Man vet inte var trappstegen är i livet...

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Man vet inte var trappstegen är i livet..."

Transkript

1 Sammanfattning av Skolverkets referensmaterial: Man vet inte var trappstegen är i livet... Perspektiv på tobak, alkohol och narkotika. Man vet inte var trappstegen är i livet... Perspektiv på tobak, alkohol och narkotika Författare: Agneta Nilsson Titeln på referensmaterialet är ett citat från en intervju med en 17-årig flicka, Anna. Hela intervjun finns som inledning till avsnittet Från att pröva till att fastna i missbruk. Anna, som bor i en stad i mellersta Sverige, börjar dricka vid tretton års ålder. Hon dras till äldre killar, som ger henne komplimanger för att hon är söt. Något jag var alldeles för ung för att klara av, säger hon. Hon känner sig efterlängtat vuxen och gänget blir som hennes familj. Hon börjar festa alltmer och drickandet tilltar när hon blir fjorton. Hon har däremot aldrig börjat röka och har heller aldrig prövat narkotika, vilket hon är stolt över idag.

2 Hon lyckas komma från alkoholen när hon är sjutton år. Gänget överger hon, några hon numera kallar för ligister. Både skolan och ett par kamrater blir här viktiga för henne. Två kvinnliga lärare i skolan framträder i hennes berättelse. Den ene blir vägledare: med henne kunde jag prata och hon förstod. Den andre väcker ett intresse för historia: det var det jag saknade, ett intresse, något som engagerade mig. Skolan är dessutom mycket sträng när det gäller skolk: man kunde inte vara borta tio minuter innan dom ringde hem. Därför var jag i skolan jämt. Skolan blir på så sätt ett skydd för Anna, ett finmaskigt nät, som fångar upp henne. Två killar i hennes egen ålder blir nya vänner, som leder henne in på nya spår. Med dem upptäcker hon att det bakom hennes myt om killars barnslighet i hennes egen ålder, finns en mognad hon själv söker och råd hon behöver. Hon upptäcker alltmer ligisternas ytlighet, omognad och deras kriminalitet. Föräldrarna, som är skilda och bor i olika städer, har hon bra kontakt med på det sättet att hon kan berätta allt, åtminstone efteråt: De har aldrig skrikit åt mig, då hade jag aldrig kunnat prata med dem. Hennes djupa känsla av att jag vill inte göra dem besvikna har säkert avhållit henne från ligisternas tilltag. Däremot har hon ofta spelat ut föräldrarna mot varandra, ljugit friskt för dem. Hon har på många sätt saknat vägledning i livet. Hon har haft svårt att se trappstegen i livet och stöter därför fel fot överallt, som hon själv uttrycker det. Inledningsavsnittet Några utgångspunkter tar fram några av Skolverkets perspektiv i arbetet med hälsofrågorna i skolan. Hälsa är bland annat att säga hej, att bli sedd. Därför behöver hälsoarbetet ett brett synsätt, där det handlar både om helhet och delar. Helheten har inriktning på skolklimatet. Det handlar om relationerna mellan ungdomar och vuxna i skolan, om delaktighet och inflytande. Med andra ord, en skola som kan ge glädje och lust i lärandet. Delarna innebär att utveckla de enskilda hälsoområdena, att behandla dem mindre fragmentariskt och upptäcka att de i grunden har mycket gemensamt. Traditionellt har hälsoarbetet ofta satt fokus på vad man är m o t - men talat alltför litet om det man är f ö r. Hälsoarbetets långa kunskapsmässiga förankring inom naturvetenskapen har fjärmat ämnet från de psykiska och sociala aspekterna på hälsa. De existentiella frågorna har en alldeles speciell plats i unga människors liv. På baksidan till denna bok har därför följande citat lyfts fram: Om man inte kan tala om livets mening blir det svårt att förstå hälsans mening, ett påstående taget ur en av artiklarna i Skolverkets antologi om hälsoarbete i skolan: Är Pippi Långstrump en hälsoupplysare eller hälsorisk? Som en utgångspunkt diskuteras också områdena tobak, alkohol och narkotika under rubriken Tre områden, både lika och olika. När det gäller begreppen social acceptans, beroende, lagstiftning och skador finns likheter men också betydande olikheter. Tobak, alkohol, narkotika förekommer alltid tillsammans som begrepp (ANT) men är i undervisningen ofta åtskilda. Men av ANT (hädanefter skrivet med små bokstäver) blir det i praktiken mest alkohol och narkotika, tobaken kommer ofta helt bort, sa en av deltagarna på de två seminarier som Skolverket anordnade inför produktion av detta referensmaterial. En del hävdade att begreppet skulle lyftas bort, eftersom det förde tankarna till den traditionella ant-undervisningen, andra framhöll att begreppet är inkört och därför lätt att använda inom skolan idag. 2

3 Ett annat ofta förekommande begrepp är drogundervisning/upplysning, vilket ofta lämnar läsaren med en undran om vilket av de olika preparaten som avses. Ordet används ibland för alla tre områdena tillsammans, ibland för alkohol och narkotika, ibland för enbart narkotika. Det minskar tydligheten men också trovärdigheten. Även om tobaken rent teoretiskt är en drog genom det beroendeframkallande nikotinet, associerar de flesta ungdomar och vuxna begreppet drog till narkotika, som, förutom att det är illegalt, inte har någon social acceptans och ofta leder till social misär och utanförskap i samhället. Narkotika är på det sättet helt skild från fenomenet rökning i samhället. I den här boken försöker vi därför så konsekvent som möjligt nämna områdena vid dess rätta namn, tobak, alkohol och narkotika. Något positivt gemensamt ord har vi tyvärr inte lyckats mynta, men flera skolor diskuterar idag områdena utifrån ämnena Livskunskap eller Levnadslära. Illustration: Jalmar Staaf 3

4 Alkoholen är en del av vårt kulturarv i Sverige. I andra kulturer har narkotikan istället en plats, medan alkoholen är helt bannlyst och förbjuden. I avsnittet Dubbelheten till alkoholen diskuteras dualismen till alkoholen, den både njutbara och plågsamma, den samtidigt livgivande och dödsbringande. I sumeriska myter, i bibeln, i Bellmans sångtexter och i skönlitteratur berörs rusets både positiva och negativa verkningar. En dualism som i samtal med flickor och pojkar kan behöva lyftas för att öka trovärdigheten i undervisningen men också för att ge ungdomar stöd att minimera de negativa verkningarna, som ofta har våld, olyckor och sexuella övergrepp i sitt följe. I avsnittet Skötsamhetsmoral och hedonism fördjupas resonemangen kring vårt kulturarv. Dagens undervisning behöver sättas in i ett historiskt sammanhang, för att ge förståelse för den tid som gäller idag. Alkoholismen växte som hälsoproblem under hela förra århundradet. Till slut blev den också ett hot mot samhället. Människor söp, misskötte sig och kunde inte klara sina arbeten. Den fria alkoholpolitiken kunde man inte längre hantera. Så kom folkhemmet med nya visioner och i dess anda utvecklas skötsamhetsmoralen med budskapet att inte supa innebär att vara en modern människa. Alkohol är på 30-, 40- och 50-talet inte på samma sätt en vuxenmarkör som det är idag. 70-talet var det årtiondet, då skötsamhetsmoralen ersätts av ett hedonistiskt leverne. Föräldrarnas liv står för ett stelnat vuxensamhälle utan spontanitet, lek och lust. Alkoholen blir under denna tid en del av ett symboliskt motstånd. Under 80- och 90-talet breder en ny skötsamhetsmoral ut sig, som också har aerobics, gym, nyttigare mat i sitt spår. Nu är det viktigt att ha stil, där även kroppen ingår som ett viktigt estetiskt projekt. Gränsen mellan friskvård och skönhetstips är många gånger hårfin. Även tobaken har omgärdats av olika attribut, som påverkat rökandet genom tiderna. En del av protesten mot föräldragenerationen under 70-talet var bland annat att röka och antalet rökare bland ungdomar var då som högst. Avsnittet Cigaretten en symbol i förändring lyfter fram hur både vuxna och ungdomar påverkas av reklamen och hur cynism och förakt präglar tobaksindustrins marknadsföring. När lagstiftning försvårar för tobaksindustrin vänder sig denna mot nya marknader, till ungdomar i Östeuropa och Kina. Cigaretten har i de flesta samhällen stått för modernitet. Rökningen hos kvinnor på 50- talet står för frigörelse, en kvinna som strävar att bli jämlik mannen - och som därmed också röker, som han. När överklassens kvinnor överger cigaretten blir den en markör för modernitet hos arbetarklassen. Sådana kunskaper kan hjälpa ungdomar att sätta in rökningen i ett bredare historiskt sammanhang. Men vad står cigaretten för hos dagens unga kvinnor och hur vill dessa bli uppfattade av andra? Detta är tyvärr ett outforskat område och här behövs mer av kvalitativ forskning. Hur man förmedlar statistik påverkar mytbildningen om bland annat narkotika. En sådan myt är att man som ung tror att fler prövar än de i verkligheten gör. Detta tas upp i avsnittet Bruk och missbruk i siffror. Bakom rubriken Ungdomar använder alltmer droger, kan det röra sig om relativt små förändringar över en treårsperiod. Tendensen över en längre tidsperiod 4

5 visar emellertid att: a) antalet rökare har halverats i ungdomsgruppen sedan början av 80-talet, b) ungdomars alkoholkonsumtion har minskat betydligt sedan 70-talet men återigen ökat något i slutet av 80-talet för att därefter plana av; c) 93 procent flickor och 92 procent av pojkar har aldrig prövat narkotika (årskurs 9). Skillnaderna finns framför allt mellan olika grupper i samhället. Flickor på det individuella programmet röker betydligt mer än på andra gymnasieprogram. Mönstringsundersökningar visar att andelen unga män som någon gång prövat narkotika (mest cannabis) har ökat under 90-talet. Erfarenheten av narkotika är större hos dem som flyttat hemifrån, saknar gymnasiekompetens och varken studerar eller arbetar vid mönstringstillfället. I ett kort avsnitt, kallat Det blir bara värre och värre gestaltas de vuxnas oro över ungdomen. Varje vuxengeneration anser sig stå vid avgrundens rand när de betraktar ungdomen. Men osynliggör vi de unga i detta historielösa betraktande? Ungdomars liv beskrivs ofta som vore de bilder av en objektiv verklighet detta är ungdomen. Något som ger näring till majoritetsmissförstånd hos ungdomarna själva. Om jag inte haft ett arbete hade jag blivit ligist. Så säger en av de ungdomar (20 år) som finns citerade i avsnittet Ungdomar och ruset, som lyfter fram ruset ett tema som varit tabu både inom svensk alkoholforskning och svensk alkoholupplysning. Sociologerna Norell & Törnqvist visar på tre intervjuade grupper, arbetarna, de studerande och det svartklädda folket (rockfolket). Även sociologen Philip Lalander har studerat tre grupper av ungdomar: mediafolket (unga kvinnor), de kristna samt en grupp som tillhör en politisk ungdomsorganisation. Även om alkohol inte på samma sätt är så skadligt för tjugoårigas kroppar (den åldersgrupp som intervjuas) som under tonårstiden kan dessa ungdomars berättelser lära oss en hel del om varför festandet var och är så viktigt i deras liv. Det som är speciellt intressant att notera är hur ungdomarnas vanor förändras över tid och hur olika ungdomsgrupper förhåller sig till festande och till samhällets alkoholpolitik. I avsnittet Från att pröva till att fastna i missbruk diskuteras tonåringens möte med vuxenvärlden om frigörelse och protest, men också om risken för att den öppna dialogen med föräldrar och andra vuxna tappas bort i talet om gränssättning. Här diskuteras också innebörden i ordet självkänsla, som kommer från en djup känsla av att känna sig värdefull. I kapitlet diskuteras också självhatet som självkänslans motkraft, vilket innebär att utveckla en negativ identitet, att aktivt förstöra sig själv och sina möjligheter. Det är därför som ren skadeinformation många gånger blir helt meningslös för dessa ungdomar. Om man inte upplever sig själv som värdefull, då spelar det ingen roll om det är farligt. Tvärtom, det är just det, det skall vara. Avsnittet fördjupar också analysen kring festandet, som kan stå för att leka tillsammans, enligt Winnicots terminologi. I kamratgruppen blir individen stärkt, bekräftad. Tillsammans blir de ett starkt vi. Att därför säga nej till alkohol är betydligt mer komplicerat än att under en lektionstimme arbeta med värderingsövningar med syftet att våga stå på sig och lära sig säga nej. Det är en liten grupp ungdomar som utvecklar ett missbruk och som tidigt behöver fångas upp för att få hjälp. De kan behöva särskilt individuellt stöd. Här är sko- 5

6 lan viktig, liksom hela nätverket runt barnet. Avsnittet diskuterar olika bakgrundsfaktorer. Forskare hävdar att det är antalet sådana faktorer och intensiteten i dessa som särskiljer storkonsumenter av alkohol och missbrukare av narkotika från andra människor som har det svårt. Skolk är enligt forskningen en av de främsta varningssignalerna vid missbruk. Att snabbt följa upp skolk är en av flera insatser som skolan kan göra. En skola som kan ge glädje och lust i lärandet är den jordmån som behövs för hälsoarbetet i skolan. Det är en central tanke i avsnittet En skola att må bra i? För de barn som lever ett utsatt liv kan en bra skola kompensera brister i föräldrarelationerna. Alltmer talar man idag också om känslolivets betydelse för att främja lärandet. En rad studier bekräftar att ungdomar som inte trivs, som inte har några framtidsplaner och som stökar i skolan både röker och dricker mer alkohol än ungdomar som trivs, har framtidsplaner och finner sig väl tillrätta. Samhällets engagemang för att motverka hög alkoholkonsumtion och missbruk av narkotika bör därför inte enbart omfatta själva undervisningen om tobak, alkohol och narkotika utan hela skolans arbete har betydelse. Det är här man vistas åtta timmar om dagen, det är här man träffar kamrater, som för de allra flesta ger lust att komma till skolan. Men det är också här man kan möta vuxna, inte enbart som förmedlare av kunskap om matte, engelska utan också som förebilder, goda vuxna. En god förebild nämns ibland i samband med att lärare inte bör röka men minst lika viktigt är att vara en förebild på annat sätt. En vuxen som kan lyssna, se, ge återkoppling, ingjuta mod, tillit, locka fram ens talanger, ge optimism och framtidshopp. I avsnittet Bilder från fem skolor ger några rektorer och lärare från fem skolor sin syn på varför deras skola fungerar väl. Skolorna karaktäriseras framför allt av ett bra ledarskap. Rektorn har en pedagogisk vision, en vision som ger henne/honom kraften att orka med ett förändringsarbete. En väg att skapa ett engagemang hos eleverna är att dessa får ökat inflytande och ansvar. Skolorna kännetecknas också av en öppenhet utåt mot samhället och ett väl utvecklat samarbete med föräldrar. Skolorna är också tydliga med vilka normer som gäller, vad som är tillåtet/icke tillåtet. Skolornas synsätt är att tidigt fånga upp de elever som har svårt att nå målen men också elever som har olika svårigheter i relationen till andra. I ett par av skolorna har man speciellt beaktat ämnen som musik, bild, dans, drama/rörelse för att dels plocka fram barnens talanger och stärka deras självkänsla, dels göra skolan roligare, vilket gör det lättare att lära. Rektorerna värnar också om en god personalpolitik genom att svara upp mot lärarnas behov av fortbildning, stöd (handledning) och även friskvård. Att känna glädje i det du gör är en del av ett gott skolklimat, säger en rektor. Nästa del av boken Undervisning om tobak, alkohol och narkotika berör själva antundervisningen. Det inleds med en genomgång av Effekter av undervisning? Sammanfattningsvis visar forskning att en restriktiv tobaks-, alkohol- och narkotikapolitik begränsar ungdomars bruk av tobak, 6

7 alkohol och narkotika. Undervisning och olika upplysningskampanjer verkar däremot ge mer marginella effekter, även om tobaksupplysning har mer framgång än alkohol- och narkotikaupplysning. Skräckpropaganda och ren faktainformation ger inga effekter, det förstnämnda ger snarare motsatt effekt på de ungdomar som redan är i riskzon. En framgångsrik metod visar sig vara den informella diskussionsgruppen där läraren är i bakgrunden och försöker skapa en öppen miljö där den unge kan utforska, undersöka och diskutera sina egna attityder och sitt eget beteende vad gäller alkohol. Detta åskådliggörs under temat: Några röster från ungdomar om hälsa och hälsoundervisning. En flicka säger i en intervju: Jag tycker att man borde ha mer om detta med livet. Man borde ta upp det som angår alla, de allra flesta har ju inte aids eller knarkar, men det gör man inte. Ju mer dialog och ju mindre uppifrånkommande undervisning och information, desto nöjdare är de elever som intervjuats. Det finns en rad teorier om hälsa, vilka berörs i avsnittet Teorier och begrepp i hälsoarbetet. Ett sådant är att bygga stödjande miljöer för hälsa, vilket vidgar hälsoarbetet i skolan till att inte enbart omfatta individen utan hela skolan. Hälsofrågor är inte enbart livsstil utan också levnadsvillkor. Hälsoundervisning bör, enligt detta perspektiv, därför sträva mot att skapa ett engagemang för förändring och växt inte bara inåt - utan även utåt, dels inom skolan, dels i närsamhället. Begreppen empowerment, handlingskompetens och Paulo Freires frigörelsepedagogik diskuteras. Grundläggande för alla tre är att det behövs känslomässig energi för att en insikt skall leda till förändring. Undervisning inom olika hälsoområden kräver därför metoder som går mera på djupet och försöker fånga inre motstånd och svårigheter, vilket är en helt annan resa än de ofta tekniska metoder, som den traditionella ant-undervisningen har varit och till viss del fortfarande är influerad av. Är målen realistiska?, den frågan har ställts till ett antal personer med lång erfarenhet av hälsoarbete. Målsättningen i de nationella dokumenten är att ingen ska dricka före arton års ålder. Samtidigt har nästan 80procent någon gång smakat alkohol i nian. Hur balanserar läraren ungdomars behov att ärliga samtal om verkligheten såsom den är, samtidigt som den officiella moralen uttalar att alkohol hör inte ungdomstiden till? Utmaningen för ant-undervisningen är att göra den trovärdig för barn och ungdomar. Den ställer krav på ett öppet, nyfiket lyssnande, där man utgår mer från ungdomarnas frågor än de vuxnas. I avsnittet Från fakta - till samtal diskuteras hälsoarbetet i skolan med sina två perspektiv. Här ges en kort historisk exposé över främst alkoholundervisningen samtidigt som ett par arbetssätt, bland annat de vanligt förekommande värderingsövningarna, diskuteras. En metod som kan ge både ökad självkännedom och empati är Samtalet, ett tema som avsnittet fördjupar sig i och som bygger på intervjuer med samtalsledare. Det fria samtalet i små grupper kan ge barn och ungdomar möjlighet till diskussioner där deras inre liv och yttre vardag blir synlig. Att ge möjlighet till samtal och möten, är ett sätt att komma till tals om livsfrågor, där tobak, alkohol och narkotika kan vara en del av samtalet men omvandlas till andra mer närliggande teman i deras vardag teman som kan stärka deras hälsa. Innehållet i samtalen kan handla om längtan efter gemenskap, om vänskap, kärlek, 7

8 avundsjuka, svartsjuka; om intressen; känslor av sorg, vrede, leda, glädje, tomhet, ensamhet, osäkerhet, blyghet. Men också om rusets betydelse; om fyllan som flyktzon; om kropp, utseende, sexualitet; om framtiden med oro och hopp. Skolan är en del av samhället, vilket utvecklas i avsnittet Skolan kan göra en hel del men inte allt!. Här finns föräldrarna och närsamhället. Idag har många skolor byggt nätverk med elevvårdsteam, ungdomsmottagning, fältassistent, närpolis, föreningar, studieförbund. De sistnämnda kan stödja intressen (idrott, musik, dans m.m.), skapa gemenskap och engagemang. Föräldrar bjuds ofta in till informationsmöten, där det dominerande perspektivet ofta utgår från risker, problem, symtom, upptäcka tecken. Kapitlet vill snarare vända på perspektivet och närma sig föräldrarna utifrån en mer positiv infallsvinkel: Hur kan vi komma till tals med våra tonåringar? Hur sätter vi gränser på ett sådant sätt att vi inte förlorar den viktiga dialogen? Hur kan vi medverka till att våra barn och ungdomar känner sig värdefulla? Avslutningsvis vilket perspektiv intar jag som lärare i min hälsoundervisning? Intar jag ett förebyggande eller främjande perspektiv, ett negativt eller positivt, ett skuldbeläggande eller nyfiket lyssnande? Komplexiteten i undervisningen om tobak, alkohol och narkotika går ej att ta miste på och den utmanar oss därför ständigt. Agneta Nilsson Referensmaterialet Man vet inte var trappstegen är i livet... kan beställas via Liber Distribution. Beställningsnr. 99:453. Pris ca 100:-. Adress: Liber Distribution, Publikationstjänst, Stockholm. Tel Fax E-post:

Berusning på schemat? Stöd och inspiration för undervisningen om alkohol, narkotika, dopning och tobak

Berusning på schemat? Stöd och inspiration för undervisningen om alkohol, narkotika, dopning och tobak Berusning på schemat? Stöd och inspiration för undervisningen om alkohol, narkotika, dopning och tobak i grundskolans senare år Berusning på schemat? Stöd och inspiration för undervisningen om alkohol,

Läs mer

Otrygghet är att ha ett bultande hjärta

Otrygghet är att ha ett bultande hjärta Otrygghet är att ha ett bultande hjärta En undersökning om ungdomar som går i gymnasiesärskolan och deras upplevelser av mobbning, hot och våld. Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion

Läs mer

ELEVHÄLSAN Elevhälsans uppdrag främja, förebygga och stödja elevens utveckling mot målen

ELEVHÄLSAN Elevhälsans uppdrag främja, förebygga och stödja elevens utveckling mot målen ELEVHÄLSAN Elevhälsans uppdrag främja, förebygga och stödja elevens utveckling mot målen av Agneta Nilsson ISBN 978-91-7559-027-1 Denna artikel fi nns att ladda ner på www.skolverket.se/elevhalsa Grafi

Läs mer

EXAMENSARBETE. Barn som far illa

EXAMENSARBETE. Barn som far illa EXAMENSARBETE 2006:162 Barn som far illa En studie om hur pedagoger i förskolan agerar när de får kontakt med dessa barn Camilla Morin Annica Niva Luleå tekniska universitet Lärarutbildning Allmänt utbildningsområde

Läs mer

Sex förskollärares tankar om integration av nyanlända barn

Sex förskollärares tankar om integration av nyanlända barn Beteckning: Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi Sex förskollärares tankar om integration av nyanlända barn Lise-Lotte Andersson & Pia Möller Heikkilä December 2008 Examensarbete, 15 högskolepoäng

Läs mer

Tillsammans. En handledning för en tobaksfri skola

Tillsammans. En handledning för en tobaksfri skola Tillsammans mot tobak En handledning för en tobaksfri skola 1 Inledning Tobak är ett av vår tids största folkhälsoproblem. Det här materialet handlar om hur vi, tillsammans, kan göra något åt det. Vi vänder

Läs mer

SKAPA trygga IDRottSmILJÖER

SKAPA trygga IDRottSmILJÖER SKAPA trygga IDRottSmILJÖER för barn och ungdomar Innehåll Idrottens betydelse... 1 Idrotten och barnkonventionen... 2 Trygga idrottsmiljöer... 4 Definitioner... 5 Kränkande behandling... 5 Trakasserier...

Läs mer

PÅ VÄG MOT ÅTERHÄMTNING

PÅ VÄG MOT ÅTERHÄMTNING PÅ VÄG MOT ÅTERHÄMTNING Ett studiematerial om att hantera svåra psykiska besvär Tommy Engman Studiematerialet är framtaget av Återhämtningsprojektet, som är ett samarbete mellan Riksförbundet för Social

Läs mer

EMPATI. - Hur utvecklar barn empati? EVELINA ALA-TAINIO CAMILLA LINDSKOG

EMPATI. - Hur utvecklar barn empati? EVELINA ALA-TAINIO CAMILLA LINDSKOG EMPATI - Hur utvecklar barn empati? EVELINA ALA-TAINIO CAMILLA LINDSKOG Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Pedagogik Examensarbete i lärarutbildningen Grundnivå 15 hp Handledare Kamran Namdar

Läs mer

Lärande och utveckling genom leken.

Lärande och utveckling genom leken. Lärande och utveckling genom leken. En studie om pedagogers syn på lekens betydelse för förskolebarns lärande och utveckling. Ann-Charlotte Augustsson och Cecilia Jacobsson Handledare: Maj Arvidsson Examinator:

Läs mer

EN SKRIFT OM COACHNING TILL STUDIER

EN SKRIFT OM COACHNING TILL STUDIER stöd konsultation motivera riktlinjer frivillighet nätverk utbildning arbetslivserfarenhet planera rådgivning kartlägga vägledning mentorskap optimism TID FÖR COACHNING EN SKRIFT OM COACHNING TILL STUDIER

Läs mer

Den goda barnidrotten

Den goda barnidrotten Den goda barnidrotten - Föräldrar om barns idrott FoU-rapport 2004:7 FoU-rapporter 2003 1. Idrott, kön och genus en kunskapsöversikt 2. Man vill ju inte att föreningen ska dö en studie om idrottens föreningsledare

Läs mer

STöDMATERIAL. Vi lämnar till skolan det käraste vi har. Om samarbete med föräldrar en relation som utmanar

STöDMATERIAL. Vi lämnar till skolan det käraste vi har. Om samarbete med föräldrar en relation som utmanar STöDMATERIAL Vi lämnar till skolan det käraste vi har Om samarbete med föräldrar en relation som utmanar Vi lämnar till skolan det käraste vi har Om samarbete med föräldrar en relation som utmanar 1 beställningsadress:

Läs mer

Hur mår jag? självupplevt välbefinnande hos gymnasietjejer

Hur mår jag? självupplevt välbefinnande hos gymnasietjejer Mälardalens högskola Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Hur mår jag? självupplevt välbefinnande hos gymnasietjejer Ida Ekman C-uppsats i psykologi, HT 2008 Handledare: Lena Almqvist Examinator:

Läs mer

ORSAKER TILL AVHOPP ARBETSLIVET TEMAGRUPPEN UNGA I. 379 unga berättar om avhopp från gymnasiet Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2013:2

ORSAKER TILL AVHOPP ARBETSLIVET TEMAGRUPPEN UNGA I. 379 unga berättar om avhopp från gymnasiet Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2013:2 TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET 10 ORSAKER TILL AVHOPP 379 unga berättar om avhopp från gymnasiet Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2013:2 EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden Temagruppen

Läs mer

Om livet känns. hopplöst. Stöd till självmordsnära medmänniskor

Om livet känns. hopplöst. Stöd till självmordsnära medmänniskor Om livet känns hopplöst Stöd till självmordsnära medmänniskor Författare: Skriften är framtagen av Nationella rådet för självmordsprevention, tillsatt av Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet, i samarbete

Läs mer

Studie från bris 2012. Barns egna ord om sin psykiska ohälsa. Se hela mig!

Studie från bris 2012. Barns egna ord om sin psykiska ohälsa. Se hela mig! Studie från bris 2012 Barns egna ord om sin psykiska ohälsa Se hela mig! Studie från bris 2012 Se hela mig! Barns egna ord om sin psykiska ohälsa Innehåll Förord 5 Sammanfattning 6 Bakgrund 8 BRIS 8 Psykisk

Läs mer

ATT ARBETA MED Alkohol och Narkotika i KLASSRUMMET

ATT ARBETA MED Alkohol och Narkotika i KLASSRUMMET ATT ARBETA MED Alkohol och Narkotika i KLASSRUMMET - ÖVNINGAR, TIPS OCH LÄNKAR Sammanställt av Maria Asklund, Kristianstads kommun Inledning Det här är ett kompendium till dig som är lärare eller annan

Läs mer

Hur arbetar lärare i skolan med elever som har diagnosen ADHD? En kvalitativ intervjustudie

Hur arbetar lärare i skolan med elever som har diagnosen ADHD? En kvalitativ intervjustudie Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Hur arbetar lärare i skolan med elever som har diagnosen ADHD? En kvalitativ intervjustudie Författare Maria Olausson och Eleonor Segerdorf Examensarbete

Läs mer

Att förstå utsatthet. En studie om utsatthetens villkor, erfaren utsatthet och fritid i ungas liv

Att förstå utsatthet. En studie om utsatthetens villkor, erfaren utsatthet och fritid i ungas liv Att förstå utsatthet En studie om utsatthetens villkor, erfaren utsatthet och fritid i ungas liv Att förstå utsatthet En studie om utsatthetens villkor, erfaren utsatthet och fritid i ungas liv Who is

Läs mer

ÄR VI NÖJDA MED DET HÄR?

ÄR VI NÖJDA MED DET HÄR? ÄR VI NÖJDA MED DET HÄR? PROJEKT WITHIN 2014 1 ÄR VI NÖJDA MED DET HÄR? Vad beror det på att så många ungdomar mår psykiskt dåligt? Att de självmedicinerar genom att använda droger? Vad beror det på att

Läs mer

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring För att en process ska hållas vid liv, måste den ständigt fyllas med ny energi och få andrum för att ladda energi. Processen

Läs mer

MOTIVERANDE SAMTAL MED UNGDOMAR

MOTIVERANDE SAMTAL MED UNGDOMAR MOTIVERANDE SAMTAL MED UNGDOMAR Stöd vid rådgivning om levnadsvanor Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2010:14 På uppdrag av Stockholms läns landsting På uppdrag av Stockholms läns landsting 1 Motiverande

Läs mer

På fritids tänker man inte på att man lär sig saker

På fritids tänker man inte på att man lär sig saker På fritids tänker man inte på att man lär sig saker Lärande på fritidshem Ingrid Bardon D-uppsats Pedagogik Höstterminen 2008 Handledare Ann Ludvigsson Examinator Christina Chaib HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE

Läs mer

För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom - En litteraturstudie

För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom - En litteraturstudie Beteckning: Akademin för Utbildning och Ekonomi För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom - En litteraturstudie Calle Dahlberg December 2010 Examensarbete

Läs mer

Att ha någon som bryr sig

Att ha någon som bryr sig FoU-rapport 2014:1 PUFF-enheten Vård- och omsorgskontoret Att ha någon som bryr sig En studie av framgångsfaktorer i arbetet för en ökad skolnärvaro Elin Lundin Sammanfattning Syftet med denna deskriptiva

Läs mer

Vad betyder ledarskapet inom individ- och familjeomsorgen?

Vad betyder ledarskapet inom individ- och familjeomsorgen? Vad betyder ledarskapet inom individ- och familjeomsorgen? En undersökning om 7 arbetsledares tankar om ledarskap och medarbetarskap i fem halländska kommuner. Agneta Hildström Meddelandeserien 2005: 2

Läs mer

Waldorfpedagogiken och elever med inlärningssvårigheter och funktionshinder

Waldorfpedagogiken och elever med inlärningssvårigheter och funktionshinder Waldorfpedagogiken och elever med inlärningssvårigheter och funktionshinder Synsätt bemötande arbetssätt Ingrid Liljeroth Monica Naeser Bo Dahlin Projektet Waldorfskolor i Sverige Delrapport 6 Karlstads

Läs mer

Åtgärder mot mobbning En undersökning om hur sex lärare arbetar med åtgärder mot mobbning ute i verksamheten

Åtgärder mot mobbning En undersökning om hur sex lärare arbetar med åtgärder mot mobbning ute i verksamheten EXAMENSARBETE Hösten 2012 Lärarutbildningen Åtgärder mot mobbning En undersökning om hur sex lärare arbetar med åtgärder mot mobbning ute i verksamheten Författare Tina Bergman Helena Svensson Handledare

Läs mer