Digital salsskrivning

Transkript

1 Digital salsskrivning En pilotstudie på Handelshögskolan, Göteborgs universitet våren 2014 Maria Nilsson Maria Sunnerstam Bengt Petersson

2 Arbetsrapport: 2014:02 Utgivningsdatum: Titel: Digital salsskrivning. En pilotstudie på Handelshögskolan, Göteborgs universitet våren Författare: Maria Nilsson, Maria Sunnerstam, Bengt Petersson Utgivare: Göteborgs universitet, Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL), Västra hamngatan 25, Box 300, SE Göteborg

3 Innehåll Inledning... 1 Bakgrund... 1 Omvärldsorientering... 1 Examination fallet salsskrivning... 2 Syfte och frågeställningar... 3 Pilotprojektet... 4 Ansvarsfördelning... 4 Planering av examinationstillfällen... 5 Ändrade förutsättningar... 5 Erfarenheter och resultat... 6 Erfarenheter från två tillfällen... 6 Dugga om Offentlig upphandling... 6 Tentamen om Konsumentbeteende... 7 Förväntat resultat och utfall... 8 Diskussion Rekommendationer... 11

4 Inledning Under våren 2014 genomförde Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL) en pilotstudie på initiativ av och i nära samarbete med Handelshögskolans fakultet och institutioner. Uppdraget organiserades som ett riktat utvecklingsprojekt inom ramen för enhetens uppdrag från Utbildningsnämnden vid Göteborgs universitet. Arbetsrapporten är utformad för och riktar sig till företrädare för Handelshögskolan samt till ledamöterna i Utbildningsnämnden. Bakgrund Intresset för att använda nätburen examination vid salsskrivningar med stora studentgrupper har funnits vid Handelshögskolan under en lång tid. Den ursprungliga tanken från lärarna var att utrusta skrivsalar med fasta datorer, men då det skulle bli alltför kostsamt kunde man inte förverkliga dessa planer. I anslutning till Handels samverkan med ett lärosäte i Danmark kom fakulteten i kontakt med ett system för digital examination som användes där. För att använda systemet behövs inte fasta datorer i skrivsalar. Studenterna kan använda egna datorer för att skriva och lämna in svaren (BYOD) 1. Hösten 2013 framförde vicedekan Jan Marton på ett möte i Utbildningsnämnden att Handelshögskolan var intresserad av att pröva möjligheterna med digital examination vid salsskrivning med stora studentgrupper. PIL-enheten inbjöds att ta del av en demonstration av ett danskt system för digital examination som genomfördes på Handelshögskolan i december Vid ett möte i Beredningen för utbildningsfrågor på grund- och avancerad nivå (GAN) med företrädare från fakultetens institutioner, och där PILs föreståndare deltog, beslutades att man tillsammans skulle gå vidare med en pilotstudie. Under mötet framfördes även intresse från flera ledamöter att konkret pröva systemet för digital examination under vårterminen Omvärldsorientering Vid en inledande sökning efter artiklar och webbresurser om digital examination på Internet kunde vi konstatera att det för närvarande inte publicerats särskilt mycket om digital examination kopplat till salsskrivningar med stora studentgrupper. Möjligheter och begränsningar med nätburen examination i högre utbildning har dock uppmärksammats tidigare i en projektrapport från Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. 2 I rapporten diskuteras ett flertal olika examinationsformer ur pedagogiska perspektiv, dock inte digitala salsskrivningar. Från de övriga nordiska länderna finner vi några exempel på att digital examination används i högre utbildning. I Danmark använder flera universitet digital examination, istället för de traditionella examinationerna som utförs med penna och papper. Så är till exempel fallet vid 1 BYOD Bring your own device 2 Österholm, I. (2005). Nätburen examination. Rapport 5. Stockholm: Myndigheten för Sveriges nätuniversitet (NSHU). 1

5 Århus universitet och Syddanska universitetet. 3,4 Att de danska universiteten använder digital examination kan bero på den nationella strategi för egovernment som fastställts av Digitaliseringsstyrelsen. Där sägs bland annat: Universities must offer up-to-date examinations. By 2013, as many university tests, assignments and theses as possible will be handed in online. 5 Tjänster och verktyg för digital examination har även aktualiserats inom ramen för UNINETTs nationella verksamhet med ecampus i Norge. 6,7 Vid arbetsgruppens inledande spaning på Internet fann vi exempel på digital examination vid universitet i USA, England och Australien. Det verkar vanligt förekommande att system används för att låsa studenternas webbläsare, så att de via lärplattformen (LMS) kan besvara examinationsuppgifter i en kontrollerad miljö. Joint Information Systems Committee (JISC) är en organisation i England som informerar om hur informations- och kommunikationsteknologi (ICT) kan användas i högre utbildning. Ett av JISCs utvecklingsprogram behandlar just frågor om bedömning och återkoppling och hur teknologi kan användas för att hantera hela bedömningscykeln, d.v.s. från distribution till betygsättning och återkoppling. 8 Vi finner att digital examination i högre utbildning aktualiseras på flera sätt. Exemplet från Danmark kan hänföras till policynivån och den nationella strategin för digitalisering, vilket tycks ha snabbat på införandet av digital examination i högre utbildning. En annan aspekt rör det administrativa perspektivet på lärosätesnivå. Förespråkare av en ökad digitalisering av examination i högre utbildning beskriver hur man kunnat se kortare ledtider och minskade kostnader för den administrativa hanteringen av tentor vid högskolan. Svårigheter med att införa och få acceptans för lärosätesövergripande digitala system för examination tas upp i dessa sammanhang. En tredje aspekt som återkommer är frågor om säker examination, risken för fusk och hur detta ska kunna undvikas. På webben är dessa frågor ofta knutna till den tekniska lösning för digital examination som högskolan valt att använda. Informationen återfinns i lokala regler på respektive universitet. När vi ser till den inledande omvärldsorienteringen, saknar vi det uttalade pedagogiska perspektivet. I vart fall tycks de pedagogiska frågorna sällan diskuteras i samband med digitaliserade salsskrivningar. Examination fallet salsskrivning Salsskrivning är en vanlig examinationsform inom svensk högskola. Även vid Göteborgs universitet är skriftliga salstentor vanligt förekommande, vilket framkom vid sammanställning av BLUE11-materialet. 9 Universitetet har fastställt regler för tentamensskrivning. Reglerna syftar till att klargöra förutsättningarna för tentanderna och har även tillkommit för UNINETT i Norge har ett liknande uppdrag som SUNET i Sverige

6 att minska risken för fusk. I de universitetsgemensamma skrivsalarna är det enligt reglerna till exempel inte tillåtet att använda egen dator. 10,11 Vi använder digital examination som ett samlingsbegrepp för olika examinationsformer där digitalt stöd ingår. Det kan exempelvis handla om muntlig examination via digitala verktyg för webbkonferens, digitala funktioner för test och frågeformulär, digitala diskussionsforum eller synkron kommunikation via en elektronisk lärplattform. En vanlig form är inlämningsuppgiften, som det vanligen finns stöd för i lärplattformar. I en inlämningsuppgift kan studenter ladda upp olika typer av filer. Fördelar vid användning av inlämningsuppgifter är a) att studenten kan skriva uppgiften digitalt. b) att det inte behövs manuell pappershantering, c) att läraren kan rätta dokumentet och lämna kommentarer digitalt, d) att inlämningsuppgiften kan hanteras av alla lärare som ingår i kursaktiviteten, e) att inlämningsuppgiften på ett automatiserat sätt kan plagiatkontrolleras innan rättning. Göteborgs universitets lärplattform (GUL) saknar idag teknisk funktionalitet för att låsa webbläsaren och på så sätt skapa en avgränsad och kontrollerad miljö för examination. Däremot finns möjligheter att inlämna svar på provuppgifter och uppsatser med stöd av GUL. Lärplattformen har heller inte ett fullt utvecklat administrativt stöd för examinators bedömning och sammanställning av resultat, automatisk överföring av tentamensresultat till LADOK eller automatisk återkoppling av tentor med examinators kommentarer till studenterna. Digital salsskrivning, som vårt pilotprojekt avgränsats till, är således en av flera möjliga digitala examinationsformer. Vid en digital salsskrivning skriver studenterna sina svar digitalt, antingen i datorsal eller på egna datorer. Kursansvarig avgör vilka hjälpmedel som är tillåtna vid examinationen och salen övervakas så att inga otillåtna hjälpmedel används. Övervakning kan dels göras av skrivvakter, dels genom en nedladdad webbläsarklient som stänger av surfmöjligheterna på Internet, dels genom programvara som gör det möjligt att i en datorsal övervaka alla datorer och följa studenternas arbete på skärmen. Syfte och frågeställningar Syftet med projektet är att pröva digital examination vid salsskrivning och systematiskt dokumentera erfarenheterna inför ett eventuellt breddinförande vid Göteborgs universitet. Exempel på frågeställningar: Hur ser studenterna på digitala salsskrivningar? Vad innebär digital salsskrivning för kursadministratörers och lärares arbetssätt före, under och efter examinationstillfället? Hur fungerar det för lärare att lägga upp examinationsuppgifter samt att bedöma inlämnade svar och återkoppla till studenterna? Vilka krav ställer digitala salsskrivningar på universitetets infrastruktur? 10 Göteborgs universitets gemensamma skrivsalar finns på Viktoriagatan 30, med 310 platser, och på Folkets Hus (Järntorget, Olof Palmes plats 3) med 146 platser och+avancerad+niv%c3%a5/ 3

7 Pilotprojektet Handelshögskolans fakultet önskade att PIL-enheten skulle stödja de institutioner, lärare och administratörer som var villiga att pröva det danska systemet för digital examination. Företaget UNIwise har tagit fram WISEflow, som är ett webbaserat system. 12 Användning kräver tillgång till Internet. WISEflow stödjer flera typer av examinationsflöden, bland annat salsskrivningar och inlämningsuppgifter. I pilotprojektet har vi emellertid enbart haft för avsikt att utvärdera FLOWlock, som är lämpligt för hantering av salsskrivningar. FLOWlock gör att studenten under examinationen enbart har tillgång till tentamensfrågorna och ett textfält med textredigerare. Inga andra webbsidor eller program är tillgängliga när studenten har påbörjat salsskrivningen. 13,14 Enligt leverantören är annars FLOWassign det verktyg som vanligen används. FLOWassign är utformat för hantering av inlämningsuppgifter, till exempel hemtentamina och inlämning av mindre skriftliga arbeten (PM, paper och dylikt). Eftersom det redan finns stöd för denna funktion i universitetets lärplattform (GUL) har pilotprojektet valt att inte utvärdera det verktyget. Ansvarsfördelning I dialog med företrädare från Handels och det danska företaget UNIwise upprättade PIL en projektplan för pilotprojektet med start 1 januari I projektplanen preciserades syftet med projektet: The purpose of the pilot is to test a number of exams fully digital in WISEflow and based on the experience gained evaluate whether WISEflow is suitable for full operation at the university, as well as identify any necessary adjustments of the business processes of the university and/or necessary adjustments to WISEflow. Ansvarsfördelningen innebar bland annat att leverantören under pilotperioden skulle tillhandahålla licenser och ge teknisk support. Handelshögskolan tog ansvar för all kontakt med studenterna samt att alla examinationer kunde genomföras på ett rättssäkert sätt. Handels tog även på sig licenskostnader och övriga kostnader gentemot leverantören. PILenhetens ansvar har varit att informera, utbilda och stödja administratörer och lärare under pilotprojektet samt att upprätthålla kontakt med leverantören i frågor om teknisk support m.m. För PIL har det således främst handlat om kostnader i anslutning till arbetstid för de medarbetare på PIL som har involverats. För genomförda informationsmöten, deltagande vid examinationstillfällen och efterföljande intervjuer blev det ca 120 arbetstimmar. Projektplanen beskriver hur roller och ansvar fördelades mellan PIL-enheten, företaget UNIwise och Handelshögskolan. I projektplanen uppmärksammas pilotprojektets avgränsningar och beroenden, bland annat att ingen integration med LADOK ska prövas och att salsskrivning med stora studentgrupper ställer krav på tillgång till den universitetsgemensamma skrivsalen på Viktoriagatan Bilagedelen med detaljinformation publiceras inte. Kontakta PIL för mer information. 14 Jfr särskild bilagedel, Bilaga 2: Verktyget FLOWlock 15 Jfr särskild bilagedel, Bilaga 1: Projektplan 4

8 Planering av examinationstillfällen Handelshögskolan tog fram de examinationstillfällen som var aktuella våren Det visade sig av flera skäl inte så enkelt att pröva FLOWlock i praktiken. Tabell 1 Planering av examinationstillfällen våren 2014 (kursiverade tillfällen ställdes in) Tillfälle Kurskod Kursbenämning Kursansvarig Institution Kursadministratör Datum för examination Antal studenter Bokad lokal 1 JUR HRS260 Offentlig upphandling Filip Bladini Josefin Johanson SEB 2 NEK HNE325 Environmental Economics Åsa Löfgren Carita Olausson V30 3 FEK/GS GM0507 Retailing, Wholesaling and Logistics Elisabeth Karlsson Maria Calpén V30 4 FEK FEG200 Företagsekonomi2, (delkurs 4: verksamhetsstyrning) Peter Rosén Daniel Nilsson V13 5 FEK FEG301 Konsumentbeteende Ulrika Holmberg Emma Fröjd K43-45 I den ursprungliga planeringen förbereddes två tillfällen med knytning till Företagsekonomiska institutionen (FEK), ett tillfälle vid Institutionen för nationalekonomi (NEK) samt ett vid Juridiska institutionen (JUR). Senare tillkom ett examinationstillfälle vid Företagsekonomiska institutionen. Före det första examinationstillfället gjordes några testsessioner inom PIL-enheten för att se hur systemet fungerade. PIL-enheten inledde också tidigt en dialog med IT-enheten för att säkerställa att infrastruktur i form av trådlöst nätverk fanns installerat i aktuella skrivsalar. För att undersöka tillgång till el-uttag besökte också arbetsgruppen de aktuella salarna på Handels och den universitetsgemensamma skrivsalen på Viktoriagatan. I FLOWlock finns möjlighet att skapa en integration mot Ladok så att alla studentuppgifter automatiskt kan hämtas upp i systemet. Att göra en sådan integration kräver mycket arbete. I pilotprojektet valde arbetsgruppen därför istället att mata in alla student-, lärar- och administratörsuppgifter manuellt. Ändrade förutsättningar Av de examinationstillfällen som beskrivs i tabell 1 ovan genomfördes slutligen endast tillfälle 1 och 5. Skälen till varför övriga ställdes in kommenteras kortfattat nedan. Inför examinationstillfälle 2 tog PIL-enheten kontakt med kursansvarig och kursadministratör för att planera aktiviteten. I examinationsuppgiften ingick frågor där studenterna för- 5

9 väntades rita grafer och kurvor. Eftersom FLOWlock inte hade stöd att hantera den typen av frågor valde kursansvarig att avstå från att genomföra den digitala examinationen. Det uppstod ett missförstånd mellan PIL-enheten och Handelshögskolan om vem som skulle initiera planeringen av examinationstillfälle 3. När PIL tog kontakt visade det sig att man inte längre trodde att det var aktuellt med den digitala examinationen och ansåg att förberedelsetiden var alltför kort för att examinationen skulle kunna fungera på ett tillfredsställande sätt. Inför examinationstillfälle 4 var PIL-enheten noga med att tidigt kontakta kursansvarig lärare och kursadministratör för att informera och inleda planeringen. Vid examination skulle mellan 130 och 150 studenter delta. Från Handels hade man därför bokat den universitetsgemensamma skrivsalen på Viktoriagatan. Då universitetets tentamensenhet meddelade att det inte gick att genomföra digital salsskrivning där, bland annat beroende på gällande regler för tentamensskrivning, diskuterades möjligheten att istället dela upp studenterna i 2-3 grupper som kunde sitta i flera salar på Handelshögskolan. I samtal med kursansvariga framkom att det även för denna salsskrivning ingick uppgifter där studenterna förväntades kunna rita grafer och kurvor. Kursansvarig beslutade därför efter moget övervägande att inte genomföra denna salsskrivning med stöd av FLOWlock. Erfarenheter och resultat I det följande redovisas sammanfattningsvis erfarenheter från de två examinationstillfällen som genomfördes. En utförlig redovisning av händelseloggen, kritiska händelser och de erfarenheter och reflektioner som PIL noterat finns i en separat bilagedel. Erfarenheter från två tillfällen Den kortfattade resultatredovisningen tar inledningsvis upp generella förutsättningar för examinationstillfället. Därefter sammanfattas synpunkter från studentenkäter och intervjuer med kursadministratörer och lärare. Dugga om Offentlig upphandling Vid det första examinationstillfället, som var en dugga den 31 januari om offentlig upphandling vid Juridiska institutionen, deltog 30 studenter. Samtliga studenter hade erbjudits att tentera med hjälp av egen dator. Det blev 21 tentander som frivilligt skrev och lämnade in sitt svar med FLOWlock. Resterande valde att skriva med papper och penna. Vissa tekniska störningar uppstod under examinationen. Arbetsgruppen hade telefonkontakt under sessionen med UNIwise i dessa frågor. Studentperspektiv: För flertalet studenter som använde FLOWlock kunde svaret inlämnas utan problem. I en efterföljande enkät pekade studenterna på flera fördelar med att skriva digitalt, men även några nackdelar. Bland fördelarna nämns bland annat att det är tidsbesparande, att man kan disponera och redigera texten på ett enklare sätt, att det är lättare att korrekturläsa, att ingen renskrivning av svaret behövs före inlämning, att man undviker skrivkramp samt att man kan känna sig trygg med att läraren kommer att kunna läsa svaret. Bland nackdelarna 6

10 nämns det teknikstrul som uppkom, men även det stressmoment som förväntat teknikstrul innebär, vilket tar energi från tentaskrivandet. Administratörsperspektiv: Vid den efterföljande uppföljningen med kursadministratören framkom att förberedelserna i huvudsak fungerat bra. Ett stressmoment vid examinationen var att studenterna inte loggat in i god tid före den tidpunkt när duggan startade. Det gjorde att kursadministratören fick hjälpa varje student att med ett särskilt lösenord få åtkomst till det digitala provet. Ett problem uppstod helt oväntat för kursadministratören, när ansvariga lärare valde att inte använda systemet för hantering av bedömning och rapportering av examinationsresultat. Lärarna kände sig inte bekväma med att rätta provsvaren på skärm, utan valde istället att skriva ut svaren på papper. Därmed försvårades det administrativa arbetet. Lärarperspektiv: I ett efterföljande samtal med en av lärarna framkom att försöket med den digitala duggan ansågs mycket lyckat. Det hade varit underlättande att kunna läsa datorskrivna svar istället för handskrivna. Ett problem hade emellertid varit att de olika frågorna i duggan inte hade gått att dela upp mellan rättande lärare. Tentamen om Konsumentbeteende Vid nästa examinationstillfälle, som var en tentamen den 21 mars om konsumentbeteende vid Företagsekonomiska institutionen, deltog 37 studenter. Samtliga studenter hade erbjudits att tentera med hjälp av dator. Den här gången användes datorer i tre datorsalar. Även denna gång uppstod tekniska problem under examinationen. Arbetsgruppen hade även nu telefonkontakt under sessionen med UNIwise i dessa frågor. 16 Ett administrativt bekymmer var att studenterna placerades i tre olika datorsalar. Det gjorde att studenterna i en av salarna kom igång sent. Ett annat problem var att den uppladdade sidan med tentamensfrågor inte visades korrekt i systemet, vilket innebar att frågorna fick skrivas ut på papper och delas ut till studenterna. Studentperspektiv: Det var 21 studenter som besvarade en efterföljande studentenkät. På frågan om systemet motsvarade förväntningarna svarade sjutton studenter Ja och fyra Nej. Studentgruppen upplevde teknikstrulen som ganska många. En del hade betydande problem att logga in. Några påtalar att det blev lite stökigt i datorsalen under examinationen. Teknikstrulen bidrog till förkortad tid på tentan, vilket flera upplevde som frustrerande. De fördelar studenterna tar upp påminner i stort om synpunkter som framkom vid det första examinationstillfället om Offentlig upphandling. Vad gäller nackdelar nämner studenterna den här gången att man inte klarat att klippa och klistra den egenproducerade texten till olika avsnitt, vilket drog ned studenternas betyg på systemet. Administratörsperspektiv: Kursadministratören upplevde viss stress inför examinationen, eftersom beslutet om att genomföra tentan inom ramen för pilotprojektet kom sent. I övrigt uppstod inga särskilda bekymmer, förutom att alla tentamensfrågorna inte var med i FLOWlock, vilket krävde att man snabbt fick skriva ut dem på papper och dela ut under 16 Vi har kommunicerat direkt med företrädare för UNIwise under pilotprojektet. 7

11 skrivningen. Eftersom kursansvarig själv brukar planera och genomföra den aktuella examinationen om Konsumentbeteende i GUL, så innebar pilotprojektets examination merarbete för kursadministratören. I det efterföljande administrativa arbetet med inrapportering av betyg och återkoppling till studenterna fungerade allt smidigt. Lärarperspektiv: Under vår uppföljande intervju med kursansvarig framkommer flera saker, bland annat att det behövs en studentvy i systemet för att man som lärare lättare ska kunna förstå studenternas frågor. Problemet beror på den strikta uppdelningen i systemets roller med tillhörande olika gränssnitt. En annan sak som kursansvarig återkopplade var att studenterna skrev betydligt mer än vad hon var van vid. Tidsomfånget hade utökats denna gång så att ingen skulle känna sig drabbad om oväntade problem skulle uppstå. Trots den utökade tiden hade några studenter anmärkt på att de hade haft för lite tid. Kursansvarig konstaterar att den extra tiden kan ha medfört att svaren blivit mer genomtänkta och genomarbetade. Förväntat resultat och utfall Några av de förväntade resultaten och kvalitetskraven som beskrivs i projektplanen har inte uppfyllts. 17 Vi har till exempel inte kunnat genomföra examinationstillfällen utan tekniska hinder och problem. FLOWlock har inte fullt ut varit utformat så att efterfrågad funktionalitet för studentsvar med grafer har kunnat användas. WISEflow har inte haft stöd för svensk betygsgradering. 18 Det har saknats beskrivning av systemet på svenska språket. Universitetet ställde dock inte krav på leverantören att anpassa betygsskalor eller information om systemet till svenska förhållanden under pilotprojektet. Eftersom lärarna vid det första examinationstillfället valde att inte använda systemstödet för bedömning, notering och återkoppling av resultat till studenter, så saknas en fullständig bild av examinatorers upplevelse av skärmarbete vid rättning av tentamenssvar. Dessutom anser rättande lärare att systemet inte ger dem stöd för vissa grundläggande administrativa behov. Som exempel saknas automatisk poängsammanräkning samt möjlighet att fördela svaren på olika frågor till flera samtidigt rättande lärare. I projektplanen för pilotprojektet beskrivs några potentiella risker. En sådan risk var upplevelse av osäkerhet i studentgruppen. Det är en bild som inte bekräftas utifrån erfarenheterna från de båda examinationstillfällena som genomfördes under våren. Det kan bland annat bero på att studenterna vid första tillfället kunde välja sätt att genomföra duggan, som ett vanligt papper-och-penna-test eller med stöd av FLOWlock. God information till studenterna före examinationstillfällena från institutionernas sida (IT-ansvarig, kursansvarig, kursadministratör) kan vara ytterligare en orsak till att flertalet studenter kände sig bekväma med och såg fram emot att använda datorn för att svara på tentafrågorna. 19 En annan risk som tas upp i projektplanen är förknippad med de anställdas inställning till system för digital examination. PIL-enheten organiserade och genomförde informationsinsatser till berörda 17 Jfr särskild bilagedel, Bilaga 1: Projektplan, Punkt 3 Outcomes and quality requirements 18 Möjlighet att ändra betygsskalor introducerades i systemet fr.o.m. maj Jfr särskild bilagedel, Bilaga 3: Information till studenter 8

12 lärare och administratörer. Vid de uppföljande intervjuerna med kursadministratörer och lärare finns inget som signalerar en negativ inställning till införande av digital examination. Den planerade salsskrivningen i kursen Företagsekonomi 2: delkurs Verksamhetsstyrning, fick tyvärr ställas in. Det avgörande skälet var lärarens krav att tentanderna skulle rita grafer, ett krav som FLOWlock inte kunde svara upp mot. Men det fanns även andra kritiska frågor förknippade med den aktuella salsskrivningen, vilket är av intresse för pilotstudien. Det handlar dels om den universitetsgemensamma skrivsalen, dels om universitetets regler för tentamensskrivningar, dels om utbildning av tentamensvakter, dels om ansvaret för digital examination och därtill hörande systemägaransvar och förvaltarskap. Tentamensservice vid Göteborgs universitet ingår som en del i Serviceenhetens organisation. Göteborgs universitets gemensamma skrivsalar på Viktoriagatan och på Folkets Hus utnyttjas av flertalet av universitetets institutioner för deras respektive salsskrivningar. Skrivsalarna är utrustade med ett fåtal datorer för studenter med funktionsnedsättning. Arbetsgruppen tog kontakt med Eva Johansson, tentamenssamordnare, för att undersöka möjligheterna att prova digital examination i skrivsalen inför tillfälle 4. Det visade sig att detta inte var möjligt eftersom det trådlösa nätverket ska vara avstängt i skrivsalen. Enligt gällande regler får inte studenter använda egen dator i skrivsalen. Dessutom kunde man inte godkänna denna typ av testverksamhet eftersom andra studentgrupper skulle examineras samtidigt. Risken bedömdes stor för att den digitala salsskrivningen kunde medföra störande moment. Frågan om vilka rutiner som ska gälla för skrivsalarna i framtiden och var i organisationen eventuella nya beslut ska tas, diskuteras vidare inom Serviceenheten. I projektplanen ställs krav på att digital examination ska korrespondera mot svensk lag och förordning samt universitets lokala regler. Frågan om hantering av elektroniska tentamensfrågor och studenters tentamenssvar aktualiserades i samtal med kursadministratörer. Sjöstrand (2008) beskriver rättsliga frågor i samband med examination av grundutbildningsstudenter. 20 Men här diskuteras datorbaserad tentamen endast med avseende på när provet blir en allmän handling samt när studentens tentamenssvar blir allmän handling. Anna Danielsson, enheten för arkiv och registratur vid Göteborgs universitet hade hört talats om pilotprojektet och tog kontakt för att diskutera de regler som gäller för arkivering vid examination. Följande allmänna punkter framkom: 1. Tentamensfrågor ska bevaras för all framtid. 2. Tentamenssvar ska bevaras i två år. Om student begär ut en tentamen, behöver inte kopia av svaret bevaras. 3. Om student inte begär ut en tentamen, räknas den som allmän handling och vem som helst har rätt att ta del av innehållet. Vid digital examination uppstår nya frågeställningar, eftersom den digitala kopian finns kvar även efter att studenten tagit del av den rättade tentamen. Riksarkivet har besvarat frågan om institutionen kan radera den digitala kopian efter att studenten tagit del av sitt resultat. Här 20 Sjöstrand, C. (2008). Rättssäker examination. (2., omarb. uppl.) Stockholm: Högskoleverket. 9

13 framgår att samma gallringsregler gäller för digital salsskrivning som vid vanlig examinering. Riksarkivet kan dock inte föreskriva den praktiska hanteringen lokalt vid Göteborgs universitet. För digital examination skulle detta kunna innebära följande: Studenten behöver inte aktivt begära ut sin rättade tentamen, eftersom det går att ta del av dokumentet i det digitala verktyget. Universitetet kan fatta beslut om att en sådan hantering kan likställas med att studenten därmed har tagit del av sitt resultat och att det digitala dokumentet därför kan raderas. Generellt ligger ansvaret för att arkivera eller destruera material inom institutionen. Prefekt är ytterst ansvarig genom delegation från rektor. Vid eventuella fortsatta försök, eller vid ett breddinförande av digital examination, är det viktigt att försäkra sig om att det är Göteborgs universitet som äger den information som lagras i systemet och att universitetet kan hämta ut eller flytta den informationen vid behov. Några frågeställningar som behöver diskuteras vidare är: Hur kan universitet säkerställa att studenten mottagit sin rättade tentamen? Vad händer om studenten vill ompröva examinators beslut när det inte längre finns ett fysiskt, ursprungligt dokument att jämföra mot? Diskussion Argument som framförs av förespråkare för digital examination handlar bland annat om miljöaspekter, såväl bättre arbetsmiljö för lärare och administratörer som förbättrad studiemiljö för studenter. För lärare kan det handla om ökad läsbarhet av inlämnade tentamenssvar, och för studenterna öppnar sig möjlighet att arbeta med hjälpmedel som de är vana vid att använda i sina studier. Dessutom framförs ibland minskad pappersförbrukning vid tentahantering som miljöskäl för införande av elektronisk hantering. Andra argument är ökad flexibilitet och effektivitet, främst med avseende på hantering av provsvar och arbetstid för rättning av svar. Aspekter som särskilt lyfts fram är kostnadseffektiv administrativ hantering, ökad säkerhet vid hantering av provsvar samt det kalenderstöd som elektronisk hantering ger alla involverade parter. Ytterligare argument, som har pedagogisk bäring på studenters lärande, är systemstöd för lärare att ge generell och individuell återkoppling till studenter på ett effektivt sätt. Erfarenheterna från det genomförda pilotprojektet blev begränsade. Det går inte att uttala sig om i vilken utsträckning ovanstående argument är välgrundade. Eftersom flera planerade examinationstillfällen ställdes in och beroende på att lärare bestämde sig för att inte använda systemets funktioner fullt ut, fick vi en alltför svag empirisk grund att dra några slutsatser utifrån. Vi ser emellertid att en majoritet av de studenter som valt att svara med hjälp av egen dator är positiva till ett sådant här sätt att tentera. Det är en indikation i positiv riktning. Samtidigt kan vi konstatera att det system som prövats i flera avseenden inte fullt ut motsvarar uppställda förväntningar från studenter, kursadministratörer och lärare. Till viss del beror detta på de planerade avgränsningar som pilotprojektet haft, till exempel avsaknad 10

14 av integration med LADOK och universitetets kontohantering (student- och medarbetarkonton). Detta har naturligtvis inte med det prövade systemet WISEflow att göra. Annat är emellertid relaterat till systemets utformning och funktionalitet. Systemets design med tydlig rollfördelning har uppfattats som ett hinder när lärare önskat ladda upp tentamensfrågor. Det var endast kursadministratören som hade behörighet att lägga upp tentamensfrågorna i den version av systemet som vi prövade. 21 Dokumenterade tekniska störningar under vårens båda examinationstillfällen gör att vi inte säkert kan uttala oss om systemets stabilitet. I viss utsträckning är problemen klient- och användarrelaterade. Men det har även förekommit tekniska problem som inte förklaras av brister i enskilda användares datorer eller otillräckliga kunskaper. Pilotprojektet har återkopplat såväl de problem som uppstått som några förslag om förbättrad systemfunktionalitet till företaget UNIwise. Rekommendationer Pilotprojektet har planerats på initiativ av och i nära samarbete med Handelshögskolans fakultet och har genomförts på uppdrag från Utbildningsnämnden vid Göteborgs universitet. På basis av erfarenheterna från vårens pilotprojekt lämnas följande rekommendationer från PIL-enheten till Utbildningsnämnden. Med tanke på de högt ställda krav som högskolan har på examination, oavsett om det är med datorstöd eller inte, rekommenderar vi att kompletterande försöksverksamhet genomförs som grund för ett inriktningsbeslut om införande av och upphandling av system för digitala salsskrivningar vid universitetet. Vårens pilotprojekt har fokuserat på ett verktyg för digital examination. Antalet tillfällen att pröva det systemet i praktiken blev få. Det vore bra med ett bredare empiriskt underlag. En rekommendation är att under hösten 2014 genomföra fler examinationstillfällen med det redan prövade systemet samt att pröva ytterligare minst ett system för digital salsskrivning. Hittills har det varit lärare inom Handels som har visat intresse. Det är önskvärt att institutioner vid fler fakultetsområden prövar system för digital salsskrivning. Inte minst vore det värdefullt att belysa hur elektronisk hantering kan tänkas påverka administrativa rutiner samt lärares och administratörers arbetsmiljö inom ytterligare minst ett fakultetsområde. Vi rekommenderar att universitetet i anslutning till den förestående satsningen på infrastruktur för nätburen undervisning tydliggör ett framtida ansvar för systemägarskap, systemförvaltning, utbildning och support avseende system och arbetssätt med digital salsskrivning identifierar lämpliga salar för digitala salsskrivningar och successivt utrustar dem med trådlöst nät och eluttag för tenterande studenter 21 I en uppdaterad version av WISEflow har lärarens behörighet förändrats och medger nu uppladdning av tentamensfrågor. 11

15 i samarbete med IT-enheten och upphandlingsenheten våren 2015 inleder ett arbete med att ta fram en kravspecifikation inför framtida upphandling av system för digital salsskrivning Dessutom bör universitetet överväga att utreda hur digital salsskrivning motsvarar myndighetskrav för rättssäker examinering av studenter, hantering och arkivering av prov och tentamenssvar. Vi ser redan nu att det behövs anpassningar av universitetets lokala regler för examination om studenter ska tillåtas använda egna datorer uppkopplade mot Internet för genomförande av digital salsskrivning. Vi rekommenderar därför Utbildningsnämnden att inleda en diskussion med gemensamma förvaltningen om förutsättningarna för införande av digital salsskrivning vid Göteborgs universitet. 12