Pengar. är energi. Klas Eklund om MINUS- RÄNTAN. Per Bolund, finansmarknadsminister

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pengar. är energi. Klas Eklund om MINUS- RÄNTAN. Per Bolund, finansmarknadsminister"

Transkript

1 1MARS 2015 Pengar är energi Per Bolund, finansmarknadsminister Klas Eklund om MINUS- RÄNTAN Foto: Lars Nyman SVENSKA KRISFONDER BLAND DE STÖRSTA AMORTERINGSKRAVET IKRAFT UPPRUSTNING MOT PENNINGTVÄTT

2 VD HAR ORDET Thomas Östros slutar Efter nästan tre år som vd på Bankföreningen slutar Thomas Östros i april för ett toppjobb i Washington. Vad ska du göra? Jag ska arbeta som exekutivdirektör på Internationella valutafonden, IMF, i Washington och representera Norden och Baltikum i IMF:s styrelse. Styrelsen har det dagliga ansvaret för IMF:s frågor och fattar bland annat beslut om krediter till länder med betalningsbalansproblem. Vad tar du med dig från tiden på Bankföreningen? Mycket. Det har varit år av snabb förändring och väldigt stimulerande. Vi har gjort väldigt mycket bra saker. Är det något du är särskilt nöjd med? Bankföreningen är en branschorganisation som fattar beslut, tar ställning och har tydliga åsikter. Det har väckt intresse i omvärlden. Bankföreningen har blivit en aktör som är väl känd och respekterad, som myndigheter och regering tar på allvar och som också syns mer i media. Sedan har vi också tagit oss an Stibor, som har blivit en modern, transparent genomlyst referensränta med en organisation som tar ansvar. Vi har också arbetat med att förändra synen på amortering av bolån. Människor idag amorterar i mycket större utsträckning än tidigare; en framgång för medlemsbankerna som har stimulerat kunderna till det. Har du noterat något särskilt under din tid här? Jag har fördjupat mina kunskaper kring hur känslig likviditeten kan vara för vissa typer av regelförändringar. Sverige har en liten valuta och ska man ha likviditet måste bankerna vara market makers, ständigt beredda att göra affärer. Det kommer att vara en aktuell fråga i många år framöver, eftersom en del regelverk, till exempel EU:s så kallade strukturreform, riskerar att undergräva den svenska kapitalmarknadens funktionssätt. Det finns också anledning att vara stolt: Sverige har otroligt fina banker. De framstår internationellt som ett föredöme, både vad gäller kapitalisering men också hur moderna de är, effektiva, serviceinriktade. Att göra bankärenden i många andra länder kan vara en krånglig upplevelse. I Sverige är det oftast väldigt enkelt. Ta bara Swish, att kunna skicka pengar mellan konton kopplade till mobiltelefonnummer. Det är helt unikt. Mina kolleger i Europa och världen blir väldigt förvånade över att det är möjligt. Vad ser du som de största utmaningarna framöver för svenska banker? Hur man ska bevara den svenska bankmodellen och våra universalbanker, det som innebär att ha hela bredden, alltifrån bolån till företagsaffärer. Det finns konkreta hot mot det. Strukturreformen i EU är ett sådant. Ett annat är för höga krav på bruttosoliditet. Det kan innebära att det inte går att ha kvar bolånen i banken, vilket jag tror att de mår bäst av, eftersom man då får ett långsiktigt ansvarstagande på ett mycket bättre sätt än när bolånen värdepapperiseras. På IMF kommer du att arbeta med hela länders ekonomi. Du har ju erfarenhet av att hantera ett land i kris under din tid i regeringen på 90-talet. Hur hoppfull är du om världens tillstånd? Jag är i grunden optimistiskt lagd. Det kommer naturligtvis en vändning. Problemet är att det tar väldigt lång tid innan finanskrisen har värkt igenom. Men det kommer ju en tidpunkt när alla har anpassat sig till de nya villkoren och känner att de vågar börja konsumera och investera, och staterna inte behöver spara så mycket längre. När den tidpunkten kommer, då kommer det att finnas en väldig vitalitet, tror jag. Vilken roll har bankerna i återhämtningen? En helt central roll. Ska ekonomin få sig ett uppsving så måste bankerna vara tillräckligt starka för att kunna ge krediter. Det är kanske det bästa exemplet på hur väl svenska banker har lyckats. Under hela finanskrisen har de kunnat finansiera företagen. Svenska banker har kunnat bygga kapital tack vare att de har haft vinster. De har inte behövt banta sina balansräkningar och säga nej till krediter, som bankerna har gjort i övriga Europa, vilket har ökat på nedgången i ekonomin där. Men det måste också finnas företag som efterfrågar krediter för att det ska bli riktig fart, och där är vi inte riktigt ännu. Vilka blir det nya jobbets utmaningar? Mycket spännande och roliga utmaningar. Jag kommer rakt in i ett mecka när det gäller några av världens bästa ekonomer, som jobbar med oerhört intressanta frågeställningar. Christine Lagarde som är styrelseordförande i IMF är en gammal kollega till mig. Hon var handelsminister i Frankrike när jag var näringsminister, så vi hade mycket med varandra att göra under ett par år. NR

3 NYHETER Upprustning mot penningtvätt Sverige har en intensiv period framför sig på penningtvättsområdet: inkommande direktiv från EU, egna lagändringar i flera steg, och som kulmen besök av den internationella penningtvättsbekämparen FATF, som nästa år ska granska hur effektivt Sverige motarbetar penningtvätt och finansiering av terrorism. FATF, Financial Action Task Force, är det internationella organ som tar fram standarder för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism. För att säkerställa att standarderna efterlevs genomför organisationen också utvärderingar av länder. Nästa år är det Sveriges tur och förberedelserna inför besöket pågår som bäst hos svenska myndigheter. Efter förra granskningen 2006 fick Sverige kritik på flera områden, och denna gång vill man uppdatera regelverken i tid. Finansinspektionen och ett stort antal andra myndigheter har gjort en nationell riskbedömning av hur lätt det är att tvätta pengar eller gömma undan dem för terrorism. Regeringen har också presenterat en strategi för att effektivisera bekämpningen. I strategin ingår att skapa en ändamålsenlig och effektiv reglering. Politiskt utsatta I augusti i år träder vissa ändringar i penningtvättslagen ikraft. Det handlar om vilka personer som ska betraktas som PEP, personer i politisk utsatt ställning. Banken är enligt penningtvättslagen alltid tvungen att ställa vissa grundläggande frågor till nya kunder som exempelvis vill öppna inlåningskonto. Syftet är att banken ska uppnå kundkännedom som det heter i lagtexten. Till en PEP måste banken ställa ytterligare frågor. Idag gäller PEP-reglerna bara kunder som bor utomlands, men med de nya reglerna ska de också gälla PEP-kunder bosatta i Sverige. Sedan tidigare omfattas även familjemedlemmar och medarbetare till en PEP. De nya reglerna innebär alltså att svenska kunder kommer att behöva svara på frågor om någon i familjen är politiskt utsatt. Det kan uppfattas som integritetskränkande. Bankerna få dra ett stort lass i detta, och vi skulle önska att staten tog ett större ansvar att informera kunderna om att det faktiskt handlar om lagkrav. Vi skulle också vilja att man tydliggör var gränsen går mellan personuppgiftslagens skyddsregler och penningtvättslagen, säger Åsa Arffman, penningtvättsexpert på Bankföreningen. Förändringarna i PEP-reglerna träder ikraft i augusti Ett halvår senare är det dags för ytterligare en förändring av penningtvättslagen, då Sverige ska implementera EU:s fjärde penningtvättsdirektiv som blir klart under året. Regeringen har flaggat för att Sverige då ska gå något längre, med utgångspunkt i FATF:s standarder. En utredning har tillsatts och ska vara klar 30 juni i år. Lagändringarna införs tidigast nästa år. Stort intresse för konferens om penningtvätt Med alla de förändringar som är på gång med penningtvättsreglerna var intresset stort för konferensen om penningtvätt som Bankföreningen var med och arrangerade den mars. På talarlistan fanns en rad initierade föreläsare såsom Richard Chalmers som tidigare varit granskare på FATF, kammaråklagare Katarina Mörnstad från Ekobrottsmyndigheten och Jonas Clausen Mork, expert på internationell penningtvätt på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut. 3 NR

4 SKATT Ny lag om utbyte av skatteupplysningar med USA Den 1 april 2015 träder ny svensk lagstiftning i kraft som genomför Sveriges avtal med USA om informationsutbyte för skatteändamål baserat på den amerikanska lagstiftningen FATCA (Foreign Account Tax Compliance Act). Lagstiftningen innebär att svenska finansiella institut åläggs att årligen lämna kontrolluppgifter till det svenska Skatteverket på konton som innehas av de som räknas som amerikanska personer, det vill säga: personer som är bosatta i USA amerikanska medborgare (även personer med dubbelt medborgarskap) innehavare av amerikanskt uppehålls- och arbetstillstånd (så kallat Green card) företag som är registrerade i USA. Kontrolluppgifter ska också lämnas för konton som innehas av så kallade passiva företag, alltså företag som inte bedriver aktiv näringsverksamhet (mer än 50 procent av intäkterna härrör från annan verksamhet än rörelse) om det bestämmande inflytandet över dessa företag utövas av en eller flera fysiska personer som är medborgare eller har skattemässig hemvist i USA. Skatteverket ska i sin tur årligen skicka kontrolluppgifterna vidare till USA. Amerikanska skatteverket är å sin sida ålagt att överföra kontouppgifter om fysiska personer eller företag som har konton hos finansiella institut i USA om den fysiska personen eller företaget har skattemässig hemvist i Sverige. Rapporteringen till USA enligt den nya lagstiftningen ska påbörjas senast den 30 september 2015 för kontoinformation som inhämtats för De nya reglerna ställer stora krav på svenska banker att spåra amerikanska personer. En särskild lag, lagen om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCAavtalet, reglerar hur de finansiella instituten ska gå till väga för att finna dessa personer i sin verksamhet. Det är också ganska detaljerade uppgifter som ska vidarebefordras, säger Ulrika Hansson, skatteexpert på Bankföreningen. NR

5 NYHETER Sanktioner mot enskilda i ledningen Nya bestämmelser är på väg som ger möjlighet att ställa enskilda styrelsemedlemmar eller vd till svars i en bank. Sanktioner på upp till 5 miljoner euro eller förbud i 3-10 år att ingå i en styrelse eller vara vd kan bli fallet. Enligt propositionen som kom i slutet av januari ska Finansinspektionen kunna utfärda sanktionsföreläggande mot fysiska personer. Det är nytt jämfört med tidigare svenska regler, då bara själva banken kunde få en sanktion. Den enskilda personen kan alltså ställas till svars för om en bank eller annat finansiellt institut har gjort något fel. Överträdelsen ska vara allvarlig, men det krävs också att personen ifråga har haft uppsåt eller varit grovt oaktsam. Det är en del av genomförandet av kapitaltäckningsdirektivet, och skulle egentligen ha varit infört i svensk rätt tillsammans med reglerna om kapitaltäckning i augusti Men denna del av förslaget kritiserades hårt av remissinstanserna, däribland Bankföreningen, så införandet sköts upp för att regeringen skulle utreda frågan mer. Vår kritik var att FI har för många funktioner. De sätter reglerna, utreder överträdelser mot dem och dömer sedan ut sanktioner. Vi väckte frågan på principiell grund redan 2011, ur en rättssäkerhetsaspekt. Nu har regeringen delvis lyssnat på oss i och med att FI måste gå via domstol ifall den anklagade inte godkänner föreläggandet. Det skapar ett mer rättssäkert system, säger Åsa Arffman, jurist på Bankföreningen. Bankföreningen vill också att juridiska personer, alltså bankerna, ska kunna få sin sak prövad i domstol som första instans. Så är det inte idag, trots att det kan vara tal om mycket stora sanktionsbelopp. När det gäller enskilda skapar lagen fortfarande rättsosäkerhet angående hur länge en person kan bli avstängd, enligt Bankföreningen. Trots att tiden för avstängningen har gått ut, kan FI fortfarande ta hänsyn till sanktionen vid framtida lämplighetsprövningar när en person ansöker om att ingå i en styrelse. Där finns ingen tidsgräns. Lagen kan få stor inverkan på hur styrelser arbetar i framtiden, särskilt vad gäller dokumentation av vad man har känt till och beslutat. Man måste kunna visa i efterhand att man inte haft uppsåt eller varit grovt oaktsam, säger Åsa Arffman. Det påverkar sannolikt även rapporteringsstrukturen i banken, det vill säga vilken information som skickas till styrelsen från hela banken. Åsa Arffman, jurist på Bankföreningen Bestämmelserna ska införas i bankoch finansieringsrörelselagen och lagen om värdepappersmarknaden. Föreslås träda ikraft 1 maj Fysiska personer Vid allvarlig överträdelse får under en period om lägst 3 år och högst 10 år inte vara styrelseledamot eller vd i ett kreditinstitut sanktionsföreläggande om högst 5 miljoner euro, eller två gånger den vinst som den fysiska personen erhållit eller två gånger den kostnad som personen undvikit till följd av överträdelsen Juridiska personer Om banken åsidosatt sina skyldigheter ska FI ingripa genom att utfärda ett föreläggande att vidta åtgärder, förbud att genomföra beslut, eller anmärkning Om överträdelsen är allvarlig ska tillståndet återkallas eller, om det anses tillräckligt, varning meddelas FI kan även ingripa med ett föreläggande om FI bedömer att företaget inom tolv månader inte längre kommer att uppfylla sina skyldigheter. Ett beslut om anmärkning eller varning får kombineras med en sanktionsavgift på lägst kr och högst 10 procent av företagets omsättning föregående år, eller två gånger den vinst som företaget erhållit eller två gånger den förlust som företag undvikit till följd av överträdelsen. 5 NR

6 BOLÅN Amortering strikta krav snart på plats Finansinspektionens förslag till amorteringskrav ligger i linje med Bankföreningens tidigare amorteringsrekommendation. Skillnaden för de flesta kunder blir därför inte så stor. Finansinspektionen sände den 11 mars ut förslag till nya regler om krav på amortering av bolån på remiss. Förslaget innebär att nya bolån med en belåningsgrad över 70 procent ska amorteras med minst 2 procent av det ursprungliga lånebeloppet varje år. Lån mellan 70 och 50 procents belåningsgrad ska amorteras med minst 1 procent per år. Bankerna har under flera år arbetat aktivt med att stärka kundernas amorteringsbeteende. I dag får alla kunder en individuellt anpassad amorteringsplan när man tar ett nytt bolån. Det har medfört att i princip samtliga kunder som tar ett lån med hög belåningsgrad numera amorterar. Därmed blir övergången till det kommande amorteringskravet inte så stor, säger Magnus Karlsson, analytiker på Bankföreningen, och tillägger att det är bra att det blir klarhet i vad som gäller så att bankerna kan börja förbereda sig och kunderna. Värderingen av bostaden, och därmed belåningsgraden, ska utgå från marknadsvärdet. Omvärdering av bostaden får dock inte göras oftare än vart femte år för att minska procykliska effekter. Risken är annars att amorteringskravet förstärker konjunktur- och marknadssvängningar, genom att amorteringarna minskar vid bostadsprisuppgångar och ökar i prisnedgångar. Vid en avsevärd värdeförändring, på grund av exempelvis renovering eller ombyggnad, får man dock alltid göra en ny värdering. Slipper amortera Banken kan ge kunder undantag från amorteringskravet under en begränsad period om det finns särskilda skäl. Situationer som nämns är arbetslöshet, sjukdom och dödsfall i familjen. Även annat som inte preciseras kan utgöra särskilda skäl. Det är bra att Finansinspektionen har lämnat denna flexibilitet i regleringen. Det går inte att ange alla de särskilda skäl som kan uppkomma. Finansinspektionen ger nu banken möjlighet att avgöra det för den enskilda kunden. Bankerna gör det redan i dag och har stor erfarenhet av att hantera kunder i olika ekonomiska situationer i livet. Bankföreningen vill dock ha en dialog med Finansinspektionen kring hur hantering och praxis bör utformas. Reglerna gäller bara nya bolån, inte om man bara vill byta bank. Som nytt lån räknas även tilläggslån för att till exempel bekosta renovering eller ombyggnad. Ett problem som Bankföreningen vill lyfta fram är att amorteringskravet vid tilläggslån ska beräknas på hela lånebeloppet och inte enbart på det nya lånet. Det kan medföra att vissa kunder, främst de som tagit ett bolån före införandet av amorteringskravet, kan få en orimligt stor amortering varje månad och det finns en risk att kunden istället för att ta ett lån med bostaden som säkerhet väljer att ta ett blancolån. Det gäller att hitta en rimlig lösning för dessa kunder så att de kan klara av till exempel en större renovering av taket eller ett byte av värmepannan, anser Magnus Karlsson. Finansinspektionen avser införa amorteringskravet den 1 augusti Förslaget är nu på remiss. Bankföreningen kommer att besvara remissen. NR

7 BOLÅN Bankerna ska redovisa snittränta för bolån Finansinspektionen ställer nu krav på att bankerna ska uppge den genomsnittliga bolåneräntan samt ge generell information om hur räntan sätts. De nya reglerna förbättrar transparensen. Men det finns en risk att den information som bankerna nu ska publicera inte är helt jämförbar eller enkel att förstå för kunden då olika banker har olika affärsmodeller och olika typer av kunder, säger Magnus Karlsson, analytiker på Bankföreningen. Bestämmelserna gäller från och med den 1 juni På hemsidan ska banken lämna information om den genomsnittliga räntan som kunderna har erbjudits, för var och en av de senaste tolv månaderna. Där ska också stå vilka faktorer som banken tar hänsyn till när räntan bestäms. I ett nästa steg kan det komma ytterligare regler, som kräver att banken ska individanpassa informationen. Banken måste då berätta varför just den kund man har framför sig får just den ränta hon eller han får. Då är det sådana variabler som kundens totala engagemang i banken, belåningsgrad och inkomst som styr. För att kräva individanpassad information av bankerna behövs en lagändring, därför kommer det först som ett senare steg. Men i praktiken tror jag att banken börjar förklara redan nu varför en kunds ränta avviker från genomsnittet. Det medför ett större arbete för banken, men om kunden får insikt i vad räntan baseras på blir det förhoppningsvis också en nöjdare kund. På sikt är det positivt för både kunden och banken att förståelsen för den ränta man erbjuds ökar, säger Magnus Karlsson. Magnus Karlsson, analytiker på Bankföreningen Bankerna ska uppge den genomsnittliga bolåneräntan som har erbjudits kunderna det senaste året, ett snitt för varje månad och varje löptid. Tidsserien ska byggas upp successivt med start avseende maj NR

8 NYHETER Bankernas vinster i nivå med övriga storföretag Bankföreningens sammanställning av årsresultaten 2014 i företagen på Stockholmsbörsen visar liksom tidigare år en vinstnivå i bankerna, som är något under snittet för storföretagen. Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank gjorde under 2014 en sammanlagd vinst efter skatt på 81 miljarder kronor. Det egna kapitalet var sammanlagt 659 miljarder kronor. Det egna kapitalet är ägarnas insats i företagen. Ett enkelt sätt att utvärdera ägarnas investering i ett företag är att se om de får en god avkastning på sitt insatta kapital. Det vanligaste är att titta på vinsten i relation till det egna kapitalet. Under 2014 var avkastningen på eget kapital 12,4 procent för bankerna. För övriga stora företag på Stockholmsbörsen var avkastningen på eget kapital 12,7 procent. Den bästa banken kommer på fjortonde plats, se figur. Många överskattar bankvinster Bankföreningen har även jämfört hur stor andel av vinsten som delas ut till aktieägarna. Vi ser då att bankerna i genomsnitt delar ut i 67 procent av vinsten medan övriga stora företag delar ut 79 procent. Bankerna utmärker sig inte gentemot andra stora företag, vare sig när det gäller vinst eller utdelning, säger Jonny Sylvén på Bankföreningen som gjort sammanställningen. Många överskattar bankernas vinster eftersom de är stora räknat i kronor. Man glömmer då bort att bankerna behöver mycket eget kapital. NR

9 NYHETER Riksgälden ny resolutionsmyndighet Riksgälden blir resolutionsmyndighet med ansvar för både krisförberedelser och hantering av banker i kris. Jämföra vinster i olika branscher Att jämföra lönsamhet mellan bolag i olika branscher är inte så enkelt. Det finns flera olika sätt att jämföra. Ett dilemma är att många nyckeltal som mäter lönsamhet, produktivitet och effektivitet är specialiserade på vad bolaget gör och därför ser olika ut beroende på bransch. Avkastning på eget kapital är dock ett mått som är mycket viktigt för alla bolag som är börsnoterade och som tävlar om att attrahera investerare att satsa på deras bolag. Det mäter vilken avkastning på investeringen som ägaren gör i ett bolag. Tanken är att detta ska kunna jämföras med vilken typ av investering som helst. En avkastning på eget kapital om 10 procent innebär dock inte att ägaren verkligen erhåller 10 procent av sin investering i pengar. En del återinvesteras i bolaget och kan ses som en ökning av det egna kapitalet, det vill säga den insats som ägaren har gjort i bolaget. Som resolutionsmyndighet kommer Riksgälden att kunna ta kontroll över finansiella institut i kris och genomföra krishanteringsåtgärder. Resolutionsmyndigheten ska se till att aktieägare och finansiärer i första hand bär förlusterna i krisdrabbade institut. I uppdraget ingår även att upprätta resolutionsplaner och besluta om minimikrav på nedskrivningsbara skulder hos instituten. Riksgälden ska också ansvara för att ta ut resolutionsavgifter av instituten. Kan ta kontroll över banker i kris Vi ser positivt på att Riksgälden tilldelas ansvaret för företag under resolution. Det är dock viktigt att regleringen tar höjd för gränsdragningsproblem som kan uppstå med ett delat ansvar, för såväl myndigheterna som bankerna. Hur information ska kunna delas mellan myndigheterna måste också regleras, så att bankerna ska slippa rapportera till båda, säger Åsa Arffman, jurist på Bankföreningen. Kravet att utse en resolutionsmyndighet följer av ett EU-direktiv, Krishanteringsdirektivet. Arbetet med att införa direktivet i svensk lag pågår inom Regeringskansliet. Det finns en rad varianter på hur avkastningen på eget kapital ska beräknas. Ska vinstmåttet tas före eller efter skatt? Hur ska extraordinarie poster (eller liknande) hanteras? Ska minoriteten tas med? Ska orealiserade poster tas med? Ska delar av förlagslån tas med i kapitalet? Det finns än fler varianter. Vi har i denna jämförelse utgått från den rad i resultaträkningen som visar resultat efter skatt och delat det med posten eget kapital i balansräkningen, alltså endast den utgående balansen. Inga undantag har gjorts. 9 NR

10 NYHETER Riskdifferentierad avgift till insättningsgarantin införs I Sverige finansieras insättningsgarantifonden av bankerna som betalar en årlig avgift baserad på garanterade insättningar och kapitaltäckningsgrad. När EU nu inför kravet om insättningsgarantifonder i hela Europa, föreslås en annan, mer riskbaserad, metod för att ta ut avgiften. Förslaget från EBA, European Banking Authority, innebär att avgiften riskdifferentieras utifrån flera faktorer, inte bara kapitaltäckning. Såväl bankens kapital, likviditet och finansiering som kvalitet på tillgångar, affärsmodell och potentiella förluster för insättningsgarantifonden tas med i beräkningen. Vi ser det som positivt. För att avgifterna ska kunna tas ut på ett så rättvist sätt som möjligt och ge företagen incitament för en sund verksamhet är det bra att införa en modell som bättre fångar olika risker för insättningsgarantifonden, säger Magnus Karlsson, analytiker på Bankföreningen. De olika riskindikatorerna tilldelas en initial vikt av EBA, men den nationella ansvariga myndigheten i Sverige är det Riksgälden som administrerar insättningsgarantifonden kan ändra viktfördelningen, och även lägga till ytterligare indikatorer, som kan vara relevanta i det enskilda landets banksektor. Vi är nöjda med att EBA har föreslagit en viss flexibilitet i modellen, så att det kan spegla riskerna i varje enskilt land. Då får vi en verklig riskdifferentiering. Vi skulle faktiskt gärna se att flexibiliteten var än större, vilket vi har talat om för EBA. EBA föreslår att 75 procent av riskvikterna ska vara fastlåsta, och därmed ge den nationella myndigheten möjlighet att påverka 25 procent. Bankföreningen anser i stället att 50 procent ska vara möjliga att påverka nationellt. Heterogen bankmarknad Bankmarknaden är långt ifrån homogen i alla länder i Europa. Därför är det viktigt att de länder där det finansiella systemet är heterogent kan få mer flexibilitet för att modellen ska kunna ge en så korrekt riskbedömning och riskspridning som möjligt. Länder som inte behöver använda flexibiliteten kan använda EBA:s standardförslag. Men nu får vi vänta och se hur de slutliga riktlinjerna blir, säger Magnus Karlsson. Svenska krisfonder bland de största i världen EU:s krav är att ett enskilt lands insättningsgarantifond ska motsvara 0,8 procent av garanterade insättningar till Sverige skjuter redan långt över målet med en insättningsgarantifond på 2,3 procent av garanterade medel. Sedan fonden startade 1996 har svenska banker betalat in 34 miljarder kronor. Många europeiska länder har i dagsläget inte ens någon fond. I och med Insättningsgarantidirektivet, DGS, som kom 2014, inför EU nu ett krav om insättningsgarantifond i alla länder, som en del i hela krispaketet. I Sverige finns dessutom den så kallade stabilitetsfonden, en fond som vi är relativt ensamma om att ha. Den inrättades 2008 och ska användas till stödåtgärder vid framtida bankkriser. Dessa två tillsammans uppgår till drygt 6 procent av de garanterade insättningarna. I EU finns också sedan 2014 ett krav om att alla länder ska ha en resolutionsfond, som ska kunna användas till krishantering. Även den ska finansieras av bankerna och ska inom tio år motsvara 1 procent av garanterade insättningar. Det är Krishanteringsdirektivet, BRRD, som reglerar det. Det är fortfarande inte klart hur stabilitetsfonden och resolutionsfonden ska samverka i Sverige. Finanskriskommittén har lagt fram ett förslag att föra över delar av medlen i stabilitetsfonden till resolutionsfonden och låta båda fonderna leva vidare. Avgifter ska dock i framtiden endast tas ut till resolutionsfonden. NR

11 NYHETER EU Ska vara 0,8 procent av garanterade insättningar till 2024 Sverige Är redan 2,3 procent av garanterade insättningar EU Finns ej inom EU:s regelverk Sverige Är 53 miljarder. Målet är 2,5 procent av BNP 2023 (160 miljarder), men betalningen dit kommer troligen att upphöra i och med resolutionsfonden Insättningsgarantifonden Stabilitetsfonden Resolutionsfonden EU 1 procent av garanterade insättningar inom 10 år Sverige Finns inte än. Medel från stabilitetsfonden ska flyttas över och en riskbaserad avgift tas ut. Oklart med storlek än så långe. Insättningsgarantifonden + stabilitetsfonden motsvarar drygt 6 procent av garanterade insättningar TLAC ett helt nytt kapitalkrav? TLAC kan komma att innebära att banker måste hålla buffertar som går utöver dagens redan höga kapitalkrav. Helt realistiskt - i USA. Bankföreningens kapitaltäckningsexpert Johanna Orth kommenterar. Under hösten publicerade Financial Stability Board, FSB, sitt förslag till nya krav på stora systemviktiga banker att hålla så mycket förlustabsorberande skulder att en bank som är på väg att fallera kan återkapitaliseras - över en helg. Tanken är att skulderna ska konverteras till aktier och de investerare som har köpt de efterställda förlustabsorberande skuldinstrumenten blir nya aktieägare. På måndag morgon antas förtroendet vara återställt så pass att banken kan gå ut på den internationella kapitalmarknaden och låna pengar för att fortsätta verksamheten. Att skulderna är efterställda innebär att dessa fordringsägare har en lägre prioritet än övriga. Utgångspunkten är att minimikapitalkravet på 8 procent ska kunna uppnås igen, direkt efter konvertering. Därför krävs minst 8 procent i konverterbar skuld, utöver minimikapitalet (som kan gå förlorat om banken måste börja bära förluster). Buffertkapital, till exempel konserveringsbufferten och den kontracykliska bufferten, får inte räknas mot de 8 procenten. Kraven på att hålla buffertar är utöver de 8+8 procenten i kapital och konverterbar skuld. Är detta realistiskt hur tänker FSB? Förslaget utgår ifrån att andra globalt systemviktiga banker i världen är strukturerade på ett annorlunda sätt än till exempel svenska stora banker. De har ofta ett så kallat holdingbolag i toppen av gruppen, från vilket man emitterar skulder som kan konverteras. Dessa skulder är per automatik efterställda de skulder som emitteras från själva bankbolaget. Om man inte har något holdingbolag i toppen blir det värre. Då måste man antingen byta struktur på bankgruppen - svårt och dyrt, särskilt om man har verksamhet i många länder. Eller så måste de skulder som man emitterar från bankbolaget vara efterställda genom särskilda kontraktsvillkor, eller genom lag. Det senare råder inte banken över. Men ur ett amerikanskt perspektiv där holdingbolagen redan finns är det helt realistiskt. Hur ser det ut i Europa? I Europa är det väldigt få banker som har holdingbolag i toppen, och synen på skuldkonvertering eller nedskrivning är en annan. Den europeiska modellen (som man skapade när EU enades om krishanteringsramverket) bygger på att alla fordringsägare som inte är strikt undantagna eller skyddade av insättningsgarantin, kan bära risk och konverteras till aktieägare. Det finns inga krav på att skulder som konverteras är efterställda från början. Sedan kan man blir tvungen att undanta vissa fordringsägare i en krishanteringssituation. Exempelvis kanske mindre företag med små möjligheter att klara sina egna likviditetsbehov i en finanskris, inte kan förväntas bli aktieägare i en bank. Men den bedömningen gör man när det är på väg att smälla. Vad blir konsekvensen för svenska banker? Det är osäkert, eftersom TLAC inte är färdigförhandlat. EU har heller inte bestämt hur TLAC ska implementeras. EU-kommissionen ska titta på TLAC med europeiska ögon och försöka få ihop de motstående principerna för bankkrishantering. I EU brukar man dessutom vilja behandla alla banker lika, även om krav ska vara proportionerliga. FSB däremot reglerar bara stora banker och utformar reglerna därefter. I Sverige vill staten bygga upp en stor resolutionsfond. Om fonden är minst 3 procent av garanterade insättningar får den användas efter att skulder och kapital motsvarande 20 procent av det riskvägda kapitalet i en bank är förbrukat. Då blir det färre fordringsägare som måste vara med och bära förluster, och utspädningen blir mindre. Svenska myndigheter tror på att intervenera i tid, för att minska risken för att marknaden tappar förtroendet för våra stora banker. 11 NR

12 KAPITALTÄCKNING Baselförslag frångår riskbaserat synsätt Förslag till nytt riskviktsgolv Johan Hansing chef för ekonomi och analys på Bankföreningen. Dagens riskbaserade kapitalkrav i Sverige kan slås ut av Baselkommitténs nya förslag till trubbigare golvregler, där den verkliga risken inte återspeglas. Baselkommittén har lämnat förslag till reviderad schablonmetod för kreditrisk. Förslaget innebär en genomgripande förändring jämfört med dagens metod. Samtidigt ska dagens Basel 1-golv ersättas med ett riskviktsgolv baserat på de schablonmetoder som finns i Basel 3 för olika typer av risker. Den nya schablonmetoden för kreditrisk skulle därmed utgöra ett underlag för det nya golvet. Basel anger flera syften med förändringarna i schablonmetoden; öka riskkänsligheten, minska utrymmet för nationella undantag, stärka sambandet mellan schablonmetoden och interna metoder samt förbättra jämförbarheten av kapitalkrav mellan olika banker. De föreslagna regeländringarna kan få långtgående effekter i Sverige, både för de stora bankerna som använder interna metoder och för de mindre bankerna som använder schablonmetoden för att beräkna kreditrisk. De stora bankerna befarar att dagens riskbaserade kapitalkrav i praktiken kan komma att slås ut av trubbiga golvregler som inte speglar den verkliga risken. För de mindre bankerna innebär förslaget främst en kraftigt ökad komplexitet, utan att man för den skull får en bättre hantering av risk. Baselförslagen har högsta prioritet i Bankföreningens arbete. Ett utmärkande drag i den väl fungerande svenska bankmodellen är att bankerna på ett effektivt sätt hanterar och prissätter risk. Därför motsätter vi oss förslaget till golvregler. Om det utformas på ett felaktigt sätt kan konsekvenserna bli stora, inte bara för bankerna utan även för deras kunder, säger Johan Hansing, chefsekonom på Bankföreningen. NR

13 KAPITALTÄCKNING 1. Vad tycker du om Baselkommitténs förslag till ny schablonmetod för kreditrisk och nya riksviktsgolv som baseras på schablonmetoden? 2. Hur tror du att svenska banker och svensk finansmarknad kan påverkas? Louise Lindgren, riskchef, Länsförsäkringar Bank Förslaget riskerar att driva bankerna från de mer avancerade och riskbaserade interna modellerna. De skapar betydligt större möjligheter till en effektiv riskhantering och transparens, och de har visat sig fungera bra i den svenska finansiella marknaden. Vi ser också risker i att den nya schablonmetoden kommer att inkludera riskparametrar som inte ger en rättvisande bild av riskerna i olika segment såsom utlåning för bostadsändamål och till mindre företag. Det är svårt att uppskatta effekterna av ett riskviktgolv baserat på den nya schablonmetoden och golvets inverkan på det totala kapitalkravet då det ännu inte finns ett detaljerat förslag. Det sannolika är att det kommer att få stor effekt på bankernas affärsmodeller, och prissättning i olika kundsegment som inte motsvarar den verkliga risken. Förslaget bör revideras och hänsyn tas till de stora nationella skillnader som finns mellan kreditmarknader. Uldis Cerps, områdeschef för Bank, Finansinspektionen Vi anser att ett väl utformat schablongolv för kapitalkravet enligt interna modeller är nödvändigt för att hantera modellrisk och andra problem kopplade till interna modeller. Vi tillämpar redan ett golv för svenska bolån. Inom Baselkommittén har FI arbetat för att golvet ska utformas på ett sätt som innebär att kapitalkravet förblir riskkänsligt och därför ger bankerna sunda incitament att hålla en hög kvalitet i sina tillgångar. Vi tror att rätt incitament bidrar till finansiell stabilitet. För att uppnå det är det viktigt att den slutliga kravnivån hos både golvet och schablonmetoden blir väl avvägd. Dessa frågor lämnades öppna i den pågående konsultationen och vi är angelägna om att kommittén grundar sina kommande förslag på en noggrann analys av effekterna. Det är också viktigt att ett beslut i denna fråga tar hänsyn till hur alla större planerade regelverksförändringar samverkar, vilket inkluderar frågan om Total Loss-Absorbing Capacity, TLAC, och planerna på att införa ett bindande bruttosoliditetskrav. Kerstin af Jochnick, förste vice riksbankschef, Riksbanken Jag välkomnar Baselkommitténs förslag. Dagens schablonmetod behöver ses över. Vi behöver golvregler för att se till att reglerna levererar rimligt mycket kapital; finanskrisen visade att bankernas riskvägda tillgångar inte tillräckligt väl avspeglade riskerna, vare sig för bankerna själva eller för samhällsekonomin. Möjlighet att använda interna modeller har ökat riskkänsligheten i kapitalkraven, vilket är bra. Men interna modeller har också problem. De fångar inte alltid risker korrekt. Modeller fokuserar även främst på bankens egna risker och inte på de samhällsekonomiska. Med ett riskviktsgolv begränsar vi dessa problem. Med ett riskviktsgolv baserat på schablonmetoderna får vi en måttstock att jämföra de interna riskvikterna. Robusta och trovärdiga metoder för bankernas risker ökar förtroendet för kapitalmåtten och bankerna. Det ligger också i bankernas intresse. Med det nya förslaget kan vi också släppa kopplingen till Basel 1 som nuvarande golvregler är kopplade till. Ingvar Linse, chef för regelverksbevakning, Swedbank Det är märkligt att ett förslag med så här långtgående effekter har kunnat beredas i Baselkommittén utan att någon offentlig diskussion förts i Sverige om förslagets potentiella effekter och vilken nytta denna förändring kommer att medföra här i landet. Baselkommitténs förslag kan, om det genomförs, skapa en kedjereaktion som leder till en total omstrukturering av den svenska kreditmarknaden. Förslaget kommer att ge svenska banker starka incitament att kraftigt höja räntemarginalerna för sina mest kreditvärdiga kunder. Bankerna kommer också att få starka incitament att lyfta ut lågrisktillgångar som bolån och lån till de mest kreditvärdiga företagen från sina balansräkningar, genom så kallade värdepapperiseringar. Vi får därmed mindre banker, men kreditvolymerna kommer att finns kvar i systemet och ägas av andra aktörer. Jag tror att detta kommer att göra den svenska kreditmarknaden betydligt mer känslig för externa störning än som hittills varit fallet. 13 NR

14 PROFILEN Vi har ambitionen när vi går in i EU-förhandlingar att värna den svenska modellen, oavsett om det gäller arbetsmarknaden eller finanssektorn.sedan har vi inte alltid framgång med det. Per Bolund Per Bolund är miljöpartistisk finansmarknadsoch konsumentminister sedan valet i höstas. På hans bord ligger flera svåra frågor kring regleringen av finansmarknaden, några råder det öppen oenighet om mellan Riksbanken och Finansinspektionen. NR Foto: Lars Nyman

15 PROFILEN Pengar är energin i samhället Per Bolund är biologen som blev finansmarknadsminister och ser likheter mellan energi som rör sig genom näringskedjan och pengar som rör sig genom samhällsekonomin. Nu befinner han sig mitt i den finansmarknadspolitiska hetluften. Vi kommer till Finansdepartementet en råkall dag med isande vindar som pressar mot fönstren i hörnrummet där Per Bolund huserar. Det måste vara en av Stockholms bästa utsikter med Stadshuset åt ena hållet, Gamla stan åt andra hållet och vattnet däremellan. Hur ser du på bankerna i Sverige? Jag är glad över att stresstesterna som har gjorts på europeisk nivå visar att de svenska bankerna är välkapitaliserade och att det finns en förmåga att stå emot störningar. Vi har ju sett, både i Sverige tidigare och nu internationellt, vad som händer när bankerna börjar svaja, säger Per Bolund. Sedan kan jag väl tycka att det skulle vara bra med en lite bättre konkurrenssituation. Marknaden domineras ganska mycket av fyra stora aktörer, och det finns utrymme även för nischaktörer. Nu kommer också nya tekniska lösningar som skapar nya finansieringsvägar, det kommer att påverka ekonomin, tror jag. Svenska banker är stabila och har haft förmågan att låna ut till realekonomin igenom hela krisen. Så är det inte överallt i Europa. Samtidigt ifrågasätts bankernas vinster på vissa håll. Vad är din åsikt? Bankerna är precis som alla andra företag beroende av att ha en bra relation med sina kunder. Och när kunderna då, enligt min bild i alla fall, har en stark känsla av att man inte får tillräckligt bra genomslag av de sänkta räntorna från Riksbanken till exempel, så undergräver man förtroendet. Bankerna bör fundera över om de avkastningskrav som gäller i branschen verkligen är långsiktigt hållbara och om man kan motivera dem för sina kunder. Just avkastningen på eget kapital är lägre i bankerna än genomsnittligt för storföretagen på Stockholmsbörsen, visar Bankföreningens siffror. Detta eftersom bankverksamhet kräver mer kapital än andra branscher. Men det är ändå ganska tydligt att en stor del av vinsterna från det samlade näringslivet kommer från de fyra stora bankerna. Det är en pedagogisk uppgift att försöka förklara för det omgivande samhället och för kunderna varför det är motiverat. Det tycker jag inte riktigt att man har lyckats med. 15 NR

16 PROFILEN FAKTA Per Bolund Roll Finansmarknadsoch konsumentminister Bakgrund ekonomiskpolitisk talesperson för Miljöpartiet, oppositionsborgarråd i Stockholm, riksdagsledamot, sakkunnig Näringsdepartementet, oavslutad doktorandutbildning på Institutionen för systemekologi Vardagsträning Cyklar, vintertid med dubbdäck Inspirationskälla Musik, spelar själv gitarr och sjunger, lyssnar på Laleh och Tove Lo. Bok Egenmäktigt förfarande av Lena Andersson. Spännande för att den tog så stor plats i samhällsdebatten Motto Utan tvivel är man inte klok, lånat av Tage Danielsson. Tycker jag borde vara vägledande för alla politiker, att ifrågasätta sina dogmer. Foto: Lars Nyman Så det är en pedagogisk fråga snarare än att banker helt enkelt inte bör ha höga nominella vinstnivåer? Bankerna kan ha skäl att fundera över balansen mellan vinst och utdelning här och nu, kontra det långsiktiga perspektivet att skapa goda möjligheter för affärer och låta pengarna göra nytta, i form av att ge krediter till företagssektorn. Jag vet att det finns ett ganska brett missnöje med att man har svårt att få finansiering från bankerna. Man upplever att det har blivit en mycket kärvare bedömning av företagens investeringsplaner och att man inte har lika lätt att få krediter som tidigare. Men i grunden är det så klart en situation som är mycket bättre att ha banker som är lönsamma än att ha banker som är olönsamma, lägger han till. Något som många politiker talar om, både här och i andra länder, är att ta ut en extra skatt av banker. I Sverige har Företagsskattekommittén redan lagt ett förslag, men även regeringen bereder ett förslag till bankskatt på sin kant. På frågan om det kan resultera i två olika bankskatter ovanpå varandra svarar han inte direkt, utan säger att det finns flera tänkbara modeller. Företagsskattekommitténs är en, medan extra sociala avgifter i banksektorn, som sedan länge finns i Danmark, är en annan som regeringen tittar på. Det man kan säga är att det finns en ganska bred samsyn mellan de olika partierna om att finanssektorn som helhet är underbeskattad jämfört med andra delar av samhällsekonomin. Vi behöver hitta sätt att se till så att finanssektorn också bidrar till samhällsekonomin. Vad menar du när du säger underbeskattad? I finanssektorn är det ingen moms på de tjänster som man ger, till skillnad från de flesta andra branscher. Därmed inte sagt att vi ska införa moms, utan det handlar snarare om hur man kan se till att det åtminstone blir en likvärdig spelplan i olika sektorer i samhällsekonomin. Bankfokus påpekande att moms betalas av konsumenterna och inte av bankerna får ingen kommentar. Ett annat exempel är att den sänkning av bolagsskatten, som förra regeringen gjorde, i hög utsträckning träffade finanssektorn. Det kan ifrågasättas om vi vill att det ska bidra till varaktigt högre vinster i bankerna, när man tydligen redan har en god ekonomi och höga vinstnivåer. Så det finns en vits att fundera över hur man kan se till att finanssektorn bidrar mer till samhällsförsörjningen i ekonomin. Svenska förutsättningar har efterhand skapat ett specifikt svenskt sätt att bedriva bank. Vi kan kalla det den svenska bankmodellen. Grunderna i den är: universalbank, låg risk, bolånen kvar på balansräkningen, riskbaserat synsätt, låg vanlig inlåning i kombination med högt fondsparande samt väl utvecklade betaltjänster. Nu håller Baselkommittén på att ta fram nya regler, som utgör ett hot mot den svenska modellen. Dels tuffare golvregler, dels ett krav på leverage ratio, eller bruttosoliditet på svenska. Enkelt uttryckt kan de nya kraven sägas motverka ett riskbaserat synsätt. I stället behandlas alla krediter som om de har samma risk; till det nystartade företaget såväl som till det väletablerade solida företaget. Samma sak med bolån. Med nuvarande regler belönas låg risk, medan de föreslagna reglerna tvärt om straffar låg risk som ligger kvar på balansräkningen. Incitamentet blir starkt att NR

17 PROFILEN värdepapperisera, att flytta bort exempelvis bolån från balansräkningen för att slippa hålla kvar kapital för dem. Det är en modell som tillämpas i USA och som allmänt anses vara en orsak till den senaste finanskrisen. Hur ser regeringen på att man är på väg bort från det riskbaserade synsätt som man har i den svenska bankmodellen? Vi har ambitionen när vi går in i EU-förhandlingar att försöka värna den svenska modellen, oavsett om det gäller arbetsmarknaden eller finanssektorn. Sedan har vi inte alltid framgång med det. Jag delar absolut bedömningen att vi behöver arbeta mycket med riskhanteringen, att det kommer att vara en viktig del av styrningen. Men min bild är inte att man behöver välja antingen/ eller, att man måste överge en riskbaserad modell helt och hållet, utan att man skulle kunna ha soliditetskrav vid sidan av. Det beror på hur reglerna utformas. Baselkommitténs förslag är att nivåerna på golvet och bruttosoliditetskravet sätts så högt att de blir styrande för svenska banker, eftersom de har låga risker. Vi får helt enkelt se var förslagen hamnar. Men ambitionen från regeringens sida är att försöka skapa flexibilitet för marknaden att kunna utforma sig på det sätt som man tycker fungerar allra bäst. Vi vet redan att Riksbanken vill införa bruttosoliditetskraven i Sverige innan EU och att man dessutom vill att de ska vara ännu strängare här. Riksbankens chef Stefan Ingves råkar även vara ordförande i Baselkommittén. Finansinspektionen tycker att Baselkraven räcker. Vad anser regeringen? Vi tycker att vi behöver ha ett väldigt bra underlag för att kunna fatta beslut i en så pass stor och komplex fråga. Det var uppe till diskussion på senaste Stabilitetsrådet (där Finansdepartementet, Riksbanken, Finansinspektionen och Riksgälden ingår, red), men det landade i att vi inte hade ett tillräckligt bra underlag för att vi kunna gå till beslut, utan vi behöver föra vidare diskussioner med de ansvariga myndigheterna omkring den frågan. Bankerna är oroade; det handlar om att det svenska sättet att bedriva bank kan behöva förändras i grunden, och det utan politisk debatt. Det är som om myndighetsrepresentanterna i Baselkommittén kan sitta och besluta om sådana här jättestora förändringar utan att de folkvalda politikerna lägger sig i. - Som sagt, det här är ett område där vi inte är färdiga att fatta beslut än, utan vi behöver mer underlag. Det beror självklart också på hur processen på EU-nivå går framåt. Ett ställningstagande från regeringen kommer snart. En del av den svenska bankmodellen är att vara universalbank, att ha hela spektrat av kunder och tillhandahålla alla sorters tjänster, alltifrån vardagsärenden till värdepappershandel. EU håller nu som bäst på att införa en regel som kan kräva att tradingverksamheten avskiljs från resten av banken, den så kallade strukturreformen. För svenska banker kan det bli för dyrt att ha tradingen som ett enskilt bolag, och risken finns att verksamheten läggs ner. Det vore i sin tur ett problem för staten eftersom det skulle resultera i färre återförsäljare av statspapper, så kallade market makers, vilket har fått exempelvis Riksgälden att reagera. Förra regeringen var också mycket kritisk. Hur ser ni på det? Vi ser problem om man skapar regelverk som förhindrar eller försvårar market making. Det har jag lyft när jag har pratat med den ansvariga kommissionären, att inte införa regler som kan leda till problem med hanteringen av statens upplåningsbehov och statsskulden. Men jag ser också att processen på EU-nivå ser ganska lovande ut, med Gunnar Hökmark som rapportör i EU-parlamentet. En ständigt aktuell fråga är hushållens skuldsättning och snart blir kravet om amortering verklighet. Finansinspektionens förslag är att det ska gälla från augusti Tror du att amorteringskravet kommer att få effekt på skuldsättningen? Det måste vara flexibelt, det ska finnas möjlighet att göra avsteg från kravet, till exempel under perioder när man som individ har en utsatt ekonomisk situation: sjukdom, arbetslöshet, skilsmässa. Samtidigt är det en avvägning. Ger man möjlighet för stora avsteg så blir reformen mindre styrande. Kommer man att behöva ta till andra åtgärder också? Vi får avvakta och se vilka effekter amorteringskraven får. Regeringen ser med oro på att skuldsättningen har ökat så mycket historiskt, och att den enligt prognoserna fortsätter att öka. Med ett väldigt lågt ränteläge så är det klart att det finns en stor risk. Minskat ränteavdrag är en annan åtgärd som det talas om. Det låga ränteläget ger ett slags fönster för det. Om man nu överväger det, hur länge kan man vänta? Jag håller med om analysen att ska man göra någon förändring så är det ett bra läge när man har låg ränta. Nu ser det i och för sig ut som om ränteläget kommer att hålla i sig under lång tid framåt, åtminstone under de närmaste åren. Regeringskansliet håller i dagsläget inte på med något förslag om att ändra ränteavdragen, poäng- I grunden är det så klart en situation som är mycket bättre att ha banker som är lönsamma än olönsamma Finansmarknadsminister Per Bolund 17 NR

18 PROFILEN terar han. Kring en sådan åtgärd krävs brett samförstånd mellan riksdagspartierna, så att inga eventuella beslut rivs upp vid nästa regeringsskifte. Det är också viktigt att ha lite is i magen och ta ett steg i taget. Nu är det första som ligger i närtid amorteringskrav, och då har vi ett ansvar att först se vilka effekter det får och analysera det innan man tar ytterligare steg. Vi har ju sett exempel från andra länder, där man kanske har rusat lite för snabbt fram med åtgärder och därmed orsakat finansiell oro. Där är regeringen entydig att det ska vi inte göra i Sverige. Du är ju konsumentminister också. Vad kan vi vänta på det området vad gäller finansiella tjänster de kommande åren? Det övergripande är att försöka hjälpa konsumenterna att få kunskap och förståelse för finansmarknaden. Jag möter många konsumenter som upplever att de har svårt att sätta sig in i de ganska komplexa produkter som det ibland handlar om, eller att kunna jämföra olika erbjudanden. Där handlar det om att skapa transparens, tydlighet i tjänsterna. Den förra regeringens införande av det så kallade Normanbeloppet, att kostnader för fondsparande måste redovisas tydligare, tycker han är bra och säger att det finns mer att göra i den vägen. Ett annat område där han anser att kunderna kan behöva hjälp till bättre förståelse är vid paketering, det vill säga när bankerna kopplar ihop flera produkter i ett erbjudande. Finansinspektionen har också just blivit klar med regler som kräver att bankerna tar fram snittränta, så att man kan ha en rimligare jämförelse när man ska förhandla med banken. Den typen av informationskanaler tycker jag känns välmotiverade. Du har sagt att banker har en viktig roll i att skapa ett hållbart samhälle. Bankerna har sedan många år vägt in hållbarhetsaspekten i både kreditgivning och som ägare i fonder. Ser du fler områden där bankerna kan öka sitt hållbarhetsengagemang? Jamen, där tror jag att det finns väldigt stora möjligheter! Rösten får en ny klang. Jag ser finanssektorn som en nyckelsektor för att vi ska kunna nå den hållbara värld som vi ju alla har som gemensam ambition. Där finns det mycket spännande utveckling. Vi ser gröna obligationer, vi ser diskussion omkring de finansiella riskerna för en fossilbubbla på börsen, risken att man sitter med tillgångar som är kraftigt övervärderade för att man helt enkelt inte har vägt in klimataspekten när man har gjort investeringen. Det här är ett område inom finanssektorn där det väldigt snabbt kommer att hända väldigt mycket, tror han. Samtidigt sjunker hållbara tekniska lösningar snabbt i pris och blir konkurrenskraftiga. Där gäller det att marknaden hänger med och ser den utvecklingen. Ibland kan jag vara lite rädd för att man har en förståelse för hur exempelvis kol-, olje- och gasmarknaden fungerar, men att man inte har samma kunskap om de förnybara marknaderna på energisidan. Ett sådant kunskapsgap tycker jag är ett stort problem, som man i så fall behöver hantera. Entusiasmen är genuin när han en stund senare visar solfångarna på taket av Finansdepartementets hus, dit vi gått upp för fotografering. Du är biologen som först blev ekonomisk-politisk talesperson, och nu finansmarknadsminister. Det var inte så stort hopp som det kan se ut på pappret. När jag kom in i riksdagen började jag jobba i näringsutskottet med företagens ekonomiska situation och sedan energimarknaden. De erfarenheterna har gett mig kunskap som jag har nytta av nu. Det finns mycket samstämmighet mellan ekonomisk och biologisk vetenskap. Det handlar om resursflöden, hur energi rör sig genom näringskedjor i biologin, men här handlar det om hur pengar rör sig igenom samhällsekonomin. Vi ser en diskussion kring de finansiella riskerna för en fossilbubbla på börsen Finansmarknadsminister Per Bolund Foto: Lars Nyman NR

19 NOTERAT Bankföreningens expert i bok om ledning och kontroll Sedan förra året ska även bankernas ledning och kontrollfunktioner SwedSeclicensieras. Läromedel har saknats, men nu har en bok som utgår från SwedSecs kunskapskrav givits ut: Ledning och kontroll på värdepappersmarknaden. Delförfattare är Åsa Arffman, jurist på Bankföreningen, och Torsten Örtengren är redaktör. I boken beskrivs värdepappersmarknadens funktion och aktörer samt lagar och regler för olika typer av finansiella företag, med fördjupning avseende kontroll och styrning. Åsa Arffman har skrivit om ersättningsregler, uppförandekoder och socialt ansvar. Hållbarhetsfrågor är ett område som fått ökad fokus såväl inom EU som nationellt. Nya lagkrav på rapportering av icke-finansiell information för stora företag väntas träda i kraft i slutet av 2016, säger hon. Boken riktar sig till bland annat styrelseledamöter, vd:ar och personer som arbetar med compliance och riskkontroll. Överskuldsatta konsumenter i fokus Konsumtion på kredit är konsumenten tillräckligt skyddad var rubriken när Civilutskottet den 19 februari hade utfrågning om överskuldsättning och kreditmarknaden. Finansmarknadsminister Per Bolund underströk att frågorna är prioriterade för regeringen. I höstens budgetproposition ska en strategi mot överskuldsättning presenteras och under våren tillsätts en utredning om en mer ansvarsfull marknad för konsumentkrediter. Vad den mer specifikt ska titta på är ännu inte känt. I debatten gjordes inlägg om sådant som att ockerlagstiftningen inte tillämpas i praktiken, räntetak enligt finsk modell, betydelsen av utbildningsinsatser i skolan för att öka unga konsumenters förståelse för innebörden av att handla på kredit samt sanktionsåtgärder vid bristande kreditprövning. 19 NR

20 KOMMENTAR En ny värld med minusränta Riksbanken har för första gången sänkt styrräntan till minus. Bankerna får alltså betala för att placera pengar i Riksbanken. Klas Eklund kommenterar det historiska beslutet Är detta oerhört? Det är i alla fall oerhört i meningen ovanligt. Det är en mycket, mycket ovanlig situation. Det har aldrig inträffat att så många länder har haft negativ ränta samtidigt, och det är extremt ovanligt att någon har det överhuvudtaget. Andra länder som har minusränta är Danmark och Schweiz, som båda slåss för sina valutor. De har dock ännu mer negativ ränta. Det svenska beslutet är mindre dramatiskt. Vi har inte haft stora spekulativa valutainflöden som de har haft. Bakgrunden i Sverige är att vi har mycket låg inflation och fallande inflationsförväntningar, men framför allt att Riksbanken varit sent ute med att sänka räntan. De har tidigare brytt sig om andra saker än inflationsmålet. Men när inflationsförväntningarna fortsatt att falla så har Riksbankenhelt enkelt känt sig tvingad att ta till de här extrema metoderna, även om de inte riktigt vet vad det får för effekter. Ja, vad kan det få för effekter? Ingen vet. Vi är ute i okänd terräng. Osäkerheten är väldigt stor. Vi vet inte hur interbankmarknaden, alltså den dagliga handeln bankerna emellan, fungerar med negativ ränta. Vi vet inte heller vad det får för effekter på inlånings- och utlåningsräntor för småsparare eller hur samhällsekonomin påverkas. Vi har haft låga räntor sedan 2008, så blir skillnaden verkligen så stor? Räknar du i antalet räntepunkter, så är det här ingen big deal alls. Det är den kvalitativa skillnaden på minus och plus som har psykologisk betydelse, och som dessutom rent tekniskt kan påverka interbankhandel och datasystem och allt möjligt, som gör att vi inte vet vad effekterna blir. Stimulera till konsumtion Vad ville Riksbanken uppnå med sänkningen? Syftet med låga räntor, och negativ ränta, är att stimulera till konsumtion och investeringar, så att produktionen ökar och att inflationen så småningom går upp. Men ska man verkligen få effekt då måste man nog gå ner mycket mer, men då är vi verkligen ute på otrampad mark. Därför rör sig Riksbanken i små steg och kollar hela tiden vad som händer. Riksbanken har sagt att de ska hålla ner räntorna åtminstone de närmaste två åren, och har antytt att de kan sänka mer och också slussa ut mer pengar i systemet genom att köpa värdepapper, troligen statsobligationer. Jag har personligen svårt att se det som särskilt verkningsfullt. Sverige har en ganska liten statsskuld och räntan på den är redan låg. Rent hypotetiskt skulle Riksbanken däremot kunna köpa upp väldiga mängder bostadsobligationer, och den vägen pressa ner bostadsräntorna. Men Riksbanken är väldigt nervös för stigande bostadspriser, så det tvivlar jag på att de gör. Vad gäller stödköp av företagsobligationer, så är problemet inte att svenska företag har speciellt svårt att få tillgång till kreditmarknaden. Flera centralbanker, i Schweiz och Danmark såväl som i Japan och euroområdet, håller på med stödköp i syfte att försvaga sina länders valutor och vinna konkurrenskraft, och det är möjligt att Riksbanken också hoppas kunna det. Klas Eklund kallar det för ett kallt valutakrig: Egentligen ogillar jag att centralbankerna tävlar med konkurrerande valutaförsvagningar. Men i realiteten är det nog så penningpolitiken fungerar. Mellan raderna är det också vad Lyckoslanten från 40-talet -0,25% Riksbankens styrränta är -0,25 procent. NR

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

Riksbanken välkomnar i stort de förslag som Finansinspektionen framför i remisspromemorian Kapitalkrav för svenska banker.

Riksbanken välkomnar i stort de förslag som Finansinspektionen framför i remisspromemorian Kapitalkrav för svenska banker. E S T A B L I S H E D 1 6 6 8 Protokollsbilaga A Direktionens protokoll 140626, 3 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 Stabila företagsräntor och marginaler under kvartalet. Nya kapitalkrav kräver inte högre marginaler. Små och medelstora företag gynnas av nya Basel 3- regler.

Läs mer

2014-06-27 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm

2014-06-27 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/00060 Er referens: FI Dnr 14-6258 1 (6) 2014-06-27 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm finansinspektionen@fi.se Kapitalkrav för svenska banker Översyn av åtgärder

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

2015-06-18. Vid mötet diskuterades också hushållens skuldsättning. Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden har tillsammans gjort

2015-06-18. Vid mötet diskuterades också hushållens skuldsättning. Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden har tillsammans gjort 2015-06-18 Finansiella stabilitetsrådet Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte den 15 juni 2015 Sammanfattning Stabilitetsrådets medlemmar diskuterade stabilitetsläget och det fanns en samsyn

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 Lägre räntor men oförändrade marginaler på nya företagslån. Nya krav och klargöranden från Fi medför höjda företagsräntor. Motiverade räntehöjningar störst för

Läs mer

EU-kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut ( Liikanen )

EU-kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut ( Liikanen ) 2014-03-10 REMISSVAR Finansmarknadsavdelningen FI Dnr 14-2616 Finansdepartementet (Anges alltid vid svar) Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24

Läs mer

Basel III - skärpta regler för banker

Basel III - skärpta regler för banker Basel III - skärpta regler för banker 44 Baselkommittén presenterade nyligen ett nytt regelverk för banker, det så kallade Basel III. Det omfattar i grova drag nya och skärpta krav på kapital och likviditet

Läs mer

Krishantering av banker 2013-10-07

Krishantering av banker 2013-10-07 Krishantering av banker 2013-10-07 Dagens agenda Före och efter krisen en överblick Det nya ramverket för krishantering av banker Bankunionen Kartan ritas om före Finansdepartementet Tillsyn Reglering

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 Oförändrade räntor och högre marginaler på nya företagslån. Ökade skillnader i räntor mellan små och stora företag. Skillnader i risk motiverar inte högre räntor

Läs mer

Effekter av bolånetaket

Effekter av bolånetaket Effekter av bolånetaket EN FÖRSTA UTVÄRDERING 6 APRIL 2011 April 2011 Dnr 11-1622 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Bolån efter taket en ögonblicksbild 4 Frågorna samt sammanfattning av bankernas svar 4 2 SAMMANFATTNING

Läs mer

Yttrande över Finansdepartementets remiss Resolution en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52)

Yttrande över Finansdepartementets remiss Resolution en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52) Regelrådet är ett av regeringen utsett oberoende organ vars huvuduppgifter är att: 1. Ta ställning till om nya eller ändrade regler är utformade så att de uppnår regelgivarens syfte på ett enkelt sätt

Läs mer

Översyn av statsskuldspolitiken

Översyn av statsskuldspolitiken Översyn av statsskuldspolitiken Kerstin Hessius 2014-02-19 Utredningens deltagare Kerstin Hessius, särskild utredare Sara Bergström, utredningssekreterare, Magnus Dahlberg, utredningssekreterare juridik

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Rapport till Finanspolitiska rådet 2009/1 Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Clas Bergström Handelshögskolan i Stockholm Finanskrisen och Sverige Likviditetsaspekt:

Läs mer

Finansiell stabilitet

Finansiell stabilitet Finansiell stabilitet Riksgäldsdirektör Hans Lindblad Finansdagarna, 2014-05-22 Vad gör Riksgälden? Myndighet under regeringen med ansvar för statens centrala finansförvaltning Statsskulden ca 1250 mdr

Läs mer

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm 1 (5) 2015-02-02 Dnr SU FV-1.1.3-2916-15 Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Svensk kontanthantering (SOU 2014:61) Sammanfattande slutsatser Juridiska fakultetsnämnden tillstyrker

Läs mer

EU-Kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut ("Liikanen")

EU-Kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut (Liikanen) REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/00015 Er referens: Fi2014/ 496 1 (8) 2014-03-10 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen fi.registrator@regeringskansliet.se EU-Kommissionens förordningsförslag om

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

Bankföreningens policy om NSFR, Net Stable Funding Ratio

Bankföreningens policy om NSFR, Net Stable Funding Ratio Bankföreningens policy om NSFR, Net Stable Funding Ratio Bakgrund Efter Lehman-kraschen 2008 blev det uppenbart att många stora systemviktiga banker hade tagit på sig omfattande likviditetsrisker. De hade

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1

DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1 DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1 Delårsrapport för perioden 2014-01-01 2014-06-30 Verkställande direktören för Sparbanken Lidköping AB, organisationsnummer 516401-0166,

Läs mer

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Periodisk information per 30 september 2014 - Kapitaltäckning och likviditet Denna information om kapitaltäckning och likviditet för Ikano Bank AB (Publ), organisationsnummer

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

Stabilitet ger trygghet

Stabilitet ger trygghet Stabilitet ger trygghet Finansmarknadsminister Peter Norman Finansliv den 13 mars 2013 - Subprime sector kollapsar i USA - Global kreditåtstramning börjar - Am staten tar över Fannie Mae & Freddie Mac

Läs mer

Förhandling. Du kan tjäna cirka 10.000 kronor per år på en lyckad förhandling (räknat på bolån på 2 miljoner kronor)

Förhandling. Du kan tjäna cirka 10.000 kronor per år på en lyckad förhandling (räknat på bolån på 2 miljoner kronor) BOLÅNEBOK #1 Förhandling Du kan tjäna cirka 10.000 kronor per år på en lyckad förhandling (räknat på bolån på 2 miljoner kronor) En lyckad förhandling kräver: o Att du har en någorlunda god privatekonomi

Läs mer

Det här är Finansinspektionen FI. Vår vision

Det här är Finansinspektionen FI. Vår vision Vårt uppdrag Det här är Finansinspektionen FI FI är en myndighet som övervakar företagen på finansmarknaden. Riksdag och regering har gett oss i uppdrag att bidra till att det finansiella systemet fungerar

Läs mer

MW Årsstämma Ordförandes anförande om styrelsens arbete. I den ekonomiska miljö banken verkar så förblir styrelsearbetet i SEB intensivt.

MW Årsstämma Ordförandes anförande om styrelsens arbete. I den ekonomiska miljö banken verkar så förblir styrelsearbetet i SEB intensivt. 2011-03-24 MW Årsstämma Ordförandes anförande om styrelsens arbete Ärade stämmodeltagare, SEB har en aktiv styrelse. I den ekonomiska miljö banken verkar så förblir styrelsearbetet i SEB intensivt. Under

Läs mer

Yttrande över promemorian Förstärkt insättningsgaranti (Fi2015/3438)

Yttrande över promemorian Förstärkt insättningsgaranti (Fi2015/3438) 2015-09-15 REMISSVAR Finansdepartementet FI Dnr 15-9094 Finansmarknadsavdelningen/Bankenheten (Anges alltid vid svar) 103 33 STOCKHOLM Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Sparbanken Gotland. Org.nr. 534000-5775. Delårsrapport Januari juni 2015

Sparbanken Gotland. Org.nr. 534000-5775. Delårsrapport Januari juni 2015 Sparbanken Gotland Org.nr. 534000-5775 Delårsrapport Januari juni 2015 Delårsrapport för perioden januari - juni 2015 Styrelsen för Sparbanken Gotland (534000-5775) avger härmed delårsrapport för verksamheten

Läs mer

DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB

DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 1 Delårsrapport för perioden 2013-01-01 2013-06-30 Verkställande direktören för Sparbanken Lidköping AB, organisationsnummer 516401-0166, får härmed

Läs mer

Delårsrapport. Januari Juni 2013

Delårsrapport. Januari Juni 2013 Delårsrapport Januari Juni 2013 DELÅRSRAPPORT FÖR SPARBANKEN VÄSTRA MÄLARDALEN Januari - Juni 2013 Verkställande direktören för Sparbanken Västra Mälardalen får härmed avlämna delårsrapport för tiden januari

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012

INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012 INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012 På Banken kan Du få en sparränta om 0,5% Vi ger Dig en sparränta om 10% Bryggfinansiering Emissionshantering Factoring -

Läs mer

Orusts Sparbanks delårsrapport för tiden 2007-01-01--06-30

Orusts Sparbanks delårsrapport för tiden 2007-01-01--06-30 1(8) Orusts Sparbanks delårsrapport för tiden 2007-01-01--06-30 Bästa delårsresultatet hittills Ökad affärsvolym Lysande aktieaffärer Sponsringen av väg 160 Inga kreditförluster Bästa delårsresultatet

Läs mer

3.4 Förslag till nya allmänna råd om att söka tillstånd att driva bank- och finansieringsrörelse eller ge ut elektroniska pengar

3.4 Förslag till nya allmänna råd om att söka tillstånd att driva bank- och finansieringsrörelse eller ge ut elektroniska pengar undantag från tillståndsplikt. Finansinspektionen föreslår därför en ändring som innebär att en registrerad betaltjänstleverantör ska lämna motsvarande information vid en ändring av ägarföretaget och dess

Läs mer

INFLATIONSRAPPORT 2002:3

INFLATIONSRAPPORT 2002:3 LIVFÖRSÄKRINGSBOLAGEN I samband med den kraftiga nedgången på världens börser de senaste åren, har livförsäkringsbolagen och deras allt mindre värda aktietillgångar hamnat i fokus. Frågor har rests om

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2015:1)

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2015:1) REGERINGSRAPPORT 1 (4) Hanteringsklass: Öppen 2015-03-13 Dnr 2015/215 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet

Läs mer

Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord. Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå

Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord. Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med

Läs mer

Finansinspektionens roll i ett ramverk för finansiell stabilitet

Finansinspektionens roll i ett ramverk för finansiell stabilitet A N F Ö R A N D E Datum 2013-03-20 Talare Martin Andersson Möte Bank & Finans Outlook, Berns Salonger Finansinspektionens roll i ett ramverk för finansiell stabilitet Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Finanskrisens händelser dramatiska, men var de aldrig tidigare skådade? We came very, very close to a global financial meltdown

Läs mer

Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål

Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål REMISSVAR 2010-03-15 Dnr 2010/295 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål (Dnr Fi2010/1192) Sammanfattning Riksgälden

Läs mer

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker PROMEMORIA Datum 2014-11-28 FI Dnr 14-16475 Författare Emil Hagström Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se

Läs mer

Delårsrapport för januari - juni 2014

Delårsrapport för januari - juni 2014 Delårsrapport för januari - juni 2014 Delårsrapport för januari-juni 2014 Styrelsen för Södra Hestra Sparbank, org nr 528500-6408 får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden

Läs mer

Åtgärder mot penningtvätt förändringsarbete och nya utmaningar. Thomas Grahn Senior Advisor Thomas Grahn AML Consulting

Åtgärder mot penningtvätt förändringsarbete och nya utmaningar. Thomas Grahn Senior Advisor Thomas Grahn AML Consulting Åtgärder mot penningtvätt förändringsarbete och nya utmaningar Thomas Grahn Senior Advisor Thomas Grahn AML Consulting Agenda Åtgärder mot penningtvätt (AML) och finansiering av terrorism (CFT) ökat fokus

Läs mer

Mindre lån dyrare ränta

Mindre lån dyrare ränta Mindre lån dyrare ränta Resultat från Räntekollen Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se www.villaagarna.se

Läs mer

Operativ risk kan uppstå till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna rutiner, mänskliga fel eller till följd av yttre händelser.

Operativ risk kan uppstå till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna rutiner, mänskliga fel eller till följd av yttre händelser. Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Bakgrund Den 1 februari 2007 trädde nya kapitaltäckningsregler (Basel 2) i kraft i Sverige.

Läs mer

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse.

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. ERSÄTTNINGSPOLICY I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. Betydande risktagare: En anställd vars arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på Bolagets riskprofil. Dessa personer

Läs mer

VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2007-01-01-2007-06-30

VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2007-01-01-2007-06-30 VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2007-01-01-2007-06-30 Styrelsen för Virserums Sparbank får härmed lämna delårsrapport för Sparbankens verksamhet under perioden 2007-01-01-2007-06-30. Sparbankens

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Delårsrapport per 2015-06-30

Delårsrapport per 2015-06-30 Delårsrapport per 2015-06-30 -DET ÄR VI SOM ÄR TRIVSELBYGDENS BANK- DELÅRSRAPPORT FÖR JANUARI - JUNI 2015 Styrelsen för Mjöbäcks Sparbank, 565000-6520 får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet

Läs mer

Fokus Penningtvättsdirektivet

Fokus Penningtvättsdirektivet Den 15 mars i år trädde den nya penningtvättslagen i kraft. Sverige implementerade därmed, som ett av de sista EU-länderna, det tredje penningtvättsdirektivet. Redan den gamla lagen satte advokaterna i

Läs mer

VALDEMARSVIKS SPARBANK

VALDEMARSVIKS SPARBANK VALDEMARSVIKS SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2009 Allmänt om verksamheten Riksbankens styrränta som vid årets ingång uppgick till 2 procent sänktes löpande under året till 0,50 procent vid halvårsskiftet.

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17. Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17. Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. Nya administrativa sanktioner på finansmarknadsområdet

Läs mer

Viktiga frågor för fondbolagen

Viktiga frågor för fondbolagen ANFÖRANDE Datum: 2015-06-04 Talare: Martin Noréus Möte: Fondbolagens förening Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-06-30

Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-06-30 Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-06-30 Innehållsförteckning Utveckling av resultat och ställning 2 Resultaträkning i sammandrag 3 Rapport över totalresultat i sammandrag 4 Balansräkning i sammandrag

Läs mer

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012 Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juli 212 FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING Företagarnas finansieringsrapport 2015 SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING! Svårigheten för företag att få extern finansiering är ett stort tillväxthinder.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statliga garantier till banker m.fl.; SFS Utkom från trycket den utfärdad den X oktober 2008 Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelse 1 I denna förordning

Läs mer

Utredningen om Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning (SOU 2013:9)

Utredningen om Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning (SOU 2013:9) 2013-05-31 REMISSVAR Finansdepartementet FI Dnr 13-2574 103 33 Stockholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2010-06-30

DELÅRSRAPPORT 2010-06-30 DELÅRSRAPPORT 2010-06-30 Skurups Sparbank, 548000-7409, får härmed avlämna delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden 2010-01-01 2010-06-30. Verksamheten Under första halvåret har stort fokus

Läs mer

Kapitaltäckning och Likviditet 2012-09. Ikano Bank SE. Org nr 517100-0051

Kapitaltäckning och Likviditet 2012-09. Ikano Bank SE. Org nr 517100-0051 Kapitaltäckning och Likviditet 2012-09 Ikano Bank SE Org nr 517100-0051 Kapitaltäckning och likviditet, periodisk information per 30 september 2012 Denna information om kapitaltäckning och likviditet för

Läs mer

Reviderad föreskrift för bestämmande av diskonteringsränta

Reviderad föreskrift för bestämmande av diskonteringsränta PROMEMORIA Datum 2006-12-15 FI Dnr 06-10630-200 Författare Martin Blåvarg, Tomas Flodén, Katarina Höller Reviderad föreskrift för bestämmande av diskonteringsränta Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113

Läs mer

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING)

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING) BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING) 1. Poster som ger stabil finansiering 1.1. Allmänna kommentarer 1. Detta är en sammanfattande mall som innehåller information om

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om inlåningsverksamhet; SFS 2004:299 Utkom från trycket den 2 juni 2004 utfärdad den 19 maj 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Tillämpningsområde 1 Denna

Läs mer

DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007

DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007 DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007 Styrelsen för Åse och Viste härads Sparbank får härmed avge följande Delårsrapport för januari juni 2007 ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN Verksamheten inriktas på att vara en fullsortimentsbank

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Finansinspektionen införde nyligen ett tak för belåningsgraden för nya bolån dvs. för hur mycket man får låna i förhållande till marknadsvärdet på den underliggande säkerheten

Läs mer

Remissyttrande - kapitalkrav för svenska banker

Remissyttrande - kapitalkrav för svenska banker REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen 2014-06-26 1 (6) Dnr 2014/667 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Remissyttrande - kapitalkrav för svenska banker (FI Dnr 14-6258) Inledande synpunkter Riksgäldskontoret

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2010 KOM(2010)369 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar

Läs mer

RP 1/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 juli 2015.

RP 1/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 juli 2015. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 8 kap. i lagen om resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag, 6 kap. 2 i lagen om investeringstjänster och av 5 kap.

Läs mer

Datum 2014-10-23 Dnr 1401713. Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) - kapitaltillskott

Datum 2014-10-23 Dnr 1401713. Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) - kapitaltillskott Regionstyrelsen Lennart Henricson Finanschef 040-675 36 36 lennart.henricson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-10-23 Dnr 1401713 1 (5) Regionstyrelsen Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) -

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer De svenska storbankerna har förbättrat sin transparens relativt mycket sedan finanskrisen, och tillhör idag några av de mest transparenta bankerna i Europa avseende likviditetsrisker.

Läs mer

Information om riskhantering och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå

Information om riskhantering och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Information om riskhantering och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Bakgrund Den 1 februari 2007 trädde nya kapitaltäckningsregler (Basel 2) i kraft

Läs mer

Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering

Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering AUGUSTI 2015 augusti 2015 Dnr 15-7266 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Finansinspektionens tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering

Läs mer

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism FI Dnr 13-6295 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014

Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014 Stockholm mars 2014 1(3) Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014 Vår ambition är att erbjuda dig ett modernt och attraktivt utbud av fonder med hög kvalitet. Det innebär att vi kontinuerligt

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2014-08-13 Augusti 2014 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Kontaktperson: Christian Nilsson Tfn:

Läs mer

NYHETSBREV. Bolagsstyrning och riskhantering. nya och ändrade bestämmelser med anledning av det nya kapitaltäckningsregelverket

NYHETSBREV. Bolagsstyrning och riskhantering. nya och ändrade bestämmelser med anledning av det nya kapitaltäckningsregelverket 2014-08-08 NYHETSBREV Bolagsstyrning och riskhantering nya och ändrade bestämmelser med anledning av det nya kapitaltäckningsregelverket (CRR och CRD IV). 1. Nya och ändrade bestämmelser Det nya kapitaltäckningsregelverket

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Finansinspektionen tillsynsmyndighet för finansoch försäkringssektorn

Finansinspektionen tillsynsmyndighet för finansoch försäkringssektorn Finansinspektionen tillsynsmyndighet för finansoch försäkringssektorn Varför finns Finansinspektionen? Finansinspektionen (FI) arbetar för att kunder i Finland tryggt ska kunna sköta sina ärenden hos tjänsteleverantörer

Läs mer

Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52)

Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52) YTTRANDE 1 (5) Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52) (Fi2014/2275) Inledande synpunkter Hovrätten

Läs mer

Delårsrapport per 2009-06-30

Delårsrapport per 2009-06-30 Delårsrapport per 2009-06-30 DELÅRSRAPPORT FÖR JANUARI - JUNI 2009 Styrelsen för Mjöbäcks Sparbank, 565000-6520 får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden 090101-090630. ALLMÄNT

Läs mer

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011. Allmänt om verksamheten

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011. Allmänt om verksamheten VADSTENA SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011 Allmänt om verksamheten forsätter att visa en stabil resultatutveckling. Räntenettot stärks varje kvartal och kreditförlusterna är låga. Riksbanken

Läs mer

Uppdaterat förslag till nya regler om metod för att bestämma diskonteringsränta för försäkring

Uppdaterat förslag till nya regler om metod för att bestämma diskonteringsränta för försäkring 2013-09-19 FI Dnr 13-795 (Anges alltid vid svar) Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Uppdaterat förslag

Läs mer

Den kanske mest intressanta delen är rödmärkt på sidan 2.

Den kanske mest intressanta delen är rödmärkt på sidan 2. Den kanske mest intressanta delen är rödmärkt på sidan 2. ANFÖRANDE DATUM: 2009-11-19 TALARE: Riksbankschef Stefan Ingves PLATS: Bankföreningen, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg

Läs mer

Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag

Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Landstingsdirektörens stab 2014-10-22 Dnr 2014/0626 Landstingsstyrelsens arbetsutskott Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Styrelseordföranden i Landstingen

Läs mer

Delårsrapport januari juni 2014

Delårsrapport januari juni 2014 Delårsrapport januari juni Sparbankens resultat Tjörns Sparbanks rörelseresultat för det första halvåret uppgick till 15 403 tkr (5 501 tkr). Intäkter Sparbankens totala intäkter för det första halvåret

Läs mer

Lönneberga-Tuna-Vena Sparbank

Lönneberga-Tuna-Vena Sparbank Org nr 533200-5189 Lönneberga-Tuna-Vena Sparbank Delårsrapport 2007-01-01 2007-06-30 Delårsrapport för januari juni 2007 Styrelsen för Lönneberga-Tuna-Vena Sparbank får härmed avge delårsrapport för verksamheten

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Ökad finansiell integration - framtida utmaningar

Ökad finansiell integration - framtida utmaningar ANFÖRANDE DATUM: 2007-04-19 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Svante Öberg Konferens: Bank & Finans Outlook (Affärsvärlden), Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46

Läs mer