FÖRSTUDIE. Väg 40 Nässjö-Eksjö. Nässjö och Eksjö kommuner, Jönköpings län. Samrådshandling Objekt:

Transkript

1 FÖRSTUDIE Väg 40 Nässjö-Eksjö Nässjö och Eksjö kommuner, Jönköpings län Samrådshandling Objekt:

2 Följande tjänstemän och konsulter har deltagit i arbetet med denna förstudie: Trafikverket Projektledare: Mikael Hårrskog Ramböll Sverige AB Uppdragsledare: Anna-Lena Söderlind Handläggare: Mikael Spjut Åsa Säfström Johan Leijman Anders Dahlberg Mario Rivera Titel: Samrådshandling Väg 40 Nässjö-Eksjö, Nässjö och Eksjö kommuner, Jönköpings län Utgivningsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Mikael Hårrskog, Trafikverket Region Syd, telefon: Författare: Mikael Spjut, Åsa Säfström och Anna-Lena Söderlind Ramböll Sverige AB Foton: Ramböll Sverige AB Kartor: Allmänt kartmaterial från Lantmäteriet GSD fastighetskarta. Distributör: Trafikverket, Jönköping, telefon:

3 Innehåll SAMMANFATTNING BAKGRUND BRISTER, PROBLEM OCH SYFTE AKTUALITET TIDIGARE UTREDNINGAR OCH BESLUT SAMT PÅGÅENDE PROJEKT GEOGRAFISK AVGRÄNSNING ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER VÄGPLANERING- OCH VÄGPROJEKTERINGSPROCESSEN BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN OCH UTVECKLINGSTRENDER MARKANVÄNDNING TRAFIK OCH TRAFIKANTER RESOR OCH TRANSPORTER MILJÖ, VIKTIGA FÖRUTSÄTTNINGAR, ASPEKTER OCH INTRESSEN BYGGNADSTEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR FUNKTIONSANALYS FUNKTIONSMÅL TILLGÄNGLIGHET HÄNSYNSMÅL SÄKERHET HÄNSYNSMÅL MILJÖ OCH HÄLSA SAMMANFATTANDE PROBLEM- OCH VÄRDEBESKRIVNING PROJEKTMÅL TÄNKBARA ÅTGÄRDER NOLLALTERNATIVET TÄNKBARA ÅTGÄRDER UTIFRÅN FYRSTEGSPRINCIPEN FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER EFFEKTER OCH KONSEKVENSER KOSTNADER RISKHANTERING SKYDDSOBJEKT RISKOBJEKT KONFLIKTPUNKTER OMLEDNINGSVÄGNÄT MÅLUPPFYLLELSE SAMRÅD VÄGHÅLLNINGSMYNDIGHETENS STÄLLNINGSTAGANDE FORTSATT ARBETE KÄLLOR BILAGA 1 JORDARTSKARTA KÄLLA: SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING (SGU)

4 SAMMANFATTNING Förstudien är det första skede i Trafikverkets planeringsprocess för att genomföra ett vägbyggnadsprojekt. Förstudien syftar till att ge underlag för beslut om objektet ska drivas vidare eller ej och klarlägga förutsättningarna inför den fortsatta planeringsprocessen. Under förstudien hålls samråd med bland annat berörda kommuner och länsstyrelser och allmänhet och även andra myndigheter ges möjlighet att ge synpunker. Bakgrund och problem Väg 40 sträcker sig mellan Göteborg och Västervik och är en viktig öst-västlig länk som sammanbinder E22 med E4. Förstudien omfattar sträckan av väg 40 mellan Nässjö och Eksjö se figur 1. Aktuell sträcka utgör, på lokal nivå, en viktig pendlingsväg, dels mellan Nässjö och Eksjö men även vidare mot Jönköping. Vägens standard är idag låg i förhållande till dess nationella funktion. Vägen är smal och bitvis kuperad med många anslutande vägar. Detta i kombination med hög trafik och avsaknad av mötesseparering ger en idag låg hastighetsbegränsning. Sammantaget för ovanstående med sig låg framkomlighet och låg trafiksäkerhet. Projektmål Projektets övergripande mål är att föreslå åtgärder som tillsammans: Skapar en trygg, säker och framkomlig väg Utifrån detta resonemang har några projektmål tagits fram. Projektet ska: Öka trafiksäkerheten och framkomligheten längs väg 40 mellan Nässjö och Eksjö för samtliga trafikantgrupper Bidra till regionförstoring genom att åtgärda den felande länken i förbindelsen mellan väst- och östkusten. Föreslagna åtgärder Mötesseparerad väg Med föreslagen åtgärd på mötesseparerad väg mellan Nässjö och Eksjö kommer vägens bredd att variera mellan 9,5 m och 12,75 m beroende på om det är två eller tre körfält (1+1 eller 2+1-sektion). Körfältsbredden görs 3,25 m medan vägrenen blir 1 m. Med en vägren på 1 m ges gående och cyklister möjlighet att färdas längs med vägen. Det är också viktigt att säkra passager för oskyddade trafikanter upprättas där behov finns exempelvis vid busshållplatser. Ny sträckning mellan Vinkan och Rosan För att förbättra boendemiljön och trafiksäkerheten vid Sjunnarydssjön, sträckan mellan byarna Vinkan-Rosan, se figur 1, samt minska restiden mellan Eksjö och Nässjö finns möjligheten att söka ett nytt läge för väg 40 söder om befintlig sträckning. Den nya sträckningen kan utföras med en smalare total 4

5 vägbredd än övriga delen av väg 40 då oskyddade trafikanter kan använda sig av den gamla väg 40. I figur 5.3 illustreras den tänkta vägkorridoren på karta. Figur 1: Markerat område redovisar förstudiens utredningsområde. 5

6 Effekter och konsekvenser Mötesseparerad väg Funktionsmål - tillgänglighet Utbyggnaden av väg 40 mellan Nässjö och Eksjö till mötesseparerad väg innebär att hastighetsbegränsningen kan höjas från dagens 80 km/h till 100 km/h. Detta gör att tillgängligheten och framkomligheten för motorfordonstrafiken ökar, med kortare restider som följd vilket är positivt framförallt för pendlingstrafiken. I samband med att vägen byggs ut med mötesseparering bör korsningsutformningarna längs vägen ses över. Generellt minskar antalet anslutningspunkter vilket kan ha negativ påverkan på tillgängligheten hos den lokala trafiken. Framförallt jordbrukstransporter kan påverkas negativt av detta med konsekvensen att resvägen till den brukade jorden ökar varvid försämrad tillgänglighet uppstår. För de oskyddade trafikanterna utmed sträckan ger den nya mötesseparerade vägen en något förbättrad tillgänglighet då vägens bredd ökar och mer utrymme ges åt trafikantgruppen. Befintligt viltstängsel längs vägen utgör idag en barriäreffekt för vilt. Genom uppförande av mitträcke blir vägen en ännu kraftigare barriär för vilt än i dagsläget. För att motverka vägens barriäreffekt är passager som känns naturliga för viltet viktiga. Tillgängligheten och framkomligheten för sjuktransporter och utryckningsfordon kan påverkas negativt om inte alternativa vägar för omledning av trafik identifieras. Hänsynsmål trafiksäkerhet Den mötesseparerade vägen innebär att trafiksäkerheten för motorfordonen ökar. Det för med sig färre skadade och dödade i trafiken vilket är positivt i strävan efter att uppnå Nollvisionen. I samband med ombyggnation till mötesseparerad väg ses antalet korsningspunkter över. Sammantaget leder detta till ökad trafiksäkerhet med färre korsningsolyckor som följd. Ombyggnationen gör det tänkbart med satsningar på hållplatslägen och passager för oskyddade trafikanter, vilket kan leda till högre trafiksäkerhet och trygghet med fler resenärer som följd. Den bredare vägrenen som föreslås ger ingen nämnvärd ökning av trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. Viltåtgärder i form av viltstängsel finns redan idag och skall motverka att vilt passerar över vägen i partier där bilister har svårt att upptäcka dem och hinna stanna. Viltåtgärder medverkar till en bättre trafiksäkerhet genom ett minskat antal viltolyckor. 6

7 Hänsynsmål miljö och hälsa En utbyggnad av mötesseparerad väg gör det tänkbart att satsa på trafiksäkra passager och förbättrat utrymme att färdas längs med väg 40 för oskyddade trafikanter. Sammantaget leder detta till en tryggare och säkrare miljö vilket kan leda till att fler människor rör sig till fots eller med cykel. Detta kan i sin tur ha effekt på såväl miljö som på hälsa. Föreslagna åtgärder innebär nytt markintrång i befintlig sträckning. Intrånget kan påverka vattenmiljöer som vattendrag, våtmarker och sjöar samt intilliggande natura 2000-områden negativt om fördröjning och rening av dagvatten från väg 40 inte sker. I vägens närhet finns ett antal forn- och kulturhistoriska lämningar som kan komma att beröras negativt av utbyggnadsförslaget. Vid planering av utbyggnaden är det viktigt att studera fornlämningarnas läge för att i största mån undvika intrånget på objekt. Ny sträckning Vinkan Rosan Funktionsmål - tillgänglighet Förslaget om att förlägga väg 40 i ett sydligare läge mot dagens sträckning ger en tydlig förbättring av tillgängligheten och framkomligheten för motorfordonstrafiken då vägens totala längd minskar. Den nya sträckningen av väg 40 gör även att situationen för de oskyddade trafikanterna förbättras. Då dagens sträckning av väg 40 avlastas skapas en förbättrad tillgänglighet för dessa trafikanter i takt med att trafiken minskar. Hänsynsmål trafiksäkerhet En ny sträckning med mötesseparering kommer att förbättra trafiksäkerheten för motorfordonstrafiken i form av färre olyckor. Det är tänkbart att effekten är större än vid breddning av befintlig väg. Detta på grund av att funktionen hos den nya sträckningen renodlas för motorfordonstrafik då övriga trafikanter kan fortsätta använda den gamla sträckningen. Detta innebär ett fullgott alternativ för de oskyddade trafikanterna då den gamla väglänken avlastas kraftigt. Den nya sträckningen av väg 40 gör även att situationen för de oskyddade trafikanterna förbättras. Då dagens sträckning av väg 40 avlastas skapas en säkrare trafikmiljö för dessa trafikanter i takt med att trafiken minskar. Detta för med sig färre olyckor och en tryggare miljö. Hänsynsmål miljö och hälsa En ny vägsträckning mellan Vinkan och Rosan inverkar positivt på området kring Sjunnarydssjön då det avlastas från trafik. Den nya sträckningen innebär att ny mark tas i anspråk. Detta påverkar nuvarande boendemiljöer och markanvändning, skogs- och jordbruk, negativt då t ex ny bullersituation uppstår och markägoförhållanden försämras. I området finns ett par registrerade fornlämningar och det är även möjligt att ytterligare lämningar finns som kan beröras. 7

8 Området är kuperat vilket troligtvis medför att stora skärningar för vägen skapas som påverkar landskapet och upplevelsen negativt, främst för boende och personer som rör sig till fots i landskapet. För fordonstrafikanterna utmed väg 40 finns stora möjligheter att använda vägens läge för att skapa en geometri som upplevs som händelserik. Den nya vägen innebär även att nya barriärer skapas både för vilt och för människor. 8

9 Figur 1.1: Kartan visar väg 40 och dess sträckning från västkust till östkust. Markerat finns även sträckan Nässjö-Eksjö som hanteras i denna förstudie. 9

10 1. BAKGRUND 1.1. Brister, problem och syfte Väg 40 sträcker sig mellan Göteborg och Västervik och är en viktig öst-västlig länk som sammanbinder E22 med E4, se figur 1.1. Stråket har stor betydelse för godstransporterna mellan kust och inland samt för sammankopplingen av arbetsmarknaden i länet. Den aktuella sträckan återfinns i Jönköpings län och närmare bestämt Nässjö och Eksjö kommun. Väg 40 mellan Nässjö och Eksjö utgör på lokal nivå en viktig pendlingsväg, dels mellan Nässjö och Eksjö men även vidare mot Jönköping. Vägens standard är idag låg i förhållande till dess nationella funktion. Vägen är smal och bitvis kuperad med många anslutande vägar. Detta i kombination med hög trafik och avsaknad av mötesseparering ger en idag låg hastighetsbegränsning. Sammantaget för ovanstående med sig låg framkomlighet och låg trafiksäkerhet. Syftet med arbetet är att för väg 40 på sträckan Nässjö-Eksjö söka åtgärder som minskar restiden och förbättrar trafiksäkerheten för samtliga trafikantgrupper Aktualitet Det aktuella stråket väg 40 mellan Nässjö-Eksjö finns med som objekt i Nationell plan för Sveriges transportsystem Tidigare utredningar och beslut samt pågående projekt För den aktuella sträckan av väg 40 finns inga tidigare utredningar eller beslut. I förstudiens direkta närhet genomförs ytterligare några projekt som berör väg 40. På sträckan förbi Eksjö genomför Trafikverket en förstudie rörande förbifart och på sträckan förbi Nässjö har en arbetsplan för byggnation av mötesseparerad väg upprättats Geografisk avgränsning Förstudien behandlar väg 40 på sträckan Nässjö-Eksjö. Vägsträckan börjar i cirkulationsplats Sörängsrondellen i Nässjös östra utkant och slutar i cirkulationsplats Aborrarondellen i Eksjös västra utkant. Den totala längden på objektet uppgår till ca 14,6 km. I figur 1.2 ses aktuell sträcka och förstudieområde på karta. 10

11 Figur 1.2: Markerat område redovisar förstudiens utredningsområde. 11

12 1.5. Övergripande mål och strategier Transportpolitiska mål Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet har regeringen också satt funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller allvarligt skadas. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. Trafikverkets verksamhet syftar till att uppnå de transportpolitiska målen. Målet genomsyrar vägprocessen, inklusive förstudieskedet Regionala mål I Regional Transportplan för anges dels ett övergripande mål, men även ett antal delmål, för hur kommunikationerna inom regionen skall utvecklas. Planen anger att det övergripande målet är: Jönköpings län ska ha en väl utbyggd, säker och hållbar infrastruktur och trafikering som med minsta möjliga belastning på miljön, folkhälsan och människors sociala liv ger ökad och gränslös tillgänglighet och rörlighet för alla människor, vara och tjänster. Som komplement till det övergripande målet anges även ett antal delmål: Antalet döda och svårt skadade i trafiken ska minska Kollektivtrafiken ska bidra till att förstärka, förstora och knyta samman marknader för boende, arbete, utbildning, service och fritid. Försörjningen av person- och godstransporter ska vara miljövänlig och effektiv Lokala mål Eksjö kommun I Eksjö kommuns översiktsplan, daterad , anges ett antal mål som skall vara ledande i kommunens arbete. Som övergripande mål rörande kommunikationer anges att: 12

13 Väl fungerande kommunikationer och en bra infrastruktur är nyckelfaktorer för att främja utvecklingen av företagssamheten och underlätta boendet i kommunen (väg, järnväg, kollektivtrafik, IT-kommunikation). Genomförandet av kommunens IT-strategi är av väsentlig betydelse för kommunens utveckling i sin helhet. Arbete med att ta fram en ny översiktsplan för Eksjö kommun har påbörjats. I Energiplan/Klimatstrategi för Eksjö kommun 2008 finns följande övergripande mål som berör kommunikationer: Förbrukningen av fossila bränslen ska minskas (fasas ut) Transportarbetet i samhället ska effektiviseras och minimeras. Folkhälsorådets verksamhetsplan för Eksjö kommun prioriterar följande områden som berör kommunikationer: Trafiksäkerhet Miljö och hälsa Nässjö kommun Den gällande översiktsplanen för Nässjö kommun antogs av kommunfullmäktige En ny kommunomfattande översiktsplan är under utställning. Nässjö kommun har tagit fram en kommunövergripande vision för Den är nedbruten i fem strategiskt viktiga områden, varav en berör kommunikationer: I vår region färdas människa, vara och tanke enkelt och smidigt. Vårt kommunövergripande bredbandsnät länkar samman och öppnar nya möjligheter. Såväl väg- som järnvägsnät i våra trakter är utvecklat och har en god prestanda som borgar för snabba och miljövänliga transporter både lokalt och regionalt. God kollektivtrafikstandard för hela kommunen bidrar till att skapa en hel kommun. Kommunen arbetar i övrigt med att skapa och förankra en ny vision för Nässjö 2030, denna tas fram i samband med den nya översiktsplanen. 13

14 1.6. Vägplanering- och vägprojekteringsprocessen Förstudien är det första steget i planerings- och projekteringsprocessen för ett vägprojekt. Förstudien syftar till att beskriva förutsättningarna för projektet. Genom förstudien skapas ett bra underlag för den fortsatta planeringsprocessen. Förstudien ska beskriva förutsättningar inom området, identifiera behov och ge exempel på möjliga åtgärder som kan medverka till uppsatta mål. I figur 1.3 visas en schematisk bild över vägplanering och vägprojekteringsprocessen. En viktig del är beskrivningen av miljöintressen vilken sedan ligger till grund för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Under förstudien får allmänheten, övriga intressenter och myndigheter möjlighet att yttra sig och lämna synpunkter. I tidiga skeden, förstudie och vägutredning, väger allmänna intressen tungt medan enskilda intressen ges större vikt i senare skeden. Förstudie Vägutredning Ingen fortsatt planering Projektering: Arbetsplan & bygghandling Utförande Uppföljning Figur 1.3: Schematisk bild över vägplanering- och vägprojekteringsprocessen Ny planeringsprocess från och med 1 januari 2013 En ny planeringsprocess införs från och med 1 januari Syftet med den nya planeringsprocessen är att planeringsprocessen ska effektiviseras. Detta ska bland annat ske genom att de olika stegen att tas bort och ersättas med en sammanhållen planeringsprocess. Denna förstudie kommer dock att genomföras enligt den planeringsprocess som gäller före 1 januari

15 2. Befintliga förhållanden och utvecklingstrender 2.1. Markanvändning Befolkning År 2011 uppgick befolkningsmängden i Nässjö kommun till ca personer, av dessa bor ca i Nässjö tätort. Medelåldern i kommunen är 42,6 år och 20,4 % av innevånarna är under 18 år gamla medan 21,3 % är äldre än 65 år. Nässjö är en kommun som under många år haft en avtagande trend i antalet innevånare, från 1960 fram till 2000 minskade antalet innevånare med ca personer. Nässjö tätort uppvisar dock under 2000-talet en ökande trend då antalet innevånare 2005 var ca medan det 2011 bodde personer i tätorten. I Eksjö kommun uppgick befolkningen 2011 till ca personer, av dessa bor ca i Eksjö tätort. Medelåldern i kommunen är 44,4 år och 23 % av innevånarna är under 20 år gamla medan 21 % är äldre än 65 år. Till skillnad från Nässjö så uppvisar Eksjö en avtagande trend i befolkningsmängd. Från 2001 har innevånarantalet minskat med ca 500 personer. Eksjö kommuns befolkningsprognos visar att antalet innevånare kommer att ligga konstant kring innevånare fram till Bebyggelse På sträckan Nässjö-Eksjö finns inga större samhällen i direkt anslutning till vägen. Däremot kantas sträckan till stor del av glesare randbebyggelse. Öster om Nässjö finns ett fåtal större fastigheter i anslutning till vägen. Efter korsningen med väg 31 saknas bebyggelse under en sträcka där vägen går genom ett skogslandskap. I höjd med Sjunnarydssjön tätnar bebyggelsen igen och här återfinns såväl nyare sommarstugebebyggelse som gamla fastigheter för permanent boende. I höjd med Rosan återfinns några större gårdar på den södra sidan om vägen. Det rör sig om jordbruksfastigheter där vissa gårdar även har djurhållning. Fram till Norra Vixen fortsätter den spridda bebyggelsen kanta vägen varefter den återigen avtar. Den sista biten in mot Eksjö saknar i större utsträckning bebyggelse i direkt anslutning till vägen. Strax öster om Norra Vixen ligger Eksjö golfbana på norra sidan av vägen. 15

16 Figur 2.1: Bilder som illustrerar bebyggelsen utmed väg Näringsliv och sysselsättning I Eksjö kommun återfinns de största arbetsgivarna inom vård och omsorg där ca 26 % av befolkningen arbetar. Näst största arbetssektorn är tillverkning och utvinning där ca 17 % av kommunens innevånare arbetar. Pendlingsströmmarna för Eksjö kommun är positiva, det vill säga fler personer pendlar in till Eksjö än ut. Den totala inpendlingen för Eksjö kommun uppgick 2010 till ca 3200 personer/dag medan utpendlingen uppgick till ca 1900 personer/dag. Totalt sett är det ungefär lika många kvinnor som män som pendlar in till kommunen, utpendlingen domineras dock av männen. I Nässjö kommun återfinns de största arbetsgivarna inom vård och omsorg där ca 20 av befolkningen arbetar. Näst största arbetssektorn är tillverkning och utvinning där ca 19 % av befolkningen arbetar. Båda dessa siffror är över riksgenomsnittet. Den tredje största arbetsmarknaden utgörs av handel där ca 12 % av kommunens befolkning är sysselsatt. Nässjö kommun har negativa pendlingsströmmar vilket innebär att fler pendlar från Nässjö än vad som pendlar in. Totalt pendlade ca 3100 personer/dag till Nässjö under 2010 medan ca 3900 personer/dag pendlade från kommunen Viktiga målpunkter De viktigaste målpunkterna i Eksjö kommun och inom det aktuella området är främst lokaliserade inom själva tätorten. Strax norr om järnvägen och väg 40 ligger Eksjö centrum som är en viktig målpunkt för handel, arbete och kultur. Ett annat viktigt område när det gäller detaljhandel är Aborraviksområdet, som ligger lokaliserat vid cirkulationsplatsen där väg 40 och väg 31 möts. Övriga målpunkter som anses vara viktiga för detta arbete är Nifsarps industriområde, ING2-området, Höglandssjukhuset och Östra industriområdet. Utöver 16

17 ovanstående finns fem stycken skolor i Eksjö, fyra av dessa är belägna i de mest centrala delarna av Eksjö medan den femte lokaliserats till Nifsarps industriområde. I den västra delen av kommunen och utmed väg 40 finns några viktiga målpunkter som har med fritid, sport och natur att göra. Dessa återfinns norr om väg 40 och utgörs dels av större naturområden såsom Skedhults fritidsområde och sjön Norra respektive södra Vixen. I detta område återfinns även Eksjö golfbana där infart sker från väg 40. I Nässjö återfinns flera viktiga målpunkter i Nässjö centrum, men även i de mer perifert belägna industriområdena. I centrum präglas målpunkterna av handel medan de större industriområdena återfinns i de norra, västra och östra delarna av staden. Det finns även ett mindre industriområde direkt söder om väg 40 där vägen passerar ut ur Nässjö. Norr om väg 40 i höjd med Lövhult återfinns ett större friluftsområde som har ett stadsnära läge. I övrigt finns en skola i de norra delarna av Nässjö. Utmed väg 40 mellan Nässjö och Eksjö återfinns ett antal viktiga målpunkter, som exempel kan nämnas golfbanan, bostads- samt fritidshus, jordbruksfastigheter med tillhörande åkermark samt badplatser. Hållplatser för kollektivtrafiken är också vanliga och finns utspridda med jämna mellanrum längs vägen. I figur 2.2 ses de nämnda målpunkterna på karta. 17

18 Figur 2.2: Karta som visar viktiga målpunkter i och kring förstudieområdet. 18

19 Ledningar Skanova har både mark- och luftledningar inom förstudieområdet. Större delen av Skanovas ledningar och kablar finns i direkt anslutning till väg 40. De har även ett ledningsstråk som går mellan Nässjö-Eksjö som delvis går parallellt med väg 40 och som vid några punkter korsar vägen. Eksjö energi har el-, fiber-, fjärrvärme- och VA-ledningar och kablar inom förstudieområdet. Några av ledningarna går parallellt med väg 40 från utkanten av västra Eksjö tätort. Ett antal ledningar och kablar ligger i närheten av väg 40 och korsar denna vid ett antal punkter. Nässjö Affärsverk AB har ledningar för belysning som ligger längs med väg 40 vid östra infarten till Nässjö, strax öster om Sörängsrondellen. IP Only Telecommunication AB och Telenor AB har optokabel som går parallellt med väg 40 från Nässjö till Eksjö. Inom förstudieområdet sträcker sig kabelschakten från Sörängsrondellen vid östra Nässjö tätort till Trafikplats Eksjö centrum. Från trafikplatsen fortsätter kabelschakten norrut parallellt med väg 32. EON har både luftledingar och markkabel på den aktuella sträckan. Luftledningar korsar väg 40 på totalt fem ställen. Utöver detta finns även kabel i mark på flertalet olika ställen Kommunala planer, framtida markanvändning Väg 40 passerar på den aktuella sträckan ett antal detaljplaner som kan komma att beröras av eventuella åtgärder. I tabell 2.1 listas dessa detaljplaner. Tabell 2.1: Sammanställning över berörda detaljplaner Beteckning Marietorp 1:45 Norra delen av Bråna Kvarteret Lampan m.m. Kvarteret Folkhögskolan m.m. Kvarteret Sörängen m.m. Kvarteret Lampan 3 m.m. Kvarteret Söräng m.m. Kvarteret Pumpen m.fl. Talludden norra Abborrarondellen Kommun Nässjö Nässjö Nässjö Nässjö Nässjö Nässjö Nässjö Eksjö Eksjö Eksjö Väg 40 behandlas i Eksjö kommuns översiktsplan, dock under namnet väg 33. Här nämns att vägens standard förbi vattentäkten vid Norra Vixen behöver ökas, detta för att minska risken för förorening vid en eventuell olycka. Behovet av en ny sträckning i form av en bredare väg (13-metersväg) förbi Sjunnarydsjön behandlas också i översiktsplanen som en högt prioriterad åtgärd. Väg 40 nämns i samrådshandlingen för Eksjö kommuns nya översiktsplan. Här behandlas sträckan Nässjö-Eksjö och planerna på att bygga ut vägen med mötesseparering och en eventuell ny sträckning mellan Vinkan och Rosan. 19

20 Väg 40 behandlas i översiktsplan för Nässjö, dock under namnet väg 33. Här föreslås vägen få en ny sträckning mot Eksjö kommungräns, det vill säga i höjd med Sjunnarydsjön Trafik och trafikanter resor och transporter Biltrafik, tung trafik och farligt gods Riksväg 40 sammanbinder östkusten med västkusten och utgör en viktig transportled då den sammanbinder flera större städer och även anknyter till flera större europavägar. Vägen passerar genom Kalmars och Jönköpings län och sammanbinder städer såsom Västervik, Vimmerby, Eksjö, Nässjö och Jönköping. Från Jönköping och vidare västerut går vägen genom Västra Götalands län där den passerar städer såsom Ulricehamn och Borås för att slutligen ansluta till Göteborg. Vägen är utpekad som primär transportled för farligt gods och enligt räddningsverkets hemsida transporteras årligen mellan ton farligt gods utmed vägen. Vägen är i övrigt viktig för långväga godstransporter likaväl som för lokal arbetspendling. Den aktuella sträckan mellan Nässjö och Eksjö är utformad som en tvåfältsväg där vägbredden enligt NVDB varierar mellan 8 och 13 m, där 8 m är vanligast förekommande. Utmed sträckan finns två kortare stigningsfält anlagda och här uppgår vägbredden till ca 12 m. På en sträcka av ca 1,1 km direkt väster om Aborrarondellen i Eksjö uppgår vägbredden till 9 m. Se figur 2.3. Innan den nationella hastighetsöversynen genomfördes var hastighetsbegränsningen utmed väg km/h. Större delen av sträckan sänktes dock till 80 km/h. På en kortare sträcka vid in- och utfart ur Eksjö behölls dock 90 km/h. Genom cirkulationsplatsen där väg 31 ansluter till väg 40 är hastighetsbegränsningen 60 km/h. I figur 2.3 ses hastighetsbegränsningarna på karta. Längs sträckan finns övervakning med trafiksäkerhetskameror, ATK. Totalt finns idag sex stycken kameror. 20

21 Figur 2.3: Karta som visar vägbredd och skyltad hastighet. 21

22 Inom förstudieområdet har väg 40 en årsmedelsdygnstrafik (ÅDT) på ca fordon. Trafikflödet varierar dock och ökar i takt med att avstånden till tätorterna minskar. Störst trafik finns dels på sträckan mellan Nässjö och korsning med väg 31 där ÅDT uppgår till 9240 fordon. Resterande delen av väg 40 har en ÅDT mellan 5500 och 7200 fordon vilket tyder på att en betydande mängd trafik ansluter/avgår längs med väg 31. Den tunga trafikens andel av trafikflödet uppgår till ca % utmed hela sträckan. I figur 2.4 ses trafikflödena på karta. Utmed den studerade sträckan av väg 40 återfinns flertalet korsningar och mindre utfarter. Totalt ansluter sex stycken allmänna vägar till väg 40, då väg 956 ansluter i två punkter ger detta totalt sju stycken korsningspunkter. Utöver dessa ansluter även 8 stycken enskilda vägar, 23 stycken fastighetsanslutningar, 13 stycken vägar till åkrar och 32 stycken skogsvägar Korsningsutformningen för de anslutande allmänna vägarna varierar kraftigt men är för det mesta ganska enkel. Trafikflödena på de anslutande vägarna varierar. Några av vägarna har enbart små mängder trafik medan vissa andra har större trafikflöden vilket ställer större krav på korsningsutformningen. 22

23 Figur: 2.4: Karta som visar trafikflöden. 23

24 Kollektivtrafik För kollektivtrafiken i området ansvarar länstrafiken i Jönköping. Sträckan Nässjö-Eksjö trafikeras av såväl tåg- som busstrafik. Dagligen körs tre olika bussar i linjetrafik, dessutom kör även Swebus sträckan tre dagar i veckan. Linjerna 301 och 321 har hållplatslägen längs aktuell sträcka av väg 40. Linje 325 har hållplatslägen i tätorterna Nässjö och Eksjö. Se tabell 2.2 och figur 2.5. Gemensamt för hållplatsutformningen är att de flesta är utformade som fickhållplatser där bussen kan köra åt sidan. Samtliga hållplatser saknar dock perrong varför insteget i bussen är högt. Gång- och cykelvägar till och från hållplatserna saknas och oskyddade trafikanter måste röra sig i blandtrafik. Utformning som underlättar passage för oskyddade trafikanter saknas också. Tabell 2.2: Busstrafik mellan Nässjö-Eksjö Busslinje Antal dubbelturer Resenärer (2011) M-F L S och H 301 Nässjö-Eksjö-Vetlanda Nässjö-Anneberg-Eksjö Jönköping-Vimmerby Swebus - 1 (T-F) 0 1 (S) - På sträckan Nässjö-Eksjö körs tågtrafik utmed Bockabanan som sträcker sig från Nässjö till Hultsfred. Banan är idag enkelspårig och ej elektrifierad. Sträckan trafikeras idag av såväl persontrafik som godstrafik. Totalt körs en tåglinje för persontrafik dagligen på sträckan, denna stannar förutom i Nässjö och Eksjö även vid hållplatserna Brinellskolan i nordvästra delen av Nässjö tätort samt i Ormaryd. Se tabell 2.3 och figur 2.5. Tabell 2.3: Tågtrafik mellan Nässjö-Eksjö Tåglinje Antal dubbelturer Resenärer (2011) M-F L S och H Nässjö-Oskarshamn

25 Figur 2.5: Busshållplatser mellan Nässjö och Eksjö 25

26 Gång- och cykelnätet och de oskyddade trafikanterna För oskyddade trafikanter sker färd på sträckan mellan Nässjö och Eksjö till allra största del i blandtrafik då separerande åtgärder i stort sett saknas. Som undantag kan nämnas en kort sträcka i höjd med hållplats Gisshult. Se figur 2.5. Här finns en kortare separerad gång- och cykelväg anlagd och syftet med denna är att knyta an hållplatsläget med infarten till Gisshult. Utmed delar av sträckan har oskyddade trafikanter möjligheten att välja andra vägar genom att använda sig av mindre parallella vägförbindelser. Dessa är dock ofta i dåligt skick och erbjuder ingen högre transportkvalitet. Dessutom måste färd utmed väg 40 fortfarande ske utmed flera längre sträckor. I punkter där oskyddade trafikanter måste korsa vägen saknas i regel trafiksäkerhets- eller framkomlighetshöjande åtgärder såsom hastighetsnedsättningar, refuger och gångpassager eller planskildheter. Detta innebär att passage sker i plan i en miljö där motorfordonstrafiken dominerar med sitt stora flöde och sin höga hastighet. Figur 2.6: Bilder som illustrerar behovet av att röra sig som oskyddad trafikant. 26

27 Trafiksäkerhet Statistik från Transportstyrelsens olycksdatabas STRADA har inhämtats för perioden Denna visar att det totalt skett 48 olyckor utmed väg 40 på sträckan Nässjö-Eksjö. Av dessa olyckor har 44 stycken rapporterats av polisen medan 4 stycken enbart rapporterats av sjukvården. Se figur 2.8. Av de totalt 44 polisrapporterade olyckorna resulterade en av olyckorna i dödsfall, 7 av olyckorna gav upphov till svår personskada medan resterande 36 olyckor resulterade i lindriga personskador. Totalt sett är olyckorna relativt utspridda längs sträckan vilket gör att större delen av vägsträckan får anses vara olycksdrabbad. Mellan Nässjö och korsningen med väg 31 har totalt 19 av de 48 olyckorna inträffat. Till stor del rör det sig om singelolyckor men även flertalet upphinnandeolyckor. Singelolyckorna har oftast orsakats av att en personbil av någon anledning kört av vägen. Tre av olyckorna har dessutom gett upphov till svår personskada. I figur 2.7 ses samtliga olyckor uppdelat på olyckstyp. På sträckan mellan Vinkan och infarten till Eksjö golfklubb har totalt 20 av de 48 olyckorna inträffat. Även här har flertalet singelolyckor inträffat, däremot är upphinnandeolyckorna inte lika vanliga som på sträckan ovan. Istället har flertalet mötesolyckor inträffat. Fyra av olyckorna har resulterat i svår personskada medan en av olyckorna även orsakat ett dödsfall. Olycksstatistik från Nationella Viltolycksrådet (NVR) över åren visar att viltolyckor är relativt vanliga utmed vägen. Olyckorna tenderar att ske i vissa punkter: I höjd med korsning väg 40/väg 31 har totalt 26 olyckor med vilt skett. I höjd med Rosan har 10 st. viltolyckor skett. I underlagsmaterial från Eksjö kommun listas totalt 13 konfliktpunkter utmed väg 40. Dessa är väl utspridda längs sträckan och rör sig uteslutande om korsningspunkter där mindre vägar ansluter till väg Singelolycka - motorfordon Upphinnandeolycka - motorfordon 22 Mötesolycka - motorfordon Viltolycka - motorfordon Avsvängandeolycka - motorfordon Övriga olyckor Cykelolycka - motorfordon 9 Omkörningsolycka - motorfordon Fotgängarolycka - motorfordon Figur 2.7: Diagram visande antalet olyckor för de olika olyckstyperna år Källa: STRADA 27

28 Eksjö golfklubb Figur 2.8: trafikolyckor utmed väg 40 sträckan Nässjö-Eksjö. Källa: STRADA och Nationella viltolycksrådet 28

29 2.3. Miljö, viktiga förutsättningar, aspekter och intressen I följande avsnitt beskrivs miljöer och värden inom markerat förstudieområde Områdets allmänna karaktär, den fysiska miljön samt gestaltningsfrågor Väg 40 sträcker sig genom ett kuperat landskap där slutna barrblandskogar på höjderna varierar med öppna ängs- och hagmarker på sluttningarna och dalarna. Vid bebyggelse och brukade marker dominerar lövträden. I de lägre delarna av landskapet återfinns större sjöar och vattendrag. Hög skog intill väg 40 tillsammans med viltstängsel och vägslänter skapar en känsla av att färdas i en korridor längs delar av sträckan. Några enstaka utblickar och vyer över landskapet uppstår vid passage intill en närliggande sjö eller öppen jordbruksmark, vilket bidrar till någon variation till trafikantupplevelsen Naturmiljö Inom förstudieområdet kring väg 40 finns två utpekade Natura 2000-områden: Södra Vixen och Allmänningsån. Södra Vixen är även riksintresse för naturmiljö enligt MB kap 3 6. Södra Vixen är en näringsfattig sjö i ett slättlandskap. Till största del omgärdas sjön av våtmarker men även en stor del jordbruksmark. Vattnet har god kvalitet och fyller en viktig biologisk funktion. Sjön är artrik båda vad gäller fisk och fågel. Allmänningsån består av strömmande vatten där omgivningen består av äldre skog, i huvudsak lövskog, och olika typer av våtmarker. Området är ostört vilket medför att området hyser en stor biologisk rikedom med bl.a. rödlistade arter. Cirka 5 km öster om Nässjö finns ett par inventerade våtmarker, Göljarydsgölen samt våtmark 5 km o Nässjö. Båda våtmarkerna är klassade till 2, vilket innebär att de till stor del är opåverkade och har höga naturvärden. Åtgärder som påverkar våtmarkens hydrologi bör undvikas. I anslutning till väg 40 finns även sumpskogar enligt Skogens källa. Gisshultån (Nömmenån), ca 3 km öster om Nässjö som har sitt utlopp i Gisshultasjön, är ett vattendrag där en delsträcka norr om väg 40 anses kan ha potentiella nyckelbiotopsvärden. (En nyckelbiotop förväntas hysa rödlistade arter.) Även vid Allmänningsån finns ett par områden med potentiella nyckelbiotopsvärden registrerade söder om väg 40, se figur 2.8. Det har även utförts en kartering av broar och möjlig passerbarhet för utter och fisk. Vid åtgärder av broar eller rörtrummor bör dessa anläggas med utterpassager för att förbättra möjligheterna för småvilt att passera vägen. Ytterligare nyckelbiotoper finns enligt Skogens pärlor vid Bråna, både söder och norr om väg 40. Områdena består av betad skogsmark, lövängsrest och örtrika bäckdråg enligt Skogens källa 29

30 Skyddsvärda träd finns spridda inom området, se figur 2.8. Vid Tannarp finns en hamlad allé. Alléer är biotopskyddade enligt MB kap Vid åtgärder som påverkar alléträd krävs dispens. Inom området och intill väg 40 finns flera skyddsvärda arter enligt Artdatabanken. Det är ett antal olika skyddsvärda svampar, mossor, lavar, kärlväxter, fåglar och evertebrater som finns i området. Lokalerna redovisas inte på karta. I det fortsatta planeringsarbetet kommer hänsyn att tas till arternas förekomst. Norra och södra Vixen är regionalt värdefulla vatten ur naturvårdssynpunkt. Södra Vixen är även värdefullt ur fiskevårdssynpunkt. Utter förekommer inom området. Vid en inventering 2007 registrerades spår vid Rottnaby vid Norra Vixen. Enligt länsstyrelsen ökar beståndet av utter vilket man bör ta hänsyn till vid eventuella åtgärder på broar och vägtrummor. 30

31 Figur 2.9: Naturmiljöer kring väg 40 sträckan Nässjö-Eksjö. Källa: länsstyrelsen i Jönköpings län 31

32 Potentiellt förorenade områden finns kring trafikplatsen vid Aborraviken samt vid industriområde strax öster om Nässjö. Riskklass saknas. Väg 40 passerar vattendrag och sjöar som omfattas av miljökvalitetsnormer, det s.k. vattendirektivet. Detta innebär att EU:s ramdirektiv för god ekologisk och kemisk status för vatten ska uppfyllas till år En bedömning av vattnets status har gjorts för följande vattenförekomster inom förstudieområdet: Övre Gisshultasjön, Gisshultasjön, Sjunnarydsjön, Norra och Södra Vixen samt Långanäsasjön. Enligt VISS (VattenInformationsSystem Sverige) bedöms samtliga uppfylla god ekologisk och kemisk (exkl kvicksilver) ytvattenstatus. Lövhultsbäcken (Gisshultån) bedöms ha måttlig ekologisk och god kemisk status enligt VISS (VattenInformationsSystem Sverige). Miljögifter och andra föroreningar påverkar den ekologiska statusen negativt. P.g.a. ekonomiska och tekniska skäl har en tidsfrist till 2021 medgivits för att uppnå god ekologisk status. Allmänningsån är registrerad som måttlig ekologisk och god kemisk status där man bedömer att god ekologis status kan uppnås Miljögifter, kontinuitets- (konstgjorda hinder, dammar, vägtrummor och liknande) och morfologiska (fysisk påverkan på vattendraget) förändringar påverkar statusen. Soåsen, en grundvattenförekomst kring Eksjö, uppfyller kraven för både god kvantitativ status och kemisk grundvattenstatus till Kulturmiljö Olika typer av fornlämningar som är spår efter äldre mänsklig verksamhet förekommer inom hela förstudieområdet. Fornlämningar är skyddade enligt kulturminneslagen. Inom ett avstånd av ca 100 m från väg 40 utgörs lämningarna av två stycken fasta fornlämningar (milstolpe och stenkrets) samt knappt 20 stycken s.k. övrig kulturhistorisk lämning (har ett antikvariskt värde men omfattas ej av kulturminneslagen vid registeringstillfället), se karta 2.9. De senare lämningarna utgörs i huvudsak av fossila åkrar, samt kolningsanläggningar, kvarnar, vägmärken, byggnader m.m. Broarps f d gästgiveri som består av två gårdar är beläget i ett mjukt kuperat landskap och är ett lokalt kulturmiljöintresse inom Eksjö kommun. Gården ligger invid korsningen mellan väg 40 och 128 och har infart från väg

33 Figur Kulturmiljöer i området. Källa 33

34 Naturresurser Inom det aktuella förstudieområdet bedrivs idag aktivt skogs- och jordbruk. Två vattentäkter finns norr om väg 40, Ormaryds och Rönneslätts vattenskyddsområde. Vattenskyddsområdena bedöms inte påverkas av planerade åtgärder för väg 40. Vid tillfälliga omledningar av trafik norr om väg 40 passeras områdena som kan påverkas negativt vid eventuell olycka. Ett nytt vattenskyddsområde planeras vid sjön Norra Vixen. Öster om Nässjö finns ett utpekat område lämpligt för vindkraftbruk. Området sträcker sig över väg 40. Inom förstudieområdet finns ett antal enskilda brunnar som kan komma att påverkas av eventuella åtgärder längs väg 40. Hänsyn till dessa bör tas i det fortsatta arbetet Rekreation och friluftsliv Områdena runt väg 40 bedöms främst ha värde för det lokala friluftslivet. Skogsområdena och jordbrukslandskapet ger goda möjligheter till aktiviteter som jakt, vandring, ridning, joggingturer svampplockning och likande. En rad olika sjöar finns i området vilket ger goda möjligheter till aktiviteter såsom fiske, bad, och skridskoåkning. Flera av sjöarna har dessutom tätortsnära lägen med bebyggelse avsedd för boende i närheten vilket ytterligare stärker dess vikt för rekreation och friluftsliv. Både i Nässjö och Eksjö finns rekreationsområden upptagna i översiktsplaner som tätortsnära och som har koppling till förstudieområdet. Öster om Nässjö ligger området Lövhult som är ett stort friluftsområde och här finns bland annat sportanläggningar, ridhus och motionsslingor. Den nuvarande sträckningen av väg 40 passerar genom Lövhults friluftsområde. Väster om Eksjö återfinns Skedhultsområdet som av kommunen klassas som tätortsnära rekreationsmark. Inom området bedrivs aktiviteter som ridning, golf, jakt och området är ett viktigt strövområde. Den nuvarande sträckningen av väg 40 passerar söder om Skedhultsområdet. Intill trafikplatsen vid Abborraviken i Eksjö finns en mindre sjö, Abboragölen, där s.k. Put & take-fiske efter regnbågslax finns Skyddade och skyddsvärda områden Juridiskt skydd finns för vissa områden vilket kan kräva dispens eller tillstånd i senare skeden. Följande juridiskt skyddade områden ligger direkt i anslutning till väg 40: Natura 2000-områden. Den juridiska statusen bestäms av flera paragrafer i miljöbalken, t ex riksintresseområde enligt MB 4 kap 1 och 8. Tillstånd från länsstyrelsen eller annan berörd myndighet krävs vid åtgärd som direkt eller indirekt påverkar miljön. Strandskyddsområde (100 m) gäller för alla sjöar och vattendrag. Samråd bör ske i senare skede med berörd kommun. 34

35 Biotopskyddsobjekt som t ex vattendrag i jordbruksmark, odlingsrösen och stenmurar i jordbrukslandskap, alléer mm Skyddsvärda träd vid t ex Tannarp. Fornlämningar skyddade genom kulturminneslagen. Områden av riksintresse för naturvård och friluftsliv ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada naturmiljön enligt miljöbalkens stadgar. Utpekandet som riksintresse ger inget direkt juridiskt skydd, utan måste följas upp i översikts- och detaljplaner mm. Länsstyrelsen har tillsynsroll och kan ingripa om inte värdena tillräckligt beaktas Miljöbelastning Trafikmängden längs väg 40 varierar mellan ca fordon/dygn. Detta medför att miljöbelastningen från vägtrafiken i form av buller, luftföroreningar och föroreningar via vägdagvatten generellt sett bedöms vara liten till måttlig. Bebyggelsen ligger oftast en bit från vägen och luftgenomströmningen bedöms vara bra. Vägen avvattnas bland annat till Gisshultån, Sjunnarydssjön, Norra Vixen samt Allmänningsån. Vägen bidrar med föroreningar i form av närande ämnen, salter och metaller. Föroreningsbidraget från vägen bedöms dock vara begränsat när vattnet väl når sjöarna eftersom vägdagvattnet spätts ut, närsalterna tagits upp av växtlighet och övriga föroreningar sedimenterat till botten på vattendragen. Vid Sjunnarydssjön ligger bostadshus relativt nära vägen. Det är oklart om bullerskyddsåtgärder behövs eller är utförda. Bullersituationen bör studeras i kommande skede för att säkerställa att bostäder inte är utsatta för buller över gällande gränsvärden. Vägar med fordon/dygn medför högst dödlighet bland djur. Väg 40 har fordon/dygn på denna sträcka och räknas till denna typ av väg. Viltstängsel finns längs hela sträckan. Där viltstängsel upphör, t ex vid korsningar, har ett 40-tal viltolyckor registrerats (åren ). Trafikmängden är inte tillräckligt hög för att avskräcka djuren att passera, samtidigt som den är så pass hög att risken för överkörning är betydande. Vägen utgör även en barriär för människor som rör sig i området. Trafikmängden medför att barriären bedöms som liten till måttlig. Jord- och skogsbruket har idag möjlighet att passera vägen och ta sig till och från berörda områden Byggnadstekniska förutsättningar Terrängen utmed befintlig väg 40 mellan Nässjö och Eksjö utgörs övervägande av ett kuperat moränlandskap där moränen främst är sandig. I anslutning till Gisshult och öster om passagen mellan sjöarna Norra och Södra Vixen, se figur 2.2, överlagras moränen av isälvssediment. Inom området med isälvssediment finns, strax öster om Vixensjöarna, ett väl markerat höjdparti som utgörs av en drumlin (avlång, valformad geologisk formation formad under inlandsisen) med moränmaterial. Drumlinen korsar väg 40 i nord- sydlig riktning. I anslutning till lågpunkter i terrängen och intill vattendrag finns partier med organisk jord, 35

36 främst i form av torv. Inom hela området förekommer partier med berg i dagen och inom moränområdet så noteras på vissa ställen en riklig förekomst av block i dagen. Berggrunden syns i flera av de skärningar som finns utmed vägen, se figur De geologiska förhållandena framgår mer detaljerat av bifogat utdrag ur SGU:s jordartskarta, se bilaga 1 Figur Mindre bergskärning utmed befintlig väg

37 3. Funktionsanalys Vägnätets funktion prövas mot de transportpolitiska målen. De övergripande transportpolitiska målen är: Funktionsmål: Tillgänglighet. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmål: Säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas så att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och att ökad hälsa uppnås. Funktionsanalysen utgår från dessa mål Funktionsmål tillgänglighet Tillgänglighet kan definieras som den lätthet med vilken utbud och aktiviteter i samhället kan uppnås, där både medborgarnas, näringslivets och offentliga organisationers behov räknas in. Målet med ett tillgängligt transportsystem är att dess utformning ska tillgodose medborgarnas och näringslivets transportbehov. Väg 40 utgör den naturliga kopplingen mellan Eksjö och Nässjö och är en viktig länk mellan öst- och västkusten med Jönköping som en viktig målpunkt mitt i Sverige. Vägen används idag för arbetspendling och godstransporter och dess linjeföring är bitvis dålig med siktproblem och kraftiga lutningar. Detta ger upphov till låg standard för motorfordonstrafiken och av den anledningen sänktes även hastighetsbegränsningen i den nationella hastighetsöversynen från 90 till 80 km/h. Detta försämrade ytterligare framkomligheten för framförallt pendlingstrafiken. Den kuperade terrängen som idag återfinns på vissa sträckor av väg 40 ger upphov till fördröjningar och låg framkomlighet för den tunga trafiken. De oskyddade trafikanternas framkomlighet utmed väg 40 är idag låg. Vid färd utmed sträckan hänvisas trafikanterna till smala vägrenar och fordonstrafiken dominerar trafikmiljön. Utmed vissa delar av sträckan finns det parallella vägar som kan tänkas fungera som alternativ för gående och cyklister. Gemensamt för dessa alternativa vägar är dock att de gör färdvägen längre och de utgör dessutom inte något sammanhängande vägnät. På många ställen utmed väg 40 har de oskyddade trafikanterna dessutom behov av att korsa vägen. Även i dessa punkter är tillgängligheten låg då det saknas bra utformning som underlättar passage. Detta leder till att vägen upplevs som en barriär. Som exempel kan nämnas i höjd med Sjunnarydssjön där boende söder om vägen har stora anspråk på att korsa vägen för att exempelvis ta sig till badplatser och båtbryggor. Sammantaget kan sägas att dessa förutsättningar gör att tillgängligheten utmed väg 40 för de oskyddade trafikanterna bedöms som låg. 37

38 På väg 40 mellan Nässjö och Eksjö går kollektivtrafik dagligen och det finns flera olika turer under dagen att välja på. Även under helgerna trafikeras sträckan av kollektivtrafik. Hållplatsutformningen på sträckan anses vara god, det finns utbyggda hållplatser där bussen kan köra åt sidan och på många ställen finns väderskydd för väntande resenärer. De största bristerna när det gäller kollektivtrafiken anses vara hållplatsernas avsaknad av perronger samt framförallt möjligheten att som resenär ta sig till och från hållplatserna. Sammantaget konstateras att tillgängligheten till kollektivtrafiken anses vara mindre god. Upprättandet av en mötesfri standard på väg 40 mellan Nässjö och Eksjö skulle förbättra framkomligheten för samtliga trafikantgrupper. Detta möjliggör en högre hastighetsbegränsning med kortare restider som följd samtidigt som de värsta stigningarna kan jämnas ut för att öka den tunga trafikens framkomlighet. I samband med ombyggnation kan situationen för de oskyddade trafikanterna enkelt förbättras genom att vägen breddas så att de uteslutande kan färdas utmed väg 40, med högre framkomlighet som direkt följd. Även korsningspunkterna för de oskyddade trafikanterna kan ses över så att de möjliggör bättra passage, dels vid hållplatser men även i övriga punkter där behov att korsa finns. Detta är åtgärder som sammantaget ökar tillgängligheten vid såväl rekreationsresor som arbetspendling Hänsynsmål Säkerhet Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige och är bilden av en framtid där människor inte dödas eller skadas för livet i vägtrafiken. Nollvisionen är ett etiskt förhållningssätt men utgör också en strategi för att forma ett trafiksäkert vägtransportsystem. Därför slås i Nollvisionen fast att det är oacceptabelt att vägtrafiken kräver människoliv. Idag ses att trafiksäkerheten för samtliga trafikantgrupper håller låg standard. Olycksstatistik visar att olyckorna är många och väl utspridda längs sträckan. För motorfordonstrafiken dominerar singelolyckorna vilket ofta kan återföras på höga hastigheter hos fordonen. Bitvis är linjeföringen hos väg 40 dålig med kraftiga stigningar och korta siktsträckor som resultat Detta ger upphov till hastighetsskillnader hos olika fordon vilket leder till riskbeteenden i form av omkörningar vilket kan generera olyckor. Utmed sträckan ses ett fåtal olycksdrabbade punkter där kollisioner med vilt tenderar att inträffa. Dessa återfinns främst i korsningspunkter där öppningar i viltstängslet finns. Antalet olyckor där oskyddade trafikanter varit inblandande är på sträckan få. Detta beror inte på att trafiksäkerheten är hög utan snarare på att situationen är sådan att de boende undviker att färdas längs vägen. Som oskyddad trafikant längs väg 40 är det svårt att känna sig trygg då trafiksäkerheten har låg standard vilket i sin tur leder till att fler väljer bilen som färdmedel. Upprättandet av mötesseparerad landsväg utmed väg 40 skulle ge direkt positiva effekter på trafiksäkerheten för fordonstrafiken. Risken för mötesolyckor elimineras i stort och då korsningsutformning samt sidoområden förbättras resulterar detta i lindrigare följder av eventuella sidokollisioner eller avåkningar. För de oskyddade trafikanterna är det viktigt att åtgärder vidtas för 38