Den mikrobiella arbetsmiljön vid insamling av matavfall RAPPORT 2008:14 ISSN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den mikrobiella arbetsmiljön vid insamling av matavfall RAPPORT 2008:14 ISSN 1103-4092"

Transkript

1 Den mikrobiella arbetsmiljön vid insamling av matavfall RAPPORT 2008:14 ISSN

2

3 Förord En återkommande frågeställning i kommuner som har eller som planerar att införa insamling av matavfall är om renhållningspersonalen på något sätt skulle vara mer exponerade för organiskt damm eller inte. Avfall Sverige har genom två examensarbetare på Göteborgs Universitet, Sara Wester och Dan Gorga, undersökt ovanstående frågeställning, dels genom litteraturstudie och dels genom fältstudier. Över 100 rapporter och publikationer står som grund för litteraturstudien och hundratals avfallsutrymmen har studerats. Studierna visar att det inte finns någon signifikant skillnad i exponering vad gäller blandat hushållsavfall och utsorterat matavfall. Men det finns en del hjälpmedel på marknaden som kan tillämpas för att ännu mer förbättra arbetsmiljön för renhållningspersonalen. Malmö september 2008 Håkan Rylander Ordf. Avfall Sveriges Utvecklingskommitté Weine Wiqvist VD Avfall Sverige 1

4 Sammanfattning För att uppnå ett hållbart samhälle, där inte mer resurser än vad som kan återföras tas ut, krävs det mer återvinning, återanvändning och mer materialeffektivitet. Genom att samla in hushållens matavfall separat kan näringsämnen återvinnas, energi och biogas utvinnas och därmed bidra till att nå ett mer hållbart samhälle. Biologisk behandling av matavfall förväntas öka och idag behandlas omkring 10 procent av hushållsavfallet biologiskt. I kärlen där matavfall slängs kan det bildas mögel, svampar och bakterier, som vid tömning av kärlen och containrar kan ge upphov till ett organiskt damm. Rapportens syfte har bland annat varit att utreda och sammanställa eventuella hälsoeffekter för bioaerosoler, identifiera vad eventuella skillnader i förekomsten av mögel mellan kommuner kan bero på, samt att belysa vilka åtgärder som kan vidtas för att minska exponeringen för bioaerosoler. Rapporten består av två delar, en litteratur- och en fältstudie del. Vidare omfattar denna studie endast den mikrobiella arbetsmiljön. Avfallsinsamlare exponeras för en blandning av bioaerosoler vid insamling av avfall, vilket beror på olika parametrar, som väderförhållanden, insamlingssystem och typ av förvaring. Bioaerosoler utgörs bland annat av bakterier, endotoxin, svampar och organiskt damm. Den främsta exponeringskällan består av svamp och svampsporer som utgör cirka 85 procent av den totala mikrofloran. Avfallsinsamlare exponeras för årstidsberoende koncentrationer av bioaerosoler och exponeringen är lägre jämfört med andra arbetsmiljöer med bioaerosolexponering. Vid jämförelse av blandat hushållsavfall och matavfall visar rapporten, att det inte förekommer några signifikanta skillnader mellan dessa typer av avfall och bioaerosolexponering. Hälsorisker med bioaerosolexponering avgörs främst av långtidsexponering för låga koncentrationer och exponering för höga koncentrationer under en kort period. Hälsopåverkan av bioaerosoler utgörs av infektions- och andningssjukdomar. Överlag har inga allvarliga hälsorisker rapporterats för avfallsinsamlare. De vanligaste symptomen som rapporterats är andningssymptom och luftvägsinflammation, men även mag-tarmsymptom kan vara vanliga. För närvarande är det inget land som har satt något lagligt bindande gränsvärde vad gäller mikroorganismer i arbetsmiljön. Dock finns det föreslagna gränsvärden, men dessa är inte uppsatta för avfallsinsamlare. De kan ändå fungera som riktvärden. När det gäller exponering för endotoxin och organiskt damm exponeras avfallsinsamlare generellt under de föreslagna gränsvärdena. För bakterier och främst svampar kan gränsvärden ibland överskridas. Olika insamlingssystem för matavfall kan påverka uppkomst och exponering för bioaerosoler. Insamlingsfrekvens, arbetssätt, teknologi i samband med fordon och insamlingsutrustning är exempel på påverkande faktorer inom insamlingssystemet. Tekniska åtgärder för att minska exponering för bioaerosoler utgörs till exempel av hög inlastningshöjd, plastgardiner och ventilationssystem på fordon. Användning av insatssäck i kärl är andra exempel på åtgärder. Övriga åtgärder kan vara att undvika manuell överflyttning av påsar mellan säckar eller kärl. 2

5 En förebyggande åtgärd kan även vara att aktualisera arbetsmiljöfrågor, för avfallsinsamlare och tjänstemän inom branschen. Information eller utbildning om exponering för bioaerosoler i arbetet kan utgöra ett delmoment inom arbetsmiljöfrågorna. 3

6 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Syfte med rapporten Metod och förutsättningar Omfattning och avgränsningar Ordförklaringar och förkortningar Exponering vid insamling litteratursammanställning Bakterier Endotoxin Svampar Organiskt damm Hälsoeffekter vid exponering för bioaerosoler Standardisering Gränsvärden Blandat hushållsavfall jämfört med matavfall, samt andra arbetsmiljöer Exponering vid insamling fältstudie Påverkande faktorer fysiska Påverkande faktorer insamlingssystem Insamlingsutrustning Fordon Arbetssätt Soprum Förebyggande åtgärder för att minska bioaerosolexponeringen Personliga skyddsåtgärder Tekniska skyddsåtgärder Diskussion Slutsatser Referenser...29 Bilagor 1. Fastställda och föreslagna gränsvärden för bioaerosoler 2. Bakterierexponering för avfallsinsamlare. 3. Endotoxinexponering för avfallsinsamlare.. 4. Svampexponering för avfallsinsamlare. 5. Organiskt dammexponering för avfallsinsamlare. 6. Exponering för totala mängden mikroorganismer för avfallsinsamlare. 7. Beskrivning, sjukdomarna/symptom 8. Undersökningar av symptom eller effekter associerade med avfallsinsamling. 9. Bioaerosolexponering i olika arbetsmiljöer. 4

7 1 Inledning För att uppnå ett hållbart samhälle har återanvändning av material och utnyttjande av resurser blivit en viktig del av dagens miljöarbete (Rylander, 2001). Åtgärder sedan 1990 talet, med bland annat ökad källsortering och förändrade behandlingar av avfall har gjort att deponering i Sverige har minskat, medan materialåtervinning, biologisk behandling och förbränning med energiutvinning har ökat (Naturvårdsverket, 2007). Trots att dagens avfallshantering är mer resurseffektiv fortsätter dock avfallsmängderna att öka och mängderna hushållsavfall har till exempel ökat med 24 procent mellan 1994 och 2005 (Naturvårdsverket, 2007). Genom biologisk behandling av matavfall, rötning eller kompostering, kan näring och energi utvinnas från avfallet. I dag behandlas omkring 10 procent av blandat hushållsavfallet biologiskt, men detta förväntas att öka. Ett nationellt mål är att 35 procent av matavfallet ska behandlas biologiskt år I nuläget samlas matavfall in för central behandling i 133 kommuner, men fler kommuner planerar att införa insamling av utsorterat matavfall (Avfall Sverige, 2008). I kärlen där matavfall sorteras kan det bildas mögel, svampar och bakterier, som vid tömning av kärlen och containrar kan ge upphov till ett organiskt damm. Därför är det viktigt att utreda eventuella hälsoeffekter kring det organiska dammet, eftersom det kan påverka insamlingen av matavfall i Sverige. Projektet initierades av Avfall Sverige och utfördes av Dan Gorga och Sara Wester som två separata 20 p examensarbeten vid Göteborgs universitet. Denna rapport är en sammanfattning av dessa två examensarbeten. I referensgruppen har Avfall Sveriges expertgrupp inom insamling av matavfall ingått samt Anna Thelberg från Gästrike Återvinnare. 1.1 Bakgrund Motiven till att Avfall Sverige tagit initiativ till en rapport beträffande bioaerosolexponering för avfallsinsamlare är: Att det uppkommit indikationer i vissa kommuner om att organiskt damm förekommer i samband med insamling av matavfall. Att avfallsinsamlare har uttryckt funderingar över eventuella hälsoeffekter för organiskt damm som observerats. Att förebygga ohälsa och utreda riskerna i arbetet för att uppnå en hälsosam miljö. Att ge kommuner som har insamling av matavfall eller planerar att införa ett sådant system hjälp att minimera förekomsten av organiskt damm vid hämtning. 1.2 Syfte med rapporten Rapporten har som syfte: Att utreda och sammanställa eventuella hälsoeffekter för bioaerosoler. 5

8 Att utreda gränsvärden vad gäller den mikrobiologiska arbetsmiljön som kan användas för avfallsinsamlare. Att utreda exponeringen för bioaerosoler hos andra arbetsmiljöer. Att identifiera vad eventuella skillnader i förekomsten av mögel mellan kommuner kan bero på. Att undersöka hur exponeringen för bioaerosoler kan minskas vid insamling. Att belysa vilka åtgärder som kan vidtas för att minska exponeringen för bioaerosoler. 1.3 Metod och förutsättningar Rapporten består av två delar, en litteratur- och en fältstudiedel. I den första delen redovisas den generella exponeringen för bioaerosoler, hälsoeffekter, bioaerosolexponering i andra arbetsmiljöer med mera. Som underlag för litteraturdelen har främst publicerade vetenskapliga artiklar använts. Fältstudiedelen fokuserar på att belysa faktorer som påverkar bioaerosolexponering vid insamling av matavfall samt redogör för praktiska åtgärder för att minska exponeringen. Metodik som använts för denna delstudie utgörs främst av djupintervjuer med avfallsinsamlare och tjänstemän samt egna observationer från åtta olika kommuner. Litteraturstudier i form av publicerade vetenskapliga artiklar har även använts. 1.4 Omfattning och avgränsningar Denna rapport är inriktad endast på den mikrobiologiska arbetsmiljön och innefattar bioaerosoler och mikroorganismer, samt exponering för dessa genom inandning. Vad gäller fält delen är denna inriktad på insamling av matavfall från flerfamiljshus, vilket representeras av matavfall från lägenheter i städer. Insamling av matavfall från villahushåll ingår inte i studien, eftersom insamlingssystem och hämtningsutformning ofta är annorlunda och innebär mindre exponering. Rapportens omfattning och avgränsningar utgörs av följande: Omfattar: Endast den mikrobiologiska arbetsmiljön. Endast insamling av matavfall från flerfamiljshus. Endast insamling av matavfall i papperspåsar och bioplastpåsar. Endast kärlhämtning med baklastare. Endast förbättringar av den mikrobiella arbetsmiljön ur exponeringssynpunkt. Avgränsningar: Lättflyktiga ämnen eller avgaser från trafiken omfattas ej. Arbetsskador eller arbetsrelaterade belastningar och andra fysiska åkommor behandlas inte. Senare processer vid avfallsbehandling undersöks inte. Omfattar inte kvalitetsaspekter på det utsorterade matavfallet. Inga andra arbetsmiljöaspekter tas hänsyn till. Omfattar inte påverkan på behandlingen, miljöpåverkan, etcetera. 6

9 1.5 Ordförklaringar och förkortningar Agens: Påverkande faktorer som till exempel mikroorganismer, eller skadliga substanser som dessa producerar/avger. Aktinomyceter: Grampositiva bakterier med ett trådformigt, grenat växtsätt som påminner om svamparnas hyfer. Allergen: Allergiframkallande ämne. Aspergillus: Det vetenskapliga namnet på borstmögel. Atopi: Ärftlig benägenhet att utveckla hösnuva, allergisk astma samt ett torrt kliande eksem. Automatiskt liftsystem: Automatisk tömning av avfallskärl i fordon. När kärlet fästs på liftsystemet hissas det automatisk upp och töms med hjälp av sensorer. Bioaerosoler: Luftburna partiklar med biologiskt ursprung. Bioavfall: Lätt nedbrytbar avfall som innehåller matavfall och trädgårdsavfall. Bronkiol: Luftrörsträdets finaste förgrening med en rördiameter understigande 1 mm. Cfu/m 3 : Koloniformade enheter per kubikmeter luft, används som enhet för bestämning av levande mikroorganismer med hjälp av odling. Emission: Utsändande, utsläppande, utgivning av partiklar eller strålning. EU/m3: Endotoxin enheter per kubikmeter luft. Exponering: Utsättande för ett ämne eller miljöfaktor, t ex genom inandning, förtäring eller hudkontakt. Glukan: En komponent i cellväggen på mögelsporer och som kan användas som indikator för mögelförekomst. Gramnegativa bakterier: Bakterier med en cellvägg uppbyggd av ett tunt lager peptidoglykan omgivet av ett yttermembran. Grampositiva bakterier: Bakterier med en cellvägg uppbyggd av ett tjockt lager peptidoglykan. Halvautomatiskt liftsystem: Tömning av avfallskärl i fordon sker genom att personal håller in knapp vid sidan av inkastet på sopbilen för att hissa och tömma avfallskärlet. Immunglobulin A,G.E: Antikroppar, protein som produceras av kroppens immunförsvar och som har till uppgift att verka mot för kroppen främmande ämnen. ODTS: Organic Dust Toxic Syndrome. En akut icke-allergisk sjukdom som kännetecknas av ökande kroppstemperaturer, rysningar, torrhosta med flera. 7

10 Organiskt avfall: Avfall som innehåller organiskt kol, exempelvis biologiskt avfall och plastavfall. Prevalens: Epidemiologisk term, prevalensen av ett givet tillstånd, vid en viss tidpunkt, är det antal i en population som har tillståndet. 8

11 2 Exponering vid insamling litteratursammanställning Avfallsinsamlare exponeras för en rad olika ämnen, partiklar och mikroorganismer vid insamling av avfall. Dessa kan utgöras av både levande och döda bakterier och svampar samt svampsporer, endotoxin, glukan, lättflyktiga organiska ämnen etc. Undersökningar visar att människor som generellt arbetar med avfall mestadels exponeras för svamp, vilket utgör cirka 85% av den totala mikrofloran (Dutkiewicz, 1997). Avfallsinsamlare är exponerade till 78-99% av den totala mikrofloran för svampar och sporer, där en majoritet av svamparna tillhör släktet Penicillium spp och Aspergillus spp (Ducel et al., 1976, cf. Nielsen et al., 1995; Dutkiewicz, 1997). Det förekommer även att bakterier och sporer från aktinomyceter kan vara dominerande (Nielsen et al., 1997b). En beskrivning av de vanligaste agenser som avfallsinsamlare kan exponeras för görs nedan. 2.1 Bakterier Bakterier är mikroskopiskt små encelliga organismer, som förekommer i nästan alla naturliga miljöer, ofta i mycket stort antal. Som grupp har bakterier stor anpassningsförmåga och förmår konsumera nästan alla naturligt förekommande organiska och många oorganiska föreningar. Den inre uppbyggnaden hos bakterier varierar starkt beroende på art och rådande miljöförhållanden. De flesta bakterier omges av en cellvägg och cellväggen ger bakterierna deras form. Bakterier har stor betydelse och har avgörande funktioner i alla ekosystem, inklusive däggdjurs och andra organismers tarmsystem och andra miljöer. Ett stort antal bakteriearter koloniserar hud och slemhinnor i t.ex. munhålan och tarmen. De är väl anpassade till den miljö de lever i och ger normalt inte upphov till sjukdom, men om värden har nedsatt infektionsförsvar kan även dessa bakterier orsaka sjukdom. Bakteriers förmåga att framkalla sjukdom bestäms av värdens försvar, bakteriens förmåga att övervinna detta försvar samt det sätt på vilket bakterien sprids (Nationalencyklopedin, 2000). Föreslagna gränsvärden för bakterier (normal arbetsdag, 8 timmar): Mellan cfu/m 3 (bilaga 1) Exponering avfallsinsamlare (medelkoncentrationer 1 ): Mellan 4 x x 10 4 cfu/m 3 (bilaga 2) Kommentar: Avfallsinsamlare exponeras för en medelkoncentration av bakterier mellan cfu/m 3, dock kan det finnas både toppar och dalar när det gäller exponeringen (bilaga 2). Bakterieexponeringen är säsongsberoende med mer exponering under sommarhalvåret, då tillväxtfaktorerna är mer gynnsamma. För närvarande finns det inga fastställda gränsvärden för bakterier, men för de föreslagna gränsvärdena exponeras avfallsinsamlare generellt under eller i likhet med dessa. Eftersom dessa gränsvärde inte 1 Med medel medelkoncentrationer menas medelexponering under en normal arbetsdag. 9

12 direkt kan översättas till avfallsinsamlare kan det ändå finnas risker, trots att bakteriehalterna ligger under gränsvärdena. 2.2 Endotoxin Endotoxin är en del av cellväggen hos gramnegativa bakterier, som utgörs av lipopolysackarider och är en beståndsdel av det yttre membranet hos gramnegativa bakterier. Lipopolysackarid är ansvarig för den toxiska effekten och som frigörs framförallt när bakteriecellen spricker. Endotoxin kan förekomma i en rad olika miljöer som till exempel, avloppsvatten, svinstallar, bomullsdamm och avfall (Arbetsmiljöverket, 2007). Föreslagna och lagliga gränsvärden för endotoxin (normal arbetsdag, 8 timmar): 50 EU/m EU/m 32 (bilaga 1) Exponering avfallsinsamlare (medelkoncentrationer 3 ): 2,5 EU/m 3 82,1 EU/m 3 (bilaga 3) Kommentar: Exponering för endotoxin är överlag låg, även om den lägsta och den högsta medelkoncentrationen skiljer sig mycket åt (bilaga 3). Det kan finnas både toppar och dalar när det gäller endotoxinexponeringen, som bland annat är säsongsberoende. För endotoxin har det föreslagits ett hälsobaserat gränsvärde till 50 EU/m 3 för 8 timmars arbetsexponering (Heederik, Douwes, 1997). Exponeringar över detta gränsvärde kan innebära hälsorisker. Avfallsinsamlare exponeras överlag långt under detta gränsvärde, men vid ogynnsamma tillfällen kan koncentrationen vara något över detta gränsvärde. 2.3 Svampar Enligt beräkningar skulle det totala antalet svamparter vara runt 1,5 miljoner. Detta gör svampar till en av de största organismgrupperna (Nationalencyklopedin, 2000). Beroende på hur svamparna bildar sporer indelas de i huvudgrupperna sporsäckssvampar, basidiesvamapar, deuteromyceter och algsvampar. De flesta mögelsvampar tillhör gruppen deuteromyceter (Davila, Nilsson, 1997). Med mögelsvampar avses mikroskopiskt små svampar, som i naturen oftast lever av att bryta ned vegetabiliskt material. Vanliga mögelsvampar är borstmögel (Aspergillus-arter) och penselmögel (Penicilliumarter). Mögel medför risk för allergier och lungsjukdomar vid inandning av mögelsporer. Svamparna är uppbyggda av celltrådar, hyfer, vilkas styva väggar innehåller kitin. Svampar livnär sig av organiska ämnen och intar denna näring i löst form med hjälp av nedbrytande enzymer som utsöndras till omgivningen. Svampar använder sig av sporspridning för sin fortplantning (Nationalencyklopedin, 2000). Detta innebär att svampsporer förekommer överallt i vår miljö och mängden sporer i uteluft varierar med årstiden. Föreslagna gränsvärden för svampar (normal arbetsdag, 8 timmar): 2 Holländskt lagligt gränsvärde, 200 EU/m3 för 8 timmars exponering. 3 Med medelkoncentrationer menas medelexponering under en normal arbetsdag. 10

13 cfu/m 3 (bilaga 1) Exponering avfallsinsamlare (medelkoncentrationer 4 ): cfu/m 3 (bilaga 4) Kommentar: Vid hantering av avfall är svampar och svampsporer den största exponeringskällan (Ducel et al., 1976, cf. Nielsen et al., 1995; Dutkiewicz, 1997). Svampexponeringen är säsongsvarierad, där svampkoncentrationen är högre under sommarhalvåret än under vinterhalvåret. Avfallsinsamlare kan exponeras för svampkoncentrationer högre än bakgrundsvärdena (bilaga 4). Jämfört med de lägsta föreslagna gränsvärdena för svampar är exponering normalt under de föreslagna gränsvärdena, men kan vid ogynnsamma tillfällen vara upp till 10 gånger högre än de föreslagna gränsvärdena. Därför bör åtgärderna för att minska exponering i första hand inriktas mot svampar och svampsporer. 2.4 Organiskt damm Organisk damm är vanligtvis definierade som aerosoler eller partiklar av mikrobiellt, växt eller animaliskt ursprung och används ofta synonymt med bioaerosoler. Bioaerosoler kan bland annat vara patogena eller icke-patogena levande eller döda bakterier, mögelsporer, virus, pollen, växtfibrer, komponenter av bakterier, etc. (Douwes et al., 2003). Fastställda gränsvärden för organiskt damm (normal arbetsdag, 8 timmar): 5 mg/m 3, hygieniskt gränsvärde från svenska arbetsmiljöverket för totalhalt organiskt damm. OBS: Gäller endast för totalhalt organiskt damm och inte för mikrobiologiska luftföroreningar. 3 mg/m 3, fastställt danskt gränsvärde (bilaga 1), gäller inte för mikrobiologiska luftföroreningar. Exponering avfallsinsamlare (medelkoncentrationer 5 ): 0,22 mg/m 3-0,59 mg/m 3 (bilaga 5) Kommentar: Vid insamling av matavfall uppstår det låga koncentrationer av organiskt damm (bilaga 5). Medelkoncentrationerna för organiskt damm skiljer sig inte mycket åt mellan varandra. För organiskt damm finns det fastställda gränsvärden från arbetsmiljöverket (5 mg/m 3 ) (Arbetsmiljöverket, 2005). När det gäller exponering för organiskt damm är avfallsinsamlare sällan exponerade över detta gränsvärde. Endast vid ett fåtal ogynnsamma tillfällen kan avfallsinsamlare tillfälligt exponeras för halter över arbetsmiljöverkets gränsvärde. Dessa tillfällen kan uppstå när det varit torr väderlek under lång tid och om det sker en stor omrörning bland avfallet. Därför är exponering för organiskt damm inte ett stort problem för avfallsinsamlare. Arbetsmiljöverkets gränsvärde för organiskt damm är dock inte framtaget för just avfallsinsamlare eller avfallshantering i allmänhet och gäller inte mikrobiella luft- 4 Med medelkoncentrationer menas medelexponering under en normal arbetsdag. 5 Med medelkoncentrationer menas medelexponering under en normal arbetsdag. 11

14 föroreningar. Även om exponeringen för organiskt damm är liten, kan inte detta tolkas som att hälsoriken är liten. En låg organisk dammhalt behöver inte innebära att det är en låg halt av exempelvis svampsporer eller andra mikroorganismer, som kan vara en hälsorisk vid höga koncentrationer i frånvaro av höga dammhalter. Sammanfattning: Avfallsinsamlare exponeras för en medelkoncentration av bakterier som oftast ligger under de föreslagna gränsvärdena (tabell 1), dock kan det finnas både toppar och dalar när det gäller exponeringen (bilaga 2). Exponering för endotoxin är överlag låg, även om den lägsta och den högsta medelkoncentrationen skiljer sig mycket åt (tabell 1). I likhet med bakterier kan det finnas både toppar och dalar när det gäller exponeringen, som bland annat är säsongsberoende. Avfallsinsamlare exponeras överlag långt under gränsvärdet. Vid insamlig av avfall kan svampexponeringen ibland vara högre än de förslagna gränsvärdena (tabell 1). När det gäller exponering för organiskt damm är avfallsinsamlare sällan exponerade över gränsvärdena (tabell 1). Endast vid ett fåtal ogynnsamma tillfällen kan avfallsinsamlare tillfälligt exponeras för halter över arbetsmiljöverkets gränsvärde. Tabell 1. Bioaerosolexponering för avfallsinsamlare jämfört med föreslagna eller fastställda gränsvärden. Typ Gränsvärde Avfallsinsamlares exponering (medelexponering, 8 timmar) Bakterier (cfu/m3) (bilaga 1) x x 10 4 (bilaga 2) Svamp (cfu/m3) (bilaga 1) (bilaga 4) Endotoxin (EU/m3) (bilaga 1) ,5 82,1 (bilaga 3) Organiskt damm (mg/m3) (bilaga 1) 3-5 0,22-0,59 (bilaga 5) 2.5 Hälsoeffekter vid exponering för bioaerosoler Dagligen utsätts människor för en rad olika mikroorganismer och bioaerosoler. Normalt orsakar dessa inga problem för människor. Damm innehåller bakterier och svamp, vanligtvist vid en koncentration av cfu/g (Dutkiewicz, 1997). Nivåer för utomhuskoncentration av luftburna svampsporer och bakterier ligger oftast mellan /m 3 (Nielsen et al., 1997a; Davila, 1998). Generellt kan alla mikroorganismer orsaka hälsoproblem, speciellt om individens kondition, mottaglighet, immunitet och exponeringssituation är i ogynnsam kombination. De mest avgörande faktorerna är långtidsexponering för låga koncentrationer och exponering för höga koncentrationer under en kort period (Jager et al., 1997). Mikroorganismernas egenskaper och exponeringsvägar är andra avgörande faktorer (Davila, 1998). Upptag av bioaerosoler sker främst via luftvägarna vid inandning, därför kan hälsopåverkan urskiljas i form av: Infektionssjukdomar Infektionssjukdomar kan orsakas av virus, bakterier, svampar och protozoer. Överföringen av ett infektionsämne kan ske genom direktkontakt eller genom en smittspridande insekt (Douwes et al., 12

15 2003). Hos personer som arbetar på kompostanläggningar har det visats att de kan utsättas för en risk för infektioner av Aspergillus fumigatus, som är den dominerade svampen i komposteringsanläggningar. Exponering för Aspergillus-arter kan ge upphov till en infektion som karakteriseras av granulombildning i luftvägar eller lungvävnad och ibland öron. Dock är detta sällsynt och förekommer nästan enbart hos personer med nedsatt immunförsvar (Rylander, 2001). Andningssjukdomar Andningssymptom kan vara allergiska eller icke allergiska och är mest studerat i de fall organiskt damm varit associerat med hälsoeffekter. Symptomen kan vara lindriga, förhållanden som till en början inte påverkar det dagliga livet, till svåra kroniska andningssjukdomar. Generellt är yrkesrelaterade andningssymptom resultatet från luftvägsinflammationer orsakade av specifik exponering för toxiner, pro-inflammatoriska ämnen eller allergener. Arbetsrelaterad astma är icke-allergisk och kallas ofta för astmaliknade störning och har stor dominans hos lantbrukare och lantbruksrelaterade arbetare. En astmatisk arbetare med existerande astma som arbetar i en miljö exponerad för organiskt damm, kan förvärra sina astmasymptom, vid exponeringsnivåer som normalt inte inducerar några symptom hos andra friska arbetare (Douwes et al., 2003). Hälsoeffekter Exponering för bioaerosoler sker ofta i form av blandningar och en rad olika hälsoeffekter måste övervägas. De vanligaste sjukdomarna/symptomen som uppkommer vid exponering för organiskt damm eller mikroorganismer är: Toxisk pneumoni Luftvägsinflammation Allergisk alveolit Allergisk astma och rhinit Akut toxisk alveolit eller Organic Dust Toxic Syndrome (ODTS) Byssinos och långvariga inflammatoriska förändringar i luftvägarna med tryckkänsla i bröstet och hosta Irritation i ögon och besvär från de övre luftvägarna (För beskrivning av sjukdomarna/symptomen se bilaga 6) För avfallsinsamlare har överlag inga allvarliga hälsorisker rapporterats, dock när exponering för bioaerosoler är hög ökar risken att drabbas av en rad olika hälsoeffekter. Omfattningen av symtomen beror på exponeringsnivån. De vanligaste symptomen som rapporterats för avfallsinsamlare är: andningssymtom - irritation i näsan och halsirritationer luftvägsinflammation - hosta och inflammation i luftvägarna mag-tarmsymptom - diarré och illamående andra diffusa symptom - huvudvärk och trötthet (bilaga 7) (Allmers et al., 2000; Hansen et al., 1997; Ivens et al., 1997; Rylander, Thorn, 2001; Wouters et al., 2006) 13

16 Orsakat av: endotoxin svampar, mögel, glukan aktionmyceter avgaser Vilka bioaerosoler som orsakat dessa symptom är inte helt klarlagt, men endotoxin, svampar och aktinomyceter utpekas som möjliga framkallare. Undersökningar i miljöer med organiskt damm tyder på att endotoxin kan vara en viktig orsak till inflammation i luftvägarna. Exponering för endotoxin kan, förutom effekter i luftvägarna, också ge upphov till generella symptom som trötthet och huvudvärk, troligen på grund av att olika ämnen frisätts från lungan efter inandning av en aerosol (Thorn, 1998a). Symptomen är dock svåra att koppla till bioaerosolexponering, eftersom huvudvärk och trötthet är diffusa symptom som kan orsakas av många olika faktorer, såsom rökning och ålder. Magtarmsymptom som bland annat kan vara kräkningar och illamående, kan vara framkallade av lukten från ruttnande avfall och behöver inte tolkas som en reaktion på hög bioaerosolexponering. Avfallsinsamlare som arbetar med insamling i städer kan också vara exponerade för avgaser från trafiken. Studier där invånare i urbana områden jämförs med invånare i lantliga områden visar en signifikant association med fler andningsbesvär för invånare i urbana områden. Därför kan andningssymptom för avfallsinsamlare också delvis orsakas av exponering för avgaser (Hansen et al., 1997). Manuell hantering av avfall är i vissa fall oundvikligt vid insamling av avfall, och avfallsinsamlare har oftast inga möjligheter till att tvätta sig under arbetspasset. Arbetarnas händer blir kontaminerade av olika mikroorganismer, som också fastnar på arbetarnas kläder och bidrar till en ökad koncentration av mikroorganismer och föroreningar vid andningszonen (Poulsen et al., 1995a). Andra relevanta vägar kan vara exponering genom sväljning, via exempelvis smutsiga händer när man äter, snusar eller röker (Ivens et al., 1997), vilket också ökar risken att drabbas av bland annat diarré och andra hälsoeffekter. Sammanfattning: Även om avfallsinsamlare exponeras för relativt låga koncentrationer av olika bioaerosoler, så finns det risk att drabbas av olika hälsoeffekter. Främst gäller detta effekterna i form av olika andningssymptom som irritationer och hosta, luftvägsinflammation och mag-tarmsymtom som diarré och illamående. Andra vanliga symptom är huvudvärk och ovanlig trötthet. Oftast är dessa symptom vanligast under sommarhalvåret då exponering är högre. Vad som orsakat dessa symtom är inte helt kartlagt, men endotoxin, svampar och aktinomyceter utpekas som möjliga framkallare, dock kan även avgaser framkalla dessa symtom Standardisering Syftet med att mäta halten mikroorganismer i arbetsmiljön kan vara att vilja ta reda på vilka halter personalen utsätts för eller att personalen drabbats av hälsoproblem där mikroorganismer misstänks vara orsaken. Hälsoeffekterna i arbetsmiljön beror oftast på inandning av luftburna mikroorganismer. 14

17 Därför görs de flesta mätningar av mikroorganismer som en bestämning av halten i luft. Vid provtagning och analys förekommer dock följande problem: Ingen standard för att mäta luftburna mikroorganismer. Stora skillnader på riktlinjer för provtagningsstrategi, uppsamling och analys. Bra metoder saknas för vissa mikroorganismer. Många hälsoskadliga mikroorganismer är ej identifierade i dagsläget. Dessa problem försvårar uppskattningen och jämförelsen av olika resultat och hälsorisker Gränsvärden Att använda sig av tidigare nämnda föreslagna gränsvärden och jämföra dessa med värden som avfallsinsamlare utsätts för är inte okomplicerat. Därför är det för närvarande inget land som har satt något lagligt bindande gränsvärde vad gäller mikroorganismer i arbetsmiljön. Detta gäller med undantag för Holland, som är ett av de länder där man kommit längst. Ett temporärt lagligt bindande gränsvärde för endotoxin (200 EU/m 3 ) har fastställts där, som gäller från 1 januari 2003 (Douwes et al., 2003).Vidare måste förhållandena vid fastställande av avfallsinsamlares exponeringshalter och gränsvärdena vara jämförbara för att kunna användas. Inget av de föreslagna gränsvärdena är föreslagna för avfallsinsamlare utan de flesta gäller vid arbetsexponering eller yrkesmiljöer som lantbruk, sågverk, spannmålindustrier och bomullsfabriker. Oftast beror detta på att det är i dessa yrkesmiljöer som höga exponeringar för bioaerosoler har uppmäts samt att det är i dessa yrkesmiljöer som undersökningarna är utförda. Även om det inte finns några gränsvärden som gäller för avfallsinsamlare, kan det genom att använda föreslagna gränsvärden som jämförelse av uppmätta resultat, ändå vara lättare sätta in åtgärder, eftersom det finns ett riktvärde att rätta sig efter. 2.6 Blandat hushållsavfall jämfört med matavfall, samt andra arbetsmiljöer Avfallshantering i en helt steril miljö utan några mikroorganismer är helt otänkbar. Avfallsinsamlare är exponerade för bioaerosoler oavsett vilket avfall de insamlar, dock verkar det inte finnas någon större skillnad mellan blandat hushållsavfall och matavfall (tabell 2). När det gäller andra arbetsmiljöer med bioaerosolexponering, så förekommer det hög exponering i de arbetsmiljöer där arbete sker inomhus. Dessa arbetsmiljöer ligger oftast över eller mycket över de föreslagna gränsvärdena (tabell 2, bilaga 8). Tabell 2. Bioaerosolexponering för blandat hushållsavfall och matavfall, samt andra arbetsmiljöer. Bakterier min-max (cfu/m 3 ) Svamp min-max (cfu/m 3 ) 15 Endotoxin min-max (EU/m 3 ) Organiskt damm min-max (mg/m 3 ) Hushållsavfallsinsamling * ,04-0,91 Matavfallsinsamling * ,08-0,68 Bommullspinnerier * 0,3-15 * Kompostanläggning ** *

18 Bakterier min-max (cfu/m 3 ) Svamp min-max (cfu/m 3 ) Endotoxin min-max (EU/m 3 ) Organiskt damm min-max (mg/m 3 ) Lantbruk * ** ** 3-9,1 * Reningsverk * ** - Spannmålsindustrier ** ** 0,3-56 ** Svinfarmar * ** 0,5-23,5 ** Sågverk ** ** 0,29-10,15 * * över föreslagna gränsvärden. ** mycket över föreslagna gränsvärden. Sammanfattning: Överlag visar litteraturen att det inte förekommer några signifikanta skillnader mellan matavfall och blandat hushållsavfall. Möjligtvist kan matavfall innehålla mera svamp än blandat hushållsavfall. En förklaring till varför de båda typerna av avfall inte skiljer sig åt nämnvärt gällande bioaerosolexponering, kan vara att de har liknande sammansättning. Blandat hushållsavfall innehåller även grönsaker, äggskal och andra saker som också ingår i matavfall. Mycket tyder på att det inte farligare att samla in matavfall än blandat hushållsavfall. Arbetsmiljöer med hög bioaerosolexponering finns för det mesta vid arbeten som sker inomhus. Höga halter av organiskt damm förekommer vid sådana arbetsmiljöer där det finns en stor mängd partiklar, som kan virvla upp i luften och där det sker en stor omrörning. Spannmålsindustrier kan nämnas som exempel, där mjöldamm kan orsaka mycket höga dammhalter. Andra arbetsmiljöer med höga organiska dammhalter är bomullsspinnerier och svinfarmar. Jämfört med dessa arbetsmiljöer är avfallsinsamlare oftast exponerade för mycket lägre halter. Exponeringen för bioaerosoler är överlag lägre för avfallsinsamlare vilket främst kan bero på att deras arbete sker utomhus, samt att det endast förekommer en liten omrörning av avfall och då främst vid tömning av containrar och kärl. Avfall är även oftast lite fuktigt och instängt i påsar eller kärl vilket gör att exponeringen för det organiska dammet ytterligare minskas. 3 Exponering vid insamling fältstudie Denna del bygger dels på fältstudier och dels på litteraturstudier. Fältstudierna har inneburit djupintervjuer med avfallsinsamlare och tjänstemän inom branschen samt egna observationer av avfallsinsamlarnas arbetsmiljö. Detta har skett genom att besöka åtta svenska kommuner och under två dagar i respektive kommun åka med avfallsinsamlarna på deras vanliga rundtur. Totalt intervjuades 28 personer, av de arbetade 17 som avfallsinsamlare medan 11 arbetade som tjänstemän. Antal hämtställen som besöktes vid rundturerna varierade från stycken. Det som observerades under en normal rundtur var allt från arbetssätt hos insamlingspersonal och vilken typ av insamlingsfordon som användes till utformning av soprum och avfallets utseende. 16

19 Då föregående kapitel behandlade exponering generellt för olika bioaerosoler, fokuserar fältstudie delen främst på exponering för mögelsvamp vid avfallsinsamling. Detta eftersom avfallsinsamlare enligt litteraturen exponeras till störst del för denna grupp. Vidare är det också mögelsvamp som avfallsinsamlare observerat vid hantering av matavfall. Fältstudier där bioaerosolexponering uppmätts vid insamling av avfall kan visa på stora skillnader i exponeringsnivåer. Detta kan bero på att många olika faktorer påverkar uppkomst och exponering för bioaerosoler vid insamling av avfall. Påverkande faktorer kan utgöras av: Fysiska faktorer som väder, vind och temperatur. Insamlingssystemets utformning, som till exempel typ av fordon, typ av kärl, arbetssätt etcetera (Poulsen et al., 1995; Breum et al., 1997). 3.1 Påverkande faktorer fysiska De avgörande parametrarna för svamptillväxt är tillgången till en viss temperatur, ett näringssubstrat och en viss fuktighet (Flannigan et al., 2001). Näringssubstrat Olika svampar har olika optimala förhållanden för varje tillväxtparameter och när en gynnsam blandning av dessa uppkommer tillväxer svampen som bäst. Bakterier och svampar är beroende av att använda organiska molekyler för sitt näringsbehov. Vissa bakterier och svampar kan endast få sin näring från dött organiskt material, medan andra kan vara parasiter och få sin näring från levande organismer till exempel mögelsvampen Aspergillus (Raven et al, 2003). Temperatur När det gäller den omgivande temperaturen delas mikroorganismer in i olika klasser beroende på vilket temperaturspann de kan tillväxa i. Svampsporer förekommer normalt i utomhusluften året runt, men uppkomsten av sporer varierar för olika typer av klimat. Varmt och regnigt klimat främjar tillväxt av vegetation, vilket i sin tur kan utgöra näringssubstrat för svampar och därmed främja dess tillväxt. För ett tempererat utomhusklimat visar mätningar att mest sporer förekommer från tidig sommar till sen höst, (juni- oktober), med en topp av sporer i augusti (Flannigan et al., 2001). Säsongssambandet har även visats vid undersökning av svampexponering hos avfallsinsamlare som hämtar matavfall. Resultaten visar att koncentrationen av svampexponering är låg under vintern och högre under den varma säsongen (Thorn, 2001). Vatten Vattenaktiviteten är en av de avgörande faktorerna för tillväxthastigheten och sporbildningen hos mögel. Varje mikroorganism har ett minimum och ett optimum av vattenaktivitet för tillväxt. Mögel kan uppta vatten antingen från omgivningens luftfuktighet eller från sitt substrat. Ofta är vattenaktiviteten för svamp mycket lägre än för majoriteten av bakterier (Flannigan et al., 2001). 17

20 3.2 Påverkande faktorer insamlingssystem Insamlingssystemen för matavfall skiljer sig åt mellan besökta kommuner när det gäller uppbyggnaden av renhållningens organisation, som till exempel insamlingsfrekvens, arbetssätt, teknologi i samband med fordon, insamlingsutrustning med mera. Även om olika kommuner har lika insamlingsutrustning vad gäller påsar och kärl, kan andra organisatoriska skillnader förekomma bland tidigare nämnda faktorer. Detta kan i sin tur påverka förekomst och exponering för bioaerosoler. Litteratur har visat att olika parametrar som tillsammans finns inom ett renhållningsföretag kan påverka uppkomsten av bioaerosoler (Poulsen et al., 1995; Breum et al., 1997) Insamlingsutrustning I samband med insamling kan bland annat förvarings- och insamlingsmaterial påverka matavfallets mikroflora, vatteninnehåll samt konsistens, vilket i sin tur kan påverka uppkomsten av bioaerosoler vid hantering av avfallet (Nielsen, 1998). Typ av påsar Påsar som används för uppsamling av matavfall hos abonnenter kan utgöras av pappers- eller bioplastpåse. Erfarenhet visar att mögelförekomsten är större vid användning av papperspåse jämfört med bioplastpåse. Mögel har observerats växa igenom papperspåsarna men inte bioplastpåsarna (figurer 1 och 2). Det som avgör om svampen kan växa på eller i ett material, oberoende av näringsstatusen hos materialet är tillgängligheten av fritt vatten i materialet. Ett poröst eller hygroskopiskt material som papper eller trä, kan ta upp eller avdunsta vatten från en fuktig atmosfär, vilket möjliggör en grogrund för svampen (Flannigan et al., 2001). Papperspåsen som består av cellulosafibrer, är dessutom ett lättnedbrutet organiskt material som många mikroorganismer naturligt bryter ned. De material som är mest resistenta och som därmed utgör en mindre bra tillväxtyta för svamp är syntetiskt gummi eller plast. Dessa material är dessutom svåra för svampens hyfer att genomtränga (Flannigan et al., 2001). Eftersom bioplastpåsen till viss del består av syntetiskt framställd plast, fungerar denna påse mindre bra som tillväxtyta för mögel. Ur exponeringssynpunkt för mögel kan det vara fördelaktigt med bioplastpåsen. Däremot kan den ha nackdelar i form av att den är mindre ventilerad än papperspåsen, vilket kan leda till luktproblem av avfallet om anaerob nedbrytning sker. Bioplastpåsen har även till viss del fossilt innehåll. Samtidigt kan bioplastpåsen även vara ett problem vid vidare behandling av avfallet, den kan till exempel i nuläget inte rötas. 18

21 Figurer 1 och 2. Papperspåse och bioplastpåse som exempel på tillväxtyta för mögel. Ventilerad eller oventilerad insamlingsutrustning För uppsamling av avfall förekom mögel till större del i mer ventilerade insamlingssystem som till exempel papperspåsar eller papperssäck jämfört med mindre ventilerade insamlingssystem som bioplastpåse och plastkärl med lock (tabell 3). Avfall som förvarats i ett ventilerat system, där viktförlusten hos avfallet är högt, dammar betydligt mer än avfall som förvarats i ett oventilerat system med låg tillgång på luft. Det uppkomna dammet utgörs till störst del av svampsporer (Breum et al, 1996). Tabell 3. Mer eller mindre ventilerad insamlingsutrustning och förekomst av mögel. Mindre ventilerad - Mindre förekomst av mögel Mer ventilerad - Mer förekomst av mögel Bioplastpåse Kärl Täta kärl Papperspåse Papperssäck i stålstativ Ventilerade kärl När det gäller mer oventilerade insamlingssystem som till exempel insamling av matavfall i bioplastpåsar och helt täta kärl, uppgav flera avfallsinsamlare att avfallet var mer blött och att mögelsvamp inte observerades då. Litteratur visar även att avfall som förvarats i oventilerade system, är blötare eftersom det har en låg vätskeförlust vilket leder till en låg potential att damma i form av bioaerosoler. Lakvatten som kan bildas i oventilerade system, har dock ett högt innehåll av bakterier och avfallsinsamlare kan vid stänk av lakvattnet exponeras för ett högt innehåll av bakterier.(breum et al., 1996; Heldal et al., 2001). I ett oventilerat system kan mer lukt uppkomma då avfallet bryts ned anaerobt. Sett strikt från en exponeringssynpunkt, där bland annat, senare processer av avfallsbehandling inte tas med i beräkning, skulle ett oventilerat system trots ett högt innehåll av bakterier i lakvatten kunna vara fördelaktigt. Fördelen är att det borde vara lättare att undvika stänk från lakvatten från det oventilerade systemet än bioaerosoler i luften från det ventilerade systemet då avfallet bearbetas. Visserligen kan bakterierna i lakvattnet också bli luftburna och höja innehållet av bakterier i bioaerosolerna. Men eftersom studier har visat att avfall som förvarats i ett oventilerat system dammar mindre i form av mikroorganismer (Breum et al., 1996) och att sporer från svampar och aktinomyceter lättare sprids 19

22 i luften än bakterier (Griffiths et al., 1994 cf. Heldal et.al, 2001), borde exponeringen minska med ett oventilerat system. Kärl med eller utan lock Vissa kommuner har i dagsläget plockat bort locken på kärl som står inomhus för att öka ventileringen och avdunstningen av vätska från avfallet. Exponeringen för bioaerosoler förväntas vara större från kärl med borttaget lock, dels på grund av att avfallet förvaras i ett mer ventilerat system och dels för det inte finns något lock som fälls tillbaka då kärlet ställs ned på marken. Utan lock som fälls tillbaka vid tömning, kan dammiga bioaerosoler fortsätta att sprida sig och exponeringstiden för avfallsinsamlare ökar (Health and Safety Executive, 2007). Många tjänstemän inom branschen har positiva erfarenheter av att inte ha lock på kärlen eftersom avfallet blir torrare när vätska avdunstar och bildning av kondensvatten minskar. Detta underlättar dels hanteringen för avfallsinsamlarna då avfallet är lättare att hantera. Samtidigt blir även transporterna lättare vilket är ekonomiskt och miljömässigt fördelaktigt. Insatssäck i kärl Erfarenhet från kommuner antyder att avfall som förvaras i kärl med insatssäck ger upphov till mindre bioaerosolexponering vid tömning i fordon jämfört med avfall som uppsamlas direkt i kärl utan insatssäck. Förklaring till detta kan vara att påsar som töms direkt i ett kärl ger upphov till mer turbulens och damm vid tömning, när påsarna skakas ut från kärlet, medan hela säcken omsluter avfallet och dess innehåll när det töms i komprimatorbilen (figur 3). På detta sätt skulle insatssäck i kärlen kunna minska exponering vid tömning av avfall. Figur 3. Insatssäck som viks i hop och omsluter avfallspåsarna, förväntas damma mindre vid tömning. Sammanfattning, insamlingsutrustning: Papperspåse, kan utgöra en tillväxtyta för svamp. Avfall förvarat i ventilerad insamlingsutrustning ger ett lättare avfall, men dammar mer. Avfall förvarat i mer oventilerad insamlingsutrustning ger ett blötare avfall, lakvatten kan bildas, där bakterier främjas. Kärl utan lock kan öka exponering för bioaerosoler vid tömning av avfall men genererar oftast mindre lukt. Insatssäck i kärl kan minska exponeringen för bioaerosoler vid tömning av avfall. 20

23 3.2.2 Fordon När det gäller fordon och olika utformningar av dessa, har studier visat att bioaerosolexponeringen kan variera beroende på vilken typ av fordon som används (Breum et al., 1995; Neumann et al., 2002). Vanligt förekommande skyddsanordningar på fordon för att minska exponering vid hämtning av avfall är, hög inlastningshöjd, plastgardiner och fläkt samt automatsikt liftsystem och fjärrkontroll vid tömning av avfall. Inlastningshöjd Användning av fordon med en låg inlastningshöjd, 1 m ovan mark, ökar bioaerosolexponering 4 5 gånger jämfört med en högre inlastningshöjd, 1,8 m över marken (Heldal et al., 1997). Andra undersökningar har visat att en inlastningshöjd på 3 m ovan mark (figur 4) minskar exponeringen för mögelsvampar med gånger jämfört med låg inlastningshöjd (Nielsen et al., 1997). Kommentar: Erfarenhet från fältobservationer i besökta kommuner visar att flest baklastande fordon har en låg inlastningshöjd, mellan 1-1,4 meter ovan mark för hämtning av matavfall. Fordon med en inlastningshöjd på 3 meter ovan mark observerades även i en kommun. Intervjusvar visar att avfallsinsamlaren med det höglastande fordonet upplever en låg dammighet från avfall som töms 3 meter ovan mark jämfört med avfall som töms på en låg inlastningshöjd. Figur 4. Fordon med hög inlastningshöjd. Plastgardiner och fläkt Experiment med komprimatorbil som utrustats med plastgardiner över inkastet samt ett ventilationssystem, där luften filtreras och blåses ut via utsläpp på fordonets tak, har jämförts med en konventionell komprimatorbil utan denna skyddsanordning. Studien visar generellt att komprimatorbilen med skyddsanordning har lägre bioaerosolexponeringsnivåer än det konventionella fordonet. Exponeringen för total damm var mellan 2-14 gånger lägre för fordon med plastgardiner och fläkt. Den största reduktionen av bioaerosoler uppmättes vid långsam tömning (60 sek) på fordon med skyddsutrustning jämfört vid snabbare tömning (20 sek) av avfall (Breum et al., 1995). Kommentar: Erfarenhet från fältobservation visar att hälften av fordonen i de besökta kommunerna hade skyddsanordning i form av plastgardiner och ventilationssystem. Bland intervjusvar från avfallsinsamlare 21

24 råder det delade meningar om skyddsanordningens effektivitet. Vissa medger samstämmigt med resultat från litteraturstudier att plastgardinerna och fläkten är bra och hjälper mot exponering för damm. Andra uppger att skyddsanordningen inte är effektiv och att damm ändå, speciellt vid blåst, kommer ut från plastgardinerna. På ett par fordon har plastgardinerna plockats bort. Det noterades då att ventilationssystemet i stället blåste ut mer damm mot avfallsinsamlaren. Detta tyder på att skyddsanordningen bör användas tillsammans, det vill säga plastgardiner samtidigt med fläkten, för att uppnå en effekt med minskad bioaerosolexponering. Automatiskt liftsystem och fjärrkontroll Den största exponeringen för bioaerosoler sker under insamling, när avfallet lastas in och komprimeras i fordon (Nielsen et al., 1995). Den effektiva tid som spenderas vid detta moment påverkar därför exponeringen för bioaerosoler hos avfallsinsamlarna. Studier som jämfört bioaerosolexponeringen vid användning av ett automatiskt- eller ett halvautomatiskt liftsystem på komprimatofordon under lastningsprocessen, visar en reducerad exponering för bioaerosoler vid användning av det automatiska liftsystemet. Enligt en utvärdering av effektiviteten hos det automatiska liftsystemet, uppmättes en svampkoncentration som var minst 10 gånger lägre vid användning av det automatiska jämfört med det halv automatiska liftsystemet (Neumann et al., 2002). Figur 5. Automatiskt liftsystem. Figur 6. Fjärrkontroll vid tömning. Kommentar: Hjälpmedel i form av automatiskt liftsystem och fjärrkontroll (figur 5 och 6) observerades på ett fåtal fordon i besökta kommuner. Avfallsinsamlare, vars fordon är utrustade med automatiskt liftsystem eller fjärrkontroll är positiva till dessa åtgärder och uppger att de inte känner av exponering för organiskt damm till lika stor grad eftersom de kan hålla ett längre avstånd från inkastet på fordonet då avfallet töms. Både automatsikt liftsystem och fjärrkontroll som används för tömning av kärl ger möjlighet att hålla ett större avstånd från emissionskällan och därmed mindre spenderad tid nära inlastningsområdet jämfört med konventionella fordon utan dessa skyddsåtgärder. 22

25 Sammanfattning, fordon: Hög inlastningshöjd, kan minska exponeringen för svamp med ggr. Plastgardiner och fläkt kan minska exponeringen för total damm med 2 14 ggr. Automatsikt liftsystem, minskar exponeringen för svamp med minst 10 ggr. jämfört med halv automatiskt liftsystem. Fjärrkontroll vid tömning av avfall ökar avståndet från emissionskällan och minskar därmed exponeringen.! Viktigt att använda fläkt och plastgardiner tillsammans, annars uppnås inte önskad effekt Arbetssätt Arbetsrutiner och hur arbetet är fördelat vid avfallsinsamling kan påverka exponeringen för bioaerosoler hos avfallsinsamlare. Studier har visat att personal som har bestämda arbetsuppgifter, vid insamling av avfall exponeras till olika grader. De specifika arbetsuppgifterna som utvärderats för bioaerosolexponering vid insamling utgörs av att: Dra fram kärl för tömning, samt dra tillbaks tomma kärl till soprum. Tömma avfallet i sopbilen. Vara chaufför, det vill säga köra sopbilen (Nielsen et al., 1995). Arbetsmoment där personal exponeras till störst del för bioaerosoler är vid tömning av säckar eller kärl i komprimatorbilen. Personal med denna arbetsuppgift är också i närmast kontakt med avfallet och i studier där mätningar gjorts, stod de bredvid bilen när avfallet komprimerades. Exponeringsvärden följs sedan av personal som har som arbetsuppgift att dra fram avfallskärl för tömning och sedan dra tillbaka de tomma kärlen. Personal med denna arbetsuppgift exponerades hälften så mycket för bioaerosoler som de som arbetade med att tömma avfallet. Lägst exponering fanns bland den personal som till störst del arbetade som chaufför och inte var i kontakt med avfallet så ofta (Nielsen et al., 1995; Wouters et al., 2006). Samtidigt minskar exponeringen för mikroorganismer med gånger med ett ökat avstånd på 2 3 meter från emissionskällan (Nielsen et al., 1995). Kommentar: I besökta kommuner förekommer inga fasta arbetsuppgifter utan arbetsmomenten fördelas jämt mellan de som arbetar i par. På så sätt kan det förväntas att exponeringen mellan de som arbetar i par inte skiljer sig åt. Arbetsrotation förekommer i en kommun där insamlingspersonalen var tredje vecka hämtar matavfall bland villor med en sidlastare. Vid hämtning med en sidlastare behöver personalen inte gå ut ur bilen, vilket gör att insamlingspersonalen under den veckan exponeras till en mindre grad. Ett roterande schema kan vara bra då den totala långtidsexponeringen minskar för avfallsinsamlarna, däremot hjälper det inte mot toppexponeringar som kan uppnås då insamling sker med konventionell baklastare. Vid observation av arbetssätt hos avfallsinsamlare, noterades det att avfallsinsamlarna ofta står i närheten av inkastet vid tömning av kärl på grund av halvautomatiskt liftsystem. Det observerades även att många inte vänder bort ansiktet från exponeringskällan i samband med tömning av kärl. För att kontrollera att avfallet tömts ur ordentligt från kärlet till sopbilen, tittar personal i stället ner i kärl. Manuell hantering i form av överflyttning av påsar från ett kärl till ett annat förekom även. Vid 23

Värt att veta om mögel

Värt att veta om mögel Värt att veta om mögel Anna-Sara Claeson Institutionen för psykologi Umeå universitet Seminarium om inomhusmiljö och hälsa, Umeå 28 februari 2013 Allmänt om mikroorganismer Vad? Mögel, jäst, rötsvamp,

Läs mer

Hantering av hushållsavfall

Hantering av hushållsavfall TYA-material Hantering av hushållsavfall en hälsorisk? Ragnar Rylander och Jörgen Thorn Avdelningen för Miljömedicin, Göteborgs Universitet Denna rapport ger en sammanfattning av kunskapsläget rörande

Läs mer

Viktiga faktorer i innemiljön

Viktiga faktorer i innemiljön Kunskapsläge: Hälsoeffekter av fukt och mögel i byggnader En rad epidemiologiska undersökningar har visat att fukt och mögel/bakterieväxt i byggnader innebär hälsorisk Ökad risk för astma, astmabesvär,

Läs mer

POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT. God praxis för säker mögelsanering. Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo Sahlberg, Ann-Beth Antonsson

POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT. God praxis för säker mögelsanering. Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo Sahlberg, Ann-Beth Antonsson POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT God praxis för säker mögelsanering Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo Sahlberg, Ann-Beth Antonsson IVL Svenska Miljöinstitutet 2015 Författare: Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo

Läs mer

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det?

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det? Arbetsmiljö Det finns många risker på en byggarbetsplats. Det första man tänker på är ofta risken för olyckor som att falla ner från ett tak eller en byggnadsställning eller att tappa kontrollen över en

Läs mer

KOMMENTARER TILL BEDÖMNING OCH PARTIKELTYPER

KOMMENTARER TILL BEDÖMNING OCH PARTIKELTYPER KOMMENTARER TILL BEDÖMNING OCH PARTIKELTYPER 1. PROVTAGNING OCH ANALYSMETODER 1:1 Provtagning Provtagning sker med hjälp av så kallade mätstubbar kopplade till en vacuumpump. Luftburna partiklar samlas

Läs mer

Arbetsmiljö. Skyddsutrustning förr. Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL Sign/Enhet 1

Arbetsmiljö. Skyddsutrustning förr. Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL Sign/Enhet 1 Arbetsmiljö Skyddsutrustning förr Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL Sign/Enhet 1 Arbetsmiljö Skyddsutrusning nu Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL Sign/Enhet 2 Fysiska hälsorisker Ryker,

Läs mer

Åtgärder för att minska mjölspridning i industribagerier

Åtgärder för att minska mjölspridning i industribagerier Åtgärder för att minska mjölspridning i industribagerier Mjölspridning på bagerier är det ett problem? Hälsa Luftvägs- och hudsjukdomar Hygien Skadedjur Livsmedelshygien Ekonomi Sjukfrånvaro Bekämpning

Läs mer

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan 2 / Avfallsplan Vem ansvar för vad? Kommunens ansvar Det är kommunen som ansvarar för att samla in och

Läs mer

Åtgärder för att minska mjölspridning i leveransbagerier

Åtgärder för att minska mjölspridning i leveransbagerier Åtgärder för att minska mjölspridning i leveransbagerier Mjölspridning på bagerier är det ett problem? Hälsa Luftvägs- och hudsjukdomar Hygien Skadedjur Livsmedelshygien Ekonomi Sjukfrånvaro Bekämpning

Läs mer

VI VILL HA DINA MATRESTER

VI VILL HA DINA MATRESTER VI VILL HA DINA MATRESTER Återvinn din mat Uppsamling Transport Rötning Drivmedel Matrester - en värdefull resurs Det mesta av vårt avfall går att återvinna. Med insamling av matavfall tar Österåker ett

Läs mer

Åtgärder för att minska mjölspridning i små bagerier

Åtgärder för att minska mjölspridning i små bagerier Åtgärder för att minska mjölspridning i små bagerier Mjölspridning på bagerier är det ett problem? Hälsa Luftvägs- och hudsjukdomar Hygien Skadedjur Livsmedelshygien Ekonomi Sjukfrånvaro Bekämpning av

Läs mer

LÅT MATRESTERNA FÅ NYTT LIV

LÅT MATRESTERNA FÅ NYTT LIV FÖR BOENDE I FLERFAMILJSHUS LÅT MATRESTERNA FÅ NYTT LIV Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. MATAVFALLET BLIR TILL BIOGAS OCH NY NÄRING Närmare 40 procent av vårt hushållsavfall består

Läs mer

Undvik det farliga dammet i lantbruket

Undvik det farliga dammet i lantbruket Undvik det farliga dammet i lantbruket Att andas in organiskt damm (farligt damm) är en av de stora hälsoriskerna för dig som arbetar i lantbruket. Organiskt damm Att dammet kallas organiskt beror på att

Läs mer

Aktiv dammreducering av hö och halm kompletterande studier

Aktiv dammreducering av hö och halm kompletterande studier Slutrapport till SLO-fonden, KSLA Projekt SLv215-16 Juni 216 Aktiv dammreducering av hö och halm kompletterande studier Martin Sundberg, Innehåll Sammanfattning... 1 Bakgrund... 2 Sammanfattning av det

Läs mer

Villahushåll. Insamling av matavfall en insats för miljön

Villahushåll. Insamling av matavfall en insats för miljön Villahushåll Insamling av matavfall en insats för miljön Hållbart samhälle Det avfall som uppkommer ska vara en resurs och inte ett miljöproblem. Det har Upplands Väsby och åtta andra norrortskommuner

Läs mer

Nu börjar Upplands-Bro kommun sortera ut matavfall. Kasta inte bort vår framtid! Ge ditt matavfall nytt liv.

Nu börjar Upplands-Bro kommun sortera ut matavfall. Kasta inte bort vår framtid! Ge ditt matavfall nytt liv. Nu börjar Upplands-Bro kommun sortera ut matavfall Kasta inte bort vår framtid! Ge ditt matavfall nytt liv. Dags att sortera ut matavfallet Varje bananskal spelar roll! För varje kilo matavfall som rötas

Läs mer

I ÖREBRO SORTERAR VI! #jagsorterar. Matavfall. Sortering och hämtning av matavfall i villor och fritidshus. orebro.se/avfall

I ÖREBRO SORTERAR VI! #jagsorterar. Matavfall. Sortering och hämtning av matavfall i villor och fritidshus. orebro.se/avfall I ÖREBRO SORTERAR VI! #jagsorterar Matavfall. Sortering och hämtning av matavfall i villor och fritidshus orebro.se/avfall Sortering i köket 1. Vik ut påsen, platta till den i botten och placera den i

Läs mer

Mögel inomhus och hälsorisker

Mögel inomhus och hälsorisker 1 Environmental Health Research Center Mögel inomhus och hälsorisker Ragnar Rylander, prof emeritus i miljömedicin Rapport 2/08 2 Vad är mögel? Mögel är en blandning av olika sorters svampar (fungi) som

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Att undvika hälsoproblem vid användning av skärvätskor

Att undvika hälsoproblem vid användning av skärvätskor Att undvika hälsoproblem vid användning av skärvätskor Erfarenheter från Volvos fabriker i Sverige och vetenskapliga studier av skärvätskeaerosoler. Martin Kurdve, När används skärvätskor Skärvätskor används

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Provsvar: Analys av DNA från mikroorganismer i rumsdamm

Provsvar: Analys av DNA från mikroorganismer i rumsdamm Provsvar: Analys av DNA från mikroorganismer i rumsdamm Prov från Ånässkolan uttaget av Olle Wedenmark Ergo-Tek Provplatsen var 401 och provet var märkt 401. Provnummer 08-260-016. Provet togs ut 2008-02-18

Läs mer

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 Kommunal avfallsplan med mål och åtgärdsprogram Kommunfullmäktige 86, 2011-05-02 1 Inledning Avfallsplanen är en kommunal plan för den framtida avfallshanteringen.

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. Grundning till impregnering av utvändigt murbruk

SÄKERHETSDATABLAD. Grundning till impregnering av utvändigt murbruk SKALFLEX A/S SÄKERHETSDATABLAD 1. Namnet på produkten: Produktnamn: Användningsområde: Skalflex vattenreflex Grundning till impregnering av utvändigt murbruk Datum: 20030923 Reviderad: SKALFLEX A/S, Industrivej

Läs mer

Nya föreskrifter AFS 2005:1 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker Smitta, toxinpåverkan, överkänslighet

Nya föreskrifter AFS 2005:1 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker Smitta, toxinpåverkan, överkänslighet Nya föreskrifter AFS 2005:1 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker Smitta, toxinpåverkan, överkänslighet Ersätter Biologiska ämnen, Smittfarligt arbete Upphäver Riskavfall Tillämpningsområde, definitioner Användning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i avfallsförordningen (2011:927); SFS 2014:236 Utkom från trycket den 29 april 2014 utfärdad den 16 april 2014. Regeringen föreskriver 1 att 54 58 och bilaga

Läs mer

mer med Förslag till nationellt miljömål.

mer med Förslag till nationellt miljömål. Bilaga 6 Uppföljning av föregående avfallsplan från år 2010 Detta är en uppföljning och utvärdering av föregående avfallsplan och avser utveckling till och med. Källa: Statistik från Sigtuna kommun och

Läs mer

MATAVFALLSINSAMLING i företag och verksamheter 2014

MATAVFALLSINSAMLING i företag och verksamheter 2014 MATAVFALLSINSAMLING i företag och verksamheter 2014 VARFÖR SAMLAR VI IN MATAVFALL? Vi har ett nationellt mål i Sverige som innebär att minst 50 procent av matavfallet ska sorteras ut och behandlas biologiskt

Läs mer

VARUINFORMATION SID 1

VARUINFORMATION SID 1 VARUINFORMATION SID 1 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET PRODUKTNAMN: PRF INSTALL HD MoS2 UTFÄRDAD: 2003-09-01 DATUM: 2007-02-21 TILLVERKARE/LEVERANTÖR: TAEROSOL Oy Aakkulantie 21, FIN-36220 Kangasala

Läs mer

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning)

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) Avfall Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig

Läs mer

Ny kommunal avfallstaxa. för flerfamiljshus och verksamheter

Ny kommunal avfallstaxa. för flerfamiljshus och verksamheter Ny kommunal avfallstaxa för flerfamiljshus och verksamheter 1 Varsågod Ny avfallstaxa gäller från 1 april 2012. Här kommer information till dig som fastighetsägare om den nya avfallstaxan som gäller för

Läs mer

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Det innebär att insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Information för bostadsrättföreningar och hyreshus

Information för bostadsrättföreningar och hyreshus Information för bostadsrättföreningar och hyreshus Varför samlar vi matavfallet? När vi slänger matavfallet i den brännbarapåsen slänger vi inte bara mat utan också en värdefull resurs. Matavfallet innehåller

Läs mer

trygg i arbetet Mögeldamm och tröskdammlunga

trygg i arbetet Mögeldamm och tröskdammlunga trygg i arbetet Mögeldamm och tröskdammlunga I ladugårdar, svinhus, hönshus och andra produktionsbyggnader finns det alltid litet damm i luften. Allt damm kan innebära hälsorisker och vissa typer av damm

Läs mer

Apotekets råd om. Ögonbesvär

Apotekets råd om. Ögonbesvär Apotekets råd om Ögonbesvär Om du ofta känner dig trött i ögonen och tycker att det skaver, svider och kliar kan det bero på att ögonen är för torra. Det kan bero på att du har brist på tårvätska, eller

Läs mer

Kommunstyrelsen, Teknik - och fritidsnämnden

Kommunstyrelsen, Teknik - och fritidsnämnden KS/2014:149-450 Bilaga 2 Avfallsplan, 2014-02-11 Åtgärdsprogram Mätbara mål Åtgärd Ansvar Årtal 1.1 Mängden hushållsavfall (kärl- och säckavfall) per invånare ska år 2018 ha minskat med 5 % jämfört med

Läs mer

Referensmätningar för kvartsexponering vid olika typer av ROT-arbeten inom byggindustrin

Referensmätningar för kvartsexponering vid olika typer av ROT-arbeten inom byggindustrin POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT Referensmätningar för kvartsexponering vid olika typer av ROT-arbeten inom byggindustrin Ann-Beth Antonsson, Bo Sahlberg IVL Svenska Miljöinstitutet 2019 Författare: Ann-Beth

Läs mer

VARUINFORMATIONSBLAD

VARUINFORMATIONSBLAD VARUINFORMATION UINTAITE 1 (5) VARUINFORMATIONSBLAD 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Produktnamn: Importör UINTAITE Contractor Trading AB Lövstigen 69 903 43 UMEÅ - SVERIGE Tel: 090-100 590 Fax: 090-100

Läs mer

Låt matresterna få nytt liv. Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring.

Låt matresterna få nytt liv. Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. För boende i flerfamiljshus Låt matresterna få nytt liv Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. Matavfallet blir till biogas och ny näring Närmare 40% av det som hamnar i soppåsen är

Läs mer

Nu ska du sortera matavfall i Gröna Påsen!

Nu ska du sortera matavfall i Gröna Påsen! Nu ska du sortera matavfall i Gröna Påsen! Dina matrester blir biogas och biogödsel Av alla sopor du slänger är nästan hälften matrester, det kan vara till exempel potatisskal, fiskben eller kaffesump.

Läs mer

Städning och ventilation

Städning och ventilation Städning och ventilation Varför det är viktigt med bra städrutiner och bra ventilation. Berätta om bakterier och virus och luftkvalitet. Hur påverkas barnens hälsa om detta sköts dåligt? Vilka lagkrav

Läs mer

Mikrobiologiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning

Mikrobiologiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning Mikrobiologiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning Information till gränsvärdena Varje parameter med ett gränsvärde i bilaga 2 i föreskrifterna har ett avsnitt som ger en kort information om parametern

Läs mer

POLLEN RAPPORTEN 2013

POLLEN RAPPORTEN 2013 2013-09-03 1 Pollenlaboratoriet i Umeå AB Jan-Erik Wallin Tel 070/6615101, 090/190225 E-Post: pollenlaboratoriet@ume.se POLLEN RAPPORTEN 2013 Uppmätta värden av luftburna pollen i Luleå mellan 23/3-15/8

Läs mer

LÄMNA MATEN I RETUR bra för vår natur!

LÄMNA MATEN I RETUR bra för vår natur! LÄMNA MATEN I RETUR bra för vår natur! NU har vi BÖRJAt SAMLA IN MATAVFALL Du kan göra en insats för miljön genom att sortera ut ditt matavfall och lämna det för hämtning. Varför ska vi börja samla in

Läs mer

Lösningsmedel är farliga

Lösningsmedel är farliga Lösningsmedel är farliga Organiska lösningsmedel kan leda till Yrsel Trötthet Illamående Nerv- och hjärnskador Skador på inre organ Sprickor och inflammation i huden Brand och explosion Därför ska man

Läs mer

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE TEGEL LEVER LÄNGRE Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE DET GÄLLER vår hälsa När vi bygger nytt eller renoverar, tänker vi mycket på om ekonomin är hållbar. Under de senaste åren har vi även uppmärksammat

Läs mer

Riskbedömning Coomassie-infärgning av gel

Riskbedömning Coomassie-infärgning av gel Sida 1( 5) Riskbedömning Coomassie-infärgning av gel Utförd 2014-09-15 Av Charlotte Welinder på Bo Baldetorps grupp. Andrad senast 2014-09-19 Av Lars Ekblad Slutlig bedömning av hela metoden 1. Acceptabel

Läs mer

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål

Läs mer

Bilaga 3 Uppföljning av föregående avfallsplan

Bilaga 3 Uppföljning av föregående avfallsplan Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 1 av 5 Bilaga 3 Uppföljning av föregående avfallsplan 2009-2012 Mål 1: Minskade avfallsmängder Mängden säck- och kärl avfall till förbränning skall minska

Läs mer

Låt matresterna få nytt liv

Låt matresterna få nytt liv FÖR RESTAURANGER OCH STORKÖK Låt matresterna få nytt liv Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring 35% AV ALLA MATRESTER KASTAS I ONÖDAN Ert matavfall kan bli biogas och ny näring Varje

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. Nickel Hi Temp

SÄKERHETSDATABLAD. Nickel Hi Temp SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1(6) PRODUKTNAMN LEVERANTÖR POSTADRESS E-POST Nickel Hi Temp ROVAB, Ramby oljor & Verktyg AB Ramby 749 51 Grillby info@rovab.com TELEFON

Läs mer

VARUINFORMATION SID 1

VARUINFORMATION SID 1 VARUINFORMATION SID 1 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET PRODUKTNAMN: PRF BELT SPRAY --- TA111 UTFÄRDAD: 2003-09-01 DATUM: 2007-02-21 TILLVERKARE/LEVERANTÖR: TAEROSOL Oy Aakkulantie 21, FIN-36220 Kangasala

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD Clipper spray

SÄKERHETSDATABLAD Clipper spray 1. Namnet på produkten och företaget Tillverkare/Leverantör Jörgen Kruuse A/S Havretoften 4 DK5550 Langeskov Tfn: +45 72141511 Fax: +45 72141600 Produktnamn Användningsområde 2. Sammansättning/Ämnenas

Läs mer

Dags att välja avfallsabonnemang. Du kan välja mellan tre alternativ!

Dags att välja avfallsabonnemang. Du kan välja mellan tre alternativ! Dags att välja avfallsabonnemang Du kan välja mellan tre alternativ! t nas e s al 13! v t t 0 r di ari 2 ö u G S! 1 jan B O en 3 d Avfallshantering valbroschyr.indd 1 2012-12-19 10:41:53 Nu är det dags

Läs mer

Låt matresterna få nytt liv

Låt matresterna få nytt liv FÖR BOENDE I FLERFAMILJSHUS Låt matresterna få nytt liv Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring 35% AV ALLA MATRESTER KASTAS I ONÖDAN Matavfallet blir till biogas och ny näring Närmare

Läs mer

Mikrobiologiska parametrar Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner

Mikrobiologiska parametrar Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner Mikrobiologiska parametrar Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner Här hittar du information om varje mikrobiologisk dricksvattenparameter med ett gränsvärde i bilaga 2 till SLVFS 2001:30.

Läs mer

Effektivt resursutnyttjande

Effektivt resursutnyttjande Nu sorterar vi mer! Avfallsplan för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna i samarbete med SÖRAB. Effektivt

Läs mer

Kretsloppskomposten

Kretsloppskomposten Kretsloppskomposten www.fobo.se 1 Hösten, vintern o vårens avfall. Avfall och jord blandat 50:50. 25 maj 2011 Täckt med jord ca 5 cm. Förodlade plantor av jordärtskockan Lola klara för plantering. Fyra

Läs mer

WAVIN SMÖRJMEDEL Burk 1 kg.

WAVIN SMÖRJMEDEL Burk 1 kg. Utfärdat: 2012-10-31 Reviderat: Sidan 1(6) 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BLANDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1.1 Produktbeteckning Burk 1 kg. Produktnamn: Artikelnr: 6690310 RSK nr: 2360430 1.2 Relevanta identifierade

Läs mer

Låt matresterna få nytt liv

Låt matresterna få nytt liv FÖR BOENDE I LÄGENHET Låt matresterna få nytt liv Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring 35 % av alla matrester kastas i onödan. Matavfall blir till biogas och ny näring Närmare 40 procent

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET. ROVAB, Ramby oljor & Verktyg AB. info@rovab.com

SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET. ROVAB, Ramby oljor & Verktyg AB. info@rovab.com SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1(6) PRODUKTNAMN LEVERANTÖR POSTADRESS E-POST 1001 (aerosolfri spray) ROVAB, Ramby oljor & Verktyg AB Ramby 749 51 Grillby info@rovab.com

Läs mer

Säkerhetsdatablad PROMATECT -H

Säkerhetsdatablad PROMATECT -H Utfärdat: 20121220 Versionsnummer: 1 Omarbetad: Sida: 1 av 6 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET Användningsområde/Funktion: Brandskyddsskivor för stålkonstruktioner. Leverantör: by ivarsson

Läs mer

Mat separat. 20 frågor och svar om matavfall och kampanjen Mat separat.

Mat separat. 20 frågor och svar om matavfall och kampanjen Mat separat. Mat separat 20 frågor och svar om matavfall och kampanjen Mat separat. Nu halverar vi Karlskronas matavfall i det brännbara. Mer än 20 procent matavfall och ungefär lika mycket pappersförpackningar, well

Läs mer

Låt matresterna få nytt liv

Låt matresterna få nytt liv FÖR BOENDE I LÄGENHET Låt matresterna få nytt liv Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring 35% AV ALLA MATRESTER KASTAS I ONÖDAN Matavfallet blir till biogas och ny näring Närmare 40 procent

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Air-flow Classic Prophylaxis Powder

SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Air-flow Classic Prophylaxis Powder SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) 1. Namnet på ämnet/beredningen och bolaget/företaget Produktnamn: Användning/produkttyp: Leverantör: Dental användning, polering av tänder W&H Nordic AB Box 7037 187 11 Täby

Läs mer

Thermic 1100 används som en hög temperatur lim för en mängd olika material till flera stiftelser.

Thermic 1100 används som en hög temperatur lim för en mängd olika material till flera stiftelser. Thermic 1100 SÄKERHETSDATABLAD I enlighet med REACH-förordningen (EG) Nr 1907/2006 avdelning IV / bilaga II, och ISO 11014-format. Version: 02 Reviderad datum: 2010/11/01 1. NAMNET PÅ ÄMNET / PRODUKTEN

Läs mer

VARUINFORMATION SID 1

VARUINFORMATION SID 1 VARUINFORMATION SID 1 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET PRODUKTNAMN: PLASTIC SPRAY PRF 202 UTFÄRDAD: 2000-03-28 DATUM: 2008-02-19 TILLVERKARE/LEVERANTÖR: TAEROSOL Oy Aakkulantie 21, FIN-36220 Kangasala

Läs mer

Apotekets råd om. Eksem

Apotekets råd om. Eksem Apotekets råd om Eksem Eksem är en inflammation i hudens övre lager, vilket orsakar klåda och rodnad av huden. Akut eksem känne tecknas av kliande, röd, svullen, vätskeblåsor. Bakterieinfektion kan tillstöta

Läs mer

Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen

Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen Innehåll Inledning... 3 1 Målområde 1 Förebygga avfall... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Konsekvenser... 3 2 Målområde 2 Säkra hanteringen av farligt avfall... 4 2.1 Syfte...

Läs mer

Medicinska kontroller i arbetslivet. Härdplaster, Leif Aringer

Medicinska kontroller i arbetslivet. Härdplaster, Leif Aringer Medicinska kontroller i arbetslivet Härdplaster, Leif Aringer Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2005:6 - Läkarundersökning - Hälsoundersökning - Biologisk exponeringskontroll - Tjänstbarhetsbedömning

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. HI-MACS Natural Acrylic Stone

SÄKERHETSDATABLAD. HI-MACS Natural Acrylic Stone SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1(7) PRODUKTNAMN HI-MACS Natural Acrylic Stone LEVERANTÖR LG Collection AB POSTADRESS Box 204 571 23 Nässjö TELEFON 0380 55 50 14 TELEFAX

Läs mer

Lösningen på problemen med sjuka hus

Lösningen på problemen med sjuka hus Lösningen på problemen med sjuka hus Med Genano 310 kan man rena inomhusluften från föroreningar, (toxiner som skapats av mögel, bakterier, lättflyktiga ämnen etc.), som ofta leder till symtom och sjukdomar.

Läs mer

LÄMNA MATEN I RETUR bra för vår natur!

LÄMNA MATEN I RETUR bra för vår natur! LÄMNA MATEN I RETUR bra för vår natur! NU BÖRJAR VI SAMLA IN MATAVFALL Du kan göra en insats för miljön genom att sortera ut ditt matavfall och lämna det för hämtning. Varför ska vi börja samla in matavfall?

Läs mer

FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS

FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS Enkäten är ett led i att ta fram underlag för att göra en miljövärdering av det hus där du arbetar. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden som utvecklas

Läs mer

Enkätfrågor skolor och förskolor

Enkätfrågor skolor och förskolor Enkätfrågor skolor och förskolor Kjell Andersson Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro INOMHUSKLIMAT Arbetsmiljö - Skolor 1-6 NORDISK VERSION MM 040 NA Sp1 Datum år mån dag

Läs mer

Rapport: Sida 1(9) Plockanalys av Sopor till förbränning 2014

Rapport: Sida 1(9) Plockanalys av Sopor till förbränning 2014 Rapport: Sida 1(9) 1. Sammanfattning låter göra regelbundna analyser av innehållet i östersundsbornas soppåsar; s.k. plockanalyser, för att följa upp hur bra vi i Östersund, är på att sopsortera. I oktober

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD Tar Plaster Karex

SÄKERHETSDATABLAD Tar Plaster Karex 1. Namnet på produkten och företaget Tillverkare/Leverantör Jörgen Kruuse A/S Marslev Byvej 35 DK5290 MARSLEV Tfn: +45 72141511 Fax: +45 72141600 Produktnamn Användningsområde 2. Sammansättning/Ämnenas

Läs mer

RAPPORT B2009:03. Identifiering och riskbedömning av mögelsvampen Neurospora vid avfallsinsamling ISSN 1103-4092

RAPPORT B2009:03. Identifiering och riskbedömning av mögelsvampen Neurospora vid avfallsinsamling ISSN 1103-4092 RAPPORT B2009:03 Identifiering och riskbedömning av mögelsvampen Neurospora vid avfallsinsamling ISSN 1103-4092 Förord I en tidigare Avfall Sverige rapport 2008:14 U Den mikrobiella arbetsmiljön vid insamling

Läs mer

SÄKKERHETSDATABLAD Ifølge 1907/2006/EF(REACH), Artikel 31

SÄKKERHETSDATABLAD Ifølge 1907/2006/EF(REACH), Artikel 31 Side: 1 av 5 1. IDENTIFIKATION AV PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Produktnamn: ivarcem 700T och Ivarcem 702 Användningsområde: Tak och fasad. Företag: ivarsson Sverige, Cederströmsgatan 4, S-212 39 Malmö, tlf.

Läs mer

ATT förstå din hunds. fodermedelsallergier

ATT förstå din hunds. fodermedelsallergier ATT förstå din hunds fodermedelsallergier vad är fodermedels- Allergier? Precis som hos människor föds vissa hundar mer känsliga än andra och kan därför också drabbas av allergier. Även om nysningar och

Läs mer

MATAVFALLSINSAMLING i företag och verksamheter

MATAVFALLSINSAMLING i företag och verksamheter MATAVFALLSINSAMLING i företag och verksamheter VARFÖR SAMLAR VI IN MATAVFALL? Vi har ett nationellt mål i Sverige som innebär att minst 50 procent av matavfallet ska sorteras ut och behandlas biologiskt

Läs mer

Varuinformation Platon Fogmassa

Varuinformation Platon Fogmassa Sidan 1 av 6 1. Namnet på produkten och företaget Handelsnamn. Produkttyp Leverantör Isola-Platon ab. Adress Spannmålsgatan 9, 291 32 Kristianstad Telefon 08 444 78 80. Fax 08 730 23 51 E-post Isola-platon@isola.se

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Stämpelfärg S svart

SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Stämpelfärg S svart 1. Namnet på produkten och företaget SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Produktnamn: Leverantör: Telefon vid olycksfall: Unigraphics AB Box 1709 501 17 BORÅS Tel: 033-15 11 00 Fax 033-15 88 50 112 (Begär giftinformationscentralen)

Läs mer

VARUINFORMATION Sid 1(5)

VARUINFORMATION Sid 1(5) 1. Namnet på produkten och företaget VARUINFORMATION Sid 1(5) Produktnamn: Användning/produkttyp: Silverlod Artikelnummer: 5240-1015, 5240-1020 Leverantör: Telefon vid olycksfall: GasIQ AB Snickarevägen

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Problematiken kring insamlingen av biologiskt avfall

Problematiken kring insamlingen av biologiskt avfall atiken kring insamlingen av biologiskt avfall WR 31 Kartläggning av utvecklingsarbete samt problem vid olika insamlingstekniker för matavfall Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se

Läs mer

Alvesta renhållning det är vi som tar hand om ditt avfall

Alvesta renhållning det är vi som tar hand om ditt avfall Alvesta renhållning det är vi som tar hand om ditt avfall Ditt matavfall blir drivmedel Nu ska hela Alvesta kommun börja att sortera sitt matavfall. Planerad start blir mellan hösten 2017 och våren 2018.

Läs mer

Praktiskt om ditt nya renhållningsabonnemang. Fastighetsnära insamling för villahushåll Område 5, 2019 (tvåfackskärl)

Praktiskt om ditt nya renhållningsabonnemang. Fastighetsnära insamling för villahushåll Område 5, 2019 (tvåfackskärl) Praktiskt om ditt nya renhållningsabonnemang Fastighetsnära insamling för villahushåll Område 5, 2019 (tvåfackskärl) Hej! Under hösten 2018 valde du nytt renhållningsabonnemang. Nu kommer snart ditt/dina

Läs mer

VARUINFORMATION SID 1

VARUINFORMATION SID 1 VARUINFORMATION SID 1 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET PRODUKTNAMN: CITRUS CLEANER PRF LABEL OFF UTFÄRDAD: 2000-04-20 DATUM: 2006-05-11 TILLVERKARE/LEVERANTÖR: TAEROSOL Oy Aakkulantie 21, FIN-36220

Läs mer

Ditt matavfall i ett kretslopp

Ditt matavfall i ett kretslopp Ditt matavfall i ett kretslopp APRIL 2007 Matrester blir till näring och energi! Visste du att dina gamla matrester kan omvandlas till växtnäring och gas? Varje människa ger upphov till en ansenlig mängd

Läs mer

Låt matresterna få nytt liv

Låt matresterna få nytt liv FÖR RESTAURANGER OCH STORKÖK Låt matresterna få nytt liv Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring 35 % av alla matrester kastas i onödan. Matavfall blir till biogas och ny näring Varje

Läs mer

Kortversion avfallstaxan 2018

Kortversion avfallstaxan 2018 Kortversion avfallstaxan 2018 för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun Priserna varierar beroende på hur ofta du har sophämtning, vilken storlek på kärlet du har, om du bor i villa eller

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) UP Gelcoat T30, T35, SF30

SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) UP Gelcoat T30, T35, SF30 1. Namnet på produkten och företaget SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Produktnamn: Leverantör: Telefon vid olycksfall: Segelflygförbundet Box 750 521 22 FALKÖPING Tel: 0515-371 51 112 (Begär giftinformationscentralen)

Läs mer

Produktnamn: Mataki Vägasfalt Kallmak Omarbetad: 2009-01-29 Ersätter: 2006-09-25 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET

Produktnamn: Mataki Vägasfalt Kallmak Omarbetad: 2009-01-29 Ersätter: 2006-09-25 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET SÄKERHETSDATABLAD Produktnamn: Mataki Vägasfalt Kallmak Omarbetad: 2009-01-29 Ersätter: 2006-09-25 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET Handelsnamn: MATAKI VÄGASFALT KALLMAK Art.nr: 50135401

Läs mer

Dokument id : 11-0423-1 Utfärdande datum : 2006/07/11 Version : 4.01 Ersätter : 2006/02/21 Dokumentstatus: : Utfärdat

Dokument id : 11-0423-1 Utfärdande datum : 2006/07/11 Version : 4.01 Ersätter : 2006/02/21 Dokumentstatus: : Utfärdat 3M Svenska AB Bollstanäsvägen 3 191 89 Sollentuna Tel: 08 / 92 21 00 Fax: 08 / 92 22 12 ======================================================================== Säkerhetsdatablad ========================================================================

Läs mer

Astma, allergi och laboratoriearbete

Astma, allergi och laboratoriearbete Astma, allergi och laboratoriearbete Jonas Brisman, Med.dr., Överläkare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska akademin och Universitetssjukhuset 2012-10-17 1 Åkommor allergiska eller icke-allergiska Slemhinnor

Läs mer

Fukt och mögel i bostaden

Fukt och mögel i bostaden Fukt och mögel i bostaden Bo Sahlberg Arbets- och miljömedicin Akademiska sjukhuset Uppsala, Uppsala Universitet Tre studier Frågeformulär (Sverige). Inflammationsmarkörer (Uppsala). Bakterier, mögel och

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD Silikonspray

SÄKERHETSDATABLAD Silikonspray 1. Namnet på produkten och företaget Tillverkare/Leverantör Jörgen Kruuse A/S Marslev Byvej 35 DK5290 MARSLEV Tfn: +45 72141511 Fax: +45 72141600 Produktnamn Användningsområde 2. Sammansättning/Ämnenas

Läs mer