Betänkande från Justitiedepartementet - Ut ur skuldfällan (SOU 2013:72). Svar senast den 17 januari 2014

Transkript

1 SIGNERAD Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum Vår referens Lovisa Hansson Stadsjurist Tjänsteskrivelse Lovisa.Hansson@malmo.se Betänkande från Justitiedepartementet - Ut ur skuldfällan (SOU 2013:72). Svar senast den 17 januari 2014 STK Sammanfattning I betänkandet Ut ur skuldfällan föreslås bl.a. att en gäldenär ska betala direkt till Kronofogdemyndigheten, som sedan förmedlar pengarna till borgenärerna, att ansökningsförfarandet förenklas och att bedömningen av om gäldenären är tillräckligt skuldsatt för att beviljas skuldsanering ska vara mer nyanserad än den är i dag. Ett övergripande syfte med de förslagna reglerna är att förbättra möjligheterna för dem som har rätt till skuldsanering att också få det. Betänkandet har remitterats till miljönämnden som i huvudsak tillstyrker förslagen. Stadskontoret förordar att kommunstyrelsen i huvudsak tillstyrker förslagen och som sitt svar i ärendet åberopar miljönämndens utlåtande. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att för kommunen avge yttrande till Justitiedepartementet i enlighet med upprättat förslag från stadskontoret. Beslutsunderlag Betänkande från Justitiedepartementet - Ut ur skuldfällan (SOU 2013:72). Svar senast den 17 januari 2014 SOU 2013:72 G-Tjänsteskrivelse KS AU Betänkande Ut ur skuldfällan Remissvar från Miljönämnden Förslag till yttrande till Justitiedepartementet Beslutsplanering KS Fördelningsmöte KS Arbetsutskott Kommunstyrelsen

2 2 (3) Ärendet Bakgrund Regeringen beslutade i april 2012 att tillkalla en särskild utredare med det övergripande uppdraget att överväga åtgärder för att få fler s.k. evighetsgäldenärer att ansöka om skuldsanering i stället för att de år efter år är föremål för löneutmätning eller motsvarande. Utredningen har antagit namnet 2012 års skuldsaneringsutredning. I betänkandet Ut ur skuldfällan (SOU 2013:72) redovisar utredningen sina överväganden och förslag. Malmö kommun har genom remiss från Justitiedepartementet inbjudits att lämna synpunkter på betänkandet. Kort beskrivning av betänkandet Genom skuldsaneringsinstitutet erbjuds de svårast skuldsatta en möjlighet att bli av med sina skulder och återkomma till ett mera normalt samhällsliv. Skuldsanering innebär att en gäldenär under en viss tid, som huvudregel fem år, betalar så mycket som möjligt av sina skulder. När skuldsaneringen är avslutad är gäldenären skuldfri. Utredningen bedömer att det i dag finns omkring skuldsatta som uppfyller kraven för att få skuldsanering, men som av olika skäl inte kommer i fråga för någon prövning. Utredningen föreslår åtgärder som tar större hänsyn till gäldenärens förutsättningar att både ansöka och genomföra en skuldsanering. Syftet är att förbättra möjligheterna för dem som har rätt till skuldsanering att också få det. Utredningens förslag innebär bland annat följande. Gäldenären ska få två betalningsfria månader varje år under skuldsaneringsperioden, vilket enligt utredningen kommer att underlätta för gäldenären att genomföra en skuldsanering. En betalningsförmedling ska inrättas. Gäldenären ska betala direkt till Kronofogdemyndigheten, som sedan förmedlar pengarna till borgenärerna. Detta blir, enligt utredningen, enklare för gäldenären och mindre kostsamt för borgenärerna. I dag måste gäldenären betala till varje enskild borgenär varje månad. Ansökningsförfarandet förenklas, genom att borgenärerna övertar det största ansvaret för redovisningen av gäldenärens skulder. Bedömningen av om gäldenären är tillräckligt skuldsatt för att beviljas skuldsanering (det så kallade kvalificerade insolvensrekvisitet) ska vara mer nyanserad än den är i dag. Större hänsyn ska tas till den enskildes egna förutsättningar att betala sina skulder. Gäldenären ska påbörja sina skuldsaneringsbetalningar redan under handläggningen av ett skuldsaneringsärende. På så sätt är det möjligt att bli skuldfri tidigare. Möjligheten att vid behov bestämma kortare betalningsplaner ska utökas. Det ska erbjudas bättre information och utbildning om skuldsaneringsinstitutet. Behovet av stöd från budget- och skuldrådgivare betonas särskilt. Ändringarna i lag och förordningar föreslås träda i kraft den 1 januari 2015.

3 Miljönämndens synpunkter 3 (3) Betänkandet har remitterats till miljönämnden som har yttrat sig. Miljönämnden har i sitt yttrande i huvudsak tillstyrkt förslagen i betänkandet men har lämnat vissa synpunkter på bl.a. förslagen rörande det kvalificerade insolvensrekvisitet och betalningsförmedlingen. Stadskontorets synpunkter Stadskontoret förordar att kommunstyrelsen i huvudsak tillstyrker förslagen och som sitt svar i ärendet åberopar miljönämndens utlåtande i dess helhet. Ansvariga Irene San Martin Holmqvist Sekreterare Tomas Bärring Kanslidirektör Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör

4 Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (1) Datum Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK Yttrande Betänkande från Justitiedepartementet - Ut ur skuldfällan (SOU 2013:72). Svar senast den 17 januari 2014 [Ju2013/6941/L2] Yttrande Justitiedepartementet har berett Malmö kommun tillfälle att avge yttrande i rubricerat ärende. Kommunstyrelsen tillstyrker i huvudsak förslagen i betänkandet och vill som sitt svar i ärendet åberopa bilagt från miljönämnden inhämtat utlåtande. Malmö På kommunstyrelsens vägnar: Ordförande [Förnamn Efternamn] [Fyll i titel] [Förnamn Efternamn]

5 Malmö stad Miljönämnden 1 (2) Tid Kl UTDRAG ur PROTOKOLL fört vid sammanträde med Miljönämnden i Malmö Plats Frölichs väg 4, Drömmarnas Hus Paragrafer 146 Närvarande: Ledamöter Anna-Karin Bengtsson (S) Ordförande Anders Törnblad (MP) 1:e vice ordförande Ewa Bertz (FP) 2:e vice ordförande Leif Holmgren (S) Daniel Wolski (S) Lars Myllenberg (M) Eva Bergkvist (SD) Ersättare Per Thomsen (S) Tjänstgör Wilfredo Salinas (S) Maria Zingmark (MP) Matilda Gradin (V) Ing-Marie Hultberg (M) Tjänstgör Tara Curovic (FP) Håkan Andersson (SD) Tjänstemän Miljödirektör Katarina Pelin, avdelningschefer Dave Borg, Jeanette Silow och Per-Arne Nilsson, bitr. avdelningschefer Jonas Kamleh och Nasrin Bigdelou, enhetschefer Håkan Nilsson och Malin Sandström, tjänstemännen Bjarne Stenquist ( ), Maria Lööf ( ), Pernilla Hedin och Tomas Fredriksson. Vid protokollet Andrea Hjärne Dalhammar Bitr. nämndsekreterare/stadsjurist Utdrag: Kommunstyrelsen Sign

6 Protokoll 10/2013, Miljönämnden i Malmö (2) 146 Yttrande till Kommunstyrelsen över remiss av betänkande från Justitiedepartementet Ut ur skuldfällan (SOU 2013:72). STK Dnr 524: Förvaltningschefen har gett in tjänsteutlåtande med förslag till yttrande till Kommunstyrelsen över remiss av betänkande från Justitiedepartementet Ut ur skuldfällan (SOU 2013:72), bil 146. Nämnden beslutar enligt förvaltningschefens förslag att som sitt svar på Kommunstyrelsens remiss åberopa förvaltningens tjänsteutlåtande, samt att förklara beslutet omedelbart justerat. Som ovan: Andrea Hjärne Dalhammar Anna-Karin Bengtsson Ewa Bertz Anslaget Sign

7 6 d 10/13 Malmö stad Miljöförvaltningen Bli. 14b Tjänsteutlåtande Datum Handläggare Elisabet Carlsson Budget och skuldrådgivare Direkttelefon ~~lmöstad M1l1onämnden Ärende: 524: Remiss från kommunstyrelsen om betänkande från Justitiedepartementet - Ut ur skuldfällan (SOU 2013:72). STK FÖRSLAG TILL BESLUT Miljöförvaltningen föreslår att Miljönämnden beslutar att som sitt~zå ~unstyre lsens remiss åberopa förvaltningens tjäns7"1nde sa att E '1dara be'./ L "' justerat Trevar Graham Avdelningschef UTLÅTANDE Kommunstyrelsen har översänt Justitiedepartementets betänkande för yttrande senast den 2 december 2013, men uppskov har beviljats till den 11 december Förvaltningens synpunkter Miljöförvaltningen tillstyrker rubricerade betänkande och lämnar följande synpunkter. I förslaget till ny skuldsaneringslag lyfts barnperspektivet upp, det är välkommet. Bland annat föreslås att betalplanen kan förkortas om det är

8 2 (5) skäligt, exempelvis om gäldenären (den skuldsatte) har barn. När utredningen diskuterar kvalificerad insolvens, vilket är ett av de största hindren att få skuldsanering, poängteras att inte bara en matematisk beräkning ska ske, hänsyn ska tas till samtliga omständigheter. Skäl som lyfts är om gäldenären är sjuk eller gammal. Vi anser att hänsyn även borde tas till om man har barn. Barnfamiljer har ofta utökade kostnader samt riskerar inkomstbortfall i större omfattning än de hushåll som inte har barn. Information Utredningen lyfter fram att det borde inrättas en internetportal med information om skuldsanering. Detta eftersom kunskapen om skuldsanering är väldigt bristfällig hos allmänheten. Förslaget är bra, men inte tillräckligt eftersom många med knapp ekonomi inte har tillgång till internet. Det finns också många som inte har förmågan att tillägna sig information via internet. Kronofogden ska ha ett större ansvar: det skrivs in i lagen att information om skuldsanering ska lämnas. Detta är ett bra förslag eftersom informationen då inte blir beroende av vem gäldenären har kontakt med på kronofogdemyndigheten. Betalningsförmedling Det ska också enligt förslaget skapas en betalningsförmedling som kronofogden ska handha, dit gäldenären ska betala enligt beslutad betalplan. Detta är väldigt bra eftersom många gäldenärer misslyckas med skuldsanering på grund av krångliga och otydliga betalplaner. Det innebär dessutom en minskad arbetsbelastning hos budget- och skuldrådgivaren. Enligt förslaget ska betalning från förmedlingen ske till borgenärerna en gång om året. Vi anser att detta i huvudsak är bra, men vi skulle vilja att det fanns en möjlighet för privata borgenärer att få betalt oftare. Det är nämligen inte ovanligt att släktingar har lämnat lån för att lösa skulder hos gäldenären vilka släktingarna ofta fortfarande betalar av på de riskerar att få betalningsproblem om inte de får tillgång till medlen oftare, vilket vi inte tror är utredningens avsikt. Insolvensbedömningen Begreppet kvalificerat insolvens ska enligt förslaget skrivas in i lagtexten samt en förklaring till begreppet.(med kvalificerad insolvens avses att gäldenären inte kan rätteligen betala sina skulder och att denna oförmåga med hänsyn till samtliga omständigheter kan antas bestå under överskådlig tid). Som nämnts ovan ska det inte enbart göras en matematisk beräkning utan man ska väga in samtliga omständigheter. En omständighet som ska vägas in är gäldenärens ansträngningar för att lösa sin situation och sänka sina omkostnader. Budgetrådgivningen får ofta invändningar från kronofogden om gäldenären har en hög boendekostnad, däremot händer det aldrig att kronofogden tar i beaktande att gäldenären har skaffat sig en väldigt billig bostad och därför kunnat eller kan betala av mycket på sina skulder- och därmed inte blir kvalificerat insolvent. Vi anser att man ska ta större hänsyn till gäldenärens ansträngningar att minska sina omkostnader. Vi anser också att man ska ta hänsyn till hur länge de haft skulderna, när man beräknar den kvalificerade insolvensen. Enligt förslaget är det svårt att göra en

9 3 (5) rättvis bedömning av hur länge en person varit överskuldsatt, det instämmer vi inte i. Många andra uppgifter i ansökan lämnas enbart på heder och samvete och ifrågasätts inte en uppgift från gäldenären om hur länge denne varit överskuldsatt borde vara tillräckligt på samma sätt som övriga uppgifter. I ansökan om skuldsanering ska enbart den totala uppskattade skulden anges, vilket i många ärenden underlättar arbetet med ansökan, dock kan uppstå fallgropar när det kommer till att beräkna kvalificerad insolvens. Om kronofogden inte har uppgifter kring löpande ränta och antal skuldposter finns det en överhängande risk att skuldbördan uppskattas felaktigt och avslag meddelas, fastän personen vid närmare beräkning bedöms vara kvalificerat insolvent. Detta motverkar tanken på att fler ska få skuldsanering vår erfarenhet är att ett avslag medför större risk att gäldenären inte ansöker igen. Om kronofogden inte känner till räntesatsen, eller inte ska beräkna en uppskattad löpande ränta kan inte bedömas huruvida den sökande är kvalificerat insolvent eller inte. Eftersom den sökande enligt förslaget inte längre ska ange varje skuld för sig ska borgenärerna ansvara för att rätt uppgifter om skulderna kommer in till kronofogden. Vid skälighetsbedömningen tar kronofogden hänsyn till när skulderna uppkommit. När budgetrådgivarna begär in skulduppgifter från borgenärerna/ombuden i dagsläget, är det inte ovanligt att de svarar med att ange förfallodagen på fordran dvs när gäldenären slutat betala. Vi anser därför att det är viktigt att kronofogden ställer som ett tydligt krav på borgenärerna att de ska ange den dag som gäldenären tog lånet/köpte varan. I bedömningen av kvalificerad insolvens bör man även i fortsättningen ta hänsyn till kronofogdens grundavgifter om 600 kr per ärende och år, vilket gäldenären de facto måste betala om skuldsanering inte beviljas. Hos Budgetrådgivningen i Malmö handläggs för närvarande ett ärende där personen som söker skuldsanering kan betala sina skulder på 7,2 år, när hänsyn tagits till de löpande räntekostnaderna, vilket innebär att denne med dagens bedömning av kvalificerad insolvens kommer att få avslag på sin ansökan. När beaktande även tas av antalet ärenden som denna person har, 165 stycken - vilket medför en årlig kostnad om kr (kronofogdens grundavgifter), anses personen vara kvalificerat insolvent. Betalningsplanen När skuldsanering inleds ska betalningsplanen påbörjas direkt. Detta medför att skuldsaneringen kan avslutas utan den fördröjning som lång handläggningstid medför idag, dels är det ett kvitto på att gäldenären kan hantera betalningsplanen. Ett problem som budgetrådgivningen ofta stöter på är att gäldenären ofta har eftersatta behov, speciellt avseende tandvård och glasögon. En respit i utmätningen har medfört att gäldenären kunnat skaffa fram ett kostnadsförslag (som kostar runt 1000 kr) och påbörjat tandvård. Har man under lång tid levt under knappa förhållanden eller haft utmätning är detta något som gäldenären inte haft råd med. Visserligen kan kronofogden vid utmätningen ta hänsyn till tandvård, de tar dock inte hänsyn till kostnaden för förslaget, vilket därmed medför att gäldenären sällan har möjlighet att skaffa

10 4 (5) fram ett sådant och därför inte kan få tandvård. Detta har kunnat ske i glappet mellan inledandet och betalplanen. Vi undrar hur utredaren tänker kring detta. Det skulle vara bra om man ger gäldenären en intermistisk betalplan som tar hänsyn till sådana kostnader som normalt inte tas hänsyn till vid indrivning. Ansökan Att kunna erhålla skuldsanering igen om man misslyckats med sin betalplan och flera gånger det är bra det medför att det inte finns hinder att skicka in ansökningar för de gäldenärer som bedöms osäkra av en eller annan anledning. Det är dock viktigt att det inte får bli ett incitament att skicka in ansökningar vid tillfällen när man bedömer att gäldenären måste avsluta ett missbruk först eller om det finns andra indikatorer som pekar på en osäkerhet. Ansökningar som man misstänker kommer att leda till avslag eller ett misslyckande kommer att leda till en ökad arbetsbelastning för kronofogden samt verka hindrande för gäldenären att skicka in en ansökan när det är rätt tid. Det kan vara sådana saker som att missbruk inte avslutats, icke förfallna skulder (som t ex att man nyligen sålt en fastighet som medför reavinstskatt, vilket inte förfaller förrän året efter försäljningen) eller annat som medför att man måste vänta med en ansökan. Om man är för vidlyftig med att bevilja skuldsaneringar för gäldenärer som misslyckats tidigare finns det risk för att de istället för evighetsgäldenär hos indrivningen blir det hos skuldsaneringen. Utredningen föreslår en viss justering av ansökningshandlingen, bl a att man inte behöver ange varje skuld för sig som nämnts ovan. Övriga förbättringar som vi vill se är på ansökningshandlingens förstasida där man beskriver sin familjesituation, är - istället för att kategorisera barnen - att man ska ha fyra rader med tre kryssrutor: heltidsboende, umgängesbarn samt växelvis boende. På inkomstsidan saknas en rad för sjukpenning/föräldrapenning. Utredningen föreslår också att man ska kunna göra en elektronisk ansökan, vilket är bra. Vi föreslår att man även ska kunna göra ansökan genom att skanna in dokumenten, inklusive ansökningshandlingen, och maila den till kronofogden. Kommunens skyldigheter Utredningen förtydligar vad budget- och skuldrådgivare ska göra. Den lyfter speciellt upp det personliga mötet vilket är bra och en erfarenhet som budgetrådgivarna har är att det är en förutsättning för en bra ansökan och en väl genomförd skuldsanering. Den lyfter också upp att budgetrådgivarna behöver specialkompetens inte enbart inom ekonomi och juridik utan även i att möta människor i kris. Dessutom pekar den på att budgetrådgivaren behöver regelbunden utbildning samt erfarenhetsutbyte mellan varandra och med kronofogden. En bra grundutbildning samt regelbunden kompetenshöjning medför kvalificerad rådgivning till gäldenärerna, lyckade skuldsaneringar samt att det sker en avlastning för kronofogden och andra aktörer som påverkas av att en person inte kommer ur skuldfällan. Man föreslår att budgetrådgivaren ska få information från kronofogden om en gäldenär missköter sin betalningsplan. Vi anser att det i sak är bra men vi föredrar att få information vid en eventuell omprövning av skuldsaneringen, vilket vi idag inte får. Det kan vara intrigitetskränkande för en gäldenär att få

11 5 (5) påminnelse från både kronofogden och budgetrådgivaren. Det kan uppfattas som att man omyndigförklarar gäldenären. Däremot är det bra om kronofogden i påminnelsen uppmanar gäldenären att kontakta sin budgetrådgivare vid behov. Övergångsbestämmelser Miljöförvaltningen tillstyrker också att ännu inte beslutade skuldsaneringar ska inordnas under de nya reglerna till visst mått. Det innebär att man inte avvaktar med att skicka in ansökningar. Barnkonventionen har beaktats vid handläggningen, se sid 2 första stycket. Elisabet Carlsson Budget- och skuldrådgivare Avdelningen för konsumtion och livsstil BILAGA Sammanfattningen av Ut ur skuldfällan, Betänkande av 2112 års skuldsaneringsutredning

12

13

14

15

16 Ut ur skuldfällan Betänkande av 2012 års skuldsaneringsutredning Stockholm 2013 SOU 2013:72

17 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst Stockholm Orderfax: Ordertel: E-post: Internet: Svara på remiss hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad ) En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice. Omslag: Alberto Tenti & Elanders Sverige AB. Tryckt av Elanders Sverige AB. Stockholm 2013 ISBN ISSN X

18 Till statsrådet och chefen för Justitiedepartementet Regeringen beslutade den 12 april 2012 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att föreslå åtgärder som förbättrar möjligheterna för dem som har rätt till skuldsanering att också få det. I uppdraget låg att utreda kravet på kvalificerad insolvens och längden på betalningsplanen. Lagmannen Ralf G Larsson förordnades samma dag som särskild utredare. Som sakkunnig förordnades från och med den 2 maj 2012 ämnesrådet Amina Lundqvist. Samma dag förordnades som experter bankjuristen Ulrika Hansson, verksjuristen Susan Höglund Westermark, rättsliga experten Camilla Larsson, budget- och skuldrådgivaren Marie Magnusson, byråchefen Pär Magnusson, advokaten Claes Månsson, regresschefen Sten-Håkan Sidebo och chefsjuristen Anders Thorstensson. Amina Lundqvist ersattes den 1 juni 2012 av rättssakkunnige Mattias Pleiner. Den 26 mars 2013 förordnades professorn Göran Millqvist som expert. Som sekreterare anställdes från och med den 1 maj 2012 hovrättsassessorn Malin Bergström. Utredningen har antagit namnet 2012 års skuldsaneringsutredning. Utredningen överlämnar nu betänkandet Ut ur skuldfällan (SOU 2013:72). Utredningsuppdraget är med detta slutfört. Stockholm i oktober 2013 Ralf G Larsson /Malin Bergström

19 Innehåll Sammanfattning Summary Författningsförslag Inledning Utredningens uppdrag Utredningens arbete Betänkandets disposition Överskuldsättning och evighetsgäldenärer En ökad skuldsättning bland privatpersoner När skuldsituationen blir ett problem Effekter av allvarlig skuldsättning Evighetsgäldenärerna utgör endast en begränsad del av de överskuldsatta i samhället

20 Innehåll SOU 2013:72 3 Skuldsaneringsinstitutet i dag Inledning Bakgrund till lagstiftningen Skuldsaneringsförfarandet Villkoren för skuldsanering Skulder som omfattas Innebörden av en skuldsanering Omprövning Arbeten på området för överskuldsättning Inledning Regeringskansliets utredningar Kronofogdemyndighetens projekt Projektet Råd och stöd Projektet Från verkställighet till skuldsanering Andra projekt Konsumentverket Socialstyrelsen Utgångspunkter för förslag till åtgärder Hur kan frågan om skuldsanering aktualiseras? Inledning Synpunkter vid samråd Överväganden Inledning En ökad kunskap om skuldsanering

21 SOU 2013:72 Innehåll Bör Kronofogdemyndigheten uppmärksamma gäldenärer om skuldsanering? Samverkan mellan Kronofogdemyndigheten och kommunerna Sammanfattande slutsatser Ansökningsförfarandet Inledning Nuvarande ordning Synpunkter vid samråd Statistik m.m Budget- och skuldrådgivning Kronofogdemyndigheten Överväganden Inledning Behovet av ett minskat utredningsansvar för gäldenären Vilka krav bör ställas på utredningen? Möjligheten att utforma ansvaret för utredningen på annat sätt En ny ansökningsprocess Översyn av ansökningsblanketten Webbaserad ansökan Kvalificerad insolvens Inledning Nuvarande reglering Tillämpningen av rekvisitet för kvalificerad insolvens Synpunkter vid samråd Statistik

22 Innehåll SOU 2013: Insolvenskravet i de nordiska länderna Överväganden Inledning Hur tillämpas skuldsaneringslagens krav på kvalificerad insolvens? Finns det gäldenärer som inte beviljas skuldsanering trots att det är motiverat enligt skuldsaneringslagens grundläggande syften? Behov och utformning av lagstiftningsåtgärder Betalningsplanens längd Inledning Nuvarande reglering Betalningsplanens längd i praxis Synpunkter vid samråd Statistik Längden på den sammanlagda avbetalningstiden Effekten av lagändringen om skuldernas ålder Skuldsaneringsgäldenärernas betalningsförmåga Betalningsplanens längd i andra europeiska länder Överväganden Inledning Betalningsplanens längd har stor betydelse Ingen generell förkortning av betalningsplanen, men flexiblare planer Betalningarna ska påbörjas redan vid inledandebeslutet Två betalningsfria månader Gäldenärens betalningar Inledning Nuvarande ordning Synpunkter vid samråd

23 SOU 2013:72 Innehåll 10.4 Gäldenärens betalningar i andra länder Förutsättningar för en betalningsförmedling Överväganden Utformningen av betalningsplanerna Betalning ska ske genom en betalningsförmedling Kronofogdemyndigheten ska vara betalningsförmedlande organ Skyddet för inbetalda medel Fördelning och utbetalning till borgenärerna Sammanfattande slutsatser Möjlighet att beviljas skuldsanering på nytt Inledning Nuvarande ordning Statistik och domstolspraxis Synpunkter vid samråd En andra chans i de övriga nordiska länderna Överväganden Budget- och skuldrådgivarnas stöd till gäldenären Inledning Nuvarande ordning och dess bakgrund Synpunkter vid samråd Statistik Inledning Budget- och skuldrådgivningens verksamhet Omprövningsärenden Överväganden Stödet till gäldenären i dag Förslag till åtgärder Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

24 Innehåll SOU 2013:72 14 Konsekvensbeskrivning Uppdraget Utredningens förslag och alternativa lösningar Vilka berörs av förslagen? Samhällsekonomiska konsekvenser och konsekvenser för de offentliga finanserna Antalet evighetsgäldenärer förväntas minska Konsekvenser för Kronofogdemyndigheten Konsumentverket Sveriges domstolar Kommunerna Konsekvenser för företagen Konsekvenser för enskilda personer Gäldenärer Borgenärer Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen Författningskommentar Förslaget till lag om ändring i skuldsaneringslagen (2006:548) Förslag till förordning om ändring i skuldsaneringsförordningen (1994:347) Förslag till lag om ändring av lag (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet Förslag till förordning om ändring av förordningen (2001:590) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet Förslag till lag om ändring av kreditupplysningslagen (1973:1173) Särskilda yttranden

25 SOU 2013:72 Innehåll Bilagor Bilaga 1 Kommittédirektiv 2012: Bilaga 2 Ansökan om skuldsanering Bilaga 3 Betalningsplan

26 Sammanfattning Vårt uppdrag Vårt övergripande uppdrag har varit att överväga åtgärder för att få fler s.k. evighetsgäldenärer att ansöka om skuldsanering i stället för att de år efter år är föremål för löneutmätning eller motsvarande. I uppdraget har ingått att överväga bl.a. följande. Föreslå förbättringar för dem som har rätt till skuldsanering att också få det. Om de krav som i dag ställs på gäldenären, borgenärerna och det allmänna i fråga om skuldsanering är lämpliga eller om kraven bör se ut på annat sätt än i dag. Om det ska bli enklare att ansöka om skuldsanering. Hur skuldsaneringslagens krav på kvalificerad insolvens tillämpas. Betalningsplanens längd. I uppdraget betonas att vi ska ägna uppmärksamhet åt hur de förändringar vi föreslår tillgodoser grundtankarna med skuldsaneringsinstitutet. Allmänna överväganden Det grundläggande för ett samhälle med omfattande kreditgivning är att skulderna betalas när de förfaller till betalning. Detta förutsätter att kreditgivningen sker på ett seriöst sätt med hänsynstagande till att det normalt är två parter som ingår kreditavtalet. Skuldsanering ska komma ifråga först när det hänt något på gäldenärssidan som han eller hon inte haft anledning att räkna med när krediten uppkom. Det är då viktigt att det i samhället i all- 13

27 Sammanfattning SOU 2013:72 mänhet samt i statliga och kommunala myndigheter och institutioner i synnerhet finns tillräckliga kunskaper om skuldsanering. Utredningen har kunnat konstatera att kunskapen om skuldsanering i dag är låg i samhället, varför åtgärder på detta område är nödvändigt. Det är vidare angeläget att skuldsaneringsinstitutet inte i sig bidrar till praktiska svårigheter för gäldenären att ansöka och genomföra en skuldsanering. Vår bedömning är att det finns behov av ett antal åtgärder som förenklar det nuvarande skuldsaneringsförfarandet och som kan underlätta för den enskilde att bli skuldfri. Våra förslag Internetportal Det bör i samhällets regi finnas en internetportal med information om skuldsanering för gäldenärer, borgenärer och andra aktörer som kommer i kontakt med skuldsatta personer. Kronofogdemyndighetens upplysningsskyldighet Kronofogdemyndigheten ska lämna upplysningar om skuldsanering till gäldenärer som under lång tid varit föremål för utmätning av lön eller andra exekutiva åtgärder. Kronofogdemyndigheten bör informera mer om den generella skuldsituationen i var och en av landets kommuner, för att den kommunala budget- och skuldrådgivningens betydelse ska uppmärksammas i respektive kommun och för att utgöra ett bättre underlag för rådgivningens verksamhet. Övrig information och utbildning Kronofogdemyndigheten och Konsumentverket bör ansvara för att höja kunskapen om skuldsanering i samhället, genom olika informationsinsatser. De bör också i större utsträckning än i dag erbjuda utbildning om skuldsanering till aktörer som kommer i kontakt med skuldsatta personer. 14

28 SOU 2013:72 Sammanfattning Kontroll av gäldenärens uppgifter Kronofogdemyndighetens ansvar för att kontrollera att lämnade uppgifter i en ansökan om skuldsanering är korrekta ska förstärkas. Skuldsaneringshandläggare ska ges större tillgång till myndighetens egna databaser och underlag ska mer regelmässigt inhämtas. Ansökan om skuldsanering Det ska vara möjligt att ansöka om skuldsanering genom ett webbbaserat ansökningsförfarande. Kraven på vad en gäldenär ska ange i sin ansökan om skuldsanering är i dag omfattande. Vi anser att detta sannolikt leder till att personer avstår från att ansöka om skuldsanering. Samtidigt är det inte möjligt att sänka kraven på utredningen i ett skuldsaneringsärende. Vi anser att ansvaret för utredningen bör ha en annan fördelning än enligt nuvarande ordning. Gäldenären ska inte i detalj behöva ange samtliga skulder i sin ansökan. I stället ska borgenärer, som kan förväntas bevaka en kungörelse om skuldsanering, efter inledandebeslutet själva anmäla sin respektive fordran till Kronofogdemyndigheten. Det innebär å andra sidan att gäldenären alltid i sin ansökan ska lämna uppgift om skulder till borgenärer som är privatpersoner samt företag som inte är inkassobolag eller som företräds av ett sådant. Gäldenären ska alltid uppge en seriöst uppskattad total skuldbörda och bakgrunden till skuldsättningen, så att det finns ett underlag för att bedöma om gäldenären är kvalificerat insolvent. Kvalificerad insolvens Det är utredningens bedömning att ett avgörande från Högsta domstolen, NJA 2010 s. 496, har bidragit till en under senare år strängare tillämpning av skuldsaneringslagens insolvenskrav, det kvalificerade insolvensrekvisitet. Efter rättsfallet har en 15-årig prognos mer regelmässigt kommit att användas vid bedömningen av gäldenärens betalningsförmåga. Den nuvarande tillämpningen av insolvensprognosen leder till att vissa gäldenärer inte beviljas skuldsanering, trots att det är motiverat utifrån de grundläggande syftena med institutet. Särskilt 15