Delrapport Inventering av Göteborgs Stads resurser och utbildningsbehov inom området medborgardialog

Transkript

1 Delrapport Inventering av Göteborgs Stads resurser och utbildningsbehov inom området medborgardialog Sammanställning efter en första inventeringsfas hösten 2014

2 Göteborgs Stad Social resursförvaltning S2020 Inventeringen: Bernard Le Roux, Anna Tiger och Adam Nilsson, samtliga Utvecklingsledare S2020. Skribent: Adam Nilsson, Utvecklingsledare S

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Bakgrund... 4 Inventeringens mål och syfte... 4 Inventeringens genomförande... 4 Om föreliggande rapport... 5 FORMELLA FRÅGOR 1. Vilka hos er arbetar idag med dialog? Vilka ytterligare hos er vill ni ska få utbildning i dialog? Vilket dialogarbete bedrivs idag? Vilken struktur finns för dialogarbetet? Hur ser ni på uppdraget från Kommunfullmäktige? Vad innebär uppdraget för er organisation? Vad behöver man göra utifrån uppdraget? BILDER SOM FRAMKOMMIT UNDER INVENTERINGEN 5. Dialogens utmaningar och svårigheter Behov för en kompetenshöjande insats Större knäckfrågor för Staden Bilaga

4 Sammanfattning Delrapport 1 omfattar Göteborgs Stads samtliga tio stadsdelsförvaltningar, tre planerande förvaltningar (SBK, PoNF/Trygg, vacker stad, FSK) och ett bolag (Älvstranden Utveckling AB). De har alla besvarat fyra formella frågor; Vilka hos er arbetar idag med dialog? Vilka ytterligare hos er vill ni ska få utbildning i dialog? Vad gör er organisation idag inom området dialog? Hur ser ni på uppdraget från kommunfullmäktige? Frågorna ska synligöra vilken kompetens som finns i Staden rörande medborgardialog och hur utbildningsbehovet ser ut för en kompetenshöjande insats. Under inventeringen har även frågan om hur resurser skulle kunna delas inom Staden berörts. Rapporten visar att det finns en stor spännvidd i Stadens arbete och kompetens inom medborgardialog. Det finns stadsdelar med mycket erfarenhet och de där dialoger hittills haft en begränsad plats i arbetet. Några stadsdelar har en tjänsteperson med detta fokus medan andra stadsdelar har ett större team som driver dialogarbetet. Det skiljer sig också hur Stadsdelarna och de planerande förvaltningarna arbetar. De planerande förvaltningarnas sakfrågor och avsaknad av befolkningsansvar skapar andra förutsättningarna för dialogarbetet. Rapporten visar på svårigheter och utmaningar som aktualiseras i tjänstepersonernas arbete med medborgardialog. Exempel: Vilka resurser behövs för att skapa en bra dialog och vad får det för konsekvenser när en dialog utförs med otillräckliga resurser? Hur påverkas arbetet med medborgardialog av tjänstepersoners och politikers förutsättningar att hantera spänningsfält och konflikter som potentiellt synliggörs genom dialog? Delaktighet och medskapande förutsätter att makt omfördelas och strukturer förnyas, hur påverkar ökad delaktighet relationen mellan de som deltar och Staden som institution? En rad större knäckfrågor lyfts också fram i rapporten. De kopplar på olika sätt an till och påverkar förutsättningarna för det fortsatta arbetet med medborgardialog i Göteborgs Stad. Några av knäckfrågorna som synliggjorts handlar om: Kan en ökad horisontell kommunikation i Staden utvecklas som en viktig förutsättning för en meningsfull och trovärdig dialog med invånarna? Hur ska kompetens kunna delas mellan olika förvaltningar i Staden när de strukturella förutsättningarna i dagsläget är mycket begränsade? Vem ska initiera dialog och vem har mandat att fatta beslut i frågor när de berör flera olika förvaltningar och nämnder? Behoven för en kompetenshöjande insats visar sig generellt vara gemensamma för hela Staden. Exempel: Att sprida en gemensam bild av varför medborgardialog är viktig till fler, skapa strukturer för dialogarbetet, utveckla former för bättre återkoppling, utveckla ett gemensamt språk i Staden, att praktiskt leda dialogprocesser, hantera svåra samtal, samt att hitta strukturer för att nå fler grupper. 3

5 INLEDNING BAKGRUND Kommunfullmäktige fattade den 6:e maj 2014 beslutet att anta Göteborgs principer för medborgardialog som började gälla från den 1 juli Social resursförvaltning fick uppdraget att genomföra kompetenshöjande insatser kring medborgardialog, i samverkan med stadsledningskontoret och övriga berörda organisationer. Social resursförvaltnings verksamhet S2020, som arbetar med den sociala dimensionen i stadsutvecklingsfrågor och kontinuerligt med dialogfrågor utifrån ett hållbarhetsperspektiv, fick ansvar för genomförandet. INVENTERINGENS SYFTE OCH MÅL Inventeringens syfte är att kartlägga vilka resurser i form av personal och kompetenser som finns i Göteborgs Stad inom dialogområdet. Inventeringens mål är att utifrån kartläggningen få svar på vilka utbildningsbehoven är inom området medborgardialog och hur kompetens kan delas mellan förvaltningar. INVENTERINGENS GENOMFÖRANDE Omfattning Idealt hade varit att inventera vilka resurser och vilka utbildningsbehov som finns i hela Göteborgs Stad innan kompetenshöjande insatser planeras och genomförs. Detta hade dock inneburit att kompetenshöjande insatser kunnat påbörjas först hösten 2015, vilket stadsledningskontoret och S2020 bedömde vara väl sent. Istället valdes att dela upp inventeringen i flera faser, för att kunna påbörja kompetenshöjande insatser under våren 2015 efter en begränsad inledande inventering. Inventeringens första fas under hösten 2014 har omfattat Göteborgs Stads samtliga tio stadsdelsförvaltningar, tre planerande förvaltningar (SBK, PoNF/Trygg, vacker stad, FSK) och ett bolag (Älvstranden Utveckling AB). Urvalet gjordes baserat på att dessa bedömdes vara de förvaltningar/bolag som i högst utsträckning kan antas bli involverade i medborgardialoger under närmaste år. Nämnder/politisk styrelse har inte inventerats under denna fas. 4

6 Inventeringen planeras fortsätta under 2015, för att omfatta fler delar av Göteborgs Stads organisation. Den fortsatta inventeringen kommer pågå parallellt med att kompetenshöjande insatser påbörjas under 2015 och våren Inventeringsfrågor Baserat på inventeringens mål att kartlägga vilka resurser och utbildningsbehov som finns i Staden idag skickades följande frågor till förvaltningsdirektörerna och bolagets VD: 1. Vilka hos er arbetar idag med dialog? 2. Vilka ytterligare hos er vill ni ska få utbildning i dialog? 3. Vad gör er organisation idag inom området dialog? 4. Hur ser ni på uppdraget från kommunfullmäktige? Organisationerna kunde välja att svara skriftligt eller under inbokat samtal med S2020. Där inventeringen skett via samtal har även följande kompletterande frågor besvarats: Vilken struktur för medborgardialogarbetet finns i er organisation? Vad innebär kommunfullmäktige-uppdraget för er organisation? Vad behöver ni göra inom er organisation som följd av kommunfullmäktige-uppdraget? Vilka utmaningar och svårigheter ser ni med medborgardialog? Vilka behov av kompetenshöjande insatser ser ni? Vilka är det som svarat och i vilken form har frågorna besvarats? De som svarat på inventeringsfrågorna har gjort det på uppdrag av sin organisations ledning. En förvaltning valde att svara enbart skriftligt på frågorna Fastighetskontoret. Övriga valde att besvara hela eller delar av inventeringen i samtal med S2020. I vissa fall har samtalen bestått av förberedda redovisningar över en förvaltnings verksamhet inom området, i andra fall har de bestått av semi-strukturerade resonerande samtal kring inventeringsfrågorna, eller en kombination av dessa båda. Storleken och sammansättningen på den grupp som deltagit i samtalen från förvaltningar/bolags sida har varierat enligt följande: En till tre utvecklingsledare, eller andra tjänstepersoner i icke-ledande befattning, som på olika sätt haft kunskap om förvaltningens/bolagets medborgardialog. Utvecklingschef samt en till flera utvecklingsledare med ansvar för bl.a. medborgardialog. I något fall har även nämndsekreterare deltagit. 5

7 Två chefer på verksamhetsansvarsnivå Större grupp av tjänstepersoner, i olika funktion och på olika nivå, (7-12 personer) som på olika sätt är involverade i sin förvaltnings medborgardialogarbete. OM FÖRELIGGANDE DELRAPPORT Sammanställningen i denna rapport är baserad på den första inventeringsfasen hösten Den beskriver kortfattat vad som framkommit kring vilka resurser (personal, kompetenser) och utbildningsbehov som finns idag i Göteborgs Stad inom området medborgardialog. Avsikten är att ge en bild av dels i vilken mån det ser likartat ut, dels i vilken mån det ser olika ut i olika delar av Göteborgs Stads organisation. I rapporten skrivs Göteborgs Stad ibland ut men är annars synonymt med Staden. Medborgardialog/ brukardialog i denna rapport I den rapport från stadsledningskontoret till kommunfullmäktige som beskriver medborgardialoguppdraget ( Rapport 1 -, diarienummer 0993/12, framöver kallad kommunfullmäktigerapporten ) görs en åtskillnad mellan å ena sidan medborgardialog och å andra sidan brukardialog. Medborgardialog beskrivs vara en del av den politiska styrningen där strukturerad dialog används som ett tydligt inslag inför beslut i kommunen, och något som initieras av respektive nämnd i ett särskilt ärende eller i en särskild fråga. Brukardialog eller brukarinflytande beskrivs istället röra kommunens specifika tjänster och service till sina invånare, inte handla om den politiska processen och främst ske mellan brukare och tjänstemän. Syftet med brukardialog beskrivs vara att förbättra och utveckla tjänster och service. Det har under inventeringssamtalen framkommit att i vilken mån man i sitt arbete gör en tydlig skillnad mellan medborgardialog och brukardialog varierar både mellan olika förvaltningar och mellan individer inom samma organisation. Flera har uttryckt att en skarp skiljelinje mellan brukardialog och medborgardialog är svår att göra. Ett fåtal har tvärtom tydligt kategoriserat vissa dialoger med invånare som brukardialoger och därmed valt att inte beskriva dessa i samband med inventeringen. De kompetenser som behövs för att genomföra dialogerna är i hög grad desamma. Utöver att identifiera vilka funktioner som specifikt behöver utbildas för medborgardialog har vi därför 6

8 bedömt att det under inventeringen för vår del inte varit viktigt att skilja mellan de två kontexterna. I denna rapport gör vi därför ingen egen skiljelinje mellan dessa begrepp, utan avser redovisa inventerade förvaltningars perspektiv på vad som är relevanta områden att beskriva kopplat till kommunfullmäktiges uppdrag att fördjupa arbetet med medborgardialog. När det har betydelse att skilja brukardialog och medborgardialog åt för att bättre beskriva perspektiv och erfarenheter kommer vi att benämna vilken typ av dialog det är som beskrivs. Annars är den bild som målas upp signifikant oavsett dialogform. Dialogbegreppet I rapporten syftar ordet dialog på ett bredare spektrum av olika samtalsformer. Allt som Stadens medarbetare pratar om när vi ställt frågor om dialog är inkluderat här och inte avgränsat. Det blir relevant eftersom dialog är mångfasetterat och betyder olika för olika människor. Dialog är också något som kan uppträda i olika tidsrymder. Ett samtal kan vara informerande, ett annat konsulterande. Tillsammans bildar de en dialog:isk helhet i bästa fall. Vad som är dialog eller inte är också subjektivt. Staden kan uppleva sig bedriva dialog medan invånaren/invånarna kan uppleva något annat. Det viktiga har varit att inte välja bort något utan se och lyfta all kommunikation som ändå bedrivs i en potentiellt dialogisk anda. Citat i rapporten För att levandegöra texten och knyta an till de faktiska samtal som förts med Staden under inventeringen används i vissa fall citat. Dessa skrivs i rapporten utan att kopplas tillbaka direkt till en specifik person men för att synliggöra ett perspektiv i någon fråga som vi hört. 7

9 FORMELLA FRÅGOR 1. VILKA HOS ER ARBETAR IDAG MED DIALOG? I STADSDELSFÖRVALTNINGARNA I inventeringen har det framkommit att det skiljer sig en hel del mellan stadsdelar i hur man ser på, och organiserat, vem/vilka som har som arbetsuppgift att föra medborgardialog. Samtliga stadsdelsförvaltningar har några specificerade tjänstepersoner som del av sin tjänst ansvarar för att vid behov planera och genomföra medborgardialoger. Det är då ofta utvecklingsledare, ibland ihop med en kommunikatör, som arbetar med detta. I ett fåtal stadsdelar är det enbart dessa som arbetar med medborgardialoguppdraget. Andra stadsdelar uppger att några specifikt avdelade tjänstepersoner utgör en kärna i medborgardialogarbetet, men att betydligt fler funktioner på olika sätt är inblandade i förvaltningens dialogarbete med invånare. Det har då handlat om högre chefer, om tjänstepersoner som arbetar med barns och ungas inflytande, folkhälsa, trygghetsfrågor eller med samhällsvägledning vid medborgarkontor, om förvaltningens ekonom, om kanslifunktioner, m.m. Några av dessa stadsdelar har då inbegripit sammanhang de samtidigt resonerat kring möjligen skulle kunna sorteras under brukardialog. Motivet har varit att man sett att dialogen i dessa sammanhang ändå haft koppling till den politiska nivån på ett eller annat sätt. Vilka som utför dialogarbete i stadsdelarna handlar också om vilka resurser som finns tillgängliga, både ekonomiska och tidsmässiga. En allmän uppfattning bland stadsdelsförvaltningarna är att dialog är resurskrävande. På flera håll i Staden finns också erfarenheter där för lite resurser lett till mindre lyckade resultat och att dialogen inte tillfört de kvalitéer man initialt önskade få in i processen, såsom delaktighet, mångfald, tillit etc. Att dialog är resurskrävande gör att vilka som kan arbeta med dialog ibland blir begränsat när resurser fördelas inom den egna organisationen. En chefs inställning till dialog kan också påverka vilka resurser som görs tillgängliga inom olika områden. Det påverkar i vilken grad 8 Vilka som utför dialogarbete i stadsdelarna handlar också om vilka resurser som finns tillgängliga, både ekonomiska och tidsmässiga.

10 olika tjänstepersoner har möjlighet att tänka in dialog som en del av sitt arbete. Samtidigt ska cheferna i sin tur förhålla sig till mål och prioriteringar som de är satta att förverkliga, vilket kan göra att resursfrågan i slutändan blir en rent politisk fråga. I PLANERANDE FÖRVALTNINGAR OCH BOLAG Vilka tjänstepersoner som arbetar med dialog i de planerande förvaltningarna och bolagen varierar beroende på deras olika uppdrag, organisation och arbetsmetoder. Mot bakgrund av detta kommer därför kortare stycken besvara frågan för respektive organisation. Stadsbyggnadskontoret På SBK får den enskilda tjänstepersonens inställning till- och kompentens för dialog en mer tydlig påverkan på vilka som arbetar med medborgardialog. Det beror på att i processens olika steg har den enskilda tjänstepersonen mer tydlig uppgift och mandat att bestämma att en dialog bör genomföras. Det är en formaliserad del av planarbetet. Detta gör att några använder dialog i större utsträckning än andra och genom det byggt upp erfarenhet och kunskap kring dialog. Det kan också bero på att de redan tidigare haft erfarenhet och kompetens inom dialog. De tjänstepersoner som idag arbetar med dialog på SBK har generellt en anställning i någon av följande kategorier. Planarkitekter Planhandläggare Samhällsplanerare Kommunikatörer Park-och naturförvaltningen tillsammans med Trygg, vacker stads arbete. I samtalet med park- och naturförvaltningen framkommer att man i stort ser sitt arbetsområde som mycket lämpligt för dialog. Att det är tacksamt att föra dialog i många av de sakfrågor som förvaltningen hanterar, detta då det ofta är praktiska frågor utifrån vilka det går snabbt att skapa synbara resultat. Upplevelsen är också att det är lätt att engagera människor i den typen av frågor och förvaltningens olika medarbetare som är ute på plats blir ofta naturligt föremål för dialog och samtal med människor. Exempelvis när de rör sig i stadens parker eller andra miljöer. De tjänstepersoner som idag arbetar med dialog på PoNF har en anställning i någon av följande kategorier. Landskapsarkitekterna Parkförvaltare Naturförvaltare Projektledare 9

11 Fastighetskontoret I det skriftliga svaret från fastighetskontoret framgår att de som idag arbetar med dialog i någon utsträckning har en anställning i någon av följande kategorier. Högre chefer Utvecklingsledare Tillgänglighetsrådgivare Älvstranden utveckling AB Dialogen har en tydlig plats i ägardirektivet för Älvstranden Utveckling AB och speglar Vision Älvstaden, ett arbete som togs fram genom en omfattande medborgardialog i staden. Mot bakgrund av detta används dialog i bolagets olika projekt och samverkansformer kring exempelvis frihamnen. De tjänstepersoner som idag arbetar med dialog på Älvstranden Utveckling AB har en anställning i någon av följande kategorier. Projektchefer Projektledare Strateger Samhällsplanerare Processledare Kommunikatörer Högre chefer 2. VILKA YTTERLIGARE HOS ER VILL NI SKA FÅ UTBILDNING I DIALOG? I STADSDELSFÖRVALTNINGARNA Några stadsdelar anger att de vill utbilda dem som redan idag arbetar med dialogfrågan och att det kan röra sig om en handfull personer. Andra säger att de skulle vilja få med en större grupp av förvaltningen där även förvaltningsledningen med stadsdelsdirektören och sektorschefer ingår. Detta är alltså en bredare ansats som en handfull av stadsdelarna uttryckligen tar med motivet att hela förvaltningen skulle få en gemensam grundförståelse för dialogens roll. Dessutom finns en förhoppning att det kan bidra till att skapa ett gemensamt språk för förvaltningen som kan förbättra förutsättningar för ett effektivt dialogarbete. Två stadsdelar uppger att de vill ta ett bredare grepp för att sprida kunskapen om dialog genom att även inkludera aktörer utanför den egna förvaltningen. Det gäller samarbetspartners som Vi har ett önskemål, och ser ett behov av att även inkludera aktörer utanför den egna förvaltningen förvaltningarna direkt eller indirekt står i kontakt med i arbetet. Exempel på dessa är fastighetsägare, lokal företagarförening, lokal hyresgästförening, polisen eller andra aktörer som 10

12 man ser ett värde i att dela en gemensam förståelse med kring dialog. En gemensam förståelse tror man kunna bidra till att samarbetet blir bättre och att externa aktörer ta vidare dialoger som redan påbörjat av förvaltningen i olika processer eller använder sig av den insamlade kunskapen. Alla Stadsdelsförvaltningar har påtalat behovet att de kunskapshöjande insatserna erbjuds till nämnden. Bland de tjänstepersoner som idag arbetar med medborgardialog finns ett starkt behov av att kunna prata samma språk, politiker och tjänstepersoner emellan kring dialogfrågor. I PLANERANDE FÖRVALTNINGAR OCH BOLAG Vi skulle gärna se att det utbildas nyckelpersoner på förvaltningen som sen kan bli resurser för att sprida kompentens internt SBK och Park- och naturförvaltningen ser båda chansen att höja kompetensen brett inom sina respektive organisationer. Båda väljer att lista en större grupp medarbetare. Det efterfrågas i detta fall någon form av introduktions-utbildning till en bredare grupp och sedan smalare utbildningar av mer specifik karaktär till direkta utförare av dialog. Utöver detta finns en idé att utse nyckelpersoner med fördjupade kunskaper inom dialogens förhållningssätt, metodik och genomförande som kan vara resurspersoner internt i organisationen och stötta olika funktioner. Genom dessa nyckelpersoner kan en fortlöpande kompetenshöjning ske i de egna leden utifrån behov som uppstår. En skillnad som framträder är i vilken utsträckning förvaltningarna valt att föreslå chefer för en kommande utbildningsinsats. Vissa förvaltningar har ett utförareperspektiv och vill lägga krutet där, medan andra vill få med chefer och förvaltningsledning. I Älvstranden Utveckling AB ligger fokus mer på att få med cheferna vid ett första kompetenshöjande insats men även några verksamhetsutvecklare och utvecklingsledare. 11

13 3. VILKET DIALOGARBETE BEDRIVS IDAG? I STADSDELSFÖRVALTNINGARNA Det är svårt att i korta ordalag sammanfatta stadsdelarnas dialogarbete. Avsikten här är att redovisa ett antal exempel på aktiviteter som bedrivs/bedrivits under senare år, och som de som svarat på inventeringsfrågorna kopplat till begreppet medborgardialog. Inventeringen visar att det i generellt finns en medvetenhet i stadsdelarna om dialogens roll som en del i arbetet. Om och i vilken utsträckning dialog redan används ser olika ut men frågan kommer allt oftare kommer upp på bordet ute i förvaltningar. Trots att frågan om dialog är komplex och Stadens definition ibland ser olika ut har inventeringen visat på några olika spår som stadsdelarna i stort faller inom utifrån hur de arbetar med dialog idag. Arbetet kan dock pågå parallellt i de olika spåren eller ha en tyngdpunkt i det ena eller andra. Dialog som projekt En del av Stadens arbete med medborgardialoger bedrivs idag i en form som är tydligt definierad och kan liknas vid en punktinsats. Dialogen får här en central plats som specifikt verktyg och arbetsmetod kring en sakfråga eller i ett planeringsärende. Detta tycks vara en den form av dialog som många tänker på när begreppet medborgardialog diskuteras. Denna typ av dialog är ofta direkt kopplad till en fysisk planering eller någon form av stadsutveckling där invånarnas perspektiv efterfrågas och större fokus ligger på att öka delaktigheten i beslutsprocessen. Dialog som projekt eller insats kan se olika ut, ibland kan det vara mer en punktinsats med tydlig avgränsning och slut. Ibland kan dialogen karaktäriseras av att trots att dess huvudfas är avslutad finns öppenhet runt processen som fortsätter och kan leda in i framtida dialoger. 12 Inventeringen visar att det i generellt finns en medvetenhet i stadsdelarna om dialogens roll som en del i arbetet. Om och i vilken utsträckning dialog redan används ser olika ut men frågan kommer allt oftare kommer upp på bordet ute i förvaltningar. Dialog som projekt eller insats kan se olika ut, ibland kan det vara mer en punktinsats med tydlig avgränsning och slut. Ibland kan dialogen karaktäriseras av att trots att dess huvudfas är avslutad finns öppenhet runt processen som

14 fortsätter och kan leda in i framtida dialoger. Oavsett form finns i flera stadsdelar en hög grad av långsiktigt tänkande, där förs exempelvis kunskap från dialoger in i den lokala kunskapsbasen. Där kan den senare utgöra grund för framtida dialoger i kring exempelvis samma geografiska område eller kring liknande ämnen eller användas som rent kunskapsmaterial. Det som är kännetecknande för denna typ av dialoginsats är att den blir en tydlig form för stadsdelens invånare att påverka komma med synpunkter kring förvaltningens arbete i specifika frågor. Sådana möjligheter får i regel inte lika stort utrymme i en mer traditionell förvaltningsstruktur. Det handlar om att lyfta dialogens kvalitet och genom det ge större plats för den i det arbete som tjänstepersonerna bedriver. Tanken är att genom att ge dialogen extra fokus och en central plats få med fler perspektiv och öka de positiva effekterna av förvaltningens arbete. Dessutom finns potential för att demokratin stärks och invånarnas möjlighet till delaktighet och påverkan ökar. Utgångspunkten är också att besluten som tas och de förändringar som görs i stadsdelen i högre grad speglar invånarnas verkliga behov. Även om dialoger är kostnadskrävande är det ett sätt att gemensamt skapa det lokalsamhälle som invånarna vill leva och verka i. Ett annat syfte till att skapa denna typ av större och mer omfattande medborgardialoger kan vara att nå fler människor än vad som vanligtvis är möjligt. För att göra det krävs resurser, både ekonomiska och tidsmässiga. Om dialog enbart förutsätts rymmas i ordinarie beslutsprocesser är det lätt att de inte når så brett eller inte får tillräckligt med resurser. Befintliga arenor Cirka hälften av stadsdelsförvaltningarna uppger att de inriktar sig på att medborgardialog i hög utsträckning ska föras på redan befintliga arenor och att dialogarbetet där syftar till att vara en kontaktyta mellan förvaltningen och invånarna. Dessa arenor är exempelvis de olika typer av råd som finns i stadsdelarna. Exempel på sådana är: Vi vill att dialogarbetet i stor utsträckning sker ute i verksamheterna där det redan finns en naturlig kontaktyta mot invånarna och se på hur vi kan utveckla det arbetet Demokratiråd, pensionärsråd, funktionshinderråd, ungdomsråd, samhällsutvecklingsråd, föreningsråd, folkhälsoråd och brukarråd. I dessa sammanhang är det vanligt att invånare eller olika aktörer från civilsamhället är med och för in kunskap i arbetet som sedan delges nämnden. I flera stadsdelar finns det också möjlighet för invånarna att träffa nämndens politiker ca 30 minuter före nämndmötet och ställa frågor till dessa. De brukar kallas träffa din politiker. I en stadsdel pågår en utveckling av dessa möten. De undersöker möjligheten att ha mer 13

15 dialogsamtal kring specifika frågor riktade till olika invånargrupper och nämnden. Detta utreds i nuläget. En annan befintlig arena för dialog som används över hela Staden är trygghetsvandringar. Det är en inarbetad metod som i regel beskrivs som en givande form och plattform för dialog mellan invånare, politiker, tjänstepersoner samt olika aktörer i lokalsamhället såsom fastighetsägare, föreningar, polisen med flera. Medborgarkontor har också framkommit som en viktiga plattform för att framförallt möta invånarna. Förutom att bistå med samhällsinformation och vägledning i olika praktiska frågor blir medborgarkontoren en kontaktskapande yta gentemot invånarna som potentiellt kan leda till att viktig information når förvaltningen och nämnd, men där denna potential idag ej tas tillvara, då etablerade kanaler och rutiner för sådan kunskapsöverföring saknas. Medborgarkontoren fungerar ofta också som konkreta platser som symboliserar Göteborgs stad och blir genom det föremål för synpunkter och frågor som behöver lyftas vidare inom organisationen. Här kan detaljplaner visas upp och tryckt material inom olika områden finns samlat. Lokalen utgör också i vissa fall en mötesplats där invånare kan mötas och samtala om viktiga frågor. Dialog som förhållningssätt Ett förhållningsätt i Staden är att se dialog som något som ska prägla organisationen i stort. Dialog är då inget man gör utan något som påverkar arbetet i stort. Med en sådan inställning strävar man efter att i förvaltningsarbetet tänka in delaktighet och inflytande från invånarna i sitt dagliga arbete. Detta för att fånga upp olika Vi försöker att tänka in delaktighet och inflytande från invånarna i sitt vårt dagliga arbete och på så vis skapa mer en dialogkultur i förvaltningen perspektiv som kan vara viktiga att beakta och även förutse konsekvenser och hitta lösningar som är mer effektiva. Input till organisationen kommer i medarbetarnas dagliga interaktioner med invånare i olika sammanhang. Det kan vara lärare, hemtjänsten etc. Det sker ett utbyte i dessa kanaler och det finns ett lyssnande, eller strävan efter ett sådant lyssnade. Denna typ av ansats i dialogfrågan står inte för sig själv utan blir en del av hur man arbetar i övrigt. Det kan alltså även vara så att man jobbar med dialog i befintliga sammanhang eller som projekt. Oavsett så präglas det av idén att dialog är något som finns hela tiden. Dialog är inte något som börjar och slutar ett visst datum utan en position som arbetet bedrivs ifrån. 14

16 Avvaktande inställning I någon Stadsdelsförvaltning kan man också se en avvaktande inställning till dialog som Vi kan se att när förvaltningsledning och chefer på olika nivåer är positiva till dialog så tenderar den att få en tydligare plats i arbetet. arbetssätt. Frågan kommuniceras olika tydligt från nämnderna ner i organisationen. På vissa håll är de politiska direktiven för dialogarbetet inte tydliga för tjänstepersonerna. I dessa fall finns i förvaltningarna en stark önskan att nämnden ska ta en tydligare roll genom att antingen efterfråga dialoger som beslutsunderlag eller mer uttalat ge förvaltningen i uppdrag att utveckla dialog som arbetssätt i vissa frågor. I delar av Staden där man upplever sig sakna tydliga politiska direktiv tar inte dialogen samma plats i arbetet. PLANERANDE FÖRVALTNINGAR OCH BOLAG Ett gemensamt kännetecken för många av de dialoger som bedrivs av de planerande förvaltningarna och bolagen är att de sker i samverkan med stadsdelarna på olika sätt. Det är inte sällan större stadsutvecklingsprojekt som planeras och handläggs av SBK, PoNF, andra facknämnder och bolag. Även externa aktörer som byggbolag och arkitektfirmor deltar. Samverkan mellan fackförvaltningarna och stadsdelsförvaltningarna sker ofta i planeringsprocessen för att inhämta invånarnas synpunkter på förslagen. Denna process kan involvera olika former av dialog. Planeringsarbete som involverar flera olika aktörer i Staden medför att dialogfrågan finns på många olika bord och är aktuell i skilda delar som tillsammans bildar en helhet. Detta ställer krav på samverkan och även på hur dialogarbetet lämnas över mellan olika förvaltningar. Det ökar också nödvändigheten av samsyn kring dialog. Just denna aspekt av dialogarbetet och dess förutsättningar uppger de planerande förvaltningarna och bolaget är centralt för dem och något de betonat under inventeringen. Stadsbyggnadskontoret (SBK) Dialog som arbetssätt används på SBK i olika planärenden och sker ofta i direkt samverkan med stadsdelarna eftersom de har befolkningsansvaret. Arbetet med dialog har aktualiserats mer de senaste åren genom att användandet av SKA/BKA-matriserna har införts i planärenden. Samtal/kunskapsinhämtning från SKA/BKA-matrisen utgör inte i sig själv en dialog men ligger 15 Ett gemensamt kännetecken för många av de dialoger som bedrivs av de planerande förvaltningarna och bolagen är att de sker i samverkan med stadsdelarna på olika sätt.

17 ofta till grund för de frågeställningar som är underlag för en dialogprocess. Även samrådsprocesserna för planärenden är en plattform för dialog som är central för i SBK s dialogarbete. Ett av SBK s motiv till dialog med medborgarna är att skapa bättre kunskapsunderlag för de beslut som tas. Här ser de en direkt koppling till hur resurser används i Staden. De vill försäkra sig om att det som planeras och byggs fyller behov hos invånarna. Demokrati är ett annat motiv de ser för dialog att ge stadens invånare möjlighet att bli delaktiga i hur staden byggs och utformas utifrån olika behov de och Staden har. SBK uppger att många av de samtal som förs med invånare ofta handlar om envägskommunikation åt det ena eller andra hållet. SBK informerar eller konsulterar invånarna i olika frågor. Det har delvis att göra med skyldigheten att följa olika lagar vilket medför en begränsad möjlighet att påverka. Mer och mer arbete bedrivs däremot för att öka andelen samtal med högre delaktighet och påverkansgrad genom ömsesidigt utbyte av tankar och idéer. Fastighetskontoret Fastighetskontorets boendeavdelning uppger att de använder kund- och brukarundersökningar för att få in synpunkter från brukare och samarbetspartners. Boendeavdelningen använder sig också av en webbportal för att informera olika samarbetspartners om verksamheten. Företrädare för boendeavdelningen medverkar i olika mötessammanhang för att sprida information om boendeavdelningen och om vad som görs i de övergripande samordningsuppdrag de har. Park och Naturförvaltningen samt verksamheten Trygg, vacker stad I detaljplaneprocesser är PoNF remissinstans och ingår i en rad olika grupper tillsammans med stadsbyggnadskontoret andra planerande förvaltningar. I många planprocesser träffar de medborgare tillsammans med stadsbyggnadskontoret. Ett sådant exempel är program för detaljplan i Frihamnen. PoNF uppger att de för dialog med invånarna i samband med att de tar fram planeringsunderlag för parker och naturområden i staden. Ett av dessa är Sociotop-kartorna. Där karteras en rad sociala värden i stadens offentliga rum. Metoden är helt uppbyggd på intervjuer och enkätundersökningar med medborgare och innefattar nu hela staden. Ett annat sådant planeringsunderlag är Grönstrategi för en tät och grön stad. Under processens gång involverades stadsdelarna i processen. Möten hölls med stadsdelsnämnder för att få in synpunkter. Tre öppna möten genomfördes för allmänheten i Älvrummet. Alla i Staden bjöds in för att lämna synpunkter i remissen. Detta resulterade i att inte bara kommunala instanser lämnade synpunkter utan även en rad fristående organisationer och även privatpersoner. Vi arbetar nu 16

18 med en ny trädpolicy och planerar att även i detta arbete jobba med en öppen remiss och bjuda in intressegrupper till möten. Dialogarbete som bedrivs i Park och natur och i verksamheten Trygg, Vacker stad är i stor utsträckning baserad på samverkan med stadsdelsförvaltningarna. Exempel är när stadens nya parker planeras och utformats i gemensamma dialogprojekt mellan stadsdelarna och Park och natur och andra planerande förvaltningar. Älvstranden Utveckling AB Älvstranden Utvecklings AB är det enda bolaget som i dagsläget har inventerats. Arbetet med Vision Älvstaden innefattade en stor medborgardialog som lagt grunden för det arbete som sker i Älvstranden utveckling AB idag. Arbetet med medborgardialog som bolaget bedriver är direkt kopplat till stadsutvecklingen längs med Älvstranden och sker i samverkan med stadens stadsdelar och planerande förvaltningar. Det handlar inte bara om att producera bostäder utan en hel stadsmiljö. Flera dialoger har skapats med målet att invånare och andra aktörer i staden ska kunna komma med input. Här har Älvrummet, som är ett samverkansprojekt i Staden, varit en plats för att möta invånarna och ta emot synpunkter. Tillsammans med stadsdelen Lundby har man även arbetat med platsskapande aktiviteter med olika intressegrupper och föreningar som fått ta plats i Frihamnen och bedriva verksamhet där. Det är projekt som till stor del vuxit fram genom en kontinuerlig dialog om platsen. 3.1 VILKEN STRUKTUR FINNS FÖR DIALOGARBETET? I STADSDELSFÖRVALTNINGARNA, PLANERANDE FÖRVALTNINGAR OCH BOLAG Samtliga inventerade förvaltningar och bolaget uppger att det saknas en tydlig struktur för dialogarbetet i form av fastslagna rutiner för hur dialoger initieras/genomförs, av vem/vilka och hur det som dialogerna kommer fram till förs in i processen och återkopplas till invånarna. Inom några organisationer i Staden finns däremot ansatser till att skapa en sådan Samtliga inventerade förvaltningar och bolaget uppger att det saknas en tydlig struktur för dialogarbetet struktur. Exempel är arbete med att ta fram en handlingsplan för medborgardialog, att man tillsatt en särskild grupp som jobbar med medborgardialog, eller att man tagit fram och använt 17

19 material såsom handböcker eller checklistor som stöd i delar av processen. Några uppger att de använder SKA/BKA-verktyget som strukturskapande stöd i dialogsammanhang även om det i sig självt inte är ett dialogverktyg. Att tydlig struktur saknas i Staden innebär däremot inte att struktur helt saknas. I många fall finns en beprövad och fungerande informell struktur i form av erfarenhet och arbetssätt inom organisationen som förs vidare mellan medarbetare i olika delar av organisationen. Denna informella struktur kan bestå av en längre tradition inom förvaltningen att arbeta med dialog som med åren byggt en kompetens hos vissa medarbetare som vid behov kan sprida denna kunskap vidare inom förvaltningen. Det kan vara specifika metoder som använts frekvent för dialoger och där man arbetat fram strukturer som visat sig fungera väl. Det kan också vara Att tydlig struktur saknas i Staden innebär däremot inte att struktur helt saknas. I många fall finns en beprövad och fungerande informell struktur i form av erfarenhet och arbetssätt inom organisationen som förs vidare mellan medarbetare i olika delar av organisationen. enskilda tjänstepersoner på olika förvaltningar som utvecklat goda band mellan sig i arbetet med dialog och som underlättar arbetet med att initiera och genomföra dialoger när de arbetar ihop. Det är exempel på hur en informell och fungerande struktur vuxit fram i delar av Staden. Som tidigare framkommit finns det i vissa stadsdelar tjänstepersoner med särkilt ansvar för medborgardialogarbetet. Detta är en organisatorisk struktur som skapar plats för en funktion men i de flesta fall finns inte en arbetsmässig struktur fastlagd i form av riktlinjer och arbetssätt. Dessa tjänstepersoner får i många fall utarbeta egna arbetssätt och pröva sig fram och ta del av den informella strukturen och kunskapen i den utsträckning sådan finns. En annan fråga som framträtt under inventeringen och som kopplar till struktur är hur dialog initieras i förvaltningarna. I något fall har detta omnämnts som hanteringsordningen och syftar på att det ibland är oklart vilket ansvar som vilar på olika delar av organisationen. Exempel på frågor som blir aktuella i detta sammanhang är, Vem tar beslut om att dialog ska genomföras? Vem genomför den? Vem återkopplar? Hur och av vem implementeras den insamlade informationen? Vilken roll ska tjänstemannaorganisationen spela och vilken ska politiken spela? Några av förvaltningar beskriver att en bidragande orsak till att deras dialogarbete fungerar trots att struktur saknas ibland beror på goda relationer mellan medarbetare i den egna organisationen. De ser däremot att en sådan mer informell struktur är sårbar eftersom medarbetare flyttar på sig eller slutar. Det leder till att man tappar kompetens och förhindrar att viktig erfarenhet kan spridas i den egna organisationen. 18

20 Flera förvaltningar påtalar att enbart en informell struktur kan göra att dialoger i staden blir väldigt olika beroende på var dom genomförs. Detta upplever många förvaltningar som ett problem utifrån ett hela-staden-perspektiv där invånarna ska ha rätt till jämlika villkor oavsett vart man bor. En gemensam grundläggande struktur skulle ge en grund för dialogarbetet som kan bidra till att en lägsta nivå skapas och att förutsättningar för att ett gemensamt språk för dialog uppstår i Staden. Detta är något som efterfrågas i många delar av Staden. Flera förvaltningar påtalar att enbart en informell struktur kan göra att dialoger i staden blir väldigt olika beroende på var dom genomförs. Detta upplever många förvaltningar som ett problem utifrån ett hela-staden-perspektiv där invånarna ska ha rätt till jämlika villkor oavsett vart man bor 4. HUR SER NI PÅ UPPDRAGET? I STADSDELSFÖRVALTNINGARNA Många stadsdelar uppger att de fram till att förslaget beslutades av kommunfullmäktige följt processen med intresse och väntat in KF s beslut i frågan. Frågan har varit aktuell en längre tid och det har lett till att det funnits en avvaktan hos förvaltningarna över hur stadsdelsnämnderna kommer att förhålla sig till Göteborgs principer för medborgardialog. Uppdraget har gett förhoppningar i ett flertal stadsdelar att nu kunna ha mer fokus på dialog oavsett hur mycket de arbetat med det sen tidigare. Förhoppningen är att principerna gör att förvaltningen tillsammans med politiken kan skapa en gemensam ansats i dialogarbetet. Inventeringen visar att ungefär hälften av stadsdelarna nu inväntar direktiv från nämnden kring hur de vill arbeta mot bakgrund av uppdraget och principerna. I andra stadsdelar där dialogarbetet sen tidigare understötts i nära kontakt med nämnden har uppdraget nu lett till att man på nytt tittar på i vilken utsträckning arbetet överensstämmer med de sju principerna för medborgardialog. Intern kommunikation Det är tydligt att uppdraget också ställer krav på tydlig kommunikation inom respektive förvaltning kring vilka förväntningar på olika delar av organisationen som uppdraget medför. I flera stadsdelar fanns otydlighet vad gäller förväntningar på chefer och nämnd, vid tidpunkten för inventeringen hösten

21 I flera stadsdelar inväntar förvaltningen att uppdragets innebörd och påverkan på organisationen ska kommuniceras av nämnden. Alla nämnder känner idag till uppdraget efter att Klas Forsberg på Stadsledningskontoret varit ute och informerat om dess innebörd. Något som bidragit till att nämnderna i vissa fall inte gett direktiv i många stadsdelar var att man inväntade de nya politikerna efter höstens val. Tydliga besked till tjänstepersonerna väntas då tidigast i slutet av februari Inventeringen visar två huvudsakliga spår i frågan hur stadsdelarna ser på uppdraget. Dels finns stadsdelar där arbetet med dialog redan används i betydande grad och fortsätter att vara ett arbetssätt även under tiden man inväntar direktiv från den nya nämnden. Dels har vi stadsdelar där man kanske inte arbetet så mycket med dialog och där man vill avvakta nämndens hantering och inställning innan man planerar någon verksamhet. Resurser Som kommunfullmäktigerapporten uppfattas i stadsdelsförvaltningarna ska medborgardialoger ske inom befintlig budgetram. Bland de tjänstepersoner som arbetar med frågor där dialoger kan få större utrymme finns en oro att belastningen som redan upplevs som hög kommer öka ännu mer. Generellt påpekar alla stadsdelar att uppdraget inte i tillräcklig grad tar upp och problematiserar resursfrågan. Stadsdelsförvaltningarna har en samstämmig uppfattningen att dialogarbete kräver mycket resurser och att ett ökat användande av dialoger kommer att påverka resursfrågan i många olika led. Ett flertal stadsdelar uttrycker att en bra dialog kostar pengar och att en dialog som inte får tillräckliga resurser kan skada mer än den gör nytta i fråga om invånarnas förtroende och tillit. En annan viktig fråga för stadsdelarna är den om representativitet, hur vi når de människor och grupper som är svåra att nå? Många anser att detta är starkt kopplat till resursfrågan eftersom det ofta är mer kostsamt och kräver mer arbete att nå dessa grupper. Utan tillräckliga resurser uttrycker vissa förvaltningar därför att det kan bli problematiskt att säkerställa olika gruppers deltagande i den utsträckning man önskar. Brukardialog/Medborgardialog I flera stadsdelar inväntar förvaltningen att uppdragets innebörd och påverkan på organisationen ska kommuniceras av nämnden. Det finns ett behov av att diskutera och lyfta frågan kring medborgardialog och brukardialog utifrån uppdragets formuleringar. I stadsdelarnas dialogarbete idag är distinktionen mellan medborgardialog och brukardialog inte alltid så tydlig eller lätt att göra, menar flera förvaltningar. Andra ser en mer tydlig skillnad, åtminstone teoretiskt. Ytterligare perspektiv är att det praktiska utförandet kan utgöra en gråzon där en tydlig skillnad inte alltid är enkel att se. 20

22 Oavsett inställning finns hos flertalet stadsdelar ett behov att prata om principerna för medborgardialog och deras relation till brukardialog. Hur? Uppdraget har inte för avsikt att svara på HUR-frågor som uppstår. Trots detta så kvarstår det faktum att uppdraget väckt en rad sådana bland de tjänstepersoner som arbetar med dialoger i stadsdelarna. Principerna har potential att ge mer tyngd i stadsdelarnas dialogarbetet och får genom det både nya och redan existerande utmaningar att bli ännu ner angelägna att besvara. Här är några exempel på HUR-frågor inventeringen fångat upp. Hur hanterar vi frågor invånarna väcker och vill skapa dialog om? Uppdraget handlar om politikerinitierade dialoger, men kan principerna vara vägledande för att gå invånare till mötes som vill skapa dialog kring något i stadsdelen? Uppdraget berörs inte hur tjänstepersoner ska hantera den typen av dialoginitiativ från medborgarna eller i vilken mån de har eller förväntningar på sig att föra sådana initiativ vidare uppåt till politikerna som kan besluta om dialog. En annan fråga som ofta kommit upp kan illustreras med följande citat Hur ska dialogarbetet ske när flera olika förvaltningar äger frågan ihop? Hur fördelas ansvaret under processen och för helheten? Hur hanteras budgetfrågan och fördelning av resurser? och Hur ska vi hantera intressekonflikter som uppstår i lokalsamhället när vi arbetar med dialog? Detta är enbart ett fåtal av de väldigt praktiska frågor som tjänstepersoner på olika nivåer i stadsdelens organisation uppgivit att de sitter med. Inte sällan är dessa frågor komplexa och svåra att besvara; det kräver både tid och resurser. En stadsdel ser att sådana frågor får svar allteftersom erfarenheten från dialoger växer och kunskapen om vad som fungerar eller inte 21

23 således ökar inom förvaltningen. Denna stadsdel tänker att dessa och en rad andra Hur - frågor kommer i stor utsträckning kommer att födas ur en mer organisk process i Staden av erfarenheter, utbyten och samverkan. Samtidigt finns i denna stadsdel och flera andra en fortsatt efterfrågan om centrala riktlinjer kring några av dessa Hur -frågor. I PLANERANDE FÖRVALTNINGAR OCH BOLAG Hur man ser på uppdraget i de planerande förvaltningarna och i det bolaget som inventerats ligger i hög grad i linje med det som framkommit i stadsdelarna. Detta antyder att de trots sina ibland olika fokusområden och arbetssätt organisationsmässigt står inför liknande utmaningar och frågeställningar när det gäller dialogfrågan. Nedan följer några tankar som samtalen kretsat kring under inventeringen. Efterfrågat En röst är att uppdraget om utökat medborgardialogarbete är efterlängtat och att det har tagit för lång tid för Staden att ta beslut i frågan. Här finns en positiv förväntan kring de kompetenshöjande insatser som följer med uppdraget, och som man menar är viktiga för hela Staden. Genom kommunfullmäktiges beslut om medborgardialoguppdraget finns generellt förhoppningen att det kommer att underlätta dialogarbetet i stort när hela Staden nu kan arbeta utifrån samma principer. De som redan idag arbetar aktivt med dialog ser att uppdraget stärker dem att fortsätta utveckla sitt arbetssätt kring dialog vidare. Intern dialog På flera håll har påtalats att förvaltningen ännu inte skapat en samlad bild av uppdragets betydelse för den egna organisationens arbete. Här efterfrågas ett internt samtal med anledning av principerna för att skapa en gemensam bild inom förvaltningen. I vissa fall har samtal påbörjats i de delar av organisationen som är mest involverade i dialogfrågan. Ofta handlar det då om utförare. Förvaltningarna ser också behovet att frågan nu behandlas av chefer och i nämnden för att organisera det fortsatta dialogarbetet. Resurser Fackförvaltningarna och bolaget lyfter precis som stadsdelarna frågan om resurser. Ett perspektiv som framhållit är att om tillräckliga resurser saknas så ska en dialog inte genomföras. Otillräckliga resurser vid medborgardialog riskerar att sätta både tjänstepersoner och involverade invånare i en sits som kan skapa stress, misstro och resultera i en dialog som inte har förmågan att uppfylla det underliggande syftet. Brist på resurser kan snarare få till följd att försämra relationen mellan de inblandade. 22

24 Det har också framkommer att det kan finnas en rädsla hur enskilda tjänstepersoner att inte klara den ökade belastningen som fler genomförda dialoger skulle medföra. Även ansvarsfrågan känns tung för vissa och det finns en osäkerhet i hur man ska hantera den då det ofta är enskilda medarbetare som är ansiktet utåt i dialogen. Gemensamma riktlinjer Fackförvaltningarna och bolaget ser precis som stadsdelarna att ett resultat av uppdraget kan bli att ett gemensamt språk kring dialog växer fram i Staden. Det pågår redan mycket dialoger men i flera fall med fokus på praxis framför teori. Man har alltså inte formulerat hur man jobbar eller beskrivit det. En förvaltning uppger att de inväntat att kommunfullmäktigeuppdraget ska skapa gemensamma riktlinjer för Stadens dialoger. Därmed har man avvaktat med att skapa egna riktlinjer. De menar här att Staden har större nytta av det gemensamma än att olika förvaltningar har sina egna arbetssätt. Detta resonemang kan ses mot bakgrund av att de planerande förvaltningarna i betydande grad utför dialoger i samverkan med stadsdelar och andra förvaltningar, något som de påtalar stärker behovet av att prata samma språk i dialogsammanhang. Eftersom uppdraget utöver principerna i sig inte rymmer gemensamma riktlinjer hoppas flera förvaltningar att de kompetenshöjande insatserna och den planerade handboken ska bistå med detta. Hur? Vi har gått och väntat på uppdraget och att det leder till att staden skapar gemensamma riktlinjer för dialog. Vi har därför valt att inte påbörja något arbete med att skapa egna riktlinjer för vår förvaltning Även för fackförvaltningarna och bolaget synliggör uppdraget flera praktiska frågor som handlar om Hur? Det handlar om frågor kring utförande. Vilka för vi dialog med, och på vilket sätt? Vilka är de primära dialogutförarna när en fråga ägs av flera av Stadens förvaltningar? Hur hanterar vi svekdebatter när nämnder inte genomför fattar beslut i enlighet med dialogens resultat? Vilka för vi dialog med och på vilket sätt? Vilka är de primära dialogutförarna när en fråga ägs av flera av stadens förvaltningar? Precis som i stadsdelarna uttrycker man här förhoppningar att de kompetenshöjande insatser som följer med uppdraget ska bidra med att ge svar på dessa frågor i större utsträckning. 23

25 Medborgardialog/Brukardialog Hur man ser på uppdelning mellan medborgar- och brukardialog varierar. En fackförvaltning ser det som att de enbart bedriver brukardialog, utifrån hur begreppen förstås. Andra gör inte någon distinktion alls. Generellt kan sägas att de planerande förvaltningarna är inbegripna i arbeten som ofta är långsiktiga och kommer att påverka flera generationer i staden. Ett exempel man pekat på är planering eller skötseln av en park som ju rör hela stadens invånare över generationer, inte enbart de individer i staden som vid en viss tidpunkt brukar den. Parken i sig är här mer en struktur som potentiellt kan brukas av alla stadens invånare. Detsamma gäller byggande- och boendefrågor då hela staden påverkas av dessa frågor på en strukturell nivå. Det som framträder är alltså att dialogarbetet generellt sker utan distinktion; mellan medborgardialog och brukardialog. Vad gäller målgruppen för dialogen utgår man från idén att samla ett brett spektrum av perspektiv och röster som berörs av besluten. 4.1 VAD INNEBÄR UPPDRAGET FÖR ER ORGANISATION? I STADSDELSFÖRVALTNINGARNA Uppdraget har i dagsläget fått olika genomslag i de olika stadsdelsförvaltningarna. Det beror dels på i vilken utsträckning nämnderna haft möjlighet att sätta sig in i frågan. Dels på hur det sen kommunicerats till förvaltningsledningen som i sin tur spridit den ut i organisationen. Det kan också se ut så att förvaltningen redan har påbörjat ett arbete i linje med uppdraget. I de fallen har uppdraget gjort att arbetet åter har aktualiserats och förstärkts bland dem som jobbar med medborgardialog. Detta utan att det nödvändigtvis har föranletts av att nämnden tagit upp och behandlat frågan. I dessa fall inväntar man parallellt nämndens ställningstagande medan man låter arbetet pågå. Oavsett uppdragets behandling i stadsdelsnämnden och oavsett stadsdelens tidigare arbetssätt inom dialogområdet har olika konkreta processer satts igång som följd av uppdraget och de riktlinjer som kommuniceras genom principerna. Vad som i dagsläget konkret gjorts i stadsdelarna vid tidpunkten för inventeringen varierar. För en stadsdel handlar det exempelvis 24 Uppdraget har i dagsläget fått olika genomslag i de olika stadsdelsförvaltningarna. Det beror dels på i vilken utsträckning nämnderna haft möjlighet att sätta sig in i frågan. Dels på hur det sen kommunicerats till förvaltningsledningen.