förtydligande i form av en tilläggstext: Aktsamhetskraven tillämpas inte när du blir utsatt för sexualbrott. KRISFÖRSÄKRING Sidan 47 Under rubriken Försäkringen ersätter inte (grå rutan). I villkorstexten står bl.a. följande: Psykisk ohälsa som är en följd av skada/förlust som tillfogas dig av någon som omfattas av försäkringen eller som du bor tillsammans med. Ändrad villkorstext: Psykisk ohälsa som är en följd av skada/förlust som tillfogas dig av någon som omfattas av försäkringen eller som du bor tillsammans med. Du har dock rätt till ersättning vid överfall

64 Överfallsskydd Folksam 18 A Hemförsäkring Bas A67. Om du utsätts för sådant fysiskt våld mot din person som anges i punkt A70 och som utgör ett uppsåtligt brott enligt brottsbalken, ersätter vi dig genom överfallsskyddet. Kravet på fysiskt våld och aktsamhetskravet i punkt A68 tillämpas inte vid sexualbrott. Finns redan ett kroppsfel (sjukdom, sjuklig förändring eller annan kroppsskada) när skadehändelsen inträffar eller har kroppsfelet tillkommit senare gäller följande: Kan det antas att kroppsfelet medverkat till att följderna av skadan förvärrats, lämnas ersättning bara för de följder som direkt beror på skadehändelsen, oberoende av kroppsfelet. Överfallsskyddet gäller för dig i privatlivet och alltså inte för något som har samband med ditt arbete, annan förvärvsverksamhet eller tjänsteutövning. A68. Överfallsskyddet gäller inte om du skadas av någon som omfattas av försäkringen enligt A2 om skadehändelsen har samband med brottslig handling som du utför eller har utfört. Överfallsskyddet gäller inte heller om ditt deltagande i brottslig handling är i form av medverkan, försök, förberedelse eller stämpling till brott. Aktsamhetskrav Ersättningen kan sättas ned om du utan skälig anledning utsätter dig för risken att skadas. Ersättningen kan också sättas ned om du genom att vara påverkad av alkohol, sömnmedel, narkotika eller annat berusningsmedel utsätter dig för risken att skadas. Om du brutit mot något aktsamhetskrav Om du brutit mot något aktsamhetskrav kan vi göra avdrag på ersättningen. Avdraget görs efter vad som är skäligt med hänsyn till förhållandets samband med den inträffade skadan, det uppsåt eller den vårdslöshet som har förekommit och omständigheterna i övrigt. Avdraget kan i allvarliga fall leda till att du inte får någon ersättning alls. Vi gör inget avdrag om försummelsen är lindrig. A69. För att få ersättning måste du utan dröjsmål anmäla skada till polisen på den ort eller i det land där händelsen inträffade medverka i polisutredningen genom att lämna alla uppgifter du har kunna uppvisa en lagakraftvunnen dom om vi begär det eller om gärningsmannen är okänd en slutförd förundersökning gjord av polisen. A70. Ersättning lämnas i form av överfallsersättning, tandskadeersättning, invaliditetsersättning och dödsfallsersättning. Vid varje skadetillfälle är den sammanlagda ersättningen för dessa moment begränsad till högst en miljon kronor, även om flera personer som omfattas av försäkringen skadas. Överfallsersättning Överfallsersättning lämnas med högst kronor och lägst kronor enligt tabell A71. Tandskadeersättning Vid behov av tandläkarvård till följd av överfallet lämnas ersättning för kostnader enligt nedan. Dock ersätts endast en slutbehandling/permanentbehandling per skada. Ersättning lämnas för kostnader för nödvändig behandling av tand eller av tandprotes som skadas i munnen. Om det redan vid skadetillfället förelåg ett tandbehandlingsbehov vad avser de skadade tänderna, äger vi rätt att i skälig omfattning nedsätta ersättningens storlek. För att kostnaderna ska kunna ersättas måste de ha uppkommit inom fem år från skadetillfället. Kostnaderna måste vara godkända av oss innan behandlingen påbörjas. För den som inte fyllt 20 år och har rätt till fri tandvård, lämnas ersättning endast för den akuta behandlingen. Måste slutbehandling på grund av den försäkrades ålder skjutas upp till senare tidpunkt gäller följande: Den uppskjutna behandlingen måste slutföras innan den försäkrade fyller 64 58

65 A Hemförsäkring Bas år eller inom fem år från skadedagen. Behandlingen måste på förhand godkännas av oss. Vid i Sverige uppkommet behov av tandbehandling kan nödvändiga kostnader ersättas endast för sådan behandling som helt eller delvis omfattas av den allmänna tandvårdsförsäkringens bestämmelser eller som på annat sätt finansieras av offentliga medel Invaliditetsersättning Vi lämnar ersättning i enlighet med punkt A56 och punkt A57 i hemförsäkringens reseskydd. Ersättning för psykiska besvär lämnas inte. Ersättningen beräknas med utgångspunkt från medicinsk invaliditetsgrad och försäkringsbeloppet en miljon kronor. Dödsfallsersättning Om skadehändelsen leder till dödsfall betalar vi ersättning med kronor. Ersättningen betalas till dödsboet. A71. Överfallsersättning vid misshandel med mera SEK Misshandel utförd av en gärningsman: Misshandel utförd av flera gärningsmän eller en gärningsman med vapen: Grov misshandel om gärningen inte medfört sjukskrivning: om gärningen medfört akut sjukskrivning i högst en vecka: om gärningen medfört akut sjukskrivning under längre tid än en vecka: Sexuellt övergrepp mot barn enligt 6 kap 6 1 st och sexuellt utnyttjande av barn enligt 6 kap 5 : Sexuellt tvång enligt 6 kap 2 1 st och grovt sexuellt övergrepp mot barn enligt 6 kap 5 och grovt sexuellt utnyttjande av barn enligt 6 kap 5 : Grov misshandel som medfört livshotande kroppsskada: Mordförsök eller dråpförsök om gärningen inte medfört livshotande kroppsskada: om gärningen medfört livshotande kroppsskada: Våldtäkt, våldtäkt mot barn, grovt sexuellt tvång enligt 6 kap st, 2 3 st och st brottsbalken: Grov våldtäkt, grov våldtäkt mot barn enligt 6 kap 1 4 st och 4 3 st brottsbalken: Om du har utsatts för upprepade brott av samma gärningsman vid olika tillfällen eller av en eller flera gärningsmän vid samma tillfälle lämnas endast ett (1) ersättningsbelopp. Ersättningen är schabloniserad och inkluderar kränkningsersättning, ersättning för sveda och värk samt kostnader under akuttid

66 Överfallsskydd If (från sida 16) 9. Överfallsskydd För att överfallsskyddet ska gälla måste du kunna visa vad som har hänt, och att du har rätt till skadestånd av någon som är okänd eller som inte kan betala skadeståndet. Gärningsmannen är inte okänd om du vet vem denne är eller med rimlig ansträngning kunnat ta reda på det. 9.1 Försäkringen gäller för det skadestånd för personskada som du enligt 5 kap och 2 kap 3 skadeståndslagen har rätt till om du utsatts för uppsåtligt våld som inte är ringa eller hot om sådant våld. Gärningen ska utgöra brott och innefatta personskada och/eller sådan kränkning av den personliga integriteten som berättigar till ersättning enligt 2 kap 3 skadeståndslagen. Har gärningen lett till döden lämnas också ersättning enligt 5 kap 2 skadeståndslagen. nära anhörig uppsåtligen dödats. Med nära anhörig menas make, maka, registrerad partner, sambo, barn, förälder och sammanboende syskon. skada som i samband med övergreppet uppkommer på egendom som du har med eller på dig. 9.2 Försäkringen gäller inte för skada som har inträffat under arbetstid, på väg till eller från arbetet eller under tjänsteresa. Försäkringen gäller inte heller för skada som har samband med din yrkes- eller tjänsteutövning eller annan förvärvsverksamhet (se 1) om skadan tillfogats dig av annan som också omfattas av denna försäkring i den mån skadan kan ersättas genom arbetsskadeförsäkring eller statligt personskadeskydd för sådan ränta som gärningsmannen kan vara skyldig att betala från skadedagen. 9.3 Säkerhetsföreskrifter Du får inte agera på sådant sätt att du utsätter dig för stor risk att skadas. Det är särskilt viktigt att du inte själv tillgriper våld eller hotar om våld beger dig in i eller stannar kvar i situationer eller miljöer där slagsmål eller bråk uppstått eller vanligen förekommer är provocerande i tal eller handlingar begår eller medverkar till brottslig verksamhet. Risken att hamna i en sådan situation ökar dessutom om du är påverkad av alkohol, droger eller andra berusningsmedel. Om du inte följer dessa föreskrifter påverkas din rätt till ersättning enligt Särskilda åligganden Händelsen ska polisanmälas utan dröjsmål, och du ska medverka till polisens utredning. Åtalas den som skadat dig måste du föra talan om skadestånd om vi begär det. Vi betalar då dina rättegångskostnader. 9.5 Högsta ersättningsbelopp kr per skadetillfälle. Gäller även om flera som omfattas av försäkringen skadats

67 Överfallsskydd Länsförsäkringar (från sida 20) Detta skydd har du om din hemförsäkring gäller för lösegendom. I.1 Försäkringen gäller Försäkringen gäller för dig som privatperson om du själv har utsatts för misshandel genom uppsåtligt fysiskt våld som inte är ringa sexualbrott enligt 6 kap 1 2, 3 2 st och 4 6 brottsbalken. Ersättning lämnas med ett fast ersättningsbelopp. Utöver det fasta ersättningsbeloppet kan du få ersättning för tandskadekostnader och medicinsk invaliditet. Rätt till medicinsk invaliditet föreligger när skadan är läkt, normalt tidigast ett år efter skadedagen. Om någon närstående till dig dödats genom mord eller dråp lämnar vi anhörigersättning med ett fast belopp. I.2 Försäkringen gäller inte Försäkringen gäller inte för skada som har inträffat i, eller har samband med din yrkes- eller tjänsteutövning eller annan förvärvsverksamhet har inträffat på resa till eller från arbetet är godkänd, eller kan godkännas som arbetsskada eller ersättas inom ramen för statligt personskadeskydd du har tillfogats av någon som också omfattas av denna försäkring du har tillfogats i samband med att du gjort dig skyldig till brottslig handling som enligt svensk lag kan leda till dagsböter eller fängelse du har tillfogats i samband med aktivt deltagande i slagsmål, gängbråk, upplopp och liknande. I.3 Aktsamhetskrav Du ska agera så att du undviker att utsätta dig för risken att skadas. Du ska till exempel inte själv tillgripa våld eller hot om våld ge dig in i situationer där bråk uppstått eller hotar att uppstå uppträda provocerande i tal eller handling. Aktsamhetskraven ovan tillämpas inte vid sexualbrott. Bestämmelser om hur ersättningen kan sättas ned om aktsamhetskraven inte följts finns i avsnittet M.6 Nedsättning av försäkringsersättning. I.4 Ersättningsbelopp Misshandel som inte är ringa kr Misshandel med tillhyggen eller med upprepade sparkar mot liggande person eller misshandel i hemmet kr Grov misshandel kr Grov misshandel medförande livshotande skada kr Våldtäkt kr Våldtäkt mot barn under 15 år kr Övriga sexualbrott enligt 6 kap 2, 3 2 st och 5-6 brottsbalken kr Ersättningen är schabloniserad och inkluderar kränkningsersättning, sveda och värk samt kostnader under akuttid. Om du utsätts för upprepade brott av samma gärningsman, eller av en eller flera gärningsmän vid samma tillfälle, lämnas endast ett ersättningsbelopp. I.5 Tandskada Vid behov av tandläkarvård till följd av överfallet ersätts nödvändiga och skäliga kostnader för behandling som utförts av tandläkare och som omfattas av statligt tandvårdsstöd. För tandbehandling hos tandläkare som inte är ansluten till Försäkringskassan i Sverige ersätter försäkringen den avgift du skulle ha haft om tandläkaren varit ansluten till Försäkringskassan i Sverige. Behandling och arvode ska ha godkänts av oss i förväg. Ersättning lämnas för kostnader för behandling inom fem år från överfallet. Måste slutbehandlingen på grund av din ålder uppskjutas till senare tidpunkt, ersätts även kostnader för den uppskjutna behandlingen under förutsättning att vi innan du fyllt 25 år godkänt den uppskjutna behandlingen. Slutbehandlingen måste sedan ske innan du fyller 30 år. Ersättning lämnas endast för en slutbehandling per skada. Med tandskada menas även skada på tandprotes som var på plats i munnen när protesen skadades

68 I.6 Invaliditetsersättning Försäkringen gäller för medicinsk invaliditet. Med medicinsk invaliditet menas en för framtiden bestående nedsättning av kroppens totala rörelse- och funktionsförmåga. Bedömningen görs utifrån vad som objektivt kan fastställas och utan hänsyn till yrke och fritidssysselsättning. Som medicinsk invaliditet räknas även bestående värk, förlust av sinnesfunktion eller inre organ. Försäkringen ersätter medicinsk invaliditet för bestående men orsakade av överfallsskadan. Den medicinska invaliditeten bestäms enligt det medicinska tabellverk som fastställs av Svensk Försäkring och gällde vid skadetillfället. Ersättningsbeloppet räknas fram genom att procentsatsen motsvarande invaliditetsgraden multipliceras med kapitalbeloppet. Kapitalbeloppet är 15 prisbasbelopp. Det prisbasbelopp som gäller vid beräkningstillfället är det som ligger till grund för beräkningen. Kapitalbeloppet minskas med 5 procent för varje år från och med det att du fyllt 56 år. Minskningen upphör vid 71 års ålder då 20 procent återstår av det ursprungliga kapitalbeloppet. om kronor, även om flera personer som omfattas av försäkringen skadas. I.10 Självrisk Försäkringen gäller med grundsjälvisk. I.7 Anhörigersättning Om någon närstående till dig dödas genom mord eller dråp lämnar vi anhörigersättning till dig med kronor. Definition av närstående Med närstående menar vi make, registrerad partner, sambo, föräldrar och barn. Syskon som du sammanbodde med vid dödsfallet räknas också in i denna krets. I.8 Dödsfallsersättning Vid dödsfall till följd av mord eller dråp betalar vi till dödsboet ersättning för begravningskostnader med högst kronor. I.9 Högsta ersättningsbelopp Högsta sammanlagda ersättningsbelopp för överfall, tandskada, medicinsk invaliditet och dödsfall vid varje skadetillfälle är ett totalbelopp 68 62

69 Bilaga 2 Intervjuer med de fyra försäkringsbolagen, Brottsoffermyndigheten och Svensk Försäkring

70 Trygg-Hansa Svar erhållet från Lars Dahlberg, överfallsskadeexpert och Håkan Franzén, produktexpert och talesperson inom hus-, hem- och båtförsäkring. Statistiska frågor 1. Hur många skadeanmälningar gällande överfallsskyddet tar ni emot per år? Har ni sett någon ökning/minskning sedan ni införde summaersättning? Svar: Ca 900 skador. Vi bedömer inte att skadeantalet påverkats av summaförsäkring. 2. Hur många ansökningar beviljas? Har ni sett någon ökning/minskning sedan ni införde summaersättning? Svar: Vi kan endast se hur många skador som anmälts och för att se hur många som vi betalt av dessa, så måste vi i så fall göra en djupare analys. Att vi ersätter i ca 70 % av fallen, tror jag inte är en allt för kvalificerad gissning. 3. Hur mycket betalas ut i överfallskyddsersättning per år? (Gärna uppdelat på de olika skadeformerna, men viktigast med kränkning/sveda och värk osv) Svar: Vi nämner aldrig några summor men det är i vart fall under 10 miljoner kr per år. 4. Har den totala utbetalda ersättningen per år minskat/ökat sedan ni införde summaersättning? Svar: Som jag nämnde ovan, så bedömer jag att vi heller inte sett ökade kostnader. De fastlagda ersättningsnivåerna, ska ju motsvara vad kunden annars skulle ha fått. 5. Hur stora skaderegleringskostnader har ni för överfallsskyddet? Hur många procent av utbetald ersättning utgör skaderegleringskostnaderna? Har detta förändrats sedan ni införde summaersättning? Svar: All schablonisering av ersättning sparar naturligtvis tid för oss - det är något som vi vet. Vi har dock inte närmare studerat detta när det gäller effekterna för överfallsskyddet. Vi mäter endast skaderegleringskostnader på övergripande nivå, så därför kan jag inte ge svar på överfallsskyddet specifikt. 6. Hur långa handläggningstider har ni för överfallsskyddet? Har dessa förkortats sedan övergången till summaersättning? I så fall, hur mycket? Svar: Ja, bl a för att vi inte längre behöver avvakta beslut från kronofogdemyndigheten och ej heller avvakta dom i alla ärenden. Hanteringen förenklas även genom att ersättningen inte är enligt skadeståndsrättsliga regler. Svårt att bedöma hur mycket handläggningstiden förkortats, men gissningsvis i storleken 25 procent. Frågor om summaersättningen 7. Vilka var anledningarna till att ni övergick till summaersättning? Svar: För att förenkla handläggningen och g öra försäkringsskyddet mera begripligt för kunden samt korta ledtiderna från beslut om ersättningsbar skadehändelse till utbetalning av ersättning. 8. Har ni märkt av några positiva/negativa reaktioner/effekter sedan övergången? Svar: De reaktioner vi fått från kunder är i huvudsak positiva. 9. Ger ni information till skadelidande om att kompletterande ersättning kan sökas hos BrOM när det är aktuellt? Svar: Ja. 10. Har ni för avsikt att anpassa era schablonbelopp efter BrOM:s praxis när/om de höjer sina ersättningsnivåer? Svar: Vid har en löpande en översyn av ersättningsnivåerna. 11. Summaersättning utesluter regressmöjlighet, hur ser ni på detta? Använde ni er av regressmöjligheten innan övergången? Svar: Ja. 12. Summaersättning gör det möjligt för vissa brottsoffer att få ersättning både från er och från gärningsmannen, hur ser ni på det? Svar: Det är bra, är en fördel för kunden. Ser inget negativt med detta. Kan jämföras med att kunden skulle ha flera olycksfallsförsäkringar, vilket stärker kundens ekonomiska skydd vid en eventuell skada

71 Frågor om överfallskyddet och ersättningssystemet i stort 13. Hur ser ni på er roll i systemet för ersättning till brottsoffer? Svar: Det är en ekonomisk hjälp till kunden och ett kompletterande skydd till samhällets skydd. 14. Med tanke på att Brottsskadelagen garanterar alla brottsoffer ersättning som är likvärdig den ni betalar ut, tror ni att överfallsskyddet är ett köpincitament för de som tecknar hemförsäkring? Om inte, finns det något incitament för er att behålla den? Svar: Ja, den fyller sin funktion som ett kompletterande ekonomiskt skydd. Vidare så har vi ingen självrisk i hemförsäkringens överfallsskydd, vilket finns i ersättningen från BrOM (när det avser personer som är 16 år och äldre). 15. Har ni övervägt att ta bort överfallsskyddet ur hemförsäkringen? I så fall varför? Svar: Nej, vi har inte övervägt att ta bort överfallsskyddet. Det ser vi i dag som en viktigt del av hemförsäkringen. 16. Hur ser ni på systemet för ersättning till brottsoffer i stort? (T ex om det är välfungerande/icke välfungerande, om det finns förbättringsmöjligheter, positiva/negativa aspekter) Svar: Uppfattas generellt som välfungerande. Finns mycket information från polis, BrOM och försäkringsbolag som är förhållandevis lättillgänglig. Däremot är det naturligtvis så att inget är så bra att det inte kan bli bättre. 17. Hur ser ni BrOM:s roll och praxis? Svar: Har en viktig roll och deras praxis är generellt sett bra

72 Folksam Svar erhållet från Patrik Brodérus, produktutvecklare och Anita Ericsson, avdelningschef produktutveckling risk. Statistiska frågor 1. Hur många skadeanmälningar gällande överfallsskyddet tar ni emot per år? Har ni sett någon ökning/minskning sedan ni införde summaersättning? Svar: Ungefär skador per år. 2. Hur många ansökningar beviljas? Har ni sett någon ökning/minskning sedan ni införde summaersättning? 3. Hur mycket betalas ut i överfallskyddsersättning per år? (Gärna uppdelat på de olika skadeformerna, men viktigast med kränkning/sveda och värk osv) 4. Har den totala utbetalda ersättningen per år minskat/ökat sedan ni införde summaersättning? 5. Hur stora skaderegleringskostnader har ni för överfallsskyddet? Hur många procent av utbetald ersättning utgör skaderegleringskostnaderna? Har detta förändrats sedan ni införde summaersättning? Svar: Aktuarie, Nej 6. Hur långa handläggningstider har ni för överfallsskyddet? Har dessa förkortats sedan övergången till summaersättning? I så fall, hur mycket? Svar: Målet är att direktreglera 50 procent av ärendena. Svårt att säga hur mycket ärendena förkortats men de har förkortats. Innan det blev summaförsäkring ingick psykisk invaliditet, vilket i flertalet fall ledde till att ärendena blev mer långdragna. Frågor om summaersättningen 7. Vilka var anledningarna till att ni övergick till summaersättning? Svar: För att få en snabbare reglering och därmed också en nöjdare kund 8. Har ni märkt av några positiva/negativa reaktioner/effekter sedan övergången? Svar: En kund som får ersättning vid första samtalet blir vanligtvis väldigt nöjd, så det har varit en positiv effekt. 9. Ger ni information till skadelidande om att kompletterande ersättning kan sökas hos BrOM när det är aktuellt? Svar: Ja 10. Har ni för avsikt att anpassa era schablonbelopp efter BrOM:s praxis när/om de höjer sina ersättningsnivåer? Svar: Ja 11. Summaersättning utesluter regressmöjlighet, hur ser ni på detta? Använde ni er av regressmöjligheten innan övergången? Svar: Vi regressade förut, men vi regressar även nu vad gäller tandskador samt på eventuella förstörda saker i samband med överfallet. Att vi inte kan regressa på själva överfallsersättningen är en effekt vi varit medvetna om. 12. Summaersättning gör det möjligt för vissa brottsoffer att få ersättning både från er och från gärningsmannen, hur ser ni på det? Svar: Vi ser inget problem med detta ut vårt perspektiv Frågor om överfallskyddet och ersättningssystemet i stort 13. Hur ser ni på er roll i systemet för ersättning till brottsoffer? Svar: Se nedan. 14. Med tanke på att Brottsskadelagen garanterar alla brottsoffer ersättning som är likvärdig den ni betalar ut, tror ni att överfallsskyddet är ett köpincitament för de som tecknar hemförsäkring? Om inte, finns det något incitament för er att behålla den? Svar: Jag tror inte att det är ett köpincitament men däremot räknar alla med att det finns ett överfallsskydd i hemförsäkringen. Man tar för givet att det finns ett överfallsskydd i hemförsäkringen

73 15. Har ni övervägt att ta bort överfallsskyddet ur hemförsäkringen? I så fall varför? Svar: Nej 16. Hur ser ni på systemet för ersättning till brottsoffer i stort? (T ex om det är välfungerande/icke välfungerande, om det finns förbättringsmöjligheter, positiva/negativa aspekter) 17. Hur ser ni BrOM:s roll och praxis? Svar: Vi lämnar ersättning enligt villkoret, oavsett om Brom lämnar ersättning. Vi hänvisar till Brom i våra beslut eftersom kunden i vissa fall kan få ytterligare ersättning från Brom 73 67

74 Länsförsäkringar Svar erhållet från Göran Dahlström, personskadechef via Patrik Westerlund, pressansvarig. Statistiska frågor 1. Hur många skadeanmälningar gällande överfallsskyddet tar ni emot per år? Har ni sett någon ökning/minskning sedan ni införde summaersättning? Svar: Vi har haft summaförsäkring sedan 2007 och utvecklingen har varit enligt följande: Årtal Antal st st st st st st st st st st st Av ovanstående är det lätt att dra slutsatsen att det är övergången till summaförsäkring som påverkar antalet anmälda skador. Man bör nog dock även ta hänsyn till antalet tecknade försäkringar och brottsutvecklingen i stort i samhället. Dessa uppgifter har jag inte tillgång till. 2. Hur många ansökningar beviljas? Har ni sett någon ökning/minskning sedan ni införde summaersättning Svar: Har ej adekvat statistik över detta. 3. Hur mycket betalas ut i överfallskyddsersättning per år? (Gärna uppdelat på de olika skadeformerna, men viktigast med kränkning/sveda och värk osv) Svar: I och med att vi använder summaförsäkring kan uppdelning mellan önskade moment inte göras. Utbetalning ca 1 miljon/år 4. Har den totala utbetalda ersättningen per år minskat/ökat sedan ni införde summaersättning? Svar: Det varierar lite från år till år, men generellt sett har utbetalningarna minskat. 5. Hur stora skaderegleringskostnader har ni för överfallsskyddet? Hur många procent av utbetald ersättning utgör skaderegleringskostnaderna? Har detta förändrats sedan ni införde summaersättning? Svar: Har inga uppgifter på skaderegleringskostnaden, men handläggningen har förenklats och förkortats avsevärt. Därmed torde skaderegleringskostnaden ha minskat. 6. Hur långa handläggningstider har ni för överfallsskyddet? Har dessa förkortats sedan övergången till summaersättning? I så fall, hur mycket? Svar: Handläggningstiden har förkortats. Från det att vi får besked om lagakraftvunnen dom är handläggningstiden 1 30 dagar, beroende av ev. arbetstoppar

75 Frågor om summaersättningen 7. Vilka var anledningarna till att ni övergick till summaersättning? 8. Har ni märkt av några positiva/negativa reaktioner/effekter sedan övergången? 9. Ger ni information till skadelidande om att kompletterande ersättning kan sökas hos BrOM när det är aktuellt? Svar: Ja 10. Har ni för avsikt att anpassa era schablonbelopp efter BrOM:s praxis när/om de höjer sina ersättningsnivåer? 11. Summaersättning utesluter regressmöjlighet, hur ser ni på detta? Använde ni er av regressmöjligheten innan övergången? Svar: Ja det gjorde vi, men utbytet stod inte i relation till arbetsinsatsen. 12. Summaersättning gör det möjligt för vissa brottsoffer att få ersättning både från er och från gärningsmannen, hur ser ni på det? Svar: Det är bra att försäkringen inte medför någon ansvarsfrihet för gärningsmannen. Frågor om överfallskyddet och ersättningssystemet i stort 13. Hur ser ni på er roll i systemet för ersättning till brottsoffer? Svar: Samtliga försäkringar som gäller för en inträffad skadehändelse ska aktiveras, t.ex. överfallsskyddet i hemförsäkring men även olycksfallsförsäkring och eventuellt allriskförsäkring (t.ex. förstörd/stulen telefon) 14. Med tanke på att Brottsskadelagen garanterar alla brottsoffer ersättning som är likvärdig den ni betalar ut, tror ni att överfallsskyddet är ett köpincitament för de som tecknar hemförsäkring? Om inte, finns det något incitament för er att behålla den? 15. Har ni övervägt att ta bort överfallsskyddet ur hemförsäkringen? I så fall varför? 16. Hur ser ni på systemet för ersättning till brottsoffer i stort? (T ex om det är välfungerande/icke välfungerande, om det finns förbättringsmöjligheter, positiva/negativa aspekter) Svar: Det kan eventuellt finnas ett behov av information inom polis och rättsväsende om hur summaförsäkringar fungerar och att många försäkringsbolag har gått över till detta. 17. Hur ser ni BrOM:s roll och praxis? Svar: Viktig samhällsfunktion i de fall försäkringsskydd saknas samt att de kan ge underlag för ersättningsnivåerna i summaförsäkringarna

76 If Svar erhållna , samt från Sofia Rustan, jur kand, civilskador. Statistik 1. Hur många skadeanmälningar gällande överfallskyddet tar ni emot per år? 2. Hur många ansökningar beviljas? 3. Hur mycket betalas ut i överfallskyddsersättning per år? (Gärna uppdelat på de olika skadeformerna, men viktigast med kränkning/sveda och värk osv) 4. Hur stora skaderegleringskostnader har ni för överfallsskyddet? Hur många procent av utbetald ersättning utgör skaderegleringskostnader? 6. Hur långa handläggningstider har ni för brottsskadeärenden? Svar: I regel så brukar vi inte lämna ut detaljerade uppgifter och vi kräver att data skall aggregeras från flera bolag innan det presenteras så att det inte går att läsa ut våra siffror med precision. Men svar på några av frågorna är att vi får in ca 1500 anmälningar per år, där ungefär hälften resulterar i utbetalning. Våra skadeutbetalningar ligger på MSEK per år. Frågor om ersättningen 7. Vilka är anledningarna till att ni valt att inte införa summaersättning som många av de andra stora försäkringsbolagen gjort? Svar: Vi har valt att ha kvar ersättning på skadeståndsrättslig grund av den anledningen att vi har tyckt att kunden ska få den rätta skadeståndsrättsliga ersättningen direkt från oss istället för att ersätta en viss del och sedan hänvisa till Brottsoffermyndigheten. 8. Funderar ni på att övergå till summaersättning framöver? Svar: Något beslut att införa summaförsäkring har inte tagits och frågan ligger inte med på agendan inför årets villkorsdiskussion. 9. Hur ser ni på att de andra bolagen valt att införa summaersättning? Varför har de valt att göra det, tror ni? Svar: Det är nog bättre att fråga de andra bolagen varför de har infört summaförsäkringen men en gissning kan vara att det förkortar handläggningstiden på försäkringsbolaget vilket blir billigare med tanke på löner osv. Sedan blir nog beloppen lägre än den verkliga ersättningen vilket gör att utbetalningarna i skadorna minskar vilket också sparar pengar. 10. Ni har möjlighet att rikta regresskrav mot gärningsmannen när ni betalat ut försäkringsersättning, använder ni er av den möjligheten? I så fall, i vilka fall och varför? Om inte, varför väljer ni att inte göra det? Svar: Ja, vi regressar mot alla gärningsmän där det finns en dom på skadestånd. 11. När ni avslår en ansökan om ersättning ur överfallsskyddet ger ni information till den skadelidande om att ersättning istället kan sökas hos BrOM i de fall det är aktuellt? Svar: Ja, vi hänvisar till Brottsoffermyndigheten i de fall vi avböjer ersättning på yrkesundantaget eller där brottet orsakats av någon som omfattas av samma försäkring vi brukar också bifoga ansökningsblankett till myndigheten. Extrafråga. I era villkor krävs - för att överfallsersättning ska utgå - att det är fråga om brott som innehållit uppsåtligt våld eller hot om våld. Jag undrar hur det förhåller sig till vissa av sexualbrotten som inte i sig kräver våld för att utgöra brott, omfattas inte dessa av skyddet eller hur ser er praxis ut kring det? Svar: Vi ersätter alla typer av våldtäkter och försök till våldtäkt. Det vi inte betalar är sexuella ofredanden av vuxna som inte innehåller något våld eller hot om våld. Däremot kan vi lämna ersättning om det är ett barn som blivit utsatt. Frågor om överfallskyddet och ersättningssystemet i stort 12. Hur ser ni på er roll i systemet för ersättning till brottsoffer? Svar: Försäkringen fyller en stor roll angående ersättningen eftersom gärningsmännen ofta saknar möjlighet att betala skadeståndet. Vi hjälper också till med ersättning för psykologhjälp. Alla kunder har numer krisförsäkring i sin vanliga hemförsäkring vilket innebär att vi betalar 10 besök hos psykolog efter ett överfall. Vi hjälper också till att förmedla kontakt med terapeut

77 13. Med tanke på att Brottsskadelagen garanterar alla brottsoffer ersättning som är likvärdig den ni betalar ut, tror ni att överfallsskyddet är ett köpincitament för de som tecknar hemförsäkring? Om inte, finns det något incitament för er att behålla den? 14. Har ni övervägt att ta bort överfallsskyddet ur hemförsäkringen? I så fall varför? Svar: Många kunder vill att deras försäkring ska hjälpa till när det händer något, det är en trygghet för dem. En del kunder är väldigt missnöjda när vi inte kan hjälpa till trots att Brottsoffermyndigheten kan lämna samma ersättning. De allra flesta räknar med att försäkringen ska hjälpa till när det har hänt något så att helt ta bort överfallsskyddet har inte varit på tal. 15. Hur ser ni på systemet för ersättning till brottsoffer i stort? (T ex om det är välfungerande/icke välfungerande, om det finns förbättringsmöjligheter, positiva/negativa aspekter) Svar: Det som kav vara problematiskt är om kunden råkar ut för stora skador och kanske blir sjukskriven efter händelsen och gärningsmannen kan betala. Då måste brottsoffret vänta på rättegång och dom vilket kan ta flera år ibland innan denne kan få ut sitt skadestånd. Offret kan alltså hamna i ett sämre läge där gärningsmannen är känd och där denne kan betala. 16. Hur ser ni BrOM:s roll och praxis? Svar: Brottsoffermyndigheten har en viktig roll både vad det gäller att betala ut ersättning till offer och att vara vägledande vad gäller ersättningsnivåerna

78 Brottsoffermyndigheten Svar erhållet från Hans Sjölander, tf brottsskadechef. Fråga: Har ni några tankar kring det här mer försäkringsbolagens övergång till summaersättning, som jag förstått det var ni inledningsvis kritiska? Svar: Summaförsäkringarnas ersättningsbelopp kan medföra att brottsoffret - efter att ha fått försäkringsersättning - måste agera ytterligare för att få en fullständig ersättning och det genom att ansöka hos Brottsoffermyndigheten om brottsskadeersättning. Myndigheten kan pröva rätten till brottsskadeersättning eftersom bolagets beslut har fattas med stöd av försäkringsvillkor och inte med stöd av skadeståndsrättsliga regler. Myndigheten gör en fullständig reglering för att sedan räkna av den beviljade försäkringsersättningen (se 7 brottsskadelagen). Efter en sådan avräkning kan resultatet bli att brottsoffret inte får någon brottsskadeersättning eller får det belopp som återstår efter avräkningen. När försäkringsbolagen tidigare prövade rätt till försäkringsersättning tillämpade de skadeståndsrättsliga regler och principer. Brottsoffret fick då på en gång den ersättning som han eller hon hade rätt till. Summaförsäkringarna har alltså medfört att brottsoffret måste agera ytterligare. Det är sannolikt också så att många inte orkar gå vidare och kan då gå miste om ytterligare ersättning i form av brottsskadeersättning. Svar erhållet från Per Rubing, brottsskadejurist/senior advisor. 1. Andel avslag och bifall per år: Svar: I runda svängar drygt hälften bifall. Många av avslagen är tills vidare, dvs. sökanden har ännu inte försökt få ut skadeståndet fr gärningspersonen eller fö-bolaget. 2. Andel bifall där avräkning för utbetald försäkringsersättning gjorts (per år) Svar: Vet inte, statistikprogrammet ger inga svar. 3. Andel avslag pga att utbetalad försäkringsersättning anses tillräcklig (per år) Svar: Vet inte, statistikprogrammet ger inga svar. 4. Andel som får bifall utan avräkning samt vad som karakteriserar denna grupp (typ kvinnor/män) (per år) Svar: Vet inte, statistikprogrammet ger inga svar. 5. Utbetald ersättning i snitt per bifall per år Svar: Cirka kr 6. Andel ärenden som grundas på dom/förundersökning per år Svar: Se Här hittar du uppgifterna du söker från och med år 2012 Statistiska frågor 1. Hur många brottsskadeanmälningar tar ni emot per år? Hur många bifalles? Svar: Se Här hittar du uppgifterna du söker från och med år Hur stora skaderegleringskostnader har ni per år? Svar: Se Här hittar du uppgifterna du söker från och med år 2000 Allmänna frågor om ersättningen och systemet 3. Hur ser ni på systemet för ersättning till brottsoffer i stort? (T ex om det är välfungerande/icke välfungerande, om det finns förbättringsmöjligheter, positiva/negativa aspekter) Svar: Vi tycker att det är ett generöst system, där hanteringen är snabb och smidig. 4. Hur ser ni på er roll i systemet för ersättning till brottsoffer? Svar: Brottsoffermyndigheten står för en garanti för att den som skadats till följd av brott får den ersättning denne är skadeståndsrättsligt berättigad till. Detta är ett mycket viktig moment i upprättelsen efter ett brott och ett sätt för det 78 72

79 allmänna att visa respekt och medkänsla för brottsoffren. 5. Hur ser ni på försäkringsbolagens roll i systemet för ersättning till brottsoffer? Svar: Den är också viktig ur ett ekonomiskt perspektiv, men inte när det gäller upprättelse. 6. För vissa typer av brott har ni så kallade normalbelopp för sveda och värk-ersättningen, jag har förstått det som att normalbeloppet för våldtäkt ligger på kr, jag undrar för vilka andra brott ni tillämpar normalbelopp och vad dessa ligger på? Svar: S.k. schablonbelopp finns för vid ersättning till anhöriga till den som dödats genom brott. HD har bestämt nivåerna till kr vid oaktsamhetsbrott och kr vid uppsåtligt dödande. Barn som utsatts för sexuella övergrepp under en längre tidsperiod tillerkänns ofta schablonbelopp för sveda och värk. Dessa ligger på kr eller kr beroende på brottets svårighetsgrad. Frågor med anledning av försäkringsbolagens övergång till summaersättning 7. Vad anser ni om försäkringsbolagens övergång till summaersättning? Negativa/positiva aspekter? Och vilka, tror ni, anledningarna var till att de genomförde förändringen? Svar: Vi har inte sett några direkta negativa följder av övergången. Anledningen tror jag var att få till en enklare hantering av skadeärendena, men det är väl endast bolagen som kan svara på den frågan. 8. Har ni märkt av någon ökning av antalet anmälningar som kan kopplas till försäkringsbolagens övergång till summaersättning? T ex om ni har större andel ärenden där den skadelidande redan har fått försäkringsersättning men ni bedömer att hen kan ha rätt till ytterligare ersättning från er? Svar: Vi kan inte få fram några exakta siffror via vårt statistikprogram, men det finns en allmän känsla av att vi får in fler ansökningar från brottsoffer som erhållit försäkringsersättning. Detta är nog en följd av att bolagen oftast hänvisar till oss i sina regleringsbeslut. 9. Hur ser ni på att övergången till summaersättning har uteslutit regressmöjligheten för försäkringsbolagen? Svar: Ur ett brottsofferperspektiv är det alltid bättre att den som orsakat skadan också står för den i slutändan. 10. Hur ser ni på att vissa brottsoffer nu sedan övergången till summaersättning har möjlighet att få dubbel ersättning (både från försäkringsbolaget och gärningsmannen)? Svar: Det är följden av det affärsmässiga avtal som finns mellan försäkringstagaren och bolaget. Vi har inga synpunkter på det. 11. Förväntar ni er att försäkringsbolagen följer er praxis i höjande riktning genom att de efter hand höjer sina schablonbelopp? Svar: I den mån schablonbeloppen vilar på skadeståndsrättslig grund är det naturligt att förvänta sig vissa justeringar av dessa. Men samtidigt att ju försäkringen en produkt man säljer och tycker de potentiella köparna att det är viktigt att skadeståndsrätten följs bör man köpa en försäkring som vilar på skadeståndsrättslig grund. 12. Hur ser ni på att vissa brottsoffer kanske missar/inte orkar att söka kompletterande ersättning från er? Gör ni något åt den problematiken? T ex genom ökade informationssatsningar? Svar: Vi tycker försäkringsbolagen är duktiga på att informera sina kunder om vår existens och om brottsskadeersättning. Sedan är det ju negativt att brottsoffren i vissa fall måste vända sig till flera instanser för att bli fullt ersatta. Denna ordning kommer dock behållas även sedan den nya brottsskadelagen trätt i kraft. 13. Har ni fått ökade skaderegleringskostnader sedan försäkringsbolagen övergick till summaersättning? Svar: Det är troligt, men vi kan inte räkna fram och precisera dem. 14. Har ni märkt av några reaktioner från brottsoffer med anledning av försäkringsbolagens övergång till summaersättning? Svar: Nej

80 Svensk Försäkring Svar erhållet från Staffan Moberg, jurist. 1. Hur många skadeanmälningar gällande överfallsskyddet tar försäkringsbolagen emot per år? Svar: Vi har statistik på rån och överfall tillsammans, vi kan inte särskilja dem. Under 2012 beräknas 8958 st rån, överfall ha inträffat. 2. Hur många beviljas? Svar: Har vi ingen uppgift om. 3. Hur mycket betalar försäkringsbolagen ut i överfallsskyddsersättning varje år? Kan man se någon förändring som kan kopplas till övergången till summaersättning? Svar: Beräknad skadekostnad för Rån, Överfall 2012 var 128 MKR. Nej, det går inte att utläsa. Visserligen har antalet och kostnaderna minskat något på tio år. (År 2002 var det anmälda skador vilka ersattes med 170 MKR.) 4. Hur långa handläggningstider har försäkringsbolagen för överfallsskyddsärenden i snitt? Känner inte till, men det går väsentligen mycket snabbare med summaförsäkring där man inte behöver invänta eventuell rättegång, krav på gärningsman m m. Kan man se någon förändring som kan kopplas till övergången till summaersättning? Svar: Se ovan. 5. Hur stora skaderegleringskostnader har försäkringsbolagen för överfallsskyddsärenden per år? Kan man se någon förändring som kan kopplas till övergången till summaersättning? Svar: Har vi ingen uppgift på. Känner inte till. 6. Hur ser ni på försäkringsbolagens roll i systemet för ersättning till brottsoffer? Svar: I och med att överfallsskyddet ingår i försäkringar har försäkringstagaren möjlighet att få ersättning snabbare än via gärningsmannen eller Brottsoffermyndigheten. Viktigt att kunna lägga bakom sig händelsen så fort som möjligt. 7. Hur ser ni på att försäkringsbolagen valt att införa summaersättning i överfallsskyddet? Positiva/negativa aspekter? Svar: Det finns självklart både och, men det är din sak att utvärdera. 8. Med tanke på att Brottsskadelagen garanterar alla brottsoffer ersättning som är likvärdig den försäkringsbolagen betalar ut, tror ni att överfallsskyddet är ett köpincitament för de som tecknar hemförsäkring? Om inte, finns det något incitament för försäkringsbolagen att behålla den? Svar: Nej, knappast incitament för att köpa hemförsäkring. Som service gentemot sina försäkringstagare samt att den även många gånger innehåller möjlighet till terapeutisk konsultation. Överfallsskyddet finns även för företagare och med skydd för sina anställda. Sker överfall under arbete gäller inte hemförsäkringen. 9. Finns det en diskussion om att ta bort överfallsskyddet ur hemförsäkringen? Svar: Känner inte till. Det är inget som samordnas i branschen och de enskilda bolagen håller på sina planer i dessa avseenden

81 Särskild sida enligt instruktioner på GUL Jag, Klara Irhede Wirén, registrerades på kursen första gången VT14. Jag har inte omregistrerats någon gång och inte deltagit i något tidigare examinationstillfälle. 81

82 82

83 Det behövs ju röster starka röster - en kvalitativ studie av nya förväntningar på kvinnojourerna Av Nora Germundsson LUNDS UNIVERSITET Socialhögskolan Kandidatuppsats (SOPA63) HT14 Handledare: Anna Angelin 83

84 Abstract Author: Nora Germundsson Title: We need voices strong voices. A qualitative study of new expectations on women s shelters. Supervisor: Anna Angelin Assessor: Anders Östnäs In this thesis, focus was upon the Swedish women's movement, a group of nonprofit organizations who since the late 1970 s have taken responsibility to help and protect people who have experienced intimate partner violence (IPV). In 2006 there was a change of the formulation of the Swedish Social Services Act, where the responsibility of the local authorities for victims of IPV was increased and explicitly expressed. This in combination with evidence based practice (EBP) as well as new public management (NPM) becoming increasingly popular in social work performed in the public sector has made the expectations on the women s shelters become complicated. Many municipalities have established a work position within the social services who's main focus is to coordinate the work with people who experienced IPV. The question formulations were as follows: Can the coordinators identify any consequences for the women s shelters based on the municipalities increased responsibility for victims of IPV and if so, which are they? How can one from an organizational perspective understand the women s shelters possible strategies of adaption to the new demands on their work? A combination of inductive and abductive methods was used. Five interviews were performed with coordinators in five municipalities of varying sizes. The analysis was performed with the conceptual apparatus of neo-institutionalistic theory, with the ideas of isomorphism, rationalized myths and loose couplings as main themes of explanation. The consequences identified by the coordinators were professionalization, regimentation and an increased market orientation, as well as a divided economy and an unclear future. The women s shelters strategies identified by the coordinators were interpreted as strategies of survival and adaption to the society surrounding them. Key words: EBP, ideella organisationer, kvinnofridssamordnare, kvinnojour, non-governmental organizations, new public management, evidensbaserad praktik, nyinstitutionalism, nyinstitutionell teori, neo-institutionalism, new institutionalism, new public management, NPM, skyddat boende, våld i nära relation, women s shelter. 84

85 Förord Inledning Strävan mot kunskapskultur och konkurrens Kommunen respektive de ideellas ansvar för våldsutsatta Problemformulering, syfte och frågeställningar Syfte och frågeställningar Begreppsförklaringar Bakgrund Den svenska kvinnojoursrörelsens uppkomst SOU 2006:65 och 5 kap. 11 SoL Lagändringen Överenskommelse mellan regeringen, idéburna organisationer och SKL Sammanfattning Relevans för socialt arbete Tidigare forskning Ideell kontra offentlig verksamhet inom kvinnofridsområdet Socialt arbete i ideell sektor Mäns våld mot kvinnor Teori Nyinstitutionalism Isomorfism Rationaliserade myter Lösa kopplingar Nyinstitutionell teori i förhållande till evidens

86 6. Metod Val av metod Urvalsprocess Tillvägagångssätt Databearbetning och analysmetod Metodens tillförlitlighet Förförståelse och min roll som forskare (positionering) Etiska överväganden Presentation av informanter Resultat och analys Resultat Uppdelad ekonomi Marknadsorientering Likriktning Professionalisering Kommunernas ansvar för kvalitet och tillsyn Oklar framtid Sammanfattning Analys EBP och kvalitet Legitimitet genom professionalisering Anpassning till NPM och förändrad ekonomi

87 9. Slutdiskussion Sammanfattning Motsägelsefulla förväntningar Pågående processer och framtid Förebyggande Våld i nära relation som integrerad del i socionomutbildningen Strategi för överlevnad Litteraturlista Bilaga 1 Genomgång av relevanta dokument Ytterligare konsekvenser av lagändringen ( ) : Handlingsplanen : SOSFS 2009: : Brå:s uppföljning av 2007 års handlingsplan : Socialstyrelsens handbok Våld en handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld : Uppföljning av 2011 års utvecklingsmedel : Nuläget Från SOSFS 2009:22 till SOSFS 2014: IVO:s nationella tillsynsrapport (2014) SOU 2014: Bilaga 2 Intervjuguide strukturerad intervju Bilaga 3 Intervjuguide semistrukturerad intervju

88 Förord Äntligen! Jag vill först och främst tacka min handledare Anna Angelin som tagit sig tid med mig, lämnat värdefulla synpunkter och inte minst visat förtroende till min förmåga. Jag vill även tacka mina föräldrar och Adam som ställt upp, läst, bollat idéer och lyssnat på mig. Slutligen vill jag även rikta ett stort tack till mina fem informanter som låtit mig få ta del av era åsikter och funderingar! Utan er ingen uppsats! Nora Germundsson Stockholm, januari 2015!6 88

89 1. Inledning Evidensbaserad praktik har med sin betoning på professionalitet, kvalitet och kunskap under 2000-talet fått allt starkare fäste i Sverige. Som en konsekvens av detta bedrivs socialt arbete i offentlig sektor i en omfattande grad av standardiserade processer, vetenskapliga studier och med systematisk uppföljning av de insatser som ges. I dagsläget utförs huvudsakligen socialt arbete i offentlig sektor, och kommunens socialnämnd har det yttersta ansvaret för de som vistas i kommunen. Parallellt med detta pågår en process där den offentliga sektorn allt mer går mot en marknadsliknande organisationsform som styrs av effektivitet, konkurrens och vinst. En allt mer ökande andel socialt inriktad verksamhet utförs också i såväl ideell som privat sektor (Hammare 2013:3f). Socialt inriktade ideella verksamheter påverkas således av ovanstående processer, då de å ena sidan knyts allt hårdare till kommunal verksamhet genom att uppdras utföra socialtjänst och därmed i allt större utsträckning påverkas av socialtjänstlagen och å andra sidan enligt en rad olika policybeslut och skrivelser sägs behöva stärkas utifrån sin särart och mångfald. Detta kan sägas skapa motsättningar för verksamheten på flera olika plan: hur den ska finansieras, hur den bör utformas och vilket ansvar den ideella verksamheten egentligen kan sägas ha. För att undersöka dessa motsättningar har jag valt att försöka förklara den komplicerade roll en specifik socialt inriktad verksamhet fått, nämligen kvinnojoursrörelsen. Kvinnofridssamordnarna är de som inom kommunal verksamhet personifierar det ansvar som socialtjänsten har för våldsutsatta. Verksamma inom kvinnojourerna såväl polis och brottsofferjourer vittnar om att kommuner med en kvinnofridssamordnare har ett betydligt bättre stöd till våldsutsatta än kommuner utan en sådan funktion (IVO 2014:7). Jag har därför intresserat mig för denna yrkesgrupps syn på kvinnojourernas uppdrag i relation till det ansvar kommunen har för våldsutsatta. För att ge en förståelse för den inneboende problematiken för det valda forskningsområdet kommer jag nedan att förklara de parallella processer som påverkar kvinnofridsområdet och dess utformning, för att därefter tydliggöra mitt syfte och mina frågeställningar. Jag kommer sedan att i avsnitt 3. Bakgrund göra en ytterligare genomgång av de politiska beslut som bidragit till nedan beskrivna processer. 1.1 Strävan mot kunskapskultur och konkurrens I 2 kap. 1 Socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) fastslås att varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. För att säkerställa att det arbete som sker inom socialtjänsten är av god kvalitet har kraven på systematisk utvärdering och uppföljning av socialt arbete ökat. Den evidensbaserade praktiken 89!7

90 (EBP) är en process som drivs i statlig och kommunal regi och har fått starkt fäste i den offentliga kommunala socialtjänsten i Sverige (Dellgran & Höjer 2005:249). EBP baserar sig på vetenskap och beprövad erfarenhet, där den professionelle utifrån sin specifika yrkeskunskap och kompetens förväntas utgå från bästa tillgängliga evidens (Socialstyrelsen 2014a; Pettersson 2001:294). I linje med detta utvecklas kontinuerligt bedömningsinstrument för att säkerställa att rätt insatser görs, kunskapsbaserade riktlinjer beträffande dessa insatser tas fram, kraven på tillsyn ökar och satsningar görs på kunskaps- och kompetensutveckling för socialtjänstens personal (SOU 2006:65). Området har i allt större utsträckning akademiserats, vilket lett till att socialtjänsten gått från en i huvudsak erfarenhetsbaserad till en mer evidensorienterad kunskapskultur (Pettersson 2001:296; Hammare 2013:4; Jonsson 2006:147;155). I denna professionaliseringssträvan finns även en dimension av att skapa sig ensamrätt till att utföra en del uppgifter (Dellgran & Höjer 2005:248). Samtidigt har det sedan slutet av 1980-talet och vidare under 1990-talet pågått en rad organisationsförändringar inom den kommunala socialtjänsten. Med intention att bidra till ökad effektivitet och bättre service till kommunens medborgare, har man strävat mot att göra socialtjänsten till en mer affärsmässig och företagsliknande organisation. Termen New Public Management (NPM) är ett slags paraplybegrepp som innebär att man genom att efterlikna marknaden, en institution med hög legitimitet, motiverar dessa omstruktureringar som ett sätt att höja även det sociala arbetets status. I allt större utsträckning styrs således socialtjänsten mot en mer marknadsliknande organisationsmodell, med decentralisering och ökad privatisering som följd (Pettersson 2001:293; Blom 2006:174; Ahlbäck Öberg 2010:189; Hammare 2013:32). Genom att utgå från att konkurrens ökar effektiviteten separeras politik och produktion, och kvaliteten anses bestämmas genom förhållandet dem mellan. Därför väljer man att, med affärsmässighet och konkurrens som grundidé, låta olika utförarenheter konkurrera sinsemellan med syfte att att skapa högre kvalitet på den service som erbjuds (Blom 2006:175). Denna process benämns som offentlig upphandling och innebär att en upphandlande myndighet ingår ett avtal för en tjänst med en annan part för att på bästa sätt [ ] använda de offentliga medel som finansierar offentliga inköp, genom att uppsöka och dra nytta av konkurrensen på aktuell marknad för att göra bra affärer (Konkurrensverket 2014). Upphandlingsförfarandet regleras i regel av Lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) eller Lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) (SKL 2014).!8 90

91 Den ökade marknadsbetoningen återspeglas i socialtjänstens begreppsapparat 1 såväl som socialtjänstlagens formulering. Enligt socialtjänstlagens 2 kap. 5 får kommunen avtala med annan om att utföra kommunens uppgifter inom socialtjänsten. Uppgifter som innefattar myndighetsutövning får dock inte överlämnas till andra juridiska personer eller enskilda enligt lag. (Lag (2014:579)). 1.2 Kommunen respektive de ideellas ansvar för våldsutsatta I 5 kap. SoL preciseras socialtjänstens ansvar för särskilda grupper. I linje med EBP, och med syfte att höja ambitionsnivån samt att kvalitetssäkra och förbättra Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor och barn skärptes den 1 juli 2007 Socialtjänstlagens 5 kap. 11. I den tidigare formuleringen uttrycktes att socialnämnden särskilt bör beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation (5 kap. 11 SoL). Sedan skärpningen ska (min kursivering) socialnämnden ta detta ansvar (NCK 2014a). En mer detaljerad beskrivning av lagändringen följer, se avsnitt Lagändringen. För att tillgodose detta krav sluter kommunen ofta, i enlighet med 2 kap. 5 SoL, avtal med ideella kvinnojourer för att utföra de insatser som socialnämnden beslutar om. Även när ett sådant avtal upprättas har dock kommunen det yttersta ansvaret både för den enskilde och för tillsyn av verksamheten enligt 7 kap. 1 3 st. SoL. Ideella kvinnojoursverksamheter kan sägas vila på två ben: den praktiska verksamheten och den opinionsbildande verksamheten. Det är inom den sistnämnda, som kan sägas vara jourens ursprungsroll, som kvinnojourerna kan utöva politiskt påverkansarbete och påtryckningar (Enander, Holmberg & Lindgren 2013:9). Denna del av verksamheten finansieras bland annat genom att kommuner ofta lämnar ett så kallat verksamhetsbidrag eller föreningsbidrag till ideella föreningar som kompletterar kommunens verksamhet. Kommunen kan inte ställa krav på hur verksamheten bedrivs utifrån att ett sådant bidrag lämnats. Sedan 2012 fördelar Socialstyrelsen även statliga bidrag som ska bidra till jourernas verksamhetsutveckling, och därmed inte får användas till kärnverksamheten (Kunosson 2014:271). När kommunen efter ett biståndsbeslut enligt 4 kap. 1 SoL väljer att köpa en tjänst av en kvinnojouren, genom att till exempel placera en person på ett skyddat boende i kvinnojoursregi 2 råder dock ett annat förhållande, ett uppdragsförhållande, mellan kom- 1 I enlighet med NPM betonar man i många kommuner att socialtjänsten ska utföra god service till medborgarna. I en del kommuner har man även valt att använda ordet kund för att beskriva vad man tidigare traditionellt benämnt som brukare eller klient och för att betona den valfrihet kommunen vill stå för. Socialstyrelsen avråder dock från denna term (Socialstyrelsen 2013b) % av landets skyddade boenden drivs av ideella organisationer (NCK 2014b). 91!9

92 munen och den ideella verksamheten. Med en placering på en kvinnojour på uppdrag av en kommun följer alltså en uppsättning krav på vad jourerna förväntas kunna erbjuda den enskilde och den ideella föreningen har genom att ingå ett sådant avtal åtagit sig ansvaret för att kunna utföra dessa uppgifter. Kvinnojourens anställda och frivilligt arbetande ska vid placering av en person exempelvis genomföra en handlingsplan, kunna erbjuda stödsamtal och tillgodose det skyddsbehov personen av kommunen bedöms ha. Det yttersta ansvaret för att insatsen fullgörs med god kvalitet det vill säga att personalen har den kompetens som krävs såväl som att kvalitetssäkrande kontroll, uppföljning och dokumentation genomförs vilar fortfarande på socialnämnden (Socialstyrelsen 2012a:6). Det finns dock i dagsläget inget lagstiftat krav på hur ett sådant avtal ska regleras (ibid). I och med socialtjänstlagens ramlagskaraktär kan organiseringen av socialtjänstens arbete med bland annat våldsutsatta variera från kommun till kommun, utifrån de lokala förutsättningarna. Detta medför även en variation avseende förväntningar på de enligt 2 kap. 5 SoL anlitade utförare som olika kommunal socialtjänst väljer att använda sig av (NCK 2014a). Många kommuner har valt att abonnera en eller flera platser på en närliggande kvinnojour. I en del fall placerar socialtjänsten på kvinnojourerna mot att betala per dygn, till exempel då socialtjänsten med hänvisning till skyddsbehov och/eller platsbrist behöver använda sig av kvinnojourer i andra kommuner än den egna. 2. Problemformulering, syfte och frågeställningar Ett organisatoriskt fält kan betraktas som den arena där organisationer med samma mål interagerar (DiMaggio & Powell i Jonsson 2006:152). Fältets aktörer kan dock ha olika uppdrag olika positioner som de vill försvara och upprätthålla (Ponnert 2013:75). Verksamma på kvinnojourer och anställda inom det kommunala fältet kan sägas ha samma mål; att hjälpa personer som utsatts för våld i nära relation och till viss del arbeta förebyggande. Arbetsuppgifterna och positionerna är dock i dagsläget tydligt åtskilda (ibid). Jag har därför valt att benämna det som att dessa olika roller verkar inom samma område men inom olika fält; kvinnofridssamordnare arbetar för kvinnofridsområdet inom det kommunala fältet medan de anställda på kvinnojourerna verkar inom det ideella fältet (Markström 2006:81f.; Jonsson 2006). Det gemensamma målet innebär att en relation ett slags samspel uppstår fälten emellan (Jonsson 2006:152). De olika positionerna leder dock till olika rationaliteter och handlingsrepertoarer, vilket i sin tur leder till både förhandlingar och samarbete såväl som konflikter och konkurrens (Jonsson 2006:153; Ineland 2006:100).!10 92

93 Kvinnofridsområdet i stort består alltså idag huvudsakligen av kommunal och ideell verksamhet. För de kommunala aktörerna betonas professionalitet, rutiner, rättssäkerhet och kvalitetssäkring (Markström 2006:79). Det ideella fältets uppdrag är ett annat; att uppvisa särart, mångfald och att arbeta opinionsbildande (Regeringen 2008b). Socialt inriktade ideella organisationer, däribland kvinnojourer som driver skyddade boenden för våldsutsatta, beskrivs ofta som viktiga komplement till det sociala arbetet i offentlig sektor (SOU 2014:49, Regeringen 2008b, Regeringen 2009). Ideella organisationers särart olikhet från offentlig och privat sektor lyfts fram som viktig för att kunna bidra med andra värdemässiga och ideologiska utgångspunkter och för att individen ska ges möjlighet att välja mellan flera olika alternativ. Med valfrihet som ett av nyckelorden, ansåg regeringen Reinfeldt att upphandlingsförfaranden således bör genomföras på ett sätt som möjliggör även för ideella organisationer att lämna anbud och träffa avtal om välfärdstjänster (Regeringen 2009:60f). Samtidigt menar man dock att denna princip endast är relevant för det civila samhällets organisationer när de utför tjänster på uppdrag från det allmänna, inte för deras roll som röstbärare och opinionsbildare (Regeringen 2009:57). I dagsläget är det upp till kommunens politiska ledning att avgöra om socialt inriktade verksamheter ska upphandlas eller inte (SKL 2014). Stat och kommun är alltså ytterst ansvariga för att tillgodose de våldsutsattas behov av stöd och skydd, medan frivilligorganisationernas verksamhet uttrycks vara ett ovärderligt komplement till de offentliga verksamheterna (Regeringen 2007:5). De ideella kvinnojourerna behöver på så sätt för att kunna bli anlitade som utförare av socialtjänst kunna uppvisa professionalitet, rutiner och kvalitetssäkring samtidigt som man för att bli tilldelad verksamhetsbidrag behöver uppvisa särart, mångfald och arbeta opinionsbildande. Att bedriva en praktisk verksamhet på uppdrag av socialtjänst och därmed förväntas kunna följa socialtjänstlagen samtidigt som man förväntas vara en politisk och opinionsbildande rörelse placerar således kvinnojourerna i ett slags spänningsfält däremellan (Eduards 2002:94, Enander et al. 2013:9, Regeringen 2008a, SOU 2006:65). Socialtjänstlagen ramlagskaraktär innebär som tidigare nämnts att arbetet kan organiseras på olika sätt i olika kommuner. Detta gäller även avseende de olika funktioner och arbetsroller som man inom kommunal social verksamhet väljer att prioritera. Både antalet personer som arbetar med våld i nära relation och dess organisatoriska placering inom kommunen kan därför variera kommunerna emellan. Många kommuner har, för att bland annat tillgodose det ansvar man utifrån skärpningen av 5 kap. 11 SoL ålagts, valt att skapa en funktion som har ansvaret för kommunens arbete med våld i nära relation som huvuduppdrag. Flera kommuner som efter regeringsbeslut S2007/1630/ST sökt och beviljats utvecklingsmedel har valt att anställa en kvinnofridssamordnare!11 93

94 eller motsvarande som ansvarar för att organisera och ofta även handlägga ärenden rörande våld i nära relation (IVO 2014:13:10). I drygt två tredjedelar av Stockholms läns kommuner och stadsdelar finns en anställd kvinnofridssamordnare (ibid:12). Inspektionen för vård och omsorg (IVO) fastslår i en rapport från 2014 att de kommuner som lever upp till lagstiftningens krav och som bedriver verksamhet av god kvalitet ofta har särskilt ansvariga personer som arbetar med målgruppen (ibid:7). Även länsstyrelsen i Stockholm poängterar kvinnofridssamordnarnas roll som en viktig framgångsfaktor i arbetet med våldsutsatta. I Länsstyrelsens rapport 2014:13 Kvinnofridssamordnare utredning av en nyckelfunktion intervjuades kvinnofridssamordnare, polis och kvinnojourer om synen på kvinnofridssamordnarfunktionen. Samtliga ser funktionen som avgörande för att samordningen ska fungera och för möjligheten att erbjuda adekvat stöd till våldsutsatta (Länsstyrelsen 2014:13:7). Polis och kvinnojour anser även att kvaliteten på kommunens arbete med våldsutsatta, i synnerhet på klientnivå, är avsevärt bättre i de kommuner som har en kvinnofridssamordnare eller motsvarande 3. (ibid:7; 12) Kvinnofridssamordnaren verkar i ett föränderligt spänningsfält mellan reguljär kommunal socialtjänst och de ideella organisationer som på kommunens uppdrag utför socialtjänst. Att kvinnofridssamordnarna anses som så viktiga tyder på att deras erfarenheter och kunskaper är unika i förhållande till andra positioner inom socialtjänsten. I och med att den som anställts som kvinnofridssamordnare eller motsvarande i kommunen är den som i sitt yrke huvudsakligen fokuserar på de personer som utsatts för våld i nära relation blir de på sätt och vis också den som personifierar kommunens yttersta ansvar för våldsutsatta. Samtidigt är kvinnofridssamordnarnas synpunkter sällan hörda i den pågående debatten kring hur våldsutsatta bör tas om hand. 2.1 Syfte och frågeställningar Socialtjänsten är i egenskap av uppdragsgivare gentemot kvinnojourerna den myndighet som skärpningen av 5 kap. 11 SoL i första hand avser. Jag vill undersöka hur kvinnofridssamordnarna uppfattar de möjliga konsekvenser som skärpningen av 5 kap. 11 SoL inneburit och hur dessa kan förstås i relation till ökade krav på evidens och kunskapsbaserad praktik. Jag vill också undersöka om, och i så fall på vilket sätt, kvinnojourerna anpassar sig till de utökade och möjligen motstridiga krav som ställs på dem. 3 För att underlätta läsning, men även för att ytterligare anonymisera de personer jag intervjuat, kommer jag hädanefter att benämna dem under samlingsbegreppet kvinnofridssamordnare, oavsett vilken titel de rent faktiskt har. 94!12

95 Kan kvinnofridssamordnarna identifiera några konsekvenser för kvinnojourerna utifrån kommunernas utökade ansvar för våldsutsatta och i så fall vilka? Hur kan man ur ett organisatoriskt perspektiv förstå kvinnojourernas eventuella strategier för att anpassa sig till nya krav på verksamheten? Mina frågeställningar utgår från de personer som arbetar som kvinnofridssamordnare eller motsvarande i svenska kommuner. En del av de personer jag intervjuat handlägger ärenden, medan någon har projektledning och utveckling som huvudsakligt ansvar. Gemensamt för samtliga informanter är dock att de är den (eller en av flera) i kommunen som har huvudsakligt ansvar för arbetet mot våld i nära relation. 2.2 Begreppsförklaringar Ideella organisationer: Den ideella sfären består av olika typer av organisationer med en gemensam nämnare i ett ideellt engagemang, ofta i form av föreningsdriven verksamhet, där idén om frivilligarbete och föreningsdemokrati utgör viktiga utgångspunkter. Arbete i ideella organisationer utförs på frivillig grund, ofta oavlönat eller mot ett symboliskt arvode (Kunosson 2014:269). Andra begrepp kan vara ideell verksamhet, frivilligorganisationer, idéburna organisationer (ibid). Kvinnofridssamordnare: Den person i kommunen som i huvudsak arbetar med frågor som rör våld i nära relation. Titelns namn varierar mellan olika kommuner, t ex familjefridssamordnare och samordnare mot våld i nära relationer. Jag har valt samlingsnamnet kvinnofridssamordnare då det inbegriper ett könsmaktsperspektiv på våld i nära relation. Kvinnojour: De flesta kvinnojourerna i Sverige idag är ideella organisationer. Många kvinnojourer driver skyddade boenden där våldsutsatta personer erbjuds stöd och skydd, medan andra enbart ägnar sig åt opinionsbildande arbete. För en närmre genomgång av kvinnojourernas bakgrund, se stycke 3.1 Den svenska kvinnojoursrörelsens uppkomst. Ramlag: Med en ramlag menas att detaljregleringar undviks, och att verksamheten styrs av delmål och mål som anges i lagen. På så sätt skapas ett tolkningsutrymme för hur kommuner väljer att tillämpa lagstiftningen. I och med de öppna och vaga formuleringarna som ofta återfinns i Socialtjänstlagens lagtexter ges förarbeten, socialstyrelsens publikationer och domstolars bedömningar ofta stor tyngd (SOU 2005:34:83).!13 95

96 Profession: Ett yrke med ett avgränsat kompetensområde som baserar sin verksamhet på vetenskaplig forskning och ofta kräver en akademisk utbildning (Brante 2009:15; 26). Professioner inkluderar även vissa yrkesetiska regler i form av mer eller mindre formaliserade normer och värderingar (Nordström 2007:7f; Christoffersen 2007:28; 89). Professionalisering: Samhället har förflyttat sig från industri- och serviceverksamhet till kunskapssamhälle (Nordström 2007:7). När jag skriver om professionalisering av kvinnojourerna åsyftas att jourerna anställer personer med högskoleexamina i form av socionomexamen eller motsvarande. 3. Bakgrund Kvinnofridsområdet har genomgått stora förändringar under en förhållandevis kort tidsperiod. För att förstå komplexiteten som uppstår både inom och mellan fälten är det viktigt att ha en grundläggande förståelse både avseende de politiska processer som påverkar området såväl som en bild av den mängd skrivelser och publikationer som publicerats och som påverkar kvinnofridsområdets aktörer. I avsnittet nedan har jag valt att göra en genomgång av kvinnojoursrörelsens uppkomst och ursprungliga idéer. Därefter beskriver jag den aktuella lagändringen och dess bakgrund, såväl som att redogöra för den överenskommelse mellan regeringen, ideella organisationer och SKL som skrevs år Jag vill genom att göra detta tydliggöra den på många sätt komplicerade position i vilken en ideell verksamhet som förväntas utföra socialtjänst hamnar i. Därefter redovisar jag genom en tabell de övriga dokument som jag bedömt som viktiga avseende lagändringens konsekvenser och som både uttryckligen och på ett mer indirekt sätt bör ha haft påverkan på kommunernas ansvar och det därtill följande arbete kvinnojourerna behöver bedriva avseende stöd och skydd. För en mer noggrann genomgång av de dessa dokument, se Bilaga Den svenska kvinnojoursrörelsens uppkomst Den svenska kvinnojoursrörelsen uppstod i mitten av 1970-talet som en motreaktion mot vad man ansåg vara samhällets bristande ansvar avseende att stötta och skydda kvinnor som utsatts för våld av närstående. Tanken var våldsutsatta kvinnor skulle ges möjlighet till stöd och hjälp av ideellt organiserade kvinnor, utan inblandning från kommun eller myndighet. Alla Kvinnors Hus i Stockholm och Kvinnohuset i Göteborg öppnade år 1978 Sveriges första kvinnojourer i form av telefonjourer. Jourrörelsen växte, och år 1984 startade paraplyorganisationen Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) (Enander 96!14

97 et al. 2013). Våld i hemmet associerades vid riksorganisationens start ofta med individuella förklaringsmodeller såsom alkoholkonsumtion, individuell avvikelse eller sexualitet (Eliasson 1997). Kvinnojoursrörelsen lade stor vikt vid kollektiva erfarenheter, och ville med solidaritet och erfarenhetsutbyte gemensamt formulera frågan kring mäns våld mot kvinnor och vilka förändringar man ansåg behövde göras i samhället (Kunosson 2014:271). Tanken var att sträva mot strukturella lösningar på så sätt förändra samhällets juridiska och byråkratiska system (Enander et al 2013:11) valde 16 jourer att med anledning av en rad meningsskiljaktigheter inom förbundet lämna Roks för att istället bilda ett nytt riksförbund: Sveriges Kvinnojourers Riksförbund (SKR) 4. Idag finns ungefär 200 ideella kvinno- och tjejjourer i Sverige, varav de flesta valt att ansluta sig till någon av de två riksorganisationerna (Hermansson et al 2010:6, Enander et al 2013:9; SKR 2014). Ideologiskt skiljer sig jourerna idag inte avsevärt åt. SKR tillåter dock, till skillnad från Roks, personer med andra könstillhörigheter än kvinnor att arbeta på sina jourer. På en del jourer erbjuds kvinnor än idag hjälp på ideell basis, utan nödvändig kontakt med någon myndighet. De flesta placeringar på skyddade boenden sker dock som insats från socialtjänsten (Socialstyrelsen 2013c). Kvinnojoursrörelsen har alltså gått från att vara verksamheter där ideellt engagerade tagit emot personer i behov av skydd och stöd, till att i stor utsträckning enbart ta emot boende på uppdrag av socialtjänst. Många kvinnojourer driver dock än idag även opinionsbildande arbete. 3.2 SOU 2006:65 och 5 kap. 11 SoL Den 29 juni 2006 överlämnades Statens Offentliga Utredning (SOU) 2006:65 Att ta ansvar för sina insatser socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor. Utredningens syfte var att ytterligare förtydliga kommunernas ansvar och att uppmärksamma kommunerna på skyldigheten att ge kvinnorna den hjälp och det stöd de enligt lagen har rätt till (SOU 2006:65:231). Ett av de resultat som presenteras i utredningen är att socialtjänsten överlag är mycket positivt inställd till kvinnojourerna och dess verksamhet. Den problematik som ändå framkommer är de olika perspektiv man tycker sig ha, samt en brist på kunskap och intresse från båda håll om den andres arbetssätt och kunskaper kring området (ibid:148). Utredarna understryker det ansvar kommunerna redan innan lagändringen haft utifrån 2 kap. 2 SoL (kommunernas yttersta ansvar för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver) och 3 kap. 1 SoL (kommunerna ska ansvara för omsorg och service, upplysningar, 4 SKR gjorde sedermera ett tillägg och heter nu Sveriges Kvinno- och tjejjourers riksförbund. Under uppsats- arbetets gång har SKR förkunnat att de fr o m 15 januari 2015 kommer att heta Unizon. Jag kommer dock i min uppsats att vidare benämna dem som SKR då detta är det nuvarande namnet. 97!15

98 råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till dem som behöver det). Man menade dock att en förändring av lagen skulle tydliggöra att kommunerna inte ska kunna förhandla bort sitt ansvar för våldsutsatta till förmån för andra frågor. I utredningen fastställs även vikten av att de kvinnor och barn man hänvisar till en ideell kvinnojour följs upp (ibid:234) Lagändringen Med syfte att kvalitetsutveckla och förbättra socialtjänstens stöd och mot bakgrund av SOU 2006:65 föreslogs i proposition 2006/07:38 Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor ett förslag till ändring av 5 kap. 11 SoL (Regeringen 2006:1). Lagen löd år 2006 som följer: Socialnämnden bör verka för att den som utsatts för brott och dennes anhöriga får stöd och hjälp. Socialnämnden bör härvid särskild beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. (min kursivering). Efter ändringen som skedde med anledning av SOU 2006:65 valde man alltså att skärpa ordalydelsen genom att socialnämnden särskilt ska beakta att våldsutsatta kan vara i behov och hjälp att förändra sin situation, istället för tidigare formulering att socialnämnden bör verka för att dessa får stöd och hjälp. För närvarande lyder 5 kap. 11 som följer ( ): Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden ansvarar för att ett barn, som utsatts för brott, och dennes närstående får det stöd och den hjälp som de behöver. Socialnämnden ska också särskilt beakta att ett barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott och ansvara för att barnet får det stöd och den hjälp som barnet behöver. Lag (2012:776) (min kursivering). 3.3 Överenskommelse mellan regeringen, idéburna organisationer och SKL Parallellt med ovanstående skrevs under 2008 en överenskommelse mellan den dåvarande borgerliga regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och idéburna organisationer inom det sociala området (hädanefter Överenskommelsen). Syftet med Överenskommelsen var att!16 98

99 utveckla relationerna och tydliggöra rollerna parterna emellan, med målet att stärka och tydliggöra de idéburna organisationernas självständiga roll och särart som röstbärare och opinionsbildare, med hänvisning till att man ansåg detta som en viktig demokratisk utgångspunkt (Regeringen 2008a). Överenskommelsen består i att de tre parterna beskriver sina olika respektive gemensamma utgångspunkter för ett väl fungerande samarbete, där de idéburna organisationernas viktiga ställning i samhället lyfts fram. Bland annat behandlas förutsättningarna för att de idéburna organisationer ska ges möjlighet att utvecklas som utförare av olika former av service och tjänster till allmänheten (Regeringen 2008b:5). Idéburna organisationer beskrivs som en omistlig del av den svenska demokratin [...] (då) möjligheten att bilda och driva dessa verksamheter utgår från de grundläggande fri- och rättigheter som anges i regeringsformen [ ] (ibid:13). Den idéburna sektorn anses bidra till mångfald och valfrihet, och offentlig finansiering av tjänster som produceras av andra aktörer förklaras i Överenskommelsen som en resurs för att utveckla välfärden (ibid:9; 14). Ideella organisationers möjlighet att konkurrera på likvärdiga villkor med andra aktörer verksamma på området lyfts fram, då man menar att [...] samhället vill ta tillvara den kraft som finns inom de idéburna organisationerna. Förutsättningar för många olika aktörer bör skapas och dessa organisationers roll som röstbärare och opinionsbildare bör uppmuntras. (ibid:5; 13). Hög kvalitet och tillgänglighet hör till kraven som i Överenskommelsen ställs på de idéburna organisationerna. Uppföljning och utvärdering ska bidra till att synliggöra, utveckla och jämföra de idéburna verksamheternas kvalitet i förhållande till andra aktörer när de arbetar på uppdrag av offentlig sektor och när den idéburna organisationen utför tillståndspliktig verksamhet eller verksamhet på uppdrag av det offentliga, ska organisationen följa de krav på kvalitet som anges i lagstiftning och som ställs av beställaren. (Regeringen 2008b:15). Både Roks och SKR bjöds in att delta i den så kallade dialoggruppen, det vill säga de organisationer som bjudits in att delta i att utforma överenskommelsen. Ingen av organisationerna deltog, men de organisationer som inte valt att underteckna överenskommelsen omfattas fortfarande av de åtaganden och åtgärder som gjorts från regeringens sida (Regeringen 2008b:12). Även i andra offentliga dokument har det uttryckts en övertygelse om att det sociala arbete som utförs i så kallade nonprofit-organisationer ska kunna bidra till en ökad mångfald, och ett självständigt alternativ till det sociala arbete som utförs i offentlig sektor (bl a SOU 2007:37, Regeringen 2009:51). Medborgares frivilliga engagemang ses på så sätt som en positiv och nödvändig motvikt till statens maktutövning.!17 99

100 3.4 Sammanfattning Utöver ovanstående dokument har en mängd olika skrivelser och rapporter som påverkat kvinnofridsområdet utkommit. För att tydliggöra dessa har jag sammanställt en tabell över de olika dokument jag ovan nämnt. Syftet att redogöra för dessa dokument är att visa på den stora mängd direktiv som verksamma inom kvinnofridsområdet behöver förhålla sig till. Tabell 1 DOKUMENT SYFTE RESULTAT SOU 2006:65 Skr. 2007/08:39 SOSFS 2009:22 - förtydliga kommunernas ansvar för våldsutsatta - uppmärksamma kommunerna på skyldigheten att ge våldsutsatta kvinnor den hjälp och det stöd de har laglig rätt till - presentera regeringens arbete för att bekämpa våld mot kvinnor - beskriva hur arbetet ska bedrivas under mandatperioden - rekommendera socialnämnden hur insatserna bör utformas utifrån bästa tillgängliga kunskap - kartlägga omfattning av förekomst av våld i kommunen - förslag till skärpning av 5 kap 11 Socialtjänstlagen (trädde i kraft år 2007) - 56 punkter med syfte att leda till en "varaktigt höjd ambitionsnivå i kampen mot våldet" - allmänna råd avseende hur socialnämnden bör utforma sina insatser till våldsutsatta - de yrkesverksamma inom området bör ha teoretiska kunskaper om detsamma Brå:s uppföljning 2010 Socialstyrelsens handbok Våld en handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld - att följa upp Handlingsplanen (Skr. 2007/08:39) och dess resultat - att tydliggöra och de allmänna råd som kom ut 2009 (SOSFS 2009:22) - de huvudsakliga insatserna som gjorts utifrån handlingsplanen har varit utbildning, verksamhetsutveckling, kunskapsutveckling och lagstiftning. - resultaten av de konkreta förebyggande och stödjande insatserna bedöms som osäkra - vägledning till socialtjänsten inom området - försök till kvalitetsutveckling och förbättring av socialtjänstens stöd till våldsutsatta!18 100

101 DOKUMENT SYFTE RESULTAT Länsstyrelsens rapport Att förstärka och kvalitetsutveckla stödet till våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat våld och våldsutövare en uppföljning av 2011 års utvecklingsmedel - att sammanfatta hur 2011 års utvecklingsmedel använts, vilka insatser som genomförts och vilka målgrupper som fått del av insatserna av landets 290 kommuner sökte och beviljades (ensamma eller tillsammans med annan kommun) utvecklingsmedel under 2011, främst utbildningsinsatser - kommunerna blivit bättre på att dokumentera och utvärdera sina projekt - allt fler kommuner kartlägger eller inventerar behoven inom området våld i nära relationer Överenskommelsen mellan Regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och SKL 2008 SOSFS 2014:4 IVO:s tillsynsrapport utveckla relationerna och tydliggöra rollerna parterna emellan, med målet att stärka och tydliggöra de idéburna organisationernas självständiga roll och särart som röstbärare och opinionsbildare - att ytterligare skärpa kommunernas ansvar, samt för första gången även föreskrifter och allmänna råd för sjuk- och tandvårdspersonal avseende våld i nära relation - nationell tillsyn av kommuner, landsting och sjukvårdsregioner samt kvinnojourer under 2012 och ett antal gemensamma såväl som specifika principer, åtaganden och konkreta åtgärder med målet att uppfylla syftet - socialnämnden ska fastställa mål för arbetet med våldsutsatta - om socialnämnden överlämnat genomförandet ska nämnden fastställa hur kontroll och uppföljning ska göras - personer som handlägger ärenden bör ha socionomexamen - socialnämnden ska erbjuda insatser med utgångspunkt i den enskildes behov såväl som att kunna erbjuda skyddat boende - fortfarande stora skillnader i hur arbetet bedrivs - kommunerna måste bli bättre på att ta sitt ansvar - stora skillnader mellan kommunerna avseende kompetens och kvalitet - i kommuner med särskild verksamhet eller ansvariga person lever man i större utsträckning upp till kraven!19 101

102 DOKUMENT SYFTE RESULTAT SOU 2014:49 - ökad effektivitet, samverkan och samsyn - diskutera förebyggande insatser - överväga hur kvinnojourers verksamhet kan förstärkas - vid behov lämna förslag till hur arbetet mot våld i nära relationer kan förbättras och samverkan utvecklas på nationell, regional och lokal nivå - förslag på operativ arbetsgrupp mot våld i nära relationer inom kommunen - förslag på tillägg i 5 kap. 11 SoL avseende kommunernas ansvar för skyddat boende - förslag på krav på tillstånd för att driva skyddat boende genom tillägg i form av ett femte stycke i 7 kap. 1 SoL 3.5 Relevans för socialt arbete Arbetet med kvinnofridsfrågor och dess organisering är som ovan påvisats under utveckling. I och med kommunernas utökade ansvar för våldsutsatta kvinnor är det troligt att man som anställd inom socialtjänst i allt större mån kommer att komma i kontakt med personer som utsatts för våld i nära relation och/eller placeras på kvinnojour till följd av våld från närstående. Många jourer söker även specifikt efter personer med socionomexamen eller motsvarande när de ska rekrytera personer till sin verksamhet, och i de senaste föreskrifterna för om våld i nära relation (SOSFS 2014:4) fastslås att de personer som handlägger ärenden där det förekommer våld i nära relation bör ha en socionomexamen. 4. Tidigare forskning Då jag i min uppsats utgår från en svensk kontext har jag valt att även göra så i relation till tidigare forskning. Detta för att historiska, politiska och kulturella aspekter kan medföra skillnader och därmed ej helt överförbara resultat från internationella studier. 4.1 Ideell kontra offentlig verksamhet inom kvinnofridsområdet I en studie från 2001 har Carin Holmberg och Carina Bender undersökt hur stödet och hjälpen ser ut i kommuner utan kvinnojourer (Bender & Holmberg 2001). Enligt studien hade 103 av 127 kommuner år 2001 inte avsatt någon form av ökade resurser till kvinnofridsområdet trots att det av riksdag och regering definierats som ett prioriterat område (ibid:36). Vid studien fanns ingen nationell handlingsplan för våld i nära relation (denna kom sedermera år 2007, se 2007: Handlingsplanen i Bilaga 1). Detta ansvar vilade istället på kommunerna. Av de 127 kommuner som deltog i!20 102

103 studien hade 18 vid tillfället påbörjat ett lokalt handlingsprogram (ibid.). I sin avslutande diskussion menar Bender & Holmberg att det ökade ansvaret som enligt dåvarande SoL 8a tilldelats socialtjänsten inte verkar ha inneburit någon omprioritering av resurser och inte heller att kontakter skapats och kunskap tagits fram om vilka andra aktörer som kan ge stöd och skydd i kommunen (ibid: 58). Bender & Holmberg menar också att socialtjänsten verkar relativt ovetande eller ointresserade av sitt ansvar, och att få kommuner kan erbjuda våldsutsatta skyddade boenden. Istället menar artikelförfattarna att även kommuner utan en egen kvinnojour är beroende av kvinnojouren i grannkommunen (ibid:59). Carin Holmberg har även tillsammans med Viveka Enander och Anne-Li Lindgren författat boken Att följa med samtiden kvinnojoursrörelse i förändring (2013) om riksorganisationen SKR:s uppkomst och sedermera anpassning till de kringgärdande samhällsförändringarna. Boken fokuserar endast på den specifika riksorganisationen och dess anpassning för att bland annat leva upp till de ökade krav på kvinnojoursrörelsen som ställs utifrån skärpningen av 5 kap. 11 SoL. Här beskrivs bland annat social dokumentation som en av de viktigaste konsekvenserna av förändringarna, vilket författarna menar i sin tur medför en förändrad rollfördelning mellan kommuner och kvinnojourerna såväl som en ändrad finansiering av jourverksamheten (Enander et al. 2013). För att undersöka detta har man valt att bland annat intervjua aktiva jourkvinnor på några av SKR:s jourer såväl som SKR:s dåvarande förbundssekreterare (numera generalsekreterare) Olga Persson och dåvarande ordförande Carina Ohlsson. Här diskuteras framtiden för de ideella jourerna, där de olika rösterna bland annat menar att det finns tendenser att de ideella verksamheterna absorberas i kommunal verksamhet samt att de professionella på jourerna närmar sig socialtjänst, vilket kan leda till att man utvecklar ett professionellt förhållningssätt till sina klienter (ibid:170) och att jourerna då frångår sina ursprungliga värderingar. Även SKR:s politiska påverkan lyfts i förhållande till ovan nämnda nationella handlingsplan. Författarna menar att denna handlingsplan påverkat organisationens område på ett tydligt sätt, där SKR genomgående ställt sig mer eller mindre positiv till de förändringar som föreslås. Bland annat har exempelvis SKR till skillnad från Roks valt att gå med på den tidigare borgerliga regeringens beslut att undvika att uttryckligen använda sig av könsmaktsbegreppet, vilket författarna menar sätter fokus på individuella förklaringsmodeller istället för strukturella dito (ibid:256). SKR:s konsensussträvan lyfts också som ett sätt att tillvarata de politiska påverkansmöjligheter som erbjuds, vilket författarna lyfter som problematiskt utifrån att kunna formulera och genomföra ny policy inom våldsområdet (ibid:261f). Författarnas förhoppning är att de två riksorganisationerna i framtiden ska utveckla ett tydligare samarbete för att gemensamt kun-!21 103

104 na hävda sin autonomi och våldsutsatta kvinnors rättigheter gentemot en allt mer krävande stat (ibid:263). 4.2 Socialt arbete i ideell sektor Det finns mängder av internationella såväl som svenska studier av den ideella sektorn och hur de förhåller sig till andra samhällsfunktioner. Från avdelningen för forskning om det civila samhället vid Ersta Sköndal har en rad studier kring ideella organisationers sociala arbete utkommit. Ulf Hammare har i sin avhandling från 2013 belyst de två parallella processerna i socialt arbete, där ett tydligare fokus på kvalitet och evidens kan urskiljas, samtidigt som de ideella organisationernas mångfald lyfts fram som viktiga ur ett demokratiskt perspektiv. Avhandlingen fokuserar på hur socialarbetares uppfattningar skiljer sig mellan de olika sektorerna, och på vilket sätt anställda i den ideella sektorn kan sägas uppfylla de förväntningar om mångfald som finns på dem. Jämförelser har tidigare gjorts mellan anställda i privat, ideell och offentlig sektors uppfattning av det egna arbetet, dock utan fokus på evidens och kunskap (Hammare 2013:5). Hammare menar att det saknas ett jämförande perspektiv, där verksamheter i ideell sektor jämförs med motsvarade organisationer i offentlig och privat verksamhet. Enligt Hammare har konkurrensen har lett till en tydligare granskning och utvärdering av verksamheterna, för att säkerställa god kvalitet såväl som att möjliggöra jämförelse mellan olika aktörer (Hammare 2013:32f, Regeringen 2009:57). Hultén & Wijkström som är verksamma vid Handelshögskolan i Stockholm har under flera år studerat ideella organisationers roll och betydelse ur en svensk kontext. År 2006 identifierade de begreppet särart i relation till så kallade nonprofit-organisationer. Denna särart syftar till att definiera organisationernas mervärde samhällsnytta med fokus på vad som skiljer ideella organisationer ifrån andra typer av aktörer (Hultén & Wijkström 2006). 4.3 Mäns våld mot kvinnor Mäns våld mot kvinnor är enligt Världshälsoorganisationen (WHO) ett utbrett folkhälsoproblem som ger stora konsekvenser på ett globalt och nationellt plan, såväl som på ett personligt plan för de som utsatts. Det finns även mängder av forskning som berör hur våld i nära relationer påverkar den utsatta såväl som hemmavarande barn på en rad olika sätt. I Sverige är Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet det kunskaps- och resurscentrum som på regeringens uppdrag främst arbetar med att höja kunskapen om mäns våld mot kvinnor såväl som metodutveckling, forskning och utbildning (NCK 2015). NCK driver även en kunskapsbank där forskning och evidensbaserad kunskap presenteras. Forskningen på NCK fokuserar främst på bemötande av personer 104!22

105 som utsatts för olika typer av våld samt en del kunskaps- och forskningsöversikter av olika typer av vålds förekomst och dess koppling till hälsa. I boken Våldsutsatta kvinnor samhällets ansvar (2014) har ett antal sakkunniga, varav flera verksamma vid NCK, författat kapitel angående olika aspekter av våldsutsatta kvinnors verklighet. I boken beskrivs myndigheternas ansvar, arbetet för de ideella organisationerna samt mäns våld mot kvinnor ur ett globalt såväl som svenskt perspektiv. Boken är tänkt att användas både som ett stöd för personal som i sitt yrke möter våldsutsatta såväl som studenter som studerar till denna typ av yrken (Heimer et al. 2014:13). Forskning kring våldsutsatthet i relation till kommunal socialtjänst handlar idag huvudsakligen om vilken typ av bemötande de utsatta får. I och med den snabba förändringstakten finns det i dagsläget inte mycket aktuell forskning kring konsekvenser av organisationsförändringarna av varken socialtjänstens eller de ideella kvinnojourernas arbete utifrån de för närvarande rådande förutsättningarna och kraven. Den huvudsakliga kunskapen om detta återfinns istället i de många publikationer och rapporter som utkommit från exempelvis Socialstyrelsen, Länsstyrelserna och IVO. Forskningen tenderar alltså att fokusera på antingen socialtjänst eller ideella kvinnojourerna, och inte mycket på hur arbetet är organiserat dem emellan och den problematik som kan uppstå i och med de ökade kraven på de båda. 5. Teori För att förstå ovan beskrivna process i relation till kvinnofridsområdet kommer jag att använda mig av nyinstitutionella teorier och begrepp. Jag kommer att närma mig forskningsområdet med en socialkonstruktivistisk ansats, vilket innebär att min utgångspunkt är att organisationer är öppna system som påverkar och påverkas av samhället omkring dem (Czarniawska-Joerges 1993; Jonsson 2006). 5.1 Nyinstitutionalism Nyinstitutionell teori fokuserar de institutionella aspekterna och omgivningens påverkan på organisationer (Blom & Grape 2006:12). Jag kommer att använda mig av den sociologiskt inriktade nyinstitutionalismen, där förhållande mellan omgivning och organisation såväl som kulturella aspekter diskuteras i relation till hur organisationer utvecklas (Johansson 2002:17; 21). Begreppet institutioner används i sammanhanget i allmänna ordalag som en organiserad struktur eller procedur baserad på mer eller mindre medvetna allmänt accepterade regler (Johansson 2002:17f; Markström 2006:77).!23 105

106 Meyer & Rowans artikel Institutionalized Organizations: Formal Structure as Myth and Ceremony (1977) brukar betraktas som startskottet för nyinstitutionalismen (Johansson 2006:19). Inom nyinstitutionalismen, till skillnad från tidigare organisationsteorier, betraktas organisationer som öppna system och betonar organisering snarare än organisation process snarare än struktur (Markström 2006:77). Nyinstitutionalismen uppmärksammar hur existerande institutioner omstrukturerar sig och reagerar på nya utmaningar (Blomberg 2008:222, Blom & Grape 2006:12). Teorin tonar ned intressekonflikter inom och mellan organisationer, för att istället betona att organisationer vinner legitimitet och stabilitet genom att utstråla rationalitet och struktur (Johansson 2002:24). Detta skapar institutionaliserade förväntningar av hur organisationer inom ett visst fält bör utformas. För att organisationen ska kunna fortsätta med sitt dagliga arbete på det sätt man vill men samtidigt kunna utstråla legitimitet till omgivningen kopplas ibland organisationers formella och faktiska utformning isär. Dessa fenomen beskrivs inom nyinstitutionell med tre huvudsakliga begrepp: isomorfism, rationaliserade myter och lösa kopplingar. Jag kommer nedan att beskriva dessa begrepp, med ett fokus på hur de tar sig uttryck för så kallade människobehandlande organisationer Isomorfism Strukturell överenskommelse med omgivningens krav, det vill säga att anpassa sig till de institutionella förväntningar som uppstår utifrån strävan mot att efterlikna omgivningens starkaste aktörer, benämns inom nyinstitutionalismen som isomorfism (ibid; Ponnert 2013:43; DiMaggio & Powell 1983:145; Markström 2006:80). För människobehandlande organisationer finns det ofta motstridiga krav och förväntningar från omgivningen, vilket skapar ett särskilt behov av att vinna dess godkännande för tillåtas utföra sitt arbete. Skicklighet att anpassa sig till de omgärdande institutionella reglerna, till exempel genom att undvika eller tona ned konflikter, ökar organisationens resurser och därmed dess chanser att överleva (Johansson 2006:20; Markström 2006:77). Känslighet för omgivningen blir således en viktig förutsättning för organisationers överlevnad och utveckling, vilket öppnar för ett strategiskt handlande inom organisationen (Markström 2006:82f; Meyer & Rowan 1977:349). DiMaggio & Powell (1983) har identifierat tre olika sorters isomorfism. Tvingande isomorfism innebär att de starkare parterna påverkar de svagare till anpassning. Lagstiftning och politiska beslut är exempel på faktorer som kan få organisationer att agera mer likartat (Blom 2006:182). Mimetisk isomorfism kommer inifrån organisationen själv, och innebär att de organisationer som anses som framgångsrika imiteras av andra. Normativ isomorfism relateras till organisationernas!24 106

107 professionalisering, vilket innebär att personer med liknande utbildning tenderar att likrikta de organisationer inom vilka de verkar. (ibid; Johansson 2006:21). Jag återkommer i avsnitt 8.2 Analys till dessa tre dimensioner av isomorfism. Teorier med utgångspunkt i isomorfism har kritiserats för att ge en alltför passiv bild av organisationer och deras förmåga till självständighet. Zucker (1991, i Hammare 2003:65) menar att ett fokus på organisationens handlande på mikronivå kan ge en bild av det motsatta tryck den enskilda organisationen genom sina handlingar kan utöva mot sin omgivning. Hasenfeld menar att framförallt människobehandlande organisationer har ett stort handlingsutrymme att förändra ett normativt system och att ett aktivt förhållningssätt till sin institutionella omgivning också är ett sätt att vinna legitimitet (1992, i Hammare 2003:66). Den svenska nyinstitutionalismen betonar också att institutionaliseringsprocesser parallellt kan leda till både likformning och variation, såväl som stabilitet och förändring (Johansson 2006:37) Rationaliserade myter Meyer & Rowan (1977) förklarar institutionalisering som en social process genom vilken individer skapar sig en gemensam definition av den sociala verkligheten. Denna gemensamma verklighetsuppfattning för med sig att det i sociala sammanhang skapas en uppsättning (formella eller informella) regler för hur man bör uppträda. Då dessa regler får effekter på organisationers struktur uppstår även en gemensam uppfattning om att en del lösningar och aktiviteter förutsätts att bäst genomföras enligt en särskilt procedur inom den specifika organisatoriska strukturen trots att de inte alltid är de entydigt mest effektiva. Detta kan benämnas som att organisationer anpassar sig till rationaliserade myter (Blom 2006:181; Meyer & Rowan 1977). För socialt inriktad verksamhet är det den kringliggande diskursen som styr kraven på verksamheten (Lilja & Larsson 2005:326). Myter som underlättar skapandet av formella organisationer är effektiva på att utstråla legitimitet till sin omgivning (Meyer & Rowan 1977:345) Lösa kopplingar Organisationer påverkas av det omgärdande samhällets uppfattningar, åsikter och lagstiftning, vilket skapar institutionella regler till vilka organisationerna behöver anpassa sig (Meyer & Rowan 1977:343). Då de institutionella reglerna inte alltid är förenliga med kraven på att genomföra en given arbetsuppgift så effektivt som möjligt, behöver en distinktion göras mellan en organisations formella struktur och dess dagliga aktiviteter (Meyer & Rowan 1977:341; Johansson 2002:33).!25 107

108 Trots den stora påverkan omgivningen har på organisationen, så har alltså organisationen också möjlighet till egna strategiska överväganden, dels genom sin möjlighet att välja mellan de olika institutionella krav som omger dem, men också genom att koppla isär den formella strukturen från den praktiska verksamheten (Blom & Grape 2006:20). Detta kallas inom nyinstitutionell teori att organisationer skapar lösa kopplingar (eller särkopplingar). Att särkoppla strukturerna är ett sätt att slippa ändra sina grundläggande värderingar eller arbetssätt samtidigt som man kan upprätthålla sin legitimitet och tillskansa sig resurser (Markström 2006:83). På så sätt kan man vidmakthålla en legitimerande struktur medan det dagliga arbetet kan utföras enligt mer praktiska överväganden (Blom & Grape 2006:20). Organisationer inom ett fält tenderar att likna varandra i formell struktur, men kan alltså uppvisa stora skillnader i det faktiska handlandet (Meyer & Rowan 1997:357). Professionalisering är ett exempel på företeelser organisationer kan ta till för att skapa sig en bild av legitimitet både inom och utanför organisationen. Att på så sätt upprätthålla en bild av att organisationen är välstrukturerad och att rollfördelningen i organisationen är rimlig kan en organisation fortlöpa med löst kopplat dagligt arbete (ibid:358) Nyinstitutionell teori i förhållande till evidens Nyinstitutionell teori kan även användas för att förklara den förändring av en i huvudsak erfarenhetsorienterad till en mer evidensorienterad kunskapskultur som skett i västvärlden. När kunskapskulturen evidensorienteras fordras även en kunskapsproduktion om relationen mellan olika välfärdsinsatser och deras resultat (Jonsson 2006:147). Inom nyinstitutionalismen talar man om standardisering som legitimitetsprocess. Att knyta an till vetenskap är ett av de vanligaste sätten att erhålla legitimitet (Jacobsson 1998 i Johansson 2006:34). När organisationerna särkopplar utifrån ställda krav på det dagliga arbetet kan även tydliga instruktioner och standardiseringar ta sig uttryck på många olika sätt när de ska implementeras i de enskilda organisationerna. 6. Metod 6.1 Val av metod Kvalitativ metod används vanligen då personers subjektiva upplevelser eller ståndpunkter ämnar beskrivas, medan kvantitativ metod oftast används i positivistisk forskning där målet är att beskriva en objektiv verklighet (Larsson 2005:92; Bryman 2008:150; 413). Min uppsats syftar till att undersöka de yrkesverksammas uppfattningar om ett skeende. Då mina frågeställningar tydligt utgår ifrån kvinnofridssamordnarnas uppfattningar har jag därför valt att använda mig av kvalitativ metod. Må-!26 108

109 let med studien är inte att reducera de intervjuade individernas utsagor utifrån enstaka variabler utan istället att, genom att fokusera på en del valda teman, analysera hur dessa ur ett helhetsperspektiv kan hänga samman (Larsson 2005:92; Olsson & Sörensen 2011:100). Ett fenomenologiskt förhållningssätt i kvalitativa studier innebär att forskaren intresserar sig för att förstå sociala fenomen utifrån aktörernas egna perspektiv och beskriva världen som den upplevs av dem enligt antagandet att den relevanta verkligheten är vad människor uppfattar att den är (Kvale & Brinkmann 2014:44). Eftersom det är intervjupersonens uppfattning som betonas bör även forskarens personliga inblandning och förkunskaper tonas ned (Larsson 2005:93). Jag har i mitt förhållningssätt inspireras av fenomenologin i den mening att jag vill undersöka kvinnofridssamordnarnas perspektiv och uppfattningar om de pågående processerna. I avseende objektivitet har jag även låtit mig inspireras av hermeneutikens resonemang kring reflexiv objektivitet; jag strävar efter att i så liten mån som möjligt låta mina egna förutfattade meningar eller åsikter om ämnet påverka analys och resultat men tror samtidigt att det är svårfrånkomligt för forskaren att tolka världen och uppfatta sin omgivning helt fristående från utifrån den egna förförståelsen (Kvale & Brinkmann 2014:292). Det är på så sätt min tolkning av informanternas utsagor som utgör mitt resultat och min analys Urvalsprocess Mitt målurval utgörs av alla de personer i Sverige som arbetar som kvinnofridssamordnare eller motsvarande. Av praktiska skäl har detta inte varit genomförbart inom ramen för min studie. Rampopulationen, den konkreta grupp som är möjlig att tillfråga, har således utgjorts av de kvinnofridssamordnare som arbetar i någon av de kommuner som är geografiskt närliggande någon av mina egna bostadsorter. Jag har, genom att välja ut personer som är direkt relevanta utifrån mina val av forskningsfrågor, gjort ett så kallat målinriktat urval (Bryman 2011:350; 434f.) Kvinnofridssamordnarna har främst kontaktats genom att jag e-postat till socialtjänsten i tio kommuner med geografisk närhet till mina bostadsorter. En förfrågan skickades till kommunens eller stadsdelens gemensamma funktionsbrevlåda där jag bett att bli hänvisad till den eller de personer som arbetar med frågor rörande våld i nära relationer inom socialtjänsten. Därefter skickades själva intervjuförfrågan till den person jag blivit hänvisad. Gensvaret var inte stort, och utöver de tre kvinnofridssamordnare jag fått kontakt med på detta sätt har jag i två fall har jag haft ytliga personliga kontakter med kvinnofridssamordnare inom kommunal socialtjänst, som jag bett att få intervjua. Fem genomförda intervjuer kan inte sägas vara tillräckligt för att generalisera utifrån hela po-!27 109

110 pulationen av kvinnofridssamordnare. På så vis har mitt urval i visst avseende utgjorts av ett bekvämlighetsurval, vilket innebär att respondenterna utgörs av de som är tillgängliga för personen som genomför studien (Bryman 2008:194). Urvalet av de kommuner jag valt att kontakta skedde således genom geografisk närhet men även genom ett försök till att utifrån förutsättningarna skapa en så stor spridning som möjligt av kommunstorlek sett till befolkning. Geografiskt är kommunerna koncentrerade till två av landets 21 län. Studien kunde möjligen vunnit på en population med en större variation av spridning både geografiskt och befolkningsmässigt. De kommuner jag valt har ett befolkningsantal på drygt som minst och drygt som störst. Fler respondenter hade även varit ett sätt att ge en bredare bild av kvinnofridssamordnarnas uppfattningar om ämnet. Viktigt att påpeka är dock att då ingen absolut sanning eftersträvas innebär inte nödvändigtvis fler intervjuer ett mer korrekt resultat (Kvale & Brinkmann 2014:238) (Se Databearbetning och analysmetod för ytterligare resonemang) Tillvägagångssätt De intervjuer jag genomfört har varit av både strukturerad och semistrukturerad karaktär. Då jag intervjuat flera personer har viss struktur krävts för att de olika intervjuerna ska kunna jämföras med varandra. Samtliga intervjuer inleddes därför med en kort strukturerad intervju i form av ett frågeformulär, för att på ett enkelt sätt kunna samla in konkret information. Vid strukturerade intervjuer utgår forskaren ifrån ett i förväg fastställt frågeschema där intervjuaren bestämt vilka specifika frågor som ska ställas och i vilken ordning (Bryman 2008:203). Frågorna berörde informantens titel och huruvida kommunen driver ett eget skyddat boende eller inte, samt om det finns en ideell kvinnojour i kommunen (se Bilaga 2). Då jag själv var på plats vid genomförandet av den strukturerade intervjun fanns det möjlighet att diskutera eventuella oklarheter och att ställa uppföljningsfrågor till informanten. Jag väljer därför att benämna detta som en skriftlig strukturerad intervju snarare än en enkät, då dessa vanligen fylls i av informanten på egen hand (Bryman 2011:228). Syftet med den strukturerade intervjun var alltså att få direkt information och att vid analysförfarandet på ett överskådligt sätt kunna jämföra mina insamlade data (Bryman 2011:203). Detta också för att vid analys lättare kunna överblicka om svaren på dessa frågor skulle kunna påverka informantens uppfattningar. Därefter följde en kvalitativ muntlig semistrukturerad intervju, där informantens uppfattningar och resonemang om det valda forskningsämnet fokuserades. Det semistrukturerade fråge-!28 110

111 schemat har utformats utifrån de förhållandevis specifika teman jag velat beröra och har även varit detsamma för samtliga intervjuer (ibid:415f). Intervjuerna inleddes med en kort redogörelse för mitt uppsatsämne, där jag sammanfattade syftet med min undersökning. För att fånga intervjupersonen omedelbara associationer och de teman min informant uppfattar som viktiga i relation till min inledande beskrivning av mitt syfte valde jag att därefter ställa några frågor av mer öppen karaktär (ibid:415). Intervjupersonen gavs under intervjun ett relativt stort utrymme att inledningsvis fokusera de dimensioner av frågorna som hon fann viktiga. Jag såg även till att vara väl förtrogen med mina egna frågor, för att kunna passa in de olika frågorna i intervjun på ett naturligt sätt. På så sätt har frågornas ordningsföljd varierat något mellan de olika intervjuerna (Bryman 2011:206). Relevanta följdfrågor ställdes utifrån informantens svar, för att ytterligare fånga informantens resonemang och att få en mer ingående bild av hennes uppfattning. För att tillvarata informantens formuleringar och uttryckssätt har jag efter informantens godkännande spelat in samtliga intervjuer. Jag valde att genomföra inspelningen av intervjun med hjälp av röstmemo -funktionen på min telefon. Att spela in digitalt minimerar risken för att band tar slut mitt i en intervju, och underlättar transkribering genom att direkt kunna överföra ljudfilen från telefonen till datorn där transkriberingen sedan skulle ske. Att använda sig av telefon istället för bandspelare och extern mikrofon minimerar även tiden det tar att rigga upp inspelningsapparaturen. Ett mer diskret inspelningssätt gör även informanten mindre obekväm inför känslan av att bli inspelad (Bryman 2008:428f). Även samtalet under den inledande strukturerade intervjun spelades in för att fånga upp eventuella frågor och oklarheter som tagits upp under konversationen kring denna. Inspelningen stängdes av i ett så sent skede som möjligt för att inte riskera att missa någonting informanten fortsatt att tala om efter att intervjun avrundats (ibid:431f.). En del svårigheter kan uppkomma vid transkribering av en talad intervju; bland annat att återge det levande samtalet i utskriften och intervjuns sammanhang (Kvale & Brinkmann 2014:218). Efter genomförd intervju valde jag därför att så omgående som möjligt för att ha kvar närheten till materialet, och minnas till exempel informantens kroppsspråk och förstärkande handrörelser transkribera intervjun. För att kunna utgå från informantens eget sätt att uttrycka sig och på så sätt minimera förekomsten av egen tolkning av materialet valde jag att vid transkribering även att skriva in de pauser, tystnader och omformuleringar informanten vid intervjutillfället uttryckte (Bryman 2008:420; 428). Dessa har dock om de inte bedöms som nödvändiga för poängen redigerats bort i citaten nedan.!29 111

112 6.1.3 Databearbetning och analysmetod Ett induktivt arbetssätt innebär att närma sig sitt ämne genom att låta empirin avgöra vilka frågor som är av intresse och att man kan dra generaliserbara slutsatser på grundval av den empiri man införskaffat. Slutledningen kan dock inte sägas bli strikt valid, eftersom ett enda fall kan falsifiera tidigare material oavsett dess mängd (Kvale & Brinkmann 2014:238; Bryman 2008:28). Med ett induktivt arbetssätt ges informanten ett tydligt aktörsskap i det avseende att hen med sina egna ord tillåts beskriva sina upplevelser. Med ett rent induktivt arbetssätt kategoriserar och teoretiserar forskaren efter datainsamlingen (Bryman 2008:344). Då jag haft ett teoretiskt ramverk relativt klarlagt före det att mina intervjuer genomförts och utifrån denna teori formulerat de teman jag velat undersöka såväl som att jag använt mig av denna teori för att tolka mina resultat har jag kombinerat det induktiva arbetssättet med ett abduktivt dito (Patton 1990:56f.). Ett abduktivt arbetssätt kännetecknas av en växling mellan teori och empiriska data där båda kommer att påverka varandra och lägger emfas vid att det inte är möjligt att uppfatta världen som den är utan att data tolkas mot bakgrund av en viss teoretisk referensram (Alvesson & Sköldberg 1994:4 i Larsson 2005:23). På så sätt synliggörs och iakttas även forskarens förförståelse inom ramen för det använda arbetssättet. Ett rent abduktivt arbetssätt ställer höga krav på att forskaren behärskar flera teoretiska referensramar för att kunna växla mellan dessa. Då mitt teoretiska ramverk har varit konstant under hela arbetets gång menar jag att jag kombinerat induktiv och abduktiv metod. Den manifesta innehållsanalysen fokuserar materialets innehåll och beskriver de synliga och uppenbara komponenterna. Den latenta analysen innebär att forskaren gör en tolkning av det som hen bedömer ligga bakom orden (Graneheim & Lundman 2004; Olsson & Sörensen 2011:210). Kvalitativ innehållsanalys utgår således från forskarens tolkningar av empirin. Min analys har huvudsakligen utgått från intervjuns manifesta innehåll, men även det latenta innehållet har i viss mån tagits med i analysen. Efter transkribering har jag, utifrån min teoretiska referensram, efter flera genomläsningar kategoriserat materialet utifrån dess manifesta innehåll genom att söka efter de begrepp och associationer som informanten gjort utifrån frågorna som ställts (ibid:505). Det latenta innehållet uttrycks inte explicit och kan därför inte lika enkelt kategoriseras. I presentationen av mitt material nedan har resultaten sorterats efter de teman jag, med min förförståelse och ståndpunkt, kunnat se (Graneheim & Lundman 2004:107). Viktigt att påpeka är att den mångtydighet informanterna både manifest och latent uttryckt har tolkats som ett tecken på den motsägelsefulla!30 112

113 omgivning informanterna kan sägas verka i inte att informanterna ger uttryck för otydlighet eller okunskap (Kvale & Brinkmann 2014:48). 6.2 Metodens tillförlitlighet Reliabilitet och validitet är enligt en del kvalitativa forskare främst användbara i kvantitativa metoder som snarare rör mätning än undersökning av uppfattningar (Bryman 2008:352; Kvale & Brinkmann 2014:295). Jag kommer att använda mig av de traditionella begreppen validitet och reliabilitet utifrån den anpassning till intervjuforskning som Kvale & Brinkmann (2014) arbetat ut. Reliabilitet rör frågan om en undersöknings resultat hade kunnat reproduceras av en annan forskare vid en annan tidpunkt. Genom noggranna beskrivningar av forskningsförfarandet ökar reliabiliteten genom att andra personer ges möjlighet att avgöra huruvida studien är överförbar till en annan kontext (Bryman 2008:355). Då jag av etiska skäl valt att anonymisera mina informanter är det inte möjligt att exakt upprepa min studie. Jag har dock i så stor utsträckning som möjligt, utan att röja informanternas identitet, redovisat vilken typ av intervjupersoner jag använt mig av såväl som att noggrant försöka beskriva den process jag genomgått för att komma fram till mina resultat avseende vilka metoder som tillämpats och varför. Att genomföra en studie med liknande informanter är därmed fullt möjligt. Att uppnå exakt samma resultat är dock inte garanterat (se 6.3 Etiska överväganden för vidare resonemang). Validitet inom samhällsvetenskap innebär att en metod undersöker vad den påstår sig undersöka. Enligt Kvale & Brinkmann är validiteten i kvalitativ forskning beroende av forskarens hantverksskicklighet (ibid:296f). Forskaren behöver under hela undersökningens gång ständigt kontrollera, ifrågasätta och teoretiskt tolka sina resultat (ibid:298). Intervjun som forskningsmetod får ibland kritik utifrån att intervjupersonernas redogörelser kan vara falska. Med en upplevelsebetonad tolkning har jag utgått ifrån mina informanters utsagor som sanningsenliga utifrån deras uppfattning (ibid:301) Förförståelse och min roll som forskare (positionering) Det identifierade problemperspektivet utgörs i första hand av mina konstruktioner och min förförståelse och tolkningar kan naturligtvis komma att färga studien och själva jämförelsen (Jönson 2010:26). Även mina egna politiska ståndpunkter kan komma att färga studien. Jag har dock i så stor mån som möjligt försökt att bortse från dessa och att i största möjliga mån genomföra min analys så förutsättningslöst om möjligt.!31 113

114 Jag är inte aktiv i någon ideell kvinnojour men har gjort min praktik inom ramen för socionomprogrammet på en kvinnojour med flera heltidsanställda. Jag har därför viss insyn i hur kvinnojourerna resonerar kring sitt uppdrag i förhållande till socialtjänsten och har utifrån detta skapat mig en egen uppfattning om kvinnojourernas position. Som för närvarande yrkesverksam inom kommunal socialtjänst har jag även viss insyn i hur detta arbete kan organiseras, och det synsätt man inom kommunal socialtjänst kan tänkas ha gentemot andra aktörer. 6.3 Etiska överväganden Redan vid e-postkontakten gavs informanten en kort förklaring av syftet med undersökningen, i enlighet med den forskningsetiska principen om informationskrav (Vetenskapsrådet 2002:7f). När informanten valt att delta utifrån den information de erhållit har även samtyckeskravet uppfyllts (ibid: 9). För att uppfylla konfidentialitetskravet väljer jag att inte närmre specificera i vilka kommuner jag genomfört mina intervjuer eller informantens exakta yrkestitel (ibid:12). Genom att inte namnge kommuner uppfylls även nyttjandekravet, då informanterna på så sätt inte kan kontaktas i kommersiella syften eller på något sätt nyttjas till andra ändamål (ibid:14). 7. Presentation av informanter För att anonymisera informanterna har jag valt att benämna kommunerna som bokstäver. Nedan följer en kort presentation om kommunen och dess kvinnofridssamordnare. Befolkningsantalet är av avidentifieringsskäl avrundat till ett jämnt tal inom ett variation på +/ I och med att samtliga informanter identifierar sig som kvinnor kommer jag att benämna samtliga som hon. Namnen är fingerade. Kommun A har invånare. Kvinnofridssamordnaren Anna har arbetat i funktionen tre av de fyra år som den funnits i kommunen. Hon arbetar på en kommunövergripande nivå. Kommunen har ingen egen kvinnojour, men har ett avtal om en plats med en jour i en närliggande kommun. Uppdraget att arbeta med kvinnofridsfrågor ska för Anna ligga på 40 procent av hennes arbetstid. Anna handlägger inte individärenden. I Kommun B bor personer. Kvinnofridssamordnaren Bodil har arbetat i rollen samtliga åtta år den funnits. Hon har uppdraget att arbeta med kvinnofridsfrågor på heltid. Rollen ligger på socialförvaltningsnivå. Det finns en ideell kvinnojour i kommunen med fyra till fem anställda, varav två är socionomer. Bodil ska egentligen inte handlägga ärenden, men gör det ibland ändå.!32 114

115 Kommun C har invånare. Kvinnofridssamordnaren Cecilia är en av två kvinnofridssamordnare i kommunen och de handlägger båda ärenden. Rollen ligger på en socialförvaltningsnivå, och båda kvinnofridssamordnare arbetar med kvinnofridsfrågor på heltid. Kommunen har inte ett eget skyddat boende. En ideell kvinnojour med tre anställda finns i kommunen. Kommun C ligger i närheten av kommun E. I Kommun D bor personer. Funktionen kvinnofridssamordnare har funnits i kommunen i fem år, varav Doris haft rollen samtliga. Hon handlägger inte ärenden, men har en del stödsamtal. Funktionen ligger på en kommunövergripande nivå. Kommunen driver inte ett eget skyddat boende men det finns en ideell kvinnojour i kommunen. Doris arbetar på en öppen mottagning dit personer kan komma för stöd och samtal utan beslut om bistånd. Kommun E har invånare, och Frida arbetar i stadsdel F där personer bor. Funktionen ligger under Individ och familjeomsorgen. Frida arbetar heltid med kvinnofridsfrågor. Hon handlägger ärenden och har haft rollen i tre år lika länge som funktionen funnits i stadsdelen. Kommunen driver flera egna skyddade boenden och flera ideella kvinnojourer finns i kommunen. 8. Resultat och analys I detta kapitel kommer jag att under rubriken 8.1 Resultat redogöra för de konsekvenser som kvinnofridssamordnarna kan identifiera avseende kvinnojourernas situation utifrån kommunernas utökade ansvar för våldsutsatta. Utifrån kvinnofridssamordnarnas utsagor har sex teman urskiljts, vilka nedan presenteras genom direkta citat från de genomförda intervjuerna. Därefter kommer jag att i avsnittet 8.2 Analys att försöka besvara hur man ut ett organisatoriskt perspektiv kan förstå kvinnojourernas eventuella strategier för att anpassa sig till de nya kraven på verksamheten. 8.1 Resultat Uppdelad ekonomi Flera av kvinnofridssamordnarna lyfter att kommunens utökade ansvar i förhållande till de ideella jourerna inneburit en del oklarheter för jourerna, främst i förhållande till jourernas uppdelade ekonomi. Några av kvinnofridssamordnarna nämner att det varit svårt för en del kvinnojourer att förstå den uppdelning som i och med de dubbla uppdragen som opinionsbildare parallellt med att vara utförare av socialtjänst innebär. De menar dock att det efter hand blivit tydligare för jourerna och att det nu fungerar bättre.!33 115

116 Det här var jättesvårt i början, att få dem att förstå, att skilja på att de är yrkesverksamma, de utför ett professionellt arbete på denna planhalvan, och det måste vi göra tillsammans för att det ska bli bästa möjliga kvalitet. Här har de sin ideella verksamhet och här kan de göra det de känner att de är bra på och det de vill göra och det lägger vi oss inte i. Och i och med att de fick klart denna uppdelningen här så nej, samarbetet funkar kanon. (Doris) Jag har ju sett det också, hur olika jourer tolkar det här och formar sin verksamhet och hur olika de kommunicerar kring det. [ ] Det var en jour som var väldigt tydlig med att vår verksamhet vilar på två ben: det ena benet utför socialtjänst och arbetar på uppdrag av kommunen. Det andra benet är att vi är en ideell verksamhet och vi har stödfunktioner och vi har samtal och vi driver frågor. [ ] Den andra jouren kunde inte förklara det på det sättet och hade svårt att förstå så mycket kring de kraven vi ville ställa på den här platsen och samarbetet som behövde följa de här kriterierna att man ska ha ledningssystem och man ska dokumentera och Lex Maria och alla de här kraven. (Anna) Två av kvinnofridssamordnarna lyfter även fram jourernas ekonomiska situation som problematisk utifrån att de ekonomiska bidragen inte är garanterade, vilket kan leda till osäkerhet för den anställda personalen på kvinnojourerna. Det är konstruktionen av jourerna med anställd personal i en förening som blir problematisk [ ] Att man inte vet när det upphör, att man inte kan förvänta sig stöd från sin arbetsgivare, för arbetsgivaren är en ideell styrelse som gör detta som sin hobby [ ] Den belastningen som både verksamhetsansvarig och styrelsen har att inte vara säkrad ekonomiskt är ju liksom, den grunden, otryggheten då, att man måste hela tiden söka mer pengar och man vet inte hur mycket personal man kan ha och sådär... det är det som är bekymmersamt. (Doris) Det är ett stort ansvar för en ideell förening med en verksamhetsansvarig att ha många anställda, och jag tänker att rent privatekonomiskt alltså [ ] tryggheten av att [ ] vara anställd av ett bolag istället för en ideell förening, att det är stor skillnad. (Bodil) Det är inte bara för de anställda som kvinnofridssamordnarna identifierar ekonomiska konsekvenser. I den för närvarande sittande regeringens budgetproposition för 2015 presenterades att regeringen från och med år 2015 årligen avsåg att avsätta ytterligare 100 miljoner kronor för att stärka de ideella kvinnojourernas arbete 5. Tanken med de ökade medlen var att ge jourerna större möj- 5 Uppsatsen skrivs under regeringskrisen hösten och vintern 2014, då den sittande regeringens budget fällts. I skrivande stund styrs landet med Alliansens budget fram till en ny budget presenteras. 116!34

117 lighet till planering och att bidra till ökad långsiktighet för jourerna (Regeringen 2014). Kvinnofridssamordnarna uttrycker en dubbelhet kring beskedet kring de utökade anslagen: Alltså, jättefint. Men det provocerar mig lite också. [ ] Alltså det är lite publikfrieri, åh vi är jättegoda, den nya regeringen, vi ska ge pengar till kvinnojourerna!. Så ska de bli omtyckta. [...] Men för allmänheten ser det så klart jättebra ut när man säger att man ska gå ut och stötta kvinnojourer. (Cecilia) Det är lite konstigt. För det är kommunerna som betalar, det är ändå 1000 till 2000 kronor man betalar för en plats och det ska täcka hyra för lokalen, personalkostnader, behandling ibland, eller alltså stöd. [...] Ska då jourerna få mer pengar och kommunerna tvingas betala för varje plats det blir ju konstig fördelning av resurserna. [ ] Ja, är de ideella när de får de här pengarna för varje placering? (Anna) Jag tänker att det är dubbla budskap hela tiden. [ ] Man ger pengar men man vill att det ska vara socialtjänst. Och det blir väldigt konstigt. (Doris) Även Bodil uttrycker en viss dubbelhet i frågan om de ökade anslagen. Hennes resonemang för dock in kvinnojourernas prestationer och anseende som en faktor där en del jourer har ett mindre behov av dessa anslag. Kvinnojourerna lever i en oerhört oförutsägbar värld. De är helt beroende av kommunernas välvilja och har svårt att planera sin verksamhet. Och då tänker jag på de som drivs ideellt då ju för nu är trycket hårt på kvinnojourerna, och de flesta har ju fullbelagt, och då har de ju också inkomster. Men skulle det vara så att det går ner där, då kanske hela verksamheten måste läggas ned för då har de ju ingenting. Samtidigt tänker jag att många jourer är nog oerhört solida, och då tänker jag på [kvinnojouren i kommun B], som har fullbelagt. De har hög kvalitet, de har jättegott rykte, de har alltid fullt. Och de drar in en hel del pengar varje månad så de har ju tror jag en väldigt stabil ekonomi och är mindre beroende av de här pengarna.[ ] Ju mer struktur och ju bättre verksamhet de har, och ju bättre kvalitet så har de ju också större potential att ha fullbelagt. Och då har de ju också en lönsamhet som gör att de kan betala sina egna kostnader själva, eller att de kan bära sina kostnader. (Bodil) Samtidigt uttrycker flera kvinnofridssamordnare sig som positiva till de ökade anslagen utifrån att verksamheten är underfinansierad. Generellt sett så måste man väl tänka att den här verksamheten är underfinansierad, till skillnad från andra verksamheter i samhället. Så mer pengar kan ju aldrig vara fel, egentligen. (Anna)!35 117

118 Cecilia menar att hon inte själv kan se någon konflikt i uppdelningen mellan att jourerna ska driva skyddade boenden och ideell verksamhet parallellt, men uttrycker en känsla av att det andra personer som gör det. I min värld borde de kunna upphandlas vad gäller skyddade boenden och söka föreningsbidrag och bedriva sin ideella [ ] organisation och vara opinionsbildare på sin föreningsdel. [ ] Jag ser ingen konflikt i det. Men det verkar som att klokare människor än jag ser konflikt i det. (Cecilia) Marknadsorientering Kvinnofridsområdet består idag som tidigare nämnts huvudsakligen av kommunal och ideell verksamhet. Flera kvinnofridssamordnare vittnar dock om att allt fler privata aktörer har dock börjat skapa sig positioner inom området. Det dimper ju ner i mailboxen med jämna och ojämna mellanrum, alltså skyddade boenden i bolagsform. Men det är ju mer typ de här som driver äldreboende så har de startat något skyddat boende för våldsutsatta kvinnor. Jag vet inte om någon kvinnojour har bolagiserat än faktiskt. [...] Jag kan tänka mig att det är en tidsfråga innan de stora jourerna börjar bolagisera. [...] Min känsla är att de bygger ett fundament här nu. (Bodil) Bodil säger att det kommer erbjudanden till kommunen om att placera våldsutsatta på privat drivna skyddade boenden men menar att det istället för att vara ideella kvinnojourer som bolagiseras är de större vårdbolagen som startar egna verksamheter. Hon uttrycker sig dock ha en känsla av att det bara är en tidsfråga innan detta sker. Hon fortsätter sitt resonemang: Alltså, de ideella verksamheterna, de drivs av människor som har en glöd och ett engagemang som man kanske inte har som kommunalanställd på det sättet. [ ] I en kvinnojour finns det någon historia av engagemang som inte finns kommunalt. (Bodil) När Doris resonerar kring de jourer som hon anser fungerar bra uttrycker hon sig också i termer av marknadsprocess. Liksom Bodil ovan särskiljer hon det kommunala fältet från det ideella och det privata fältet i fråga om skillnad i engagemang:!36 118

119 De här etablerade jourerna som är lite större funkar bra. [ ] Alltså det finns någon eldsjäl bakom skulle jag säga. En eller två personer på de här jourerna som är väldigt övertygade och starka, som har kunskap och kan driva det här. Ja, alltså som är utbildade [ ] och så driver de jourerna mer som ett eget företag kan man säga. (Doris) Cecilia menar att det finns en tendens hos kvinnojourerna att göra sig konkurrenskraftiga för att bli anlitade. På så sätt ger hon uttryck för att även de ideella organisationerna, även om de inte bolagiserats, börjat anpassa sig till en allt mer marknadsinriktad omvärld: [...] jag [tror] ändå att det är utifrån en konkurrens, därför att i E-området så finns det ju så mycket fler att välja på. Alltså andra orter, där finns det en eller två. Men här, alltså vi har ju jättemycket att välja på så det handlar väl litegrann om att vara konkurrensmässiga jämfört med de andra, inte för att bli upphandlad men för att bli anlitad tror jag. (Cecilia) Att anpassa sig till en marknad innebär alltså enligt Cecilia att göra sig konkurrenskraftig. Ett sätt att göra detta är att uppvisa en specialitet, någonting som gör att kommunen har en anledning att välja just denna kvinnojour för sina placeringar. Flera av kvinnofridssamordnarna uttrycker att det finns flera jourer som har en speciell inriktning på sin verksamhet: Det känns som att de försöker nischa sig lite. Att på det här stället så jobbar vi mycket miljöterapeutiskt eller empowerment eller någonting sådant där. [...] Så jag kan tycka det är mer att de nischar sig på olika specialiteter kanske. (Cecilia) Ja, alltså om man tittar, det finns ju det här X till exempel i kommun X för unga med funktionshinder och heder. [ ] Det finns ju flera boenden för hedersrelaterat. (Bodil) Likriktning Flera av kvinnofridssamordnarna uttrycker att jourerna alltmer anammar liknande arbetssätt. Jag tror att de blir mer och mer lika eftersom det blir mer och mer tydligt, alltså det här med att man gör tydliga överenskommelser. [...] det hänger ju säkert ihop med att kommunen måste ansvara för kvalitet på ett annat sätt, och då blir det ju nödvändigt att göra tydligare överenskommelser. (Doris) Jo, jag tycker nog ändå det, att de har börjar arbeta mer liknande. Ja, faktiskt, för de är väldigt duktiga på att uppdatera sig på de här allmänna råden eller det som har kommit från Socialsty-!37 119

120 relsen. [ ] De läser det och tar det till sig och formar sin verksamhet efter det. Och det har ju skett på mer liknande sätt och så. Faktiskt. (Anna) Ja, det kan man väl se. För de som har anställd personal som vi har samarbete med, de tillhör ju SKR, och SKR har ju mycket kurser och utbildningar så det blir ju på något sätt att de bygger upp sina verksamheter rätt så likartat. Och SKR har ju också rekommendationer hur dokumentationen ska se ut och registrering och inskrivningar och sånt. (Bodil) Bodil uttrycker även att kvinnojourerna och socialtjänsten använder sig av samma föreskrifter för hur verksamheten ska utföras. Det kom ju en föreskrift om ledningssystem för systematisk uppföljning och den gäller ju utförare av socialtjänst också. Så de har ju också krav på sig att följa upp sin verksamhet. Och Socialstyrelsen har ju kommit ut med vägledning till kvinnojourerna [...] Socialnämnden respektive ideella föreningars ansvar för god kvalitet vid utförandet av insatser. Den kom 2012 ju. Den är bibel för både kvinnojourer och socialnämnden. (Bodil) Cecilia uppger också att del jourer är engagerade i att följa med, medan andra inte har något intresse av de nya direktiven: En del är ju väldigt engagerade i att följa utvecklingen, vad Socialstyrelsen gör, och en del bara kör sin verksamhet och är en liten kvinnojoursö och har noll omvärldsbevakning och bryr sig inte om ifall det kommer några nya direktiv eller något sådant där. (Cecilia) På så vis kan man se det som att kvinnofridssamordnarna uttrycker sig i positiva ordalag kring de kvinnojourer som i allt större utsträckning använder sig av olika typer av standardiseringsprocesser. De kvinnofridssamordnare som uttryckt sig i dessa positiva ordalag detta arbetar inom socialtjänst, på uppdragssidan. Doris, som istället arbetar på en öppen verksamhet dit kommunens medborgare kan komma för samtal och rådgivning utan att behöva ha kontakt från socialtjänst, uttrycker sig på ett lite annorlunda sätt vid frågan om hon tycker att det gjort skillnad att det kontinuerligt kommer nya föreskrifter och liknande: Alltså det är klart att det märks, det är klart att det finns en oro för att man ska strama upp på något sätt och att man ska liksom kräva dokumentation och så, här. Det tror jag. [ ] Men det som har hänt som är skillnaden tycker jag, det är att i de här svåra fallen som kräver myndighetsutövning [ ] där samarbetar vi mer med myndighetsutövning än vad vi gjorde förr, för 10 år sedan. Det är absolut en skillnad, och det tycker jag är jättebra att det är så. (Doris)!38 120

121 Doris särskiljer de fall hon anser behöver myndighetsutövning och de fall som inte gör det. Hon är dock positiv över att i de fall som hon uttrycker som svårare är kontakten med myndigheterna tätare än förut Professionalisering Flera av informanterna säger sig uppleva att fler jourer börjat anställa personer, och då främst personer med utbildning som motsvarar socionomexamen. De informanter som uppger att det anställts fler personer uttrycker även detta som någonting positivt. Jag kan ändå säga att jag tycker att jourerna har blivit mer professionella. Tvingats bli mer professionella, genom att de får pengar från varje placering och så och även projektbidrag tror jag många får från Länsstyrelsen och Socialstyrelsen, gör att de har blivit mer professionella och mer kvalitet just eftersom man har mer fast finansiering och så. [ ] Ja, jag tycker att det är mer och mer. Att när man väljer att nyanställa så är det den kompetensen man söker. [ ] Jag har nog bara varit i kontakt med de som har anställda faktiskt. (Anna) Alltså de jourerna som vill ha kvalitet på sin verksamhet gör ju det. [Anställer, min anmärkning]. [ ] Jourer som har anställda, de har så mycket mer struktur. De har uttalade mål med sin verksamhet, de dokumenterar, de följer upp Det är mer ordning och reda. Det är bättre kvalitet på stödet till kvinnorna, det finns en tanke med vad barnen har för behov Ja, det finns så många faktorer. Ideella kvinnojourer, det går på lite lösa boliner känner jag utifrån kraft och ork hos de som är engagerade, och det kan säkert funka jättebra i vissa och mindre bra i andra. Men att det finns inte den professionaliteten eller vad man ska säga. (Bodil) Det har blivit fler. [ ] Men de man anställer på jourerna är ju krav på socionomexamen eller liknande då. [ ] Förmodligen därför att man inser att det behövs. Det är väldigt sällan så att de bara behöver skydd, tak över huvudet. De behöver så fruktansvärt mycket mer. Och då behöver man ju kunnig personal. [ ] Det är klart att det blir ju en annan trygghet på något sätt. (Doris) När Doris uttrycker sig om att kunnig behövs på jourerna åsyftar hon personer med utbildning. Frida säger till skillnad från de andra kvinnofridssamordnarna att hon inte känner till om de som är verksamma på jourerna i allt större utsträckning har någon relevant utbildning eller ej. Det känner jag inte till så väl. [ ] En del har väl socionomutbildning, jag frågar inte dem vad de har för utbildning så jag får nog säga att jag är okunnig där. (Frida)!39 121

122 Samtidigt uttrycker Frida en oro över att personer utan relevant utbildning kan ha svårigheter med att fokusera på rätt saker, och att hon därför ändå har en specifik kvinnojour som hon anlitar sig av i de fall då hon bedömer att volontärer inte räcker till. Jag tycker inte att de stöder kvinnor ibland när det blir för mycket bekräftande av hemskheter eller för mycket alltså... det hamnar ibland på en oproffsig nivå. [ ] [Jourens namn], där ska de ju ha mer, alltså där är det mer krav på kvalificerad personal tänker jag. [ ] Skulle jag göra bedömningen att volontärer inte räcker till så att säga, då är ju [jourens namn] att föredra. (Frida) Enligt Fridas resonemang finns det, liksom Doris uttryckte sig (se sista citatet i föregående tema), en del fall där man inte behöver ha personal med utbildning, medan det i svårare fall kan vara så att volontärer inte räcker till. Hon menar att det i dessa fall finns åtminstone en specifik jour som hon själv skulle göra bedömningen att kvinnan behöver bo på. Även Cecilia uttrycker sig på ett liknande sätt som Frida angående huruvida kvinnojourerna har anställda eller inte. Hon säger dock att hon använder sig av olika kategorier utifrån de hon anser kan ge mer eller mindre stöd: Alltså det finns ju så mycket olika jourer och jag har inte brytt mig så mycket om de har personal eller inte. Jag har bara tänkt såhär: det blir den kategorin, de som har möjlighet att ge så här mycket stöd liksom. [ ] De som har anställda har ju en högre kvalitet. Det tycker jag. (Cecilia) Både Frida och Cecilia har en bild av att de jourer med anställda har en högre kvalitet på sitt stöd. Cecilia berättar även att det finns fall där den anställda på kvinnojouren har ett förflutet inom socialtjänsten, vilket gör det lättare att arbeta tillsammans: [ ] men den som jobbar där nu, hon har ett förflutet från socialtjänsten och man märker att det är så mycket enklare att jobba när hon absolut förstår hur socialtjänsten fungerar, samtidigt som hon själv är kunnig på våld i nära relation och allt det där. (Cecilia) Engagemang, driv och erfarenhet är exempel på ord som kvinnofridssamordnarna frekvent använder sig av när de talar om kvinnojourerna och dess verksamma. Engagemanget uttrycks som starkare hos de personer som engagerat sig i kvinnojourerna än de inom det kommunala fältet. De ideella verksamheterna, de drivs av människor som har en glöd och ett engagemang som man kanske inte har som kommunalanställd på det sättet. Alltså de flesta brinner ju för det de gör, förhoppningsvis i alla fall, men i en kvinnojour så finns det någon historia av engagemang 122!40

123 som inte finns kommunalt. Som gör att kvinnornas förtroende tror jag är större för en kvinnojour som drivs utanför kommunens ramar. (Bodil) Enligt Bodils resonemang kopplas alltså engagemang först och främst ihop med det ideella fältet, men också i viss mån till privata aktörer, då hon uttrycker att kvinnornas förtroende är större för en kvinnojour utanför kommunens ramar. Enligt hennes resonemang är fälten alltjämt isärhållna, och det finns en skillnad i den grad förtroende kvinnorna har för de olika aktörerna. Således betonar Bodil här inte professionalitet i meningen akademiskt utbildad som någonting enbart positivt, och tror inte att klienten heller gör det. Det är istället det ideella engagemanget och erfarenheten som skapar en känsla av förtroende mellan jourkvinnan och den boende. Anna säger sig känna en viss oro över att drivet försvinner hos jourerna ju mer de professionaliseras. Jag tror att det kommer bara bli bättre egentligen, men jag är rädd att de tappar det här drivet. Med mer ansvar och med mer professionell verksamhet, att det kan leda till att man stänger sig för yttervärlden och att ska genomföra verksamhet, hålla budget, uppfylla krav och liknande [ ]. (Anna) Denna oro lyfts även av flera informanter. Det är de ideella jourerna som har längst erfarenhet av att jobba med våldsutsatta kvinnor. Den kompetensen måste vi ta vara på tycker jag. Så alternativet att bara bygga upp kommunala jourer utan att ta vara på kvinnojourerna tycker jag är synd. (Doris) Det är tack vare kvinnojoursrörelsen som vi är där vi är idag. Kvinnofridspropositionen hade aldrig kommit. Skärpningen av 5:11 SoL hade aldrig blivit av utan deras engagemang och att de eldade på. Så jag tänker att jag inte kan se någon vinst med kommunala boenden. Det är så mycket byråkrati. [ ] En kvinnojour har kortare beslutsvägar än man kan ha i en kommunal verksamhet. (Bodil) Flera av kvinnofridssamordnarna uttrycker sig alltså positivt om den pågående professionaliseringen, samtidigt som erfarenheten från jourkvinnorna lyfts fram som viktig. När Doris talar om samspelet mellan jourer och socialtjänst menar hon att det fungerar bäst i de fall där parterna som ser varandra som kollegor, alltså där det finns en sorts professionell relation: Oftast gör det det [fungerar bra, min anmärkning] med de som vi har avtal med, men inte alltid. Och det handlar ju också om äldre socialsekreterare som inte riktigt ser personalen på kvinno-!41 123

124 jouren som kollegor. Där man liksom glömmer deras betydelse kan jag säga... en ovana att se dem som kollega. Men oftast så funkar det väldigt bra. Men det händer att det blir sådana missar. Och då tror jag att det handlar väldigt mycket om den socialsekreterarens syn på de som jobbar på jourerna. (Doris) Ovanstående skulle kunna tolkas som att det finns en bild hos kvinnofridssamordnarna att det är möjligt för jourerna att vara både professionella och ideella samtidigt, men även att de förväntningar som finns från kvinnofridssamordnarna, trots deras i grunden positiva inställning till kvinnojourerna, är tvetydiga Kommunernas ansvar för kvalitet och tillsyn Flera av kvinnofridssamordnarna uttrycker en dubbelhet kring det faktum att kommunernas ansvar ökar allt mer. Flera av dem lyfter till exempel att större inblandning av kommun innebär att fler personer behöver få boendeplats genom ett biståndsbeslut från socialtjänsten, vilket de tror skapar en viss risk att en del personer inte vill vända sig till varken kvinnojourerna eller socialtjänsten för att få hjälp: I sin iver att inte missa någon endaste människa som kan vara utsatt [ ] så kommer man att stänga ute folk som inte vill söka socialtjänst. Och det vore fruktansvärt olyckligt. [ ] Man skulle inte komma hit helt enkelt. Det skulle vara mycket högre tröskel att komma hit. (Doris) Det kan ju också vara svårt för kvinnor att söka hjälp om den här kvinnojouren verkar så fruktansvärt tät med socialtjänsten. För idag har man ju alltid anmälningsskyldighet när det gäller barnen. Och idag så inleds det ju utredningar direkt när det finns våld i familjen. (Frida) Anna beskriver situationen på ett liknande sätt, och menar att det kunde vara fritt för jourerna att göra bedömningen istället för att gå omvägen via socialtjänsten. Det här filtret som socialtjänsten står för, utredningsfiltret, bedömningen där vet jag inte riktigt om man är rustad att ge ett bra bemötande och [...] att fatta rätt beslut. Och man har inte kunskap om att följa upp eller liknande, utan där på ett sätt så kan jag tycka att det kunde vara fritt för kvinnorna att söka direkt till jourerna och få en bedömning där. (Anna) Anna och Cecilia lyfter också den motstridighet det innebär att kommunerna ska ta mer ansvar men att man samtidigt menar att jourerna måste stärkas:!42 124

125 Ja jag tycker det är jätteintressant med debatten om att jourerna måste bli stärkta och att den debatten på något sätt inte förstår att det är kommunerna som har mer ansvar och att det har gått mot att [...] Ja, alla har inte riktigt förstått på alla nivåer kring att kommunerna har tagit mer ansvar då minskar behovet av kvinnojourer och skyddade boenden för att samhället har äntligen lyssnat, har äntligen förstått. Men jag har ju själv jobbat i ideell sektor och jag förstår ju det här att man vill finnas till och man vill vara betydelsefull och ha en identitet som frivillig, som lobbyarbete politiskt påverkansarbete och sådär men när de kraven tillmötesgås, vad är man då? Vem är man då? Det är en slags identitetskris. (Anna) Till och med myndigheter går ut och säger att man ska värna om kvinnojourerna och deras frihet och obundenhet, eller vad man ska säga. Å ena sidan säger man det, å andra sidan så går myndigheter ut och säger att vi ska kvalitetssäkra boenden. För mig blir det lite såhär ja, jag vet inte. (Cecilia) En tvetydighet från myndighetshåll betonas, och flera kvinnofridssamordnarna uttrycker att det finns en känsla av oklarhet över de förväntningar som ställs på jourerna i förhållande till att det är kommunen som ansvarar för kvaliteten. Frida, som arbetar i en stadsdel i en stor kommun, menar att det inte kan ligga på en stadsdelsnivå att kontrollera och utöva tillsyn över verksamheterna. Alltså det ska ju vara kvalitetssäkrat så att säga och det är ju kommunens ansvar. Man ansvarar ju för de insatser man ger. Så det kommer man inte undan. Sen är det väl mer vem som ska liksom kontrollera det här, för det kan inte vi stadsdelar hålla på med utan det måste vara centralt ifrån, och det gör man väl på IVO tror jag. (Frida) De ideella jourerna tar ju emot placeringarna på bistånd för kommunerna betalar. Och då blir de ju utförare av socialtjänst. Och då har också kommunen en uppföljningsskyldighet. [...] Vi får en yrkesmässig relation, alltså de är ju professionella på sitt och de utför socialtjänst och de lyder ju under lagstiftningen precis som vi. (Bodil) Ordet kvalitet återkommer i flera av intervjuerna, och relateras då till att det är kommunen som ska ansvara för denna: Men det hänger ju säkert ihop med att kommunen måste ansvara för kvalitet på ett annat sätt [ ] (Doris) [ ] där har vi i högsta grad skyldighet att både ha insyn i vad de gör och utvärdera kvaliteten [ ] (Bodil)!43 125

126 Viss kritik [från Socialstyrelsen, min anmärkning] var ju sådan som jag hade sagt att vi skulle göra enligt allmänna råden och vi inte gjorde, till exempel att vi skulle tillsyna att de skyddade boenden som vi använder i kommunen är av god kvalitet. (Cecilia) Oklar framtid Flera av kvinnofridssamordnarna ger uttryck för en oförutsägbar framtid för de ideella jourerna. Deras idéer går isär om huruvida kvinnojourerna kommer att finnas kvar i framtiden, och i vilken form. Frida tror att det i framtiden kommer att bli mer krav på samverkan, samt att den ekonomiska situationen kommer att förändras: Mer krav på samverkan. Sedan kommer det också att se annorlunda ut, för man har fått från alla de här små projektpotterna kors och tvärs över hela landet så förhoppningen är ju att det blir öronmärkta pengar och att det ingår också då i kvalitetssystemet så att varje kommun måste svara upp med indikatorer. Och så ännu mer strukturerat kanske, mer krav på handläggarnivå om hur utredningarna ska se ut. (Frida) Anna uttrycker en oro över att de ideella organisationerna tappar sin opinionsbildande roll i framtiden. [ ] att man prioriterar bort det här kanske att man ska vara opinionsbildande och kanske inte får tid till att prata om mäns våld mot kvinnor och påverka politikerna för att man har inget behov, man har finansiering och då kanske man inte känner att man måste påverka politikerna eller det kan jag vara ju rädd för. Det behövs ju röster starka röster. (Anna) Cecilia menar att det finns en rädsla för att de ideella jourerna helt ska försvinna, men tror samtidigt att det finns en stor opinion för att bevara dem. Jag hoppas ju, om de bara kan hänga med För det är ju det som kan vara rädslan, att de kan försvinna, men jag hoppas ju att kommunerna tar så pass stort ansvar att ändå liksom, ja men som våran kommun som ger föreningsbidrag. [ ] Det finns nog en ganska stor opinion om att det är viktigt att bevara de ideella kvinnojourerna tror jag. (Cecilia) Doris tror att de ideella jourerna kommer att övergå i kommunala verksamheter i framtiden. Väldigt svårt att säga. Tycker att det är ett väldigt stort frågetecken ska jag säga dig... Om jag får gissa så tror jag att det kommer att finnas i några år till. Men att det sedan så småningom kommer att försvinna. Det är vad jag tror. Att det blir ett kommunalt ansvar. (Doris)!44 126

127 Doris, såväl som Bodil, gör således en uppdelning mellan jourer som de tror i framtiden kommer kunna att fortsätta att drivas ideellt, där inte lika svåra fall kan placeras till skillnad från de ställen där en del svårare fall behöver placeras av socialtjänst. Ja, det tänker jag, för det är inte alla kvinnor som behöver skyddat boende med det skalskyddet [...] och där kan det ju räcka med ett hemligt boende. [ ] Men sedan har vi de här kontrollerande där det verkligen ställs krav på att det finns ett skydd. (Bodil) Det finns vissa, en liten mindre grupp, som behöver mer stöd, som behöver bistånd, som behöver in i skyddat boende för det ska vara bistånd, absolut [ ] de ska vi hjälpa till att få det självklart. Men det måste finnas en möjlighet att få hjälp utan att det blir myndighetsutövning också. Och däråt blåser inte vindarna. (Doris) Sammanfattning Förändringarna som kvinnofridssamordnarna ovan identifierat kan inte entydigt förklaras som direkta konsekvenser av att kommunernas ansvar för våldsutsatta ökat. Resultatet ovan ska istället förstås som kvinnofridssamordnarnas uppfattningar och vilka konsekvenser de tycker sig kunna se. En uppdelad ekonomi, där verksamheten ska drivas med hjälp av två olika typer av bidrag, lyfts i intervjuerna. Kvinnofridssamordnarna uppger även att fler jourer har börjat anställa personer i sina verksamheter då huvudsakligen personer med socionomexamen eller motsvarande. En tydligare likriktning i arbetssätt identifieras också av flera av kvinnofridssamordnarna, framförallt utifrån att det blir tydligare från politiskt håll vilka de nya kraven är och hur jourerna ska förhålla sig till dem. Fler privata aktörer har enligt kvinnofridssamordnarna börjat konkurrera med de ideella verksamheterna avseende skyddade boenden. Det finns enligt kvinnofridssamordnarna även oklara förväntningar på jourerna och dess verksamhet i och med att de från myndighetshåll både förväntas följa socialtjänstlag och samtidigt sägs behöva stärkas i sin roll som idéburen organisation. Resonemang kring kvalitetssäkring och vems skyldighet detta är eller bör vara kommer även fram i flera av intervjuerna. Informanterna är överens om att det är kommunen som bör ansvara för kvaliteten för de ideellt drivna skyddade boendena i de fall socialtjänsten placerar personerna där efter biståndsbeslut. Framtiden för de ideella kvinnojourerna verkar utifrån kvinnofridssamordnarnas ståndpunkt te sig oklar. Det finns dock en oro hos kvinnofridssamordnarna att kvinnojourerna kommer att försvinna, eller att bli ett kommunalt ansvar.!45 127

128 8.2 Analys Kvinnofridssamordnarna vittnar om att kvinnojourerna genom anpassning till de nya krav som ställs på dem har förändrat sin verksamhet. Jag kommer nedan att analysera de konsekvenser kvinnofridssamordnarna kan identifiera hos kvinnojourerna och förklara de möjliga strategier som kvinnojourerna kan tänkas ha valt utifrån en nyinstitutionell begreppsapparat med fokus på begreppen rationaliserade myter, lösa kopplingar och isomorfism. I avsnitt 5. Teori presenterades tre olika typer av isomorfism: tvingande, mimetisk och normativ isomorfism. Jag kommer även att relatera dessa till kvinnofridsområdet och den likriktning därav som kvinnofridssamordnarna vittnar om. Isomorfism och de olika sätt som den tar sig uttryck påverkar och förstärker varandra, såväl som de rationaliserade myter och lösa kopplingar som presenterats ovan. Denna uppdelning är alltså främst möjlig ut ett teoretiskt perspektiv, medan isomorfism i praktiken är en slags dynamisk process. Värt att notera är alltså att dessa begrepp på många sätt flyter samman och påverkar varandra, och därför inte helt kan renodlas från varandra. Jag kommer inledningsvis att diskutera kvinnojourernas anpassning till EBP och kvalitetssäkringsarbete. Därefter övergår jag till en diskussion till professionaliseringen av kvinnojourerna, för att sedan slutligen diskutera samhällets anpassning till NPM och den förändring av jourernas ekonomi som följt därav EBP och kvalitet Lagstiftning och politiska beslut är faktorer som kan få organisationer att agera på ett mer likartat sätt, vilket inom nyinstitutionell teori benämns som tvingande isomorfism (Blom 2006:182). Det kvalitetssäkringsprojekt som det sociala arbetet i offentlig sektor genom EBP strävar emot leder till att kraven på kvalitet även påverkar de ideella jourerna som tar emot placeringar från socialtjänsten. I och med skärpningen av 5 kap. 11 Socialtjänstlagen och de allmänna råd och föreskrifter som följt därpå har kvinnojourerna i allt högre grad fått tydliga riktlinjer som de behöver förhålla sig till för att uppvisa den kvalitet som avkrävs dem. EBP består något förenklat av tre delar. Den individuella klientens önskemål vid val av exempelvis en insats ska väga tungt. Vid flera sådana valmöjligheter ska dock vetenskaplig kunskap alltid utgöra en utgångspunkt. Att utgå från den bästa tillgängliga kunskapen innebär utifrån EBP att bland annat vid bedömningar använda sig av vetenskapligt prövade standardiserade bedömningsinstrument och en manual som beskriver hur instrumentet ska användas (Socialstyrelsen 2012b:5). Kvalitet sammankopplas således i den evidensbaserade praktiken med standardiseringsprocesser. Att systematiskt följa upp behandlingens effekter och resultat är också ett viktigt inslag i EBP. Även!46 128

129 den professionella socialarbetarens expertis, personliga kompetens och erfarenhet har en viktig roll, där den professionelle genom uppföljning av insatserna kan bidra till ytterligare kunskap. Anställda inom kommunal socialtjänst har efter hand blivit allt mer positivt inställda till det evidensbaserade arbetssättet (Bergmark & Lundström 2000 & 2007 i Hammare 2014:7). Att EBP har fått fäste i den offentliga sektorn återspeglas i kvinnofridssamordnarnas resonemang. När kvinnofridssamordnarna talar om jourer som har professionella anställda görs detta i positiva ordalag. Anna uppger att kommunen enbart använder sig av jourer med anställda, och Bodil anser att det borde vara krav på att ha anställd personal för att få driva ett skyddat boende. Att de verksamma på kvinnojourerna börjat anamma arbetssätt som de utifrån ökade krav blir ålagda bekräftas av kvinnofridssamordnarna, och benämns som positivt. De sammankopplar, i linje med EBP, standardisering med kvalitet och kunskap med professionalitet. Samtidigt uttrycker flera av kvinnofridssamordnarna en oro för att kvinnojourerna ska förlora sin opinionsbildande roll och helt absorberas av det kommunala fältet. Den erfarenhet som finns hos de ideellt anställda på jourerna framhålls som oumbärlig, och flera av kvinnofridssamordnarna menar att det skulle vara olyckligt om de försvann. Här ger kvinnofridssamordnarna uttryck för de otydliga förväntningarna som finns på kvinnojourerna: det finns en önskan ur ett myndighetsperspektiv att kunna styra jourernas arbetssätt, men man önskar likväl att de förblir självständiga och ideella i förhållande till offentlig verksamhet. Dessa tvetydiga förväntningar kan tyda på att det blir nödvändigt för kvinnojourerna att på olika sätt särkoppla det man efter lagändringen och efterföljande förändringar blir ålagd att göra från det man faktiskt gör i verksamheten. Evidensbaserad praktik kan betraktas som ett försök att minska godtycklighet för klienten och osäkerhet hos socialarbetaren (Ponnert 2013:48f.). En alltför stor tilltro till metoder kan dock resultera i att dessa sprids utanför de tilltänkta sammanhangen, till kontexter där de inte nödvändigtvis är lämpliga. Därmed uppstår en risk att de verksamma inom fältet blir mer upptagna av att göra rätt än att göra rätt saker (ibid:50). På så vis riskerar även passiviteten hos de professionella att öka, i takt med att den reflekterande hållningen minskar (ibid). Anna uttrycker i intervjun en oro kring att kvinnojourerna i allt större utsträckning blir tvungna att endast fokusera på att genomföra verksamhet, hålla budget, uppfylla krav och att de på så sätt ska förlora sin opinionsbildande roll. Genom att aktivt undvika synliga konflikter och istället välja att anamma de nya krav som ställs på organisationen kan den till sin omgivning utstråla att den är välfungerande, rationell och anpassad till de krav som ställs vilket i sin tur leder till legitimitet (Alvesson 2006:145f.). Ideella aktörer kan därför ha svårt att uppnå legitimitet i förhållande till myndigheter så länge de helt väljer att!47 129

130 stanna i den ideella sfären (Markström 2006:92). Större krav på att utföra den praktiska verksamheten på ett givet sätt kan alltså leda till större legitimitet för kvinnojourerna, men också att kvinnojourerna mer eller mindre tvingas överger sin grundidé om självständighet från myndigheter Legitimitet genom professionalisering Kvinnofridssamordnarna vittnar om en ökad efterfrågan av socionomer på kvinnojourerna, det vill säga att de kan se en ökad professionalisering inom det ideella fältet av kvinnofridsområdet. Kvalitetssträvan såväl som förmågan att prestera lyfts också av kvinnofridssamordnarna som allt mer synlig inom kvinnofridsområdet. Aktörer i en organisation bidrar till att upprätthålla eller förändra dess struktur, samtidigt som organisationens uppbyggnad påverkar aktörernas handlingsmöjligheter (Johansson 2006:24). Genom kognitiva referensramar det vill säga att en organisation påverkar det sätt medlemmarna tänker, handlar och uppfattar världen byggs samma standardiserade element in i flera organisationer, vilket bidrar till ökad likriktning och minskad mångfald (ibid:25f.). Denna normativa isomorfism kan alltså bli en effekt av den professionalisering som de ideella jourerna på ett mer eller mindre strategiskt plan strävar efter. Personer med en akademisk utbildning, eller som har erfarenhet av att arbeta i socialtjänst, har troligtvis en större vana och därmed en mindre kritisk inställning till att utsättas för kontroller och tillsyn än de personer som engagerar sig ideellt. På så sätt ges myndigheterna genom fler professionella anställda i verksamheterna också större tillgång till och inflytande på dem. När flera ideella verksamheter i allt mindre utsträckning förlitar sig på volontärer, för att istället förmedla kvalitet och kompetens genom att anställa professionella, likriktas alltså organisationen även inifrån (Hammare 2013:63; Markström 2006:81). Cecilia vittnar även om att det är lättare att arbeta med anställda på kvinnojourer som har tidigare erfarenhet av socialt arbete i offentlig verksamhet, då de förstår socialtjänstens uppdrag. Här kan man även se hur isomorfismen reproducerar sig själv när fler personer med liknande utbildning anställs ökar även tendenserna att anställa fler personer med samma utbildning, då det anses som lättare att arbeta tillsammans med personer med samma synsätt. Både socialtjänst och verksamhet i privat sektor har traditionellt en hierarkisk struktur och ser hierarki och formaliserade procedurer som nödvändiga verktyg för att garantera effektivitet, enhetlig kvalitet och leveransmässig punktlighet (Adler 1999:37 i Alvesson 2006:133). En hierarkisk organisationsstruktur, där professionella arbetar på liknande sätt efter manualer, talar tvärt emot kvinnojoursrörelsens ursprung och antihierarkiska struktur, där medmänsklighet och systerskap var!48 130

131 några av de viktigaste grundstenarna och tydligt avstånd togs från professionalisering (Enander et al 2013:10). På så sätt skulle man på ytterligare ett sätt kunna se en risk att kvinnojourerna allt mer överger sina kärnvärden för att vinna legitimitet ifrån de myndigheter man vid uppkomsten sade sig kritisera Anpassning till NPM och förändrad ekonomi Kvinnojourerna beskrivs som ett komplement till samhällets insatser som med tiden utvecklat ett gott samarbete med stat och kommun (SOU 2006:65:149, Meeuwisse & Sunesson 1998:187, Regeringen 2007:19; 21; Enander et al. 2013:75, Eduards 2002:96). Kvinnojourernas riksorganisationer kritiserar den offentliga politiken samtidigt som de ingår i den i ekonomiskt hänseende såväl som att de utövar visst inflytande på olika reformer och verksamheter inom området (Meeuwisse & Sunesson 1998:187). Cecilia, Doris och Bodil har noterat att fältet börjat sträva mot en mer marknadsmässig uppbyggnad, där privata företag börjat driva skyddade boenden såväl som att mer etablerade jourer allt mer drivs med företagsliknande uppbyggnad. NPM:s inverkan på det svenska samhället har således förändrat förhållandena mellan de idéburna organisationerna och kommunen. Kommunal verksamhet har i allt större utsträckning börjat ta form av en konkurrensstyrd marknad, där privata eller ideella organisationer genom upphandlingar och kontraktskultur med fokus på pris och kvalitet alltmer används som utförare av socialtjänst (Hammare 2013:32; 55). Vid upphandlingsförfaranden behöver de ideella jourerna uppvisa konkurrenskraft, då den organisation som erbjuder bäst pris i förhållande till kvalitet tillåts bedriva sin verksamhet på kontrakt. Ökad konkurrens medför även ett behov av att skilja sig ur mängden för att, som Cecilia uttrycker sig ovan, bli anlitad. För att öka sin konkurrenskraft och ge uppdragsgivare ytterligare incitament att välja den specifika föreningen som utförare är förutom kvalitetssäkring även specialisering en möjlig strategi för de ideella organisationerna. En del jourer har enligt kvinnofridssamordnarna valt att göra just detta, och exemplifierar med att det finns skyddade boenden som riktar sig till kvinnor med utländsk bakgrund, kvinnor i aktivt missbruk, som utsatts för en viss typ av våld eller där man anammat ett särskilt arbetssätt (Bylund 2008 i Hermansson et al 2010:8). Värt att notera är dock att specialisering inte entydigt är ett tecken på att jourerna går mot en mer marknadsmässig struktur. De ideella verksamheterna har med sin långa erfarenhet även insyn i den typ av resurser som till exempel en person som är i aktivt missbruk eller en person som är utsatt för hedersrelaterad problematik behöver, och hur dessa skiljer sig åt. Specialiseringen av kvinnojou-!49 131

132 rerna styrs alltså av det behov som specifika målgrupper har, men kan även ses som en strategi för konkurrenskraft som uppstår på grund av NPM:s marknadisering av människobehandlande organisationer (Linde & Svensson 2013:19). Ökningen av de privata driftsreformerna, det vill säga offentligt finansierade externa utförare av kommunala tjänster, har tagit fart sedan Alliansregeringen tillträdde år 2006 (Häggroth & Anderson 2012:53). I ett samhälle där privatiseringen, och därmed kraven på konkurrens ökar kan organisationer och institutioner ha ett behov av att sända ut vissa signaler till omgivningen för att skapa sig en position inom ett visst område. Detta, i kombination med allt mer ökade krav på hur en viss uppgift ska genomföras, kan leda till att organisationen behöver utföra uppgifter på ett sätt som inte går i linje med vad som faktiskt blir dess effekter; att koppla loss det man säger sig göra från det man i realiteten gör. Mimetisk isomorfism är ett begrepp för att förklara det fenomen som ibland uppstår då framgångsrika institutioner tenderar att imiteras av andra. Hultén & Wijkström (2006, i Hammare 2003:43) menar att de ideella organisationerna blir allt mer lika både företagen i privat sektor såväl som offentliga aktörer (Hammare 2013:43). Denna strategi kan tydligt synas hos kvinnojourerna, som i allt större utsträckning väljer att imitera marknaden, som är en institution med hög legitimitet. Ur ett nyinstitutionellt perspektiv är detta ett sätt skapa acceptans och motivation för förändring för organisationen (Blom 2006:174). Värt att notera är att strategin inte nödvändigtvis vara en medveten process, men att den inte sällan rymmer en ambition av att statushöjning (Alvesson 2006:35ff.). Att anpassa sig till en annan organisatorisk logik kan på olika sätt innebära konsekvenser för de verksamma inom fältet. Du Gay & Salaman menar att en definition av organisatoriska relationer som om de var kund/leverantörer ersätter den stabilitet som finns i byråkratier med den ovisshet som styr marknaden. Detta kräver företagsamhet hos de anställda, vilket inverkar i på de anställdas identitet (Du Gay & Salaman 1992:615). Flera av kvinnofridssamordnarna påpekar också att det för den enskilda anställda kan innebära en otrygghet att vara anställd av en ideell förening, där en frivilligt arbetande styrelse är arbetsgivare. Även de årliga anslagen kan för jourerna innebära svårigheter att planera mer långsiktigt. Kvinnojourernas riksorganisationer lyfter i SOU 2014:71, liksom kvinnofridssamordnarna, den ekonomiska uppdelningen som komplicerad för jourerna, och menar att det finns en tendens att låtsas uppfinna verksamhet man egentligen redan har för att ges möjlighet att ansöka om Socialstyrelsens utvecklingsmedel då detta ekonomiska bidrag inte får gå till kärnverksamheten (SOU!50 132

133 2014:71:63). Även här blir det synligt hur kvinnojourerna tvingas att särkoppla verksamheten och visa upp rätt skyltfönster utåt sett för att få den dagliga verksamheten att fungera. Den för närvarande sittande socialdemokratiska regeringen har uttryck en ambition att öka jämlikheten mellan könen, och menar att detta är utgångspunkten för den ekonomiska politiken (Socialdemokraterna 2014). Flera av kvinnofridssamordnarna uttrycker sig dock uppleva en viss tvetydighet i förslaget att öka anslagen till kvinnojourerna som lades i regeringens budgetproposition inför Genom att öka anslagen till kvinnojourerna kan regeringen på ett effektivt sätt vinna positiv uppmärksamhet från omgivningen. Man kan dock fråga sig om en ökad satsning på kvinnojourer som i allt större utsträckning överger sin opinionsbildande roll för att istället övergå till att ägna sig åt praktiskt arbete i realiteten bidrar till att mäns våld mot kvinnor minskar. Ur ett nyinstitutionellt perspektiv skulle man kunna se denna typ av satsning som att även regeringen kopplar loss det man säger sig vilja göra med det man faktiskt gör. Cecilia uttrycker en känsla av att regeringens satsning har ett visst mått av vad Alvesson benämner som bondfångeri, det vill säga att det finns mer eller mindre uttalade bakomliggande anledningar till att regeringen beslutat att öka anslagen till kvinnojourerna. Hon associerar även, liksom Alvesson, att denna typ av satsningar nog främst ses som enbart positiva av personer som inte är vidare insatta i området (Alvesson 2006). Med detta inte sagt att satsningen är utan mening. Frågan är dock, med hänvisning till ovanstående, huruvida kvinnojourerna har möjlighet att uttrycka sig fritt kring eventuell problematik som uppstår i och med de politiska beslut som fattas. Genom att alltför explicit kritisera i regeringens prioriteringar kan rörelsen riskera att mista den offentliga finansiering man är helt och hållet beroende av för sin överlevnad (Meeuwisse & Sunesson 1998:187). Även här kan särkopplingar bli en möjlig strategi för kvinnojourerna att utåt sett ställa sig positiv till förändringarna kan bidra till legitimitetsskapande, medan det arbete man i realiteten utför inte nödvändigtvis behöver går i linje med det man säger sig göra. 9. Slutdiskussion Jag kommer nedan att sammanfatta och diskutera min analys av informanternas utsagor. Därefter kommer jag att peka på några ytterligare teman som jag identifierat för vidare diskussion, samt lyfta några av de möjliga framtidsscenarion jag utifrån den nyinstitutionella begreppsapparaten tycker mig kunna se.!51 133

134 9.1 Sammanfattning Kvinnofridssamordnarna vittnar om en komplicerad situation för jourerna utifrån den uppdelning av verksamheten som uppstått efter att kommunernas ansvar utökats. De menar dock att detta efter hand fungerar allt bättre, då kvinnojourerna anpassat sig allt mer efter de krav som ställs och utför sitt uppdrag på det sätt som kvinnofridssamordnarna bedömer vara rätt. Kommunal socialtjänst har som tidigare nämnts gått mot en allt mer evidensbaserad praktik. Då kvinnojourerna sedan sin uppkomst lagt tydlig emfas vid erfarenhetsbaserat socialt arbete skiljer sig de olika sfärernas logiker tydligt från varandra. Med detta i åtanke är det inte svårt att tänka sig att det till en början varit komplicerat för kvinnojourerna att anpassa sig till de nya arbetssätt som avkrävs dem. Man skulle kunna se det som att kvinnojourerna i allt större utsträckning anpassar sig till de rationaliserade myter som den starkare aktören, i detta fall den offentliga sfären, formulerat. På så sätt blir det föga förvånande att det tagit kvinnojourerna en tid att finna anpassa sig till dessa krav, genom att exempelvis mer eller mindre medvetet koppla isär kraven med det dagliga arbetet för att gentemot omvärlden kunna uppvisa ett skyltfönster som ger legitimitet till verksamheten. Isomorfism kan synas i flera olika dimensioner utifrån de konsekvenser som kvinnofridssamordnarna vittnar om. Likriktningen av jourerna beskrivs av samtliga informanter, men utifrån några olika perspektiv. Doris och Anna lyfter tvingande isomorfism, där likriktningen beror på att det utifrån lagstiftning krävs av organisationer att anpassa sig till nya rön. Anna, Bodil och Doris lyfter även den normativa isomorfismen, då jourerna genom att anställa personer visar upp en ambition att höja verksamhetens kvalitet och att utstråla kunskap och professionalitet. Frida och Cecilia säger att de inte vet om fler jourer anställer, men samtidigt menar Frida att hon i svårare fall ser till att placera på en specifik jour där hon vet att personalen är professionell. På så sätt vittnar även hon indirekt om att det finns en uppdelning mellan de som är utbildade och inte. Även Cecilia gör ett slags uppdelning utefter kategorier, och säger att de jourer där det finns anställda har en högre kvalitet på sitt stöd. Tendenser till mimetisk isomorfism, i den mening att jourerna i större utsträckning imiterar varandra såväl som offentlig och privat verksamhet, framträder också i intervjuerna. Doris menar att en del etablerade jourer idag drivs som om de vore egna företag. Cecilia berättar att fler jourer imiterar marknaden genom att göra sig konkurrenskraftiga för att bli anlitade av offentlig verksamhet. Anna och Bodil säger också att verksamheterna i större utsträckning anpassar sig till offentlig verksamhet då de bland annat använder sig av samma föreskrifter. Detta benämns även som någonting positivt. Samtidigt menar flera av informanterna att det är av stor vikt att behålla de!52 134

135 ideella verksamheterna, då det inom privat och kommunal verksamheter finns ett engagemang som inte kan mätas med på det ideella fältet. Informanterna uttrycker på så sätt motsägelsefulla krav på jourerna, men identifierar dem även som problematiska och uttrycker en förståelse för den komplicerade roll kvinnofridssamordnarna befinner sig i. Kraven på kvalitetssäkring anses av informanterna vara ett ansvar som vilar på den offentliga myndigheten. Mot bakgrund av de mångtydiga kraven blir det även rimligt att olika framtidsscenarion urskiljs av de olika informanterna. Frida tror på en framtid som präglas av en tydligare samverkan och en mer strukturerad situation, både ekonomiskt och för de handläggare som arbetar inom området. Anna är orolig över att jourerna i framtiden blir alltför inriktade på att genomföra verksamheten på rätt sätt istället för att arbeta opinionsbildande. Cecilia hoppas att kommunerna tar sitt ansvar för att säkerställa att kvinnojourerna finns kvar även i framtiden. Bodil och Doris menar även att en uppdelning mellan olika typer av jourer skulle kunna komma i framtiden, med hänvisning till de olika skyddsbehov som olika personer kan ha. 9.2 Motsägelsefulla förväntningar Den ökade likriktningen inom fältet kan ställas i kontrast till den mångfald och särart man från statlig synpunkt bland annat i Överenskommelsen säger sig välkomna (Regeringskansliet 2008a:37). Det verksamhetsbidrag som kommunerna tilldelar jourerna för den opinionsbildande verksamheten görs även med hänvisning till att de utgör ett komplement till offentlig verksamhet. För att beviljas detta verksamhetsbidrag behöver jourerna kunna redovisa sin särart och kvalitet. Samtidigt behöver man som en följd av lagändringar och tydligare arbetssätt allt mer uppvisa förmåga att följa de riktlinjer och krav som ställs, vilket i sin tur leder till att den efterfrågade mångfalden och särarten man som ideell organisation förväntas uppvisa blir allt svårare att uppnå (Hammare 2013:54). De ökade kraven på kommunerna utifrån 2006 års ändring av 5 kap. 11 SoL i kombination med jourerna som utförare av socialtjänst skulle utifrån ett nyinstitutionellt perspektiv kunna sägas bidra till en likriktning av jourerna, samtidigt som de ideella organisationerna genom marknadsprocesser även i allt större utsträckning behöver göra sig konkurrenskraftiga genom specialisering. Även dessa parallella processers motsägelsefulla rationaliteter kan sägas både leda till en större kontroll och styrning av de socialt inriktade idéburna organisationerna där personalens autonomi och handlingsutrymme begränsas, såväl som ett behov att vara unik i förhållande till andra aktörer inom fältet (Hammare 2013:33). Dessa tendenser framträder på ett tydligt sätt i de genomförda intervjuerna såväl som i analysen därav.!53 135

136 I SOU 2014:49 föreslås att kommunernas ansvar för skyddat boende bör lagregleras genom ett nytt stycke i 5 kap. 11 SoL samt att verksamheten skyddat boende ska göras tillståndspliktig i enlighet med 7 kap. 1 SoL. Ytterligare skärpningar av kommunernas ansvar är alltså att vänta. Trots många oklarheter kring framtiden för de ideella organisationerna inom området blir det tydligt att i takt med att kommunernas ansvar för våldsutsatta ökar, ökar även kommunernas inflytande på de ideella jourernas organisering och framtid. 9.3 Pågående processer och framtid Det finns en mängd olika förklaringsmodeller för att förstå våld i nära relation. Genom att belysa mäns strukturella överordning gentemot kvinnor har den ideella kvinnojoursrörelsen varit en viktig del i att öka kunskaperna och påverka opinionen till att i större utsträckning betona vikten av jämställdhet för att komma tillrätta med det våld som framförallt kvinnor utsätts för i nära relation. Genom sin särställning har kvinnojoursrörelsen som ideell rörelse kunnat ta tydlig ställning mot mäns överordning gentemot kvinnor och på så sätt kunnat förändra samhället genom att på olika sätt utöva påtryckningar och peka på behov, vilket givit faktiska konsekvenser i form av olika lagändringar såväl som ett ökat fokus på våld i nära relation som ett folkhälsoproblem (se exempelvis SOU 2014:49). Att kommunalisera eller privatisera rörelsen skulle i sådant fall riskera att medföra att rörelsens särställning går förlorad och att förändringsarbetet upphör. I dagsläget går enskilda kvinnojourer sällan ut med åsikter om de förhållanden som råder för kvinnojourerna istället är det riksorganisationen som står för det opinionsbildande arbetet och åsikter om hur nutiden och framtiden för jourerna bör organiseras. Ett möjligt framtidsscenario är att riksorganisationerna även i fortsättningen står för det opinionsbildande, medan de enskilda verksamheterna antingen i allt större mån tvingas lägga ned eller allt mer absorberas i kommunal verksamhet. Man skulle kunna diskutera om målet med jourernas uppkomst att kommunerna tar ansvar för våldsutsatta personer då kunnat sägas vara uppnått. Ur en annan synvinkel är det förlust i demokratiskt hänseende om det ideella fältet inom kvinnofridsområdet försvagas och/eller försvinner. Ett annat möjligt scenario skulle kunna vara att de ideella kvinnojourerna i framtiden enbart stöttar de personer som inte vill ha myndighetskontakt, med fortsatt finansiering genom verksamhetsbidrag från kommunerna utifrån att jourerna kan sägas komplettera den ordinarie verksamheten. I sådant fall behöver dock anslagen troligen höjas rejält för att verksamheten ekonomiskt ska kunna gå runt.!54 136

137 Kommunal inblandning i det ideella fältet innebär en rad ytterligare konsekvenser som i sin tur kan få komplicerade följder. Tjänstemän och kommunalt anställda kan inte på samma sätt och med samma tydlighet som ideellt verksamma vara på kvinnans sida, utan måste förhålla sig mer opartiska (Eduards 2002:98). Kvinnojourens grundidé om att med tydlig emfas utgå från kvinnans erfarenheter och upplevelser riskerar då att gå förlorade. Bristen på alternativ till kommunala utförare kan också göra att personer som annars antingen inte vill ha kontakt med eller inte har kännedom om socialtjänsten lämnas utan möjlighet till hjälp. Om jourerna i allt större utsträckning blir tvungna att enbart ta emot boende efter biståndsbeslut riskerar man även ett scenario där personer som inte har rätt till bistånd (till exempel papperslösa och EU-migranter) inte har någonstans att vända sig. I dagsläget pågår även en diskussion om huruvida skyddade boenden bör upphandlas. Lagen om offentlig upphandling (LOU) reglerar som tidigare nämnts hur upphandling ska ske och vilka köp myndigheter måste upphandla. I en debattartikel i DN anser SKR:s representanter Zandra Kanakaris och Olga Persson att den avgörande frågan, förutom de så kallade tröskelvärden som avgör vilka köp myndigheter måste upphandla, är huruvida stöd och skydd till våldsutsatta kvinnor ska betraktas som ett köp som faller under LOU eller inte (Kanakaris & Persson 2014). Tidigare nämnda förslag till skärpning av 7 kap. 1 SoL (som skulle innebära att skyddade boenden HVBklassas) uttrycks av de båda riksorganisationerna för kvinnojourerna som oroande, utifrån att oerfarna aktörer som enbart drivs av ett vinstintresse ges möjlighet att starta privata skyddade boenden (Martholm Silva 2014). Medan en del kommuner väljer att upphandla skyddat boende vilket kan leda till att de ideella jourerna inte har ekonomisk möjlighet att uppfylla de krav som kommunen ställer väljer andra att istället upprätta ett så kallat idéburet offentligt partnerskap (IOP) tillsammans med de ideella verksamheterna. I och med att det rättsliga läget i dagsläget är oklart ligger detta beslut för närvarande hos kommunens politiska ledning och blir således en ideologisk fråga (ibid). Kanakaris och Persson menar att det inte är alla som behöver ett så intensivt skydd som många av jourerna inom vårdkedjorna erbjuder, och uttrycker även en oro för att de stora vårdkedjorna är de enda som har möjlighet att pressa priserna (ibid). Upphandlingar kan ur ett nyinstitutionellt perspektiv komma att institutionaliseras och då se som ett mål i sig, vilket liksom Kanakaris och Persson uttrycker ovan medför en risk att fokus hamnar på ett lågt pris snarare än hög kvalitet (Blom 2006:197). Kvinnojoursrörelsen uppstod genom att engagerade individer gick samman för att från gräsrotsnivå bilda en påtryckningsgrupp som genom att skapa ett nätverk kunde öka sitt tillträde till be-!55 137

138 slutsfattandearenor och på så sätt utgöra en maktfaktor inom politiken (Bolman & Deal 2003:246; 249; 281). När formerna för anslag förändras och uttryckliga krav på motprestationer ställs på organisationerna blir de också i högre grad serviceleverantörer, istället för som tidigare använda sina kunskaper och erfarenheter för arbeta för förändring i samhället. Även avseende upphandling framträder alltså risken att de jourer som blir upphandlade förlorar sin opinionsbildande roll utifrån att de får en roll som underleverantörer till kommunerna snarare än att vara fria aktörer (Region Skåne 2014: Meeuwisse & Sunesson 1998:190). 9.4 Förebyggande Anmälningarna för våld mot kvinnor har ökat sedan 2006 (BRÅ 2014). De ökade anmälningarna kan bero på en faktisk ökning av våld, vilket i så fall är ett misslyckande av de ökade krafttag som man säger sig försöka ta. Ökningen kan dock även vara ett resultat av att de ökade ansträngningarna görs att fler fall anmäls, vilket i sådana fall är positivt i bemärkelsen att fler våldsutsatta får den hjälp de har lagstadgad rätt till. SOU 2006:65 och därtill hörande lagändring fokuserar på hur man ska organisera hjälpen till personer som redan utsatts för våld av närstående. Hittills verkar man från lagstiftande håll ha valt en ansats där den förändring man vill uppnå ska drivas genom att skärpa lagen för de som utför det sociala arbetet med våldsutsatta, för att sedan implementera detta nedåt i strukturerna. Man kan diskutera om denna strategi i detta hänseende kan förhindra att våld uppstår, eller om den möjligen begränsas till ett fokus på hur (och vem) som ska ta ansvar för att hjälpa de personer som redan utsatts eller utsätts för våld. Ett annat, eller åtminstone kompletterande, sätt att arbeta skulle kunna vara att även från myndighetshåll tydligare arbeta förebyggande för att problemet i sig inte uppstår (Eliasson 1997). Genom att ta ett helhetsgrepp på det förebyggande arbetet kan man på ett kraftfullt sätt visa upp en ambition att stävja det våld i nära relation som fortfarande i stor utsträckning förekommer, snarare än att enbart fokusera på att skärpa kraven för de som sedan mitten av 1970-talet varit de som tagit detta ansvar på frivillig basis. Att man inte tidigare från politiskt håll på ett tydligt sätt valt att arbeta förebyggande kan, ur ett nyinstitutionellt perspektiv, bero på en önskan från att snabbt kunna uppvisa effekter av de beslut som fattas. Genom att driva ett långsiktigt arbete mot våld i nära relation finns en risk att en senare kommande regering skördar frukten av de egna initiativen. Genom att kunna uppvisa ett skyltfönster av att bedriva någon form av arbete kan man dock säkerställa att undvika kritik emot att ingenting görs på området (Alvesson 2006). Kvinnofridssamordnaren Cecilia uttrycker att man som handläggare inom socialtjänst fått ett utökat ansvar för att!56 138

139 arbeta förebyggande mot våld i nära relation, men menar att det inte än finns formulerat hur man från lagstiftande håll förväntar sig att detta arbete ska utformas. Ett sätt att konkret och tydligt arbeta förebyggande mot mäns överordning gentemot kvinnor skulle vara att redan i grundskolan föra en kontinuerlig diskussion kring och problematisera våra könsroller och vilka problem de kan medföra. Initiativet Machofabriken är ett projekt finansierat av Allmänna arvsfonden och som drivs av de ideella organisationerna SKR, Roks och Män för jämställdhet. Projektet består av olika typer av utbildningsmaterial som syftar till att deltagarna ska reflektera kring könsrollerna och hur de påverkar individen såväl som samhället. Jag menar dock att det är av stor vikt att, istället för att överlåta detta ansvar på ideella organisationer, se till att från politiskt håll lagstifta om ett tydligare fokus på genus i skolan då detta skulle kunna ge stora samhällseffekter ur ett mer långsiktigt perspektiv. Den 20 februari 2014 beslutades av den då sittande regeringen Reinfeldt att en nationell strategi för att nå det tidigare satta målet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra skulle tas fram. Uppdraget ska redovisas den 29 maj I en debattartikel i ETC den 23 oktober 2014 har regeringens särskilda utredare Juno Blom uttryckt att det är av stor vikt att ökade resurser i framtiden läggs på preventionsarbete (Blom 2014). Hur detta arbete kommer att se ut återstår alltså att se. 9.5 Våld i nära relation som integrerad del i socionomutbildningen Kvinnojoursrörelsen arbetade vid sin uppkomst med insatser som inte ännu utfördes inom den offentliga sektorn. Idag benämns kvinnojourerna istället som en parallell resurs i relation till det offentliga (Hammare 2013:2). På så sätt har kvinnojoursrörelsen gått från att vara den ordinarie verksamheten till att ses som ett komplement till den ordinarie verksamheten. Att se kvinnojourerna som ett komplement innebär också att se de kunskaper som finns inom fältet som kompletterande kunskaper. Som socionom inom kommunal socialtjänst är det oundvikligt att i sitt arbete stöta på personer som blivit våldsutsatta. Våld i nära relation förekommer i alla socioekonomiska klasser, etniska grupper och oavsett övrig förekomst av social problematik. Att behandla kunskap kring våldsutsatthet som ett särintresse eller särkunskap riskerar att leda till att våld i nära relation inte upptäcks, vilket kan leda till att färre personer får den hjälp de har lagstadgad rätt till (Socialstyrelsen 2014c). Kunskapen om våld i nära relationer är på många håll otillräcklig bland personal inom socialtjänsten (Socialstyrelsen 2014b, Heimer & Berglund 2014). Detta beror bland annat på att det under socionomutbildningen talas i låg utsträckning om våld i nära relation och dess effekter (Heimer et al 2009). Om man vid anställningar på kvinnojourer väljer att enbart utgå från personers utbild-!57 139

140 ningsgrad snarare än erfarenhet inom området kan man tänka sig att även det ideella fältet inom kort huvudsakligen utformas av anställda med en akademisk utbildning. Med socionomers otillräckliga kunskaper kring våldsutsatthet och dess konsekvenser i åtanke kan man dock fråga sig om en professionalisering av området verkligen skulle leda till en kvalitetshöjning avseende adekvat stöd och hjälp till de utsatta. Utifrån detta menar jag att det är viktigt att reflektera över vilka skäl man egentligen har att professionalisera de ideella kvinnojourerna genom att anställa socionomer och huruvida det leder till en faktisk förbättring av omhändertagandet av våldsutsatta. Genom ett tydligare fokus på våld i nära relation under socionomutbildningen skulle professionaliseringen kunna ge en mer konkret positiv effekt i form av en kunskapshöjning hos jourerna, vilket skulle kunna leda till en högre kvalitet i det stöd och den hjälp som erbjuds. Med hänvisning till tidigare resonemang kring vikten av ett problematiserande förhållningssätt till könsroller skulle även studenter vid andra utbildningar däribland lärare, pedagoger, hälsooch sjukvårdspersonal och jurister med en större kunskap om denna typ av frågor kunna bidra till en kontinuerlig diskussion kring de effekter de får på samhället. 9.6 Strategi för överlevnad Kvinnojoursrörelsen har mäns strukturella överordning som förklaringsmodell till mäns våld mot kvinnor. Med denna förklaringsmodell, som tydligt dikotomiserar två kön där det ena görs till förövare och det andra till offer, följer ett behov av att även vara strategiska för att inte göra sig oense med omvärlden. Genom att förhandla bort sina kärnvärden, det vill säga sin frihet från kommuner samt drivkraften att arbeta opinionsbildande och kritiskt gentemot myndigheter och rättsväsende, finns det en risk att rörelsen blir uddlös. Samtidigt kan de ideella verksamheterna få svårigheter att uppnå eller bibehålla legitimitet så länge de helt håller sig i den ideella sfären (Markström 2006:92). För kvinnojourerna följer positiva sanktioner med en positiv inställning till de förändringar som sker inom fältet. Utifrån nyinstitutionell teori kan man förstå kvinnojourens strategier för anpassning, det vill säga likriktning och särkoppling, som en slags överlevnadsstrategi (ibid:93; Meeuwisse & Sunesson 1998:177). Genom att organisationen separerar de formella strukturerna eller det man säger från det man i praktiken gör [ ] kan man presentera sig på ett vägvinnande sätt visavi den del av omgivningen som man är beroende av utan att i grunden överge sin organisatoriska identitet. (Markström 2006:83). I och med det sociala arbetets ständiga förändring är att förutse framtiden för kvinnojourerna inte en lätt uppgift. Min förhoppning är dock att den omorganisering pågår sker med en lyhördhet!58 140

141 för de ideella jourernas synpunkter på den framtid de går till mötes, och att det kvalitativa arbete som utförs i dessa verksamheter inte förhandlas bort till förmån för oerfarna privata aktörer med vinstintresse som huvudsakligt fokus. Trots att det är positivt att kommunerna i allt större utsträckning tar ansvar för personer som utsätts för våld av närstående är det viktigt att komma ihåg att det i närmre 40 år varit ideellt arbetande kvinnor som med medmänsklighet och solidaritet som grundtanke skapat sig en lång erfarenhet av att stötta dessa personer. Förhoppningsvis inser man från offentligt håll det stora värdet i att trots utökat kommunalt ansvar ta tillvara det ideella fältets engagemang och starka röster.!59 141

142 10. Litteraturlista Ahlbäck Öberg, Shirin Att kontrollera förvaltningen: framväxten av granskningssamhället. I Politik som organisation: förvaltningspolitikens grundproblem, Bo Rothstein (red.). Stockholm: SNS förlag. Alvesson, Mats (2006). Tomhetens triumf. Stockholm: Atlas. Blom, Juno Regeringens utredare: Så ska mäns våld mot kvinnor bekämpas. ETC. 23 oktober. < ( ). Blom, Björn & Grape, Ove Nyinstitutionalism teori med stor potential. I Organisation och omvärld nyinstitutionell analys av människobehandlande organisationer, Ove Grape, Björn Blom & Roine Johansson (red.), Lund: Studentlitteratur. Blomberg, Helena Komparativ välfärdsforskning. I Forskningsmetodik för socialvetare., Anna Meeuwisse, Hans Swärd, Rosmari Eliasson-Lappalainen & Katarina Jacobsson (red.) Stockholm: Natur och Kultur. Bolman, Lee G. & Deal, Terrence E. (2003). Nya perspektiv på organisation och ledarskap. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur. Brante, Thomas (2009). Vad är en profession? Teoretiska ansatser och definitioner. I Maria Lindh (red.) Vetenskap för profession, Högskolan i Borås. Brottsförebyggande rådet (2010). Mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. BRÅ:s webbsida < publikationer/ mans-vald-mot-kvinnor-hedersrelaterat-vald-och-fortryck-samtvald-i-samkonade-relationer.html> ( ). Brottsförebyggande rådet (2014). Misshandel mot kvinnor. BRÅ:s webbsida < bra/brott-och-statistik/kvinnomisshandel.html> ( ) Christoffersen, Svein Aage Professioner och professionsetik vad är det? I Svein Aage Christoffersen (red.) Professionsetik, Malmö: Gleerups. Czarniawska-Joerges, Barbara. (1993). The three-dimensional organization a constructionist view. Lund: Studentlitteratur. du Gay, Paul. & Salaman, Graeme. (1992) The cult(ure) of the consumer. Journal of Management Studies, 29, 5, Eliasson, Mona. (1997) Mäns våld mot kvinnor. Stockholm: Natur och Kultur.!60 142

143 Enander, V., Holmberg, C., Lindgren, A-L. (2013). Att följa med i samtiden kvinnojoursrörelse i förändring. Stockholm: Atlas. Eduards, Maud. (2002) Förbjuden handling om kvinnors organisering och feministisk teori. Malmö: Liber. Graneheim, Ulla H & Lundman, Berit. (2004) Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education today, 24, 2, Hammare, Ulf. (2013). Mellan löften om särart och krav på evidens En studie av kunskap och kunskapssyn i socialt inriktade ideella, privata och offentliga organisationer. Akademisk av handling. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete. Heimer, G., Björck, A., Kunosson, C. (red.) Våldsutsatta kvinnor samhällets ansvar. Lund: Studentlitteratur. Heimer, G., Björck, A., Ploug, L (2009) Kunskap om våld en förutsättning för förändring. Upsala Nya Tidning. 8 mars. < ( ). Heimer, Gun & Berglund, Anna Utbilda om våldet. Upsala Nya Tidning. 25 november. < ( ). Hermansson K., Scheffer Lindgren M., Tengström A. (2010). Beskrivning och utvärdering av ideella kvinnojourer. Forskningscentrum för psykosocial hälsa. < sites/default/files/images/kvinnojoursstudien%20slutversion% _1.pdf> ( ). Hultén, Pernilla & Wijkström, Jesper (2006). Särart och mervärde i den ideella sektorn en studie av ledarens syn på de idéburna organisationernas betydelse. Stockholm: Socialstyrelsen. < / _ pdf> ( ). Inspektionen för vård och omsorg (2014) Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld IVO:s webbsida. < ( ). Johansson, Roine. (2002) Nyinstitutionalismen inom organisationsanalysen. Lund: Studentlitteratur. Johansson, Roine Nyinstitutionell organisationsteori från sociologi i USA till socialt arbete i Sverige. I Organisation och omvärld nyinstitutionell analys av människobehandlande organisationer, Ove Grape, Björn Blom & Roine Johansson (red.), Lund: Student-!61 143

144 litteratur. Jonsson, Kajsa Idéspridning och kunskapskultur exemplet socialt arbete i Sverige. I Organisation och omvärld nyinstitutionell analys av människobehandlande organisationer, Ove Grape, Björn Blom & Roine Johansson (red.), Lund: Studentlitteratur. Jönson, Håkan. (2010). Sociala problem som perspektiv en ansats för forskning och socialt arbete. Malmö: Liber Kanakaris, Zandra & Persson, Olga Ideella kvinnojourer utesluts när kommuner upphandlar. Dagens Nyheter. 17 november. < ( ). Kunosson, Chrystal Ideella organisationer. I Våldsutsatta kvinnor samhällets ansvar, Gun Heimer, Annika Björck & Chrystal Kunosson (red.), Lund: Studentlitteratur. Konkurrensverket (2014) Upphandlingsreglerna en introduktion Konkurrensverkets webbsida < ( ). Larsson, Sam Kvalitativ metod en introduktion. I Forskningsmetoder i socialt arbete, Sam Larsson, John Lilja & Katarina Mannheimer (red.), Lund: Studentlitteratur. Lilja, John & Larsson, Sam Organisationsanalys teoretiska och metodologiska perspektiv. I Forskningsmetoder i socialt arbete, Sam Larsson, John Lilja & Katarina Mannheimer (red.), Lund: Studentlitteratur. Linde, Stig & Svensson, Kerstin Bokens ärende. I Förändringens entreprenörer och tröghetens agenter, Stig Linde & Kerstin Svensson (red.), Stockholm: Liber. Länsstyrelsen (2014) Kvinnofridssamordnare utredning av en nyckelfunktion Länsstyrelsen Stockholms webbsida < en-framgangsfaktor.aspx> ( ). Markström, Urban Professionaliseringen av det ideella alternativa utförare på det socialpsykiatriska verksamhetsfältet. I Organisation och omvärld nyinstitutionell analys av människobehandlande organisationer, Ove Grape, Björn Blom & Roine Johansson (red.), Lund: Studentlitteratur. Martholm Silva, Maria Kvinnojourer rädda för osäkra ägare. SVT. 12 november. < ( ). Meyer, J W. & Rowan, B. (1977) "Institutionalized Organizations: Formal Structure as Myth and Ceremony", American Journal of Sociology, 83, 2, !62 144

145 NCK (2014a) Socialtjänstens lagstadgade ansvar Nationellt center för kvinnofrids webbsida < ( ). NCK (2014b) Kvinnojourernas verksamhet Nationellt center för kvinnofrids webbsida < kvinnofridsarbete_-_kunskapsbankens_amnesguide/kvinnojourernas_verksamhet/> ( ). NCK (2015) Information om Nationellt centrum för kvinnofrid Nationellt centrum för kvinnofrids webbsida < ( ). Nordström, Karin Förord till den svenska upplagan. I Professionsetik, Svein Aage Christoffersen (red.), Malmö: Gleerups. Olsson, Henny & Sörensen, Stefan. (2011) Forskningsprocessen. Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber. Patton, Michael Quinn. (2002) Qualitative research & evaluation methods. London: Sage. Pettersson, Ulla. (2001). Socialt arbete, politik och professionalisering den historiska utvecklingen i USA och Sverige. Stockholm: Natur och Kultur. Ponnert, Lina Osäkerhet - ett nödvändigt uttryck för professionalitet eller ett tecken på okunskap?. I Förändringens entreprenörer och tröghetens agenter. Människobehandlande organisationer ur ett nyinstitutionellt perspektiv, Stig Linde och Kerstin Svensson (red.), Stockholm: Liber. Regeringen (2006). Prop. 2006/07:38, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor. Regerings kansliets webbsida < ( ). Regeringen (2007). Skrivelse 2007/08:39, Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Regeringskansliets webb sida < ( ). Regeringen (2008a). Överenskommelsen inom det sociala området. Regeringskansliets webbsida. < ( ). Regeringen (2008b). Skrivelse 2008/09:207, Överenskommelsen mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting. Regerings-!63 145

146 kansliets webbsida. < ( ). Regeringen (2009). Prop. 2009/10:55, En politik för det civila samhället. Regeringskansliets webbsida. < ( ). Regeringen (2014). Prop. 2014/15:1, Utgiftsområde 13: Integration och jämställdhet. Regeringskansliets webbsida. < ( ). Region Skåne (2014). Idéburet offentligt partnerskap Region Skånes webbsida. < ( ). Sveriges kommuner och landsting (2014). Valfrihetssystem i socialtjänst SKL:s webbsida < skl.se/demokratiledningstyrning/driftformervalfrihet/valfrihetssystemersattningssystem/valfrihetssystem/valfrihetssystemsocialtjanst.1758.html> ( ). Socialdemokraterna (2014). Budgetpropositionen 2015 en feministisk grundsyn Socialdemokraternas webbsida < Nyheter/Budgetpropositionen-for En-feministisk-grundsyn-/> ( ). Socialstyrelsen (2007). Resursfördelningar och prioriteringar inom socialtjänsten. Socialstyrelsens webbsida. < 9026/ _ pdf> ( ). Socialstyrelsen (2011). Våld en handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Socialstyrelsens webbsida. < ( ). Socialstyrelsen (2012a). Meddelandeblad , Socialnämndens respektive ideella föreningars ansvar för god kvalitet m.m. vid utförandet av insatser enligt socialtjänstlagen. Socialstyrel sens webbsida. < / pdf> ( ). Socialstyrelsen (2012b). Om standardiserade bedömningsmetoder. Socialstyrelsens webbsida. < ( ). Socialstyrelsen (2013). Att förstärka och kvalitetsutveckla stödet till våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnar våld och våldsutövare en uppföljning av 2011 års utvecklingsmedel. Social-!64 146

147 styrelsens webbsida. < / pdf> ( ). Socialstyrelsen (2013b). Begreppsklustret brukare. Socialstyrelsens webbsida. < ( ). Socialstyrelsen (2013c). Kartläggning av skyddade boenden i Sverige, Socialstyrelsens webbsida < ( ). Socialstyrelsen (2014a) Att arbeta evidensbaserat, Socialstyrelsens webbsida < ( ). Socialstyrelsen (2014b) Utbildningsmaterial om våld i nära relationer ska höja kompetensen hos personal, Socialstyrelsens webbsida < ( ). Socialstyrelsen (2014c) Att upptäcka och ställa frågor om våld i nära relationer, Socialstyrelsens webbsida < upptackavald> ( ). Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld. (SOSFS 2009:22) Stockholm: Socialstyrelsen. < ( ). Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Våld i nära relationer. (SOSFS 2014:4) Stockholm: Socialstyrelsen. < / pdf> ( ). SOU 2006:65 Att ta ansvar för sina insatser Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor. Stockholm: Socialdepartementet. SOU 2007:37 Vård och omsorg verksamheter i förändring. Stockholm: Socialdepartementet. SOU 2014:49 Våld i nära relationer en folkhälsofråga. Stockholm: Socialdepartementet. SOU 2014:71 Ett jämställt samhälle fritt från våld utvärdering av regeringens satsningar Stockholm: Utbildningsdepartementet. Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund (2014) stödkontakter år 2013 SKR:s webbsida < ( ).!65 147

148 Bilaga 1 Genomgång av relevanta dokument Ytterligare konsekvenser av lagändringen ( ) Lagändringen har även resulterat i en rad ytterligare skrivelser, rapporter, allmänna råd, föreskrifter och liknande material. Nedan följer en redogörelse för ett urval av dessa, för att ytterliga förtydliga de ökade krav som ställs på både kommuner och jourer i och med ändringen av 5 kap. 11 SoL. 2007: Handlingsplanen Med anledning av lagändringen utkom år 2007 även skrivelse 2007/08:39 Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer (Regeringen 2007). Skrivelsens huvudsakliga innehåll utgörs av regeringens syn på hur dessa typer av våld ska bekämpas under mandatperioden. Man fastslår att det är statens och kommunens ansvar att tillgodose de våldsutsattas behov av stöd och skydd, och lyfter in frivilligorganisationernas verksamhet som ett ovärderligt komplement till de offentliga verksamheterna (ibid:5). 56 åtgärder presenteras därmed, med syfte att leda till en varaktigt höjd ambitionsnivå i kampen mot våldet (BRÅ 2010). De första 22 punkterna ligger under rubriken Ökat stöd och skydd till våldsutsatta. Den första punkten behandlar skärpningen av 5 kap. 11 SoL. I punkt två redogörs för regeringens beslut att tillföra kommunerna så kallat utvecklingsmedel för att kunna leva upp till de höjda ambitioner man ålagts avseende insatser för våldsutsatta. Anslaget ökades från 77,5 miljoner till 109 miljoner kronor årligen inför 2007 och 2008, vilket innebar en ökning med 40 procent (regeringsbeslut S2007/1630/ST) (Rapport 2010:4:18). Övriga punkter avser stärkt förebyggande arbete, stärkt kvalitet och effektivitet i rättsväsendet, utveckling av insatser riktade till våldsutövare, ökad samverkan och ökade kunskaper. 2009: SOSFS 2009:22 År 2009 utkom SOSFS 2009:22 Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld. Allmänna råd innebär rekommendationer om hur en författning kan eller bör tillämpas och är inte lagligt bindande. I SOSFS 2009:22 föreslås bland annat att socialnämnden bör utforma sina insatser efter den bästa tillgängliga kunskapen och vad som ger bäst resultat. Socialnämnden bör också enligt SOSFS 2009:22 regelbundet kartlägga omfattningen av våldsförekomsten i kommunen, analysera hur de sociala tjänster som erbjuds svarar mot den enskildas behov. Man skriver också att de som i kommunen arbetar med!66 148

149 handläggning och uppföljning inom området bör ha teoretiska kunskaper kring området och förmågan att omsätta dessa i praktiken. Personalen bör även ha socionomexamen eller motsvarande (SOSFS 2009:22:4). Tillfälligt boende som är bemannat av kvalificerad personal bör kunna erbjudas, såväl som annat lämpligt tillfälligt boende (ibid:6). 2010: Brå:s uppföljning av 2007 års handlingsplan I december år 2010 kom Brottsförebyggande rådet med slutrapporten på sin uppföljning av regeringens handlingsplan från I delrapporten som utkom i januari samma år menar man att planen inneburit ett betydelsefullt startskott för utveckligen av ett bättre arbete för att förebygga våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck och stödja dem som utsatts. Man betonar dock samtidigt att tre år är en kort tid för att kunna utvärdera utvecklings- och förändringsarbete. I slutrapporten konstaterar Brå att de fyra huvudsakliga insatserna som gjorts varit utbildning, verksamhetsutveckling, kunskapsutveckling och lagstiftning. Det som i första hand genomförts under denna tid är insatser för att utbilda olika personalkategorier som möter de utsatta grupperna i sitt arbete. Ökad kunskap i arbetet med målgrupperna, nya lättillgängliga kunskapskällor, en mängd projekt med nya lokala verksamheter, nya verksamhetsmodeller och mer strukturerade hot- och riskbedömningar inom polisen är det som Handlingsplanen enligt Brå bidragit med (Brottsförebyggande rådet 2010:18; 21). Brå ställer sig dock mer frågande till i vilken utsträckning utbildningar kommer att ges även i fortsättningen, om de lokala projekten med verksamheter kommer att överleva samt om polisens hot- och riskbedömningar lett till fler och bättre skyddsåtgärder. Enligt rapporten var det också angeläget att den tillsyn av socialtjänsten som gjordes följs upp med jämna mellanrum för att kontrollera arbetets kvalitet samt att tillsyn tycks skapa incitament till förbättringar. 2011: Socialstyrelsens handbok Våld en handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Som ett komplement till Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 2009:22 utgavs år 2011 en handbok med syfte att ge socialtjänsten vägledning på området och att kvalitetsutveckla och förbättra socialtjänstens stöd till våldsutsatta (Socialstyrelsen 2011:20). I Handboken behandlas lagstiftning och förarbeten, kunskap baserad på både forskning såväl som praktiska erfarenheter från socialtjänsten och tar även upp bland annat förhållandet mellan socialtjänst och ideella föreningar.!67 149

150 Jag kommer huvudsakligen att fokusera på Handbokens avsnitt rörande Socialnämndens ansvar samt det avseende Kvalitet och kompetens. Även här beskrivs ideella jourer som viktiga komplement till socialnämndens insatser. Det framhålls att ideella jourer, för att insatserna ska hålla god kvalitet, måste utföra insatser på uppdrag av socialnämnden i enlighet med socialtjänstlagen (Socialstyrelsen 2011:14). Man lyfter också vikten av de ideella jourernas funktion i de fall då den våldsutsatta inte vill vända sig till socialtjänsten. Under avsnittet Kvalitet och kompetens uttrycks att systematisk dokumentation, såväl som kontinuerlig uppföljning och utvärdering är förutsättningar för att både socialtjänsten och staten ska kunna utveckla och bedöma kvaliteten i verksamheten, identifiera behov av ytterliga åtgärder, samverkan mellan aktörer och för att systematiskt kunna undersöka om insatserna leder till en förbättring för den enskilde (Socialstyrelsen 2011:39). Ansvaret för dokumentation vilar vid verksamhet med tillstånd enligt 7 kap. 1 SoL eller som entreprenad enligt 2 kap. 5 SoL på verksamheten. Den ideella verksamheten har rätt att själv avgöra om man efter ett biståndsbeslut vill tillhandahålla genomförandet av insatser enligt socialtjänstlagen eller inte. Nämnden ansvarar för att regelbundet insamla kunskap om och kunna värdera personalens kompetens och erfarenhet för att kunna värdera om bemanningen är tillräcklig (Socialstyrelsen 2011:42). Personer som arbetar med handläggning och uppföljning av ärenden bör, som ovan nämnts, ha teoretiska kunskaper inom området våld mot närstående och att kunna tillämpa dessa i praktiken (SOSFS 2009:22, Socialstyrelsen 2011:43), medan den personal som specifikt arbetar med våldsutsatta utöver detta bör ha socionomexamen. Personal som genomför insatser bör även få kompetensutveckling. Samverkan diskuteras i relation till andra myndigheter såväl som med ideella organisationer. Här lyfter man att kommunerna historiskt varit beroende av ideella organisationers verksamhet på området, och att det är viktigt att socialtjänstens respektive ideella föreningars ansvar, roller och uppgifter ömsesidigt klargörs och respekteras (Socialstyrelsen 2011:53). Enskilda ska även kunna själva vända sig till jourerna utan inblandning av socialtjänst. I Handboken framhålls även att merparten av de riktade socialtjänstverksamheter som etablerats vad man beskriver som de senaste åren varit öppna råd- och stödverksamheter utan krav på biståndsbeslut, vilket Socialstyrelsen menar kan göra det svårt att redovisa statstik och bedriva forskning som kan ligga till grund för en kunskapsbaserad socialtjänst såväl som att innebära en sämre rättssäkerhet för den enskilde. (Socialstyrelsen 2011:20) Även effektutvärderingar påtalas av Socialtjänsten som dittills bristfälliga.!68 150

151 2013: Uppföljning av 2011 års utvecklingsmedel År 2013 utkom rapporten "Att förstärka och kvalitetsutveckla stödet till våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat våld och våldsutövare en uppföljning av 2011 års utvecklingsmedel", som sammanfattar och redovisar hur de anvisade medlen för 2011 använts, vilka insatser som genomförts och vilka målgrupper som fått del av insatserna. I rapporten framkommer att Länsstyrelserna under 2011 beviljat medel till 260 projekt som avser 2011, varav 180 avsåg fortsättningar på projekt som beviljats medel Av landets 290 kommuner ansökte och beviljades 238 kommuner antingen ensamma eller som gemensamt sökande utvecklingsmedel. Flertalet projekt riktades till våldsutsatta kvinnor i allmänhet eller barn som bevittnat våld. De största satsningarna har lagts på kompetenshöjande aktiviteter i form av utbildningsinsatser. Rapportens slutsatser blir att kommunerna blivit bättre på att dokumentera och utvärdera sina projekt och att fler kommuner kartlägger eller inventerar behoven inom området våld i nära relationer (50% år 2011 mot 30% år 2010). Socialstyrelsen kan även urskilja en trend att kommunerna själva genomför fler insatser för våldsutsatta och ideella föreningar färre (Socialstyrelsen 2013:26). 2014: Nuläget Från SOSFS 2009:22 till SOSFS 2014:4 Den 5 juni 2014 utkom nya föreskrifter (SOSFS 2014:4 Våld i nära relationer ). Föreskrifterna trädde i kraft den 1 oktober Flera punkter som tidigare i SOSFS 2009:22 var så kallade allmänna råd är numera föreskrifter. Föreskrifter innebär en detaljreglering av vad lagen stadgar och är rättsligt bindande. 6 Det finns dock en del punkter i SOSFS 2014:4 som fortfarande benämns som allmänna råd. Jag kommer att fokusera på de stycken som rör socialnämnden och som avser arbete avseende hjälp, råd och stöd till våldsutsatta vuxna, det vill säga 3 kap. Socialnämndens planering, 4 kap. Kompetens enligt 3 kap. 3 andra stycket SoL och 7 kap. Insatser : Enligt 3 kap. 1 ska socialnämnden fastställa mål för arbetet med våldsutsatta [...] samt beskriva när och hur målen ska uppnås. Om socialnämnden lämnat över genomförandet av insatser enligt SoL till någon annan ska nämnden enligt 3 kap. 3 fastställa hur kontroll och uppföljning av sådan verksamhet ska göras. I SOSFS 2009:22 stod att socialnämnden bör göra detta. Stycket 4 kap. Kompetens enligt 3 kap. 3 andra stycket SoL är i SOSFS 2014:4 omformulerat och utökat. Även här har man valt att dela upp stycket i två, för att separat behandla arbetet 6 ( )!69 151

152 med barn och vuxna. Jag kommer bara att fokusera på det stycke i SOSFS 2014:4 som avser arbetet med våldsutsatta vuxna. Båda stycken står under rubriken Allmänna råd, vilket inte gör att de är lagligt bindande. I SOSFS 2014:4 beskrivs fortfarande att de som handlägger och uppföljer alla slags ärenden som gäller enskilda enligt socialtjänstlagen bör ha kunskap om våld och andra övergrepp av eller mot närstående samt ha förmågan att omsätta kunskaperna i det praktiska arbetet. Om ärendena avser våldsutsatta vuxna, bör personalen dessutom ha socionomexamen. Ett tillägg har dock gjorts, med ett eget stycke med liknande preferenser avseende de personer som genomför insatser enligt socialtjänstlagen. Här görs dock inga specifikationer på om eller vilken typ av examen personalen bör ha (SOSFS 2014:4:6). Man har även ändrat från att socialnämnden bör erbjuda insatser med utgångspunkt i behovet av stöd, skydd och hjälp samt att bistå med lämpligt tillfälligt boende till att socialnämnden ska erbjuda dessa (SOSFS 2009:22:6; SOSFS 2014:4:9). Under rubriken Allmänna råd står sedan i SOSFS 2014:9 att om den våldsutsatta behöver stöd och hjälp i ett skyddat boende bör finnas tillräcklig bemanning och tillräckliga skyddsanordningar för att kunna skydda mot hot, våld och andra övergrepp. I 7 kap. fastslås även att socialnämnden ska erbjuda våldsutsatta insatser akut och på lång och kort sikt med utgångspunkt i behovet av skydd, stöd och hjälp - och att en utredning inklusive riskbedömning ska ligga till grund för bedömningen. Under Allmänna råd skrivs även att socialnämnden bör kunna erbjuda stöd och hjälp i form av information och råd, stödsamtal, hjälp att hitta stadigvarande boende, stöd i föräldraskap, förmedling av kontakt med frivilligorganisationer och andra aktörer och hjälp vid kontakt med hälso- och sjukvården och andra myndigheter, t ex Polisen och Skatteverket. Socialnämnden ska även enligt 7 kap. 2 vid behov erbjuda våldsutsatta stöd och hjälp i form av skyddat, tillfälligt boende som motsvarar den våldsutsattas behov av skydd med utgångspunkt i utredning och riskbedömning. IVO:s nationella tillsynsrapport (2014) IVO (Inspektionen för vård och omsorg) publicerade i februari 2014 Socialstyrelsens nationella tillsyn av kommuner, landsting och sjukvårdsregioner samt kvinnojourer utförd under 2012 och Tillsynen har omfattat 30 kvinnojourer, 60 kommuner/stadsdelsnämnder och 90 verksamheter i alla landsting/sjukvårdsregioner (IVO 2014:7). Enligt rapporten finns det fortfarande stora skillnader i hur arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld bedrivs. Främst kommunerna måste, trots stora framsteg, enligt IVO bli!70 152

153 bättre på att ta det ansvar som man enligt gällande bestämmelser har (IVO 2014:4). Trots att lagstiftningen är tydlig om kommunernas ansvar för området och att det dessutom sedan den förra nationella tillsynen år gjordes har utkommit material från Socialstyrelsen med syfte att ge stöd till personal inom området så brister många kommuner enligt IVO fortfarande i att ta sitt ansvar. Då lagstiftningens krav inte följs i alla kommuner riskerar våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld att få olika möjligheter till det stöd och hjälp de har rätt till beroende på var i Sverige de bor, vilket innebär en fara för rättssäkerheten (IVO 2014:4f.). IVO rapporterar även om stora skillnader mellan kommunerna både avseende kompetens inom området och kvaliteten i arbetet. I de kommuner som lever upp till lagstiftningens krav och som bedriver verksamhet av god kvalitet finns (som tidigare nämnts) ofta särskilda verksamheter eller särskilt ansvariga personer som arbetar med målgruppen (IVO 2014:7). SOU 2014:49 I april år 2012 tillsattes en nationell samordnare mot våld i nära relationer Carin Götblad efter ett kommitédirektiv (Dir. 2012:38) från regeringen 7. I juni 2014 avslutades den nationella samordna- rens uppdrag och SOU 2014:49 "Våld i nära relationer en folkhälsofråga" kom ut. SOU:n är avgränsad kring praktikernära frågor och fokuserad på ett effektivare arbete för de som arbetar med våld i nära relationer (SOU 2014:71:48). I uppdraget ingick bland annat att: öka effektiviteten, förbättra samverkan, sprida och förbättra genomslaget av befintlig kunskap på området, särskilt överväga hur kvinnojourers och andra berörda ideella organisationers verksamhet kan förstärkas, samt lämna förslag till hur arbetet mot våld i nära relationer kan förbättras och samverkan utvecklas på nationell, regional och lokal nivå. (SOU 2014:43:37). Här lyfts de lokala variationerna och faktumet att det omfattande ansvar kommunen tilldelats i kombination med kommunernas olika prioriteringar och organisering av socialtjänsten leder till stora olikheter kommunerna emellan (SOU 2014:71:50). Även de olika kommunernas olika tolkningar och utformningar av riktlinjerna samt grad av privatiseringar påverkar hur arbetet organiseras i kommunen. Med anledning av ovanstående föreslår samordnaren att varje kommun bör ha en operativ arbetsgrupp mot våld i nära relationer, där myndigheter tillsammans ska arbeta tillsammans kring insatser för barn och vuxna som är, eller riskerar att bli, utsatta för allvarligt våld. Man föreslår även 7 att särskilda lotsar inom socialtjänst bör hålla ihop insatserna för personer utsatta för våld i nära rehttp:// ( ) 153!71

154 lation för vuxna såväl som för barn. Lotsen bör även vara en fristående stödfunktion som kompletterar de insatser som erbjuds av socialtjänst och andra myndigheter. Då en del kommuner inte har en kvinnojour finns det enligt rapporten dock sannolikt relativt stora skillnader i landet avseende i vilken utsträckning våldsutsatta kan erbjudas denna typ av stöd. Den nationella samordnaren föreslår att ideella organisationer ska kunna få dessa uppdrag av socialtjänsten såväl som möjlighet att använda sig av arvoderade kontaktpersoner (ibid:73). I utredningen föreslås även att kommunernas ansvar för skyddat boende lagregleras genom ett nytt stycke i 5 kap. 11 SoL samt att verksamheten skyddat boende ska göras tillståndspliktig i enlighet med 7 kap. 1 SoL. Dessa förslag har i skrivande stund inte trätt i kraft. Man lämnar även förslag på differentierade boenden med olika inriktningar för att kunna tillgodose olika personers behov av skyddat boende (ibid:81), att varje kommun bör inrätta en operativ arbetsgrupp där olika myndigheter samarbetar och koordinerar sina insatser, och som upprättar individuella handlingsplaner för både våldsutsatta och våldsutövare (ibid:61). Här, liksom i 2008 års överenskommelse beskrivs kvinno- och brottsofferjourerna som ett viktigt komplement till kommunernas ansvar för våldsutsatta, men man framhäver nu att det i många kommuner enbart är de ideella verksamheterna som stöd och skyddsfunktion för våldsutsatta, medan det i andra kommuner finns flera olika alternativ (SOU 2014:71:51). I SOU 2014:49 menar man dock att dagens system med statsbidrag är alltför byråkratiskt, vilket leder till kortsiktiga insatser och krav på uppföljning som är orimliga att ställa på ideellt arbete (jfr. Överenskommelsen från 2008). Därför menar man att den nuvarande statliga bidragsformen behöver ändras till ett långsiktigt organisationsbidrag.!72 154

155 Bilaga 2 Intervjuguide strukturerad intervju Vad är din yrkestitel? Hur länge har du arbetat i din nuvarande yrkesroll? år månader Hur länge har rollen funnits i kommunen/stadsdelen? år Hur många procent (i arbetstid) arbetar du med våldsutsatta/placeringar på skyddade boenden? % På vilken nivå i organisationen är din roll? Kommunövergripande nivå (Social-)förvaltningsnivå Enhetsnivå (t ex inom IFO) - Har er kommun/stadsdel ett eget skyddat boende? Ja Nej - Har er kommun/stadsdel en egen kvinnojour? Ja Om ja, har den jouren några anställda? Ja Nej Antal: Nej TACK för din medverkan! 155!73

156 Bilaga 3 Intervjuguide semistrukturerad intervju - Handlägger du ärenden? - Känner du igen dig i min beskrivning? Tycker du dig kunna se några (tydliga) effekter av allt som händer på fältet? Hur? (Om mycket, vad är det tydligaste du ser?) - Hur ser du på att socialnämnden ska ta större ansvar för våldsutsatta? Förklara! - Vad tycker du om att våldsutsatta kvinnor hänvisas till att bo på ideella kvinnojourer? - Har du upplevt att fler kvinnojourer anställer personer med socionomutbildning eller motsvarande? Vad tror du det finns för anledningar till det isåfall? - Tycker du att det märks skillnad på vilka jourer som har anställda/professionella och inte? a) Varför? Vad är skillnaden? b) Tror du att det gör någon skillnad för de boende? - Om du tänker på de jourer du känner till och kommit i kontakt med under tiden du arbetat som KVFS, tycker du att jourerna efter hand går mot att likna varandra i arbetssätt? Eller kanske snarare tvärtom? Eller ingen skillnad? - Vad tror du om framtiden för de ideella kvinnojourerna? (Tror du att det kommer det att gå att ha ideellt arbetande kvinnor i längden, i och med de krav som ställs?) - Regeringen har i sin budget presenterat en ambition att öka anslagen till kvinnojourerna. Vilka är dina tankar kring detta? - Några ytterligare frågor/något du vill tillägga? I mån av tid: - Är det lättare/svårare att "komma överens" med anställda/utbildade? (Revirtänkande?) a) Varför tror du att det är så?) - Har du en specifik kvinnojour du arbetar bättre tillsammans med? Om ja, hur tror du att det kommer sig? - Föredrar du att arbeta med ideellt arbetande eller "utbildade"?!74 156

157 157

158 158

159 JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Brottsoffers processuella rättigheter i Europakonventionen Linus Gardell Examensarbete i Civilrätt (skadeståndsrätt), 30 hp Examinator: Wiweka Warnling-Nerep Stockholm, Höstterminen

Ersättning till brottsoffer

Ersättning till brottsoffer Juridiska institutionen Examensarbete 30 hp Juristprogrammet Vårterminen 2014 Ersättning till brottsoffer Om samspelet mellan den statliga brottsskadeersättningen och ett förändrat överfallsskydd Klara

Läs mer

Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt för kunden

Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt för kunden Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt NFT 1/2006 för kunden Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt för kunden av Kristina Strandberg och Johanna Turunen Kristina Strandberg

Läs mer

Skadeståndslag (1972:207)

Skadeståndslag (1972:207) Skadeståndslag (1972:207) 1 kap. Inledande bestämmelser 1 I denna lag meddelade bestämmelser om skadestånd tillämpas, om ej annat är särskilt föreskrivet eller föranledes av avtal eller i övrigt följer

Läs mer

Internationella barndagen den 1 oktober Louise Lundqvist, jurist

Internationella barndagen den 1 oktober Louise Lundqvist, jurist Internationella barndagen den 1 oktober 2018 Louise Lundqvist, jurist louise.lundqvist@brottsoffermyndigheten.se Innehåll Brottsoffermyndighetens verksamhet Ersättning till brottsoffer Brottsskadeersättning

Läs mer

Brottsoffermyndigheten

Brottsoffermyndigheten Brottsoffermyndigheten Barns rätt till ersättning i samband med brott Ulrika Forsgren Jurist och beslutsfattare Brottsoffermyndigheten 1 Ersättningsformer Ersättning vid skada till följd av brott Skadestånd,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skadeståndslagen (1972:207); utfärdad den 27 september 2001. SFS 2001:732 Utkom från trycket den 9 oktober 2001 Omtryck Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Ersättning för kränkning Jag känner mig kränkt! Ersättning för kränkning Ersättning för kränkning 3

Ersättning för kränkning Jag känner mig kränkt! Ersättning för kränkning Ersättning för kränkning 3 Jag känner mig kränkt! Kort historisk översikt Reglerades innan SkL:s tillkomst i 6 kap. 3 1 st. strafflagen. Nuvarande lydelse i 2:3 SkL (ersatte tidigare gällande 1:3 SkL). Kompletterades samtidigt med

Läs mer

Kommittédirektiv. En översyn av brottsskadelagen. Dir. 2010:84. Beslut vid regeringssammanträde den 9 september 2010

Kommittédirektiv. En översyn av brottsskadelagen. Dir. 2010:84. Beslut vid regeringssammanträde den 9 september 2010 Kommittédirektiv En översyn av brottsskadelagen Dir. 2010:84 Beslut vid regeringssammanträde den 9 september 2010 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska göra en bred översyn av brottsskadelagen.

Läs mer

Ersättning vid brott

Ersättning vid brott Ersättning vid brott SKADESTÅND FÖRSÄKRINGSERSÄTTNING VARFÖR OLIKA BELOPP? ANSÖKAN KRÄNKNING SKADESTÅND KRÄNKNING KRÄNKNING SKADESTÅND FÖRSÄKRINGSER- BROTTSSKADEERSÄTTNING SÄTTNING FÖRSÄKRINGSERSÄTTNING

Läs mer

ERSÄTTNING VID BROTT

ERSÄTTNING VID BROTT ERSÄTTNING VID BROTT 2 ERSÄTTNING VID BROTT ERSÄTTNING VID BROTT 3 Innehåll Ersättning för skador orsakade av brott 5 Skadestånd 6 Att begära skadestånd 6 Målsägandebiträde 7 Solidariskt skadeståndsansvar

Läs mer

2 Försäkringsvillkor och försäkringstäckning

2 Försäkringsvillkor och försäkringstäckning Ersättning till brottsoffer 1 Inledning En person som blir utsatt för brott kan åsamkas olika typer av skador ekonomiska, fysiska och psykiska skador. I de fall där gärningsmannen kan ställas till ansvar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsskadelagen (1978:413); utfärdad den 1 december 2005. SFS 2005:955 Utkom från trycket den 12 december 2005 Omtryck Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 4 februari 2004 T 453-03 KLAGANDE SF Ombud, tillika biträde enligt rättshjälpslagen: advokaten KM MOTPARTER 1. GJ 2. CM 3. BT 4. TT Ombud

Läs mer

Skadestånd och Brottsskadeersättning

Skadestånd och Brottsskadeersättning Skadestånd och Brottsskadeersättning Barns och ungas rätt till ekonomisk upprättelse efter brott som de utsatts för eller bevittnat Ann Lundgren Jurist och beslutsfattare Brottsoffermyndigheten 1 Brottsoffermyndigheten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Brottsskadelag; utfärdad den 15 maj 2014. SFS 2014:322 Utkom från trycket den 27 maj 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Lagens tillämpningsområde 1 Till den

Läs mer

Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer.

Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer. Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer. Denna rättssociologiska undersökning handlar om relationen mellan rättsregler och sociala normer som är relevanta för

Läs mer

Ersättning för personskada

Ersättning för personskada Ersättning för personskada 2 En personskada har hänt Vad behöver du göra? Anvisningarna i denna broschyr gör inte anspråk på att vara fullständiga, men kan i de flesta skadefall tjäna som vägledning om

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 december 2018 T 2043-18 PARTER Klagande 1. NL Ombud: Advokat KS 2. CH 3. HL Motpart Sekretess EA Ombud och målsägandebiträde: Advokat

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 december 2017 T 3000-17 PARTER Klagande och motpart SSO Ombud: Advokat BA Klagande och motpart HS Ombud och målsägandebiträde: Advokat

Läs mer

Svarsmall omtentamen i skadeståndsrätt Fråga 1

Svarsmall omtentamen i skadeståndsrätt Fråga 1 Svarsmall omtentamen i skadeståndsrätt 2014-12-16 Fråga 1 a) Personskada i form av ett arbetsolycksfall. Eftersom Glada madamen tecknat kollektivavtal omfattas Vanja av Trygghetsförsäkring vid arbetsskada,

Läs mer

Ersättning för personskada

Ersättning för personskada Ersättning för personskada 2 Ersättning Personskada En personskada har hänt Vad behöver du göra? Anvisningarna i denna broschyr gör inte anspråk på att vara fullständiga, men kan i de flesta skadefall

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 mars 2013 Ö 836-12 PARTER Kärande vid tingsrätten Länsförsäkringar Skaraborg Ömsesidigt, 566000-6866 Box 600 541 29 Skövde Ombud:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 november 2012 T 950-11 KLAGANDE If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm Ombud: Försäkringsjurist ML Samma adress MOTPART

Läs mer

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 januari 2011 T 1872-09 KLAGANDE KS Ombud: Advokat GB MOTPARTER 1. SB 2. MF SAKEN Skadestånd ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Göta hovrätts dom 2009-03-18

Läs mer

Fråga 4 Och så några ytterligare skador som avslutning

Fråga 4 Och så några ytterligare skador som avslutning Fråga 4 Och så några ytterligare skador som avslutning Inledning Tanken med frågan är att utreda förhållandet mellan de tre olika ersättningsmöjligheter som kan komma ifråga i den aktuella situationen:

Läs mer

Försäkringsskydd och rutiner i händelse av skada i samband med placering i familje- hem

Försäkringsskydd och rutiner i händelse av skada i samband med placering i familje- hem Försäkringsskydd och rutiner i händelse av skada i samband med placering i familje- hem m.m. 1. Försäkringsskydd för person som erhåller insatser utanför det egna hemmet 1.1 Olycksfallsförsäkring Kommunen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 14 juni 2013 T 1555-12 KLAGANDE X Målsägandebiträde: Advokat UK Ombud: Jur.kand. AW MOTPARTER 1. JB Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen:

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Mårten Schultz www.juridikbloggen.com KRÄNKNING

Mårten Schultz www.juridikbloggen.com KRÄNKNING Mårten Schultz www.juridikbloggen.com KRÄNKNING EN STÄMNINGSBILD Kränkningsbegreppet på frammarsch: I skilda rättsområden, i den allmänna rättspolitiska diskursen, i folkmun. VAD ÄR EN KRÄNKNING? Vad är

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 24 juni 2004 T 4018-01 KLAGANDE Svenska Handelsbanken AB, 502007-7862, Box 1002, 901 20 UMEÅ Ombud: advokaten PH MOTPART If Skadeförsäkring

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 16 mars 2015 T 5670-13 KLAGANDE MH Ombud och målsägandebiträde: Advokat SL MOTPART SG Ombud: Advokat FH SAKEN Skadestånd ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

3. Den 17-årige pojken dömdes för grovt förtal. Vad exakt är det för brott som han har dömts för?

3. Den 17-årige pojken dömdes för grovt förtal. Vad exakt är det för brott som han har dömts för? Svar med anledning av frågor från SVT Nyheter SVT Nyheter har ställt några frågor till Göta hovrätt om den dom som hovrätten nyligen har meddelat i ett uppmärksammat mål om kränkningsersättning. I det

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2013 B 1195-13 KLAGANDE 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. CJ Ombud och målsägandebiträde: Advokat MJ MOTPART RZ Ombud

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Blåljusutredningen (Ju 2016:23) Dir. 2017:131. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Blåljusutredningen (Ju 2016:23) Dir. 2017:131. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Blåljusutredningen (Ju 2016:23) Dir. 2017:131 Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017 Ändring och utvidgning av uppdraget Regeringen beslutade den 22

Läs mer

Kommittédirektiv. Skadestånd vid överträdelser av grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Dir. 2018:92

Kommittédirektiv. Skadestånd vid överträdelser av grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Dir. 2018:92 Kommittédirektiv Skadestånd vid överträdelser av grundlagsskyddade fri- och rättigheter Dir. 2018:92 Beslut vid regeringssammanträde den 30 augusti 2018 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt kommitté

Läs mer

I. Överfallsskydd Försäkringen gäller Försäkringen gäller inte Ersättningsregler Högsta ersättningsbelopp Försäkringen gäller för dig som privatperson

I. Överfallsskydd Försäkringen gäller Försäkringen gäller inte Ersättningsregler Högsta ersättningsbelopp Försäkringen gäller för dig som privatperson I. Överfallsskydd Försäkringen gäller Försäkringen gäller inte Ersättningsregler Högsta ersättningsbelopp Försäkringen gäller för dig som privatperson och alltså inte för något som har samband med din

Läs mer

Har du utsatts för brott?

Har du utsatts för brott? Har du utsatts för brott? Kort information om stöd och ersättning Misshandel Hot Våld Särskilt sårbara brottsoffer Mordför Stalkning Ofredande sök Internetrelaterade brott Sexuella övergrepp Brott med

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 7 december 2018 Ö 4039-18 PARTER Klagande AL Ombud: Advokat EA Motparter 1. Försäkringskassan Fyrvallavägen 3 831 84 Östersund 2. Johansson

Läs mer

Skadestånd Ersättning vid personskada. Anders Andersson och Yvonne Sjögren

Skadestånd Ersättning vid personskada. Anders Andersson och Yvonne Sjögren Skadestånd Ersättning vid personskada Anders Andersson och Yvonne Sjögren trafikskador (övervägande ca 90 %) ansvarsskador överfallsskador patientskador Gemensamt för dessa skador är att de handläggs utifrån

Läs mer

Brottsoffermyndigheten rättsbildare? En studie av Brottsoffermyndighetens inverkan på rättsbildningen kring de ideella ersättningarna

Brottsoffermyndigheten rättsbildare? En studie av Brottsoffermyndighetens inverkan på rättsbildningen kring de ideella ersättningarna Juridiska institutionen Tillämpade studier Handelshögskolan 20 poäng, HT 2001 Vid Göteborgs universitet Brottsoffermyndigheten rättsbildare? En studie av Brottsoffermyndighetens inverkan på rättsbildningen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 december 2006 B 5150-04 I KLAGANDE KE Ombud : Advokat LM MOTPART 1. JJ 2. KK 3. XK Ombud och målsägandebiträde för samtliga: Advokat

Läs mer

Nordeuropa Försäkring AB

Nordeuropa Försäkring AB Nordeuropa Försäkring AB SÄRSKILDA VILLKOR VÅRDVERKSAMHET - TILLÄGG N53:1 FÖRSÄKRINGSGIVAREN ANGES I FÖRSÄKRINGSBREVET Innehåll 7.2 Vårdverksamhet - tillägg 7.2.1 Ansvarsförsäkring Övriga skadehändelser

Läs mer

Särskilt personskadeskydd

Särskilt personskadeskydd Särskilt personskadeskydd Försäkringsvillkor 2003-07-01 INNEHÅLL Sid. A. AVTALSFORMER 3 A.1 Samlingsförsäkring 3 A.2 Enskild försäkring 3 A.3 Vilka personer kan försäkras? 3 B. OMFATTNING I TID OCH RUM

Läs mer

Skiljedom om Leverantörsgarantiundantaget

Skiljedom om Leverantörsgarantiundantaget Skiljedom om Leverantörsgarantiundantaget Presentation av: Anders Hjelm 2017-10-12 Det här är Folksamgruppen Övergripande mål: Branschens mest nöjda kunder 2 koncerner, 10 försäkringsbolag 47,9 miljarder

Läs mer

Överfallsskyddet i förändring - från skadeståndsrättslig ersättning till summaersättning

Överfallsskyddet i förändring - från skadeståndsrättslig ersättning till summaersättning Företagsekonomiska institutionen STOCKHOLMS UNIVERSITET Kandidatuppsats 10 poäng Höstterminen 2005 Överfallsskyddet i förändring - från skadeståndsrättslig ersättning till summaersättning Författare: Maria

Läs mer

KRISFÖRSÄKRING ALLMÄNNA FÖRSÄKRINGSVILLKOR SRF 1008:3 GÄLLER FRÅN 2015-01-01. Stockholmsregionens Försäkring AB

KRISFÖRSÄKRING ALLMÄNNA FÖRSÄKRINGSVILLKOR SRF 1008:3 GÄLLER FRÅN 2015-01-01. Stockholmsregionens Försäkring AB ALLMÄNNA FÖRSÄKRINGSVILLKOR KRISFÖRSÄKRING SRF 1008:3 GÄLLER FRÅN 2015-01-01 Stockholmsregionens Försäkring AB Adress: Organisationsnr : 516406-0641 Wallingatan 33 111 24 Stockholm VILLKORSINSTRUKTION...

Läs mer

Brottsplats: internet

Brottsplats: internet Handelshögskolan vid Göteborgs universitet JURIDISKA INSTITUTIONEN Programmet för juris kandidatexamen Tillämpade studier, 30 p Juni 2010 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Brottsplats: internet Om rätten till

Läs mer

Genom detta försäkringsvillkor ges skydd för skadeståndskrav till följd av

Genom detta försäkringsvillkor ges skydd för skadeståndskrav till följd av GJAF 50:2 FÖRSÄKRING FÖR REN FÖRMÖGENHETS- SKADA allmänt försäkringsvillkor Gäller från och med 2009-10-01 Dessa bestämmelser för ansvarsförsäkring ingår i en serie av villkor för Företagsförsäkring. Inledning

Läs mer

Särskilt Personskadeskydd SPS. Försäkringsvillkor

Särskilt Personskadeskydd SPS. Försäkringsvillkor Särskilt Personskadeskydd SPS Försäkringsvillkor 2016-07-01 899-4014-16 Sid 2 (12) Innehåll 1 TECKNANDE; OMFATTNING; DEFINITIONER OCH SJÄLVRISK.3 1. Vem gäller försäkringen för?... 3 1.2 Vilka försäkringar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 14 november 2005 T 2609-03 KLAGANDE SJ Ombud: advokaten CM MOTPART MAG Ombud: advokaten SU SAKEN Skadestånd ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Göta

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 december 2004 T 471-04 KLAGANDE 1. SJ 2. AJ 3. NJ 4. LJ Ombud för samtliga: advokaten MB MOTPART BT Ombud: jur. lic. SA SAKEN Skadestånd

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26. Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26. Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, justitierådet Ella Nyström och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Skärpta straff för allvarliga

Läs mer

Särskilt personskadeskydd. Försäkringsvillkor, 1 juli 2011

Särskilt personskadeskydd. Försäkringsvillkor, 1 juli 2011 Särskilt personskadeskydd Försäkringsvillkor, 1 juli 2011 Terms and Conditions of Insurance, 1 January 2011 Innehåll 1. Avtalsformer... 3 1.1 Samlingsförsäkring... 3 1.2 Enskild försäkring... 3 1.3 Vilka

Läs mer

Produktinformation. Patientförsäkring

Produktinformation. Patientförsäkring Produktinformation Patientförsäkring Produktinformation Patientförsäkring Denna information är en kortfattad beskrivning av försäkringsvillkoret Patientförsäkring A 720. För försäkringen gäller alltid

Läs mer

När kan ersättning betalas av statsmedel? 2. Vad ersätts? 3 Personskada 3 Lidande 3 Sakskada och ekonomisk skada 4 Rättegångskostnader 4

När kan ersättning betalas av statsmedel? 2. Vad ersätts? 3 Personskada 3 Lidande 3 Sakskada och ekonomisk skada 4 Rättegångskostnader 4 Innehåll När kan ersättning betalas av statsmedel? 2 Vad ersätts? 3 Personskada 3 Lidande 3 Sakskada och ekonomisk skada 4 Rättegångskostnader 4 Ersättning som skall betalas 5 Vad skall man göra för att

Läs mer

KRÄNKNINGSERSÄTTNINGEN

KRÄNKNINGSERSÄTTNINGEN JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Sandra Olséni KRÄNKNINGSERSÄTTNINGEN - en redogörelse för ersättningsnivåer och ersättningens utdömande i de enskilda fallen i domstolar och hos Brottsoffermyndigheten.

Läs mer

Personskadeförsäkring

Personskadeförsäkring Personskadeförsäkring för KY- och YH-studerande Försäkringsvillkor 2009-07-01 2 Utdrag ur Förordning (2009:130) om yrkeshögskola 6 kap. Försäkringar 1 Myndigheten för yrkeshögskolan ska ansvara för att

Läs mer

Tobias Eriksson (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Tobias Eriksson (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss En ny brottsskadelag Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 23 januari 2014 Karin Enström Tobias Eriksson (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Läs mer

Försäkringsvillkor. Ansvarsförsäkring för VD och Styrelse A

Försäkringsvillkor. Ansvarsförsäkring för VD och Styrelse A Försäkringsvillkor Ansvarsförsäkring för VD och Styrelse A50 2011-12-01 1 Ansvarsförsäkring för VD- och styrelse A1 Vem försäkringen gäller för A1.1 Försäkrade personer Försäkringen gäller för försäkringstagarens

Läs mer

Personskadeförsäkring för studenter. Försäkringsvillkor 2010-10-14

Personskadeförsäkring för studenter. Försäkringsvillkor 2010-10-14 Personskadeförsäkring för studenter Försäkringsvillkor 2010-10-14 Sid 2 (9) Utdrag ur Högskoleförordningen (1993:100) 1 kap. Allmänna bestämmelser Försäkring för personskada 11a Högskolor med staten som

Läs mer

Vid fastställelse av arbetsskadelivränta ska semesterlön eller semesterersättning inte beräkna enligt schablon.

Vid fastställelse av arbetsskadelivränta ska semesterlön eller semesterersättning inte beräkna enligt schablon. HFD 2013 ref 58 Vid fastställelse av arbetsskadelivränta ska semesterlön eller semesterersättning inte beräkna enligt schablon. Lagrum: 4 kap. 5 lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring Försäkringskassan

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 14 juni 2013 T 295-12 KLAGANDE MW Ombud: Advokat JJ MOTPART Länsförsäkringar Sak Försäkringsaktiebolag, 502010-9681 106 50 Stockholm Ombud:

Läs mer

Beslut. Lag. om ändring av skadeståndslagen

Beslut. Lag. om ändring av skadeståndslagen RIKSDAGENS SVAR 60/2004 rd Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av skadeståndslagen och vissa lagar som har samband med den Ärende Regeringen har till 2003 års riksmöte överlämnat sin

Läs mer

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Högsta domstolen.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Högsta domstolen. Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 november 2010 T 5072-06 KÄRANDE PM SVARANDE Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Skadestånd DOMSLUT Högsta domstolen fastställer

Läs mer

En lektion om skadestånd

En lektion om skadestånd En lektion om skadestånd Lärarhandledning FALLSTUDIE 1: NÅGRA SKADESTÅNDSBELOPP. Skadeståndsbelopp kan variera kraftigt. I ett omtalat copyrightmål var kravet 46 miljoner kronor. I förtals-, våldtäkts-

Läs mer

4. Ansvarsförsäkring Med tillägg till allmänna villkor avsnitt 4 Ansvarsförsäkring, gäller för VD- och styrelseansvarsförsäkringen följande.

4. Ansvarsförsäkring Med tillägg till allmänna villkor avsnitt 4 Ansvarsförsäkring, gäller för VD- och styrelseansvarsförsäkringen följande. Särskilt villkor Gäller från 2009-04-01 Genom detta särskilda villkor utökas försäkringen att omfatta VD och styrelseledamots ansvar vid skadeståndsskyldighet för ren förmögenhetsskada i försäkrat aktiebolag.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 september 2018 T 4435-16 PARTER Klagande JO Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat BH Motparter 1. Sekretess MA 2. Sekretess

Läs mer

FÖRSÄKRINGSRÄTTSLIG PRESKRIPTION 0 särskilt om tolkningsproblemen beträffande den tioåriga preskriptionstiden

FÖRSÄKRINGSRÄTTSLIG PRESKRIPTION 0 särskilt om tolkningsproblemen beträffande den tioåriga preskriptionstiden FÖRSÄKRINGSRÄTTSLIG PRESKRIPTION 0 särskilt om tolkningsproblemen beträffande den tioåriga preskriptionstiden Språk 6anguage F SvenskaHSIedish 0ngelskaH0nglish Avdelning, +nstitution Division)De+artment

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 juni 2013 Ö 4204-12 PARTER Kärande vid tingsrätten SJ Ombud: Advokat ML Svarande vid tingsrätten Trygg-Hansa Försäkringsaktiebolag

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 juni 2012 T 3322-11 KLAGANDE TJ Ombud: Advokat AO MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm Ombud: GL-C SAKEN Ersättning enligt

Läs mer

Försäkring för ren förmögenhetsskada PS50

Försäkring för ren förmögenhetsskada PS50 Gäller från och med 2016-07-01 Genom detta försäkringsvillkor ges skydd för skadeståndskrav till följd av rådgivande verksamhet. Försäkringen gäller dock med vissa begränsningar. T.ex. gäller den inte

Läs mer

En kortfattad sammanställning över vilka försäkringar du har som anställd i Försvarsmakten

En kortfattad sammanställning över vilka försäkringar du har som anställd i Försvarsmakten Sida 1 (5) En kortfattad sammanställning över vilka försäkringar du har som anställd i Försvarsmakten Detta är kort sammanställning över de försäkringar som gäller. I många av försäkringarna finns det

Läs mer

Omprövning av ersättning för inkomstförlust enligt 5 kap 5 skadeståndslagen (Skl)

Omprövning av ersättning för inkomstförlust enligt 5 kap 5 skadeståndslagen (Skl) Omprövning av ersättning NFT för inkomstförlust 2/2007 Omprövning av ersättning för inkomstförlust enligt 5 kap 5 skadeståndslagen (Skl) av Marie Svendenius Möjlighet att ompröva en fastställd ersättning

Läs mer

BARNEN I BROTTETS SKUGGA SKADESTÅNDSBERÄTTIGADE ELLER INTE

BARNEN I BROTTETS SKUGGA SKADESTÅNDSBERÄTTIGADE ELLER INTE Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Tillämparuppsats Ht 2005 Handledare: Filip Bladini BARNEN I BROTTETS SKUGGA SKADESTÅNDSBERÄTTIGADE ELLER INTE Pia Ekholm och Kari Sternebratt Förord... 4 Förkortningar...

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 21 februari 2007 Ö 3049-04 KLAGANDE FA Ombud: Advokat U.G.V.T MOTPART If Skadeförsäkring AB, 516401-8102 106 80 Stockholm Ombud: Advokat

Läs mer

BEVITTNANDEERSÄTTNING OCH TREDJEMANSPRINCIPEN

BEVITTNANDEERSÄTTNING OCH TREDJEMANSPRINCIPEN JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet BEVITTNANDEERSÄTTNING OCH TREDJEMANSPRINCIPEN Ediba Gerges Examensarbete med praktik inom civilrätt (skadeståndsrätt), 30 hp Examinator: Mia Carlsson Stockholm,

Läs mer

(Föreläsning för specialkursen i försäkringsrätt, Lunds Universitet, )

(Föreläsning för specialkursen i försäkringsrätt, Lunds Universitet, ) IDENTIFIKATION (Föreläsning för specialkursen i försäkringsrätt, Lunds Universitet, 2017-10-10) Vi ska här i allt väsentligt hålla oss till företagsförsäkring, eftersom det är inom företagsförsäkring som

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Bostadsrättsföreningen Salongen 16 i Malmö, 769607-3340 Salongsgatan 20 211 16 Malmö

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Bostadsrättsföreningen Salongen 16 i Malmö, 769607-3340 Salongsgatan 20 211 16 Malmö Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 10 januari 2014 T 240-12 KLAGANDE Bostadsrättsföreningen Salongen 16 i Malmö, 769607-3340 Salongsgatan 20 211 16 Malmö Ombud: SE och TM

Läs mer

REN FÖRMÖGENHETS- SKADA VID OFFENTLIG UPPHANDLING

REN FÖRMÖGENHETS- SKADA VID OFFENTLIG UPPHANDLING GJAF 51:4 REN FÖRMÖGENHETS- SKADA VID OFFENTLIG UPPHANDLING allmänt försäkringsvillkor Gäller från och med 2011-05-01 Dessa bestämmelser för ansvarsförsäkring ingår i en serie av villkor för Företagsförsäkring.

Läs mer

Kränkningsersättning En studie av kränkningsersättningen enligt Brottsskadelagen

Kränkningsersättning En studie av kränkningsersättningen enligt Brottsskadelagen JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Maria Persson Kränkningsersättning En studie av kränkningsersättningen enligt Brottsskadelagen Examensarbete 20 poäng Eva Lindell-Frantz Skadeståndsrätt Termin

Läs mer

Personskadeförsäkring för studenter

Personskadeförsäkring för studenter Personskadeförsäkring för studenter Försäkringsvillkor 2005-01-01 Utdrag ur Högskoleförordningen (1993:100) 1 kap. Allmänna bestämmelser Försäkring för personskada 11 a Högskolor med staten som huvudman

Läs mer

Personskadeförsäkring för studenter

Personskadeförsäkring för studenter Personskadeförsäkring för studenter Försäkringsvillkor 2010-10-14 2 Utdrag ur Högskoleförordningen (1993:100) 1 kap. Allmänna bestämmelser Försäkring för personskada 11a Högskolor med staten som huvudman

Läs mer

Personskadeförsäkring för studenter. Försäkringsvillkor

Personskadeförsäkring för studenter. Försäkringsvillkor Personskadeförsäkring för studenter Försäkringsvillkor 2010-10-10 Innehåll 1 Omfattning, definitioner och självrisk... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Vem gäller försäkringen för?... 2 1.3 När och var gäller försäkringen?...

Läs mer

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2013/14:94 En ny brottsskadelag samt en motion som väckts med anledning av propositionen.

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2013/14:94 En ny brottsskadelag samt en motion som väckts med anledning av propositionen. Justitieutskottets betänkande En ny brottsskadelag Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2013/14:94 En ny brottsskadelag samt en motion som väckts med anledning av propositionen.

Läs mer

Försäkringskassans personskadeskydd för arbetslösa Försäkringsinformation från Kammakollegiet till Försäkringskassan

Försäkringskassans personskadeskydd för arbetslösa Försäkringsinformation från Kammakollegiet till Försäkringskassan Försäkringskassans personskadeskydd för arbetslösa Försäkringsinformation från Kammakollegiet till Försäkringskassan Vi har inte möjlighet att besöka er alla Vi ber er istället se på ett kort bildspel

Läs mer

Särskilt personskadeskydd (SPS) Försäkringsvillkor

Särskilt personskadeskydd (SPS) Försäkringsvillkor Försäkringsvillkor Innehåll 1 Tecknande, omfattning, definitioner och självrisk... 2 1.1 För vem gäller försäkringen... 2 1.2 Vilka försäkringar kan tecknas?... 2 1.2.1 Samlingsförsäkring... 2 1.2.2 Enskild

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 17 maj 2010 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Staffan Wilow Advokatfirman af Petersens KB Box 7495 103 92 Stockholm MOTPART Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd

Läs mer

Skada och ersättning vid immaterialrättsliga intrång

Skada och ersättning vid immaterialrättsliga intrång Skada och ersättning vid Det processuella vs materiella/ kontextuella förhållningssättet Doktorand David Johansson 2016-03-23 Lagstiftning Sanktionsdirektivet (2004/48/EG) Den svenska immaterialrättsliga

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 juli 2009 T 2955-08 KLAGANDE 1. ALL 2. HL 3. EL 4. ML Ombud för 1-4: Advokat BS MOTPART Nora kommun, 212000-2007 Tingshuset 713 80 Nora

Läs mer

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN B R O T T S O F F E R M Y N D I G H E T E N S REFERATSAMLING 2009 Brottsoffermyndighetens referatsamling Brottsoffermyndigheten 2009 Brottsoffermyndigheten Box 470, 901 09 Umeå Tel 090-70 82 00 Referatsamlingen

Läs mer

Personskadeförsäkring för KY-studerande

Personskadeförsäkring för KY-studerande Personskadeförsäkring för KY-studerande Försäkringsvillkor 2005-01-01 Utdrag ur Förordningen (2001:1131) om kvalificerad yrkesutbildning 1 kap. Statligt stöd Försäkring för personskada 9 Myndigheten för

Läs mer

Juridiska institutionen vid Göteborgs Universitet. Juris kandidat programmet Tillämpade studier 20 poäng VT Malin Albertsson

Juridiska institutionen vid Göteborgs Universitet. Juris kandidat programmet Tillämpade studier 20 poäng VT Malin Albertsson Juridiska institutionen vid Göteborgs Universitet Juris kandidat programmet Tillämpade studier 20 poäng VT 2001 BRANDEN I GÖTEBORG - En analys av skaderegleringen när det gäller juridiskt rätt till ersättning

Läs mer

Välfärdstendens Delrapport 3: Trygghet vid arbetsskada

Välfärdstendens Delrapport 3: Trygghet vid arbetsskada Välfärdstendens 216 Delrapport 3: Trygghet vid arbetsskada Inledning Folksam har sedan år 27 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med rapporten är att beskriva och granska

Läs mer

EXAMENSARBETE. Säkerhetsföreskrifter och framkallande av försäkringsfall. I konsument- och företagsförsäkring. Yana Vikström 2014

EXAMENSARBETE. Säkerhetsföreskrifter och framkallande av försäkringsfall. I konsument- och företagsförsäkring. Yana Vikström 2014 EXAMENSARBETE Säkerhetsföreskrifter och framkallande av försäkringsfall I konsument- och företagsförsäkring. Yana Vikström 2014 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen

Läs mer

Tillfälle 8 Försäkringsrätt. Dafne Barkestad doktorand i försäkringsrätt

Tillfälle 8 Försäkringsrätt. Dafne Barkestad doktorand i försäkringsrätt Tillfälle 8 Försäkringsrätt Dafne Barkestad doktorand i försäkringsrätt Stockholm Center for Commercial Law Vad är försäkring? Ansvarsövertagande Riskspridning Riskgemenskap Historia Oreglerat Tariffföreningar

Läs mer

Angrepp mot person, frihet, frid eller grovt förtal?

Angrepp mot person, frihet, frid eller grovt förtal? Angrepp mot person, frihet, frid eller grovt förtal? En diskussion om ändringen i 5 brottsskadelagen i förhållande till införandet av brottet olaga integritetsintrång Sara Welin HT 2017 Examensarbete,

Läs mer

Med basbelopp avses det belopp som fastställs enligt lagen om allmän försäkring och som gällde det år skadan upptäcktes.

Med basbelopp avses det belopp som fastställs enligt lagen om allmän försäkring och som gällde det år skadan upptäcktes. SMÅFÖRETAGSFÖRSÄKRING V 068:2 T4:2 Avsnitt C4. Konsultansvar i V 068:2 utgår och ersätts av följande. C4. KONSULTANSVAR (ingår om det anges i försäkringsbrevet) Med basbelopp avses det belopp som fastställs

Läs mer

Arbetsskada - kollektivavtal

Arbetsskada - kollektivavtal Arbetsskada - kollektivavtal Kollektivavtal om trygghetsförsäkring vid arbetsskada för aktiebolag i postkoncernen inom bransch Kommunikation. Avtalet tillämpas på skadefall som har inträffat den 1 oktober

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-08

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-08 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-08 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 31 januari

Läs mer