Fastighetsregleringars påverkan på fastighetsmarknaden. Erik Johansson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fastighetsregleringars påverkan på fastighetsmarknaden. Erik Johansson"

Transkript

1 Fastighetsregleringars påverkan på fastighetsmarknaden Erik Johansson

2 copyright Erik Johansson Fastighetsvetenskap Institutionen för teknik och samhälle Lunds Tekniska Högskola Box Lund ISRN/LUTVDG/TVLM/15/5343 SE Tryckort: Lund,

3 Fastighetsregleringars påverkan på fastighetsmarknaden Reallotments impact on the market of real property Examensarbete utfört av/master of Science Thesis by: Erik Johansson, Civilingenjörsutbildning i Lantmäteri, LTH Handledare/Supervisor: Ingemar Bengtsson, lektor, Fastighetsvetenskap, LTH, Lunds Universitet Examinator/Examiner: Malin Sjöstrand, lektor, Fastighetsvetenskap, LTH, Lunds Universitet Opponent/Opponent: Filip Hansson, Civilingenjörsutbildning i Lantmäteri, LTH, Lunds Universitet Nyckelord: Fastighetsreglering, stämpelskatt, fastighetsköp, jordbruk Keywords: Reallotment, stamp duty, purchase of real property unit, agricultural 3

4 4

5 Abstract The aim of this thesis is to show how the number of reallotment change over time and it s the impact on the valuation of agricultural land. The third issue is whether the reallotments was made to avoid stamp duty. Cadastral dossier has been search through from the year with a three-year interval between the measurements. There are three municipalities in southern Scania that has investigated witch are Trelleborg, Skurup and Ystad. The selection criteria were that the reallotment was done outside detailed development plan and purchaser were a natural person and was based on a document of sale. Then all traditional sales were gathered the corresponding year and municipality, and the relationship between reallotment and force of law acquisition was calculated on total sold agricultural area. Then a validation of the agricultural land was made. Finally, a break point when it was just as expensive with cadastral cost as stamp duty, was calculated and with that it was possible to see if it was viable with reallotmen or not. The results showed that use of the reallotment has grown and is still growing away from force of law acquisition. The last few years, the market share for reallotment has been around 70 percent. It has also been shown that land acquired through reallotment have been more expensive. Therefore, reallotments had an impact on the valuation of agricultural land. The profitability of evading stamp duty has been viable, certainly after the year

6 6

7 Sammanfattning I förarbetet till fastighetsbildningslagen öppnade man upp för möjligheten att betrakta ett köp som en överenskommelse, enligt 5:18 FBL, och därmed blev det möjligt att överföra en hel fastighet till en mottagande fastigheten. Med detta alternativ till det traditionella köpet av fast egendom var det nu möjligt att undvika stämpelskatten. Efter några år utfördes en statlig utredning SOU 1983:8, och den påvisade att köp genom fastighetsregleringar inte användes i någon större omfattning. Därmed var ett förbud eller reglering av denna alternativa förvärvsmetod inte motiverad. Syftet med detta examensarbete är att visa hur antalet fastighetsregleringar förändras med tiden och dess inverkan på värdering av jordbruksmark. Den tredje problemställningen är om fastighetsregleringarna var gjorda för att undvika stämpelskatt. I arbetet har en mängd förrättningsakter med tre års mellanrum genomgåtts mellan år 1996 och Det är tre kommuner i södra Skåne som har utgjort området för undersökningen och kommunerna är Trelleborg, Skurup och Ystad. Urvalskriterierna var följande: fastighetsregleringen skulle ha skett utanför detaljplan, förvärvaren var en eller flera fysiska personer och fastighetsregleringen grundade sig på ett köp. Därefter samlades alla lagfarna köp motsvarande år och kommun. Sedan beräknades förhållandet mellan fastighetsreglering och lagfaret köp avseende på summan av total försåld jordbruksareal. Därefter gjordes en värdering i två delar. Den första summerade köpeskillingarna och delade på total areal jordbruksmark. Den andra värderade jordbruksmarken med en hjälp av en ortsprismetod. Slutligen beräknades en brytpunkt ut, när det var lika dyrt med förrättningskostnad som stämpelskatt, och därefter kunde man se om det var lönsamt med fastighetsregleringarna eller inte. Resultatet visade att användandet av fastighetsregleringar har ökat och fortsätter öka i förhållande till jordabalksköpen. De sista åren har marknadsandelen för fastighetsregleringar varit runt 70 procent. Mark som förvärvats genom fastighetsregleringar har enligt värderingen varit dyrare. Därför bör fastighetsregleringar inverka på en värdering av jordbruksmark. Lönsamheten att undslippa stämpelskatt och istället betala förrättningskostnaden har varit positiv efter år 2008 och vid viktat medelvärde, som ger större förvärv genomslag, kan man konstatera att detta inträffade redan år

8 8

9 Förord Idén till ämnet i detta examensarbete kommer från Lantmäteriet och arbetet har under våren 2015 utförts i samarbete med Lantmäteriet. Jag vill tacka min handledare på Lunds Tekniska Högskola, Ingemar Bengtsson för all hjälp under arbetets gång. Jag vill rikta ett särskilt tack till min kontakt på Lantmäteriet i Gävle, Johan Bäckström, som har tillhandahållit materialet till undersökningen och bidragit med sina kunskaper. Vill även tacka min avgångsklass och PiOp för fem härliga år i Lund. Slutligen vill jag tacka min familj och vänner för allt stöd genom studietiden. Lund, juni 2015 Erik Johansson 9

10 10

11 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte Metod Avgränsning Värderingsteori Ortsprismetoden Undersökningsområde Trelleborgs kommun Skurups kommun Ystads kommun Prisbild exklusive fastighetsregleringar Jordbruksverket Prisbild inklusive fastighetsregleringar Lrf Konsult Förvärvsprocess Köp och ansökan om lagfart Felreglerna vid köp Stämpelskatt Fastighetsreglering med köp Lantmäteriförrättning Jordbruksfastighet 3 kap. FBL Jordförvärvslagen Lag om arrendatorers rätt att förvärva arrendestället Rättigheter i jordabalken Jordbruksarrende Rättigheters bestående Lagfarna köp Fastighetsreglering Resultat Fastighetsregleringars andelar av marknaden kontra lagfarna köp Värdering av jordbruksmarken

12 6.3 Transaktionskostnad och brytpunkten Diskussion Slutsats Källförteckning Tryckta källor: Offentligt tryck Rättsfall Internetkällor: Muntliga källor Bilaga Bilaga Bilaga

13 Förkortningar Lagar ArrfL Lag om arrendatorers rätt att förvärva arrendestället (1985:658) FBK Fastighetsbildningskungörelse (1971:762) FBL Fastighetsbildningslag (1970:988) JB Jordabalken (1970:994) JFL Jordförvärvslagen (1979:230 LMM Lag om mark- och miljödomstolar (2010:921) Ombildningslag Lag om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt (1982:352) RB Rättegångsbalk (1942:740) SL Lag om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter (1984:404) UB Utsökningsbalk (1981:774) ÄktB Äktenskapsbalk (1987:230) Domstolar HD Högsta domstolen Övrigt NJA SOU Prop. Nytt juridiskt arkiv Statlig offentlig utredning Proposition 13

14 1. Inledning 1.1 Bakgrund När antalet överlåtelser genom andra tillvägagångsätt än med lagfarna köp ökar så minskar transparensen på fastighetsmarknaden. Fastighetsregleringar kan användas som ett alternativ till lagfarna köp och undvika stämpelskatten. Arbetet kommer att inrikta sig mot jordbruksfastigheter. I normalfallet ägs och drivs jordbruk av privatpersoner och därför kommer arbetet inte att behandla juridiska personer. För privatpersoner är stämpelskatten 1,5 procent av köpeskillingen. Det blir lönsamt att överföra fastigheter när förrättningskostnaden motsvarar mindre än 1,5 procent av köpeskillingen. Det uppstår en brytpunkt, när det blir billigare att reglera över en fastighet än köpa den direkt och söka lagfart. När priserna på mark stiger bör således antalet fastighetsregleringar öka. Vid allmän statistik om utvecklingen av jordbruksmarkspriser, som redovisas av jordbruksverket, tas inte fastighetsregleringar med. Detta borde resultera i att större och dyrare fastigheter missas och priset per hektar blir mindre. Det leder till att de officiella uppgifterna om jordbruksmarkspriser blir missvisande. I dagsläget är frågan om det ska införas en begränsning av användandet av fastighetsreglering. Det bestämdes i omröstningen av budget hösten år 2015 att en utredning bör ske (Finansutskottet 2014, 83). Utredningen ska undersöka om fastighetsbildningsåtgärder missbrukas för att undfly stämpelskatt och om en lagändring kan vara aktuell (Finansutskottet 2014, 83). Enligt förarbetena till fastighetsbildningslagen kan man använda ett köp som en överenskommelse enligt 5:18 FBL (prop. 1969:128 del B, ). Man kan därmed frångå reglerna om storleksminskning i 5:8 FBL och överföra en hel fastighet. Därmed kan man kringgå stämpelskatten och staten går miste om skatteintäkter (Larsson et al. 2014, 144). Detta har diskuterats och uppmärksammats i SOU 1983:8 och prop. 1983/84:194 och problemet har inte bedömts vara tillräckligt stort för att vidta åtgärder. I SOU 1983:8 slogs det fast att totala skattebortfallet var mindre än 5 procent av den totala stämpelskatteintäkten och ansågs vara inom ramen för vad lagstiftaren kunnat räkna med. Men fastighetsregleringar som omfattade lantbruksändamål, troligtvis jordoch skogsbruk, utgjorde värdemässigt ca 10 procent av alla överlåtelser av sådana fastigheter årligen. När de rensade bort förvärv av lantbruksfastigheter som hade varit befriade från stämpelskatt utgjorde fastighetsregleringarna istället 8 procent. De kom även fram till att ingen positiv trend i användandet av fastighetsregleringar kunde konstateras under den studerade perioden 1975/ /80. 14

15 Det hade istället varit intressant att studera volymen av antalet hektar som förvärvats genom fastighetsregleringar och jämföra det med de lagfarna köpen. Dessutom göra en jämförelse av markvärdet när dessa tas i beaktning i förhållande mot jordbruksverkets uppgifter. Jordbruksverket skickar sina resultat till Eurostat som i sin tur kartlägger EU:s medlemsländers utveckling av jordbruksmarkspriser. Men det kan finnas andra förklaringar varför fastighetsregleringar används och därför är det viktigt att även redovisa skillnaderna mot vanliga köp. Fördelarna med fastighetsreglering kanske inte enbart är minskade transaktionskostnader utan även andra rättsliga faktorer som påverkar priset på jordbruksmarken. 1.2 Syfte Syftet är att visa hur andelen fastighetsregleringar har förändras med tiden och dess inverkan på värdering av jordbruksmark. Den tredje problemställningen är om fastighetsregleringarna var gjorda för att undvika stämpelskatt. 1.3 Metod I detta kapitel redovisas hur problemställningarna i detta examensarbete ska kunna besvaras. Frågan hur antalet fastighetsregleringar har förändrats under tiden besvaras genom att först reda ut bl.a. juridiska skillnader mellan köp och fastighetsregleringar. Därefter samlas data in hur förändringen faktiskt har varit. Den andra problemställningen, hur fastighetsregleringar inverkar på värdering av jordbruksmark, besvaras lämpligen genom att genomföra värderingar med och utan fastighetsregleringar. Tanken är att använda sig av två olika metoder vid värderingen. Den första metoden ska utföras enligt Jordbruksverkets metod och den andra med en ortprisvärdering. För att kunna besvara den sista problemställningen behövs en s.k. brytpunkt beräknas. Brytpunkten visar vid vilken köpesumma stämpelskatten är lika dyr som förrättningskostnaden. Därefter kan man se hur långt ifrån förvärvens köpeskillingar skiljer sig från brytpunkten, vilket gör det möjligt att se vilken förvärvsmetod som är minst kostsam. Först görs en litteraturstudie, som påvisar skillnaderna mellan jordabalksköp och fastighetsregleringar med köp. Denna del i rapporten syftar till att ge en bakgrund till bakomliggande faktorer som kan avspeglas i resultatet och inte kan förklaras med sänkta transaktionskostnader. I litteraturstudien gås först köp av fast egendom och ansökan om lagfart igenom. Därefter redovisas felreglerna och stämpelskatten vid köp. Sedan inriktas litteraturstudien mot fastighetsreglering och förfarandet vid en lantmäteriförrättning samt lämplighetsprövningen i förrättningen. Efter att de två förvärvsmetoderna har genomgåtts redovisas förvärvslagstiftning vid förvärv av jordbruksmark. Litteraturstudien fortsätter därefter med ett avsnitt om rättigheter. Där redovisas jordbruksarrende, som jag anser är den väsentligaste rättigheten i jordbruket, och efterföljs av hur rättigheter i övrigt består vid köp och fastighetsreglering. 15

16 Sedan undersöks förrättningshistorik av fastighetsregleringar med köp gjorda för privatpersoner. Därefter sammanställs antal förrättningar och antalet hektar jordbruksmark som genomförts per år. Jordbruksmark innefattar både åker- och betesmark. Både bebyggd och obebyggd mark som har överförts i förrättningarna ska tas med. I akterna är överförd areal redovisad och vad som utgörs av jordbruksmark uppmäts med kartverktyg i datorprogrammet GeoVy. Undersökningsområdet avgränsas till tre kommuner i Skåne: Trelleborg, Skurup och Ystad. Antalet fastighetsregleringar undersöks var tredje år med start år 1996 och dessutom kommer även år 2013 undersökas på grund av den efterföljande värderingen. Det kommer ge totalt 8 mätningar under 18 år och bör täcka en generell trend. För varje undersökt år behövs också de lagfarna köpen, så relationen mellan köp och fastighetsregleringar kan påvisas. Värdering av jordbruksmarken görs för de två sista åren Vid värderingen tas endast obebyggd mark med som har fastighetsreglerats, då det är svårt att avgöra hur förhållandet är mellan byggnads-, tomtmarks- och jordbruksmarksvärdet. Den överförda marken får också endast bestå av jordbruksmark. Jordbruksmark omfattar både åkermark och betesmark. Uträkningen genomförs på två olika sätt: ett som Jordbruksverket gör nämligen dividera total försäljningssumma med total försåld areal och en vanlig ortprisvärdering. I ortprisvärderingen beräknas markvärdet enligt vad som följer nedan. De lagfarna köpens medelvärde per hektar jordbruksmark beräknas först och sedan beräknas fastighetsregleringarnas. Först beräknas en kvot ut genom att summera taxeringsvärdena för åker- och betesmark som sedan divideras med totala taxeringsvärdet. Denna kvot multipliceras sedan med försäljningssumman och resultatet divideras därefter med antalet hektar, vilket resulterar i ett genomsnittligt värde på jordbruksmarken per hektar. Fastighetsregleringar som enbart består av jordbruksmark, så divideras köpeskillingen med överförd areal enligt handlingarna i förrättningsakterna. När alla observationerna har ett pris per hektar jordbruksmark justeras dessa fram till värderingstidpunkten med en generell pristrend. Pristrenden skattas fram med en regressionsanalys. Om det behövs kommer fler variabler än enbart värdet per hektar och köpedatum medtagas i regressionen. I datorprogrammet Excel genomförs beräkningen av pristrenden, vilket resulterar i en linjärfunktion. När priserna har justerats fram beräknas ett medelvärde och detta resultat avslutar värderingen. I den första metoden som jordbruksverket använder sig av beräknas inget medelvärde per hektar ut. Först beräknas jordbruksmarksmarkvärdet för de lagfarna köpen ut precis som ovan och sedan summeras alla värdena, inklusive fastighetsregleringarna. Därefter divideras totala köpesummorna med totala antalet hektar. Med dessa två metoder kommer skillnaden i pris per hektar genom att inkludera fastighetsregleringar kunna räknas ut samt även en prisutveckling. 16

17 Brytpunkten beräknas genom att förrättningskostnaderna divideras med 0,015, eftersom stämpelskatten är 1,5 procent för privatpersoner. Det är ett schablonvärde som används för förrättningskostnaderna. Därefter beräknas vinsten eller förlusten med en fastighetsreglering ut genom att dividera köpeskillingen med brytpunkten. Sedan räknas detta om till procent genom att subtrahera den redan beräknade kvoten med ett och multiplicera med 100. Därefter beräknas ett medelvärde ut för varje år i respektive kommun och ett medelvärde av de tre kommunernas genomsnittliga lönsamhet. Dessutom ska även ett viktat medelvärde baserat på arealen beräknas. Det görs genom att multiplicera varje transaktions lönsamhet med arealen och summera alla produkterna och slutligen dividera med totala arealen. 1.4 Avgränsning Endast fastighetsregleringar gjorda utanför detaljplan tas med och dessutom ska tillträdaren vara en fysisk person. Fastighetsregleringarna ska grunda sig på ett köp. Jordabalksköpen omfattar fastigheter vars taxeringsuppgifter redovisar jordbruksmark och även taxeras som lantbruksenhet. 17

18 2. Värderingsteori 2.1 Ortsprismetoden En ortsprismetod grundar sig på en marknadsanalys om överlåtelser av jämförbara fastigheter (Ekwall, Sandberg (red) 2011, 298). Värderingen görs med vägledning av observerade priser för likartade fastigheter, s.k. jämförelseobjekt, på en fri och öppen marknad. Principen är enkel men är behäftad med en rad olika problem både praktiska och tolkningsmässiga. Kvalitén av värderingen avgörs av hur relevant marknadsdata som finns tillgänglig. Varje fastighet är unik och omsättningen av likartade fastigheter på marknaden omfattar ofta problem rörande (Ekwall, Sandberg (red) 2011, 299): Antalet köp Jämförbarheten Tidsfaktorn Den idealiska situationen innebär att det finns många köp av identiska fastigheter samt alla köpen är gjorda vid värdetidpunkten. Verkligheten är dock oftast av en annan karaktär, nämligen med få överlåtelser och jämförelseobjektens egenskaper skiljer sig från värderingsobjektet samt tidsperioden sträcker sig över en längre tid (Ekwall, Sandberg (red) 2011, 299). Konflikter som vanligtvis uppkommer är mellan strängare krav, som ger få jämförelseobjekt, och mindre hårda krav som resulterar i sämre jämförbarhet (Ekwall, Sandberg (red) 2011, 300) Tillvägagångsättet kan delas in i två huvudgrupper i form av direkt och indirekt ortsprismetod. Direkta ortsprismetoder grundas på redovisade jämförelseköp och indirekta ortsprismetoder baseras på kända nyckeltal (Ekwall, Sandberg (red) 2011, 300). I detta examensarbete blir det lämpligt att använda sig av en direkt ortsprismetod, eftersom den behandlar ett dolt ortprismaterial. Direkta ortsprismetoder genomförs med sex steg, se nedan (Ekwall, Sandberg (red) 2011, 300). 1. Definiera och avgränsa en relevant marknad 2. Ta reda på jämförelseobjekt 3. Ta fram information om jämförelseobjekten 4. Bearbeta, analysera och tolka ortprismateralet, relatering och normering 5. Göra tids- och egenskapskorrektioner 6. Slutlig värdebedömning och bedöma osäkerheten Vid bestämmandet av relevant marknad bör avgränsningen vara beroende av fastighetstyp, relaterings- och normeringsförfarandet (Ekwall, Sandberg (red) 2011, 301). Det är således värderarens kompetens som avgör områdesavgränsningen. Områdesbegränsningen kan utgöra t ex en stadsdel eller handelsstråk. 18

19 Nästa steg är att samla in data om jämförelseobjekten. Detta kan vara problematiskt då varje fastighet är mer eller mindre unik för sitt läge och egenskaper (Ekwall, Sandberg (red) 2011, 301). Därför kan tillgången av jämförelseobjekt på marknaden vara begränsad. Viktigaste att koncentrera sig på vid inhämtandet av data om jämförelseobjektens egenskaper är de nyckelparametrar som används t ex areor vid användandet av en areametod (Ekwall, Sandberg (red) 2011, 303). Det ska poängteras att inriktningen på uppgiftinsamlandet är kopplat till fastighetstypen t ex småhus, lantbruk eller flerbostadshus. För att öka jämförbarheten används någon form av faktorrelaterad prisjämförelse genom relatering, normering och tidskorregering av priset (Ekwall, Sandberg (red) 2011, 303). Relatering betyder att priserna relateras till olika värdefaktorer så dessa sedan kan jämföras (Ekwall, Sandberg (red) 2011, 303). Sambandet mellan jämförelseobjektens data kan uttryckas genom olika regressionsekvationer. Där priset förklaras med olika värdebärande egenskaper t ex boyta, tomtareal och läge. Vanligast i praktisk värdering relateras priset till en värdebärande parameter (Ekwall, Sandberg (red) 2011, 303). Eftersom jämförelseobjekten i de flesta fall varierar i olika grad från de värdebärande faktorerna, vilket resulterar i ett behov av normering (Ekwall, Sandberg (red) 2011, 304). En normering är ett á pris beräknad på priserna hämtade från jämförelsematerialet t ex pris/kvm eller pris/taxeringsvärde (Ekwall, Sandberg (red) 2011, 304) Nästa steg innebär en justering av tidsaspekten, vilket kan behövas göras då urvalet av jämförelsematerialet sträcker sig över en längre tid än värderingstidpunkten. Skillnaden i tid mellan jämförelseköpen och värderingstidpunkten kan påverka värdenivåer både genom reala förändringar och inflation (Ekwall, Sandberg (red) 2011, 305). Pristrenden kan skattas fram med en regressionsanalys för att räkna fram marknadens generella värdeutveckling. En eventuell korrektion, beroende av värderingobjektets egenskaper, ska göras i den mån jämförelseobjekten inte har liknande förutsättningar (Ekwall, Sandberg (red) 2011, 306). Om t ex huset behöver byta stammar och alla jämförelseobjekten också behöver byta stammar, så behövs ingen korrektion för detta göras. Slutligen vid värdebedömningen måste en osäkerhet av värderingen uppskattas. Vanligtvis beskrivs detta som en procentuell angivelse, men kan lätt bli schabloniserad (Ekwall, Sandberg (red) 2011, 307). Det finns inget självklart förfarande utan kan variera utifrån tradition, prestige och kommersiell taktik (Ekwall, Sandberg (red) 2011, 307) 19

20 3. Undersökningsområde Undersökningen sker i landskapet Skåne. Skåne har 33 kommuner med en befolkning kring 1,2 miljoner människor (Region Skåne 2015). Till yta är Skåne kvadratkilometer stort och av detta utgör åker- och betesmarken hektar eller 5 100,72 km 2 (Region Skåne 2015 & SCB 2008). Avgränsningen sträcker sig till tre kommuner i Skåne. De valda kommunerna är Skurup, Trelleborg och Ystad, som finns längs den södra kusten i Skåne, se figur 1 nedan. Kommunerna ligger dessutom inom det bästa produktionsområdet för jordbruksnäringen, se figur 2 nedan. Valet till kommunerna grundas på att höga jordbruksmarksvärden bör öka incitamenten att undvika stämpelskatt och ge ett tydligare resultat. Figur 1- Skånes kommuner (Länsstyrelsen Skåne 2015). Figur 2 Produktionsområden, urklipp över Skåne (Jordbruksverket 2011). 20

21 3.1 Trelleborgs kommun I Trelleborgs kommun bor det ca människor och kommunens landareal är 340 kvkm (Nationalencyklopedin 2015a). Kommunens centralort är Trelleborg, som är en viktig hamnstad och är utgångspunkten för Europavägarna 6 och 22. Järnvägen Malmö- Trelleborg(- Berlin) går igenom kommunen (Nationalencyklopedin 2015a). Trelleborgs kommun är en utpräglad jordbruksbygd med en av Sveriges bördigaste jordar. I norr utgörs landskapet av det sydvästskånska backlandskapet och längs med kusten återfinns omväxlande sandiga och steniga stränder (Nationalencyklopedin 2015a). Öster om tätorten Trelleborg ligger Dalköpinge ängar, som har ett artrikt växtliv samt är häck- och rastplats för ett rikt fågelliv (Nationalencyklopedin 2015a). Figur 3- karta över Trelleborgs kommun (Nationalencyklopedin 2015a). Näringslivet i kommunen är starkt kopplat till hamnen i centralorten Trelleborg, som har förbindelser med Travemünde, Sassnitz och Rostock i Tyskland. I anknytning med hamnen har transportföretag etablerats t ex Nordisk Transport Rail AB (Nationalencyklopedin 2015a). Men det finns även tillverkningsindustri i orten vars största aktör är Trelleborg AB som tillverkar gummiprodukter. Andra betydande företag i kommunen är TT-Line AB (färjerederi) och Akzo Nobel Inks AB (färgtillverkning) i Trelleborg samt Gasell Profil AB i Anderslöv (Nationalencyklopedin 2015a). 21

22 3.2 Skurups kommun Figur 4- karta över Skurups kommun (Nationalencyklopedin 2015b). I Skurup kommunen bor det ca människor och kommunens areal är 194 kvkm (Nationalencyklopedin 2015b). Befolkningsmängden i kommunen är stabil. Men mellan år 1993 och år 1998 minskade invånarantalet och efter år 1998 har befolkningen börjat öka igen (Nationalencyklopedin 2015b). Nettopendlingen i kommunen är negativ dvs. många har sin arbetsplats utanför kommunen (Nationalencyklopedin 2015b). Ungefär hälften av kommunens befolkning bor i centralorten Skurup och genom kommunen går Europaväg 65 och järnvägen Malmö-Ystad. Kommunen är en del av Söderslätt. Söderslätt är en slättbygd i sydvästra Skåne (Nationalencyklopedin 2015b). Kommunen sträcker sig från Romeleåsens löv- och barrskogar i norr till Östersjön i söder. Kommunen gränsar i väst och öst av kuperat backlandskap (Nationalencyklopedin 2015b). Efter Romeleåsen tar bördig slättmark över ända ner till kusten (Nationalencyklopedin 2015b). Dessa förutsättningar bidrar till ett omväxlande landskap med varierande natur. Jordbruksnäringen är relativ stor i Skurups kommun och ca 8 procent av alla förvärvsarbetande är sysselsatta inom jordbruket (Nationalencyklopedin 2015b). I övrigt omfattar näringslivet i kommunen av b.la tillverkningsindustri, varuhandel, och offentlig verksamhet. I centralorten återfinns de största arbetsgivarna i kommunen t ex kommunen själv, Region Skåne, Skurups folkhögskola, SE Labels AB, Lindbergs Grafiska AB och Postpac AB (Nationalencyklopedin 2015b). 22

23 3.3 Ystads kommun Ystads kommun ligger vid Sveriges sydkust och genom kommunen går järnvägen Malmö-Ystad-Simrishamn och centralorten Ystad är utgångspunkten för Europaväg 65 i Sverige (Nationalencyklopedin 2015c). Naturen i kommunen är omväxlande med sjöoch backlandskap i nordväst till Österlens slättlandskap i öster och vidsträckta sandstränder längsmed kusten (Nationalencyklopedin 2015c). Kommunen är 350 kvkm stort och har ca invånare varav ca 63 procent bor i centralorten (Nationalencyklopedin 2015c). Från 1960-talets början till mitten av talet minskade kommunens befolkningsmängd (Nationalencyklopedin 2015c). Men sedan dess har trenden vänt och kommunens befolkning har i genomsnitt ökat med 200 personer per år (Nationalencyklopedin 2015c). Med undantag från vissa år. Medelåldern i kommunen är något högre än i hela landet (Nationalencyklopedin 2015c). Figur 5 karta över Ystads kommun (Nationalencyklopedin 2015c) Under lång tid har jordbruket och handeln varit viktiga beståndsdelar för kommunens näringsliv (Nationalencyklopedin 2015c). Jordbruksnäringen upptar ca 5 procent av kommunens arbetstillfällen och jordbruksmarkens areal uppgår till ca 70 procent av kommunens yta (Nationalencyklopedin 2015c). Tillverkningsföretagen svarar för 15 procent av arbetstillfällena i kommunen (Nationalencyklopedin 2015c). I centralorten Ystad finns t ex Polykemi AB, IMS Nonwovwn AB och Presona AB. Kommunen själva och Region Skåne (främst lasarettet) är stora arbetsgivare i Ystads kommun (Nationalencyklopedin 2015c). Centralorten har en hamn som är en av Sveriges viktigaste gränsstationer till länder utanför EU och har färjeförbindelser med Rønne på Bornholm och Świnoujście i Polen (Nationalencyklopedin 2015c). Största delen av godstrafiken mellan Norden och Polen transporteras via Ystads hamn (Nationalencyklopedin 2015c). 23

24 3.4 Prisbild exklusive fastighetsregleringar Jordbruksverket Jordbruksverket delar in Sverige i åtta produktionsområden, PO8, se figur 6. I detta examensarbete är fokus riktat mot produktionsområde ett i Skåne. Därmed kommer enbart uppgifter om område ett redovisas från rapporten Priser på jordbruksmark 2013 av Jordbruksverket. Jordbruksverket använder i sin värdering endast lagfarna köp av lantbruksfastigheter. Relationen mellan jordbruksmarkens taxeringsvärde och fastighetens totala taxeringsvärde används för uppskattning av jordbruksmarkens andel av köpeskillingen. (Jordbruksverket 2014) I Götalands södra slättbygder, produktionsområde 1, steg jordbruksmarkens värde per hektar med 18 procent från år 2012 till 2013 (Jordbruksverket 2014). Jordbruksmarken kostade i genomsnitt ca kr per hektar under år 2013 (Jordbruksverket 2014). Även åkermarken steg med 18 procent mellan år 2012 och 2013 och priset var ca kr per hektar år 2013 (Jordbruksverket 2014). Priset på betesmarken år 2013 var kr per hektar (Jordbruksverket 2014). Figur 6 - produktionsområden i Sverige, PO8, (Jordbruksverket 2011) Tabell 1 - Markpriser i produktionsområde 1, tkr (Jordbruksverket 2014). ÅR JORDBRUKSMARK 25,8 40,1 67,2 100,3 130,2 154,2 ÅKERMARK 26,9 42,2 73,3 113,0 146,7 173,3 BETESMARK 10,0 16,7 36,3 58,7 56,6 63,0 24

25 Tabell 2 - Försäljningar och försåld areal i produktionsområde 1, tkr (Jordbruksverket 2014). ANTAL FÖRSÄLJNINGAR FÖRSÅLD AREAL (HA) ÅR JORDBRUKSMARK ÅKERMARK BETESMARK Antalet försäljningar och total försåld areal i produktionsområdet kan ses i tabell 2. Störst skillnad i försåld areal har åkermarken och sjunker mycket mellan år (Jordbruksverket 2014). Betesmarken tillbakagång i försåld areal är inte lika drastisk. Däremot är antalet försäljningar ungefär den samman mellan år 1995 och 2013 (Jordbruksverket 2014). 3.5 Prisbild inklusive fastighetsregleringar Lrf Konsult Lrf Konsult är en av Sveriges största mäklare av jordoch skogsfastigheter (Lrf Konsult 2015). Deras statistik bygger på de försäljningsobjekt Lrf Konsult har förmedlat och indelningen av landet görs enligt EU:s Gårdsstöd, vilket medför fem regioner (Lrf Konsult 2015). Region fem är dessutom indelad i två kategorier, utanför Norrland och enbart Norrland. Statistiken, som Lrf Konsult presenterar, består av marknadsmässiga fastighetsaffärer och avser endast priset på åkermark (Lrf Konsult 2015). Marknadsmässiga affärer innebär att försäljningsobjekten har varit utbjudna på den öppna marknaden. Valda kommuner ligger i region ett, se figur till höger. Region ett omfattar delar av Skåne och Östergötland. Men region ett omfattar inte samma område som produktionsområde ett, som används av jordbruksverket. Därför blir det svårt att jämföra skillnaden mellan priserna av åkermark genom en jämförelse. Eftersom undersökningarna inte behandlar exakt samma områdesavgränsning. Däremot bör det ge en fingervisning om skillnaden. Figur 7 - Regionindelning i Sverige (Lrf Konsult 2015). 25

26 Figur 8 - Markpriser i olika regioner i Sverige (Lrf Konsult 2015). Åkermarkspriset i region ett år 2013 är kr, se figur 8 ovan. Prisökningen mellan år var ca 50 procent, vilket är en årlig ökning på ca 7 procent. Region ett skiljer sig mycket från riksgenomsnittet. Denna divergens kan grunda sig i jordbrukets avkastning och därmed jordbrukets lönsamhet. Skillnaden mellan detta värde och Jordbruksverkets är kr per hektar åkermark. Utifrån denna jämförelse kan man dra slutsatsen att det är en skillnad mellan åkermarkspriserna i undersökningsområdet om åkermarken har köpts genom lagfaret köp eller fastighetsreglering. Det kan också bero på andra faktorer t ex materialet Jordbruksverket använder kanske inte enbart innehåller marknadsmässiga köp eller dylikt. Skillnaden kan också bero på de skilda områdesavgränsningarna för de två olika värderingarna. 26

27 4. Förvärvsprocess 4.1 Köp och ansökan om lagfart Det traditionella tillvägagångssättet vid förvärv av fastighet är med ett fastighetsköp och ansökan om lagfart. Förts måste ett avtal upprättas enligt formkraven i 4:1 JB. Vanligtvis upprättas två köpehandlingar, ett köpekontrakt och senare ett köpebrev (Grauers 2012, 38). Grundtanken med två köpehandlingar är om köparen får kredit så ska ett köpebrev upprättas vid betalning (Grauers 2012, 39). Köpebrevet har samma formkrav som köpekontraktet (4:2 JB). Köparen är civilrättslig ägare av fastigheten vid undertecknande av köpekontraktet (Grauers 2012, 352). Det innebär att köparen kan fritt förfoga över fastigheten, såvida det inte finns några förfogandeinskränkningar i köpekontraktet. Köparen kan sålunda också överlåta fastigheten vidare eller upplåta rättigheter. För att köparen ska kunna göra en pantbrevsupplåtelse förutsätter att pantbrev redan är uttagna sedan tidigare och att dessa är obelånade. Köparen får inte inteckna fastigheten och ta ut nya pantbrev förrän han eller hon sökt och fått lagfart (Grauers 2012, 352-3). Köparen kan söka lagfart om det inte står skrivet i köpekontraktet att köpebrev ska upprättas. Om köparen ändå skulle ansöka om lagfart och det finns en klausul att köpebrev ska upprättas, så får köparen istället vilande lagfart enligt 20:7 p 13 JB. När köpebrev upprättas och betalningen slutförs förlorar säljaren sin möjlighet att häva köpet (4:25 JB). Köparen kan därefter söka lagfart. När köparen ansöker om lagfart blir personen behörig att söka inteckning i fastigheten (22:1 JB). Dock blir köparens inteckningsansökan vilandeförklarad om lagfart inte beviljats eller den som har lagfart inte gett sitt medgivande (22:4 1 st 1 p JB). Köparen ska ansöka om lagfart inom tre månader efter handlingen som ligger till grund för förvärvet upprättades (20:2 JB). Skulle inte lagfartsansökan inkomma i tid får inskrivningsmyndigheten förelägga vite för fullgörandet (20:3 JB). Ett vitesföreläggande kan vara motiverat, när någon vars intresse att lagfart söks eller på annat sätt får kännedom att lagfartsskyldigheten har åsidosatts och informerar inskrivningsmyndigheten (Beckman et al. 2015a). Säljaren kan fortfarande belåna fastigheten med redan uttaget pantbrev, men genom köparens lagfartsansökan kan borgenären hamna i ond tro (Grauers 2012, 353). Det är genom lagfartsansökan lättare för borgenären att ta reda på överlåtelsen genom notering i fastighetsregistret. Men om det har förflutit en månad sedan köparens lagfartsansökan är det inte längre möjligt för borgenären att förvärva panträtt i fastigheten (6:7 1, 3 st JB). 27

28 Vid dubbelöverlåtelse, tvesalu, är det lagfartsansökan som avgör vem av köparna som får företräde (17:1 JB). Om det är den andra i ordningen som ansöker först om lagfart måste den personen vara i god tro (17:2 1 st JB). Men om personen varit i ond tro och i sin tur överlåtit fastigheten vidare till en tredje person, som var i god tro, är den tredje personens förvärv giltigt (17:2 2 st JB). Om förvärvarna dessutom har ansökt om lagfart samma inskrivningsdag är det den kronologiskt sett första förvärvet som har företräde (17:4 1 st JB). När lagfart beviljats kan vilande inteckningar och andra vilande inskrivningar fullföljas. Beviljandet av lagfarten kräver en överlåtelsehandling utan förbehåll (Grauers 2012, 355). Om köpet förutsätter tillstånd enligt jordförvärvslagen och lagfart ändå beviljas, så är köpet giltigt (11 2 st JFL). Har fastigheten överlåtits i strid mot arrendatorers rätt till förvärv av fastigheten eller reglerna om bostadsrättsföreningars rätt att förvärva fastighet till ombildning och förvärvaren av misstag fått lagfart, blir köpet giltigt (13 2 st ArrfL och 13 2 st ombildningslagen). På liknande sätt förhåller det sig vid samtycke av äkta hälft eller sambo, har lagfart beviljats kan de inte väcka talan att köpet ska gå tillbaka (7:9 2 st ÄktB och 25 2 st sambolagen). Säljaren har inte rätt till hävning då lagfart beviljats. Dock beror det inte på lagfarten i sig utan köpet är enligt 4:25 JB definitivt (Grauers 2012, 355). Lagfarten är den punkt från när hävdetiden beräknas enligt 16 kap JB. När hävd kan åberopas enligt 16 kap JB kan förvärvaren vara helt säker på att han har sakrättsligt skydd eftersom rätte ägaren inte kan vinna en klandertalan (Grauers 2012, 355) Felreglerna vid köp I detta avsnitt kommer felreglerna vid fastighetsköp redogöras ytterst översiktligt så läsaren får en bild av felansvaret när en fastighet är behäftad med fel vid en överlåtelse. Fel i fastighet kan indelas i två typer av fel, konkreta och abstrakta (Grauers 2012, 142). Ett konkret fel är en avvikelse från vad som följer av avtalet, som kan vara såväl fysiskt, rättsligt eller andra egenskaper (4:19 1 st 1 p 1 ledet). Går det inte göra en konkret bedömning är man hänvisad till de tre abstrakta feltyperna rättsliga fel, rådighetsfel och faktiska fel. Ett konkret fel föreligger då den konkreta standarden som följer av avtalet i vid bemärkelse är oriktig (Grauers 2012, 144). Betydelsen av vid bemärkelse innefattar inte bara vad som avtalats skriftligen eller muntligt, men också andra uppgifter om köpeobjektet från säljarens sida t ex annonser, skriftväxling och muntliga uppgifter i anknytning med köparens undersökning (Grauers 2012, 144). Föreligger det ett konkret fel kan köparen göra avdrag på köpeskillingen eller häva köpet enligt 4:12 JB. 28

29 Felansvaret vid abstrakta fel avgörs genom vad köparen normalt kan förvänta sig (Grauers 2012, 142). Ett rättsligt fel förekommer då köparens möjlighet att rättsligt råda över fastigheten oväntat hindras t ex säljaren inte var rätt ägare till fastigheten, eller fastigheten är belastad av panträtter, nyttjanderätter eller andra rättigheter som inte framgick vid köpet (4:15-17 JB). Det är i regel säljaren som svarar för rättsliga fel om köparen var i god tro (Grauers 2012, 142). Ett rådighetsfel enligt 4:18 JB grundas på ett myndighetsbeslut t ex rivningsföreläggande inte framgick vid köpet och hindrar köparen enligt given förutsättning i samband med köpet använda fastigheten. Köparen ska kunna utgå från full rådighet över fastigheten och därmed skyddas den godtroende köparen (Grauers 2012, 144). Ett faktiskt fel är när fastigheten avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta vid köpet enligt 4:19 1 st 1 men 2 led JB. Följaktligen är en fastighet behäftat med ett faktiskt fel när den abstrakt avviker från den fastställda fysiska standarden (Grauers 2012, 199). Vad som är normalt för en fastighet är beroende på objektets karaktär t ex jordmånen är viktig för en jordbruksfastighet men mindre viktigt för en bostadsfastighet. Fördelning av ansvaret vid faktiskt fel utgår från köparens undersökningsplikt. Fel får köparen stå för utifrån vad en normalt erfaren och på området bevandrad köpare möjligtvis kan upptäcka och övriga dolda fel är säljarens ansvar (Grauers 2012, 143). Vid rättsliga fel och rådighetsfel har inte köparen någon undersökningsplikt (Grauers 2012, 144). Men det är rekommenderat att köparen ändå tar reda på all tillgänglig information i t ex fastighetsregistret och uppgifter hos kommunen. Det är nog överlag bättre att förekomma problemen vid kontraktsförhandlingarna än ta processen efter köpet Stämpelskatt Stämpelskatt betalas vid förvärv av fast egendom och tomträtter samt vid beviljande av inteckningar, 1 SL. I mitten av 1600-talet behövde vissa avtal stämplade papper, charta sigillata, för att vara giltiga och dessa tillhandahöll staten mot viss betalning (SOU 1983:8, 31). Detta utvecklades senare till att papperna stämplades med ett speciellt stämpelmärke. Numera är systemet med stämpelmärken borttaget (SOU 1983:8, 31). I 6 SL förklaras vid vilka förvärv som stämpelskatt inte utgår för bl.a. förvärv mellan makar. I det efterföljande tas inte alla punkterna upp i 6 SL utan bara de som är av betydelse för privatpersoner vid förvärv av jordbruksfastigheter. Första punkten gäller förvärv mellan makar och syftet är att genom sammanläggning åstadkomma enhetlig lagfartsförhållanden för makarnas fasta egendom. Undantaget har inte fått motsvarande tillämpning vid fastighetsreglering (NJA 1985, 395). Punkt två är förvärv när ersättning 29

30 utgör fast egendom och bytet sker för att åstadkomma lämpligare fastighetsindelning eller utgör ett led i åtgärder för jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering. Stämpelskatten är 1,5 procent för fysiska personer och 4,25 procent för juridiska personer vid förvärv av fast egendom (8 SL). Inteckningar beskattas med två procent av det belopp som intecknas i fast egendom och tomträtt (24 SL). Stämpelskatten sänktes tillfälligt mellan den 12 juni 1996 och den 31 december 1997 till 0,5 procent för privatpersoner och en procent för juridiska personer, enligt lag (1996:837) om tillfällig nedsättning av stämpelskatt i vissa fall. Skälet var att sätta igång fastighetsmarknaden efter krisåren Med en sänkning av transaktionskostnaderna skulle priserna öka och skillnaden mellan befintliga byggnader och nyproduktion av byggnader skulle minska (prop. 1995/96:222, 4.3-4). Det skulle leda till positiva effekter på nyproduktionen och därmed på sysselsättningen och offentliga finanser (prop. 1995/96:222, 4.3-4). 4.2 Fastighetsreglering med köp I propositionen till fastighetsbildningslagen, prop. 1969:128, diskuterades det om huruvida köp kan beaktas som ett medgivande enligt 5:18 FBL. Det konstaterades att det var möjligt för man ville inte inskränka den fria dispositionsrätten. Kommittén resonerade att statens intresse av stämpelskattsintäkter inte skulle vara ett hinder för den mest lämpligaste handläggningsformen och att rationaliseringsåtgärder då kan ske frivilligt. Fastighetsreglering ansågs snabbare än köp och ett därpå omständligare förfarande motverkades, som möjliggör att flera myndigheter kan kringgås. Resultatet blev att det blev fullt möjligt att frångå graderingsvärdesskyddet och utplåna en hel fastighet med hjälp av fastighetsreglering. För att en fastighetsreglering ska kunna genomföras med en köpehandling som grund måste handlingen uppfylla bl.a. 4:1, 7 JB. Handlingen måste således vara ett giltigt köp och ansökan inkommit inom sex månader. Det krävs att köpet inte är svävande dvs. inga villkor enligt 4:3 1 st JB som behövs infrias för köpets fullbordan (Lantmäteriet 2013, 128). Även andra legala villkor som förvärvslagstiftning måste vara uppfyllda t.ex. jordförvärvslagen (Lantmäteriet 2013, 128). Dock om köpet ska villkoras med att det ska fullföljas med fastighetsbildning behöver inte beaktas då det uppfylls genom förrättningen (Lantmäteriet 2013, 128). Övriga villkor som inte är fastighetsanknutna hindrar inte att köpet genomförs med fastighetsreglering. Om ett sådant villkor inte infrias av någon av parterna kan inte köpet hävas. Part kan enbart kräva en fullgörelse av åtagandet eller skadestånd. Detta gäller således obligationsrättsliga villkor (Lantmäteriet 2013, 128). Köparen ska anses vara ägare till fastigheten utan att lagfart har sökts eller beviljats på den köpta fastigheten (Lantmäteriet 2013, 129). Vid överföring av hel fastighet genomförs därmed regleringen i en ägares hand och ingen ersättning ska utgå. Skulle 30

31 panträttshavarnas rätt skadas ska Lantmäteriet göra en officialvärdering och besluta om en ersättning, som betalas in till Lantmäteriet för fördelning enligt reglerna i UB (5:16 FBL). Ersättning ska betalas av ägaren, i detta fall köparen. I normalfallet överlåts fastigheten intecknad och belånad och köpeskillingen innefattar övertagande av lån. Likviden är det enda säljaren kan utkräva och köparen får tillgodose panträttshavare i samband med fastighetsregleringen (Lantmäteriet 2013, 130). Vid områdesförvärv, förvärvar en del av fastighet, blir skillnaden att köparen inte övertar betalningsansvaret för inteckningar och lån i den avträdande fastigheten. Beslut om ersättning till panträttshavarna på grund av minskning av fastighetens värde betalas av köparen (Lantmäteriet 2013, 131). Det finns följaktligen en risk för köparen att dels betala full köpeskilling och en ersättning till panträttshavarna. Lagfartsansökan bör göras av köparen för att skydda sig mot tvesalu. Köparen skyddas inte mot tredje part genom att köpehandlingen lämnas in till Lantmäteriet. Det anses att överlåtelsen inte blir känd, som vid lagfartsansökan, av andra eventuella köpare och de kan då förvärva fastigheten i god tro enligt 17:1-2 JB (Lantmäteriet 2013, 127). Vid förrättningens avslutande informerar Lantmäteriet inskrivningsmyndigheten om fastighetsregleringen så inskrivningsmyndigheten kan avslå lagfartsansökan enligt 20:6 JB och tar bort den införingen i fastighetsregistret (Lantmäteriet 2013, 131-2). Det blir klarlagt att lagfartsansökan inte kan leda till lagfart på grund av fastighetsregleringen Lantmäteriförrättning Hur en fastighetsbildningsförrättning ska utföras bestäms i 4 kap FBL. Det är enbart en lantmäterimyndighet som får handlägga fastighetsbildningsåtgärder, fastighetsbestämningar och särskilda gränsutmärkningsåtgärder (Julstad 2011, 123). Det finns en statlig lantmäterimyndighet, Lantmäteriet, och 39 stycken kommunala lantmäterimyndigheter i Sverige (Lantmäteriet 2015). Om en kommun med en kommunal lantmäterimyndighet skulle vara sakägare i en förrättning, så får kommunen eller annan sakägare yrka på att förrättningen handläggs av Lantmäteriet (4:7 a FBL). Den som handlägger förrättningen hos lantmäterimyndigheten är en förrättningslantmätare som även tar beslutet i ärendet (4:1 FBL). I en del fall kan även två gode män tillkomma utöver förrättningslantmätaren och tillsammans är alla tre beslutande i förrättningen (4:1 FBL). Beslut tas i form av ett majoritetsbeslut när förrättningslantmätaren och gode männen ska fatta beslut (4:17 1 st FBL). När alla tre har skilda meningar i en fråga är det förrättningslantmätarens mening som avgör (4:17 1 st FBL). Om det handlar om pengar eller annat kvantifierbart är det den mening med näst högsta mängden som gäller (4:17 1 st FBL). 31

32 Mot förrättningshandläggare gäller samma regler om jäv som mot domare (4:5 FBL). Grunderna för jäv mot domare regleras i 4:13 RB t ex är släkt med sakägare eller har ett eget personligt intresse i ärendet. Sakägare ska genast åberopa jäv när denne får kännedom om att förrättningslantmätaren är jävig. Om sakägaren inte anmäler direkt så går rätten till jäv förlorad (4:6 FBL). Först ansöker fastighetsägare om önskad åtgärd och därefter kan förrättningen påbörjas (4:8 FBL). Lantmäterimyndigheten kan bara handlägga åtgärder som avses i ansökan. Officialinitiativ av lantmäterimyndigheten att ändra fastighetsindelningen kan inte ske förutom i en pågående förrättning, när det behövs en fastighetsbestämning (14:1a 1 st 1 p). Men lantmäterimyndigheten får även i samband med pågående förrättning ta initiativ till servitutsåtgärder (7:10 FBL), inlösen (8:1 FBL), Klyvning (11:1 FBL) och sammanläggning (12:8 FBL). Även andra än sakägare har rätt att påkalla förrättning och det är kommunen, länsstyrelsen och tvångsförvärvare (5:3 och 13:2 FBL). Förrättningslantmätaren utreder därefter förutsättningarna för genomförandet av ansökta åtgärder är möjliga. Grunderna för lantmäterimyndighetens utredningsplikt stadgas i 4:25 FBL. Förrättningslantmätaren ska i utredningen rådgöra med sakägarna, vilket innebär att lantmätaren överlägger med sakägarna berörande önskade åtgärder och yrkande som ansökan avser (4:25 FBL). Ett led i utredningen av förutsättningarna ska förrättningslantmätaren samråda med berörda myndigheter (4:25 FBL). Om det är nödvändigt ska förrättningslantmätaren hålla sammanträde med berörda fastighetsägare och andra sakägare, t ex nyttjanderättshavare, och vid eventuellt sammanträdet redogöra för ansökan samt rådande förutsättningar (4:14 FBL). Ett sammanträde är en bra plattform att informera om och avgöra frågor som annars kunde varit svåra och omständligare att förklara eller komma överens om via telefon eller brev (Ekbäck 2012, 89). Vid sammanträdet har sakägarna möjlighet att framföra önskningar om hur fastighetsbildningen ska genomföras. Om det vid fastighetsreglering, klyvning eller fastighetsbestämning råder oenighet mellan sakägarna får förrättningslantmätaren ta beslut med stöd av bestämmelserna i FBL. Det ska föras ett protokoll vid sammanträdet som redovisar vad som har behandlats vid sammanträdet (6 FBK). Om fastighetsbildning eller fastighetsbestämning utmynnar i nya gränser eller gräns läge bestäms ska gränssträckningen markeras på marken (4:27 FBL). I vissa fall kan det vara tillräckligt med redovisning på karta eller andra förrättningshandlingar. Vid t ex gräns i vattenområde kan läget redovisas med en förrättningskarta tillsammans med koordinatuppgift (Julstad 2011, 124). När beslut tas om fastighetsbildningsåtgärd, fastighetsbestämning eller särskild gränsutmärkning ska detta meddelas i ett fastighetsbildningsbeslut, fastighetsbestämningsbeslut eller beslut om särskild gränsutmärkning (4:25a, 14:4, 14:15 FBL). Det ska framgå av besluten vilken förändringen i fastighetsindelningen blir eller vad resultaten av fastighetsbestämningen eller särskild gränsutmärkning medför (Julstad 2011, 124). 32

33 En förrättning ska inställas om hinder mot fastighetsbildningen föreligger enligt 4:31 FBL t ex de allmänna villkoren i 3 kap. FBL eller fastighetsregleringsvillkoren i 5 kap. FBL inte är uppfyllda (Ekbäck 2012, 101). Om hindret kan undanröjas i fall sökande jämkar sin talan ska den ges tillfälle att göra detta (4:31 FBL). Det ingår i lantmäterimyndighetens rådgivande uppgifter att hjälpa sakägare ändra sin talan så hindret undviks (Ekbäck 2012, 101). Vid fastighetsregleringar och klyvningar ska också en ersättning bestämmas. Förrättningslantmätaren bestämmer ersättningen i ett ersättningsbeslut och i beslutet ska det framgå om ersättning ska utgå samt hur stor och vem som ska betala till vem (Ekbäck 2012, 102). Beslutet ska även precisera när betalningen av ersättningen ska ske (Julstad 2011, 125). Dessutom bör det anges i beslutet om en eventuell ränta kan komma att utgå (Ekbäck 2012, 102). Ett ytterligare beslut måste tas i en förrättning beträffande fastighetsreglering och klyvning och det är när tillträde till marken ska ske (5:30, 11:8 FBL). Detta beslutas i ett tillträdesbeslut. Om inget beslut meddelas sker tillträdet när förrättningen är fullbordad. Förrättningen är fullbordad när fastighetsbildningen är införd i fastighetsregistret (1:2 2 st FBL). Fastighetsbildningsbeslutet måste ha vunnit laga kraft innan tillträde får ske (5:30 och 11:8 FBL). Om det av särskilda omständigheter är lämpligt får tillträdet ske i förtid (5:30 a FBL). Beslut om förtida tillträde kräver inte att fastighetsbildningsbeslutet vunnit laga kraft. Emellertid ska fastighetsbildningsbeslutet kunna överklagas särskilt, så kallad preliminärfråga, och ett förskott av ersättningen betalas (5:30 a FBL). I en förrättning finns det en möjlighet att fatta beslut succesivt t ex ta fastighetbildningsbeslut och tillträdesbeslut innan ersättningsfrågan har avgjorts och ersättningsbeslutet är avklarat (Julstad 2011, 125). Förrättningens kostnader ska enligt FBL betalas av de berörda fastighetsägarna. I 2:6 FBL återfinns vad som ingår i förrättningskostnaderna. I FBL finns det särskilda bestämmelser om hur förrättningskostnaderna ska fördelas mellan sakägarna för olika fastighetbildningsåtgärder, för fastighetsbestämning och för särskild gränsutmärkning (Julstad 2011, 125). Beslut om kostnadsfördelning ska alltid fattas i en förrättning (4:33 FBL). Handlingar som ska upprättas i en förrättning är en förrättningskarta och en beskrivning (4:28 FBL). Besluten som har fattats i förrättningen ska redovisas i ett förrättningsprotokoll (4:16 FBL). I protokollet ska skälen till besluten framgå i behövlig mån (Julstad 2011, 125). 33

Köp genom fastighetsreglering

Köp genom fastighetsreglering Innehåll Köp genom Ulf Jensen Grundfall Stämpelskatt och inteckningar Förrättningen Rättigheters ställning Betalningen Köprättsliga frågor Köpekontrakt eller medgivande? 1.1 De båda grundfallen Fastigheterna

Läs mer

Folke Grauers. Fastighetskôp. Artonde upplagan 2007. Juristfôrlaget i Lund

Folke Grauers. Fastighetskôp. Artonde upplagan 2007. Juristfôrlaget i Lund Folke Grauers Fastighetskôp Artonde upplagan 2007 Juristfôrlaget i Lund Fôrord 3 Innehâll 5 Fôrkortningar 11 1 Allmân bakgrund 13 11 Inledning 13 12 Nâgot om inskrivning, lagfart och pantrâtt 15 121 Inledning

Läs mer

Fastighetsrätt. Byggprocessen

Fastighetsrätt. Byggprocessen Fastighetsrätt Byggprocessen Fastighetsrätt Fast egendom och fastighetsbegreppet Köp och försäljning av fast egendom Fastighetsbildning Fast egendom Jordabalken 1 kap 1 Fast egendom är jord Denna är indelad

Läs mer

Lantmäterimyndigheten Sundsvalls kommun SUNDSVALL. Helårsbostad Fritidsbostad Jord- och skogsbruk Industri. Annat:

Lantmäterimyndigheten Sundsvalls kommun SUNDSVALL. Helårsbostad Fritidsbostad Jord- och skogsbruk Industri. Annat: Ansökan Läs instruktionen längst bak innan du fyller i ansökan. Fyll i uppgifter om alla fastigheter och sakägare. Jag / vi ansöker om följande lantmäteriförrättning Lantmäterimyndigheten Inkom Dnr Berörda

Läs mer

Stämpelskatt på fastighetsbildning

Stämpelskatt på fastighetsbildning Stämpelskatt på fastighetsbildning Warnquist, Fredrik 2017 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Warnquist, F. (2017). Stämpelskatt på

Läs mer

Ansökan om lantmäteriförrättning

Ansökan om lantmäteriförrättning Sidnummer: 1 Ansökan om lantmäteriförrättning Aktbilaga A Läs gärna instruktionerna på sidorna 3-5 innan du fyller i ansökan. Där finns även information om vart du ska skicka din ansökan. Jag/vi ansöker

Läs mer

Ordlista kommunala lantmäterimyndigheten

Ordlista kommunala lantmäterimyndigheten Datum: Juni 2019 Sida 1 (5) Ordlista kommunala lantmäterimyndigheten Aktbeteckning Handlingar i ett ärende får en beteckning i kombination av siffror. Äldre akter har en kombination av bokstäver och siffror.

Läs mer

Fastighetsköp 4 kap. JB (byte, gåva)

Fastighetsköp 4 kap. JB (byte, gåva) Fastighetsköp 4 kap. JB (byte, gåva) Huvudsakligen två problemområden: Regler om ingående av ett köp formkrav samt möjligheter att ställa upp vissa villkor gränser för avtalsfriheten Felreglerna ofta i

Läs mer

Intro finansiering av fastighetsköp Inteckningar och panträtt Pantsättning 2013-12-03 1

Intro finansiering av fastighetsköp Inteckningar och panträtt Pantsättning 2013-12-03 1 Intro finansiering av fastighetsköp Inteckningar och panträtt Pantsättning 2013-12-03 1 Lån Ränta Skatt Allmänna råd från Finansinspektionen: bottenlån max 85% (2010). 2013-12-03 2 De allra flesta fastighetsförvärv

Läs mer

2013-11-21. Fel i fastighet

2013-11-21. Fel i fastighet Fel i fastighet 1 2 Felsystemet i JB Köpets konstruktion (två köpehandlingar) Feltidpunkten vid köpet Försämringar mellan avtal och tillträde 4 kap 11-12 JB Säljaren har vårdplikt till överlämnandet 4

Läs mer

ANSÖKAN & ÖVERENSKOMMELSE OM FASTIGHETSREGLERING

ANSÖKAN & ÖVERENSKOMMELSE OM FASTIGHETSREGLERING Parter och sökande ANSÖKAN & ÖVERENSKOMMELSE OM FASTIGHETSREGLERING Mellan Trelleborgs Hamn Aktiebolag (Org. 556008-2413), Box 51, 231 21 Trelleborg nedan kallad ( THAB ), ägare av fastigheterna Innerstaden

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i jordabalken; SFS 2006:142 Utkom från trycket den 14 mars 2006 utfärdad den 2 mars 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om jordabalken 2 dels att

Läs mer

AVTAL AVSEENDE ÖVERLÅTELSE AV MARK

AVTAL AVSEENDE ÖVERLÅTELSE AV MARK Mellan Nacka kommun genom kommunstyrelsen, ( Kommunen ), och [Företagsnamn] (org.nr. [xxxxxx xxxx]), ( Bolaget ), har under de förutsättningar som anges nedan träffats följande AVTAL AVSEENDE ÖVERLÅTELSE

Läs mer

Ansökan Jag/vi ansöker om följande lantmäteriförrättning:

Ansökan Jag/vi ansöker om följande lantmäteriförrättning: Lantmäterimyndigheten Aktbilaga A Ansökan Jag/vi ansöker om följande lantmäteriförrättning: Berörd fastighet Önskad åtgärd Avstyckning (Styckningslotten ska befrias från inteckningar Ja Nej ) sreglering

Läs mer

Är köpeskillingen inte till fullo betald på tillträdesdagen utgår därefter dröjsmålsränta enligt räntelagen.

Är köpeskillingen inte till fullo betald på tillträdesdagen utgår därefter dröjsmålsränta enligt räntelagen. 1 (4) Mellan Ekerö kommun, org nr 212000-0050 (Kommunen) och AB Storstockholm Lokaltrafik, org nr 556013-0683, (SL) har med anledning av att behov föreligger om att flytta SLs bussdepå från Ekerö Centrum

Läs mer

Säljare Kalmar kommun, org.nr 212000-0746 1/1 Box 611 391 26 Kalmar. Köpare Bolagsnamn AB, org.nr ******-**** 1/1 Adress Postadress

Säljare Kalmar kommun, org.nr 212000-0746 1/1 Box 611 391 26 Kalmar. Köpare Bolagsnamn AB, org.nr ******-**** 1/1 Adress Postadress Köpekontrakt Säljare Kalmar kommun, org.nr 212000-0746 1/1 Box 611 391 26 Kalmar Köpare Bolagsnamn AB, org.nr ******-**** 1/1 Adress Postadress Fastighet Fastigheten Kalmar Rustningen X-X, med adress Hjortvägen

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Ogiltigt fastighetsköp Rättsområde: Fastighetsrätt Författare: Sten Gisselberg Datum: 2015-01-30. Klander av fastighetsköp

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Ogiltigt fastighetsköp Rättsområde: Fastighetsrätt Författare: Sten Gisselberg Datum: 2015-01-30. Klander av fastighetsköp GWA ARTIKELSERIE Titel: Ogiltigt fastighetsköp Rättsområde: Fastighetsrätt Författare: Sten Gisselberg Datum: 2015-01-30 Klander av fastighetsköp Ett fastighetsköp kan vara ogiltigt av olika anledningar.

Läs mer

Fastighetsbildningslagen. Översikt av lagen Förrättningsformer Ärendegången Olika lösningar på samma problem

Fastighetsbildningslagen. Översikt av lagen Förrättningsformer Ärendegången Olika lösningar på samma problem Fastighetsbildningslagen Översikt av lagen Förrättningsformer Ärendegången Olika lösningar på samma problem Fastighetsbildningslagens systematik 19 kap Fastighetsregister 18 kap Rättegången i Högsta domstolen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i jordabalken; SFS 2008:153 Utkom från trycket den 22 april 2008 utfärdad den 10 april 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om jordabalken 2 dels

Läs mer

Skogsfastighet ca 40 ha

Skogsfastighet ca 40 ha Skogsfastighet ca 40 ha Klippan Östra Ljungby 3:72, del av Skogsfastighet belägen i Östra Ljungby skog ca 10 km norr om Klippan. 41,5 ha varav 39 ha produktiv skog. Virkesförråd om 6951 m3sk med medelbonitet

Läs mer

Fastighetsreglering Anläggningsförrättning. Styckningslotten ska befrias från inteckningar Sammanträde för att bilda samfällighetsförening

Fastighetsreglering Anläggningsförrättning. Styckningslotten ska befrias från inteckningar Sammanträde för att bilda samfällighetsförening Lantmäterimyndigheten Tel: 013-20 60 00 ANSÖKAN om lantmäteriförrättning Sida 1 (2) Aktbilaga A Lantmäterimyndigheten Drottninggatan 45 581 81 LINKÖPING (1) Berörda fastigheter (2) Önskad åtgärd Avstyckning

Läs mer

KS 17 10 SEPTEMBER 2014

KS 17 10 SEPTEMBER 2014 KS 17 10 SEPTEMBER 2014 KÖPEKONTRAKT Säljare: Köpare: Fastighet: Uppsala kommun, genom dess kommunstyrelse, org nr 212000-3005, nedan kallad Säljaren. Uppsala Kommun Skolfastigheter AB, org nr 556911-0751,

Läs mer

Obebyggd skogsfastighet med gräns i Rönne å

Obebyggd skogsfastighet med gräns i Rönne å Obebyggd skogsfastighet med gräns i Rönne å Klippan Sjöleden 1:5, del av Obebyggt skogsskifte om ca 30 ha. Skiftet är beläget nära Ljungbyhed och har ca 1,3 km gräns i Rönne å. Virkesförråd om 5400 m3sk

Läs mer

Svenskt lantmäteri och rollen som förrättningslantmätare. Elverum, 16 februar 2016

Svenskt lantmäteri och rollen som förrättningslantmätare. Elverum, 16 februar 2016 Svenskt lantmäteri och rollen som förrättningslantmätare Elverum, 16 februar 2016 Vem är jag? Civilingenjör Lantmäteri LTH Lantmätare norra Sverige 3 år Lantmätare, Nacka kommun 6 mån Lantmätare Stockholm

Läs mer

FASTIGHETSÖVERLÅTELSEAVTAL

FASTIGHETSÖVERLÅTELSEAVTAL UTKAST 181130 FASTIGHETSÖVERLÅTELSEAVTAL daterat 2018-12-XX GÄVLE KOMMUN och ERSAND FÖRVALTNING AB avseende fastigheten Gävle Andersberg 14:37 1(10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. DEFINITIONER...3 2. ÖVERLÅTELSE...4

Läs mer

Fastigheten försäljs i det skick den är på köpekontraktsdagen. Köparen har själv besiktigat fastigheten och kunnat utröna dess skick.

Fastigheten försäljs i det skick den är på köpekontraktsdagen. Köparen har själv besiktigat fastigheten och kunnat utröna dess skick. 1(11) KÖPEKONTRAKT 1 PARTER, OBJEKT OCH KÖPESKILLING Nacka kommun, genom dess kommunstyrelse, nedan kallad kommunen försäljer härmed till Hammersta Fastigheter AB, org.nr: 556493-7737, Box 307, 135 29

Läs mer

Kommunstyrelsen. Ärende 16

Kommunstyrelsen. Ärende 16 Kommunstyrelsen Ärende 16 Samhällsbyggnad, Plan- och fastighetssektionen Ulla Görlin, 0571-281 26 ulla.gorlin@eda.se TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-05-24 Sida 1(3) Del av Eda 1:1, förfrågan om fastighetsförvärv

Läs mer

Ärende: Staffanstorp Stanstorp 1:223, förvärv av

Ärende: Staffanstorp Stanstorp 1:223, förvärv av ÄRENDEBESKRIVNING 2012 09 10 1(1 ) STAFFANSTORPS KOMMUN / KOMMUNSTYRELSEN Ärende: Staffanstorp Stanstorp 1:223, förvärv av Sammanfattning av ärendet: Ärendet avser sådant markförvärv som föranleds av kommunstyrelsens

Läs mer

Överenskommelse om avstyckning och bildande av gemensamhetsanläggning

Överenskommelse om avstyckning och bildande av gemensamhetsanläggning Bilaga till köpeavtal Överenskommelse om avstyckning och bildande av gemensamhetsanläggning Parter: FALU KOMMUN (212000-2221) 791 83 FALUN ägare till fastigheten Falun Hälsinggården 24:1, nedan kallad

Läs mer

Förrättningskvalitet. Förrättningsgranskning och kundenkät 2009. Är vi tillräckligt bra? Stockholm 25 november 2010. Peter Wiström 2010-11-25

Förrättningskvalitet. Förrättningsgranskning och kundenkät 2009. Är vi tillräckligt bra? Stockholm 25 november 2010. Peter Wiström 2010-11-25 Förrättningskvalitet Förrättningsgranskning och kundenkät 2009 Är vi tillräckligt bra? Stockholm 25 november 2010 Förrättningskvalitet granskning 2009 Granskade förrättningar: Registrerade september 2008

Läs mer

Avstyckning från Munkeby 1:116 samt bildande av gemensamhetsanläggningar och servitut för styckningslotterna mm.

Avstyckning från Munkeby 1:116 samt bildande av gemensamhetsanläggningar och servitut för styckningslotterna mm. Lantmäterimyndigheten Uddevalla kommun Aktbilaga PR1 Sida 1 Protokoll 2017-01-13 Ärendenummer Förrättningslantmätare Roger Andreasson Ärende Avstyckning från Munkeby 1:116 samt bildande av gemensamhetsanläggningar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 25 maj 2018 Ö 4970-16 PARTER Klagande JO Motpart 1. GO 2. JeO 3. CS SAKEN Försäljning av samägd jordbruksfastighet ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Fastighetsköp 4 kap. JB (byte, gåva)

Fastighetsköp 4 kap. JB (byte, gåva) Fastighetsköp 4 kap. JB (byte, gåva) Huvudsakligen två problemområden: Regler om ingående av ett köp formkrav samt möjligheter att ställa upp vissa villkor gränser för avtalsfriheten Felreglerna ofta i

Läs mer

Åkermark NV Skåne. Utgångspris: 11 500 000 kronor Försäljningssätt: Öppen budgivning.

Åkermark NV Skåne. Utgångspris: 11 500 000 kronor Försäljningssätt: Öppen budgivning. Åkermark NV Skåne KLIPPAN FASTARP 2:15(DEL AV) OCH ÄNGELHOLM ÖSSJÖ-BOARP 5:23 Obebyggd mark om ca 73 ha varav ca 66 ha åkermark beläget i Fastarp nära Östra Ljungby. Region 2 för EU-stöd. Marken har gräns

Läs mer

Köpeavtal. Org. Nr NACKA Nedan benämnd Köparen

Köpeavtal. Org. Nr NACKA Nedan benämnd Köparen 1 (5) Köpeavtal 1 PARTER Köpare: Säljare: Nacka kommun Org. Nr 212000-0167 131 81 NACKA Nedan benämnd Köparen Wallenstam fastighets AB Älta c/o Wallenstam AB Org. Nr 556720-1198 401 84 GÖTEBORG Nedan benämnd

Läs mer

Fastighetsreglering eller lagfart?

Fastighetsreglering eller lagfart? Anna Magnusson Institutionen för teknik och samhälle Fastighetsvetenskap Lunds Tekniska Högskola Lunds Universitet The Department of Technology and Society Real Estate Science Lunds Institute of Technology

Läs mer

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 december 2011 T 322-10 KLAGANDE LP Ombud: Advokat CBO MOTPART Länsstyrelsen i Dalarnas län 791 84 Falun Ombud: AL och JZ SAKEN Inlösen

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060110 DOM 2015-02-12 Stockholm Mål nr F 9000-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-09-15 i mål nr F 3383-14, se bilaga

Läs mer

Köp av fastigheten Eldaren 6

Köp av fastigheten Eldaren 6 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Johanna Kindqvist 204-03-20 KS 204/0242 Rev 204-04-02 Kommunfullmäktige Köp av fastigheten Eldaren 6 Förslag till beslut Kommunstyrelsen får köpa fastigheten

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 november 2013 T 1470-12 KLAGANDE Lantmäteriet 801 82 Gävle MOTPART ES SAKEN Förrättningskostnader ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätts,

Läs mer

Stockholms kommun genom dess fastighetsnämnd, org.nr Box 8312, Stockholm, nedan kallad ( Säljaren )

Stockholms kommun genom dess fastighetsnämnd, org.nr Box 8312, Stockholm, nedan kallad ( Säljaren ) KÖPEKONTRAKT Säljare: Köpare: Stockholms kommun genom dess fastighetsnämnd, org.nr 212000-0142 Box 8312, 104 20 Stockholm, nedan kallad ( Säljaren ) 1/2- del Fredrik Koffner, 720524-5173 1/2- del Sandra

Läs mer

Överenskommelse om fastighetsreglering - exempelmall

Överenskommelse om fastighetsreglering - exempelmall Sida 1 Överenskommelse om fastighetsreglering - exempelmall Denna överenskommelse om fastighetsreglering ( Överenskommelse ) har ingåtts mellan 1. Nacka kommun (org. nr 212000-0167) ( Kommunen ), och 2.

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE OM MARKÖVERLÅTELSE

ÖVERENSKOMMELSE OM MARKÖVERLÅTELSE 1 Mellan Stockholms kommun genom dess exploateringsnämnd, nedan kallad Förvärvaren, och Sundbybergs kommun genom dess kommunstyrelse, nedan kallat Överlåtaren, träffas med anledning av den ändrade sträckningen

Läs mer

AVTAL OM MARKANVISNING

AVTAL OM MARKANVISNING Mellan Motala kommun och exploatören AVTAL OM MARKANVISNING 1 Parter Motala kommun, nedan kallad kommunen, org.nr 212000-2817, 591 86 Motala Exploatörens namn, nedan kallad exploatören, org.nr XXXXXX-XXXX,

Läs mer

Övningsuppgifter med lösningsförslag,

Övningsuppgifter med lösningsförslag, Övningsuppgifter med lösningsförslag, 2014-04-16 Uppgift 1 Allmän rättskunskap Gabriel blir plötsligt uppring av sin moster Elsa som har en juridisk fråga som hon behöver ha svar på. Elsa ber Gabriel att

Läs mer

Klyvning för att minska stämpelskatt. Annika Selander

Klyvning för att minska stämpelskatt. Annika Selander Annika Selander Copyright Annika Selander 2013 Fastighetsvetenskap Institutionen för Teknik och samhälle Lunds Tekniska Högskola Lunds Universitet Box 118 221 00 Lund ISRN/LUTVDG/TVLM/13/5292 SE Tryckort

Läs mer

KÖPEKONTRAKT. Fastigheten försäljs i det skick den är på köpekontraktsdagen. Köparen har själv besiktigat fastigheten och kunnat utröna dess skick.

KÖPEKONTRAKT. Fastigheten försäljs i det skick den är på köpekontraktsdagen. Köparen har själv besiktigat fastigheten och kunnat utröna dess skick. 1(8) KÖPEKONTRAKT 1 PARTER, OBJEKT OCH KÖPESKILLING Nacka kommun, genom dess kommunstyrelse, nedan kallad kommunen försäljer härmed till, Tekno- Bygg i Stockholm AB, orgnr 556544-4113, Box 1139, 131 26

Läs mer

Protokoll 2009-09-23 AB091255. Björn Rossipal. Ledning srätt för teletorn och bod på Stav s n ä s 1:671

Protokoll 2009-09-23 AB091255. Björn Rossipal. Ledning srätt för teletorn och bod på Stav s n ä s 1:671 L A N T M Ä T E R I E T Sida 1 (6) Protokoll Ärendenum mer AB091255 Förrättningslantm ätare Björn Rossipal Ärende Ledning srätt för teletorn och bod på Stav s n ä s 1:671 Kommun: Värmdö Län: Stockholms

Läs mer

Nyarps Bergtäkt. Försäljningssätt: Skriftligt bud oss tillhanda senast 2015-03-06.

Nyarps Bergtäkt. Försäljningssätt: Skriftligt bud oss tillhanda senast 2015-03-06. Nyarps Bergtäkt HYLTE NYARP 1:19, 1:20, 1:28, 1:29 DEL AV Unik möjlighet att köpa aktiv täkt för naturgrus och fast berg som investering eller för egen brytning. Ca 9 000 000 ton i befintlig täkt på ca

Läs mer

Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal

Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal 2014-03-10 Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal I Bostadsrättsföreningen Måttbandet i Stockholm har det förekommit frågor kring ombyggnationer

Läs mer

Åker, bete och skog - Sproge

Åker, bete och skog - Sproge Åker, bete och skog - Sproge Skifte som ligger vackert precis nedanför Mattsarve sommargård. Åkermark om 7,73 ha enligt SAM 2015 med ekologiskt åtagande t o m 2016. Fastmark med sandjord. Ungskog om ca

Läs mer

Anläggningsförrättning för omprövning av Fjäll ga:4. I detta protokoll redovisas beslut om: Ändring av anläggningsbeslut.

Anläggningsförrättning för omprövning av Fjäll ga:4. I detta protokoll redovisas beslut om: Ändring av anläggningsbeslut. Aktbilaga PR3 Sida 1 Protokoll 2015-10-01 Ärendenummer AB09772 Förrättningslantmätare Pia Kihlström Ärende Anläggningsförrättning för omprövning av Fjäll ga:4 Kommun: Norrtälje Län: Stockholm Sammanfattning

Läs mer

DOM 2015-10-13 Stockholm

DOM 2015-10-13 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060303 DOM 2015-10-13 Stockholm Mål nr F 7731-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-08-13 i mål nr F 2063-15, se

Läs mer

DOM 2014-01-22 Stockholm

DOM 2014-01-22 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060109 DOM 2014-01-22 Stockholm Mål nr F 5277-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-05-08 i mål nr F 2478-13, se bilaga KLAGANDE Dödsboet efter K M

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. SAKEN Fastighetsbestämning berörande X 1:8 och 2:2 i Norrtälje kommun

HÖGSTA DOMSTOLENS. SAKEN Fastighetsbestämning berörande X 1:8 och 2:2 i Norrtälje kommun Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 juni 2011 Ö 1578-09 KLAGANDE 1. A T 2. T T MOTPARTER 1. M T 2. Å T Ombud för 2: A T SAKEN Fastighetsbestämning berörande X 1:8 och

Läs mer

DOM 2015-09-17 Stockholm

DOM 2015-09-17 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060103 DOM 2015-09-17 Stockholm Mål nr F 1396-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, slutliga beslut 2015-01-22 i mål F 4425-14, se bilaga KLAGANDE JM

Läs mer

VÄRDEINTYG. Malmö, 2015-06-29 Widehov Konsult AB. Fredrik Widehov Av Samhällsbyggarna auktoriserad fastighetsvärderare

VÄRDEINTYG. Malmö, 2015-06-29 Widehov Konsult AB. Fredrik Widehov Av Samhällsbyggarna auktoriserad fastighetsvärderare VÄRDEINTYG På uppdrag av Queenswall AB, genom Göran Månsson, har Widehov Konsult AB utfört en marknadsvärdering av fastigheten Ängelholm Norra Varalöv 31:11, se bilagor. Med begreppet marknadsvärde avses

Läs mer

Beslutet/domen har vunnit laga kraft. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande

Beslutet/domen har vunnit laga kraft. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande Beslutet i webbversion 1 (7) Saken Tillsyn enligt fastighetsmäklarlagen (1995:400), fråga om omsorgsplikt och besvarande av föreläggande. Prövning av om fastighetsmäklarens allmänna omsorgsplikt har innefattat

Läs mer

AVTAL AVSEENDE ÖVERLÅTELSE AV FASTIGHET

AVTAL AVSEENDE ÖVERLÅTELSE AV FASTIGHET Mellan Nacka kommun genom kommunstyrelsen, ( Kommunen ), och [Företagsnamn] (org.nr. [xxxxxx xxxx]), ( Bolaget ), har under de förutsättningar som anges nedan träffats följande AVTAL AVSEENDE ÖVERLÅTELSE

Läs mer

Hur bör man som mäklare agera när en köpare påtalar ett fel i fastigheten de köpt?

Hur bör man som mäklare agera när en köpare påtalar ett fel i fastigheten de köpt? Hur bör man som mäklare agera när en köpare påtalar ett fel i fastigheten de köpt? En fråga som ställs så gott som dagligen till Mäklarsamfundets jurister är hur mäklaren ska agera när en köpare återkommer

Läs mer

FASTIGHETSREGLERINGSAVTAL

FASTIGHETSREGLERINGSAVTAL Mellan Trelleborgs Hamn AB org.nr 556008-2413 (Överlåtaren), och Trelleborgs kommun org.nr 212000-1199 (Förvärvaren), har träffats följande 1 Bakgrund FASTIGHETSREGLERINGSAVTAL 1.1 Trelleborgs centralstation

Läs mer

H Ä S T G Å R D S T O M T P Å H U L T

H Ä S T G Å R D S T O M T P Å H U L T H Ä S T G Å R D S T O M T P Å H U L T I södra Skåne på Romeleåsen, 6 km söder om Veberöd, ca 30 km från Lund ligger ett markområde av fastigheten Påhult 1:5. På markområdet finns ett positivt förhandsbesked

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060203 DOM 2017-10-03 Stockholm Mål nr F 4610-17 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2017-04-28 i mål nr F 4599-16, se

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE OM FASTIGHETSREGLERING

ÖVERENSKOMMELSE OM FASTIGHETSREGLERING ÖVERENSKOMMELSE OM FASTIGHETSREGLERING har denna dag träffats mellan (1) Jernhusen Fastigheter AB, org. nr 556596-9598, Box 520, 101 30 Stockholm ( Överlåtaren ); och (2) Piteå Kommun, org. nr 212000-2759,

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060302 2015-08-31 Stockholm Mål nr F 2944-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom i mål nr, se bilaga KLAGANDE Stiftelsen

Läs mer

Beslutet/domen har vunnit laga kraft. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande

Beslutet/domen har vunnit laga kraft. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande Beslutet i webbversion 1 (6) Saken Tillsyn enligt fastighetsmäklarlagen (2011:666), fråga om överlåtelsehandlingar och rådgivnings- och upplysningsskyldighet. Prövning av fastighetsmäklarens medverkan

Läs mer

Med sammanträde på lantmäterimyndighetens kontor i Skellefteå, lokal Räven.

Med sammanträde på lantmäterimyndighetens kontor i Skellefteå, lokal Räven. Lantmäterimyndigheten Skellefteå kommun Aktbilaga PR1 Sida 1 Protokoll 2017-03-01 Ärendenummer Förrättningslantmätare Jan-Olov Stålhös Ärende Ledningsrättsförrättning berörande fastigheter inom Flocktjärn,

Läs mer

Virkesrik fastighet på Vikbolandet

Virkesrik fastighet på Vikbolandet Virkesrik fastighet på Vikbolandet Norrköping Risätter 1:2, del av Obebyggd fastighet på Vikbolandet. Arealen uppgår till totalt 55,7 hektar varav 11,9 hektar åker och 38,8 hektar är produktiv skogsmark.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988); SFS 2004:393 Utkom från trycket den 8 juni 2004 utfärdad den 27 maj 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

ÅKERMARKSPRIS- RAPPORTEN 2018 LRF KONSULT

ÅKERMARKSPRIS- RAPPORTEN 2018 LRF KONSULT ÅKERMARKSPRIS- RAPPORTEN 2018 LRF KONSULT Kontaktperson Chefsmäklare Markus Helin Tel: 08-700 20 14, markus.helin@ Presskontakt Cecilia Strömmar Tel: 073-511 26 88, cecilia.strommar@ OM ÅKERMARKSPRISRAPPORTEN

Läs mer

Ledningsrättsåtgärd berörande fiberledningar för Lane-Ryr Fiber Ekonomisk Förening

Ledningsrättsåtgärd berörande fiberledningar för Lane-Ryr Fiber Ekonomisk Förening Lantmäterimyndigheten Uddevalla kommun Aktbilaga PR2 Sida 1 Protokoll 2017-04-21 Ärendenummer Förrättningslantmätare Solveig Torp Ärende Ledningsrättsåtgärd berörande fiberledningar för Lane-Ryr Fiber

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 juni 2004 T 2565-02 KLAGANDE Skatteverket, 171 94 SOLNA Ombud: verksjuristen NM MOTPART UA Ombud: advokaten GW SAKEN Bättre rätt till

Läs mer

DOM 2009-09-17 meddelad i Nacka Strand

DOM 2009-09-17 meddelad i Nacka Strand NACKA TINGSRÄTT Miljödomstolen DOM 2009-09-17 meddelad i Nacka Strand Mål nr M 710-09 1 KLAGANDE 1. G H 2. Y H MOTPART Länsstyrelsen i Gotlands län 621 85 Visby ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Gotlands

Läs mer

MARKUPPLÅTELSEAVTAL Optofiber byalag

MARKUPPLÅTELSEAVTAL Optofiber byalag Varje upplåtelse är unik. Det finns i många fall skäl att anpassa innehållet med hänsyn till omständigheterna i projektet eller det enskilda fallet. Läs därför informationsmaterialet viktiga punkter att

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 24 februari 2014 140/2014 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om fastighetsförrättningsavgift Utfärdad i Helsingfors den 19 februari 2014

Läs mer

Överenskommelse om fastighetsbildning Varberg Getakärr 6:16 RS170663

Överenskommelse om fastighetsbildning Varberg Getakärr 6:16 RS170663 Protokoll Sammanträdesdatum 2017-11-08 Regionstyrelsen 180 Överenskommelse om fastighetsbildning Varberg Getakärr 6:16 RS170663 Beslut Regionstyrelsen beslutar att godkänna Överlåtelseavtalet mellan Varbergs

Läs mer

ÅKERMARKSPRISER HELÅR Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin

ÅKERMARKSPRISER HELÅR Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin ÅKERMARKSPRISER HELÅR 2016 Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin OM PRISSTATISTIKEN FÖR ÅKERMARKSPRISER LRF Konsult har sedan början på 2 000-talet producerat samt presenterat statistik avseende utvecklingen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 25 maj 2009 Ö 2024-08 KLAGANDE Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm MOTPART Sicoat Aktiebolag, 556553-1570 Halalid 10 254 40 Helsingborg

Läs mer

Fastighetsrätt. Vad är fast egendom och fastigheter? Lämpliga brukningsenheter Lämpliga brukare Lämpliga brukningsmetoder

Fastighetsrätt. Vad är fast egendom och fastigheter? Lämpliga brukningsenheter Lämpliga brukare Lämpliga brukningsmetoder Fastighetsrätt Lämpliga brukningsenheter Lämpliga brukare Lämpliga brukningsmetoder Föreläsare: Signe Lagerkvist signe.lagerkvist@jus.umu.se Vad är fast egendom och fastigheter? - Olika typer av fastigheter

Läs mer

Skogsfastighet Sörbyn

Skogsfastighet Sörbyn Skogsfastighet Sörbyn Boden Sörbyn 34:1, del av Skogsfastighet i ett skifte om totalt 81 ha, produktiv skogsmark uppgår till 78. Fastighetens virkesförråd uppskattas till ca 7 500 m³sk. Jakträtt medföljer.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM. Mål nr. meddelad i Stockholm den 5 juli 2016 T KLAGANDE RN. Ombud: Advokat TJ MOTPARTER 1. AA 2. JT

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM. Mål nr. meddelad i Stockholm den 5 juli 2016 T KLAGANDE RN. Ombud: Advokat TJ MOTPARTER 1. AA 2. JT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 juli 2016 T 1834-15 KLAGANDE RN Ombud: Advokat TJ MOTPARTER 1. AA 2. JT Ombud för 1 och 2: Advokat KH SAKEN Bättre rätt till del av fastighet

Läs mer

ÅKERMARKSPRISER HELÅR Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin

ÅKERMARKSPRISER HELÅR Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin ÅKERMARKSPRISER HELÅR 2017 Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin OM PRISSTATISTIKEN FÖR ÅKERMARKSPRISER LRF Konsult har sedan början på 2 000-talet producerat samt presenterat statistik avseende utvecklingen

Läs mer

MARKUPPLÅTELSEAVTAL Optofiber stamnät

MARKUPPLÅTELSEAVTAL Optofiber stamnät Varje upplåtelse är unik. Det finns i många fall skäl att anpassa innehållet med hänsyn till omständigheterna i projektet eller det enskilda fallet. Läs därför informationsmaterialet viktiga punkter att

Läs mer

NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN

NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN 1. 2. Swedish Cohabitation Act (2013:376) 2 Ändringar och övergångsbestämmelser 10 1 1. SWEDISH COHABITATION ACT (2013:376) Vad som avses med sambor 1 Med sambor avses två

Läs mer

A U K T I O N S P R O M E M O R I A

A U K T I O N S P R O M E M O R I A 1 (5) A U K T I O N S P R O M E M O R I A Observera att kartan inte har rättsverkan. Det kan således inte garanteras att fastighetsmarkeringarna ovan är exakta. För exakta markeringar hänvisas till Lantmäteriets

Läs mer

Jordbruksmark 28 ha öst Hörby

Jordbruksmark 28 ha öst Hörby Jordbruksmark 28 ha öst Hörby Byggnadsfritt jordbruksskifte i Köinge några km öst Hörby. 19,5 ha åker, 7 ha bete och 1 ha skog. Rationellt med bra markväg och rejäla åkerskiften. Jakt på bl a rådjur och

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret 2014-03-01 Förrättningstyper och gränser

Samhällsbyggnadskontoret 2014-03-01 Förrättningstyper och gränser Samhällsbyggnadskontoret 2014-03-01 Förrättningstyper och gränser Om avstyckning, fastighetsreglering, sammanläggning, klyvning och gränser Förrättningstyper och gränser När du vill ändra utformningen

Läs mer

Försäljning av del av Sturestaden 3:1 till ARKOLU AB

Försäljning av del av Sturestaden 3:1 till ARKOLU AB ARBOGA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2010-08-09 Blad 3 Ks 72 Au 84 Dnr 163/2010-253 Försäljning av del av Sturestaden 3:1 till ARKOLU AB Från tekniska nämnden har inkommit

Läs mer

Sammanläggning. Madelene Gustafsson Nina Johansson

Sammanläggning. Madelene Gustafsson Nina Johansson Madelene Gustafsson Nina Johansson Fastighetsvetenskap, Institutionen för teknik och samhälle Lunds tekniska högskola, Lunds universitet ISRN/LUTVDG/TVLM 10/5218 SE copyright Madelene Gustafsson och Nina

Läs mer

Fastighetsrätt. Lämpliga brukningsenheter Lämpliga brukare Lämpliga brukningsmetoder. Föreläsare: Signe Lagerkvist

Fastighetsrätt. Lämpliga brukningsenheter Lämpliga brukare Lämpliga brukningsmetoder. Föreläsare: Signe Lagerkvist Fastighetsrätt Lämpliga brukningsenheter Lämpliga brukare Lämpliga brukningsmetoder Föreläsare: Signe Lagerkvist signe.lagerkvist@jus.umu.se Vad är fast egendom och fastigheter? - Olika typer av fastigheter

Läs mer

EXEKUTION

EXEKUTION EXEKUTION 1 DAGENS FRÅGOR Giltig pantsättning enligt 6:2 men betalar inte skulden vad händer? Hur går en exekutiv försäljning till? Vad är panten värd vid försäljning? Hur ser köpeskillingsfördelningen

Läs mer

STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING

STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING Statistikens framställning version 1 1 (8) STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING Priser på jordbruksmark 2018 Ämnesområde Jord- och skogsbruk, fiske Statistikområde Prisutvecklingen i jordbruket Produktkod JO1002

Läs mer

Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att sälja del av Slättna 1:61 till Preem AB enligt upprättat förslag till köpekontrakt.

Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att sälja del av Slättna 1:61 till Preem AB enligt upprättat förslag till köpekontrakt. 1/1 Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse Datum: 201-0-22 Förvaltning: Samhällsbyggnadsförvaltningen Handläggare: Jeanette Almroth Telefon: 023-61 31 42 E-post: jeanette.almroth@lysekil.se Försäljning del av

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 juni 2019 Ö 287-19 PARTER Klagande KB Myran nr 314, 969605-7570 c/o Wallenstam AB 401 84 Göteborg Ombud: Advokat JS och jur.kand.

Läs mer

Markupplåtelseavtal- nyttjanderätt, ledningsrätt? Ingrid Öhlund Lantmäteriet Ingrid.ohlund@lm.se

Markupplåtelseavtal- nyttjanderätt, ledningsrätt? Ingrid Öhlund Lantmäteriet Ingrid.ohlund@lm.se Markupplåtelseavtal- nyttjanderätt, ledningsrätt? Ingrid Öhlund Lantmäteriet Ingrid.ohlund@lm.se Bredband på landsbygden Fastighet Marksamfällighet Fastighetsregister Lantmäteriförrättning Fastighet 1

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 21 februari 2014 Ö 1892-13 KLAGANDE GT Ombud: Advokat NR MOTPART Trafikverket Box 810 781 89 Borlänge ÖVRIG SAKÄGARE GöT Ombud: Advokat

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199); SFS 2015:206 Utkom från trycket den 14 april 2015 utfärdad den 1 april 2015. Regeringen föreskriver att 1

Läs mer

Information rörande sammanläggning och tilläggsavtal

Information rörande sammanläggning och tilläggsavtal 1(7) Information rörande sammanläggning och tilläggsavtal I Bostadsrättsföreningen Måttbandet i Stockholm har det förekommit frågor kring ombyggnationer och under vilka förutsättningar dessa ska få genomföras.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 25 maj 2009 Ö 2681-07 KLAGANDE Jörnemans Ingenjörsbyrå AB, 556646-4631 Hälleflundregatan 24 B 426 58 Västra Frölunda MOTPART Kammarkollegiet

Läs mer

Skog i Smedjebacken. Utgångspris: 1 750 000 kronor Försäljningssätt: Skriftligt bud oss tillhanda senast 2015-09-16.

Skog i Smedjebacken. Utgångspris: 1 750 000 kronor Försäljningssätt: Skriftligt bud oss tillhanda senast 2015-09-16. Skog i Smedjebacken SMEDJEBACKEN JOBSBO 9:13 & DEL AV 6:1 Väl samlat skogsinnehav med mycket bra tillväxt strax norr om Smedjebacken. Ca 25 ha produktiv skogsmark med ett virkesförråd om ca 5 000 m³sk

Läs mer