Grundvatten av god kvalitet

Transkript

1 MILJÖKVALITETSMÅL 2 Grundvatten av god kvalitet Redovisning av ett regeringsuppdrag om miljömål. Rapporten ingår i en skriftserie som bildar underlag för beslut om vilka delmål som skall vara ledstjärnor för miljöarbetet i Sverige. m15 miljömålen SGU RAPPORT

2 m15 miljömålen SGU RAPPORT MILJÖKVALITETSMÅL 2 Grundvatten av god kvalitet Grundvatten av god kvalitet är ett av 15 miljökvalitetsmål som ska visa vägen till ett ekologiskt hållbart samhälle inom en generation. Målen är antagna av riksdagen och ska fungera som riktlinjer för miljöarbetet på olika nivåer runt om i Sverige. I rapporten preciseras målet för grundvatten i förslag till delmål för bland annat grundvattnets kvalitet och mängd. Här finns delmål för skydd av värdefulla grundvattenförande geologiska formationer, för grundvattenkvalitet med avseende på föroreningar, för grundvatten som dricksvattenresurs, för grundvatten av god ekologisk kvalitet och för grundvattnets kvantitet. Möjliga handlingsvägar och konsekvenser diskuteras. Nytt är bland annat att geologiska avlagringar, som är av betydelse för vattenförsörjningen, skall skyddas mot exploatering för att ge kommande generationer möjlighet att få dricksvatten i tillräcklig mängd utan föregående kemikaliekrävande rening. Föreslagna åtgärder bidrar till att miljömålet i väsentliga delar nås. Lokalt kommer dock förorenad mark och kväveläckage från åkermark att bidra till att grundvatten fortfarande skadar naturmiljön och kvaliteten i enskilda brunnsvatten. Rapporten är ett underlag för Miljömålskommittén. I juni år 2000 överlämnar kommittén ett samlat förslag till regeringen. SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING NATURVÅRDSVERKET ISBN

3 Grundvatten av god kvalitet För innehållet i denna rapport svarar Sveriges geologiska undersökning Rapporten har arbetats fram i samarbete med Naturvårdsverket

4 : Sveriges Geologiska Undersökning Kundtjänst, Box 670, Uppsala : , : kundservice@sgu.se : http// Naturvårdsverket, Kundtjänst, Stockholm : , : : kundtjanst@environ.se : http// ISBN Sveriges Geologiska Undersökning : Graphium Norstedts Tryckeri 1999/09 Upplaga: 1500 ex. 2

5 Förord Riksdagen har lagt fram femton nationella miljömål. De skall vara utgångspunkt för ett system med mål- och resultatstyrning av samhällets miljöarbete. Målen beskriver översiktligt tillståndet i miljön för ett samhälle som från ekologisk synpunkt kan bedömas ha en hållbar utveckling. Tanken är att miljökvalitetsmålen skall nås inom ungefär en generation. Därmed skall vi till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Med tanke på miljöns mycket långsamma återhämtning från vissa miljöproblem, kan man tolka detta generationsmål så att påverkan på miljön då skall ligga på långsiktigt hållbara nivåer. De femton miljökvalitetsmålen är: 1. Frisk luft. 2. Grundvatten av god kvalitet. 3. Levande sjöar och vattendrag. 4. Myllrande våtmarker. 5. Hav i balans samt levande kust och skärgård. 6. Ingen övergödning. 7. Bara naturlig försurning. 8. Levande skogar. 9. Ett rikt odlingslandskap. 10. Storslagen fjällmiljö. 11. God bebyggd miljö. 12. Giftfri miljö. 13. Säker strålmiljö. 14. Skyddande ozonskikt. 15. Begränsad klimatpåverkan. För att bli användbara i miljöarbetet måste målen preciseras. Det gör man genom delmål och genom att ange åtgärdsstrategier eller handlingsvägar och mått för uppföljning. Samhällets olika sektorer sätter sedan med ledning av delmålen upp mål för sitt miljöarbete sektorsmål. Regeringen, och i vissa fall riksdagen, har redan lagt fram vissa delmål. Därutöver har ett tjugotal statliga myndigheter fått regeringens uppdrag att utveckla delmål och föreslå handlingsvägar för att nå dem eller att utveckla sektorsmål och föreslå åtgärder. Vissa myndigheter har uppdrag både som ansvariga för ett eller flera miljökvalitetsmål och som sektorsmyndighet. Länsstyrelserna och skogsvårdsstyrelserna ska utveckla regionala mål och åtgärder. En parlamentarisk beredning, Miljömålskommittén, kommer sedan att ta hand om förslagen från myndigheterna för att bedöma och väga samman dem och lämna ett slutligt förslag om delmål och åtgärdsstrategier till regeringen. Miljömålskommitténs uppdrag gäller fjorton av de femton miljökvalitetsmålen. Klimatkommittén har motsvarande uppdrag för det femtonde målet Begränsad klimatpåverkan. Sveriges geologiska undersökning (SGU) har huvudansvaret för miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet. Vårt uppdrag avseende detta mål har varit att vidareutveckla och förslå delmål och åtgärder som bidrar till att uppnå miljökvalitetsmålet samt föreslå uppföljningsmått. 3

6 Vid genomförandet har SGU samverkat med Naturvårdsverket, Boverket, Jordbruksverket, Socialstyrelsen, SMHI och Strålskyddsinstitutet. Övrig berörd myndighet har varit Kemikalieinspektionen. Informationsutbyte har gjorts med skärgårdsutredningen. Avgränsningar mot andra delmål har skett genom att handlingsvägar och åtgärder med avseende på försurning och växtbekämpningsmedel tas upp inom Bara naturlig försurning respektive Giftfri miljö. Radon i grundvatten liksom handlingsvägar och åtgärder med avseende på förorenade områden behandlas inom God bebyggd miljö 4

7 Innehållsförteckning Sammanfattning...7 Bakgrund...11 Riksdagens beslut om miljökvalitetsmål...11 Uppdraget...11 Utgångspunkter för arbetet med miljökvalitetsmål...13 Delmål...16 Regeringens förslag till delmål...16 Myndigheternas förslag enligt olika utredningar...17 SGU:s förslag till delmål...17 Gamla mål...19 Handlingsvägar...21 Alternativa inriktningar...21 Sektorernas åtgärder...22 Administrativa åtgärder...23 Internationellt arbete...24 Styrmedel...24 Genomförbarhet...25 Konsekvenser...26 Effekter på natur- och kulturmiljö och hälsa...27 Kostnader och intäkter...27 Andra inte beräkningsbara effekter...28 Mått för uppföljning av Grundvatten av god kvalitet...29 Motiv för vårt val av mått...29 Slutsatser...31 Bilagor Delmål 1. Skydd av värdefulla grundvattenförande geologiska avlagringar...33 Delmål 2. Grundvattnets kvalitet med avseende på föroreningar...39 Delmål 3. Grundvatten som dricksvattenresurs...47 Delmål 4. Grundvatten av god ekologisk kvalitet...57 Delmål 5. Grundvattnets kvantitativa tillstånd...67 Gamla mål enligt bilaga 57 i miljöpropositionen...73 Referenser...75 Ordlista

8 6

9 Sammanfattning Regeringen har uttalat tre övergripande mål för ekologisk hållbarhet. För att bidra till att två av dessa mål uppnås, och föreslår regeringen ett miljökvalitetsmål för grundvatten, i syfte att grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Flera remissinstanser framhåller också betydelsen av att grundvattenfrågorna ges hög prioritet i miljöarbetet. Miljökvalitetsmålet syftar till att trygga tillgången på vatten av god kvalitet, och i tillräcklig mängd, för samhällets behov utan att riskera ekosystemets långsiktiga produktionsförmåga eller den biologiska mångfalden. Den kemiska sammansättningen av grundvattnet har långsamt förändrats. De största miljöeffekterna orsakas av övergödning och försurning. Dessutom påverkas grundvattnet av föroreningar från olika typer av anläggningar, t.ex. deponier, avloppsledningar och trafikleder. Enligt regeringens bedömning bör det vara möjligt att i huvudsak nå miljökvalitetsmålet för grundvatten inom en generation, bortsett från försurning och kväveläckage av näringsämnen från jordbruket som väntas ta längre tid att åtgärda. Regeringens föreslagna delmål avseende påverkan från markexploatering, har av SGU ansetts vara alltför övergripande och ospecificerat med avseende på målår och haltnivåer. Det har därför brutits ner och ersatts av fem delmål, som alla från olika synpunkter syftar till skydd av grundvattnet mot påverkan av exploatering. - Delmål 1 syftar till att, nu och för framtiden, säkerställa möjligheten att för dricksvattenändamål nyttja grundvatten eller förstärkt grundvatten i geologiska formationer, som är lämpliga för detta, genom att ge dem lagligt skydd. - Delmål 2 är ett övergripande generationsmål för grundvattenkvalitet, där kravet på föroreningars haltnivåer ofta är strängare än för dricksvatten med tanke på den större känsligheten hos växter och djur. - Delmål 3 är ett kvalitetsmål för grundvatten som används som dricksvattenresurs, där målåret är Kvalitetskraven för dricksvatten skall vara uppfyllda. - Delmål 4 är ett etappmål till delmål 2 och syftar till att minska påverkan av föroreningar i grundvatten, speciellt med tanke på dess betydelse för livsmiljön för växter och djur. - Delmål 5 ett mål för grundvattnets kvantitativa tillstånd. 7

10 1. Skydd av värdefulla grundvattenförande geologiska avlagringar Grundvattenförande geologiska avlagringar av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning har lagligt skydd mot exploatering som begränsar användningen av vattnet. Målet ska vara uppnått år Detta innebär att: - grundvattenförande sand- och grusavlagringar liksom sedimentärt och kristallint berg med naturligt eller förstärkt grundvattenflöde, som är eller kan bli av vikt för vattenförsörjningen, har skydd mot exploatering som begränsar användningen av vattnet. 2. Grundvattenkvalitet med avseende på föroreningar Grundvattnet har så låga halter av föroreningar att dess kvalitet uppfyller kraven för god dricksvattenkvalitet och god ekologisk kvalitet Det innebär att: - vattenkvaliteten motsvarar kraven för dricksvattenkvalitet enligt Livsmedelsverkets Dricksvattenkungörelse och tillståndsklass 2 enligt bedömningsgrunder för grundvatten 3. Kvalitetsmål för grundvatten som dricksvattenresurs till år 2010 År 2010 uppfyller grundvatten som nyttjas för vattenförsörjning till mer än 50 personer kraven i Livsmedelsverkets Dricksvattenkungörelse (etappmål) Det innebär att: - den andel av grundvattnet som nyttjas för allmän vattenförsörjning och distribueras i ledningsnät med mer än 10 m 3 /d eller till mer än 50 anslutna personer, eller tillhandahålls som en del av en kommersiell eller offentlig verksamhet uppfyller normer för dricksvatten i Livsmedelsverkets dricksvattenkungörelse 4. Etappmål för grundvatten av god ekologisk kvalitet År 2010 har tillräckliga åtgärder vidtagits för att god dricksvattenkvalitet och god ekologisk vattenkvalitet ska kunna uppnås (etappmål) Det innebär att: - åtgärder har genomförts, som ger förutsättningar för att generationsmålet för grundvatten med krav på god dricksvattenkvalitet och god ekologisk kvalitet kan uppnås. Detta motsvarar minst kraven för dricksvattenkvalitet enligt Livsmedelsverkets Dricksvattenkungörelse och tillståndsklass 2 i Bedömningsgrunder för grundvatten 8

11 5. Grundvattnets kvantitativa tillstånd Långsiktiga förändringar av grundvattennivån påverkar inte vattenförsörjning, markstabilitet eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem. Målet ska vara uppnått år Det innebär att: - mark och vatten nyttjas så, att sådana långsiktiga förändringar av grundvattennivån som har negativa konsekvenser på vattenförsörjning, markstabilitet eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem inte förekommer För att nå miljökvalitetsmålet måste grundvattenfrågorna få en mer central roll i samhällsplaneringen. Kunskapsnivån hos handläggare vid länsstyrelser och kommuner måste höjas. För att säkra vattenförsörjningen i ett flergenerationsperspektiv måste för vattenförsörjningen värdefulla geologiska avlagringar kunna identifieras och ges lagligt skydd och betraktas som riksobjekt. Många befintliga vattenskyddsområden i anslutning till allmänna vattentäkter behöver revideras och skyddet behöver utökas. Kravet på skydd skall utökas till att gälla alla vattentäkter, där uttagen överstiger 10 m 3 /dygn eller distribueras till mer än 50 personer. Det finns juridiska styrmedel för såväl skyddet av geologiska avlagringar som för inrättandet av vattenskyddsområden i miljöbalken. Ekonomiska aspekter kan medföra hinder för att inrätta ett verkligt skydd för vattentäkter. Effekterna av möjligheterna till ersättning vid försvårande av pågående markanvändning måste utredas. Tillgång till ändamålsenligt hydrogeologiskt underlag behövs för såväl säkerställandet av värdefulla geologiska avlagringar för vattenförsörjningen som för fastställande av skyddsområden. Sådant underlag skulle också underlätta för kommunerna att bedöma när begränsningar av grundvattenuttagen behöver göras i områden med brist på grundvatten eller där risk för saltvatteninträngning råder. Styrmedel för begränsningar av grundvattenuttag finns genom PBL och i miljöbalken. Det bör utredas om de grundvattenkartor som ges ut av SGU motsvarar vad som krävs för samhällsplaneringen både med avseende på vattenförsörjningen och grundvattnets betydelse för naturmiljön. Normer för brunns- och energiborrning skall införas samt ett ackrediteringssystem för brunnsborrare. För att nå kvalitetsmålet generellt, utanför skyddade områden, krävs att man inom de olika sektorerna vidtar åtgärder som begränsar verksamheternas påverkan på grundvattnet. Tillämpningen av EU:s ramdirektiv för vatten kan betraktas som ett styrmedel för att nå samtliga delmål och miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet. 9

12 Delmålen för 2010 bör rimligtvis i stort sett kunna uppfyllas. Troligtvis kommer inte de åtgärder som vidtagits inom jordbruket att vara tillräckliga för att nå haltmålet i grundvatten i Skåne och södra västkustområdet. Ett stort antal förorenade områden kommer inte att vara åtgärdade. Konflikter mellan olika exploateringsintressen avseende utnyttjandet av några enstaka geologiska avlagringar kan medföra att delmål 1 inte till fullo har uppnåtts. Effekterna till år 2010 av de åtgärder som är föreslagna för att nå delmålen kommer att vara mest märkbara när det gäller säkerställandet av grundvatten av god kvalitet för dricksvattenförsörjning. Effekterna på naturen blir uppenbara senare, i och med att utlakningen från marken till grundvattnet och transporten i grundvattnet av många förorenande ämnen är mycket långsam. En långsiktigt tryggad dricksvattenförsörjning utgör grunden för möjligheterna till en hållbar samhällsutveckling för kommande generationer. De ekonomiska effekterna är svåra att överblicka i och med att det alltid finns vinnare och förlorare. Detsamma gäller sysselsättningen. Vi kommer att nå miljökvalitetsmålet år 2020 med avseende på en säker och hållbar dricksvattenförsörjning. Däremot kommer inte grundvattnet överallt att bidra till en god miljö för växter och djur. Det gäller framför allt på grund av växtnäringsläckage, främst inom områden i Skåne och Halland, och förorenat grundvatten i de större tätorterna och lokalt i anslutning till förorenade områden. Slutsatserna med avseende på växtnäringsläckage är tämligen säkra. Övriga slutsatser är grundade på erfarenheter och är något osäkra. 10

13 Bakgrund Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Miljökvalitetsmålet innebär: Grundvattnets kvalitet påverkas inte negativt av mänskliga aktiviteter som markanvändning, uttag av naturgrus, tillförsel av föroreningar m.m. Det utläckande grundvattnets kvalitet är sådan att det bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Förbrukning eller annan mänsklig påverkan sänker inte grundvattennivån så att tillgång och kvalitet äventyras. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation De femton miljökvalitetsmål som regeringen föreslagit beskriver översiktligt tillståndet i miljön för ett samhälle som från ekologisk och social/kulturell synpunkt kan bedömas ha en hållbar utveckling. De anger en riktning och vart vi vill nå till år 2020 (generationsmålet). För att planera åtgärder som leder i rätt riktning behöver vi veta vilka förändringar i samhället som behövs för att vi ska nå miljökvalitetsmålen och hur mycket påverkan måste minska eller ändras från idag till år Vi måste veta vad som orsakar miljöproblemen och vilka som har ett ansvar för att åtgärder genomförs. För att få till stånd en utveckling i riktning mot hållbarhet behöver vi konkreta, tidsbestämda delmål som anger de första stegen på vägen för olika problemområden eller regioner. Delmålen ska göra miljökvalitetsmålen tydliga för dem som orsakar problemen och för dem som ska genomföra förändringar. Uppföljningsbara delmål ska visa, från tid till annan, om vi är på väg att nå målen och hur fort det går. Vi behöver veta om vi måste ingripa i det pågående skeendet eller om miljöarbetet fortgår som planerat. Delmålen ska användas för att styra utvecklingen mot de övergripande miljökvalitetsmålen. Delmålen är utgångspunkter för att precisera mål och åtgärdsstrategier inom olika samhällssektorer och på skilda nivåer. För att de ska kunna ha en styrande funktion måste de vara realistiska. Ambitionen har därför varit att ta fram dem i nära dialog mellan berörda miljö- och sek- 11

14 torsmyndigheter och med dem som skall genomföra förändringar. Tanken var att skapa samförstånd om varför och i vilken takt förändringar kan och bör genomföras. Tyvärr har tiden inte medgett en sådan dialog mer än i begränsad omfattning. Delmålen har därför inte kunnat få den önskvärda förankringen hos dem som främst berörs av förslagen. 12

15 Utgångspunkter för arbetet med miljökvalitetsmål Grundvattnet påverkas av vårt sätt att bedriva jordbruk och skogsbruk, av transportmedel, energiförsörjning, produktionsprocesser, bygg- och anläggningsarbeten, vatten och avlopp, fast avfall och uttag av grundvatten. De förändringar som har störst betydelse för människors hälsa är övergödning och försurning. Närsalter i grundvatten bidrar också indirekt till övergödning av sjöar, vattendrag och hav. Ungefär 5% av jordbrunnarnas vatten har så höga nitrathalter att det inte bör ges till barn under 1 år. Försurning av grundvatten ökar utlösningen av aluminium och tungmetaller från mark och ledningsnät. I 22% av jordbrunnarna har grundvattnet ph-värden som understiger 6,0. En del är dock naturligt sura. Radon förekommer naturligt i grundvatten, speciellt i berggrundvatten, i stora delar av landet. Ungefär 4% av de enskilda bergborrade brunnarna har halter som överstiger 1000 Bq/l (Livsmedelsverkets gränsvärde för otjänligt vatten) och ca 66% överstiger 100 Bq/l (tjänligt vatten med hälsomässig anmärkning). Höga halter kan vid förtäring eller genom inandning av avgående radongas ge cancer. Överuttag av grundvatten i vissa kust- och skärgårdsområden förorsakar inträngning av saltvatten. Det finns konkurrerande intressen mellan skyddet av grundvattenförande avlagringar och mark lämplig för infrastrukturanläggningar (vägar, järnvägar, flygplatser etc.), liksom för uttag av grus som ballastmaterial. Målet är att grundvattnet genom sin mängd och beskaffenhet skall bidra till att dricksvattenförsörjningen blir långsiktigt tryggad och att växter och djur i sjöar och vattendrag skall få en god miljö. Enligt EU:s kommande ramdirektiv för vatten (förslag 1998) definieras grundvattnets kvantitativa status som god om det råder balans mellan uttag och nybildning av grundvatten. Detta innebär att den årsrelaterade grundvattennivån inte utsätts för sådan mänsklig påverkan att ekosystemen i anslutna ytvatten eller marksystem skadas. Grundvattnets kemiska status definieras som god om halten av förorenande ämnen inte överstiger de kvalitetsnormer som är tillämpliga enligt EU:s lagstiftning eller inte uppvisar effekter av saltvatteninflöde. Det innebär att grundvattnet har sådan kvalitet att det inte leder till betydande sänkning av den ekologiska eller kemiska kvaliteten i akvatiska eller terrestra ekosystem som är direkt beroende av grundvattenförekomsten. 13

16 Behov av förändringar Vad orsakar problemen Aktörer Begränsa exploateringen av naturgrusavlagringar Anpassa grundvattenuttag till nybildning Samordna vattenförsörjningen och optimera den tekniska lösningen för grundvattenuttag Minska försurande belastning Minska kvävebelastningen Minska belastningen av miljögifter Inför regional planering av vattenförsörjningen Inför skydd för vattentäkter där uttagen överstiger 10 m 3 /dygn eller försörjer >50 anslutna personer Tag fram bättre planeringsunderlag - Inventeringar Inför skydd av geologiska avlagringar som är betydelsefulla för vattenförsörjningen (riksobjekt) Infrastruktur Byggande Grustäkt Jordbruk regionalt Bebyggelse i kust och skärgård Bebyggelse i kust och skärgård och i områden med relikt salt vatten Energianvändningen Transporter Arbetsmaskiner Industri Skogsbruket Jordbruket Infrastruktur Bebyggelse, Glesortsbebyggelse Jordbruket Avfall Förorenade markområden Bebyggelse Byggande Jordbruket Industrier Jordbruk Infrastruktur Transporter Byggande Jordbruk Infrastruktur Transporter Byggande Infrastruktur Byggande Grustäkt Transporter Vägverket Banverket Boverket Länsstyrelserna Entreprenörer Jordbruksverket Jordbrukare Enskilda hushåll Kommuner Länsstyrelserna Boverket SGU Enskilda hushåll Kommuner Länsstyrelser Energiverk Sjöfarten Transportföretag Industriföretag Enskilda hushåll Naturvårdsverket Jordbrukare Jordbruksverket Trafikföretag Enskilda hushåll Naturvårdsverket Kommuner Jordbrukare KemI Kommuner Enskilda hushåll Industriföretag Naturvårdsverket Boverket Länsstyrelserna Kommuner Naturvårdsverket Länsstyrelser Kommuner Jordbrukare Enskilda hushåll Kommuner Länsstyrelser SGU Kommuner Länsstyrelser Boverket Naturvårdsverket SGU 14

17 Problemen med höga kvävehalter i grundvatten är främst knutna till vissa odlingsområden söder om Dalälven. Problem med höga kvävehalter i enskilda brunnar kan också vara knutna till fastighetens avloppsanläggning. För att minska effekterna på grundvatten av den försurande belastningen krävs internationella insatser för att få till stånd nedskärningar av emissionen av försurande ämnen. 15

18 Delmål Två aspekter på grundvatten har varit vägledande för valen av delmål, nämligen grundvatten som dricksvattenresurs och grundvatten som en del i det ekologiska systemet. Grundvatten i det ekologiska systemet är det grundvatten som transporterar näringsämnen och andra kemiska ämnen och flödar ut i våtmarker, sjöar och vattendrag. I båda fallen är grundvattnets mängd och kemiska beskaffenhet av betydelse. När det gäller grundvatten som utvinns för att användas som dricksvatten finns det möjlighet att med stöd i lagen ge det skydd. Den möjligheten har hittills inte tillvaratagits i tillfredsställande omfattning. De föreslagna delmålen uppmuntrar till att utnyttja de möjligheterna för att säkra tillgången och kvaliteten på grundvattnet. Ambitionen är att halterna av ämnen eller föreningar, som är ett resultat av mänskliga aktiviteter, inte skall överstiga Livsmedelsverkets gränsvärden eller motsvarande EU-normer. Det är omöjligt att överallt genom lagligt skydd inskränka markexploateringen, så att inte risk föreligger att grundvattnet bidrar till en sämre miljö för växter och djur. Ett delmål manar därför till att åtgärder vidtas inom olika sektorers verksamhet i syfte att minska påverkan på grundvattnet. Det övergripande kvalitetsmålet innebär att halterna av föroreningar ligger under värden som påverkar biota. Det kan för vissa skadliga ämnen innebära lägre halter än de som accepteras i dricksvatten. Grundvattnets kvalitet bör på sikt inte försämras genom markexploatering eller annan påverkan Samtliga avfallsdeponier bör senast år 2008 ha uppnått en enhetlig standard och uppfylla högt ställda miljökrav 16

19 Uttag av grundvatten får inte överstiga nybildningen av grundvatten inom berört område (SOU 1995:45) Allmänna försiktighets-, resurshushållnings- och miljöaspekter motiverar en återhållsamhet med vattenförbrukningen också utanför områden där bristsituationer föreligger (SOU 1995:45) Grundvattnets kvalitet bör vara sådan att vattnet skall kunna användas utan särskilda åtgärder för att rena vattnet från föroreningsutsläpp eller annan påverkan av människan (SOU 1995:45) Grundvattnets kvalitet får inte ytterligare försämras (SOU 1995:45) Alla större anläggningsarbeten och liknande som kan tänkas påverka en grundvattenförekomst antingen genom att nybildningen påverkas, genom att vattnets kvalitet försämras eller genom att grundvattnet avleds, skall få komma till stånd endast om arbetena eller anläggningen inte allvarligt påverkar grundvattnet (SOU 1995:45) 1. Skydd av värdefulla grundvattenförande geologiska formationer Grundvattenförande geologiska avlagringar av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning har lagligt skydd mot exploatering som begränsar användningen av vattnet. Målet ska vara uppnått år Detta innebär att: - grundvattenförande sand- och grusavlagringar liksom sedimentärt och kristallint berg med naturligt eller förstärkt grundvattenflöde, som är eller kan bli av vikt för vattenförsörjningen, har skydd mot exploatering som begränsar användningen av vattnet. 17

20 2. Grundvattenkvalitet med avseende på föroreningar Grundvattnet har så låga halter av föroreningar att dess kvalitet uppfyller kraven för god dricksvattenkvalitet och god ekologisk kvalitet Det innebär att: - vattenkvaliteten motsvarar kraven för dricksvattenkvalitet enligt Livsmedelsverkets Dricksvattenkungörelse och tillståndsklass 2 enligt bedömningsgrunder för grundvatten 3. Kvalitetsmål för grundvatten som dricksvattenresurs till år 2010 År 2010 uppfyller grundvatten som nyttjas för vattenförsörjning till mer än 50 personer kraven i Livsmedelsverkets Dricksvattenkungörelse (etappmål) Det innebär att: - den andel av grundvattnet som nyttjas för allmän vattenförsörjning och distribueras i ledningsnät med mer än 10 m 3 /d eller till mer än 50 anslutna personer, eller tillhandahålls som en del av en kommersiell eller offentlig verksamhet uppfyller normer för dricksvatten i Livsmedelsverkets dricksvattenkungörelse 4. Etappmål för grundvatten av god ekologisk kvalitet År 2010 har tillräckliga åtgärder vidtagits för att god dricksvattenkvalitet och god ekologisk vattenkvalitet ska kunna uppnås (etappmål) Det innebär att: - åtgärder har genomförts, som ger förutsättningar för att generationsmålet för grundvatten med krav på god dricksvattenkvalitet och god ekologisk kvalitet kan uppnås. Detta motsvarar minst kraven för dricksvattenkvalitet enligt Livsmedelsverkets Dricksvattenkungörelse och tillståndsklass 2 i Bedömningsgrunder för grundvatten 5. Grundvattnets kvantitativa tillstånd Långsiktiga förändringar av grundvattennivån påverkar inte vattenförsörjning, markstabilitet eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem. Målet ska vara uppnått år Det innebär att: - mark och vatten nyttjas så, att sådana långsiktiga förändringar av grundvattennivån som har negativa konsekvenser på vattenförsörjning, markstabilitet eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem inte förekommer 18

21 Delmål 1 är formulerat med tanke på att inte andra exploateringsintressen eller annan markanvändning skall spoliera möjligheterna att använda geologiska avlagringar för att säkerställa den långsiktiga dricksvattenförsörjningen. Regeringens förslag till delmål med avseende på grundvattnets skydd mot effekter av markexploatering eller annan påverkan är mycket allmänt formulerat. Det saknar tidsangivelse och haltnivåer. Formuleringen har skärpts i det föreslagna delmålet 2, som är ett övergripande mål om grundvattnets kvalitet år Det ersätter regeringens föreslagna delmål. Delmålen 3, 4 och 5 är alla mål till år De är mål som bör uppnås för att det övergripande delmålet 2 skall kunna uppnås. Delmålet 3 är ett kvalitetsmål för grundvatten som dricksvattenresurs och delmålet 4 är kvalitetsmål för grundvatten i det ekologiska systemet, där grundvattnet bidrar till miljön för växter och djur i sjöar och vattendrag och i det terrestra systemet i utströmningsområden. Delmål 5 är ett mål för grundvattnets kvantitativa tillstånd. Det kvantitativa tillståndet påverkar förutom mängden vatten även kvaliteten och markens tekniska egenskaper samt anläggningar och konstruktioner i marken. Tillsammans skall de föreslagna nya delmålen bidra till att miljökvalitetsmålet kan nås. Regeringens förslag till delmål avseende åtgärder av avfallsdeponier har blivit ett åtgärdsmål under delmål 4. Målåret har ändrats till Föroreningar skall inte begränsa användningen av vatten från sjöar och vattendrag samt grundvatten som vattentäkt. (Prop. 1992/93:226 s.32, bet. 1992/93:JoU15, rskr. 1992/93:352) Med avseende på grundvatten täcks målet upp av nya miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet samt av de av myndigheten föreslagna delmålen 2 och 3. Förnybara resurser skall utnyttjas inom ramen för ekosystemets produktionsförmåga. Användningen av icke förnybara naturresurser skall i ännu högre grad präglas av en ansvarsfull hushållning. (prop. 1990/91:90 s 35, bet. 1990/91:JoU30, rskr 1990/91:338) 19

22 Målet fortsätter att gälla enligt prop. 1997/98:145. Det finns inte uttalat att målet gäller grundvatten, men är naturligtvis tillämpligt. Det täcks av det föreslagna delmålet 5. Under de närmaste åren bör det läggas en ökad vikt vid att främja en miljöanpassning av verksamheten inom olika samhällssektorer. Att inrätta skyddade områden är viktigt även i fortsättningen. (Prop. 1993/94:30 s. 21, bet. 1993/94:JoU9, rskr. 1993/94:87). Målet fortsätter att gälla enligt prop. 1997/98:145. Det täcks till de delar som gäller skyddade områden av nya miljökvalitetsmål samt de föreslagna delmålen 1 och 3. De delar som gäller miljöanpassning av verksamheten inom olika samhällssektorer täcks delvis av det föreslagna delmålet 4. 20

23 Handlingsvägar De möjligheter som samhället har att aktivt verka för att miljökvalitetsmålet skall nås är antingen att på laglig väg skydda grundvattnet eller att genom olika styrsystem förmå aktörer att vidta åtgärder för att deras respektive verksamheter inte skall innebära negativ påverkan på grundvattnets mängd eller kemiska beskaffenhet. Att i ett flergenerationers perspektiv säkra dricksvattenförsörjningen är en uppgift som kräver insatser från flera myndigheters sida. Det innebär också tillämpning av miljöbalkens möjligheter att ge skydd åt markområden (inkluderande geologiska formationer) som är speciellt lämpliga för anläggningar för vattenförsörjning. Geologiska formationer som är av vikt för vattenförsörjningen skall kunna klassas som riksobjekt. Valet av geologiska formationer skall grundas på kommunernas analys av framtida vattenbehov. Länsstyrelserna skall sammanställa de regionala vattenbehoven. Regional vattenförsörjningsplanering inlämmas i Länsstyrelsernas utarbetande av regionala miljöstrategier (STRAM). Underlag för bedömning av grundvattenförekomsterna tas fram av SGU. En nationell bedömning av vilka objekt som skall anses vara av riksintresse görs av SGU i samverkan med Naturvårdsverket och Boverket. Många grundvattentäkter saknar idag skyddsområden med skyddsföreskrifter eller har skyddsområden som är bestämda enligt ett gammalt synsätt, som inte ger vattnet ett verkligt långsiktigt skydd. Här föreslås att, i enlighet med EU:s kommande ramdirektiv, skyddet utökas till att omfatta även privata brunnar som distribuerar mer än 10 m 3 dricksvatten per dygn eller betjänar mer än 50 personer. Det är kommunernas eller länsstyrelsernas uppgift att fastställa skyddsområden med skyddsföreskrifter där sådana saknas, kommunernas uppgift att inventera privata brunnar, som uppfyller kriterierna för sådana som skall ha skydd och fastställa skyddsområden och skyddsföreskrifter för dessa. Naturvårdsverket skall revidera allmänna råd för skyddsområden och skyddsföreskrifter och anpassar dem till EU:s kommande ramdirektiv, miljöbalken och ett hydrogeologiskt synsätt, som ger grundvattentäkterna ett långsiktigt skydd. Som ett led i att förbättra kvaliteten på vatten i enskilda brunnar skall SGU i samarbete med bl. a. brunnsborrarnas branschorganisationer verka för att det kommer att finnas råd och riktlinjer för vatten- och energiborrning år 2003, att borrentreprenörer är ackrediterade för vatten- och energiborrning år 2005 och att fastighetsägare har anmälningsplikt för vatten och energiborrning samma år. 21

24 Områden där risk för brist på grundvatten eller risk för saltvatteninträngning i brunnar föreligger behöver ägnas större uppmärksamhet. Den hydrogeologiska informationen för dessa områden behöver förbättras för att kunna användas som beslutsunderlag av kommunerna för fastställande av områden som behöver restriktioner med avseende på grundvattenuttag. SGU bör prioritera sin undersökningsverksamhet till dessa problemområden och kommunerna måste använda sig av de redan befintliga juridiska styrmedlen för att kräva tillstånd för anläggning av brunnar och meddela restriktioner för uttagsmängder. Regeringen och framför allt länsstyrelserna har stora möjligheter att med stöd av miljöbalkens bestämmelser om miljöfarlig verksamhet, vattenverksamhet och täkt-, jordbruks- och annan verksamhet förhindra att grundvattnet påverkas negativt. Tillämpningen har hittills inte givit önskat resultat. Det kan bero på att: - grundvatten, som inte har lagligt skydd har betraktats som tillåten recipient - synen på grundvatten som en länk i det ekologiska systemet har saknats - miljökonsekvensbeskrivningarna inte är tillräckligt omfattande eller bygger på underlag av dålig kvalitet - beslutsfattare inte har tillräcklig kompetens - tillsynen, övervakningen och uppföljningen inte har fungerat - det inte finns några allmänna råd för recipientkontroll av grundvatten Myndigheternas tillämpning av miljöbalken måste stramas upp och kompetensen hos handläggare förbättras för att de juridiska styrmedlen skall bli effektiva verktyg för att nå miljömålet. Åtgärder som sektorerna måste vidta för att miljökvalitetsmålet skall nås är sammanfattade i nedanstående punkter. Inför odlingsåtgärder och balanserad gödsling i den omfattning som krävs för att till år 2020 minska kväveläckaget (se så att nitratkvävehalterna i grundvatten i odlingsområden inte överstiger 8 mg/l. Halten 8 mg/l är vald därför att den motsvarar den halt i markvatten som medelutlakningen från odlad mark söder om Dalälven ger upphov till. Miljökvalitetsnormen (MKN) sätter upp 10 mg/l för nitratkväve på hälsomässiga grunder. Det kan ses som ett delmål och överensstämmer med det föreslagna delmålet som behandlar grundvatten som dricksvattenresurs. På grundvatten som en länk i det ekologiska systemet ställs högre krav. Minska den försurande belastningen till nivåer som marken långsiktigt förmår att neutralisera (se ) 22

25 Förbättra hantering, användning och val av bekämpningsmedel (se ) Påskynda efterbehandlingen av förorenade områden (se ) Vidta åtgärder så att avfallsdeponier senast år 2010 har uppnått en enhetlig standard och uppfyller högt ställda miljökrav (se även ) Ge grundvattnet som dricksvattenresurs och som en betydande länk i det ekologiska systemet större utrymme i samhällsplaneringen (även ) Vidtag åtgärder för att minska försämringen av grundvatten till följd av vägsaltning Minska grundvattenuttagen i områden där uttagen överstiger grundvattenbildningen och anpassa uttagstekniken för att minska risken för saltvatteninträngning där sådan risk föreligger. Förbättra samordningen av vatten och avlopp i samhällsplaneringen och vidta åtgärder för att minska läckaget från kommunala avloppsledningar Enligt EU:s kommande ramdirektiv för vatten kommer ansvaret för vattenfrågorna att ligga på avrinningområdesmyndigheterna. Hur relationerna till dagens länsstyrelser med avseende på organisation och myndighetsansvar kommer att se ut är ännu oklart. Implementeringen av ramdirektivet kommer troligen att medföra att länsstyrelsernas roll i miljömålsarbetet kommer att övertas av avrinningsområdesmyndigheterna. Som en följd av medlemskapet i EU skall miljökvalitetsnormer meddelas för att varaktigt skydda människors hälsa och miljön. De är juridiskt bindande till skillnad från miljökvalitetsmålen och kan tjäna som styrmedel för att få till stånd nödvändiga åtgärder inom verksamheter som bidrar till att kvaliteten enligt miljökvalitetsnormen inte är uppnådd. För grundvatten har hittills miljökvalitetsnormer endast utvecklats för kväve. Den är tagen på hälsomässiga grunder. I och med att grundvattnet skall bidra till en god miljö för växter och djur i sjöar och vattendrag, bör behovet av ytterligare miljökvalitetsnormer för grundvatten analyseras i det perspektivet. I arbetet med miljökvalitetsnormer bör yt- och grundvatten samordnas. 23

26 Se över lagstiftningen i syfte att förbättra nyttjandet och stärka skyddet av grundvattnet eller den geologiska avlagring som håller grundvatten eller kan utnyttjas för vattenförsörjning genom att grundvattnet förstärks genom konstgjord infiltration. Genomför prövning och reglering av bevattning i jordbruket Skärp miljöskyddskraven för deponier Inför regler för vatten- och energiborrning. Höj kunskapsnivån hos och inför certifiering av brunnsborrare. Inför anmälningsplikt för fastighetsägare som ämnar borra egen brunn. Arbetet inom FN/ECE konventionen om långtransporterade gränsöverskridande luftföroreningar syftar till att skära ned emissionerna till gränser som naturen tål. Konventionen omfattar försurande ämnen, vissa tungmetaller och persistenta organiska miljögifter. Begränsningar av utsläppen av försurande ämnen i Europa norr om Alperna är en förutsättning för att försurningspåverkan av grundvattnet skall minska. EU-direktiven om bekämpningsmedel påverkar Sveriges möjligheter att eventuellt förbjuda vissa oönskade växtbekämpningsmedel, vilket under olyckliga omständigheter kan försvåra målet att grundvattnet skall vara fritt från växtbekämpningsmedelsrester. EU:s kommande ramdirektiv för vatten kommer att ställa krav på åtgärder för att bl. a. grundvattnet skall nå god kvalitativ och kvantitativ status. Direktivet kommer att vara ett bra stöd för att uppnå miljökvalitetsmålet. Det finns lagutrymme i miljöbalken för att skydda grundvattentillgångar som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt liksom för geologiska avlagringar som anses särskilt lämpliga för anläggningar för vattenförsörjning. Markområden innehållande den geologiska avlagringen kan betraktas som varande av riksintresse. Ersättningskrav för inskränkningar i markanvändning måste prövas och utvärderas. I PBL och miljöbalken finns det stöd för begränsningar av grundvattenuttag i områden där risk för brist eller saltvatteninträngning föreligger. 24

27 EU:s nitratdirektiv, kommande EU-direktiv om deponering av avfall och EU:s ramdirektiv om vatten är, eller kommer att bli, verkningsfulla styrmedel för att åtgärder vidtas för att skydda eller förbättra grundvattnets kvalitet och kvantitet. Den ökande mängden ersättningsanspråk från brunnsägare, som har fått sitt dricksvatten förstört genom vägsaltning, kan verka som ett ekonomiskt styrmedel för att vidta åtgärder för att minska påverkan från vägsaltning. Delmålen som syftar till att grundvatten skall bidra till en säker dricksvattenförsörjning är förankrade hos Naturvårdsverket och Boverket. Länsstyrelser och kommuner är viktiga aktörer när det gäller att ta fram underlagsmaterial för att ta ställning till vilka geologiska formationer som behöver lagligt skydd. Det gäller också fastställande av skyddsområden för vattentäkter, liksom handläggning av vattentäktsärenden i bristområden. För att dessa arbeten skall kunna genomföras behövs med största sannolikhet en resursförstärkning. Resurser, som inte finns idag, behövs för att kunna möta ersättningskrav för begränsningar i markanvändningen inom skyddade områden. Jordbruksverket har informerats om haltmålet av nitrat i grundvatten och har beräknat vad olika åtgärder inom jordbruket regionalt innebär för kväveläckagens storlek. Deras bedömning är att målet inte kan nås inom vissa delar av sydligaste Sverige utan att drastiska åtgärder vidtas. Som sektorsmyndighet för avfall och förorenad mark arbetar Naturvårdverket med åtgärdsplaner och åtgärdsmål inom dessa områden. Förorenad mark kommer med största säkerhet fortfarande år 2020 att vara orsak till att grundvatten lokalt inte bidrar till en god miljö för växter och djur i anslutna ytvattensystem. Däremot har åtgärder vidtagits för att förorenad mark inte skall utgöra ett hot mot dricksvattenförsörjningen. 25

28 Konsekvenser Många av förslagen syftar till att skapa gynnsamma förutsättningar för en uthållig försörjning med dricksvatten av god kvalitet (bl.a. genom att förstärka det lagliga skyddet av grundvattenförekomster och se till att vederbörlig hänsyn tas till det långsiktiga behovet av dricksvatten i samband med beslut om markanvändning på lokal nivå). Vad detta får för konkreta effekter är dock svårt att säga. Andra förslag med en tydligare koppling mellan åtgärd och effekt i miljön ägs av sektormyndigheter (t.ex. Boverket, Jordbruksverket och Vägverket) som förutsätts svara för konsekvensanalyserna. Föroreningar av grundvattnet kan leda till att kostnaderna för att producera dricksvatten ökar och till att livsmiljön för växter och djur försämras. Intäkterna för samhället av ett förstärkt grundvattenskydd består bl.a. i att undvika dessa kostnadsökningar samt att minska riskerna för sjukdomar, vilket också är förenat med kostnader för samhället (t.ex. i form av produktionsbortfall och sjukvård). Dessa intäkter ska vägas mot dels direkta kostnader för att administrera grundvattenskyddet (geologiska undersökningar, inventeringar, mätningar, planering, lagstiftning, tillsyn etc) som kan approximeras någorlunda, dels mot skyddets konsekvenser för andra verksamheter som är mer svårgripbara. Det kan t.ex. handla om att avstå från att utnyttja en grusås som grustäkt eller att tvingas välja det näst bästa alternativet att lokalisera en väg eller annan anläggning. Intäkter q Minskade kostnader för att producera dricksvatten q Minskade kostnader genom minskade risker för sjukdomar p.g.a. förorenat dricksvatten q Godare dricksvatten q Bättre livsbetingelser för växter och djur q Minskade kostnader för att åtgärda skador genom olycksfall Kostnader q Kostnader för lagstiftning och för att upprätthålla regelsystemet q Kostnader för planeringsarbete på länsstyrelser och i kommuner q Omställning och ev. minskning av jordbruksproduktionen 1 q Ökade anläggningskostnader för landsvägar, järnvägar och flygplatser q Ökade kostnader för andra typer av anläggningar (t.ex. avfallsdeponier) En samhällsekonomisk kalkyl i egentlig mening verkar därför vara svår att åstadkomma. Ett problem är att intäkterna och i stor utsträckning även kostnaderna är hypotetiska (konsekvenserna kan inte överblickas). Ett annat problem är att försörjningssituationen varierar lokalt, vilket innebär att det 1 Med tanke på att jordbruket är en starkt subventionerad verksamhet kan det mycket väl vara lönsamt för såväl samhället som staten att jordbruksproduktionen minskar. 26

29 inte går att fastställa något enhetligt pris (alternativkostnad) för grundvatten. Det innebär att hotet mot dricksvattenförsörjningen av en viss riskfaktor, t.ex. ett vägbygge, en avfallsdeponi eller en grustäkt varierar med hänsyn till specifika lokala geologiska förhållanden. Däremot är det naturligtvis värdefullt om man i de konkreta situationer där dricksvattenförsörjningen kommer i konflikt med olika exploateringsintressen gör en noggrann avvägning som helst innefattar en samhällsekonomisk analys av olika alternativ. 2 Konsekvenser för djur och växter är ännu svårare att precisera i ekonomiska termer. Här tillkommer dessutom ett större mått av subjektivitet vid själva värderingen. Är det t.ex. rimligt att en lekplats för havsöring i en bäck som får sitt vatten från utläckande grundvatten, är lika viktig som det kommunala vattenbehovet eller att en planerad dragning av en järnväg får stryka på foten för att den skulle komma att förändra grundvattenförhållandena och därmed inkräkta på en ovanlig flora som är beroende av utläckande kalkrikt grundvatten? 3 Tillämpat skydd av geologiska avlagringar som är betydelsefulla för vattenförsörjningen liksom restriktioner mot grundvattennivåsänkningar innebär positiva effekter på såväl natur- som kulturmiljön till år Mark/grundvattensystemet är ett trögt system, vilket innebär att effekterna på naturmiljö och hälsa av insatta åtgärder för att minska olika verksamheters miljöpåverkan är små år De bör vara betydligt större år Ett förbättrat skydd av vattentäkter är positivt för hälsan. Det borde kunna minska frekvens och konsekvenser av sjukdomsutbrott, som är relaterade till dricksvatten (Enligt SLV:s rapportering om dricksvattentillsynen 1996 avseende allmänna och förordnande vattentäkter (3899 st ingick) kunde 6 sjukdomsutbrott som tillsammans drabbade ca 3500 personer relateras till dricksvatten berett av grundvatten (SLV, Rapport 1/98) Intäkterna består av de kostnader som samhället undviker i framtiden för att rena förorenat vatten. Vidare undviker man produktionsbortfall förorsakat av sjukdomsutbrott på grund av förorenat dricksvatten och därmed förknippade sjukvårdskostnader. Vissa tentativa beräkningar redovisas i delmålsrapporterna för att belysa storleksordningen. 2 Exempel på sådan utvärdering finns i Sandström, Mikael, Naturvårdsverket, Rapport 4876 (Stockholm 1998) 3 (SOU 1994:97), Bilaga 1, s

30 Kostnader uppkommer på grund av restriktioner för framtida markanvändning och åtgärder för att säkra befintliga anläggningar (t.ex. vägar, deponier) inom skyddade områden. Det kan också bli fråga om att avveckla viss verksamhet (t.ex. grustäkter). Behovet av skyddsåtgärder och deras utformning varierar från fall till fall med hänsyn till typ av verksamhet och konsekvenserna av utsläpp (vilket bl.a. beror på de geologiska förhållandena på platsen). Därför är det inte meningsfullt att på förhand försöka beräkna vad skyddet kan kosta totalt sett. Kostnader för att ta fram hydrogeologisk information i speciellt bristområden beräknas uppgå till 40 milj. kr utöver nuvarande planer fram till år Administrativa kostnader i samband med vattenplanering tas upp under Insatserna borde inte innebära nämnvärda effekter på sysselsättning, regional balans eller sociala förhållanden. Ändrad markanvändning eller begränsningar i markanvändningen kan dock ge ekonomiska effekter på lokal nivå. 28

31 Mått för uppföljning av Grundvatten av god kvalitet Samhällets behov av vatten är den som framför andra gör det angeläget att grundvattnets tillstånd med avseende på mängd och beskaffenhet är gott; som dricksvatten, inom industrin och för bevattning. Som indikator har valts den totala vattenanvändningen, fördelat på dricksvatten, industrivatten och vatten för konstgjord bevattning samt grundvattnets andel därav. Som indikator för har föreslagits nedfall av försurande ämnen. Den anges som belastning av kväve och svavel fördelat på geografiska områden samt hur mycket denna överskrider den kritiska belastningen per år. Den kritiska belastningen är beräknad för mark, men har också relevans för grundvatten. Vägsaltningen har en påtaglig påverkan på det vägnära grundvattnet med förstört brunnsvatten och korrosionsskador som följd. De två största hoten mot grundvattnets kvalitet i Sverige anses vara försurningen och påverkan av näringsläckage från jordbruksmark. Det är därför naturligt att indikatorer för är kopplade till dessa hot. Förslag på indikatorer på tillståndet med avseende på försurning är alkalinitet (klassificerat enligt bedömningsgrunder ) i kombination med ph. Förslaget skall ses mot bakgrund att det inte finns något invändningsfritt mått som indikerar den antropogena försurningspåverkan i grundvatten. Undermålig grundvattenkvalitet pga. mänsklig påverkan kan medföra för såväl människors hälsa som skador på material. Kostnaderna för försurningsbetingade korrosionsskador har tidigare beräknats. Måttet behöver dock utvecklas. Indikatorer för uppföljning av skall ge information om ansträngningarna att säkra dricksvattenförsörjningen för framtidens behov, skärpningen med avseende på skyddet av vattentäkter och åtgärder för att förhindra läckage till grundvattnet från verksamheter som innebär miljörisk. 29

32 Sakområde Drivkrafter Total vattenanvändning Påverkan Nedfall av försurande ämnen Vägsaltning Tillstånd Förorenat grundvatten Försurat grundvatten Konsekvenser Korrosionsskador på grund av försurat grundvatten Åtgärder Skydd av naturgrusförekomster Skydd av grundvattentäkter Åtgärdade deponier Åtgärder mot bekämpningsmedelsanvändning Mått Total vattenanvändning fördelat på dricksvatten, industrivatten och bevattning, m 3 per år, samt grundvattnets andel därav, % Belastning och överskridande av kritisk belastning för kväve och svavel fördelat på geografiska områden, kg per km 2 respektive % Vägverkets förbrukning av vägsalt fördelat på län, ton per år Halter av nitratkväve (klassificering enligt "bedömningsgrunder") och ammoniumkväve (klassificering enligt Livsmedelsverkets kungörelse) i kommunala vattentäkter, milligram per liter, samt områden med brunnar med förhöjda nitrathalter (karta) Grundvattnets alkalinitet (klassificering enligt "bedömningsgrunder"), milliekvivalenter per liter, samt phvärde, allt i kommunala vattentäkter (mått på kostnader måste utvecklas, SGU) Antal naturgrusförekomster av betydelse för vattenförsörjning som har skydd mot grusexploatering genom vattenskyddsområdesbestämmelser, samt sådana naturgrusförekomsters andel av alla större naturgrusförekomster, % Antal skyddade grundvattentäkter samt dessas andel av alla grundvattentäkter, % Antal deponier som är åtgärdade enligt EU:s krav samt sådana deponiers andel av alla deponier, % Antal vattenskyddsområden med förbud eller restriktioner mot bekämpningsmedel samt sådana vattenskyddsområdens andel av alla vattenskyddsområden, % 30

33 Slutsatser De fem föreslagna delmålen bedöms tillsammans bidra till att miljökvalitetsmålet för grundvatten kan nås ungefär inom en generation. Delmålen för 2010 bör rimligtvis i stort sett kunna uppfyllas. Troligtvis kommer inte de åtgärder som vidtagits inom jordbruket att vara tillräckliga för att nå haltmålet i grundvatten i Skåne och södra västkustområdet. Ett stort antal förorenade områden kommer inte att vara åtgärdade. Konflikter mellan olika exploateringsintressen avseende utnyttjandet av några enstaka geologiska avlagringar kan medföra att delmål 1 inte till fullo har uppnåtts. Effekterna till år 2010 av de åtgärder som är föreslagna för att nå delmålen kommer att vara mest märkbara när det gäller säkerställandet av grundvatten av god kvalitet för dricksvattenförsörjning Effekterna på naturen blir uppenbara senare, i och med att utlakningen från marken till grundvattnet och transporten i grundvattnet av många förorenande ämnen är mycket långsam. En långsiktigt tryggad dricksvattenförsörjning utgör grunden för möjligheterna till en hållbar samhällsutveckling för kommande generationer. De ekonomiska effekterna är svåra att överblicka i och med att det alltid finns vinnare och förlorare. Detsamma gäller sysselsättningen. Vi kommer att nå miljökvalitetsmålet år 2020 med avseende på en säker och hållbar dricksvattenförsörjning. Däremot kommer inte grundvattnet överallt att bidra till en god miljö för växter och djur. Det gäller framför allt på grund av växtnäringsläckage främst inom områden i Skåne och Halland och förorenat grundvatten i de större tätorterna och lokalt i anslutning till förorenade områden. Slutsatserna med avseende på växtnäringsläckage är tämligen säkra. Övriga slutsatser är grundade på erfarenheter och är något osäkra. Efterlevnaden av EU:s kommande ramdirektiv kommer att medföra att grundvattenfrågorna får en mer central plats i samhällsplaneringen. Detta direktiv kommer tillsammans med EU:s nitratdirektiv, dricksvattendirektiv och direktivet om deponering av avfall att bli kraftfulla styrmedel för att nå miljökvalitetsmålet. Direktiven har inte inkluderats i nollalternativet, i och med att t. ex. ramdirektivet för vatten inte är taget ännu. Sveriges tolkning av ramdirektivet återstår. Delmålen får därför stå för sig själva, även om de är anpassade till direktivens intentioner och krav. 31