Gestaltningsprogram. Riktlinjer och utformning för Sidöparken i Strängnäs

Transkript

1 Gestaltningsprogram Riktlinjer och utformning för Sidöparken i Strängnäs /rev DNR: PBN/2009:60-214

2 Innehållsförteckning Gestaltningsprogrammet för Sidöparken har tagits fram av Strängnäs kommun genom planhandläggare Sara Gustavsson, byggnadsantikvarie Johan Apelman och samhällsbyggnadsstrateg Mikael Rojek och Anna Nilsson. Gestaltningsprogramet har upprättats av Tengbom genom Per Jacobsson och Martin Styring. Illustrationer är gjorda av Tengbom. Del 1 - Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syfte och mål Del 2 Övergripande koncept 2.1 Förutsättningar Bebyggelse Natur 2.2 Bebyggelsestruktur 2.3 Kulturmiljö 2.4 Illustrationsplan Del 3 Vägledning för allmän platsmark Del 4 Vägledning för kvartersmark 4.1 Utformning av bebyggelse Flerbostadshus Parhus och villor Komplementbyggnader 4.2 Utformning av utemiljöer Tillgänglighet Markbeläggning Parkering Vegetation Stödmurar Häckar och staket Platsanpassning 3.1 Gator, gång- och cykelvägar 3.2 Belysning 2

3 Del 1 Inledning 1.1 Bakgrund År 2004 beslutade Riksdagen att verksamheten vid Sörmlands regemente, P10 skulle upphöra. Att det mer än 80-åriga regementet lades ner innebär stora förändringsmöjligheter för Strängnäs. Här finns, i anslutning till den centrala staden, betydande markområden, och ett stort antal byggnader som lämpar sig för ny användning och möjliggör en ny utbyggnadsinriktning för Strängnäs stad. Sidöparken är i dagsläget obebyggt och planlagt som allmän plats. Anledningen till att det lämnats obebyggt var ursprungligen att en buffertzon skulle upprätthållas mellan Regementsområdet och Storgärdets villabebyggelse i händelse av militärt angrepp mot regementet. Kommunens intentioner är att, genom bebyggelseutveckling, införliva området med Strängnäs stad. Planområdet ansluter till befintlig bebyggelse i norr, söder och väster. Planen syftar till att möjliggöra bostadsbebyggelse i form av flerbostadshus, parhus och fristående småhus. Konceptet för Sidöparken är hus i park med ledord som buffertzon, vegetation och park. Sidöparkens struktur bygger dels på Storgärdet i form av villatomter, och dels på punkthusen söder om Regementsgatan. Förslaget möjliggör 5 nya flerbostadshus, omfattande cirka 80 lägenheter, samt 13 bostäder i parhus och fristående småhus. 1.2 Syfte och mål Gestaltningsprogrammet för Sidöparken syftar till att beskriva tankarna bakom det framtagna förslaget och säkerställa att dessa kvaliteter bibehålls i genomförandeskedet. Gestaltningsprogrammet utgör en bilaga till detaljplanen och kommer att utgöra underlag i olika överenskommelser eller avtal mellan inblandade parter. Planområdets läge i Strägnäs 3

4 Del 2 Övergripande koncept 2.1 Förutsättningar Bebyggelse Planområdet är obebyggt men angränsar i väster till Soldathemmet och Milostaben, som planläggs för ny bebyggelse. I söder gränsar det till Storgärdets villaområde, anlagt i början av 1900-talet i samband med att Regementet flyttade till staden. Storgärdets bebyggelse består av stora individuellt utformade en- och flerfamiljsvillor på rymliga tomter. Området representerar en välbevarad, tidstypisk och varierad villaarkitektur med höga kulturhistoriska värden. Karaktäristiskt för bebyggelsen är individuellt utformade hus med balkonger, burspråk och torn. Husen är oftast uppförda i två våningar och ligger indragna från gatan. Fasaderna är utförda med träpanel eller puts och har många bevarade tidstypiska detaljer. Ursprungliga uthus ligger oftast väl indragna i den inre delen av tomten. På 1960-talet kom den del av Sidöparken som ligger söder om planområdet att bebyggas med flerbostadshus i form av sex höga punkthus. Tack vare en medveten bebyggelseplaceringen är känslan av hus i park påtaglig, trots den förhållandevis höga exploateringen. Husen gavs en varm och mild färgskala som samspelar med intilliggande bebyggelse i regementsområdet. Genom sin höjd framträder de tydligt i landskapsbilden. Väster om planområdet ligger det före detta Soldathemmet och Milostaben. Milostaben kommer ersättas med ny bebyggelse som knyter an till den axiala strukturen i regementsområdet Natur Planområdet är mycket kuperat och består idag till stor del av ädellövskog och många stigar går genom området. Stranden i nordväst har mest naturstrandskaraktär med al som dominerande trädslag. I områdets sydöstra del finns en del stora tallar och några grova ekar. De mest värdefulla delarna av området är strandzonen och området i sydöst med grova tallar. 2.2 Bebyggelsestruktur Vid utformning och gestaltning av planområdet har utgångspunkten varit att den nya bebyggelsen ska utgå ifrån platsens historia som buffertzon till regementsområdet. Ledord i arbetet har varit buffertzon, vegetation och park. Ny bebyggelse har därför blivit placerad enligt principen hus i park där hänsyn i möjligaste mån har tagits till områdets topografi och befintliga vegetation. Den underliggande strukturen och bebyggelsens volymer och placering har i sydväst anpassats till punkthusen söder om Regementsgatan. Hänsyn har även tagits till Storgärdets bebyggelsestruktur i form av villabebyggelse samt anpassning av volymer i områdes sydöstra del. Även i områdets norra del anpassas bebyggelsevolymerna för att få en naturlig övergång i nordväst till framtida bebyggelse inom Milostaben och i anslutning till parken vid Soldathemmet. Denna struktur och anpassning av volymer och placering innebär en blandning av flerfamiljshus i form av punkthus och enfamiljshus i form av friliggande småhus och parhus. De nya, något lägre punkthusen möter upp de befintliga punkthusen söder om Regementsgatan för att sedan övergå i Storgärdets struktur som illustreras i enfamiljshus i form av friliggande småhus och parhus ner mot vattnet. För att återkoppla till områdets historia som buffertzon och planeringsprincipen hus i park har punkthusen och enfamiljshusen placerats något förskjutna gentemot varandra. På så sätt blir det möjligt att ta tillvara befintlig vegetation som i sin tur ger möjlighet att skapa små oaser av nordisk vegetation mellan husen. I området har även ett flertal äldre träd, främst tall och ek, pekats ut som bevarandevärda för att i möjligaste mån bibehålla områdets karaktär. Förslaget möjliggör fem nya flerbostadshus inrymmande totalt ca 80 lägenheter samt 13 enfamiljshus. Exploateringsgraden är ca 0,55 0,65 beroende på flerfamiljshusens slutliga utformning (bebyggelsens bruttoarea delat med arean på kvartersmark och lokalgata). 2.3 Kulturmiljö Sidöparken ingår i riksintresseområde för kulturmiljövården och utgör länken mellan det tidiga 1900-talets villabebyggelse på Storgärdet och Regementsområdet från 1920-talet. I sammanhanget har Sidöparken, som ursprungligen låg på ömse sidor om Regementsgatan, utgjort en vegetationsrik buffertzon som skydd mellan villabebyggelse och försvarsanläggning. Sidöparken kom under 1960-talet att bebyggas med punkthus söder om Regementsgatan. Det som idag benämns Sidöparken, ligger norr om Regementsgatan och utgör en kvarvarande rest av den vegetationsrika buffertzonen. Anpassning till närliggande kulturmiljöer och bibehållande av buffertzonens grönska har varit ledande motiv i framtagandet av förslaget till ny bebyggelse i Sidöparken vad gäller struktur, placering, volymer och bevarande av den kuperade terrängen och växtligheten. 4

5 Del 2 Övergripande Koncept För att återkoppla till platsens historia är ambitionen att den nya bebyggelsens gestaltning och utformning ska ta avstamp i Sidöparkens tidigare funktion som buffertzon. Gestaltningsmässigt utgår förslaget ifrån principen att den framtida bebyggelsen skapar en läsbar årsring i Strängnäs stads utveckling. Byggnaderna ska ha en arkitektur av sin tid och inneha en stadsmässighet. Förhoppningen är att detta skapar förutsättningar för att länka ihop centrala Strängnäs och Storgärdet med regementsområdet och i framtiden även Norra Staden vid Eldsund. 2.4 Illustrationsplan IV V För att i sammanhanget tydliggöra planområdets historiska funktion som buffertzon är det av stor vikt att byggnaderna tar hänsyn till områdets förutsättningar och gestaltas så att de underkastar sig buffertzonens vegetationsrika karaktär. IV P VI V V Förutom anpassning till buffertzonen är ambitionen att byggnadernas placering, utformning och volymer på ett medvetet sätt ska ansluta till såväl den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen på Storgärdet, som till framtida bebyggelse vid Soldathemmet och Milostaben. VI V V V IV IV P IV I I Illustrationsplan över föreslagen bebyggelse vid Sidöparken (Tengbom). S ID Ö PA R K E N GESTALTNINGSPROGRAM /r ev

6 Del 3 Vägledning för allmän platsmark 3.1 Gator, gång- och cykelvägar Regementsgatan I programmet för Norra Staden redovisas en ny vägutformning för Regementsgatan. Gatusektionen inrymmer trädplantering, parkeringsplatser längs båda sidorna samt en körbanebredd som medger eventuell framtida spårväg. Vid Sidöparken och Milostaben är det svårt att inrymma en gatusektion på 18,5 meter, varför förslaget är att på denna sträcka inte ha kantstensparkering längs Regementsgatans södra sida. För sektion se sid 19 i planbeskrivningen. Lokalgata Planområdet nås via en ny lokalgata som ansluter till Regementsgatan i planområdets södra del. Längs den nya lokalgatans södra sida anläggs kanstensparkering inom kvartersmark. Trottoarer anläggs på båda sidor om gatan (se sektion). Lokalgatan görs tillgänglig i hela sin sträckning, med flacka lutningar på mellan 1:12 och 1:20. I planområdets nordvästra del finns ett vändtorg som är dimensionerat för vändning med sophämtningsfordon. Lokalgatan övergår till en parkgata (utanför planområdet) som också utgör angöringsväg till Soldathemmet som ligger direkt väster om planområdet. Vändtorget ges med fördel en annan beläggning än övrig gata som exempelvis betongplattor, granit eller smågatsten. Gång- och cykelvägar Genom parkområdet som sträcker sig längs med vattnet finns en gång- och cykelväg som i sin västra del leds om något närmare vattnet. Gång- och cykelvägen ansluts till den nya lokalgatan med två passager försedda med ramper och trappor. Dessa passager placeras på allmän plats som släpp i kvartersmarken för bostäder. 3.2 Belysning För att uppnå ett enhetligt uttryck i länken mellan Strängnäs stad och den planerade stadsdelen Norra staden ska belysningsutformningen i Sidöparken ta hänsyn till de principer som finns vid utformning av belysning för gatu- och parkmark i Strängnäs stad och Norra Staden. Belysningen ska vara enhetlig inom hela planområdet. Armatur och ljusnivå ska anpassas till gatans eller platsens karaktär. En lågmäld belysning och ljuskälla med god färgåtergivning ska användas. Platser som kan upplevas som otrygga för flanören vid skymning och under mörka årstider ska förses med lämplig armatur som motverkar detta. Ambitionen bör vara att alla ljuskällor är energieffektiva. Exempel på belysning. Armatur Metronomis Cambridge. Exempel trottoar med trädplantering 6

7 Del 4 Vägledning för kvartersmark 4.1 Utformning av bebyggelse Flerbostadshus Hustyp och volym Inom Sidöparken är fem punkthus placerade längs Regementsgatans norra sida. Varje punkthus delas in i tre urskiljbara volymer som är förskjutna mot varandra, i syfte att undvika en alltför stor och framträdande volym. Punkthusen är trespännare vilket innebär att varje volym inrymmer en lägenhet per våning. Antalet våningar varierar både mellan de olika volymerna och mellan de olika punkhusen. Närmast befintlig villa i Storgärdet är punkthuset i tre till fyra våningar för att på ett bra sätt möta denna. Av samma anledning är punkthuset närmast Soldathemmet i fyra till fem våningar. Övriga tre punkthus är i fyra till fem respektive fem till sex våningar. De tre punkthusen längst i norr ska utöver angivet antal våningar ha suterrängvåning om terrängen så kräver. Fasadmaterial och färgsättning Fasader ska utföras i puts och/eller trä. Panel av trä utförs med fördel i en variation av stående och liggande panel. Stora enhetliga fasadytor bör undvikas och kan brytas upp med hjälp av en varierad fasadstruktur, t.ex. kombinera puts och trä, liggande och stående panel eller med ett varierande avstånd i panelsättningen. Den indragna takvåningen kan utföras i ett avvikande fasadmaterial. Fasader ska i huvudsak utföras med ytskikt i dämpade kulörer som samspelar med omgivande natur och vegetation t.ex. brunt, rödbrunt, grått och grågrönt. En av de tre urskiljbara byggnadsvolymerna ska utföras i en bruten ljus kulör. Foder och knutbrädor ska ha samma kulör som fasad. Vid materialval bör naturliga material väljas i första hand med hänsyn till buffertzonens vegetationsrika karaktär. Utvändiga fasadmaterial i plast och stora plåtpartier bör undvikas i så stor utsträckning som möjligt. Balkonger Balkonger ska delvis vara integrerade i byggnadsvolymen och får som högst sticka ut en meter från fasadliv. Räcken utförs i smide, trä eller glas. Balkongens storlek får högst vara 75 % av fasadens längd, räknat på den fasadsida där balkongen uppförs. Vad gäller de balkonger som uppförs mot väster, behöver dessa inte integreras i byggnadsvolymen och får därmed ligga helt utanför fasadliv. Tak över balkong ska integreras i fasadutformningen för att undvika att tillkommande tak tex vid inglasning, avviker från övrig exteriör och uppfattas som tillägg. Översta balkongen kan med fördel ges tak oavsett om inglasning sker vid nyproduktion. Takutformning Taken ska utformas som platta tak eller pulpettak. Högsta tillåtna lutningsgrad för pulpettak är 10 grader. Takmaterial ska utföras med mörkgrå falsad slätplåt, papp eller vegetation såsom sedum eller liknande. Utöver tillåtna takmaterila får solceller uppföras. Entréer Entréer till bostadshusen ska vara tillgängliga och tydligt annonserade. De ska ges en välkomnande karaktär, med dörrar i trä, generösa glaspartier samt fullgod belysning. Entréerna kan med fördel markeras genom rumsskapande skärmtak eller vindskydd. Exempel på fl erbostadshus med trä i fasaden. Kv Klabben, Hammarby Sjöstad Ark: Fidjeland Arkitektkontor Exempel på putsade fl erbostadshus med inslag av trä i fasaden Kv Sjöresan, Hammarby Gård. Ark: Brunnberg Forshed 7

8 Del 4 Vägledning för kvartersmark Parhus och villor Hustyp och volym Enfamiljshusen utgörs av par- eller fristående hus, samtliga med egen tomt, möjlighet till uteplatser mot vattnet och plats för parkering. De föreslås uppföras i två våningar där den övre våningen är indragen. Utöver angivet antal våningar ska suterrängvåning uppföras där terrängen så kräver. Höga socklar mot vattnet ska undvikas. Husen ska vara uppbyggda av ett antal enkla och tydligt avläsbara volymer i ett intresseväckande spel mellan lägre och högre delar. Parhusen ska vara förskjutna gentemot varandra i syfte att minska upplevelsen av en stor volym, samtidigt som ett mer intressant gaturum skapas. Takutformning Taken ska utformas som platta tak eller pulpettak. Högsta tillåtna lutningsgrad för pulpettak är 10 grader. Takmaterial ska utföras med mörkgrå falsad slätplåt, papp eller vegetation såsom sedum eller liknande. Utöver tillåtna takmaterila får solceller uppföras. Balkonger Balkonger bör utformas med nätta dimensioner och smäckra detaljer. Räcken utförs i smide, trä eller glas. Djupa balkonger bör undvikas, särskilt i lägen som är synliga från strandpromenaden. Exempelvis vid uppförande av balkong i suterrängvåning, där balkong vetter mot vattnet. Fasadmaterial och färgsättning Fasader ska utföras i puts och/eller trä. Panel av trä utförs med fördel i en variation av stående och liggande panel. Den indragna takvåningen kan utföras i ett avvikande fasadmaterial. Fasader ska i huvudsak utföras med ytskikt i dämpade kulörer som samspelar med omgivande natur och vegetation t.ex. brunt, rödbrunt, grått och grågrönt. Foder och knutbrädor ska ha samma kulör som fasad. Vid materialval bör naturliga material väljas i första hand med hänsyn till buffertzonens vegetationsrika karaktär. Utvändiga fasadmaterial i plast och stora plåtpartier bör undvikas i så stor utsträckning som möjligt. Uteplatser Enfamiljshusens uteplatser ska vara tillgängliga från entréplan och bör utföras som trädäck. Räcken bör utföras i smide eller trä. Volymskapande uteplatser med höga murar eller trädäck bör undvikas. Entréer - tillgänglighet Husens entréer ska vara synliga från lokalgatan och vara fullt tillgängliga från denna. Även parkeringsplatser ska vara fullt tillgängliga från bostadshusen Komplement- och funktionsbyggnader Ett antal komplement- och funktionsbyggnader föreslås i olika lägen inom området. Dessa kan till exempel vara miljöstugor, garage, uthus eller vindskydd för cyklar. Tak- och fasadutformning Byggnadernas tak ska utföras som pulpettak eller platta tak i mörkgrå falsad slätplåt, papp samt vegetationstak. Högsta tillåtna lutnignsgrad för pulpettak är 10 grader. Fasader kan utföras i puts och/eller trä samt skivmaterial. Färgsättning Byggnaderna ska utföras i mörkgrå kulör. Knutbrädor och foder ska ha samma kulör som fasad. 8

9 Del 4 Vägledning för kvartersmark Radhus med sedumklädda tak. Gällstaö, Ekerö Ark: Wingårdh Radhus, enfärgade fasader med variation i panelsättningen. Duvboskogen, Sundbyberg Ark: Fidjeland Exempel på vindskydd för cyklar vid Stadsvillor. Eslöv Fasad med varierad panelsättning och uteplats i trä. Gällstaö, Ekerö Ark: Wingårdh Radhus, fasader i svart och omålat trä. Vällingby Ark: Kjellander & Sjöberg Växthus, komplementbyggnad i trä, variation i panelsättning. Gällstaö, Ekerö Ark: Wingårdh 9

10 4.2 Utformning av utemiljöer Tillgänglighet Inom området föreslås att gångvägar på kvartersmark länkar samman husen, trottoarerna på Regements- och lokalgatan samt passagerna till strandstråket. Dessa gångvägar ska göras så tillgängliga som möjligt, och om detta inte går ska en alternativ tillgänglig väg alltid finnas Markbeläggning Markbeläggningen för gemensamma gångvägar, uteplatser och parkeringsplatser på kvartersmark bör ges en enhetlig och attraktiv utformning. Markbeläggningen ska vara fullt tillgänglig. Exempel på material kan vara granithällar, smågatsten, betongplattor eller grus. Större hårdgjorda ytor bör undvikas, och i stället ges en mer naturlik karaktär med genomsläpplig markbeläggning, som t ex gatsten med gräsinslag. Hårdgjorda och icke genomsläppliga ytor får dock anordnas för entréer, gångvägar, mindre altaner och terrasser samt parkeringsplatser Parkering Till de nya lägenheterna behöver ca 85 parkeringsplatser tillskapas. Merparten av parkeringsplatserna inryms i garage under punkthusen medan några anläggs som kantstensparkering längs lokalgatan. Av dessa kan ett antal nyttjas som besöksparkering. Den nya lokalgatan kantas på sin sydvästra sida av parkeringsfickor. Dessa placeras på kvartersmark och nyttjas som boende- och besöksparkering. Kantstensparkeringen varvas med planterade gatuträd av lämpligt slag, med hänsyn till områdets övriga trädbestånd, och för att ge gatan en trevlig inramning. På kvartersmark för friliggande villor och parhus förutsätts att två parkeringsplatser kan redovisas per fastighet. Garage ska vara fristående och placeras minst 6 meter från gata Vegetation Befintliga träd inom området som är över 4 dm i diameter har kartlagts. För att bevara så mycket som möjligt av områdets skogsliknande karaktär och återkoppla till områdets historia som buffertzon har ett flertal träd pekats ut som bevarandevärda. Där nya byggnader placeras och vägar dras fram kommer träd att tas ner, även om bevarandevärda träd har pekats ut finns det möjligheter att inom vissa områden spara enskilda och mindre grupper av träd t.ex. storväxta tallar. Även i strandzonen finns träd att ta hänsyn till, bland annat grövre ekar. Ambitionen i de områden som pekas ut som parkmark ska vara att spara ett så stort antal av de befintliga träden som möjligt. Nedtagning av träd ska endast ske i syfte att främja närliggande träds tillväxt eller vid sjukdom och/eller risk för personskada eller allvarlig skada på egendom. För att kompensera de träd som fälls införs ett krav på marklov för fällning av träd och ett återplanteringskrav. Marklov krävs för att fälla träd med stamomfång överstigande 75 cm, mätt 1,0 m ovan mark. För varje fällt träd med stamomfång överstigande 75 cm, ska på lämplig plats inom fastigheten ett träd om minst 18 cm stamomfång planteras Stödmurar Stödmur högre än 0,5 meter är bygglovspliktig. Stödmurar bör gestaltas så att de samspelar med omgivningens karaktär Häckar och staket Häckar och staket bör inte vara högre än 0,9 meter. Staket ska i huvudsak utföras med ytskikt i dämpade kulörer som samspelar med omgivande natur och vegetation t.ex. brunt, rödbrunt, grått och grågrönt. Vid plantering av häck ska växtlighet väljas med hänsyn till områdets befintliga vegetation. Om staket är högre än 1,1 meter och/eller har en genomsiktlighet på mindre än 30 % är detta bygglovspliktligt. Högre häck, staket eller plank bör i möjligaste mån undvikas för att upprätthålla områdets karaktär som hus i park och återkopplingen till buffertzonen Platsanpassning Vid uppförandet av den föreslagna bebyggelsen och den nya lokalgatan kommer terrängen behöva anpassas för att skapa en tillgänglig och användbar miljö. Målet ska vara att ta så stor hänsyn som möjligt till befintlig topografi och miljö samt att den förändrade terrängen anpassas till omgivningen på ett diskret och attraktivt sätt, exempelvis genom lägre stödmurar. För att undvika onödig stor inverkan i naturen bör så skonsamma byggmetoder som möjligt väljas. Husen ska utföras med suterrängvåning i de lägen där det är möjligt. Omfattande plansprängningar, schaktningar och utfyllningar bör i möjligast mån undvikas. Vid betydande markarbeten ska terrängen återställas till naturlig karaktär. 10

11 Exempel på grus som genomsläppligt markmaterial. Gällstaö, Ekerö Ark: Wingårdh Exempel på en genomsläpplig markbeläggning, gatsten med gräs 11

12