April 2005 Nr 2 Årgång 8 UNG. Seniorscouting Var fi nns de unga? Barns rättigheter Programrecensioner Vad händer med arbetsplanen?

Transkript

1 April 2005 Nr 2 Årgång 8 UNG Seniorscouting Var fi nns de unga? Barns rättigheter Programrecensioner Vad händer med arbetsplanen?

2 REDAKTÖREN HAR ORDET Ingen lyssnar på mig, aldrig Så säger en tjej på 14 år när hon blir intervjuad längre fram i tidningen. Är det så för dig också? FNs Barnkonvention säger att alla barn har rätt att uttrycka sin mening i frågor som berör dom. I Nykterhetsrörelsens Scoutförbunds stadgar står att varje medlem kan vara ombud på vårt förbundsmöte och att alla medlemmar är med och bestämmer i scoutkåren. I februari hälsade Lesley och Eduardo på i Sverige. De är generalsekreterare i världsförbunden för flickscouterna, WAGGGS, och pojkscouterna, WOSM. När jag pratade med dem om scoutings framtid och vad unga spelar för roll sa de många kloka saker. Efter det har jag bland annat gått och funderat på detta och nu hoppas jag att du också gör det: Fråga och lyssna till vad unga har att säga. Både de som är med i scouterna och de som inte är det, annars kan vi inte veta vad de vill göra och utveckla scouting vidare så att det passar in i dagens samhälle. Unga måste kunna se att deras åsikter spelar roll, att de kan påverka till en förändring och den förändringen får inte dröja över två världskonferenser. Lesley Bulman, WAGGGS Scoutrörelsen är inte bara en ungdomsrörelse det är en rörelse över flera generationer. Vuxna har en viktig roll som traditions- och historiebärare. Jämför med en stor familj där morfar, mormor, farmor och farfar finns som ett stöd när den nya generationen tar över och bestämmer. Den unga generationen leder utvecklingen medan den äldre stödjer och ställer kloka frågor. Eduardo Missoni, WOSM Scouting i Sverige måste utvecklas för att ha många medlemmar och en rolig och utvecklande scouting om tio år. Det har förbundsordförande i de olika scoutförbunden pratat om och tillsammans bestämt sig för att göra något åt med sina scoutförbund. Så det gäller dig också. Alltså hur tycker du att scouting skall vara om tio år? Vem som lyssnar på vad du har att säga i den frågan kan du läsa om längre fram i tidningen! Kerstin Bergsten Foto: Mikael Jansson Innehåll Seniorscouting... 3 Var finns de unga... 6 Barns rättigheter... 8 Programrecensioner Vad händer med arbetsplanen På gång Förbundsnytt Officiell tidskrift för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund Besöksadress: Gammelgårdsvägen 38 Stora Essingen, Stockholm Tidningens adress: Scouting Spirit Nykterhetsrörelsens Scoutförbund Box Stockholm Tel: Fax: E-post: scoutingspirit@nsf.scout.se Redaktör: Kerstin Bergsten Ansvarig utgivare: Tommy Carlsson Tryck: Markaryds Grafiska ISSN Omslagsbild: Torkel Edenborg Layout: Torkel Edenborg Utgivningsplan Scouting Spirit Utgivningen gäller även för Redo. Nr 3/05: manusstopp 18 april, ute 27 maj Nr 4/05: manusstopp 25 juli, ute 2 sept Nr 5/05: manusstopp 12 sept, ute 21 okt Nr 6/05: manusstopp 31 okt, ute 9 dec Kårinfo: Nr 2/05: manusstopp 8 maj, ute 26 maj Informationen finns dessutom att hämta från vår hemsida och Sobernet. Material som inkommer efter manusstopp riskerar att inte komma med. Är du osäker på något, kontakta Kerstin Bergsten eller via e-post scoutingspirit@nsf.scout.se. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera, korta och avböja insänt material. Vi ansvarar inte för ej beställt material. 2 Scouting Spirit

3 Senior- scouting dags för ledarskap och attitydförändring På seniorscouttinget i Varberg 2004, funderade några seniorscouter på vad som var kärnan i seniorscouting för dem och svarade: friluftsliv, utmaningar och gemenskap. Det tyckte de att de fick uppleva i ett program som både innehöll att gå på hajk och träffa många och att sitta hemma med seniorscoutlaget och käka godis. Foto:Torkel Edenborg Hela idékursgänget på Sarpen redo för skattjakt över Bornholmsgattet. Är det seniorscouting? Ett svar på den frågan gav seniorscouten Martin Karlberg i en intervju för ett par år sedan: Seniorscouting blir vad man gör det till. Som seniorscout sitter man inne med en massa kunskap och kompisar. Det gäller att ta för sig och våga sig ut. Som seniorscout kommer kreativiteten fram till fullo. Gradvis under scouttiden har du kunnat vara med och påverka, som seniorscout är det du och ditt seniorscoutlag som själva bestämmer. Ju mer ansvar man får, desto mer kan man påverka och utvecklas. Seniorscouting är allt som vi gör tillsammans, hur vi gör det och inte vad vi gör. Idékursen har vind i seglen. Ett program för seniorscouting Seniorscouting i Nykterhetsrörelsens Scoutförbund har hjälp av ett program. Det heter Vandraren och kompletteras av ledarhandledning Vandrarstaven. I programmet finns konkreta mål för vad seniorscoutprogrammet skall hjälpa till att skapa, som till exempel utveckla ledarskapsförmågan och uppmana till respekt och tolerans för andra människor. Hur ser det då ut i seniorscoutlagen? Används programmet och finns det en seniorscouting med friluftsliv, utmaningar och gemenskap? Det funderade förbundsstyrelsen på och drog igång ett seniorscoutprojekt. Hanna Landquist arbetade med projektet under ett år och har lämnat en rapport med en kartläggning av seniorscouting i Nykterhetsrörelsens Scoutförbund och förslag på åtgärder för att göra scouting ännu bättre. Det var många tackel och tåg att hålla reda på. Scouting Spirit 3

4 Läs rapporten från seniorscoutprojektet på Foto:Torkel Edenborg Idékursen sommaren 2004 bytte Kungshols vinterlandskap och skidutmaning till ett grönskande Österlen och segling. Om jag kortfattat skall beskriva läget hos seniorscouterna så tänker jag på två saker. För det första att det skulle vara roligt om det fanns fler seniorscouter i seniorscoutlagen och att jag tror att för att det skall lyckas måste vi satsa på seniorscoutledarna för de har en viktig roll i att vägleda i programmet. För det andra så har vi väldigt bra arrangemang och det finns mycket att välja på som seniorscout. Idékursen är en häftig kick som alla seniorscouter borde få, säger Hanna Landquist. Attitydförändring Seniorscoutlag som har roligt och får tummen ur och gör saker kännetecknas inte alltid av att de har seniorscoutledare som stöttar. Men jag tror att för helt nya seniorscoutlag eller lag som inte funkar så bra, så är ledarfrågan jätteviktig. Jag skulle vilja att scoutkårerna tog sig en funderare när det handlar om att prioritera ledarresurser. Det är så lätt att tänka att seniorscouterna klarar sig själva, men långsiktigt är glada seniorscouter lika med scoutkårens överlevnad och då behöver seniorscouterna bra ledare som kan hjälpa till att ta tag i programmet, Vandraren, en bit i taget, fortsätter Hanna. Hur Vandraren används har varit en stor del av seniorscoutprojektet. I rapporten kan man läsa att det är många seniorscouter som vet att den finns, men dessvärre inte lika många som använder den. Seniorscouterna upplever att den är tung att sätta sig in i, en del har efterlyst en enklare introduktion. Klart är hur viktig seniorscoutledaren är för att förstå och guida i projektmetoden, vara den som ställer de smarta frågorna kring utvärdering och reflektion, och som kanske kryddar med det lilla extra i till exempel märkescermonier. Seniorscouter har massor med idéer och saker de vill göra, men ibland blir det nästan en övertro på vad de kan och då känner man sig lätt utlämnad, poängterar Hanna. Påverkansmöjligheter finns En annan slutsats från kartläggningen handlar om påverkansmöjligheter. Hanna har funnit att seniorscouterna får vara med och bestämma. På förbundsmötet har arbetssättet med påverkanstorget varit en bra hjälp. Seniorscouterna törs mer då, är delaktiga och det är också många som åker dit, berättar Hanna och fortsätter, fler borde utnyttja möjligheten att påverka. Det är dåligt med motioner både till seniorscouttinget och förbundsmötet. På Bornholm stötte deltagarna på en pirat. 4 Scouting Spirit

5 Patrullsamarbetet sätts på prov under en seglats. Utbildning och ledarskap Rapporten från seniorscoutprojektet är en läsning som ser möjligheter. Möjligheter för att scoutförbundet har seniorscouter som vill något och är aktiva och ett seniorscoutprogram som ger möjligheter att sätta den kraften i aktivitet. För att fånga den kraften har, som Hanna påpekat, seniorscoutledaren en viktig roll. Analysen visar just att ledarskapet är något som behöver en extra satsning. Helst av allt skulle Hanna vilja se en seniorscoutledarkurs i två delar, en som handlar om hur man startar ett lag och en Idékursen ger möten med härliga människor. del om hur unga funkar. En kurs både för de som redan är seniorscoutledare och för de som skulle kunna tänka sig att vara det. Seniorscouterna själva har en fantastisk utbildningschans i Idékursen. Hittills har Vandraren funnits med som programpass på kursen, men helst skulle hela kursen bygga på Vandraren, tycker Hanna. Idékursen är en häftig kick som alla seniorscouter borde få, man träffar så mycket människor och det går inte att beskriva riktigt. Andra sliter hårt för att först nå skatten. Gör vi detta har kanske förbundet den seniorscouting som Hanna ser framför sig om tio år: En massa fler seniorscouter, för vi har lyckats göra bättre saker. Nästan alla lag har ledare som tycker att det är roligt för de har idéer och inspiration efter en bra utbildning. Kanske inte andra arrangemang men bättre sådana och dessutom har fler seniorscouter eggats till att skapa inte bara delta. Kerstin Bergsten Senaste nytt från SScK Seniorpraktikan Seniorpraktikan är ett hjälpmedel för seniorscouter inom Nykterhetsrörelsens Scoutförbund. Den är praktiskt taget allt en seniorscout behöver veta. Seniorpraktikan kan vara en mycket bra hjälp vid planering av arrangemang så man vet vad som rekommenderas att göra och inte. Seniorpraktikan består av papper om olika arrange mang men även blanketter som kan vara värda att ha, till exempel blankett för motion till Tinget. Seniorpraktikan kommer att skickas till varje seniorscoutlag samt till kårordförande och finns att ladda ner från hemsidan. Frilansande seniorscoutledare Frilansande seniorscoutledare är ett projekt som startades vid Tinget i Moheda Syftet med frilansande seniorscoutledare är att skapa ett nätverk av kompetens, för att kunna utbyta och dra nytta av den kunskap som finns inom vårt förbund. Du som ledare anmäler vad du kan bidra med samtidigt som seniorscoutlagen anmäler vad de söker efter för kompetens. Kanske blir det en träff. Gå in på hemsidan, läs mer och anmäl dig eller laget. Seniorscoutläger 2006 Det är ett nytt härligt seniorscoutläger på gång! Hanna Landquist är utsedd av förbundsstyrelsen till lägerchef. Håll ögonen öppna för mer information. Sjörövare! Vi gömmer oss och solar lite. Scouting Spirit 5

6 Ligger scoutings framtid på nätet? Var finns unga i samhället idag? En aktiv generation växer idag upp framför datorerna. Johan Forsberg, informationschef för Sveriges största mötesplats på Internet, väljer att kalla dagens unga för Lunarstormgenerationen. Vi är inte ett passivt medium utan ett samhälle, säger han för att beskriva webbplatsen Lunarstorm. När de vuxna söker fördjupning i tevenyheter och dagstidningar går ungdomarna till webben. Där söker de också stöd i krissituationer. Det blev särskilt tydligt i samband med flodvågskatastrofen men vi har även sett det tidigare, säger Johan Forsberg. Ett exempel på virtuellt samhälle Företaget som driver Lunarstorm uppger att de når drygt 80 procent av 12 till 24-åringarna i Sverige. Fem år efter starten har webbplatsen idag mer än 1,3 miljoner aktiva medlemmar, där merparten är mellan 15 och 19 år. Cirka personer besöker sajten varje dag. Det är siffror som tydligt talar för att Lunarstorm är en viktig del av ungdomars vardag. På Lunarstorm pratar unga om allt mellan himmel och jord. De diskuterar förstås sex och musik, men också livsåskådningsfrågor och politik. I vissa fall står organisationer bakom diskussionsgrupperna och Johan nämner Cancerfonden som ett exempel. Scouting i webbklubbar Även scouterna skulle kunna ha en klubb på Lunarstorm, säger Johan Forsberg menar att Lunarstorm är som ett samhälle. Johan. Det är där de dagliga diskussionerna pågår. På Lunarstorm hinner man dessutom prata om mer än bara scouting, när man ändå är inne. Johan ger också exempel på att när en diskussion inte längre förs ute i samhället eller i andra medier fortsätter den ändå på internet. Han nämner Socialdepartementets projekt flicka, där diskussioner i Lunarstorms flickaklubb pågår kontinuerligt trots att den aktiva turnékampanjen är avslutad. Vi lever i en mycket mer fragmenterad värld idag, säger han. Organisationssverige måste förstå det. Förr sålde Ica bara livsmedel, idag säljer de allt. Visa på scoutings unika roll Johan, som har ett förflutet i reklambranschen, funderar kring organisationen scouterna. Det verkar vara ett varumärke med substans. Vad är er unika roll i samhället? Fokusera på den och lyft fram några få egenskaper. Idag måste man vara tydlig. Ideella organisationer konkurrerar inte längre Foto:Lunarstorm 6 Scouting Spirit

7 Är Lunarstorm detsamma som skogen? Foto:Magnus Fröderberg Unga lämnar den materiella världen för idévärden. Om man ger bort en idé får man en ny tillbaka. Ska scouterna ha en klubb på Lunarstorm? enbart med andra organisationer om ungdomarnas intresse. Utbudet är betydligt större än så. Intresset för friluftsliv är stort och här kan scouterna fylla en funktion, tror Johan, som tycker att ideella organisationer behövs mer än någonsin. Han tror däremot inte att ungas tid framför datorerna kommer att minska till förmån för tid i skogen. Han säger istället att Lunarstorm är som skogen och menar att här är ungdomarna aktiva och delaktiga. Nu är det passiva aktiviteter som för en tynande tillvaro. Foto:Jonas Elmqvist Ungdomar vill ha dialog Enligt Sveriges Radio är paraplyorganisationen för dataspelare och rollspelare, Sverok, idag större än de politiska ungdomsförbunden tillsammans. Det förvånar mig inte, men det betyder inte att ungdomarna är ointresserade av politik. Det är strukturerna som är ointressanta. Politik har blivit en monolog, medan ungdomar idag vill ha en dialog, säger Johan. En relationsintensiv generation Han pratar om en relationsintensiv generation och menar att vi är på väg från en materiell värld till en idévärld. Om jag ger bort min mobiltelefon är den borta. Men om jag ger bort en idé får jag en ny tillbaka. På Lunarstorm byter ungdomar ständigt idéer med varandra. Helena Fasth Scouting Spirit 7

8 Rättigheter på riktigt men vem bryr sig? FN säger att ett barn är varje människa under 18 år. Scouting Spirits scoutreporter Gustav Thoresson och Strutens juniorreportrar Elin och Kotte har träffat några kompisar och frågat hur de gör om de vill förändra något, om de känner att vuxna lyssnar på dem och vad de tycker om att tidningarna skriver så mycket om bantning och utseende. Ingen lyssnar på mig, aldrig! Kocher Malai, 14 år Vad är bäst och jobbigast med att vara i din ålder? Erik: Bäst är att jag slipper så mycket ansvar. Jag kan fortfarande dumma mig. Jag fruktar min 18- årsdag. Det sämsta är att det finns så mycket grupptryck så att det blir svårt att vara som man är. Kocher: Det jobbigaste är att man har så mycket läxor i 8:an. Man är inte straffmyndig när man är fjorton och det tycker jag är bra. När man är så ung som fjorton tänker man inte efter så bra. I alla fall inte jag. Josefine: Det bästa med min ålder är att jag fortfarande kan tillåtas vara lite barnslig ibland. Det jobbigaste med min ålder är att skolan har blivit jobbigare och att jag ska få betyg nästa år. Hur ser din familj ut? Anton: Mamma är sjukgymnast och är 41 år gammal. Pappa är 41 och jobbar på lager och är lyckligt gift med min mamma. Jensa är 12 och studerar. Kocher: Pappa heter Karim och jobbar på ett sågverk. Mamma heter Khwar och går i skolan där dom lär sig svenska. Jag har fyra bröder som heter Loqman, Erfan, Sirwan och Subhart och en lillasyster som heter Delber. Jag har en storasyster som bor i Norge, dit hon flyttade förra hösten. Jag hade inte träffat henne på jättelänge då. Jag var sex månader när vi lämnade henne i Irak. Hon stannade kvar för att gifta sig. Nu har hon tre barn. Jag är alltså moster. Det är super att ha en stor familj, det är alltid livat hos mig. Vi har ofta människor som hälsar på, det är som ett dagis. Ibland kan vuxna se ner på oss som inte lika KLOKA! Anton Andersson, 14 år Josefine: Vi är fyra personer och två djur i min familj; mamma Lillemor, lillasyster Johanna, pappa Lasse, jag, hamstern Cho och katten Sessan. Min mamma jobbar på en skola och min pappa säljer lastvagnsutrustning. Mina föräldrar är skilda så de bor på olika ställen. Om du skulle vilja förändra något i din omvärld, vad skulle det vara? Anton: Fred i världen hade smakat bra! Andreas: Jag skulle vilja ta bort alla droger. Kocher: Den här världen är inte perfekt men jag tror faktiskt att den duger. Josefine: Det skulle nog vara att alla skulle behandlas lika och kunna vara precis som de vill vara utan att någon skulle trycka ner dem. Känner du att andra vuxna lyssnar på vad du har att säga i olika frågor? Anton: Nej, inte helt och hållet, för 8 Scouting Spirit

9 att ibland kan vuxna se ner på oss som inte lika KLOKA! Kocher: Nej. Ingen lyssnar på mig, aldrig! Inte ens min morsa, hon bara klagar. Josefine :Ja, det gör jag väl... Mina föräldrar lyssnar på vad jag säger. Lärarna brukar lyssna på mej om jag har något att säga men de står alltid kvar vid sina egna beslut och åsikter. Lärarna brukar lyssna på mej om jag har något att säga men de står alltid kvar vid sina egna beslut och åsikter. Josefine Nilsson, 13 år Jag tycker vuxna brukar lyssna. Andreas Östling, 14 ½ år Hur gör du om du vill förändra något i din skola (till exempel hur elevrådet jobbar, vilken mat som serveras i matsalen)? Kocher: Jag gör ingenting, det enda jag gör är att klaga, som min morsa ungefär Andreas: Pratar med rektorn, en lärare eller elevrådsrepresentanten i min klass. Många barn och ungdomar är missnöjda med sitt utseende. I tidningarna står det till exempel om bantning och hur man kan göra för att bli snyggare. Vad tänker du när du hör detta? Kocher: Det är idioti. Jag läser det ibland men egentligen skiter jag i hur folk tycker att jag ser ut. Anton: Skit samma vem bryr sig om man är ful. Mitt tips är att träna breakdance som jag gör, det är jätteroligt. Josefine: Jag tycker att det är skit att det står sånt i tidningarna. Jag skulle vilja säga att jag inte blir påverkad av vad som står i tidningarna, men det är ju inte sant. Det är klart att man blir påverkad av vad man läser fast man inte tänker på det. Men jag försöker att inte bry mej om vad jag läser så mycket det går. Vad önskar du dig mest i hela världen? Kocher: Att åka tillbaks till Kurdistan. Jag har aldrig varit där, jag är född i Irak. Men det är ändå mitt hemland. Josefine: Om jag bara får önska mig en sak så blir min högsta önskan att det skulle bli fred på jorden för alltid. Andreas: Att alla beslut jag tar kommer att vara de rätta. Text och foto: Gustav Thoresson, scoutreporter Kristina Kotte Öberg, juniorreporter Elin Lindbäck, juniorreporter Vår förbannade rätt Maja Frankel har skrivit en bok som heter Vår förbannade rätt. Den handlar om barns och ungas rättigheter. Maja skrev boken därför att hon tyckte att det var synd att så få känner till vilka rättigheter barn har. Hur fick du idén till boken? Jag brukar prata på skolor om Barnkonventionen (barns och ungas rättigheter). Jag märkte att det bara var en i varje klass som kände till Barnkonventionen trots att den funnits i 15 år. Varför är du så engagerad i barns rättigheter? Det viktigaste när man är ung är att man har rätt att få göra sin röst hörd. Jag blev irriterad över att man blir lurad att tro att man får vara med och påverka, men egentligen är det ingen som lyssnar på vad man säger. Jag vill att barn och unga ska få delta på samma villkor som vuxna. Följer vuxna alltid de regler som finns för barns rättigheter? Nej, tyvärr gör de inte alltid det. Ibland känner de vuxna inte till vilka rättigheter barn har och ibland känner de vuxna inte heller till vilka rättigheter de själva har. Hur ska man då lyckas bli tagen på allvar om man är ung? Jag tror att man alltid kan påverka bäst när man är många. Det är bra att jobba ihop och skriva insändare eller prata med rektorn på skolan. Susanna Larsson Foto:Susanna Larsson Läs mer om barnkonventionen på Scouting Spirit 9

10 Programrecensioner Det finns mycket programmaterial! Här kan du läsa recensioner på rover- och seniorscoutprogram från KFUK-KFUMs scoutförbund och Nykterhetsrörelsens Scoutförbund. Svenska Scoutförbundet har ingen bok med seniorscoutprogram, men många andra böcker att inspireras av. Allt programmaterial finns att beställa genom scoutförbundens försäljning på Scoutköp och Scoutvaror. Du hittar också en del i digital form på respektive scoutförbunds hemsida. En värld av möjligheter, Hon och Han, Scoutresor Jag har tagit del av lite av vad Svenska Scoutförbundet har att erbjuda i form av programmaterial. Det jag har läst behandlar väldigt mycket internationella kontakter, och som jag fattar det den unika chans som ges att resa utrikes och träffa andra scouter. I texthäftet Scoutresor, handbok för internationella upplevelser beskrivs hur man kan planera och genomföra en resa till ett annat land på bästa sätt. I häftet så får man ta del av råd och tips i alla olika steg, från planering till utvärdering. Jag tycker att det materialet var bra eftersom man fick förslag på vad man skulle tänka på, kategori för kategori. En sån grej är bra att ha när man ska åka på något internationellt scoutläger, men även för en enkel hajk hemma på kåren. Jag känner igen upplägget på häftet (och också då resan), eftersom den är upplagt som projektmetoden från förberedelse till genomförande. Man får intressanta tips vad gäller information till föräldrar, kulturkrockar och finansiering. Ett annat material är En värld av möjligheter, Internationella aktiviteter i kåren. Där finns också en massa sådant som jag skulle kalla för förberedelsematerial inför ett internationellt arrangemang. Maträtter, olika lekar, hajker och förklaringar av vad som finns inom scouting i andra länder. Även det här tycker jag var bra, liksom Hon och Han som behandlar jämställdhet mellan de olika könen inom scouting. Det som slår mig är att det kunde varit snyggt med mera färger i programmaterialet. Man skulle även kunna skapa en gemensam layout på allt material, eftersom det nu är svårt att förknippa allt programmaterial till samma utgivare. Eric Karnöskog, KFUK-KFUMs scoutförbund Roverscoutboken Boken är en informationsrik bok som framförallt vänder sig till nya roverscouter. Boken kan även ge många aktivitetstips till dem som varit roverscouter ett tag. Programidén är att laget tillsammans ska ta ett projektmärke. Detta gör man genom att genomföra olika projekt inom KFUK-KFUMs scoutförbunds fyra mål; friluftsliv med miljömedvetenhet, internationellt ansvar, kristen livsåskådning samt personligt samhällsengagemang. Boken är bra upplagd och det är lätt att hitta det man söker med de olika kapitelindelningarna. I slutet av varje kapitel finns en lista med olika tips på projekt man kan göra inom just det området. Ibland känns det som att det blir lite mycket information och lite tips. Å andra sidan får man vara lite mer kreativ själv och projekten kan bli riktigt personliga. Jag tror att scouterna kommer att växa tillsammans med boken och att den kommer att hjälpa dem på vägen genom sin tid som roverscout. Karin Wennhager, Nykterhetsrörelsens Scoutförbund Vandraren Vandraren är en bok om och för seniorscouter. Det förekommer mycket tips och idéer för att utveckla det egna seniorscoutlaget, men också hur det kan gå till om man är ett helt nytt seniorscoutlag. Egentligen handlar den här boken inte så mycket om vad seniorscoutlag brukar göra, utan snarare vad laget bör göra. Vandraren går på djupet om vad scouting överhuvudtaget bör handla om, men riktar lekar, utmaningarna, reflektionerna och ceremonierna mot seniorscouter. Den här boken bjuder på ganska många annorlunda, men intressanta och viktiga uppmaningar, något som kan tolkas som krav, för att ett seniorscoutlag skall fungera. Hur skall laget profilera sig, vilka roller har ni i laget, om lagets utveckling och om den inre tryggheten. Mycket av innehållet är inte programtips som är fysiska, utan större delen är diskussioner om till exempel värderingar, kärlek och omvärlden. Bokens författare uppmanar till att göra de utmaningar och uppgifter som finns i boken. Många av dem är bra, men de gör läsaren lite besviken. När man läser en liten inledningstext om utmaningarna så väntar man sig svingande över laviner, fräsiga samarbetslekar, överlevnadshajker, samhällsinsatser, klättring, segling och så vidare, men utmaningarna består mycket av diskussioner, lära känna naturen, lekar, värdera och om att acceptera andra och sig själv, och det är i sig också ganska stora utmaningar. Det enda som saknas är lite tips på mer fysiska saker att göra, men Vandraren är en bok full med inspiration till nya idéer och tips för er som vill lite mer än att bara göra saker. Även ett mått av spontanitet och raggningsrepliker sätter extra krydda, såväl som de färgglada illustrationerna. Malin Frandsen, Svenska Scoutförbundet 10 Scouting Spirit

11 Foto: Peter Törlind, Kerstin Bergsten, Sven Nilsson ALT en riktig fullträff Runt om i landet samlades avdelningsledare för att umgås, utvecklas och ha grymt kul. Det var dags för de stora avdelningsledarträffarna! I Stockholm var temat äventyr. Helgen inleddes med att Magnus Fisher kom och föreläste om sin resa som han gjort runt Norden, 700 mil släpandes på kajak. Han fick oss att tänka på vilka människor som fyller eller tömmer våra hinkar och vad jag kan göra åt det. Det var många olika pass som erbjöds: gourmetmat, lekar, utmana ditt team, ledarutveckling, avdelningsprylar, med mera. Alla som jag har pratat med har haft det kanonbra på sina pass. Arrangörerna lyckades verkligen hitta bra folk som höll i aktiviteterna. Fångar på Vaxholms kastell Fram på kvällen var det dags att byta om och åka ut till Vaxholm och leka Fångarna på Kastellet. Vi ställde upp med åtta lag med cirka tio personer i varje. Stämningen var på topp och lagropen skallade mellan väggarna på borggården. Det var en hård kamp och guiderna var imponerade av vår insats och inställning. För mig var det här helgens höjdpunkt. Verkligen lyckat! Ledarskap med fotbollslegend Jag har varit på avdelningsledarträff på Wendelsberg och jag har sett ljuset. Så kändes det när jag åkte därifrån och känslan sitter fortfarande i. Helgen inleddes i ett rasande tempomed en fyra timmars föreläsning av den gamle fotbollslegenden Torbjörn Nilsson. Torbjörn, likt många göteborgare, pratade väldigt fort och hans föreläsning var fylld med korta avbrott där vi skulle testa saker på varandra. Mycket om ledarskap och att vara ledare blev det. Är du till exempel en resultatmänniska, som kommer i god tid före mötet och ser till att man kommer igång ordentligt, men åker hem så snart mötet är slut? Eller en social människa som kommer precis till mötets början och sitter kvar och fikar långt efter mötets slut? Visst känner du igen dig? Att sälja in scouting I föreläsningen beskrevs även andra roller som människor tar på sig i en grupp och vad man bör tänka på för att det inte skall bli problem. Ett spännande inslag var skillnaden i manlig och kvinnlig kommunikation och hur man kan tolka människors kroppsspråk. Jag lyssnade också på Sören Gustafsson som talade om att marknadsföra scouting. Det var oerhört inspirerande och väckte många nya idéer och tankar. Ställ dig själv frågan: Hur många föräldrar vill inte att deras barns alkoholdebut skall ske så sent som möjligt? Vi har en produkt som i stort sett varenda förälder i landet vill ha. Det borde inte vara omöjligt att sälja in den. Snabba popcorn - föreläsaren blev nästan chockad över hur fort uppgiften löstes Alla tillstånd smittar Träffen i Alvesta drog igång med Jim Jimmen Thuresson som lärde oss att alla tillstånd smittar, och är du positiv kommer de människor du möter att smittas av det. Jimmen berättade om hur han arbetar med att stärka självförtroendet hos de ungdomar han möter både i sin roll som idrottslärare och som baskettränare. Att det är riktigt att alla tillstånd smittar kände vi nog allihop när vi lämnade föreläsningen med breda leenden och värkande skrattmuskler. Aktiviteteter för tanke och handling Helgen fortsatte med olika programpass. Det fanns både praktiska tipsinriktade workshops som lekar, tvål och geléljustillverkning, och lägerbålsmetodik eller mer allmänna föreläsningar som till exempel barn i behov av särskilt stöd och internetresan att välja mellan. Kvällens underhållning bjöd på en uppvisning av Linedanceföreningen Crazy Stompers och vi fick även själva prova att dansa. Vi var nog många som hade svårt att hålla ordning på alla kick och shuffle, men det blev många glada skratt och flera hade nog önskat att få dansa hela kvällen. Karin Wennhager, Stockholm Sven Nilsson, Göteborg Maria Kleber, Alvesta Scouting Spirit 11

12 Annorlunda märkesutbud i Christiania. Region Syds Greppethelg i Köpenhamn vågade nya former och vann insyn i drogfrågan, internationell upplevelse, storstadsscouting och sammansvetsning av patrullscouterna. Foto: Torkel Edenborg Vad händer med en arbetsplan? Förbundets arbetsplan är en diger samling punkter som är tänkt att ange kursen för förbundet. Eftersom planen är tänkt att användas av hela förbundet, snarare än enskilda scoutkårer, blir den gärna generell och ibland lite diffus. Både under förbundsmötet och senare under året får förbundsstyrelsen ibland frågan om vad det egentligen är vi skall göra och vem som skall göra det. Bra frågor, som vi skall försöka besvara här. En arbetsplan för alla Arbetsplanen är hela förbundets. Det innebär att alla kårer och distrikt har sagt att det är något man vill arbeta utifrån. En del saker ligger uppenbarligen på en nivå där förbundsstyrelsen får ta ansvar, till exempel stora förbundsarrangemang och aktiviteter med Svenska Scoutrådet. Resten är det upp till kårer och distrikt att bryta ner till lokal nivå och implementera så gott man kan. Läs och gör Ta till exempel rubriken Demokrati. Där finns följande fyra punkter: Demokrati- och ideologiutveckling finns med som en viktig del i alla våra utbildningar. Rotation på olika styrelseposter uppmuntras för att fler skall få delta i det demokratiska arbetet. En kurs för framtida möjliga ordföranden på olika nivåer genomförs för att vitalisera styrelsearbetet. Arbetsformerna kring demokratiprocessen fortsätter att utvecklas i syfte att öka inflytandet och engagemanget. Här är punkt tre uppenbarligen mest riktad mot förbundsstyrelsen, som helt enkelt har i uppdrag att anordna en kurs i att vara ordförande. De andra punkterna F Ö R N Y K T E R H E T S R Ö R E L S E N S S C O U T F Ö R B N D ARBETSPLAN Vi har beslutat om en arbetsplan som en hjälp på vägen.nu skall vi göra verklighet av våra beslut. Hur använder du arbetsplanen i din scoutkår och ditt scoutdistrikt? Samhällsengagemang Inom Svenska Scoutrådet startar vi tillsammans upp ett mångfaldsprojekt som kommer att pågå i flera år. Mångfald handlar ju inte bara om integration. Det handlar också om hur vi tillsammans ser till att scouting når en bredare målgrupp, hur vi lär oss samverka med övriga scoutförbund, inom nykterhetsrörelsen eller andra föreningar. Det handlar om att våga. Och våga är att vara redo. Att våga säga ifrån. Att ta ansvar. Afrika Vi har varit en del av samhället i snart 100 år. Vi ska vara det i 100 år till. Under 2004 har vi tagit ett aktivt steg ut i världen. Vi har tillsammans med IOGT-NTO-rörelsens Internationella Instituts projekt i Tanzania redan skapat en plattform med scouting och drogfrihet. I september åkte tre volontärer ner för att jobba under 6 månader. Projektet finansieras till största delen av SIDA. Våra scoutvänner i Afrika behöver oss och vårt stöd, men vi behöver också Afrika.De behöver ditt stöd och du kommer att få tiofalt igen. Alkohol och andra droger Vi kommer att behövas mer än någonsin framöver. Ett drogfritt alternativ där våra ungdomar får en fristad från allt vad alkohol och droger heter. Inom Svenska Scoutrådet diskuterar vi tillsammans med IOGT-NTO ett gemensamt projekt. Tanken är att bygga vidare på erfarenheterna från Projekt Attityd. Nya verksamhetsformer Vi måste ständigt jobba med utveckling av vår verksamhet. Våga prova nya saker. Tänja på våra gränser. Nya verksamhetsformer och annat utvecklingsarbete stöttas bland annat genom att kårer och distrikt kan söka bidrag från förbundsstyrelsen. Jag ser gärna att vi får fler ansökningar. Svenska Scoutrådet Även inom Svenska Scoutrådet jobbar vi med stora utmaningar och nya verksamhetsformer. Utmaningar genom förberedelser för en ny stor nationell jamboree 2007,men också ansökan om världsjamboree I september 2005 vet vi hur det går. En viktig fråga under 2005 blir det strategiarbete som nu ska påbörjas. Syftet är att vi tillsammans ska ta fram en färdplan för framtiden, som sedan ska diskuteras i alla scoutförbunden och våra moderorganisationer. Vi ska diskutera hur vi vill att svensk scouting ser ut i framtiden, hur vi skapar bäst förutsättningar för morgondagens ungdomar och hur vi på bästa sätt kan organisera oss. Hela förbundet kommer att bli delaktig i den diskussionen. är upp till oss alla att få med i vårt arbete i verksamheten. Skall jag hålla en kurs bör jag fundera över om demokrati- och ideologiutvecklingen kommer med ordentligt. Har jag suttit som ordförande i tio år eller mer, kanske det är dags att fundera över om jag kunde kliva åt sidan och vem som skulle kunna ta över. Den sista punkten är allas ansvar, hela tiden. Hur kan jag öka det demokratiska tänkandet och arbetet på min avdelning hemma i kåren? Alla kan bidra Så en uppmaning: Ta fram arbetsplanen. Läs igenom den. Tänk efter vad just du skulle kunna jobba med just nu. Det behöver inte vara stora projekt och det behöver inte vara samma för alla, men alla kan jobba med något. Sven Nilsson, Fredrik Persson Förbundsstyrelsen Energi, återvinning, resurser, mat, transporter, material, natur, läger, hajker... Miljömånad i april spana in Vilket djur vill du sköta om på Nordens Ark? Gå in på och rösta! 12 Scouting Spirit

13 Vad gör scouterna 2015? Alla scoutförbunds styrelser har haft en samling och diskuterat en färdplan till scouting Här målar en arbetsgrupp sin vision av framtiden. Tio år är en ganska lång tid, särskilt om man inte är så gammal. För tio år sedan fanns knappt internet Men trots att det är tio år till 2015 så är vi ganska snart där. Alla fem svenska scoutförbunden har inlett ett gemensamt arbete för att titta in i framtiden. En av frågorna som ställs i detta arbete är vilken roll scouting spelar i samhället Tanken är att ta fram en färdplan för framtiden som ska ge vägledning om vart vi är på väg och hur vi ska komma dit. Mikael Premberg, vår förbundssekreterare, diskuterar scoutings tioårsresa med scouter från FA, SSF, KFUK- KFUM och SMU. Vart vill vi komma? Hur scoutrörelsens framtid ska se ut är en fråga som berör oss alla. Det är en fråga som alla scouter bör fundera en del kring. Hur vill vi bedriva verksamheten på den egna avdelningen och kåren i framtiden, hur påverkas distriktet och vad kan det få för effekter på förbundsplanet? Är det kanske dags att samarbeta mer med andra kårer i närheten även om de tillhör ett annat förbund? Ska vi synas på nya sätt i samhället och kanske vända oss till dem som inte brukar vara med i scouterna? Jag tycker att ni alla ska ta er lite tid och fundera kring dessa frågor, i patrullen, avdelningen, seniorscoutlaget, ledarteamet eller styrelsen. Försök att komma fram till ett gemensamt eller flera olika svar på frågan vad scoutrörelsen ska göra om tio år och vad som kommer att vara viktigt då. Även om ni inte har svaren så kanske ni har frågorna. Kom ihåg att det kan vara bra att titta lite ovan molnen! Hur ser det ut där vi står? För att veta vad man ska göra för att komma till sitt mål måste man veta var man startar. När ni har en eller flera bilder av vart ni vill komma är det dags att skåda scoutrörelsen i naveln en stund och fundera kring vad vi gör idag. Vad är vi bra på och vad är vi kanske inte lika bra på? Men viktigast är att fundera på vad vi måste göra i patrullen, kåren eller förbundet för att nå målet med scouting Så här kan en sammanfattning se ut över vad vi måste göra för att lyfta scouting i Sverige. Vad tycker ni? Jag vill gärna ta del av vad just ni tycker är viktigt inför framtiden, vart ni vill komma och hur vi tillsammans ska ta oss dit. Rita, måla, skriv ner eller spela in ljud eller bild och dela med er av era funderingar inför framtiden för kåren, vårt scoutförbund eller hela den svenska scoutrörelsen. Ta gärna lite tid till detta på årsmötet eller under vårens hajk eller när ni tycker att det passar. Under våren kommer förbundet att ta fram programmaterial som finns på hemsidan. Detta kan användas direkt eller fungera som mall för att genomföra möten på avdelningar och i ledarteamet. Alla idéer är värda att föra vidare och allas åsikter är viktiga! Har ni några frågor om detta arbete så är ni mer än välkomna att höra av er till någon i förbundsstyrelsen eller med mejl till fardplan@nsf.scout.se så lovar jag att vi svarar så gott vi kan på era funderingar. Johan Krabb Förbundsstyrelsen Foto: Kerstin Bergsten Färdplan hur skall scouting vara 2015? Tänk och tyck på Scouting Spirit 13

14 PÅ GÅNG Ledarresa augusti Lofoten-Äventyr. Kalendern Anne Wiklund Solvarg Årets Solvarg blir den 6 14 juli. Du anmäler dig till Solvargsveckan genom att fylla i anmälningsblanketten, ladda ner från Kårinfo på och lämna den till avdelningsledaren som i sin tur skickar den till förbundet eller via länken nsf.clubonweb.com/book/solvarg. Anmälan är bindande och ska vara förbundskansliet tillhanda senast den 28 april Först till kvarn...gäller. Blå Gryning Patrullscoutläger juli på Kungshol. Håll ögonen öppna för förberedelseuppgifter. Läs mer på Rixhajk 2005 Scoutkårer, scoutdistrikt och seniorscoutting inom NSF kallas i enlighet med stadgarna 4 och 5 till 2005 års förbundsmöte i Örebro den oktober Rösträtt tillkommer valda ombud. Scoutkårer med mellan 10 och 50 medlemmar (varav minst fem under 26 år) äger rätt att utse två ombud och två ersättare. För varje ytterligare påbörjat femtiotal medlemmar äger kåren rätt att utse ytterligare ett ombud och en ersättare. Valbar till ombud är varje medlem i kåren. Scoutdistrikt som består av minst tre kårer (vilka består av minst tio medlemmar varav minst fem är yngre än 26 år) äger rätt att utse två ombud och två ersättare. Valbar till ombud är varje medlem i distriktet. Fullmakt för ombud utfärdad av kår- respektive distriktsstyrelse skall vara förbundsstyrelsen tillhanda senast måndagen den 20 september Anmäl dig nu! maj i Falköping Spritter äventyrslusten i kroppen? Vill du träffa alla gamla vänner igen och lära känna nya seniorscouter? Välkomna! /Rosa Pantern Kallelse till förbundsmöte 2005 Seniorscouttinget har rätt att representera med två representanter som har förslagsrätt. Verksamhetsberättelse och övriga förbundsmöteshandlingar sändes direkt till anmälda ombud. Utdelning av röstkort till ombuden utförs i anslutning till förbundsmötet. Motion till förbundsmötet kan väckas av enskild medlem samt scoutkår och scoutdistrikt. Motioner ska vara förbundsstyrelsen tillhanda senast tre månader före förbundsmötets öppnande, dvs senast fredagen den 28 juli För sent inkomna motioner upptas ej till behandling. Ombudshandlingar och motioner sändes under adress Nykterhetsrörelsens Scoutförbund Box STOCKHOLM Stockholm Förbundsstyrelsen April Lyktan, Region Syd Förbundsledningssamling 23 St Georg Maj 5-8 T/G Gränslös del Unga ledare 5-7 Arbetshelg på Kungshol Rixhajk 2005, Falköping PscGrenen Blå Gryning Special Del 1 andra kurshelgen, Kungshol Juni 12-3/7 Explorer Belt Grekland 12-3/7 Explorer Belt Ungern Brownsea Island 2, Ägnö Förbundsstyrelsemöte, Luleå 19-8/7 Konfirmationsläger, Ransberg WAGGGS världskonferens, Jordanien Arbetsvecka Kungshol Midsommarfirande för seniorscouter, Kungshol Midsommarfirande på Kungshol 27-3/7 Öppen lägervecka, Kungshol 27-7/7 Upptäcksfärd Norden, Åland Juli 4-9 IOGT-NTO-rörelsens kongresser, Piteå 6-14 Solvargsveckan, Kungshol 9-24 Expedition Viking, Skottland PscGrenen Blå Gryning Special, Kungshol EGTYF-läger, Tyskland Blå Gryning Patrullscoutläger, Kungshol 29-10/8 EuroJam, England 29-10/8 ALU EuroJam (ledarutbildning) Augusti Nordens Ark, Lysekil Ledarresa till Lofoten Förbundsstyrelsemöte, Stockholm På Gång hittar du också på hemsidan Läs om årets alla arrangemang och passa själv på att informera om fler aktiviteter. 14 På gång

15 FÖRBUNDSNYTT Senaste förbundsstyrelsemötet Den januari 2005 träffades förbundsstyrelsen på Hällsnäs utanför Göteborg. Vi började mötet med en tyst minut för att hedra offren i flodvågskatastrofen i Sydostasien. Beslut togs om att vi skall representera med 1 person på WAGGGS respektive 5 personer på WOSMs världsscoutkonferenser. Valberedningens förslag på stiftelsestyrelser för Kungshol och Storvallen godkändes. Som ordförande i Storvallen fortsätter Staffan Lindberg och på Kungshol fortsätter Christer Eklund. Vi fastställde lägerkommittén för patrullscoutlägret Blå Gryning, där ingår Per Eriksson, Anna Rapakko, Carl Berggren, Robert Rapakko, Janken Wester och Björn Wester. Till lägerchef för seniorscoutlägret 2006 utsågs Hanna Landquist. Färdplan 2015, förslag på ny scoutlag och förslag på ny scoutdräkt diskuterades inför förbundsstyrelsesamlingen den februari på Lemshaga i Stockholm. Nästa förbundsstyrelse möte är den mars i Storvallen. Annika Olsson Sök miljöpris! Kanske ni kommer på något miljöprojekt att jobba med även på lite längre sikt? Sök NSFs miljöpris! Mer info på Rösta på ditt djur! På förbundsmötet i Falköping beslutades att förbundet ska vara fadder åt ett djur på Nordens Ark. Att vara fadder innebär att vi bidrar till omvårdnaden av ett utvalt djur i anläggningen. Nu har du chansen att vara med och bestämma vilket djur vi ska vara fadder åt två år framöver. Det gör du genom att gå in på hemsidan och rösta på ditt favoritdjur. Omröstningen kommer att pågå mellan den 1 och 15 april. Berätta för dina scouter och scoutkompisar och säg till dem att gå in och rösta! April = miljömånad På förbundsmötet tog vi beslut om att NSF ska ta fram en miljöpolicy, där alla ska få vara med i processen med att ta fram den. Nu har alla chansen att under april månad jobba lite extra med miljötänkandet och vara med och formulera vår policy. Det finns redan en miljöpolicy inom Svenska Scoutrådet, som är ganska övergripande och abstrakt, så vi tycker att NSFs policy ska vara mer konkret och handfast. Vad kan vi göra? Som enskilda scouter, avdelningar, kår, styrelse, på läger, kurser och hajker? Vår personal, våra kursteam? Färdig planering för miljömöte finns att hämta på hemsidan, med tips på saker ni kan göra tillsammans för att få igång miljötänket. Fundera, genomför och redovisa under april, så fortsätter vi arbetet med att formulera en gemensam policy. Får jag låna din penna? Många frågor blev det. Och pennor fanns det inte så gott om. Men det gjorde bara gott då vi fick samarbeta mer. Det gällde även att se till att alla förstod då vi inte kan så mycket swahili och de yngre inte kan engelska. Hajk i Tanzania När vi har snö och vinter har Anna, Peter och Niklas passat på att gå på hajk med scouterna i ett varmt Tanzania. En av hajkerna var i Sengerema och Peter berättar att det var en upplevelse av scouting när den är som bäst. De ordnade aktiviteter med mycket samarbete och hade värderingsövningar och skattjakt. Av scouterna i Sengerema fick de lära sig mycket sång, dans och kunna gå i fina led. På hemsidan finns ett fotoalbum med vackra bilder och intressanta historier. Spana in det på Foto: Peter Christensen Kungen 50 år som scout Kungen har varit scout i 50 år. Det uppmärksammade scouting i Sverige och gav Kungen en ledarskapssatsning och en byst i brons föreställande honom själv i present. Kungen talade om vilken viktig roll scoutrörelsen har som ledarutbildning och att många av de ledare han träffar runt om i världen någon gång varit scouter. Kungen och drottningen fick också chansen att höra lite mer om färdplansarbetet och om vad scouting i Sverige har för nyheter just nu, till exempel projekten Öppen för alla, Uppdraget mot övergrepp, världsjamboreeansökan 2011, nationella jamboreen 2007, en ny grafisk profil och hemsida. Gratulationerna överlämnades när alla förbundsstyrelser hos scoutförbunden i Sverige samlades för att prata om var scouting skall stå år 2015, det så kallade färdplansarbetet (läs mer på sidan 13). Samlingen besöktes också av generalsekreterarna i våra världsförbund. Lesley Bulman, WAGGGS, och Eduardo Missoni, WOSM, som deltog aktivt i färdplansarbetet och pekade bland annat på vikten av att fråga unga scouter och icke-scouter vad de vill och inte göra antaganden åt dem. Lesley och helgens värd Peder Wallenberg fick motta Svenska Scoutrådets GA-medalj från Kungen. Växjökåren har femdubblats Med en hemflyttad ledare och en nyrekryterad ledare har Växjökåren utökat sin ledartrupp och sedan lyckats rekrytera drygt 20 nya scouter. Scoutkåren har nu femdubblats. Grattis och lycka till! Sångbok På FM2004 togs beslut om att undersöka möjligheten att ta fram en sångbok med övriga scoutförbund. Något sådant intresse finns inte i andra förbund, utan man hänvisar till SSFs Vässarösångbok. En annan bok som kåren kan titta på är UNFs sångbok, köpes genom Scoutköp, som också passar bra i scoutsammanhang. Eftersom intresse inte finns i övriga scoutförbund går förbundsstyrelsen inte vidare i frågan. Kallelse till seniorscoutting Årets seniorscoutting äger rum helgen den 9-11 september och vi kommer att hålla till på Café Skogen i Örebro. Varje seniorscoutlag får välja två ombud och två ersättare. Givetvis får alla som vill åka på tinget och vara med och påverka. Ombudsanmälan ska vara framme på förbundskansliet den 12 augusti. Var med och påverka hur du vill att framtiden ska se ut, kom till tinget 2005! Seniorscoutkommittén, SScK Foto: Mikael Jansson Förbundsnytt 15

16 Var med och skapa en Färdplan till scouting 2015 Kolla in för bra idéer till hur du och din patrull, ditt seniorscoutlag eller ditt ledargäng kan diskutera och skapa scouting i framtiden. Målet Här är vi om tio år, hur tycker du att scouting ska vara 2015? Vägen Vad skall hända dom tio åren fram till 2015 för att vi skall nå dit? Starten Här är vi idag, hur tycker du att scouting ser ut just nu? Maila fardplan@nsf.scout.se med dina frågor.