Hur gör man? Ett undervisningsmaterial i sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Av Åsa Nilsson, Tommy Pherson och Stefan Laack

Transkript

1 Hur gör man? Ett undervisningsmaterial i sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Av Åsa Nilsson, Tommy Pherson och Stefan Laack

2 Tack! Vi vill tacka alla som har hjälpt oss att utveckla och färdigställa Hur gör man?. Vi har fått hjälp med bland annat testning av metoder, korrekturläsning, inspiration och layout, vilket har drivit den kreativa processen med materialet framåt. Utan er hade detta inte varit möjligt. Alla eventuella fel i detta material är våra egna. Tack Fredrik Åkerlind, Anna Liljeström, Carolina Dahlberg och Johan Borvén på Pedagogiskt Centrum, GR Utbildning, Karin Fredholm på Hivprevention i Västra Götaland, Lena Fridlund universitetslektor i svenska som andra språk och Ellen Fridlund, Tobias Persson SFI-lärare, Anna Knöfel-Magnusson frilansskribent samt Marie Ekenblad med SFI-elever på Eductus som gav oss möjligheten att testa materialet. Åsa Nilsson Tommy Pherson Stefan Laack

3 Innehåll Inledning 5 Materialets syfte 5 Materialets upplägg 5 Förhållningssätt 6 Att skapa trygghet och delaktighet 8 Undervisningstema: Sexualitet 11 Dilemmaberättelse om sexualitet 12 Gemensam syn på sex- och samlevnadsundervisning 13 Associera till sex 14 JA - KANSKE - NEJ om sexualitet 16 Kön och genus 18 Förslag på fördjupning 20 Tips på vidare läsning 20 Undervisningstema: Anatomi och ord på könsorganen 21 Dilemmaberättelse om anatomi 22 Ord på kvinnans och mannens kön 23 Könsorganens anatomi 24 Förslag på fördjupning 25 Tips på vidare läsning 25 Undervisningstema: Hbt och normer 26 Dilemmaberättelse om hbt 27 Sexuella handlingar och hbt 28 Vem tar vem? 30 Gissa heterot 32 Vem är normal? 34 Förslag på fördjupning 35 Tips på vidare läsning 35 Undervisningstema: Familjeplanering 36 Dilemmaberättelse om familjeplanering 37 Reproduktiva rättigheter 38 Vad kan de göra? 39 Preventivmedel 41 Abort 43 Förslag på fördjupning 45 Tips på vidare läsning 45 Undervisningstema: Onani 46 Dilemmaberättelse om onani 47 Sätt ord på onani 48 Historik och information om onani 49 Sant eller falskt om onani 50 Förslag på fördjupning 51 Tips på vidare läsning 51 Undervisningstema: Hiv 52 Dilemmaberättelse om hiv 54 Information om hiv och hivtestning 55 Hur hiv överförs 57 Hivspridning 59 JA KANSKE NEJ om hiv 61 Dialog om hiv 63 Förslag på fler metoder 64 Tips på vidare läsning 64 Undervisningstema: Lagar och rättigheter 65 Dilemmaberättelse om lagar och rättigheter 66 Ömsesidighet 67 Säga nej, säga ja 69 Sexualbrottslagstiftningen 71 Smittskyddslagen 73 Förslag på fördjupning 74 Tips på vidare läsning 74 Undervisningstema: Söka vård 75 Dilemmaberättelse om att söka vård 76 Hitta vård 77 Dialog med vården 80 Rättigheter i mötet med vården 81 Hälsoundersökning 82 Förslag på fördjupning 83 Tips på vidare läsning 83

4 5 Inledning Under 2010 besökte vi de flesta lärarlag som undervisade på SFI i Göteborgsområdet. Syftet var att presentera utbildningsmaterialet Hur säger man? och att erbjuda utbildning på temat sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR. Ett starkt önskemål från samtliga lärarlag var ett metodmaterial särskilt anpassat för SFI. Resultatet av detta önskemål håller du nu i din hand. Vi är glada för att du valt att använda metodmaterialet Hur gör man?. Det är skapat för att fungera som ett komplement till lärarhandledningsmaterialet Hur säger man? för att på olika sätt översätta teori till praktik. Av den anledningen är det viktigt att du först tar del av Hur säger man?. Materialet är i första hand utvecklat för att användas tillsammans med kursdeltagare som håller på att lära sig svenska som andra språk. Innehållet består främst av tankar och testade metoder som tidigare har använts av många pedagoger och grupper. Vår avsikt med materialet är att erbjuda dig som pedagog något att använda som en utgångspunkt, övningar och dilemman att prova och diskutera tillsammans med dina deltagare. Hur gör man? tar upp ämnen som alla människor ur ett rättighetsperspektiv bör ha kunskap om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Materialet kan således användas av alla som har ett intresse av att hitta metoder för att lära ut och diskutera detta viktiga område. Materialets syfte Metoderna har för avsikt att väcka nyfikenhet och intresse om olika undervisningsteman samt skapa ett sammanhang där det är tillåtet för dig som pedagog och dina deltagare att tala om sexualitet. Svenska språket utgör en central roll i materialet; genom att sätta ord på den tystnad som finns runt sexualitet ges deltagarna möjlighet att ta hand om sin sexuella och reproduktiva hälsa samt realisera sina rättigheter. Du som är pedagog spelar en viktig roll; du vet vilken språklig nivå deltagarna ligger på och därmed hur språket i metoderna behöver förklaras, förtydligas eller omformuleras för att alla ska kunna vara delaktiga. Materialets upplägg Materialet är uppdelat i olika undervisningsteman som inleds med en dilemmaberättelse samt innehåller flera andra övningar. Dilemmaberättelserna kan du gå igenom för dig själv eller tillsammans med ditt arbetslag innan du har undervisningstemat med deltagarna. Tanken med detta är att reflektera över hur du och ni som grupp vill arbeta med ämnet samt hur ni förhåller er till de situationer som kan uppstå. Prova även att använda dilemmaberättelserna som ett moment i ett undervisningstillfälle med din deltagare! Ett undervisningstema är inte ett färdigt lektionsupplägg tänkt att genomföras under ett och samma tillfälle, utan kan behöva delas upp på fler tillfällen. Tiden för övningarna kan variera mycket mellan olika deltagargrupper. Viktigt är att övningarna ger utrymme för reflektion, frågor och diskussion.

5 6 Inledning Vid varje undervisningstema får du en introduktion till varför vi anser att temat är relevant att undervisa i. Därefter följer rubriker på övningarna samt hur du som pedagog kan förbereda dig. Allt material som ska förberedas exempelvis läsas, skrivas ut eller projiceras finns att hämta på I slutet av varje undervisningstema finns exempel på fler metoder och tips på vidare läsning om ni skulle vilja fördjupa er i temat. I undervisningssituationer med personer som håller på att lära sig svenska har vi erfarenheter av att lärprocessen kan försvåras när deltagarna inte vet vad som förväntas av dem när en fråga ställs. Förväntas de svara vad som är rätt och fel eller vad de tycker/tänker? Med andra ord: Frågor som ställs kan antingen röra sig om faktafrågor eller värderingsfrågor. För att motverka osäkerhet hos deltagarna är frågorna i metoderna markerade med antingen ett utropstecken eller ett frågetecken. Betyder att det rör sig om fakta- eller kunskapsfrågor kopplat till undervisningstemat. Här finns det givna svar som bland annat kan hittas i Hur säger man?. Betyder att det rör sig om attityd- eller värderingsfrågor, det vill säga vad deltagarna tycker eller anser. Förhållningssätt Pedagogens förhållningssätt till ämnet SRHR är särskilt viktigt eftersom det genomsyrar hela undervisningen och därmed innehållet. Här finns några perspektiv som vi anser bör finnas med som en röd tråd i undervisningen, inte bara vid särskilda lektioner. Positiv och hälsofrämjande syn på sexualitet, kärlek och relationer Att ha ett sexualpositivt förhållningssätt till undervisningen innebär att ha en lustfylld och bejakande syn på sexualitet, kärlek och relationer. I undervisningen innebär det att utgångspunkten är lust snarare än reproduktion och att försöka undvika att förmedla en moraliserande syn på sex och sexualitet. En hälsofrämjande eller salutogen undervisning syftar till att stärka och fokusera på det positiva som motståndskraft mot sjukdomar och missförhållanden. Det vill säga att den inte enbart går ut på att förebygga det negativa. Detta förhållningssätt innebär inte att man ska ignorera risker som sexuellt överförbara infektioner (STI), oönskad graviditet eller sexuellt och könsrelaterat våld. Det handlar snarare om att ge människor kunskap och färdigheter för att kunna ta till vara på sina resurser och utveckla positiva livssammanhang som gör det enklare att undvika sexuell och reproduktiv ohälsa i framtiden.

6 7 Normkritiskt perspektiv En viktig pedagogisk strävan när man undervisar i ämnet sexualitet, och i synnerhet när det handlar om sexuella och reproduktiva rättigheter, är att ha en normmedveten ansats. I många fall när man i skolan arbetar för att öka tolerans och/eller minska diskriminering glömmer man bort att tala om normer och makt. Risken är då att man omedvetet delar upp personer i dem som följer normen och de som är avvikande det vill säga vi och dem. För att undvika det bör man istället utgå ifrån ett så kallat normkritiskt perspektiv. Det innebär att man fokuserar på hur normer påverkar och formar våra attityder och vårt beteende i vardagen, istället för att titta på personer eller grupper som bryter mot normerna. Det är viktigt att visa hur olika normer påverkar varandra och hur dessa hänger samman. Det är dock lika viktigt att komma ihåg att normer skiljer sig åt både mellan och inom grupper. Det vanligaste sättet att belysa detta är att arbeta med värderingsövningar som tar upp ämnen som kön, ålder, sexualitet, funktionalitet, bakgrund med mera. Vill du lära dig mer om hur man i skolan kan arbeta med normer kan du ta del av metodmaterialet BRYT!, RFSL Ungdom och Forum för levande historia. Materialet finns på samt att ladda ner och beställa från RFSL Ungdoms hemsida Värderingsfrågor och värderingsövningar När man ska arbeta med värderingsfrågor eller värderingsövningar kan det vara bra att vara förberedd. Hur gör man? innehåller en del värderingsfrågor (markerade med frågetecken). Värderingsfrågor är ett sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar, till exempel om moral, ideologi och livsstil. Eftersom sexualitet är en social konstruktion är det viktigt att belysa hur det kan tolkas på olika sätt exempelvis utifrån vem man är, vilka erfarenheter man har och i vilket sammanhang det diskuteras. Det går således inte alltid att reda ut vad som är en bra eller dålig sexualitet, eftersom det är en fråga om normer och värderingar. Att säga att en värdering eller ett beteende är mer äkta, sant eller riktigt i absolut bemärkelse är alltså inte möjligt. Däremot kan man lyfta fram vissa grundläggande värden som de flesta i ett demokratiskt samhälle har enats om, exempelvis alla människors lika värde, jämställdhet mellan män och kvinnor och allas rätt till hälsa. I föreställningar om och i värderingarna av det som rör sexualitet och samlevnad hittar vi en mängd olika uppfattningar som ibland skiljer grupper och individer åt. I värderingsövningar får deltagarna tillfälle att ta ställning, träna sig i att uttrycka sina åsikter, motivera sina ståndpunkter, reflektera och bearbeta sina attityder samt bli lyssnad till och lyssna på andra. Vid värderingsövningar är det viktigt att försöka upprätthålla ett positivt och konstruktivt klimat där alla deltagare ges möjlighet att uttrycka sin ståndpunkt. Alla har rätt att tycka som de vill och det finns inga rätt eller fel, men en persons rättighet att uttrycka sig får inte kränka någon annans rättighet att vara. Kränkningar

7 8 Inledning får aldrig följas av tystnad eller stå oemotsagda. Du som ledare bör således belysa eventuella kränkningar och diskutera dem. Du kan exempelvis föra in diskussionen på normer och hur vi konstruerar sexualitet samt informera om diskrimineringslagen som råder i Sverige. Syftet med övningarna är i första hand att förstå språket samt att våga ta ställning och uttrycka sina åsikter. Därför är det viktigt att betona för deltagarna att alla ska visa hänsyn till andras åsikter och inte kommentera varandras ställningstaganden. Diskussioner och debatter är inte tänkta att ske under själva övningen, men eftersom övningarna kan ge upphov till funderingar och ifrågasättanden är det viktigt att det skapas tid och utrymme för reflektion direkt efter övningen och eventuellt vid nästa tillfälle ni träffas. Ett sätt att arbeta med eventuellt starka och negativa reaktioner är att uppmärksamma dem och prata om dem. Varför väcker de här frågorna så starka reaktioner? Varifrån kommer reaktionerna? Hur kan vi arbeta med frågorna för att främja människors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter? Personlig men inte privat Att undervisa i ämnet sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är en fråga om avvägning. För många känns ämnet sex som någonting privat och det kan därför kännas svårt att lära ut. Samtidigt kan det som upplevs som det allra mest privata också vara det allra mest allmängiltiga. För att hitta en bra nivå kan det vara till hjälp att utgå från tumregeln: var personlig men inte privat. Med detta menar vi att man inte enbart utgår från sina egna privata erfarenheter, utan har en professionell ansats till ämnet. Den professionella anstasen utgår från forskning och är förankrad i din och arbetsgrupps gemensamma sexualsyn. Eftersom ämnet är personligt för alla är det oundvikligt att samtalen blir personliga. Ett professionellt förhållningssätt kan vara att du på förhand bestämmer vad du vill och inte vill dela med dig av när det gäller dina personliga erfarenheter. Detta innebär till exempel att du inte behöver svara på frågor om dig själv som du inte är bekväm med att svara på. Att skapa trygghet och delaktighet För vissa kan det vara ovant eller till och med första gången de får möjlighet att prata om sexualitet, relationer och hälsa i ett undervisningssammanhang. Det är således viktigt att deltagarna känner sig trygga och att undervisningen utgår från deras frågeställningar. Här följer några metoder för att skapa trygghet och delaktighet.

8 9 Kontrakt Vid första undervisningstillfället i sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter kan formulerandet av ett informellt kontrakt vara ett sätt att skapa trygghet och understryka gruppens gemensamma ansvar under undervisningstillfällena. Med kontrakt menar vi en överenskommelse mellan samtliga närvarande. Detta kan exempelvis innehålla följande delar: Det ska råda ett respektfullt klimat. Man får inte uttala sig kränkande eller diskriminerande mot personer eller grupper av människor. Alla frågor och reflektioner som tas upp under träffarna stannar inom gruppen, det vill säga att man inte pratar med andra om vad som sagts under undervisningstillfället. Man ska inte lämna ut saker om sig själv som man inte känner sig bekväm med. Om övningar innebär att man delas in i mindre grupper, bestämmer man gemensamt i grupperna vad som ska sägas i storgrupp. Man för inte någon annans talan. Prata endast om egna erfarenheter, inte om någon annans oavsett om de är närvarande eller inte. Viktigt är att kontraktet formuleras tillsammans så att det förstås och delas av alla. Frågelåda Att skapa en frågelåda är ett bra sätt att möta deltagarna där de befinner sig kunskapsmässigt samt för att utgå från deras tankar och funderingar. Placera en låda i undervisningssalen där deltagarna kan skriva och lägga ner anonyma frågor som de har om kroppen, känslor, sex, samlevnad etcetera. Du kan be deltagarna att skriva frågor vid specifika tillfällen och/eller alltid ha frågelådan ståendes framme. Det signalerar att det är tillåtet att fråga och prata om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Frågelådan kan med fördel användas inför olika utbildningsteman eftersom du får en större insikt i vilka frågor deltagarna går runt och bär på. Spannet kan vara stort i såväl mognad, språklig förmåga som i förkunskap. Metoden bidrar även till att ni får ett gemensamt språk då du ser vilka ord deltagarna själva använder för att beskriva känslor, sexualitet och relationer. Frågelådan är en metod för att slå hål på majoritetsmissförstånd. Med det menas att man tror att alla andra har en viss åsikt eller kan/vet/har gjort mer än en själv. Eller, att det är bara jag som. Majoritetsmissförstånd hindrar personer från att våga ställa frågor öppet. Med hjälp av frågelådan kan man ta upp frågeställningar som många eventuellt bär på. Du som pedagog kan även lägga i egna lappar med frågor som du tycker är relevanta att lyfta. Exempel på vanliga frågor från elever från IVIK och SFI hittar du i LAFA:s material Kropp & sexualitet eller i RFSU:s frågelåda på

9 10 Inledning När du ber deltagarna att skriva ner frågor på papper är det viktigt att alla skriver något och lägger i frågelådan. Om de inte kommer på något att fråga ber du dem ändå att skriva eller rita något på lappen och lägga den i lådan. Detta är viktigt för att de som har frågor att ställa inte ska vara ensamma om att lägga något i frågelådan och på så sätt riskera att förlora sin anonymitet. Betona att man inte får skriva kränkande eller trakasserande saker om någon annan. Läs och förbered svaren på frågorna mellan undervisningstillfällen så du har möjlighet att förbereda svaren ordentligt. Viktigt är att du vid utbildningstillfället ser till att svara på alla frågor som lagts i frågelådan. Detta för att inte exkludera någons funderingar och riskera att sända ut signaler om att det finns sämre och bättre frågor, eller för att stärka föreställningen om att vissa ämnen är tabu. Om du inte kan svaret på en fråga läs upp den ändå och försök hänvisa vidare dit där man kan hitta svar. Kom ihåg att det inte finns några dåliga frågor i frågelådan! Att tänka på när du svarar på frågor från frågelådan: Garantera anonymitet genom att inte avslöja namn eller personlig information. Exempelvis kan frågan Jag vill ha tips på hur jag kan onanera. /Maria omformuleras till Här är en fråga som handlar om hur man onanerar.. Läs upp och svara på alla frågor även frågor som du tror har skrivits för att vara oseriösa. Ta alla frågor på allvar. Ge inga privata svar som enbart utgår från dig själv och dina erfarenheter. Bolla gärna frågan till gruppen, exempelvis Är det någon som redan kan svaret?, Vad tycker ni?. Använd ett inkluderande språk med målet att ingen ska känna sig utesluten eller osynliggjord. Ett tips är att tänka sig att det i deltagargruppen finns någon som inte är heterosexuell, någon som är omskuren, någon som inte haft sex, någon som inte är intresserad av sex, någon som varit med om ett sexuellt övergrepp, någon som har gjort en abort med mera. Använd gärna konkreta exempel för att även synliggöra det som är mindre vanligt, exempelvis hbt, asexualitet eller polyamorösa relationer. Det är OK att inte kunna allt, men försök att ta reda på svar så gott du kan eller hänvisa vidare. Slutligen Vår erfarenhet av att undervisa i ämnet sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är att det oftast är kul och berikande för såväl deltagarna så väl som för pedagogen. Vi hoppas att ni tillsammans kommer att lära er mycket om ämnet. Lycka till!

10 11 Undervisningstema: Sexualitet Introduktion Sexualitetens förutsättningar är biologiska men hur den tar sig uttryck sker i samspel med det omgivande samhället. Normer och beteenden som rör sexualiteten, könsroller och värderingar skapas kulturellt. Alla samhällen har oavsett tid och plats konstruerat regler och förhållningssätt till sexualitet. Oberoende av hur sexuellt aktiva vi är som individer förhåller vi oss ständigt till sexualiteten. Den finns som en självklar del i vårt förhållande till reproduktionen. Den ligger till grund för hur vi tolkar vad som är manligt respektive kvinnligt. Sexualiteten påverkar hur vi förhåller oss till de, oftast oskrivna, regler som omgärdar och skapar det handlingsutrymme som är kopplat till respektive kön. Även om den sexuella praktiken inte skiljer sig nämnvärt mellan samhällen kan skillnaden i hur vi förhåller oss till och pratar om sexualiteten vara desto större. Som ny i ett samhälle kan just förhållningssättet till sexualitet vara en av de saker som uppfattas som förbryllande. Att ge utrymme för samtal om sexualitet ger förståelse för att vår relation till den är en social konstruktion. Att vi i föreställningen om och i värderingar som rör sexualitet och samlevnad hittar en mängd olika uppfattningar som ibland skiljer grupper och individer åt. Att säga att en värdering eller ett beteende är mer äkta, sant eller riktig i absolut bemärkelse är inte möjligt. Däremot kan man lyfta fram vissa grundläggande värden som de flesta i en demokratisk process enats om, exempelvis alla människors lika värde, jämställdhet mellan män och kvinnor och allas rätt till hälsa. Att ge ord till den tystnad som finns runt sexualiteten ger människor möjlighet att ta hand om sin sexuella och reproduktiva hälsa. Vad deltagarna får med sig efter undervisningstemat Undervisningstemat syftar till att skapa samtal kring ämnet sexualitet och normer som bestämmer hur vi på olika sätt konstruerar sex och genus. Deltagarna får möjlighet till att utveckla sin vokabulär och uttrycka sina åsikter kring sexualitet. Innehåll Detta undervisningstema omfattar följande delar: Dilemmaberättelse om sexualitet Gemensam syn på sex- och samlevnadsundervisning Associera till sex JA-KANSKE-NEJ om sexualitet Kön och genus Förberedelser Läs kapitel 1 Inledning och kapitel 2 Sexualitet i Hur säger man?.

11 12 Undervisningstema: Sexualitet Dilemmaberättelse om sexualitet Alba och hennes son Max går i samma SFI-grupp i kommunens SFI-skola, tillsammans med 18 andra elever. Alex som är lärare för gruppen kommer in till gruppen och säger: Jag tycker att vi skulle ha sex- och samlevnadsundervisning imorgon. Vad tycker ni om det? Alba känner oro eftersom hennes menstruation har slutat komma. Hon vet inte vart hon ska vända sig för att få hjälp. Alex berättar att sex- och samlevnadsundervisning handlar om sexualitet, kön, samlevnad, relationer och kroppen. Alba känner en lättnad och tänker att hon kommer att få svar på sina frågor om menstruation. När Alex har berättat vad det handlar om säger Albas son Max: Sex och samlevnad ska man inte prata om med kvinnor! Diskussionsfrågor Vad tror du att Alba tänker och känner? Varför tror du att Max säger så? Vad tror du att läraren Alex tänker? Om de övriga klasskamraterna har frågor och är nyfikna på sex- och samlevnadsundervisningen, tror du att de vågar säga emot Max? Vad kan läraren göra för att alla elever ska kunna uttrycka vad de vill? Vad tror du att Max gör om de har sex- och samlevnadsundervisning? Vad tycker du är viktigast: att eleverna bestämmer vad lektionerna ska innehålla eller att skolan ska bestämma över innehållet? Att tänka på som pedagog vid detta undervisningstema När ni diskuterar dilemmafrågorna kan gruppen komma med bra förslag på hur du som lärare kan främja elevdelaktighet i sex- och samlevnadsundervisningen. Reflektera över hur du fångar och går vidare med förslagen. Om diskussionen börjar handla om hur sex- och samlevnadsundervisning ska utformas utifrån personers kön, styr så att ni istället fokuserar på känslor som kan uppstå när en person hämmar någon annans möjlighet till kunskap. Vad finns det för relationer (exempelvis familj, sex, kärlek) i deltagargruppen? Reflektera över hur dessa skulle kunna påverka er sex- och samlevnadsundervisning.

12 13 Gemensam syn på sex- och samlevnadsundervisning Syftet med övningen är att se sexualitet ur ett brett perspektiv samt att diskutera vad sex- och samlevnadsundervisningen kan innehålla. Förberedelser Skriv ut och klipp ut flera uppsättningar av Sorteringskortleken sex och samlevnad som finns på Instruktioner 1. Dela in deltagarna i mindre grupper, förslagsvis tre personer per grupp. 2. Dela ut en uppsättning av kortleken till varje grupp. 3. Förklara att det finns tomma kort i kortleken där de kan skriva ämnen som de tycker saknas. 4. Inom grupperna ska deltagarna gemensamt sortera ut fem ämnen som de tycker är viktigast att ta upp i sex- och samlevnadsundervisning. 5. Därefter ska de utifrån de fem valda ämnena prioritera tre ämnen samt rangordna dessa enligt vad de gemensamt anser är allra viktigast. De ska försöka vara överns i gruppen! 6. När varje grupp har valt ut vilka fem ämnen som de anser är viktigast ska de välja ut tre av de fem ämnena och rangordna dessa enligt vad gruppen anser är viktigast att ta upp. 7. Varje grupp får sedan inför övriga grupper redovisa vilka ämnen de valt ut och varför. 8. Som ledare har du möjlighet att själv välja ut tre egna ämnen som du anser bör ingå i undervisningen. Skriv upp dina egna och deltagarnas ämnen på tavlan. Utifrån listan kan ni sedan diskutera om det är några ämnen som saknas och som borde läggas till. Värderingsfrågor att diskutera med deltagarna Vad tyckte ni om övningen? Väckte övningen några tankar? Vad innefattar de ämnen som ni valt ut? På vilka sätt tycker ni att man ska lära sig om de ämnen ni valt ut? Finns det något som inte borde tas upp i sex- och samlevnadsundervisningen? I så fall varför?

13 14 Undervisningstema: Sexualitet Associera till sex Syftet med övningen är att få sätta ord på sex samt att bredda synen på vad sex kan innebära, det vill säga att sex inte enbart innebär samlag utan att människors sexuella handlingar kan ta sig många olika uttryck. Övningen kan med fördel användas som en introduktion till undervisning i sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter genom att man inom gruppen får en gemensam definition på vad sex kan vara. Förberedelser Se till att ha framme Ordlista - RFSU:s sex abc som finns i slutet av Hur säger man?. Instruktioner 1. Innan ni associerar till sex, kan det vara bra att värma upp med ett annat ord så att alla förstår metoden. Skriv till exempel upp ordet sommar på tavlan och be deltagarna associera kring det. 2. Skriv sedan upp ordet sex på tavlan. 3. Be deltagarna att associera fritt runt ordet sex. 4. Poängtera att det inte finns några rätt eller fel eftersom olika personer kan associera olika till samma ord. En erfarenhet från att jobba med den här övningen är att det ibland kan uppstå en ketchupeffekt, som innebär att först säger deltagarna ingenting och sedan kommer många ord på en och samma gång när de känner sig mer bekväma med övningen. Om det råder tystnad i början kan det hjälpa att du skriver något ord på tavlan och ställer frågor till deltagarna för att få dem att fylla på med fler ord och teman. 5. Skriv upp på tavlan alla ord de kommer på. Det är viktigt att inte värdera det som tas upp, utan tillåta allt som sägs, så länge det inte kränker någon annan. 6. Om deltagarna är tysta till en början, kan det hjälpa att de först får komma på fyra ord tillsammans i grupper om 2-3 personer. 7. Förklara alla ord på tavlan så att alla förstår. Om du inte vet vad ett ord betyder, fråga om någon deltagare vet vad ordet betyder och vill förklara. Du kan även slå upp ordet i Ordlista - RFSU:s sex abc eller säga att du senare ska försöka hitta förklaringen till ordet och återkomma med dess betydelse. 8. När deltagarna inte kommer på fler ord, ber du dem i grupper om 2-3 personer diskutera vad de tänker när de ser orden på tavlan samt om det är några ord de inte vet vad de betyder. 9. Gå laget runt och fråga vad de har samtalat om. 10. Om det dyker upp ord som saknas på tavlan skriver du upp dessa också. 11. Berätta att sex kan vara allt det som står på tavlan, både det positiva och det negativa. Det som en person tänker på när den hör ordet sex behöver inte vara vad en annan tänker på. Om en person säger jag har haft sex kan det således tolkas på olika sätt av olika personer. Betydelsen av ordet sex kan förändras för

14 15 den enskilde individen genom livet, och kan vid olika tidpunkter bland annat innebära fortplantning, kärlek, njutning och bekräftelse. 12. Som avslutning kan det vara bra att skriva ner alla ord, kopiera och dela ut dem som ordlistor till klassen. Syftet med övningen är att bredda synen på att sex inte bara innebär samlag, så ibland kan det krävas frågor från dig för att styra deltagarna till att komma på fler teman. Exempel på frågor kan vara: Vilka kroppsdelar kan vara förknippat med sex? Vad kan sex leda till? Vilka känslor kan vara kopplade till sex? Vilka olika sätt kan man ha sex på? Vad heter det när en person har sex med sig själv? Vilka könssjukdomar känner ni till? Några nyckelteman som är viktiga att försöka få med Olika sexuella identiteter (exempelvis homo-, bi-, hetero-, asexualitet), transperson, olika sexuella handlingar (exempelvis onani, sex mellan två personer, trekant), kåt, kärlek, hiv/sti, graviditet, preventivmedel, våldtäkt, otrohet, fantasi, kroppsdelar (exempelvis fitta, kuk, bröst, läppar), oral-/vaginal-/analsex, positiva och negativa känslor (exempelvis pirr, skönt, spänning, ont, tvång, skam). Värderingsfrågor att diskutera med deltagarna Vad tyckte ni om övningen? Väckte övningen några tankar? Vad påverkar människors syn på sex?

15 16 Undervisningstema: Sexualitet JA - KANSKE - NEJ om sexualitet Syftet med övningen är att samtala om olika normer kring sexualitet samt reflektera över och ta ställning till olika aspekter av sexualitet. Förberedelser Gör tre lappar; på den ena skriver du JA, på den andra KANSKE, på den tredje NEJ. Skapa en öppen yta i rummet så att deltagarna kan röra på sig fritt. Om det är så att möbleringen i rummet inte går att flytta eller att deltagarna är rörelsebegränsade, kan ni istället göra övningar genom att alla deltagarna får tre lappar var där det står JA, KANSKE, NEJ. De räcker upp den lappen de vill svara med. Instruktioner 1. Skriv upp ordet NORM på tavlan. Förklara vad normer innebär, förslagsvis: Normer är det som uppfattas som regler och föreställningar om vad som anses vara vanligt eller normalt. Betona att normer i praktiken inte är det samma som det normala eller det vanliga. Normer finns inom varje grupp, samhälle och kultur. Vissa normer är nödvändiga för att ett samhälle ska fungera medan andra begränsar och diskriminerar individer och grupper inom samhället. Normer är oftast inte uttalade utan baseras på föreställningar om hur varje person förväntas agera, klä sig, tala, tänka, leva sitt liv, ha sex etcetera. Dessa normer ser olika ut under olika tider, på olika platser och inom olika grupper. Oavsett vilken kultur du lever i, i Sverige i idag, så tänker och lever du inte på samma sätt som du skulle ha gjort för 50 eller 500 år sedan. Normer kan variera beroende på ålder, kön, bakgrund, trosföreställningar och många andra faktorer. Bryter en person mot normer (det som uppfattas som det normala av gruppen) kan det leda till diskriminering, förföljelse eller förtryck. Det vanligaste är att vi alla bryter mot normerna ibland eller hela tiden. 2. Värm upp med att fråga deltagarna vad det kan finnas för normer på en buss i Sverige. Hur ska en person bete sig för att passa in på en buss (det vill säga för att följa normen)? När upplever du att du passar in på en buss? Varför då och inte annars? Finns det olika normer på en buss i Sverige jämfört med en buss i något annat land? Vilka normer är bra på bussen? Vilka normer är mindre bra på bussen? 3. Förklara att det finns normer kring vad som är normal eller onormal och bra eller dålig sexualitet. 4. Lägg ut de tre lapparna med JA, KANSKE och NEJ på golvet med stort mellanrum så att flera personer kan välja att stå vid samma lapp. 5. Berätta att syftet med övningen är att man ska öva sig på att ta ställning och lyssna på varandra. Det är inte meningen att övningen ska skapa debatt, om man vill ska man få säga sin åsikt utan att behöva argumentera för den. Det

16 17 är dock inte tillåtet att uttala sig kränkande eller trakasserande mot person eller grupp av människor. Det är också viktigt att betona att det man tycker idag inte behöver vara det samma som man tycker imorgon man har rätt att ändra åsikt. 6. Skriv upp ett av påståendena (se listan nedan) på tavlan och se till att alla förstår. 7. Deltagarna ska ställa sig vid den lapp som stämmer överens med det de vill svara. Om det skapas diskussion och debatt som inte känns konstruktiv, bryt den genom att påminna om övningens syfte under punkt Poängtera att det inte finns något rätt eller fel svar. Det kommer förmodligen bli tydligt i övningen att man kan tycka olika om frågor gällande sexualitet. Detta visar att det finns olika synsätt på sexualitet. Påståenden Det är roligt att vara kär. Det är lätt att hitta information på svenska om kroppen. Det är jobbigt att vara tonåring idag. Det är pinsamt att prata om sex. Det är viktigt att ha undervisning om sex i skolan. Alla människor vill ha sex. Alla kan få en könssjukdom. Internet är bra för att hitta kunskap om sex. Det måste finnas kärlek mellan personer som har sex. Personer måste vara gifta med varandra för att ha sex. Barn har en sexualitet. Kondomer ska vara gratis. Det är OK att onanera. En person kan älska flera personer samtidigt. Ungdomars och vuxnas sexualitet är olika. Det är OK att en 14-åring har sex. Det är OK att visa naket på TV eller i tidningar. Det är dåligt att ha sex med många personer. Porr är bra. Värderingsfrågor att diskutera med deltagarna Vad tyckte ni om övningen? Väckte övningen några tankar? Vad påverkar människors syn på sexualitet? När kan man prata om sex (i vilka situationer, med vilka)? När kan man inte prata om sex?

17 18 Undervisningstema: Sexualitet Kön och genus Syftet med övningen är att synliggöra och diskutera hur könsroller och genus kan se ut. Deltagarna får också möjlighet att diskutera jämställdhet. Instruktioner 1. Gör två rubriker på tavlan Kvinnligt och Manligt. Rita ett streck mellan rubrikerna så att det blir två tydliga fält. 2. Låt deltagarna individuellt eller i grupp komma på tre ord som beskriver vad de anser vara kvinnligt. Hur förväntas en kvinnlig person se ut? Hur förväntas en kvinnlig person vara? 3. Låt deltagarna individuellt eller i grupp komma på tre ord som beskriver vad de anser vara manligt. Hur förväntas en manlig person se ut? Hur förväntas en manlig person vara? Betona att deltagarna ska resonera kring hur de uppfattar att det ser ut i samhället i stort, inte hur man personligen tycker att det ska vara. Detta för att man ska känna sig friare i att ta upp normativa föreställningar som man observerat i samhället, även om man inte själv tycker så. 4. Gå sedan en runda i helklass och skriv upp de ord som deltagarna kommit på under rubrikerna kvinnligt och manligt. 5. Deltagarna behöver inte hålla med varandra om alla ord under rubrikerna, det berikar snarare diskussionen och visar på att det kan finnas olika synsätt på kvinnligt och manligt. Värderingsfrågor att diskutera med deltagarna Vad tänker ni på när ni ser alla ord under rubrikerna? Vad får en kvinna för fördelar om hon uppfyller alla ord som finns under rubriken Kvinnligt? Vad får en man för fördelar om han uppfyller alla ord som finns under rubriken Manligt? Vad händer om en kvinna beter sig och ser ut som orden under rubriken Manligt? Vad händer om en man beter sig och ser ut som orden under rubriken Kvinnligt? Är det lättare för kvinnor att vara manliga än för män att vara kvinnliga? I så fall varför? Finns det ord under rubrikerna som både män och kvinnor kan vara? Finns det någon som lever upp till alla orden under rubriken Kvinnligt? Finns det någon som lever upp till alla orden under rubriken Manligt?

18 19 6. Berätta att syftet med övningen är att belysa olika uppfattningar kring könsuttryck. 7. Sudda ut rubrikerna och linjerna och låt alla ord stå kvar på tavlan. 8. Berätta att det vidare syftet med övningen är att försöka visa att vi alla begränsas av hur vi förväntas tänka, agera och tala utifrån könsroller. Genom att belysa och diskutera detta kan vi rekonstruera hur vi ser på kvinnligt och manligt, så att alla individer oavsett kön kan göra de olika sakerna och ha de olika attributen som står på tavlan utan att diskrimineras. Värderingsfrågor att diskutera med deltagarna Vad tyckte ni om övningen? Väckte övningen några tankar? Vad påverkar människors syn på vad som är kvinnligt och manligt? Har definitionerna av manligt och kvinnligt ändrats jämfört med för 20, 50 och 100 år sedan? Hur tror ni att synen på kvinnligt och manligt kommer att se ut om 20, 50 och 100 år? Vad innebär jämställdhet? Hur kan man öka jämställdheten i Sverige och andra länder? I Policy för jämställdhet och kvinnors rättigheter och roll inom svenskt internationellt utvecklingssamarbete (Regeringskansliet, 2010) står det: Jämställdhet uppnås när kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, villkor, möjligheter samt makt att själva forma sina liv och bidra till att påverka samhället. Det handlar om en rättvis fördelning av makt, inflytande samt resurser i vardagen och i samhället. Ett jämställt samhälle tar tillvara alla individers resurser och kompetens. (sidan 7) Jämställdhet är såväl ett mål i sig som en förutsättning för långsiktig demokratisk utveckling och en rättvis och hållbar global utveckling. I denna policy anges regeringens grundläggande ställningstaganden vad gäller jämställdhet och kvinnors rättigheter och roll i svenskt internationellt utvecklingssamarbete. Vidare fastställs utgångspunkter och principer för hur arbetet. (sidan 6)

19 20 Undervisningstema: Sexualitet Förslag på fördjupning Nedan följer förslag på fler metoder om ni vill fördjupa er i ämnet: Gör metoderna Gestalta kön, Helt naturligt? eller Samtal om reklam från BRYT!, RFSL Ungdom och Forum för levande historia. Materialet finns på samt att ladda ner och beställa från RFSL Ungdoms hemsida Gör övningen Vem är du? Hur tänker du om dig själv som person kapitel 8.1 i Röda Tråden Metodhandbok i sexualitet & samlevnad, LAFA - enheten för sexualitet och hälsa. Går att beställa från LAFA:s hemsida Tips på vidare läsning Nedan följer förslag på material om ni vill veta mer om undervisningstemat: BRYT!, RFSL Ungdom och Forum för levande historia. Materialet finns på www. srhr.se samt I normens öga: metoder för en normbrytande undervisning, Friends (2008). Går att köpa på Friends hemsida Du hittar texter och övningar om genus som du kan ladda ner eller beställas från RFSU:s hemsida sök på Att arbeta med genus. Röda Tråden Metodhandbok i sexualitet & samlevnad, LAFA - enheten för sexualitet och hälsa. Går att beställa från LAFA:s hemsida Kropp & sexualitet Fakta och metoder för lärare som undervisar i svenska som andraspråk, LAFA - enheten för sexualitet och hälsa. Går att beställa från LAFA:s hemsida Sexualiteter, Erik Centerwall (2003). Går att beställa från Policy för jämställdhet och kvinnors rättigheter och roll inom svenskt internationellt utvecklingssamarbete , Regeringskansliet (2010). Länk finns på

20 21 Undervisningstema: Anatomi och ord på könsorganen Introduktion Att ha grundläggande kunskaper om anatomi ger bättre förutsättningar att ta hand om sin hälsa. Att kunna namn på kroppsdelar är en del av undervisningen i svenska och dessutom en nödvändig kunskap om man till exempel är i behov av läkarkontakt. Att känna till att det finns olika ord som beskriver könen och att dessa ord kan ha olika laddning blir också betydelsefullt i vardagen, för att förstå vilka ord som används i vilka sammanhang. Vad deltagarna får med sig efter undervisningstemat Undervisningstemat syftar till att öka kunskapen om könsorganen med fokus på ett lustperspektiv, det vill säga som en källa till lustfyllda upplevelser. Deltagarna får möjlighet till att utveckla sin vokabulär kring kroppsdelar. Innehåll Detta undervisningstema omfattar följande delar: Dilemmaberättelse om anatomi Ord på kvinnans och mannens kön Könsorganens anatomi Förberedelser Läs Kapitel 4 om anatomi i Hur säger man?. Läs RFSU:s praktika Slidkransen som finns på

21 22 Undervisningstema: Anatomi och ord på könsorganen Dilemmaberättelse om anatomi Maria är 40 år och går på SFI. Hon är ensamstående och har tre söner hemma som är 13, 15 och 17 år. Sönerna går i svensk skola och har många vänner. Varje vecka umgås sönerna med sina vänner hemma hos Maria. För några dagar sedan märkte Maria att det svider när hon kissar. På SFI har hon lärt sig vart hon ska vända sig när hon är sjuk. Därför går hon till sin vårdcentral. På vårdcentralen träffar Maria en manlig läkare som frågar vad hon söker för. Maria säger: - Jag har ont i kuken. Diskussionsfrågor Varför tror du Maria använder ordet kuk om sitt kön? Vad tror du läkaren får för bild av Maria när hon använder ordet kuk om sitt kön? Vad finns det för olika ord för manligt och kvinnligt kön? Vad har de olika orden för laddningar? I vilka situationer kan man använda de olika orden? Var kan Maria lära sig mer om orden? Att tänka på som pedagog vid detta undervisningstema Det kan kännas ovant och svårt att använda vissa ord för könsorganen. För vissa är kuk ett användbart ord, för andra ett grovt eller nedsättande ord. Innan du läser denna berättelse kan det vara bra om du prövar att läsa den högt för dig själv, för att bli medveten om hur det känns att säga ordet kuk. Känns det ovant och svårt att använda ordet? Tror du det att det kommer bli starka reaktioner kring ordet i klassrummet? Använd då dessa situationer för att reflektera över just varför ordet känns svårt eller väcker starka reaktioner. Att visa på hur olika ord skapar reaktioner kan vara en del av språkundervisningen. Ge eleverna flera ord för manligt och kvinnligt kön om inte deltagarna själva gör det. Få med ord som används om barns kön, när man är hos läkaren eller ord som kan upplevas nedsättande, exempelvis snopp, penis, kuk samt snippa, vagina och fitta.

22 23 Ord på kvinnans och mannens kön Syftet med övningen är att sätta ord på kvinnans och mannens könsorgan samt att diskutera ordens olika laddningar. Instruktioner 1. Börja med att skriva upp antingen ordet penis eller ordet vagina på tavlan. Berätta att detta är det medicinska orden för delar av mannens/kvinnans könsorgan. 2. Fråga sedan vilka ord deltagarna känner till på kvinnans/mannens kön på svenska. 3. Skriv upp orden på tavlan och upprepa orden högt. 4. Om inte följande ord för kvinnans kön tas upp, skriv upp dessa: underliv, vagina, fitta, snippa. 5. Om inte följande ord för mannens kön tas upp, skriv upp dessa: underliv, penis, kuk, snopp. 6. Fråga om deltagarna känner till de svenska ordens laddning och var och när de används. Det kan ibland vara svårt att tala om kön och anatomi om man upplever att deltagarna tycker att det är genant. Då kan det finnas fördelar med att dela upp gruppen utifrån kön. Att dela in i enkönade grupper är en metod som, om den används oreflekterat, kan leda till att man befäster stereotypa uppfattningar om de olika könen samt exotiserar det kön som inte är närvarande. I samband med anatomilektioner kan det vara av värde då det ibland är lättare att ställa frågor om man befinner sig bland människor av samma kön. Glöm inte att berätta att alla kommer att få samma information och möjlighet att ställa frågor om bägge könens anatomi. 7. Fråga gärna om deltagarna känner till motsvarande ord på andra språk. 8. Jämför laddningarna av orden som deltagarna kan på andra språk. Värderingsfrågor att diskutera med deltagarna Används olika ord för en flickas respektive kvinnas kön? Vilka? Varför? Används olika ord för en pojkes respektive mans kön? Vilka? Varför? Om du skulle prata med en läkare vilket/vilka ord hade du valt för att prata om kvinnans/mannens kön? Om du skulle prata med ett barn vilket/vilka ord hade du valt för att prata om flickas/pojkes kön? Om du skulle prata med en äldre person vilket/vilka ord hade du valt för att prata om kvinnans/mannens kön? Om du skulle prata med en vän vilket/vilka ord hade du valt för att prata om kvinnans/mannens kön? Om du skulle prata med en partner vilket/vilka ord hade du valt för att prata om kvinnans/mannens kön?

23 24 Undervisningstema: Anatomi och ord på könsorganen Könsorganens anatomi Syftet med övningen är att öka kunskapen om könsorganens anatomi med fokus på lust. Förberedelser Skriv ut anatomibilderna som finns på till alla deltagare. Förbered även så att anatomibilderna kan visas på tavlan. Skriv ut och klipp ut flera uppsättningar av Anatomiska ord med förklaring Kvinnan och Anatomiska ord med förklaring - Mannen. De finns på Instruktioner 1. Välj ett kön att börja med. 2. Projicera bilderna på tavlan kvinnan eller mannens anatomi (välj de bilder som inte har namn på könsorganens olika delar). 3. Gå igenom bilden; fråga deltagarna vilka ord på kroppsdelar de redan kan och skriv upp dessa direkt på den projicerade bilden på tavlan. 4. Dela ut anatomibilderna med ord på de könens olika delar till alla deltagare. 5. Fyll i de ord som saknas på tavlan. 6. Dela in deltagarna i mindre grupper, förslagsvis 3-4 personer per grupp. 7. Dela ut en uppsättning av de utklippta Anatomiska ord med förklaring Kvinnan och Anatomiska ord med förklaring - Mannen till varje grupp. Blanda de utklippta orden. 8. I grupperna ska de försöka para ihop orden med rätt förklaring. Exempelvis lappen med ordet Testiklar med lappen där det står De heter också pungkulor. Det finns två stycken av dem i pungen. De producerar spermier och manliga hormoner. 9. Uppmuntra dem att ta hjälp av anatomibilderna. 10. Gå igenom de rätta svaren i helgrupp. 11. Använd anatomibilderna för att illustrera svaren. Värderingsfrågor att diskutera med deltagarna Vad tyckte ni om övningen? Väckte övningen några tankar? Varför är det viktigt att ha kunskap om könsorganen? Hur kan man få reda på mer information om könsorganen?

24 25 Förslag på fördjupning Nedan följer förslag på fler metoder om ni vill fördjupa er i ämnet: Förklara och diskutera slidkransen/mödomshinnan och oskuldsbegreppet utifrån fakta och metoder från kapitel 4 i Kropp & sexualitet Fakta och metoder för lärare som undervisar i svenska som andraspråk, LAFA - enheten för sexualitet och hälsa. Går att beställa från LAFA:s hemsida Förklara och diskutera kvinnlig könsstympning och manlig omskärelse utifrån fakta och metoder från kapitel 13 i Kropp & sexualitet Fakta och metoder för lärare som undervisar i svenska som andraspråk, LAFA. Eller utgå från Socialstyrelsens utbildningsmaterial om könsstympning, som finns på eller som kan laddas ner från Socialstyrelsens hemsida www. socialstyrelsen.se Se dokumentärfilmen Myten om mödomshinnan, Utbildningsradion, UR. Den går att köpa via UR:s webshop samt är tillgänglig i UR Access till 29 februari Tips på vidare läsning Nedan följer förslag på material om ni vill veta mer om undervisningstemat: Kropp och sexualitet Fakta och metoder för lärare som undervisar i svenska som andraspråk, LAFA - enheten för sexualitet och hälsa. Går att beställa från LAFA:s hemsida Kapitel Oskuldsbegreppet i Sexualkunskap, Annamaria Dahlöf, UR & RFSU (2010). Kan köpas på Utbildningsradions webshop Vi en metodbok i samlevnad, Linda Leveau, Malmö stad (2004). Fittfakta och Kukkunskap (finns även på engelska), RFSU. Finns på eller Slidkransen, RFSU. Finns på eller Omskärelse av pojkar och män. Fakta och rättigheter, RFSU. Finns på eller På samt finns mer information om omskärelse av pojkar/män, sök på omskärelse. Mer information finns även på På finns mer iformation om kvinnlig könsstympning, sök på kvinnlig könsstympning. Mer information finns även på Världshälsrganisationen (World Healt Organization, WHO) har beskrivningar av olika typer av könsstympning och geografisk spridning. Sök på Female genital mutilation och Classification of female genital mutilation på

25 26 Undervisningstema: Hbtq och normer Undervisningstema: Hbt och normer Introduktion Ett utbildningstillfälle kring normer och hbt kan se ut på många olika sätt beroende på vilka förkunskaper som finns i gruppen. För att dina deltagare ska få ut mesta möjliga av ämnet är det bra om de förhållningssätt och perspektiv som tas upp här är återkommande och att de även inkluderas i övrig undervisning. Det finns pedagoger som uttrycker att det kan kännas svårt att prata om normer och homosexualitet, bisexualitet och transsexualitet (hbt) som en del av svenska som andraspråksundervisningen. Antingen för att de själva anser sig sakna kunskap om ämnena eller för att de är rädda för att stöta på motstånd från gruppen. Om det finns ett motstånd mot att prata om hbt i gruppen, kom då ihåg att du som pedagog tar stark ställning för hbt-personers rättigheter. På samma sätt som skolan tar stark ställning för andra värden, som demokrati och mänskliga rättigheter, så tar du som representant för skolan ställning för likabehandling och mot diskriminering. Vad deltagarna får med sig efter undervisningstemat Undervisningstemat syftar till att öka normmedvetet tänkande i relation till sexualitet och sexuella identiteter. Deltagarna får en presentation av begreppen hbt och heteronormen samt möjlighet att samtala kring normer i deras omgivning. Innehåll Detta undervisningstema omfattar följande delar: Dilemmaberättelse om hbt Sexuella handlingar och hbt Vem tar vem? Gissa heterot Vem är normal? Förberedelser Läs kapitel 2 i Hur säger man?. Läs RFSL:s skrift ABC om hbt till SFI. Skriften finns på och kan även laddas ner från RFSL:s

26 27 Dilemmaberättelse om hbt Amir är homosexuell och har flytt från sitt hemland för att slippa förföljelse. I sitt hemland blev han flera gånger misshandlad och var rädd för sitt liv. Amir har bott i Sverige i två år och går på SFI. Ingen i hans klass vet om att han är homosexuell. En dag på SFI pratar klassen om kärlek och äktenskap. Läraren berättar att homosexuella par får gifta sig i Sverige. Amir tycker att det är bra och tänker att det är precis därför han ville komma till Sverige. När lektionen slutar säger en klasskamrat att bögar är äckliga och berättar ett skämt om homosexuella. Alla i klassen skrattar åt skämtet. Diskussionsfrågor Varför skrattar alla i klassen? Tror du att Amir skrattar? Varför/varför inte? Tror du att Amir skulle kunna berätta för någon i klassen om att han är homosexuell efter den här händelsen? Hur kan man undvika kränkningar i klassrummet? Att tänka på som pedagog vid detta undervisningstema Sexuell läggning är en av diskrimineringsgrunderna i den svenska diskrimineringslagstiftningen. Det betyder att homosexuella, heterosexuella, bisexuella och transpersoner kan anmäla diskriminering som har samband med sexuell läggning och könsidentitet eller könsuttryck. Detta är viktigt att informera om. Om uttalanden eller diskussioner blir diskriminerande mot sexuell läggning kan du hänvisa till svensk lagstiftning. För mer information om hbt och om lagar och rättigheter se kapitel 2 och kapitel 7 i Hur säger man?. Det är viktigt att diskussionerna inte fastnar i vad enskilda personer tycker är normalt eller inte. Styr diskussionen så att den handlar om känslor vid kränkningar och hur man kan arbeta för att förhindra dessa.