Analys. Områden. C y k e l v ä g a r i N ä s s j ö

Transkript

1 Analys Områden Nässjö delas in i olika delområden av järnvägsspår och större bilvägar. De flesta områdena är bostadsområden med skolor och mindre arbetsplatser. Större verksamhetsområden finns mitt i staden (Banverket) och i utkanterna. Karaktäristiskt för staden Nässjö är den runda sjön (Ingsbergssjön) i stadsparken öster om centrum. Själva centrum är den del av Nässjö som byggts efter Edelsvärds idealstadsplan, dvs kvartersstad i rätvinkligt rutnät med en axel från järnvägsstationen. Efter nedläggningar av arbetsplatser och industrier samt en negativ befolkningsutveckling satsar Nässjö på att profilera sig som logistikcentrum. Norr om staden finns idag Postens sorteringsterminal som under år 2003 ska anlägga ett anslutningsspår från stambanan Stockholm-Malmö in till terminalen. Kommunen planerar att dra nytta av detta och förlänga spåret in på egen mark och projektera ett antal nya tomter för företag och industrier som kan lockas av spåranslutning till stambanan

2 Målpunkter och arbetsplatsområden Målpunkter är platser som man vill nå med cykel, tex skolor, affärer och fritidsanläggningar. Verksamhetsområden är viktiga målpunkter för alla personer som arbetar inom områdena, men också en målpunkt för tunga transporter som ska nå verksamheterna. Handel och service omfattar bl a livsmedelsaffärer, bibliotek, vårdcentral. Centrum är ett område med mycket handel- och service; affärer, torg och järnvägsstation. Sport och fritid är sporthallar, parker, kyrkogårdar och naturområden. Målpunkter är enligt Kevin Lynch (se sidan 35) mötesplatser där stråk sammanstrålar eller skär varandra. 40

3 Bilvägnät De större bilvägarna (förbifart, infart och genomfart) delar upp staden i olika delområden och ringar in tätorten med Östra och Västra vägen. De här större vägarna utgör betydande barriärer för cyklister i staden som vill korsa, men vissa sträckor med cykelbanor är också stråk i huvudcykelnätet. Huvudgatorna är också stråk i huvudcykelnätet, men är inte lika trafikerade som de större bilvägarna. Några av huvudgatorna har cykelbanor. Uppsamlingsgator är i huvudsak bostadsgator med större trafikmängd än en normaltrafikerad bostadsgata. Det är olika från gata till gata om cykelbana behövs, vissa bostadsområden är noga planerade med cykelvägar i ett eget nät medan vissa områden har all trafik på uppsamlingsgatorna. Industrigator är gator i verksamhetsområdena. Här kan det vara en del cykeltrafik, de som cyklar till jobbet i området och ofta är dessa områden genomfart för att komma ut från tätorten till något naturområde. Cykelbanor är ovanliga längs dessa gator, trafikmängden är inte alltid så stor, men oftast är det tung trafik

4 Cykelvägar idag C y k e l v ä g a r i N ä s s j ö Cykelvägarna i Nässjö är inte ett sammanhängande cykelvägnät separerat från biltrafiken. I några områden, främst rena bostadsområden, är cykelvägnätet väl utbyggt och i några områden finns nästan inga cykelvägar alls. Men det är inte i bostadsområdena det är farligast att blandas med biltrafiken, där hastigheterna oftast är låga och biltrafiken inte så intensiv. Det är längs med stråk som är gemensamma för flera trafikslag som det kan vara motiverat med cykelvägar, beroende på motorfordonens hastigheter och trafikmängd. Det är viktigt med säkra överfarter för cyklister som vill ta sig över barriärer, som högt trafikerade bilvägar och järnvägsspår, för att underlätta för cykling mellan områden med bostäder, arbetsplatser och andra målpunkter. I centrum är det mycket trafik med alla trafikslag och här finns knappt några cykelvägar. En orsak är brist på utrymme, en annan är prioritering av biltrafikens framkomlighet och parkering. 42

5 Huvudcykelnät idag Huvudcykelvägnätet är befintliga separata cykelvägar plus de bilvägar som cyklister vanligen trafikerar för att nå sina målpunkter, dvs cykelstråken. Cykelnätet blir inte nödvändigtvis bättre om man anlägger cykelvägar längs alla gator som på kartan är streckade. Bilgator som trafikeras av cyklister utgör inte alltid fara, det är när hastigheterna är höga och trafikmängderna stora som det är farligt. Problem för säkerheten och framkomligheten finns på gator som både har hög biltrafik och är ett stråk i huvudcykelnätet. Barriärerna som järnvägsspåren och högt trafikerade bilvägar utgör för cyklisterna är också ett problem. Cyklisterna skulle gärna korsa järnvägarna på flera ställen än vad som är möjligt idag. Där man korsar järnvägen på bilväg idag är det antingen planskilt eller bommar, det finns några smitvägar öve r järnvägen mot Kalmar idag. Vad gäller centrum skulle trafikmiljön kunna göras säkrare, framkomligare och tydligare för alla trafikanter

6 44

7 Förslag Nässjö översiktligt Prioriterade delsträckor De inringade områden visar större förändringar och nedan förklaras de. En prioriteringsskala i tre grader (ett är högst prioritet och tre lägst) visar hur viktig delen är för huvudcykelnätet

8 Köpmansgatans uppförsbacke in mot centrum. Bild: Maria Grahm 46

9 1. Cykelväg till golfbanan. Sedan några år tillbaka har antalet medlemmar i Nässjö golfklubb mångdubblats och flera av medlemmarna är ungdomar. Det är på sommaren som intresset för golfsporten ökar, samtidigt som det är då många kan tänka sig att cykla istället för att köra bil. En cykelväg till golfbanan, men även naturområdet som finns öster om järnvägen är av stort intresse för allmänheten. Vill man cykla hit idag, finns det en smal grusväg som är kraftigt kuperad eller så är man tvungen att cykla en bra bit på 90-väg (rv 31). Järnvägsspåren utgör kraftiga barriärer i hela Nässjö, men särskilt stambanan mellan Stockholm och Malmö, eftersom den värderas högre av Banverket vad gäller säkerhet och framkomlighet. Vägen som föreslås som en del i cykelnätet är till en början befintlig grusväg, som tidigare korsat järnvägen och sedan ny dragning genom naturmark. Det är goda förutsättningar att göra en cykelbro över järnvägsspåren, då det funnits en korsning här tidigare, norr om bostadsområdet Norrboda. Prioritet Förlängning av cykelväg på Norrbodavägen Längst norrut i bostadsområdet Norrboda ligger Gamlarpsskolan. Alla som ska hit kommer söderifrån. Cykelbanan idag sträcker sig en bit upp i området, men slutar sedan innan den når skolan. Eftersom det redan finns en cykelbana på ena sidan av vägen en sträcka och eftersom vägen är en del av ett skolstråk på områdets största bilväg, är det motiverat att fortsätta med cykelbanan här. Fördelen med den är också att det blir en sammanhängande cykelväg som leder cyklister från tätorten till en säker korsning av en stor barriär; stambanan. Prioritet Gamla Eksjövägen Gamla Eksjövägen är precis som namnet säger den gamla vägen till Eksjö. Det har varit en betydande transportled sedan lång tid tillbaka, som först i mitten på nittonhundratalet slutade användas. Idag är det i princip bara den här vägsnutten kvar som inte har blivit åker eller asfalterad (idag är det en grusväg) och den värderas därför högt av historiska skäl. Många som bor i Nyhem-Hultet anväder den här vägen för att ta sig till centrum eller skolor, den är alltså både relativt högt trafikerad av bilar och högt trafikerad av cyklister. Att stänga av biltrafiken alldeles från att köra här är inte möjligt eftersom det finns några boende på tomter längs med vägen. Kommunen har planerat för en ny väg förbi Gamla Eksjövägen, men för att den skulle kunna byggas krävs det en exploatering av området runt nya vägen av ekonomiska skäl. Dessa planer har aldrig kunnat genomföras pga Nässjö kommuns minskande befolkning och berörda invånares protester. En åtgärd som dock är möjlig är att stänga av vägen på mitten för bilister, men inte för cyklister. Det skulle då bli som två säckgator, som gör det möjligt för de boende att trafikera med bil och för cyklister att cykla rakt genom. Prioritet Korsningen Köpmansgatan/Tullgatan. Många cyklister på väg till högstadieskolan Norråsaskolan korsar Köpmansgatan, som är en högt trafikerad bilväg. Tullgatan är en lågt trafikerad gata som delvis ligger i stadsparken. Längs Köpmansgatans ena sida finns en dubbelriktad gc-bana som tar slut/börjar vid denna korsning. Det innebär att cyklister på väg in mot centrum längs Köpmansgatan också måste korsa just här. Till detta kommer att det är uppförsbacke för de som är på väg in mot centrum, vilket medför att cyklister på väg in till centrum är ytterst ovilliga att sakta ner och se sig om ordentligt. Många trafikanter av olika slag som vill korsa varandras väg. Prioritet 1. (detaljerat på sidan 53)

10 Stadshuset vid på Rådhusgatan och Stortorget. Bild: Maria Grahm Södra Allén hade blivit trivsammare med en cykelbana och flera träd. Bild: Maria Grahm (1 ) plats förplanerad övergång (2) god sikt längs spåret (3) stig över järnväg idag Bilder: Maria Grahm 48

11 5. Rådhusgatan Rådhusgatan är en stor del av Nässjö centrum. Det är gatan som många bilister använder för att ta sig igenom, till eller bara för att kolla läget i centrum, det passerar ca fordon/dygn. Vid torget har hastighetsdämpande åtgärder gjorts genom att gatan har fått annan markbeläggning och samma höjd som torget. Tidigare har ett test på att stoppa biltrafikens genomfart gjorts, med minskad biltrafik på Rådhusgatan som följd. Köpmännen i Nässjö protesterade våldsamt mot detta då de tyckte sig märka en minskning av kunder och då togs regleringen bort. För att minska biltrafiken finns det återigen planer på att stoppa genomfartstrafiken av bilar på Rådhusgatan. Den här gången genom att inte tillåta infart till Rådhusgatan i de större korsningarna norr och söder om centrum. Som trafiken och parkeringarna längs gatan är idag skulle det behövas en dubbelriktad eller hellre två enkelriktade cykelbanor, problemet är det begränsade utrymmet. Om regleringen av genomfartstrafiken blir verklighet och biltrafiken minskar är behovet av cykelbanor inte lika stort, förutsatt att cyklisternas genomfart inte hindras. Ett annat sätt att komma åt problemet är att sänka motorfordonens hastighet kraftigt. Prioritet 1. (detaljerat på sidan 55) 6. Vägar från/till Handskeryd. Handskeryd är ett bostadsområde som avgränsas från centrala Nässjö av två järnvägsspår. Området ligger på en höjd, så i vilken riktning cyklister än ska härifrån är det alltså nerförsbacke; det innebär höga hastigheter. I området finns några få arbetsplatser och en skola (låg och mellanstadie), så cykeltrafiken är tämligen hög till andra områden, både vad gäller skolungdomar och vuxna. Kombinationen höga hastigheter och många cyklister och bilister, är anledningen till att åtgärder måste till. Att göra separerade cykelvägar längs med gatorna kan bli fel, då det kan öka cyklisternas hastighet ytterligare och ingjuta falsk trygghet. Det är åtgärder i korsningarna som är nyckeln till en säker och framkomlig lösning här. Prioritet 1. (detaljerat på sidan 59) 7. Södra Allén i Handskeryd. Den här vägen bör vara med i huvudcykelnätet för att ersätta cykelstråket längs den högt trafikerade bilvägen Handskerydsvägen. Kan man bara leda hit cyklisterna därifrån behövs ingen speciell bana längs sträckan. Det viktiga är alltså portarna till Södra Allén från Handskerydsvägen/Isåsavägen. Men en målad markering och ett stråk med grönt och träd (för att följa upp gatans namn) hade gjort gatan trivsam för cyklister. Prioritet Korsning av järnvägen mot Kalmar Cykelbana längs Oxelgatans nedförsbacke över järnvägen till Hultets industriområde. Just här är en relativt lämplig plats för en korsning i plan av järnvägen; spåret är rakt flera hundra meter vilket innebär god sikt både för cyklister och tågförare. Spåret går till Kalmar, men tåget bara till Åseda. Det är en övergång här redan idag då det finns en liten väg ner till spåret som används av både gång- och cykeltrafikanter. På ett mindre lämpligt ställe en bit bort finns idag en stig över spåret på en industritomt, som borde stängas för när man gör en riktig passage. Någon sorts hinder är ett måste, staket eller grindar, för att få ner hastigheten på och öka uppmärksamheten för cyklisterna. Den här cykelvägen minskar järnvägsspårets barriäreffekt mellan delområdena Handskeryd och Hultet. Det underlättar cyklisters möjligheter att ta sig till verksamhetsområdet i Hultet och vidare till fritidsområdet Lövhult. Prioritet

12 50

13 9. Vallgatan Vallgatan är en bred industrigata, med mycket trafik. Det är många transporter till och från stora företag som Jysks nordiska huvudlager, Draka Kabel och RH-form m fl, liksom det är många som kör bil till sina abetsplatser. På sommaren ökar både biltrafiken och cykeltrafiken kraftigt, eftersom flera sommarstugeområden kring Spexhultasjön nås genom denna väg. Gatan är bred med ett odefinierat gaturum eftersom industritomterna har stora asfaltplaner mot gatan framför de stora byggnaderna, den enda avgränsningen är höga nätstaket kring vissa tomter. Allt bidrar till höga hastigheter för motortrafiken och därigenom mindre hänsyn till de oskyddade trafikanterna. Prioritet Jönköpingsvägen Jönköpingsvägen är en väg med mycket motortrafik och höga hastigheter, trots en hastighetsbegränsning på 50 km/h. Den höga hastigheten beror antagligen på att vägen är bred och att avfarten från Östra vägen (rv 31, med 90km/h) ansluter här. Det finns ett behov av att ta sig ut till verksamhetsområdet med cykel norr om Östra vägen. Då en utbyggnad av verksamhetsområdet planeras förväntas behovet öka i takt med fler arbetsplatser. Det finns breda vägrenar att cykla i, men i viadukten under Östra vägen är vägbanan smal, liksom vägrenarna. En avskiljd passage för cykeltrafik är det som behövs nu. Prioritet 1. Eftersom det är några år framåt i tiden som utbyggnaden av området realiseras får cykelväg på sträckan prioritet

14 Köpmansgatan från öster. Köpmansgatan från väster, mot centrum. Tullgatan från parken i söder. Tullgatan från norr. Bilder: Maria Grahm Korsningen idag. Upphöjd korsning. Exempel på markbeläggning för korsningen. Bilder: 52

15 Nässjö detaljerat Överfart Tullgatan/Köpmansgatan Skola mot centrum Situationen idag. (streckat = cykling på bilväg) Många skolungdomar på väg till Norråsaskolan (högstadium) kommer cyklande söderifrån på Tullgatan och korsar den högt trafikerade Köpmansgatan. Både bil- och cykeltrafik är intensivast på morgon och eftermiddag/kväll, då både skola och arbeten börjar och slutar. Ytterligare cyklister korsar vägen just här, då cykelbanan för cyklister på väg in mot centrum längs Köpmansgatan tar slut här. För att inte tappa fart upp för backen (in mot centrum) är det ytterst få cyklister som stannar eller ser sig för ordentligt. Många cyklister vill korsa bilvägen och många bilister vill korsa cykelstråken. Det är en konflikt mellan bilar och cyklister vad gäller säkerhet och framkomlighet. En upphöjd korsning i material som avviker från gatubeläggningen i färg och ytstruktur syftar till att få alla trafikanter uppmärksamma och att ta hänsyn till varandra. Korsningen blir tydligare genom att Köpmansgatans körbana smalas av in mot centrum, så att den blir lika bred på båda sidor av korsningen med hjälp av att det blir bilparkeringar längs gatan i uppförsbacken. Mellan parkeringarna planteras träd för att förstärka gaturummet och anknyta till stadsparken. Den dubbelriktade gc-banan längs Köpmansgatan fortsätter på samma sida, uppför backen, för att få kontinuitet. Korsningen blir enklare och tydligare eftersom både cyklister och bilster bara behöver korsa rakt över eller med 90 vinkel

16 Torg Rådhusgatan med pilar som visar hur biltrafiken får köra efter reglering. Markering runt centrum. Rådhusgatan i samma nivå och liknande material som Stortorget. Bild: Maria Grahm Bilparkeringar längs Rådhusgatan. Bild: Maria Grahm 54

17 Rådhusgatan Alla trafikantslag gör anspråk på Rådhusgatan. Gångtrafikanter, cyklister, bilar, bussar; alla vill komma fram så snabbt som möjligt. Rådhusgatan är Nässjö centrums huvudgata och trafikeras av ca motorfordon per dygn, stor del av biltrafiken är genomfartstrafik. Många cyklister och gångtrafikanter rör sig också längs gatan. För att trafiken ska fungera på ett smidigt och jämlikt sätt krävs att alla trafikanter låter alla komma fram. Tyvärr är det oftast störst går först som gäller och då får oskyddade trafikanter stå tillbaka för bilar och bussar. Flera cyklister väljer att cykla på trottoarerna pga trafikmängden som gör att det kan vara trångt att ta sig fram som cyklist på Rådhusgatan. Bildörrar som öppnas ut i gatan är en olycksrisk för cyklister längs med gatan. För att undvika den risken måste man cykla en bit ut i körbanan, närmare motorfordonen i rörelse, i de tre kvarter det finns bilparkeringar längs Rådhusgatans östra sida. Vid stortorget har hastighetsdämpande åtgärder gjorts genom att gatan har fått annan markbeläggning och samma höjd som torget. Tidigare har ett test på att stoppa biltrafikens genomfart gjorts, med minskad biltrafik på Rådhusgatan som följd. Köpmännen i Nässjö protesterade våldsamt mot detta då de tyckte sig märka en minskning av kunder och då togs regleringen bort. Nu finns det återigen planer på att stoppa genomfartstrafiken av bilar genom att inte låta bilar köra in i centrum på Rådhusgatans ändar. Biltrafiken förväntas då att minska med hälften (enligt Nässjö kommun). Som trafiken och parkeringarna längs gatan är idag skulle man som cyklist behöva en dubbelriktad eller hellre två enkelriktade cykelbanor. Inne i centrum behöver olika trafikslag korsa varandra ofta och det är i korsningar åtta av tio kollisioner mellan motorfordon och cyklister sker. Problemet är också det begränsade utrymmet, då det idag finns bilparkeringar längs med gatan. De försvårar för cyklister att ta sig fram säkert. Kollisioner in i bildörrar innebär oftast allvarliga konsekvenser för cyklister. Om regleringen av genomfartstrafiken blir verklighet och biltrafiken minskar är behovet av cykelbanor inte lika stort, förutsatt att cyklisternas genomfart inte hindras. Flera olika alternativ finns; minskad genomfartstrafik med bil, bilparkering längs gata eller inte etc. Nedan en sammanställning i en tabell av vad ovanstående text försöker förklara, för att reda ut alla alternativ och komma fram till lösningar och åtgärder; ca fordon / dygn (idag) ca 5000 fordon / dag (med reglering) 50 km/h 30 km/h 50 km/h 30 km/h parkering ej parkering parkering ej parkering parkering ej parkering parkering ej parkering sep sep sep ej sep sep ej sep sep ej sep

18 Rådhusgatan idag. Rådhusgatan principskiss 1. Rådhusgatan principskiss 2. Rådhusgatan principskiss 3. 56

19 Ett snitt på Rådhusgatan idag. Trottoarerna är 2,5 till 3 meter breda och bilparkeringarna tar upp 2 meter i bredd. Körbanan som är gemensam för motortrafik och cykeltrafik är 7 meter bred. Cykelparkeringar finns på tvärgator och på Stortorget. Med hjälp av tabellen har jag skapat några alternativa principskisser på hur Rådhusgatan skulle kunna utformas. 1. Rådhusgatan med separata enkelriktade cykelbanor på båda sidor om vägen. Gångbanorna har smalats av från 3 m till 2 m. Trivsamt och framkomligt för alla. Säkerheten längs hela gatan beror på hur man löser korsningar. Är hastigheten 50 km/ h på sträckan är en 50/30-gata en bra lösning, eventuellt kombinerat med fysiska åtgärder i korsningarna. Parkeringsplatserna får inte plats att vara kvar i den här lösningen. En onödig lösning om biltrafiken minskar och parkeringarna ändå tas bort. Utan risken för olyckor med oförsiktigt öppnade bildörrar försvinner en stor del av problemet på Rådhusgatan och då känns det som en alldeles för kraftfull åtgärd att bygga två enkelriktade cykelbanor. Men samtidigt är det ju borttagandet av parkeringarna som ger utrymmet för de båda cykelbanorna. Om man från kommunens sida vill satsa på Råshusgatan som stadens huvudgata och göra den snygg, prydlig och representativ är det en bra lösning som ger alla trafikanter god trafiksäkerhet, farmkomlighet och orienterbarhet. 2. Den här lösningen har en dubbelriktad cykelbana på ena sidan av vägen och det finns då utrymme för att ha kvar bilparkeringarna längs med andra sidan vägen. Olycksriskerna för cyklister intill parkerade bilar undviks, men enligt statistik och forskning ökar dubbelriktade cykelbanor olycksriskerna i korsningar. Och i centrum längs Rådhusgatan är korsningarna många. Det är svårt att mäta och jämföra riskerna med varandra. Det här är en lösning för att ha kvar parkeringarna, och ge cykeltrafiken bättre framkomlighet. 3. Här är parkeringarna borttagna från vägen och gångbanorna har dagens bredd. För att det ska vara en trafiksäker lösning för cyklisterna så krävs en minskning av biltrafiken och en sänkning av hastigheterna. För att få biltrafiken att hålla de lägre hastigheterna på den bredare körbanan kan man göra fysiska åtgärder, som smågupp, kantstenar, pållare och avvikande material. En reglering mot genomfart på Rådhusgatan, som diskuteras på kommunens kontor, är en lösning för minskning av biltrafiken. Detta är den enklaste lösningen för Rådhusgatan, genom att ta bort parkeringarna och minska trafikmängden får man både utrymmet och en lugnare gata som är både säker och framkomlig för cyklister

20 Nyhem jvg Cirklarna visar korsningar som kan innebära risker för cyklisters säkerhet. Streckade linjer visar barriärer. Handskeryd jvg Röda (i svart-vitt; ljusa) cirklar visar den branta Koltorpsgatans korsningar och de gröna (i svart-vitt; mörka) visar korsningar som inte behöver lika kraftfulla åtgärder. 58

21 Handskerydskorsningar Handskeryd är ett delområde i tätorten som avgränsas av järnvägsspår. Vägarna som leder från området är breda gator med nerförsbacke då området ligger på en höjd. Lutningen får trafikanternas hastighet att öka och med det minskar uppmärksamheten. Många cyklister och bilister i alla åldrar trafikerar dessa vägar, då området till största del innehåller bostäder och de flesta målpunkter finns utanför. Denna kombination av många trafikanter, både skyddade och oskyddade, med höga hastigheter utgör en risk för cyklisternas säkerhet. Separerade cykelvägar längs med gatorna i Handskeryd kan få cyklisterna att känna en falsk trygghet, när olycksriskerna i själva verket finns kvar i korsningarna. Det är där man behöver lösa problemet med säkerheten. För säkra korsningar behöver man sänka fordonens hastigheter och öka förarnas uppmärksamhet strax innan. Det kan man göra genom att skylta lägre hastighet eller stopp. Man kan också måla markeringar på marken eller göra fysiska åtgärder som väggupp. En kraftfullare fysisk åtgärd än ett gupp är att höja upp hela korsningen till ett litet torg, där alla trafikanter får samsas. Alla korsningar är inte i lika stort behov av åtgärder, en del behöver torg, en del gupp medan en del kanske bara målade markeringar. Störst olycksrisker finns längs Koltorpsgatan som är den brantaste gatan. Den är också ganska bred, varför det skulle vara möjligt att göra målade fält på körbanan för cyklister samtidigt som korsningarna säkras genom att sänka hastigheterna. De andra korsningarna behöver mindre kraftfulla hastighetssänkande åtgärder som uppmärksammar trafikanterna vid korsningerna

22 60

23 Referenslitteratur Bergman, 1994, Effektivare cykeltrafik Bjur och Engström, Byggforskningsrådet, 1993, Framtidsstaden diskussion om planering för en bärkraftig stadsutveckling Englund, Gregersen, Hydén, Lövsund och Åberg, 1998, Trafiksäkerhet en kunskapsöversikt Eriksson & Wiedersheim-Paul, 1991, Att utreda forska och rapportera Holmberg och Hydén mfl, 1996, Trafiken i samhället Nässjö Kommun, 2001, Förslag till översiktsplan för Nässjö kommun Planverket, 1968, SCAFT Spolander, 1997, Planera för cykeln Svenska Kommunförbundet, 1998, Lugna Gatan! Svenska Kommunförbundet och Vägverket, 1987, ARGUS Svenska Kommunförbundet och Vägverket, 1996, Åtgärdskatalog för högre säkerhet med vägutformning och reglering i tätort Umeå kommun, 2000, Cykelprogram Umeå Vejdirektoratet, 2000, Idékatalog för cykeltrafik Vägverket enheten för planering av vägtransportsystemet, 2000, Nationell strategi för ökad och säker cykeltrafik