Depressionsbehandling av vuxna

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Depressionsbehandling av vuxna"

Transkript

1 Vuxenpsykiatriska Öppenvårdsmottagningen Hjo Depressionsbehandling av vuxna En sammanfattning av: SBU:s rapport om depressionsbehandling Becks kognitiva terapi Beteendeaktivering (BA) Kognitiv beteendeanalysbaserad psykoterapi (CBASP) samt en mycket kort jämförelse och egna kommentarer. Marie Kivi PTP-arbete 2005 Handledare: Britt Eriksson Lemel

2 INNEHÅLL SAMMANFATTNING OCH EGNA KOMMENTARER...1 SBU:S REKOMMENDATIONER...3 LÄKEMEDEL...3 PSYKOTERAPI...4 EN KOMBINATION AV LÄKEMEDEL OCH PSYKOTERAPI...5 ELEKTROKONVULSIV BEHANDLING - ECT...5 ANDRA METODER...6 Fysisk aktivitet... 6 Ljusterapi... 6 Johannesört... 6 Transkraniell magnetisk stimulering (TMS) och Vagusnervstimulering (VNS)... 6 BECKS KOGNITIVA TERAPI...7 TEORETISK GRUND...7 GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER...7 Kognitiv konceptualisering / kognitiva modellen...8 BEHANDLING...10 Automatiska tankar...10 Känslor...12 Regler, attityder, antaganden...12 Grundantaganden...13 Hemläxor...14 Andra tekniker...14 Vidmakthållande och återfallsprevention...14 BETEENDEAKTIVERING (BA)...15 TEORETISK GRUND...15 GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER...15 BEHANDLING...17 Modeller för att lära klienten att se depression i kontext...19 TRAP och TRAC AKTION KOGNITIV BETEENDEANALYSBASERAD PSYKOTERAPI (CBASP)...21 TEORETISK GRUND...21 GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER...21 BEHANDLING...23 Situationsanalys - SA...23 Framplockningsfas (Elicitation phase) Avhjälpningsfas (Remediation phase) Interpersonell urskiljningsövning - IDE (Interpersonal Discrimination Exercise)...24 Betydelsefulla personer (Significant Other) och överföringshypotesen...25 Terapeutrollen...25

3 SAMMANFATTNING OCH EGNA KOMMENTARER Depression är en folksjukdom som drabbar många. Men fungerande behandlingar finns och det handlar då inte enbart om läkemedel. Enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, finns ett starkt stöd för flera psykologiska behandlingsmetoders effektivitet mot depression. När det gäller lindrig och måttlig depression är psykoterapi ett jämbördigt alternativ till läkemedelsbehandling, och också för svårare depressioner kan psykoterapi förbättra prognosen. Trots detta ser man ofta medicinering som enda alternativet i depressionsbehandling, kanske pga okunskap men också pga resursbrist. Det är idag brist på terapeuter som har kompetens att behandla med utforskade och evidensbaserade metoder. Om deprimerade skall kunna erbjudas fungerande behandling måste alltså medvetenheten och kunskapen om behandlingsmetoderna höjas. Min förhoppning är att det här arbetet kan bidra till detta. Jag har i arbetet sammanfattat tre böcker och en rapport. Texten är alltså mycket kompakt och är tänkt som en första introduktion till metoderna. Den riktar sig i första hand till psykologer eller terapeuter, men också till andra intresserade. Om man sedan som terapeut vill tillämpa metoderna krävs naturligtvis fördjupade studier. De tre psykoterapeutiska behandlingsmetoder för depression jag har valt att sammanfatta är alla mycket strukturerade, fokuserade på depressionsproblematiken och tidsbegränsade, och de kan alla anses höra hemma bland kognitiva beteendeterapier (KBT). Becks kognitiva terapi är en uttalad kognitiv terapi (KT) medan beteendeaktivering (BA) däremot är en ren beteendeterapi (BT). Kognitiv beteendeanalysbaserad psykoterapi (CBASP) kan ses som en slags kombinerad och mera allmän KBT och är utvecklat för kroniskt deprimerade, en grupp där andra terapier har haft svårt att visa effekt. CBASP är också därför tänkt som en längre terapi, över flera år, medan både Becks kognitiva terapi och BA kan vara korta. CBASP är också relativt nytt och har därför ännu inte samma forskningsstöd som Becks kognitiva terapi och BA. Även om de alla ryms inom KBT-paraplyet kan metoderna vid ett första påseende förefalla som väldigt olika. Men det finns alltså mycket som förenar. Alla tre metoderna vilar på tanken att depression är ett resultat av hur man bemöttes under sin uppväxt. Man tänker sig nämligen att det lilla barnets samspel med en omvärld med vissa brister får som resultat att barnet inte lär sig att hantera den komplexa omvärlden på ett adekvat sätt. De brister som på så vis grundläggs i barndomen får, om de inte repareras, sedan i vuxen ålder sitt uttryck i depression. Också målet för behandlingarna är gemensamt och kan sammanfattas som: att hjälpa patienten att se konsekvenserna av det han gör. Målet är alltså att patienten skall lära sig och förmå se orsakssamband. När han sedan ser den egna påverkan på omgivningen och omvänt, ofta formulerat i antecedent agerande/beteende konsekvens, kan han sedan välja hur han skall förhålla sig och agera. I och med detta kan han också välja ett förhållningssätt som leder till att depressionen bryts. För att patienten skall kunna välja, och agera självständigt, måste patienten också öka sin förmåga till självständigt agerande. Här bryts samstämmigheten eftersom de tre behandlingsmetoderna kraftigt skiljer sig åt i sin syn på hur detta bäst skall åstadkommas. Becks kognitiva terapi ser till och arbetar med vad patienten tänker. Man arbetar därför med att förändra de dysfunktionella tankar som man anser hindrar Depressionsbehandling av vuxna Översikt och sammanfattning Marie Kivi, 2005 sid 1

4 patienten att nå sina mål. Beteendeaktivering (BA) har ett behavioristiskt perspektiv och är inriktad på vad patienten gör. I BA arbetar man därför med att förändra patientens beteende så att han i stället för att reagera på känslor i stunden börjar agera långsiktigt mot sina mål. CBASP anser att patientens utveckling hämmats eller gått tillbaka så att han befinner sig i det preoperationella stadiet, enligt Piagets indelning av kognitiv utveckling. Man arbetar därför på att han skall nå det operationella stadiet och därmed kunna se konsekvenser av det han gör. En i stora delar gemensam syn på orsaker och behandlingsmål kan alltså leda till tre helt olika behandlingsmetoder. Alla bevisat verksamma psykologiska behandlingsmetoder har dock vissa gemensamma drag. De är alla mycket strukturerade, fokuserade på depressionsproblematiken och innebär att patienten förändrar tankar eller handlingar. Olika behandlingsmetoder är ofta utvecklade och utprovade för olika patientgrupper. Vi skall naturligtvis i första hand erbjuda den behandling som är mest effektiv för den aktuella patienten och hans problem, och vi har dessutom en skyldighet att informera om de olika behandlingsalternativ som finns. Patienten har nämligen rätt att få information och sedan göra sitt val. En förutsättning för att vi skall kunna uppfylla detta är att vi själva håller oss uppdaterade om den senaste forskningen. Depressionsbehandling av vuxna Översikt och sammanfattning Marie Kivi, 2005 sid 2

5 SBU:S REKOMMENDATIONER De flesta människor upplever en period av nedstämdhet någon gång i livet. För depression gäller däremot att ungefär en femtedel av alla människor i västvärlden någon gång kommer att bli deprimerade, och risken är större för kvinnor än för män. Andelen som drabbas av depression är dessutom på väg upp, särskilt bland yngre. Enligt WHO är depression idag den fjärde vanligaste orsaken till allvarlig ohälsa i världen. De tre vanligaste är luftvägsinfektioner, diarrésjukdomar och nyföddhetssjukdomar. Depression utgör en allvarlig hälsorisk på flera sätt. Om man är allvarligt deprimerad ökar suicidrisken, men depression förvärrar också andra sjukdomar som t ex hjärtsjukdom och diabetes. När man är deprimerad minskar oftast intresset att ta hand om sig själv och den som är deprimerad lever därför ofta på ett mindre hälsosamt sätt. Många med depression har också andra psykiska störningar, framför allt olika ångesttillstånd, missbruk och personlighetsstörningar. Oftast har ångesttillstånden uppträtt före depressionen. Också fattigdom och andra negativa sociala förhållanden är en riskfaktor när det gäller att drabbas av depression som då också oftast blir långvarig och svårbehandlad. De flesta som drabbas av depression får ytterligare minst en sjukdomsepisod senare i livet och för varje ny depression ökar risken att drabbas av ytterligare en. De friska perioderna mellan depressionsepisoderna blir också för varje depression allt kortare. Depressioner hos äldre verkar annars vara något mildare, men mera långvariga. De flesta lindriga eller måttliga depressioner läker ut av sig själv men förloppet påskyndas av behandling. Både läkemedel och psykoterapi har visat sig vara verksamma behandlingsformer. Målet för behandlingen skall vara att patienten blir frisk, och detta uppnås också för de flesta av patienterna, om bara tillgängliga behandlingar utnyttjas konsekvent. Läkemedel De antidepressiva läkemedel som finns är av olika typer: SSRI som verkar smalt, genom att öka tillgången på signalsubstansen serotonin (Fontex, Cipramil, Seroxat, Zoloft). Tricykliska som påverkar kroppens signalsystem mera brett, bland annat påverkas serotonin- och noradrenalinsystemen (Tofranil, Anafranil, Tryptizol). Den bredare påverkan som dessa läkemedel har ger också oftast allvarligare biverkningar. Övriga som också de verkar smalt, ofta kallas de nyare antidepressiva. Här finns läkemedel som påverkar både serotonin- och noradrenalinsystemet (Remeron, Efexor), men också medel som enbart påverkar noradrenalinsystemet (Edronax). Litium är ett grundämne och används vid bipolär sjukdom. Det finns belägg för att litium i vissa fall är verksamt även i behandling av depression. När antidepressiva inte räcker till kan ett tillägg av litium få behandlingen att fungera. Det finns starkt vetenskapligt stöd för att läkemedel ger hjälp vid depressioner. Vid svåra depressioner och vid dystymi är läkemedel effektivare än psykoterapi. Effekten av antidepressiva läkemedel uppträder också snabbare än vid psykologiska insatser. Olika Depressionsbehandling av vuxna Översikt och sammanfattning Marie Kivi, 2005 sid 3

6 läkemedel skiljer sig inte särskilt mycket åt i effektivitet, men vid svårare depressioner har den äldre typen, tricykliska antidepressiva, visat sig vara mer effektiva. Det är också så att läkemedlens verkningar skiljer sig åt mellan olika personer. För i genomsnitt var tredje patient leder den först påbörjade läkemedelsbehandlingen inte till något tillfredsställande resultat, antingen pga utebliven effekt eller pga biverkningar. Om medicineringen inte ger effekt inom ungefär en månad bör man antingen öka dosen eller byta till ett annat läkemedel. Man kan också överväga att byta till behandling med psykoterapi. De olika läkemedlen skiljer sig också åt när det gäller biverkningar och detta kan därför vara ett skäl att välja ett visst läkemedel. Det är vanligt med biverkningar i början av medicineringen, men dessa kan sedan komma att ge med sig. Läkemedlens effekter kan dröja i några veckor, och det är viktigt att fortsätta med medicinen i minst sex månader, gärna minst ett år. För vissa personer med ofta återkommande depressioner eller särskilt svår depression kan en läkemedelsbehandling i upp till tre år halvera återfallsrisken. När medicinen sen sätts ut skall detta ske gradvis för att minska utsättningsreaktionerna som kan bli mycket svåra vid plötsliga avbrott i medicineringen. Utsättningsreaktioner kan också uppträda om man glömt medicinen någon dag. Man kan dock inte tala om att de antidepressiva läkemedlen orsakar ett beroende eftersom de inte innebär klassiska beroendesymtom som dosökningar, ruseffekt eller en fixering vid läkemedlet och försummande av andra aktiviteter. Psykoterapi Det finns starkt forskningsstöd för att psykoterapi har effekt vid lindrig eller måttlig depression. I dessa grupper är psykoterapi minst lika bra som läkemedelsbehandling. De flesta personer med depression behandlas utanför psykiatrin, framför allt inom primärvården. Man har i utländska primärvårdsstudier sett bättre behandlingsresultat än av rutinvård när patienterna erbjudits patientundervisning, telefonstöd, elektroniska påminnelser om behandlingsprinciper i kombination med god tillgång till psykiatriker och psykologer med utbildning i korttidspsykoterapier. De former av psykoterapi som visat sig verksamma är alla korta terapier, oftast på sessioner, som fokuserar på patientens tillvaro här och nu och handlar om beteendeproblem, tankesätt och relationer som hänger samman med depressionen. För att terapin skall vara framgångsrik är det nödvändigt att den fokuserar på de direkt depressionsrelaterade problemen. Ett huvudmål i de verksamma terapierna är att patienten aktiverar sig och förändrar något påtagligt i livet, t ex rutiner, förhållanden, tankemönster eller aktiviteter. Det verkar nämligen som om behandlingen blir framgångsrik först om patienten återupptar såna aktiviteter som var normala eller lustfyllda före depressionen. Det är dock inte klarlagt om det är den ökade aktiviteten som leder till förbättring, eller förbättringen som leder till ökad aktivitet. Det finns ett starkt stöd för att beteendeterapi (BT), kognitiv terapi (KT), kognitiv beteendeterapi (KBT) och interpersonell psykoterapi (IPT) är effektiva för att behandla lindriga och måttliga depressioner. De är också minst lika effektiva som tricykliska läkemedel och sannolikt lika effektiva som SSRI-preparat. Beteendeterapi grundas på inlärningspsykologiska principer och i behandlingen är exponering ett centralt begrepp. Vid depressionsbehandling syftar detta på olika sätt att Depressionsbehandling av vuxna Översikt och sammanfattning Marie Kivi, 2005 sid 4

7 få den deprimerade att åter aktivera och engagera sig och här används olika tekniker att förstärka aktiviteter förknippade med positiva upplevelser. Träning av sociala färdigheter ingår också ofta. Beteendeterapi kombineras idag ofta med kognitiv terapi. Kognitiv terapi syftar till att patienten skall identifiera, verklighetspröva, falsifiera och korrigera sin förvrängda själv- och verklighetsbild. Också kognitiv terapi är strukturerad och undervisande. Teoretiskt skiljer sig BT, KT och KBT åt, men det är tveksamt om skillnaden är så stor i klinisk verksamhet. Interpersonell terapi beskrivs ofta som en psykodynamisk terapi, men skillnaderna är betydande och det är därför rimligt att betrakta den som en egen variant. I IPT ingår utbildning i depressionens natur och att patienten får identifiera centrala relationer och förändringar i livet. Man behandlar sedan problem i dessa med fokus på här och nu. För psykodynamisk korttidsterapi finns ett måttligt stöd för att de är effektiva vid lindriga och måttliga depressioner, men sannolikt mindre effektiva än terapierna ovan. För de typer av psykodynamisk korttidsterapi som visat effekt gäller att terapeuten är mer aktiv än vad som är vanligt inom psykodynamiken och att fokus legat på de känslor och relationer som är mest aktuella i den depressiva episoden. För psykosocial rådgivning (counselling) finns måttligt stöd för att metoderna är verksamma vid behandling av lindriga eller måttliga depressioner inom primärvården. Ofta bygger metoderna inom counselling på Carl Rogers icke styrande terapi, men det finns flera olika inriktningar. Vad gäller psykoanalys och lång psykodynamisk psykoterapi saknas studier som ser på effekterna av terapin och därmed saknas idag stöd för att detta är verksamt. Om behandlingen med psykoterapi inte ger effekt bör man överväga att byta till behandling med läkemedel. En framgångsrik kognitiv terapi har också en förlängd skyddande effekt som läkemedelsbehandlingen saknar. Antalet nya depressionsepisoder under 18 månader efter avslutad psykoterapi är färre än efter läkemedelsbehandling. När det gäller längre perioder kan man dock inte se någon skyddande effekt. För dem som förbättrats av läkemedel men inte blivit helt bra är vanligtvis återfallsrisken hög. Ett tillägg av kognitiv psykoterapi minskar dock återfallen signifikant, i vissa studier upp till sex år. En kombination av läkemedel och psykoterapi När det gäller lindriga eller måttliga depressioner finns inga belägg för att en kombinationsbehandling skulle ge bättre effekt än läkemedel eller psykoterapi var för sig. För patienter med svårare depression kan däremot en kombinationsbehandling ge större effekt. Det samma gäller för patienter där psykoterapi har hjälpt, men inte helt botat depressionen. Här kan också en fortsatt gles kontakt med terapeuten minska risken för återinsjuknande. Elektrokonvulsiv behandling - ECT ECT brukar användas vid svåra depressioner där patienten inte svarat på andra behandlingsförsök. Vid svåra depressioner med hög självmordsrisk, mat- och dryckvägran eller med inslag av psykotiska symtom har ECT en överlägset snabb och god effekt. I denna grupp blir ungefär 90 procent återställda av ECT. Depressionsbehandling av vuxna Översikt och sammanfattning Marie Kivi, 2005 sid 5

8 Det finns alltså starkt stöd för att ECT är en effektiv och säker metod vid svår egentlig depression. Många med svår depression blir symtomfria av ECT, effekten kommer snabbare och är större än vid läkemedelsbehandling, men den varar inte så länge. Man brukar därför kombinera ECT med läkemedelsbehandling för att vidmakthålla effekten och minska risken för återfall. Andra metoder Fysisk aktivitet Det finns studier som visar att fysisk aktivitet höjer humöret hos friska och hos personer med lindrig nedstämdhet. De psykoterapiformer som är verksamma förenas av att de alla använder former av beteendeaktivering. Fysisk aktivitet, som ofta förenas med sociala kontakter, kan ses som en beteendeaktivering och det skulle kunna vara så att även detta är verksamt mot depression. Idag kan det varken bevisas eller motbevisas att fysisk aktivitet har någon verkan eftersom det saknas väl genomförda studier på området. Ljusterapi Denna terapiform har en viss effekt, men den är inte bevisat större än placeboeffekten. Man vet alltså idag inte om ljusterapin fungerar och om ljuset egentligen har någon effekt på depressioner. Johannesört Johannesört har en bevisad effekt på kortvariga och lindriga depressioner. Man skall dock komma ihåg att Johannesört också har effekt på andra läkemedel, t ex p-piller eller blodförtunnande medel som kan försvagas. Johannesört i kombination med antidepressiva läkemedel är direkt farligt och kan i värsta fall leda till så kallat serotoninergt syndrom, vilket är livshotande. Transkraniell magnetisk stimulering (TMS) och Vagusnervstimulering (VNS) Dessa metoder har inte någon bevisad effekt på depressioner. Källor: SBU (2004). Behandling av depressionssjukdomar. En systematisk litteraturöversikt. (SBU-rapport nr 166). Göteborg: Elanders Graphic Systems SBU (2004). Behandling av depression : Frågor och svar. Stockholm: Apoteket AB Depressionsbehandling av vuxna Översikt och sammanfattning Marie Kivi, 2005 sid 6

9 BECKS KOGNITIVA TERAPI Teoretisk grund Kognitiv terapi utvecklades av Aaron T. Beck i början av 60-talet som en strukturerad, korttids- och nutidsorienterad terapi mot depression. Terapin är inriktad på att lösa aktuella problem och att modifiera dysfunktionella tankar och beteenden. I den kognitiva modellen anser man att alla psykiska störningar grundas i ett förvrängt (distorted) och dysfunktionellt tänkande. Det dysfunktionella tänkandet påverkar sedan i sin tur sinnesstämning och beteende. Om tänkandet kan utvärderas och modifieras så att det blir mera realistiskt och verklighetsförankrat påverkas även sinnesstämning och beteende i en positiv riktning. Den kognitiva terapin har sedan kommit att framgångsrikt anpassas och användas för många andra diagnoser än depression, den har också använts för många olika populationer. Detta stöds av empiriska data. De anpassningar som gjorts har förändrat fokus, tekniker och terapins längd, men i anpassningsprocessen har de teoretiska antagandena funnits kvar. Grundläggande principer 1) Kognitiv terapi baseras på en iterativt utvecklad kognitiv förståelse av patienten och hans problem, dvs. terapeutens förståelse av patienten utvecklas i en ständigt pågående process. Terapeuten konceptualiserar patientens problem från den information patienten ger och konceptualiseringen sker i tre tidsramar. - Patientens nuvarande tänkande som vidmakthåller problemen genom känslor och beteende. - De faktorer som föregick och influerade patienten när depressionen startade. - Nyckelhändelser i utvecklingen och hur patientens tolkning av dessa kan ha gjort honom mottaglig för depression. 2) Kognitiv terapi kräver en sund terapeutisk allians. Terapeuten måste vara varm, empatisk, vårdande, hänsynsfull och kompetent. Patienter med depression eller ångesttillstånd har ofta lätt att lita på sin terapeut och i arbete med denna patientgrupp betonas därför inte arbetet med den terapeutiska alliansen. I kognitiva terapier för en del andra diagnoser är dock detta en viktig punkt. 3) Kognitiv terapi lägger tonvikt vid aktivt samarbete. Terapeuten uppmuntrar patienten att se terapi som ett teamarbete och att ta del i planering och genomförande. I inledningen av terapin är terapeuten mera aktiv, men allt eftersom patienten börjar må bättre kommer han att spela en allt större roll i terapin. 4) Kognitiv terapi är målorienterad och problemfokuserad. I början av terapin får patienten lista sina problem, och sen sätta specifika mål. Terapeuten har sedan i terapin hela tiden fokus på det som hindrar patienten att nå sina mål. Terapeuten hjälper patienten att utvärdera och reagera på tankar som motverkar målet. Man ser på vad som talar för, och vad som talar emot tankarnas giltighet. Man kan sedan också testa tankarna genom direkta (beteende-)experiment. Depressionsbehandling av vuxna Översikt och sammanfattning Marie Kivi, 2005 sid 7

10 5) Kognitiv terapi betonar det nuvarande. Behandlingen innebär för de allra flesta patienter ett fokus på nuvarande situation och problem. I vissa fall kan dock fokus behöva skiftas till det förflutna: I) om patienten har en stark förkärlek för det förflutna, II) om arbete med det nuvarande inte ger något resultat, eller III) om terapeuten tror att det är viktigt att förstå hur och när de dysfunktionella tankarna uppstod och hur de påverkar patienten idag. 6) Kognitiv terapi är utbildande (edukativ), har som mål att lära patienten att bli sin egen terapeut och betonar återfallsprevention. Patienten informeras och utbildas om depressionen (eller den aktuella störningen), hur kognitiv terapi går till och den kognitiva modellen. Genom hela terapin lär terapeuten ut till patienten hur man skall sätta mål, identifiera och utvärdera tankar och antaganden och planera beteendeförändringar. 7) Kognitiv terapi är tidsbegränsad. De flesta patienter med okomplicerad depression behandlas i 4-14 sessioner. Men det finns undantag och vissa patienter kräver flera års terapi för att förändra väldigt rigida dysfunktionella antaganden och beteenden. 8) Kognitiv terapi arbetar med strukturerade sessioner. Man arbetar alltid enligt samma struktur i sessionerna: a) Kort kontroll av stämningsläge (även kontroll av medicin, alkohol och droger om detta är aktuellt). b) Knyta samman dagens aktiviteter med förra sessionen. c) Sätta dagens agenda. d) Gå igenom hemläxan. e) Diskussion av ämnen på agendan. f) Bestämma ny hemläxa. g) Sammanfattning av sessionen och feedback. 9) Kognitiv terapi lär patienterna att identifiera, utvärdera och svara på sina dysfunktionella tankar och antaganden. Terapeuten hjälper patienten att fokusera på ett specifikt problem, identifiera sitt dysfunktionella tänkande, utvärdera giltigheten av tanken, och formulera en plan för hur patienten skall agera. Terapeutens främsta verktyg i processen är sokratisk dialog, kollaborativ empirism och guidat upptäckande. 10) Kognitiv terapi använder en rad skilda tekniker för att förändra tänkande, sinnesstämning och beteende. Utöver de tekniker som beskrevs i punkt 9 använder man ett antal tekniker, många av dem har man lånat från beteendeterapi och gestalt-terapi. Terapeuten väljer tekniker utifrån hur hon har konceptualiserat patienten och hans problem. Terapier kan alltså se väldigt annorlunda ut för olika patienter och problem. Kognitiv konceptualisering / kognitiva modellen En människa försöker redan som mycket liten att förstå och skapa mening i det hon upplever. Från det att vi är små utvecklar vi därför vissa uppfattningar om oss själva, andra och världen omkring oss. De mest centrala uppfattningarna är så grundläggande att vi oftast inte uttalar dem eller ens är medvetna om dem. Vi anser att det är så det Depressionsbehandling av vuxna Översikt och sammanfattning Marie Kivi, 2005 sid 8

11 är. Dessa uppfattningar kallas grundantaganden. Vi har en tendens att bortse från information som motsäger våra grundantaganden och de är därför stabila, trots att de ibland är felaktiga och dysfunktionella. Våra grundantaganden kan ses som glasögon som aktiveras vid olika tillfällen. Som exempel kan antagandet Jag är helt oduglig aktiveras när patienten känner sig nere eller är deprimerad. Patienten kommer då att se världen genom detta antagande och därför bortse från bevis för att han inte är värdelös. Antagandet vidmakthålls därför. Utöver våra grundantaganden finns också attityder, regler och antaganden som vi lever våra liv efter. Dessa grundas på våra grundantaganden. Grundantagandet ovan kan t ex ge attityden: Det är hemskt att vara oduglig, regeln: Jag måste hela tiden arbeta så hårt jag kan och antagandet: Om jag arbetar så hårt jag kan, så kanske jag kan göra en del av det andra gör lätt. I den kognitiva modellen är det tolkningen av situationen som styr våra reaktioner. En konsekvent feltolkning av neutrala eller positiva situationer tar sig uttryck i psykiska problem. Våra automatiska tankar uttrycker hur vi tolkar situationer, och därför hur vi reagerar på dem. Automatiska tankar är de bilder eller ord som rusar genom en persons inre i specifika situationer. Automatiska tankar grundas på grundantaganden, regler, attityder och antaganden. De är flyktiga och även om de ligger nära en medveten kunskap krävs ofta visst arbete för att nå dem. Om vi kan fånga och bli medvetna om de automatiska tankarna kan vi därför finna och korrigera de feltolkningar vi gör. Grundantagande Regler, attityder, antaganden Situation Automatisk tanke Reaktioner: Känsla Beteende Kropp Figur 1. Förhållandet mellan antaganden, regler, attityder, automatiska tankar och reaktioner (känslor, beteende, kropp/fysiologi). Depressionsbehandling av vuxna Översikt och sammanfattning Marie Kivi, 2005 sid 9

12 Behandling Automatiska tankar Automatiska tankar är en tankeström som samexisterar med mera tydliga och medvetna tankar. Automatiska tankar är ofta mycket kortfattade, lite som stenografi. Automatiska tankar är ord eller bilder som rusat genom medvetandet. De automatiska tankarna i sig är mycket kortvariga och personen är oftast mera medveten om de känslor de orsakar än om de automatiska tankarna. Automatiska tankar uppstår spontant, inte som ett resultat av medvetet övervägande och uppfattas oftast som sanna. Alla har automatiska tankar, det är inget specifikt för dem med psykiska problem. För det mesta är vi inte medvetna om våra automatiska tankar, men med lite träning kan vi bli medvetna om dem. För många är det dock svårt att nå fram till de automatiska tankarna och man berättar därför ofta i stället hur man tolkade tankarna. Tolkningen behöver dock inte alls återspegla de automatiska tankarna i sig. Det kan också vara så att patienten rapporterar en hel ström av tankar. I kognitiv terapi försöker man finna de automatiska tankar som är dysfunktionella, dvs som förvanskar verkligheten, är känslomässigt svåra eller som hindrar patienten från att nå sina mål. Dysfunktionella automatiska tankar är nästan alltid negativa. Undantag finns hos patienter som är maniska eller hypomana, narcissistiska eller missbrukar. Skiftningar och förstärkningar av känslor är en bra vägvisare till betydelsefulla automatiska tankar. Ett utmärkt tillfälle att nå patientens automatiska tankar är under själva sessionerna. Terapeuten kan då uppmärksamma känsloskiftningar hos patienten och fråga Vad tänkte du på nu? ( What was going through your mind? ). När man funnit dysfunktionella automatiska tankar arbetar man sedan med att utvärdera och förändra dem. När vi blir medvetna om våra automatiska tankar kan vi granska dem för att se om de är realistiska, och om de inte är det, också förändra dem så att de blir mer realistiska. Terapeut och patient bildar tillsammans ett undersökande team som förutsättningslöst undersöker den automatiska tanken. Utgångspunkten är att tanken kan vara helt korrekt, men den kan också vara orealistisk. I processen används frågor som: - Vad finns det för bevis som stödjer din tanke? - Vad finns det för bevis som motsäger din tanke? - Finns det någon annan möjlig förklaring? - Vad är det värsta som kan hända? Och om det inträffar, hur kan du hantera det? - Vad är det bästa som kan hända? - Vad är det troliga utfallet? - Vad blir resultatet av att du tror på denhär automatiska tanken? - Vad blir effekten om du förändrar ditt tänkande? - Vad skulle du råda en vän i samma situation? En tanke kan visa sig vara helt korrekt, men effekten av den däremot mindre bra eller till och med skadlig. Man kan då utvärdera tankar efter nyttan med tanken. Depressionsbehandling av vuxna Översikt och sammanfattning Marie Kivi, 2005 sid 10

13 - När du tänker såhär, var får det för effekt? - Vad är nyttan med att tänka såhär? - Vad är nackdelen med att tänka såhär? Genom att granska tankar och utvärdera dem så motverkas de automatiska tankar som står i vägen för terapin och för att nå patientens mål. Ofta kan man se systematiska kognitiva förvrängningar (bias) i tänkandet. Vanliga tankefel är: - Dikotomt / svart-vitt tänkande - Katastroftänkande - Bortse från det positiva - Känslotänkande - Etikettering - Förstoring / förminskning - Mentalt filter / selektiv abstraktion - Tankeläsning - Övergeneralisering - Personalisering - Skall och måste-tänkande - Tunnelseende Ett vanligt sätt att nå de automatiska tankarna är genom dagböcker. Vissa patienter uppskattar metoden och använder den flitigt, medan andra upplever det som svårt. Genom dagböckerna kan patienten själv se och modifiera sina egna automatiska tankar. Patienten måste dock lära sig behärska metoden genom att man övar den under sessionerna och också går igenom de ifyllda dagböckerna under nästa session. Dag /tid Situation Automatisk tanke Känsla Reaktion Utfall 1. Vilken händelse, tanke, dagdröm eller minne ledde fram till den obehagliga känslan? 2. Vilka kroppsliga obehag upplevde du? 1. Vilken tanke och/- eller bild tänkte du? 2. Hur mycket trodde du på den just då? (0-100%) 1. Vilken känsla kände du? 2. Hur intensiv var känslan? (0-100%) 1. Vilket tankefel är aktuellt? 2. Använd de utvärderande frågorna för att utarbeta svar på de automatiska tankarna 3. Hur mycket tror du på varje svar? (0-100%) 1. Hur mycket tror du nu på de automatiska tankarna? (0-100%) 2. Vilka känslor känner du nu och hur intensiva är de? (0-100%) 3. Vad kommer du att göra / vad gjorde du? Figur 2. Dagbok för dysfunktionella automatiska tankar. Depressionsbehandling av vuxna Översikt och sammanfattning Marie Kivi, 2005 sid 11

14 Känslor Också känslorna är viktiga i kognitiv terapi. Ett av terapins mål är trots allt att reducera patientens kval (distress) och negativa känslor. Detta innebär dock inte att alla negativa känslor ses som skadliga eller felaktiga. Normala negativa känslor hör till livet lika väl som positiva känslor. I terapin är terapeuten empatisk med det patienten känner och ifrågasätter inte detta, men fokuserar samtidigt på att utvärdera de dysfunktionella tankar och antaganden som ligger bakom patientens överdrivet negativa känslor. För många är skillnaden mellan vad man tänker och vad man känner oklar. I terapin kan terapeut och patient tillsammans kategorisera patientens upplevelser enligt den kognitiva modellen och då uppmärksamma sammanblandningar av tanke och känsla. Ofta spelar sammanblandningen inte så stor roll, men ibland måste terapeuten hjälpa patienten att särskilja de två. Ibland har patienten också svårt att särskilja och namnge olika känslor. Man kan då låta patienten göra en sk känslokarta där hans specifika känsloreaktioner kopplas till en känsla, t ex: Kamrat lämnar inte tillbaks bok Arg. Går på möte, men ingen bryr sig om mig Ledsen. Det är viktigt att patienten inte bara kan identifiera sina känslor, utan också graden av känslan. Oftast används en skala från 0-100, där 0 markerar att man inte upplever känslan alls, och 100 en så stark känsla man överhuvudtaget kan ha. Genom mätningen blir situationer med starka känslor uppenbara, och terapin kan då inriktas på dessa. Vissa patienter är rädda för känslan och tror att den skall växa så att de övermannas av den. Genom att lära sig mäta känslan kan de testa sin övertygelse. Att mäta och gradera sina känslor ger också möjlighet att avgöra framsteg och om det krävs ytterligare terapeutiska insatser. Regler, attityder, antaganden Generellt sett arbetar man i kognitiv terapi med de automatiska tankarna först, för att sedan röra sig mot mera generella och rigida antaganden. Terapeuten bygger dock ända från start upp en konceptualisering av patientens automatiska tankar och hur dessa är kopplade till djupare antaganden (se figur 3). Det är genom denna större bild av patienten som terapin kan ledas in på en verkligt effektiv väg. Genom konceptualiseringen kan terapeuten finna de mest centrala dysfunktionella tankarna och då fokusera terapin till dem. När mellanliggande regler, attityder och antaganden identifierats måste terapeuten avgöra om de är så centrala att de skall ligga i fokus för terapin. Man arbetar sedan med att förändra dem. Det är oftast lättare för patienten att se hur regler eller attityder förvränger verkligheten om man formulerar om dem som antaganden i om, så -form. Regeln jag skall göra allt själv och attityden det är hemskt att be om hjälp ger antagandet om jag ber om hjälp, så är jag otillräcklig. Man kan sedan utforska fördelar och nackdelar med antagandet genom sokratiskt samtal, testa det genom beteendeexperiment eller rollspel, använda andra som referenspunkter för vad som verkar fungera eller inte, och kanske även använda terapeutens egna erfarenheter som exempel. Depressionsbehandling av vuxna Översikt och sammanfattning Marie Kivi, 2005 sid 12

15 Relevanta barndomsdata Vilka upplevelser bidrog till utvecklandet och vidmakthållandet av grundantagandet? Grundantagande(n) Vilken är patientens mest centrala uppfattning om sig själv? Villkorade antaganden/uppfattningar/regler Vilka positiva antaganden har hjälpt patienten hantera grundantagandet? Vilka negativa antaganden har hjälpt patienten hantera grundantagandet? Kompensatoriska strategier Vilka beteenden hjälper patienten att hantera antagandet? Situation 1 Vilken var den problematiska situationen? Situation 2 Situation 3 Automatisk tanke Vad tänkte patienten? Automatisk tanke Automatisk tanke Mening Vad betydde den automatiska tanken för patienten? Mening Mening Känsla Vilken känsla var kopplad till den automatiska tanken? Känsla Känsla Beteende Vad gjorde patienten? Beteende Beteende Figur 3. Kognitivt konceptualiseringsdiagram Grundantaganden Ibland jämförs grundantaganden med scheman, Aaron T. Beck skiljer på dessa så att scheman är kognitiva strukturer i vårt tänkande som sedan fylls av ett specifikt innehåll, våra grundantaganden. Beck delar dessutom upp de negativa grundantagandena i två kategorier: de som handlar om hjälplöshet, och de som handlar om att inte vara värd att älskas. Man kan ha negativa grundantaganden ur en eller båda kategorierna. Grundantagandena kan handla om en själv, men också om hur andra eller omvärlden är. Våra grundantaganden utvecklas under vår barndom när vi interagerar med andra och möter omvärlden i en serie av situationer. Genom större delen av livet har de allra flesta av oss relativt positiva grundantaganden. Negativa grundantaganden kan dock komma fram när vi sätts under press. Vissa personer har mera genomgående negativa grundantaganden. Depressionsbehandling av vuxna Översikt och sammanfattning Marie Kivi, 2005 sid 13

16 När terapeuten tror sig kunna sig se ett grundantagande och uppfattar att patienten är redo och mottaglig för detta presenterar hon sin hypotes för patienten på ett försiktigt och prövande vis. Om patienten kan känna igen sig i detta kan man sedan utveckla nya mera fungerande grundantaganden och också arbeta på att stärka dessa. Man kan för detta använda sig av bl a formulär och arbetsblad, att kontrastera patienten mot andra, att samla bevis för eller emot grundantagandet genom patientens egen historia, rollspel och att omstrukturera patientens tidiga minnen. Hemläxor Hemläxor är en integrerad och viktig del av den kognitiva terapin. Genom dem så utsträcks möjligheterna till förändring till hela veckan, jämfört med att förändringsarbetet enbart utförs under sessionerna. För att öka sannolikheten att hemuppgifterna utförs bör man tänka på att: - Anpassa uppgiften till individen. - Ge en rational, dvs förklara vad uppgiften syftar till. - Utforma hemuppgifter i samarbete med patienten. - Utforma uppgiften så att patienten har allt att vinna. - Påbörja hemuppgiften i sessionen när så är möjligt. - Hjälpa patienten med tekniker för att minnas hemuppgiften. - Förutse möjliga problem. - Förbereda när så är möjligt för att uppgiften kan bli en besvikelse. Andra tekniker Utöver de tekniker som beskrivits ovan finns ett antal som också ingår i den kognitiva terapins arsenal. Man kan t ex arbeta med problemlösningstekniker, tekniker att fatta beslut, beteendeexperiment, aktivitetsdagböcker och -scheman, distraheringstekniker, omfokuseringstekniker, avslappning, coping-kort med instruktioner till patienten, exponeringar, rollspel, tårtdiagramstekniken och dagböcker över positiva saker patienten utfört. För de patienter som upplever sina tankar som inre bilder finns också tekniker för att möta detta med egna positiva bilder eller dagdrömmar. Vidmakthållande och återfallsprevention Målet med den kognitiva terapin är att lära patienten att vara sin egen terapeut. Det är därför vanligt att sessionerna dras isär allt eftersom terapin fortskrider så att man träffas allt mera sällan. Vid terapins avslut brukar man utforma ett vidmakthållandeprogram och man kan också boka in sk boostersessioner. Källa: Beck, J. S. (1995). Cognitive therapy. Basics and beyond. New York, NY: The Guilford press. Depressionsbehandling av vuxna Översikt och sammanfattning Marie Kivi, 2005 sid 14

17 BETEENDEAKTIVERING (BA) Teoretisk grund Tidigare terapier som har använt sig av strategier för beteendeaktivering är bl a P. Lewinsohns behavioral treatment och A. T. Becks kognitiva terapi. BA bygger vidare på dessa, men skiljer sig också från dem på flera punkter. BA stödjer sig också på beteendeanalys/behaviorism och har från detta framför allt ärvt kontextualismen, antimentalismen och fokuseringen på beteendets funktion i stället för dess uttryckssätt. Bland de tankar som BA utvecklats ur finns också C. B. Fersters teori om depression. Ferster tänkte sig att de som blir deprimerade har vuxit upp under betingelser där beteenden ofta förstärkts enligt ett fast-antal-schema där det krävts ett stort antal ageranden innan förstärkaren utdelas. Detta gör att personen mycket sällan upplever positiv förstärkning. Alternativet blir då att anpassa sig efter negativ förstärkning, och personen passiviseras eftersom han inte får någon chans att lära sig att agerande, beteenden, kan ge positiva konsekvenser. Ett barn som blir omhändertaget av en kärleksfull och omvårdande förälder lär sig att det egna agerandet får positiva konsekvenser, och agerandet ökar därför. Ett barn som negligeras och bara tas om hand när det skrikit tillräckligt länge, eller tas om hand helt slumpmässigt, får aldrig en chans att lära sig att det egna agerandet har konsekvenser. Detta skulle kunna förklara varför en del personer har så svårt att se hur beteendet föregås av antecedenter och följs av konsekvenser. De som lärt sig att leva efter negativ förstärkning, att undvika eller fly, och har ett passivt förhållningssätt får en mycket begränsad repertoar av beteenden. De re-agerar på omgivningen och upptäcker aldrig hur man kan leva livet fullt ut och agera självständigt. I BA ökar man klientens möjligheter att lära nya beteenden, att bryta det passiva förhållningssättet, och att upptäcka hur eget agerande ger konsekvenser. Grundläggande principer I de flesta andra kognitiva modeller ser man personen i samspel med kontexten. BA däremot grundas alltså på kontextualism och ser därför alltid personen i sin kontext, sitt sammanhang. Person och kontext ses i BA alltså som en odelbar enhet som inte kan analyseras var för sig utan alltid måste behandlas som en enhet. Depressionen ses därför inte som något inuti personen utan som handlingar och beteenden som sker inom en depressiv kontext. Den kontextuella synen på depression gör att man fokuserar på att förändra handlingar och kontexter. I BA intresserar man sig alltså för - vad personer gör när de är deprimerade, - var de gör det, - hur de gör det, - och vilka konsekvenser det får. Behandlingsmålet är att förändra handlingarna, transaktionerna i omgivningen, så att klienten får tillgång till fler naturliga förstärkare. Detta gör man genom att tillsammans med klienten utforska funktionen av olika beteenden och också undersöka de kontin- Depressionsbehandling av vuxna Översikt och sammanfattning Marie Kivi, 2005 sid 15

18 genser som kan förstärka beteenden. Man hjälper också slutligen klienten att lägga in aktiviteter som bryter de undvikanden som identifierats och som i stället leder mot klientens mål. BA kan sammanfattas som att man a) undviker förklaringsmodeller där depressionens orsak ses i en inre brist eller defekt, b) ser depression som en uppsättning handlingar i en omgivning (kontext) snarare än något biologiskt eller psykologiskt inuti personen, c) ser depression som en förutsägbar och förståelig reaktion på personens livshistoria och nuvarande kontext, d) hjälper personen att göra väl avvägda förändringar som leder till nya beteenden och därmed ett nytt samspel med omgivningen, och e) ser terapeuten som en expertcoach, konsult och personlig tränare. I behandlingen arbetar man med att aktivera klienten, inte att direkt förändra tankar. Man ser nämligen aktiveringen som en tillräcklig och komplett behandling av depression. Det finns inget behov av att förändra underliggande strukturer som grundantaganden eller scheman utan aktiveringen i sig bryter den depressiva kontexten. BA förutsätter att terapeuten behärskar modellen så väl att hon kan diskutera den med klienten. BA handlar sedan inte om en fast uppsättning tekniker, utan mera om en funktionell approach där man utgår från de grundläggande principer som beskrivs nedan. 1) Det finns många olika möjliga anledningar till att individer drabbas av depression och det kan ofta vara svårt att avgöra vad som orsakat depressionen. Orsakerna till depressionen kan ha funnits i klientens omgivning sedan länge, även om klienten inte kan peka ut dem. 2) Depressionens symtom är ofta sekundära copingbeteenden och de spelar en mycket stor roll i depressionen. För att enklare kunna diskutera dem med klienten talar man i BA ofta om känsloelement (nedstämdhet, energilöshet osv) och beteendeelement (minskad aktivitet, sömnstörningar, ätstörningar osv). 3) BA handlar inte enbart om att öka de tilltalande och lustfyllda aktiviteterna. Det är nämligen inte alltid så att lustfyllda aktiviteter motverkar depressionen. Man måste i stället analysera fram vilken funktion beteendet har och vad det är som vidmakthåller det. När vi funnit detta kan vi sedan lära klienten hur hans beteenden vidmakthålls och hur beteende ger konsekvens. Vi lär också patienten att välja beteenden som för honom närmare sina mål, i stället för att agera på sina känslor i stunden. 4) Klienten måste vara mycket uppmärksam på den omgivande kontexten och hur beteenden påverkar sinnesstämningen. Terapeuten kan hjälpa klienten genom att kontinuerligt ifrågasätta vilka konsekvenser klientens beteende får, men måste också acceptera att klienten ibland kan uppskatta och må bättre av aktiviteter som på ytan kan verka tråkiga. Depressionsbehandling av vuxna Översikt och sammanfattning Marie Kivi, 2005 sid 16

19 Behandling I BA ses agerande (action) som skilt från känslor. BA-terapeuten ifrågasätter dock inte det klienten känner och tänker utan accepterar detta. Men terapeuten uppmuntrar samtidigt klienten att se på kontexten kring tänkandet, mera än på tankarnas innehåll. Det viktiga är att förmedla att tänkandet får konsekvenser. Stämmer konsekvenserna med klientens mål? Om inte, hur skall klienten i stället agera för att nå målet? Negativa livshändelser Låg nivå av positiv förstärkning, minskande beteenderepertoar Nedstämdhet, energilöshet, biokemiska förändringar Depression Stanna hemma från arbetet, undvika andra, grubbla, osv Figur 4. BA:s modell över depression, som den presenteras för klienten. Negativa livshändelser resulterar i låga nivåer av positiv förstärkning och en minskande beteenderepertoar. Detta resulterar i symtom, t ex nedstämdhet. Symtomen triggar i sin tur copingstrategier som t ex att stanna hemma från arbetet. Dessa sekundära maladaptiva copingstrategier vidmakthåller depressionen, som i sin tur ökar risken för att negativa livshändelser skall inträffa. Modellen visar hur klienten utifrån sin specifika kontext har utvecklat ett sätt att reagera på händelser, interna eller externa, som får vissa särskilda konsekvenser, depression. Terapeuten försöker alltså hjälpa klienten att acceptera att han känner och tänker som han gör, men att trots detta anstränga sig och aktivera sig för att nå sina mål. I terapin får klienten klargöra sina mål, och uppmuntras sedan att följa sin plan för att nå personliga mål, snarare än att agera på hur han tänker och mår för stunden. Mål kan vara konkurrerande, och ibland är detta en källa till klientens olustkänslor. I terapin coachar terapeuten klienten i att prioritera mål och att acceptera att målen ibland konkurrerar med varandra. BA fungerar bäst när den presenteras på ett konkret och väl operationaliserat sätt för klienten. Klienten uppmuntras att vara så detaljerad som möjligt. Detta är också viktigt eftersom BA-terapeuten behöver kunna se beteendemönster hos klienten som kan bidra till att depressionen vidmakthålls. Klienten får därför föra aktivitetsdagbok (activity log). Genom denna kan terapeuten se vad klienten gör, och inte gör, under dygnet. Man ser också om och hur klientens humör (mood) påverkar och påverkas av aktiviteter. Terapeuten kan också via dagboken diskutera specifika situationer, vad som hände, vad Depressionsbehandling av vuxna Översikt och sammanfattning Marie Kivi, 2005 sid 17

20 klienten ville åstadkomma, vad som blev resultatet, vilka andra möjliga beteenden som finns och som klienten kan pröva nästa gång. I BA är det också oumbärligt att klienten lär sig att själv göra en funktionell analys genom att se på vad som föregår och vad som blir konsekvensen av beteendet. Detta kan kännas främmande för många eftersom de flesta människor ser känslorna som en tillräcklig orsak till sitt handlande. Terapeuten behöver inte försöka argumentera med klienten om varför detta är fel. Genom att operationalisera begreppen hjälper man i stället klienten att se sammanhanget, vad som föregick beteendet, och vad som blev konsekvensen. BA bygger till stora delar på att terapeuten gör en grundlig och bra analys av klientens situation, och att hon tillsammans med klienten väljer de områden som terapin skall inriktas på. Utmärkande för BA är att den inriktas på: - Undvikandebeteenden. Depression kan i sig ses som ett undvikande, man mår dåligt och löser problemet genom att dra sig undan. Detta fungerar mycket bra på kort sikt, men på lång sikt gör det problemet värre och vidmakthåller depressionen. BA:s primära mål är att förändra systemet med undvikanden. Förändringen åstadkoms genom att man fokuserar på konsekvenserna av beteenden, i stället för på hur personen mår. - Kontexten. I BA är kontext och klient ett, detta gäller även i terapin. Terapeutens och klientens beteende i själva terapisituationen är därför mycket viktiga. Att skapa en positiv terapeutisk allians är viktigt och terapeuten måste alltid vara uppmärksam på egna reaktioner och beteenden som kanske på ett subtilt sätt bestraffar klientens uttryck. Det räcker inte med att terapeuten är förstående, intresserad och validerande, hon måste också vara mycket uppmärksam även på hur klienten uppfattar och svarar på terapeuten. Ett sätt att kontrollera klientens uppfattning är att helt enkelt fråga klienten. Generellt sett bör terapeuten uppmuntra klienten att tala om beteenden och hur de kan förändras för att bli mera produktiva. Detta i stället för att låta klienten ägna sessionerna åt att klaga på livet. För att förstå den kontext klienten möter mellan sessionerna använder man sig av aktivitets-scheman (activity schedules). Schemat är en viktig del av terapin och ger möjlighet till överblick över klientens dagliga liv. Man kan också genom dem börja se relationen mellan situation-aktivitet-beteende. För att klienten skall ta till sig tekniken måste terapeuten dock ge en bra rational. Att föra ett aktivitets-schema är tröttsamt och tråkigt och klienten förtjänar beröm för all information han har fyllt i, även om den är sparsam. Det finns åtminstone åtta olika sätt att använda aktivitets-scheman i terapin: 1) Visa den generella aktivitetsnivån. 2) Visa kopplingar mellan aktivitet och sinnesstämning. 3) Visa på känsloregistret och dess spann. 4) Visa på aktiviteter som klienten behärskar och mår bra av (master and pleasure). 5) Visa på bredd i aktiviteter, liksom på begränsningar i aktiviteter. 6) Guidad aktivitet (Guided activity) Detta är det centrala i BA. När klient och terapeut har undersökt aktivitetsnivå och vilka aktiviteter som ger positiva och negativa känslor, kan man börja att utöka de aktiviteter som i schemat har visat sig ge en humörhöjning och som för patienten närmare sitt mål. Depressionsbehandling av vuxna Översikt och sammanfattning Marie Kivi, 2005 sid 18

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04 SBU -- depression Behandling SBU slutsats Målsättningen med depressions behandlingen ska vara tillfrisknande, vilket inte bara innebär frihet från depressionssymtom utan också återvunnen arbetsförmåga

Läs mer

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi

Kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi Vad är det? KBT-praktiken Introduktion i kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en inriktning inom kunskapsfältet psykoterapi. Med psykoterapi menas behandling

Läs mer

Planering. Klinisk psykologi med kogni/v beteendeterapeu/sk inriktning I, KBT vid Depression. Sjukdomsbörda 2000. Depression

Planering. Klinisk psykologi med kogni/v beteendeterapeu/sk inriktning I, KBT vid Depression. Sjukdomsbörda 2000. Depression Klinisk psykologi med kogni/v beteendeterapeu/sk inriktning I, KBT vid Depression Ellinor Öberg Leg. Psykolog, leg psykoterapeut Handledare Planering Alla läser igenom fallbeskrivning Föreläsning Övning

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Beskriv nuvarande besvär, inklusive emotionella, kognitiva, beteende- och fysiologiska symptom. Notera stressfaktorer i patientens liv.

Beskriv nuvarande besvär, inklusive emotionella, kognitiva, beteende- och fysiologiska symptom. Notera stressfaktorer i patientens liv. Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Skön I. Bakgrund (Förslagsvis: 500 ord) Allmänt:

Läs mer

Depression - förstämningssyndrom. En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid.

Depression - förstämningssyndrom. En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid. Depression - förstämningssyndrom En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid. Depression kännetecknas av utdragen nedstämdhet, trötthet, förlorat intresse och engagemang för dagliga aktiviteter

Läs mer

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Självhjälps-KBT i Primärvården Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Med kognitiv

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm

Läs mer

Behandling av depression

Behandling av depression Behandling av Kan man inte bara få vara deprimerad? 45 Hur vanligt är? Många återinsjuknar! Punktprev. Livstidsprev. Svår män 2-4 % 20 % 11 % kvinnor 5-9 % 45 % 20 % (Lundbystudien, Hagnell o a 1990) 75

Läs mer

Affektiva mottagningens behandlingsutbud

Affektiva mottagningens behandlingsutbud Affektiva mottagningens behandlingsutbud VÅRT UPPDRAG Affektiva mottagningens uppdrag är att bistå klinikens psykiatrer och att tillförsäkra patienter med svårare affektiv sjukdom korrekt diagnos och behandling.

Läs mer

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping God vård vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar Aktuellt kunskapsläge Evidens för f r psykologisk behandling och för f läkemedelsbehandling (SSRI) vid ångest- syndrom och depressionssjukdomar

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst

Läs mer

ÖVERSIKT SCHEMATERAPI

ÖVERSIKT SCHEMATERAPI ÖVERSIKT SCHEMATERAPI Poul Perris Leg Läkare, Leg Psykoterapeut & Handledare Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi www.cbti.se BAKGRUND TILL MODELLEN Vidareutveckling av kognitiv terapi vid behandling

Läs mer

Tankemönster. Maria Dellenmark Blom Leg.psykolog Barn och ungdomspsykiatrin

Tankemönster. Maria Dellenmark Blom Leg.psykolog Barn och ungdomspsykiatrin Maria Dellenmark Blom Leg.psykolog Barn och ungdomspsykiatrin UPPLÄGG 1. När används Tankemönster? 2. Vad är Tankemönster? 3. Varför är Tankemönster viktigt? Tankefällor. 4. Hur bryter och ändrar vi våra

Läs mer

Mats Jacobson Ingrid Almgren. Beteendeanalys. en praktisk guide. Verksam Psykologi

Mats Jacobson Ingrid Almgren. Beteendeanalys. en praktisk guide. Verksam Psykologi Mats Jacobson Ingrid Almgren Beteendeanalys en praktisk guide Verksam Psykologi Detta är en kort praktisk guide till hur du kan göra en klinisk beteendeanalys. Diagnos Om du kan sätta en klar DSM-IV diagnos

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar

Läs mer

Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl

Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl 1 Egentlig depressionsepisod Minst 5 symtom under 2 veckor Symtom 1 eller 2 krävs

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERNETFÖRMEDLAD PSYKOLOGISK BEHANDLING VID ÅNGEST- OCH FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Ulf Jonsson Leg psykolog, Med Dr, Projektledare på SBU ulf.jonsson@sbu.se Varför

Läs mer

Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015

Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015 2015-10-06 1(6) Östersund 2016-04-24 Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015 Titeln på konferensen

Läs mer

Don t worry and don t know

Don t worry and don t know PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Christina Morberg-Pain Leg psykolog Niki Sundström leg psykolog, leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se 1 PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Om behandling För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta. Information till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta www.schizofreni.se Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom

Läs mer

Nu Centrerad Terapi. Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi

Nu Centrerad Terapi. Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi Nu Centrerad Terapi Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi Vadstena Gestaltdialog 2011 Vad är nucentrerad terapi (NCT)? NCT är en ny terapiform som integrerar det man ibland kallar den

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Kognition betecknar människans intellektuella funktioner.

Kognition betecknar människans intellektuella funktioner. Kognition betecknar människans intellektuella funktioner. Psykologer med kognitivt perspektiv studerar vårt tänkande, vår begreppsbildning och hur dessa två faktorer samspelar med våra känslor. Utgångspunkt:

Läs mer

Community Reinforcement Approach Eva Magoulias

Community Reinforcement Approach Eva Magoulias Community Reinforcement Approach Eva Magoulias Leg psykolog, leg psykoterapeut, handledare, universitetsadjunkt Beroendecentrum Stockholm och Karolinska Institutet - Om bestraffning fungerade skulle det

Läs mer

Depression. 26 september 2013

Depression. 26 september 2013 Depression 26 september 2013 Epidemiologi Prevalens 6% I Sverige har 12% av alla sjukskrivna diagnosen depression Patienter med depression 31% ingen vårdkontakt 51% misskända patienter 6% otillräcklig

Läs mer

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Av Susanne Bejerot, psykiatiker- Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Det finns vissa läkemedel som har visat sig vara mycket effektiva vid behandling av tvångssyndrom. Dessa läkemedel, som alla

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

2013-01-31. Psykopatologi och Psykoterapi (Kap 17 och 18) Föreläsningens disposition. Psykisk sjukdom en kort historik

2013-01-31. Psykopatologi och Psykoterapi (Kap 17 och 18) Föreläsningens disposition. Psykisk sjukdom en kort historik Psykopatologi och Psykoterapi (Kap 17 och 18) Martin Wolgast leg. psykolog Fil Dr Föreläsningens disposition Psykopatologi Genomgång av tre psykoterapeutiska inriktningar Psykodynamisk psykoterapi Humanistisk

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

IPT. Börje Lech. Interpersonell Psykoterapi. Psykolog, psykoterapeut, FD, IPT-handledare

IPT. Börje Lech. Interpersonell Psykoterapi. Psykolog, psykoterapeut, FD, IPT-handledare IPT Interpersonell Psykoterapi Psykolog, psykoterapeut, FD, IPT-handledare IPT Pragmatisk köksbordsterapi IPT strukturerad, fokuserad och tidsbegränsad psykoterapi som fokuserar på interpersonella problem

Läs mer

PLANERA OMHÄNDERTAGANDE OCH BEHANDLING AV ADHD

PLANERA OMHÄNDERTAGANDE OCH BEHANDLING AV ADHD PLANERA OMHÄNDERTAGANDE OCH BEHANDLING AV ADHD Det här kapitlet är indelat i två avsnitt. Det första handlar om hur viktigt det är att planera hur man hanterar ADHD både hemma och i skolan. Här finns information

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Initialfas. IPT ÄR MULTITASKING Timing balans mellan manual & Patient

Initialfas. IPT ÄR MULTITASKING Timing balans mellan manual & Patient Att skapa sig en tydlig förståelse Initialfas Arbeta med valt fokus Återskapa färdigheter och planera för framtiden Diagnostisering Sammanlänka depressionen till ett interpersonellt sammanhang Interpersonell

Läs mer

Ätstörningar Ulf Wallin

Ätstörningar Ulf Wallin Ätstörningar Ulf Wallin Wallin Ätstörningar och födorelaterade syndrom DSM-5 Anorexia nervosa Bulimia nervosa Hetsätningsstörning Undvikande/restriktiv ätstörning Självrensning Anorexia Nervosa Svår psykiatrisk

Läs mer

Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv

Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv Michael Andresen överläkare, spec-läkare allmänpsykiatri övergripande studierektor psykiatri michael.andresen@orebroll.se Begreppet psykos används ofta felaktigt som synonym för schizofreni två stora grupper:

Läs mer

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don t know Målsättning för terapisessionen Att förbättra mentaliseringsförmågan. Att göra det medvetna medvetet. Att öva upp och förbättra förmågan att föreställa

Läs mer

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering

Läs mer

Att bli av med smärtan-när lösningen blir problemet.

Att bli av med smärtan-när lösningen blir problemet. Att bli av med smärtan-när lösningen blir problemet. Smärtkongress Gbg 10-11-2017 Sally Marshall, leg sjukgymnast, leg psykoterapeut KBT Utbildad lärare/handledare KBT/ACT info@sallymarshall.se www.sallymarshall.se

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vetenskapligt underlag Bilaga Slutlig version Förord Socialstyrelsen har i detta dokument

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Christine Andersson /Sokraten 2/99/

Christine Andersson /Sokraten 2/99/ 1 av 5 2009 09 17 20:59 Christine Andersson /Sokraten 2/99/ Två artiklar har i vår publicerats i tidningen Insikten (nr 1 och nr 2 1999) kring ämnet " Integration av psykoterapi ".Conny Thorsson har tidigare

Läs mer

Läkemedelsbehandling av depression hos vuxna och äldre

Läkemedelsbehandling av depression hos vuxna och äldre Läkemedelsbehandling av depression hos vuxna och äldre Sammanfattning Ungefär 5 % av Sveriges befolkning lider av depression. Kännetecken på sjukdomen är bland annat nedstämdhet, avtrubbat känsloliv, skuldkänslor,

Läs mer

Depression. Lilly Schwieler

Depression. Lilly Schwieler Depression Lilly Schwieler Vad är depression? Affektiva syndrom / Förstämningssyndrom - Mood disorders Unipolär sjukdom Bipolär sjukdom - manodepressivitet Symtom Depression Huvudsymtom: Nedstämdhet Intresseförlust

Läs mer

12-11- 15. + Acceptans och förändring, individ och miljö! + Yttre beteenden, inre känslor, tankar och fysiologi, Vilken situation vilken miljö,

12-11- 15. + Acceptans och förändring, individ och miljö! + Yttre beteenden, inre känslor, tankar och fysiologi, Vilken situation vilken miljö, + Kognitiv Beteendeterapi KBT-verktyg Motivation och krisfärdigheter www.beteendekompetens.se Karin Ovefelt + Acceptans och förändring, individ och miljö! 2 Det krävs kraftfulla verktyg för att hjälpa

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Grundkurs IPT. Quizz!!! Manualen i korthet. Bedömning/ IPT-specifikt 2015-10-14. Bedömning/ Urval av patient för Korttidsterapi

Grundkurs IPT. Quizz!!! Manualen i korthet. Bedömning/ IPT-specifikt 2015-10-14. Bedömning/ Urval av patient för Korttidsterapi Quizz!!! Grundkurs IPT Dag 3 & 4 Malmö 2015-10- 16 2015-10- 17 Malin Bäck relatera@me.com 1. Nämn 3 skäl till att man gör en Interpersonell inventering i IPT. 2. Nämn minst 3 olika former av stöd 3. Varför

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering Dynamisk behandling vid missbruk, beroende En orientering Agneta Öjehagen Lunds universitet Evidensbaserade psykosociala metoder - Motivera till förändring (motiverande samtal) - Förändring av missbruksbeteendet

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Utbildningscentrum. Fellingsbro folkhögskola,

Utbildningscentrum. Fellingsbro folkhögskola, Peter, 50, mellanchef på ett stort företag inom IT-branschen. Peter arbetar hårt och jobbar ofta över. Han känner sig som en nyckelkompetens för företaget, ibland blir pressen stor. Han är gift och har

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd God samverkan kräver Samverkan FMB Behandling / Stöd Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Biträdande verksamhetschef Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

1. Sammanfatta. 2. Summera. 3. Hemuppgiften. 4. Läs! 5. Arbeta med! 6. Sammanfatta. Session 6. Datum: kortfattat föregående session

1. Sammanfatta. 2. Summera. 3. Hemuppgiften. 4. Läs! 5. Arbeta med! 6. Sammanfatta. Session 6. Datum: kortfattat föregående session Datum: 1. Sammanfatta kortfattat föregående session 2. Summera Session 6 kortfattat hur veckan varit 3. Hemuppgiften Finns det fler alternativa tankar som du kommer på nu när du ser schemat på avstånd?

Läs mer

Motivation för bättre hälsa

Motivation för bättre hälsa Motivation för bättre hälsa Felix qui potuit rerum cognoscere causas Lycklig den som inser sakers orsaker" Under min nu tjugoåriga tid som naturterapeut, har det funnits stunder då jag undrat särskilt

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Från årsrapporten 2014 Innehåll 1. Antal ECT-behandlade och täckningsgrad... 2 2. Ålder och kön... 2 3. Behandlingstid och antal behandlingar... 3 4.

Läs mer

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Depression och ångestsyndrom vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-34-1 Artikelnr 2010-6-17 Redaktör Charlotta Munter Text Ida Persson Foton

Läs mer

Beskrivning av åtgärder. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 2

Beskrivning av åtgärder. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 2 Beskrivning av åtgärder Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 2 I detta avsnitt ger Socialstyrelsen en närmare beskrivning av några av de åtgärder som tagits upp i rekommendationskapitlet.

Läs mer

Behandling av depressionssjukdomar En systematisk litteraturöversikt. SBUs sammanfattning och slutsatser

Behandling av depressionssjukdomar En systematisk litteraturöversikt. SBUs sammanfattning och slutsatser Behandling av depressionssjukdomar En systematisk litteraturöversikt. SBUs sammanfattning och slutsatser Sammanfattat SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) har utvärderat det vetenskapliga

Läs mer

Uppdatering i praktisk psykiatri

Uppdatering i praktisk psykiatri Uppdatering i praktisk psykiatri Läkemedelskommittén Halland Halmstad 090515 Behandling av ångest och depressioner Nationella riktlinjer i praktiken Johan Sandelin Chöl Vuxenpsykiatrin i norra Halland

Läs mer

INFORMATION OCH KURSPLAN

INFORMATION OCH KURSPLAN INFORMATION OCH KURSPLAN Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB KBT för psykodynamiker Höstterminen 2015 vårterminen 2016 INFORMATION SAPU inbjuder härmed för sjätte gången till en utbildning

Läs mer

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM Vi är specialister inom DBT och vårt mål är att ge individen en inre emotionell balans och en meningsfull tillvaro. OM OSS På Kullabygdens DBT hem hjälper vi ungdomar i åldern

Läs mer

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET RFMA 12/3 2015 CARL GYLLENHAMMAR PSYKIATER, LEG. PSYKOTERAPEUT, CERTIFIERAD SCHEMATERAPEUT AGENDA Samsjuklighet Diagnosperspektivet Vad kan schematerapi bidra med Vad är

Läs mer

Psykisk ohälsa i Sverige: Omfattning

Psykisk ohälsa i Sverige: Omfattning Psykisk ohälsa i Sverige: Omfattning 20-40% av befolkningen lider av psykisk ohälsa Psykisk ohälsa utgör en femtedel av den samlade sjukdomsbördan 1/3 av samtliga patienter i primärvården har en psykisk

Läs mer

Är kognitiv beteendeterapi något för dig?

Är kognitiv beteendeterapi något för dig? Målet med kognitiv psykoterapi är att lindra individens känslomässiga lidande via tankar, föreställningar, mentala bilder, principer eller kognitioner som kan resultera i plågsamma känslor och försämrad

Läs mer

Nu är det jul igen...

Nu är det jul igen... Nu är det jul igen... Hur är det med julkänslan? Är du klar med julkorten, satt glöggen, handlat och slagit in samtliga julklappar och bakat lussekatter, pepparkakor och diverse julgodis? Inte? Då är du

Läs mer

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Behandling av långvarig smärta Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Smärta är ett livsviktigt signalsystem.som ibland blir överkänsligt eller dysfunktionellt

Läs mer

Beteendeanalys. Verksam Psykologi

Beteendeanalys. Verksam Psykologi Verksam Psykologi Patientnummer/namn Ålder Kön Datum Terapeut 1. Diagnos (Om du kan sätta en klar DSM-IV diagnos gör det här) 2. Testresultat: (Poängen på BDI-II, BAI, och eventuellt andra relevanta test.

Läs mer

Innehåll. Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4. Du är inte ensam...5. Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5

Innehåll. Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4. Du är inte ensam...5. Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5 Patientinformation Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5 Hur yttrar sig en psykos?...6 Schizofreni och psykotisk sjukdom

Läs mer