Att åstadkomma INRIKTNING & SAMORDNING

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att åstadkomma INRIKTNING & SAMORDNING"

Transkript

1 Att åstadkomma INRIKTNING & SAMORDNING

2

3 Att åstadkomma INRIKTNING & SAMORDNING 7 analyser utifrån hanteringen av skogsbranden i Västmanland 2014

4 Redaktion: Christian Uhr Avdelningen för riskhantering och samhällssäkerhet Lunds universitet Centre for Societal Resilience Lunds universitet ISBN ISSN Omslag: Christian Uhr Tryckt i Sverige av Media-Tryck, Lunds universitet Lund 2015

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte Målgrupp Övergripande om arbetet Centrala termer Innehåll Skogsbranden i Västmanland 2014 en övergripande händelsebeskrivning Referenser 13 2 Utformning av organisation, övergripande ledning av kommunal räddningstjänst och utövande av geografiskt områdesansvar Sammanfattning Bakgrund Syfte Avgränsning Metod Teori Samhällsstörningar Grundläggande principer, sektorsansvar och geografiskt områdesansvar Andra relevanta regelverk Ledning för att bedriva kommunal räddningstjänst Aktörsgemensamma former för inriktning och samordning Förhållningssätt Ett aktörsgemensamt språk Samverkan i Västmanlands län Analys av resultat från observationer och intervjuer Utformning av organisationen i Ramnäs Länsstyrelsens utövande av geografiskt områdesansvar på regional nivå Kommunernas utövande av geografiskt områdesansvar på lokal nivå 48 i

6 2.7.4 Förhållandet mellan geografiskt områdesansvar på regional och lokal nivå Diskussion Utformning av organisationen i Ramnäs Länsstyrelsens utövande av geografiskt områdesansvar på regional nivå Kommunernas utövande av geografiskt områdesansvar på lokal nivå Förhållandet mellan geografiskt områdesansvar på regional och lokal nivå Avslutande diskussion Behov av utveckling Utveckla övergripande ledning och anpassningsförmåga Fördjupad kunskap om vad geografiskt områdesansvar innebär Förmåga att utöva geografiskt områdesansvar Arbete enligt aktörsgemensamma former (ISF, ISF-stöd och ISK) på flera nivåer samtidigt Utveckla metodik för aktörsgemensamt arbete Utveckling av aktörsgemensamt agerande på flera nivåer Länsstyrelsens organisering av geografiskt områdesansvar och kommunal räddningstjänst Avslutning Slutsatser Referenser Författningar och offentliga tryck Appendix A Intervjufrågor temaområde 1 och Helhetsoperativt tänkande en viktig komponent i hantering av samhällsstörningar? Sammanfattning Inledning Metod Normativa bärande idéer Diskussion Förslag till fortsatta åtgärder Scenario för lärande reflektion 112 ii

7 3.8 Referenser Vad är problemet? Problemförståelse som en del i beslutsfattandet på olika ledningsnivåer Sammanfattning Bakgrund Syfte Avgränsning Teoretiska utgångspunkter Beslutsfattande Dynamiskt beslutsfattande Mentala modeller Problemförståelse Osäkerhet och oklarhet Olika grader av kontroll - Contextual Control Model (COCOM) Perspektiv på helhet Den sammantagna verktygslådan Metod Datainsamlingsmetoder Arbetsgång och analysmetoder Bias Förtydliganden rörande studier av problemförståelse Analys av empiri Oskriven problemdefinition inför individuell uppstart Även om överlämning fungerat bra så anses egen upplevelse viktig Olika upplevelser av oklarhet Medvetna antaganden är inget centralt verktyg för att reducera oklarhet Diskussion är inget centralt verktyg för att reducera oklarhet Interna problem ges mer uppmärksamhet än externa Vållandefenomenet, snarare än dess samhälleliga konsekvenser, är en viktig utgångspunkt i problemrepresentationer Lokala perspektiv på helheten Begränsade möjligheter för omfallsplanering inför den svarta måndagen Olika perspektiv på kontroll 165 iii

8 4.8 Diskussion Slutsatser Referenser Improvisation som en del av problemlösningen Sammanfattning Bakgrund Syfte Avgränsning Teoretiska utgångspunkter Vad är improvisation? När uppstår improvisation? Faktorer som påverkar kvaliteten av improvisation Relaterade koncept Olika grad av improvisation Individuell och kollektiv improvisation Sammanfattande teoretiska slutsatser Metod Analys av empiri Förutsättningar för improvisation i samband med skogsbranden Tillgängliga resurser Förekomst av improvisation i samband med skogsbranden Graden av improvisation i samband med skogsbranden Diskussion Sammanställningen av teoretiska begrepp Förutsättningar för improvisation i samband med skogsbranden Faktorer som påverkar kvaliteten av improvisation Förekomst och grad av improvisation i samband med skogsbranden Slutsatser Referenser Organisationsbeteenden Sammanfattning Bakgrund Syfte 214 iv

9 6.4 Avgränsning Teoretiska utgångspunkter Vad är en organisation? Vad är organisationsbeteende? Att identifiera delorganisationer Metod Organisationsbeteenden inom räddningstjänsten "Hela räddningstjänstorganisationen" utökad (Typ II) "Samverkansstaben" emergent (Typ IV) "Insatsledningen" utökad (Typ II) "Geografisk sektor" utökad (Typ II) "Lokal nivå" etablerad (Typ I) Diskussion Rätt förväntningar? Svårigheter med återkoppling Otydlighet i arbetsmiljöansvar och mandat Ineffektiv resursförsörjning? Hypotetiska utmaningar Utvecklingsbehov Organisationsbeteenden som analytiskt ramverk Slutsatser Referenslista Förtroende Sammanfattning Inledning Teori Metod Resultat Allmänt Ingångsvärden som tycks grunda eller öka förtroende Ingångsvärden som tycks minska eller ifrågasätta förtroende Konsekvenser av stort förtroende Konsekvenser av litet förtroende När frågan om förtroende är öppen eller obesvarad Analys och diskussion Problem eller inte? 249 v

10 7.6.2 Stort eller litet förtroende? Utmaning, och i så fall hur? Återkoppling till teori Betydelse för praktiken Validitet och fortsatt forskning Slutsatser Referenslista Organisatorisk förstärkning Sammanfattning Inledning Analytisk lins Metod Resultat Ramnäs som arena Belastad informationsfunktion Vildvuxen informationsmiljö i räddningsfunktionen Etablering av förstärkt infrastruktur och samlad informationsyta Lugnande stabsorienteringar Analys och diskussion Samlokalisering Mötesstrukturer Informationshantering Teknikanvändning Slutsatser Referenser Sammanfattande avslutning Del I Sammanfattade budskap från kapitel 2 (Koelega & Cedergårdh) Sammanfattade budskap från kapitel 3 (Fredholm) Del II Sammanfattade budskap från kapitel 4 (Uhr & Frykmer) Sammanfattade budskap från kapitel 5 (Frykmer & Uhr) Sammanfattade budskap från kapitel 6 (Frykmer & Uhr) Sammanfattande budskap från kapitel 7 (Ekman, Frykmer & Uhr) 287 vi

11 9.3 Del III Sammanfattande budskap från kapitel 8 (Landgren) Syntes Uppfyller det sammanlagda resultatet antologins syfte? Om nyttogörande av resultaten i antologin Tack till alla som bidragit! Referenser 294 vii

12 viii

13 Författarpresentationer Erik Cedergårdh är brandingenjör med vidareutbildning inom riskhantering, ergonomi och organisationspsykologi. Erik arbetar inom Räddningstjänsten Storgöteborg med uppdrag att bland annat utveckla ledningsförmågan inom räddningstjänsten. Erik har deltagit som sakkunnig i kunskapsutvecklingen när det gäller lednings- och samverkansfrågor på Räddningsverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) sedan 1996, och har författat flera publikationer inom området. Vidare arbetar Erik med utveckling av samverkan mellan olika aktörer inom samhällsskydd och beredskap, såväl lokalt som regionalt. En viktig del i hans arbete har varit att utveckla utbytet mellan forskning och praktik. Han har arbetat operativt som räddningsledare sedan 1985 och tjänstgör numer som räddningschef i beredskap. Olof Ekman är knuten till MSB sedan 2012 och arbetar med att utveckla nationella koncept och metoder för ledning och samverkan. Olof har doktorerat vid Lunds universitet i samhällelig risk och säkerhet, med inriktning mot förtroende och sociala normer. Olof har en bakgrund som överstelöjtnant i Försvarsmakten och är utbildad vid Försvarshögskolan, Cranfield College i England och Air University i USA. Han har deltagit i flera internationella insatser i Europa och Afrika och arbetat för både civila och militära organisationer såsom UNHCR, Internationella Röda Korset, CADRI och EU på militärstrategisk nivå. ix

14 Lars Fredholm har varit anställd vid MSB och arbetat med olika utvecklingsprojekt. Lars har en mångårig forskarerfarenhet. Han har tidigare bland annat arbetat som brandingenjör vid kommunal räddningstjänst, som lärare vid f.d. statens brandskola, som chef för beteendevetenskapliga institutionen vid f.d. Försvarets forskningsanstalt (FOA), som räddningstjänstforskare vid f.d. Räddningsverket och som adjungerad professor vid f.d. Avdelningen för brandteknik vid Lunds universitet. Lars har varit initiativtagare bakom ett flertal projekt som syftat till ökade kunskaper inom ledning och samverkan och en förbättrad krishanteringsförmåga. Han är också författare till publikationer inom området. Tove Frykmer är sedan 2013 doktorand vid Lunds universitet, Avdelningen för riskhantering och samhällssäkerhet. Hon är med i ramforskningsprojektet Situationsanpassad ledning och samverkan utifrån ett designlogiskt helhetsperspektiv, som genomförs av Lunds universitet, Totalförsvarets Forskningsinstitut och Försvarshögskolan. Akademiskt har Tove en civilingenjörsexamen i Industriell Ekonomi från Lunds Universitet samt en Master in Disaster Management från Köpenhamns universitet. Professionellt är bakgrunden inom den privata sektorn där hon har jobbat som konsult och projektledare inom logistik, där hon arbetade i stora internationella projekt under flera år. Samuel Koelega är brandingenjör och arbetar som sakkunnig inom området ledning och samverkan vid olyckor och kriser vid MSB. Han arbetar med utvecklingsoch forskningsfrågor, utredningar, remisser etc. inom området. Samuel har i olika roller deltagit i kunskapsutvecklingen när det gäller lednings- och samverkansfrågor på Räddningsverket och MSB sedan Samuel tjänstgör i MSB:s beredskapsfunktion för stöd inom området räddningstjänst och står i beredskap för tjänstgöring i Stödstyrkan och MSB:s värdlandsstödenhet. Under skogsbranden i Västmanland tjänstgjorde han som samverkansperson för MSB vid samverkansstaben i Ramnäs. x

15 Jonas Landgren (docent) är disputerad forskare på institutionen för Tillämpad IT vid Chalmers och Göteborgs universitet. Jonas bedriver praktiknära forskning och genomför etnografiska fältstudier hos olika myndighetsaktörer vid hantering av olika typer av samhällsstörningar. Forskningen är fokuserad på hur myndighetsaktörer, internt eller gemensamt, använder informationsteknologi, tolkar komplexa skeenden och hur lägesbilder skapas men också formas av händelsespecifika faktorer. Syftet med forskningen är att belysa de utmaningar som finns vid design av IT användning för det svenska krisberedskapssystemet samt bidra med kunskap till ny teknikanvändning som ytterligare utvecklar aktörernas förmågor att effektivt hantera samhällsstörningar. Christian Uhr är disputerad forskare vid Lunds universitet, Avdelningen för riskhantering och samhällssäkerhet, samt sakkunnig på MSB. Hans arbete har sedan 2005 fokuserat på olika aspekter av ledning och samverkan, såsom beslutsfattande, förtroende, nätverksanalyser och teoriutveckling. Christian har i sitt arbete valt att på olika sätt arbeta för att skapa broar mellan akademi och praktik, bland annat genom praktiska utbildningar och kontinuerliga fältstudier. Förutom att arbeta med forskning och utvecklingsfrågor föreläser han regelbundet i både nationella och internationella sammanhang. Som ett led i sin egen utveckling har Christian i rollen som projektledare och redaktör försökt åstadkomma inriktning och samordning under arbetet med denna antologi. xi

16 xii

17 Inledning 1 Inledning 1.1 Bakgrund Under samhällets hantering av skogsbranden i Västmanland 2014 ställdes stora krav på arbetet med att åstadkomma inriktning och samordning. Ganska tidigt stod det klart att händelsen skulle få stora konsekvenser, inte bara för det lokala och regionala sammanhanget, utan också för diskussioner om utvecklingen av svensk krisberedskap. Dessa diskussioner skulle komma att föras på olika nivåer i samhället och av en rad olika aktörer. Författarna bakom denna antologi representerar olika intressenter som alla har som sin uppgift att göra behovsanalyser och på olika sätt vara med och påverka den kommande utvecklingen. Under själva skogsbranden var flera av författarna närvarande i Västmanland för att göra observationer och samla in empiri till forskning. Efteråt uppstod en dialog om vidare samarbete mellan personerna och tanken om ett gemensamt organisationsövergripande projekt växte fram. Dokumentet du håller i din hand är ett resultat av ett samarbete mellan Avdelningen för riskhantering och samhällssäkerhet vid Lunds universitet, Centre for Societal Resilience vid Lunds universitet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Institutionen för tillämpad IT på Chalmers och Göteborgs universitet. Samarbetet bygger på idén att dra nytta av parternas olika kompetenser, exempelvis kunskap inom sakområdena och kunskap om undersökningsmetodik och analysmetoder. Med något undantag har alla individer inblandade i projektet dessutom varit delaktiga i Projekt ledning och samverkan (LoS) som var ett omfattande utvecklingsprojekt initierat av MSB och som bland annat resulterat i Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar (MSB, 2014). Resultaten som presenteras i Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar är tänkta att kontinuerligt valideras och utvecklas. Kunskaper om hur branden i Västmanland hanterades bedöms vara värdefull för en sådan kontinuerlig process. 1

18 Inledning 1.2 Syfte Syftet med samarbetsprojektet är att analysera hur inriktning och samordning åstadkommits under skogbranden i Västmanland, samt identifiera lärdomar man kan dra av detta. Projektet ska utgöra ett utvecklingsbidrag och ge vägledning till arbetet med att skapa förbättrad förmåga inom området inriktning och samordning vid samhällsstörningar. Vidare ska projektet skapa förutsättningar för vidare samarbeten mellan olika forskningsaktörer och praktikerorganisationer. 1.3 Målgrupp Målgruppen för antologin är bred och kan sammanfattande beskrivas som personer med intresse i frågor som rör inriktning och samordning under samhällsstörningar. Flera av texterna förutsätter dock viss förförståelse för ämnet. Författarnas gemensamma ambition är att innehållet ska ge svar på frågor, och även ge upphov till nya frågor, oavsett om läsaren ser sig själv som praktiker, akademiker, eller någon däremellan. 1.4 Övergripande om arbetet Resultaten som utifrån gemensamma syften har tagits fram av de olika författarna redovisas här i from av en antologi, d.v.s. en samling av olika texter skrivna av olika författare. Varje författare och delförfattare bakom antologins olika kapitel ansvarar själva för kapitlens innehåll. Antologin uppvisar en bred representation av både fokusområden och författarstilar där några kapitel innehåller omfattande teoretiska avsnitt i kombination med detaljerade redovisningar av data som författarna samlat in. Andra kapitel är mer resonerande i sin karaktär. Vi ser kapitlens olikhet som en tillgång och som en möjlighet till bred förståelse och utvecklande diskussioner. De gemensamma målsättningarna när det handlar om formen på kapitlen har varit att det ska finnas breda ramar och inga begränsningar i uttrycksformer. Kapitlen är samtidigt författade så att de alla ska ha ett liknande principiellt upplägg där bakgrund, syfte, avgränsning, metod, analys och slutsatser redovisas tydligt. Transparens är ett nyckelord och varje förslag till utvecklingsbehov ska tydligt kunna härledas till ett analytiskt resonemang som i sin tur har en empirisk bas. 2

19 Inledning Processen att ta fram materialet började i samband med att några av författarna samlade in data i samband med den faktiska hanteringen av branden och dess konsekvenser. Därefter har en rad intervjuer genomförts och dokument analyserats. Sammantaget har författarna genomfört över 40 intervjuer vilka i skrivande stund resulterat i mer än 700 sidor transkriberat material som ligger som grund för flera av analyserna. (Varje kapitel innehåller en detaljerad beskrivning av metoder som tillämpats utifrån kapitlens syften.) Författarna har haft en kontinuerlig kontakt med varandra och delat idéer och erfarenheter. I slutet av processen genomfördes en granskning av antologins olika delar där författarna bakom varje del fick feedback från sina kollegor i samband med ett heldagsseminarium. Antologin speglar alltifrån kognitiva, sociala och organisatoriska aspekter av ledning och samverkan till mer tekniska och juridiska. Ambitionen har varit att sammanställa kompletterande fördjupade analyser som mynnar ut i en rad utvecklingsförslag. Några utvecklingsförslag redovisas i form av principiella utvecklingsbehov medan andra är mer specifika. Vissa förslag riktar sig mer mot praktiken, vissa mer mot akademin och vissa mot bådadera. Arbetet är inte att se som en utvärdering av hanteringen av skogsbranden. För att nå djup och precision har alla analyser gjorts utifrån relativt snäva avgränsningar. Vad som presenteras här är alltså en rad begränsade nedslag som visserligen tillsammans ger en bred insikt i ledning och samverkan, men inte automatiskt en helhetsbild över hela den samhälleliga insatsen. Det gemsamma projektet har skett integrerat med flera forskningsprojekt, bland annat Situationsanpassad ledning utifrån ett designlogiskt helhetsperspektiv som bedrivs av Lunds universitet, Totalförsvarets Forskningsinstitut och Försvarshögskolan, samt utifrån forskningen kring design av IT-användning för hantering av samhällsstörningar som bedrivs inom ramen för URBSEC vid Chalmers och Göteborgs universitet. 3

20 Inledning 1.5 Centrala termer Samtliga kapitel i antologin använder en terminologi som harmoniserar med vad som föreslås i Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar (MSB, 2014). De mest centrala termerna förklaras nedan: Samhällsstörning är en samlingsterm för de företeelser och händelser som hotar eller ger skadeverkningar på det som ska skyddas i samhället. Samhällsstörningars omfattning kan variera och beröra olika sociala sammanhang och aktörer, dvs. aktörssammanhang. Inriktning är orientering av tillgängliga resurser mot formulerade mål. Varje aktör har alltid en egen inriktning. När flera aktörer fungerar tillsammans finns det också en aktörsgemensam inriktning. Samordning är anpassning av aktiviteter och delmål så att tillgängliga resurser kommer till största möjliga nytta. Samordning handlar alltså om att aktörer inte ska vara i vägen för varandra, och hjälpa varandra där det går. Ledning är den funktion som, genom att en aktör bestämmer, åstadkommer inriktning och samordning av tillgängliga resurser. Ledning förknippas ofta med hierarkier och enskilda organisationer, men kan också ske i aktörsgemensamma situationer. Ledning kan bygga på mandat (juridisk grund) eller överenskommelse (social grund). Samverkan är den funktion som, genom att aktörer kommer överens, åstadkommer inriktning och samordning av tillgängliga resurser. 1.6 Innehåll Som tidigare framhållits innehåller denna antologi en rad fristående analyser av arbetet med att åstadkomma inriktning och samordning av resurserna som hanterade skogsbranden. Även om analyserna i fristående från varandra så finns det på flera ställen kopplingar och resonemang som stärker budskapet i andra kapitel. Därmed är det inte sagt att det måste vara full harmoni mellan olika perspektiv, då det helt enkelt handlar om just olika perspektiv. Betraktar man till exempel räddningstjänstorganisationen ur ett övergripande samhällsperspektiv finns det fog för att tala om homogena kulturer. Betraktar man den aktuella räddningstjänstorganisationen ur ett inomorganisatoriskt perspektiv finns det fog för att tala om olika samexisterande räddningstjänstkulturer. 4

21 Inledning Antologin är indelad i fyra olika delar. Indelningen i delar bygger på idén att vissa kapitel hör samman beroende på att de liknar varandra i sin karaktär och sitt fokus. Del I består av kapitlen Utformning av organisation, övergripande ledning av kommunal räddningstjänst och utövande av geografiskt områdesansvar (Koelega & Cedergårdh) och Helhetsoperativt tänkande en viktig komponent i hantering av samhällsstörningar? (Fredholm). Detta avsnitt tar sin utgångspunkt i utmaningar som har att göra med hanteringen av helheten. Kapitlet om helhetsoperativt tänkande innehåller ett scenario anpassat till bland annat utbildningssammanhang. Del II består av kapitlen Vad är problemet? Problemförståelse som en del i beslutsfattande på olika ledningsnivåer (Uhr & Frykmer), Improvisation som en del av problemlösningen (Frykmer & Uhr), Organisationsbeteenden (Frykmer & Uhr), samt Förtroende (Ekman, Frykmer & Uhr). Samtliga kapitel i Del II inkluderar fördjupade teoretiska avsnitt som bedöms vara användbara för att analysera olika aktörsoberoende utmaningar med att hantera samhällsstörningar. De empiriska delarna i de tre kapitlen tar dock sin utgångpunkt i ett räddningstjänstperspektiv. Del III består av kapitlet Organisatorisk förstärkning (Landgren). Denna del belyser utmaningar som finns kring att etablera och få igång en fungerande organisering och teknikanvändning vid samlokaliseringen i Ramnäs. Del III lyfter fram behovet av ökad designkompetens vid organisering av hantering av samhällsstörningar. Del IV består av ett gemensamt sammanfattande kapitel där slutsatserna från de olika kapitlen vägs samman och relateras till det övergripande syftet med antologin. Del IV ger också exempel på i vilka sammanhang det gemensamma bidraget kan bidra till utveckling inom området samhällsskydd och beredskap. Varje kapitel i antologin inleds men en sammanfattning på cirka en halv sida som lyfter fram ett koncentrat av kapitlets innehåll. Inledningsvis så ramas kapitlets område in och syftet och avgränsningar preciseras. Därefter redovisas teorier och metoder som underlag till påföljande analys och diskussion. Alla kapitel avslutas med slutsatser och en referenslista. 5

22 Inledning Det finns en rad olika sätt att närma sig innehållet i antologin. Någon läsare vill bara skaffa sig ett hum om innehållet, en annan vill djupdyka i något av kapitlen utifrån ett visst intresse, en tredje vill läsa från pärm till pärm för att tillgodogöra sig så mycket som möjligt. Läsaren avgör själv vilken ambition hon eller han har, men om syftet med läsningen är att tillgodogöra sig kunskap för att kritiskt kunna diskutera de avhandlade områdena, i såväl akademiska som praktiska sammanhang, rekommenderas en fördjupad inläsning. En fördjupad inläsning är tänkt att, förutom förståelse i metod och detaljer kring de empiriska analyserna, även ge läsaren analytiska verktyg användbara att både tänka med och tala med inom ett område som ibland ter sig tämligen svårgripbart. 1.7 Skogsbranden i Västmanland 2014 en övergripande händelsebeskrivning Nedanstående beskrivning syftar till att ge läsaren en grundförståelse för hur skogsbranden i Västmanland 2014 utvecklades och hur den hanterades. Det finns många berättelser ur olika perspektiv, men vi har här valt att kort beskriva ett kronologiskt händelseförlopp utifrån ett övergripande perspektiv. Den huvudsakliga informationen före länsstyrelsens övertagande 5 augusti är hämtad ur Olycksutredning skogsbrand Västmanland" (Nerikes Brandkår, 2014). Kompletterande källor redovisas löpande i texten. Händelseförloppet efter 5 augusti är främst hämtad ur Rapport från skogsbrandsutredningen (Justitiedepartementet, 2015), med kompletterande källor löpande. Sammanfattningen är medvetet avgränsad och de läsare som önskar en mer detaljerad beskrivning av händelseförloppet hänvisas till exempelvis olycksutredningen eller rapporten från skogsbrandsutredningen. Skogsbranden i Västmanland, den största i modern svensk historia, startade den 31 juli. Det hade varit en dryg månad av torka och värme och under markberedning av ett kalhygge startade sannolikt gnistor från skogsmaskinen branden som skulle kosta en person livet och förstöra ett 30-tal fastigheter. 6

23 Inledning Torsdagen 31 juli Maskinföraren försöker släcka branden men lyckas inte utan ringer 112. SOS Alarm larmar i sin tur Mälardalens Brand- och Räddningsförbund (MBR), som är ansvarig räddningstjänst i området (Surahammars kommun). Släckningsarbetet fortsätter och under eftermiddagen kan det konstateras att branden har spridit sig in i Sala kommun. En räddningsledare finns nu på vardera sidan av kommungränsen från respektive räddningstjänst; MBR och Sala-Heby. På kvällen bedömer man att branden är mestadels inom Sala kommun, så insatsledaren i Räddningstjänsten Sala- Heby utses som gemensam räddningsledare. Dock så bedrivs i praktiken insatsen som om det vore två insatser, där räddningstjänsterna har var sin bakre ledning dit styrkorna rapporterar. Ingen samlad lägesbild skapas under torsdagen och samordning mellan räddningstjänsterna saknas. Totalt arbetar ca 30 personer från räddningstjänsterna, 10 från skogsbolaget och ett okänt antal frivilliga. Länsstyrelsens Tjänsteman i Beredskap (TiB) får information om skogsbranden men att det bara är skog som brinner och inga andra värden som hotas (Länsstyrelsen Västmanlands län, 2014). Fredagen 1 augusti Ledningsansvaret för insatsen ligger under fredagen fortsatt på Sala-Heby räddningstjänst. I praktiken är det dock fortfarande två insatser som bedrivs med separat ledning och organisation, och någon strukturerad samordning är inte etablerad (Justitiedepartementet, 2015). MBR har också en räddningsledare på plats som leder insatsen från deras sida. Sala-Heby beställer under kvällen resurser i form av ledningsstöd med yttre ledning från Stockholms Räddningscentral och en ledningsbuss från Rättvik. Även privata helikoptrar, helikoptrar från Försvarsmakten, skogsbolag och andra markägare deltar i insatsen (Justitiedepartementet, 2015). En samlad lägesbild saknas fortfarande. Länsstyrelsens TiB kontaktar under dagen räddningstjänsterna och erbjuder stöd till samverkan, räddningstjänsterna avböjer (Justitiedepartementet, 2015). Lördagen 2 augusti Under lördagen tas ett första beslut i stort (BIS) som lyder "Lokalisera området. Hitta naturliga begränsningslinjer. Under förmiddagen är det oklart vem som innehar räddningsledarrollen men runt lunch besätter Sala-Heby rollen som räddningsledare. Samtidigt har man kvar separata bakre ledningar (Justitiedepartementet, 2015). Operativt har brandområdet delats upp i olika sektorer (Justitiedepartementet, 2015). Samverkan med polisen inleds under dagen. Även om en bättre lägesbild har erhållits 7

24 Inledning finns fortfarande ingen samordnad sådan. Räddningsledningen begär in resurser i form av Hemvärnet från Försvarsmakten och frivilliga resursgruppen (FRG) Västerås. Länsstyrelsens TiB är i fortsatt kontakt med räddningsledaren, assistans avböjs återigen (Länsstyrelsen Västmanlands län, 2014). Söndagen 3 augusti Arbetet med att hålla begränsningslinjerna fortsätter. Ledningsplatsen flyttas under eftermiddagen från skogen till konferensanläggningen i Ramnäs p.g.a. risk för rök vid vindkantring, dock bedrivs arbetet fortfarande i ledningsbussen. Det finns tre bakre staber; en i Ramnäs, en för Sala-Heby och en för MBR. Räddningsledningen begär via MSB assistans från EU i form av skogsbrandflyg för vattenbombning. En samlad lägesbild saknas fortfarande. Länsstyrelsen startar under kvällen upp sin krisledningsorganisation i sina lokaler i Västerås. Arbetet organiseras i en stab som håller kontakt med räddningsledaren och MSB (Länsstyrelsen Västmanlands län, 2014). Från söndagen tar länsstyrelsen ett informationssamordningsansvar. Under kvällen genomför länsstyrelsen det första mötet i U-Sam 1. Dessa möten hölls som samverkanskonferenser per telefon (resultat från intervjustudier genomförda av Koelega & Cedergårdh, 2015). Länsstyrelsen påbörjar arbetet med bedömning av behov och förberedelser för att ta över ansvaret för räddningstjänsten i berörda kommuner (resultat från intervjustudier genomförda av Koelega & Cedergårdh, 2015). Måndagen 4 augusti Måndagen har i efterhand kallats den "svarta måndagen" p.g.a. brandens väldigt snabba utbredning som krävde ett dödsoffer, en svårt skadad och ett antal kritiska evakueringar. Redan under torsdagen förekom toppbränder men under måndagen utbreder sig branden extremt snabbt i nordvästlig riktning på grund av den starka vinden. Långa gnistkast uppmäts, i ett fall nära 2 km över sjön Snyten. Under eftermiddagen fattar MBR beslut om att evakuera Gammelby, Ängelsberg och 1 I Västmanlands län finns ett avtal om samverkan för åtgärder vid krishantering, även kallat "USamavtalet". Avtalet syftar till att åstadkomma en effektiv samverkan vid krissituationer. Parterna i avtalet är samtliga kommuner i Västmanlands län, Landstinget Västmanland, Polismyndigheten, SOS Alarm AB Västmanland, Sveriges Radio Västmanland, Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund, Mälardalens Brand- och Räddningsförbund, Västra Mälardalens kommunalförbund och Länsstyrelsen i Västmanlands län (Länsstyrelsen Västmanlands län, 2015a). 8

25 Inledning Västervåla, med runt 500 personer. Strax efter midnatt meddelas om en eventuell evakuering av Norberg (inv. ca 5600) men evakueringen behöver aldrig verkställas (Justitiedepartementet, 2015). Ledningsplatsen flyttas in på konferensanläggningen i Ramnäs och en ny struktur skapas. Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund har skapat en bakre stab och skickar ett samverkansbefäl till ledningsplatsen. Utöver förstärkning från räddningstjänsten i flera delar av landet, Försvarsmakten, frivilliga och skogsägare är nu privata aktörer och myndigheter även inblandade i insatsen (Justitiedepartementet, 2015). Den samlade lägesbilden upplevs som något bättre men efter den snabba brandspridningen tappar man den åter. Länsstyrelsen ber om hjälp av MSBs jurister för att utreda ett övertagande av ansvaret för kommunal räddningstjänst enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. På kvällen framför de inblandade räddningstjänsterna önskemål om Länsstyrelsens övertagande av kommunernas räddningstjänstansvar och förslag till räddningsledare är Lars-Göran Uddholm, brandchef vid Södertörns brandförsvarsförbund (Länsstyrelsen Västmanlands län, 2014). Länsstyrelsen startar arbetet med värdlandsstöd (stöd till inkommande internationell hjälp i form av skopande flygplan) (resultat från intervjustudier genomförda av Koelega & Cedergårdh, 2015). Länsstyrelsen uppmanar genom beredskapsdirektören om att kommunerna ska ställa personella resurser till förfogande för bemanning av samverkansstaben (resultat från intervjustudier genomförda av Koelega & Cedergårdh, 2015). På nästa sida finns en bild över brandens spridning under torsdagen-måndagen. Brandens utbredning är nu hektar, ca 1,5 * 2 mil (Länsstyrelsen Västmanlands län, 2015b). 9

26 Inledning Figur 1. Brandens förlopp torsdag 31/7 tom måndag 4/8 (Länsstyrelsen Västmanlands län, 2015c). Tisdagen 5 augusti Länsstyrelsen övertar räddningstjänstansvar för berörda kommuner kl Lars- Göran Uddholm utses till räddningsledare och Tomas Strandman från Storstockholms brandförsvar som biträdande räddningsledare för räddningsinsatsen. Länsstyrelsen delegerar ansvaret för övrig räddningstjänst till respektive räddningstjänstorganisation och Åke Broman från MBR utses till Länsstyrelsens räddningstjänstansvarig (Länsstyrelsen Västmanlands län, 2014). 10

27 Inledning Fler aktörer och samverkansparter behöver efter måndagens snabba brandspridning kopplas till ledningsstaben, som därefter blir det man kallade en samverkansstab med en ny organisation. Även länsstyrelsens geografiska områdesansvar hanteras i samverkansstaben och länsstyrelsen flyttar vissa resurser från Västerås till Ramnäs. Organisationen av samverkansstaben görs av länsstyrelsen i samarbete med räddningsledningen. Fokus ligger inledningsvis helt på att hantera branden och dess omedelbara konsekvenser och organisationen präglas därför mycket av räddningstjänstuppdraget (Justitiedepartementet, 2015; resultat från intervjustudier genomförda av Koelega & Cedergårdh, 2015). Länsstyrelsen uppmanar, genom landshövdingen, återigen om att kommunerna ska ställa personella resurser till förfogande för bemanning av samverkansstaben (resultat från intervjustudier genomförda av Koelega & Cedergårdh, 2015). Onsdagen 6 augusti - måndag 18 augusti Brandområdet utökas inte och inriktningsbeslutet att hålla begränsningslinjerna står fast under denna period. Väderförhållandena blir allt bättre men inför lördagen 9 augusti är prognosen ökad vind och därmed finns en oro för att branden ska sprida sig igen. Farhågorna visar sig vara obefogade och efter lördagen går insatsen in i ett lugnare skede. Under måndagen 11 augusti bedöms att branden är under kontroll (Justitiedepartementet, 2015). Den nya räddningsledningen begär in ytterligare förstärkningar från räddningstjänster i landet samt från Försvarsmakten (Justitiedepartementet, 2015). Under onsdag kväll 6 augusti avvecklas länsstyrelsens krisledningsorganisation och resurserna i Västerås flyttas i huvudsak till samverkansstaben i Ramnäs. Arbetet med värdlandsstöd fortsätter dock hos länsstyrelsen i Västerås och på Västerås flygplats. Andra frågor såsom evakuering av djur, miljöfrågor och naturvårdsfrågor hanteras också fortsatt av ordinarie handläggare i länsstyrelsens linjeorganisation (resultat från intervjustudier genomförda av Koelega & Cedergårdh, 2015). Länsstyrelsens arbete med geografiskt områdesansvar stärks successivt under perioden med förstärkning från andra länsstyrelser, MSB m.fl. (resultat från intervjustudier genomförda av Koelega & Cedergårdh, 2015). 11

28 Inledning Under perioden från söndagen 10 augusti fram till 18 augusti när länsstyrelsen flyttar 2 tillbaka till sina lokaler i Västerås utformas länsstyrelsens fortsatta arbete. Länsstyrelsen nystartar sin krisledningsorganisation i Västerås den 18 augusti för att samordna det fortsatta arbetet med konsekvenserna av skogsbranden på kort och lång sikt (resultat från intervjustudier genomförda av Koelega & Cedergårdh, 2015). Torsdagen 11 september Räddningsinsatsen avslutas officiellt av räddningsledare Lars-Göran Uddholm (Länsstyrelsen Västmanlands län, 2015d). 2 Även ledningsorganisationen för räddningsinsatsen flyttar till Västerås (MBR:s lokaler) (resultat från intervjustudier genomförda av Koelega & Cedergårdh, 2015). 12

29 Inledning 1.8 Referenser Länsstyrelsen Västmanlands län. (2014). Beskrivning av länsstyrelsens agerande. Skogsbrandens första vecka 31 juli 7 augusti Länsstyrelsen Västmanlands län. (2015a, 20 april). USam. Hämtad från: Länsstyrelsen Västmanlands län. (2015b, 15 januari). Branden i siffror. Hämtad från: aspx Länsstyrelsen Västmanlands län. (2015c, 15 januari). Kartor för skogsbranden. Hämtad från: Länsstyrelsen Västmanlands län. (2015d, 15 januari). Räddningsinsatsen avslutas. Hämtad från: Koelega, S. & Cedergårdh, E. (2015). Resultat från intervjustudier genomförda i samband med arbetet med Utformning av organisation, övergripande ledning av kommunal räddningstjänst och utövande av geografiskt områdesansvar. Kapitel 2 i denna antologi. MSB. (2014). Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. MSB publikationstjänst. Nerikes Brandkår. (2014). Olycksutredning skogsbrand Västmanland, Dnr: 2014/336 MBR Justitiedepartementet. (2015). skogsbrandutredningen. Sjöqvist, A. & Strömberg, C. Rapport från 13

30

31 Koelega & Cedergårdh 2 Utformning av organisation, övergripande ledning av kommunal räddningstjänst och utövande av geografiskt områdesansvar Samuel Koelega & Erik Cedergårdh 15

32 DEL I Utformning av organisation, övergripande ledning av kommunal räddningstjänst och utövande av geografiskt områdesansvar 2.1 Sammanfattning I det här kapitlet har vi valt att studera hanteringen av skogsbranden i Västmanland utifrån perspektiven utformning av organisation, övergripande ledning av kommunal räddningstjänst och geografiskt områdesansvar på regional och lokal nivå. Efter ett inledande avsnitt med teoretiska utgångspunkter och relevanta regelverk för hantering av samhällsstörningar analyserar och diskuterar vi dessa perspektiv med utgångspunkt i resultat från observationer och intervjuer. I den sista delen av kapitlet presenteras våra slutsatser samt generella behov av utveckling inom ett antal områden som kan sammanfattas enligt nedan: Organisationen i Ramnäs, samverkansstaben, var en arena för olika aktörers lednings- och samverkansfunktioner. Hanteringen av skogsbranden belyser behovet av att övergripande beslutsfattare från olika organisationer behöver knytas samman. Den fortsatta utvecklingen behöver koppla ihop resonemanget kring aktörsgemensamt agerande på flera nivåer med respektive aktörs interna utveckling av såväl funktioner på fältnivå som på övergripande nivå. Räddningsledaren hade utöver ansvaret för räddningsinsatsen en sammanhållande roll för att hantera helheten av arbetet med konsekvenshanteringen. Avseende ledningen av räddningsinsatsen hade räddningsledaren en mer övergripande roll än vad som är vanligt förekommande. Länsstyrelsens ansvar för andra räddningsinsatser och beredskap hanterades genom en räddningstjänstsakkunnig. Det behövs en fortsatt utveckling av kunskap när det gäller övergripande ledning vid räddningsinsatser. De geografiska områdesansvaren utövades bara till viss del. Länsstyrelsen fokuserade på hanteringen av branden och dess omedelbara konsekvenser och kommunerna fokuserade på att leda arbetet i sina respektive krisledningsorganisationer samt att bidra med personal till samverkansstaben. Det finns behov av att tydliggöra vad det geografiska områdesansvaret innebär i förhållande till kommunernas och länsstyrelsernas andra uppdrag vid samhällsstörningar. Arbetssätt och metoder för att utöva geografiskt områdesansvar behöver också utvecklas och implementeras. Räddningsledningen, som företrädare för länsstyrelsen, och kommunerna hade olika uppfattning om hur det geografiska områdesansvaret på lokal nivå skulle utövas. Nationellt saknas tillämpningar och modeller för hur man bör 16

33 Koelega & Cedergårdh tänka kring relationen mellan områdesansvaren när konsekvenserna av en händelse berör flera kommuner i ett län. Aktörsgemensamt agerande fanns på flera nivåer mellan olika aktörer. Mötet mellan aktörerna sker på ett mer komplext sätt än de generella beskrivningarna av sektorsansvar och geografiskt områdesansvar på nationell, regional och lokal nivå. Det finns behov av att utveckla metoder och arbetssätt för aktörsgemensamt agerande på flera nivåer samtidigt. Vid hanteringen av skogsbranden möttes de geografiska områdesansvaren och olika aktörers sektoriella ansvar. Länsstyrelsen kan organisera dessa uppdrag på olika sätt beroende på vad som är lämpligt i det enskilda fallet. Det behövs stöd i form av vägledningar och handledning för att skapa förutsättningar för organiseringen av räddningstjänstansvar i relation till det geografiska områdesansvaret. 2.2 Bakgrund Vid omfattande samhällsstörningar blir många aktörer inblandade i hanteringen av de hjälpbehov som uppstår. Detta kräver inriktning och samordning av de resurser som sätts in arbetet för att uppnå största möjliga effekt av de åtgärder som vidtas. Författarna av artikeln har båda egna erfarenheter av arbetet med hanteringen av skogsbranden i rollerna som samverkansperson för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och observatör. Vi hyser båda stor respekt och beundran inför det svåra och komplexa arbete som många enskilda personer och aktörer tillsammans gjorde under skogsbranden. Det är en händelse där många kommer att minnas den starka och positiva känslan som uppstod i arbetet att tillsammans sträva mot ett gemensamt mål. Med tillgängliga resurser och de förutsättningar som rådde kan man ur många aspekter säga att insatserna vid branden genomfördes med gott resultat. Samtidigt har vi tagit tillfället i akt att med den här händelsen som utgångspunkt kritiskt analysera och problematisera några, som vi tror, intressanta frågeställningar för fortsatt utveckling av svensk förmåga att hantera samhällsstörningar. Avsikten är inte att utvärdera och bedöma enskilda personer eller aktörers arbete även om dessa för sammanhangets skull utgör utgångspunkter kring vilka vi för våra resonemang. 17

34 DEL I Utformning av organisation, övergripande ledning av kommunal räddningstjänst och utövande av geografiskt områdesansvar 2.3 Syfte Syftet med detta kapitel är att beskriva och analysera: utformningen av organisationen i Ramnäs och särskilt pröva den med utgångspunkt i "Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar" (MSB, 2014a) och "Ledning av räddningsinsatser i det komplexa samhället" (Fredholm & Göransson, 2006), hur geografiskt områdesansvar på regional och lokal nivå utövades, förhållandet mellan geografiskt områdesansvar på regional och lokal nivå, aktörsgemensamt agerande på flera nivåer vid omfattande samhällsstörningar samt hur arbetet med geografiskt områdesansvar på regional och lokal nivå organiserades i förhållande till den övergripande ledningen av räddningsinsatsen. Syftet är också att med utgångspunkt i teori och resultat från observationer och intervjuer, analysera och identifiera behov av utveckling. 2.4 Avgränsning Beskrivningen och analysen i det här kapitlet fokuserar på perioden från att länsstyrelsen tog över ansvaret för kommunal räddningstjänst den 5 augusti fram till att samverkansstaben i Ramnäs avvecklades den 18 augusti. Ur vårt mycket omfattande material från genomförda intervjuer har vi inte kunnat göra en heltäckande beskrivning och analys av alla tänkbara aspekter inom ramen för våra syften. Vi har istället valt att beskriva och analysera aspekter som framträtt särskilt tydligt i materialet eller som vi uppfattar är särskilt viktiga att belysa för fortsatt utveckling av samhällets förmåga att hantera samhällsstörningar. Vi har i detta kapitel inte beskrivit och analyserat vilka ingångsvärden och grunder som fanns för länsstyrelsens beslut om att ta över ansvaret för kommunal räddningstjänst. Kriskommunikation och den konkreta metodiken i arbetet med att åstadkomma inriktning och samordning ingår inte i arbetet. Innehållet i de inriktningar som förekommit ingår inte heller i analysen. 18

35 Koelega & Cedergårdh 2.5 Metod Arbetet med att formulera frågeställningar och intervjufrågor, analysera och diskutera resultat från observationer och intervjuer, föreslå områden för utveckling och dra slutsatser har skett mot bakgrund av våra egna erfarenheter och observationer från hanteringen av skogsbranden. Även tidigare utvecklingsarbete kring samverkan och ledning vid räddningsinsatser och samhällsstörningar samt egna operativa erfarenheter har haft betydelse för arbetet. Vi formulerade inledningsvis frågeställningar och intervjufrågor inom två temaområden: 1. Länsstyrelsens och kommunernas utövande av geografiskt områdesansvar på regional och lokal nivå i förhållande till den övergripande ledningen av räddningsinsatsen. 2. Utgångspunkter och tillvägagångssätt vid utformningen av organisationen i Ramnäs. Intervjufrågorna finns sammanställda och redovisas i appendix A. Intervjuerna genomfördes som fria samtal med dessa frågor som utgångspunkt. I de fall en fråga besvarats i samtalet tidigare under intervjun har den inte ställts igen. Det finns också frågor i intervjuunderlaget som inte var relevanta att ställa till vissa av de intervjuade personerna. Intervjuserien består av 10 intervjuer med 11 personer som på olika sätt deltagit i hanteringen av skogsbranden i Västmanland. 6 personer arbetade helt eller delvis i samverkansstaben i Ramnäs: landshövding, beredskapsdirektör, beredskapsdirektör från annan länsstyrelse (resursförstärkning), beredskapssamordnare (eller motsvarande) från berörda kommuner (Surahammar, Fagersta, Norberg, och Västerås). 5 personer var kommunalråd, kommunchefer (eller motsvarande) eller beredskapssamordnare från berörda kommuner (Surahammar, Fagersta, Norberg och Sala) och arbetade i huvudsak i den egna kommunens organisation. Ytterligare 2 intervjuer har genomförts med räddningsledaren och stabschefen som tillträdde när länsstyrelsen tog över ansvaret för kommunal räddningstjänst den 5 augusti. Räddningsledaren och stabschefen har förutom erfarenheterna från hanteringen av skogsbranden i Västmanland erfarenheter från hantering av andra händelser och medverkar i olika utvecklingssammanhang inom området samhällsskydd och beredskap. Inför dessa intervjuer formulerades ett antal teman särskilt med syfte att få underlag till analys av ett antal delar i "Gemensamma grunder för samverkan och 19

36 DEL I Utformning av organisation, övergripande ledning av kommunal räddningstjänst och utövande av geografiskt områdesansvar ledning vid samhällsstörningar" (MSB, 2014a) samt "Ledning av räddningsinsatser i det komplexa samhället" (Fredholm & Göransson, 2006). Dessa teman formulerades med utgångspunkt i ovanstående två temaområden: Hur uppdraget från landshövdingen uppfattades i termer av geografiskt områdesansvar och räddningstjänstansvar. Samordningsansvar för händelsen. Innebörd i samverkansstab respektive inriktnings- och samverkansfunktion (ISF). Innebörd i geografiskt områdesansvar (lokal och regional nivå). Lärdomarna kring hantering av geografiskt områdesansvar och hur de uppfattar att andra ser på geografiskt områdesansvar i förhållande till sektoriellt ansvar. Innehåll i ledningsrollen som räddningsledare i förhållande till begreppen räddningschef, räddningsledare, systemledning, insatsledning samt normativ, strategisk och operativ ledning. Reflektioner kring att skapa gemensam inriktning och samordning och få effekter. Samverkan med beslutsfattare. Styrformer Dessa intervjuer genomfördes som fria samtal där de intervjuade personerna har beskrivit hur de uppfattar respektive tema kompletterat med preciserande följdfrågor från intervjuaren. Samtliga intervjuer dokumenterades i form av ljudinspelning. Ljudinspelningarna har transkriberats och omfattar 20 timmar intervjutid. De flesta intervjuerna dokumenterades också i form av anteckningar. Urvalet av intervjupersoner grundar sig i vår bedömning att dessa personer hade centrala roller och har viktig erfarenhet från hanteringen av skogsbranden i förhållande till vårt syfte med denna analys. Förutom ovanstående intervjuer har data inhämtats i samband med att en av författarna (Erik Cedergårdh) var observatör vid samverkansstaben i Ramnäs under perioden 8 till 11 augusti. Data finns i form av anteckningar, ljudinspelningar från 4 intervjuer och foton. Den andra författaren (Samuel Koelega) tjänstgjorde som MSB:s samverkansperson vid samverkansstaben under två perioder, 8-11 augusti och

37 Koelega & Cedergårdh augusti. Här gjordes ingen specifik datainsamling men författaren har erfarenheter och kunskaper från arbetet i samverkansstaben som varit värdefulla i arbetet med denna analys. Som bakgrundsinformation om hanteringen av skogsbranden i Västmanland har vi tagit del av länsstyrelsens dokumentation, "Skogsbranden i Västmanland 2014" (Länsstyrelsen i Västmanlands län, 2014) och den olycksutredning som genomfördes av Nerikes brandkår, "Olycksutredning - Skogsbrand Västmanland" (Nerikes brandkår, 2014). Underlaget från observationerna och intervjuerna, i form av anteckningar och transkriberingar, har grovanalyserats och grupperats för att finna områden för analys och diskussion. Dessa områden har sedan analyserats och diskuterats i många telefonsamtal, vid ett tvådagars arbetsmöte i Göteborg och i vår skrivprocess. Värdefulla synpunkter inhämtades också på ett utkast till detta kapitel vid ett seminarium i Lund för alla delförfattare till denna antologi. Vid arbetet med sammanställning och analys av resultat från observationer och intervjuer kunde vi identifiera ytterligare temaområden som relaterar till de ursprungliga områdena men som vi inte direkt ställt frågor kring i intervjuerna: 3. Förhållandet mellan geografiskt områdesansvar på regional och lokal nivå. 4. Aktörsgemensamt agerande på flera nivåer vid omfattande samhällsstörningar. Arbetet avslutades med att identifiera behov av utveckling och formulera slutsatser. 2.6 Teori Samhällsstörningar Samhällsstörningar (MSB, 2014a) är de företeelser och händelser som hotar eller ger skadeverkningar på det som ska skyddas i samhället. Termen fungerar som ett verktyg för ett vidgat synsätt och skapar förutsättningar för aktörsgemensam inriktning och samordning vid hantering av hot mot de värden som ska skyddas. Variationen av företeelser och händelser som kan utgöra hot mot samhällets skyddsvärden är stor. Samhällets aktörer behöver tidigt i ett skeende kunna identifiera behov av gemensam hantering även om företeelser och händelser inte naturligt ryms inom ramen för olyckor, kriser och krig. 21

Bara skog som brinner?

Bara skog som brinner? Bara skog som brinner? Utvärdering av krishanteringen under skogsbranden i Västmanland 2014 Fredrik Bynander & Viktoria Asp Vad hände? 31 juli 2014 Branden startar 4 augusti Stor brandspridning 5 augusti

Läs mer

Handlingsplan för Samhällsstörning

Handlingsplan för Samhällsstörning Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen

Läs mer

STAB vad är det? En stab är aktörsintern

STAB vad är det? En stab är aktörsintern vad är det? När olyckor och kriser ska hanteras ökar belastningen på de inblandade organisationerna och det behövs ofta någon form av stöd. Ett sådant stöd kan utgöras av en stab. Ingen eller ett fåtal

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum 150218

Verksamhetsplan 2015. Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum 150218 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Pia Håkansson 010-240 35 93 pia.hakansson@msb.se Noomi Egan 010 240 35 45 noomi.egan@msb.se Verksamhetsplan 2015 Kunskapsplattform ledning samhällsskydd och beredskap

Läs mer

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Projekt Ledning och samverkan 2012-2014 Syfte Förbättra aktörernas samlade förmåga att leda och samverka vid olyckor, kriser och andra händelser (krig). Ett

Läs mer

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Kommittédirektiv Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden Dir. 2014:116 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån hanteringen av

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Regional utbildnings- och övningsstrategi

Regional utbildnings- och övningsstrategi Regional utbildnings- och övningsstrategi 2017 2020 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud

Läs mer

Regeringsuppdrag. Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014. Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK

Regeringsuppdrag. Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014. Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK Regeringsuppdrag Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014 Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK Mötesplats SO 2015-04-28 Bitr. projektledare Anna Johansson, fil.dr. Fakta om

Läs mer

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län S t r a t e g i f ö r regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans och kan hantera

Läs mer

Ansvar, samverkan, handling åtgärder för stärkt krisberedskap

Ansvar, samverkan, handling åtgärder för stärkt krisberedskap Ansvar, samverkan, handling åtgärder för stärkt krisberedskap Presskonferens den 31 mars 2016 Helena Lindberg, generaldirektör Jan Wisén, projektledare Anna Johansson, biträdande projektledare Uppdraget

Läs mer

Utveckling av FRG-konceptet

Utveckling av FRG-konceptet samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Utveckling av räddningstjänst och krishantering Jassin Nasr 010-240 5321 jassin.nasr@msb.se Utveckling av FRG-konceptet Inledning Konceptet frivilliga resursgrupper

Läs mer

Skogsbranden i Västmanland

Skogsbranden i Västmanland Skogsbranden i Västmanland 12 dagar när Sverige stred för Västmanland Ingela Regnell, beredskapsdirektör Länsstyrelsen och Lena Lundgren, beredskapsplanerare, Landstinget 2015-03-20 Upplägg Kort bakgrund,

Läs mer

Skogsbranden i Västmanland

Skogsbranden i Västmanland Skogsbranden i Västmanland Torsdag 31 juli Foto: VLT Söndag 3 augusti U-sam har sitt första möte. 2 kommunikatörer på länsstyrelsen lägger ut uppdateringar på webb, Facebook och skickar via mejl till

Läs mer

PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 01: Den svenska modellen för att hantera samhällsstörningar samt regelverk Utbildningsmaterialet

Läs mer

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM Bilaga 4 ÖVERENSKOMMELSE 1(7) Gert Andersson 0155-26 40 72 Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM I händelse av en krissituation och höjd beredskap

Läs mer

Ansvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap

Ansvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap Ansvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap Seminarium hos Folk och Försvar den 7 april 2016 Helena Lindberg, generaldirektör Inledande reflektioner Många har mycket att lära Skogsbranden

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5 Kommunikationsplan för Kungsörs kommun vid kris Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-10, 83 KS-handling nr 30/2012 Planen ersätter tidigare antagen plan från 2005-09-26, 109 senast reviderad av kommunfullmäktige

Läs mer

Arbetsinstruktion RRC-funktionen

Arbetsinstruktion RRC-funktionen Datum: 2017-04-25 Version: 1.3 Status: Beslutad på Räddsam Handläggare: Jonathan Sjöberg Arbetsinstruktion RRC-funktionen Arbetsuppgifter Regional räddningschef (RRC) är en gemensam ledningsresurs för

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 08: Rollen som inriktnings- och samordningskontakt (ISK) Utbildningsmaterialet är tänkt att vara

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Dnr: 2014 000094 KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Antagen av Ronneby Kommunfullmäktige 2015 02 26, rev 2016 03 21 Dnr: 2014 000094 Innehåll 1.

Läs mer

Nationella riktlinjer för WIS. Sammanfattning

Nationella riktlinjer för WIS. Sammanfattning Nationella riktlinjer för WIS Sammanfattning Varför behöver vi ett gemensamt system? För samlade lägesbilder och helhetssyn Genom att aktörer delar information på ett likartat sätt i WIS får man en sammanfattning

Läs mer

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande.

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande. PM 2014: RI (Dnr 307-877/2014) Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Remiss från Myndigheten för samhällsskydd

Läs mer

PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 03: Aktörsgemensamma former Utbildningsmaterialet är tänkt att vara ett stöd till dig som ska planera

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning - vilket stöd kan MSB ge vid implementeringen?

Gemensamma grunder för samverkan och ledning - vilket stöd kan MSB ge vid implementeringen? Mötesplats SO Seminarium 5 Gemensamma grunder för samverkan och ledning - vilket stöd kan MSB ge vid implementeringen? Carina Forslind 2015-04-28 Innehåll i stort Presentera gemensamma grunder Informera

Läs mer

Överenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ VILHELMINA

Överenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE  MALÅ  STORUMAN  NORSJÖ  SKELLEFTEÅ VILHELMINA Överenskommelse Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE MALÅ STORUMAN NORSJÖ VILHELMINA LYCKSELE DOROTEA SKELLEFTEÅ ÅSELE ROBERTSFORS VINDELN BJURHOLM VÄNNÄS NORDMALING

Läs mer

Krissamverkan Gotland

Krissamverkan Gotland Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...

Läs mer

Samordnad kommunikation

Samordnad kommunikation Samordnad kommunikation - före, under och efter samhällsstörningar i Gävleborgs län Regional kommunikationsstrategi Utgiven november 2015 Tryck: Taberg Media Group Produktion: Länsstyrelsen Gävleborg Innehållsförteckning

Läs mer

W Västmanlands län Landshövdingen

W Västmanlands län Landshövdingen Bj laga ls 2015/ 192/ 1 Länsstyrelsen W Västmanlands län Landshövdingen SALA KOMM UN Kommunstyrelsens förvaltning lnk. 2U15-09- 3 0 Datum 2015-09-28 Dnr LH 9/2015 457-4415-2015 Länets kommunstyrelseordförande

Läs mer

Rutin för befäl inom RäddSam F

Rutin för befäl inom RäddSam F Skriven av Fastställd av Fastställd den Reviderad av Reviderad den AB RäddSam F-möte 2014-02-25 2014-02-04 www.raddsamf.se Rutin för befäl inom RäddSam F Syfte Denna rutin fastställer vilka befogenheter

Läs mer

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Plan för extraordinära händelser 2011-2014 Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och målsättning 3 2 KOMMUNENS ANSVAR 5 2.1 Risk- och sårbarhetsanalys 5 2.2 Geografiska

Läs mer

Ledning av insatser i kommunal räddningstjänst

Ledning av insatser i kommunal räddningstjänst Ledning av insatser i kommunal räddningstjänst 1 MSBFS 2012:5 Stefan Svensson Docent, Lunds Universitet 3 Bakgrund kompetens? RUB? RälA? komplexitet Ledningstradition 4 Samhällskomplexitet Reflektion,

Läs mer

Baspresentation

Baspresentation Baspresentation 151028 37 Aktörer i samverkan Länsstyrelsen Stockholm Kommuner i Stockholms län (26 st.) Stockholms läns landsting Polisen Region Stockholm Försvarsmakten Militärregion Mitt Kustbevakningen,

Läs mer

Samverkansseminarium CSK 8-9 december 2010, Quality hotel globe - stockholm

Samverkansseminarium CSK 8-9 december 2010, Quality hotel globe - stockholm Samverkansseminarium CSK 8-9 december 2010, Quality hotel globe - stockholm Ta dig inte vatten över huvudet samverka! Risken för översvämningar kommer att öka på vissa håll i Sverige. Klimatförändringarna

Läs mer

Bilaga 2. Geografisk indelning av centrala aktörer inom krisberedskapen. En del av redovisningen av regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK.

Bilaga 2. Geografisk indelning av centrala aktörer inom krisberedskapen. En del av redovisningen av regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK. samhällsskydd och beredskap 1 (24) Bilaga 2 Geografisk indelning av centrala aktörer inom krisberedskapen En del av redovisningen av regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK. samhällsskydd och beredskap 2 (24)

Läs mer

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 25 februari 2016, 23 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 Allmänna råd Utkom från trycket den 22 november 2012

Läs mer

Bilaga. till Överenskommelse om samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ

Bilaga. till Överenskommelse om samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE  MALÅ  STORUMAN  NORSJÖ  SKELLEFTEÅ Bilaga till Överenskommelse om samverkan före, under och efter samhällsstörningar i SORSELE MALÅ STORUMAN NORSJÖ VILHELMINA LYCKSELE DOROTEA SKELLEFTEÅ ÅSELE ROBERTSFORS VINDELN BJURHOLM VÄNNÄS NORDMALING

Läs mer

Katastrofmedicinsk beredskap i Sverige

Katastrofmedicinsk beredskap i Sverige Katastrofmedicinsk beredskap i Sverige Per-Åke Nilsson Enheten för krisberedskap Generaldirektörens stab 2014-03-21 Mot bakgrund av de allvarliga händelserna som inträffande i Norge i slutet av juli 2011-

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Kommunikationsplan vid kris

Kommunikationsplan vid kris Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2002, 82 Reviderad av kommunfullmäktige 13 februari 2009, 4 Reviderad kommunfullmäktige 25 oktober 2012, 145 Innehåll 1 Kommunikationsplan för Arboga kommun 5 1.1

Läs mer

Övergripande kommunal ledningsplan

Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Fastställd

Läs mer

Information och kriskommunikation

Information och kriskommunikation Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. Regional samordning och inriktning

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. Regional samordning och inriktning Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Nuläge Stöd till implementering Exempel - MSB - Länsstyrelsen Kalmar Föreläsare Helena Bergholm helena.bergholm@msb.se Agneta Mattsson

Läs mer

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet P 1 Det här vill Civilförsvarsförbundet: Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet I Inledning Inför uppbyggnaden av ett nytt

Läs mer

Krisledningsnämnd. Strategisk Krisledning. Krisledningsstab

Krisledningsnämnd. Strategisk Krisledning. Krisledningsstab 1 (6) Krisledningsorganisation Katrineholms kommun Ledning För att säkerställa samordning och information vid extraordinära händelser i fredstid har kommunen en krisledningsorganisation som ansvarar för

Läs mer

Säkert, tryggt och framkomligt i vardag och kris. En satsning på säkerhet, trygghet och framkomlighet

Säkert, tryggt och framkomligt i vardag och kris. En satsning på säkerhet, trygghet och framkomlighet En satsning på säkerhet, trygghet och framkomlighet Stockholmsregionen växer Befolkningen ökar snabbt, fler personer rör sig i trafiken och transporterna ökar på vägar, järnvägar och med sjöfart. Små störningar

Läs mer

Samverkan och ledning - gemensamma grunder vid hantering av samhällsstörningar svar på remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Samverkan och ledning - gemensamma grunder vid hantering av samhällsstörningar svar på remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-29 KS-2014/1199.142 1 (4) HANDLÄGGARE Tillman, Sven Sven.Tillman@huddinge.se Kommunstyrelsen Samverkan och ledning - gemensamma grunder vid hantering av samhällsstörningar svar

Läs mer

Regionalt ramverk för samordnad planering och koordinerade beslut

Regionalt ramverk för samordnad planering och koordinerade beslut UTVECKLING AV SAMVERKAN I SYFTE ATT ÖKA SAMORDNINGEN AV SAMHÄLLETS RESURSER FÖR ATT FÖRHINDRA OCH LINDRA STÖRNINGAR I SAMHÄLLET PROJEKT- DIREKTIV SID 1 (6) 2012-08-26 Regionalt ramverk för samordnad planering

Läs mer

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun Ansvarig Jonas Rydberg, kommunchef Dokumentnamn Krisledningsplan Upprättad av Bertil Håkanson, säkerhetssamordnare Reviderad: Berörda verksamheter Samtliga verksamheter Fastställd datum KS 2015-06-17 65

Läs mer

Skogsbranden i Västmanland

Skogsbranden i Västmanland Skogsbranden i Västmanland - - En riksangelägenhet Per Wideberg Länsstyrelsen i Västmanlands län 2014-12-04 SYFTE: Beskriva händelsen i stort, med viktiga händelser i händelsen ur ett lednings och samverkans

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Erfarenheter från rollen som biträdande operativ chef vid skogsbranden i Västmanland sommaren 2014

Erfarenheter från rollen som biträdande operativ chef vid skogsbranden i Västmanland sommaren 2014 Erfarenheter från rollen som biträdande operativ chef vid skogsbranden i Västmanland sommaren 2014 En sammanställning av de sju biträdande operativa chefernas personliga erfarenheter i samarbete med Kunskapsplattform

Läs mer

MSB ansvar och vidtagna åtgärder under skogsbranden i Västmanland

MSB ansvar och vidtagna åtgärder under skogsbranden i Västmanland FAKTA MSB ansvar och vidtagna åtgärder under skogsbranden i Västmanland Allmänt MSB uppgift och ansvar vid olyckor och kriser MSB:s uppgifter och ansvar för samordning och stöd vid olyckor och kriser,

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets

Läs mer

Vardagssamverkan Blåljus

Vardagssamverkan Blåljus U T V E C K L I N G A V S A M V E R K A N I S Y F T E A T T Ö K A S A M O R D N I N G E N A V S A M H Ä L L E T S R E S U R S E R F Ö R A T T F Ö R H I N D R A O C H L I N D R A S T Ö R N I N G A R I S

Läs mer

Ansvar, samverkan och handling

Ansvar, samverkan och handling Ansvar, samverkan och handling Åtgärder för stärkt krisberedskap utifrån erfarenheterna från skogsbranden i Västmanland 2014 (JU 2015/1400/SSK) Johan Gert johan.gert@msb.se Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK

Läs mer

Krisledningsplan för Oxelösunds kommun

Krisledningsplan för Oxelösunds kommun för Oxelösunds kommun Del 1 Övergripande beskrivning och åtgärdsplan Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinjer Kommunstyrelsen Dokumentansvarig Förvaring Dnr Säkerhetsstrateg kommunstyrelseförvaltningen

Läs mer

Krisledningsplan 2011 2014

Krisledningsplan 2011 2014 Burlövs kommun Kommunfullmäktige Krisledningsplan 2011 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19, 144 1. Händelse! 2. SOS 4. Larmfunktionen återkopplar beslut om åtgärd till SOS Räddningstjänst, Lst,

Läs mer

Avdelningen för samordning och Insats Enheten för omvärld och beredskap. Enhetschef Per-Åke Mårtensson

Avdelningen för samordning och Insats Enheten för omvärld och beredskap. Enhetschef Per-Åke Mårtensson Avdelningen för samordning och Insats Enheten för omvärld och beredskap Enhetschef Per-Åke Mårtensson per-ake.martensson@msb.se 0730 26 13 45 Förordning med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd

Läs mer

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Projektorganisation Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Tillsammans blir vi starka. När samhället skakas av kriser sluter

Läs mer

Informationsplan. vid kris. Antagen av kommunstyrelsen

Informationsplan. vid kris. Antagen av kommunstyrelsen Informationsplan vid kris Antagen av kommunstyrelsen 2012-08-30 101 Information vid kris Kommunens information vid kris syftar till att ge drabbade, allmänhet, personal, samverkande organisationer och

Läs mer

Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga händelser

Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga händelser 1 (6) Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga händelser Antagen av kommunfullmäktige 2 (6) Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga

Läs mer

Bilaga Från standard till komponent

Bilaga Från standard till komponent Bilaga Från standard till komponent TYP REFERENS ÅR Riskhantering ISO 31000 Riskhantering Principer och riktlinjer innehåller principer och generella riktlinjer för riskhantering och kan användas av offentliga,

Läs mer

Utvärdering av övning för utveckling av samverkan vid olyckor på Hjälmaren

Utvärdering av övning för utveckling av samverkan vid olyckor på Hjälmaren Utvärdering av övning för utveckling av samverkan vid olyckor på Hjälmaren Genomfördes 12 november 2009 www.lansstyrelsen.se 2010-04-23 Dnr: 455-02299-2010 Utvärdering av övning för utveckling av samverkan

Läs mer

Ansvar, samverkan, handling

Ansvar, samverkan, handling samhällsskydd och beredskap 2016-03-31 2015-954 Ansvar, samverkan, handling Åtgärder för stärkt krisberedskap utifrån erfarenheterna från skogsbranden i Västmanland 2014 (Ju2015/1400/SSK) samhällsskydd

Läs mer

Skogsbranden i Västmanland 2014 När krisen kom till Kontaktcenter

Skogsbranden i Västmanland 2014 När krisen kom till Kontaktcenter Skogsbranden i Västmanland 2014 När krisen kom till Kontaktcenter Folkmängd Totalt 22 000 invånare 31/12-15 Centralort Sala ca 12 000 Västmanlands län Störst av de drabbade kommunerna Totaleral 1 211,12

Läs mer

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar samhällsskydd och beredskap PM 1 (14) SÖ-UUTV Thomas Bengtsson 010-240 22 12 thomas.bengtsson@msb.se Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar Innehållsföreteckning Inledning...2 Övergripande

Läs mer

Olycksutredning Skogsbrand i Västmanland efter länsstyrelsens övertagande av räddningstjänsten

Olycksutredning Skogsbrand i Västmanland efter länsstyrelsens övertagande av räddningstjänsten Olycksutredning Skogsbrand i Västmanland efter länsstyrelsens övertagande av räddningstjänsten Foto: Åke Englund, Försvarsmakten. Grundinformation om olyckan Datum brandstart: 2014-07-31 Larmtid: 13:29

Läs mer

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN LEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, HÖJD BEREDSKAP OCH ANDRA ALLVARLIGA HÄNDELSER Antagen av kommunfullmäktige den 15 december 2011 Dnr KS/2011:691 Innehåll 1 Inledning...5

Läs mer

Utvärdering. Regional samverkanskurs Publ. nr: 2011:43

Utvärdering.  Regional samverkanskurs Publ. nr: 2011:43 Utvärdering Regional samverkanskurs 11 www.lansstyrelsen.se/orebro Publ. nr: 11:3 Dnr: 5-5191-11 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... Målgrupp/deltagare....1 Förkunskapskrav... 3 Kursinnehåll... Planering

Läs mer

Länsstyrelsens plan för A. Övertagande av kommunal räddningstjänst B. Bestämma vem som ska leda räddningsinsats

Länsstyrelsens plan för A. Övertagande av kommunal räddningstjänst B. Bestämma vem som ska leda räddningsinsats 2012-02-15 1(12) Länsstyrelsens plan för A. Övertagande av kommunal räddningstjänst B. Bestämma vem som ska leda räddningsinsats Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post 611 86 NYKÖPING Stora torget

Läs mer

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål

Läs mer

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument

Läs mer

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB Lagen om extraordinära händelser Helen Kasström, MSB Vad är en extraordinär händelse i fredstid? Enligt lagens definition: En händelse som avviker från det normala Innebär en allvarlig störning eller risk

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar

Läs mer

Aktörsgemensam inriktning och samordning från teori till praktik. Malin Lintzén Ola Slettenmark 20 april 2016

Aktörsgemensam inriktning och samordning från teori till praktik. Malin Lintzén Ola Slettenmark 20 april 2016 Aktörsgemensam inriktning och samordning från teori till praktik Malin Lintzén Ola Slettenmark 20 april 2016 Aktörsgemensam inriktning och samordning från teori till praktik Viktiga termer Orientering

Läs mer

Skogsbranden i Västmanland 2014 EN DOKUMENTATION UTGIVEN AV LÄNSSTYRELSEN I VÄSTMANLANDS LÄN

Skogsbranden i Västmanland 2014 EN DOKUMENTATION UTGIVEN AV LÄNSSTYRELSEN I VÄSTMANLANDS LÄN Skogsbranden i Västmanland 2014 EN DOKUMENTATION UTGIVEN AV LÄNSSTYRELSEN I VÄSTMANLANDS LÄN Svedjenäva är en växt vars frön behöver stark värme för att gro. En kort tid efter skogsbranden gick det att

Läs mer

PROGRAM FÖR SAMVERKAN STOCKHOLMSREGIONEN

PROGRAM FÖR SAMVERKAN STOCKHOLMSREGIONEN U T V E C K L I N G A V S A M V E R K A N I S Y F T E A T T Ö K A S A M O R D N I N G E N A V S A M H Ä L L E T S R E S U R S E R F Ö R A T T F Ö R H I N D R A O C H L I N D R A S T Ö R N I N G A R I S

Läs mer

Avtal om samverkan om åtgärder för krishantering - U-Sam

Avtal om samverkan om åtgärder för krishantering - U-Sam ~ ~. ~(ilaga KS 2011/224/1 "OMR ""1- ", 'i'Jl,ffi'- ~~, RÄDDNINGSTJÄNSTEN SALA~HEBY Rickert Olzon 1 9 Diariem-----,=="...-I 2011! 1 (l) 201HO~18 YTTRANDE YTTRANDE Avtal om samverkan om åtgärder för

Läs mer

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014 Nyhetsbrev nr 4 Den 28 oktober 2014 I det här nyhetsbrevet kan du läsa om satsningen i Program för samverkan Stockholmsregionen där flera samhällsaktörer tillsammans stärker förmågan att samverka vid olika

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med stöd

Läs mer

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument 1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap 2016-2019 Styrdokument 2(14) Styrdokument Dokumenttyp Styrdokument Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-12-16 11 Dokumentansvarig Reviderad av 3(14)

Läs mer

Hur hanterar vi krisen? 15 oktober 2014, Stephen Jerand, länspolismästare, Polismyndigheten i Jämtlands län

Hur hanterar vi krisen? 15 oktober 2014, Stephen Jerand, länspolismästare, Polismyndigheten i Jämtlands län Hur hanterar vi krisen? 15 oktober 2014, Stephen Jerand, länspolismästare, Polismyndigheten i Jämtlands län 1 Detta har hänt! Så arbetar vi med händelsen - i samverkan Normalläge Olycka! Kris! Fara! Kommun

Läs mer

Inbjudan till RSK Operativ 2014

Inbjudan till RSK Operativ 2014 2014-05-27 Inbjudan till RSK Operativ 2014 Regional samverkanskurs (RSK) Operativ i Halland 24-26 september 2014 Plats: Tylebäck, Kungsvägen 1, Halmstad. Anmälan senast: 2014-08-01 Länsstyrelsen genomför

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.

Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017. Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.0264 Innehåll Dokumenttyp: Plan Dokumentet gäller för: Kommunens nämnder och

Läs mer

Yttrande över Strategi för regional samordning. och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlans län.

Yttrande över Strategi för regional samordning. och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlans län. Kommunstyrelsen Datum Diarienummer Kommunledningskontoret 2015-09-02 2015:421 Demokrati och välfärd Katarina Reigo, 016-7108718 1 (2) Yttrande över Strategi för regional samordning och inriktning av krisberedskap

Läs mer

Ansvar, samverkan, handling

Ansvar, samverkan, handling Ansvar, samverkan, handling Åtgärder för stärkt krisberedskap utifrån erfarenheterna från skogsbranden i Västmanland 2014 (JU 2015/1400/SSK) Samverkansseminarium 2016-04-20 Anna Johansson anna.johansson@msb.se

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN FÖR TIMRÅ KOMMUN. 1. Inledning. - Mål. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 6 1 (7) Fastställd av kommunfullmäktige , 148

KRISLEDNINGSPLAN FÖR TIMRÅ KOMMUN. 1. Inledning. - Mål. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 6 1 (7) Fastställd av kommunfullmäktige , 148 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 6 1 (7) KRISLEDNINGSPLAN FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställd av kommunfullmäktige 2015-10-26, 148 1. Inledning Krisledningsplan för Timrå kommun inför och vid samhällsstörningar, extraordinära

Läs mer

Krisplan vid Linnéuniversitetet allmän bakgrund Beslutad av rektor Dnr: ST 2013/

Krisplan vid Linnéuniversitetet allmän bakgrund Beslutad av rektor Dnr: ST 2013/ Krisplan vid Linnéuniversitetet allmän bakgrund Beslutad av rektor 2013-08-19 Dnr: ST 2013/333-1.1 Beslutat av: Rektor 2013-08-19 Dnr: ST 2013/333-1.1 1. Inledning 3 2. Vad är en kris vid Linnéuniversitetet?

Läs mer

Krisledningsplan för Hässleholms kommun

Krisledningsplan för Hässleholms kommun www.hassleholm.se S Krisledningsplan för Hässleholms kommun Program och handlingsplaner Diarienummer: 2015/376 170 Fastställt den: 2004-12-31 185 Fastställt av: Kommunfullmäktige För revidering ansvarar:

Läs mer

F-samverkan. - en styrka i Jönköpings län

F-samverkan. - en styrka i Jönköpings län F-samverkan - en styrka i Jönköpings län Förord Jönköpings län är unikt på många sätt och oftast en förebild. Detta gäller även vår modell för att samverka vid oförutsedda händelser som kan leda till påfrestningar

Läs mer

Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016

Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016 Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016 Andreas Bergman Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) Bakgrund Prioritering resurser - Hur, när

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Olycksutredning. Skogsbrand Västmanland. Grundinformation om olyckan

Olycksutredning. Skogsbrand Västmanland. Grundinformation om olyckan Olycksutredning Skogsbrand Västmanland Grundinformation om olyckan Datum brandstart: 2014-07-31 Larmtid: 13:29 Plats: Hygge, öster om Seglingsberg, Surahammars Kommun Händelsetyp: Skogsbrand Avslutande

Läs mer