Högteknologiska vårdmiljöer för intensivvård och opera8on. Evidensbaserade konceptprogram

Transkript

1 Högteknologiska vårdmiljöer för intensivvård och opera8on Evidensbaserade konceptprogram

2 Samarbetsprojekt Chalmers och PTS Forum Evidensbaserade konceptprogram för vårdlokaler Genomförs av Centrum för vårdens arkitektur på Chalmers på uppdrag av och finansierat av PTS Forum Den goda vårdavdelningen 2011 Högteknologiska vårdmiljöer 2013

3 Norma8v Dynamisk Integrerad planeringsmodell Norma8v Kunskap och utveckling hanteras centralt Standarder Riktlinjer Typrum Dynamisk Personal- medverkan Skräddarsydda lösningar Kunskap och utveckling hanteras lokalt Integrerad planeringsmodell Dialog om verksamhet och lokaler utgående från evidens- och erfarenhetsbaserade förebilder

4 PTS Forums medlemmar PTS Forum bildades mars 2004 Idag 14 st delägare; LandsQnget i Jönköping, LandsQnget Kalmar, Region Halland, LandsQnget Kronoberg, LandsQnget Östergötland, Region Gotland, LandsQnget Västmanland, Region Skåne, Stockholms läns landsqng, LandsQnget i Uppsala. LandsQng Blekinge LandsQnget Dalarna LandsQnget Örebro LandsQnget Gävleborg

5

6 Tre workshops genomfördes med ca 70 deltagare från PTS, forskare och arkitekter.

7 Operation

8 Buller Buller i operationssalen produceras huvudsakligen av olika aktiviteter - dörrar, vagnar, larm, ständiga samtal mellan operationspersonal och framförallt av teknisk utrustning, verktyg och apparater Ljudnivåer under operation kan vara mycket högre än normalt tal mellan personalen. Genomsnittet ligger över 70 dba, uppmätt toppar upp till ca 108 dba. (Love 2003) (Tsiou, Efthymiatos, Katostaras, Acoust,2008)

9 Belysning Forskning visar att ergonomisk ljus som kan anpassas för alla typer av ingrepp kan hjälpa till att undvika arbetsskador som t. ex ryggsmärta. En rekommendation för belysning i operationssalen, baserat på vissa studier är att skapa en mer enhetlig belysning. Det innebär att höja allmänbelysningen i rummet och minska belysningsstyrkan på operationslampan. (Hemphälä et al, 2011), (Douglas, 2010), (Fanning,2005)

10 Hygien klädsel, ventilation och beteende I en operationssal är de tre viktigaste påverkande faktorerna: klädsel, ventilation och beteende. God ventilation och rätt klädsel ger inte med automatik god renhet. Avgörande är kompetens, rutiner och praktiskt handhavande i vården. Klädsel moderna klädsystem Ventilation laminär eller omblandad Beteende var få, stå still, håll tyst!

11 Patientupplevelser Allt fler patienter opereras vakna med endast lokalbedövning och påverkas därigenom mer av operationsmiljön. Forskning om upplevelsen av operationsmiljöer är mycket begränsad och man behöver genomföra fler studier inom området. Man har dock dokumenterat att operation är förenad med ökad stress och ångest hos patienter. Detta kan ha en negativ effekt på behandlingsresultatet. (Haugen 2009)

12 Planering av operationslokaler

13 Dagkirurgiskt flöde Reception Omklädningsrum för patienter Större omklädningsplats/er med RWC/dusch Pre-op RWC Överflyttning Uppvakning dagkirurgi Samtalsrum

14 Operationsflöde för inneliggande patienter Reception Pre-op RWC Överflyttning Sängväntrum Uppvak inneliggande

15 Principer för operationssalen och operationsavdelningen En operationsenhet består av operationssalar och stöd/ servicefunktioner. Antal operationssalar per enhet måste avgöras i varje projekt men en lämplig storlek kan vara 4 6 salar. I en sådan enhet kan också förutsättningar skapas för att arbeta i team med ansvar för en operationsmodul bestående av två till tre salar.

16 Operationssalen En rekommenderad fri golvyta i OP-salen på ca 60 m² är optimal för att klara alla typer av operationer som vi kan förutse idag, även robotkirurgi.

17 Operationssalen Generellt utformade OP-salar är en bra förutsättning för flexibilitet i verksamheten.

18 Operationssalen Likformigheten i salarna är också viktig för säkerhet med hög igenkänningsfaktor för operatörer och annan personal. Salarna ska ej utföras spegelvända.

19

20 Logistik i sal passager och arbetsområden Anestesins arbetsområde vid de vanligaste operationerna inom, ortopedi, gyn, hjärta, buk.

21

22 Logistik i sal passager och arbetsområden Operationslagets arbetsområde, den sterila zonen.

23

24 Logistik i sal passager och arbetsområden Arbetsområde för operationslagets dokumentation och styrning av bild och ljudsystem.

25

26

27 Operationsenheten OP salar kan grupperas med eller utan ett mellanliggande rum beroende på typ av verksamhet och operationer. Ett mellanliggande rum mellan OP-salar ger många fördelar och flexibilitet inför framtiden. Ett sådant rum kan i första hand utrustas som ett uppdukningsrum. Det är bra för att minska ställtiden vid vissa typer av operationer. Mellanliggande rum kan också användas för andra framtida behov t.ex. manöverrum eller om operationssalens yta behöver ökas.

28 Operationsenheten

29 Operationsenheten

30

31 Stödfunktioner Typ av sjukhus Typ av kirurgi Sjukhusets struktur System för förråds- och materialhantering

32 Exempel på stödfunktioner inom avdelningen.. Sopor och tvätt nedkast Rengöring av operationstoppar Administrativa lokaler MTA-apparatförråd och service Omklädning personal Personalrum Konferensrum/mötesrum Utbildningslokal

33

34 Några andra slutsatser OP Det råder stor osäkerhet om vad som är rätt. Hygienfrågor tolkas olika på olika sjukhus. Tex säng på sal resp uppdukningsrum över korridor. Det sker många förändringar samtidigt svårt att planera. Uppdukningsrum mellan salar behövs ibland. Det finns en stor potential att kunna utnyttja OP-salar mer än vad som görs idag genom bättre processer.

35 Intensivvård

36 Närstående Enpatientrum är viktigt för anhörigstöd. Man kan vistas länge hos patienten utan att känna att man stör. Dessutom kan man vara delaktiga i vården och på så sätt känna att man hjälper patienten. Anhörigas närvaro minskar också oro hos patienter och stödjer återhämtning. Närståendes närvaro underlättar även ofta kommunikation mellan patienten och vårdpersonalen. (Wåhlin, 2009). (Fridh, 2009, Bergbom, 2000).

37 Ljudmiljö Alla som vistas inom intensivvårdsavdelningen utsätts för buller. Höga ljudnivåer kan vara en källa till stress, irritation och huvudvärk. Buller kan också innebära sämre prestationer i arbetet. (Hagerman, Rasmanis, Blomkvist, Ulrich, Eriksen och Theorell, 2005, Evans och Cohen, 1987)

38 Naturutblickar Utsikt mot natur påverkar patienters tillfrisknande, samt kan minska intaget av sömn- och smärtlindrande mediciner samt vårdtiden. Det bidrar till positiv distraktion, att reducera stress, främja mer positiva känslor och stödja återhämtning. Möjligheten till utblickar är också positivt för närstående och personal. (Kaplan, 2007; Devlin och Arneill, 2003; Whitehouse et al, 2001)

39 Inredning Flera av symptomen på IVA delirium kan orsakas av felaktigt utformad fysisk miljö runt patienten. Därför bör man eliminera eller försöka dölja allt som på ett oönskat sätt kan påverka patienten. Exempel på inredning som kan påverka patientens upplevelse negativt under IVA vistelsen kan vara perforerade eller mönstrade undertak, takliftar, takhängda vågar, belysningsarmaturer, ventilation, ljus från dataskärmar mm. (Bergbom, Fridh, Forsberg, Eriksson, 2009).

40 Enpatientrum Framtidens intensivvårdsenheter föreslås bestå av enpatientrum med RWC och spoldesinfektor till varje rum. Det finns ett mönster av evidens från ett flertal vetenskapliga studier som tillsammans stödjer att enpatientrum på IVA har avgörande fördelar jämfört med flerpatientrum t ex minskad infektionsrisk och möjlighet till förkortad vårdtid. Enpatientrum kan också bidra till förbättrad integritet för patienten, reducerad risk för felmedicinering, sänkta bullernivåer samt möjlighet till ökat socialt stöd från personal och närstående

41 IVA - patientrummet IVA-patientrummet dimensioneras utifrån vårdplatsen behov. Här ska finnas plats för säng/patientutrymme, plats för teknisk utrustning, möjlighet för flera personer vistas i rummet samtidigt samt att det finns tillräcklig med plats för närstående. Samtidigt ska vård kunna bedrivas utan hinder. Det bör också finnas tillräckligt med utrymme kring vårdplatsen för att kunna aktivera patienten vid behov. Vårdrummets golvyta blir därigenom ca 30 m2

42 Utrymmesbehov

43 Utrymmesbehov IVA-rummet Utrymmesbehovet omsatt till ett IVA-rum kan göras på olika sätt. Här visas en föreslagen lösning med IVA rum med RWC placerat vid rummets ena sida. RWC kan, beroende på byggnadsform mm, placeras i andra lägen.

44 IVA-modulen IVA- rummen kopplas samman parvis med glasade skjutdörrar och med gemensam arbets/ övervakningsstation till en IVA-modul. Kopplingen mellan rummen ger på så sätt möjlighet till samordnat effektivare arbetssätt och arbetsfördelning. I IVA-modulen placeras de stödfunktioner som används ofta och då bör ligga nära vårdrummen.

45 Förrum eller luftsluss Grundat på beskrivet utrymmesbehov illustreras två alternativa utformningar av en IVA-modul med två kopplade enpatientrum A och B. Alternativ väljs utifrån ställningstagandet om man vill ha möjlighet till förrum eller luftsluss med sängtransport in till IVA rummet.

46 IVA- modul A, plan Detta alternativ möjliggör förrum (och luftsluss utan sängtransport).

47 IVA- modul B, plan Detta alternativ möjliggör luftsluss med sängtransport.

48 IVA- modul B, perspektiv

49 Sängtransport IVA Luftslussens mått dimensioneras av säng med tillhörande transportenheter, längd ca 3500mm inklusive plats för person i båda ändar av sängen.

50 IVA-funktionsenhet IVA- funktionsenheter består av två IVA-moduler, det vill säga fyra enpatientrum, samt stödfunktioner. Dessa kan sammankopplas med ytterligare funktionsenheter i större avdelningsenheter. Hur detta görs beror på avdelningens storlek och behov i olika sjukhus.

51

52

53 IVA-funktionsenhet På IVA avdelningar med större vård- och övervakningsbehov, t.ex. universitetssjukhus, bedöms möjligheten att tillgodogöra sig detta som mindre. Där kan en lösning med stödfunktioner i kärnan och dubbelkorridorsystem väljas.

54

55

56

57

58 Vy från enpatientrum in i grannrummet genom den glasade skjutdörren

59 Vy från övervakning/arbetsstation in i patientrummet

60 Vy från IVA-sängen med utblick och möjlighet till närståendekontakt

61 Tack! Projektgrupp från PTS har varit: Sonja Ekström Boström, Bitr. affärsområdeschef, Landstingsservice, Uppsala Alice Lindström, Fastighetsutvecklare, Regionservice, Region Skåne Rickard Palm, Vårdenhetschef Operation/Steriltekn., Höglandssjukhuset Eksjö Barbro Knopp Johlander, Lokalplanerare, Landstinget i Jönköpings län Materialet är framtaget av en arbetsgrupp på Chalmers, bestående av: Maria Berezecka, doktorand forskningsavsnittet + IVA Eva Ek, forskningsassistent operation och hygien Peter Fröst, adjungerad professor projektledare och redaktör Jan Gustén, biträdande professor, Forskargruppen skyddsventilation, Chalmers