Tabell 1. Tabell 2 (generation 1) (Från Tabell 1)

Transkript

1 ARRESKOWS SLÄKTFÖRENING SIDA 1 Tabell 1, Måns (Magnus) (1). Född omkring Äldste kände stamfadern Magnus (Måns) levde redan i första början av 1600-talet. Ovisst är, huruvida släktnamnet bars av honom eller antogs av hans son. Många spekulationer har funnits om denne man. Troligt är att han var jordbrukare utan att själv äga någon jord. Några menar att han varit anställd av någon dansk storgodsägare såsom förman. Det har sagts att han skulle arbetat på någon gård i Araskoga by i Brandstads socken i Skåne. Ortsbefolkningen där anser dock att det aldrig funnits någon gård, som varit tillräckligt stor för att kunnat försörja en "ladufogde". Inga handlingar finns, som vare sig kan bestyrka eller avvisa en sådan tanke. En annan icke bestyrkt tanke har varit att han skulle ha varit knuten till slottet Areskov på Fyn i Danmark. På talen ägde den danska högadeln stora gods med många underlydande gårdar. En slottsherre kunde mycket väl ha haft Måns som "inspektor" på någon av sina gårdar. Vi vet inget heller om familjen kring Måns med undantag för sonen Oligerus. Gift Arreskow, Oligerus Magni (2). Kyrkoherde i Simrishamn. Född 1634 i Färs härad i Skåne. Död 1687 i Simrishamn (L). Se tabell 2. Tabell 2 (generation 1) (Från Tabell 1) Arreskow, Oligerus Magni (2). Kyrkoherde i Simrishamn. Född 1634 i Färs härad i Skåne. Död 1687 i Simrishamn (L). Den stora frågan i alla släktböcker och krönikor är varifrån släktnamnet Arreskow kommer. Det enda vi med säkerhet vet är att stamfadern Holger Månsson använde efternamnet Arreskow. Vi vet inte om hans far använde det. Vi vet inte ens säkert varifrån Holger själv kom. Enligt Hugo Areskoug, lektor vid Lunds universitet, finns det fem platser i Danmark och Sydsverige som påminner om släktnamnet: Arreskov i Øster Hæsinge socken på Fyn, Arreskov i Nørre Snede socken på Jylland, Arvaskog i Torups socken i Halland, Araskoga i Brandstads socken i Skåne och den 1514 nämnda platsen Arwaskogen i Gladsax socken i Skåne. Han tydde namnet till "självsådd skog på avverkad yta". Eftersom vår Holger till att börja med gick i skola i Lund kan man kanske anta att han kom från Skåne. I 1600-talets mitt nämndes byn Araskoga i Brandstads socken som "Areskou", "Arreschof" eller "Arreschouf". Släkten Arreskow kom under och 1800-talet att bestå av förmögna handelsmän, främst i Simrishamn. Man gifte sig med andra förmögna släkter. Genom Holger Areskougs ( ) äktenskap med Gertrud Catarina Krumlinde knöts släkten till många kända släkter i Ystad. Ett släktband leder dessutom ända tillbaka till Karl den store på 800-talet. Holger Månsson Arreskow föddes 1633 eller Han dyker upp i historien för första gången i en förteckning över eleverna i Lunds katedralskola. Skolan var femklassig och i de högre klasserna skedde undervisningen på latin. Holger Månsson Arreskow blev Oligerus Magni Arreschovius. Själv skrev han sig "Holger Monsön" eller "Mogensøn Arreskow". Att Holger gavs möjlighet att studera, först i Lund och sedan i Köpenhamn, tyder på att familjen hade pengar eller att hans uppehälle under studietiden bekostades av någon välgörare. Själva studierna var dock gratis skrevs Holger in vid Köpenhamns universitet för de avslutande studierna i utbildningen till präst. (Universitetet i Lund invigdes 1668 som en del av försvenskningsprocessen.) Den 6 maj 1657 vigdes Holger Månsson Arreskow till kyrkoherde i Simrishamn och Järrestad vid en ceremoni i Lunds domkyrka. Mitten av 1600-talet var en omvälvande tid i Norden. Sverige var i överläge och erövrade stora delar av Danmark blev Skåne svenskt, men kampen om landskapet fortsatte åtskilliga decennier. Genom överenskommelsen i "Malmö recess" 1662 fick ständerna i Skåne, Blekinge och Halland behålla sina danska privilegier. Den upphörde att gälla då uniformitet, det vill säga likhet med de svenska förhållandena, infördes Det innefattade även gudstjänstordningen. Holger Månsson Arreskov gifte sig 1657 med Susanna Mörke. De fick sex barn: Måns, född 1660, Eric, född 1662, Matts, född 1664, Jöns, född 1666, Welum, född 1668, och Dorothea, född Antagligen bodde familjen i prästgården vid södra sidan av nuvarande Storgatan. Den låg ungefär mitt emot dagens Österlens

2 ARRESKOWS SLÄKTFÖRENING SIDA 2 museum. Gården finns inte kvar, redan 1750 låg tomten öde. Eric dog 1675 i Järrestad. Matts blev bryggare i Simrishamn och avlade borgared Han gifte sig med Maria Larsdotter Bagge och fick tre barn, men inget av dessa verkar i sin tur ha fått något barn. Jöns omkom under en sjöresa till Köpenhamn, kanske var han köpman i Simrishamn. Welums yrke känner vi inte till, men han kunde varken läsa eller skriva. Han fick ett barn. Namnet på hustrun var obekant fram till Welum är stamfar för den yngsta huvudstammen av släkten. Dorothea dog 1677 och begravdes i Järrestad. Nedanstående berättelse om vår präst i Simrishamn är i huvuddrag hämtad från "En släktkrönika" av Gunvor Areskoug Grahnberg. Holger Månsson Arreskows lön bestod dels av en tredjedel av tiondet, dels av avgifter vid lysning, vigsel, dop, kyrktagning med mera. Enligt räkenskaperna hyrde han loftet på kyrkan för 1 riksdaler per år. Där står också att han såg till att kyrkan lövades till pingst och midsommar med ett helt lass löv. Vid 30 år ålder lät Holger måla sitt porträtt, vilket torde vara ovanligt för en så ung prästman. Tavlan hänger nu i koret i Simrishamns kyrka. År 1671 kom en dansk vid namn Peder Pedersen Mörck till Simrishamn. Han avlade tro- och huldhetsed till svenska kronan och magistraten i staden. Han handlade med allt möjligt, mest spannmål. Peder skänkte åtskilliga prydnader till kyrkan. En "tacktavla" hänger på korets norra vägg. Familjens epitafium från 1709 hänger på sydsidan av den västra pelaren. Graven var under golvet nedanför epitafiumet, men gravstenen finns nu under läktaren. Peder Pedersen Mörck dog Peder Pedersen Mörck var svenskhatare och trodde att Skåne åter skulle bli danskt. Han konspirerade med snapphanarna, som intog staden. De jagade bort den svenske borgmästaren, Hendrik Johansson, och terroriserade invånarna i månader. Få visste att Peder Pedersen Mörck låg bakom, och dessutom tjänade grovt på, det lönande kaperiet i Hanöbukten. En dag satt kyrkoherdesonen, den 16-årige Måns, och fiskade då några skepp ankrade på redden. En båt med svenska officerare från Stralsund närmade sig och efterfrågade läget. Måns berättade att staden var full av snapphanar och officerarna flydde tillbaka till skeppen. Peder och hans snapphanar störtade fram och slog Måns i järn. Sedan skickade de honom till Kristianstad som då var i danskarnas händer. Peder försäkrade Måns att han inte skulle komma undan levande. En annan gång tvingades vår präst att ta sin tillflykt till kyrkans vapenhus undan några fulla snapphanar. Som av en händelse kom även Peder dit. Strax efteråt kom borgmästaren Hendrik Johansson med svenskt krigsfolk. Snapphanarna lydde Peder och flydde. Den 9/ var det skriftemål (syndabekännelse inför prästen före nattvarden) i Simrishamns kyrka. Peder Pedersen Mörck skriftade sig och Holger förmanade honom. Peder rusade upp och skrek något i stil med att och det skall en skälm påpeka för mig. Holger kallade församlingen till vittne på att han blivit överfallen i sitt ämbete. Då Peder därefter frågade om herr Holger ville förvisa honom från skriftestolen svarade denne, att det ville han inte, men att han enligt sitt ämbete måste förmana. Peder satte sig ned och Holger kunde fullgöra sitt ämbete. Kyrkoherden stämde emellertid Peder för hemfridsbrott i kyrkan. Skandalösa scener utspelades nu inför rådhusrätten. Peder Pedersen Mörck kränkte både borgmästare och präst så hårt att de båda gjorde gemensam sak och förde målet vidare till högre rätt. Något utslag i saken känner vi inte till. Den 4/ klagade Holger på att fiskarna skyllde på sitt arbete då de försummade gudstjänsten. Han bad magistraten att ta dem i upptuktelse. Den svenske borgmästaren gjorde inte alltid gemensam sak med Holger Månsson Arreskow. Den 23/ anmälde han Holger för att i en predikan 19/10 ha klagat över att hans barn var satta i skatt i Simrishamn. Holger förklarade med hårda ord att Guds straff skulle komma över dem och deras hus som hade beslutat om skatten. Det skulle han ta upp i sina böner varje morgon och kväll så länge han kunde stå på benen. Borgmästaren Hendrik Johansson erinrade om att sönerna Måns och Matts brukade borgerlig näring och därmed skulle betala skatt till kronan. Han begärde samtidigt att Holger skulle bruka svenska ceremonier och svensk altarbok och inte använda danska vid altaret och dop. Nu var det uniformitet som gällde. Holger Månsson Arreskow rannsakades inför prostarna i Löderup, Ravlunda och Ingelstorp. Han inkom med en försvarsskrift. Han påpekade att borgmästaren ej själv varit närvarande vid gudstjänsten utan bara hört om saken i förvanskad form. Han förklarade att han i 28 års tid hade tjänat denna kristna församling och aldrig gått upp i predikstolen oförberedd, än mindre full eller drucken. Vidare att många av hans åhörare resterade med tiondet och att han ville slippa att som tidigare år tvingas driva in pengarna. Dessutom att många ville lägga beslag på tillgångarna i hans fattiga hem. De ville ha pant för hans sons skulder genom att ta hans kläder, något som varken snapphanar eller krigsfolk nedlåtit sig till. Beträffade uniformiteten hade han försökt göra så gott han kunnat men han hans syn var så dålig att han hade svårt att läsa utan glasögon varför han måste memorera. Vid rannsakningen stod vittne mot vittne. Borgmästaren sade att Holger brukat danska vid dopet och vid altaret vid utdelandet av sakramentena, men erkände att gudstjänsten i övrigt skett enligt den svenska altarboken. Det hela slutade med att allt missförstånd skulle vara glömt och den forna vänskapen återupprättas.

3 ARRESKOWS SLÄKTFÖRENING SIDA 3 Holger lät sig 1683 sig avmålas på nytt. Porträttet går i arv och förvaras av släktens huvudman. Holger Månsson Arreskow dog antagligen i slutet av Hans efterträdare, en svärson till Peder Pedersen Mörck, prästvigdes till pastoratet 3/ Holger begravdes någonstans under kyrkogolvet. Hustrun Susanna Mörke dog Även hon fick sin grav i kyrkan. Två år efter Susannas död begärde sonen Jöns att få slippa betala de 11 riksdaler som magistraten i Simrishamn krävt för moderns lik. Detta beviljades i enlighet med Kungl Maj:ts resolution 1664, att prästerskapet beviljats fri jord och fria klockor för sig och sina anhöriga. Genomgick katedralskolan i Lund 1645, inskriven vid universitet i Köpenhamn Promoverad i Lund till Dansk kyrkoherde i Simrishamn och Järrestad Hans porträtt daterat 30.aug 1664 (till 30-årsdagen?) hänger i den medeltida kyrkan. Genom donation av Martha och Hugo Pihl restaurerades detta Ett senare porträtt målat 1683 (inför 50-årsdagen?) går i arv till släktens huvudman inom äldsta eller första grenen. Ett samtidigt målat porträtt ägdes 1970 av Erik Falck i Göteborg. Han vigdes till kyrkoherde i Simrishamns och Järrestad den 6 maj 1657 vid en ceremoni i Lunds domkyrka. Utdrag ur "Svensk Historia II" av Alf Henriksson sid 600, "Språkbyte i Skåne." Under 1680-talet förekom en rätt stark invandring norrifrån till prästgäll och klockarebefattningar i Skåne, men flertalet andans män var förstås ändå kvar i den danska tiden, och dessa fick vänja sig vid varjehanda nymodigheter. De måste till exempel lägga av den danska prästdräkten med pipkrage, vilket de ogärna gjorde. Svårare var ändå för dem att byta språk, ty principiellt krävde överheten, att de skulle liturgera och predika på svenska. Att läsa upp de liturgiska styckena ur den svenska kyrkohandboken föll sig väl ej så svårt, man kunde alltid läsa innantill och härma det svenska uttalet någorlunda. Men att själv författa och hålla en predikan på svenska var ju något helt annat för personer med danska som modersmål, i synnerhet om de var födda väster om Öresund. Det fanns de som sökte göra svenska av danskan genom att ändra alla e-na till a-n i ordsluten, men flertalet predikade säkert på danska som de var vana vid, och på denna punkt tycks myndigheterna varit tämligen toleranta. Däremot tilläts inga avsteg på den påbjudna liturgien, helst som det var ganska stor skillnad på svensk och dansk ritual. Åtskilliga präster och klockare suspenderades för tredska på denna punkt, och den gamle prosten Arreskov i Simrishamn, som kunde den danska handboken utantill och sade sig vara ur stånd att läsa innantill i den svenska för sina dåliga ögons skull, fick befallning att hålla kaplan.---" Oligerus begravdes vid sin död i slutet av 1687 under golvet i Simrishamns kyrka. Vid restaurering av kyrkan flyttades Oligerus kista några cm och befanns då vara intakt. Oblatasken förevisades då. Bodde som ung i 2:a kvarteret 39 A. Gift 1657 i Simrishamn (L) med Mörke, Susanna Maria (5). Död 1702 i Simrishamn (L). Gravvård invid koret och dopfunten i kyrkan i Simrishamn. Familjen Mörke bekostade ett krucifix och ett Epitaphium till Simrishamns kyrka Areschoug, Måns (6). Handlande och körsnär i Simrishamn. Född 1660 i Simrishamn (L). Död i Simrishamn (L). Se tabell 3. Areschoug, Eric (7). Född 1662 i Simrishamn (L). Död 1675 i Järrestad (L). Areschoug, Matts (8). Handlande och bryggare. Född 1664 i Simrishamn (L). Död i Simrishamn (L). Se tabell 4. Areschoug, Jöns (9). Köpman. Född 1664 i Simrishamn (L). Död 17??. Student i Lund Köpman i Simrishamn Bostad 1:a roten nr 19. Omkom under en sjöresa till Karlshamn eller Köpenhamn. Areschoug, Welum (Wilhelm) (6:1). Född 1668 i Simrishamn (L). Död i Simrishamn (L). Se tabell 5. Areschoug, Dorothea (11). Född 1670 i Simrishamn (L). Död Tabell 3 (generation 2) (Från Tabell 2) Areschoug, Måns (6). Handlande och körsnär i Simrishamn. Född 1660 i Simrishamn (L). Död i Simrishamn (L). Avlade borgared den 25/ Verkade som handlande och medlem av kemnersrätten under rådstuvurätten. Gravsten i långhuset i Simrishamns kyrka, uppsatt på väggen i vapenhuset. Inskriptionen på

4 ARRESKOWS SLÄKTFÖRENING SIDA 4 gravvården är: "4:o Si haerlighetens krona af Herrans hand den får, som kiaempat har i trona, naer han af Jord upstår. Så för Thronen prydd med Kronan får förklarad kropp Sjaehl parad. Fordom aehreborne och waehlförnaeme Handelsman, salige Måns Hålgerson Areschough, som dödde, 1728 d.24 Jan. Udi sit 69 alders år, tillika med sin kiaera Hustru, aehreborna och Gudfrucktige, Carna Castens dotter Rickard, som dödde 1735 d. 1 Jan i sit ålders 75 år". (Gravinskription på Simrishamns kyrkogård, södra delen (stämmer ej med ovanstående)) Duvan över dopfunten är skänkt av dottern Barbro Bodde 1706 i Kocken nr 23. Måns Holgersson Arreskow var den siste i vår gren att verka i Simrishamn. Måns är stamfader för äldsta huvudstammen som består av fem grenar. Gift med Richardt, Karina (Karna) Castensdotter (13). Född 1660 i Ystad (M). Död i Simrishamn. Systern Anna Carstensdoter gifte sig med Hans Willumson Gülich. Se vidare under Sine Gülich. En annan syster, Kerstina, gifte sig med Martin Pletz Släkten Pletz har sitt ursprung i Stettin i Tyskland. Martin Pletz utvandrade därifrån till Simrishamn under 1600-talet. Han gifte sig med Christina Castensdotter den 4/ och var därmed svåger till både Måns Arreskow och Hans Willumsen Gülich (i dennes tredje äktenskap). Martin Pletz begravdes i Simrishamn 1715 och hans gravskrift lyder som följer: "2:o Christi upståndelse thet gjör, at fast en Trogen Christen dör han doch i döden lifwet får af Grafwen til Himmelen går. Förwisso tror af fordom Råd- och Handelsmannen waelwise nu hos GUD saligen Martin Pleds, född i Stettin år 1659 och haer i staden dödt 1715, samt hans kjaere hustru Dygdesirede Christine Castens dotter, som thenne Grafsten efter sin salige mans död bekåsted, född i Ystad A afsomnade 1741." Gravstenen finns på Simrishamns kyrkogårds södra sida. (Cimbrishamnia 1759, Arvid Holmström) Far: Richardt, Carsten Hermansson (3:1249). Född Död i Ystad (M). Mor: Sörensdotter, Barbara (3:1250). Född Död Areschoug, Barbro Månsdotter (24). Född Död i Simrishamn (L). Gravvården över Barbro och hennes make Lorentz Mains är en mycket vacker målad kalkstensrelief. Denna bär inga namn eller data, men man får godta Arvid Holmströms uppgift härom i en magisteravhandling av 1759, betitlad "Dissertatio historica de Cimbrishmniana", anser Gotthard Gustafsson, författare till en skrift om S:t Nicolai kyrka i Simrishamn. Denna relief utgör en vacker fond till dopfunten med den konstnärligt utformade baldakin herrskapet Mainz skänkte kyrkan 1729, enligt en fullt läslig inskription på densamma. Man kan därför tänka sig att reliefen, som ju är helt utan personliga data eller plats för sådana, inte alls är deras egen gravvård, utan att den ingick i deras tempelskänk tillsammans med baldakinen och - antagligen - det skulpterade funtlocket. Harmonien i det hela talar för denna teori. Paret skänkte även den ljuskrona som hänger ovanför dopfunten. Areschoug, Holger (1:12). Handlande i Simrishamn. Född 1690 i Simrishamn (L). Köpman i Simrishamn. Stamfar för första eller äldsta grenen. År 1750 bodde Holger Areschoug i en gård som låg i samma kvarter som kyrkan i Simrishamn. Den låg väster om kyrkan, intill nuvarande Stora Rådmansgatan men är numera riven. Död i Simrishamn (L). Areschoug, Hans Månsson (2:1). Född 1691 i Simrishamn (L). Handlande och körsnär i Simrishan. Stamfader för andra grenen. Död i Simrishamn (L). Areschoug, Carsten Månsson (3:8). Handlande i Ystad. Född 1693 i Simrishamn (L). Död 1752 i Ystad (M). Stamfar för Tredje Grenen. Måns Holgersson Arreskow, Castens far, var den siste i vår gren att verka i Simrishamn. Casten Arreskow, född år 1693 i Simrishamn, flyttade tidigt till Ystad där han var snörmakare och handelsman. Han gifte sig den 4/5 (06-14 enligt andra källor) år 1721 med Ystaddottern Sine Gülich. Deras son Eric Areskog var handlande i Ystad. Han gifte sig med prästdottern Eleonora Östman år Deras son Magnus verkade även han i Ystad som rådman och handelsman. Hans söner, Anders Jacob och Jonas Ludvig, båda bagare, lämnade dock Ystad för Kalmar under 1800-talets början. Areschoug, Sören (Severin) (4:2). Född 1695 i Simrishamn (L). Handlande i Simrishamn. Stamfar För FJÄRDE GRENEN Blev handlande i Simrishamn och gifte sig med Anna Christina Larsdotter Hagerman. Enligt ett

5 ARRESKOWS SLÄKTFÖRENING SIDA 5 festligt protokoll var han en gång i delo med Peder Mörcks släkting Magnus Wallin. Från kyrkoherden i Simrishamn till biskopen i Lund; "In för högwyrdige Hr Doctoren och Biskopen, nådgunstige Fadren, med thetta i ödmiukhet nu inkommer förorsaka mig twänne personer här i Cimbrishamns Försambling, som Ächtenskap i förbudne leder beklagligen byggia wela: Mansperson är een Unge karl, twänne hedersame gamble Föräldrars sohn här i Staden, wid namn Sören Månssohn Areshoug hwilcken til Ächta få, sig inbildar Änkian Margaretha salig handelsmansens Wilhelms Holgierssohns Areskougs efterlåtne Änkia, hwars Man, Åhr 1718 d 29 Decemb:r genom döden afleden, war benämbde Sörens Månsohns Areskougs kiötslige Faderbroder. Troligen hwafwer jag thessa personer antydt, at theras Åstundan otilbörlig är, såsom förbuden i Guds helige Ord Levit: 18: 14 & 20: 20. jämbwäl låtit them förstå ex Casibus Conscrientia D. Bald/./ini & Bechmanni, hurudant Gudi misshageligit Ächtenskap the begiera; warande hans gamble Föräldrar, och hela hans hedersame Slächt, öfwer thenne Sören Areskougs fattade upsåth, högt bedröfwade och förargade. Elliest hwad Änkian angår, är mig inthet witterligit, än thet som een dygdig Änckia, uthom thetta hennes beklaglige upsåth, anständigt är; så länge hennes salige Man lefde, höllo the bägge ett godt och hedersamt huus; efter hans död hafwer hon wäl hiit tils aktadt, och wackert sin wälfångne ägendomb disponerat, Men såsom hoon efter sin Man 3 Barn hafwer, och af them twänne, een sohn och een dotter, som helt döfwe och aldeles dumba äro, hoppas hoon i Ächtenskap med denne sin Slächting, som een from och stilla karl, aldrabäst kunna sina eländiga Barn försörja. Såsom nu thesse personer ingalunda ifrån sit förehafwande sig afrådas wela, för än högwyrdige Fadren Sielf, högrätwisligen häruthinnan dömer, beder ödmiukeligen Min nådgunstige Fader icke på mig wredgas, at jag nödgat är, med thenna berättelse inkommer. /.../ Cimbrishamn d 29 Decemb:r 1720 Nådgunstige Fadrens allerödmiukaste Tienare Petrus A: Kihlgren" Död i Simrishamn (L). Areschoug, Carl Månsson (5:1). Född 1698 i Simrishamn (L). Guldsmed och handlande i Simrishamn. Död i Simrishamn (L). Guldsmedsmästare under Malmö-ämbetet. Stamfar för femte grenen. Den förste kände guldsmeden i Simrishamn hette Jens Guldsmid. Han var verksam årtiondena kring Den förste guld- och silversmeden som finns registrerad i guldsmedsämbetets protokoll är Carl Månsson Areschoug. Han föddes 1698 i Simrishamn kom han i lära hos Virgilius Falck i Ystad och 1718 blev han gesäll. Den 3 juni 1724 blev han mästare i Simrishamn, men han var inskriven i ämbetet i Malmö. Hans mästarstycke var en "the kiettil". Carl Månsson Areschoug nämns för sista gången i ämbetets protokoll Övertog faderns gård i Simrishamn. Areschough, Maja Månsdotter (33). Född 1700 i Simrishamn (L). Död 1777 i Simrishamn (L). Levde ogift. Tabell 4 (generation 2) (Från Tabell 2) Areschoug, Matts (8). Handlande och bryggare. Född 1664 i Simrishamn (L). Död i Simrishamn (L). Matts avlade borgared i Simrishamn Han var sedan handlande och maltgörare i Simrishamn. Ur Byahornet nr 1/1972 "En annan sevärdhet från svunnen tid är den Kochska gården uppe vid g:a tullbommen. En handelsträdgård av de äldre stammande från början av 1700-talet.- - -Förutom handelsman Koch, som själv givit den sitt namn, har den ägts och brukats av många andra bemärkta personligheter. Namnkunnigast torde prosten Areschoug vara, han som givit sitt svårstavade namn åt en vitt utgrenad släkt. Ett vackert epitafium i kyrkans mittskepp minner om den vördige 1700-tals-prästen och hans stora familj." Gården gränsar till Bergengrenska gården (med berömd trädgård). I mantalslängd 1698 börjar andra roteln med Mats Holger Areschoug, nu ungefär Kocken nr 3. Dess boningshus beläget vid "Bommen" där landsvägen spärrades av en tullbom i stadens `stadgeret är täckt av ett säreget uppsvenskt präglat säteritak. Det är stadens äldsta profana hus, uppfört under 1700-talets första hälft. Vid seklets mitt var det stadens borgmästargård och senare hemvist för tre generationer Areskoug. Gården med dess väldiga vårdträd och stora trädgård är tillgänglig för allmänheten. Gift med Bagge, Maria Larsdotter (20).

6 ARRESKOWS SLÄKTFÖRENING SIDA 6 Areschoug, Holger (21). Född Areschoug, Lars (22). Tullnär, köpman. Född 1697 i Simrishamn (L). Död 1756 i Simrishamn (L). Inneboende hos rådman Hammar, rote 2: och hos Gunnar Beckman 1738, rote 2:16. Dödsdag obekant men han levde liksom syskonen Holger och Marna vid bouppteckningen Levde ogift som köpman i Simrishamn. Areschoug, Marna (23). Född Tabell 5 (generation 2) (Från Tabell 2) Areschoug, Welum (Wilhelm) (6:1). Född 1668 i Simrishamn (L). Död i Simrishamn (L). Stamfar för yngsta huvudstammen. Enligt uppgift kunde han varken läsa eller skriva. "Den 16 januari begrofz Wilhelm Holgersson derföre betalt uti Mynttecken D:15 Zedlar :-" År 1708 fick Wellum Holgersson och dess hustru Margareta Erichsdotter böta 2 riksadeler till kyrkan. Osäkert om giftermålet och annan tidpunkt för begravning, Enligt prästen Petrus. A. Kihlgren död Gift 1708 i Simrishamn (L) med Erichsdotter, Margareta (6:2). Areschoug, Mattias (6:3). Född Guldsmed i Ystad. Guldsmedsmästare åren , inskevs som lärling hos åldermannen Petter Klerck i Malmö 7/ och blev gesäll 13/ Han blev mästare under ämbetet i Kristianstad 5/ men upvisade sitt mästersycke först 2 år senare (8/8 1734). Först slog han sig ner i Simrishamn men flyttade till Ystad Enligt uppbördsboken 1734 bor han då vid St.Östergatan i kv.adolf, men 1747 äger han egen fastighet vid samma gata, nr 218 i kv Thor (nuvarande St.Östergatan 2). På 1753 års karta står änkan som ägare till samma fastighet. Matthias Areschoug dog 13/1 1749, men änkan stämplade till Endast ett föremål från Areskougs verkstad är bekant, nämligen en kalk tillhörande St.Herrestads kyrka. Den har sexpassformad, nästan rund fot samt sexkantigt skaft med ornerade lister. Även noden är rund med ovaldragna refflor, nästan en cylindrisk skål. Kalken är förgylld. Den saknar årtalsstämpel men är daterad på fotens undersida med "Ao 1744". Död i Ystads Sankta Maria (M).

7 ARRESKOWS SLÄKTFÖRENING SIDA 7 Tabell 1 Areschoug, Holger (1:12). Handlande i Simrishamn. Född 1690 i Simrishamn (L). Köpman i Simrishamn. Stamfar för första eller äldsta grenen. År 1750 bodde Holger Areschoug i en gård som låg i samma kvarter som kyrkan i Simrishamn. Den låg väster om kyrkan, intill nuvarande Stora Rådmansgatan men är numera riven. Död i Simrishamn (L). Gift 1:o 1729 med Paradis, Cecilia (1:23). Född Död Areschoug, Måns Holgersson (1:25). Född i Simrishamn (L). Död i Simrishamn (L). Gift 2:o 1732 med Sture, Ana Greta eller Margareta Pettersdotter (1:24). Död 1773 i Simrishamn (L). Far: Sture, Peder (Petrus) (1:911). Areschoug, Magnus (Måns) Holgersson (1:26). Född i Simrishamn (L). Rådman och handlande i Simrishamn. Död 1798 i Simrishamn (L). Se tabell 2. Areschoug, Peter Holgersson (1:27). Född i Simrishamn (L). Död 1736 i Simrishamn. Areschoug, Peter (1:28). Född i Simrishamn (L). Död 1737 i Simrishamn (L). Areschoug, Dorothea Catarina (1:29). Född i Simrishamn (L). Död 1792 i Ystad (M). Se tabell 238. Areschoug, Peter Holgersson (1:30). Född i Simrishamn (L). Gästgivare i Stiby. Död 1815 i Kristianstad. Se tabell 262. Areschoug, Barbro Christina (1:31). Född i Simrishamn (L). Ogift. Död 1816 i Ystad. Areschoug, Ingeborg Fredrica (1:32). Född 1749 i Simrishamn (L). Död 1749 i Simrishamn (L). Tabell 2 (generation 1) (Från Tabell 1) Areschoug, Magnus (Måns) Holgersson (1:26). Född i Simrishamn (L). Rådman och handlande i Simrishamn. Efter skolgång i Simrishamn blev han 1785 student av Skånska nationen vid Lunds universitet, men torde utan examen ha avbrutit sina studier och återfinnes 1794 som handlande i Ystad. Instiftade genom testamente det Areskougska fideikommisset i Järrestads härad bestående av: Karlaby gård i Wemmerlöf, Stiby gård i Stiby, Tommarps Nygård i Tommarp och Viarp i Simris socken. Gårdarna köptes mellan 1768 och Enligt anteckningar i Ystad skall han ha varit Simrishamns rikaste man. Köpmansfamiljen bodde i hörnet av nuvarande Storgatan och Stortorget på "Samuelsonska gården", mitt emot kyrkan i Simrishamn. Död 1798 i Simrishamn (L). Gift 1:o 1756 med Sjöbohm, Ludowica (Lovisa) (1:33). Född i Simrishamn. Död i Simrishamn. Far: Sjöbohm, David (1:377). Handlande i Simrishamn. Född 1692 i Västra Ljungby. Död i Simrishamn (L). Antog släktnamnet Sjöbohm. Mor: Ludvigsdotter Praetorius, Engela (1:379). Född Död i Simrishamn (L). Areschoug, Engela (1:34). Född 1757 i Simrishamn (L). Död Areschoug, Engela (1:35). Född i Simrishamn (L). Död 1801 i Simrishamn (L). Se tabell 3. Areschoug, Holger (1:36). Född i Simrishamn (L). Död i Simrishamn (L). Areschoug, Holger (1:37). Född i Simrishamn (L). Död i Simrishamn (L). Areschoug, Greta Stina (1:38). Född Död Areskoug, Holger (1:39). Köpman. Född i Simrishamn (L). Död i Östra Vemmerlöv (L). Se tabell 6. Gift 2:o med Pletz, Ulrica Eleonora (1:380). Född 1744 i Simrishamn. 1:a kvarteret nr:2. Död 1797 i Simrishamn. Far: Pletz, Christian (1:871). Mor: Holm, Johanna (1:872).

8 ARRESKOWS SLÄKTFÖRENING SIDA 8 Tabell 3 (generation 2) (Från Tabell 2) Areschoug, Engela (1:35). Född i Simrishamn (L). Död 1801 i Simrishamn (L). Gift med Ovenius, Niclas Petter (1:382). Köpman i Simrishamn. Född Död Areschoug, Lowisa (1:384). Född 1777 i Simrishamn (L). Död 1850 i Simrishamn (L). Se tabell 4. Tabell 4 (generation 3) (Från Tabell 3) Areschoug, Lowisa (1:384). Född 1777 i Simrishamn (L). Gift med sin mors tremänning Carl Areschoug se (6h2). Begravd på Simrishamns gamla kyrkogård. Död 1850 i Simrishamn (L). Gift 1797 med Areschoug, Carl (5:17). Född i Simrishamn. Handlande i Simrishamn. Död 1808 i Simrishamn. Far: Areschoug, Peter Erhard (5:10). Jur examen hovrättsakulant. Född i Simrishamn (L). Köpman i Simrishamn. Död 1795 i Simrishamn (L). Mor: Ovenius, Christina Catharina (5:15). Född 1749 i Simrishamn (L). Död 1818 i Simrishamn (L). Änkan Christina Areschoug bedrev i egen person stor handelsrörelse på 1790-talet. Hon var född Ovenius. Bodde i fastigheten Kocken 1 A i Simrishamn. Ur: Österlen av Börje Hanssen: Spannmålshandeln i Simrishamn dominerades vid slutet av 1700-talet av familjerna Areschoug och Ovenius. Den förra härstammade från en prästman i staden på 1600-talet och den senare hade varit bosatt i Simrishamn sedan förra delen av 1700-talet. Genom talrika ingiften hade de båda familjerna kommit att bilda en enda släkt. Änkan Christina Areschoug (född 1749) bedrev i egen person stor handelsrörelse på 1790-talet. Hon var född Ovenius. Hennes son Johan ( ) äktade en Dorothea Ovenius (född 1782). Gamla handlanden Magnus Carlsson Areschoug ( ), som för övrigt innehade gården närmast nordost om tullbommen, var gift med Maria Christina Ovenia (död 1794). Deras dotter Anna Margareta (född 1760) gifte sig med storhandlaren Hendric Terning Ovenius ( ). Det sistnämnda parets son Terning Magnus Ovenius ( ) äktade Engela Petronella, född Areschoug ( ). Hon var dotter till spannmålshandlaren Carl Areschoug ( ) i hans äktenskap med Lovisa Ovenius ( ). En förmodad bror till Hendric Terning Ovenius hade även gift sig med en Areschoug. Hon hette som änka Engela Ovenius ( ) och var mor till Lovisa, gift med ovannämnde Carl Areschoug. Magnus Carlsson Areschougs och Maria Christina Ovenias son Hendric Areschoug ( ) hade en dotter, Anna Maria, som gifte sig med handlanden Henrich Ovenius. Handelsmannnen Petter Erhard Areschoug slutligen, som dog 1795, var gift med Christina Catharina Ovenius. Deras son var ovannämnde Carl Areschoug. Samtliga representanter för denna släkt voro födda i Simrishamn. Det var tydligen dem länsmannen i Gladsax Carl G. Leth syftade på, när han i sin inlaga till landshövdingen av 1789 påtalade, att all spannmålshandel i den närbelägna staden var förenad i fyra eller fem bemedlade släktingars händer. De fem största och mest välbelägna gårdarna i Simrishamn tillhörde mycket riktigt familjerna Areschoug och Ovenius. Areschoug, Peter Erhard (5:57). Född 1799 i Simrishamn (L). Död Areschoug, Christina Maria (5:58). Född 1800 i Simrishamn (L). Död Areschoug, Engela Petronella (5:59). Född 1804 i Simrishamn (L). Död 1857 i Simrishamn (L). Se tabell 5. Tabell 5 (generation 4) (Från Tabell 4) Areschoug, Engela Petronella (5:59). Född 1804 i Simrishamn (L). Död 1857 i Simrishamn (L). Gift med Ovenius, Terning Magnus (5:149). Född 1787 i Simrishamn (L). Död 1827 i Simrishamn (L). Far: Ovenius, Hendric Terning (5:255). Handlande i Simrishamn. Född 1758 i Simrishamn (L). Död i Simrishamn. Mor: Areschoug, Anna Maria (Margaretha) (5:13). Född 1760 i Simrishamn. Död 1819 i Simrishamn. Genom ingifte mellan släkterna Arschoug, Hult, Pletz och Hägg grundade Terning och Henrik

9 ARRESKOWS SLÄKTFÖRENING SIDA 9 Ovenius en handelsdynasti i Simrishamn. Se B.Hanssons "Österlen" Ystad 1952 sid 471. Dr Ingers "Simrishamnbs historia" Lund Skånska Hembygdsföreningens Årsbok 1954 Tabell 6 (generation 2) (Från Tabell 2) Areskoug, Holger (1:39). Köpman. Född i Simrishamn (L). Efter skolgång i Simrishamn inskrevs han 1785 som student vid Skånska Nationen vid Lunds Universitet, men torde utan ha avlagt examen avbrutit sina studier och återfinnes 1794 som handlande i Ystad. Förste innehavare av fideikommisset vid faderns död Flyttade dit med sin familj Satsade sin förmögenhet på ett handelsfartyg som emellertid blev kapat av engelsmännen omkring Bodde i kvarteret Kocken nr 6. Familjen ägde en stor handelsgård vid Stora Östergatan i Ystad. Den låg på norra sidan av gatan i hörnet vid Österportstorg. Gården revs År 1805 stod Holger Areschoug också som ägare till sin fars gård, "Samuelsonska gården", vid nuvarande Storgatan i Simrishamn. För 200 år sedan låg handelsgårdarna tätt vid Övre Storgatan och de flesta ägdes av Areskogar. På södra sidan, väster om Holgers Gård låg "Sjögrenska Gården" ägd av Carl Areschoug (6h2). Sedan följde "Aspelinska Gården" ägd av C Kemner, "Malmgrenska Gården" ägd av Henric Areschoug (6g1) och "Kocksa Gården" ägd av Johan Arndt Areschoug (6h1). På norra sidan, mitt emot Kockska Gården, låg "Thulinska Gården" ägd av Måns Carlsson Areschoug (5e1). År 1816 flyttade familjen till Karlaby Gård i Östra Vemmerlöv. Holger Areschoug ändrade stavningen till den som gäller idag. Begravd på kyrkogården i Östra Vemmerlöv. Död i Östra Vemmerlöv (L). Gift 1790 med Krumlinde, Gertrud Catharina (1:40). Född i Ystad. Bodde på Karlaby Gård. Begravd på Ö.Wemmerlöf. Död 1831 i Östra Vemmerlöv (L). Far: Krumlinde, Johannes (Johan, Jean) (1:403). Handlande i Ystad. Född 1747 i Ystads Sankta Maria (M). Död i Ystad (M). Bodde i kvarteret Ester på södra sidan av Stortorget. Huset revs när nuvarande Sparbankshuset byggdes Som gäster i huset har bland annat prinsessan Sofia Albertina 1794 och 1797 konung Gustav IV Adolf övernattat. Familjen hade sex barn utöver Gertrud. Mor: Friis, Christina Maria (1:405). Född Död Andra uppgifter gör gälande att hon var född den 20/ Areskoug, Magnus Ulric (1:41). Född i Ystad (M). V.kronofogde, kronolänsman i Ljunits härad, handlande i Ystad. Död 1859 i Ystad (M). Se tabell 7. Areskoug, Anna Christina (1:42). Skolmamsell (självlärd). Född i Ystad (M). Död 1876 i Östra Vemmerlöv (L). Se tabell 88. Areskoug, Johan Ludvig Holgersson (1:43). Född Lantbrukare i Stiby. Död Se tabell 93. Areskoug, Christian (1:44). Född Död i Ystad (M). Areskoug, Ulrica Eleonora (1:45). Född Död i Stockholm. Se tabell 102. Areskoug, Hans Christian Holgersson (1:46). Född i Ystad (M). Död Köpman i Hudiksvall. Se tabell 103. Areskoug, Lovisa (1:47). Född 1803 i Ystad (M). Död 1867 i Östra Vemmerlöv (L). Enligt husförhörslängden svagsint. Moder till Frans Oscar, se systern Anna Christina. Areskoug, Carolina Fredrica (1:48). Född 1806 i Ystad (M). Död i Gladsax (L). Se tabell 125. Areskoug, Gustav Theodor (1:49). Född i Ystad (M). Handlande i Ystad, arrenderade Tommarps gård. Död i Ystad (M). Areskoug, Carl-Matthias (1:50). Född i Ystad. Lantbrukare i Wemmerlöfstorp. Död i Östra Vemmerlöv (L). Se tabell 126. Areskoug, Jacob Lorentz (1:51). Född Köpman i Ystad. Död Tabell 7 (generation 3) (Från Tabell 6) Areskoug, Magnus Ulric (1:41). Född i Ystad (M). V.kronofogde, kronolänsman i Ljunits härad,

10 ARRESKOWS SLÄKTFÖRENING SIDA 10 handlande i Ystad. Lämnade hemmet efter faderns konkurs Han tog sig till Göteborg och ägnade sig först åt affärsverksamhet och sedan vidare till kontinenten, där han tog värvning i det Engelska "Braunschweiger Jägerregiment" troligen de s k Svarta Husarerna. Efter 3 år och 4 mån i Napoleonkriget fick han i Spanien avsked från krigstjänsten i april 1816 efter väl vitsordad tjänst. Han tog sig nu på egen hand genom Europa fram till Östersjön och med båt till Karlshamn och vidare till Ystad. Fick efter hemkomsten en förtroendetjänst vid Krageholms gods hos greve Piper. Han lämnade Krageholm efter några år och flyttade i början av 1820-talet till Ystad för att ägna sig åt handelsverksamhet. Han utnämndes till kronolänsman i Ljunits härad och fick senare hederstiteln v.kronofogde. Han hade framgång i sina affärer och efterlämnade vid sin död en avsevärd förmögenhet. Efter hans död donerade hans efterlevande medel för ett fattighus i Södra Wallösa. (Se biografin efter hustrun Anna Helena). Tillträdde fideikommisset vid faderns död Han var medlem av kyrkorådet och det finns en lustig episod om den försvunna dopfunten, som återbördades av brodern Gustaf Teodor. Styrelseledamot i Ystads ångfartygs AB. Han ägde en egen skonert "Fredrika." Död 1859 i Ystad (M). Gift 1823 med Ekberg, Anna Helena (1:52). Född i Skårby Hos kyrkvärden Per Svensson i S.Wallösa, Rydsgård har Gunvor Areskoug funnit nedanstående donationsbrev; Jag Anna Helena Areskoug, född Ekberg, har i samråd med mina barn beslutat följande: Wäl vetande att i S. Wallösa, där jag och min man, nu avlidne vice kronofogden Magnus Ulrik Areskoug, tillbringat många lyckliga år och där vi under ömsesidigt arbete och sparsamhet erhöllo största delen av den icke obetydliga förmögenhet, som vi lämnat till våra barn, ännu icke finnas fattiga till det antal, att ett fattighus därstädes är av nöden, har likväl jag och mina barn, förutseende att till följd av den allt mer och mer tilltagande hemmansklyfningen snart nog skall inträffa den tid, då i S. Wallösa skola räknas flera ålderstigna och icke arbetsföra i behov ej mindre av daglig föda än även husvarelse, beslutat att till nämnda by skänka medel för uppbyggande av ett fattighus, och till den ändan överlämna vi härmedelst till Pastor i Sjörup dels Tre Hundra Riksdaler Riksmynt, insatta uti härvarande sparbank enligt hosgående motbok under rubrik Areskougska fonden för uppförande av ett fattighus inom Södra Wallösa by av Sjörups socken, dels ock ett av Herr Carl August Hemberg härstädees den 21 maj innevarande år till innehavaren utgifit och först den 1 Oktober 1863 till betalning förfallet skuldebrev å Ettusen Rikjsdaler Riksmynt till säkerhet varför inteckning är meddelat i gården nr: 473 och 474 här i staden, föreskrivande vi följande villkor: 1. De kontante penningarne bliver uti Sparbanken innestående. Även skall därstädes årliga räntan å detta kapital detsamma tilläggas och även den årliga räntan å de R.R., varå förenämnda skuldebrev lyder, på Sparbanken insättas, och får icke något av kapitalet eller räntan lyftas och för vad det vara må användas förr än hösten 1863, då vederbörande böra göra anstalt om läggningen av grunden till ifrågavarande fattighus. 2. Fattighuset, vilket skall byggas inom Södra Wallösa bys ägor och såvitt möjligt är å så kallade kalvhagen till kronolänsmansbostället, varom ansökning bör avgå till vederbörande, skall påföljande år uppbyggas och iordningställas samt på framsidan anbringas en flat sten med inskription. Fattighus för Södra Wallösa, skänkt av stärbhusdelägarna efter vice Befallningsman Magnus Ulric Areskoug, uppbygdt Pastor i församlingen, två av Södra Wallösa byamän, valda å allmän sockenstämma, samt de av oss, som sådant önska, skola antaga den ritning, varefter fattighuset skall byggas ävensom efter detsammas uppbyggande och inredning revidera räkenskaperna. 4. Skulle, sedan byggnaden blivit färdig, penningar till något belopp vara över, så skola dessa genast insättas i Ystads Sparbank och kvarstå till de tillsammans med räntan uppgå till 1000 R.Rmt, då årliga räntan mellan fattighjonen skall fördelas för uppköp av födoämnen. 5. För inträde i fattighuset skall sökandens behof vitsordas å allmän sockenstämma och skall härvid iakttagas att företrädesrätt lämnas först åt dem som är födda i byn och sedermera åt dem vilka kunde hafva dit inflyttat. Finnes ej sådana, kunna i fattighuset jämväl intagas fattiga från övriga byar i Sjörups socken. Flera villkor anse vi oss icke kunna eller böra föreskriva, men slutligen uppmanas tjänsteförrättande Pastor och fattigvårdsstyrelse att tillse, att fattighuset varje år ordentligt underhålles och att däri icke inrymmes andra än sådana, som äro behöfvande och hvilkas vård icke tillkommer personer i stånd att denna vård lämna. Ystad den 14 november 1859 Anna Helena Areskoug Magn. Holg. Areskoug, Joh. Areskoug, C. Gust. Areskoug J. Eksteen, gift med Gertrud Charlotta Areskoug. Joh. Borg gift med Johanna Sofia Emilia Areskoug. G. Schönbeck gift med Carolina Fredrika Areskoug. Egenhändiga namnteckningar bevittnas av

11 ARRESKOWS SLÄKTFÖRENING SIDA 11 G.W. Leopold Carl Grav Jor Död 1867 i Ystad. Far: Ekberg, Anders (1:878). Kantor i Skårby. Död 1827 i Skårby (M). Mor: Hanström, Johanna (1:879). Död 1820 i Skårby (M). Areskoug, Gertrud Charlotta (1:53). Född Död Areskoug, Magnus Holger (1:54). Handlande och fabrikör i Ystad. Född i Ystad (M). Död i Ystad (M). Se tabell 8. Areskoug, Johanna Sophie Emilia (1:55). Köpmansänka. Född i Sjörup (M). Död i Ystad (M). Se tabell 14. Areskoug, Gertrud Charlotte (1:56). Född Död i Ystad (M). Se tabell 15. Areskoug, Carolina Fredrica (1:57). Född Död Areskoug, Johan Anders (1:58). Född i Sjörup (M). Jur kand. Hovrättsnotarie 1865, häradshövding i V. Göinge härad Död i Kristianstad. Se tabell 16. Areskoug, Carl Gustav (1:59). Kameralexamen i Lund. Köpman och fabrikör i Ystad. Född i Sjörup (M). Död i Ystad (M). Se tabell 83. Areskoug, Carolina Fredrica (1:60). Delägare i ångqvarn. Född i Sjörup (M). Död i Ystad (M). Se tabell 85. Areskoug, Hans Christian (1:61). Född Död Areskoug, Anna Christina (1:62). Född Död Tabell 8 (generation 4) (Från Tabell 7) Areskoug, Magnus Holger (1:54). Handlande och fabrikör i Ystad. Född i Ystad (M). RVO. Fideikommissarie efter faderns död Syskonen tvistade om vilka gårdar som skulle ingå i fideikommisset. De som inköpts under stiftarens första hustrus (Lovisa Sjöblom) levnad skulle vara arvegods som inte var del i fideikommisset. Magnus Holger löste tvisten. Han var en driftig ledare av ett såpsjuderi. Han var ledamot i Ystads första Stadsfullmäktigeförsamling. Det är Magnus Holger som fått ge namn till de två kvarteren "Areskoug norra" och "Areskoug södra" i Östra förstaden i Ystad. Gårdskomplexet "Klintehus" vid Västerportstorg kallades på Magnus Holgers tid för "Areskougska gården". Död i Ystad (M). Gift 1855 med Schwabe, Sophie Maria (1:63). Född Död Far: Schwabe, Adolf Magnus (1:881). Född 1795 i Ystad (M). Död 1854 i Ystad (M). Mor: Lindström, Augusta Carolina (1:882). Född 1810 i Simtuna (C). Död 1890 i Ystad (M). Areskoug, Holger Magnus (1:64). Underlöjtnant. Född i Stora Harrie (M). Antogs till kadett vid Krigsskolan å Karlberg med nummer 167. Han var då volontär vid Kungl.Wendes art.reg. Utexaminerades från Karlberg och utnämndes till underlöjtnant vid Wendes Artilleriregemente. Vid ridolycka under övningar på Näsby fält i Kristianstad skadades han så svårt att han inte kunde återgå i tjänst och fick 1883 avsked. Han tillbringade sina sista 40 år som sjukling. Efter faderns död tillträdde han fideikommisset Enligt uppgift skall han ha medgivit att en av hans underlydande fick antaga namnet Areskoug.(Se utdrag ur Österlen.) Död i Kristianstads garnisonsförs (L). Areskoug, Adolph Magnus (1:65). Född i Ystad (M). Död i Ystad (M). Areskoug, Augusta Helena Sophia (1:66). Född i Ystad (M). Död i Ystad (M). Areskoug, Hedvig Ulrica Sophia (1:67). Född i Ystad. Död i Kristianstad. Se tabell 9. Areskoug, Herman Adolf Magnus (1:68). Född i Ystad (M). Död i Ystad (M). Areskoug, Tora Göthilda Sophia (1:69). Född i Ystad (M). Död i Lunds domkyrkoförs (M). Se tabell 10.

12 ARRESKOWS SLÄKTFÖRENING SIDA 12 Areskoug, Augusta Sophia (1:70). Född i Ystad (M). Död i Södra Mellby (L). Se tabell 11. Areskoug, Gustaf Ulric Magnus (1:71). Agronom, överkontrollör. Född i Södra Mellby (L). Död i Ystad (M). Se tabell 12. Tabell 9 (generation 5) (Från Tabell 8) Areskoug, Hedvig Ulrica Sophia (1:67). Född i Ystad. Död i Kristianstad. Gift med Lundström, Gustaf Adolph (1:406). Överste. Född Död i Kristianstad. Tabell 10 (generation 5) (Från Tabell 8) Areskoug, Tora Göthilda Sophia (1:69). Född i Ystad (M). Död i Lunds domkyrkoförs (M). Gift med Scherstén, Klas Fritiof (1:1138). Läkare. Född i Ukna (H). Död i Östhammar (C). Scherstén, Bertil (1:1140). Musikdirektör. Scherstén, (1:1139). Stadsläkare i Karlskrona. Tabell 11 (generation 5) (Från Tabell 8) Areskoug, Augusta Sophia (1:70). Född i Ystad (M). Död i Södra Mellby (L). Begravd på Södra Mellby kyrkogård liksom brodern Ulrik (9a8) o h.h. Flyttade hösten 1924 från Kanarieöarna in på övervåningen på Kiviks Äsperöd. Efter makens död uppfördes Skogshyddan på Äsperöds utmarker. Gift 1906 med Berg, Edvard (1:1142). Godsägare på Bergdala. Död Tabell 12 (generation 5) (Från Tabell 8) Areskoug, Gustaf Ulric Magnus (1:71). Agronom, överkontrollör. Född i Södra Mellby (L). Agronom och examen som tysk diplomingenjör i kemi. Brännvinskontrollant vid Tockarps bränneri i Ballingslöv. Tillträdde fideikommisset efter sin äldre broders död Det var helt utarrenderat. Mycket botaniskt intresserad. Planterade exotiska växter i av en tät granhäck omgärdad stor villatomt i Skogsdala (lilla Äsperöd, senare benämnt Ulriksdal) utanför Kivik. Han fotograferade blommor i färg på specialplåtar redan på 1920-talet. Han var mycket musikalisk och hade ett stort urval av musikinstrument som han trakterade med stor skicklighet. I hemmet fanns det piano, orgel, fiol, cello, fagott, oboe, klarinett, dragbasun, valthorn m m. Med sin systerson Bertil? Schersten som studerade till musikdirektör hade han ofta samspel med varierande instrument. Var en av huvudmännen i Södra mellby, Vitaby och Sankt Olofs sparbank. Död i Ystad (M). Gift med Bergh, Ida Hedvig Charlotta (1:263). Född i Malmö Sankt Pauli (M). Död i Södra Mellby (L). Begravd 1955 i Simrishamn på Södra Mellby kyrkogård, vid kyrkan, avd. A, nr. 7 (kista). Far: Bergh, Peter (1:1218). Född 1823 i Malmö Sankt Petri (M). Död 1903 i Malmö Sankt Petri (M). Mor: Kock, Christine Charlotte (1:1219). Född 1833 i Malmö Karoli (M). Död 1914 i Malmö Sankt Petri (M). Areskoug, Greta (1:264). sjuksköterska. Född i Danderyd (AB). Död i Södra Mellby (L). Se tabell 13.

13 ARRESKOWS SLÄKTFÖRENING SIDA 13 Tabell 13 (generation 6) (Från Tabell 12) Areskoug, Greta (1:264). sjuksköterska. Född i Danderyd (AB). Adopterad. Bosatte sig efter pensioneringen 1975 på Ullriksdal (tidigare benämnt lilla Äsperöd och Skogsdala). Såldes Död i Södra Mellby (L). Gift med Rosberg, Malte (1:701). Röntgenöverläkare. Född i Älmhult (G). Död i Södra Mellby (L). Rosberg, Bengt (1:1162). Rosberg, Bo (1:1163). Rosberg, Guje (1:1164). Rosberg, Per (1:1165). Rosberg, Lars (1:1166). Tabell 14 (generation 4) (Från Tabell 7) Areskoug, Johanna Sophie Emilia (1:55). Köpmansänka. Född i Sjörup (M). Död i Ystad (M). Begravd i gamla kyrkogården. Gift 1855 med Borg, John eller Johan (1:683). Köpman i Ystad. Född i Dalby (M). Död Borg, Emil Anton (1:1120). Grosshandlare. Född 1857 i Ystad. Borg, Victor Hugo (1:1793). Född 1863 i Ystad (M). Tabell 15 (generation 4) (Från Tabell 7) Areskoug, Gertrud Charlotte (1:56). Född Död i Ystad (M). Gift med Eksteén, Claes Johan (1:685). Godsägare Vollsjö. Född Död Eksteén, Anna Magna Kerstin (1:687). Född Tabell 16 (generation 4) (Från Tabell 7) Areskoug, Johan Anders (1:58). Född i Sjörup (M). Jur kand. Hovrättsnotarie 1865, häradshövding i V. Göinge härad Död i Kristianstad. Begravd i Kristianstad på Nya Kyrkogården. Begravd 22/ i Kristianstad på Kristianstads östra begravningsplats, avd. Södra sidan äldre, nr (kista, nr 1 i graven). Gift med Olsson, Henriette Elisabeth Maria (1:72). Född i Kristianstads Heliga Trefaldighet (L). Död i Jönköpings Kristina (F). Begravd 21/ Kristianstadpå Kristianstads östra begravningsplats, avd. Södra sidan äldre, nr (kista, nr 2 i graven) Far: Olson, Carl Arcadius (1:325). Född 1818 i Halmstad. Landssekreterare 1850 i Kristianstad län. Död 1889 i Kristianstad. Mor: Tengmark, Henriette (1:326). Född 1816 i Landskrona. Areskoug, Anna Elisabeth Henriette (1:73). Född i Kristianstads garnisonsförs (L). Död i Göteborgs garnisonsförs (O). Se tabell 17.

14 ARRESKOWS SLÄKTFÖRENING SIDA 14 Areskoug, Carl Holger (1:74). Född i Kristianstads Heliga Trefaldighet (L). Död i Kristianstad. Landsfogde i Kristianstads län. Se tabell 25. Areskoug, Maria Sophia Thomasine (1:75). Född i Kristianstad. Död 1962 i Göteborg. Se tabell 57. Areskoug, Johan Gustav (1:76). Född 1872 i Kristianstad. Död i Kristianstad. Areskoug, John Magnus (1:77). Född i Stoby (L). Direktör, sjukgymnast. Död i Göteborgs Vasa (O). Se tabell 63. Areskoug, Bror Knut (1:78). Köpman. Född i Kristianstad. Död i Biskopsgården (O). Begravd 21/ i Göteborg på Göteborgs östra kyrkogård, kv. 48, nr. 188 (urna). Tabell 17 (generation 5) (Från Tabell 16) Areskoug, Anna Elisabeth Henriette (1:73). Född i Kristianstads garnisonsförs (L). Död i Göteborgs garnisonsförs (O). Gift med Stålhös, Eric Gustaf Bernhard (1:459). Överstelöjtnant vid Göta art.reg Göteborg. Född Död i Göteborg. Stålhös, Emma Brita Henrietta (1:792). Född i Kristianstad. Se tabell 18. Stålhös, Carl-Erik Johan (1:795). Försäljningschef Göteborg. Född i Stockholm. Se tabell 19. Stålhös, Hilding (1:796). Affärsman i Göteborg. Född Död Se tabell 20. Stålhös, Folke (1:797). Bankkamrer Stockholm. Född i Kristianstad. Se tabell 23. Tabell 18 (generation 6) (Från Tabell 17) Stålhös, Emma Brita Henrietta (1:792). Född i Kristianstad. Gift med Åstrand, Helge (1:793). Bankdirektör. Född i Visselfjärda. Åstrand, Sven Gustav (1:854). Tabell 19 (generation 6) (Från Tabell 17) Stålhös, Carl-Erik Johan (1:795). Försäljningschef Göteborg. Född i Stockholm. Gift 1:o omkring 191? med Christiansen, Ingrid (Ester) Halvarda (1:826). Född i Norge. Skild omkring Stålhös, Carl Christian Gustav (1:827). Född Stålhös, Gunvor Elisabeth (1:828). Född i Göteborg. Stålhös, Ingalill Sofia (1:829). Född i Göteborg. Gift 2:o 1935 med Bengtson, Karin (1:836). Tabell 20 (generation 6) (Från Tabell 17) Stålhös, Hilding (1:796). Affärsman i Göteborg. Född Död Gift med Rathke, Tora (1:830). Född i Vislanda.