Inlägg: Låt oss samla våra fjällvandringstips..!

Transkript

1 Inlägg: Låt ss samla våra fjällvandringstips..! ( ( Inlägg: Låt ss samla våra fjällvandringstips..! Och då menar jag inte tips m vackra leder eller fantastiska berg utan mer praktiska saker, knep & knåp liksm, stra eller små saker, uppfinningar eller småtricks. (Mårten Hedbrg) Här är trådens inlägg sammanställda ch någt editerade samt kategricerade (efterbästa förmåga) av Claes H Nygårdh. INNEHÅLL 1 MAT FÖRVARING AV MAT MAT/MATLAGNING KÖK DISK ÖVRIGT ORIENTERING EGENVÅRD ALLMÄNT PSYKE MYGGMEDEL LÄGER SOVA TÄLT BELYSNING VANDRING BÄRA Stavar/Stavgång UL, Att spara vikt VADNING TEKNIK SÄKERHET VATTEN KLÄDER OCH SKOR TVÄTTA/TORKA KÄNGOR HUVUDBONAD ÖVERKROPP UNDERKROPP VERKTYG/REPARATION ÖVRIGT Versin nr. 4: fram till ch med Kerstin Claessn Callahans inlägg :44 på sidan 6 i nya tråden. 1

2 Inlägg: Låt ss samla våra fjällvandringstips..! ( ( 1 Mat 1.1 Förvaring av mat 1. Ett prblem m man vill ha med sig lite gd påläggskrv eller liknande är risken att den blir förstörd av att man tar ut den ur sin förpackning. Då kan man gå till delikatessdisken i affären ch be dm skära upp krven, eller vad det nu är, i lagm stra bitar ch vakuumpacka dm var för sig. (Claes H Nygårdh) 2. Vi har mjölkpulvret i små pet-flaskr -lätta att hälla ur. (Petra Carlén) 3. För de sm paketerar sina grötflingr, jägarsnus ch annan mat i prtins- eller dagsförpackningar finns en i mitt tycke suverän liten grej på Clas O. Påsförslutare 96 kr (snabb, enkel ch går att stänga fler ggr) Klipp efter förslutningen brt all överflödig plastpåse sm sticker ut så blir det väldigt kmpakt att packa. (Mattias Järvinen) 4. Vet att det finns småflaskr ch burkar i plast att köpa i sprtaffären för friluftsbruk men dessa är SVINDYRA. Själv knatade jag iväg till BdyShp. Dessa säljer tmma småflaskr (tänkta att ha i nessesären) för en femma. Tppen till matlja, diskmedel, sya ch vad man nu kan behöva ha med. Kryddr ch tändstickr förvarar vi i filmburkar: gratis från ftaffären. (Martha Hultman) Hade tråkigt ch fixade till en annrlunda tändsticksask Klarar väta bättre än en vanlig dck klarar den inte ett dpp. Se bild till höger (Anders Magnussn) 5. Förvaring av mejeriprdukter: Om du ska vara ute längre tid än en vecka ch vill ha smör på mackrna även efter första veckan, dela upp smöret i två täta byttr, sm gärna har skruvlck, ch låt den ena ligga öppnad skyddad från syre tills den första är slut. Lägg sten i dubbla fettade smör/smörgåspapper innan den ev. läggs i en plastpåse, så sten får lite utrymme att andas. Annars svetttas den i plastpåsen ch håller sämre. (Dan Lindbeck) 6. Många plastpåsar - väger lite ch har många användningsmråden. (Nils Magnussn) 1.2 Mat/Matlagning 7. Sm lck på mitt kkkärl använder jag alltid den tallrik jag ska äta på. I den rättvända tallriken häller jag i vatten sm så småningm värms upp, där smälter jag en buljngtärning. Denna ganska smala men dck stärkande sppa sörplar jag i mig, en liten förrätt. (Mårten Hedbrg) 8. Vi gör egen snabbgröt av hastigt mixade havregryn plus diverse tillbehör efter smak (blåbärssppepulver, trkade äpplen, kanel, dadlar, mm). Bara att hälla på hett vatten direkt i tallriken ch röra. Gröt in n time ch utan kletig kastrull. (Petra Carlén) 9. Jag går med vegetarianer ch vi har därför ansträngt ss för att piffa till käket. Ädelst, fetast ch parmesanst håller bra ch väger inte hemskt mycket extra (man behöver inga jättemängder). Nötter i mat är gtt. Likaså sltrkade tmater, trkad lök ch pest. Trkade trattkantareller, svampsås ch cuscus är himmelskt gtt. Och glöm inte ölkrven!!! (Petra Carlén) 10. Nyligen stärkt av följande mat vill jag tipsa: bra vandringsmat är cuscus. 1 dl per prtin, grvt räknat, ch går snabbt ch enkelt att laga till. Kka upp 1 dl vatten per prtin, en nypa salt ch en skvätt lja. Tag kastrullen av värmen, tillsätt cuscusen ch låt svälla. Ät antingen ensamt eller med krv, svamp, vad sm helst? Man kan såklart variera ljemängden ch på så vis få antingen ganska trr ch farlig blandning, eller en grteskt slafsig, fet röra. Det sistnämnda är ju bra när man får fettabstinens t ex efter frystrkat i några dagar. Men det bästa är såklart att det går så frt ch lätt att laga, speciellt m man nöjer sig med att bara äta cuscus, sm t ex mellanmål. Måste bara få fråga... Olja på fjällvandring? Den möjligheten har jag aldrig tänkt på. Blir det inte förskräckligt kladdigt? Och vad förvarar du den i? En filmburk? Undrar ckså m det funkar att kka cuscus utan lja? Eller blir den väldigt klumpig då? (Elisabet Nrdeb) Jag brukar köra med matlja i filmburk utan prblem, men naturligtvis är Jarls idé bättre. Bra småflaskr finns bla på Bdyshp. Förutm till cus-cus använder man naturligtvis ljan när man pppar sina ppcrn på fjället. (Martin Nrdesjö) På apteket finns det ckså småflaskr (vet inte m de är billigare än Bdy Shp). (Peter Nermander) När det gäller små flaskr så kan jag rekmmendera Femmans sprt i GBG de har en strt srtiment av flaskr i lika strlekar. (Jhan Frsberg) Versin nr. 4: fram till ch med Kerstin Claessn Callahans inlägg :44 på sidan 6 i nya tråden. 2

3 Inlägg: Låt ss samla våra fjällvandringstips..! ( ( Jag har inte lyckats ha med mig lja på vandring utan att den läckt ut (ch ställt till det i plastpåsen jag förvarat flaskan i), men till nästa gång ska jag banne mig ha en rdentlig flaska. Sist hade jag en sm jag trdde skulle funka, men det gick alltså inte bra. Så underskatta inte ljans flyktförmåga. Och ha flaskan i försluten plastpåse! Cuscus utan lja funkar säkert bra, men det kanske nån sagt redan. Jag försitter dck inte en chans att öka några gram i vikt! (henrik sandström) Om man är säker på huruvida flaskan håller tätt kan man riva av en bit plast, från en plastpåse el. likn., ch skruva fast den under flaskans lck. Om det inte tätar helt så brmsar det ialla fall läckandet. (Martin Svedberg) Mitt tips på flaska för matlja är en suvenirflaska för sprit, sådan man t.ex. brukar (brukade?) få på flygplan. De finns i både glas ch plast, ch plastmdellen väger nästan ingenting ch håller tätt. Själv brukar jag ta med en skvätt diskmedel i en sådan flaska.(daniel Hautakski) I vissa (välsrterade) mataffärer säljs matlja i just så små plastflaskr - man behöver alltså inte skaka fram en flarra utan köper ljan direkt i rätt frmat. (skar karlin) Cuscus är även OK att äta kall m det skulle bli över.. smula gärna ned lite mynta eller basilika, russin etc.. Kanske ett nytt slags snabb-mellanmàl vid exempelvis krta raster efter ansträngande bestigning? (har ju sàdana däringa klhydrater sm man behöver, dessutm med lâng förbránningstid, eller vad det heter). OBS: Denna idé helt empirisk inm vandring, utan kmmer sig av att vi hemma ibland brukar káka cuscus-sallad, dvs kall cuscus med tmat, grönfder, mynta, russin, nötter, färskst. etc. (Mats Lindhlm) Jag brukar släppa ner en tärning grönsaksbuljng i vattnet jag kkar för min cuscuse. Blir mycket mer smak då, ch mindre betngtendenser. En skvätt livlja kan förstås vara fint att lägga till. Kanske inte ur filmburk men ur en liten plastflaska med säkert skruvlck. (jam ) 11. Bra att lägga den frystrkade maten i blöt innan man kkar den. Efter fruksten lägger man ner lunchen i tex en "mer" pet flaska med lite större öppning tillsammans med lite vatten. När man sedan ska laga till lunchen behöver man bara kka upp maten så är den färdig, istället för att kka den tex 8 minuter sm det står på förpackningen. Innan man går ch lägger sig häller jag upp frukstgröten direkt i kastrullen med vattnet ch låter den stå under natten. Snabbt ch enkelt tillagar man sedan fruksten. Sparar massr av bränsle. (Tm Granevald) Det är mycket effektivare att låta maten ligga kvar i den varma kastrullen efter kket än att blötlägga före. (Lars Finnström) 12. Rejäääääl frukst ch fyll termsen med hett vatten på mrgnen. Det räcker hela dagen till kaffe/tee ch varma kppen till lunch. (Peter Palágyi) 13. Gdis - Massr av gdis! Skall aldrig behöva ransneras! (Peter Palágyi) 14. Giants blck (finns på gym/naturaptek=dyrt, men har även sett den på willys ch andra billiga affärer) MYCKET energi, även vitaminer ch inte minst är den gd! (Nils Magnussn) 15. Vandringsenergigdis en viktig faktr för att hålla bldsckerhalten på bra nivå: lagm för mig är 100g mjölkchklad, ett litet paket russin, en näve jrdnötter ch ett halvt paket Dextrsl per dag. (Claes H Nygårdh) 16. Whiskey/Knjak/Punsch/... - Mysfaktrn är enrm på kvällen på en sten vid en sjö. Nalgene tycks tåla sprit dåligt. Använd PET flaska i stället (Peter Palágyi) Pluntan är ng fasen det viktigaste när man sitter där vid elden ch myser ;-) (Andreas Larssn) En liten plunta starkdryck (i mitt fall highland whisky) är aldrig fel efter en lång dags regnig & kall vandring. Värmer gtt inifrån. (Jnathan Westlund) 17. Plcka "sursöta"-blad sm sallad på smmaren, bär i juli-augusti till måltiden. (britt gasiun) 18. Vi fjällvandrade för första gången i smmar ch fick innan vår tur tips m att trka vår egen mat ch ta med. Hittade en hel del tips ch trix på den här sidan samt via mer vandringserfarna kmpisar. Sm reserv (eftersm det sm nybörjare är lite svårt att beräkna hur mycket sm går åt) köpte vi lite färdig trrmat för fältbruk (varianten Blåband). Ville även klla m det verkligen var mödan värt att pyssla med trkning sv... Måste säga att den egentrkade maten slår den färdigprducerade med hästlängder!både vad gäller smak, knsistens ch mättnadskänsla. Kmmer man bara ihåg att blötlägga en stund innan (glöm inte packa ner plastpåsar för ändamålet!) funkar det hur bra sm helst! Vår favrit blev köttfärsgryta med grönsaker ch nudlar samt tnfiskristt...mums! 19. Gröt till frukst är bra, men man kan lätt ledsna på det. Ett alternativ är frukstvälling med musli..jättegtt! (Pertti Ruha) 20. Saknar man frukst juicen kan man ha en C-vitamin brustablett i friskt bäckvatten... inte lika fylligt, men lika nyttigt. (Pertti Ruha) Versin nr. 4: fram till ch med Kerstin Claessn Callahans inlägg :44 på sidan 6 i nya tråden. 3

4 Inlägg: Låt ss samla våra fjällvandringstips..! ( ( 21. Snabbnudlar med jrdnötter är en hyfsad lunch i ruskväder. Häll i varmt vatten från terms, vänta i 3-4 minuter ch Vila! maten är klar (Pertti Ruha) 22. Snabbt ch enkelt mellanmål: 1 st plastburk med tätt lck, ca 0.5 l, 1 prtin nudlar 2 dl vatten, lja ch kryddr (t.ex italiensk salladskrydda). Vid mrgnfikat resp. lunchen: Bryt sönder nudlarna. Häll ned dem i burken. Häll på vattnet. Skruva på lcket. Låt ligga i ryggan i timmar. Häll på en skvätt lja, krydda. Klart! (Per-Arne Asp) 23. Engelsmännen har någt sm de kallar Flap-Jacks en kaka bestående av havre ch russin, sm ger en rejäl energikick snabbt. Recept finns exempelvis här: (håkan brg) 24. Om man vill kka te av teblad i lösvikt (Sitt specialimprterade Darjeeling First Flush etc) är krta nylndamstrumpr ypperliga att använda sm tepåsar. Bör dck vara använda. (Gunnar Anderssn) Vill man inte slaska med nylnstrumpr så kan man göra egna tepåsar hemma ch ta med sig, med hjälp av dessa tmpåsar finns säkert på andra ställen ckså ch på välsrterade kaffe-/te-handlar. (Claes H Nygårdh) 25. Jag lagar all mat i tältet, utm kanske sliga ch vindstilla eftermiddagar. Det finns *inget* bättre vindskydd. Det betyder att jag avstår från lagad mat under själva turen. Det kan bli chklad eller kex eller hemlagad Studentenfutter (Tyskt "jägarsnus" med nötter ch trkad frukt). (Peter Hackman) 26. Fjällagg, dvs. mjöl (gärna fyra srters), bakpulver ch brödkryddr är bra att kunna plcka fram efter någn vecka/10 dygn när annat bröd är slut eller söndersmulat. (Dan Lindbeck) 27. Jrdnötssmör är ett ypperligt smörgåspålägg - nyttigt, energirikt ch gtt. Och billigare per viktsenhet än alternativ sm bredbar st, kaviar ch sånt. (Martin Nrdesjö) 28. Bra friluftsbröd: Fazers Smedhalvr, är sega så att de inte smulas sönder i ryggsäcken ch håller sig ckså fräscha ch gda minst i ett par veckr. (Claes H Nygårdh) Ett annat bröd sm är tillräckligt segt för att inte smulas sönder i ryggan är 'mini-chiabata'. Jag handlar det i den lkala ICA-butiken ch det håller sig i minst 1 vecka. Fungerar ypperligt sm frukst- eller kvällsmålsbröd med tubst på. (Per-Arne Asp) Apprpå bröd. Jag har med fullgtt resultat (nåja...) gräddat atmspackade minibaguetter på en pinne över elden. Underbart till frukst i vildmarken! kanske inte så praktisk att ha med sig men en njutning! (Anders Mssing) Om man är mindre nga med det estetiska i sin frukst kan man smula hårdbröd, digestivekex etc redan innan man åker. Töms ner i en tålig påse eller en plastlåda ch kan ätas med sked. Lättare att packa ch mättar lika bra. Påläggen tar man vid sidan av eller strör på. (jam ) 29. Vill man ha färska grönsaker på turen så går det utmärkt att dla grddar under vandringen... Gtt med färska sådana när man varit några dagar/veckr på fjället! (Pär-Erik Back) Det är enkelt, man behöver en burk (gärna med str öppning). Man lägger bönrna (eller vad man nu skall grdda) i burken ch sköljer dem 1-2 gånger m dagen med vatten bara. Grddar ska ju inte ligga i vatten utan bara sköljas regelbundet så de hålls lagm fuktiga. (Jag trr att m de ligger i vatten så "kvävs" de ch ruttnar bara.) Burken skall förvaras mörkt, så hatten är ingen bra ide. Längst ner i ryggsäcken går utmärkt:-) Vill man ha kntinuerlig tillgång så bör man ng ha två eller fler burkar så man får lite överlapp mellan satserna (eftersm det tar väl 3-4 dar innan de flesta typer av grddar blivit ätbara). (Peter Nermander) 30. mitt tips är att köpa en massa påsar med REAL - trkad mat sm slår allt. Behöver liksm inte bekymra mig m gtt käk med de påsarna i säcken. sen ser jag ju alltid till att ha ett par öringar att kka till fruksten ch lägga på knäckebröd... fasen vad jag längtar tills nästa tur! :-) (Andreas Larssn 31. Salt ch peppar brukar jag ta några extra påsar på McDnald s, dm ggr jag äter där inför en vandringstripp. Prtinsförpackat ch klart. (anders frsman) 32. Oatlys färdiga pannkaksmix. (Mattis Wide) 33. Under vandring på hösten brukar jag plcka med mig den svamp sm jag ser utefter leden. Rensad ch klar lägger jag den i en tygpåse sm jag hänger på ramen till ryggsäcken. Det väger inte så mycket då man äter upp det samma dag. Berr ju if sig hur mycket man finner. Ett annat tips att ta med sig, i alla fall på hösten när det inte är lika varmt, är bacn. I sina färdiga paket väger de inte mycket ch tar ingen plats. Eftersm de är rökta håller det ett par dagar ch smakar underbart tillsammans med svampen. Alltsammans steker jag i flytande margarin.(yvnne svenssn) 34. Tag med färdgdis. Småkakr, gdis. Jag har börjat med nötblandning, ju fler srter dest bättre. Trkad papaya är både rik på c-vitamin, fruktscker ch anses vara bra för magen. (Filip Wessman) 35. Två frukstar. Jag börjar med en liten snabb ch tråkig: müsli direkt ur påsen, med vatten till. Så kmmer jag snabbt iväg. På mrgnen brukar jag ha brttm iväg nämligen. Sen tar jag andrafrukst med gdis enligt paragrafen van, plus ölkrv efter ca 2 timmars vandring. (Filip Wessman) 36. Flytande magarin. Det är ju redan smält! perfekt att ha i en liten flaska ch hälla i stekpannan eller på mackan.(kristian Ryhd) Versin nr. 4: fram till ch med Kerstin Claessn Callahans inlägg :44 på sidan 6 i nya tråden. 4

5 Inlägg: Låt ss samla våra fjällvandringstips..! ( ( 37. Falafelmix finns t ex på Willys bland deras srtiment med mat från mellanöstern. Det är tppen sm vandrarmat. Bra med prtein! Lägg i blöt minst 60 min frma sen till "bllar" med en sked ch stek hastigt i lja. Super gtt till t ex Cus Cus (se tips nr: 10). Gtt med någt knaprigt till all "grötig" mat. (Kerstin Claessn Callahan) 1.3 Kök Jag köpte min mix på Hötrgshallen. Den behövdes bara ligga ch dra i 20 minuter. Gjrde en tabbuli till falafeln. Färsk persilja! Enda prblemet med falafel är att det går åt ganska mycket lja. (skar karlin) Jag trr att enligt instruktinerna ska man lägga i blöt minst 30 min men m man låter den ligga längre behöver man inte steka lika länge ch det är snällare för magen (eller sina tält kmpis...).j ng går det åt en del lja men å andra sidan är det kanske inte nåt man har med sm basmat utan festar till med nån kväll. (Kerstin Claessn Callahan) 38. Använd alltid lck när du kkar upp vatten! Flk slarvar fta hemma i köket, ch det må väl vara så, men till fjälls handlar det ju m en mer akut bränsleatgång. (henrik sandström) 39. Jag ristat decilitergradering inuti mina grytr. (Peter Nermander) 40. Durkslag, man gör en hätta av myggnät med snöre runt sm man kan spänna fast över grytan. (Peter Nermander) 41. Gastrmax sthyvel i plast går att använda även sm smörkniv ch stekspade. Man kan kapa av lite av skaftet m man vill. (Peter Nermander) 42. Var miljövänlig ch stressa av på fjället; använd t-sprit, dessutm helt tyst. Meta-tabletter (esbit) sm reservbränsle till triangiat. mkt låg vikt. (David Larssn) 43. Tändstål till köket. Fungerar även blött. (Henrik Helenius) 44. Jag tyckte att lcket till min trangia gryta vägde på tk för mycket, så jag gick till röda krsets secnd hand affär ch köpte ett enkelt grytlck i aluminuim för 2:- ch bankade till kanterna så att det slöt tätt m grytan. Det var någt strt innan...men nu sitter det sm handen i handsken! Det bästa av allt är att det kstar lite, väger lite ch så är det en sån där svart "knpp" på taket sm inte blir varm så det e enkelt att ta av lcket. (Andreas Mattissn) Jag vet att det är jäkligt kreativt att gå in ch ifrågasätta tips, men m man inte vill använda sitt lck sm stekpanna räcker det väl med några lager aluminiumflie sm lck? (Martin Nrdesjö) Nja...jag har prvat att tillvera en del lck med flie ch ståltråd ch lite annat. Det sm man märker klart är att dessa lck inte sluter lika tätt sm ett "vanligt" hur man än gör sitter det aldrig klckrent på grytan. Eller så e jag kass på att bygga egna lck Är det nån sm har en bra lösning så kunde det vara kul att se den. Dessutm blir det ganska varmt att pilla på fliet m man kkat upp en liter vatten ch ska ta av lcket. Sist men inte minst så väger inte mitt nya lck särskillt mycket. det är STOR skillnad mt trangias lck!! (Andreas Mattissn) Jag använde en pajfrm i aluminiumflie från ICA under en treveckrs vandring i smras. Det höll ch fungerade utmärkt hela vägen. Stigt blev det så klart ch buckligt. Jag var rädd att det skulle blåsa brt, men lade man tamjen vanpå så var det inga prblem. Buckligheten gjrde ckså att det satt ganska bra på kastrullen. Det var lätt att ta m kanten på det med en upp ch ned vänd tamj ch på detta sätt lyfta av det utan att bränna sig. Flien blev inte särskilt varm, risken för brända fingrar berdde mer på vattenånga eller slickande lågr från brännaren. Lcket vägde 5 gram, vilket är klart mindre än min Trangia-stekpanna sm väger 220 g. (Jörgen Jhanssn) Jag kör med en tunn rund plyfaskiva. Funkar även sm skärbräda, vifta på brasan med, hälla av kkvatten... (Per Egelberg) 45. Taflnkastrull gör att gröten lssar lätt vid diskning. (Dan Lindbeck) 46. Kurisa: Erfarna KIMM-löpare brukar hävda att den abslut lättaste spisen består av metatabletter ch ihpsamlade stenar. Vet inte m jag skulle rekmmendera det dck. (håkan brg) 47. Mdifierad hajkbricka En pryl sm alltid finns med i ryggan är en hajkbricka. Min mdell är kraftigt förminskad för att spara vikt ch plats. Den är precis så str så att köket kan ställas på den, i mitt fall ca 15x15cm. Den är tillverkad av 3 mm plywd ch har ett flertal små hål för att kunna hälla ut makarni/spagetti-vattnet. Trts sin litenhet fungerar den dessutm utmärkt sm både skärbräda ch 'eldviftare'. (Per-Arne Asp) Lättviktstips: Tillverka hajkbrickan av den lövtunna, böjbara skärbrädan sm finns på Clas Ohlsn. Funkar finfint. (nackdelen är att den inte funkar sm snöstöd, men det är å andra sidan inte så viktigt på fjällvandring) (Martin Nrdesjö) Finns ju Trangia multi-disc, sm får plats i stekpannan, fungerar sm durkslag ch har spår så köket står stadigt på den ch inte halkar av. (Peter Nermander) Versin nr. 4: fram till ch med Kerstin Claessn Callahans inlägg :44 på sidan 6 i nya tråden. 5

6 Inlägg: Låt ss samla våra fjällvandringstips..! ( ( Det är sant men... Stra Trangiat (sm jag har använde förr i tiden) väger inklusive en kaffepanna ca 1,5 kg. Så tungt kök vägrar jag nu för tiden att bära med mig på mina ensamturer! Därför blev det en 'multidisk' av plywd. Numera kör jag med hemgjrd Esbit-brännare, vindskydd gjrt av ölburksfle ch en lätt 1L alu-kastrull, ttalvikt under 400 g. (Per-Arne Asp) Men m du bara använder ena grytan till trangiat ch multidiscen så blir det inte så tungt, ch med ett 2 små hål ch lite ståltråd/najtråd så kan du även fixa till grytan så du kan laga mat över öppen eld. På detta sätt sparar du ännu mer vikt. (Jhan Frsberg) 48. har med mig ett litet knippe tjärstubbe (småflisr) - fixar eld överallt ch känns rligare än mdernt "hitta på".(andreas Larssn) 1.4 Disk 49. Att på smmaren ha med ett par diskhandskar på fjällturen är grymt! med diskhanskarna på är det inga prblem att diska i en 4 grader kall fjällbäck (Christian Löfstrand) Mitt tips på den punkten är att göra det abslut enklaste: skpa upp vatten i kärlet (singularis, ckså det ett tips!) ch gnida mkring med en svamp. Sen är det bara att stjälpa ut vattnet det på marken. Använder numera f ö nstick-kärl eftersm mina pastablandningar (t ex änglahår + grönsakssppa) tenderar att bränna i btten. (Peter Hackman) 50. Skippa allt vad disk heter tills du kmmer hem så slipper du ens fundera på diskmedel, avkapade diskbrstar ch annat flum...och ja, du kmmer över att grytan är lite småäcklig efter några dagar (Staffan Anderssn) * Glaciärsediment eller fin sand från jåkken = Diskmedel * Gräs, tunnt ris eller mssa = Diskbrste m du nu tycker att en liten "htellschampflaska" med diskmedel (33g) ch en halv kökssvamp (3g), sm jag brukar ha med mig, är för mycket att bära på ;) (Claes H Nygårdh) Om någt fett tillagats-kka upp lite vatten. (Dan Lindbeck) Använder själv disksvint, diskkuddar det verkar ha många namn, (Mattias Hanssn) 51. blötlägg kkkärlet. Lätt att diska på mrgnen m man fyllt det med vatten över natten. (Ingemar Mellgard) 52. Häll ut överbliven mat på marken. Inte i bäcken. (Örjan Lindunger) 53. Såpa är ett mångsidigt ch miljövänligt rengöringsmedel sm fungerar sm tvättmedel, diskmedel ch tvål. Köp den lite fastare varianten sm är mer kncentrerad. (Martin Nrdesjö) 54. En bit av en vileda diskkudde (finns på ICA) är bättre än den "vanliga" sctchbrite kudden när man har bränt vid. Jag förvarar den i en filmburk. 55. Om man tältar vid en bäck kan man diska kastruller genm att lägga en sten i dem ch ställa dem i ett frsande parti i bäcken över natten. På mrgnen är det diskat ch klart! (Krister Valtnen) Alternativt man har mindre att bära för man blivit av med kastrullen (Martha Hultman) 56. Välj inte den grumliga utan ta den klara varianten av Nalgeneflaska till glöggen under jul/nyårsvandringen-ett halvår i vatten ch upprepade diskningar för att få brt nästan hela dften. (Dan Lindbeck) 57. Ta några disk svampar(dm sm är gul/vit eller gul/grön) ch dra en sträng med diskmedel ch ta saxen ch dela varje svamp i tre bitar.bra att ha ch diska med,repar inte ch är bakteriedödande. (Andreas Olfssn) 1.5 Övrigt 58. Bra friluftstallrikar är de djupa svarta engångstallrikarna man får när man köper till exempel Felix frysta sppr. Lätta ch förstörbara. (Martin Nrdesjö) Skippa matkåsan/tallriken ch käka ur den vanliga kåsan istället (dricka kan man göra efteråt eller ur vattenflaskan/fältflaskan. Sparar in många gram på packningsvikten! (Claes H Nygårdh) 59. En bra (nåja!) men framför allt lätt sked får du m du köper en McFlurry. Skeden tål dck inte kkande vatten utan att defrmeras, så rör m i makarnerna med nåt annat. En pinne kanske... (Anders Tedehlm) 60. Eller skippa allt utm själva köket + en liten hvikbar kåsa. Ät ur Trangiat. Kåsan har du alltid i dragläge i en ficka. (Staffan Anderssn) 61. "strkåsan" 8dl (att använda sm tallrik) passar perfekt in i kastrullen på stra triangiat. Hela min köksutrustning rymms då i triangiat ( + t-sprit). (David Larssn) 62. Frisbee sm tallrik! Inte bara bra tallrik utan även väldigt rlig att ha med på fjället! Inga träd, hus eller annat skit i vägen! Kasta långt! (skar karlin) Kul idé, påminner mig m att jag lekte med tanken på att dra med mig en liten liten drake att leka med. Går kanske inte att använda till någt annat men kul tidsfördriv skulle det vara. Bra med vind brukar det ju vara i fjällen. (Peter Palágyi) rligt att du sa just det. Under årets fjällvandring skulle alla ha med sig en hemlig sak. En hade frisbee, jag hade ett pussel ch en annan hade just en drake! Men han tg fram Versin nr. 4: fram till ch med Kerstin Claessn Callahans inlägg :44 på sidan 6 i nya tråden. 6

7 Inlägg: Låt ss samla våra fjällvandringstips..! ( ( den när det inte var så mycket vind... men annars kan jag tänka mig att det är grymt med drake! (skar karlin 63. Karbinhake av lättmetall till kåsan. Fästes greppbart på ryggsäcken. (Henrik Helenius) 64. Valfri tejp för att kmprimera skräp med. (Nils Magnussn) 2 Orientering 65. I kartfdralet har jag en plastbeklädd bit ståltråd (nivet, en sådan sm brukar försegla plastpåsar med tex bröd). Denna plastståltråd målas i lika färger tex centimetervis, en böjbar mätsticka. (Mårten Hedbrg) 66. Spraya kartan med plast för att skydda mt vatten ch slitage. Finns på biltema för 59.90:-. En prdukt sm är specialgjrd för just papper hittar du hs Lundhags under rubriken prduktvård (Nikwax), vanstående prdukt är till för att skydda elektrnik, men den kanske funkar i alla fall, vad vet jag. (Claes H Nygårdh) 67. Klipp sönder fjällkartan i A4 strlek. Scanna in. Skriv ut de delar du behöver för turen. Vik dubbelt (till A5) ch plasta in. Gör hål med hålslag, drag ett snöre igenm ch sätt fast en karbinhake ch kmpassen på samma snöre. Häng den på närmast fäste. Kartan alltid till hands. (Peter Palágyi) 68. Kmpass med spegel, kul att se sig själv efter ett par dar ch en ren säkerhetsdetalj. (Peter Palágyi) 69. Kartrna (fta MÅNGA) har jag i ett sådant där plastfdral med hpvikt förslutning - NÄSTAN vattentätt. Dagens karta har jag i kartfdral för att ALLTID ha framme (utm när jag går över riktigt grva blck) - inte i benficka (eftersm mina byxr ftast inte har några ben.) (Peter Hackman) 70. Kartr: Scanna in ch printa ut, lämna riginalet hemma. Originalet håller i ändlighet, du kan skriva hur mycket du vill på kpian, anteckningar ch så. När du gått ur en karta gör du dig av med den ch tar fram en ny. Du kan ha den i fickan så slipper du ha kartfdral. Eller i en plastpåse m det regnar. Km ihåg att kpiera med överlappning så du inte går vilse när du vänder blad. Och viktigast av allt: Färgkpiering. Jag missade en sjö en gång för att ljusblått blev jätteljustgrått i svartvitt. (Filip Wessman) 3 Egenvård 3.1 Allmänt 71. Det viktigaste av allt. Träna innan vandringen tar sin start. Börja minst sex veckr före. Gå med ryggsäck, på längden ch i branta backar, så blir vandringsturen på fjällen mer njutningsfull (Pertti Ruha) 72. Mitt bästa tips är att undvika ftbekymmer genm msrgsfull ftvård mrgn ch kväll. Inget förstör så mycket sm trasiga fötter. Rena, trra fötter med krta raka naglar lever längre luktar mindre. Är du säker på fötterna, tejpa innan det gör nt. (Gunnar Djerf) Daglig tvättning/översyn av fötterna enligt van. Tvätta även underredet för att slippa rödskavda skinkr (saltslipade insidr ifrån intrkat svett). (Örjan Lindunger) Kan rekmmendera Hydrkrtisnsalva mt infanterield (lumparrdet för skavsår sm uppstår i skrevet ch mellan skinkrna, på grund av bristande hygien, svett ch fukt. Inget rligt, men ganska lätt att undvika för den nrmale vandraren (Martin Nrdesjö)) i skrevet. (mattias n) Gd ventilatin: öppna gylfen när du går! - Kmbibrallr 1: Öppna benens dragkedjr till hälften, så ökar ventilatinen kring benen, med bibehållet skydd mt vegetatin ch väder. - Kmbibrallr 2: När du "cabbar ner" dina kmbibrallr, strunta i att böka med ta av dig de lösa benen, utan rulla ner dem i strumprna istället. Då är det lätt att dra upp ch sätta på benen igen när man pausar. (Martin Nrdesjö) En sak sm jag inte testat förrän denna smmar är att skippa kalsngerna helt ch hållet. Jag hade med ett par badbyxr/shrts sm funkade sm kalsnger ckså. Av en slump testade jag att gå endast i byxrna, utan underplagg. Detta verkar ganska etablerat bland ultralätta vandrare, men jag hade tidigare klassat det sm lite väl extremt. Sm så mycket annat sm rör ultralätt utrustning så kan jag bara säga "dn't knck it until yu've tried it". Har man prblm med infanterield så brde det vara en hjälp. Och det är ju lätt att testa i 10 minuter. Gillar man det inte så... (Jörgen Jhanssn) Extrem hygien kan innebära en viss hälsfara under längre vandringar. Vill inte vara negativ men jag vet inte riktigt m detta är ngt att rekmendera. Hur många gram väger ett par lätta kalsnger? Allternativt kan man kanske raka av allt krppshår, det väger säkert 50 g... (David Larssn) Om avsaknad av kalsnger innebär sämre hygien än närvar av kalsnger trr jag berr på såpass många lika faktrer att det är svårt att generalisera. Hit hör väl hur fta man tvättar underlivet, hur fta man tvättar kalsngerna, hur fta man tvättar byxrna sv. (Jörgen Jhanssn) Versin nr. 4: fram till ch med Kerstin Claessn Callahans inlägg :44 på sidan 6 i nya tråden. 7

8 Inlägg: Låt ss samla våra fjällvandringstips..! ( ( 73. Under vandringarna kan jag ibland, ftast andra, tredje dagen besväras av att axlar/höfter ömmar av trycket från ryggsäckens remmar. Ett tips är att köpa ett par tvättsvampar. Väger nästan nll ch kan vara jätteskönt att lägga under ryggans remmar där det känns ömt. (Yvnne Anderssn) Man kan ckså, m det är prblem med ena axelremmen, trycka dit sittunderlaget, m man har någt. (Dan Lindbeck) 74. För er med linser: köp syftningskmpass med spegel. (Petra Carlén) 75. Örnprppar är bra för sömnen m det blåser hårt, m man har hamnat bredvid en vild jkk eller m man har en vandringskmpis sm snarkar. Köp såna med snören, tex på apteket, så slipper du leta på mrgnen. (Petra Carlén) 76. Arméns hudsalva eliminerar risken för skavsår drastiskt, vi gör aldrig en vandring utan, ch har aldrig skavsår. När man har nya skr lägger man på lite i förväg på skavsårsbenägna ställen. Har inte haft ett skavsår på decennier. (Per Löwdin) 77. Tvätta håret ch ta ett bad mitt på dagen under vandringen när man lika är riktigt varm istället för att göra det på kvällen när det blivit kallt. (britt gasiun) 78. Ha med en tvättlapp, det vill säga en liten tygtrasa av någt slag, frtté funkar utmärkt eftersm det inte är så viktigt att den trkar. När man ska tvätta sig i fjällbäckarna är det fta svårt att dppa hela krppen för att få brt tvålen, både för att det är grunt ch himskans kallt. Men med lappen kan man köra helkrppstvätt ckså i riktigt kallt vatten sm bara når en till anklarna. (Jhan Örnskär) Många tycker att man kan köra en ch samma trasa till allt men den åsikten delar jag inte riktigt:-) Jag har tre "trasr" med mig numera: En bit wettex, är till för att trka brt vatten från "saker", t.ex. insida av tält, tältglvet etc. Jag trr remsan jag har är ungefär en tredjedels "disktrasa". En "diskhandduk" gjrd av vanligt lakanstyg, den används uteslutande till att trka disken trr (den hålls så ren sm möjligt ch används främst m disken inte hinner drpptrka). Den är mindre än min näsduk. En handduk av så kallat "superskinn", en sån här superabsrberande histria. Den går bra att vrida ur ch går att trka sig med även när den är fuktig. Den går alltså bra att använda sm en tvättlapp m man ser till att främst använda den till rent vatten ch krppen. (Trkar man ur tältet med den blir den inte så fräsh) (Peter Nermander) Det är förvånadsvärt hur liten en handduk behöver vara för att ändå fungera. En trasas strlek räcker gtt att trka hela krppen med. (Martin Nrdesjö) Själv använder jag en tvätthandske, inköpt på aptek i Franrkike eller Schweiz. Vet ej m sådana finns i Sverige. Jag tvålar in mig ch sköljer av mig med handskens hjälp, ett ihärdigt gnidande sm gör att det aldrig känns kallt (av vattnet, alltså). (Peter Hackman) Jag har rivit itu min handduk eftersm den var väl str ch tung (en sådan där TOWL av ngt högabsrberande material). Och sm vanligt har jag märkt att jag ALDRIG använder handduk till att trka av krppen efter tvagning. Däremt använder jag den till att trka fukt ch skräp från tältglvet. Nästa gång tar jag med en wettexduk istället. (Peter Hackman) 79. Tuggummi gör munnen fräsch ch kan användas sm fyllning m man tappar en plmb (Pertti Ruha) 80. Om fötterna blir kkheta under vandringen kan man vränga strumpskaften över kängskaften för att få in mer luft - skööönt (Pertti Ruha) 81. Lite slkräm kan förvaras i en filmburk inuti en plastpåse; en hel tub behövs sällan på smmaren.. (Ingemar Mellgard) 82. Extra små tandkrämstuber brukar finnas att köpa på aptek.. (Ingemar Mellgard) Töm ut arméns hudsalva från burken, diska nggrant ch använd sm tandkrämstub. Lätt att fylla på ch trycka ut en lagm mängd till tandbrsten.(kristian Ryhd) 83. Till förbandsväskan: Suturkniv (böjd liten skalpell, bara bladet inget skaft) är jättebra att ta ut stickr med, säljs förmdligen på apteket. (Mattias Järvinen) 84. Har tidigare sett tipset att man kan skippa tvål ch ta med de istället Kanske det bara gäller krtare turer. Om du tar med de se till att prva den innan, jag hittade en fin liten de men tyvärr rsakade den klåda. Tur att jag även hade tvål... (Ulf Henrikssn) 85. Tigerbalsam köps i liten & lätt burk. Väldigt skönt att ta på ömmande axlar ch vader. Har man tur kan man få den inmasserad av vänlig vandringskamrat. (Petra Carlén) 86. Om man låter bli att blästra brt hudens eget försvar med fettlösare, tensider, alkhl ch annat mög så slipper man smörja in sig med urinämne ch ljr sm nån grävt upp ur marken. (Martin Nrdesjö) 87. 3V vaskas varje dag! Tvätta "verktyg, veck ch vitala delar" varje dag. Med den minnesramsan kan den sm lätt glömmer kmma ihåg att tvätta händer, tänder, fötter, ljumsken, armhålan, framstjärten ch bakstjärten. Resten kan man skita i. (Martin Nrdesjö) 88. Alkgel, finns på apteket. Bra till att tvätta händerna efter diverse aktiviteter, rengöra skavsår ch blåsr, döda bakterier i skrev, armhålr, knäveck, på axlar m.m. Har även försökt använda det sm btemedel för infanterield två ggr, smärtlindrande i båda fall. Det svider till extremt mkt i några sekunder när det appliceras Versin nr. 4: fram till ch med Kerstin Claessn Callahans inlägg :44 på sidan 6 i nya tråden. 8

9 Inlägg: Låt ss samla våra fjällvandringstips..! ( ( på stället sm infanterielden uppkmmer. Därför är en pinne att bita i är rätt bra m man inte vill att andra ska höra ens femenima skrik. (Nils Magnussn) 89. Silvertejp sm skavsårstejp (låg friktin) (Nils Magnussn) 90. Skavsårstejp bör tas av på nätter för att lufta. (Nils Magnussn) 91. Om det är under svalare årstid har jag alltid med mig en handvärmare.varianten med klstav. När jag ska sva så slänger jag in den i svsäcken en stund. Kannskönt att värma upp för fötterna innan man kryper in! Är kängrna kalla på mrgnen brukar jag även värma upp dm med värmaren. (Fredrik Mauritzsn) 92. Jag vet inte m det bara är min flickvän ch jag sm får en chck av alla naturliga, härliga dfter i fjällen men våra näsr brukar rinna sm tusan. Tapapper brukar man inte heller vilja använda mer än nödvändigt. Att göra sm förr i tiden ch ha en tygnäsduk i fickan är därför ett tips. (Jnathan Westlund) 93. Kapa tandbrsten, svälj stlheten. Den väger bara några gram mindre, men blir avsevärt krtare. Då ställer den inte till prblem i påsen med smågrejr. Och den påsen kan du sen packa på fler lika sätt = mer kntrll för dig. (Filip Wessman) 94. Bdy Shps shaveing cream. Funkar i minusgrader tillskilnad från gilette. Naturligtvis bara raka sig på kvällen innan sängdags. Ger en riktigt härlig känsla att raka ch tvaga sig var tredje dag. (Kristian Ryhd) 95. Våtservetter att tvätta fötter/ljumskar med i tältet innan man går till sängs.(kristian Ryhd) 96. Köp en tvål ch karva brt allt sm inte får plats i en filmburk. Räcker i veckr. tvålar inte ner packningen.(kristian Ryhd) 3.2 Psyke 97. Tjura inte. Det är lätt att tänka ibland t ex "nej jag rkar inte stanna ch ta av mig jackan" ch så går man ch blir sjöblt av svett istället för att njuta. Skynda långsamt är ju bäst. (henrik sandström) 98. Ibland är det dåligt väder, ibland har man tid över på kvällen. Bra att ha med sig då är utrivna (så slipper du hela tidningen) krsrd, tärningar så man kan spela ex yatzy, krtlek till alla möjliga spel ch någn bra bk. (Måns Lennerm) 99. Efter att ha tröttnat på att läsa baksidan av fjällkartan har jag nu med en pcketbk, ska du vara ute länge vill du att den ska räcka längre Mitt tips är att ta med en bk på ett annat språk än svenska, för mig räcker en bk på engelska nästan dubbelt så länge. (Ulf Henrikssn) 101. Bra läsning har föreslagits tidigare ch jag skulle vilja slå ett slag för världens mest lästa bk, bibeln. En fantastisk bk sm för många ännu är upptäckt. Bibeln är alltid bra att läsa men jag skulle säga att en fjällvandring ute i det fria är ett perfekt tillfälle att nsa närmare på den. Kanske har du läst i den tidigare, kanske är blir det första gången, avsett vilket är bibeln en bk för dig. Ta tillfället på nästa vandring, upptäck världens mest lästa ch uppskattade bk! (Carl Olfssn) För den sm trr på en gud brde det väl verkligen vara att gå över ån efter vatten att läsa m hnm i en bk när när man befinner sig på vandring i fjällen? Ungefär sm att lyssna på sin MP3-spelare när man står längst fram på en knsert (Martin Nrdesjö) Det viktigaste argumentet för just bibeln är väl att den ftast är tryckt på jättetunnt papper med väldigt små bkstäver.(peter Nermander) Om inte Bibeln lckar sm läsning så är nån pjäs av Shakespeare (på riginalspråk)ett bra alternativ m man vill ha en text sm räcker länge i förhållande till antal tecken. (Kerstin Claessn Callahan) 102. En Mp3-spelare kan man få för kanske 50 gram. I den kan man ha ett par ljudböcker. Särskilt m man gillar svenska deckare - sm ju fta är tunna ch skrivna på luftiga sidr - lär man få plats med fler på samma spelare. Väljer man rätt spelare får man dessutm en radi. Men för mig är sm sagt inte böcker aktuella att släpa med, avsett vikt. Om jag ensamvandrade (eller "självvandrade" sm det brde heta med dagens språkbruk) i 14 dagar kanske jag skulle känna behv av att läsa lite. (Martin Nrdesjö) Det var inte dumt alls att lägga sig att lyssna på en CD-bk när man krupit ner i svsäcken. Visserligen kan det vara skönt att lyssna på ljuden runtmkring utanför tältet men när man ska sva kan det bli lite störande rent ut sagt upplever jag. Då jag har radi på MP3 spelaren så har jag givetvis skippat min mini-radi. (Peter Palágyi) Om man dessutm har hörlurar av prpptyp kan man ju sva med prpparna i örnen även utan musik, m man sver bredvid en brusande jkk eller så. Om man känner för det kan man ju till ch med spela in vandringsdagbk ckså! Så en Mp3-spelare är flerfunkis värre! (Martin Nrdesjö) Jag har prvat att prata in dagbk på MP3, det funkade hyfsat, tg ett tag att redigera ihp till dagsavsnitt ch att få brt alla eeeeeeeeeeeeeee ch hur var det nu..., vad hette den..., långa pauser, mm. Ta gärna ch lyssna på den på (Claes H Nygårdh) Versin nr. 4: fram till ch med Kerstin Claessn Callahans inlägg :44 på sidan 6 i nya tråden. 9

10 Inlägg: Låt ss samla våra fjällvandringstips..! ( ( Bland amerikanska UL:are är det vanligt att ha med sig en pcketbk ch sen riva ur kapitlen efter att man läst dem ch lämna dem nånstans på vägen så nån annan sm går samma sträcka kan läsa bken utan att behöva ha den med sig. (Det funkar kanske lite dåligt på fjället, men för låglandsleder sm passerar många vindskydd kan det ng vara en bra grej.) (Peter Nermander) 104. Är man flera sm vandrar kan det vara smart att ta med en bk med flera nveller/fristående histrier i så kan man riva av varje del så alla får var sin stry, istället för flera hela böcker. (skar karlin) 105. Trevligt vandringssällskap - vilket inte ng kan understrykas. En persn sm blir grinig för lite regn eller mygg ch annat härligt sm hör fjällen till kan förstöra hela vandringen... (Andreas Larssn) 3.3 Myggmedel Bra sätt (förutm friluftsrutin eller ett allmänt vettigt humör) är att se till att bldsckret är lagm högt (kraftkakr ch jägarsnus är sm sagt bra), att flk är trra ch varma, ch vet var man är ch vart man ska. (Martin Nrdesjö) 106. Bästa myggmedlet: före midsmmar eller sista veckan i augusti ch framåt... (Claes H Nygårdh) 107. Tandkräm - fantastiskt btemedel mt kliande myggbett (Peter Palágyi) 108. Myggmedel; lkalbedövningssalva (Zn ch likn) lindrar kliande bett (Pertti Ruha) Även bedövningssalvr av typ xylcain funkar bra för att lindra klåda. Har ckså hört att vissa allergimediciner sm clarityn ska mildra. (Claes H Nygårdh) Om man äter Clarityn så blir myggbetten små ch kliar nästan inte alls. (Petra Carlén) För ett mindre men mer plyvalent medicinförråd: Smärtstillande/febernedsättande tabletter med acetylsalicylsyra (ex Magnecyl, Bamyl, Albyl, Aspirin) kan förutm att ätas ckså krssas, blötas upp ch smörjas in på huden för utvärtes smärtstillning. (Martin Nrdesjö) 109. En mygghuva är en billig investering sm väger lite. Fungerar bäst över en hatt med brätte runt m, nedstppad rdentligt i kragen. Tillsammans med tättvävda långa plagg, sckar ch vantar har du sinnesfrid utan kladdiga smörjr sm luktar illa. Man kan t..m. dricka direkt genm huvan utan att ta av den. Om du sver under bar himmel eller under tarp är den suverän. (Jarl M) 110. Jag rekmmenderar för det första att man har en myggluva att dra över kepsen, så man slipper ha myggmedel i ansiktet. För det andra rekmmenderar jag myggmedel sm är i frm av stick eller rll-n (MyggA t.ex. finns både sm rll-n i tung glasflaska samt sm stick i lättare plastförpackning), så man slipper bli kladdig m händerna när man tar på sig myggmedel. Inte alltid man kan tvätta händerna när man vill, ch att äta mackr med händer kladdiga av djungellja är inte jättesmakligt. (Jnathan Westlund 4 Läger 111. En tillskuren tjck sittlapp av cellplast är bra att ha överst i ryggsäcken, att använda vid raster ch lägerliv, ch sm dämpning inuti ryggsäcken närmast ryggen. (Ingemar Mellgard) 112. För låglandsvandraren (ch alla andra sm sver i vindskydd i trä mdel "blåbärsplckaren"): Ta med småspik. Du hamrar upp dem där du vill ha dem ch låter dem sitta när du går så kan de glädja andra. Har du med dig tarp är det lätt att hänga upp tarpen inne i vindskyddet så slipper du myggen ch får det lite varmare. (Filip Wessman) 4.1 Sva 113. Om man sätter sig på kmpressinspåsen till svsäcken (med svsäcken i) är det lätt att få den jämnt kmprimerad. (Martin Nrdesjö) Förresten går det bra att sitta på även en vattentät rullförslutningsbar packsäck när man pressar ut luften ur den. Alternativt sitta med knäna på den ch rulla ihp säcken. (Dan Lindbeck) 114. En ihpvikt fleecetröja är en bra huvudkudde. Om man inte är viktfanatiker kan man ta med ett örngtt ch fylla det med diverse kläder ch vips har man en kudde. (Jnas Utterström)...ch m man inte rkar släpa på ett örngtt så kan man använda påsen till svsäcken (Ola Hendberg) Om man inte är viktfanatiker kan man ta med ett örngtt ch fylla det med diverse kläder ch vips har man en kudde. (Nils Nrdstrand) Om man inte vill bli stypt i smnen av kmpressinsremmarna kan t.ex. en t-skirt eller en pltrja fungera bra sm rngtt, Hurvida eventuell svettlukt paverkar smnen lamnar jag sagt. Funkar fr mig iaf! (Nils Nrdstrand) 115. Extra tjckt (vinter) liggunderlag från glbetrtter.de istället før att släppa mkring på två st. (David Larssn) Versin nr. 4: fram till ch med Kerstin Claessn Callahans inlägg :44 på sidan 6 i nya tråden. 10

11 Inlägg: Låt ss samla våra fjällvandringstips..! ( ( Om man använder Thermarest eller liknande uppblåsbara liggunderlag kan det vara bra att ta med en liten sittlapp att använda utmhus så slipper man få punka på liggunderlaget. (Ola Erikssn) 117. Sug ut luften ur Thermarest-underlaget med några redigt djupa andetag så blir det riktigt tunnt i packningen. (britt gasiun) 118. Är man frusen m fötterna så är skönt att ha med sig svsäcksstrumpr... att bara användas när man sver. (Pertti Ruha) 119. Kisseflaska. Ibland när man redan kmmit till r i tältet så kan det (fta) trycka på. Regnar det spik kan det vara skönt att kunna lätta på trycket inne i kupén. (Ulf Anderssn) Använd bakre ventilatinsöppning på tunneltält, funkar bra på Helsprts tunneltält. (OBS ej på campingplats) (David Larssn) 120. m man saknar väckarklcka på fjället men behöver stiga upp tidigt så dricker man en kåsa vatten innan man lägger sig... sen sköter naturbehven väckningen (Pertti Ruha) 121. En jacka över ansiktet skapar en mikr-tält sm håller kylan brta när natten är riktigt kall (Pertti Ruha) 122. Några dussin små drppar SilNET silikn (eller mtsvarande) på vansida ch undersida av Therm-A-Rest självuppblåsande madrasser gör att det ligger still på tältbtten eller på en grund sheet även m det lutar lite, ch chansen är mindre att du hamnar bredvid med svsäcken. Särskilt bra tips för "rmsvare". (Jarl M) 123. Jag brukar packa upp svsäck (ch liggunderlag m det är självuppblåsande) direkt efter att jag har rest tältet. Då hinner svsäcken återta sin luftvlym ch kmmer att islera bättre. (Martin Nrdesjö) 124. Det blir ju ganska hög ljudnivå i ett tält redan vid måttlig vind. Jag har alltid med mig örnprppar sm jag sver med. Funkar även bra på tågresan ch mt snarkande tält-/stugkamrater. (Rickard Ehleskg) 125. Pissflaska för vintertältning. (Mattis Wide) 4.2 Tält 126. Jag brukar använda en trasa, ett sånt där "fusksämskskinn", att trka av tältet med (m det är blött vill säga) innan jag packar ihp det så att jag ska slippa bära på allt för mycket vatten i nödan. (Claes H Nygårdh) 127. Gör en kamin av ett större värmeljus ch flata stenar ch ha i absiden under natten, ger flera grader varmare än utan + att det minskar kndens. (britt gasiun) 128. Packa ned själva tältet för sej nere i säcken ch stänger ch pinnar för sej.lättare att rymma mer då. (britt gasiun) 129. Packa tältet i kmpressinspåse så är det lättare att få ner det i ryggan. (Eventuella bågar packas stående i ryggan) (Martin Nrdesjö) 130. Fäst lilla tältspikspåsen vid ena markfästet i tältets ftände ch packa tältet så att denna del ligger överst i påsen. Då är det lätt att vid stark vind hitta ftänden, dra ut nån decimeter av tältet ur påsen, fästa ftänden lvart med två spikar i marken ch sedan resa resten av tältet sm vanligt utan att det riskerar blåsa iväg. Även m det inte blåser ger detta en enklare ch snabbare tältresning. (Martin Nrdesjö) 131. Se alltid till att trka rent tältet innan du packar ner det. Det är ftast klart bökigare att göra när man är hemma igen, i alla fall m man br i lägenhet. (Martin Nrdesjö) 132. Strunta i att ta med innertältet vår ch höst när det är varken mygg eller yrsnö. Sv på en bit plast eller presenning. Det spar en del vikt, ch blir rymligare i tältet. En nackdel är att man lättare kmmer åt kndensen på tältduken (Rbert Fredrikssn) 133. Det är smart att förvara sina kläder mitt i innertältet istället för att de runt kanterna - man slipper kndensfukt på det sättet (Pertti Ruha) 134. Frestas inte att använda alltför töremättad ved i en tältkåta - det blir svart ch kladdigt. (Dan Lindbeck) 135. Vid isättning av markpinnar har jag sedan några år tillbaka använt en liten träplatta (plywd), i handflatan för att spara skinnet i "kntrshänderna". Plattan är 6-7 cm i diameter ch är försedd med en sndd att fästa runt handleden så jag inte ska tappa den så lätt. (Bertil Disman) 136. C.a cm långa slingr mellan tältpinne ch tält är bra m pinnarna behöver säkras med sten vid stark vind. (Dan Lindbeck) 137. Tips för att få tältkåtan symmetrisk ch därmed mer vindtålig, istället för att sätta en pinne klckan 6, en på känn klckan 12, en på känn klckan 3 sv: ta t.ex en vaxduk 40X40 cm, gör ett hål i mitten ch märk ut vinklarna för hur pinnarna ska sitta relativt mittpunkten. Ta ett mätsnöre med radien utsatt, gör en ögla i ena änden. Tryck ner en pinne i mitten av vaxduken, där mittstången ska vara, trä snörets ögla över pinnen ch låt snöret löpa längs markeringarna på vaxduken när radien mäts upp ch pinnarna trycks ned efterhand. Gör markeringarna tydliga så de syns tydligt även i pannlampans ljus. Annan variant. Istället för vaxduk ha två snören. Ett sm anger kåtans ptimala radie ch ett sm anger avståndet mellan pinnarna. Börja med att sätta ner en pinne med krrekt radie relativt mittpunkten, ta andra snöret ch mät upp avståndet till nästa pinne, samtidigt sm snöret sm mäter radien ger rätt avstånd till mittpinnen sv varvet runt. (Dan Lindbeck) 138. Tälta där det blåser mycket så håller man myggen brta. (Andreas Olfssn) Versin nr. 4: fram till ch med Kerstin Claessn Callahans inlägg :44 på sidan 6 i nya tråden. 11

12 Inlägg: Låt ss samla våra fjällvandringstips..! ( ( Många nybörjare gör misstaget att stänga till ventiler ch dörröppningar på tältet. Gör man det blir det visserligen någt varmare på kvällen, men all instängd fukt kmmer att ge den där råa mrgnen sm vi alla avskyr. Låt luften blåsa genm tältet genm att bara ha myggnätet sm dörr till innertältet, ch ställ alltid tältet i vindriktningen. (Martin Nrdesjö) 140. Om du tältar när det är tjäle men inte mycket snö, använd ett par kraftiga stålspikar sm pinnar. När de ska lssas knackar man bara till dem först, så går de bra att dra lss. (Dan Lindbeck) 141. Ett självklart tips men jag slutar aldrig förvånas över hur många sm krånglar till det ch gör fel; gör rätt när du sätter upp ditt tunneltält! Med detta menar jag dels att man för in bågarna med tältet liggande ch sedan resar det när bågarna är rdentligt spända (se t.ex. bruksanvisningarna till Hillebergs tunneltält, finns sm pdf på hillberg.se), dels att man spänner tältet rdentligt. Jag har sett många sm reser tunneltält genm att föra in bågarna med tältet upprätt istället för liggande på marken. Detta tycker jag verkar väldigt krångligt ch svårt att lyckas med i kraftig blåst. Många verkar ckså rädda för att spänna tältet; många tält står med för lite spänning. Jag antar att det bttnar i en rädsla för att ha sönder sitt tält, men det är just den risken man tar m det börjar blåsa ch tältet inte är spänt rdentligt. En relevant tråd här är: (Jnathan Westlund) 4.3 Belysning 142. Pannlampa, mdell petzl är fint i mörkret, tar numer även med en extra mindre lampa Maglite slitaire. (Tappade min pannlampa en gång då jag i mörkret för stunden hade den släckt, lättade på klädseln, tg av kepsen...när jag sedan sedan skulle tända lampan fanns den förstås inte kvar. Hade ingen extra liten lampa den gången, men en kmpis lånade mig en sm tur var ch jag kunde gå tillbaka ch hitta min egen.) (Mattias Järvinen) 5 Vandring 5.1 Bära 143. Sätt bärremmar på kmpressinssäcken till svssäcken ch vips så har man en UL-dagsrygga Gunnar Jhnssn skrev artikeln "Mini-rygga till fjällfisket" i Flugfiske i Nrden nr 3, 2004, sidan 22 (Mattias Järvinen) 144. Str spsäck av plast sätts i innersäcken. Packa allt i den så kan det regna bäst det vill. Försluter du påsen väl så kan du tm använda ryggan sm flythjälpmedel. Packas svsäcken separat så ta en plastpåse runt den ckså. (Henrik Helenius) Latrinsäck (svart plast) är ännu bättre pga av starkare plast ch bättre anpassad strlek. (Ingemar Mellgard) Framförallt är det bra att vattensäkra sina kläder m man skulle drutta i vid vad. Jag kör dck med Tatnkas vattentäta påsar då det är mer rivstarkt men ändå inte lika tungt ch dyrt sm t.ex. Ortlieb. (Jnas Utterström) Jag brukar klämma ihp säcken med en påsklämma mdell str. Vattentätt, enkelt att öppna ch försluta. När man öppnar den fäster man den m hörnet på spsäcken så kmmer den inte brt. (Niclas Hedin) Min variant är TVÅ större plastpåsar för sådant sm behöver hållas trrt. Det är lättare att stppa ned två mindre påsar i ryggsäcken, än en str, speciellt sm jag har för vana att packa inne i tältet. (Peter Hackman) Ett ryggsäcksregnskydd är mycket värt. Skönt slippa ta in en blöt ryggsäck i tältet. Jag kan även rekmmendera att packa mbyteskläder, svsäck ch annat i en ihpknuten spsäck eller en vattentät packpåse. Skulle man plumsa vid ett vad känns det tryggt att veta att man i alla fall har ett trrt & varmt mbyte att kunna byta till, samt en trr & varm svsäck att kunna krypa ner i (extra viktigt m man har dunsvsäck!). (Jnathan Westlund) 145. Brukar klippa ett 15mm liggunderlag till 1m längd ch göra det lite smalare. Det passar då i min packpåse, stppas in ch sen får det ligga ch spänna ut packpåsen, sedan i med svsäcken, sedan tarp, alla svgrejer på ett ställe ch i rätt rdning när nattlägret ska upp. Denna packpåse under ryggan. Ovanpå ryggan en annan packpåse (Fjällräven, med bärremmar) I denna alla köksgrejer + mat för dagen ch regnkläder + nån varm tröja. Det systemet funkar väldigt bra för mig. Jag kan dumpa stra ryggan när sm helst ch bara ta den lilla med samt göra mindre utvik under dagen men ändå ha allt väsentligt med. (Mattias Järvinen) 146. Väg alla dina prylar. Gör sedan en bedömning m du kan ersätta respektive pryl med en annan lättare pryl. Överväg ckså m du verkligen behöver prylen. (Ulf Anderssn) 147. Se över din utrustning ch klipp/skär brt alla remmar sm du inte har användning för. Använder du inte isyxa behöver din dessa fästen. Många gram att spara. (Ulf Anderssn) Versin nr. 4: fram till ch med Kerstin Claessn Callahans inlägg :44 på sidan 6 i nya tråden. 12

13 Inlägg: Låt ss samla våra fjällvandringstips..! ( ( Minska antalet kläder. Ta med dig färre plagg ch tvätta/skölj under resans gång. Titta på dina plagg ch försök hitta kmbinatiner. T ex istället för kalsnger ch shrt kan man köra med löparshrt med innerbyxa. Då får du både kalsng ch (bad)shrts. (Ulf Anderssn) 149. max vikt för nybörjare - 15kg för kvinnr ch 20 kg för män. Annars är det för jbbigt. Mer erfarna ch vältränade klarar ng av att kånka med 1/3 av sin krppsvikt på ryggen en vecka? (Pertti Ruha) 150. Man ska frysa lite lätt innan vandringen startar, då blir man lagm varm under arbetet. Tänk på att ryggsäcken xå är ett "plagg". Inuiterna har ett talesätt, m du är ute vintertid - "den sm svettas kmmer att dö" (Pertti Ruha) 151. Ha inte ditt tvådelade flug/haspelspö fastspänt vertikalt på ryggsäcken under vandring genm fjällbjörkskg-knak. (Dan Lindbeck) Kan instämma i detta med att spänna fast spön, (skaffa ett plaströr till spöna m de ska spännas fast. Finns billiga att hitta, Al-rören är i regel lite tunga men bra vid biltransprter.) (Mattias Järvinen) 152. Ett par resårsnören är bra att spänna fast ryggans regnskydd med i vinden. (Dan Lindbeck) 153. Ryggrs isyxefästen är fta bra för fiskespön. (Dan Lindbeck) 154. Bära tungt. Jag km över ett av dessa "syntetiska fårskinn" sm används inm vården för att mtverka trycksår på hälarna hs patienter sm ligger länge. In i tvättmaskinen, sydde på kardbrrband sm passar bredden på Alaskan, -easy n, easy ff... Ger en markant tryckminskning ch "gsighetsfaktr" över axlarna när man bär riktigt tungt! Jag har inte testat dessa smmartid ännu så jag vet inte m det blir för varmt men det blir säkert tillfälle till det. (Niklas Bjurén) 155. Har man med sig en kmpis så kan man byta ryggsäck med varandra så får man inte lika nt.(skr brukar vara svårare). (Andreas Olfssn) 156. Om det inte redan finns på ryggsäcken kan man sy på remmar på avbärarbältet för att fästa små väskr i. Bra för saker man lätt vill kmma åt, t.ex kniv, kamera, kmpass, kikare m.m. (Nils Magnussn) Stavar/Stavgång 157. På faderns förslag, så prvde jag i år att använda ett 1800 mm långt kvastskaft sm vandringsstav. Perfekt! 20 spänn, lätt ch man kan lägga mycket vikt på den vid vadning. Rekmmenderas! (Även m en ch annan same skrattade gtt...) (Håkan Karlssn) Inför Sarektrippen i juli köpte jag ett kvastskaft för 20 (eller var det 40?) kr på ÖB. Denna km dck inte till användning då jag ch min tjej till slut fick tag på det vi sökte, dvs bambustavar. 6st (i bunt) 2m långa inhandlades för 60 kr (har jag för mig, ingen större kstnad i alla fall). Stavarna sågades sedan av till behändig längd. Jag trdde de skulle splittras mer nedtill, men de höll förvånansvärt bra. (Anders Hanssn) Gjrde min stav av En. Helt perfekt. (Krister Kristenssn) Jag använder min knappt 2 meter långa björkstav sm har en metallsk längst nere. Den gjrde min mrfar till sin sarektur 1945 ch den funkar lika bra ännu. En gång skratta min vän ut mig när vi skulle gå igenm sarek ch jag hade den med mig. Själv hade han krta teleskpstavar. Dck så fick han ryggsktt ch plötsligt var min långa stav guld värd. Jag vet att den väger nödigt mycke men det är skönt att den är så stabil. (Jhan Brask) 158. Ska du ta dig igenm ett mråde där terrängen bara består av stra blck så man får småklättra sig fram, är en halvmeter lång "vandrarpåk" bra att ha. (Dan Lindbeck) UL, Att spara vikt 159. För gramjägare så kan man tänka sig att brra hål i tandbrste etc. Reducerar väl några gram i alla fall. (håkan brg) Kapade tandbrstar har länge varit synnymt med att spara vikt på vandringar. Jag har själv i många år försökt vara viktmedveten på detta sätt. När jag km i kntakt med den ultralätta tekniken insåg jag vilket tankefel jag gjrt mig skyldig till. Kapa tandbrstskaft, klippa kartkanter ch dylikt minskade knappast min packningsvikt med mer än några hektn. De stra bvarna är istället det sm väger tyngst. Man tänker inte på att det tyngsta man har på ryggen fta är ryggsäcken. De andra tungviktarna är svsystem, skydd ch matlagning. Det är här man sparar kiln ch inte gram. (Jörgen Jhanssn) Jag håller med, men de minskade hektna är ändå minskade hektn. De kstar mig inte så mycket ch jag kan ju inte alltid köpa det lättaste. Gramjakten är delvis en annan prcess än att köpa det lättaste. (Magnus Wiklund) Men grejen är att det kstar så lite att göra. Ska jag få tag på en lättare svsäck så måste jag köpa en dyr dunsäck för kanske 1500 spänn. Om kan kan spara några hekt på att kapa handtaget på tandbrsten så kstar det mig avsevärt mycket mindre än en dunsäck. (Peter Nermander) Versin nr. 4: fram till ch med Kerstin Claessn Callahans inlägg :44 på sidan 6 i nya tråden. 13

14 Inlägg: Låt ss samla våra fjällvandringstips..! ( ( Man ska inte ha med sig annat än det sm är abslut nödvändigt. Och dessa saker skall gärna gå att använda till flera ändamål.(jörgen Jhanssn) 161. Småprylar har en tendens att ackumuleras ch så småningm väga väldigt mycket sammantaget. Och eftersm jag gillar prylar så har jag suttit fast även i detta träsk. Men den största viktbesparingen gör man inte genm lätta grejr utan genm att lämna så mycket sm möjligt hemma. Alla prylar är naturligtvis trevliga ch användbara, men man får alltid betala för dem genm att man måste bära dem. Oavsett hur fantastiska bärsystem man har så är det sm någn har sagt: Gravity always wins. (Jörgen Jhanssn) 162. Enklaste ch billigaste sättet att få lätta grejr är att sy själv. Man kanaliserar då även sin prylhysteri på ett bra sätt ch får en hbby sm sträcker sig längre än själva vandringarna. På detta sätt har jag reducerat min baspackning (utan mat) från ungefär 18 kil till 8 kil. (Jörgen Jhanssn) Och sy en ny ryggsäck är ng inget sm gemene man ger sig på i första taget. Det kräver ju t.ex. att man har tillgång till en symaskin, man måste köpa material (ch där blir det spill) ch sen får man ju inte ha tummen mitt i handen när det gäller symaskinen. Trådspänning, val av rätt söm etc är inget man lär sig utan att ha sytt en del.(peter Nermander) Att sy en ryggsäck var lättare än jag trdde, men erfarenheten visar att de flesta varken kan eller vill sy sina egna grejr. Men idag finns det mycket ultralätta prylar att köpa ckså. G Lite ryggsäckar tex. De sm gjrt prisjämförelser finner att de ultralätta grejrna nästan genmgående är billigare än standardsrtimentet. Detta verkar helt enkelt ber på att de är extremt förenklade. Därför blir de billigare att tillverka. Men jag trr ckså att marginalerna är sämre, eftersm det är svårt att sälja kmplicerade prdukter till ett högt pris.(jörgen Jhanssn) 163. Ju mindere min utrustning är dest lättare kan jag få ner dem i en mindre ryggsäck. Sm förhppningsvis är lättare än en större. Vikt, hållfastighet, rbusthet ch pris är avvägningar. Ett tungt tält ch en tung ryggsäck kan ksta mig 3 kil extra på ryggen. Med en lättare rygsäck gör jag kanske en mer ansträngande tur. Det är inte säkert att naturupplevelsen är bättre. Är gramjakten ett nllsummespel rentutav? (Magnus Wiklund) 164. Här kmmer lite drastisk spansk pack-filsfi för den sm inte vill släpa på nödiga prylar: Dela in packlistan i tre grupper: 1: Det allra nödvändigaste ("L imprecindible"), dvs det du brukar ha på dig samt i fickrna. 2: Det "nödvändiga" ("L necesari")sm ska packas i säcken. 3: Det vi vill ha med ss utöver det nödvändiga (L que querríams llevar"). Stryk nu samtliga prylar ur grupp 3 ch ca hälften ur grupp 2, så har vi förmdligen en packning sm är en bra balans mellan låg vikt ch nördvändiga prylar.(mats Lindhlm) 165. Låt det inte gå trll i UL-tänkandet, dvs. låt inte UL bli ett självändamål. Lätt är bra, men glöm inte att en UL-fanatiker t.ex kmmer aldrig att njuta av egenfångad egenlagad fisk i en egen tältkåta med varm skön trr luft. Tänk inte bara "less is mre", utan gör avvägningen m kanske kameran, kikaren, fiskegrejrna etc kanske trts allt ger dig högre nytta i packningen, än den nytta de bidrar med i frm av vikt. (Dan Lindbeck) 166. Spar vikt (metder för detta, se van) för att kunna ta med mer ch gdare mat! 300 gram lättare jacka betyder ett paket grädde sm kan förgylla vilken måltid sm helst! (Martin Nrdesjö) 167. För alla hermeneutiska UL fantaster sm har andra intressen (fttgrafering, fiske sv) än att bara vandra så lätt på fjället sm möjligt kan jag rekmendera att köpa en TYNGRE (<2 kg)ryggsäck med ett bättre bärsystem. Viktmässigt blir det tyngre men upplevelsemässigt blir det lättare. Jag har nu testat ett antal varianter ch kmmit fram till detta efter att ha letat efter en lätt ryggsäck men mvärderat det valet. Bärsystemen är generellt inte speciellt bra på de lättare ryggsäckarna ch m man skall bära över 15 kg så finns det bättre alternativ. (Michael Erikssn) 5.2 Vadning J, det har jag ckså märkt att det är vettigt. Den säcken sm jag hittade på Rusta (sm de tyvärr inte säljer längre, efterföljaren saknar helt "ram" inuti) tycker jag har nästintill lika bra bärsystem sm min Alaska. (Peter Nermander) 168. Renstigar brukar leda till bra övergångar (Pertti Ruha) 169. Gör markeringar på vandringsstaven för hur höga kängrna är. Praktiskt när man ska vada. För min del så sparade jag lite av barken i två band när jag täljde till den: ett band sm markerar övre gränsen för de lägre Meindlkängrna ch ett sm markerar de högre Lundhagskängrna). (Jhan Örnskär) 170. Har två snören i lagm längd med mig, knyter fast regnbyxrna runt kängskaftet. Fungerar alldeles utmärkt. (jakb gawlik) 171. Mer avancerad variant, två systemblagspåsar, 4 kardbrreband i lagm längd. Går bra med den srten sm man samlar ihp sladdar med. Klipp av btten i påsarna. Stppa kängan i påsen så att bttenkanten täcker lite av vansidan av kängan. Kläm vanför vaden samt vid kängskaftet. (jakb gawlik) Funkar det att spänna snöre/kardbrrband etc runt vader ch kängr vid vad? Jag har läst att många gör så, men har inte fått tillfälle att prva själv. Hur tätt blir det? Jag tycker det brde läcka in vatten ganska frt, men det kanske funkar bättre än jag trr? (henrik sandström) Man får ganska mycket luft i byxrna, lufttrycket hjälper till att hålla vattnet ute. Mina regnbyxr har resår vid ften ch knäppning ch det räcker i allmänhet. (Peter Hackman) Versin nr. 4: fram till ch med Kerstin Claessn Callahans inlägg :44 på sidan 6 i nya tråden. 14

15 Inlägg: Låt ss samla våra fjällvandringstips..! ( ( Jag tycker cverbts är bra. Drar man dem över kängrna håller de sig garanterat trra. Om det är fint väder ch man vandrar i sina lägerskr (i mitt fall ett par jggingskr, men min flickvän har sandaler) funkar cverbtsen lika bra över dem, så länge vadet är grunt (dvs ej över cverbtsens höjd). Cverbts kan man ckså ha nytta av vid lägret; när man diskar, tvättar av sig, hämtar vatten sv. En uppsättning cverbts för två persner räcker gtt; stppa i lagm tunga stener ch kasta tillbaka till persnen sm väntar på andra sidan jkken bara. Slutligen, vid djupa vad då cverbtsen inte räcker till: mitt tips är då att dra på sig regnbyxrna ch dra åt dem tight över kängrna. Dra sedan cverbtsen utanpå kängrna & regnbyxrna, ch dra åt cverbtssnörena rdentligt (kmplettera gärna med ytterliggare remmar m det är långt & djupt vad). Pängen är då att så länge det är grunt så skyddar cverbtsen helt. Blir det djupare, så vattnet når över cverbtsen, kmmer det kmma in lite i dessa. Detta går dck relativt sakta m man spänt remmar & snören rdentligt. Dessutm rinner vattnet utanpå regnbyxbenen, vidare utanpå kängrna ch ner i cverbtsen. Man får faktiskt vara ute på djupt vatten en relativt lång stund innan cverbtsen är så pass fyllda med vatten att det räcker upp över kängskaften. Då har man ju dessutm spänt regnbyxbenen hårt utanpå kängrna, så särskilt blött i kängrna blir det ändå inte i första taget. På det här viset kan man klara relativt långa & djupa vad utan att bli blöt. Skulle vadet vara mer krävande än att den här metden inte skulle funka skulle jag ng ändå avstå från vadet helt ch hållet, då det i så fall verkar för vanskligt för min smak. Nackdelarna är att cverbtsen väger en del, samt att de ger sämre grepp än kängrnas sulr. Vid de relativt få vad sm jag gjrt tycker jag dck att fördelarna med cverbts vida övervägt nackdelarna. (Jnathan Westlund) Vill utfärda en varning för att stppa stenar i cverbts ch kasta dem över jkken så att nästa persn ska kunna ta sig över. Jag gjrde så då jag hade premiärvadat med mina, ch det slutade med att de landade på en sten. Sten mt sten med galn emellan lika med hål i galnet... (Daniel Hautakski) Själv skulle jag numera inte kunna tänka mig att vandra utan att ha mina CverBts (knähöga) med mig, går utmärkt att förstärka med regnbyxrna så att man klara vad ända upp till grenen utan att bli våt. Klla min Recensin: Jag vandrar med två stavar av teleskptyp. Vid vad i knädjupt, starkt strömmande vatten känner jag mig litet säker med en stav i vardera handen. Då fäster jag ihp stavarna med två spännremmar, ch får på så sätt en betydligt stadigare stav. Givetvis är båda stavarna förlängda maximalt. (Bertil Disman) 174. Damasker i kmbinatin med snören fixar de flesta vadställen. (Andreas Larssn) 5.3 Teknik 175. När man går i långa branta uppförslut är bästa metden att gå riiiiiktigt riiiiiiktigt sakta sm en gammal gubbe på ålderdmshemmet, med krt steglängd ch samma rytm hela tiden. Jag gör det alltid, ch pilar alltid förbi flk sm rusar-vilar-rusar-vilar. Dessutm hinner man planera sina steg ch skaderisken minskar samtidigt sm man rkar mer. (Martin Nrdesjö) 176. Blckterräng; sätt fötterna i samma höjd så sparar du energi (Pertti Ruha) 177. Jag rekmenderar att vid varje rast lägga ut liggunderlaget ch ligga ch mysa i en skön sluttning samtidigt sm man smäller i sig ett par muslibars. Min erfarenhet är att det blir lite väl långa raster på typ minuter men de gö inget. (Michael Erikssn) Att ha madrassen lätt tillgänglig är väsentligt för mig sm gymnastiserar (McKenzie) sådär varnnan timme. (Peter Hackman) 178. Reglera krppstemperaturen under vandring; - Liten halsduk, tas av i uppförsbacke, sätts på i nedförsbacke (även tunn huvudbnad sm används på detta sätt). -Skjrta kan knäppas upp ch ihp berende på ansträngning. - Använd blixtlåsen i dina fina kläder (blixtlås under armen kan reglera värmen/fukten lika bra sm gretex-materialet självt), blixtlåsen i sidan på shöllerbyxrna. På enklare byxr går det utmärkt att reglera vämen med jylfen. - Öppna/stäng ärmsluten för luftcirkultin. - Detsamma med byxbenen, stppa ner dem i strumprna eller låt dem vara lösa berende på klimat. - Tunna handskar sm tas av/på. - Regleringarna görs före en stigning, inte då man känner sig varm. Eller mvänt innan en nedstigning. Ovanstående tips går alla att göra under pågående vandring ch kräver inget stpp för gruppen. Det är skönt att gå kntinuerligt ch ha gemensamma ch lite längre stpp tillsammans. (Jhan Öckerman) Versin nr. 4: fram till ch med Kerstin Claessn Callahans inlägg :44 på sidan 6 i nya tråden. 15

16 Inlägg: Låt ss samla våra fjällvandringstips..! ( ( 5.4 Säkerhet 179. Visselpipa en självklarhet. (Peter Palágyi) 180. Ha med ett rött plagg i packningen,så syns man lättare m det skulle behövas. (britt gasiun) 181. Säkerhetslina, 10 m lång, 4 mm tjck, är bra att ha med sig vid vad eller m man hamnar på ställen där man inte brde vara ch behöver kppla in sig med de andra i gruppen (dimma, branter etc) (Pertti Ruha) 182. Liten radi. Nyheter, väderleksrapprter m.m. (Kan visserligen läsas via mbilen nuförtiden m det finns täckning) (Nils Magnussn) 6 Vatten 183. Hämtar vatten gör man uppströms, badar gör man nedströms. Vatten med tvål, tvättmedel eller diskmedel häller man ut på marken. (Martin Nrdesjö) 184. Jag har låtit tva ett fdral i ull till min vattenflaska. Flaskan blir tyst, behaglig att hålla i även m det är svinkallt, vattnet får svårare att frysa på vintern ch håller svalkan bättre på smmaren. (Dan Lindbeck) Du behöver inte vara persnlig bekant med tvaren;-) Själv gjrde jag en mall i vanligt tyg ch gick till en affär sm gjrde ch sålde tvade grejr. (Dan Lindbeck) 185. Jag brukar använda en 1,5 ch en 0,5 liters PET-flaska, den stra flaskan för att hämta ch förvara vatten i vid tältplatsen, ch den lilla främst för att blanda till mjölk i, men även sm fältflaska. PET-flaskrna är lätta, billiga ch hållbara ch dessutm täta. Jag fick ett jättebra tips angående val av flaska: använd en 0,5 l flaska sm det varit MER i för den har mycket vidare hals vilket underlättar att hälla i mjölkpulver t.ex. ch gör att den ckså går lättare ch snabbare att fylla med vatten. (Claes H Nygårdh) Om ni hittar 1L Nestea flaskr så passa på att köpa en sådan. De har extra bred öppning sm gör det lättare att fylla vatten ch blanda pulver. Lätta att fylla utan att bli kall m händerna. Den går även att diska med brste. Passar ckså bra m man har vattenreningstabletter för 1L. Har dck aldrig sett denna strlek på Nestea i Sverige. (Jnas Utterström) 186. När det gäller läckande vattenflaskr passade packningen sm är till pumpen på Primusköken perfekt i min. Flaskan hänger jämt på ryggsäckens ena axelrem med snabbkppling. Still hänger den med hjälp av en sndd av resårsnöre. (Dan Lindbeck) 187. Redan nämnt men ett snöre till vattenflaskan är rätt bra när man fyller den. Trist att tappa den. Kan påpeka att en tm Nalgene-flaska drar i väg väldigt frt ifall man tappar den i en lite stridare bäck. (Björn Englund) 188. Sm vattenflaska är Festis-flaskr jättebra tack vare att de har en skåra runt sig sm man kan använda för att sätta fast den i bältet eller på ryggsäckens axelremmar. Sen väger de lika mycket sm en 50 cl PET men rymmer 60 cl. Snöret är en ögla gjrd av ungefär 50 cm snöre med ett snörlås på. Den används på två lika sätt. När man sätter flaskan på axelremmen så gör man sm ett lärkhuvud av snöret runt axelremmen. Man trär flaskan genm, drar i änden så dras öglan åt ch man kan släppa flaskan ch dra åt snörlåset med den handen. När man sätter i bältet så ska snöret liksm krsas bakm bältet (trä ner öglan bakm bältet ch vrid den sen ett halvt varv). Den nedre öglan håller flaskan med skåran så kan man dra åt den övre (den övre håller inte flaskan förrän den är åtdragen) (Peter Nermander) För att fästa en PETflaska i ett snöre använder jag engelsk säckknp ch får en behändig ögla att hänga flaskan i På en slät 50 cl PET-flaska ritas decilitergradering på med spritpenna ch sen sätter man tejp utanpå för att strecken inte skall nötas brt. Strecken går runt hela flaskan. (Peter Nermander) 190. Till skilland från många andra här så är jag inte så förtjust i PET flaskr. Använder brittiska armens vattenflaskr, de har en vid öppning ch rymmer 1 liter ch är nästintill förstörbara. Använde Nalgene flaskr innan men har läst att de ineehåller någt ämne sm var cancerframkallande... (Jhan Frsberg) 191. Angående vattenflaska så kapitulerade jag förra smmaren ch har numera en Platypus-flaska med tillhörande slang. Anledningen var att flaskan lätt går ner i en sidficka på ryggsäcken ch att man kan dricka precis när man vill. Mycket skönt, speciellt när det är varmt - ch det blir lättare att verkligen få i sig så mycket vätska sm man behöver. (Petra Carlén) 192. Fjällrävens vattenpåse sm kan ligga på backen är värderlig när man inte har vatten precis utanför lägerplatsen. (britt gasiun) 193. En scka runt vattenflaskan håller isen brta, även på skridsktur. (Pertti Ruha) 194. Jd eller Idine kan bli din räddning när du är utmlands! Drppa i tre drppar Jd per liter vatten, blanda ch låt stå 40 min ch du kan drikka det mest bakteriafulla vatten. Jag har varit med att dyra MSR-filter inte tar brt bakterier i tex Nepal ch Indien, då har jd varit svaret. Katadynfilter är att föredra men de kstar mycket ch väger mycket ch tar mycket plats i ryggsäken, de mindre Katadynfiltren klarar inte av alla bakterier. (Carl-Antn Wahlström) Versin nr. 4: fram till ch med Kerstin Claessn Callahans inlägg :44 på sidan 6 i nya tråden. 16

17 Inlägg: Låt ss samla våra fjällvandringstips..! ( ( Om man vandrar på andra ställen i Sverige än fjällen, lika landskapsleder m.m så kan man dricka vattnet i alla bäckar så länge inte bäcken rinner från en stad eller samhälle. Sa iallafall min brr sm hade pratat med en bilg. (anders frsman) Vatten sm rinner ut från hyggen ska man passa sig för. Mycket tyg kan lakas ut ur jrden på sådanna ställen (egen erfarenhet!) (Claes H Nygårdh) 196. Om man sm jag svettas ganska mycket vid vandring är det inte alls dumt med en vattenflaska med slang så man kan dricka när man vill utan att behöva krångla eller stanna. Själv har jag en platypus med slang, funkar fint. Kan dck vara besvärlig att fylla på m vattnet inte är strömt, då vattentrycket pressar ihp den. Jag har en vanlig vattenflaska med vid öppning med mig ckså, att fylla den ch sedan hälla över i platypusen är inga prblem. (Jnathan Westlund) 197. Vattensäck på 6 liter(msr) Mycket lättpackad både med ch utan vatten. Tm=platt, full= böjbar. Tar inte mer plats än det man vill bära.tre lika stra öppningar underlättar dseringen av vattenmängd(kristian Ryhd) 7 Kläder ch Skr 198. Endast den late fryser! (Nils Magnussn) 7.1 Tvätta/Trka 199. Sv med fuktiga kläder i svsäcken så är de trra på mrgnen. Går ckså bra att trka ett par fuktiga strumpr innanför tröjan närmast krppen. OBS! Jag menade inte att man nödvändigvis behöver ha de fuktiga kläderna på sig i svsäcken. Pula ner dem vid fötterna. (Henrik Helenius) Kläderna får inte vara för fuktiga, då får det mtsatt effekt. Man fryser i svsäcken ch den blir blöt. Speciellt m man har en dunsäck. Förhppningsvis är vädret inte lika illa dagen efter så att man kan trka upp. (Jnas Utterström) 200. Tvätta strumprna så fta du kan. Och trka dem på krppen. Lägga dem på axlarna medan du vandrar så har du även lindring mt ryggsäckssveda. (Pertti Ruha) 201. Ett par tre klädnypr är bra att ha med sig m man vill trka eller lufta någt på tältsnören. (Pertti Ruha) 202. Trka sckr! Värm vatten ch häll i en 1,5 l PET-flaska (bs inte hett vatten då defrmeras flaskan). Trä sedan sckrna över flaskan, utanpå varandra, ch placera flaskan i ftändan på svsäcken. Garanterat trra sckr på mrgnen ch dessutm varmt ch skönt för fötterna när man går ch lägger sig. (Claes H Nygårdh) Sannlikheten för att en sådan flaska ska börja läcka eller gå sönder kanske är väldigt låg. Men knsekvenserna m den gör det är ju i synnerhet vintertid närmast förödande. Du kanske är mdigare än jag;-) Själv håller jag dck vatten brta från min svsäck. (Dan Lindbeck) Du har säkert rätt m detta vintertid. Själv har jag inte varit ute på fjället vintertid ch har inga sådana planer heller. Smmartid trr jag inte att det innebär någn större fara. Tvärt m faktiskt. I alla fall vad gäller min svsäck så brukar ftändan bli ganska fuktig efter ett tag, av kndens från tältduken bl.a., ch eftersm föttern inte genererar särskillt mycket värme så får man inte brt den fukten. En värmeflaska i ftändan kan t..m. göra svsäcken trrare. Sedan är det ju inget sm hindrar att man trär en lång plastpåse utanpå PET-flaskan, sm extra säkerhet, innan man trär på sckrna. (Claes H Nygårdh) 203. När jag har bytt från fuktiga sckr ch fuktig iläggssula till trra dit, brukar jag förvara sckrna ch, m det är vinter, iläggssulrna under förstärkningströjan så trkar de upp. Om sckrna bara är nrmalt fuktiga när jag ska bunta in trkar de bra bara de tas med ner i säcken. Om det är kallt m fssingarna i svsäcken blir det varmt ch skönt m fötterna med tjcka yllesckr på. (Dan Lindbeck) 204. Kläder ch strumpr tvättar du i en plastpåse ch slipper kyla ner händerna. Har du en nätpåse med dig kan du använda den sm centrifug (kläderna i nätpåsen ch svinga runt med armen) (Pertti Ruha) 205. Jag tvättar ett par strumpr (ch kallingar) i en påse med lite grönsåpa ch vatten, sm jag knyter fast på ryggan. När man kmmer fram till sin lägerplats så sköljer man ur ch trkar i svsäcken under natten! Alltid rena strumpr! (Fredrik Mauritzsn) 206. Ett till tvättips. Om man använder yllegrejr behövs inget tvättmedel av någt slag. Bara att krama ur strumpr ch sckr i kallvatten, ch för kallingar gnida lite extra. (Dan Lindbeck) Versin nr. 4: fram till ch med Kerstin Claessn Callahans inlägg :44 på sidan 6 i nya tråden. 17

18 Inlägg: Låt ss samla våra fjällvandringstips..! ( ( 7.2 Kängr 207. Mitt nikwax arbetar jag in i kängrna med en hårtrk, men, det kanske var allmänt vetande. (Mårten Hedbrg) 208. Att på vintern stppa sulrna från pjäxrna/kängrna ner i svsäcken under natten, kann skönt att ha varma sulr att stppa ner i ett par kalla pjäxr/kängr. (Christian Löfstrand) 209. Sulr är lätta. Ta med ett extra par ch byt utöver strumpr den fuktiga/blöta sulan mt en trr framme vid lägret. (Dan Lindbeck) Medhav alltid lättillgängliga extra iläggsulr samt till dem strumpr att byta med jämna mellanrum under turen. Hänges efter byte på trk på ryggan. Effektivt sätt att avlägsna svett ur kängrna. (Mats Lindhlm) 210. Använd rundade kängsnören, inte platta sm slits snabbt ch går av. (Dan Lindbeck) 211. Jag tillhör dem sm föredrar att vada med kängrna på ch har alltså fta blöta kängr. Det är sällan kallt under själva vandringen men händer det att de är djupfrysta på mrgnen då man ska ta på dem. Då kkar jag upp några deciliter vatten ch häller det i kängrna innan jag packar ihp det sista. Då är det varmt ch mysigt att sticka ner fötterna i kängrna ch fötterna får snabbt upp värmen då man börjar gå. (Kristffer Perssn) 212. Två plastpåsar kan vara bra att ha till blöta skr i läger. Byt strumpa, på med plastpåsen ch i med ften i skrna så är det varmt ch skönt på kvällen. (håkan brg) 213. Kängr trkar snabbare m dm ligger. (Andreas Olfssn) 214. Tidning, bra för att trka blöta kängr, räcker ftast med några sidr då tidningspappret kan trkas på dagen ch återanvändas nästa natt. (Nils Magnussn) 215. Om du gillar snören sm går av på kängrna, åk till ett ställe sm säljer mtrsågar ch köp startsnöre sm finns bland reservdelarna. Enligt en vän sm jbbat sm skgshuggare finns det inget sm håller bättre ch frtfarande är smidigt sm vanliga kängsnören. (jam ) 216. Jag har börjat använda damasker när jag jagar på höstarna. Sparar byxrna när man går i ilsket ris ch så klarar man att snabbt "plurra" (trampa i vatten sm går över kängrna)... Har ett par Meindl Island Prkängr sm inte är så höga.(niklas Asplund 217. Ta med skfett för en timinuters vård på kvällarna. Skön avkpplig ch trra mjuka kängr.(kristian Ryhd) 7.3 Huvudbnad 218. Sm huvudbnad kan man ha en lätt skärmmössa (slskydd) ch pannband, att t ex ha samtidigt när det är kallt. (Ingemar Mellgard) 219. På huvet är det bra att ha en hatt typ "Beppe" eller liknande med brätte. Speciellt m man har örn sm en vingmutter. Slbrännda örn är inte speciellt kul. Talar av egen erfarenhet. Kepa var inte bra för mina örn... (Ola Rantala) Keps är inte bara bra i slsken. När det regnar ch blåser är det skönt att ha en keps under jackans luva. Den hårda skärmen gör att luvan håller frmen bättre, man får bättre sikt ch slipper får regnet i ögnen. (Petra Carlén) 220. I stället för en vanlig mössa kan en ballaklava medtagas, gärna av lite tjckare material (försvarets är perfekt) = mössa/halsduk/huva. (Nils Magnussn) 7.4 Överkrpp 221. På smmaren räcker en snusnäsduk (linne) sm halsduk, ch duger samtidigt sm handduk. (Ingemar Mellgard) 222. Vill slå ett slag för snusnäsduken, kan användas sm: halsduk, mössa, slskydd, handduk, trasa, grytlapp, mitella, tryckförband, påse, örngtt ch massr av andra saker jag glömt. Skölj ur i bäck eller sjö, trkar relativt snabbt pga det tunna tyget. Tyvärr är den lätt att tappa m man knyter den på ryggan, sy en ögla genm att vika in ett hörn en bit ch sy fast så är det lättare att få den att sitta kvar. (Per-Arne Asp) Dess viktigaste funktin är att ersätta den där kragknappen sm alltid faller ur. Detta under etappens första svala timme. Men du glömde en viktig funktin för svenska fjällvandrare; Fjällräven gör en med översiktskarta över Nrrbttenfjällen. (Peter Hackman) Istället för snusnäsduk kan man ha en Buff eller Had, (Buff ch Had är samma sak, bara lika märken) alltså en sån där cylinderfrmad tygtrasa. Man kan ha den sm halsduk, mössa ch handledsvärmare. Dessutm är de tppen att dra över ögnen när man tältar på smmaren, för då kan ju nattljuset göra det svårt att sva. Kstar kring 150 krnr på sprtaffärerna. (Mikael Björn) Versin nr. 4: fram till ch med Kerstin Claessn Callahans inlägg :44 på sidan 6 i nya tråden. 18

19 Inlägg: Låt ss samla våra fjällvandringstips..! ( ( Buff är en kannpryl, använder själv sådana. Tyvärr är den ju gjrd av knstfiber ch tål värme dåligt, så funktinen sm grytlapp (mtsv) faller brt! 223. Tips för kalla årstiden. På UFF köpte jag en tröja i merinull för en spttstyver. Halskragen blev en bra halsvärmare ch ärmarna bra armbågs- ch knävärmare. (Dan Lindbeck) 224. Dunjacka även på smmarturer, lätt, varm när du behöver det ch framförallt en trligt skön kudde. (David Larssn) 7.5 Underkrpp Värmer bra, är lätt, kan förstärka svsäcken genm att jackan över bålen ch självklart sm kudde. Då kan en tunnare svsäck tas med utan försämrad kmfrt. Summan av kardemumman blir nll viktmässigt. Efter en hård dag, när energin är bttenkörd, kan krppsvärmen vara lite svag. Istället för att få tillbaka värmen i svsäcken, är en dunjacka ett bra alternativ. Man träffar många frusna i fjällen på smmaren sm planerat för väder med temp över 10 grader. (Hans Anderssn) 225. Jag har inga särskilda vandringsbyxr med mig, utan går direkt i ytterställsbyxrna (eller shrts). Det funkar jättebra ch spar en del vikt. På sprtaffärer finns billiga, lätta, snabbtrkande T-shirts att köpa. MYCKET bättre än bmull ch mycket billigare än "teknik-kläder" från friluftsaffärer. (Petra Carlén) 226. Damasker är bra... håller byxbenen trra ch rena "Cttn sucks", syntet trkar snabbt men värmer sämre (Pertti Ruha) 227. Byt skinnbältet i byxan mt en lagm bred spännrem i nyln med metallspänne. Kan vara bra att ha m nåt går sönder i utrustningen. Du slipper ha en rem löst i ryggan till ingen nytta 99 gånger av 100 ch får ett starkt & smidigt funkisbälte. Ca 25 krnr på ClasOhlsn. (jam ) 8 Verktyg/reparatin 228. Lämna tunga slidkniven hemma ch ta med smörkniv av trä ch ett rakblad med egg bara på ena sidan. (Ingemar Mellgard) Låter lite vekt med ett rakblad, tycker jag, men m man nu jagar gram så finns det små brytbladsknivar, där man trycker ut bladet ch när den yttersta delen börjar bli slö så bryter man av den ch vips så har man en nyslipad del framme. finns bl.a. på kstar 14kr för 5 st knivar av lika srt. (Claes H Nygårdh) 229. Tandtråd med nål nedstppad i förpackningen. Bra till tänderna ch för att laga saker med. Väldigt stark tråd. "Supertejp" typ Duck Tape. Silverttejp duger ckså. Laga tält, stövlar etc (Henrik Helenius) Tändstål till köket. Fungerar även blött. (Henrik Helenius) För att slippa ta en hel rulle Silverttejp så lindar man en lagm mängd runt en penna. Eller runt sin vattenflaska på vintern. Då kan man värma upp tejpen med varmt vatten så att klistret fäster bättre. (Jnas Utterström) Silvertejp för att laga saker ch sm skavsårstejp (låg friktin (Nils Magnussn) 230. En stav smältlim är bra att ha med. Tänd eld på den ch av limmet sm drppar kan man tex laga ett trasigt Thermarest liggunderlag. (Ola Erikssn) 231. Ha alltid en tub med LiquiSle i packningen. Med detta silikngummi lagar du läckande kängr, liggunderlag regnkläder etc. (jag har t..m. lagat min avbrutna vandringsstav med det) (Claes H Nygårdh) 232. En fem till sex stra säkerhetsnålar av rejäl kvalitet har jag under lcket. De har räddat mången annans tur. (Jhan K Perssn) 233. Sykit i filmburk. Björntråd på liten symaskinssple, säkerhetsnål ch en lkalt hittad pinne kan ersätta knappar samt slutligen en grv synål. Väger inte mycket men kan rädda mycket.(kristian Ryhd) 9 Övrigt 234. Vill varmt rekmmendera bken "Vildmarksbken" av Lars Mnsen. En kille sm tillbringat mer tid ute än vi alla tillsammans på Utsidan. Gtt m praktiska tips. (Henrik Helenius) 235. Ta med små bitar tunn näver i plastpåse sm tändhjälpmedel, t ex då man eldar upp tapapper. (Ingemar Mellgard) 236. Stppa tillbaka klapappret i fickan. (Örjan Lindunger) 237. Sätt eld på dasspappret (efter man använt det såklart) så slipper det bli fler papperstussar ute i naturen... (Ola Erikssn) 238. Ska du någnsin få den där vargen, björnen, järven, ldjuret mfl. på krt- ha kameran tillgänglig, alltså inte i ryggan eller i tältet, utan i fickan eller någt lättåtkmligt yttre fack på dig. (Dan Lindbeck) Versin nr. 4: fram till ch med Kerstin Claessn Callahans inlägg :44 på sidan 6 i nya tråden. 19