EIB-gruppen Verksamhetsberättelse 2003

Transkript

1 EIB-gruppen Verksamhetsberättelse 2003

2 Nyckeltal för EIB-gruppen Europeiska investeringsbanken Aktiviteten år 2003 (miljoner euro) Avtalade lån I Europeiska unionen I de anslutande länderna I partnerländerna Beviljade lån I Europeiska unionen I de anslutande länderna I partnerländerna Utbetalningar Ur bankens medel Ur budgetmedel 258 Upplånade medel (efter swappar) I gemenskapsvalutor I andra valutor Situationen den Utestående Lån ur bankens medel Garantier 392 Finansiering ur budgetmedel Lång, medel- och kortfristig upplåning Eget kapital Balansomslutning Räkenskapsårets nettoresultat Tecknat kapital varav inbetalt Europeiska investeringsfonden Aktiviteten år 2003 (miljoner euro) Riskkapital (14 fonder) 135 Garantier (31 transaktioner) Situationen den Riskkapital (189 fonder) Garantier (126 transaktioner) Tecknat kapital varav inbetalt 400 Räkenskapsårets nettoresultat 20 Reserver och avsättningar EIB-gruppen

3 Innehåll Presidentens översikt 4 Verksamhetsram och översikt Bankens verksamhetsplan EIB-gruppens aktivitet år Att bidra till en balanserad utveckling av unionen 11 Innovation 2010-initiativet 14 Finansiering av transeuropeiska nät 17 Miljöskydd och förbättrad livskvalitet 20 Förbereda de nya medlemsstaterna 24 Det finansiella Europa-Medelhavspartnerskapet (FEMIP) 26 Samarbete med de övriga partnerländerna 28 EIB-gruppen i de små och medelstora företagens tjänst 30 En förstklassig finansiell mellanhand 32 Verksamhet på kapitalmarknaderna 33 Samarbete med banksektorn 39 EIB-gruppens organisation 40 Partner till de europeiska institutionerna och internationella finansinstitut 41 Öppenhet och dialog med det civila samhället 43 EIB:s ledning 44 EIB:s direktion 46 Organisationsplan 47 EIF:s ledning och organisationsplan 50 EIB-gruppens arbetssätt 51 Förenklad balansräkning för EIB-gruppen 52 Årets resultat 53 Projekt som kan erhålla finansiering från EIB-gruppen 54 EIB-gruppens adresser 55 Verksamhetsberättelse

4 Presidentens översikt Under 2003 bekräftade Europeiska investeringsbanken återigen sin roll som en politikorienterad offentlig bank, såväl inom som utanför unionen. Mot bakgrund av de svåra ekonomiska villkoren ökade EIB sin utlåningsvolym, där tecknade lån uppgick till ett rekordstort belopp på 42,3 miljarder euro. Ekonomisk och social sammanhållning fortsatte att utgöra bankens huvuduppgift, där cirka 70 % av individuella lån som tecknats inom EU gick till projekt i stödområden och till regional utveckling. Bankens åtagande för att skydda och förbättra miljön (både miljön och stadsmiljön) underströks ännu en gång av den stora andel som finansieringen till förmån för miljön stod för av bankens totala utlåning inom EU (42 %). Särskilda händelseutvecklingar under 2003 var EU:s utvidgningsprocess, introduktionen av Europeiska unionens initiativ för tillväxt och ytterligare insatser för att främja målen för partnerskapet mellan EU och Medelhavsområdet. EU:s utvidgning Under året fortsatte banken att förstärka sitt stöd för integrationen av de nya medlemsstaterna, med en utlåning som uppgick till ett rekordstort belopp på 4,6 miljarder euro i regionen. Med en utestående låneportfölj på 18 miljarder euro är EIB den största enskilda externa finansieringskällan i de nya medlemsstaterna. EIB:s finansiering i regionen har utvidgats från att ursprungligen ha koncentrerats på större infrastrukturprojekt till att numera inkludera fler investeringar som syftar till att uppfylla EU:s miljönormer och främja små och medelstora företag. Banken fortsatte att stödja utvecklingen av inhemska kapitalmarknader i regionen genom att emittera i lokala valutor. EIB är idag den största emittenten av obligationer (som inte är statlig) på de lokala kapitalmarknaderna i Central- och Östeuropa. Medlemsstaterna uppdaterade bankens stadga för att ta hänsyn till den nya politiska verkligheten i unionen. Till följd av utvidgningen har bankens tecknade kapital ökat från 150 miljarder euro till 163,7 miljarder euro. Varje medlemsstat har nu en medlem i bankens råd och en styrelseledamot. Bankens direktion har ökat från 8 till 9 medlemmar. Europeiska unionens initiativ för tillväxt EIB deltog aktivt i förberedelserna av Europeiska unionens tillväxtinitiativ. Initiativet godkändes av Europeiska rådet under december 2003 och syftar till att stärka Europeiska unionens långsiktiga tillväxtpotential genom ökade investeringar i transeuropeiska transport-, telekommunikations- och energinät (TEN) samt innovation, forskning och utveckling, inkluderande miljöteknologi. Under 2003 bekräftade banken utnyttjandet av två program för att stödja Europeiska unionens tillväxtinitiativ från och med 2004, vilket satte ambitiösa mål för utlåningen: Investeringsfaciliteten för TEN med ett fastställt mål för utlåningen på 50 miljarder euro fram till Arbete har också påbörjats för att utveckla nya instrument som främjar ett ökat deltagande av den privata sektorn i finansieringen av TEN. Innovation 2010-initiativet som utformades för att främja utvecklingen av en kunskapsbaserad ekonomi i Europa med ett mål för utlåningen på 40 miljarder euro fram till Under 2003 lånade banken ut 6,2 miljarder euro under denna rubrik, där särskild tonvikt lades vid högre utbildning och FoU. Förstärkt FEMIP Europeiska rådet underströk bankens viktiga roll i Barcelona-processen, genom att uppmana EIB att stärka investeringsfaciliteten för Europa-Medelhavsområdet (FEMIP) endast ett år efter att den inrättats. För att möta 4 EIB-gruppen

5 utmaningen ökade banken ytterligare sin verksamhet inom ramen för FEMIP under 2003, genom att låna ut över 2 miljarder euro i partnerländerna i Medelhavsområdet. Banken godkände också ett antal åtgärder för att stödja utvecklingen av den privata sektorn i regionen, inkluderande en avsättning från bankens reserver för att öka antalet transaktioner med delad risk på upp till 1 miljard euro. skall komma i åtnjutande av vår verksamhet. Banken har därför fördjupat sin dialog med Europaparlamentet och unionens Ekonomiska och sociala kommitté har varit ett mycket aktivt år som har inneburit ytterligare utmaningar för framtiden. Jag är förvissad om att banken har kapaciteten att ta itu med ett antal uppgifter framöver, till förmån för Europeiska unionen. Samtidigt finansierade banken den första transaktionen inom ramen för investeringsanslaget, som inrättades av Cotonouavtalet mellan EU:s medlemsstater och AVS-länderna. För att kunna bedriva sin verksamhet måste EIB säkerställa en jämn och flexibel tillgång till kapitalmarknaderna. Under 2003 stärkte banken sin ställning som den största överstatliga obligations-emittenten, bl a baserat på bankens erkända kreditvärdighet AAA. Vår strävan efter operativ effektivitet kombinerades med en förbättrad öppenhet och ökat ansvar för att föra banken närmare EU-medborgarna, som är de som ytterst Philippe Maystadt EIB-gruppens president Verksamhetsberättelse

6 Verksamhetsram och översikt 2003 I överensstämmelse med bankens stadgar och mandat som tilldelats av Europeiska rådet, finansierar EIB genomförandet av projekt som konkretiserar Europeiska unionens ekonomiska och sociala prioriteringar, särskilt ekonomisk och social sammanhållning samt regional utveckling. EIB är en offentlig bank som verkar i nära samarbete med unionens övriga institutioner. Vid genomförandet av sin uppgift vägleds EIB av två viktiga principer, som är att optimera transaktionernas mervärde och ett öppet agerande. I synnerhet finansieringsbesluten baseras på tydliga kriterier, där särskild vikt läggs vid varje transaktions bidrag till genomförandet av unionens mål, kvalitén och hur välgrundat varje projekt är och det särskilda finansiella intresset som motiverar tillgången till EIB:s medel. Inom denna ram fullföljde EIB under 2003 initiativ som uppfyller riktlinjerna, som angivits av bankens råd och de på varandra följande Europeiska rådsmötena: Stöd till investeringar inom området transeuropeiska nät TEN (i transport-, telekommunikations- och energisektorn) (Europeiska unionens initiativ för tillväxt, Bryssel i december 2003). Inrättande av det nya investeringsanslaget, som är avsett att främja utvecklingen av den privata sektorn i AVS-länderna, i överensstämmelse med målen för Cotonou-avtalet, som trädde i kraft den 1 juni 2003 (Laeken i december 2001). Verksamheten i siffror( 1 ): EIB:s tecknade låneavtal uppgick under 2003 till 42,3 miljarder, jämfört med 39,6 miljarder under Denna ökning återspeglade särskilt bankens vilja att stödja de nya medlemsstaterna och unionens biståndsoch samarbetspolitik för länder utanför unionen. Beloppen fördelar sig enligt följande: o 34,2 miljarder inom EU:s 15 medlemsstater, Utveckling på lång sikt av en europeisk ekonomi som är baserad på kunskap, innovation, forskning och utveckling, inkluderande miljöteknologi (Lissabon i mars 2000, Stockholm i mars 2001, Sevilla i juni 2002, Bryssel i december 2003). Bidra till Europeiska unionens politik beträffande klimatförändringar (Göteborg i juni 2001). o o o o 4,6 miljarder till de nya medlemsstaterna i Central- och Östeuropa samt Cypern och Malta, 2,1 miljarder till partnerländerna i Medelhavsområdet, 372 miljoner på Balkan, 463 miljoner till länderna i Afrika, Västindien, Stillahavsområdet samt ULT-länderna, Stärka det finansiella partnerskapet med länderna i Medelhavsområdet inom ramen för Investeringsfaciliteten för Europa-Medelhavsområdet FEMIP (Barcelona i mars 2002, Sevilla i juni 2002 och Bryssel i december 2003). Fortsatt stöd till den ekonomiska utvecklingen och integrationen av de nya medlemsstaterna (Helsingfors i december 1999, Barcelona i mars 2002 och Köpenhamn i december 2002). o 260 miljoner i Sydafrika, o 348 miljoner till länder i Latinamerika och Asien. Utbetalningarna uppgick till 35,7 miljarder. 63 % av dessa utbetalningar gjordes i euro. De ca 350 projekt som utvärderades av banken resulterade i beviljade lån på 46,6 miljarder. 6 EIB-gruppen

7 Upplåningen efter swappar uppgick till 42 miljarder. Den genomfördes genom 310 obligationsemissioner i 14 olika valutor. Verksamheten på marknaden efter swappar genomfördes till 54,7 % i EUR, till 23,1 % i USD och till 17,6 % i GBP. EIF( 2 ) upprätthöll sitt stöd till små och medelstora företag genom att investera ca 135 miljoner i kapitalandelar i riskkapitalfonder samt bevilja ca 2,2 miljarder i garantier. Den 31 december 2003 uppgick utestående lån av egna medel och garantier till 248 miljarder. Den totala utestående upplåningen motsvarade 194 miljarder. Balansomslutningen uppgick till 234,1 miljarder. EIB:s utbetalningar, tecknade avtal och beviljade finansieringar ( ) Geografisk fördelning av tecknade lån under (miljarder) EU:s 15 medlemsstater (80,8%) Nya medlemsstater (10,8%) Utbetalningar Tecknade avtal Beviljade finansieringar Partnerländerna i Medelhavsområdet (4,9%) Balkan (0,9%) Afrika, Västindien, Stillahavsområdet, ULT-länderna och Sydafrika (1,7%) Latinamerika och Asien (0,8%) ( 1 )Om inte annat anges uttrycks beloppen i denna verksamhetsberättelse i euro. ( 2 )Läsaren kan komplettera EIB-gruppens verksamhetsberättelse genom att också läsa EIF:s årsredovisning som finns på fondens webbplats: På den CD-rom som medföljer broschyren finns all statistik för verksamheten under 2003 och för åren , liksom en förteckning över projekt som EIB-gruppen finansierade under året. Dessa uppgifter återfinns också under kapitlet Publikationer på EIB:s webbplats: Verksamhetsberättelse

8 Bankens verksamhetsplan Bankens verksamhetsplan (VP) är ett strategidokument som godkänns årligen av bankens styrelse. Den fastställer ett löpande treårsprogram på medellång sikt liksom operativa prioriteringar för de uppgifter som banken tilldelats av bankens råd. Planens strategiska framtidsutsikter, som är centrala för det arbete som bankens personal utför, anpassas varje år för att ta hänsyn till nya mandat och förändringar i den ekonomiska miljön. Bankens verksamhetsplan omfattar en period med djupgående förändringar och nya utmaningar för EIB-gruppen och anger den troliga utvecklingen för verksamheten med tanke på EU:s största utvidgning någonsin vad gäller omfattning och mångfald. Som förberedelse inför anslutningen av de tio nya medlemsstaterna har direktoraten för lån omorganiserats under De anslutande länderna samt Bulgarien och Rumänien har grupperats tillsammans med medlemsstaterna i ett enda direktorat för lån i Europa. Från och med början av detta år ingår även Turkiet och västra Balkan. Sedan 2004 är de flesta länder, som tidigare drog fördel av bankens stöd inför anslutningen, berättigade till finansiering inom ramen för bankens viktigaste prioritering som är ekonomisk och social sammanhållning samt regional utveckling inom EU. Genomförandet av Innovation 2010-initiativet (i2i) ges fortsatt en hög prioritet efter att bankens råd godkände bankens fortsatta stöd till Lissabonstrategin. EIB räknar med att ge ett betydande bidrag inom ramen för sitt i2i-program till Europeiska unionens tillväxtinitiativ, som godkändes av Europeiska rådet i december Den vikt som Europeiska rådet lägger vid detta initiativ har också lett till att banken givit en högre prioritet än vad som har varit fallet under senare år till utvecklingen av transeuropeiska nät (TEN). Prioriteringar för utlåningen Dessa utmaningar har tagits hänsyn till vid fastställandet av de fem viktigaste prioriteringarna för utlåningen i EIB:s VP för åren : Ekonomisk och social sammanhållning samt regional utveckling i det utvidgade EU. Genomförande av Innovation 2010-initiativet (i2i). Utveckling av transeuropeiska nät och accessnät. Miljöskydd och -förbättring. Stöd till EU:s politik för utveckling och samarbete med partnerländerna, i synnerhet genom den förstärkta investeringsfaciliteten för Europa-Medelhavsområdet (FEMIP) och Cotonou-avtalet, inkluderande investeringsanslaget. Banken beaktar för närvarande de ändrade prioriteringarna och den organisation som behövs för att genomföra dem. Förutom dessa huvudprioriteringar kommer EIB-gruppen att öka sitt finansiella stöd till små och medelstora företag samt för projekt inom sektorerna hälsa och utbildning. Samtidigt som verksamhetsplanen på ett flexibelt sätt förenar de olika interna målen, är det övergripande målet att sätta ett tak för tillväxten i utlåningen inom EU:s 15 medlemsstater på nominellt 5 % per år. Verksamheten i nya medlemsländer och anslutningsländer samt partnerländerna under är planerad att växa snabbare, och då särskilt den som är förknippad med den förstärkta FEMIP-faciliteten och AVS-investeringsanslaget. 8 EIB-gruppen

9 Upplåning En hållbar optimering av lånekostnaden och en förbättrad likviditet på andrahandsmarknaden utgör fortsatt de viktigaste beståndsdelarna i bankens upplåningsstrategi. I samband med att styrelsen godkände verksamhetsplanen , godkände den också ett globalt upplåningsmandat för 2004 på upp till 50 miljarder för att täcka det högsta planerade finansieringsbehovet på ett betryggande sätt. Styrelsen * Den fullständiga texten till bankens verksamhetsplan finns på bankens webbplats: Verksamhetsberättelse

10 EIB-gruppens aktivitet år 2003

11 Att bidra till en balanserad utveckling av unionen Att verka till förmån för ekonomisk och social sammanhållning i Europeiska unionen genom dess finansiering, särskilt i de mindre gynnade områdena, var den huvuduppgift som EIB tilldelades genom Romfördraget och därefter genom Amsterdamfördraget (1997). Sådana insatser bidrar till att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna genom främjande av ökad tillväxt, sysselsättning och förbättrad konkurrenskraft. Europeiska unionen står inför sin största utvidgning någonsin både vad gäller omfattning och mångfald. Bankens mål för regionalutveckling och ekonomisk och social sammanhållning kommer under detta år att ytterligare understrykas. Sedan den 1 maj 2004 är de flesta länder som tidigare drog nytta av bankens stöd inför anslutningen berättigade till finansiering inom ramen för bankens prioriterade åtgärder till förmån för regional utveckling. Närmare 16,3 miljarder i individuella lån i EU:s femton medlemsstater Under 2003 beviljade banken cirka 16,3 miljarder i individuella lån i EU:s femton medlemsstater för projekt som bidrar till att utveckla regioner med eftersatt ekonomi eller som har struktursvårigheter. Detta belopp motsvarar cirka 70 % av samtliga individuella lån. De huvudsakliga mottagarna är sammanhållningsländerna Spanien, Portugal, Irland och Grekland (7,1 miljarder), Mezzogiorno i Italien (3,2 miljarder) och de östra delstaterna i Tyskland (2,7 miljarder). Med över 35 % av finansieringen är transportsektorn den sektor som får mest stöd. De finansierade projekten bidrar till att minska konsekvenserna av att regionerna är avlägset belägna och att förbättra de interna förbindelserna, vilket främjar den fysiska integrationen av avlägsna regioner. Moderniseringen av stadsinfrastruktur motsvarar mer än 19,5 % av lånen. Lån till energisektorn uppgick till 14,4 % samt industri- och tjänsteverksamhet uppgick till 13,7 %. Slutligen ökade finansieringen i utbildnings- och sjukvårdssektorn betydligt till 10,16 % av utlåningen (7 % under 2002), vilket bekräftar bankens strävan att främja Regional utveckling i EU:s 15 medlemsstater Individuella lån : 70 miljarder Mål 1 Mål 2 Flera regioner lika tillgång till den mest avancerade pedagogiska tekniken och sjukvården för alla i unionen. De globala lånen motsvarade cirka 6,5 miljarder, vilket resulterade i att den totala utlåningen i EU:s femton medlemsstater uppgick till mer än 22,8 miljarder under 2003 (67 %). Verksamhetsberättelse

12 Regional utveckling i EU:s 15 medlemsstater Sektorvis fördelning av individuella lån (2003) Integrationen av de nya medlemsstaterna I de nya medlemsstaterna fortsatte EIB sina finansieringsinsatser för att minska de regionala skillnaderna mellan dessa länder och EU:s femton medlemsstater. Närmare 3,4 miljarder i individuella lån har beviljats jämfört med 3,1 miljarder under Polen tilldelades 1,2 miljarder (36,1 %), Tjeckien 1,1 miljarder (32,6 %) och Ungern 571 miljoner (16,8 %). (miljoner) Totalt belopp % Energi Kommunikation Vattenhantering och diverse Stadsförnyelse Industri, jordbruk Utbildning, hälsa Övriga tjänster Totalt individuella lån Globala lån De sektorer som erhöll mest stöd var transporter (41,9 %), industri- och tjänsteverksamhet (24,6 %), infrastruktur (20,4 %) samt utbildning och hälsa (11,8 %). De globala lånen uppgick till 635 miljoner, vilket resulterade i en total finansiering i de nya medlemsstaterna på mer än 4 miljarder. Regional utveckling i de nya medlemsstaterna Fördelning av individuella lån per land (2003) (miljoner) Totalt Individuella Globala lån lån Polen Tjeckien Ungern Cypern Slovakien Slovenien Litauen Totalt Stärkt samarbete med kommissionen och samordning av gemenskapens finansieringsinstrument Regional utveckling i de nya medlemsstaterna Sektorvis fördelning av individuella lån (2003) (miljoner) Totalt belopp % Kommunikation Vattenhantering och diverse Industri, jordbruk Utbildning, hälsa Totalt individuella lån Globala lån 565 EIB:s anställda har samtidigt fortsatt att ha ett nära samarbete med generaldirektoraten inom Europeiska kommissionen, i synnerhet generaldirektoratet för regionutveckling, vid förberedelsen av den tredje sammanhållningsrapporten. En gemensam arbetsgrupp mellan EIB och ovannämnda direktorat har undersökt hur bankens finansiering kan mer direkt stödja och komplettera strukturfondernas åtgärder. EIB är också inbegripen i projektutvärdering för kommissionen och i informationsutbyte om stora projekt, som troligen kommer att dra nytta av strukturfonderna inom EU:s 15 medlemsstater och de nya medlemsstaterna (ERUF, sammanhållningsfonden och ISPA). 12 EIB-gruppen

13 Utlåning inom ramen för strukturprogram Den ökade utlåningen inom ramen för strukturprogram (SPL) är ett ytterligare bevis på det ökade samarbetet med kommissionen och den nära samordningen mellan EIB:s utlåning och strukturinstrumenten. Begreppet SPL hänvisar till ett särskilt slag av ramverk för faciliteter som stödjer fleråriga investeringsprogram som förvaltas av offentliga myndigheter och som medfinansieras av strukturinstrument för att uppfylla EU:s mål för ekonomisk och social sammanhållning. Sedan dess introduktion under 2001, har SPL utvecklats snabbt inom unionen, med flera transaktioner som stödjer de regionala myndigheternas bidrag till utvecklingsprogrammen för mål 1- och mål 2-områden. Under 2003 utvidgades programmets räckvidd till anslutningsländer som Polen och Litauen, där för första gången detta tillvägagångssätt användes för att finansiera statens andel av finansieringen av EU:s strukturprogram. De globala lå nens bidrag till regionalutveckling EIB fortsä tter att f ö rverkliga det regionala utvecklingsm å let genom att anv ä nda samtliga instrument som st å r till bankens f ö rfogande, d ä ribland de globala l å nen som g ö r det m ö jligt att kanalisera medel till mindre investeringar som genomfö rs av små och medelstora fö retag och lokala myndigheter (finansiering av små skalig infrastruktur). Regionalutveckling utgö r EIB:s prioriterade må l så vä l fö r de individuella lå nen som fö r den globala lå neverksamheten, som gö r det lä ttare att f å tillgå ng till medel- eller l å ngfristig finansiering f ö r sm å skaliga investeringar i de mindre gynnade regionerna och sä rskilt till de små och medelstora fö retagen i de nya medlemsstaterna. Under de senaste fem å ren har stö det till utvecklingsområ dena genom de globala lå nen fö rstä rkts. Diagrammet nedan visar att den berä knade andelen av l å nen (baserat p å undertecknade l å neavtal) till dessa regioner i EU har g å tt fr å n cirka 50 % under 1999 till n ä rmare 65 % under 2003 (66 % om finansieringarna i de 10 nya medlemsstaterna inkluderas). Denna utveckling ä r resultatet av EIB:s ö kade insatser fö r att bä ttre inrikta den globala lå neverksamheten till de mindre utvecklade regionerna, sä rskilt tack vare en diversifiering av de finansiella mellanhä n- derna, vilket mö jliggö r en b ä ttre regional tä ckning. 70% Share Andel of global av globala loans lå benefiting n som beviljats assisted i stö areas dområ dena (estimated (beräkningar figures baserade based on på signatures) tecknad lånevolym) 65% 60% 55% 50% 45% EU-15 EU-25 Verksamhetsberättelse

14 Innovation 2010-initiativet Innovation 2000-initiativet (i2i) inrä ttades av EIB-gruppen fö r att stö dja Lissabon-strategin som faststä lldes av Europeiska rå det i mars 2000 och som syftar till att skapa en innovations- och kunskapsbaserad ekonomi i Europa. Under 2003 fö rnyades i2i-programmet och benä mndes Innovation 2010-initiativet, vilket bekrä ftar den prioritering som EIB-gruppen lä gger vid finansiering av innovation fram till Sedan introduktionen av i2i-programmet har mer ä n 17 miljarder investerats till stö d fö r investeringsprojekt som ö verenstä mmer med detta initiativ, varav 6,2 miljarder under Innovation 2010-initiativet fö rdelas på fem ekonomiska sektorer och tillhandahå ller: EIB:s medel- och lå ngfristiga lå n (eventuellt i form av lå n med delad risk eller strukturerade lå n), och EIF:s fö rvä rv av kapitalandelar i riskkapitalfonder, som bidrar med eget kapital i form av riskkapital till sm å och medelstora fö retag. Forskning och utveckling (FoU) Under 2003 investerade EIB mer ä n 2 miljarder i 18 FoUprojekt. Merparten av projekten genomfö rdes av den privata sektorn inom nanoteknik, optik, bioteknologi och telekommunikation. Med dessa lå n uppgå r EIB:s totala finansiering i FoU-sektorn till n ä rmare 6 miljarder sedan Bland de anmä rkningsvä rda projekten kan nä mnas forskarparken i Helsingfors dä r laboratorier och kontor stä lls till fö rfogande fö r unga bioteknologifö retag. På samma sä tt mö jliggö r fö rverkligandet i Leuven av en forskningsplattform fö r IMEC (som ä r det stö rsta oberoende europeiska forskningscentrumet p å omr å dena mikroelektronik och nanoteknik) och dess partner att bedriva spjutspetsforskning kring nanoteknik och hå lla sig underrä ttad om den senaste teknikutvecklingen på området halvledare. Utveckling av små och medelstora fö retag och f ö retagar anda EIB har ytterligare stärkt sitt stö d till små och medelstora f ö retag genom bankens globala l å n, genom att ö ppna sä rskilda kreditlimiter fö r investeringar som ö verensstä mmer med i2i-programmet. Under 2003 ingick i EIB-gruppens å tgä rder verksamheten fö r bankens specialiserade dotterbolag EIF, som investerade 135 miljoner i 16 transaktioner. Om dessa nya transaktioner tas med i ber ä kningen uppgå r EIF:s totala investeringsportf ö lj till cirka 2,5 miljarder i 189 transaktioner. EIF fortsä tter att gynna finansieringen av fonder som fokuseras på forsknings- och utvecklingsresultat och särskilt fö retag fö r teknologiö verfö ring och investeringar som fr ä mjar spridningen och utnyttjandet av resultat frå n universitetsforskning. Under denna rubrik var EIF s ä rskilt engagerad under 2003 i den belgiska fonden VIVES, vars må l ä r att frä mja skapandet och utvecklingen av nya fö retag med hö gt intellektuellt mervä rde, och som anvä nder sig i stor utsträ ckning av forskningsresultat frå n Université Catholique i Leuven. Europeiska kommissionens generaldirektorat f ö r forskning har dessutom anfö rtrott EIF en genomfö rbarhetsstudie om inr ä ttandet av en ny form av ordning f ö r investering och teknologiö verfö ring, som fokuseras på kompetenscentrum och universitet. Undersö kningen syftar sä rskilt till att frä mja skapandet av ett alleuropeiskt instrument som frä mjar kommersialiseringen av forskningsresultat. Slutligen, inom ramen f ö r EU:s tillv ä xtinitiativ har riskkapitalmedlen som EIB stä ller till fö rfogande till EIF ö kats med en miljard. Dessa medel kommer att tillfö ras riskkapitalfonder som investerar i innovativa fö retag. 14 EIB-gruppen

15 EIB-finansiering inom ramen fö r i2i Forskning och utveckling Teknologi Utbildning H ä lsa Audiovisuella sektorn Globala l å n Oslo Stockholm Helsinki St Petersburg Tallinn Riga Moskva Edinburgh K ø benhavn Vilnuis Belfast Minsk Dublin Cork Amsterdam Hamburg Berlin Warszawa London Bruxelles Luxembourg Frankfurt Praha Kiyev Paris Lyon M ü nchen Wien Ljubljana Bratislava Zagreb Budapest Kishinev Odessa Milano Sarajevo Belgrade Bucuresti Niksic ^ Sofia Porto Madrid Barcelona Roma Skopje Tiran ë Istanbul Ankara Lisboa Athinai Islas Canarias Nicosia Verksamhetsber ä ttelse

16 St ä rka humankapitalet Inom ramen fö r i2i-programmet har EIB lå nat ut under 2003 nä rmare 2,7 miljarder till 27 projekt inom hä lsovå rds- och utbildningssektorn. Flera av dessa avser byggandet av universitet eller anlä ggningar avsedda f ö r hö gre utbildning samt renovering och teknisk uppgradering, sä rskilt i Helsingfors, Madrid, Toulouse och i delstaten Nordrhein-Westfalen. I Rum ä nien finansierade EIB upprustningen av och utrustning fö r skolor i hela landet. Spridning av innovation: Innovation 2000-initiativet fö r den audiovisuella sektorn Under 2003 undertecknade EIB tv å nya ramavtal p å vardera 20 miljoner och fortsä tter p å så sä tt sitt samarbete med tv å finansinstitut som ä r specialiserade p å finansiering inom den audiovisuella sektorn. I slutet av 2003 har partnerskapet med dessa institutioner resulterat i en portf ö lj som bestå r av 36 filmer eller TV-program som medfinansierats av banken. Sammanlagt har l å n p å 423 miljoner undertecknats inom den audiovisuella sektorn. Tekniknä tverken N ä t f ö r informations- och kommunikationsteknik ä r grundlä ggande nä r det gä ller att sprida innovation och utbyte av uppgifter mellan fö retag. Under 2003 erhö ll de 1,4 miljarder i l å n som f ö rdelades p å 14 transaktioner. I Ö restad (Kö penhamn) medfinansierade EIB byggandet av en ny anlä ggning f ö r produktion av radio- och TVprogram i Danmark. Ytterligare investeringar i nya teknologiska applikationer som digitalisering och tjä nster som gö rs tillgä ngliga via nä tet kommer att genomfö ras i detta nya centrum fö r audiovisuell produktion. Avtal om finansiering av investeringar inom utbildning och informationsteknik har undertecknats med Cypern i syfte att fr ä mja uppsvinget och anv ä ndningen av tekniknä tverk f ö r informations- och kommunikationsteknologi. Innovation 2000-initiativet f ö r den audiovisuella sektorn som introducerades i december 2000 har som må l att stö dja produktion och distribution av europeiska audiovisuella verk, fö r att hjä lpa sektorn att infö ra nya teknologier och att uppmuntra den europeiska bank- och finanssektorn att delta mer i finansieringen av å tgä rder inom denna sektor. Detta initiativ genomfö rs tillsammans med Europeiska kommissionens program MEDIA Plus. 16 EIB-gruppen

17 Finansiering av transeuropeiska nä t Effektiva nä t fö r kommunikation, energiö verfö ring och information ä r en grundlä ggande bestå ndsdel i den ekonomiska integrationen av medlemsstaterna i den utvidgade Europeiska unionen. Sedan 1993 har banken, efter olika gemenskapsinitiativ fö r att identifiera transeuropeiska nä t (TEN) inom unionen och mer nyligen i de nya medlemsstaterna, utvecklat sin verksamhet till fö rmå n fö r de transeuropeiska nä ten. Den st ö rsta kä llan till bankfinansiering Som den st ö rsta k ä llan till bankfinansiering f ö r dessa stora n ä t i den utvidgade unionen, deltar banken i tolv av de fjorton prioriterade transportprojekten och sju av de tio prioriterade energiprojekten som faststä lldes av Europeiska rå det i Essen i december 1994 samt de viktiga stora telekommunikationsprojekten. Under tio å r ( ) har 56 miljarder tecknats i lå n fö r transeuropeiska transportn ä t, 6,7 miljarder f ö r transeuropeiska energinä t och 19 miljarder f ö r transeuropeiska telekommunikationsn ä t. Banken tillfö r ett finansiellt mervä rde till projekten. Banken kan fö ljaktligen: och inriktades p å storskaliga projekt som exempelvis tunnelbanan i London och sp å rvä gen i Barcelona, anlä ggandet av motorvä gar i Spanien, F ö renade kungariket och p å Irland, Rion-Antirionbron i Grekland och byggandet av ett intermodalt transportcentrum i Graz i Ö sterrike. Ett fö rstä rkt initiativ fram till 2010 Inom ramen f ö r Europeiska unionens tillv ä xtinitiativ, som godkä ndes av Europeiska rå det i december 2003, kommer EIB att ö ka sitt stö d till finansieringen av transeuropeiska nä t, sä rskilt genom en mekanism fö r prioriterade l å n med en budget p å 50 miljarder fram till Mobilisera de stora belopp som kr ä vs f ö r att de ska kunna genomfö ras till bä sta villkor. Erbjuda villkor nä r det gä ller lö ptider (30 å r och lä ngre) som ä r anpassade till projektens omfattning. Tillhandahå lla finansiering som, i lä mpliga fall, kan ta formen av strukturerad finansiering, som gö r det mö j- ligt att fungera som komplement till affä rsbanker och kapitalmarknader. Katalysatoreffekten av bankens ingripanden belyses sä r- skilt genom det ö kande antalet partnerskap mellan den offentliga och privata sektorn som st ö ds av EIB och som kombinerar respektive sektors fö rdelar nä r det gä ller att genomfö ra denna infrastruktur. Under 2003 godkä nde banken lån på totalt 2,8 miljarder fö r finansieringen av projekt som genomfö rs inom ramen f ö r partnerskap mellan den offentliga och privata sektorn, medan de tecknade lå neavtalen uppgick till ett liknande belopp Banken kommer samtidigt att fö rbä ttra de tillgä ngliga finansieringsinstrumenten fö r att ö ka den privata sektorns andel av investeringarna vid finansieringen av transeuropeiska nä t. Banken kommer att sä rskilt fö reslå l å ngfristiga l å n med mycket l å nga l ö ptider (upp till 35 å r) och som i vissa fall kan uppgå till 75 % av investeringskostnaden med amorteringsfria perioder dä r såär lä mpligt, garantier som tä cker de projekt som har ett investeringsvä rde under deras uppbyggnadsfas och skapandet av vä rdepapperiseringsfonder. Slutligen kommer banken tillsammans med kommissionen och rå det att inrä tta ett snabbstartsprogram, som baseras p å projektens betydelse f ö r integrationen av den inre marknaden i ett utvidgat Europa, deras mognadsgrad och ekonomiska och finansiella bä rkraftighet, deras effekt på tillväxten och den hävstångseffekt som de har på privat kapital. Verksamhetsber ä ttelse

18 6,8 miljarder utlå nat under 2003 Under 2003 uppgick l å n som tecknats till f ö rm å n f ö r de transeuropeiska nä ten inom den utvidgade unionen till totalt 6,8 miljarder Transeuropeiska n ä t : 40 miljarder P å transportomr å det g ä ller finansieringen inom unionen, fö rutom de nya medlemsstaterna, huvudsakligen: Byggandet av j ä rnvä gslinjer f ö r h ö ghastighetstå g, som den som f ö rbinder Fawkham Junction med London (F ö renade kungariket), linjen som fö rbinder K ö ln med Frankfurt och dess flygplats (Tyskland) samt den nya linjen som fö rbinder Madrid med Barcelona (Spanien) F ö rb ättringsarbeten på väg- och motorvägsnätet, särskilt byggandet av flera motorvä gar i Spanien och Portugal, den tekniska uppgraderingen av ett motorvägsavsnitt på A1 mellan Darrington och Dishforth i F ö renade kungariket, byggandet av motorvä gsavsnitt utmed fö rbindelsen Egnatia och byggandet av Rion- Antirionbron som fö rbinder Peloponnesos med fastlandet i Grekland Transport Telekommunikation Energi F ö rstä rkning av infrastrukturen vid flygplatserna i Madrid (Spanien), M ü nchen och Hamburg (Tyskland), Cork (Irland) och Venedig (Italien). F ö r ö vrigt har 315 miljoner anslagits till transeuropeiska n ä t i Spanien och Danmark utav en finansiering p å 1 miljard till telekommunikationsprojekt. Utbyggnad och modernisering av hamninfrastruktur: ett tjugotal hamnar i Italien, Barcelona, Sagunto och Las Palmas i Spanien, Hamburg och Bremerhaven i Tyskland, Nordsj ö och Kotka i Finland, G ö teborg i Sverige, Funchal, Caniç al och Porto Novo p å ö n Madeira samt hamnen i Bryssel i Belgien. Slutligen har l å n p å 390 miljoner tecknats f ö r de transeuropeiska n ä ten f ö r energi (Spanien, Portugal och F ö renade kungariket). I de nya medlemsstaterna som har stora behov av att utveckla och modernisera infrastruktur uppgick de tecknade l å nen f ö r de transeuropeiska transportn ä ten till n ä rmare 1,5 miljarder under L å nen har stö tt vä g- och motorvä gsprojekt (1 miljard i Polen, Rumä nien, Slovakien, Ungern och Bulgarien), hamninfrastruktur och infrastruktur vid flygplatser (280 miljoner i Tjeckien) samt j ä rnv ä gstransport (200 miljoner i Ungern och Slovenien). 18 EIB-gruppen

19 EIB-finansiering av transeuropeiska n ä t och transportkorridorer i det utvidgade EU Prioriterade transeuropeiska nä t (TEN) Avsnitt av TEN-projekt som finansierats Andra infrastrukturprojekt och n ä t av europeiskt intresse som finansierats V ä g- och jä rnvä gskorridorer i Central- och Ö steuropa Avsnitt av dessa transportkorridorer som redan finansierats V ä g/j ä rnv ä g El Gas Flygplats Projekt i flera regioner Fraktterminal Hamn Flygledning Helsinki St. Petersburg Exploatering av olje- och gasfyndigheter Oslo Stockholm Tallinn Edinburgh Riga Moskva Belfast Dublin K ø benhavn Vilnius Minsk Cork London Bruxelles Amsterdam Luxembourg Berlin Praha Warszawa Kiyev Paris Strasbourg M ü nchen Wien Bratislava Budapest Kishinev Odessa Lyon Milano Ljubljana Zagreb Sarajevo Belgrade Bucuresti Sofia MADEIRA (PT) Lisboa Porto Madrid Barcelona Roma Skopje Tiranë Thessaloniki Istanbul AZORES ISLAS CANARIAS (ES) Athinai Verksamhetsber ä ttelse

20 Miljö skydd och fö rb ä ttrad livskvalitet Miljö skydd och fö rbä ttring hö r till de viktigaste prioriteringarna fö r EIB:s verksamhet. I sjä lva verket har banken faststä llt som m å l att avsä tta mellan 30 % och 35 % av bankens samtliga individuella l å n i den utvidgade Europeiska unionen till fö rmå n fö r projekt som skyddar eller fö rb ä ttrar miljö n. Siffrorna f ö r 2003 respekterar detta m å l, d ä r andelen uppgick till 42 % i den utvidgade unionen, dvs. 11,5 miljarder i individuella lån av ett totalbelopp på 12,3 miljarder gick till fö rmån fö r miljö n. Banken har dessutom uppnå tt sitt må l att fö rdubbla utlå ningen inom områ det fö rnybar energi i fö rhå llande till bankens totala finansiering till st ö d f ö r energisektorn (fr å n 7 % under 2002 till 15 % under 2003). En stor del av de finansierade projekten avser sektorn vindkraft. EIB strä var efter att fö rbä ttra detta positiva resultat och diversifiera bankens insatser inom andra fö rnybara energikä llor Miljö och livskvalitet Individuella l å n : 38 miljarder Miljö och livskvalitet Individuella lå n 2003 (miljoner) Total Miljö skydd 869 Miljö och hä lsa Stadsmiljö Miljö regionalt och i vä rlden Totalt individuella lå n * * Eftersom vissa projekt kan tillhöra flera delmål, kan de olika rubrikerna inte slås ihop Miljöskydd Stadsmiljö Miljö och hä lsa Miljö regionalt och i vä rlden ning p å 3,3 miljarder till kollektivtrafikprojekt, som spå rvä gsnä t och tunnelbanenä t. Ett flertal stadsfö rnyelseprojekt har också erhållit stö d från EIB, särskilt upprustningen av sociala bostä der i Belgien (den flamlä ndska regionen), i Tyskland (Sachsen), i Spanien (Katalonien), i Ö sterrike (Wien), i Portugal och i F ö renade kungariket (Glasgow). 2003: ett rekord å r Under 2003 uppgick EIB:s individuella lå n till fö rmå n fö r miljö projekt i Europeiska unionens femton medlemsstater till 10,7 miljarder. Vä rt att nä mna ä r bankens utlå - Banken deltog i finansieringen av program fö r å teruppbyggnad i vissa lä nder som har drabbats av naturkatastrofer. Banken tillhandah ö ll totalt 1,2 miljarder f ö r finansieringen av å teruppbyggnadsprogram i flera italienska regioner och stä der som drabbades av naturkatastrofer i slutet av 2002 och i b ö rjan av 2003, samt 20 EIB-gruppen

21 84 miljoner fö r reparationer av skador som orsakades av ö versvä mningarna i norra delen av landet under I Tyskland tecknade EIB ett globalt lå n dä r sä rskild vikt lades vid sektorn fö r- nybar energi, huvudsakligen investeringar i vindkraftverk, jordv ä rmekraftverk, små skaliga vattenkraftverk samt energiprojekt som baseras på solenergi och biomassa. I de nya medlemsstaterna uppgick de individuella lå nen till fö rmå n fö r miljö projekt till 811 miljoner. EIB fortsatte att stö dja å teruppbyggnadsarbetet efter skadorna som orsakades av ö versvä mningarna i augusti 2002, i synnerhet genom att tillhandahå lla 155 miljoner fö r att reparera tunnelbanan i Prag i Tjeckien, och 50 miljoner till stö d fö r fö rebyggande å tgä rder mot jordskred i Polen. St ö d till regioner som har drabbats av oljeutsl ä pp Under 2003 visade EIB ä nnu en gång på sin kapacitet att reagera snabbt och sin solidaritet vid naturkatastrofer och krissituationer. Banken har s å ledes beviljat en exceptionell finansiering som svar på de katastrofala fö ljderna, s å v ä l ekonomiska som miljö mä s- siga, som orsakades av f ö rlisningen av oljetankern Prestige utanfö r Galicien, Asturien och Kantabrien, som var de tre spanska regionerna hå rdast drabbade av oljeutslä ppen. I konkreta termer beviljade EIB under mars 2003 ett globalt l å n p å 150 miljoner som ä r avsett att i f ö rsta hand st ö dja den ekonomiska verksamheten i dessa regioner och i synnerhet sm å och medelstora fö retag samt lokala myndigheter. Fö r ö vrigt inrä ttade banken ett ramavtal fö r katastroflån på 350 miljoner fö r finansieringen av ett offentligt investeringsprogram fö r stora projekt. Dessa lå n å tfö ljs av sä rskilt f ö rm å nliga villkor, d ä r finansieringen i vissa exceptionella fall kan uppgå till ett projekts totalkostnad. Att frä mja miljö skydd i lä nderna utanfö r EU EIB har beviljat direkta l å n p å 677 miljoner till partnerl ä nderna i Medelhavsomr å det och p å Balkan. Algeriet erhö ll 230 miljoner fö r å teruppbyggnad och reparation av infrastruktur i de omr å den som drabbades av jordb ä vningen den 21 maj 2003, och Turkiet erh ö ll 150 miljoner f ö r genomfö randet av prioriterade reparations- och å teruppbyggnadsarbeten i de omr å den som ö delades av jordb ä vningen i augusti Banken beviljade f ö r f ö rsta g å ngen ett lå n till fö rmå n fö r miljö sektorn i vä stra Balkan. Lå net som uppgå r till 27 miljoner ä r avsett att finansiera infrastruktur i vattensektorn i fem albanska kommuner. I AVS-lä nderna (Afrika, V ä stindien och Stillahavsomr å det) gick 54,5 miljoner till miljö projekt, som parallellt bidrar till bankens ö vergripande må l, som ä r att fr ä mja en h å llbar utveckling i dessa l ä nder. Banken undertecknade slutligen ett lå neavtal, som uppgå r till ett belopp p å 25 miljoner, f ö r byggandet av en reningsanlä ggning f ö r avloppsvatten i Sankt Petersburg. Detta projekt ä r EIB:s fö rsta finansieringstransaktion i Ryssland. Verksamhetsber ä ttelse

22 Samarbete med kommissionen Synergierna mellan bankens lå n och EU:s icke-å terbetalningspliktiga stö d har en avgö rande betydelse fö r att sä kerstä lla en rationell och effektiv resursanvä ndning. Som samarbetspartner på miljö området samverkar EIB och Europeiska kommissionen i sina finansieringar sä r- skilt i unionens nya medlemsstater, partnerl ä nderna i Medelhavsomr å det och AVS-lä nderna. Banken agerar dessutom som rå dgivare till kommissionen vid utvä rderingen av projekt som finansieras tack vare sammanhå llningsfonden och ISPA (strukturpolitiskt fö ranslutningsinstrument). I ö vrigt stö djer banken Europeiska unionens å taganden vad beträ ffar F ö renta Nationernas utvecklingsm å l f ö r det nya å rtusendet, genom att delta i unionens initiativ fö r vatten och fö rnybar energi. Banken deltar också i olika miljö initiativ i Europa som rö r omr å dena kring Ö stersj ö n, Medelhavet, Donau och Svarta Havet. Slutligen deltar banken i miljö partnerskapet f ö r den nordliga dimensionen med ansvar fö r att samordna och på skynda genomförandet av projekt för miljö och kä rnkraftssä kerhet i norra Europa, i synnerhet i nordvä stra Ryssland och Kaliningradregionen, och innehar ordfö r- andeskapet f ö r dess styrkommitté under perioden juli 2003 till EIB och klimatfö r ä ndringar Vid det nionde m ö tet i partskonferensen under Konventionen om klimatf ö r ä ndringar (COP9), som h ö lls i Milano i december 2003, presenterade EIB:s president Philippe Maystadt bankens nya initiativ till f ö rm å n f ö r EU:s politik f ö r att f ö rebygga klimatf ö r ä ndringar. Tv å huvudomr å den i detta program ä r den s ä rskilda finansieringsmekanismen med en budget p å 500 miljoner och som ä r avsedd att hjä lpa de europeiska f ö retagen att delta i det europeiska systemet fö r handel med utslä ppsr ä tter (som kommer att introduceras under 2005) och mekanismen f ö r bistå nd i f ö r- handlingar, vars m å l ä r att bevilja villkorliga subventioner inom ramen f ö r mekanismen f ö r gemensamt genomfö rande och mekanismen f ö r ren utveckling inom ramen f ö r Kyotoprotokollet. EIB undersö ker f ö r ö vrigt m ö jligheten att delta i en kolinvesteringsfond vars slutm å l kommer att vara insamlingen av kolkrediter. EIB, som arbetar sedan flera å r tillsammans med Europeiska kommissionen om klimatf ö r ä ndringar, samarbetar nu ocks å med kommissionen i utformningen och genomfö randet av bankens nya initiativ samt med andra specialiserade deltagare i marknaden f ö r kolkrediter. Miljö rapport 2003 EIB publicerade sin andra miljö rapport i maj 2004, i vilken beskrivs bankens avsatta medel fö r detta prioriterade må l, dess strategi fö r att bemö ta miljö problemen och dess lå neverksamhet till fö rmå n fö r miljö skydd och stadsmiljö. Rapporten finns tillgänglig på bankens hemsida: 22 EIB-gruppen

23 Forum 2003 Framtidsutsikter fö r en hå llbar utveckling: den lå ngsiktiga politiken f ö r energi och vatten i Europa EIB:s nionde forum ä gde rum i Dublin den 23 och 24 oktober 2003 och samlade cirka 350 deltagare frå n hela Europa. I sitt inledningsanfö rande belyste EIB:s president Philippe Maystadt den stora vikt som l ä ggs vid det valda temat: en h å llbar utveckling på lång sikt i energi- och vattensektorn. Han påminde även om att medlemsstaterna har gjort ett klart å tagande att stö dja en hå llbar hantering av miljö n och det ä r fö ljaktligen lä mpligt att regelbundet vidta samstä mmiga å tg ä rder f ö r att uppfylla detta m å l. Bland forumets talare å terfanns i synnerhet Margot Wallströ m (ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar f ö r miljö ), Bertie Ahern (Irlands premiä rminister), Charlie McCreevy (Irlands finansminister), B ø rge Brende (ordfö rande fö r FN:s kommission om h å llbar utveckling och Norges miljö minister) och Istvá n Csillag (Ungerns ekonomi- och transportminister). Philippe Maystadt, EIB:s president Michael G. Tutty, EIB:s vicepresident, Margot Wallström, ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för miljö, Borge Brende, Norges miljöminister, Charlie McCreevy, Irlands finansminister För mera information gällande EIB-forumet, se EIB-bulletinen nr 115 eller hemsidan Det tionde forumet kommer att äga rum den 14 och 15 oktober 2004 i Warszawa (Polen). Michael G. Tutty, EIB:s vicepresident, Bertie Ahern, Irlands premiärminister, Philippe Maystadt, EIB:s president Verksamhetsber ä ttelse

24 Fö rbereda de nya medlemsstaterna Sedan 1990 uppgå r EIB:s beviljade l å n i de tio nya medlemsstaterna till totalt ö ver 25 miljarder: 24 miljarder i l ä nderna i Centraleuropa och 1,02 miljarder p å Cypern och Malta. I dessa l ä nder samt i anslutningsl ä nderna (Bulgarien, Rum ä nien) ä r banken ä r den st ö rsta externa finansieringsk ä llan med beviljade l å n som uppgick till 4,6 miljarder under enbart 2003 (jä mfö rt med 3,4 miljarder under 2002). I dessa lä nder prioriterar banken de projekt som mö j- liggö r f ö r dem att anpassa sig till unionens g ä llande politik och normer. Banken agerar inom ramen fö r: Utlå ningsmandatet, tillsammans med specifika garantiå tgä rder kopplade till gemenskapsbudgeten, som ger tillstå nd att lå na ut upp till 8,68 miljarder under perioden Den treå riga fö rmedlemskapsfaciliteten som omfattar 8,5 miljarder ( ), och som inrättats på bankens eget initiativ och p å dess egen risk, och som inte omfattas av gemenskapsgarantin. Miljö f ö rb ä ttringar De nya medlemsstaterna må ste anpassa sig till unionens normer vad beträ ffar miljö skydd. F ö rutom programmen f ö r kollektivtrafik och regionala transportmedel, som ocks å kan bidra till minskade luft- och vattenfö roreningar eller fö rb ä ttrad livskvalitet, fortsä tter banken att tillhandahå lla medel till stö d fö r projekt som skyddar milj ö n, sä rskilt i sektorerna vattennä t och rening av avloppsvatten samt stadsfö rnyelse. 16 % av de beviljade lå nen under 2003 g ä llde sektorn f ö r miljö skydd, vatten och stadsf ö rnyelse. Sedan 2002 tillä mpar banken samma m å ls ä ttningar, utvä rderingskriterier och politik fö r riskhantering fö r de nya medlemsstaternas projekt som fö r transaktioner i unionens nuvarande femton medlemsstater. De nya medlemsstaterna Utlå ning per sektor 2003 (miljoner) Totalt De nya medlemsstaterna : 16 miljarder Transport och telekommunikation Vatten (infrastruktur i stä der) och miljö 736 Industri och tjä nster 869 Utbildning och hä lsa 643 Globala l å n 660 Totalt Bland de ö vriga sektorerna som finansierades kan noteras den framträ dande roll som innehas av infrastruktur fö r transport och telekommunikation (37 %), industrioch tjä nsteverksamhet (19 %) samt utbildning och hä lsa (14 %). Det handlar h ä r om prioriterade sektorer, d ä r det ä r vä sentligt att genomfö ra upprustnings- och moderniseringsarbeten fö r att sä kerstä lla ö verensstä mmelse med 24 EIB-gruppen

25 De nya medlemsstaterna Beviljade lå n 2003 (miljoner) Totalt Polen Tjeckien Ungern 741 Slovakien 209 Slovenien 109 Litauen 100 Lettland 40 Estland 30 Centraleuropa Cypern 235 Medelhavsområdet 235 Totalt * * varav förmedlemskapsfaciliteten: miljoner EU:s normer. Den å terstå ende andelen p å 14 % tilldelades i form av globala lå n som ä r avsedda att finansiera projekt, som genomfö rs av sm å och medelstora fö retag i industri- och tjä nstesektorn samt lokala myndigheter eller sammanslutningar av kommuner. Ett solitt stö d till små och medelstora fö retag samt mindre infrastruktur EIB stö djer små och medelstora fö retag samt sm å skaliga investeringar som genomfö rs av lokala myndigheter genom l å ng- och medelfristiga krediter ur globala l å n. Banken tillhandahå ller lå ngfristiga lå n till dessa, genom fö rmedling av flera banker, på fö rmå nliga villkor, och i deras nationella valuta, fö r belopp som varierar mellan och 25 miljoner euro. EIB uppmuntrar sina partnerbanker i regionen att gö ra sä rskilda ansträ ngningar f ö r att främja sm å investeringar. Till f ö ljd av detta har EIB:s genomsnittliga lå nebelopp fö r finansieringen av dessa investeringar minskat frå n euro under 2002 till euro under Inom ramen fö r det partnerskap som har ingå tts mellan EIB och Europeiska kommissionen ( Finansieringsmekanism fö r små och medelstora fö retag ) har 300 miljoner beviljats till finansieringen av cirka 335 små och medelstora projekt ur lö pande globala lå n. De nya globala l å nen som har inr ä ttats med EIB:s partnerbanker uppgick till 300 miljoner. Efter den framgå ng som upplä gget och genomfö randet har haft, skapade EIB finansieringsmekanismen f ö r kommunal infrastruktur ( Municipal Infrastructure Facility MIF ) tillsammans med kommissionen. Denna mekanism syftar till att p å skynda genomfö randet av sm å kommunala infrastrukturprojekt i regionerna i de anslutningsl ä nder som angr ä nsar till de l ä nder som redan ä r medlemmar i EU. Inom ramen f ö r finansieringsmekanismen f ö r kommunal infrastruktur, anslå r EIB en del av krediterna, som beviljas inom ramen f ö r bankens globala l å n, till att l å nas ut vidare till lokala myndigheter, samtidigt som kommissionen tillhandah å ller icke-å terbetalningspliktigt stö d till fö rmå n fö r EIB:s mellanhä n- der och de slutliga mottagarna f ö r dessa projekt. EIF har fortsatt sin insats genom att underteckna de tre f ö rsta garantitrans - aktionerna i Ö steuropa (Bulgarien, Tjeckien och Lettland) och beträ f- fande kreditf ö rsä kringar till ett belopp på 54 miljoner. EIF undertecknade ä ven en riskkapitaltransaktion i Ungern. Ett nä ra samarbete med banksektorn Omfattningen och effekten av EIB:s lå n i EU:s framtida medlemsstater ä r beroende av ett nä ra samarbete med banksektorn i regionen. Det skulle inte vara m ö jligt att n å de sm å och medelstora fö retagen och sä rskilt de allra minsta f ö retagen utan hjä lp fr å n lokala banker som k ä nner till marknaden och har kontakter med sm å och medelstora f ö retag som befinner sig i startfasen i regionen. EIB samarbetar dessutom med banksektorn i regionen, så v ä l internationella som nationella banker, f ö r att uppr ä tta tillr ä ckliga garantier f ö r bankens l å neverksamhet. Tre finansinstitut har blivit aktieä gare i EIF: The Hungarian Development Bank Ltd (Ungern), The Encouragement Bank (Bulgarien) och Bank of Valletta p.l.c. (Malta). Verksamhetsber ä ttelse